Lggll Läroplan för gymnasieskolan SKOLÖVERSTYRELSEN LiberLäromedel Stockholm Supplement 15 GÖTEBORGS tx. X Tvåårig El-teleteknisk linje fS ^b Liber Läromedel/Ut bildningsförlaget 16 2 8 9 Vällingby Förord Läroplan för gymnasieskolan, som träder i kraft den 1 juli 1971, består av en allmän del (del I) och en supplementdel (del II), båda utgivna genom SO:s för­ sorg enligt Kungl Maj:ts förordnande. Dessutom publiceras för vissa tvååriga linjer samt för de treåriga och fyraåriga linjerna särskilda planeringssupplement (del III). Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj:t fastställda Mål och riktlinjer, tim- och kursplaner samt av SÖ utfärdade allmänna anvisningar. Supplementdelen (del II) innehåller kompletterande anvisningar och kommentarer för undervisningen i ämnen och kurser i anslutning till de genom Kungl Maj:ts beslut fastställda kursplanerna. De för vissa linjer utgivna planeringssupplementen (del III) innehåller förslag till studieplaner i olika ämnen. Dessa förslag är avsedda som hjälp vid under­ visningens planering och genomförande. Av praktiska skäl är supplementdelarna (del II och del III) uppdelade på häften, varierande i fråga om både omfång och karaktär. SÖ avser att efter hand revidera och komplettera supplementdelarna med hänsyn till erfarenheterna vid läroplanens tillämpning. SÖ är därför angelägen om att sådana erfarenheter på lämpligt sätt efter hand meddelas SÖ. Stockholm den 29 december 1970 Kungl Skolöverstyrelsen © 1 9 7 3 ( 1 9 7 0 ) Skolöverstyrelsen och LiberLäromedel/Ut bildningsförlaget IS B N 9 1 - 4 7 - 8 5 1 3 0 - 9 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Berlingska Boktryckeriet Lund 19 7 6 Innehåll | 3 Innehåll TIMPLAN 4 MAL- OCH HUVUDMOMENT 6 ANVISNINGAR OCH KOMMENTARER 7 El-teleteknik, första terminen av årskurs 1 7 Allmänna synpunkter 7 1 Bänk- och maskinarbete 9 2 Likström 13 3 Elinstallationer 16 4 Teleanläggningar 17 5 Styr- och reglerutrustningar 2 0 El-teleteknik, gren för elektriker, andra ter­ minen av årskurs 1 samt årskurs 2 21 Allmänna synpunkter 21 1 Växelström 22 2 Elinstallationer 25 3 Teleanläggningar 3 6 4 Styrutrustningar 3 8 El-teleteknik, gren för telereparatörer, andra terminen av årskurs 1 samt årskurs 2 3 9 Allmänna synpunkter 39 1 Växelström 41 2 Teleanläggningar 4 3 3 Elektronikutrustningar 45 4 F ackengelska 52 El-teleteknik, gren för styr- och regler- mekaniker, andra terminen av årskurs 1 samt årskurs 2 53 Allmänna synpunkter 53 1 Växelström 55 2 Bänk- och maskinarbete 58 3 Styr- och reglerutrustningar 59 4 Elektronikutrustningar 70 5 F ackengelska 74 El-teleteknik, gren för telemontörer, andra terminen av årskurs 1 75 Allmänna synpunkter 75 1 Växelström 76 2 Teleanläggningar 78 3 Elektronikutrustningar 79 El-teleteknik, gren för telemontörer, årskurs 2 81 Allmänna synpunkter 81 1 Elektronikutrustningar 82 2 Elektronikarbete 83 El-teleteknik, gren för kontorsmaskin­ reparatörer, andra terminen av årskurs 1 samt årskurs 2 84 Allmänna synpunkter 84 1 Växelström 86 2 Elektronikutrustningar 88 3 Kontorsmaskiner 91 4 F ackengelska 94 4 | Timplan Timplan Tvåårig el-teleteknisk linje El = elektriker Te = telereparatörer St = styr- och reglermekaniker Tm = telemontörer Km = kontorsmaskinreparatörer Antal veckotimmar i terminskurs 2 3 och 4 Ä m n e Ä 1 Gren El, Te, St, Km Gren Tm Gren El, Te, St, Km Gren Tm Svenska 4 4 4 Arbetslivsorientering 1 1 1 1 1 El-teleteknik1 30—27 30—27 30—27 35—32 35—32 Gymnastik 2 2 2 2 2 Timme till förfogande 1 1 1 Engelska B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi Samhällskunskap 2 <3 <3 <3 <3 <3 Konsumentkunskap Matematik Musik eller teckning Summa 38 38 38 38 38 Timplan | 5 1 El-teleteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsangivelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt Sö:s anvisningar helt eller delvis integreras med arbetsteknik). Arbetsteknik 19—16 19—16 23—20 25—22 30—27 Fackteori 11 11 7 10 5 Undervisningen i arbetsteknik för telemontörer bedrivs i terminskurs 3 och 4 som inbyggd utbildning. Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i årskursgrupper i fackteori. 2 Inom ramen av tre veckotimmar i varje årskurs skall elev välja minst ett av dessa ämnen enligt timplanen och kursplanen för ämnet i samma årskurs på tvåårig eko­ nomisk, social eller teknisk linje. Tablå över linjen Termin 3 2 Gren för elektriker Gren för telerepara- törer Gren för styr- och regler- mekaniker Gren för telemon­ törer Gren för kontors­ maskin- reparatörer Gemensamt 6 | Mål och huvudmoment Mål och huvudmoment El- teleteknik MAL Eleven skall genom undervisningen i el-teleteknik inhämta kunskaper om arbetsuppgifterna inom lin­ jens yrkesområden, skaffa sig grundlägg ande färdigheter att utföra olika arbetsuppgifter, utveckla förmågan att rätt använda informationer och data i instruktioner, scheman, ritningar och tabeller, förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag och deras tillämpning, speciellt rörande elek­ triska anläggningar, utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala förhållanden på arbetsplatsen samt förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens föränderlighet. HUVUDMOMENT Q Verktyg , maskiner, instrument och material. Q Tillverkning av detaljer. • Montering, förbindning och installation. Q Förebygg ande underhåll, mätning, felsökning och reparation. Q Justering, kalibrering och kontroll. • Arbetsplatsens skyddsfrågor. Svenska Samma mål och huvudmoment som för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. Arbetslivsorientering MAL Eleven skall genom undervisningen i arbetslivs­ orientering skaffa sig orientering om förhållandena på arbets­ marknaden och i arbetslivet, skaffa sig viss orientering om samhällsekonomiska frågor, skaffa sig kännedom om arbetsmarknadens organ samt fackliga och andra arbetsmarknadsorganisa­ tioner, inhämta kännedom om arbetarskydd, företagsnämn­ der, företagsdemokrati, personalvård och andra samarbetsfrågor, skaffa sig viss orientering om företagsorganisation, företagsekonomi och företagets målsättning samt debatten om dessa frågor samt skaffa sig kunskaper om såväl fakta som olika vär­ deringar om den enskildes uppgift, ansvar och rät­ tigheter i en verksamhet samt om de anställdas för­ hållanden till företagsledning, arbetsledning och varandra. HUVUDMOMENT • Grundläggande rättsnormer. Arbetsetik. Q Arbetsmarknadsfrågor. Förhållanden i arbets­ livet. • Ekonomiska och sociala relationer mellan olika grupper på arbetsplatsen. • Könsrollsfrågan. • Samhällsekonomiska frågor. • Arbetsmarknadens organ. F ackliga organisatio­ ners centrala och lokala arbete. • Anställningen. • Anställningsvillkoren: arbetstidslagstiftning, so­ ciala förmåner, löneformer och andra avtals- och förhandlingsfrågor. • Arbetsplatsens skyddsfrågor. • Företagsnämndsarbete. Företagsdemokrati. • Olika företags funktion, organisation och eko­ nomi. • Yrkesvals- och utbildningsfrågor. Gymnastik Samma mål och huvudmoment som för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. Åk 1 , första terminen | 7 Anvisningar och kommentarer El-teleteknik, första terminen av årskurs 1 Rikttider DELMOMENT Arbetstek­ nik = A Fackteori = F 1 Bänk- och maskinarbete 125 34 2 Likström 37 9? 5 Elinstallationer 35 10 4 Te1eanläggningar 45 34 5 Styr & reglerutrust- ningar 30 17 Allmänna synpunkter Huvudmomenten ger en översikt av och en övergripande orientering om innehållet i ämnet el- teleteknik. Genom delmoment utvecklas närmare ämnesinnehållet. För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka mot­ svarar bruttolektionsantalet för arbetsteknik och fackteori en­ ligt timplanen, arbetstekniken beräknad enligt det lägre vecko­ timtalet. Vid detaljplaneringen måste därför hänsyn tas till tidsbortfall på grund av helger, lovdagar o d. I tabellen ovan med rikttider har första terminen beräknats omfatta 17 veckor. Delmomenten innebär en form av uppdelning i arbetsområden med hänsyn till stoffets karaktär och möjligheterna till integration av teori med praktik inom avgränsade områden. Uppdelningen är gjord med hänsyn även till resurser ifråga om arbetsplatser och utrustning. För det fall att fackteorin är lagd på elevinstruerande basis och integrerad med arbetstekniken cirkulerar eleverna mellan verkstad och grupprum i individuell takt och enligt studieplaner för varje delmoment. Grupprummet disponeras givetvis när så erfordras även för gemensamma genomgångar och samlingar. Uppdelningen i delmoment och avsnitt inom dessa är sådan att en elev kan inleda sin utbildning med studier i praktiskt taget vilket som helst av dem. Skillnaden i elevernas arbets- och stu­ dietakt kan göra det nödvändigt att anslå varierande tider för olika aktiviteter. Ett fast oirkulationsschema "bör dock så långt möjligt hållas - i speciella fall kan dock avsteg därifrån göras. 8 | Åk 1, första terminen För att eleverna skall få uppleva de roller i lagarbetet som de senare kommer i kontakt med i arbetslivet, bör de i v iss tur­ ordning tilldelas uppgi fter att t ex vara skyddsombud , vara del­ ansvari ga för verktyg, förråd o c h städning etc. Uppg i fterna måste naturligtv is tilldelas med urskillning o c h övervakas. Åk 1 , första terminen | 9 Syfte och innehåll Rikttidei Kommentarer S f och i h A F Ko 1 Bänk- och maskinarbete Eleven skall genom sina studier utveckla sin förmåga att läsa enkla måttsatta ritningar och på fri hand göra enkla måttskisser, vyer och genom?- skärningar, skaffa sig kunskap om aktuella material egenskaper och hållfasthet mot på- känningar och värme, skaffa sig kunskap om inom yrkesområdet förekommande maskiner, maskinelement, verktyg och mätdon samt skaffa sig grundläggande färdighet i behandling och tillverkning av enkla detaljer i plåt, plast och stångmate­ rial* 1 o 1 Ritningar Vyer, linjer, skalor, vyplacering, måttsättning Symboler, gängor, snitt, snittmarke­ ringar, snittplacering. Ritningsblan­ ketter. Toleranser® Ytjämnhet 1.2 Material Grundämnen, legeringar och blandningaro Plastmaterial» Fibermaterial och papper Oxidation och reduktion. Korrosion och korrosionsskyddo SIS-standard för metal- liska material 1 2 5 5 3 4 Avsnittet studeras på ett tidigt sta­ dium och integreras med avsnittet tillverkning av detaljer» Eleverna bör på fjri hand göra enkla måttskisser, vyer och genomskärning­ ar» Undervisningen byggs upp kring de olika slag av material som eleverna kommer i kontakt med i samband med övningsarbeten oc h som de kommer att träffa på i sin framtida yrkesutöv­ ning. I anslutning till avsnittet "tillverk­ ning av detaljei*' behandlas material som därvid kommer till användning, t ex järn, stål, koppar, mässing och aluminium o 10 | Åk 1, första terminen Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 1.3 Verktyg, maskiner och mätdon Måttsystem. Mätövningar med mätdon för mekanisk mätteknik Verktyg för fastspänning, märkning, klippning, bockning, hål tagning, f il­ ning, gängning och nitning. Maskiner för borrning, slipning och bockningo Skötsel och vård av verktyg och maskiner 1 «4 Maskinelement Kombination och uppbyggnad av maskin­ element för att åstadkomma rörelser, avlänkningar och utväxlingar Gängor och gängsystem. Skruvar och muttrar av olika typer och deras be­ te ckningaro Åtdragningsmoment, Säk­ ring av skruvförband I övningarna skall ingå användning av kombinationsvinkel, stål skala, skjut- mått och mikrometer. Före mätdonens användning vid till­ verkning av enkla detaljer görs en serie mätövningar på objekt anpassa­ de till respektive mätdon. Allmänt gäller att eleverna skall lindervisas om funktion och egen­ skaper hos alla inom yrkesområdet förekommande verktyg och maskiner® Undervisningen om ett verktyg eller en maskin bör helst ske i anslut­ ning till en arbetsoperation,där verktyget/maskinen används^ men i viss omfattning bör det även vara möj­ ligt att låta eleverna själva inhämta information. 1 alla sammanhang där användning av ett verktyg eller en maski n innebär ett riskmoment bör läraren inför grupp eller enskilt demonstrera verk­ tygets eller maskinens användning och då särskilt framhålla riskerna. De praktiska övningarna bör innefatta uppbyggnad av anordning för oregel­ bunden vipparmsrörelse, steglös vari- erbar utväxling, nedväxling och awinkling av rörelse, fram- och åter­ gående rörelse, £rih julsfunktion, nedväxling av rörelse och samtidig avlänkning, olika utväxling av rörel­ se med hjälp av snäckväxel samt ko- ni sk- och cylindrisk kuggväxel, upp­ byggnad av planetväxel, växellåda och växel med differential. Avsnittet bör huvudsakligen studeras i nrmn tillverkning av detaljer på­ börjas. Eleverna bör göras förtrogna med i instruktioner och anvisningar före- Ak 1, första terminen | 11 Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Nit- och svetsförband, limförband samt kil- och krympförband Axlar och axeltappar» Axelkopplingar0 Glidlager» Kul- och rullager» Smörj­ medel och smörjanordningar» Tätnings- anordningar» Kilreps- och kedjetrans- missioner. Kugghjul och kuggväxlar. Snäckväxlar. Länksystem. Kammar och ex- centrar. Fjädrar och dämpare, Bromsar 1. 5 Tillverkning av detaljer Tillverkning och behandling av enkla detaljer i plåt, stångmaterial och plas Ritsning, klippning och bockning av aluminium och mässingsplåt. Håltagning i plåt genom borrning och användning av bl a hålpunsar. Avgrad- ning och filning Sågning, filning, borrning och gängning i stångm aterial (stål) och plastmaterial Nitning med och utan speciella nitverk­ tyg kommande förkortningar och beteck­ ningar» Speciell uppmärksamhet ägnas åt valet av rätt verktyg för åtdrag­ ning och åt att undvika förstöring av spår i skruvskallar. I undervisningen bör ingå en orien­ tering om användningsområden för olika typer av förband» Speciell upp­ märksamhet ägnas åt modern limtek­ nik, val av rätt lim för aktuellt material, åtgärder före limning etc» Avsnittet bör samordnas med de prak­ tiska övningarna i uppbyggnad av maskinelement. För att undervisningen inom detta av­ snitt skall bli intresseväckande bör tillverkningen inriktas på detaljer som kan komma till användning senare i utbildningen och i andra sammanhang. Det går t ex utmärkt att använda till­ verkade plåtdetaljer för övningar i hårdlödning, tillverkade plåtstommar kan användas för uppbyggnad av apparater osv. Övningarna i behandling av plastmaterial kan bestå dels i tillverkning av spolstomme (bobin) för lindning av transforma­ tor, dels i håltagning i plastlådor som senare används vid apparat- byggen. Övningarna i nitning kan bestå dels i sammanfogning av två plåtar, dels i nitning av lödtorn, lödöron etc med hjälp av enkel nitmaskin» Till­ verkade detaljer bör om möjligt komma till användning i andra 12 | Åk 1, första terminen Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko 1 . 6 Hårdlödning Utrustningar, material oc h metoder för hårdlödning. Ö vningar med aluminium oc h mässingsplåt Information ges om lod o c h fluss- medel för olika material. Behandla gasolutrustningar oc h val av värme­ källa. Inför grupp eller enskilt bör hårdlödning av ett antal vanliga fo gtyper såsom överlappsfo g , rät stumfo g o c h snedfasad sturnfo g demon­ streras. Före de egentliga övningar­ na enligt arbetsinstruktioner är det lämpligt att göra några grund­ läggande övningar med skrotbitar av mässings-o c h aluminiumplåt. Åk 1, första terminen | 13 Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 2 Likström 3 7 92 Eleven skall genom sina studier förvärva kännedom om olika materials egenskaper i eltekniska sammanhang, skaffa sig kunskap om sådana grund­ läggande begrepp som har betydelse för fortsatta studier inom elkraft-, tele- och elektronikområdena samt skaffa sig kunskap om enkla mätinstru­ ment och deras användning vid mätning av elektriska storheter. 2.1 Material Material för ledare, halvledare, iso- latorer och resistorer. Keramiska ma­ terial o Glas Olika materials egenskaper och an­ vändningsområden behandlas översikt­ ligt. Magnetiska material} mjukjärn, stål kobolt, nickel och legeringar för per- manentmagnetero Dynamoplåt och pulver­ material Speciell uppmärksamhet ägnas åt ledande respektive isolerande egen­ skaper. 2o2 Grundbegrepp Elektronström, Strömriktningo 10-poten- ser» Grundenheter samt över- och under­ enheter för ström, spänning och resi- stans. Areaberäkningar, enkla ekvatio­ ner och formelräkning» Resistivitet. Beräkning av resistans hos ledare* Resi stansens temperaturberoende. Konduk- tans. Isolationsresistanso Den elek­ triska strömmens verkningar» Ström­ täthet Pör att underlätta skrivning och be­ handling av under-överenheter av ty­ pen mikroampere och megohm (10- ^ resp 10 ) bör ett avsnitt om 10- potenser studeras i anslutning till aktuellt avsnitt i delmomentet lik­ ström. Inlärning av betydelsen hos orden kilo, mikro, mega etc under­ lättar behandlingen av över- och underenheter. Eleverna bör få använda räknestickan så snart detta är möjligt med hänsyn till deras matematikkunskaper. Nya användningsområden för räknestickan införs parallellt med den fortsatta undervisningen. 14 | Åk 1, första terminen Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer I den mån det är erforderligt ges eleverna färdighetsträning ifråga om matematikterminologi, räkning med hela tal, decimaltal och bråk. 2.3 Mätinstrument-mätövningar Mätinstruments benämning efter konstruk tion och användning. Allmänt om instru- mentkonstruktion och utförandeformer. Praktiska regler för mätning. Mättek- niska symboler. Noggrannhetsklasser. Användning av universal instrument, re- sistansmätbrygga och strömförsörjnings­ don. Mätning av resistans, ström och spänning Bestämning av resistiviteten hos olika material. Mätning av resistans med ohm-meter (un iver sal instrument) och wheatstonebrygga. Undersökning av tem­ peraturens inverkan på resistansen. Mätning av isolationsresistans. Mät­ ning av strömtäthet 2.4 Strömkretsar och strömkällor Strömkretsar. Serie- och parallell­ koppling av resistorer. Strömförgre­ ningar. Spänning och potential. Sam­ bandet mellan ström, spänning och resi­ stans. Ohms och Kirchoffs lagar. Spän­ ningsfall och spänningsdelning. Shun­ tar. Elektrokemiska strömkällor. Emk, polspänning och inre resistans. Serie- och parallellkoppling av strömkällor. Batterier; belastningsegenskaper och kapacitet, laddningsföreskrifter och kontroll av laddningstillståndet Mätningar i samband med serie- och parallellkoppling av resistorer. Mät­ ning av spänningsfall Bestämning av resistans med volt-am- peremetoden och ström-spänningsjämförel se För att det relativt stora antalet mätövningar skall medhinnas är det nödvändigt att eleverna så tidigt som möjligt får mäta med enkla mät­ instrument. Instrumentens funktion kan behandlas mera ingående i avsnit­ tet om magnetism och induktioni3vning- arna avser bLa att ge kunskap om hur man ansluter instrument med hänsyn till polaritet. Speciell uppmärksam­ het ägnas åt val och inställning av mätområden samt åtgärder som före­ bygger instrumentskador. Elevernas kunskaper bör befästas ge­ nom att framställningen konkretise­ ras med experiment och mätövningaro Speciell uppmärksamhet ägnas åt risk­ moment i samband med gasutveckling vid laddning. Ak 1 , första terminen | 1 5 Rikttider Syfte och innehåll A P Kommentarer Mätningar på serie- och parallell- kopplade strömkällor# Mätning av emk, polspänning och bestämning av inre resistanso Upptagning av korrektions- kurva för mätinstrument 2.5 Magnetism-induktion Permanenta magneter» Kraftverkan. Mag­ netiskt flöde och flödestäthet» Kraft­ verkan mellan strömförande ledare och magnetfält» Sambandet mellan ström och flöde» Den enkla magnetiska kretsen» Begreppen permeabilitet, remanens, magnetiserande fält och mmk Framställningen baseras på teorin om elementarmagnetero Experiment och försök bör anordnas för att göra de magnetiska fenomenen och verkningarna mer lättförståeliga» Elektromagnetism S jälvinduktion och ömsesidig induktion. Principen för likströmsmotorn och lik­ strömsgeneratorn Induktans. Lenz lag 2.6 Statisk elektricitet-kapaci- tans Statisk elektricitet. Elektrostatisk kraftverkan och dess avbildning med kraftlinjero Positiv och negativ ladd­ ning® Influens och spetsverkan» Åsk­ ledare» Kondensatorer<> Kapacitans. Upp- och urladdning av kondensatorer» Serie- och parallellkoppling av konden- satorer» Mätning av kapacitans med kapa citansmätbrygga. Mätning av läckström hos elektrolytkondensatorer Eleverna bör även uppmärksammas på praktiska problem och säkerhets­ risker i samband med icke önskvärd statisk elektricitet» Dessa övningar har till uppgift att befästa kunskaperna om kondensatorns egenskaper och funktion. De använda mätinstrumentens konstruktion och funktion är här av underordnad be­ tydelse. 2.7 Effekt och energi . Effekt och energi i likströmskretsar. Kvadrater och kvadratrötter. Verknings­ grad. Anpassning Mätning av likströmseffekto Effektan­ passning Mätning av likströmseffekt görs med hjälp av volt-amperemeter. Mätningar i samband med effektan— passning b3r göras med strömkällor med lågt resp högt Ri» 1 6 | Åk 1 , första terminen Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 3 Elinstallationer 35 10 Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om elfaran, om sä­ kerhetsföreskrifter och om behörig­ hetsbestämmelser samt skaffa sig grundläggande kunskap om elektrisk installationsmateriel. 3.1 Lagar och förordningar Elfaran. Säkerhetsföreskrifter. Be­ hörighetsbestämmelser Det är ytterst viktigt att eleverna får god kännedom om vad var och en får och inte får göra beträffande elektriskt installationsarbete. 3.2 Installationsövningar Hand- och pressverktyg för installa­ tionsarbete. Avisolering av tråd och avmantling av olika ledningstyper. An­ slutning av ledningar till kopplings- klämmor. Montering av stickproppar och skarvuttag med och utan jorddon. Ut­ byte av infällda och utanpåliggande strömställare och vägguttag. Utbyte av fotlamphållare. Övning i kontakt- pressning Tillverkning av klämmer samt klamring av ledning. Varmbockning av skyddsrör. Fastsättning på stålplåt och gips­ platta med speciella metoder Övningarna begränsas till att ge eleverna grundläggande kunskaper om elektrisk installationsmateriel och viss insikt i området installations- och anläggningsteknik. Åk 1, första terminen | 17 Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 4 Teleanläggningar 45 34 Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om olika förbind­ ningsmetoder och grundläggande fär­ di g het i mjuklödning, skaffa sig grundläggande färdig het i koppling oc h montering av komponenter och enkla apparater, skaffa sig kunskap om transformatorers uppbyggnad, skaffa sig grundläggande kunskap om komponenter, apparater, scheman och enkla anläggningar inom telesignal- oc h telefonområdet samt skaffa sig grundläggande färdig heter i ledningsförläggning, i montering av enkla telefon- oc h telesignalanlägg­ ningar och i felsökning. 4.1 M juklödning Metoder för förtenning oc h mjuklödning. Verktyg och don för avisolering. Lo d oc h flussmedel. Kapillärkraft-ytspän- ning- vätning. Mjuklödning av tråd oc h komponenter. Lödning av kabelskor, kon­ takthylsor och kontaktstift. Montering oc h lödning av komponenter på mönster­ kort Undervisningen kan med fördel läggas upp på självinstruerande basis. Läraren måste dock först praktiskt demonstrera hur de olika övning­ arna skall utföras. Det är ytterst angeläget att eleverna görs med­ vetna om konsekvenserna av en slarvigt utförd lödning. Läraren bör alltid kontrollera utförda löd­ ningars kvalitet. Kapillärkraft- yt- spänning-vätning bör studeras och om möjligt exemplifieras innan lödövning- arna påbörjas. 4.2 K oppling oc h montering Tillverkning av ledningsmall och synin^ av ledningsstam på mall. Montering av koaxialskarvdon. Montering av ledning till elanslutningsdon av flatstiftstyp, Montering, koppling oc h provning av enkel apparat Tillverkningen av apparaten innebär tillämpning av de grundläggande mo­ menten i koppling oc h montering. Av eleverna tillverkade detaljer, t ex plåtstomme, kopplingsplintar, led­ ningsstammar, transformatorer etc, bör komma till användning. Appara- 2 . Lg y 7 0 : 11. El-teleteknik. (G) 1 8 | Åk 1 , första terminen Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer ten bör kunna användas för övningar i mätning av resistans, spänning och ström. 4.3 Lindning Lindningsmaskiner. Ruslindning och lagerrät lindning. Spolstommar, Lind- ningsspecifikationer. Isolering, skarvning, uttagsändar Eleverna bör övas att tolka lindnings- specifikationer med tillämpning av äEN-normer för transformatorplåt och stommar. Övning i ruslindning av reläspole. Hopsättning av transformatorkärna. Lindning av mindre nättransformator Lindnings-, lager- och ytterisola- tion liksom olika trådsorter och ut­ tagsledare bör behandlas. 4.4 Ritningar Blockschema. Förbindningsschema. Kretsschema. Förbindningsritning Det är mycket viktigt att eleverna övas i identifiering av kom­ ponenter och anläggningsdelar vid övergång från en schematyp till. en annan. 4. 5 Telesignalanläggningar Allmänt om telesignalledningar, dimen­ sionering, belastning, avsäkring Eleverna bör ges sådan kännedom om de vanligaste lednings- och kabelty­ perna att de kan identifiera kablar och ledningar med hjälp av beteck­ ningar och märkningar. De måste också känna till förläggningssätt för olika typer av ledningar. Ledningsförläggning, avisolering, skarvning och utläggning av tråd De enskilda arbetsmomenten bör ingå i en eller flera sammanfattande öv­ ningar som kan innefatta även monte­ ring av ringledningsanläggning och kontorssignalanläggning. Övningarna kan göras antingen på monterings­ platta eller på vägg. Eleverna bör ges övning i spikning/klamring av ledning på vägg och i tak. Manuella och automatiska signalutlösan­ de organ. Akustiska och optiska signal- givande organ. Förmedlande organ; re- läer, väljare och kontaktdon. Symboler. Strömförsörjningsdon för telesignal- och telefonanläggningar Ak 1, första terminen | 19 Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko Definitioner och föreskrifter. Ring­ ledningsanläggningar . Kontorssignal- anläggning. Schemaläsning-sys temat-i sk felsökning Montering, koppling och provning av ringledningsanläggning med nummer­ tavla, ringledningsanläggning med transformator och kontorssignalanlägg- ning (upptaget-vänta). Felsökning och reparation 4.6 Telefonanläggningar Principerna för telefonsystem. Tele­ fonapparater för LB- och CB-system. Direkttelefonanläggning. Schemaläs­ ning och systematisk felsökning. Telefon- och koaxialkablar Montering, koppling och provning av direkttelefonanläggning. Felsökning och reparation Montering bör göras på övningsvägg. 2 0 | Åk 1 , första terminen Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 5 Styr- och regierutrustningar 30 17 Eleven skall genom sina studier inhämta kännedom om styrteknik med tonvikt på pneumatik, skaffa sig grundläggande färdighet i uppkoppling av enkla pneumatikkret- sar samt orientera sig om industriell mätteknik. 5.1 Pneumatik Grundläggande principer för pneumatik. Symboler. Konstruktion och funktion hos cylindrar och ventiler I undervisningen hör ingå genom­ gång av SMS-normerade symboler för fluidscheman samt exempel på enkla anläggningar med pneuma- tiska komponenter. Vid genomgång av konstruktion och funktion hos cylindrar och venti­ ler bör framställningen förtydligas med hjälp av illustrationer med komponenterna i genomskärning. 5.2 Kopplingsövningar Montering och uppkoppling av tryckluft- kretsar: tryckreglering, hastighetsreg­ lering, tidsfördröjning, tvåhandsbetjä- ning, spärrade impulser, halvautoma­ tiska förlopp med två cylindrar. Hel­ automatiska förlopp med två cylindrar. Elektropneumatiska kopplingar 5.3 Mätningar Mätning av varvtal. Mätning av tempera­ tur ' Övningarna bör bl a omfatta varv­ tal smätning på elektrisk motor med takometer och stroboskop, tempera­ turmätning med termoelement, där justering görs för instrumentets inre resistans, samt givarledningens resistans. Omvandling av termospän­ ning till temperatur görs med hjälp av termo-emk tabeller. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I 2 1 Åk 2 gren för elektriker | El-teleteknik, gren för elektriker, andra terminen av årskurs 1 samt årskurs 2 Rikttlder andra terminen av årskurs 1 årskurs 2 DELMOMENT Arbets­ teknik = A Fack­ teori = F Arbets­ teknik = A Fack­ teori = F 1 Växelström 30 69 50 80 2 Elinstallationer 298 115 730 280 3 Teleanläggningar 40 69 - 4 Styrutrustningar - - 100 40 Allmänna synpunkter 1 tabellen ovan med rikttider har andra terminen av årskurs 1 beräknats omfatta 23 veckor. Undervisningen i arbetsteknik organiseras till övervägande del som övningsarbeten i skolverkstad. Övningsarbetena bör vara rea­ listiska så att de av eleverna upplevs som meningsfyllda och ger varaktiga inlärningsresultat. Övningarna bör bedrivas efter arbetsinstruktioner. För övningarna i elinstallation används s k övningsbås, som medger ledningsförläggning på trä, tegel, betong och valv samt infälld rörförläggning i regelkonstruktioner. Om förutsättningarna härför föreligger, kan eleverna som ett komplement till utbildningen i skolan ges en miljöanpassad praktik genom att undervisningen i arbetsteknik under en tidrymd av högst 2 månader under åk 2 (175 - 200 lektioner) förläggs till före­ tag utanför skolan. Utför eleverna arbete utanför egen skolverkstad vid elektrisk starkströmsanläggning för vilket erfordras behörighet enligt behörighetskungörelsen (SFS Nr 219/1939 jämte ändring Nr 698/1944 och 76/1960) skall arbetet utföras under ledning av person som är behörig installatör. Detsamma gäller för sådant arbete vid anläggning avsedd för permanent bruk inom skolverkstaden. För att eleverna skall få uppleva de roller i lagarbetet som de senare kommer i kontakt med i arbetslivet, bör de, liksom under den första terminen, i viss turordning tilldelas uppgifter att exempelvis vara skyddsombud, vara delansvariga för verktyg, för­ råd och städning etc. Eleverna bör i olika sammanhang stimuleras att utveckla förmå­ gan att iaktta och analysera sociala förhållanden på en arbets­ plats samt att komma till insikt om yrkes- och arbetsförhållande­ nas föränderlighet. 2 2 I Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker Åk 2 gren för elektriker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 1 Växelström Eleven skall genom sina studier 30+ 50 6 9 + 80 skaffa sig kunskap om de grundbegrepp som är av betydelse för fortsatta studier inom området elkraftteknik, skaffa sig kunskap om mätinstrument och deras användning vid mätning av storheter, speciellt inom det elkraft­ tekniska området, skaffa sig kunskap om sambandet mellan teoretiska grundbegrepp och praktiska tillämpningar samt inhämta kännedom om elmaskiners och elapparaters funktion. 1.1 Grundbegrepp Växelström och växelspänning. Våg- och visardiagram. Trigonometriska funktio­ ner. Enhetscirkeln. Sambandet mellan grader och radianer. Solvering av rät­ vinkliga trianglar. Fasförskjutning. Resonans. Reaktans och impedans Undervisningen i trigonometri skall bl a ge förståel­ se för enhetscirkelns användning vid sinuskurvans konstruktion. 1 . 2 Mätinstrument Alstring av växelspänning behandlas liksom också momentan-, maximi- och effektivvärde, frekvens samt kapaci­ tiv och induktiv reaktans. Enkla be­ räkningsexempel med formlerna för induktiv och kapacitiv reaktans ges. Resonansbegreppet behandlas översiktligt och utan matematiska beräkningar. Användning av oscilloskop, tonfrekvens- generator, universalmätbrygga, lux- meter, isolationsprovare, stötdon, fas- följdsvisare, energimätare och elektro­ nisk voltmeter. Mätning i samband med bestämning av reaktans, impedans och fasvinkel. Mätning av be­ lysning Mätningar med dessa instrument skall dels ge eleverna inblick i elektronisk mätteknik^ dels ge underlag för enklare mätövningar inom avsnitten elektronik och styr­ teknik. Övningarna genomförs i nedan angiven omfattning: Oscilloskop: Mätning av sinusformad växelspänning, bestämning av topp­ till toppvärdet, beräkning av effektivvärdet. Jämförelse av det framräknade effektivvärdet med mät­ värde från universalinstrument. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I 2 3 Åk 2 gren för elektriker | Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Tonfrekvensgenerator: inställning av frekvens, utspänning och uteffekt. Universalmätbrygga: övning i inställ­ ning av värden och avläsning av ska­ lor. Elektronisk voltmeter: övning i mät­ ning av elektriska storheter, speci­ ellt i högohmiga kretsar. Jämförelse med universalinstrument vid mätning av frekvenser över 10 kHz. Bestämning av reaktans, impedans och fasvinkel genom mätning av ström, spänning och resistans samt efterföljande beräkningar av storheterna. Övningar i mätning av belysnings­ styrka med luxmeter kan utföras vid olika arbetsplatser inom skolans verksamhetsområde. Jämförelse görs mellan mätresultat och teoretiska beräkningar. Mätningarna med jordresistansprovare, isolationsprovare, energimätare och fasföljdsvisare sker i anslutning till objekt i avsnittet installations­ teknik. Övningar i användning av stötdon ut­ förs i samband med provning av in­ stallationer. 1 . 3 Enfassystem Effekt och energi i enfas växelströms' kretsar. Faskompensering av induktiva belysningsanläggningar Mätning av effekt med kWh-mätare. Be­ stämning av effektfaktor i enfasnät med volt-ampere- och wattmeter. Bestämning av fasförskjutning. Faskompensering Mätningarna kan med fördel anordnas på ett ofta förekommande belast­ ningsobjekt, t ex lysrörsarmatur eller annan armatur med förkopplingsdon och kondensator. 1 - 4 Trefassystem Ström och spänning i trefassystem. Växelströmseffekt vid olika typer av belastning. Faskompensering. Spännings fall. Energi Framställningen kompletteras med enkla beräkningar av ström, effekt energi och spänningsfall. 2 4 I Ak 1 , andra terminen, gren för elektriker Åk 2 gren för elektriker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Mätning av trefaseffekt vid syrametrisk och osymmetrisk belastning vid direkt jordade system. Bestämning av effekt­ faktor med effektfaktormeter och kWh- mätare Som belastningsobjekt vid dessa mät­ ningar bör resistiv, induktiv och kapacitiv belastningsapparat användas, 1.5 Elmaskiner - utrustning Likströmsmaskiner. Asynkronmotorer. Synkronmaskiner. Universalmotorer: principer och konstruktion. Start- och manöverapparater för motorer. Motor­ skydd. Reläer. Magneter. Transduktorn. Induktionsregulatorns princip och kon­ struktion Mätning på transduktorer. Styrning av varvtal hos en likströmsmotor med transduktor. Bestämning av ström, effekt, effektfaktor och verkningsgrad hos asyn­ kronmotorer. Mätning av en asynkron­ motors avgivna effekt vid sjunkande spänning och märkvarvtal. Upptagning av tomgångskurva och infasning av synkron­ maskin. Provning av motorskyddsbrytare Undervisningen bör främst inriktas på att klargöra maskinernas kon­ struktion, egenskaper och använd­ ningsområden. Vid mätningarna används momentvåg, varvid huvudvikten läggs på att klarlägga väsentliga driftegenskaper hos de olika motortyperna. Eleverna bör ges god kännedom om olika metoder för styrning av varv­ tal hos motorer vid olika belast­ ningar. 1.6 Transformatorer och ström- riktare Trefastransformatorn: princip och kon­ struktion. Likriktare, filtreringsdon och reglemnordningar. Tyristorn Mätning av trefastransformatorns spän­ ning vid olika kopplingar. Bestämning av en trefastransformators effekt och verkningsgrad vid olika belastningar. Mätningar på tyristorer. Varvtalsstyr­ ning med tyristor Transformatorn kan studeras genom att mätvärden tas upp vid resistiv, induktiv och kapacitiv belastning, varvid en praktisk tillämpning av fas- kompensering erhålls. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I 2 5 Åk 2 gren för elektriker | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko 2 Elinstallationer Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om gällande säker­ hetsföreskrifter för elektriska stark- strömsanläggningar, skaffa sig kunskap om funktion hos materiel och apparater för elektriska installationer och anläggningar, skaffa sig grundläggande färdighet i att planera och självständigt utföra vissa elinstallationer samt skaffa sig grundläggande färdighet i metodisk felsökning och i att utföra reparations- och underhållsarbeten. 298+ 730 1 1 5 H 280 Avsnitten inom delmomentet elinstallationer framgår nedan. 2 . 1 2 . 2 2 . 3 2 . 4 ro 2 . 6 2 . 7 2 . 8 2 . 9 Säker­ Anslut­ Fördel­ Utanpå- Utanpå- Rörför­ Kabelför­ Anslut­ Luftled- hetsföre­ ningsöv­ ningssys­ liggande liggande läggning läggning ningsöv­ ningar skrifter ningar - tem i bo­ lednings­ lednings •Inbil- Skarvning ningar - Servis- belys­ städer förlägg­ förlägg­ ning- och an­ reläer införing- ning ning ning i valvform slutning och kon- ar EKK-EKKL bostäder o d taktorer 2 . 1 0 2 . 1 1 2 . 1 2 2 . 1 3 2 . 1 4 2 . 1 5 2 . 1 6 2 . 1 7 Monte- Kapslade Rörin­ Montering Motor­ Motor­ Luftbe- Allmänt ringsöv- centra­ stalla­ av bruks­ drift drift hand- stoff ningar - ler med tioner föremål Manuella Kontak- lingsagg- belysning inkomman­ och olje- startut­ torstyr- regat och de och eldnings- rust­ da ut­ VV-bere- utgående utrust- ningar rust­ dare ledningar ning ningar 2.1 och 2.17 innehåller enbart fackteori medan övriga avsnitt innehåller både arbets- teknik och fackteori. 2 6 I Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I Åk 2 gren för elektriker K ikttider Syfte och innehåll A F K ommentarer Avsnittet 2.2 - 2.9 är grundläggande och fristående från varandra, vilket innebär att eleverna direkt efter terminskurs 1 kan fördelas på övningsuppgifter (arbets- teknik) inom samtliga dessa avsnitt. Hela serien 2.2 - 2.9 måste inte alltid vara utförd, innan en elev kan övergå till avsnitt i serien 2.10 - 2.16. Övningsuppgift­ er inom 2.2 och 2.10 kan myckel väl utföras innan t ex 2.3 påbörjas. Däremot inne­ bär pilarna mellan vissa avsnitt att övningsuppgifterna inom det med lägre nummer skall vara utförda innan övningsuppgifterna inom avsnittet med det högre numret påbörjas. Beträffande de avsnitt i serien 2.10 - 2.16 som inte har pilförbindelse med de mera grundläggande avsnitten 2.2 - 2.9 avgör läraren, när eleverna har erforderliga för­ kunskaper för att påbörja övningsuppgifterna inom dem. 2.1 Säkerhetsföreskrifter Lagar och förordningar. Definitioner Dimensionering, belastning och säkring Skydd mot farlig spänning Eleverna skall grundligt lära sig känna till installatörsbestämmelser­ na samt de föreskrifter som behand­ lar utförande och skötsel av elekt­ riska anläggningar. De fackuttryck som förekommer i bl a föreskrifterna genomgås och förtyd­ ligas då så erfordras. Behandla ingående vad dimensionering, belastning och säkring betyder för elströmmens brandfarlighet. Skydds­ åtgärder som behöver vidtas med hän­ syn till brandrisken genomgås nog­ grant. Stor vikt läggs vid person- faran och bestämmelserna om åtgärder för att avvärja olycksfall. Avsnittet om säkerhetsföreskrifter bör studeras redan i början av terminskurs 2 så att eleverna så tidigt som möjligt blir medvetna om elfaran. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I 2 7 Åk 2 gren för elektriker | Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Elfaran skall givetvis aktualiseras i alla sammanhang och situationer, där risk för personfara föreligger. 2.2 Anslutning av belysning Symboler för flerlinjeschema Förbindningsschema för belysning Symboler och ritningssätt som an­ vänds i scheman för manuell man­ övrering av strömkretsar i enkla belysningsinstallationer behandlas. Manövrering av strömkretsar för belys- ni ngsanläggningar Gå igenom olika kopplingsapparater, strömbrytare, frånskiljare och omkopplare etc. Behandla defini­ tioner och användningsområden för de olika kopplingsapparaterna enligt KSF § 1 . Gå igenom till­ hörande förbindningsscheman. Anslutning av kopplingsapparater för belysning Övningsserien bör omfatta de van­ ligaste kopplingarna i belysnings­ installationer, från enpolig kopp­ ling till korsomkoppling med genom­ gående matning. 2.3 Fördelningssystem i bostäder Huvudledningsscheman Symboler för mätaranordningar och cen­ traler Låt eleverna gå igenom och tolka installationsrit­ ningar, där huvudledningar och mätarutrustningar visas. Installationers uppbyggnad med avseende på servisledningar och efterföljande utrustning till och med gruppledningar Avsnittet bör ge exempel på hur installationen skall byggas upp för såväl enfamiljs som fler­ familjshus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt förklaring av uttryck som huvudledning, stigarledning, huvud- och undercentral, grupp­ central etc. Information ges om säkringsmateri- el samt mätartavlor och grupp­ centraler för torra lokaler. Montering av mätaranordningar, grupp­ centraler och kWh-mätare Eleverna skall öva sig i att utföra monteringar av detta slag. Öv­ ningar i ledningsförläggning kan utföras samtidigt och anslutas till utrustningarna. De grund­ läggande övningarna i ledningsför­ läggning bör antingen då tidi gare 2 8 I Ak 1 , andra terminen, gren för elektriker Åk 2 gren för elektriker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 2 . 4 Utanpåliggande ledningsför­ läggning EKK - EKKL Symboler för utanpåliggande installa­ tioner - speciellt med EKK/EKKL Installationsritningar i enlinjefram- ställning Planering av utanpåliggande lednings­ förläggning med EKK/EKKL Val av ledningstyper Utanpåliggande ledningsförläggning med EKK och EKKL på olika underlag 2 . 5 Utanpåliggande ledningsför­ läggning i bostäder o d Symboler för utanpåliggande installa­ tioner med kulo och ellistsystem Installationsritningar i enlinjefram- ställning vara utförda eller kombineras med denna övningsserie. Avsnittet syftar till att eleverna skall kunna läsa enklare installa­ tionsritningar. Speciellt aktuella är symboler för enklare belysnings- installationer. Kunskapen om aktuell materiel bör förmedlas genom praktisk hante­ ring av sk kapslad materiel samt igenkänningsövningar. Med planering avses "översättning" av den förenklade installations­ ritningen till det verkliga för­ hållandet på arbetsplatsen, in­ begripet val av ledningssträck­ ningar samt dos- och apparatplace­ ringar. Eleverna bör dessutom få kännedom om vad som avgör val av ledningstyp. Utgångspunkt kan vara olika typer av rum enligt KSF § 45 - 4 9 . Övningssetien är grundläggande och bör innehålla enkla förläggnings­ övningar med EKK och EKKL på olika underlag samt montering och an­ slutning av olika apparater med tillämpning av inhämtade teore­ tiska kunskaper. Symbolerna bör visas insatta i fär­ diga installationsritningar. Vik­ tigt är inte bara symbolernas ut­ formning utan även placeringen i förhållande till byggnadsdelar etc. Det mest väsentliga är att eleverna bibringas förmåga att läsa och översätta ritningar till ett verk­ ligt förhållande. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I 2 9 Ak 2 gren för elektriker | Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Kuloledning och ellistsystem med till­ behör Uppbyggnad av utanpåliggande elsystem i bostäder Såväl materielkataloger som tillgäng­ lig materiel utnyttjas i undervis­ ningen. Eftersom övningarna ofta bara kommer att omfatta delar av en in­ stallation bör fackteorin.mera all­ sidigt få exemplifiera färdiga pro­ jekt med fullständiga bygghandlingar. Framställningen bör ge en bild av elektrikerns roll i produktionen. Installationer med kulo och materiel föi ellistsystem övningsserien bör vara så realistisk som möjligt. Då övningarna utförs i skolan, bör arbetsplatserna vara utförda med tak- och golvlister samt dörr- och fönsterfoder. Eleverna bör öva sig i att läsa av arbetsupp­ gifterna från installationsritningar. Standardiserade höjder och place­ ringar för apparaterna bör användas 2.6 Rörförläggning Symboler för infällda installationer Enklare installationsritningar Symboler för belysningsinstalla­ tioner i bostäder behandlas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt installationsritningar som grund för installationer på gjutformar. Planering av infällda installationer samt rörförläggning på gjutformar Materielkännedom Gå igenom användningen av installa­ tionsrör med tillbehör. Tyngdpunkten läggs vid planering av förläggning på gjutformar för valv och väggar. Synpunkter på tekniken att utföra installationer efter ritning ges. Infällda rörinstallationer i olika byggnadsmaterial samt förläggning på gjutformar för väggar och valv 2.7 Kabelförläggning Övningsserien skall ge kunskaper dels om hantering av olika rör- materiel, dels om inbilning i bygg­ nadsmaterial och förläggning på olika typer av gjutformar. Tråd­ dragning eller anslutning av appa­ rater utförs inte i detta samman­ hang. Kabelnät för lågspänning Materielkännedom Olika kabeltyper med tillhörande muffar och skarvsatser studeras i materielkataloger. Data tas även ur KSF § 28 och 29. Bland annat bör uppmärksamhet ägnas åt skillna­ der mellan jordkablar och installa­ tionsledningar beträffande 3 0 I Ak 1 , andra terminen, gren för elektriker Åk 2 gren för elektriker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Skalning och avisolering. Kabelförlägg­ ning. Muffar, flänsar och skarvsatser 2 . 8 Anslutning av reläer och kon taktorer Symboler för krets- och förbindnings­ scheman Uppbyggnad av scheman Reläer och kontaktorer Anslutningsövningar med reläer och kontaktorer 2.9 Luftledningar, servisinföring ar Luftledningsnät för lågspänning Servisinföringår Materielkännedom Montering av luftledningar Servi sinföringar ning och säkring. Eleverna informeras dessutom om de vanligaste nättyperna med kopplingspunkter. Övningsserien bör omfatta de van­ ligaste typerna av kabelmuffar. Montering av ändmuffar och fläns­ ar samt kabelförläggning utförs lämpligen i samband med montering av kapslade centraler. Symboler och ritningssätt i scheman för elektriskt manövrerade kopplings apparater, t ex reläer och kontakto­ rer, behandlas. Framställningen kan begränsas till manöverkretsar. Eleverna informeras om de för elektrikeryrket mest aktuella typerna av reläer och kontaktorer. Apparatkännedom får eleverna genom övning i utbyte av kontaktbleck, spo­ lar etoOvningarna kan byggas upp som larm- och signalsystem, manövre­ ring av belysningskretsar etc. Funktionskontroll och underhåll behandlas. Genomgång av materiel i kataloger och förråd. Beskrivningen av nättyp­ er bör vara översiktlig medan servisinföringar däremot är av större intresse och därför behand­ las mera ingående. KSF § 21 och 33 studeras med tanke på brandsäker­ heten. Förbindningar Cu - Al behand­ las. Ett mycket viktigt område är skyddsföreskrifter KSF kap V. Personlig skyddsutrustning ägnas speciell uppmärksamhet. Tyngdpunkten läggs vid hängkabelan­ läggningar. Drevning av isolatorer och skarvning av friledningar skall övas. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I 3 1 Åk 2 gren för elektriker | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 2 .1 0 Montering av belysning Förbindningsscheman för trappbelysning med automater, ur och skymningsomkopp- lare oteglös 1jusreglering Olika system för 1jusreglering och manövrering av belysning Funktionsbeskrivningar Orientering om ljuskällor Montering av belysningsanläggningar Ljusreglering 2.11 Kapslade centraler Redovisning av elcentraler Utanpåliggande installationer med EKK/ EKKL Montering och uppsättning av centraler Planering av utanpåliggande lednings­ förläggning Materielkännedom Skyddsföreskrifter Avsnittet här utgör en naturlig fortsättning på avsnitt 2.2 med stegrad svårighets­ grad. Med tanke på bl a felsökning skall i övningsuppgifterna ingå att följa upp strömkretsar. Impulsreläer för klen- och lågspän­ ning, trappautornater, kopplingsur och skymningsomkopplare i kombina­ tion med portlås och husnummerbe­ lysning behandlas liksom även ljus­ reglering med spänningsändring al­ ternativt med tyristorreglerare. Övningsserien skall bl a ge eleverna förståelse för anledningar­ na till att olika system väljs för likartade anläggningar. Sambandet mellan centraler och led­ ningar samt elcentralers redovisning på ritningar behandlas. Tolkning av ritningarna för utanpåliggande in­ stallationer skall utgöra en natur­ lig fortsättning på avsnittet i 2.4» Måttsättning på ritningar be-, handlas. Eleverna bör ges en klar uppfattning av behandling av huvudnolledare i kapslade fördelningar inom centraler. Planering av utanpåliggande lednings­ förläggning är en fortsättning på avsnittet i 2.4» dvs övning i att planera installationer efter ritning­ ar och elbeskrivning. Materielkänne- domen ges i samband med övningsarbetet, 3 2 I Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker | Ak 2 gren för elektriker Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Kapslade centraler med in- och utgående ledningar Övningarna kompletteras med montering och anslutning av ändmuffar enligt 2.7 samt utanpåliggande installa­ tioner med EKK och EKKL. Lämpligt är att övningarna i montering sker efter fullständiga bygghandlingar för el enligt El AMA. (Se även av­ snitten 2.14 och 2.15). 2.12 Rörinstallationer Ritningar för belysning, kraft och el­ värme i bostäder Avsnittet utgör en fortsättning av 2.6 och avser fullständiga ritningar för belysning, kraft och elvärme i bostäder. Ritningsläsning och över­ sättning av enlinjesscheman till verkliga förhållanden är det väsent­ ligaste. För att elevernas förståelse för ritningsläsning skall ökas bör ie själva få utföra enklare ritningar. Planering av infällda installationer Materielkännedom Även denna del avser komplettering av stoffet i avsnitt 2.6 med apparater etc för elvärme. Planering av rörinstallationer i regelverk, bjälklag m m genomgås. Olika elvärme­ anläggningar bör eleverna lära sig känna till. Genomgång av färdiga projekt med fullständiga bygghand­ lingar för el enligt El-AMA bör ske. Utvändiga och infällda rörinstallationer med apparatanslutningar 2. 1 3 Montering av köksmaskiner o dyl samt oljeeldningsut- rustning Huvuddelen av övningarna utförs i öv­ ningsbås med regelverk för infälld förläggning. Övningarna fullföljs med tråddragning och anslutning i dosor och apparater. Installationer för be­ lysning, kraft och elvärme utförs. En övergång gradvis till montering efter fullständiga bygghandlingar för el enligt El-AMA bör ske. Varje öv­ ning avslutas med funktions- och isolationskontroll. Anslutning av fast anslutna belast­ ningsobjekt Anslutning i gruppcentral ' KSF:s, El-AMA:s och fabrikanternas synpunkter på anslutning av oljeeld­ ningsutrustningar samt köks- och tvättutrustningar. Genomgång av olika inkopplingsalternativ görs. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker Ak 2 gren för elektriker 33 Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Anslutning av köks-, tvätt-, elvärme- och oljeeldningsutrustningar 2.14 'Motordrift - manuella start­ utrustningar Installationsritningar för motoranlägg­ ningar Förbindningsscheman Utrustningar för motoranläggningar Manuella start- och skyddsutrustningar för motoranläggningar 2.15 Motordrift - kontaktorstyrda utrustningar Förbindnings- och kretsscheman Förbindningstabeller Olika motortyper samt utrustningar för start- och hastighetsreglering. Synpunkter ges på anslutning av de olika ledarna i gruppcentraler -3-fas och 1-fasgrupper. Felsökning på och reparation av utrustningar övas. Eleverna skall övas att utföra de vanligaste anslutningsalternativen vid såväl 220/380 som 127/220 V nät och med elementspänningar på 220 respektive 380 V. Eventuellt kan attrapper för kopplingsplintar an­ vändas. Observera att det speciellt för tvättmaskiner finns många olika typer av kopplingsplintar. Felsök­ ning i och reparation av exempelvis elspisar bör övas. Såväl installationsritningar som förbindningsscheman skall i första hand avse manuellt manövrerade ut­ rustningar. Genomgången bör avse manuella start- och skyddsapparater, anslutning av motorutrustningar samt frånkoppling och överströmsskydd enligt KSF § 11, ävensom felsökning på motorutrust­ ningar. Övningsserien kan utföras i samband med elarbetet i 2.11 och skall om­ fatta de vanligaste manuella start- och skyddsutrustningarna för lik- och växelströmsmotorer. Utlösnings­ kontroll, felsökning och reparation övas. Avsnittet här utgör fortsättning på avsnitt 2.8. Såväl manöver- som huvudkretsar skall behandlas. Enklare scheman ritas. Kontaktorer och kontaktormotorskydds- brytare samt växelströmsmotorer med användningsområden behandlas. Jäm­ förelse görs mellan olika motor­ typer beträffande startström, start­ moment och hastighetsreglering. 3 . Lgy 7 0 : 1 1 . El - teleteknik. ( G ) 3 4 I Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I Ak 2 gren för elektriker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Motoranläggningar med kontaktorstyrda start- och driftutrustningar Manövrering från en punkt av belast­ ningsobjekt med Y/D-kopplare Manövrering från en punkt av motorer med polomkopplare och fram - backkopp- lare. Utlösningskontroll, felsökning och reparation 2.16 Luftbehandlingsaggregat och W-beredare Förbindnings- och kretsscheman för luftbehandlingsaggregat och W-beredare Utrustningar i elanläggningar Montering och anslutning av luftbehand­ lingsaggregat och VV-beredare Funktionskontroll och felsökning 2.17 Allmänt stoff Beskrivning av olika motorutrust­ ningar med kontaktorer och kontaktor- motorskyddsbrytare genomgås. Övningarna kan utföras i samband med elarbetet i 2.11 och bör omfatta de vanligaste utrustningarna för lik- och växelströmsmotorer. Övningarna bör avse utrustningar med flera moto­ rer, där förregleringar och styrning över gränsställare och kopplingsur förekommer. Exempel på varvtalsstyr­ ningar med tyristor bör finnas med i övningarna. Scheman för de utrustningar som skall monteras genomgås. Eleverna bör ges kännedom om funk­ tion och användningsområden för luftbehandlingsaggregat och W-bere­ dare. Luftbehandlingsaggregat, som är för­ sett med separat varmvattenberedare, kan användas för olika inkopplings­ övningar. Orientering om byggnads- och WS-rit- ningar som utgångspunkt för planering av el-installationer För såväl byggnads- som WS-ritning- ar gäller att yrkesmannen måste känna till de symboler som används - speciellt på planritningar. För mindre anläggningar saknas ofta de- taljritningar för byggnadsdelar och inredningsdetaljer. Elektrikern måste därför ur en planritning kunna avläsa inredningens utformning. Speciellt i köksinredningar skall ofta omfattande elinstallationer utföras. Kännedom om markering av snittyper och olika byggnadsmaterial erfordras. Kunskap om WS-ritningars utformning har stor betydelse för samordningen av WS- och elinstallationerna på arbetsplats­ en. Avsnittet bör behandlas tidigt under terminskurs 2. Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I 3 5 Åk 2 gren för elektriker | Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Produktion och överföring av elkraft. Distributionsnät och transformator- stationer. En orienterande beskrivning av el­ kraftverk och de olika leden i ener­ gins väg från producent till konsu­ ment ges. Avsnittet kan behandlas när som helst under utbildningstiden. 3 6 I Ak 1, andra terminen, gren för elektriker Ak 2 gren för elektriker Rikttider Syfte och innehåll Kommentarer Teleanläggningar 40 69 Eleven skall genom sina studier skaffa sig grundläggande färdighet i justering av reläer för teleanläggning­ ar, skaffa sig kunskap om komponenter, apparater» scheman och anläggningar inom telesignal- och telefonområdet, skaffa sig färdighet i ledningsförlägg­ ning samt montering av och felsökning i lokaltelefon, telesignal-och antenn­ anläggningar, skaffa sig kunskap om inom eltekniken förekommande elektronikkomponenter samt orientera sig om elektroniska tillämp^ ningar. 3.1 Reläer Funktion hos och användningsområden för elektromagnetiska reläer Justering av reläkontakter och ankare Koppling av grundläggande reläkretsar Kontaktskydd* Justering av till- och frånslagstid 3.2 Telesignalanläggningar Betjäningsanläggningar för hotell och sjukhus Undervisningen konc«itreras kring de reläer som förekommer i enkla tele- fon- och telesignalanläggningar. Kontaktfunktioner och symboler samt olika metoder att erhålla trög verkan genomgås• Lämpliga anläggningar att detalj- studera är ljussignal- och person- sökaranläggningar. Montering av 1 jussignalanläggning och personsökaranläggning Ak 1, andra terminen, gren för elektriker I 37 Ak 2 gren för elektriker | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Frånvaromarkeringsanläggningar, elekt- riska lås, brandlarmanläggningar, an­ läggningar för brandkårsalarmering, an­ läggningar för inbrottslarm, tidkon­ troll anläggningar, fjärrmätnings - och driftkontrollanläggningar 3.3 Telefonanläggningar Avdelningstelefonanläggning. Porttele­ fonanläggning. Snabbtelefonanläggning. Symboler för enlinjeschema. Enkla in- s tallati onsri tningar Montering av avdelningstelefonanlägg­ ning, porttelefonanläggning och snabb- telef onanläggning Avsnittet är orienterande. Eftersom det är ganska omfattande bör det delas in i avsnitt som tidsmässigt inpassas med hänsyn till övrig under- visning om telefon - och telesignal- teknik. Funktion hos ingående komponenter och apparater samt hos anläggning­ arna i sin helhet behandlas. I an­ slutning till genomgång av anlägg­ ningarna behandlas de symboler och ritningar som används vid installa­ tioner. övningarna bör ingå ledningsdrag­ ning, anslutningar, funktionsprov, felsökning och reparation. Speciall uppmärksamhet ägnas åt att lednings­ dragningen blir snyggt och fack- mässigt utförd. 3.4 Antennanläggningar Radiovågors utbredning Sändare- och mottagareantenner Montering, provning, felsökning och reparation av mottagarantennanläggning 3. 5 Elektronik Monteringsövningama bör omfatta ut­ rustningar för såväl enstaka mot­ tagare som centralantennanläggningar för radio och TV, Svängningskretsar, resonans, kopplade kretsar, öppna kretsar, elektronrör, katodstråleröret, halvledardioden, transistorn, varistorn, termistorn, tyristorn, fotocellen, fotodioden, fototransistorn. Principer för radio, television och radar. Mikrofoner och högtalare. Hörselkurvor. Förstärkaran- läggningar. Grammofon. Bandspelare. Stereofonisk ljudåtergivning. Ljudfilm, I samband med behandlingen av olika typer av resonanskretsar ges en över­ siktlig information om radiokommunika­ tion. Bland de olika typerna av elek­ tronrör behandlas främst diod, triod. och pentod i orienterande syfte. Under­ visningen om katodstråleröret in­ riktas på dess användning i oscillo- skop, radar och television. 3 8 I Åk 1 , andra terminen, gren för elektriker I Åk 2 gren för elektriker Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Egenskaper och huvudsakliga använd­ ningsområden för halvledarkomponent- erna behandlas, varvid speciell upp­ märksamhet ägnas åt komponenter som används i elkrafttekniska sammanhang. Radio, television och radar behand­ las översiktligt och med hjälp av blockschema - eleverna bör ges en uppfattning om vad som sker vid an­ vändning av radio- och TV-apparaters manöverorgan. Vid undervisningen om an­ tenner ägnas speciell uppmärksamhet åt centralantennanläggningar. 4 Styrutrustningar 100 40 Eleven skall genom sina studier skaffa sig grundläggande kunskap om en­ hetsfunktioner och styrsystem, utveckla sin förmåga att förstå funk­ tionen hos styrsystem av mindre omfatt­ ning samt skaffa sig grundläggande färdighet i uppbyggnad av och felsökning i enklare styrsystem. 4.1 Styrsystem Olika typer av styrsystem. Följddiagram. Binära system. Elementär logisk algebra. Enhetsfunktioner. Systemlösning med en­ hetsfunktioner. Orientering om skärmning av ledningar och eliminering av stör­ ningar i styrsystem Allmänna principer för styrning och olika styrsystem samt inom området vanliga symboler behandlas. Grunderna för binära tal, binära system och komponenter samt erforderlig logisk algebra genomgås. 4.2 Kopplingsövningar Systemlösning och koppling med reläer och cylindrar. Koppling på programverk Eleverna bör ges tillfälle att lösa . enkla styrproblem med utgångspunkt i givna förutsättningar samt att kontrollera lösningarna genom upp­ koppling och prov. I samband med den teoretiska behandlingen av enhets­ funktionerna bör eleverna få till­ fälle att genom mätningar verifiera teorierna. Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I 3 9 Åk 2 gren för telereparatörer | El-teleteknik, gren för telereparatörer, andra terminen av årskurs 1 samt årskurs 2 DELMOMENT Rikttider andra terminen av årskurs 1 årskurs 2 Arbetstek- nik = A Fackteo­ ri = F Arbetstek- nik • A Fackteo­ ri = F 1 Växelström 30 46 - - 2 Teleanlägg- ningår 30 46 - - 3 Elektronik­ utrustningar CO o r* " \ 161 880 320 4 Fackengelska 80 Allmänna synpunkter I tabellen ovan med rikttider har andra terminen av årskurs 1 beräknats omfatta 23 veckor. Det finns inom elektroniken ett antal grundelement i form av kret­ sar och kopplingar, vilka i mer eller mindre modifierad form åter­ kommer i olika elektronikapparater. Undervisningen koncentreras krir^ dessa kretsar och kopplingar, så att eleverna blir väl inför­ stådda med funktion och uppbyggnad hos dem. Eleverna kan sedan lätt orientera sig, när kretsarna förekommer sammanbyggda i större eller mindre system och apparater. Särskild vikt läggs vid att förbereda eleverna för den situation de ställs inför, när det gäller att med hjälp av schema och serviceanvisningar finna ett upp­ kommet fel och vidta erforderliga åtgärder. Undervisningen bör organiseras med övningar kring en serie grundläggande kretsar som eleverna själva monterar och kopplar samt funktionsprovar. De färdigkopplade kretsarna används sedan, när det blir aktuellt för övningar i mätning och felsökning. Med denna uppläggning får eleverna även färdighetsträning i koppling, montering, komponent­ hantering och mjuklödning. På grund av den mängd små komponenter och detaljer som erfordras för undervisningen bör materielförsörjningen organiseras med i god tid i förväg iordningställda materielsatser för de olika övningsarbetena. 4 0 I Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer | Åk 2 gren för telereparatörer Det är inte möjligt att bedriva felsökning i moderna elektronikut­ rustningar utan hjälp av mätinstrument av typen oscilloskopi elek­ troniska voltmetrar och generatorer. Det är därför ytterst viktigt att eleverna blir väl insatta i sådana instruments funktion samt i olika mätmetoder. Eleverna måste också lära sig att bedöma ett mätresultat och dra logiska slutsatser för att avgöra en följande åtgärd vid t ex felsökningo Varje elev tilldelas en bestämd arbetsplats där huvuddelen av ar­ betsuppgifterna utförs. Nödvändiga mätinstrument, strömförsörj­ ningsdon och specialverktyg hämtas vid behov från central plats i verkstaden. För att eleverna skall få uppleva de roller i lagarbetet som de senare kommer i kontakt med i arbetslivet, bör de liksom under den första terminen i viss turordning tilldelas uppgifter att t ex vara "skyddsombud", vara delansvariga för verktyg, förråd och städning etc. Eleverna bör i olika sammanhang stimuleras att utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala förhållanden på en arbetsplats samt att komma till insikt om yrkes- och arbetsförhållandens för­ ände rl i ghe t. Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I 4 1 Åk 2 gren för telereparatörer | R ikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 1 Växelström 30 46 Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om de grundbegrepp som är av betydelse för f ortsatta stud ier inom området elektronik, skaffa sig kunskap om sambandet mellan teoretiska grundbegrepp och praktiska tillämpningar, skaffa sig kunskap om mätinstrument och deras användning samt inhämta kännedom om elmaskiners funk- . tion. 1.1 Grundbegrepp Växelström och växelspänning. Våg- och visardiagram. Trigonometriska fuaktionei Enhetscirkeln. Sambandet mellan grader och radianer. Solvering av rätvinkliga trianglar. Fasförskjutning. Reaktans och impedans. Serie- och parallellreso­ nans. Beräkning av resonansfrekvens Enhetscirkelns användning vid kon­ struktion av sinuskurva belyses. I samband med genomgång av metoder för alstring av växelström behand­ las momentan, maximi- och effektiv­ värde. Om så erfordras ges eleverna färdighetsträning i tillämpning av Pytagoras sats före behandling av begreppen fasförskjutning, reak­ tans och impedans. Det är nödvändigt att ett relativt stort antal beräknings­ exempel med i sammanhanget aktuella formler används. Med tanke på den fortsatta under­ visningen i elektronik inklusive trådlös överföring bör resonansbe­ greppet behandlas ingående och belysas med beräkningsexempel. 1.2 Mätinstrument Användning av digitalvoltmeter, oscillo- skop, tonfrekvensgenerator, voltmeter, universalmätbrygga, elektronisk volt­ meter och grid-dipmeter Mätning av sinusformad växelspänning Mätning i samband med bestämning av reaktans» impedans och fasvinkel Instrumentens användningsområden genomgås 0 Eleverna övas i inställning av manöverorgan, avläsning av skalor etc. 4 2 I Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I Åk 2 gren för telereparatörer Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Mätning av frekvens och tid med oscillo' skop Mätning av induktans med olika mätmeto­ der Mätning av frekvens med grid-d ipmeter 1.3 Enfas växelström Aktiv, reaktiv och skenbar effekt Mätning av växelströmseffekt Transformatorn* konstruktion och egen­ skaper, visardiagram, förluster, an­ passning Undersökning av nättransformator» Upp­ tagning av magnetiseringskurva för nät­ transformator Effektförbrukningen för ett antal för yrkesområdet representativa apparater tas fram dels genom mätning med wattmeter, dels genom mätning av strömmen med efter­ följande beräkning. Lämpligt mätobjekt ärdai nättrans­ formator, som eleverna använt sig av i samband med apparatbygge. Likströmsgeneratorn. Likströmsmotorn 0 Växelströmsgeneratorn. Växelströmsmo- torn 0 Asynkronmotorn. Synkronmotorn Roterande omformare Orientering om flerfassystem Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I 4 3 Åk 2 gren för telereparatörer | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Teleanläggningar Eleven skall genom sina studier skaffa sig färdighet i koppling, mon­ tering och mjuklödning, skaffa sig grundläggande färdighet i justering av reläer samt skaffa sig grundläggande färdighet i arbeten med installation, felsökning och reparation av lokaltelefon- och te1esignalanläggningar. 30 46 2 .1 Mjuklödning Montering och lödning av ledning till mångpoligt elanslutningsdon Byte av komponenter och lagning av folie på mönsterkort 2 . 2 Reläer Reläers funktion och uppbyggnad Justering av reläkontakter och ankare Kopplingsövningar med grundläggande reläkretsar Kontaktskydd ustering av till- och frånslagstid 2 . 3 Telesignalanläggningar Symboler för enlinjeschema. Enkla in­ stallationsritningar Montering, koppling och provning av 1jussignalanläggning Orientering om frånvaromarkeringsan- läggningar, brandalarmanläggningar, an­ läggningar för brandkårsalarmering och inbrottslarm, anläggningar för tidkon­ troll, fjärrmätning och driftkontroll, t raf iks ignal anläggningar Eleverna skall känna till och lära sig tillämpa normer och kvalitets­ krav för professionell elektronik, I övningarna bör även ingå mätning av till- och frånslagstid. Speciell uppmärksamhet ägnas åt symbolik och identifiering av kontakter och grupper. För att belysa symbolernas innebörd är det lämpligt att detaljstudera en fullständig installationsrit­ ning för någon av de anläggningar - telesignal eller telefon-som monte­ ras. I inönteringsövningarna bör ingå ledningsdragning, funktionsprov, felsökning och reparation. Speciell uppmärksamhet ägnas åt att led­ ningsdragningen blir snyggt och fackmässigt utförd. 4 4 I Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I Åk 2 gren för telereparatörer Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko 2.4 Telefonanläggningar Montering, koppling och provning av avdelningstelefonanläggning, snabbtele­ fonanläggning och porttelefonanläggning Felsökning och reparation Orientering om telefonväxlar Genomgång sker både teoretiskt oc h praktiskt genom övningar. I sam­ band med genomgång av porttelefon- anläggningar behandlas också elekt­ riska låsanordningar. Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I 4 5 Åk 2 gren för telereparatörer | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 3 Elektronikutrustningar Eleven skall genom sina studier 3 0 8 + 8 8 0 161 + 3 2 0 skaffa sig kunskap om elektronikkompo­ nenters egenskaper, funktion och an­ vändningsområden, skaffa sig grundläggande färdighet i elektronisk mätning, skaffa sig kunskap om funktionen hos grund­ läggande elektronikkretsar och kopp­ lingar, skaffa sig kunskap om funktionen hos kommersiella apparater inom tonfrekvens- och radioområdet samt skaffa sig färdighet i felsökning samt i koppling, montering och provning av kretsar och apparater» 3<>1 Passiva komponenter Stommar och monteringsmateriel Ledningar och förbindningar. Kontakt­ don. Säkringar. Indikeringslampor. El- kopplare. Resistorer och kondensatorer Induktiva kopplingselement Undervisningen skall leda fram till att eleverna lär sig identifiera i elektroniska kretsar ingående kom­ ponenter samt deras egenskaper med avseende på material och utförande. Varje elev måste vara väl förtrogen med färgkoden för resistorer och kondensatorer samt övrig märkning. 3.2 Mätinstrument Olika komponenters användningsområ­ den genomgås. I detta sammanhang bör eleverna uppmärksammas på att det är viktigt att eventuellt ut­ bytta komponenter ersätts med lik­ värdiga. Milli- och mikrovoltmeter, transistor- provare, uteffektmeter, signalgenera­ tor och frekvensräknare 4 6 I Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer | Åk 2 gren för telereparatörer Syfte och innehåll Rikttider K ommentarer 3 . 3 Aktiva komponenter Egenskaper och funktion hos halvledar- komponenter och elektronrör Mätningar Grundläggande halvledarteori be­ handlas i anslutning till undervis­ ningen om halvledarkcmponenters konstruktion och uppbyggnad. Tran­ sistorers och dioders egenskaper och användningsområden genomgås. Genom enkla mätningar på komponen­ terna ges eleverna möjlighet att på ett påtagligt sätt verifiera det teoretiska stoffet. Vad som nyss sagts om halvledare gäller också elektronrör, även om genomgången kan göras mera över­ siktlig när det gäller dessa. 3 « 4 Strömförsörjningsdon Kretsar för likriktning, filtrering, stabilisering och skydd mot överbelast­ ning Koppling, montering och provning av lik- riktare med halvledarkomponenter resp elektronrör, kretsar för filtrering, stabilisering och skydd mot överbelast­ ning Mätningar Vid alla apparatbyggen gäller generellt att eleverna först börjar med genomgång av apparatens funktion. Därefter sker koppling av apparaten, varvid eleverna får tillfälle dels att öva sig i kompo­ nentidentifiering, komponenthante- ring, koppling, montering och löd­ ning dels att komma underfund med sambandet mellan komponenter och schemasymboler. När apparaten är färdigmonterad, provas den för kon­ troll av att funktionen är den av­ sedda. Provningen ger tillfälle till praktisk användning av mät­ instrument. Ovan uppräknade övnings- uppgifter kan även utföras innan eleverna lärt sig grundteorin för vederbörande apparat. Förnyad genomgång av funktionsbe­ skrivning med eventuella övningsupp gifter och provning bör ske, innan felsökning på apparaten påbörjas. I likriktaren belyser man filtrets funktion genom att mäta brumspänn- ing före och efter filtret. Belast­ ningskurvor tas upp och överbelast­ ningsskyddets bryttid mäts. Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer | 4 7 Åk 2 gren för telereparatörer | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 3 . 5 Förstärkare Principerna för transistor^ och elek- tronrörsförstärkare för tonfrekvens Logaritmer och formler för beräkning av förstärkning och dämpning. Resistorkopplade förstärkare: egenska­ per, frekvensområden, förstärkning, in- och utimpedanser. Katod- och emitter- följarsteg. Galler- och basjordade för­ stärkare. Motkopplingo Likspännings­ förstärkare. Slutstegskopplingar. Mellanfrekvensförstärkareo Högfrekvens- förstärkare Koppling, montering och provning av mellanfrekvensförstärkare samt tonfrek- vensförstärkare med halvledarkomponentei resp elektronrör Upptagning av frekvenskurvor samt mät­ ning av utspänning och uteffekt hos ton- frekvensförstärkare. Mätningar som undei lag för beräkning av förstärkning Förstärkaranläggningar Stereofonisk 1judåtergivning Balansinställning och fasning av hög­ talare 3*6 Grammofon och bandspelare Avspelning med grammofon In- och avspelning med bandspelare Mikrofoner och högtalare. Hör- och örtelefoner. Nålmikrofoner. Hörselkurvor Orientering om ljudfilm Vid felsökningsövningarna är det viktigt att eleverna lär sig att ut­ föra felsökning systematiskt. Lämp­ ligen samarbetar två och två ele­ ver på så sätt, att de "gör fel" på varandras apparater efter upprät­ tade felförteckningar. För att eleverna skall förstå deci- bellbegreppet bör de lära sig grun­ derna för räkning med logaritmer och ges tillämpningsövningar med enkla beräkningar av förstärkning och dämpning. Vid uppmätning av för­ stärkning bör instrumentens DB-ska- lor användas. I anslutning till genomgång av för- stärkaranläggningar demonstreras praktiskt återkopplingsfenomen vid felaktig placering av mikrofon och högtalare. Bal ans inställning och fasning av högtalare behandlas teoretiskt men helst även praktiskt i samband med stereofonisk ljudåtergivning. Stero- effekten bör demonstreras. Kolkornsmikrofonen jämförs med mikrofoner för högkvalitativ åter­ givning. Hörselkurvor behandlas i samband med framställning av örats roll i en ljudåtergivningskedja. Bandspelare behandlas blockschema - och principmässigt. Praktiska öv­ ningar i in- och avspelning med bla kasettbandspelare bör förekomma i undervisningen. Om skolans resurser tillåter, bör varje elev få ladda och köra en filmprojektor o Vid den teoostiska genomgången behandlas såväl magne­ tiskt som optiskt ljud. 4 8 I Ak 1 , andra terminen, gren för telereparatörer | Åk 2 gren för telereparatörer Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 3 . 7 Oscillatorer Kretsar för generering av tonfrekvens, sinus och kantvåg. LC- och kristall- oscillatorer Koppling, montering och provning av sinus- kantvågsgenerator med halvledar- komponenter Felsökning och reparation Mätning av utfrekvens och kurvform Mätning av tid och frekvens med oscillo skop och dekadräknare 3 o 8 Modulatorer och demodulatorer Kretsar fir modulering och demodulering Blandare och detektorkopplingår Koppling, montering och provning av blandarsteg och detektorsteg 3 - 9 Radiomottagare Radiomottagare för AM och FM Schemaläsning Hopkoppling av olika steg till radio­ mottagare för mellanvåg Trimning, felsökning och reparation Undersökning av signalens kurvform och frekvens i mottagarens olika steg Upptagning av bandfilterkurva med oscilloskop Mätning av känslighet och selektivitet Eftersom det finns ett stort antal varianter av LC-oscillatorerna "bör framställningen begränsas till att endast omfatta de principiella grundkopplingarnao Såväl AM-som FM-modulering och de­ modulering genomgås utan matema­ tiska härledningaro Reaktansmodu- latorns princip behandlas0 Bland FM-detektorerna bör i första hand kvot- och fasdetektorn behandlas. Framställningen bör göras så över­ skådlig som möjligt. Additiv blandare med diod, transi­ storer och triod samt självsvängan­ de blandarsteg behandlas liksom principerna för multiplikativ bland­ ning. Först behandlas mottagarens block­ schema och de olika blockens upp­ gift. Därefter genomgås en enkel mottagares kretsschema. Mätningarna utförs i första hand på de apparater som eleverna själva byggt men om tiden medger bör ele­ verna också ges tillfälle att ut­ föra motsvarande mätningar på kom­ mersiella mottagare. Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I 4 9 Åk 2 gren för telereparatörer | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko 3.10 Radiosändare Funktionen hos halvledarbestyckade radiosändare Koppling montering, provning och trim­ ning av transistorbestyckad radiosändare med låg uteffekt Mätning av sändarens utfrekvens och uteffekt Först behandlas blockschema och de olika blockens uppgift, Mång- faldarstegets och antennstegets funktion genomgås. Observeras bör att endast sändare för privatradiobandet med låg ut­ effekt och utan modulator får an­ vändas. Stor omsorg bör läggas ned på att eliminera eventuell strål­ ning utanför verkstaden. Mätning av sändarens utfrekvens kan lämpligen utföras med grid- dipmeter. 4 . Lgy 7 0 : 1 1 . El - teleteknik. ( G ) 5 0 I Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I Åk 2 gren för telereparatörer Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 3.11 Antenner Orientering om mottagarantenner0 Cen­ tralantenner. Sändarantenner. Radio­ vågors utbredning 3.12 Pulskretsar Pulsoscillatorer. Deriverings- och integreringskretsar. Begränsar- och låskretsar Koppling, montering och provning av astabil, monostabil och bistabil multivibrator Mätning av frekvens samt undersökning av kurvform hos signal från pulsoscilla­ torer. Mätning på RC-kretsar med avseende på pulssvar oc h frekvensgång Undersökning av pulser i begränsar- o c h låskretsar Speciell uppmärksamhet ägnas åt problem i samband med mobila radio- stationer0 Pulstekniska definitioner och pulsers uppbyggnad genomgås utan matematiska härledningar. Funktion och användningsområden för astabila, mono stabila och bistabila vippor samt schmittrigger behandlas. Bland begränsama genomgås först och främst serie- och parallell­ dioder men även överstyrda för­ stärkare bör behandlas. Positiva och negativa låskretsar med olika referensnivåer genomgås. I samband med behandling av derive- rings- och integreringskretsar klar­ görs skillnaden mellan olika typer av RC-kretsar. Eleverna uppmärksammas på att upp- och ur­ laddning sker efter en ln-funktion och att en kondensator anses full- laddad när den uppnått 63 fo av in­ spärrningen. Eleverna ges tillfälle att öva sig på beräkning av RC- kretsars tidskonstant. 3.13 Television och radar Orientering om television och radar 3.14 Digitala kretsar Räknekretsar och grindar0 Omvandling från och till binära tal, addition och subtraktion, multiplikation och division Montering, koppling och provning av räknekretsar och grindar Felsökning och reparation Beträffande koppling och montering se 3.4. Mätningarna utförs på kret­ sar som eleverna tillverkat. Översiktlig behandling i form av t ex genomgång av blockschema. För att eleverna skall förstå digitala kretsars funktion är det lämpligt att först genomgå bista­ bila vippors och grindars använd­ ning i räknekretsar. Åk 1, andra terminen, gren för telereparatörer Åk 2 gren för telereparatörer 51 R ikttider Syfte och innehåll Kommentarer Principerna för det binära talsy­ stemet genomgås och eleverna ges tillfälle att öva omvandling av tal mellan binära systemet och tio­ talsystemet samt att utföra räkne­ övningar med binära tal. 5 2 I Åk 1 , andra terminen, gren för telereparatörer I Ak 2 gren för telereparatörer Syfte oc h innehåll Rikttider Kommentarer S f o c h i h A F K o 4 Fackengelska Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om engelska fack­ termer för inom elektronikområdet ofta förekommande komponenter, apparater och mätinstrument samt uppöva sin förmåga att använda tek­ niska ordböcker, tekniska beskrivninga: och skötselinstruktioner med engelsk text. 4.1 Facktermer Facktermer för verktyg, komponenter, mätinstrument, apparater och storhe­ ter inom el-, tele- och elektronik­ området 4.2 Översättningar översättning till svenska av texter på ritningar och scheman samt beskriv­ ningar och skötselinstruktioner för apparater, anläggningar och mätinstru­ ment inom området elektronik 80 ' Mindre vikt fästs vid konversation, dock att viss övning i korrekt ut­ tal av facktermer på engelska bör förekomma. (Termer och uttryck som ofta förekommer i varningstexter på tyska bör även behandlas). Undervisningen anordnas så, att den förbereder eleverna för den situa­ tion de möter när de med hjälp av beskrivning på engelska skall manöv­ rera ett instrument eller sköta en anläggning. Lämpliga övningsobjekt är de beskrivningar och instruktioner som finns på engelska till skolans instrument och apparater. Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I 5 3 Åk 2 , gren for styr- oc h reglermekaniker | El-teleteknik, gren för styr- och reglermekaniker, andra terminen av årskurs 1 samt årskurs 2 Rikttider andra terminen av årskurs 1 årskurs 2 DELMOMENT Arbets- teknik = A Fack­ teori = F Arbets- teknik = A Fack­ teori = F 1 Växelström 30 69 - - 2 Bänk- och maskin­ arbete 30 - 30 - 5 Styr- och regler- utrustningar 218 115 740 240 4 Elektronikutrust­ ningar 90 69 110 80 5 Fackengelska - - - 80 Allmänna synpunkter I tabellen ovan med rikttider har andra terminen av årskurs 1 beräknats omfatta 23 veckor. Det finns inom styr- och reglertekniken och elektroniken ett antal grundelement i form av apparater, kretsar och kopplingar vilka i mer eller mindre modifierad form återkommer i olika an­ läggningar och elektronikapparater. Undervisningen koncentreras kring dessa apparater, kretsar och kopplingar, så att eleverna blir väl införstådda med deras funktion och uppbyggnad. Eleverna kan sedan lätt orientera sig, när kretsarna förekommer sammanbyggda i större eller mindre system och apparater. Särskild vikt läggs vid att förbereda eleverna för den situation de ställs inför, när det gäller att med hjälp av schema och serviceanvis­ ningar finna fel och vidta erforderliga åtgärder. Undervisningen om elektronikutrustningar bör organiseras med övningar kring en serie grundläggande kretsar som eleverna själva monterar och kopplar samt funktionsprovar. De färdigkopplade kretsarna används sedan, när det blir aktuellt för övningar i mätning och felsökning. Med denna uppläggning får eleverna även färdighetsträning i koppling, montering, komponenthantering och mjuklödning. 5 4 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker | Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Un derv isningen i styr- o c h reglerteknik organiseras huvudsak­ li gen med c irkulati on mellan fasta stud ieplatser för övningar i montering o c h installati on , mätning av ni vå , tryck, mäng d o c h flöde etc . Materielförsör. jn ingen för elektronikarbetet bör organiseras med i g o d ti d i förväg i or dn ingställda materielsatser för de olika övningsarbetena. Det är inte möjli gt att bedri va felsökning i mo derna styr- o c h reglerutrustningar med elektronik utan h jälp av mätinstrument av t^pen osc illoskop, elektroniska v oltmetrar o c h generatorer etc . Det är därför ytterst v ikti gt att eleverna blir väl insatta i sådana instruments funkti on samt i olika mätmeto der. Eleverna måste o ckså lära si g att bedöma ett mätresultat o c h dra lo g iska slutsatser för att av göra en följande åtgärd v i d t ex felsökning . För att eleverna skall få uppleva de roller i lagarbetet som de senare kommer i kontakt med i arbetsli vet, bör de liksom under den första terminen i v iss turordning tilldelas uppg i fter att t ex vara "skyd ds ombud " , vara delansvari ga för verktyg , förråd o c h städning etc . Eleverna bör i olika sammanhang stimuleras att utveckla förmågan att iaktta o c h analysera so c iala förhållanden på en arbetsplats samt att komma till insikt om yrkes- o c h arbetsförhållandens föränderli g het. Åk 1, andra terminen, gren för styr- och reglermekaniker I 55 Åk 2 , gren för styr- och reglermekaniker | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h Å F Ko 1 Växelström Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om de grundbegrepp som är av betydelse för studier inom områdena elektronik och elmaskiner/el­ apparater, skaffa sig kunskap om sambandet mellan teoretiska grundbegrepp och praktiska t i11ämpni ngar, skaffa sig kunskap om mätinstrument och deras användning, skaffa sig kunskap om principerna för en- och trefassystem, skaffa sig kunskap om egenskaper, funk­ tion och användningsområden för trans­ formatorer, strömriktare och elmaskiner med tillhörande utrustningar samt skaffa sig grundläggande färdighet i inkoppling av och felsökning på moto­ rer med tillhörande kontaktor- och reläutrustningar• 1 • 1 Grundbegrepp Växelström och växelspänning. Våg- och visardiagram.Trigonometriska funktioner. Enhetscirkeln. Sambandet mellan grader och radianer. Solvering av rätvinkliga trianglar. Fasförskjutning. Resonans Reaktans och impedans 30 69 Undervisningen i trigonometri syf­ tar till att ge dels förståelse för enhetscirkelns användning vid sinus- kurvans konstruktion, dels grund för beräkning av storheterna reak- tans, impedans och effekt o Alstring av växelspänning behandlas liksom också momentan-^ maximi- och effektivvärde, frekvens samt kapaci­ tiv och induktiv reaktans. Enkla be­ räkningsexempel med formler för induktiv och kapacitiv reaktans ges. Resonansbegreppet behandlas över­ siktligt och utan matematiska beräk­ ningar. 5 6 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr-oc h reglermekaniker | Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko 1•2 Mätinstrument Oscilloskop, tonfrekvensgenerator, universalbrygga, isolationsprovare, elektronisk voltmeter, digitalvoltmeter dekadräknare och wattmeter» Mätning av reaktans, impedans och fasvinkel Mätningarna med dessa instrument skall dels ge eleverna inblick i elektronisk mätteknik, dels ge underlag för mätövningar inom av­ snitten elektronik samt styr- oc h reglerteknik. Övningarna genomförs i nedan angi ven omfattning. Oscilloskop: mätning av sinusfor- mad växelspänning, bestämning av topp- till toppvärdet, beräkning av effektiwärdeto Det framräknade effektivvärdet jämförs med mät­ värde från universalinstrumentet o Tonfrekvensgenerator: inställning av frekvens, utspänning, och uteffekto Universalmätbrygga: övning i in­ ställning av värden och avläsning av skalor* Isolationsprovare: mätning av isola- tionsresistans• Elektronisk voltmeter: övning i mät­ ning av elektriska storheter, spe­ ciellt i högohmiga kretsar» Jäm­ förelse med universalinstrument sker vid mätning av frekvenser över 10 kHz o Bestämning av reaktans, impedans, och fas vinkel görs genom mätning av ström, spänning och resistans samt efterföljande beräkning av storheterna Digitalvoltmeter: mätning av resistans övriga mätningar görs i delmomentet el ektronik utrustningar. Dekadräknare: mätning av tid och frekvenso Wattmeter: mätning av växelströms- effekt» Åk 1 , andra terminen, gren för styr- och reglermekaniker I 5 7 Åk 2 , gren för styr- och reglermekaniker | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 1.3 Enfassystem Effekt och energi i enfas växelströms­ kretsar Mätning av enfaseffekt med wattmeter 1.4 Trefassystem Ström och spänning i trefassystem Växelströmseffekt vid olika typer av belastning Spänningsfall Energi Mätning av trefaseffekt med wattmeter vid symmetrisk belastning och direkt jordat system 1.5 Transformatorer och ström- riktare En- och trefastransformatorn, princip och konstruktion Likriktare, filtreringsdon och regler- anordningar. Tyristorn 1.6 Elmaskiner och utrustningar Likströmsmaskiner Asynkronmotorn. Asynkronmaskiner, universalraotorer; principer och kon­ struktion Start- och manöverapparater för motorer Motorskydd. Reläer. Magneter. Transduk- torn Mätningarna kan med fördel anordnas med ett vanligt belastningsobjekt, t ex en glödlampa. Framställningen kompletteras med enkla beräkningar av ström, spänning och effekt. Vid effektmätning bör såväl resistiv som induktiv och kapacitiv belast­ ning användas. Eleverna skall genom mätövningarna få insikt om de speciella förhållan­ den som berörs i detta avsnitt. Trans­ formatorns användning för att åstad­ komma anpassning mellan olika objekt berörs. Tyristorns fysikaliska egenskaper och uppbyggnad behandlas i samband med halvledartekniken, varför här endast dess användningsområden genomgås. Det är här viktigt att belysa maskin­ ernas konstruktion, egenskaper och användningsområden, speciellt då sådana motorer som vanligen används i reglerkretsar. Undervisningen om transduktorn bör utformas så att ele­ verna får utföra mätningar och med hjälp av dessa skaffa sig kunskaper om funktion och egenskaper. 5 8 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- och reglermekaniker Åk 2 , gren för styr- och reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 2 Bänk- och maskinarbete Eleven skall genom sina studier skaffa sig grundläggande färdighet att utföra enkla svarvningsarbeten, skaffa sig grundläggande färdighet i användning av mätdon, verktyg och ma­ skiner samt skaffa sig grundläggande färdighet i värmning och hårdlödning. 30+ 30 2 . 1 Svarvning Supportsvarvens manövrering och skötsel Svarvstål och deras uppsättning Uppspänningsanordningar 2 . 2 Mätdon Tolkar, mikrokraftmätare och tolerans- mått 2.3 Verktyg och maskiner Fastspänningsanordningar för rör Verktyg för avskärning och kallbockning Ställbara gängverktyg för rörgängor Hålskärare och andra verktyg för till­ verkning av packningar Undervisningen i svarvning anordnas som enkla övningar i avstickning, längd- och plansvarvning samt svarv­ ning av bussningar och ventilspindlar. Övningarna utförs lämpligen omväxlande i stål och mässing. I samband med övningarna är det lämp­ ligt att eleverna får lära sig grund­ erna för toleranser och användning av tolkar. Undervisningen bedrivs huvudsakligen genom mätövningar som ger eleverna insikt i användning och skötsel av mätdonen. Aktuella verktyg behandlas lämpligen i samband med att de används i monte­ ringsarbeten. Åk 1, andra terminen, gren för styr- och reglermekaniker I 59 Åk 2 , gren för styr- och reglermekaniker | Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 2.4 Rörarbeten Bockning och gängning av koppar*- och stålrör Bockning av såväl värmda som kalla rör utförs. För att öka ele­ vernas intresse och för att nedbringa kostnaderna för övningsmaterial kan övningarna lämpligen kombineras med monteringsövningarna i delmomentet styr- och reglerutrustningaro 2.5 Hårdlödning Gas sve t sutrustningar Montering av svetsarmatur Varmning och hårdlödning med gassvets­ utrustning Av stor vikt är att eleverna innan övningarna påbörjas upp­ märksammas på gällande säkerhets­ förskrifter och brandskyddsbe- stämmelser. Tillverkning av termoelement 3 Styr- och reglerutrustningar Eleven skall genom sina studier 218+ 740 115-» 240 skaffa sig kunskap om funktionen hos komponenter och apparater som ingår i hydrauliska, pneumatiska, elektriska och kombinerande styr- och reglersystem. skaffa sig kunskap om instrument, skaffa sig grundläggande färdighet i mätning av tryck, nivå, mängd, flöde och temperatur, / skaffa sig kunskap om funktionen hos grundläggande kretsar och kopplingar för styr- och reglersystem och om funk­ tionen hos anläggningar och system för styrning och reglering samt skaffa sig grundläggande färdighet i installation och provning av styr- och reglerutrustningar samt i felsök- ning o 6 0 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I Åk 2 , gren för styr - oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko 3*1 Tryckmätning Grundbegrepp och enheter vid tryckmät­ ning Olika typer av tryckmätare, deras uppbyggnad, användning och installa­ tion Mätnoggrannhet. Avläsning och kali- brering Mätning av över- och undertryck. Olika manometervätskor. U-rörsmanometer med indirekt avläsning Tryckmätning ined bourdonrörsmanometer Mätning med elektrisk mätvärdes givare Undersökning av tryckets fortplantning i vätskor och gaser Allmänt gäller att eleverna skall göras förtrogna med de i marknaden mest förekommande instrumenten för tryckmätningo Stor vikt skall läggas vid installationer, kalibrering och justering av mätareo Övningarna anordnas så, att de visar skillnaderna mellan över- och under­ tryck och ger insikt i avläsning av olika instrumentskalor samt om sam­ bandet mellan vätskor med olika den- siteto Spärrvätskans inverkan vid olika diametrar hos U-rörets skänk!ar be­ handlas» Undersökning görs av tryckets fortplantning genom en mätsträcka som är vätske-, gas eller vätskegasfylld. Låt eleverna också öva justering och kontroll av bourdonrörsmanometer samt mätgivare för tryck I samband med mätövningarna upprättas protokoll, varvid eleverna övas i att göra omvandlingar mellan olika enheter Eleverna skall utföra justeringar och kalibrering av mätinstrument, varvid testprotokoll upprättas. Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I 6 1 Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker | Syfte och innehåll Rikttider Å Kommentarer 3 o 2 Temperaturmätning Principerna för temperaturmätning» Temperaturgivare» Överföringsledningar. Visande och registrerande instrument» Konstanthållning av kalla lödställets temperatur o T o tals trålningspyrometern o Beteckningar och symboler samt instru­ mentskalor på instrument för tempera­ turmätning Bestämning av metallers temperatur- koefficient. Lagen om mellanliggande metaller. Ledningsresistansens inverkan vid mätning med resistanstermometer och kvotinstrument Temperaturmatning med resistansgivare och registrerande kvotinstrument Temperaturmätning med termoelement och nollbalansinstrument Temperaturmätning med termoelement, vridspoleinstrument och komponenter Definitioner och enheter behandlas liksom temperaturskalor och olika mätprinciper. Behandla också mätdon baserade på resistansändring, termo- elektrisk kraft, mätobjektets värme­ strålning, gasers, vätskors och fasta kroppars utvidgning. Eleverna måste lära sig känna till symboler i samband med märkning av elektriska mätinstru­ ment för temperaturmätning. Temperaturmätning för att bestämma temperaturkoefficient och för att visa ledningsresistansens inverkan samt ge förståelse för skillnaden mellan två-och treledarkoppling skall övas. Temperaturmätning med termo- elementgivare övas även, varvid tempe­ raturen bestäms med EMK-tabell. An­ vändning av kompensationsledning, be­ tydelsen av givarens anpassning till instrumenten, givarens tidskonstant och temperaturfickor skall belysas. Fyllning av bläck, byte av register­ papper och ändring av de registrerande instrumentens pappershastighet bör ingå i övningarna. Kontrollmätning med kompensatorin- strument och monteringsövningar, där förläggning av kompensaticnsledningar ingår, skall utföras. 3.3 Nivåmätning Principer och metoder för nivåmätning i öppna och slutna systern. Olika mätare och mätsystem Installation av mätare för nivårnätning Mätning av det hydrostatiska trycket på olika nivåer under vätskeytan Mätning av utsignalen från differens- tryckmätare ansluten till öppen resp sluten tank Nivåmätning med mätvärdesgivare I samband med övningarna upprättas testprotokoll. Undervisningen skall omfatta mätdon baserade på. mätning av den hydrosta­ tiska lyftkraften och det hydrosta­ tiska trycket. Transmitterns använd­ ning och mätnoggrannhet skall också belysas. Anläggningstekniska synpunkt­ er på montering och ledningsdragning behandlas. Mätdon baserade på elekt­ risk kapacitansmätning och användning av radioaktiva preparat behandlas över­ siktligt. 6 2 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I Ak 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Mätövningar skall exemplifiera de teoretiska avsnitten och göra eleverna förtrogna med nivåmätning. Övningarna i nivåmätning anordnas så, att de med utrustning för bubbelluft- principen visar det hydrostatiska trycket på olika nivåer under vätske­ ytan. Eleverna skall övas i att anslu­ ta en dp-cell till en öppen respektive sluten tank och mäta dess ut- signal som funktion av nivån« Vikten av dp-cellens avluftning, den rätta installationshöjden samt beroendet av nivån i yttre ledningar betonas* I samband med övningarna visas hur viktigt det är med rätt montering och inkopplingo Eleverna bör kontrollmäta och justera de i övningarna använda instrumenten och givarna samt upp­ rätta protokoll över utförda mätningar 3*4. Mängd- och flödesmätning Grundbegrepp och enheter o Principerna för volymetriska mätare och strömnings- mätare o Teorierna för differenstryck- mätning och differenstryckmätare» Mängd- mätning med stryporgan,, Mätvärdesom­ vandlare och kurvskivor Mätning av utsignal från differens- tryckmätare ansluten till strypfläns Mätning av tryckets variationer vid olika avstånd före och efter stryp­ fläns Mätning av differenstryck och kvar­ stående tryckfall vid stryporgan av munstyckstyp Vid den teoretiska genomgången av mängdmätning med stryporgan bör främst behandlas strypfläns och mun­ stycke samt tillverknings- och mon­ teringsnormer för strypflänsar. Ele­ verna skall uppmärksammas på att för­ hållandet mellan differenstryck och genomströmmad vätska är kvadratiskto Mätövningar avser bl a att ge ele­ verna förståelse för håldiameterns inverkan vid mätning med strypfläns. Linjär och kvadratisk skala, tryck­ variationerna kring mätflänsen, tryckvariationer vid olika vatten­ mängd, kvarstående tryckfall, vad som avgör valet av förstrypning beroende på tryckfallet samt användning av munstycke skall behandlas. Övningar i att montera ringkammare med stryp­ fläns till processledning skall ut­ föras. Kontroll av differenstrycket, nolljustering, områdesjustering och linjäritetsjustering av Dp-cellen skall verkställas. I samband med mätövningarna upprättas protokoll och ritas diagram över erhållna mätvärden. Ak 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I 6 3 Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 3.5 Allmänna mätövningar Industrielektroniska kretsar Automatisk oljeeldning Elgonsystem. Fotoelektrisk teknik. Strö boskopet Töjningsmätningsinstrument. Trådtöj- ningsgi vare. Fuktig het i luft oc h andra gaser. Grundbegrepp och enheter 3 o 6 Mätövningar i reglersystem Definitioner och symboler» Jämförel­ se mellan styrning och reglering inom processindustrin» Blockschema» Symboler för styrning och övervakning inom processindustrin» Diskontinuerliga regulatorer och reglering Till- och frånreglering» Flerstegsreg- lering och flytande reglering» Diskon­ tinuerliga regulatorers utförande. Till och frånregulator med mekanisk och elek­ trisk jämförare» Diskontinuerliga regu­ latorer och reglering, Flerstegsregu- latorer» Processen. Reglerkretsens tids-» konstanter och statiska noggrannhet Störningar i processen» Elektroniska - elektriska - pneumatiska och hydrauliska förstärkare. Stabiliseringslänkar. Pro­ portionella regulatorer oc h reglering Proportionell-integrerande regulator oc h reglering. Proportionell-deriverand regulator. Derivering av ärvärden. De- rivering av avv ikelsen. PD -reglering Proportionell-integrerande-deriverande regulator och reglering Pneumatiska regulatorer Instabilitet i reglerkretsar» Följe- reglering, kaskadreglering, kvotregle­ ring » Optimering» Dämpningskaraktäri- stik Eleverna skall göras förtrogna med de apparater som används i styr- oc h reglerutrustningar. Avsnittet bör inledas med en genom­ gång av industrielektroniska kretsar, varvi d övningar i schemaläsning läggs in. Den mätning, som utförs på brärmaiv automatik, bör omfatta reläenheten för att exemplifiera det teoretiska avsnittet» Genom montering av elgoner bör eleverna göras förtrogna med el- g onernas standardiserade märkning samt användningsområden. Trådtöjningsgivårens applicering och användningsområden bör klargöras» Undervisningen om mätövningar i regler- system inleds med en genomgång av all­ männa principer oc h definitioner för reglering samt jämförelser mellan styr­ ning oc h reglering inom processindu­ strin. Blockscheman diskuteras oc h i samband därmed genomgås processen samt reglerkretsens storheter och konstanter såsom tidskonstanser, statisk nog grann­ het, upplösningsförmåga, reproducer- barhet, hysteres och linjäritet. I sam­ band med genomgång av teorin för konti­ nuerlig oc h diskontinuerlig reglering behandlas i systemet ingående re­ gulatorer, deras uppbyggnad, funktion och installation» Vid behandling av stoffet är det viktigt att diskutera tillämpningsexempel liksom för-och nackdelar med olika system» För att ge eleverna möjlighet att befästa och tillämpa den relativt stora mängden detaljkunskaper bör ett antal tillämpningsexempel på främst elektriska, hydrauliska och pneumatiska system ges* I samband med teorigenom­ gången är det viktigt att eleverna får tillfälle att genom experiment och praktiska övningar bekanta sig med ofta förekommande komponenter» 6 4 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker | Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Kikttidei Kommentarer S f och i h A F Ko Mätövningar på tvåläges temperatur- regulator Mätövning på temperaturregulator med flytande reglering Stegsvaret från enkapacitiv och tvåU- kapacitiv process Stegsvaret från en proportionell regulat Proportionell reglering,, Stationära reglerawikelsens storlek vid olika belastningsändringar Den stationära reglerawikelsens beroend av konstant belastningsändring samt regulatorns förstärkning vid P-reglerin av enkapacitiv process Stegsvaret från en proportionell- och in grerande regulator Stationära reglerawikelsens eliminerinj vid Pl-reglering av en enkapacitiv pro­ cess med konstant förstärkning och konstant belastningsändring Proportionell och deriverande regulator Derivering av ärvärdeto Derivering av avvikelsen. PD-reglering Stegsvaret från en proportionell och dej verande regulator Stegsvaret från en proportionell, integi rande och deriverande regulator» Ärvärde vid PID-reglering av enkapacitiv proces och konstant belastningsändring samt olika inställningar av de tre paramet­ rarna Karaktäristiska insvängningsförlopp hos ärvärdet vid PI-reglering av en­ kapacitiv process Den stationära reglerawikelsens elimi- nering vid Pl-reglering av tvåkapa- citiv process Karäfldäiistiska insvängningsförlopp hos ärvärdet vid PI—reglering Tvåkapacitiv process Xrvärdet vid PD-reglering av en- och tvåkapacitiv process, konstant för­ stärkning och belastningsändring Ärvärdet vid PID-reglering av tvåkapa­ citiv process och konstant belastnings­ ändring Optimering vid Pl-reglering av en-och tvåkapacitiv process enligt systema­ tiska gissa-pröva-metoden Optimering vid PID-reglering >r ! te- i- e- t i Mätövningarna är avsedda att ge ele­ verna förståelse för process3ns tias- konstanter samt regulatorernas para­ metrar och inställningar. Protokoll upprättas över utförda mät­ ningar. Åk 1, andra terminen, gren för styr- och reglermekaniker Åk 2 , gren för styr- och reglermekaniker 65 Rikttider Syfte och innehåll Kommentarer 3.7 Pneumatiskt hydrauliskt regler- system Elektro-pneumatiska och pneumatiskt hydrauliska regulatorer. Pådragsdon och reglerventiler. Sätesventilens monte ring samt kontroll av ett pneumatiskt- hydrauliskt reglersystem 3.8 Pneuamtiskt reglersystem Sätesventilens konstruktion. Ventil- dimensionering o Lägesregulatorn» Pneu- ®atisk mätvärdesomvandlare. Avläsning och kalibrering. Symboler för styrning och övervak­ ning inom processindustrin Anläggnings teknik Underhållsmetodik för reglertekniska och pneum&.tiska anläggningar Pneumatiskt styrdon Dp-omvandlare för mängdmätning Pneumatisk PI-regulator med handauto- matikomkopplare Montering och kontroll av pneumatisk skrivare Montering av ett pneumatiskt regler­ system Allmänt gäller att detta avsnitt skall ge kunskap om funktion och egenskaper hos det pneumatiskt- hydrauliska reglersystemet. Genom övningar med systemet skall eleverna också få grundläggande färdigheter i montering och kalibre- ring samt injustering av regulatorn till processen. Ventildimensionering och läges­ regulatorns uppgift skall be­ handlas. Exempel bör ges från olika anläggningar inom järn- och stål- framställning samt cellulosafram­ ställning och från ångkraftverk. I största möjliga utsträckning med­ delas lindervisningen genom övningar» Bourdonmanometerns prin­ ciper, funktion och data bör repeteras. I samband med monteringsövningarna kalibreras och justeras de ingående apparaterna. Förläggning av mätled- ningar bör ingå i uppgifterna och monteringsövningarna bör leda fram till ett komplett funktionsriktigt regler- svstem. 5. Lg y 7 0 : 11. El-teleteknik. (G) 6 6 | Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 3o9 Elektriska reglersystem Elektriska regulatorero Styrdon Elektriska ställdon Vaxelströmsmotorero Likströmsnio t orer Magnetställdono Pneumatiska ställdon Hydrauliska ställdon Symboler för styr- och reglerinstalla- tioner inom W2-området S t örvärde skompensering S tortendenskompensering Elektromekanisk reglering Elektronisk reglering Temperaturregulator med balansrelä WS-re gulator 3 o 10 Kalibrering av el- och el-pneumatiska instrument Pneumatiska mät värdesomvandlare. Användning. Kalibrering. Kringu t rust­ ningar Pneumatiska, hydrauliska, elektriska och elektroniska system övningar: Ändring av mätområde på mätvärdesgi­ vare Kalibrering och kontroll av registre­ rande instrument Kontroll av elektronisk mätförstärkare och elektropneumatisk omvandlare Det är viktigt att eleverna får god kunskap om vanliga elektriska och elektroniska regulatorer samt om ställdonens principiella uppbyggnad. Även symboler för reglerinstallationer. inom VVS-området måste eleverna känna till. övningarna avser att ge eleverna fär­ dighet i funktionskontroll av elek- tromekaniska och elektroniska kompo­ nenter® Montering av ventil till ventilmotor skall övas<> Testproto- koll över utförda mätningar upprättas. I samband med teoriavsnitten repeteras aneroidmanometeras och metallbälgens principer och data. Övningar i läs­ ning av scheman för industrielektro­ niska kretsar bör ingåo övningarna bör omfatta ändring av mätområdet, nollpunktjustering och kontroll av reproducerbarheten hos mätvärdesgivare för differenstryck— givare. Kalibreringsövningar med registrerande instrument skall ordnas Kalibrering av elektropneumatiska omvandlare och elektroniska mät­ förstärkare övas likaså» Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I 6 7 Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker | Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 3°11 Montering i instrument­ panel Grundläggande metodik vid planering av instrumentering till en process» Flödesschema. Komponentförteckning» Elektriska regulatorer. Scheman för industrielektroniska kretsar. Konti­ nuerliga regulatorers utförande. Pneu- matiska regulatorer» Ventildimensio- neringoElektropneumatiska och pneuma­ tiskt -hydrauliska regulatorer» Schema" med nor-enheter» Pneumatiska regler- system för VV3 s- 3» 12 Pneumatiska och el-pneu- matiska styrsystem Principer, teori och terminologi Cylindrars konstruktion Dämpning» Symboler och schema» Anlägg­ ningsteknik» Val av cylinder och slag- längd» Ventilers riktningsreglerande, flödesregierande och tryckreglerande. Direktventiler» Fjärrventiler, tryckluf styrda fjärrventiler och styrmetoder» Tryckluftsstyrning, elektrostyrning och sekvensstyrning. Vätskestabiliserande cylinderrör, tryckstegrare Övningar: Kompressor och pneumatiskt ledningsnät Filter, tryckregulator och dimsmörjare Pneumatiskt styrsystem» Kopplingsövningr^ med helautomatiska förlopp Elektropneumatiska system ötor vikt bör läggas vid att eleverna utför självständiga arbeten, t ex ritar fullständiga scheman for de ar­ beten som senare skall utföras. I monteringsarbetena bör ingå förlägg­ ning av mätledningar, såväl elektriska som pneumatiska, av plast och koppar. Märkning av ledningar och apparater enligt gängse metoder bör ingå. An­ slutning av skrivande och registre­ rande instrument samt regulatorer med pneumatisk - elektronisk funktion bör också ingå. övningarna bör omfatta de på instrumentpanelen monterade instru­ menten och regulatorerna samt anknytas till processer som simulerar nivå, mängd, flöde, tryck och temperatur. Den teoretiska genomgången bör ge eleverna kunskap om de komponenter som ingår i pneumatiska och elpneu- matiska styrsystem» Med anknytning till anläggningsteknik behandlas komponenter för pneumatik, motor och kompressor, luftbehållare och arbets- cylindrar samt rör och slangar» I samband med schemaläsning genomgås de symboler som används i scheman för anläggningarna. övningarna skall bl a göra eleverna förtrogna med pneuma­ tiska kringutrustningar. Tillämpningsövningar med fast förläggning av kopparrör skall anordnas. Kopplingsövningarna syftar till fördjupning av de tidigare för­ värvade kunskaperna och utförs efter schema. Självständiga problemlösningar med utgångs­ punkt i givna vägtid-diagram bör ingå. 6 8 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h Å F Ko 3o13 Styrsystem med digitala kretsar Styrning och reglering, grundläggande begrepp. Centralstyrning, följdstyming och kombinerad styrning» Följddiagram0 Binära systemo Enhetsfunktioner. Logik­ scheman. Symboler i logikschemano Puls- och räknarfunktioner. Systemlösning,, Styrning med stegväljare och system­ lösning med stegväljareo Styrning med hålremsao Kontaktlösa enhetsfunktioner o Räknekedjor och matriser Kopplingsövningar med programverk Mätning med enhetsfunktioner Kopplingsövningar med stegväljare Kopplingsövningar med hålremsa Kopplingsövningar med digitala system Programmering Det teoretiska avsnittet bör ge ele­ verna sådana kunskaper, att de med hjälp av följddiagram själva kan lösa styrproblem med de logiska funktioner­ na. Elektroniska komponenters fysika­ liska egenskaper behandlas i delmomen­ tet elektronikutrustningar. I föreva­ rande avsnitt förklaras komponenter­ nas funktion i olika styrkretsar. För att eleverna skall förstå uppbyggnad av och funktion hos vissa styrsystem genomgås grunderna för logisk algebra med speciell anknytning till styr­ system med enhetsfunktioner. Jfr 4»8 som bör anknytas till detta avsnitt. I samband med tillämpningsövningarna ges eleverna tillfälle att lösa styr­ problem med utgångspunkt i givna följddiagram. Eleverna bör upprätta signaltabeller, symbolschema, kopplingsschema och komponenttabeller. Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I 6 9 Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker | Syfte och innehåll Hikttider Kommentarer 3 o1 4 Hydraulik Grundläggande hydrauliska principer. Energiomvandling, förluster, reglering Symboler och scheman för hydrauliska anläggningar. Anläggningstekniko Hydrau- likpumpar och pumpaggregat, Pumpens dri"\ motor, tanken, sughöjd och kabitationo Ställmotorer, cylindrar. Sätes- och slidventiler. Styrmetoder och styrdon. Tryckstyrda ventiler. Reglering av tryck och flöde Övningar: Montering av hydrauliskt styrsystern samt funktionskontroll Handmanövrering av dubbelverkande cylinder Tryckreglering i hydraulikaggregat Elmanövrering av dubbelverkande cylinder Hydrauliska cylindrars hastighets­ reglering Undervisningen inriktas främst på att ge kunskap om komponenter som används i ett hydrauliskt system. Det är av vikt att undervisningen ger god känne­ dom om dessa komponenter liksom också om motorer, ventiler, rör och rör­ kopplingar samt hydraulikolja och tank. I samband med övningarna i monterings­ arbete skall eleverna få kännedom om och öva sig 1 att utföra ofta före« kommande arbeten med rör, kopplingar och packningar» Monteringar sker ef­ ter schema.» Vid de efterföljande mätövningarna på anläggningen ges möjligheter till ar*- oeten med överströmnings- och tryck- reduceringsventiler samt strypback­ ventilen och konstantflödesventilen. I samband med mätövningarna upprättas protokoll» 7 0 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 4 Elektronikutrustningar Eleven skall genom sina studier 90+ 110 69+ 8 0 skaffa sig kunskap om elektronikkompo­ nenters egenskaper, funktion och använd­ ningsområden, skaffa sig kunskap om och grundläggande färdighet i användning av mätinstrument för elektronisk mätning, skaffa sig kunskap om funktionen hos grundläggande elektronikkretsar och kopplingar, förvärva insikt om funktionen hos appa­ rater inom tonfrekvensområdet samt skaffa sig grundläggande färdighet i koppling, montering och provning av kretsar och enkla apparater samt i felsökning. 4.1 Passiva komponenter Stommar och monteringsmateriel Ledningar och förbindningar. Kontaktdon Säkringar. Indikeringslampor. Elkopplare Resistorer och kondensatorer. Induktiva kopplingselement 4.2 Mätinstrument Eleverna skall lära sig att identifi­ era i elektroniska kretsar ingående komponenter samt deras egenskaper med avseende på material och utförande. De skall också göra sig väl förtrogna med färgkoden för resistorer och kondensatorer samt med övrig märkning, Olika komponenters användningsområden genomgås och i detta sammanhang bör eleverna uppmärksammas på att det är viktigt att eventuellt utbytta kompo­ nenterna ersätts med likvärdiga. Användning av milli- och mikrovoltmeter, transistorprovare, uteffektmeter och frekvensräknare Syfte och innehåll 4 o 3 Aktiva komponenter Egenskaper och funktion hos halvledar- komponenter och elektronrör Mätningar på halvledarkomponenter och elektronrör 4.4 Strömförsörjningsdon Kretsar för likriktning, filtrering stabilisering och skydd mot överbelast­ ning Koppling, montering och provning av lik- riktare med halvledarkomponenter respek­ tive elektronrör, kretsar för filtrering, stabilisering och skydd mot överbelast­ ning Mätningar på strömförsörjningsdon Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker I 7 1 Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker | Eleverna måste ha kännedom om grundläggande halvledarteori och om halvledarkomponenters konstruktion och uppbyggnad. De måste också känna till halvledardioders egen­ skaper och användningsområden. Olika typer av transistorer, deras egenskaper och användningsområden genomgås. Genom enkla mätningar på komponenterna skall eleverna ges möjlighet att på ett påtagligt sätt verifiera det teoretiska stoffet. Vad ovan sagts om halvledare gäller även om elektronrör. Dock bör den teoretiska genomgången ifråga om dessa ske mera översiktligt. Vid alla apparatbyggen gäller gene­ rellt att eleverna först skall börja med genomgång av apparatens funktion. Därefter sker koppling av apparaten varvid eleverna får tillfälle att öva sig i komponentidentifiering, kompo­ nenthantering, koppling, montering och lödning och att lära sig förstå sambandet mellan komponent och schema- symbol. När apparaten är färdigmon- :terad, provas den för kon­ troll av att funktionen är den avsedda Provningen ger tillfälle till praktisk användning av mätinstrument. Mät brumspänning före och efter filtret. Belastningskurvor tas upp och överbelastningsskyddets bryttid mäts. Rikttider Kommentarer Förnyad genomgång av funktionsbeskriv­ ning med eventuella övningsuppgifter och provning sker innan felsökning på apparaten påbörjas. Det är viktigt att eleverna lär sig att utföra felsökning systematiskt. Lämpligen samarbetar två elever på så sätt, att de gör fel på varandras apparater efter upprättade felför­ teckningar. 7 2 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker | Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 4•5 F örstärkare Principer för transistor- och elektron- rörsförstärkare för tonfrekvens Logaritmer och formler för beräkning av förstärkning och dämpning Resistorkopplade förstärkare Koppling, montering och provning av tonfrekvensförstärkare med halvledar- komponenter resp elektronrör Beträffande koppling och montering se avsnitt 4*4 Por att eleverna skall förstå deci- bellbegreppet bör de lära sig grun­ derna för räkning med logaritmer och ges tillämpningsövningar på enkla beräkningar av förstärkning och dämpning. Vid uppmätning av för­ stärkning bör instrumentens DB-skalor användas o Upptagning av frekvenskurvor samt mät­ ning av utspänning och effekt hos ton­ frekvensförstärkare Mätningar som underlag för beräkning av förstärkning 4.6 Oscillatorer Kretsar för generering av tonfrekvens, sinus och kantvåg. LC- och kristall­ oscillatorer Koppling, montering och provning av sinus- kantvågsgenerator med halv- ledarkomponenter Felsökning och reparation Mätning av en oscillators utfrekvens och kurvform Eftersom det finns ett stort antal varianter av LC-oscillatorerna bör framställningen begränsas till att endast omfatta de principiella grund­ kopplingarna. Jämför tillämpliga delar i avsnitt I 4 - 4 . Mätning av tid och frekvens med oscillo- skop och dekadräknare Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker 7 3 Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer 4O7 Pulskretsar Pulsoscillatorero Deriverings- och integreringskretsaro Begränsar- och låskretsar Koppling, montering och provning av a-stabil, monostabil och bistabil multivibrator Mätning av frekvens samt undersökning av kurvform hos signal från pulsoscilla-- torer Matning på RC-kretsar med. avseende på pulssvar och frekvensgång Undersökning av pulser i begränsar— och låskretsar Pulstekniska definitioner och pulsers uppbyggnad behandlas utan mate­ matiska härledningar. Funktion och användningsområden för astabila, monostabila och bistabila vippor samt schmittrigger behandlas. Bland begränsarna genomgås först och främst serie- och parallelldioder, men även överstyrda förstärkare bör diskuteraso Positiva och negativa låskretsar med olika referensnivåer behandlaso I samband med genomgång av deriverings» och integreringskretsar klargörs skill­ naden mellan olika typer av RC- kretsar. Eleverna uppmärksammas på att upp- och urladdning sker efter en In-funktion och att en kondensator an­ ses fulladdad när den uppnått 63 ^ av inspärrningen» Eleverna ges tillfälle att öva sig i beräkning av RC-kret- sars tidskonstanto Beträffande koppling och montering se 4 o 4-o Mätningarna utförs på kretsar som eleverna tillverkat» 4»8 Digitala kretsar Räknekretsar och grindar. Omvandling från och till binära tal, addition och subtraktion, multiplikation och divisioi Montering, koppling och provning av räknekretsar och grindar Felsökning och reparation För att ge eleverna förståelse för digitala kretsars funktion är det lämpligt att först genomgå bista­ bila vippors och grindars använd­ ning i räknekretsar. Principerna för det binära tal­ systemet genomgås och eleverna ges tillfälle att öva omvandling av tal mellan binära systemet och tio­ talsystemet samt att utföra räkne­ övningar med binära tal. Jfr av­ snitt 3.13. 7 4 I Åk 1 , andra terminen, gren för styr- oc h reglermekaniker | Åk 2 , gren för styr- oc h reglermekaniker Syfte oc h innehåll Rikttider Kommentarer 5 F a c k e n g e l s k a Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om engelska fack­ termer för inom områdena elektronik samt styr- o c h reglerteknik ofta förekommande komponenter, apparater, anläggningar oc h förlopp samt uppöva sin förmåga att använda tek­ niska ord böcker, tekniska beskriv ­ ningar uch skötsel instruktioner med framförallt engelsk text. 8 0 5 . 1 Facktermer Facktermer för verktyg, komponenter, mätinstrument, apparater oc h storhe­ ter inom områdena el oc h elektronik samt styr oc h reglerteknik 5 . 2 Ö versät tningar Översättningar till svenska av texter på ritningar oc h scheman samt beskriv ­ ningar oc h skötselinstruktioner för apparater, anläggningar oc h mätinstru­ ment inom områdena elektronik samt styr oc h reglerteknik. M indre vikt fästs vi d konversation do ck att viss övning i korrekt ut­ tal av facktermer på engelska bör förekomma. ( Termer oc h uttryck som ofta förekommer i varningstexter på tyska behandlas även). Undervisningen anordnas så, att den förbereder eleverna för den situa­ ti on de möter när de med h jälp av beskrivning på engelska skall manöv­ rera ett instrument eller sköta en anläggning . Lämpliga övningso b jekt är de beskrivningar oc h instruktioner som finns på engelska till skolans instrument, apparater oc h anlägg ­ ningar. Åk 1, andra terminen, gren för telemontörer | El-teleteknik, gren för telemontörer, andra terminen av årskurs 1 Rikt tider DELIviO* /iENT Arbetstek­ nik = A Fackteori = F 1 Växelström 40 46 ? Te1eanläggnLngar 100 ?3 3 E1ekt ron i ku trus t ningar 320 92 Allmänna synpunkter I tabellen med riktti der o van har andra terminen av årskurs 1 beräknats om fatta 2 3 ve ck or . Un derv isningen organiseras med Ö vningsarbeten huvudsakli gen i f orm av koppling , montering o c h funkti onspro v avseende enkla kretsar o c h apparater för strömförsörjning o c h förstärkning av tonfrekvens. På grund av den mäng d små komponenter o c h detaljer som erf ordras för underv isningen bör materielförsörjningen organiseras med i förväg i or dningställda materielsatser för de olika övningsarbe­ tena. Detaljplanering o c h materielbeställningar bör på grund av långa leveransti der göras i g o d ti d . För att eleverna skall få uppleva de roller i lagarbetet som de senare kommer i kontakt med i arbetsli vet, bör de liksom under den första terminen i v iss turordning tilldelas uppg i fter att t ex vara skyd dsombud , vara delansvari ga för verktyg , förråd o c h städning etc . Eleverna bör i olika sammanhang stimuleras att utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala förhållanden på en arbetsplats samt att komma till insikt om yrkes- och arbetsförhållandens f örände rli ghe t. 7 6 | Åk 1, andra terminen, gren för telemontörer Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 1 Växelström 40 46 Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om de grundbegrepp som är viktiga för fortsatt oriente­ ring om apparater och anläggningar inom området elektronik, orientera sig om vissa mätinstrument och deras användning vid mätning inom området grundläggande elektronik samt orientera sig om funktion hos och an­ vändningsområden för elmaskiner. 1 .1 Grundbegrepp Trigonometriska funktioner. Enhets­ cirkeln. Sambandet mellan grader och radianer. Solvering av rätvinkliga trianglar. Växelström och växelspän­ ning. Våg- och visardiagram. Fasför­ skjutning. Reaktans och impedans Resonans Enhetscirkelns användning vid kon­ struktion av sinuskurva belyses. I samband med genomgång av metoder för alstring av växelström behandlas mo­ mentan-, maximi- och effektivvärde. Om så erfordras ges eleverna färdig­ hetsträning i tillämpning av Pytago­ ras sats före genomgång av begreppen fasförskjutning, reaktans och impe­ dans. För att eleverna skall få ökad förståelse är det nödvändigt med ett antal enkla beräkningsexempel med i sammanhanget aktuella formler. 1.2 Mätinstrument Användning av oscilloskop, tonfrek- vensgenerator och digitalvoltmeter Övningarna med dessa instrument skall dels ge eleverna viss inblick i elektronisk mätteknik dels ge underlag för enklare mätövningar inom området elektronikutrustningar. Följande övningar skall genomföras. Oscilloskop* mätning av sinusformad växelspänning. Bestämning av topp- tilL-toppvärde och beräkning av effektivvärde. Det framräknade ef­ fektivvärdet jämförs med mätvärde från universalinstrument. Mätning av tid och frekvens. Mätning av reläers till- och frånslagstido Åk 1, andra terminen, gren för telemontörer | 7 7 R ikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Tonfrekvensgenerator: inställning av frekvens, utspänning och uteffekt. Digitalvoltmeter: kalibrering samt övning i mätning av olika elektriska storheter. 1.3 Enfas växelström Aktiv, reaktiv och skenbar effekt Mätning av effekt Effektförbrukningen i några resi- stiva belastningsobjekt beräknas efter mätning av ström och spänning. Transformatorn: konstruktion och egen­ skaper Undersökning av nättransformator Lämpligt mätobjekt är någon av de transformatorer som eleverna själva lindat eller använt sig av i sam­ band med apparatbyggen. Mätning av lindningsresistanser skall utföras. Undersökning av transformatorns om­ sättning kan göras genom mätning av primär- och sekundärspänningar. Likströmsgeneratorn. Likströmsmotorn Växelströmsgeneratorn. Växelströmsmo­ torn. Asynkronmotorn. Synkronmotorn Roterande omformare och likriktare Behandlingen bör vara översiktlig med tonvikt på uppbyggnad och an- vändni ngs områden. Orientering om ström och spänning i flerfassystem Kortfattad genomgång av förhållandena mellan ström och spänning i Y resp D-koppling. 7 8 | Åk 1 , andra terminen, gren för telemontörer K ikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 2 Teleanläggningar 100 N- \ C\J Eleven stcall genom sina studier skaffa sig färdighet i koppling, mon­ tering och förbindning, skaffa sig grundläggande färdighet i justering av reläer samt skaffa sig grundläggande färdighet i lindning 2.1 Förbindning Montering och lödning av ledning till mångpoligt elanslutningsdon. Kontakt­ pressning och virning. Byte av kompo­ nenter och lagning av folie på mönster. Kort 2.2 Ritningar övningarna i kontaktpressning bör utföras med klena ledningsareor I övningarna i virning bör ingå dels kombinerad virning och lödning, dels s k awirning. Normerade symboler inom el- och elek­ tronikområdet 2.3 Koppling och montering Läggning av ledningsknippen i rör, iso- lerslang etc Arbete efter trådläggnings- och för­ bindningstabeller Avsyning och enklare provning av tele- och elektronikrnateriel Eleverna bor ges övning i följande förläggningssätt: spiralslang, gummimatta med kanaler, trådbunt- hållare, kabelrännor, flätad plast­ slang, blixtlåsslang, krympslang, isolerslang, rör- och ledningsför­ band. 2.4 Reläer Konstruktion, funktion och egenskaper hos reläer inom el- och teleområdet Övningar i justering av reläkontakter och ankare. Kopplingsövningar med grund läggande reläkretsar. Kontaktskydd Justering av till- och frånslagstid - Undervisningen bör koncentreras på telefonreläer och de specialfunk­ tioner dessa kan ha - andra typer av reläer ges översiktlig och sum­ marisk behandling. 2.5 Lindning Lindning av nättransformator och in- duktor Lämpliga objekt att linda är de transformatorer och induktorer som ingår i apparatbyggen. Åk 1, andra terminen, gren för telemontörer | 7 9 Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 3 Elektronikutrustningar 320 92 Eleven skall genom sina studier inhämta kännedom om elektronikkompo- nanters egenskaper, funktion och an­ vändningsområden , inhämta kännedom om mätinstrument och om elektronisk mätning, inhämta kännedom om kretsar och appa­ rater för strömförsörjning och om för­ stärkning av tonfrekvens samt skaffa sig färdighet i koppling, monte­ ring och provning av enkla grundläggan­ de elektronikkretsar <> 3.1 Passiva komponenter Stommar och monteringsmateriel. Led­ ningar och förbindningaro Kontaktdono Säkringar. Indikeringslampor,, Elkopp- lare. Resistorer och kondensatorer. Mätning av resistans med digitalvolt- meter o Induktiva kopplingselement. Re­ sonanskretsar och filter Det är av vikt att eleverna får förståelse för materielfrågornas betydelse i samband med kraven på hög driftsäkerhet. Särskild vikt läggs vid problem i samband med vibration, värme och fukt. Det är också viktigt att eleverna lär sig identifiera materiel, ma- terielslag och komponenter med hjälp av färgmärkningar, koder och beteckningar. Övningarna i mätning av resistans med digitalvoltmeter kan anordnas som övning i ankoms t kontroll var­ vid histogram upprättas o 3.2 Aktiva komponenter Egenskaper och funktion hos samt an­ vändningsområden för halvledarkompo- nenter och elektronrör Avsnittet behandlas översiktligt med tonvikt på hur olika typer av halvledarkomponenter identifieras med ledning av deras beteckningar. Mätningar på halvledarkomponenter och elektronrör Mätningarna på halvledarkomponen­ ter bör avse enkla funktionskon­ troller. Mätningarna på elektronrör kan be­ gränsas till upptagning av Ia-Ug- diagram för triod. 8 0 | Åk 1, andra terminen, gren för telemontörer Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer S f och i h A F Ko 3.3 Strömförsörjningsdon Koppling, montering och provning av kretsar och apparater för strömförsörj­ ning. Mätövningar med de uppkopplade kretsarna och apparaterna 3.4 Förstärkare Principerna för transistor och elektron- rörsförstärkare Koppling, montering och provning av kretsar och apparater för förstärkning av tonfrekvens Mätning av uteffekt hos tonfrekvensför- stärkare 3.5 Grammofon och bandspelare Mikrofoner och högtalare 0 Huvudhör- och örtelefoner. Hörselkurvor. Grammofon In- och avspelning med bandspelare Vid alla apparatbyggen gäller gene­ rellt att eleven först börjar med genomgång av apparatens funktion. Därefter sker koppling av apparaten varvid eleven får tillfälle öva sig i komponentidentifiering, kompo­ nenthantering, koppling, montering och lödning samt samband mellan komponent och schemasymboler. När apparaten är färdigmonterad provas den som kontroll av att funk­ tionssättet är det avsedda varvid också tillfälle ges till prak­ tisk användning av mätinstrument. Ovan uppräknade arbetsmoment kan även utföras innan eleverna lärt sig grundteorin för vederbörande apparat. Avsnittet om grammofon ooh band­ spelare, vilket är av orienterande karaktär, bör kompletteras med prak­ tiska övningar i in- och avspel­ ning med bandspelare. Åk 2 , gren för telemontörer | 8 1 El - teleteknik, gren för telemontörer, årskurs 2 R ikttider Arbetsteknik Fackteori DE L M O M E N T = A - F 1 Elektronikutrustningar 20 0 2 Elektronikarbete 1 0 8 0 Allmänna anvisningar Undervisningen i arbetsteknik för telemontörer bedrivs i årskurs 2 som inbygg d utbildning. Det företag, till vilket utbildningen i arbetsteknik är förlagd bör i samråd med skolans rektor göra upp ett cirkulationsschema. Detta skall vara så utformat, att eleverna får så allsid i g utbildning som möjligt för olika inom företaget förekommande oc h för yrkesområdet representativa ar­ betsuppgi fter. Arbetsuppgi fterna skall ha en successivt stegrad svårig hetsgrad. Så långt möjligt skall koord ination eftersträvas mellan arbets­ teknik oc h den fackteori, som eleverna skall meddelas vi d skolan. För undervisning som är förlagd till arbetsställe utanför skolan får de på arbetsstället gällande arbetstiderna tillämpas. T frå­ ga om undervisning son förläggs till arbetsställe utanför skolan gäller vi dare, att den kommunala skolstyrelsen får besluta att arbetsvecka ges annan längd än vad som följer av timplanens be­ stämmelser om antalet veckotimmar. SÖ rekommenderar skolstyrel­ serna att träffa sådana uppgörelser med företag till vilket in- byg g d utbildning förläggs, att anpassningen till företagets ar­ betstider sker så 3mi d i gt som möjligt. Vi d inbygg d utbildning måste undervisningen kunna inordnas i de rutiner som gäller för verksamheten i övrigt vi d företagen. Un­ dervisningen måste därför planeras oc h organiseras så att den går att inordna i företagens verksamhet. 6 . Lgy 7 0 : 1 1 . El - teleteknik. ( G ) 8 2 | Åk 2 , gren för telemontörer Hikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 1 Elektronikutrustningar 200 Eleven skall genom sina studier skaffa sig grundläggande färdighet i att tolka och tillämpa ritningar för koppling och montering, inhämta kännedom om funktionen hos kretsar, apparater och anläggningar främst inom tonfrekvensområdet samt orientera sig om industriell elektro­ nik, radio, radar och television. 1.1 Ritningar Övning i ritning av enkla kretsscheman i skissform. Sammanställning av tråd- läggnings- och förbindningstabeller med ledning av kretsschema0 Övning i att överföra kretsschema till tekniska underlag såsom materielspeci- fikationer och placeringsritningar etc 1.2 Förstärkare Transistor och elektronrörsförstärkare: frekvensområden, förstärkning, stabili­ tet, ut- och inimpedanser, katod- och emitterföljarsteg, motkoppling, lik­ spänningsförstärkare, slutstegskopp­ lingar. Förstärkaranläggningar. Stereo- fonisk ljudåtergivning Huvudvikten läggs vid att ge ele­ verna ingående kännedom om tränsi- storförstärkarnas konstruktion och funktion. Mera översiktligt redo­ görs för elektronrörsförstärkarnao Eleverna bör uppmärksammas på de problem som kan uppstå vid place­ ring av mikrofon och högtalareo Stereoeffekten bör demonstreras. 1 »3 Industriell elektronik, radio, radar och television Orientering om komponenter, apparater och system inom industriell elektronik Principer för radio, radar och tele­ vision Antenner och radiovågors utbredning Gå igenom principiell funktion och blockschema för ett antal aktuella industrielektroniska utrustningar. Orientera om principiell funktion och användningsområden för radio, radar och television. Åk 2 , gren för telemontörer | 8 3 Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Materiel i modern elektronikapparatur Orientera också eleverna om radio ­ vågors utbredning, speciellt i sam­ band med mobila radiostationer. Den under andra terminen av års­ kurs 1 påbörjade undervisningen om komponenter av olika slag i elekt­ ronikutrustningar skall här vid gas och speciellt inriktas på den appa­ ratur, som eleverna kommer att möta vid utförandet av elektronikarbetet i respektive företag. 2 Elektronikarbete 108 0 Eleven skall genom sina studier skaffa sig färdig het i koppling, monte­ ring och provning av elektronikkretsar och elektronikapparater. Koppling, montering och provning av elektronikkretsar och elektronikappa­ rater Eleverna ges under den tid under­ visningen bedrivs i företag fär­ di g hetsträning i skilda arbetsmomert i vilka de skaffat sig grundläggan­ de färdig heter under utbildningen i skolverkstado 8 4 I Åk 1 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer | Åk 2 gren för kontorsmaskinreparatörer El-teleteknik, gren för kontorsmaskinreparatörer, andra terminen av årskurs 1 samt årskurs 2 Rikttider Andra terminen av årskurs 1 Årskurs 2 DELMOMENT Arbets- teknik = A Fack- teori = F Arbets- teknik = A Fack­ teori = F 1 Växelström 30 46 - - 2 Elektronikut­ rustningar 30 46 100 80 3 Kontorsmaskiner 308 161 780 240 4 Fackengelska - - - 80 Allmänna synpunkter I tabellen ovan med rikttider har andra terminen av årskurs 1 beräknats omfatta 23 veckor. Undervisningen läggs i princip upp så, att eleverna först ges en orientering om användningsområdet och arbetssättet för olika slag av kontorsmaskiner. Därefter sker demontering och monte­ ring av maskinens huvudbeståndsdelar. Nästa steg innebär genom­ gång av maskinens funktion, varefter följer demontering och montering av detaljer samt övningar i justering, felsökning och reparation. Stor vikt läggs vid att eleverna lär sig inse personfaran vid arbete med nätanslutna kontorsmaskiner. I den för elektroniska kontorsmaskiner speciella elektroniken finns ett antal grundelement i form av kretsar och kopplingar, vilka i mer eller mindre modifierad form återkommer i maskin­ erna. Undervisningen koncentreras kring dessa kretsar och kopp­ lingar, så att eleverna blir väl införstådda med deras funk­ tion och uppbyggnad. Eleverna kan sedan lätt orientera sig, när kretsarna förekommer sammanbyggda i maskiner och olika sy­ stem. Särskild vikt läggs vid att förbereda eleverna för den situation de ställs inför, när det gäller att med hjälp av schema och serviceanvisningar finna ett uppkommet fel och vidta er­ forderliga åtgärder. Undervisningen bör organiseras med övning­ ar kring en serie grundläggande kretsar, som eleverna själva monterar och kopplar samt funktionsprovar. De färdigkopplade kretsarna används sedan, när det blir aktuellt för övningar i mätning och felsökning. Med denna uppläggning får eleverna även färdighetsträning i koppling, montering, komponenthante­ ring och mjuklödning. Åk 1 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer I 8 5 Åk 2 gren för kontorsmaskinreparatörer | På grund av den mäng d små komponenter o c h detaljer som erf or dras för underv isningen i elektronik bör materielförsörjningen orga­ niseras med i g o d ti d i förväg i or dn ings tällda materiel satser för de olika övningsarbetena. Det är inte möjli gt att bedri va felsökning i mo derna kontors­ maskiner med elektronik utan h jälp av mätinstrument av typen osc illoskop, elektroniska v oltrnetrar o c h generatorer. Det är därför ytterst v ikti gt att eleverna blir väl insatta i sådana instruments funkti on o c h i ol ika mätmeto der. Eleverna måste o ckså lära si g att bedöma ett mätresultat o c h dra lo g iska slut­ satser för att av göra en följande åtgärd v i d t ex felsökning . Varje elev tilldelas en bestämd arbetsplats där huvud delen av övningsuppg i fterna utförs. Erf or derli ga mätinstrument, ström­ försörjningsd on o c h spec ialverktyg hämtas v i d be h o v från cen­ tral plats i verkstaden. För att eleverna skall få uppleva de roller i lagarbetet som de senare kommer i kontakt med i arbetsli vet, bör de, liksom under första terminen, i v iss turordning tilldelas uppg i fter att tex vara skyd ds ombud , vara delansvari ga för verktyg , förråd o c h städning etc . Eleverna bör i olika sammanhang stimuleras att utveckla sin för­ måga att iaktta o c h analysera so c iala förhållanden på en arbets­ plats samt att komma till insikt om yrkes- o c h arbetsförhållan­ dens föränderli g het. 8 6 i Åk 1 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer | Ak 2 gren för kontorsmaskinreparatörer K ikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 1 Växelström 30 4 6 Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om de grundbe­ grepp som är av "betydelse för fortsatta studier inom området elektronik, skaffa sig kunskap om och färdighet i användning av mätinstrument samt skaffa sig kunskap om speciellt de i kontorsmaskiner förekommande elmotorer­ na. 1 . 1 Grundbegrepp Växelström och växelspänning. Våg- och visardiagram. Trigonometriska funk­ tioner. Enhetscirkeln. Sambandet mellan grader och radianer. Solvering av rät­ vinkliga trianglar. Pksförskjutning. Reaktans och impedans. Resonans Enhetscirkelns användning vid kon­ struktion av sinuskurva belyses. I samband med genomgång av metoder för alstring av växelström behand­ las momentan-, maximi- och effektiv­ värde. Om så erfordras ges elever­ na färdig hetsträning i tillämpning av Pytagoras sats före behandling av begreppen fasförskjutning, reak­ tans och impedans. Resonansbegrepp­ et behandlas endast översiktligt. För att elevernas insikter skall ökas är det nödvändigt med ett relativt stort antal beräknings- exempel med i sammanhanget aktuella formler. 1.2 Mätinstrument - Användning av dig italvoltmeter, oscillo- skop, tonfrekvensgenerator och elek- ronisk voltmeter Ins trumentens användningsområden genomgås, övningar genomförs i nedan angiven omfattning. Mätningar i samband med bestämning av reaktans, impedans och fasvinkel Oscilloskops övning i inställning av instrumentets kontroller för erhållande av korrekt och stilla­ stående bild. Mätning av sinus- formad växelspänning. Mätning av frekvens och tid. Mätning av topp- till" toppvärdet och bestämning av ef fektiwärdet. Tonfrekvensgenerator: inställning av frekvens, utspänning och ut- effekt. Åk 1 Åk 2 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer I 87 gren för kontorsmaskinreparatörer | Rikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer Elektronisk voltmeter: övning i mätning av elektriska storheter, speciellt i högohmiga kretsar. Jämförelser bör göras med värden från motsvarande mätningar med universalinstrument så att ele­ verna får förståelse för vikten av att man i varje situation väl­ jer rätt mätinstrument. Bestämning av reaktans, impedans och fasvinkel görs genom mätning av ström, spänning och resistans samt beräkning av storheterna. 1 . 3 Enfas växelström Aktiv, reaktiv och skenbar effekt Översiktlig och summarisk genom­ gång. Mätning av växelströmseffekt Effektförbruknings i några resi- stiva belastningsobjekt beräknas efter mätning av ström och spän­ ning. Transformatorns orientering om funk­ tion och egenskaper, anpassning Undersökning av nättransformator. Magnetiseringkurva för nättrans­ formator tas upp. Lämpligt mätobjekt är den transformator som eleverna själva lindat eller använt sig av i samband med appa- ratbygge. Likströmsgeneratorn. Likströmsmotorn Växelströmsgeneratorn. Växelströmsmo­ torn. Asynkroniiotorn. Synkronmotorn Orientering om ström och spänning i flerfassystem ' Undervisningen koncentreras i huvud­ sak till genomgång av de i kontors­ maskiner förekommande motorerna. Övriga motorer samt generatorer be­ handlas summariskt. 8 8 I Åk 1 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer I Åk 2 gren för kontorsmaskinreparatörer Syfte och innehåll ttikttider Kommentarer 2 Elektronikutrustningar Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om elektronikkompo­ nenters egenskaper, funktion och an­ vändningsområden, skaffa sig kunskap om de mätinstru­ ment som används inom området, inhämta kännedom om funktionen hos grundläggande elektronikkretsar och kopplingar ävensom om funktionen hos apparater inom tonfrekvens- och digi­ talområdet samt skaffa sig grundläggande färdighet i koppling, montering och provning av kretsar och apparater samt i felsökning. 30+ rtoo 46+ 8 0 2 . 1 Mjuklödning Montering och lödning av ledning till mångpoligt elanslutningsdon Byte av komponenter och lagning av folio på mönsterkort Byte av teckentyper i skrivmaskiner 2.2 Reläer Reläers funktion och uppbyggnad. Juste­ ring av reläkontakter och ankare Kopplingsövningar med grundläggande reläkretsar. Kontaktskydd. Justering av till- och frånslagstid 2.3 Passiva komponenter - materiel Ledningar och förbindningar. Kontaktdon Säkringar. Indikeringslampor. Elkopplare Resistorer och kondensatorer. Induktiva kopplingselement 2.4 Mätinstrument Användning av transistorprovaie Som övningsmateriel väljs kontakt­ don och komponenter samt kretsar som förekommer i kontorsmaskiner med elektronik. Speciell uppmärksamhet ägnas åt reläer som förekommer i kassare­ gister och dikteringsmaskiner Huvudvikten läggs vid kontaktdon och elektroniska komponenter som förekommer i kontorsmaskiner med elektronik. Transistorer och dioder funktions­ provas dels med hjälp av transistor- provare, dels genom resistansmätning Åk 1 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer I 8 9 Åk 2 gren för kontorsmaskinreparatörer | ttikttider Syfte och innehåll A F Kommentarer 2.5 Aktiva komponenter Egenskaper och funktion hos halvledar- komponenter och elektronrör. Räknerör. Mätningar på halvledarkomonenter Övning i kontroll av funktionen hos räknerör 2.6 Strömförsörjningsdon Elektronrören behandlas översiktligt och summariskt. Transistorns egenska­ per och funktion som switch är av stor betydelse för den fortsatta un­ dervisningen i elektronik och behand­ las därför mera ingående. Kretsar med halvledare för likriktning, filtrering, stabilisering och skydd mot överbelastning Undervisningen begränsas till kretsar som vanligen förekommer i dikterings- maskiner. Koppling, montering och provning av likriktare med halvledarkomponenter, kretsar för filtrering, stabilisering och överbelastningsskydd Mätövningar på strömförsörjningsdon Felsökning och reparation 2.7 Förstärkare Transistorförstärkare för tonfrekvens. Koppling, montering och provning av tonfrekvensförstärkare med halvledar­ komponenter Undervisningen begränsas till kretsar och kopplingar som ofta förekom­ mer i dikteringsmaskiner. Upptagning av frekvenskurvor och mätning av uteffekt Felsökning och reparation 2.8 Pulskretsar Pulsoscillatorer. Deriverings- och in­ tegreringskretsar. Begränsare och lås­ kretsar Jfr avsnitt 3»5 Koppling, montering och provning av a- stabil, monostabil och bistabil multi- vibrator Speciell uppmärksamhet ägnas åt lo­ gi kkre tsar i integrerad form. Data­ blad, irärk^ystem och nomenklatur genomgås. Mätning av frekvens samt undersökning av kurvform hos signal från pulsoscil­ latorer. Mätningar i RC-kretsar för generering av kantvåg. Undersökning av pulser i begränsare och låskretsar 9 0 I Åk 1 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer | Åk 2 gren för kontorsmaskinreparatörer Syfte och innehåll Hikttider Kommentarer S f o c h i h A F Ko 2.9 Digitala kretsar Räknekretsar och grindar. Omvandling från och till binära tal, addition, subtraktion, multiplikation och divi­ sion av binära tal. Orientering om öv­ riga talsystem Montering, koppling och provning av räknekretsar och grindar Felsökning och reparation Kopplingsövningar med logikkretsar Konstruktion, funktion och uppbyggnad av IC-kretsar förekommande i kontors­ maskiner Övning i kontroll av funktionen hos IC-kretsar Åk 1, andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer | 91 Åk 2 gren för kontorsmaskinreparatörer j Syfte oc h innehåll Rikttider Kommentarer Kon torsmaskine r Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om användningsområ­ den, arbetssätt och funktion hos olika kontorsmaskiner, skaffa sig grund Läggande färdighet i. felsökning och i justering, kontroll och reparation av sådana maskiner samt skaffa sig elementär färdighet i maskin­ skrivning och maskinräkning. 3.1 Skrivmaskiner Användningsområden oc h arbetssätt för skrivmaskiner Maskinskrivning Orientering ges om olika användnings­ områden. Speciell uppmärksamhet ägnas åt säkerhetsrisker i samband med el- skrivmaskiner. Övningarna i maskinskrivning syftar i huvudsak till att eleverna skall lära sig förstå hur skrivmaskinen fun­ gerar, hur inställning sker av ta­ bulator, ändstopp etc. Demontering oc h montering av maskiner­ nas huvudbeståndsdelar Funktionen hos manuella skrivmaskiner oc h elskrivmaskiner Här avses sådana delar som kåpa (ytterhölje), vals, färgbandsmekanism, vagn, bord , motor. Vi d genomgång av funktionen uppmärk­ sammas eleverna på detaljer som är utsatta för särskilt stor förslitning. Eleverna skall med ledning av t ex en utskrift med tecken på att maskinen är felaktig kunna avgöra vilken de­ talj som är defekt eller ur funktion. 9 2 I Åk 1 , andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer | Åk 2 gren för kontorsmaskinreparatörer Syfte och innehåll Rikttider Kommentarer Demontering oc h montering av maskiner­ nas detaljer Övningar i justering oc h utbyte av de­ taljer Felsökning och reparation 3 . 2 Add itionsmaskiner oc h kalky­ latorer Användningsområden oc h arbetssätt för add itionsmaskiner samt manuella oc h automatiska kalkylatorer Maskinräkning Demontering oc h montering av maskiner­ nas huvudbeståndsdelar Funktionen hos add itionsmaskiner samt manuella och automatiska kalkylatorer Demontering oc h montering av maskiner­ nas detaljer övning i justering oc h utbyte av de­ taljer Felsökning oc h reparation 3.3 Kassaregister Användningsområden oc h arbetssätt för kassaregister Demontering oc h montering av registrets huvudbeståndsdelar Funktion hos kassaregister Justering, kontroll, felsökning oc h reparation av kassaregister Byte av typer oc h typarmar, typarms- korg oc h skriv hake etc övas. Eleverna bör göras väl förtrogna med terminolog i oc h märkningar på tangentbord. Övningarna i maskinräk­ ning syftar i huvudsak till att ele­ verna skall lära sig förstå maskiner­ nas olika funktioner. Här avses ytterhöljen, räkneverk, ro- torer oc h tangentbord etc. Särskild vikt läggs vi d att elever­ na lär sig förstå maskindetaljernas förflyttningar oc h rörelser. Räkneverket är en viktig . detalj oc h det är angeläget att eleverna för­ står dess funktion, tiotalsöver­ föring etc. Arbete med detaljer i räkneverk, ro- torer oc h tangentbord. Syftet med detaljdemonteringen är att ge vi d gad förståelse för detalj­ ernas funktion. Terminolog i på tangentbord oc h an­ vändning av kassaregistret i prak­ tisk funktion genomgås. Här avses ytterhölje, tangentbord, motor, tryckeri oc h räkneverk. Särskild uppmärksamhet ägnas vid genomgången åt detaljer som ofta förslits. Det är inte nödvändi gt att utföra detaljdemontering av hela registret. Felsökningen begränsas till huvudbe­ ståndsdelar oc h detaljer som ofta förslits. Åk 1, andra terminen, gren för kontorsmaskinreparatörer 2 gren för kontorsmaskinreparatorer 93 Syfte och innehåll [Rikt tider! 3 . 4 D ikteringsmaskiner Användningsområden o c h arbetssätt för dikteringsmaskiner Mikrofoner och högtalare Demontering och montering av maskinens huvudbe s tånd sd e1ar Funktionen hos olika typer av dikte­ ringsmaskiner In- och avspelning med dikteringsmaski­ ner Justering, felsökning och reparation Upptagning av normaldata för maskiner­ nas förstärkare Kommentarer Exempel på huvudbeståndsdelar är kåpa, förstärkarenhet och motorenhet Detaljgenomgång av den maskin som ingår i skolans utrustning ger ett gott underlag för övningar i felsökning och reparation. I övningarna bör ingå felsökning och reparation av förstärkare samt byte av detaljer som ofta förslits. I förekommande fall sätts övningar i justering av reläer in. Kontroll och byte av tonhuvud övas. 3.5 Elektroniska kalkylatorer Användningsområden, arbetssätt oc h funktion h os elektroniska kalkylatorer |Med hjälp av scheman och övrig do­ kumentation görs en genomgång av i en kalkylators funktion. Undervisningen bör anslutas till avsnitten 2.8 och 2.9. 9 4 I Åk 1 , andr a terminen, gren för kontorsmaskinrepar a törer 2 gren för kontorsmaskinrepar a torer Syfte och innehåll Kommentarer 4 Fackengelska Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om engelska fack­ termer för inom områdena elektronik och kontorsmaskiner ofta före­ kommande komponenter, apparater, maskiner och förlopp samt uppöva sin förmåga att använda teknisK? ordböcker, tekniska beskrivningar och skötselinstruktioner med framförallt engelsk text. 4.1 Facktermer Facktermer för verktyg, komponenter, mätinstrument, apparater och storhe­ ter inom el-, tele- och elektronik­ området Facktermer for detaljer, apparater, maskiner och förlopp inom området kontorsmaskiner 4.2 Översättningar Översättning till svenska av texter på ritningar och scheman samt beskriv­ ningar och skötselinstruktioner för apparater, anläggningar, mätinstrument och maskiner inom områdena elektronik och kontorsmaskiner 8 0 Mindre vikt fästs vid konversation, dock att viss övning i korrekt ut­ tal av facktermer på engelska bör förekomma. (Termer och uttryck scm ofta förekommer i varningstexter på tyska behandlas även). Undervisningen anordnas så, att den förbereder eleverna för den situa­ tion de möter, när de med tillgång endast till en beskrivning på engelska skall ta hand om och reparera en maskin. Lämpliga övningsobjekt är de beskrivningar och instruktioner so finns på engelska till skolans instrument och kontorsmaskiner.