BMI inget bra m�tt f�r hur m�nga kilo fett kroppen best�r av F�r att f�rst� sambanden mellan fetma och andra sjukdomar �r kunskap om hur stor del av kroppsvikten som best�r av fettv�vnad viktig. En avhandling fr�n Sahlgrenska akademin visar att BMI, Body Mass Index, inte �r ett bra m�tt f�r hur m�nga kilo av kroppen som best�r av fettv�vnad. Vid unders�kningar av kroppssammans�ttningen m�ts hur m�nga kilo olika v�vnader i kroppen v�ger. Kunskap om kroppssammans�ttning och hur stor del av kroppsvikten som best�r av fett �r viktig f�r att f�rst� sambanden mellan fetma och andra sjukdomar. Body Mass Index, BMI, det vill s�ga kroppsvikten i kilo delat med den kvadrerade kroppsl�ngden i meter (kg/m2), �r det i s�rklass vanligaste klassificeringsm�ttet p� normalvikt med h�nsyn till l�ngd och vikt. Ett BMI p� mellan 18.5-24.9 indikerar att personen �r normalviktig, BMI 25.0-29.9 att personen �r �verviktig och ett BMI p� 30 eller h�gre att personen lider av fetma. Trots det utbredda bruket av BMI har f� studier utf�rts om i hur h�g grad BMI �r relaterat till hur m�nga procent av kroppsvikten som best�r av kroppsfett. Klinisk n�ringsfysiolog Ingrid Larssons avhandling baseras p� data fr�n en slumpm�ssigt utvald grupp av 1 135 kvinnor och m�n i �ldern 37 till 61 �r. Hennes resultat visar att vid BMI 25 hade m�nnen 24 procent kroppsfett medan kvinnorna hade 36 procent kroppsfett. Normalintervallet f�r andel kroppsfett har tidigare ansetts vara 15-20 procent f�r m�n och 25-30 procent f�r kvinnor. B�de m�n och kvinnor hade allts� i Ingrid Larssons studie en st�rre andel kroppsfett �n vad forskarna tidigare ansett som normalt. Det inneb�r att de �vre gr�nsv�rdena har varit n�got l�ga om BMI 25 ska anses som den �vre gr�nsen f�r normalvikt. � J�mf�rt med normalintervallet f�r procent kroppsfett hade mer �n h�lften av dem i med ett BMI mellan 18.5 och 24.9 f�r h�g andel kroppsfett, s�ger Ingrid Larsson. Hennes studie ger inga svar p� vad det kan beror p�, men en t�nkbar orsak kan vara att den slumpm�ssigt utvalda gruppen var ganska fysiskt inaktiv. � En person som �r normalviktig kan ha en stor andel kroppsfett om han eller hon inte r�r p� sig regelbundet, s�ger Ingrid Larsson. Apparatur f�r att m�ta kroppssammans�ttningen har ofta begr�nsad tillg�nglighet och �r dyr att anv�nda. I avhandlingen har d�rf�r ekvationer tagits fram f�r att g�ra det m�jligt att ber�kna m�ngden kroppsfett utifr�n en persons l�ngd och vikt. Resultaten visar att vikten dividerad med l�ngden �r det optimala vikt-l�ngdf�rh�llandet f�r att f�ruts�ga m�ngden kroppsfett uttryckt i kilo, medan BMI b�st f�ruts�g hur m�nga procent fett som finns i kroppen. Medan vikten dividerad med l�ngden var linj�rt relaterat till kilo kroppsfett, det vill s�ga en vikt/l�ngd-enhets�kning var associerad med samma kroppsfetts�kning vid b�de h�ga och l�ga vikt/l�ngd-v�rden, var BMI kurvlinj�rt relaterat till procent kroppsfett. Vid h�ga BMI �kar procentandelen fett s�ledes obetydligt. Ett tak f�r hur stor andel fett kroppen kan inneh�lla uppn�s vid 50 till 60 procent kroppsfett. F�r att kunna v�rdera kroppssammans�ttningsdata fr�n olika studiematerial beh�vs referensv�rden fr�n slumpm�ssigt utvalda grupper av m�nniskor. De referensdata som tagits fram till Ingrid Larssons avhandling kan ocks� utg�ra j�mf�relsematerial f�r framtida studier av kroppssammans�ttningen av medel�lders i Sverige, samt anv�ndas vid j�mf�rande studier av kroppssammans�ttningen hos olika etniska grupper.