Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla 
tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera 
texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka 
korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt 
jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed 
texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you 
can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process 
correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima-
ges to determine what is correct.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
C
M
"Rapport R32:1975
Lätta byggsystem — 
huvudsakligen med trä
Sture Samuelsson
Byggforskningen
Lätta byggsystem - huvudsakligen med trä 
Synpunkter på system och utvecklingsarbete
Sture Samuelsson
Möjligheterna att förbättra underlaget 
för industrialisering av lätta byggsy­
stem, huvudsakligen med trä, för bo­
stadsändamål genom ytterligare syste­
matisering och standardisering har stu­
derats. Förutsättningarna för samver­
kan mellan olika företag för att gynna 
utvecklingen av nya metoder och pro­
dukter har även sonderats. Exportförut­
sättningar redovisas översiktligt.
Rapporten avses kunna ligga till 
grund för ett programarbete inom om­
rådet. Dock behöver de översiktliga ut­
redningarna i mänga fall fördjupas. 
Förslag till väsentliga forsknings- och 
utvecklingsprojekt ges sammanfatt­
ningsvis.
Efter en inledande måldiskussion har 
möjligheterna att förbättra underlaget 
för industrialisering av lätta byggsystem 
analyserats. Avsikten var att utröna in­
tresset för gemensamt system- och ut­
vecklingsarbete; hur detta bör bedrivas, 
hur systemkomplexet "hus” skall angri­
pas och delas upp i gripbara delar, vilka 
tendenser som råder och om det finns 
kritiska problem, som hindrar utveck­
lingen.
Information insamlades huvudsakligen 
genom diskussioner vid olika företag, 
institutioner och med enskilda personer, 
genom litteraturgenomgång samt ge­
nom försök att kartlägga pågående 
forsknings- och utvecklingsarbete inom 
området.
Problematiken belystes även från ex­
portsynpunkt genom en kortare studie­
resa.
Samordning
Byggföretag, husföretag och material­
tillverkare besöktes. Intresset för ge­
mensamt utvecklings- och systemarbete 
förefaller vara minst hos byggföretagen 
och störst hos byggmaterialtillverkare, 
dvs det ökar med ökande avstånd till 
den färdiga produkten — bostaden.
Inom de större byggföretagen har man 
dock ett ökande intresse för internt sy­
stem- och utvecklingsarbete, medan 
man betraktar husfabrikanterna som un­
derleverantörer vilka skall leverera en 
produkt som uppfyller ställda krav.
Småhustillverkare visar ett större in­
tresse för gemensamt arbete och ett 
visst utbyte av erfarenheter sker redan 
nu mellan vissa av dem.
Att producera låghusbebyggelse är i 
första hand ett administrativt problem, 
där de olika husfabrikanterna och bygg­
företagen nått olika långt. Ett samarbete 
mellan olika foretag kräver en långt 
gående anpassning av systemen.
Materialtillverkare saknar ofta nära 
anknytning till byggandet och känner 
ett behov av insatser som binder sam­
man byggmaterialtillverkarnas och 
komponenttillverkarnas intresseområ­
den och därmed främjar utvecklingen 
av mer integrerade produkter.
Ett gemensamt FoU-arbete som gyn­
nar alla tre företagstyperna bör i första 
hand omfatta övergripande systemstu­
dier. norm- och standardiseringsarbete 
samt vissa större forskningsprojekt.
Litteraturgenomgången visar att myc­
ket lite produktionsproblem behandlas
FAREN-/ 
HETS­
ATER- \ 
FÖRINGX
-INFORMATION
UTVÄRDERING
EXPERIMENT­
BYGGANDE
FULLSKALE­
FÖRSÖK
RESULTAT­
TILLÄMPNING
-ETC
Byggforskningen
Sammanfattningar
R32:1975
Nyckelord: •
bostadsproduktion, lätta byggsystem, 
programarbete. FoU-projekt. export­
synpunkter
Rapport R32:1975 hänför sig till forsk­
ningsanslag C 1008 från Statens råd för 
byggnadsforskning till Sture Samuels­
son. Uppsala.
UDK 69.032.6 
624.011.1 
69.002 
728.3 
SfB A 
(98)
ISBN 91-540-2452-8 
Sammanfattning av:
Samuelsson. S. 1975. Lätta byggsystem 
— huvudsakligen med trä. Synpunkter 
på system och utvecklingsarbete. (Sta­
tens råd för byggnadsforskning) Stock­
holm. Rapport R32:!975. 183 s.. ill. 29 
kr exkl moms.
Rapporten är skriven på svenska med 
svensk och engelsk sammanfattning.
Distribution:
Svensk Byggtjänst
Box 1403. 111 84 Stockholm
Telefon: 08-24 28 60
Grupp: konstruktion
medan däremot konstruktionsteknik 
och byggsystem ges stort utrymme. Det 
finns behov av systematisk genomgång 
av andra teknikområden för att överfö­
ra kunskap till byggnadsbranschen.
Den forskning som pågår behandlar 
allt från. övergripande problem till de­
taljlösningar.
Påverkande faktorer och tendenser
Utvecklingen har skett gradvis, traditio­
ner har bildats och de medverkande i 
byggprocessen har anpassat sig till ma­
terial och metoder. Nya system och me­
toder kan misslyckas, beroende på den­
na tröghet.
Genom politisk styrning ges nya kö 
pargrupper möjlighet att bo i låghus 
som byggs tätare än nuvarande småhus. 
Detta ger ökade krav på gemensamma 
anläggningar, på markekonomi, brand 
skydd, ljudisolering, men även effektiva­
re vinterbyggmetoder.
Bostadsmarknaden har förändrats. 
Bostäder byggs nu till övervägande del i 
form av låga hus och den totala produk­
tionen går ner. Kraven på individuell ut­
formning ökar och konkurrensen mellan 
entreprenörer och trähusfabrikanter 
skärps.
Att sälja hus och handlägga byggnads- 
ärenden är arbetskrävande. Automatis­
ka rutiner kan minska arbetet genom 
hela kedjan av aktiviteter från exploate­
ring av mark till husets montering. Till­
gången på byggbar mark är begränsad 
och ett större utbud skulle leda till skärpt 
konkurrens och lägre priser.
Den ökande fritiden ökar antalet själv­
byggare och byggvaruhusen kan fä 
större del av marknaden då man utarbe­
tat system och förbättrat servicen. Kra­
ven på totalt produktansvar talar dels 
för andra upphandlingsformer och dels 
för en högre "färdigställnadsgrad" på 
fabrik.
Kostnadsutvecklingen sätter press på 
huspriser och ger krav på lägre arbetsin­
sats och bättre utnyttjande av material. 
Höjda energipriser leder till bättre isole­
ring och nya uppvärmningsmetoder 
med andra energikällor. Underhålls­
kostnadernas och rivningskostnadens 
andel i totala bostadskostnaden blir allt 
intressantare.
Export
I Europa kommer successivt lätta ele­
ment att kombineras med traditionella 
metoder. För att främja export krävs 
först och främst kännedom om byggbe- 
stämmelser och lokala förhållanden 
samt harmoniering av bestämmelser.
provningsmetoder och måttstandard. 
Fogtekniken bör utvecklas för länder 
med liten kunskap om lättbyggnads­
teknik, men det krävs även annan infor­
mation om tekniska lösningar, lämpad 
för olika yrkeskategorier.
För brand varierar kraven men det 
finns behov av lätta beklädnadsmaterial 
för fasader. Stabilitet mot vindlaster har 
även i Sverige börjat bli ett problem ge­
nom övergången till enklare inner- och 
yttertakbeklädnader. Provningsmetoden 
bör utvecklas. Grundläggningen beror 
av lokala förhållanden och detsamma 
gäller installationer för el, vatten och 
avlopp.
Utveckling
System- och utvecklingsarbete inom 
området lätta byggsystem bör bedrivas 
stegvis enligt figuren.
Målsättningen för arbetet skall inriktas 
på slutanvändningen av produkten — 
bostaden, lokalen.
Man bör underlätta tillämpningen av 
modern tillverkningsteknik. Fortsatt 
''industrialisering" bör gynnas men me­
toderna bör anpassas till ett varierat 
byggande på byggplats. Resurssnålhet, 
återanvändning och föränderbarhet 
skall beaktas. Dessa faktorer bör in­
gående diskuteras och revideras då för­
utsättningarna ändras. Såväl de teknis­
ka lösningarna som val av material 
skall ske med hänsyn till byggande, an­
vändning. underhåll och borttagande.
Enskilda initiativ måste främjas på oli­
ka sätt. Deltagarna i byggprocessen är i 
allmänhet specialiserade och isolerade 
inom små områden och omvärlden ger 
restriktioner. Man bör därför diskutera 
och ta ställning till en "utvecklingsfilo- 
sofi". som kan accepteras av berörda.
Med ett mer utvecklat underlag skulle 
utbudet av nya produkter öka. konkur­
rensen förstärkas och möjligheterna till 
ett mer varierat byggande öka.
För sådan utveckling krävs en viss öp­
penhet hos det övergripande byggsyste­
met. medan delsystem kan vara öppna 
eller slutna. Kraven på gemensam for­
mulering av systemprinciper, indelning i 
delsystem, avgränsningar och standar­
disering är stora. Genom specialisering 
kan tillverkning av olika produkter upp­
repas i stora volymer. Det ökar kraven 
på samordning, men samtidigt kan ruti­
ner utformas t.ex. för projektering, pro­
duktion och produktutveckling.
Processindustrins tillverkningsteknik 
kan tillämpas för delar av och kompo­
nenter i de tekniska systemen.
En vidareförädling av byggmaterial till
halvfabrikat bör främjas. Dessa halv­
fabrikat skall kunna delas, tillpassas, 
kompletteras och på annat sätt vidare­
förädlas på fabrik eller byggplats. Nya 
effektiva komponenter med stor kombi- 
nerbarhet bör utvecklas.
Som material till stommar i lätta bygg­
system är huvudsakligen trä. stål och 
plast, i kombination med andra mate­
rial, aktuella. Varje materials möjlighe­
ter och begränsningar bör bestämmas 
med hänsyn till de olika produkternas, 
slutanvändning.
Samordningsregler och annan infor­
mation måste göras "hanterbar" för in­
divider och företag. Ofta har nya kom­
pletta s k byggsystem misslyckats. De 
har alltså inte uppfyllt alla olika krav. 
Genom att studera en större del av 
byggsystemet samtidigt, kan man und­
vika risken för deloptimering.
Kraven måste kartläggas, man måste 
finna förenklade metoder att värdera 
funktionskrav och tekniska krav, men 
de bör noga planeras och följas upp. Ti­
digare "misslyckade” byggsystem bör 
studeras för erfarenhetsåterföring. Det 
behövs en FoU-enhet som ges en mer 
samlad överblick över det som sker 
inom problemområdet. Den bör kunna 
initiera och samordna projekt med flera 
intressenter, övervaka, informera och 
lämna service beträffande t ex export­
marknaders normer, litteratur, pågåen­
de forskningsprojekt m m.
Byggsystem, delsystem
Olika sätt att se på "byggsystem" be­
handlas. Speciellt diskuteras nya kon­
struktioner och tillverkningsmetoder för 
stomsystem.
Begreppet byggsystem bör innefatta så 
många som möjligt av de faktorer som 
bestämmer utformningen av bebyggelse 
samt regler för samordning. Valet av 
t ex produktionsteknik, transportmedel, 
monteringsmetoder och kommunaltek­
nik påverkar i stor utsträckning produk­
tens utformning. Ny administrativ tek­
nik ger stora möjligheter till styrning av 
hela processen.
Inom begreppet kan olika delsystem 
definieras. Denna uppdelning bör följa 
vissa bestämda kriterier. Ett förslag till 
omfattning och indelning föreslås. För 
varje delsystem har gränserna definie­
rats. Inom de angivna delsystemen har 
exempel på utvecklingsprojekt formule­
rats.
Ett projektangrepp enligt angiven mo­
dell bör kunna vara underlag för en ef­
fektiv FoU-insats för området "Lätta 
byggsystem”.
Utgivare: Statens räd för byggnadsforskning
Light weight building systems - mainly 
with wood components
Views on system and development work
Sture Samuelsson
The possibilities to improve the base for 
industrialization of light weight build- 
ing systems for houses, mainly with 
wood components, through further sys- 
temazation and standardization have 
been studied. The conditions for coop­
eration between different companies to 
promote the development of new meth­
ods and products have also been sur­
veyed. The conditions for export are giv­
en in a summary.
The report is meant to be a base for a 
program work within the area. How­
ever, the surveys need in several cases to 
be extended. Suggestions to essential re­
search- and development projects are 
given in a summary.
After an introductory goal discussion 
an analysis was carried through to en­
lighten the area of interest. The meaning 
was to find out the interest for common 
system and development work, how this 
should be effected, how the complexed 
system ”house" should be attacked and 
divided in parts, possible to handle, 
which prevailing tendences are and if 
there are critical problems interfering 
with the progress.
Information was mainly collected 
through discussions with different com­
panies, institutions and persons, 
through a literature study and through 
an attempt to survey present research- 
and development work within the area.
The problems were enlightened from 
the export point of view through a short 
study tour.
Coordination
Contractors, house manufacturers and 
building materia! manufacturers were 
visited. The interest for common devel­
opment and research work seems to be 
least at the contractors and greatest at 
the materials manufacturers, that means 
it increases with increasing distance 
from the finished product — the house.
However, among the big contractors 
there is now an increasing interest for 
internal system and development work, 
but the house manufacturers are concid- 
ered as sub suppliers, who shall deliver 
a product which has to fulfil certain re­
quirements.
House manufacturers show a greater 
interest for common work and a certain 
exchange of experience is already taking 
place between some of them.
To produce low rise buildings is in 
firstly an administrative problem where 
different house manufacturers and build­
ing companies have reached to a differ­
ent point in their ability. For coopera­
tion between different companies, a far 
reaching adaption of the systems are re­
quired.
Material manufacturers often miss the 
close contact with the erection on the site 
and feel a need for activities which 
will tie the areas of interest of the mate­
rial- and the component manufacturers, 
together, and by these means promote 
the development of more integrated 
products.
A common research and development 
work which will favour all three types of 
companies, should include broad studies 
of systems, standardization building 
rules and certain big research projects.
The study of literature shows that the 
production problems have not received 
much attention, but that design and 
component systems are given a lot of 
space. It seems to be a need for a syste­
matic survey through other areas of
DEMANDS AND 
POSSIBILITIES 
FROM
/ COORDINATION 
/ INFORMATION 
/ EVALUATION 
/ EXPERIMENTAL 
/ BUILDING 
\ FULL SCALE 
\ TEST 
\ APPLICATION 
OF RESULTS\  
V-ETC.
Swedish
Building Research 
Summaries
R32:1975
Key words:
housing production, light weight build­
ing systems, program work, research 
. and development projects, export views
Report R32:1975 refers to Grant C 
1008 from the National Swedish Coun­
cil for Building Research to Sture Sa­
muelsson, Uppsala.
UDC 69.032.6 
624.011.1 
69.002 
728.3 
SfB A 
(98)
ISBN 91-540-2452-8
Summary of:
Samuelsson. S. 1975. Lätta byggsystem 
— huvudsakligen med trä. Synpunkter 
på system och utvecklingsarbete. Light 
weight building systems — mainly with 
wood components. Views on system 
and development work. (Statens råd for 
byggnadsforskning) Stockholm. Report 
R32:1975, 183 pp„ ill. Sw. Cr 29.
The report is in Swedish with Swedish 
and English summaries.
Distribution:
Svensk Byggtjänst 
Box 1403
S-lll 84 Stockholm 
Sweden
technique in order to transfer know­
ledge to the building branch.
The actual research is dealing with 
everything from great problems to solu­
tions of details.
Influencing factors and tendencies
The development has been gradual, tra­
ditions have been formed and those who 
cooperate in the building process have 
adjusted themselves to materials and 
methods. New systems and methods 
can fail just because of this sluggish­
ness.
Through political governing, new 
groups of buyers get the opportunity to 
live in low rise buildings, which are built 
closer than present houses. This gives 
increasing demands on common ar­
rangements, on the economy of land, on 
fire protection, on sound insulation but 
also more effective building methods for 
winter time.
The housing market have changed. 
Apartments are now mainly built in low 
rise buildings and the total production is 
going down. The demand for individual 
design is increasing and the competition 
between contractors and house manu­
facturers increases.
To sell houses and to deal with build­
ing matters takes a lot of work. Auto­
matic routines can decrease the work 
through the whole chain of activities 
from the preparing of land to the erec­
tion on the site.
The increasing recreation time will in­
crease the number of hobby builders and 
the drive-in-stores for building materials 
can take a greater share of the market, 
when they have worked out systems 
and made the service better. The require­
ments of total responsibility for the 
product speaks for other forms of pur­
chasing and also for a higher degree of 
préfabrication in a factory.
The rising costs put a press on the 
house prices and thus less labour and 
better utilization of material is required. 
Rising energy costs leads to better in­
sulation and heating methods and other 
sources of energy. The share of main­
tenance costs and demolition costs in the 
total costs of living are more and more 
of interest.
Export
In Europe light weight components suc­
cessively will be combined with tradi­
tional methods. In order to promote ex­
port of light weight components, know­
ledge of the building regulations and the 
local conditions is required and also to 
harmonize the regulations, testing meth­
ods and standards. The jointing tech­
nique should be developed for countries
with less knowledge of light weight tech­
niques, but there are also demands for 
other, information about technical solu­
tions suitable för different cathegories of 
workers.
For fire protection the requirements 
varies but there is need for light weight 
sheeting materials for exterior use. The 
stability against wind loads has started 
to be a problem even in Sweden because 
of the transition to simpler interior- and 
exterior roof finish. Testing methods 
should be developed.
Foundations depend upon the local 
conditions and the same , applies to the 
installations for electricity, water and 
sewage disposal system.
Development
The goals for the work should be direct­
ed towards the final use of the product 
— the house, the locality.
The application of modern technique 
should be promoted. Further industriali­
zation should be favoured but the meth­
ods have to be applied to a more var­
ied erection on the sites. The technical 
solutions and the choice of material 
should be made with respect to the build­
ing, the use and the demolition. Re­
sources should be saved, reapplication 
and alteration should be looked upon.
Private initiative should be promoted 
in different ways. The members of the 
building process are generally special­
ized and isolated within small areas and 
the surrounding world gives restrictions. 
"Philosophy of development" should 
therefore be discussed and evaluated so 
that it could be accepted of all parties 
concerned. With a more prepared base 
the supply of new products would in­
crease, the competition be strengthened 
and the possibilities for a more varied 
building increase.
For such a development a certain 
openness in the general building system 
is required while the sub systems would 
be opened or closed. There is great need 
for common foundation of system prin­
cipals, division into sub systems, formu­
lation of limits and standardization. 
Through specializations, manufacturing 
of different products could be repeated 
in big volumes. This increases the need 
for coordination but at the same time 
routines for i.g. design, production and 
production control can be worked out.
The production technique of the pro­
cess industry can be applied to parts 
and components of the technical sys­
tems. A further improvement of build­
ing material to semi finished products 
should be favoured. These products 
should be possible to divide, cut. be 
completed and in other ways finished in
factory or on a building site. New effec­
tive components, to be used with great 
combinability should be developed.
As materials in structures in light 
weight building systems are mainly 
wood, steel and plastic, combined with 
other materials of interest. The possibili­
ties and limitations of each material 
should be decided with respect to the fi­
nal use of the separate products.
Rules for coordination and other infor­
mation have to be made "manageable” 
for individuals and companies. Often 
have new, so called "building systems" 
been failures. Thus, they have not ful­
filled all different requirements. Through 
studies of a greater part of the "building 
system" at the same time, the require­
ments should be surveyed and simple 
methods to evaluate functional and 
technical requirements have to be 
found.
Full-scale tests can be necessary, but 
they have to be well planned and fol­
lowed up. Earlier "building systems”, 
even failures, should be studied in order 
to receive experience. There is a need 
for a RD unit which will give a more 
collected view over what is happening 
within the area of interest. It should ini­
tiate and coordinate projects with sever­
al members, supervise, give informa­
tion and give service concerning i.g. 
building codes of export, markets, litera­
ture, actual research projects etc.
Building system, sub systems
Different ways to look upon "building 
systems" are treated. Especially new de­
signs and production methods for struc­
tures are discussed.
The concept building system should 
include as many as possible of the fac­
tors which controls the design of house 
projects and rules for coordination. The 
choice of i.g. production techniques, 
transport, erection methods and com­
munal technique will have a great effect 
on the design of the product. New admi­
nistrative technique gives great opportu­
nities for controlling of the whole proc­
ess.
Within the concept of ”building sys­
tem”, sub systems can be defined. This 
division should follow certain criterious. 
A proposal to extent and division is sug­
gested. For each sub system the limits 
have been defined. Within the defined 
sub systems example of useful projects 
have been formulated.
A project attack according to given 
model would be a base for an effective 
contribution of research and develop­
ment work within the area of "Light 
weight building systems".
Utgivare: Statens råd för byggnadsforskning
Rapport R32:1975
LÄTTA BYGGSYSTEM - HUVUDSAKLIGEN MED TRÄ
Synpunkter på system och utvecklingsarbete
Sture Samuelsson
Denna rapport hänför sig till forskningsanslag C 1008 från 
Statens råd för byggnadsforskning till tekn. lic Sture Samuelsson 
Uppsala.
Statens råd för "byggnadsforskning, Stockholm 
ISBN 91-5UO-2U52-8
LiberTryck Stockholm 1975
INNEHÅLL
FÖRORD 5
1 INLEDNING 7
2 MÅLDISKUSSION 8
2.1 Övergripande mål 8
2.2 Delmål för utveckling av tekniska system 8
2.3 Målsättning med projektet 9
2.4 Sammanfattning 10
3 PROJEKTANGREPP 11
4 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ UTVECKLINGSARBETE 14
4.1 Inledande diskussion 11*
4.2 Utveckling genom specialisering 17
4.3 Utveckling av kompletta hussystem 19
4.4 Sammanfattning 20
5 INSAMLING AV INFORMATION 22
5.1 Diskussioner med olika intressenter 22
5.2 Litteraturgenomgång 28
5.3 Pågående forskningsprojekt i Sverige 33
5.4 Sammanfattning *+0
6 PÅVERKANDE FAKTORER OCH TENDENSER b6
6.1 Tradition och historisk utveckling b6
6.2 Normer och föreskrifter ^8
6.3 Politiska faktorer 52
6.4 Marknads faktor er 51*
6.5 Ekonomiska faktorer 63
6.6 Transporter 71
6.7 Övriga faktorer 72
6.8 Sammanfattning 75
7 MATERIALUTVECKLING 79
7.1 Allmänt 79
7.2 Trä 80
7.3 Stål 82
7.4 Plast 84
7.5 Sammanfattning 89
8 EXPORTFRÅGOR 90
8.1 Allmänt 90
8.2 Danmark 90
8.3 Norge 91
8.4 Tyskland 93
8.5 Holland 96
8.6 England 98
8.7 Övriga exportmarknader 102
8.8 Sammanfattning 102
9 BYGGSYSTEMBEGREPPET 106
9.1 Definitioner 106
9.2 Krav vid uppdelningen i delsystem 107
9.3 Exempel på tekniska system 111
9.4 Exempel på administrativa delsystem 118
9.5 Exempel på uppdelning i delsystem 124
9.6 Sammanfattning 128
10 STOMSYSTEM 130
10.1 Stomsystem av trä 131
10.2 Fabrikstillverkning av stomelement av trä 137
10.3 Utvecklingsvägar för stomkonstruktioner av trä 11+2
10.4 Sammanfattning 145
11 SYSTEMINDELNING FÖR FoU 146
11.1 Förslag till systemindelning för FoU 146
11.2 Kommunaltekniska system 149
11.3 Produktionssystem för element 149
11.4 Transportsystem 151
11.5 Montagesystem 151
11.6 Husets tekniska system 152
12 LITTERATURFÖRTECKNING 165
BILAGA 175
FÖRORD
Företag, institutioner och personer som deltagit i diskussioner 
om projektet
Byggforskningsrådet, Stockholm, Roos 
Platzer Bygg AB, Stockholm, Platzer 
Byggstandardiseringen, Stockholm, Nyländer 
SWEBEX, Stockholm, Savén 
Träinformation, Stockholm, Lundborg
Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, Stockholm, Landberg
SIAB, Stockholm, Dagergren
Kullenbergs, Malmö, Andersson
Wihlborg & Son AB, Malmö, Wihlborg
Statens Skogsindustrier, Stockholm, Kvarnbäck
Sundstedt
Sektionsbyggarna AB, Lidingö, Oresjö 
Hultsfreds Hus, Hultsfred, Ottosson 
Myresjöhus AB, Myresjö, Axelsson 
Aneby Hus, Aneby, Engström 
LB-hus, Bromölla, Bengtsson 
Annebergs Hus, Kungsbacka, Eriksson 
Gyproc, Malmö, Hellborg 
Rockwool, Skövde, Sjödin 
Beckers AB, Stockholm, Andersson 
Träforskningen, Stockholm, Norén
Casselbrant
Stålbyggnadsinstitutet, Stockholm, Wallin 
Kema Nord, Stockholm, Percival 
Ifö-verken, Bromölla, Albertssen 
Masonite AB, Rundviksverken, Thorn 
Plastgruppen, Stockholm, Berglund 
Bjerking Ing.byrå AB, Bjerking 
LHT Inst. för Byggn.konstr.lära, Adamsson 
" " Byggnadsteknik II, Åkerlund
CTH Inst. för Stål och träbyggnad, Edlund 
" " Husbyggnad, Pettersson
" " Transportteknik, Ringsberg
KTH Inst, för Stålbyggn. Baehre
" " Byggnadsteknik, Ivarsson
Inrikesdept., Stockholm, Grenestedt 
Byggforskningen, Umeå, Zingmark 
Tyskland:
Gemmel, München
Platzer Schwedenbau, Lindstedt, Sindelfingen 
Aneby Hus, Andreasson, Sinsheim 
Holland:
Swedish Timber Council, Haag, Luttmes 
England:
TRADA, High Wycomb Bucks, Grimsdale
Johnsson 
Gill m.fl.
1. INLEDNING
Titeln på projektet löd ursprungligen "Systemarbete rörande 
trähus med särskild hänsyn till export". Avsikten var att göra 
en studie av möjligheterna att genom ytterligare systematisering 
och standardisering förbättra underlaget för industrialisering 
i fabrik pch på byggplats och samverkan mellan företag samt där­
med gynna utvecklingen av nya produkter.
Den speciella inriktningen mot export ströks dock ganska snart 
enligt BFR:s önskningar och projektet breddades till att gälla 
en inledande studie av system och utvecklingsproblem med lätta 
byggsystem för bostadsändamål, dock avses arbetet utgör.a en del 
av underlaget för ett programarbete inom området och resultatet 
skall kunna utgöra ett diskussionsunderlag. För att åstadkomma 
ett sådant, görs en bred överblick över ämnesområdet i försök 
att finna lämpligt pystemangrepp, kritiska problem, nya utveck­
lingsvägar, möjliga organisationsformer samt hur innovationer 
skall främjas.
Projektet avser inte att lösa några problem och de utredningar, 
som gjorts är endast översiktliga och behöver i många fall 
fördjupas. Varje kapitel avslutas med några sammanfattande syn­
punkter, där också förslag till väsentliga forsknings- och ut­
vecklingsprojekt, ges.
82. MÅLDISKUSSION
2.1. Övergripande mål
Målet för ett utvecklingsarbete måste vara klart definierat. 
Arbetet inom området lätta byggsystem för småhus måste vara i 
överensstämmelse med 3FR:s. allmänna inriktning, som efter en 
ingående måldiskussion (1.1 ) har angivit^ i skriften Byggnads­
forskning 72/73-78/79 (1.3). Från att tidigare mest varit in­
riktad på nybyggnadsverksamhet för bostadsförsörjning har man 
nu vidgat sitt intresseområde till att gälla all fysisk miljö, 
som kommer till genom byggande (den byggda miljön). Målet för 
forskning och utveckling blir härmed att den skall bidra till
- en byggd miljö med egenskaper, som motsvarar samhällsmål 
och brukarens krav samt medverkan till ökad jämlikhet
- ökad brukarinflytande
- låga totalkostnader vid minsta möjliga belastning på 
naturresurserna
- en byggsektor som fungerar väl i samhällsekonomi och ar­
betsmarknad och ger dem som arbetar däri, en god arbets- 
mi.1 jö
- underlag för formulering av nya samhällsmål
2.2. Delmål för utveckling av tekniska system
Inom den övergripande målsättningen är det viktigt att formulera 
delmål för forsknings- och utvecklingsarbetet med lätta byggsystem 
för bostäder. Allt sådant arbete måste vara inriktat på slutan­
vändningen av produkten ifråga och därför är det endast produk­
tens egenskaper att uppfylla on bestämd slutfunktion, som är 
intressant.
Det gäller att producera bostäder för människor med olika behov 
och resurser och som kan anpassas till föränderliga krav och 
vara ekonomiska att bruka» Ett medel att producera bostäder på 
billigast möjliga sätt, är industrialisering av byggprocessen. 
Men det gäller att anpassa industriella metoder till ett vari­
erat byggande, där de enskilda bostäderna är anpassade till skil 
da individers krav och som i erforderlig utsträckning kan för­
ändras, då nya krav uppstår.
Av ovanstående resonemang får man tre delmål för forsknings- 
och utvecklingsarbetet inom området.
1. Arbetet skall skapa underlags för verklig höjning av den tek­
niska utvecklingsnivån inom området, där nya material och 
metoder används på tekniskt och ekonomiskt riktigt sätt.
2. Slutprodukten skall i största möjliga utsträckning fylla 
brukares krav vid skilda tidpunkter under hela användnings­
tiden.
3. Bostaden skall vara utformad så, att den är ekonomiskt opti­
mal såväl vid byggandet, som under användningstiden och vid 
borttagandet.
2.3. Målsättning med projektet.
Resultatet av arbetet skall utgöra ett diskussionsunderlag för 
fortsatt programarbete inom området lätta byggsystem. Vad som 
först måste sättas under diskussion är ovanstående delmål.
Ar dessa de riktiga och hur kan dessa i sin tur indelas i del- 
mal, som är möjliga att uppfylla med rimliga resursinsatser 
och inom rimlig tid. För att få ett grepp om detta har, inom 
projektet, gjorts försök att belysa följande frågeställningar:
10
- Vilka vägar finns för utveckling av nya hussystem och hur 
skall man arbeta så att det blir ett resultat, som leder 
framåt.
- Vilket intresse och behov finns för gemensamt system och 
utvecklingsarbete inom svenska företag, som är engagerade 
i produktion av småhus.
- Hur skall man angripa systemkomplexet hus, och hur skall 
man få en lämplig uppdelning i delsystem, som gynnar utveck­
ling och som kan lyfta tekniken till en högre nivå.
- Vilka tendenser gäller inom området, tekniskt, marknadsmäs- 
sigt, ekonomiskt, politiskt etc. och hur påverkar de valet 
av inriktning av produktion av bostäder och val av system.
- Kan man finna kritiska problem, som hindrar utvecklingen 
och definiera projekt, som undanröjer dessa hinder.
- Hur skall innovationer tas om hand.
2.4. Sammanfattning
För området "lätta byggsystem" krävs en ingående måldiskussion, 
som underlag för formulering av mål och delmål.
Alla medverkande i forsknings- och utvecklingsarbete måste få 
kännedom om dessa mål och inriktas på ett sådant sätt att målen 
på effektivast möjliga sätt uppnås. För detta krävs en lättfatt­
lig formulering och god information.
Måldiskussion måste vara kontinuerlig och målen revideras med 
hänsyn till nya faktorer.
11
3. PROJEKTANGREPP
Arbetet följde från början en modell (enligt fig. 1). Projektet 
hade då en mer direkt inriktning mot att finna intresse och möj­
ligheter för ett systemarbete för trähus på export.
I det första stadiet gjordes en behovsanalys, som skulle ge 
svar på frågor av följande typ:
- intresse för och behov av samordning och produktionssam­
verkan mellan trähus fabrikanter och entreprenörer vad gäl­
ler produktion och marknadsföring
- behov av systemarbete för att underlätta sådan samverkan
- tekniska problem i samband med systembyggande
- aktuella och gemensamma utvecklingsproblem
- systemtyper av intresse
- intressanta exportmarknader och behov av tekniska undersök­
ningar där etc.
För att fa en allsidig diskussion av ämnet användes från början 
en lista med frågeställningar. Avsikten var inte att detta skulle 
fungera som ett frågeformulär utan snarare som diskussionsunder­
lag, så att den ena frågan skulle kunna ge den andra.
Urvalet av företag gjordes inom den grupp av företag, som till­
hör S'.VEBEX-gruppen och de representerade till ungefär lika delar 
materialindustrin, byggentreprenörerna och trähusfabrikerna.
Da inriktningen ganska snart ändrades mot en mer allmän undersök­
ning av erforderligt system- och utvecklingsarbete inom området 
lätta byggsystem, kunde inte modellen helt följas. Arbetet in­
riktades istället på att genom intervjuer, diskussioner och lit­
teraturstudier få en så allmän belysning av ämnet som möjligt.
e-
O
M
H
O
A
RÆ
X
SE
-
12
FI
G
. 1. 
M
od
el
l fö
r in
fo
rm
at
io
ns
in
sa
m
lin
g.
Ett stort antal personer har vid sammanträffande eller telefon­
intervjuer lämnat synpunkter.
De representerade 
Hus företag 
Byggföretag 
Branschorganisationer 
Materialtillverkare 
Forskare
Exportföretag och exportorganisationer 
En sammanställning lämnas på sid 5 och 6. Genom besök på högskole­
institutioner har försök till kartläggning av pågående projekt, 
gjorts. Även konferenser har hållits med forskare, som arbetar 
med projekt inom ämnesområdet. Vid en kortare resa till Tysk­
land, England och Holland har gjorts försök att inhämta speci­
ella exportsynpunkter på utveckling av lätta byggsystem. 
Litteratur har insamlats och översiktligt studerats.
Någon detalj redovisning lämnas inte av dessa studier. Synpunk­
terna är inarbetade i de olika kapitlen.
4. ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ UTVECKLINGSARBETE
4.1. Inledande diskussion
Varför går utvecklingen så långsamt inom området och varför miss 
lyckas så många vällovliga försök att använda nya byggsystem? 
Systemkomplexet husbyggnad är mycket omfattande och består av 
både tekniska och administrativa delsystem och det är oerhört 
svårt att ta hänsyn till alla faktorer vid val och utveckling 
av system, material och komponenter. En del av dessa faktorer 
belyses i kap. 6. Det är därför inte möjligt för någon deltagare 
i byggprocessen att behärska hela systemkomplexet och därmed är 
det mycket svårt att komma med sådana nyheter, som för utveck­
lingen ett steg framåt. Det är så många olika faktorer som styr 
t.ex. upphandlingsföreskrifter, bedömningssätt, normer, förvän­
tade marknadskrav men också att konstruktionerna i allmänhet 
måste göras med befintliga och kända material och tekniker.
Varje deltagare i byggprocessen är med andra ord specialiserad 
på ett mer eller mindre snävt område och omvärlden ger krav och 
restriktioner, vilka begränsar rörelsefriheten.
De enskilda företagen kan dessutom bara sätta in begränsade re­
surser på forskning och utveckling. Visserligen förekommer ut­
vecklingssamarbete mellan företag, men det begränsas i allmän­
het till mindre områden och inga enskilda företag har möjlighet 
att behärska alla delar i totalsystemet.
Man måste acceptera, att det inte går, att över en natt förändra 
utformning av lagar och förordningar, materialindustrins produk­
ter, byggföretagens sätt att arbeta eller att få marknaden att 
acceptera radikala nyheter.
En gemensam målformulering framstår som det viktigaste av allt.
15
Bakom denna måste dock ligga en utvecklingsfilosofi, som kan 
förstås och accepteras av alla i processen medverkande. Det är 
också viktigt att indela totalsystemet husbyggande i delsystem 
på ett sådant sätt, att utvecklingen främjas. Indelningen skall 
vara sådan, att utvecklingsarbetet på de olika delsystemen kan 
bedrivas effektivt inom de ramar, som totalsystemet ger,utan 
allt för ofta förekommande.konflikter med övriga delsystem. 
Eftersom omvärlden hela tiden förändras måste målen kontinuer­
ligt vara utsatta för diskussioner och revideringar. Förändring­
arna i omvärlden medför också förändrade förutsättningar för ut­
vecklingsarbetet på delsystemen. Upptäckten av detta kan leda 
till felaktiga slutsatser om lämpligt utvecklingsmål för del­
systemet, om det inte är möjligt att, med utgångspunkt från det 
övergripande målet, härleda detta mål. Det är också viktigt, att 
de olika delsystemen kan utvecklas så fritt som möjligt, så att 
olika material och olika system ges möjligheter till konkurrens 
och så att kombinationer mellan olika material och konstruktioner 
underlättas.
Det finns två nödvändiga uppgifter för att främja utvecklingen 
inom husbyggnadssektorn
a) Att arbeta med medel som utnyttjar och ytterligare under­
lättar den specialisering, som redan finns för att genom 
en målinriktning och samordning av utvecklingsarbetet,
på lång sikt uppnå en högre utvecklingsnivå. Nya metoder, 
nya material och komponenter kommer då successivt att 
föras in och användas i befintliga, gradvis förändrade 
eller nya system.
b) Att man försöker finna och främja utveckling av helt
nya hussystem, som uppfyller de krav, som man, med hänsyn
16
till olika faktorer, måste ställa på dem. Med hussystem 
menas i detta sammanhang hela huset med dess olika funk­
tioner och möjligheter att forma olika typer av bebyggelse.
Dessa två sätt representerar också två olika utvecklingsfilosofier 
- den ena, där man genomför en långsiktig utveckling på stor bredd 
och den andra, där man snabbare försöker uppnå resultat genom att 
utnyttja de tekniska möjligheter som finns.
I detta sammanhang kommer man också in på den ofta diskuterade 
frågan om öppna eller slutna system. Ovanstående indelning sam­
manfaller inte helt med dessa begrepp, men ett arbete som följer 
riktlinjerna enligt a) förutsätter att totalsystemet i viss ut­
sträckning är öppet.för att man skall kunna tillgodogöra sig 
gemensamma utvecklingssatsningar och för att specialisering och 
produktionssamverkan skall kunna bedrivas. Delsystemen kan dock 
vara öppna eller slutna, men det ställs stora krav på formulering 
av gemensamma systemprinciper och på standardisering. Vid utveck­
ling enligt b) kan totalsystemet vara öppet eller slutet och 
det samma gäller med delsystemen.
Farhågor har framförts speciellt från husindustrin för att en 
utveckling mot öppna byggsystem skulle kunna leda till en ren 
priskonkurrens. Dessa farhågor är dock överdrivna - i system­
komplexet hus är de tekniska delsystemen endast delar av total­
systemet. De administrativa delarna är lika viktiga.
Ett helt öppet system skulle kunna ge större valfrihet vid upp­
handling och därmed också större konkurrens och kanske lägre 
totalpris, men det ger också betydligt svårare administrativa 
problem i samband med upphandling och kontroll samt sammanställ­
ning av totalsystemet. Att effektivt marknadsföra och producera 
hus är till stor del en fråga om kunskap om marknad, samhällets
17
krav och byggorganisgtion samt möjlighet att tillhandahålla den 
service som krävs och det är här som t.ex. småhusfabrikerna har 
sin styrka.
Med kontinuerliga stora projekt eller med en säker marknad, som 
underlag för en industriell produktion, kan ett slutet system 
ge fördelar ur många synpunkter. Som en generell frågeställning 
är dock frågan om öppna eller slutna system ointressant och o- 
möjlig att besvara. Det är den enskilda situationen som avgör 
vilken väg man skall gå och inom ett totalsystem av den ena el­
ler andra typen kan kombinationer mellan öppna och slutna del­
system vara lämpliga. Kanske kan delsystemet stomme vara öppet 
eller slutet beroende på vilken typ av komponentsystem man väl­
jer, medan t.ex. delsystemet installationer vid hög förtillverk- 
ningsgrad kanske är slutet.
4.2. Utveckling genom specialisering
Tankegången bakom detta är att genom olika åtgärder t.ex. stan­
dardisering och riktig uppläggning av systemprinciper och indel­
ning av delsystem främja användningen av industriella metoder. 
Framför allt vill man uppna de långa seriernas ekonomi genom upp­
repning av tillverkningen av en produkt i så stor volym som möj­
ligt. Kraven på samordning är stora såväl tekniskt som admini­
strativt men upprepningen och samordningen leder till att ruti­
ner kan utformas för projektering, produktionsstyrning, tillverk­
ning m.m. men också till utveckling såväl av produkter som pro­
duktionsmetoder.
Smahusproduktion är i Sverige uppdelad på en mängd produktions­
enheter med ett stort utbud av olika produkter. Underlaget för 
industriell produktion är relativt dåligt när man ser på slut­
produkten hus. För vissa delkomponenter kan serierna bli långa
18
och därmed har man uppnått hög rationalitet och god ekonomi 
(ex. inredningssnickerier, dörrar och fönster), men för andra 
delar är underlag för långa serier och rationell tillverkning 
dåligt. Genom ett mer generellt systemangrepp och en längre 
driven standardisering kan skapas bättre förutsättningar för 
långa serier inom det egna företaget eller hos specialiserade 
företag. För att uppnå hög effektivitet på gemensamt forsknings- 
och utvecklingsarbete är det viktigt med gemensamma systemstu­
dier. Syftet med system är att uppnå ökad produktivitet och eff­
ektivitet genom samordning, upprepning och utveckling. Detta gäl­
ler lika väl för husbyggnadssektorn som helhet som för de en­
skilda företagen och är en åtgärd som främjar utvecklingen av 
nya effektiva produktionsmetoder, nya produkttyper och ett ökat 
produktregister anpassat för såväl inhemsk som utländsk marknad. 
Vid systemarbetet måste man sträva efter att så långt som möj­
ligt använda enkla, okomplicerade och standardiserade element 
uppbyggda av standardiserade delar, vilket också innebär att 
systemen kommer att innehålla ett fåtal specialkomponenter, där 
ett stort antal funktioner bör samlas. Exempel på detta kan vara 
komponenter, som innehåller sopskåp, elmätarskåp, vindstabilitet 
etc. i en och samma enhet. Genom en successiv standardisering 
och typisering finns även här möjligheter till långa serier i 
industriell produktion.
Det bör vara möjligt att mer tillämpa processindustrins till­
verkningsteknik för delar och komponenter av de tekniska syste­
men. En viktig utvecklingslinje härvidlag att främja en vidare­
förädling av byggmaterial till halvfabrikat av högre förädlings- 
grad som sedan kan anpassas in i olika företags öppna eller 
slutna system. Med en utformning av dessa halvfabrikat så att de 
kan delas, tillpassas, kompletteras och på annat sätt vidare-
föradlas på komponentfabrik eller byggplats så att de kan an­
vändas i många skilda situationer, skapas möjligheter till 
långa serier och processindustriell tillverkning.
En annan tillämpning av samma tankegång är att försöka finna nya 
effektiva delelement och komponenter, som är optimalt förädlade 
och som kan användas i en mängd situationer. Det gäller att med 
utgångspunkt från slutanvändningen utveckla dessa komponenter 
så, att de på ett bättre sätt än nuvarande utgångsmaterial, fyl­
ler funktioner som delelement i nya effektiva konstruktioner. 
Därmed skapar man, förutom långa serier för delkomponenterna, 
också konkurrens mellan olika konstruktioner och material för an 
vändning i olika kombinationer.
Genom detta tänkesätt tillgodogör man sig de nyttiga effekterna 
av den rådande specialiseringen men det ställs stora krav på 
formulering av och information om övergripande mål och delmål 
och på åtgärder som främjar en sådan utveckling. Utöver standar­
disering och systemstudier krävs också att man fastställer funk­
tionskraven för de olika delsystemen. Speciellt viktigt är detta 
för komplicerade delsystem, där det krävs en optimering av hela 
delsystemet och att det passar in i totalsystemet.
4.3. Utveckling av kompletta hussystem.
Många försök har gjorts at1 utveckla helt nya hussystem, som 
skulle kunna innebära fördelar på olika sätt gentemot de befint­
liga. Många av dessa försök har också misslyckats, vilket kan 
bero på att de inte i tillräcklig grad uppfyllt alla de olika 
krav spm måste ställas. Det gäller först och främst att skaffa 
sig kunskap om dessa krav och sedan att uppfylla dem på ett 
optimalt sätt. Ett försök har gjorts att kartlägga kraven (3.6)
20
Detta arbete bör fördjupas och det gäller att finna metoder, 
att värdera kraven och optimera totalsystemet. Vissa krav, t.ex. 
de marknadsmässiga kan dock vara svåra att värdera, eftersom 
köpare ofta fungerar irrationellt. Effektiv marknadsföring av 
nya idler kan komma att krävas för att sådana hinder skall över­
bryggas» På exportmarknader med lägre utvecklingsnivå på lätta 
system är detta ännu mer väsentligt.
Den tidiga»nämnda uppdelningen av system i delsystem och ut­
veckling av dessa på skilda företag kan medföra risk för sub- 
optimering, som leder till felaktigt resultat för totalsystemet. 
Det är lätt att tappa bort det övergripande målet att producera 
funktionella bostäder och skapa en riktig miljö på effektivaste 
och billigaste sätt. Det samma gäller på norm-och provningssidan. 
För delar av system och delsystem införs- nya väl motiverade krav 
och provningsmetoder, som sedda ur totalsystemets synvinkel kan 
vara onödigt stränga.
Det är därför nödvändigt att man arbetar med totaloptimering 
av hus, där man kanske tvingas till eftergifter beträffande 
vissa egenskaper för att vinna vissa fördelar t.ex. ekonomiska. 
Man måste därför utveckla metoder för att mäta och prova olika 
egenskaper samt utforma normer och föreskrifter så att de ger 
möjlighet till ett sådant byggande,,
4.4. Sammanfattning
Utvecklingen av byggsystem måste ske med hänsyn till alla de 
faktorer, som påverkar utvecklingen. Kartläggning av dessa fak­
torer måste fortsättas och man måste finna metoder att värdera 
dessa faktorers inverkan för att kunna optimera.
Man måste diskutera och ta ställning i olika utvecklings filo­
sofier. Man måste genom samordning och standardisering arbeta
21
för att främja och utveckla en specialisering, som leder till 
långt gående industrialisering. Man måste också främja arbetet 
på mer kompletta hussystem för att ge dem en sådan utformning 
att de kan passa i ett stort antal situationer och därmed kan 
byggas med industriella metoder.
Standardiseringsarbetet måste drivas längre men det krävs också 
övergripande systemstudier, som kan inrikta utvecklingen av del­
systemen åt rätt håll.
Funktionskrav måste fastställas för totalsystem och delsystem, 
och metoder för att mäta och pröva dessa funktioner, måste an­
passas så att de möjliggör utveckling mot optimal funktion och 
ekonomi.
22
5. INSAMLING AV INFORMATION 
Detta skedde i huvudsak på tre sätt
1. Genom diskussion med olika företag, institutioner och perso­
ner.
2. Genom litteraturgenomgång
3. Genom försök att insamla information om pågående forsknings- 
och utvecklingsarbete inom området.
Då endast en begränsad tid stått till förfogande, har undersök­
ningen blivit relativt ytlig. Det har gällt att få reda på vä­
sentliga utvecklingslinjer, företagens syn på forsknings- och 
utvecklingsarbete, pågående projekt och områden som ytterligare 
behöver bearbetas för att man skall komma framåt osv. På grund 
av bredden av detta är det omöjligt att gå djupare i detta skede 
utan detta måste ske i samband med de olika, speciellt inriktade 
projekten. Detta gäller speciellt litteraturgenomgången, där man 
med en systematisk sökning på mer begränsade avsnitt bör finna 
litteratur, som ger mycket för ämnesområdet.
5.1 Diskussioner med olika intressenter.
Rent allmänt kan man säga att denna typ av intervjuer gav både 
positiva och negativa intryck, överhuvudtaget tycks man ute i 
industrin vara trött på enkätundersökningar - man önskar mera 
direkt inriktade projekt. Några av de största företagen inom 
de olika sektorerna förklarade sig ointresserade av att delta 
i undersökningen. Man finner också snabbt vilka motsättningar 
det finns mellan de olika kategorierna framför allt då mellan 
entreprenadföretag och småhustillverkare. Man betraktar varandra 
med misstänksamhet och ser varandra som konkurrenter. 
Branschorganisationer borde här sett som en stor upp-
23
gift att samarbeta för att med gemensamma ansträngningar 
främja intresset för gemensamma insatser.
Intresset för utveckling och systemarbete synes avta med för- 
ädlingsgraden. De stora byggföretagen har under senare år på­
börjat egna systemarbeten, där man kritiskt studerar sina sy­
stem och undersöker lämpliga rationaliserings- och utvecklings­
insatser. Stora skillnader föreligger i använd förtillverknings- 
grad på elementen, men en inställning är tämligen gemensam -"det 
system vi funnit mest rationellt skall vi ha just så som vi vill 
ha det". Detta innebär att underleverantörer i allmänhet måste 
anpassa sig efter de krav entreprenörerna ställer. Det utveck­
lingsarbete man bedrivit har till största delen ägnats åt pla­
nerings- och produktionsteknik på byggnadsplatser. De krav man 
ställer på byggelementen är i huvudsak att de skall vara enkla 
och ge lite extra arbete på byggnadsplatsen antingen sy­
stemet är ett kapvirkessystem eller ett storelementsystem.
Man har naturligtvis ägnat monteringstekniken och platsarbetena 
störst uppmärksamhet och vet sig vara specialister på just det­
ta,- så t.ex. har man utvecklat nya grundläggningsmetoder. Därav 
de benhårda kraven på elementtillverkarna. Samarbetet med trä­
husfabrikerna anser man endast skall försiggå i samband med 
köp - man vill vara fri för att köpa var som helst.
Hos trähusfabrikanterna finner man ett betydligt större intresse 
för gemensamt arbete och vissa av dem har redan nu utvecklat 
ett systematiskt utbyte av erfarenheter. Tre av de största fa­
brikerna träffas med jämna mellanrum för att diskutera gemen­
samma tekniska problem.
Gemensamt för trähus fabrikerna och byggföretagen är att mycket 
utav det man kallar produktutveckling inte är annat än tillämp-
ning av ny konstruktionsteknik, nya material eller ny exteriör 
eller interiör finish. De flesta större husfabrikers hus liknar 
varandra avsevärt och de konkurrensmedel man framför allt ar­
betar med ör service, slutlig finish och pris. Det sistnämnda 
beror naturligtvis i viss utsträckning pä det tekniska syste­
mets uppläggning, men på grund av den försäljnings- och mon- 
teringsteknik med fristående byggmästare man använder, är det 
svårt att få grepp om systemets inverkan. Få företag behärskar 
hela produktionsprocessen från början till slut utan de flesta 
är beroende av en mängd restriktioner, marknadsmässiga, bygg- 
nadstekniska, från myndigheternas sida, geografiska, administra­
tiva, som gör utvecklingstakten mycket långsam. Man är medveten 
om dessa svårigheter och de mest framgångsrika företagen har 
en stabil produktpolitik med en successiv utveckling av produk­
ten. Ändå ser man ofta exempel på att en till synes allt för 
enkel tillverkningsteknik används. Motivet är antingen att se­
rierna är för korta eller att man räknar med en så snabb teknisk 
utveckling, att utrustningen måste avskrivas snabbt. Introduk­
tion av helt nya system tycks vara förenat med så stora svårig­
heter att de som prövat detta i en befintlig organisation ofta 
har fått ge upp efter några år. Man anser att det behövs gemen­
samma satsningar för att utvecklingen skall gå framåt, men tror 
inte på ett färdigutvecklat system. Man hänvisar till stora in­
vesteringar som gjorts i anläggningar och till sin marknadsorga- 
nisation. De gemensamma ansträngningarna bör i huvudsak gälla 
gemensamma principer, undersökningar av intressanta exportmark­
nader, större utvecklingsarbete av byggdelar, t.ex. betr. grund­
er, installationer m.m. som man inte har resurser att klara 
själv. Man är inte negativ till ett arbete med gemensamma prin­
ciper för stomsystem men detta är för teknikerna på hus fabrik-
25
erna visitkortet utåt och man vill bibehålla det så länge man 
inte kan köpa en produkt, som är bättre och billigare från 
något specialiserat företag. Ett mellanting mellan entreprenad­
företagen och husföretagen, nämligen de företag som sysslar med 
volymhustillverkning tfaller in i det allmänna mönstret. Man ser 
inte klart hur gemensamma utvecklingssträvanden mot gemensamma 
principer skulle kunna hjälpa dem.
Så återstår då materialföretagen. Det är naturligtvis en mycket 
inhomogen samling allt ifrån företag som tillverkar rena bygg­
material, såsom isolering, skivor och virke till sådana som 
tillverkar t.ex. installationsmaterial m.m. På de flesta stora 
företag finns väl utvecklade utvecklingsavdelningar, som med 
jämna mellanrum, introducerar nya produkter på marknaden. Man 
ser också en tendens till integration mot mer sammansatta pro­
dukter. Företag som tillverkar isolering har nu också börjat 
tillverka och sälja element, där isolering endast utgör en del. 
På utvecklingsavdelningarna pågår arbete med produkter, som kan 
ingå i nya system. Här finns ett mycket stort intresse för ett 
gemensamt systemarbete och särskilt är det de virkesproducerande 
företagen, som är intresserade av ökad standardisering. Tydligt 
är att man har svårt att klart urskilja kraven på sina material 
för att det skall lämpa sig för elementproduktion eller att 
användas direkt på byggnadsplatsen. De allmänna materialforsk­
ningsorgan, som finns saknar den praktiska anknytning, som 
skulle behövas för utveckling av system och komponenter. Det 
skulle därför behövas ett utvecklingsorgan som ligger mellan 
byggmaterialtillverkarna och komponenttillverkarna.
Man finner samma tendens i utvecklingsintresset, som i övriga 
byggbranschen. Ju längre ifrån tillämpningen dvs. element-
26
tillverkningen, desto mindre intresse eller förmåga har man 
att delta i utvecklingsarbete, som s/ftar till n/a komponenter. 
Ett exempel ör plastindustrin - de stora kemiska företagens ut­
vecklingsavdelningar har endast i mycket begränsad utsträckning 
tillgång till b/ggnadsteknisk expertis. De elements/stem som 
både här i landet och utomlands har utvecklats, är ofta slutna 
system med begränsad tillämpning. Undantag finns, på marknaden 
har lancerats halvfabrikat, som skulle vara mycket lämpliga 
i ett förenklat, industrialiserat byggande, men här har de istäl­
let brustit i förmågan att presentera lämpliga praktiska lös­
ningar och i sättet att informera. Man har heller inte tagit 
hänsyn till befintlig industris sätt att arbeta, dess tillverk- 
ningssätt eller dess sätt att marknadsföra sina produkter.
y B
vq
q 
■ W
-T
Ee
iA
IT
IL
LV
Ce
ia
i BVCj
q.
 D
EL
fIL
LV
Eg
IC
N
IN
q „ BO
ST
A
D
5F
E.
O
D
U
CT
O
N
__
__
__
__
_
i^
BC
er
A
re
kC
O
N
SU
A
M
-IO
H
27
FI
G
. 2. 
In
fo
rm
at
io
n g
en
om
 di
sk
us
sio
ne
r m
ed
 ol
ik
a i
nt
re
ss
en
te
r. L
äm
pl
ig
 pl
ac
er
in
g a
v F
oU
-in
sa
ts.
28
5.2. Litteraturgenomgång
I litteraturlistan redovisas litteratur, som har
kommit fram under denna undersöknings gång. Med en system­
atisk sökning bör det vara möjligt att finna litteratur, 
spec, utlöndsk, som ger värdefulla bidrag till studiet av 
området. Mängden kommer dock att bli så stor, att det är 
bättre att isolera sökandet till mer specifika projekt.
Det är här inte möjligt att redovisa innehållet i de olika 
skrifterna utan det har endast helt allmänt påverkat skriv­
ningen på de olika avsnitten och i vissa fall gett uppslag 
till projekt.
5.2.1. Programskrifter
Byggforskningsrådet har efter en måldiskussion (1.1) beskri­
vit målet för sin verksamhet under de närmaste åren (1.3). 
Tekniska system har speciellt behandlats av programkommitté B 
och ett förslag till forskningsprogram har lämnats (1.2).
Lätta byggsystem för småhus innefattar en mängd problemområden 
av vilka några tidigare har behandlats i BFR:.«, programskrifter. 
De som är mest aktuello i detta sammanhang är följande:
Småhusgrunder (1.4)
Byggmålning - problem och forskningsbehov (1.5) 
Elementbyggnad - problem och forskningsbehov (1.6) 
Stålbyggnad - utveckling och forskningsbehov (1.7)
Fukt - byggnadstekniska fuktproblem (1.8)
Plast inom byggnadstekniken (1.9)
Ljudklimat (1.10)
Byggnaders installationer (1,11)
Av dessa är det endast den första (1.4), so» helt ögnar sig 
ät småhusproblem. Den har fått betydelse för forskning och 
utveckling inom området, men är nu i viss utsträckning in­
aktuell. övriga programskrifter behandlar småhusbyggnad mera 
perifert. I (1.6) upptas dock i probleminventeringen även 
aktuella forskningsuppgifter för trä-, stål- och plastkon­
struktioner även med hänsyn till användningen i småhus.
Stål och plast i samband med småhusbyggande har något be­
handlats i (1.7) och (1.9), men de problem som är förknip­
pade med träs användning har bäst behandlats i en utredning 
gjord med medel från STU Träteknisk utveckling (1.12). 
Plastgruppen har nyligen kommit ut med en FoU-analys av bygg- 
plastområdet (1.13), som också innehåller anvisning till pro­
jekt av mer generell karaktär. I senaste årsberättelsen från 
danska byggforskningen (1.14) redovisas projektplaner för 
projekt, som bör vara av intresse även för svenska byggforsk­
ningen - exempel badrumskabiner.
5.2.2. Normer, standard och allmänna krav.
På listan finns upptagna normer och föreskrifter som styr 
byggandet (2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 2.6) och där ges exempel på 
sådana även för några andra länder (2.11, 2.12). Arten av 
tekniska handelshinder samt arbete att undanröja dessa finns 
redovisat i (2.13).
5.2.3. Allmän litteratur om tekniska system för byggande.
En bok som ännu har aktualitet när det gäller industrialise­
rat byggande är (3.1), där även planering av utvecklingsarbete
30
diskuteras. I Canada bar man vid ett flertal symposier redovisat 
system byggande framför allt vid skolprojekt eller liknande, som 
också gett erfarenheter, som är av vörde vid lött bostadsbyggande 
(3.2, 3.3). Vid andra nordiska symposiet om träkonstruktioner (3.5) 
redovisade flera talare^ bland dem prof. Granum, synpunkter på system 
och utvecklingsarbete med småhus. I en inledande studie har F. Pet­
tersson redovisat en modell över faktorer, som påverkar valet och 
uppbyggnaden av system för husbyggnad (3.6). Denna modell bör kunna 
utgöra grunder för optimeringsmetoder för nya system, om möjligheter 
skapas att mäta och värdera olika egenskaper. Ett väsentligt inlägg 
i diskussionen om uppläggning av tekniska system för bostadshus görs 
i 3.55), till vilket refereras i senare kap. I olika tidskrifter 
finner man artiklar, som behandlar olika utvecklingsproblem i sam­
band med byggande av småhus t.ex. (3.8, 3.41). I (3.9) diskuteras 
utvecklings- och informationsproblem i samband med utveckling och 
forskning. Bl. a. gör man en genomgång av möjligheterna att från 
andra områden överföra kunskap till byggnadsbranschen. Det gäller 
bl.a. från flyget, rymdindustrin, textilindustrin, bilindustrin, 
trailerindustrin, elektronisk industri, etc.
Vissa firmor har försökt tillämpa detta i det amerikanska småhus­
projektet Operation Breakthrough, som skildras i (3.11, 3.12, 3.13). 
Ett flertal av de deltagande systemen var volymhussystem och i (3.40) 
visas ett intressant sätt att lösa problemen med funktionsstuderade 
volymenheter.
Även i Sverige finner man exempel på provprojekt om än i mindre 
skala. Ett av de tidigaste (3.35) är ett exempel på ett totalopti- 
merat hus. Det borde vara väl vört att göra en noggrannare studie 
av de olika försök, som gjorts för att se vad resultatet blivit.
31
En nängd sammanställningar och analyser finns gjorda över in- och 
utländska byggmetoder (3.24, 3.25, 3.28, 3.29) och även jämförelser 
mellan svenska och utländska metoder. (3.26, 3.27).
Ekonomiskt och rationellt byggande har länge diskuterats (3.14-3.20) 
såväl i Sverige som i utlandet. Detsamma gäller upphandling och för­
valtningsformer och andra ekonomiska faktorer ^3.31-3.34 o. 3.53, 
3.54). Det är avgjort mindre litteratur, som berirden produktions­
tekniska delen av husbyggande/antingen det rör sig om fabrikstill­
verkning av komponenter eller om platsbyggnadsteknik. Troligen beror 
detta dock på att det här rör sig om mer företagsinterna angelägen­
heter. Exempel finns dock (3.38) och när det gäller styrning och 
planering finns en hel del litteratur (3.39, 3.42).
5.2.4. Träsystem
Beträffande träbyggnad, som ju är den dominerande tekniken för små­
husbyggande, finns mängder av litteratur. Dels översiktliga utred­
ningar om trähusbranschens struktur och ekonomi (4.11, 4.16) och dels 
översikter över olika tekniska system (ex. 4.10, 4.12, 4.15, 4.20). 
Den utländska litteraturen om regelhuset är omfattande (ex. 4.1-4.4) 
och visar att man i t.ex. USA, Canada och Norge lyckats åstadkomma 
ett mer eller mindre standardiserat användande av systemet. Viss lit­
teratur behandlar även produktionstekniken och i (4.32) ges en god 
översikt över moderna produktionsmetoder för träelement.
5.2.5. Stål i lätta byggsystem
De skrifter som ges under rubriken, är alla utarbetade på institu­
tionen för stålbyggnad på KTH och anger grundprinciper för utveckling 
som också kan tillämpas på stomsystem i trä eller andra lätta mate­
rial eller materialkombinationer.
32
5.2.6 Plast i byggteknisk användning
Inom området pågår ett programarbete och i en nyligen publicerad 
analys ger Foil behovet för byggplast (6.2), som är den mest intres­
santa skriften i detta sammanhang.
5.2.7 Transporter, materialhantering, metodförbättringar m.m.
En sammanfattning över arbetet inom området byggmaterialtransporter 
ges i (6.8), vilken ger en sammanfattning av BFR:s transportnämnds 
utredning.
5.2.8 Litteratur om utländskt byggande och export
Den i detta sammanhang intressantaste litteraturen berör andra län­
ders sätt att bygga, normer, marknadsstruktur m.m. och här börjar 
komma fram en del litteratur, genom exportfrämjande institu­
tioners (ex. 8.1-8.4)initiativ.
5.2.9 Ekonomi, informationsteknik m.m.
Listan innehåller litteratur som varit av intresse för utarbetan­
det av bakgrundsmaterialet i kapitel 6.
5.2.10 Övrig litteratur
Listan innehåller litteratur, som refererats till i texten.
5.3. Pågående forskningsprojekt i Sverige
Forskning inom projekt med nära anknytning till området lätta 
byggsystem, pågår inom många institutioner och företag i Sve­
rige. Dels sker den med ekonomiskt stöd från staten via högsko­
lans budget, byggforskningsrådet och Styrelsen för teknisk ut­
veckling (STU) och dels sker det med privata medel. I det se­
nare fallet är det i allmänhet direkt företagsanknuten forsk­
ning t.ex. i form av uppdragsforskning inom någon officiell in­
stitution och det är då svårt att få uppgift om projekten. Även 
beträffande forskning som sker för allmänna medel är det svårt 
att få detaljerade uppgifter och framställningen här nedan kan 
därför inte bli så komplett, som det vore önskvärt, men ger 
dock en bild av strukturen.
Olika institutioner har in«vtat olika områden, där man inriktar 
sitt intresse. Inriktningen är helt naturligt beroende på be­
fattningshavares kompetens och intresseområde och samordning 
av forskningen finner man mycket litet av.
5.3.1. Tekniska högskolor
Vid KTH, Institutionen för Byggnadsteknik arbetar man med flera 
projekt, som rör värme- och fuktproblem i samband med husbyggan­
de och speciellt har grunden varit föremål för studier. Därvid 
har bl.a. källargrunder av lättbetong studerats, dels ur värme- 
och fuktsynpunkt, men också för att minska klimatberoendet vid 
produktionen. Man har tillgång till provhus i full skala för 
praktiska mätningar.
Ett aktuellt projekt omfattar användningen av plåtreglar i yt­
terväggs konstruktion.
34
Ett annat problemområde av intresse för institutionen har varit 
sambandet mellan vissa ekonomiska och praktiska faktorers inver­
kan på bebyggelsens utformning. Exempel på sådana faktorer är 
rätten till ränteavdrag och byggnadsrättens fördelning.
Vid institutionen arbetar man med golvprojekt med hållfasthets- 
projekt som fingerskarvning av virke och plywood m.m.
Institutionen för Stålbyggnad arbetar systematiskt med forsk­
nings- och utvecklingsarbete av tunnplåtskonstruktioner. Arbe­
tet omfattar systemarbete, som till sina huvudprinciper kan 
tillämpas på andra områden av lättbyggnadstekniken, studie av 
fogteknik samt detaljutformning av plåtprofiler och komponenter 
av plåt.
Institutionen för Konstruktionslära sysslar med byggnadstekniska 
problem i samband med flexibla planlösningar.
I anknytning till Institutionen för Byggnadsekonomi finns Nämn­
den för bebyggelseekonomi, som arbetar i nära kontakt med kom­
muner.
Vid CTH arbetar man inom Institutionen för Stål- och träbyggnad 
huvudsakligen med projekt, som rör bärande konstruktioner.
Ett par projekt rör limträ - dragprovning av superlameller och 
inlimning av bultar i limträ.
A\ndra rör ytbärande konstruktioner, kasettelement av plywood 
samt ytbärande element med skumplastkärna. Man utför också för­
sök med balkar tillverkade av frånskär från plywoodtillverkning 
och i ett planerat examensarbete kommer ett nytt system för små­
hus att studeras. Ett nytt projekt behandlar utvändig isolering 
av plåttak.
35
Flera institutioner har tyngdpunkten av sin forskning inriktad 
på tung byggteknik, men har projekt med anknytning till problem­
området. Detta gäller Institutionen för Byggnadsteknik I, 
där man studerat element för flexibla bostäder, samt Institu­
tionen för Byggnadsteknik, som studerat deformationer i be- 
tongbjälklng och därav följande last på icke bärande mellanväggar.
Vid Institutionen för Byggnadsakustik arbetar man bl.a. med 
rumsakustiska problem och vid Institutionen för Geoteknik ar­
betar man f.n. på en handbok om småhusgrundläggning.
Vid Institutionen för Husbyggnad har man flera projekt som be­
handlar system och konstruktioner för småhus. I ett nyligen av­
slutat arbete har de olika faktorer, som påverkar valet av lätta 
byggsystem inventerats och en modell upprättats, som direkt kan 
användas vid ett fortsatt systemarbete.
Det omvända taket studeras f.n., dvs. tak som i genomskärning 
har följande uppbyggnad (ovanifrån), singel, värmeisolering, 
tätskikt, bärande tak. Ett nytt projekt berör klimat- och im- 
■issîonsbetingade byggnadsskador och ett annat behandlar trä­
fönsters reaktion på klimatpåfrestningar.
Vid Institutionen för Transportteknik arbetar man med flera 
projekt med direkt anknytning till problemområdet. Ett sådant 
omfattar transportproblem i samband med export av monterings- 
färdiga trähus och har initierats av SWEBEX. Man arbetar också 
med transportproblem i samband med gruppbyggda småhus.
Vid Institutionen för Byggnadsorganisation har nyligen ett större 
projekt rörande byggnadstransporter avslutats.
Vid LTH pågår arbete med låghusprojekt inom flera institutioner.
Vid Institutionen för Byggnadsfunktionslära gjorde man nyligen 
en inventering och funktionsstudie av kataloghus. Man arbetar 
nu med konsumentinriktad egenskapsredovisning av bostäder - i 
första hand småhus - och med studier av anpassbara bostäder, dvs. 
lägenheter, där flyttning av innerväggar kan ske.
Vid Institutionen för Arkitektur I har speciellt tvåplans rad­
hus blivit föremål för forskning. Dels har man gjort en under­
sökning av äldre planlösningar, från 1945 och framåt och dels 
har man gjort en jämförande studie av fördelar och nackdelar 
med att bygga enfamiljshus i ett plan jämfört med att bygga 
dem i två plan och högre.
Trappor har man studerat ur standardiseringssynpunkt.
Vid Institutionen för Byggnadskonstruktionslära är man speciellt 
inriktad på värme- och fuktproblem. Man arbetar med ren grund­
forskning beträffande fukttransport för att fastställa beräk- 
ningsdata och man studerar värmebalans och luftrörelse i rum.
Mc - arbetar också med fönster och deras inverkan på värmebalan­
sen samt med småhusgrundläggning. Bl.a. registrerar man fukt-och 
värmeförhållanden i en källargrund av trä, som byggts i full 
skala.
Vid Institutionen för Byggnadsteknik I har man flera projekt 
med anknytning till området.
Ett sadant rör påtvingad konvektion i konstruktioner isolerade 
med mineralull och ett annat rör speciella problem vid takkon­
struktioner av plåt. Man arbetar också med litteraturinventering 
och laborationsförsök med tätskikt, vilket omfattar fuktvandring 
i väggar och tak, spikning av papp på trä, luftspaltsbildande
tak, uretancellplasters användning i detta sammanhang;samt 
«kalmurar»
37
Vid Institutionen för Byggnadsteknik II är man mycket engagerad 
i utredningar beträffande säkerhetsfaktorn på bärande konstruk­
tioner samt beträffande lastbestämningar som skall tjäna som 
underlag för gemensamma nordiska bestämmelser inom NKB. Som 
andra projekt med anknytning till småhusområdet kan nämnas 
studier av spänningsfördelning vid håltagning i limträbalkar 
samt probleminventering beträffande tak.
Andra projekt med viss anknytning till området behandlar tunn- 
plåtskonstruktioner och utformning av stålkonstruktioner med 
hänsyn till ljudisolering.
På Institutionen för Byggnadsakustik arbetar man med akustiska 
egenskaper hos flerskiktkonstruktioner.
På de tekniska högskolornas olika institutioner, även icke 
byggnadstekniska, förekommer många projekt, som har anknytning 
till problemområdet. Sålunda studeras klimatfrågor, belysnings- 
frågor, färgsättningsfrågor m.m., men att gå in på detta skulle 
leda allt för långt.
5.3.2.Bransch-och materialanknutna organisationer
Vid Svenska Tröforskningsinstitutet, trätekniska avdelningen 
finns projekt, som direkt är ett led i utvecklingen av kompo­
nenter och material till småhus. I ett projekt "Utveckling av 
träkonstruktioner" ingår som delprojekt^inventering av byggnads­
tekniska problem i elementbyggda småhus, inventering av beräk­
ningsmetoder för limmade, sammansatta husbyggnadselement, ut­
formning av förband med spikplåtar och utveckling av takstolar
38
för hus med låg taklutning. I andra projekt behandlas sandwich* 
skivor av trö och andra material samt utveckling av provnings- 
metoder och normer av material och komponenter. Dessutom pågår 
programskrivning av ett projekt rörande källargrunder av trä.
Andra projekt bildar mer indirekt underlag för utveckling inom 
småhusområdet. Så t.ex. arbetar man med utveckling av metoder 
för fingerskarvning, med maskinhållfasthetssortering, bestäm­
ning av materialegenskaper hos trä och träkomponenter under t.ex. 
långtidsbelastning. Dimensionsstabilisering av trä samt brand- 
skyddsbehandling kan förbättra materialegenskaperna och öka möj­
ligheterna till användning i olika situationer.
Dessutom har man projekt som är väsentliga vid industrialiserings- 
processen som t.ex. bestämning av lämpliga toleranser och pass­
ningar, undersökning av maskin- och verktygsdata för bearbetning 
av spånskivor och tillämpning av dimensionsmätning på sågat och 
hyvlat virke. För spånskivor studerar man speciellt kanttätning 
och gäng järnsinfästningar.
STFI har också en stor andel uppdragsforskning och typprovning 
av byggnadselement t.ex. takstolar.
Träinformation arbetar med upplysningsverksamhet om trä och träets 
användning i byggnadssammanhang och på olika marknader. På se­
nare tid har man engagerat sig i arbete för att bredda träets 
användning till nya områden. Man arbetar nu med ett projekt, 
som omfattar träets användning vid källarlös grundläggning av 
småhus.
39
Stålbyggnadsinstitutet arbetar i nära kontakt med industrin med 
projekt som rör stålets spridning i olika sammanhang, men har 
ännu inte engagerat sig i projekt, som är helt ägnade åt låg­
husproblem.
Svenska Plastförbundet arbetar på samma sätt med materialet plast. 
Olika arbetsgrupper arbetar med projekt som skall främja plastens 
vidare spridning inom byggnadstekniken. Så t.ex. finns arbets­
grupper för brandfrågor, för plast i sandwichkonstruktioner osv.
5.3.3. Övrig forskning
Det finns ett antal specialiserade konsulter som utför forsknings- 
och utvecklingsarbete inom området lätt byggnadsteknik. Några har 
regelbundet anslag från byggforskningen för olika projekt inom 
sitt specialområde oah andra arbetar huvudsakligen åt företag 
eller företagsgrupper.
Det finns konsulter som arbetar med projekt rörande byggsystem 
(ex. P. Broberg), ytbärande skivelement (ex. S.Â. Lundgren), 
fuktproblem i samband med materialkombinationer (Alexander o. Rossel), 
plast i byggnadstekniska sammanhang (ex. S. Berglund), grund­
läggning (ex. S.O. Bjerking), träteknisk tillverkningsteknik 
(ex. TIBO, Gardemo), transportteknik (ex. Stywberg). Ett företag 
sysslar med en allmän undersökning av innovationer inom byggsektorn 
(EFU) och listan kan göras mycket lång, men tjänar i dett samman- 
hand endast som exemplifiering.
40
5.4 Sammanfattning
Ett försök att snabbt överblicka området visar att det ör 
sammansatt av så många faktorer att ett fördjupat studium är 
nödvändigt på väl avskilda avsnitt. Detta studium måste vara 
väl målinriktat och i enlighet med ett övergripande systeman­
grepp.
För att kunna producera låghusbebyggelse som svarar emot alla 
krav på ett optimalt sätt måste man kunna hantera en stor vo­
lym byggande på många olika platser såväl inom som utom landet, 
man måste kunna sköta, utvärdera och samordna arbetet med akti­
viteter inom olika områden, på olika nivåer och enligt olika 
marknadskrav. Dessutom måste man kunna mäta sin egen förmåga på 
olika områden så att man kan modifiera och förbättra sina egna 
metoder.
Detta är alltså i första hand ett administrativt problem, där 
de svenska trähus fabrikerna och byggföretagen nått olika långt 
i sin förmåga. De framgångsrika företagen har nått långt när 
det gäller utvecklingar av administrativa system. Ett samarbete 
olika företag emellan kräver en långt gående anpassning av sy­
stemen, vilka många anser inte kommer att ske förrän den eko­
nomiska situationen tvingar företagen samman.
Det finns dock ett intresse för gemensamt system- och utveck­
lingsarbete, som i första hand skall omfatta standardisering, 
normer och vissa större utvecklingsprojekt.
Utan tvekan finns det dock ett behov av en måldiskussion för detta 
gemensamma arbete och en debatt om den framtida utvecklingen 
inom området.
41
Förutsättningarna för ett samarbete mellan olika deltagare i bygg­
processen måste förbättras. Så t.ex. bör man ta upp projekt, som 
behandlar krav på element ur monteringssynpunkt, skarvteknik, hjälp­
medel och fästdon för element. Ett bättre samarbete bör kunna leda 
till förenklingar i produkten och samtidigt förenkling i monterings- 
tekniken och i de byggdelar som utförs på byggplatsen.
Produktionstekniken på svenska fabriker är mycket litet studerad 
och här finns utrymme för gemensamma studier av produktionsstyrning, 
uppläggning av materialflöde och tillverkningsprocess och av till­
verkningsteknik för speciella element.
När det gäller tillverkningsteknik med mekaniska förband förefaller 
utländska fabriker spec, amerikanska ha mycket att lära ut. En genom­
gång av sådan teknik är ett lämpligt projekt. När det gäller mer 
avancerad teknik för tillverkning av t.ex. limmade element finns 
mycket lite att hämta utomlands, men det finns ett stort utrymme för 
systematiskt utvecklingsarbete, som också bör leda till krav på an­
passning och utveckling av nuvarande material, lim, skivor, fukt 
och värme, isolering osv.
Utveckling av material måste ske målinriktad efter de krav, som måste 
ställas på slutprodukten, men det är också viktigt att man får veta 
de olika materialens begränsningar. Om det inte föreligger möjlighet 
att inom rimlig tid uppnå de krav t.ex. beträffande brand, som måste 
ställas, bör forskningen omkring element inriktas åt något annat håll. 
Kanske har redan alltför mycket ansträngningar lagts ner på 
sandwichelement med skumplast som kärna istället för att man sökt 
utveckla det egna materialet eller kombinationer, som skulle gett 
mer optimala egenskaper.
överhuvudtaget har man den uppfattningen, att det forsknings- och 
utvecklingsarbete som pågår är mycket splittrat och det krävs någon
42
funktion, som försöker få en »er sammanfattande bild av hela området 
(se 5.4.1).
Det finns också mängder av försök gjorda med olika hustyper och nya 
huskonstruktioner. Ett viktigt projekt är att följa upp dessa försök 
för att återvinna erfarenhet.
Innovationer av någon nivå finns mycket lite representerat på de 
områden, som har undersökts. Man måste finna metoder att främja 
sådana, att ta dem om hand och utveckla dem. Genom att systematiskt 
genomsöka andra teknikområden bör det vara möjligt att finna innova­
tioner som skulle kunna tillföra byggnadstekniken nyheter av värde.
5.4.1 Central FoU enhet
Efter de undersökningar som gjorts, förefaller det väsentligt, 
att det finns någon FoU enhet i landet som har en mer samlad 
överblick över det som sker inom området låghus.
För att denna insats skall göra mest effekt bör de stå i nära 
samband till materialtillverkningen. Den skall bilda en länk 
mellan materialtillverkare och komponenttillverkare. Lämpligen 
skall den initiera, leda och samordna projekt, där industrin 
ör engagerad.
Forsknings- och utvecklingsarbete skall vara inriktat på så­
dana projekt, där det finns väsentliga luckor att fylla och 
där praktiska resultat snabbt kan erhållas. Det mest effektiva 
vore att skapa ett institut för låghusbyggnad eller träbyggnads­
teknik, som får en central funktion med överblick över forsk­
ning och utveckling inom område. Därigenom skulle man åstad­
komma samordning och långsiktig planering över pågående pro­
jekt såväl inom statliga sektorn som inom industrin. I uppgif­
terna bör ingå bevakning av pågående och planerade projekt 
samt översyn och komplettering av det framlagda forskningspro­
grammet med revidering varje eller vartannat år.
Den huvudsakliga målsättningen för institutet bör vara att 
konsulter, industri och byggnadsföretag skall aktiveras till 
en ökad forsknings- och utvecklingsinsats.
Inom såväl den högre tekniska utbildningen som branschforsk­
ningsinstituten finns goda laboratorieresurser så institutet 
behöver i första hand inte sådana resurser. Institutet skall 
också handha uppgiften att bevaka fortbildningsbehovet inom 
området och att organisera informationsverksamheten. Det är
44
mycket viktigt med en internationell bevakning dels för att 
utröna vilka tekniska framsteg som sker men också för att kunna 
lämna teknisk service för företag som arbetar på exportmark­
nader. Det finns ett mycket stort intresse och behov av det 
sistnämnda ute i industrin.
45
Institut för
Ämnesområde:
Uppgifter:
låghusbyggnad
Länk mellan materialtillverkning och komponent­
tillverkning av låghus
övervaka utvecklingen Konstruktionsteknik
nationellt, inter- produktionsteknik,
nationellt fabrik produktions­
teknik, byggplats
Utarbeta och granska forskningsprogram för 
ämnesområdet
Prioritera projekt
Organisera, leda och samordna tvärprojekt 
Aktivera intressenter 
Lämna service beträffande
t.ex. exportmarknaders normer, litteratur etc.
Informera och utbilda 
(Forskning)
46
6. PÅVERKANDE FAKTORER OCH UTVECKLINGSTENDENSER 
6.1* Tradition ach historisk utveckling.
För att förstå utvecklingen inom ©mrådet, måste man ha den his­
toriska bakgrunden klar. Småhus har i Sverige, av tradition, i 
huvudsak byggts av trä. Dels berodde detta på tillgången på rå­
material och dels på träts relativt goda värmeisolerande egen­
skaper. De första träbyggnaderna byggde på stavprincipen varef­
ter man kom över på skiftesverk och knuttimring. I södra Sverige 
byggdes hus i sten, tegel eller i torkad lera, oftast i form av 
korsvirkeskonstruktioner.
På 1700-talet introducerades panelarkitekturen och man fick en 
typ av förindustriell byggnadsteknik.
Redan på 1850-talet påbörjades industriell tillverkning av in­
redningar, balustrader, dörrar, fönster etc., och på 1920-talet 
tillverkades de första trähusen på fabrik.
Trähusen blev en vidare förädling av den produkt, som sågverken 
framställde och till att börja med omfattade leveranserna hu­
vudsakligen endast stommar. De marknadsfördes som "hus" och det­
ta ger bakgrunden till dels varför man i allmänna debatten om 
"hussystem" oftast tänker på stomsystemet och dels förklarar 
det till viss utsträckning trähusfabrikernas relativt långsamma 
takt i utvecklingen mot mera kompletta leveranser samt mot to­
talåtagande. Man är specialister på trädelen och byggandet läm­
nas helst åt andra. Härtill kommer naturligtvis också den geo­
grafiska faktorn.
De första husen tillverkades i plankkonstruktion, som gav stor 
virkesåtgång och dålig värmeisolering. Husen blev dock stabila
47
och konstruktionsprincipen tillämpas därför av vissa företag 
ännu idag, men nu kompletterad med bättre isolering. Regel­
huset introducerades på 40-talet, efter amerikansk förebild 
och är nu efter en trög start nästan allenarådande.
Regelverk betyder en besparing på 2/3 av det trämaterial, som 
förut behövdes, samt bättre isolerade och vindtäta väggar.
En gynnsam utveckling, såväl tekniskt som ekonomiskt för iso- 
ler-och skivmaterial har främjat utvecklingen av regelhuset.
Under tiden har också nya stenmaterial introducerats. Uppfin­
ningen gas betong, utvecklades till ett byggmaterial för såväl 
traditionella byggmetoder som elementbyggeri och på senare tid 
började även andra typer av lättbetong, t.ex. lättklinkerbetong 
marknadsföras. Denna typ har fått speciell betydelse för nya 
grundläggningsmetoder.
Andra material t.ex. stål och betong har endast undantagsvis 
använts för småhusstommar ovan mark. Däremot i grunderna har 
betong hittills varit helt dominerande i en eller annan form.
Elementstorleken valdes från början på ett sådant sätt, att 
elementen kunde monteras för hand. Genom den 3M-standardisering, 
som successivt har genomförts från början på 40-talet (2.12.), 
har möjligheterna till industriell tillverkning av stomelement 
förbättrats. I vissa fall har man härigenom kunnat bygga upp 
stomelement av okonventionell typ, vilka kunnat framställas 
med industriella metoder. Förtillverkningsgraden har varierat 
betydligt men huvudregeln har varit, att ju flexiblare använd­
ning man eftersträvat, desto lägre har förtillverkningsgraden 
och i allmänhet elementstorleken varit.
48
På senare tid, då man fått tillgång till enkla, mekaniska 
hjälpmedel för montering av element, har användning av fär­
diga storelement ökat. Därmed har också förtillverkningsgraden 
ökat.
Under utvecklingsprocessen har då och då debattinlägg gjorts 
i form av nya eller enklare system och byggmetoder. Exempel 
på detta är Selvaags (3:1) arbete på 50-talet, SFL:s total- 
optimerade hus (4:1) vid samma tidpunkt, Bostadsstyrelsens 
arbete med regelhuset (4:2). Man kan också nämna olika försök 
med nya material under de senaste 10 åren, t.ex. olika plast­
system, Wänerskogs provhus etc. samt experiment med plan­
lösningar (t.ex. Bostadsstyrelsens Tvären). Även en del tävling­
ar har utlysts för att finna nya planlösningar t.ex. STR:s täv­
ling i slutet av 60-talet.
Allt detta har tjänat som katalysatorer på utvecklingen, även 
om en del inte fått någon direkt fortsättning. Sålunda har inte 
de vinnande förslagen i tävlingarna blivit byggda mer än i en­
staka exemplar och likadant har det gällt t.ex. för olika plast­
system. Allt har dock haft en indirekt verkan, vilken tyvärr i 
en del fall ökat konservatismen från husföretagens sida. Man 
vet vad som är säljbart och vågar sig inte på några experiment.
6.2. Normer och föreskrifter
6.2.1. Byggnadsbestämmelser i Sverige
År 1967 utkom Svensk Byggnorm -67 ( 2.1), vilken ersatte BABS 
1960. Den innebar inte endast en revidering av de tekniska an­
visningarna utan fr. f. allt att den till vissa delar gjordes 
bindande. Den innebär därmed, att behandlingen av t.ex. bygg-
49
nadslovsärenden blir enhetlig, vilken underlättar för ele- 
menthusfabriker. Genom typgodkännande kan för produkter god­
kännande ges centralt och granskningen av handlingar förenk­
las. Detta innebär emellertid krav på auktoriserad kontroll 
av tillverkning, vilken troligen även kommer att krävas för 
vissa typer av element, vilka ej typgodkänts t.ex. slutna 
väggelement, eftersom utförandet av dessa inte kan kontrol­
leras på byggnadsplatsen enligt de föreskrifter, som tidigare 
existerade.
Nyligen trädde de nya VA-normerna i kraft, vilket innebar en 
kraftig skärpning fr.f.allt på redovisningssidan. Även på an­
dra områden har liknande normarbete genomförts eller är på väg 
att genomföras.
6.2.2. Lånebestämmelser
Med den uppläggning av lånebestämmelser, som nu gäller har man 
velat främja ett billigare bostadsbyggande. De tidigare fixe­
rade max- och mingränserna för totala husytan har slopats och 
i stället har man fört in en begränsning av produktionskostna­
den. God bostad ( 2.3 ) skall följas och dessutom har svensk 
standard i princip gjorts obligatorisk vad gäller planmodul, 
taklutning, snickerier m.m., varmed man avser att främja en 
mer rationell tillverkning. Detta innebär dock även, att man 
ger större möjligheter för s.k. öppna byggsystem, dvs. kompo­
nenter från ett system kan lättare kombineras med komponenter 
ur ett annat. En större specialisering underlättas - standardi­
serade trappor passar till olika fabrikanters hus, takstolar, 
skivelement och andra komponenter kan lättare kombineras i o- 
lika system.
(2.6)
Avsteg från svensk standard får dock förekomma för system, som 
kan betecknas som industriellt tillverkade.
50
Bostadsstyrelsens anvisningar den s.k. God Bostad föreligger 
nu i helt reviderad form, som förslag och det ör ännu inte 
helt säkert, att den kommer att godtas som norm. Den innebär 
ett radikalt nytänkande vad gäller utnyttjande och funktion 
av bostäder. Man vill skapa billiga bostäder för alla katego­
rier i samhället och man vill genom att föreskriva flexibili­
tet inom bostaden, även ge möjlighet till förändringar, då den 
enskilda individens behov skiftar. Att finna arkitektoniska 
och tekniska lösningar, som på bästa sätt fyller de nya kraven, 
kommer att vara krävande men samtidigt ges helt nya möjligheter 
till rationellt byggande, där optimala förtillverkningsgraden 
med stor sannolikhet blir hög.
Vi har en lånearkitektur för småhus. I takt med att nya före­
skrifter ges ut, kommer produktionen att förändras så att den 
passar de nya lönereglerna och finansieringsformernas inverkan 
på utvecklingen inom området låghus får inte underskattas. 
Kopplingen mellan låneregler och svensk standard kommer på sikt 
att medföra vinster genom att underlaget för industriell till­
verkning breddas, men temporärt kan det försvåra anpassningen 
till en internationell marknad. Ett exempel på detta erbjuder 
inredningssnickerier, där svenska tillverkare varit kända både 
för hög kvalité och god design. Den kraftiga priskonkurrensen 
och lånereglerna har gjort att man inte följt med i den inter­
nationella utvecklingen. Under senaste åren har man dock börjat 
använda även formen som ett konkurrensmedel i Sverige och en 
mycket stor variationsrikedom kännetecknar numera våra köks- 
snickerier.
51
6.2.3. Internationellt norm- och standardiseringsarbete
Standardiseringsarbetet har börjat breddas för att omfatta 
hela Norden, vilket naturligtvis ökar marknaden för svenska 
produkter, men också för produkter från de övriga nordiska 
länderna, i Sverige. NKB (Nordiska kommittén för Byggnads- 
bestämmelser) arbetar i Norden för samordning av byggnadsbe- 
stämmelser, vilket på sikt kommer att påverka utvecklingen.
Det pågår också ett intensivt, internationellt arbete för att 
samordna byggbestämmelserna. Det är därför viktigt att nordis­
ka erfarenheter kan föras fram i tillräcklig utsträckning, 
så att bestämmelserna gynnar material, som fyller kraven och 
ändå är förenliga med lätt byggnadsteknik. Här finns det t.ex. 
ett speciellt behov av lätta, brandsäkra beklädnads- och fa- 
sadmaterial.
Inom ECE och CIB arbetar man speciellt med sikte på en stor 
standardiserings- och normeringskonferens i London 1975, vil­
ken ska underlätta handeln med varor och tjänster länder 
emellan.
Sammanfattningsvis kan man säga, att det arbete som pågår kom­
mer att. påskynda och underlätta industrialiseringsprocessen. 
Det ligger dock en fara i att behandla varje avsnitt separat. 
Man får en optimering av varje byggnadsdel eller delsystem 
utan hänsyn till totalkostnaden. Det är därför mer och mer in­
tressant att göra totaloptimering av hus i olika prisklasser. 
Denna utveckling bör därför främjas och lagar och förordningar 
skrivas med utgångspunkt från funktionskrav. Man bör organi­
sera forsknings- och utvecklingsprojekt, som har som mål att
52
inom vissa kostnadsramar konstruera bästa tänkbara hus, där 
man kan tvingas till eftergifter i de olika delsystemen, som 
då endast måste uppfylla vissa minimikrav beträffande funktion.
6.3. Politiska faktorer
Syggindustrialiseringsutredningen har avlämnat sitt betänkande 
år 1969, som går under titeln Rationellt småhusbyggande. Man 
har gjort en noggrann utredning om nuvarande småhusbyggande - 
teknik, utveckling, organisation och produktion av småhus, 
småhusefterfrågan, markfrågan m.m. Utredningen har ännu inte 
lett till konkreta åtgärder, men de synpunkter som kommit fram 
kan ändå direkt uppfattas som det som kommer att bli medveten 
politisk inriktning.
Efter att ha sammanfattat huvuddragen i utvecklingen av småhus­
branschen på 60-talet nämner man som åtgärder, vilka bör gynna 
ett mer rationellt småhusbyggande bl.a. följande:
Man bör inrikta sig på större samordning med övrig bostads- 
och samhällsbyggande, koncentrerad bebyggelse och samordna pro­
duktionen för att man beträffande produktionsekonomi och i fråga 
om service ska nå jämnställdhet med flerfamiljshus.
Genom att förbättra kommunernas resurser fr.f. allt beträffande 
markfrågan, samt genom att stärka Bostadsstyrelsens inflytande 
ökar möjligheterna till bättre planering. Om man dessutom kan 
förbättra förutsättningarna för vinterbygge och styrningen med 
igangsättningstillstånd och lånegivning, förbättras möjligheter­
na ytterligare.
Man måste låta individuella bostadspreferenser styra valet av 
bostadstyp och den kollektiva servicen måste förbättras.
53
Allmänt förordas stöd för mer forskning och utveckling, för 
normarbete, för utveckling av metoder för besiktning och 
typgodkännande samt för standardisering. Det sistnämnda omfattar 
även en variantbegränsning av småhusindustrins typsortiment, där 
mönsterplaner bör utarbetas av Bostadsstyrelsen. Dessutom bör 
man upprätta bedömningsmallar för trähusindustrins produkter, 
ett arbete som till stor utsträckning är genomförd.
Man bör också genomföra åtgärder som främjar byggherresamver­
kan, vilket också gäller kommuner. Genom ett samarbete mellan 
kommuner, samordnat länsvis, bör även små kommuner kunna delta 
i projekt med stor serielängd. Härvid kan totalentreprenader 
bli fördelaktigt, varför det krävs utarbetande av upphandlings- 
mallar.
På senare tid har man hört ränteavdragets vara eller icke vara 
diskuteras mer och mer allvarligt. Ränteavdraget har haft en 
betydligt större betydelse för produktens utformning och där­
med den boendes personliga ekonomi än det ytligt kan tyckas.
Det anses därför inte troligt att man kan ändra radikalt på 
uppläggningen, men med största sannolikhet kommer åtgärder 
att genomföras, som gör lägenheter i nyproduktion boendeekonom- 
iskt jämförbara oavsett vilken upplåtelseform man har. Detta 
kommer att medföra en enklare standard även på låghuslägenheter 
och tvinga till större markekonomi.
Även kommunernas förköpsrätt till mark kommer att ha den stör­
sta betydelse för utvecklingen när det gäller att bredda möj­
ligheterna att skaffa ett eget hus.
54
6.4. Marknads faktorer
6.4.1. Bostads- och byggmarknaden i Sverige.
Under en följd av år har bostadsbristen varit en dominerande 
faktor inom bostadsmarknaden. Det gällde att producera mesta 
möjliga antal lägenheter på effektivaste och billigaste sätt. 
Följden blev att det huvudsakliga antalet lägenheter förlädes 
i höga flerfamiljshus, som dessutom byggdes tätt. Konsumenten 
kunde inte påverka sin egen bostadssituation i tillräcklig ut­
sträckning och följden blev att folk hamnade i bostäder, som 
de egentligen inte ville ha.
Nu har situationen på bostadsmarknaden helt förändrats - det 
råder inte längre någon brist på lägenheter, utan i stället 
har vi en överproduktion, vilken har flera effekter. Produk­
tionen på bostäder måste skäras ner, vilket dels medför bygg- 
arbetslöshet och dels att byggföretagen måste lägga om sin 
produktion eller gå ut på exportmarknader.
Det ökande intresset bland byggentreprenörer att bygga småhus, 
har medfört en konkurrenssituation mellan trähus fabriker och 
byggföretag. Intresset för småhus hos byggare har varit rela­
tivt litet tills det för några år sedan ökade på grund av de 
ändrade förutsättningarna för bostadsbyggandet. I många fall 
uppstod ett samarbete mellan byggföretag och trähusfabriker.
De sistnämnda skötte leveranserna och det tekniska arbetet samt 
eventuell försäljning av husen och de förra endast byggarbetet. 
Efter hand lärde sig byggmästarna trähustekniken och fann att 
en del konstruktioner var mindre väl lämpade ur monterings- 
teknisk synpunkt. Därför ströks ibland vissa delar ur leveran­
sen och tillverkades istället på platsen eller köptes från nå-
gon annan underleverantör. I vissa fall upphörde samarbetet 
helt med trähus fabriken och nu domineras grupphusbyggandet av 
byggentreprenörerna, som använder alla typer av förtillverk- 
ningsgrader från lösvirke och kapvirke till storelement. Vis­
sa företag har egna fabriker eller tillverkar på platsen. En­
dast då trähusfabrikerna bygger på egna områden och levererar 
till enstyckshus behärskar de hela byggprocessen.
För att kunna leverera till grupphusbyggare måste trähusfab­
rikerna kunna sälja komponenter till priser som kan konkurrera 
med entreprenörernas egen tillverkning eller med små underle­
verantörer med låg administrationskostnad. Lönsamheten är låg 
och endast långa serier och god materialekonomi kan råda bot 
på detta. Man måste bli lönsam på den enskilda komponenten och 
kan inte räkna med att göra pålägg som används vid försäljning 
av hela hus med allt det material och den service, som då läm­
nas. Byggföretagen anser inte heller att trähus fabrikerna kan 
eller bryr sig tillräckligt mycket om byggplatsens problem.
Det är viktigt att det sker en anpassning av produkten till 
byggplatsens metoder, men det är också viktigt att nya monte- 
ringsdetaljer utvecklas och introduceras i rätt takt och på 
rätt sätt. Mycket av motståndet emot nya produkter beror på 
dels att nya verktyg har måst användas och dels nya obekanta 
fästdon, skruv eller lim har introducerats utan att riktiga 
verktyg eller instruktioner samtidigt lämnats. Det är därför 
viktigt att när nya element eller byggmaterial introduceras, 
även riktiga fästdon, verktyg och roonteringsmetoder utvecklas.
Eftersom köporens marknad börjar fungera, kommer kraven på ö- 
kad individualism av lägenheterna att öka. Inom de olika bostads 
områdena kommer att krävas olika typer av lägenheter, men ock-
56
så mera variation ur detaljutförande såväl i inredning som i 
exteriörer. Kraven kommer inte endast att gälla bostaden, 
utan hela miljökomplexet inklusive service och gemensamhets- 
anläggningar.
En förutsättning för att kunna tillmötesgå kravet på ett mer 
varierat byggande, är att man mer än nu systematiserar och 
standardiserar. Det kommer att varaointressant hur icke syn­
liga konstruktionsdelar ser ut, så länge man kan finna lämp­
liga planlösningar och så länge de lämpar sig som underlag 
för de synliga material och detaljer husköparen önskar använda 
sig av. Tillverkare av material och estetiska detaljer kommer 
att vara beroende av att standardlösningar används för att 
finna tillräckligt marknadsunderlag för sina produkter.
En strävan efter att finna gemensam nämnare i de olika hus­
fabrikernas system kommer att göra sig gällande.
Marknadens struktur håller på att förändras även på annat sätt. 
Byggvaruhusen och byggmaterialkedjorna bygger ut sin marknads- 
organisation och det ligger nära till hands, att de också byg­
ger ut sin service, så att de kan hjälpa kunden med ritningar, 
handlingar och handläggning av byggnadsärendet för att sedan 
lokalt leverera material. Det är just här, beträffande denna 
service, som småhusföretagen haft sin styrka - utan denna 
skulle trähusföretagen haft små möjligheter att klara konkur­
rensen mot lokala byggmästare och leverantörer.
Någon byggmaterialkedja kan redan nu leverera kompletta mate­
rialleveranser till typhus, som är konsekvent genomtänkta.
57
De marknadsmässiga och ekonomiska faktorerna kommer att 
innebära en hårdare prispress på de som medverkar i bo­
stadsproduktionen, vilket leder till krav på högre ratio­
nalitet och på flexibilitet när det gäller administrativa 
rutiner. Företagen tvingas förenkla och nedbringa admini­
strationen i största möjliga utsträckning och att i större 
grad än nu ta ställning i frågan " köpa eller tillverka".
En ökande specialisering blir följden - olika företag kom­
mer att inmuta sina speciella delsystem, där man blir ra­
tionellare, billigare och bättre än konkurrenterna. Till 
detta bidrar också de stigande kostnaderna för personal - 
man måste finna enkla och lite arbetskrävande rutiner för 
kontorsarbete, antingen det gäller administration, tekniskt 
arbete, eller försäljning. Ett oproportionerligt stort an­
tal försäljare (900 för 12.000 hus) sysslar nu med försälj­
ning av enstyckshus. För att hålla kostnaderna nere, tvingas 
troligen de sma företagen till någon form av samverkan inom 
försäljning och marknadsföring.
För att hålla det tekniska arbetet nere krävs väl utbildade 
rutiner, vilket endast kan åstadkommas genom standardisering 
och upprepning. Sven många av de företag som nu, i stor ut­
sträckning, går kunden till mötes, tvingas utarbeta ett stan­
dardsortiment av komponenter. Databehandling av tekniska un­
derlaget kommer visserligen att medföra minskning av rutinar­
betet och ge möjligheter till bättre produktionsstyrning, men 
samtidigt krävs att grundmaterialet är genomtänkt och inte 
alltför ofta utsätts för förändringar.
Företagen kommer sannolikt inte att ha lika stort utrymme för
58
utvecklingsarbete, som man haft under 60-talet, utan kommer 
att bli mera beroende av de gemensamma forskningsinsatser, 
som görs, samt av uppdragsutveckling, vilken kan bedrivas på 
forskningsinstitutioner och av fristående konsulter. Utveck­
lingssamarbetet mellan företag i olika led i byggprocessen 
t.ex. husfabriker och materialtillverkare kommer i högre ut­
sträckning än nu att formaliseras.
Konsumentens inflytande blir större - olika typer av lägenhe­
ter efterfrågas och bättre bostadsmiljö krävs, vilket leder 
till stort intresse för låghuset dels i nuvarande form och dels 
i form av de tätare bebyggelsetyper som går under beteckningen 
markbostäder. Även låga flerfamiljshus i t.ex. två våningar 
har börjat bli aktuella och därmed måste frågor om brand och 
ljudisolering lösas.
6.4.2 Markfrågor
Man skulle kunna kalla även markfrågan en marknadsfaktor. Un­
der senare år har tillgången på attraktiv byggbar mark varit 
mycket begränsad. Därigenom har priserna på tomter blivit höga, 
men det har också gynnat spekulationsbyggande. Köparen har tving­
ats välja ett redan färdigbyggt hus i ett område som han önskar 
bo i till ett pris, som är mycket högt jämfört med om tillgången 
hade varit bättre. Genom kommunernas förköpsrätt till mark bör 
förhållandena på sikt bli bättre, men för det närmaste årtion­
det kommer markfrågan att utgöra en hämsko på rationellt byggande.
6.4.3 Produktansvar och upphandling
En sak som framförs allt mera, är frågan om produktansvaret. 
"Ansvaret för en byggnads slutliga utformning och framställning
måste åvila ett och samma företag". Produktutveckling krävs 
då i betydligt större utsträckning och inte bara utveckling 
av produktionsmetoder. Anbudssystem som är låst till priskon­
kurrens, ersätts av en upphandlingssituation, där inte bara 
pris utan även produktutformning och produktgaranti blir me­
del i konkurrensen. Marknadsföringen kommer att mera efterlikna 
andra industriers.
Totalentreprenaden är en upphandlings form där en part har an­
svaret för hela produkten. Genom en sådan upphandlingsform kan 
konkurrensen vidgas och stimuleras och man kan uppnå kontinui­
tet i byggnadsproduktionen.
Genom att verksamheten förskjuts från tillverkning av redan de- 
taljprojekterade objekt, till produktutveckling och marknads­
föring, får de bättre möjligheter till långsiktig planering.
Kravet på ett individuellt byggande med olika lägenhetsstorlek- 
ar ställer vid en totalentreprenad stora krav på såväl produk­
ten som på bedomningsmallar av anbud.
Det är dock relativt svårt att uttala sig entydigt om vilken 
upphandlingsform som blir den dominerande i framtiden. Total­
entreprenaden är ännu ett alltför oprövat system och varnande 
röster höjs mot att uppfatta systemet som universalmedel för 
att åstadkomma billigare bostäder.
Man kommer med största sannolikhet att under överskådlig fram­
tid ha kvar de upphandlings former som finns för närvarande, men 
man måste också räkna med ett större intresse för att ett och 
samma företag svarar för hela byggprocessen.
Efterfrågan på s.k. fastprishus kommer att öka och en optimering 
av förtillverkningsgraden för denna produktgrupp blir nödvändig 
för de olika företagen.
60
6.4.4- Konkurrens mellan material
En marknads faktor är konkurrensen mellan olika material inom 
sektorn småhus. Tidigare har den dominerats totalt av trähus- 
tekniken.
De bostadsföretag som tidigare sysslade med produktion av fler­
familjshus, kommer nu att pröva sin utvecklade teknik även för 
låghus. Genom att vi i Sverige har en så långt utvecklad be­
tongteknik med stort investerat kapital på betongelementfabri­
ker kommer denna teknik att inriktas och anpassas till låghus­
byggnad. Man kommer att vara försiktig med nya investeringar 
för pre luktion av låghus i betong, men man har en högt utveck­
lad administrativ teknik som även kan tillämpas på byggnader 
med annat material.
Den starka materialutvecklingen på stål och plastsidan kommer 
också att tillföra marknaden nya inslag, där ett konsekvent ny­
tänkande kan leda till goda resultat, (se kap. 7)
6.4.5 Marknadsprognos för lätta byggelement
Batelléinstitutet har gjort en prognos för byggmarknadens utveck­
ling i de stora länderna i Västeuropa. Från år 1969 till år 1980 
kommer antalet bostäder att öka med 32 % och antalet småhus med 
ungefär lika mycket. De länder som visar den största ökningen 
såväl numerärt som procentuellt är Västtyskland, Italien och 
Frankrike. Saia i Västtyskland kommer nästan 100.000 fler småhus 
att byggas år 1980 än år 1969. Bostädernas genomsnittliga golv­
yta kommer däremot inte att öka särskilt mycket. Beträffande bygg­
metoder kommer det traditionella byggandet med fr.f.allt betong, 
men också t.ex. murverk att avta, medan s.k. rationaliserat tra-
61
ditionellt byggande och byggande med s.k. kompositkonstruktioner 
kommer att mångdubblas (+ 423 % totalt resp + 1.304 %), Ratio­
naliserat traditionellt byggande omfattar även byggande av typ­
hus av träelement och s.k. kompositkonstruktioner är sammansatta 
av flera material t.ex. trä och trämaterial. Genomgående ser 
man en klar trend emot lätta och torra byggsystem. Detta ser man 
också på utvecklingen för t.ex. icke bäfande mellanväggar, där 
ökningen totalt förväntas bli 60 %, men för torra väggar 650
Det framgår klart att det är förändrade byggmetoder som ger de 
verkligt stora behoven genom att traditionella metoder avtar.
En byggteknik med lätta byggelement, som finns utvecklade i Sve­
rige kommer i allt högre grad att tillämpas i Europa, men det 
är inte säkert att man kommer att ha behov av hela systemen.
Det gäller fr.f.allt att man i Sverige genom intensiva system­
studier kommer fram till komponenter som kan produceras på ett 
lönsamt och effektivt sätt för att kunna konkurrera med liknan­
de produkter från annat håll.
6.4. 6. Exportmarknader.
Att söka sig ut på exportmarkander är nödvändigt eftersom kapa- 
citetsutbyggnaden varit stor under det senaste decenniet, men 
också för att finna tillräckligt underlag för nya produkter och 
effektiva metoder. Exportmarknader kommer också att ställa nya 
krav på produkternas konkurrenskraft såväl tekniskt som ekonom­
iskt.
Intresset för byggexport är mycket stort och optimismen också stor 
bland många småhusbyggare och tillverkare. Store; marknader tycks 
finnas såväl i Europa som i andra delar av världen. Just på grund
62
av dessa marknaders storlek kan ett stort antal svenska hus få 
avsättning utan att de tar så särskild stor del av det importe­
rande landets småhusproduktion. Man måste räkna med att när ex­
porten till ett bestämt område når en viss volym, det kommer 
att bli ett motstånd från den inhemska arbetskraften, som ser 
sina arbetstillfällen minska. Åtgärder kommer att vidtas för att 
skydda den inhemska produktionen av traditionell typ och konkurre­
rade industrier kommer att uppstå och konkurrera på bättre vill­
kor.
Den tidigare misstänksamheten mellan trähusföretag och byggföre­
tag kvarstår även när man söker sig ut på export. Trähus företa­
gen å sin sida vill inte komma i samma beroendeförhållande som 
på svenska marknaden och byggföretagen vill ha så stor del av 
kakan som möj ligt.
Det ligger i trähusfabrikanternas intresse att man för export­
hus kan driva förädlingsgraden på produkten långt för att få få 
arbetsmoment kvar till byggplatsen. Eftersom man i utlandet bör 
stå för hela produkten bör man också utveckla så enkla och lätt- 
monterade grundläggningsmetoder som möjligt. Ur arbetsmarknads- 
synpunkt är man däremot angelägen att exportera arbetskraft, men 
detta måste ske mera på andra typer av byggnadsarbeten än på bo­
stadsbyggnad.
Hur kan detta påverka valet av produkt? Det synes leda till va­
let mellan två framgångsvägar, den första - satsning på hög, 
svensk kavalitet och hög fôrtillverkningsgraç), som i viss mån 
gör produkten unik, den andra - satsning på väl anpassad råvara, 
som är förädlad på ett sätt så att den ger rationella och eff­
ektiva byggmetoder. Med råvaran menas i detta sammanhang inte
63
endast trä- och skivmaterial utan även komponenter av olika 
typer. Svensk byggmaterialindustri bör därför ägna sig åt att 
finna ut vilka typer av elementmaterial eller komponenter som 
kommer att efterfrågas på exportmarknaden.
6.5. Ekonomiska faktorer.
6.5.1. Kostnadsutvecklingen allmänt.
Kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet har sedan lång tid 
tillbaka varit i stigande, men under de senaste åren har mycket 
kraftiga ökningar skett. För att det ska vara möjligt att er­
bjuda löntagare med normala inkomster bostäder med lämplig stan­
dard, har subventionering i form av bostadsbidrag införts. Det 
är dock av väsentlig betydelse för såväl den enskilde som sam­
hället, att kostnaderna kan hållas under kontroll och helst sän­
kas.
Den genomsnittliga byggnadskostnaden på gruppbyggda småhus under 
en följd av år har närmat sig den genomsnittliga kostnaden för 
produktion av lägenheter i flerfamiljshus. Under de senaste åren 
har den t.o.n. underskridit denna. Ar 1972 var den genomsnitt-
2
liga kostnaden för den förstnämnda kategorin 1.093 kr/nt mot
2
1.121 kr/rn för den senare«
64
Byggnadskostnad i kr/m2 bostadsyta
kr/b-y
Flerfamiljshus
Gruppbyggda
småhus
FIG. 3. Genomsnittlig byggnadskostnad under åren 1968-1972. 
(Byggnadsindustrin 22/73.)
Andelen småhus av totala lägenhetsproduktionen har också ökat 
med 46 % under perioden jan.-apri 1973, jämfört med 31 % under 
samma period 1972.
6.5.2. Finansiering och ränteavdrag.
Det är alltså möjligt att producera lägenheter i låga hus till 
samma eller lägre kostnader som i höga hus. Det är också klart 
att folk hellre vill bo i låga än i höga hus. Till detta har 
också bidragit att tidigare de flesta låga hus har köpts av den 
boende som dels kunnat tillgodogöra sin värdestegring, som va­
rit onormalt hög på grund av den bristande balansen på markna­
den och dels ränteavdrag, vars stora inverkan på val av bostad 
redan nämnts. Utformning av reglerna för ränteavdrag har haft 
en mycket stor inverkan på produkten. Med en ny uppläggning, som 
gör boendekostnaden oberoende av upplåtelseform kan billiga bo-
65
stader i låghus även vara hyresbostäder. Husfabriker och 
byggföretag bör vara förberedda eftersom ett politiskt beslut
här skulle kunna ändra förutsättningarna radikalt. Små, billi­
ga bostäder kommer då att efterfrågas i betydligt högre ut­
sträckning än nu, samtidigt som efterfrågan på "huset i parken" 
minskar.
Finansieringsfrågan har också på annat sätt en stark inverkan. 
Det är nödvändigt att sänka kostnaderna för att minska kravet 
på egen insats. Dels vänder man sig i allt högre utsträckning 
till köparkategorier, som är mindre kapitalstarka och dels är 
möjligheterna till lånegivning tidvis begränsade. De senaste 
årens höga ränteläge och kanske också osäkerheten inför hur rän­
teavdragen kommer att behandlas i framtiden, gör folk mer för­
siktiga att binda alltför stort kapital i hus.
6.5.3. Arbetskostnader - industrialisering.
Genom att titta på lönekostnadsutvecklingen kan man dra en del
slutsatser om utvecklingsvägar 
följande tabell (2.14) kan man 
yrkeskategorier (1971) 
Träarbetare
Golvläggare
Målare
Murare
Rörläggare
Betongarbetare
Smeder
för produkter och metoder. Ur 
utläsa lönenivån för några olika
19,42 kr/tim
21,29 "
20,51 "
19,01 "
17,64 "
18,60 "
17,87 "
Som synes ligger de relativt lika men uppenbarligen lönar det 
sig bättre att minska en golvläggare eller målares arbetsin-
Msats på byggnadsplatsen än en rörläggare om man inte tar hän­
syn till den totala arbetsinsatsens storlek. Kostnadsutveckling­
en kommer att innebära starkt stigande lönekostnader för såväl 
fabrik som byggnadsföretag. Ur diagram nedan kan utvecklingen 
för de senaste åren utläsas.
ÆBETTSl-dbM
20 ■
FIG. 4. Lönekostnadsutveoklingen för träarbetare åren 1968-1972.
Man ser också där att lönenivån är olika för träarbetare på 
byggnadsplatser och inom träindustrin. Om man ser på löneutveck­
lingen så är kurvorna relativt konstanta med en svag tendens 
till snabbare ökning för träarbétare på byggnadsplatserna. 
Relativt sett förefaller dock som om vinsterna med fabrikstill-
verkning genom att utnyttja fabrikernas lägre lönenivå har 
varit större tidigare än de kommer att bli.
Låglönesatsningen skulle minska skillnaden och därmed fördelen 
ytterligare, men det är andra faktorer som starkare talar för 
en ökad industriell framställning av bostäder.
Den stora faktorn i detta sammanhang är de ekonomiska vinsterna 
man kan göra genom rationell uppläggning av tillverkning av 
element samt montering på byggplatser samt de betydligt större 
möjligheterna att skapa en bra arbetsmiljö för deltagarna i bygg 
processen.
Man kommer att tvingas sträva efter en industriell teknik i or­
dets rätta bemärkelse - långa serier genom upprepning, vilken 
kan ske på fabrik eller på byggnadsplatsen.
Vid fabrikerna kommer produktutvecklingen att bli starkt bero­
ende av denna utveckling och produkter som lämpar sig väl för 
mekaniserad utveckling kommer att gynnas. Här blir man också 
starkt beroende av utvecklingen såväl nationellt som internatio­
nellt beträffande industriell teknik när det gäller sammanfognin 
och bearbetning, samt av utveckling på materialsidan.
Som exempel kan nämnas tillverkning av stomelement som kan me­
kaniseras ganska långt under förutsättning att konstruktions­
principerna väl överensstämmer med den maskinutveckling, som 
under senare år har skett i Sverige eller utlandet. Utveckling 
av specialmaskiner blir kostsamt och man kan då heller inte så 
lätt tillgodogöra sig nya delar av maskinutvecklingen (t.ex. nu­
meriska styrmetoder). En väsentlig forskningsuppgift är här att 
försöka kartlägga de långsiktiga, industriella utvecklingsmöj­
ligheterna för olika industriella metoder.
En strävan efter mekanisering kommer att gälla arbetet med mon­
tering av husen. Man önskar få så få arbetsmoment som möjligt 
kvar till byggnadsplatsen.Detta pekar mot att mer färdiga ele­
ment, där endast skarvarna återstår att behandla på byggnads­
platsen. Därmed inte sagt att elementen nödvändigtvis måste va­
ra stora. Möjligheterna att montera ökar också. Dessutom måste 
man söka enkla lösningar och sträva efter så få kollisioner 
mellan yrkeskategorier som möjligt. Det sistnämnda uppnår man 
genom att utforma de olika tekniska delsystemen så att de ger 
så litet konflikter med varandra. Man bör också försöka hålla 
ner antalet yrkeskategorier på byggnadsplatsen. Ingen bearbet­
ning skall behövas utan uppsättning av hus kommer att i stor 
utsträckning vara ett monteringsarbete. Enkla lösningar måste 
eftersträvas - så t.ex. kommer man att försöka hitta enkla grund 
läggningsmetoder, som till så stor del som möjligt skall kunna 
utföras av samma monteringslag som monterar huset. Det samma gäl 
1er installationen - man strävar efter att förenkla installatio­
nerna för WS och EL. Det är också viktigt att monteringsarbe­
tet göres enkelt och idiotsäkert och så litet som möjligt bero­
ende av de yrkeskunskaper gamla yrkeskategorier har. Helst bör 
monteringsprinciperna vara så enkla att gör-det-själv-principen 
kan tillämpas. Därför är det viktigt att man ägnar fogproblemet 
en stor uppmärksamhet så att man kan formulera kraven på tole­
ranser och tekniskt utförande och därefter finna lösningar, som 
uppfyller dessa krav för skilda material. Även om det är viktigt 
att konsumentkrav kan tillgodoses, är det också nödvändigt att 
nya material och metoder utvecklas för ytbehandling och bekläd­
nader i takt med utvecklingen av material och byggmetoder i öv­
rigt.
Ett mer industriellt tänkande kommer att leda till en förenkling 
av vissa element med stor användning i olika system, men också 
till att man försöker sammanföra de mer komplicerade funktioner-
till en komplicerad enhet, som på det sättet får ett högt 
volymvärde. Funktionsstudier blir väsentliga, samtidigt som 
kraven på samordning företag emellan blir mycket stora.
En faktor som också kommer att påverka såväl produkt som pro­
duktion är frågan om arbetsmiljö. Framtidens arbetare som till 
mycket stör del (80 %) har gymnasieutbildning, kommer inte att 
kunna acceptera den arbetsmiljö som bjuds på en del byggplatser 
och på en del fabriker. Detta tyder också på att automatisering 
av vissa monotona och tråkiga arbetsuppgifter kommer att ske 
i högre takt än enbart de ekonomiska faktorerna förutsätter.
6.5,4. Materialkostnader - industrialisering
Priserna på byggmaterial har under senare år varit i starkt sti­
gande. Sålunda har virkespriserna på senare tid stigit mycket 
kraftigt, vilket dels beror på tillfälliga omständigheter på 
marknaden, men också på den långsiktiga stegring i virkespriser, 
som man måste räkna med.
69
IMDCX , JAM « 400
’^2.' 4^44* 4s* to1 ÅK.
Fig. 5, Frisutvecklingen för svensk trävaruexport åren 1960 - 1973. 
( Ve ekan s affärer april 1973. )
70
För att inte denna prisstegring skall slå igenom direkt på hus­
priserna, måste man söka finna mer virkessnåla konstruktioner.
De husföretag som ännu arbetar med plankstommar blir naturligt­
vis mest beroende av denna tendens. Visserligen är dessa ofta 
företag, som i huvudsak arbetar medl kundanpassade specialhus 
mindre priskänsliga, men man kommer säkert att tvingas till mer 
virkessnåla konstruktioner.
övergången från trä till skivmaterial har under det senaste år­
tiondet varit mycket markant. Hen civen skivmaterialen har sti­
git i pris och under 1973 har prisstegringarna varit kraftiga 
(25 %) och för vissa material (plywood) har rått en bristsitua­
tion. Priserna på dessa kommer att stiga i takt med virkespri- 
sernas stegring, men inte till samma höga nivå eftersom det in­
te tillverkas av virke med samma höga krav på kvalitet och di­
mensioner.
Man tvingas dock till bättre utnyttjande av allt material och 
möjligheterna förbättras allt eftersom materialkvantiteterna för­
bättras och normering, klassificering och fastställande av tillå­
ten materialhållfasthet fortskrider.
Förutsättningar finns redan nu för användning av träskivmaterial 
som bärande element i konstruktioner. Vad som återstår där är 
systemarbete för att ge tillräckligt marknadsunderlag för att 
lösa de produktionstekniska frågorna på ett tillfredsställande 
sätt. Kraven på utförandet är höga, tillverkningskontroll krävs, 
lim- och limningsteknik måste vara av hög kvalitet. För att upp­
nå hög rationalitet krävs antingen en väl utvecklad modulteknik 
eller en avancerad produktionsstyrningsteknik. Marknaden måste 
ha en bestämd volym och det krävs relativt stora investeringar 
och utvecklingen kan bli beroende av att gemensamma satsningar
71
mellan olika företag kommer till stånd.
Som tidigare nömnts ör det viktigt att fästdon och monterings- 
utrustning utvecklas jämsidés med produkten. Som ex. kan näm­
nas golvmontering. Med snabbare montering, bristande uttorkning 
och krav på att använda golvet som plattform krävs metoder 
som ger säkrare infästning utan risk för skador, knarr etc. 
senare. Det samma gäller skarvar mellan väggblock och golvblock. 
De nu använda metoderna är mycket arbetskrävande och fyller än­
då inte alltid kraven på ytfinish och stabilitet m.m.
Nya material kommer också att prövas som ersättning för trä.
Ett sådant är stål, där det redan nu finns vissa komponenter, som 
direkt går in som ersättning till trä. Detta gäller stålreglar 
av bockad plåt, som börjat användas istället för träreglar, f.nt 
mest i kombination med gipsskivor. Sammanfogning av plåtreglar 
till element kan också ske nied väl utvecklade industriella me­
toder. De tekniska problemen t.ex. köldbryggor, är man på väg 
att lösa.
Även stålpriserna har dock stigit relativt kraftigt (ca 30 %) un­
der senaste året. 1972-1973 har stigningen dock inte varit lika 
kraftig som för trä (70 % under första halvan av -73).
6.6. Transporter
Transportteknikens utveckling påverkar utvecklingen inom hus- 
byggnadsbranschen i stor utsträckning. Den påverkar i hög grad 
förtillverkningsgraden på de element som tillverkas och transpor­
teras från en fabrik. På plana element bestämmer den längden så 
att normalt gavlar kan utföras i ett stycke medan fasader måste 
delas i två eller flera element. På volymselement bestämmer de
72
såväl bredd som längd och höjd. För normala landsvägstransporter 
får inte transporterna utan särskilt tillstånd vara bredare än 
250 cm. Bredare element är önskvärt ur planlösningssynpunkt och 
de som arbetar med stora bredder är i allmänhet hänvisade till 
leveranser inom ett relativt begränsat geografiskt område eller 
i stor utsträckning till transporter med järnväg. Höjden avgör 
vägvalet.
Dessa restriktioner samt transportkostnaden pekar mot att utveck­
lingen vid export i stor utsträckning kommer att omfatta plana 
storelement i hög förtillverkningsgrad, där endast volymvärde- 
höga tekniska delar t.ex. badrum, tvätt etc. koncentreras och 
tillverkas i volymelement.
Den förbättrade vägstandarden ökar möjligheterna till bredare 
och högre transporter, men strävan efter högre trafiksäkerhet 
motverkar denna utveckling och man kan därför inte räkna med 
så stora förändringar på vägtrafikens del.
6.7. övriga faktorer.
6.7.1. Energikrisen.
"Energikrisen" kommer framför allt att innebära höjda priser på 
energi. Därmed kommer ytterligare isolering av husen att bli 
ekonomisk samtidigt som inhemskt producerad energi, framför allt 
elektrisk ström kan bli mer konkurrenskraftig. Även miljövårds- 
synpunkter talar för mer elektrisk energi.
" Energikriser" kommer också att innebära att byggmaterial som 
är lite energikrävande att producera kommer att vara intressant­
are än byggmaterial som kräver stor energi. Härvid intar trä en
73
särställning. Det är mycket lite energikrävande om man jämför med 
konkurrerande material som plast, stål eller liknande.
6.7.2. Krav på rumsklimat
Kraven på rumsklimat kommer att öka. I Sverige har vi ett för­
hållandevis svalt klimat, vilket innebär att det inte är allt­
för varmt inne under somrarna. Det är dock tillräckligt varmt 
för att det skall vara obehagligt inomhus under korta perioder 
av året. Förbättrad (styrd) ventilation är första steget mot 
bättre klimat, men man måste även räkna med att luftkonditione­
ring kommer att bli allt vanligare. Även vintertid är det önsk­
värt att på ett bättre sätt kunna reglera luftfuktigheten. An­
vändningen av luftkonditioneringsaggregat kommer att innebära 
andra påfrestningar på huset såväl gynnsamma som ogynnsamma 
och förbrukningen av energi kommer att öka.
6.7.3. Underhållskostnader.
Det har hittills talats mycket lite om byggnaders totala kost­
nader under hela dess livslängd. Detta har nu förts in i debat­
ten och det är mycket viktigt att kartlägga byggnaders underhålls­
kostnader beroende på användning av olika material, konstruktio­
ner osv. Dessutom blir det intressant att veta hur rivningskost- 
naden en gång i framtiden kommer att påverka senare byggnadspro­
jekt.
6.7.4. Fritiden.
Den ökande fritiden samt det stora intresset för att göra något 
med egna händer gör självbyggmetoder mer och mer intressanta.
Till detta bidrar önskan om mer och mer individuell utformning 
av det egna huset och att den statliga finansieringen mer och
74
mer kommer att knytas till enklare hus, fram för allt i grupp.
Den som önskar bygga ett individuellt hus får därmed större 
svårigheter med finansieringen.
Ett nytt sätt att marknadsföra hus är att sälja husen endast 
stomresta. Kunder får därefter inreda husen själva och har då 
möjlighet,dels att få huset till en lägre kontakt kostnad och 
dels inrett och färdigställt på det sätt han själv önskar.
75
6.8 Sammanfattning
Trä har sedan gammalt varit det allmänt använda byggnadsmate­
rialet för låga hus i Sverige. Utvecklingen har skett gradvis 
traditioner har bildats och de medverkande i byggprocessen har 
anpassat sig till detta material.
Försök att åstadkomma radikala förändringar har ofta misslyckats, 
kanske just beroende på denna inneboende tröghet. Av dessa för­
sök borde man försöka dra erfarenheter för framtida försök.
Vilka faktorer har orsakat misslyckande och hur skall man gå 
tillväga för att lyckas nästa gång.
Det är viktigt att normer, låneföreskrifter och standardiserings— 
regler utformas så att utveckling kan ske med utgångspunkt från 
husets slutfunktion och så att industriell teknik främjas. En 
harmonisering av normer och föreskrifter är mycket viktig om 
man, i största möjliga utsträckning, skall kunna marknadsföra 
svenska standardprodukter i utlandet. Därvid måste också prov- 
ningsmetoder och typgodkännande ges en utformning så att de 
kan godkännas direkt av importlandet.
Man kan räkna med en hårdare politisk styrning av produktionen 
av låga hus. Nya köpargrupper med mindre ekonomiska resurser 
kommer att efterfråga låghuslägenheter och förändringen av av— 
dragsrätten kommer att förändra såväl förvaltningsformer som 
standard. Enklare och billigare bostäder kommer att byggas tä­
tare än nuvarande småhus. Detta ger också andra krav på gemen­
samma anläggningar, på markekonomi, på brandskydd, på ljudiso­
lering osv.
Hårdare styrning av arbetsmarknaden leder till krav på effektiv­
are vinterbyggmetoder.
76
Genom att köparens marknad har inträtt kommer i första hand 
bostäder i låga hus att väljas men kraven på individuell ut­
formning kommer också i efterhand att öka. Det gäller därför 
att finna metoder att tillämpa industriell teknik för produk­
tion av bostäder i korta serier och med individuell detaljut­
formning.
Konkurrensen mellan entreprenörer och trähusfabriker skärps, 
vilket på sikt måste innebära en starkare specialisering för 
att industriella metoder skall kunna utnyttjas. Behovet av sam­
ordning och av gemensamma system och standard kommer att öka. 
Kraven på entreprenadanpassning av produkten kommer att öka 
och man bör speciellt studera monteringsmetoder, fästdon, verk­
tyg och platsarbeten t.ex. grundläggning.
Det konventionella sättet att sälja hus och handlägga bygg- 
nadsärenden är mycket arbetskrävande och här krävs 
studier för att finna nya vägar. Standardisering förbättrar 
möjligheterna att utarbeta datorrutiner, som kan underlätta 
det administrativa arbetet genom hela kedjan från försäljnings- 
tillfället, genom kundanpassningen, produktionsberedning och 
tillverkningen till monteringen på byggnadsplatsen.
Den ökande fritiden kommer att öka antalet självbyggare och 
byggvaruhusen kan få större del av enstycksmarknaden om man 
löser system och förbättrar servicen med att utarbeta tekniskt 
underlag för montering och för myndigheter.
Ett kritiskt problem är att tillgången på byggbar mark är be­
gränsad. Ett större utbud skulle leda till en skärpt konkurrens­
situation och lägre priser.
77
Kraven på totalt produktansvar talar för dels andra upphandlings- 
former och dels för en högre fördigställnadsgrad på fabrik.
För totalentreprenader krävs metoder för bedömning samt bedöm- 
ningsmallar för anbud.
Lätta byggsystem kommer att dominera utvecklingen men även 
den tunga tekniken kommer att vara en faktor att räkna med för 
låghusproduktion. I Europa kommer successivt lätta element att 
kombineras med traditionella metoder. Om man kan utveckla sy­
stem och delsystem med hög flexibilitet finns goda utsikter för 
export till stora marknader men det krävs hög rationalitet och 
ekonomi på tillverkningen. Därvid kan utveckling och marknads­
föring av halvfabrikat och delkomponenter vara den bästa fram- 
gångsvägen. För vissa tekniskt högt kvalificerade enheter t.ex. 
badrumsenheter finns dock en marknad om de på ett ekonomiskt 
sätt fyller sina funktioner.
Kostnadsutvecklingen sätter press på huspriser och ger därmed 
krav på lägre arbetsinsats och bättre utnyttjande av material. 
Industriell teknik måste användas i högre utsträckning men den 
svenska marknaden är för liten för utveckling av specialmaski­
ner för slutna hussystem. Det krävs att man studerar industri­
ella metoder men systematiskt följer utvecklingen i utlandet 
och formulerar krav på material och hopfogningsmetoder.
Det är helt klart att det därmed krävs mer standardisering av 
ingående komponenter och att materialekonomiska konstruktioner 
t.ex. ytbärande skivkonstruktioner gynnas.
Stål kommer att användas i större utsträckning i stället för trä 
i regelkonstruktioner och man bör studera de sätt som finns att 
undvika köldbryggor och att industriellt genom svetsning och 
nitning foga sådana element.
78
Transporterna ger restriktioner pä elementstorlekar och kan 
ge problem vid monteringen då krankapacitet och monterings- 
metoder inte är anpassade till de transporterade elementstor­
lekarna. Detta bör studeras närmare liksom uppläggningen av 
byggnadsplatser ur monteringssynpunkt.
De höjda energipriserna kommer att leda till bättre isolering 
av hus och till att nya uppvärmningsmetoder kan bli aktuella.
Här bör man studera möjligheterna att använda solenergi, att 
accumulera energi, att använda andra värmetransporterande media 
etc. Hela detta område bör utsättas för en ingående studie, 
där kanske reglering av rumsklimatet också kan lösas på ett 
effektivare sött.
Det är viktigt att kartlägga underhållskostnadernas och rivnings- 
kostnadens andel i totala bostadskostnaden och hur man vid ny­
byggnad skall kunna optimera totalkostnaden även med hänsyn 
till dessa.
79
7. MATERIALUTVECKLING 
7.1 Allmänt
Den tekniska utvecklingen är f.n. mycket snabb och det är inte möj­
ligt att sammanfatta den på några få sidor* Den är mycket beroende 
på omvärlden, tillgången på energi, pä kapital, på marknadsutveck­
ling och mycket annat och ibland kan innovationer i ett slag förän­
dra bilden inom något avsnitt. Det gäller därför framför allt 
finna medel att hålla sig à jour med utvecklingen, att upptäcka och 
stödja innovationer, som kan tillföra husbyggandet positiva nyheter, 
men det gäller också att kunna ange en önskvärd utveckling och att 
styra den åt rätt håll.
Det finns många exempel på nya byggsystem som misslyckats trots 
utnyttjande av avancerad teknik. En orsak har varit att husbyggandet 
normalt är inställd på vissa material t.ex. trä eller sten och att 
introduktionen av nya material och metoder möter motstånd av olika 
slag och från olika håll. Detta gäller speciellt om det erfodras sär­
skilda kunskaper och utrustning. Byggandet blir därmed eller bedömes 
kostsammare än det skulle blivit med traditionella metoder och där­
med misslyckas systemen redan i introduktionsskedet. Man får heller 
inte bortse från att husköpare är misstänksamma när det gäller nya 
obekanta material och att endast ett mycket lågt pris eller en av­
sevärd förbättrad funktion kan locka dem bort från det traditionella.
Ett hus består av många olika material och utvecklingen leder till 
att allt fler material används i kombinationer. Enligt vissa under­
sökningar (6.10 ) anses trä komma att vara det dominerande ma­
terialet för stommar under överskådlig framtid, men metaller, fram­
för allt stål, kommer att användas i ökad utsträckning. Plasten an­
ses under 80-talet få en dominerande ställning även för stomkon- 
struktioner till hus.
80
Men framför allt kommer kombinationer av dessa och andra material 
att utnyttjas i allt högre utsträckning. Materialen måste framför 
allt lämpa sig för rationell industriell tillverkning och produkter­
na måste ge många kombinationsmöjligheter för att underlag skall 
finnas för en sådan tillverkning. Man måste därför finna och utveck­
la varje materials möjligheter, utveckla optimala komponenter och 
hur man på rationellast och effektivast möjliga sätt skall tillverka 
dem och sammanfoga dem till hela hus.
Genom de möjligheter ny produktionsteknik och administrativ teknik 
ger, kan ett avsevärt mer varierat byggande skapas om man med en kon 
sekvent systemuppläggning möjliggör kombinationer av komponenter av 
olika material.
7.2 Trä
I utredningen Träteknisk utveckling (1.12) görs en noggrann analys 
av den senaste utvecklingen och möjligheterna till fortsatt utveck­
ling imon området. Här lämnas därför endast några sammanfattande syn 
punkter på utveckling av trä och träprodukter för att de bättre 
skall lämpa sig för lätt husbyggnadsteknik.
Manufaktering av virke ökar i omfattning och det är nu möjligt att 
få virke längdkapat i standardlängder och paketerat eller om serien 
är tillräckligt stor, kapat för ett speciellt projekt. En svensk 
standard för småhus skulle möjliggöra en ännu rationellare hantering 
med mindre spill genom bättre utnyttjande av t.ex. 
fingerskarvningstekniken. Det är också möjligt att få virke behand­
lat så att underhållet blir mindre än tidigare (t.ex. Hägermetoden). 
För snickerivirke till fönster har man utnyttjat standardiseringen
81
och denna ytbehandlingsteknik och något företag kan nu leverera 
ämnen till snickerifabriker för sammansättning till fönster.
Här är ett exempel på hur man skulle kunna förfara även med andra 
byggnadsdelar för att utnyttja industrialiseringens fördelar.
Ytbehandlingstekniken utvecklas snabbt och med impreg-
nering mot röta har man börjat använda trä i nya situationer t. ex.
i grunder för källarlösa hus eller källarväggar.
Här krävs dock någon form av officiell produktkontroll som kan under­
lätta att impregnerade produkter lättare accepteras internationellt. 
Man måste också fastställa behovet av impregnering för olika bygg­
nadsdelar i olika klimat.
Om man kunde framställa träprodukter med bättre brandegenskaper ökar 
man dess möjligheter till spridning på nya marknader och till tätare 
och högre bebyggelse. Nuvarande impregneringsmetoder är för kostscm- 
ma och ger för dåligt resultat i förhållande till konkurrentmaterial. 
Exempel är spånskivor, som redan nu är dyrare än gipsskivor och som 
med en brandskyddsbehandling skulle få ett pris som gör dem nästan 
osäljbara även om egenskaperna i vissa avseenden är bättre. Belägg­
ning med brandresistenta ytskikt eller beläggningar har inte heller 
visat sig framgångsrika. Här krävs nya idéer och ett väl organiserat 
forsknings- och utvecklingsarbete.
Hänsyn måste tas till miljöaspekter. Nuvarande metoder för impregne­
ring såväl emot röta som brand är giftiga och förorsakas vid indu­
striell bearbetning allvarliga problem.
För att uppnå bättre egenskaper kan man tvingas kombinaera trä med 
andra material. Sålunda kan laminering av träskivor med gips ge 
bättre egenskaper ur såväl brand- som ljudsynpunkt.
82
Ett stort problem med trä och trämaterial är dess rörelser på 
grund av fukt. Man bör försöka finna enkla metoder, som minskar 
dessa problem antingen genom att behandla eller genom att utnyttja 
materialen på annat sätt.
Skivmaterial kan framställas i mycket stora format, som bör kunna ut­
nyttjas för tillverkning av bjälklagselement, väggelement och lik­
nande. Genom att minska antalet skarvar minskar behandlingen såväl 
på fabrik som på byggnadsplats och därvid kan även kostnaden min­
skas högst betydligt. De hållfasthetsklassificerade materialen ger 
möjlighet till ett bättre utnyttjande av skivmaterial i ytbärande 
konstruktioner (se kap 10).
Utvecklingen av nya förband och hopfogningssystem pågår kontinuer­
ligt. Spikplåtssystem har gett möjlighet till industriell hopfogning 
av takstolar men borde också kunna utnyttjas för hopfogning av andra 
byggnadselement. Mekaniska förband har dock den nackdelen att de ger 
eftergivliga förband och för att kunna utnyttja material effektivt, 
krävs limförband. Här finns ett utvecklingsbehov, nya lim och lim- 
ningsmetoder behövs för en effektivare tillverkning i fabrik och för 
montering på byggnadsplats.
Man kan se en tendens till tillverkning av sammansatta byggnadsele­
ment, t.ex. innertakelement, takstolar etc. som på ett bättre sätt 
än tidigare fyller olika funktioner, men det har krävts ett system 
och standardiseringsarbete för att man skall få verklig industriell 
tillverkning på dessa element.
7.3 Stål och metall
En noggrann genomgång av utvecklingsproblem i samband med stålbygg­
nad har gjorts (1.7), vilken dock endast i liten utsträckning ägnar
83
sig åt problem i samband med småhusbyggande.
På senare tid har reglar av tunnplåt av stål- eller aluminium börjat 
användas framför allt för innerväggskonstruktioner. Nya typer av 
reglar som är konstruerade så att de inte ger köldbryggor har också 
möjliggjort dess användning i yttervägg och för bjälklag finns bal­
kar som direkt kan gå in som ersättning för träbalkar.
För att bättre utnyttja stålet i nya konstruktioner arbetar man på 
högskolor och i industrin med utveckling av element, som förutom 
bärande funktion äver får en direkt rumstäckande funktion.
Primärt är utvecklingsarbetet inriktat på hallbyggnadssystem men 
elementen bör med lätthet direkt kunna appliceras på låghus. Efter­
hand som stålet funnit sin plats inom låghusbyggeriet kommer tekni­
ken att utvecklas och anpassas så att det blir ännu bättre lämpat. 
Redan nu finns hussystem, där stommen är helt av stålplåt (Junga- 
verk), men detta utgör troligen endast mellanled för en mer avancerad 
teknik.
Här finns två möjliga utvecklingslinjer som antagligen kommer att 
tillämpas olika på olika byggdelar och av olika företag. Den ena ut­
vecklingsvägen leder mot enkla standardiserade element 
med stor kombinerbarhet och producerade i stor skala för en stor 
byggmarknad. Den andra utvecklingsvägen leder mot slutna system 
eller delsystem där stålets egenskaper och teknik lämpar sig och 
utnyttjos i så hög grad som möjligt på ungefär det sätt, som nu 
tillämpas vid biltillverkning. Denna teknik borde lätt kunna an­
vändas för produktion av avancerade installationsenheter under 
förutsättning att marknaden blir tillräckligt stor för en sådan till­
verkning.
84
Speciellt viktigt dr utveckling av fogningsteknik och fästdon då 
stålbyggnadstekniken introducercs för småhusbyggnad. Hela tiden 
utvecklas t.ex. svetsmetoder som Iclmpar sig för industriell tillämp­
ning.
Ftt problem med stålkonstruktioner har tidigare varit 
korrossion. De nya ytbeläggningsmetoderna med plast ger dock 
ett mycket gott skydd och har vidgat användningen av stålplåt till 
områden där det tidigare var otänkbart att använda den.
7.4 Plast
Plasts användning inom byggnadsindustrin har dels behandlats i en 
programskrift från BFR (1.9) och dels i en nyligen utförd Fo U- 
analys (6.2). Framställningen här begränsas därför till en dis­
kussion av plastens möjligheter inom området lätta byggsystem.
Förbrukningen av plast ökar oavbrutet. Fig. 6 visar utvecklingen i 
Sverige under -60 och -70-talet och utvecklingen är likartad i öv­
riga Västeuropeiska länder och i USA och Japan. Framför allt har ut­
vecklingen mot ökad plastanvändning varit snabb inom områden där 
inte normer och bestämmelser är så starka, t.ex. inom förpacknings­
industrin och möbelindustrin.
Prisutvecklingen på plast har hittills varit gynnsam på så sätt att 
ökande förbrukning medfört sjunkande priser. Det ser dock ut som om 
den befarade energikrisen motverkar denna tendens. Plastens stora 
utvecklingspotential ligger framför allt i dess mångsidiga använd­
ning och möjligheter till mekanisering av tillverkningen. Inom bygg­
nadssektorn finns en stark lagstiftning samt även en viss konserva­
tism som minskat utvecklingstakten. En av stötestenarna har varit 
plastens relativt dåliga egenskaper när det gäller brand, vilket
85
PLA9TFÖR8RUKN/N6 PER. PER50N I SVE.RI6E,
69 70 71
FIG. 6. Plastförbrukning per person i Sverige åren 1960 - 1971.
86
har hindrat att den i större utsträckning använts som bärande ele­
ment i stomkonstruktioner.
Skumplast - då speciellt polyuretan- eller isocyaneratskum - lämpar 
sig utmärkt som distans- och isolermaterial i sandwichkonstruktioner. 
Med lämpliga skivmaterial blir konstruktionen både bärande och iso­
lerande. Kostnaden och brandegenskaperna har varit de huvudsakligen 
hämmande faktorerna men för horisontella element med stor belastning 
vinkelrätt mot ytan kan dock även skumplastens låga skjuvmodul vara 
begränsande. För i huvudsak axiell belastning är det däremot konstruk­
tivt enkelt att uppnå tillräcklig hållfasthet.
Skumtyper med bättre brandegenskaper finns dock redan på marknaden 
till sjunkande priser. Krav måste dock ställas även på ytraaterialens 
brandegenskaper, eftersom hållfastheten i stort bestäms av dessa.
Just här har funnits en stötesten, vilken även de nyutvecklade ameri­
kanska systemen haft problem med. I något fall där ytmaterialen varit 
glasfiberarmerad plast har det lösts genom inblandning av kemikalier 
som gett skydd vid en brand. I andra fall har det lösts genom bekläd­
nad med gips, vilken i ett förslag till ett norskt system även tar 
upp lasterna
För att fylla kraven bör träskivmaterial med bättre egenskaper ut­
vecklas. (Se 7.2). Man får heller inte glömma bort andra typer av 
distsasmaterial, honeycomb och liknande som kan utvecklas för att 
ge bättre egenskaper, t.ex. fyllas med plast för bättre isolerings- 
egenskaper.
Vid utveckling av sandwichkonstruktioner krävs ett stort produktions­
tekniskt utvecklingsarbete för att långt driven industriell teknik 
eller processteknik skall kunna utnyttjas.
87
Även för andra konstruktioner ön för stomelement kan sandwichprin­
cipen utnyttjas t.ex. för ytterdörrar med ytmaterial av olika slag. 
Konstruktionen blir lött stabil och väl vörmeisolerande och man kan 
rökna med en ökning av plast i dessa sammanhang.
Det ör dock pä andra områden inom byggnadstekniken som plasten har 
fått en starkare ställning. Så t.ex. har den för avloppsrör helt 
tröngt ut traditionella material och man kan räkna med att den inom 
VA och WSområdet kommer att användas mer för byggnadsdelar med hög­
re förtillverkningsgrad.
Olika enheter för badrum bestående av badkar, vägg och inbyggd 
dusch, tillverkade i glasfiberarmerad plast, har på de sista åren 
fått en oerhörd framgång i USA och även större enheter innehållande 
ännu fler funktioner börjar dyka upp pä marknaden.
Antagligen kommer den nu använda tekniken med glasfiberarmerad plast 
utvecklas mot högre mekanisering men också att för vissa komponenter 
i högre utsträckning ersättas med gjutplatser av olika typer t.ex. 
(ABS).
De nya s.k. integralskummen ger en styv yta på en porös kärna och kan 
därmed användas för att bygga upp komplicerade enheter med skilda 
krav på styvhet och ytfinish. Utvecklingen bör kunna leda till fram­
ställning av element som i en enhet och tillverkningsprocess kan 
lösa flera funktioner.
Redan nu tillverkas i Europa en mängd delar till möbler t.ex. lådor 
i denna teknik och man kan vänta sig att den sprids till olika delar 
av husbyggandet.
PVC används i stor utsträckning till lådor i köksinredningar och i 
utlandet t.ex. i Tyskland, till fönster. Kostnaden är ännu hög, men
88
kvaliteten god, vilket har gjort att de används mycket i byggnader, 
som är avsedda att fä läng livslängd. Fär att kunna konkurrera i fram­
tiden måste träfänster ges sådana kvaliteter t.ex* genom impregnering, 
att de blir mer underhållsfria.
Tekniken att formge plast och att ge plast olika finish är högt ut­
vecklad och har utnyttjats i stor utsträckning för att efterlikna 
andra material. Detta gäller t.ex. beläggningsmaterial för inredning­
ar, där äkta fanår utsätts för stark konkurrens från en produkt med 
sjunkande pris, bättre egenskaper och med ett utseende som mycket 
lite avviker från naturligt fanår. Även andra ytor efterliknas t.ex. 
tegel och natursten, vilket väl får betraktas som ett övergångsfeno­
men, tills plasten kan presenteras i egna former.
Detta gäller också i stort, för att kunna utnyttja materialen riktigt, 
krävs att man söker lösa flera funktioner samtidigt. En radikalt 
annorlunda formgivning kan bli aktuell. För att få en sådan accep­
terad krävs en successiv och hård bearbetning av marknaden men att 
svängningen kan ske relativt snabbt, ser man på möbelsidan, där 
mycket snabbt, produktionsvänliga, men ofta extremt formgivna pro­
dukter , trängt in på marknaden* Det släkte som skall köpa morgon­
dagens hus är dagens barn och tonåringar, vilka nu utsätts för inten­
siv bearbetning via de produkter de nu har intresse av, t.ex. möbler. 
Inom Operation Breakthrough (3.11 ) ser man exempel på radikal
formgivning som ger helt andra typer av bebyggelse t.ex. s.k. “dus­
ter type" som byggs upp av lådeleraent som kombineras till olika bo­
stadstyper.
7.5 Sammanfattning
För stommar i lötta byggsystem kommer huvudsakligen trä, stål 
och plast att vara intressanta. Andra material kan bli aktu­
ella för att uppnå speciella egenskaper eller funktioner.
Det är nödvändigt att man inom varje materialområde inventerar 
de krav som måste ställas och de möjligheter som finns med hän­
syn till de olika produkternas slutanvändning. Män måste sy­
stematiskt arbeta för att uppnå egenskaper som gör dem opti­
malt lämpliga för användning i komponenter av olika slag.
I första hand bör man ägna sitt intresse åt att utveckla det 
egna materialet och komponenter av det. Ett samarbete över ma­
terialgränserna måste också mer formaliseras för att man skall 
kunna utveckla system och komponenter med optimala egenskaper.
För detalj utveckling inom de olika materialområdena hänvisas 
till mer detaljerade probleminventeringar.
90
8. EXPORTFRÅGOR 
8.1. Allmänt
För att Förstå svårigheterna i att använda samma hussystem i 
olika länder, behöver man inte gå längre än till våra nordiska 
grannländer. För andra länder i Europa är problemen 
ännu större. Produkten måste anpassas till de olika myndigheter­
nas krav, till skilda marknadskrav, till olika finansierings- 
förhållanden, arbetsmarknader, till tillgången och kostnader 
för mark etc. För att kunna arbeta pa flera exportmarknader, 
blåste man ha ett flexibelt system, där delsystem och delkompo­
nenter lätt kan bytas ut och anpassas till exportlandets krav. 
Att använda ett system som utan förändringar kan användas i 
såväl Sverige som i flera exportländer är inte möjligt.
För att illustrera problemställningen, räcker det att titta pa 
några av de aktuellaste exportländerna. Dessa är valda endast 
som exempel och de slutsatser som dras gör inte anspråk på att 
vara fullständiga. Därtill är området för omfattande och krä­
vande.
8.2. Danmark
Av den totala lägenhetsproduktionen utgörs ca 50 % av småhus 
(ca 25.000) och den är sedan gammalt lokalt styrd och admini­
strerad. Lokala arkitekter, byggmästare och myndigheter hand­
lägger större delen av ärendena och inom ramen för de centrala 
byggföreskrifterna finns utrymme för lokala tolkningar. Detta 
innebär att det som godkänns i en kommun inte med säkerhet kan 
accepteras i en annan kommun. Man har i Danmark en relativt
91
kort erfarenhet av trähus och byggföreskrifterna innehåller 
hårdare bestämmelser beträffande t.ex. brandskydd och impreg- 
nering än i Sverige. Men även beträffande belastningar har man 
andra bestämmelser, vilka ger andra maximala takstolsavstånd, 
andra krav på vindstabilitet osv. Dessa skillnader gör att många 
svenska konstruktioner av i dag måste modifieras för den danska 
marknaden.
Den danske egnahemsbyggaren har något annorlunda krav på sitt 
hus än den svenske. För honom är det mycket viktigt att exteri­
ören ges en tilltalande utformning, vilket ibland kan få ske 
på bekostnad av inre bostadsfunktion. Finish och detaljer är 
av stor betydelse och speciella utföranden är ofta nödvändiga 
för den danska marknaden.
En mycket stor del av husbyggarna är självbyggare och en med­
veten satsning på denna kategori kräver en väl utbyggd service­
organisation. De danska lånereglerna är så utformade att den 
egna arbetsinsatsen direkt påverkar finansieringen och i ett 
stramt kreditläge gynnas detta sätt att bygga. Man har avdrags- 
rätt för räntor, men väntar att denna relativt snart kommer att 
slopas eller ersättas med ett för småhusägare mindre fördelak­
tigt system, som kan komma att minska intresset för småhus el­
ler åtminstone för de relativt stora enfamiljshus, som på sena­
re år byggts. För Danmark synes ett relativt lätt, flexibelt 
och lättmonterat system lämpa sig bäst. Möjligheterna till stan­
dardisering är goda.
8.3. Norge
I Norge har man en gammal trähustradition och en stor andel av 
lägenhetsproduktionen är en- och tvåfamiljshus (ca 85 %). Större 
delen av dessa byggs i lösvirke eller kapvirke, men färdighus-
produktionen som dr relativt ny, ökar snabbt»
De norska byggbestämmelserna innebclr inte några stora problem, 
men vissa skärpningar kan komma att genomföras beträffande t.ex. 
impregnering och brandskydd. Då det nordiska samarbetet genom 
NKB nu är väl etablerat bör inte detta medföra något utöver vad 
som kommer att gälla i Sverige.
De lånegivande myndigheterna, husbanken, styr hårt de norska 
småhusens planlösningar och normalt får lägenhetsytan inte över­
stiga 95 m^. Svenska hustyper kan säljas i Norge, men norska hus 
typer med större vardagsrum och varierade fasader har större 
möjligheter på marknaden.
Det norska landskapets form innebär att en relativt stor del av 
småhusen är sluttningshus. Bergssluttningar är för norrmännen 
normal tomtmark.
Husbanken ger också lån till kommuner för förberedande anlägg­
ningsarbeten i samband med exploatering av mark och kan därmed 
påverka exploateringsgraden. Ett glest byggande i en del av 
det belånade området kan därmed framtvinga ett tätare byggande 
i en annan del.
Skillnader mellan de båda ländernas byggnadspraxis har hittills 
inneburit att leveransomfattningen från svenska fabriker varit 
olika i Norge och Sverige.
Intresset för prefabricerade trähus ökar i Norge och det finns 
en stor protentiell marknad, men det stora småhusbyggandet har 
skapat problem för kommunerna och politikerna siktar nu mot en 
ökning av flerfamiljshusbyggandet för att minska kostnader med
mark och exploatering. Man är också intresserad av att öka 
grupphus byggandet.
8.4. Tyskland
Tyskland har en mycket gammal stenhustradition och ännu finns 
det en del fördomar om trä, som material för husbyggnad. Under 
kriget användes trä till förtillverkade baracker och de första 
trähus som såldes från Sverige för ett antal år sedan var av 
dålig kvalitet. Genom detta grundlädes en negativ inställning, 
som inte helt har kunnat arbetas bort. Trä på fasader förknippas 
med baracker eller i bästa fall med fritidshus, men svenska hus 
har dock under senare år förbättrat sitt rykte genom att vara 
av bra kvalitet, ha god värmeisolering men framför allt genom att 
man med förtillverkade element kan bygga billigare och enklare 
än på traditionellt sätt. De anses också numera ge någon form 
av intellektuell status. Färdighusandelen har på några år sti­
git från 10 till 15 % av totala lägenhetsbyggandet och man räk­
nar med att andelen kan öka till 20 %.
Bristen på arbetskraft är mycket stor och arbetskostnaden där­
med hög. Marken är också mycket dyr och även om kommunerna har 
förköpsrätt, har man inte resurser att utnyttja den. Eftersom 
kommunerna inte hittills fått någon inkomstskatt har det varit 
intressantare för dem att få nya industrier till orten än nya 
människor. Man förväntar sig en ny lagstiftning, som kan för­
bättra kommunernas möjligheter att komma åt billig råmark innan 
priset stigit till tomtmarkpris.
I Tyskland är medelåldern på husköpare högre än i Sverige.
Det krävs en stor egen insats som få unga familjer kan ha råd
94
till. Den som då sparat i en stor del av sitt liv vill bygga 
rejält och personligt och kostar gärna på sig en del lyx.
Man har ingen avdragsrätt för räntor, men får normalt rätt att 
avskriva 40 % av husets värde under de första 8 åren. Denna 
avskrivningsrctt används dock som en konjunkturregulator och 
f.n. är den betydligt inskränkt, vilket tillsammans med bristen 
på kapital temporärt har hämmat husbyggandet. Genom att ingen 
avdragsrätt för räntor finns, är det inte heller fördelaktigt 
att ha höga lån på hus, som det är i Sverige»
Grupphus är inte speciellt eftertraktade, men är nu säljbara, 
dels för att de kan produceras billigare och dels på grund av 
bristen på mark.
De amerikanska företag som har börjat producera hus i Tyskland, 
har arbetat som exploatörer och anpassat sig till tysk byggnads­
stil och byggnadsteknik och använder sig i stor utsträckning 
av tyska underentreprenörer, för att undvika konflikter med 
tyska förhållanden.
Varje delstat har sina lagar och förordningar, vilket gör det 
svårt att arbeta med samma konstruktioner och standard över he­
la Tyskland. Man har väl utvecklade kontroll- och godkännande­
förfaranden, som tillämpas noggrannt. Därför uppfattar man ofta 
försök att få en anpassning till svenska konstruktionsstandard 
som försök att gynna det egna företaget med en kvalitets försäm­
ring för kunden som följd. Man måste därför räkna med att föl­
ja de tyska bestämmelserna, vilket innebär kraftigare träkon­
struktioner, impregnering av bärande virke, bättre vindavsträv- 
ningar, fabrikskontroll av limmade konstruktioner, hårdare brand­
bestämmelser, förbud för vissa konstruktioner och material t.ex. 
spiklimmade samt karbamidlimmade spånskivor i bärande konstruk­
tioner.
95
I Tyskland har man anslutit sig till europeisk måttstandard 
för ett stort antal produkter, inredningar, innerdörrar etc.
När det gäller planmodul har man dock som stormodul 125 cm 
istället för den i Sverige vanligt förekommande 120 cm.
Vissa ålderdomliga bestämmelser försvårar och fördyrar byggan­
det. Så t.ex. måste alla hus vara försedda med rökrör för e- 
ventuellt framtida bruk även om husen är el-uppvärmda.
Nästan alla hus byggs med källare, vilket dels beror på behovet 
av ett billigt utrymme, men också för att källarlös grundlägg­
ning måste utföras till frostfritt djup. Man accepterar inte 
platta på mark med motiveringen att hus måste klara frost ä- 
ven utan uppvärmning. Vissa delstater accepterar inte annan 
takhöjd än 250 cm, vilket försvårar arbetet med en gemensam 
standard.
Köket är i Tyskland en personlig tillhörighet, som man tar med 
sig när man flyttar. Detta ger en del problem, eftersom man be­
höver flera olika yrkeskategorier till hjälp - snickare, rör- 
mokare och elektriker - och ställer också krav på att lednings­
dragningar är flexibla och lätta att koppla.
De tyska fönstren är av högre kvalitet än de svenska, dels är 
de bättre ur underhållssynpunkt och dels är beslagen (dreh-kipp) 
mer påkostade. De typer som förekommer är målade och plastöver- 
dragna träfönster, men på senare tid har även metall och plast­
fönster fått en stor marknad. Koncentrerade våtenheter i volyms­
element har använts en del vid produktion av flerfamiljshus, 
men för småhus har duschkabiner varit de största volymselement
man använt
96
Hela hus i form av volymselement framställs av något företag 
(Zenker) men har ännu inte haft framgång på marknaden. I Tysk­
land har man större begränsningar beträffande transporter än 
i Sverige. Dels har man svårigheter att transportera höga ele­
ment ( 250 cm) och dels får totala transportlängden inte över­
skrida 18 m.
En noggrann genomgång av tyska byggbestämmelser har gjorts på 
uppdrag av BFR (2.10).
8.5. Holland
I Holland har man också en stenhustradition, där framför allt 
tegel har använts. Befolkningsökningen har varit mycket snabb 
och landet har en liten yta. Då man på senare år har tagit itu 
med problemet att på kort tid skaffa fram ett stort antal nya 
bostäder, valde man först att bygga på höjden, främst med hjälp 
av industrialiserad betongteknik. Man gjorde samma erfarenhet 
som på andra håll - även bostäder i höga hus kräver stora arrange­
mang omkring och därmed stor yta..Intresset för låghusbyggnad 
har därför återigen ökat och man planerar nu att bygga 70 % av 
lägenheterna i låghus och 30 % i höghus. Eftersom tung byggtek­
nik är väl utvecklad och känd, används den i stor utsträckning 
även för låghus. En mycket stor del av husen utgörs av tvåvånings 
radhus, där skiljeväggar antingen muras med tegel eller betong­
sten eller gjuts i betong. Framför allt vid större projekt 
(100-150 hus) anses betongtekniken ekonomiskt fördelaktig.
Träelement kommer huvudsakligen in som fasadelement i dessa rad­
hus och rena trähus byggs endast i liten skala på enstaka tomter 
och då i en ganska påkostad form.
97
Med hänsyn till myndigheternas engagemang kan man indela husbygg­
andet i tre klasser
1. Sociala bostäder vilka till stor del byggs med allmänna me­
del. För dessa gäller noggranna bestämmelser om ytstandard 
och teknisk standard.
2. Delvis subventionerade bostäder. Subventionens storlek sätts 
genom en fallande skala i relation till produktionskostnaden, 
vilken högst får vara 77.000 gulden (130,000 kr). Dessutom 
finns bestämmelser om teknisk standard och ytstandard.
3. Bostäder utan subventionering av det allmänna. Dessa finans­
ieras privat och kan byggas mycket fritt om de uppfyller 
minimikraven i de allmänna byggnadsbestämmelserna.
Möjligheterna för export av kompletta trähus till Holland anses 
i stort sett vara begränsade till denna sista grupp och markna­
den är här relativt liten. För övriga typer av hus kommer under 
lång tid traditionella metoder att dominera dels med hänsyn till 
ekonomin och dels på grund av byggnadsbestämmelserna.
De dåliga grundläggningsförhållanden gör dock lätta byggmetoder 
intressanta och trä används redan nu som material i många del­
komponenter.
Innerväggar byggs nu i stor utsträckning som element med gips­
skivor på regelstomme, bjälklag mellan bottenvåning och 2:a 
våning i radhus kan vara träelement. Dessutom finns, som tidi­
gare nämnts, en stor marknad för fasadelement i trä. Taken är 
enkla och ger inte mycket utrymme för förtillverkning. 
Källargrundläggning förekommer inte på grund av det höga grund­
vattnet
98
Renoveringsmarknaden är stor - man är angelägen om att bevara 
de gamla husen, men måste rusta upp dem tekniskt. Det finns 
i Holland utrymme för export av byggnadselement, som passar 
samman med traditionella byggmetoder och man är öppen för en mer 
generell tillämpning av lätt byggnadsteknik i den mån den ger 
bättre byggnadsekonomi och funktionell och teknisk prestanda.
8.6. England
I England har man också en gammal stenhustradition men är öppen 
för nya byggnadsmetoder, som kan ge bättre bostäder till lägre 
priser. Träbyggnadstekniken har under de senaste åren haft en 
mycket gynnsam utveckling och amerikanska och speciellt kanaden­
siska företags arbete har betytt mycket för att övervinna mot­
ståndet. I dessa länder är man intresserad av träexport, inte 
export av hela hus, men man har förstått, att det är nödvändigt, 
att informera och utbilda om hur trämaterialet skall användas 
vid husbyggnad. Därigenom har vägen jämnats för skandinaviska 
företag, som varit mera intresserade av en husexport. På senare 
år har dock även Sverige engagerat sig i en allmän upplysning 
om träets användning i husbyggnad.
Byggnadslagstiftningen är relativt lika i olika delar av de 
brittiska öarna, men tillämpningen kan vara något olika. 
Huvudansvaret för bestämmelsernas upprätthållande ligger på 
lokala byggnadsinspektörer. För de flesta av dessa är träbygg­
nadsteknik ännu något nytt och relativt okänt. För att under­
lätta granskning och godkännande av byggnadsärende erbjuder 
TRADA (Timber Research and Development Agency) service. Man 
går igenom svenska företags handlingar, granskar och föreslår
kompletteringar och ändringar. Även privata ingenjörer kan 
göra samma arbete men TRADA har fått ett gott namn vilket under­
lättar den senare behandlingen i byggnadsnämnden.
Bostadsbyggandet kan indelas i två huvudsakliga grupper
1. Privat husbyggande, där det inte finns några restriktioner 
förutom de som byggnadslagstiftningen ger.
2. Husbyggnad understödd av lokala myndigheter - ett husbygg­
ande som är subventionerat av myndigheterna och som därför 
har vissa speciella bestämmelser bl.a. beträffande ytor.
Eftersom finansieringen i stor utsträckning sker genom allmän­
nyttiga byggnadssällskap krävs vissa garantier för att byggnader 
konstrueras och byggs på rätt sätt. Här spelar NHBRC (National 
Housing Builders Registration Council) en stor roll. Detta är 
en sorts allmännyttig försäkringsorganisation som efter gransk­
ning och inspektion kan erbjuda en 10-årig garanti på att ett 
hus är säkert byggt. Eventuella skador faller de första två 
åren på byggaren under hans garantitid och för de sista 8 åren 
av denna tid ansvarar NH3RC.
Många långivare kräver att ett hus är registrerat hos NHBRC 
för att man skall kunna lämna lån på huset och därigenom har 
detta företags regler fått stor betydelse för husbyggandet.
De problem svenska företag möter på engelska marknaden är av 
två typer
a) kommunikation och dokumentation
b) tekniska problem
Svenska företag måste översätta alla sina handlingar till engel­
ska, men det räcker inte. Man måste också ha fler detaljer,
som visar exakta arbetsutförandet på byggnadsplatsen. För 
många engelska hantverkare är det första gången han kommer i 
kontakt med träbyggnadsteknik och man kan inte förutsätta att 
t.ex. spikning av skivor och liknande blir gjort på rätt sätt, 
utan att man noggrannt anvisat hur det skall göras.
De tekniska problemen är inte så stora. Svenska hus anses ha 
kraftigare dimensioner än som krävs. Vindavstyvningen är dock 
i allmänhet ett problem, eftersom man inte godkänner en 
kraftupptagning och överföring t.ex. via taket på det sätt som 
man gör i Sverige. Väggarna måste förses med avsträvningar - 
skivor av tillräcklig hållfasthet - t.ex. plywood godkänns också
Bjälklag dimensioneras med utgångspunkt från statisk last för 
såväl spänningen som deformationer,, I England används mer och 
mer maskinsorterat virke och man har vissa farhågor för att 
detta ger för veka golv, speciellt för dynamisk last genom att 
man sorterar med E-modulen som utgångspunkt. Man tillgodogör 
sig då inte den överstyvhet, son man får hos vissa bjälkar vid 
visuell sortering. Golvskivan blir i allmänhet tjockare än i 
Sverige på grund av andra testförfarande, där stöttest är ut­
slagsgivande.
I England sker grundläggningen i allmänhet på platta på mark 
medan man i Skottland ofta har grundläggning med kryprum. Käl­
largrundläggning förekommer inte alls. Även vid kryprum tvingas 
man gjuta en platta ovanpå marken för ett hindra fukt att tränga 
upp. Man erbetar dock på att ersätta denna betong med endast 
en matJordsavtagning, grusavjämning och en eventuell plastfolie.
De plattor man tidigare använt sig av har varit oarmerade, men 
man har haft problem med sprickbildning och kräver nu i allt
större utsträckning armering. Man är dock medveten om att 
trähus, som är lättare än traditionellt byggeri kan ge enklare 
grundläggningsmetoder t.ex. plint - balk grundläggning.
Brandbestämmelserna är strängare än i Sverige och förutom be­
stämmelserna öm minsta genombränningstid av 30 min på ytterväg­
gar har man bestämmelser om flamspridning och antändningstid, 
vilket gör gipsplattor till ett gynnat material som beklädnad. 
Med göd inklädnad tillåter man dock trästommar även i höga hus 
och på de senaste åren har man byggt provprojekt med trähus 
i fyra våningar. Som fasadbeklädnad användes i dessa projekt 
en sorts betongskingel, som fyller kraven ur brandsynpunkt.
Man är skeptisk mot att använda trä under mark och träkällare 
skulle, även om källargrundläggning vore vanlig, knappast accep­
teras av de flesta byggnadsinspektörer.
Engelsmän är individualister och beträffande standardisering 
har man inte kommit långt. Det finns dock vissa mått som man 
anser viktiga att hålla och ett sådant är Iggenhetshöjden,
2.600 mm, som ger en rumshöjd av 2.350 mm.
De flesta hus bygg? på små byggnadsplatser och därför vill man 
helst inte cnvända kran. Man arbetar i huvudsak med lösvirke 
eller med enkel elementbyggnadsteknik. Limtekniken har prövats 
för ytbärande element men man har inte lyckats uppnå de serie- 
längder, som behövs för lönsam tillverkning och man har också 
haft problem med t.ex. elinstallationer. Limmade element kräver 
ingen speciell kontroll, men däremot tillåts inte platslimning. 
Volymshus har också prövats, men inte haft någon framgång och 
detsamma gäller för volymselement för sanitära installationer.
102
I England är man mycket öppen för nya metoder, varigenom man kan 
producera bostäder billigare och snabbare. Det gäller dock ett 
målmedvetet arbete med information och service samt med syste­
matiskt utvecklingsarbete för att skapa de metoder som bäst 
passar för engelska förhållanden.
8.7, Övriga exportmarknader
Ytterligare ett antal exportmarknader t.ex. USA, Spanien, Japan, 
Frankrike m.fl. länder är aktuella,, För samtliga kan man finna 
speciella förhållanden, som ställer särskilda krav på de tek­
niska systemen. Vissa länder t.ex. USA är träländer, andra län­
der har en stenhustradition. Vissa länder har ytrestriktioner för 
viss typ av bebyggelse (t.ex. Japan för fritidshus), i vissa 
länder erbjuder byggnadsbestämmelserna problem osv. Det är där­
för svårt att skapa ett gemensamt system i sin helhet, som pas­
sar i alla dessa länder. Man kan dock urskilja vissa gemensamma 
problem och om man kan skapa ett system byggt på delsystem med 
hög teknisk nivå och som dessutom är ekonomiskt konkurrenskraftiga, 
finns det utrymme för export till ett stort antal länder.
8.8. Sammanfattning
En snabb genomgång av olika problem i samband med export av lätta 
byggelement pekar på behovet av vissa konkreta åtgärder.
För intressanta exportländer krävs att man känner till byggbe- 
stämmelserna och de lokala förhållandena som påverkar handlägg­
ningen av ett byggnadsärende. Man måste veta vilka myndigheter 
och officiella instanser, som skall kontaktas och man måste känna 
till godkännande och kontrollförfarande. Genomgång av detta har 
gjorts för Västtyskland (2.10), England, Holland och Frankrike
103
och arbete pågår med Japan. Andra aktuella länder är USA, Bel­
gien, Spanien m.fl.
Att tro att man kan förändra andra länders byggnadsbestämmelser så, 
att de bättre överensstämmer med svenska är fåfängt. Det är dock 
viktigt, att man aktivt verkar inom internationella samarbets- 
organ för att åstadkomma harmonisering, så långt som möjligt.
Detta gäller också samordningen av olika länders måttstandard.
Det finns behov av noggranna studier över lämpliga lättbyggnads­
system med utgångspunkt från de olika ländernas speciella krav, 
men vissa närliggande problem finner man redan vid en snabb ge­
nomgång.
Det är också viktigt att för de olika länderna kartlägga kraven 
på dokumentation av tekniskalösningar samt att utarbeta erfoder- 
ligt informationsmaterial för olika yrkeskategorier.
Man måste utveckla komponenter och komponentsystem, som dels 
fungerar inom ett komplett system, men också tillsammans med 
traditionella byggmetoder.
Fogteknik för lätt byggnadselement måste utvecklas så att enkla 
"idiotsäkra" lösningar finns som kan användas även i länder med 
liten kunskap om lätt byggnadsteknik.
Transportstudier måste genomföras dels för att kartlägga de 
olika kraven och dels för att bilda underlag för bedömning av 
enhetslastbildning, lämpliga lagringspunkter, ev. sammansätt- 
ningsfabriker i exportlandet m.m. Ställningstagande i dessa frågor 
påverkar i hög grad utformningen av produkter.
För brand finns skiftande stränga krav. Det är viktigt att ut­
veckla beklädnadsmaterial för såväl invändig beklädnad som för
104
fasad och soin är lämpliga att använda i lättbyggnadsteknik.
Det kan vara artfrämmande material, som gips, betong, eternit, 
metall m.fl. och det kan vara kombinationer mellan artfrämmande 
material t.ex. gips och träskivor, varigenom man kan uppnå andra 
egenskaper t.ex. bättre slaghållfasthet, bättre ljudisolering etc. 
I Sverige bör vi också försöka använda trä i högre hus än två­
vånings för att få erfarenhet av problemen.
Stabilitet mot vindlaster är ett genomgående problem. Här finns 
problem även i Sverige genom övergången till enklare inner- och 
yttertakbeklädnader. Vid utveckling av nya komponentsystem är 
det viktigt att stomsystemet utformas med hänsyn till vindlas­
ter och att förbanden mellan olika byggdelar t.ex. mellan vägg 
och grund, utförs på säkert sätt. Metoder för att prova bygg­
systems stabilitetsegenskaper bör utarbetas i enlighet med rim­
liga krav fråri exportmarknader. Fullskaleprov för att kartlägga 
stabiliteten hos hela hus bör utföras som forskningsprojekt.
Grundläggningen är mycket beroende av lokala förhållanden. Det 
viktigaste är att huset ovanför utformas med hänsyn till före­
kommande grundläggningssätt. Man bör utveckla lätta grundlägg- 
ningssystem, som ger lite platsarbete och som helst kan 
monteras av samma företag, som monterar huset. Detta gäller så­
väl källar- som källarlös grundläggning.
Krav för golv och golvbjälklag av trä och träelement bör fast­
ställas med hänsyn till statisk och dynamisk last. Speciellt 
studeras nedböjning och svikt vid användning av maskinsorterat 
virke.
Installationer för el., vatten och avlopp bör studeras dels för
106
att ge så lite konflikter med övriga delar av tekniska delsystem, 
som möjligt men också för att man skall finna så enkla koppling­
ar och anslutningar som möjligt. Detta gäller såväl lednings­
dragningar som sanitära enheter.
Funktionsstudier av våtutrymmen kan ge underlag för utformningen 
av koncentrerade våtelement, där många kvalificerade tekniska 
funktioner löses i en kvalificerad enhet. Därmed kan man skapa 
fungerande enheter som genom hög teknisk och funktionell nivå 
kan ge ekonomiska fördelar även i hus på exportmarknader.
Fönster måste studeras från flera synpunkter. Man bör fastställa 
funktionskrav, utveckla nya fönstertyper med utgångspunkt från 
nya material (trä, metall, plast), studera ytbehandling osv.
Detta är bara några exempel på projekt som kan vara av betydelse 
för svenska produkters exportmöjligheter. Det viktigaste av allt 
är dock, att man med åtgärder främjar en systematisk utveckling, 
som gör att svenska produkter håller högsta tekniska nivå och 
kvalitet och ger ekonomiska fördelar. Därmed blir de också in­
tressanta på andra marknader och en del av de nuvarande hindren 
kommer att försvinna av sig självt.
9. BYGGSYSTEMBEGREPPET
9.1 Definitioner
Med byggsystem menas idag oftast en uppsättning förtillverk­
ade komponenter, som kan sättas samman till hus. System till- 
lämpas också för tillverkning, transporter och montering. 
Begreppet måste dock anses omfatta även andra faktorer som 
bestämmer utformningen av bebyggelse, t.ex. faktorer som har 
med individ och samhälle att göra.
Dessutom skall byggsystemet innehålla en överskådlig redo­
visning av faktorernas beroenden sinsemellan och regler för 
samordning av dessa. Inom begreppet byggsystem kan olika delsys 
tem definieras:
Två huvudtyper kan särskiljas: 
tekniska och administrativa delsystem.
Här nedan diskuteras allmänt dessa begrepp och i kap. 11 ges 
ett förslag till systemindelning, som tar hänsyn till synpunkt­
er i detta kapitel.
"Lätta" betecknar sådana tekniska system som använder lätta 
material och konstruktioner. Så t.ex. är trä det vanligaste 
materialet för lätta stommar, men också regelkonstruktion av 
metall hör till denna kategori. Konstruktioner av betong och 
lättbetong är dock att hänföra till tunga system.
Lätta byggsystem lämpar sig inte endast till bostäder, utan 
även till annan låg bebyggelse såsom byggnader för affärer, 
skolor, daghem, tvättstugor, arbetslokaler etc. Höga flerfa­
miljshus samt hallbyggnader, som ger specifika krav på bärig­
het, brand, stora spännvidder etc. innefattas inte av begreppet
9.2 Krav vid uppdelning i delsystem
För byggsystem kan man uppställa funktionskrav, som skall upp­
fyllas, men för att man effektivt skall kunna arbeta med ut­
veckling, är det lämpligt med en ytterligare uppdelning i del- 
system, Denna måste ske med hänsyn till byggprocessens struk­
tur, möjligheter till rationellt utvecklingsarbete och till att 
formulera egenskapskrav osv.
Man måste leta fram och definiera delsystem inom systemet, be­
stämma hur de står i relation till varandra, definiera delsys­
temens mål och vad som krävs för att man skall uppnå optimala 
egenskaper.
För att kunna göra en bedömning av delsystemens egenskaper med 
hänsyn till optimering av hela byggsystemet krävs bedömningsmo- 
deller och metoder för optimering.
Som tidigare nämnts är det möjligt att med olika simuleringsme- 
toder pröva vägar för att uppnå optimala lösningar. De metoder, 
som finns f.n. är inte väl lämpade för utveckling av byggsystem, 
problemet är komplext och avgränsningar svåra att göra, men man 
bör dock undersöka vilka möjligheter det finns att utnyttja ad­
ministrativ teknik vid utveckling av nya system.
Tills vidare måste man samla den kompetens som behövs för att 
sortera ut de livskraftiga alternativen och som kan granska, 
diskutera och värdera dem i hela sitt sammanhang.
För att kunna göra en någorlunda riktig sådan bedömning krävs 
folk med kompetens inom områdena arkitektur, teknik, marknads­
föring, ekonomi etc.
De krav man måste ställa vid uppdelningen på delsystem är
108
- att de skall utgöra lämpliga delar för industriell till­
verkning med hänsyn till deltagande företag i processen
- att de skall initiera och gynna samarbete mellan företag 
inom lämpliga områden för att skapa mer sammansatta en­
heter
- de skall främja innovationsförmågan hos deltagande insti­
tutioner och företag
- indelningen måste ske med hänsyn till slutanvändningen av 
totalsystemet
- de olika delsystemen skall ge så lite restriktioner på va­
randra som möjligt
- de olika delsystemen skall kunna förändras och bytas ut så 
lätt som möjligt
- att man för de olika delsystemen skall kunna formulera funk­
tions- och egenskapskrav.
Om dessa regler följs skapas förutsättningar för industriell 
tillverkning av delar av eller hela hus samt för samverkan mel­
lan olika företag. Om inte den gjorda indelningen är tillräcklig 
grund för sådan tillverkning måste även delsystemen indelas i 
delsystem, subsystem, komponenter eller byggdelar, som utgör 
minsta gemensamma nämnare i en mängd konstruktioner på olika 
företag. Exempel på sådant tänkesätt ges senare beträffande 
stomsystem (kap 10).
Kombinerar man kravet att komponenter skall kunna industriellt 
tillverkas med kravet att slutanvändningen skall utgöra målet 
för utvecklingsarbetet kan man hamna i en konflikt. Ju mer fär-
109
dig en produkt blir och ju fler funktioner dess delar fyller, 
desto mindre generell blir dess användning. Det man vinner i 
material kan därmed lätt färloras i en olämplig tillverknings­
teknik vid korta serier.
Det är här som många företag har gjort misstag och fått en fel­
aktig inställning till vissa konstruktionstyper.
Som exempel kan tas olika stomsystem men resonemanget gäller 
även för andra tekniska delsystem. För företag med blandad pro­
duktion och väl utvecklad produktionsteknik på byggnadsplatsen 
kan byggande med lösa reglar och skivor få tillräckliga serie­
längder för materialbearbetningen och för monteringen. Om man 
istället skulle valt mer komplicerade konstruktioner, t.ex. så­
dana där beklädnaden har en såväl bärande som avskiljande funk­
tion kan tillverkningstekniken bli så omständig och dyrbar, att 
denna konstruktion inte lönar sig även om materialkostnaden är 
lägre.
För en skivtillverkare kan det emellertid vara motsatt förhål­
lande. Genom standardisering och lämplig utformning av element 
och fogteknik kan han finna tillräckligt underlag för en till­
verkningsteknik, som närmar sig processtekniken samtidigt som 
materialet kan utnyttjas för flera olika funktioner. Med en 
lämplig utformning kan sådana element användas för sammansätt­
ning till ännu mer färdiga element i fabrik t.ex. för volyms­
element eller för användning direkt på byggplats i kombination 
med andra delsystem ( fig. 7 ).
Ett viktigt krav vid utvecklande av nya tekniska system är att 
man med dem skall kunna bygga upp bostäder i olika typer i en
110
iT/AÄIZJkAT,
HUS
CL^AEHT
F IG, 7. Genom standardisering kan olika element användas antingen 
direkt eller för sammansättning till färdiga sektioner och kombi­
neras med andra delsystem på byggplatsen.
"SKIVOR"
halvfabr.skivor
FÄRDIGT 
HUS ,
VOLYMERLÖSVIRKE KAPVIRKE
STORA
ELEMENT
SMA
ELEMENT
LAGER
GRUND ETC
FIG. 8. Exempel på olika tillverkningsvägar för stommar till 
”färdigt hus".
och samma grupp eller ett och samma hus. Serierna blir med 
andra ord mycket korta och kraven på standardisering och 
utnyttjande av standardiserade element och på effektiv pro­
duktionsstyrning blir därmed ännu hägre.
Det säger alltså inget om lämplig färtillverkningsgrad, då 
elementen lämnar fabriken. I huvudsak andra faktorer bestäm­
mer om sammansättningen till stora delar skall förläggas till 
byggnadsplatsen eller till fabriken. Om systemet bygger på 
standardiserade komponenter kan styrningstekniken och produk­
tionstekniken utformas på ett sådant sätt att varje leverans­
enhet kan få en individuell utformning. Fig. 8 visar de olika 
vägar tillverkningen kan ta för att man skall åstadkomma en 
färdig stomme till ett hus.
Det är den förväntade serielängden som är avgörande för för- 
tillverkningsgraden på baselementet. Kan man finna en generell 
användning för ett volymselement t.ex. för den sanitära delen, 
kan man därmed i stor utsträckning tillgodogöra sig industri­
aliseringens fördelar, men även genom att använda enklare typer 
av standardiserade baselement förbättras möjligheterna till 
industriell produktion och rationell uppläggning av sammansätt­
ning och montering.
9.3 Exempel på tekniska system
Tidigare har refererats till National Homes förslag till OB, 
som också här kan användas som exempel. Byggsystemet byggs 
upp i fyra olika stadier
112
- basmodulerna
- leveransvolymer
- kompletta lägenheter
- byggnader, grupp av bostäder
De minsta av dessa, basmodulerna, utgörs av tre typer
- modul för uppehållsrum
- modul för försörjningssystem
- modul för sovrum
Dessa har studerats för att fylla de egenskapskrav, som kan 
ställas beträffande funktion, stabilitet, arkitektur etc.
Dessa kombineras på fabrik till lagom stora transportvolymer. 
Bredden är vald till 14' (~ 420 cm) eftersom det gav de bästa 
funktionella måtten trots att det innebär konflikt med trans­
portbestämmelser i många stater. Eig. 9.
Genom att på byggnadsplatsen kombinera dessa, skapas lämpliga 
familjebostäder i olika storlekar och utföranden. Kombinationer 
av sådana familjebostäder ger byggnader med mycket stora möj­
ligheter till variation i arkitektur och planering av områden. 
Även Boise Cascades förslag till OB (3.40) var uppbyggt på 
ungefär samma sätt, men man anser själva där att det är utveck­
lingsprocessen, som innehöll de största innovationerna.
Den startade med en definition av funktionskraven, som utgick 
ifrån konsumentens behov av komfort, bekvämlighet, variation, 
estetisk kvalitet och ekonomi. Ett stort antal lovande teknis­
ka lösningar togs fram omfattande alla fundamentala angrepps­
sätt, när det gäller byggande med volymhus.
113
Modular Components
Transportable Modular Assembly
FIG. 9. Basmodulema kombineras oeh hopsätts på fabrik till trans­
portvolymer med optimala mått ur funktions- ooh transportsynpunkt. 
(Exemplet från National Homes Corp, USA.)
114
De bästa hussystemen utsattes för analys, sob omfattade 
hundratals variabler och under arbetets gång blev inånga för­
domar utsatta för omvärdering.
Vid funktionsstudierna definierade man fyra zoner (Fig. 10)
- privata
- mötesplatser
- transportytor
- försörjningsenheter
Genom att studera dessa kom man fram till regler för hur olika 
lägenhetstyper eller delar av lägenheter borde disponeras och 
byggsystemet kom att bestå av två huvudtyper av baselement eller 
moduler (Fig. 11)
- torra moduler
- våta moduler
som också kan kombineras på fabrik till lämpliga transportvo­
lymer. Dessa transportvolymer kombineras därefter på byggnads- 
platsen till lägenheter av en mängd olika typer. Fig. 12 o. 13. 
Dessa två exempel kan räcka för att illustrera ett system­
tänkande som går igen i flera av de system, som presenterades 
i OB.
Där fanns även exempel på system med plana element, men här 
kan några svenska system tjäna som exempel på mer övergripande 
systemtänkande. Ett sådant är Contempo-systemet (Särneblad) 
som i huvudsak bygger på plana element, balkar och pelare och 
på genomtänkta försörjningssystem. Olika typer av bebyggelse 
kan byggas upp av det i systemet ingående bassystemet.
115
TOWNHOUSE
ZONES
PRIVATE: bath§°
MEETING: » TRANSITION:!
SERVICE:MAfN.OTfeHEN
RULES
FAMILY
3RRIDORS STAIRS
•ENTRY AS CENTER OF CIRCULA- 
TION«KITCHEN-FAMILY CONNEC­
TION« UTILITY-FAMILY CONNEC- 
TI ON« FORMAL MEETING SUBZONE 
OPPOSITE TRANSITION ZONE«
INTERNAL FLOW CHART
living 1 dining
PRIVATE: Iath00ms
MEETING: biNit
TRANSITION:»00"
ISERVICE:
I RULES
•ENTRY AS CENTER OF CIRCULA- 
TION«THRU FLOW« DUAL ORIEN­
TATION «MEETING ZONE OPPOSITE 
EXTERIOR SERVICE ZONE«
INTERNAL FLOW CHART
FIG. 10. Funktions ay stem definierade till fyra zoner; privata, 
mötesplatser, transportytor samt försörjningsenheter. (Exemplet 
från "Operation Breaktrough", Boise Cascades, USA. )
116
CORE-BASED DESIGN
WET MODULEDRY MODULE
FIG. 11. Byggsystem bestående av två huvudtyper av baselement; 
torra moduler och våta moduler. (Exemplet från "Operation Break- 
trough", Boise Cascades, USA.)
117
APARTMENT
DRY WET
10
FIG. 13.
FIG. 12, 13. Exempel på uppdelning i transportvolymer som kombi­
neras på byggplatsen. (Exemplet från "Operation Breaktrough", 
Boise Cascades, USA.)
118
Andra exempel dr Stockahuset (Broberg), som är ett strikt 
modulsystem och »ed de bärande delarna huvudsakligen i trä 
samt det finska Dominosystemet, som är ett pelar-balksystem 
i stål och trä.
9.b Exempel på administrativa system
Som nämnts i är systemet bostadsbyggande ett system­
komplex, som täcker alla aktiviteter, som är nödvändiga för 
att ändra ett stycke råmark till bostäder för konsumenter »ed 
olika behov och ekonomsika möjligheter.
De administrativa systemen är mycket betydelsefulla för olika 
företags möjligheter att lyckas hantero de problem som uppstår 
i samband med deras engagemang i olika projekt. Behovet av ut­
vecklade system varierar naturligtvis med volymen på engage­
manget, produktionens omfattning, behovet av flexibilitet, geo­
grafisk spridning på objekten osv», men det finns i de flesta 
företag ett behov av ett »er systematiskt grepp på hela problem­
komplexet.
Den numera väl utvecklade administrativa tekniken och datatek­
niken har gjort det möjligt att utveckla planerings- och opti- 
meringsraetoder, som omfattar stora delar av byggprocessen.
I samband med sitt engagemang i Operation Breakthrough presen­
terade National Homes Corp i USA (3.58) ett system, som inne­
håller mycket väl utvecklade administrativa system, som kan 
tjäna so» illustration i detta sammanhang. Systemet är i sin 
helhet avsett för Operation Breakthrough's tredje fas, dvs den 
fas då byggandet sker i full skala enligt de ursprungliga in­
tentionerna och är kanske därför inte helt i användning ännu.
119
Syftet med systemet dr att behärska alla de problem, som upp­
står vid bostadsbyggande av häg kvalitet i olika omgivningar, 
antingen det gäller s.k. "new towns" eller nybyggnad i kvar­
ter i innerstäder och med hustyper från låga hus till 24 
vånings höghusbyggnader. Han kan beteckna systemet som ett 
planeringssystem för att åstadkomma bostäder, där man till­
godogör sig ekonomin av industrialisering. Bassystemet är inte 
bundet till speciella material, teknologier eller delsystem 
och kan därmed anpassas till nya material, teknologier och 
livsstilar i framtiden.
Det tekniska delsystemet omfattar moduler i volymer för olika 
funktioner med stor kombinerbarhet, som mer ingående skall dis­
kuteras senare.
De administrativa delsystemen skall förse beslutsfattare med 
information om lämpliga planförslag och kostnadsuppgifter för 
olika alternativ, men också för planering av produktionen i 
fabriker och på byggplatser samt för transporter. Fig. lUa o. b. 
Med en speciell datateknik kallad SLOT (Site Layout Optimi­
zation Technique) avser man att bättre och billigare kunna ut­
arbeta planförslag, där hänsyn tas till funktionella och eko­
nomiska faktorer. Med konventionella metoder används i huvud­
sak intuition för att välja bland möjliga skissförslag. Fig. 15. 
Tids- och resursbegränsningar gör att urvalet blir begränsat 
och osäkert. Med en optimeringsmetod som SLOT kan man med tek­
niken för linjär programmering genom passning uppnå optimala 
lösningar med hänsyn till funktionella och ekonomiska synpunkter. 
Man kan också få bedömningsunderlag för val av andra lösningar 
än de ur dessa synpunkter optimala.
120
Primary
Modules
Secondary
Modules
Tertiary
Modules
Total System Concept
Mod“l<ls Capabilities
Planning and Site Design On-Line Real Time
Cost Estimation Graphics and Displays
j Production
Integrated
Building
Information
System
Transportation
Sitework and Erection
Scheduling
Inventory
Optimization Controls
Accounts and Finance -
Statistical Analysis
Purchasing -1--------------- ------------------------------------------ Routing
Marketing
General Computerized
Data Management
Personnel
Market Analysis
System Modules and Capabilities
Fig. 14a, b. Administrativt delsystem omfattande bl.a. planför­
slag,, kostnadsuppgifter3 planering av produktionen i fabriker 
och på byggarbetsplatser samt transporter. (Exemplet hämtat från 
"Operation Breaktrough", National Homes Corp3 USA.)
FLOW CHARI LOR SLOT 
PASS I AND PASS ,•
121
FIG. 15. Flödesdiagram för datorberäkning av planförslag3 där 
hänsyn tas till funktionella och ekonomiska faktorer. (Exemplet 
hämtat ur SLOT (Site Layout Optimization Technique)).
122
Schedule and Control System
Manufacturing 
and Quality 
Control
On-Site
Erection
Production
Planning
Production
Scheduling
< :ompletion )Order Analyzed 
and Split into 
Components
Transportation
I nventory 
Product
Site
Improvement
*5n-Site Planning-1
^and Organization,
Fig. 16. Administrativt system för produktion, lager och kvalitets­
kontroll. (Exemplet från national Homes Corp, USA. )
123
Slutliga ritningar och andra handlingar kan upprättas och det 
dr här son valet av lämpligt tekniskt system får betydelse fär 
hur omfattande detta arbete blir. Genom att som National Homes 
använda sig av ett volymsystem med stor kombinerbarhet färenklas 
kostnadsberäkningarna fär såväl dessa volymenheter som fär 
ävriga kostnader t.ex. för grundläggning, transporter, mon­
tering etc. Datatekniken kan då också användas för att inom 
en grupp arrangera volymerna så att de passar individuella 
behov.
Även för produktion, lager och kvalitetskontroll finns väl 
utvecklade administrativa system och ett exempel på detta 
ges också av National Homes. Med olika subsystem kan produk­
tionen planeras och kontrolleras såväl tekniskt som ekonomiskt. 
Transporter kan planeras vad beträffar vägval och val av ut­
rustning samt tidsschema för montering kan upprättas. Fig.16.
Ovanstående har nämnts som exempel på administrativa system 
och hur tekniska system passar in i totalsystemet bostadsbygg­
ande. Vid utvecklandet av nya byggsystem måste man ha kännedom 
om den administrativa teknikens möjligheter och välja tekniska 
system även med hönsyn härtill.
Andra faktorer som inverkar på valet av utvecklingsvägar har 
diskuterats i kap. 6 o. 7. Ett försök till systematisering 
av faktorer, som påverkar valet av byggsystem har gjorts i 
(3.6), som tidigare omnämnts.
124
9.5 Exempel på uppdelning i delsystem vid gemensamt utveck­
lingsarbete
Det är ett mycket svårare problem att föreslå en uppdelning i 
delsystem vid ett gemensamt utvecklings- och forskningsarbete 
och här kan endast påtalas behovet och nödvändigheten av att 
detta görs. Efter vilka principer detta bör ske anges i 9.3.
Baehre (3.55) har gjort ett förslag som kan tjäna som diskussions­
underlag. Fig. 17. Den uppdelning som gjorts grundar sig på den 
tekniska funktionen och omfattar huset ovan grund.
Grundläggning skulle kunna omfattas t.ex. av subsystemet ver­
tikalt bärverk men bör behandlas som ett separat delsystem, 
eftersom den ofta har samband med helt andra aktiviteter och 
intressenter ön den övriga delen av huset. Valet av grundkon­
struktion påverkar i stor utsträckning utformningen av bärande 
konstruktioner. Vid vissa typer av volymselement kan man t.ex. 
integrera grundbalkarna med väggkonstruktionen.
I småhus är bärverket av underordnad betydelse och kan i nya 
system helt integreras med de rumsbildande funktionerna. Exem­
pel på sådana konstruktioner är de ytbärande men i en framtida 
industriell tillverkning av volymselement finns ännu större 
möjlighet till integration mellan bärande och volymsbegräns- 
ande delar.
Med den uppdelning som gjorts omfattas dock olika konstruktions­
typer och skapas möjligheter till kombinationer mellan olika 
material och konstruktioner, så att en mängd specifika krav 
hos olika byggdelar kan uppfyllas.
125
Tekniska Tekniska
delsystem subsystem
Vertikalt bärverk
Last upptagande 
komponenter
Horisontell bärverk
Lägenhetsskiljande väggar
Rumsskiljande väggar
Golv och tak
DET TEKNISKA Rumsbildande
komponenter KommunikationssystemSYSTEMET
Uppvärmning
Ventilation
El + Tele'Försörjnings-
komponenter Vatten + avlopp
Sanitet
FIG. 17. Det tekniska systemets uppdelning ovan grund. (Baehre.)
Överordnade
Funktion
Säkerhet
Funktions-
DET TEKNISKA
SYSTEMET
Ekonomi
Föränderbarhet
Tekniska
delsystem
Övergripande Föränderbarhetskrav Optimeringskriterier
/ Lastupptagan- \
{ de komponen- )
V *er )
Säkerhet mot ras 
under yttre last­
påverkan samt 
funkt ionssta bi 1 itet 
för avsedd livs­
längd
Inga krav under 
avsedd livslängd
1) Deloptimering av 
bärverk
2) Rîvningssîtuation
3) Livslängd
4) Återvinning av 
material
5) Avfallshantering
{ Rumsbildande \ 
komponenter
Inre och yttre 
miljökrav samt 
skyddskrav med av­
seende på klimat, 
ljud, brand ...
Måttliga krav på 
variabilitet av rums­
skiljande komponen­
ter för att åstadkomma 
ändrad ut rymmes - 
disposition
1) Produktionskostnad
2) Årskostnad: upp­
värmning, renhåll­
ning, underhåll
3) Ombyggnad
4) Materialåtervinning
5) Avfallshantering
/ Försörjnings- \
I tekniska \
l komponenter 1
Hygienkrav och 
fysiologiska trivsel­
krav;
kapacitetskrav
Utbytbarhet med 
hänsyn till livslängd, 
energiproblem, tek­
niska framsteg inom 
området
1) Primärinvesteringar'
2) Årskostnader
3) Tillförlitlighet
4) Energikostnader
5) Utbytbarhet
FIG. 18. Kravspecifikationer för det tekniska systemet i bostadshus. 
(Baehre.)
126
Tekniska delsystem Tekniska subsystem Egenskapskrav Förände rbarhetskrav Optimeringskriterier
. r.. Produktionskostnad
Rivning
Materialåtervinning
Vertikalt bärverk
Funkt ionsstab i 1 i tet
Styvhet (tekn.egen.sk.) 
Styvhet (fysiol. egensk.)
/ Last upptagande -——- Horisontellt bärverk Begränsad häl tag ning
I komponenter j
Ytterväggar Utbytbarhet av ytskikt
Prod. - och årskostnad 
värmeekonomi
X x
Lägenhetsskilj. väggar
jjfO''-« Klimatgräns
Brandgräns
Begränsad häl tagning Produktionskostnad, 
årskostnader med avse- 
ende på underhåll, 
ytskikt, renhållning, 
ombyggnad
'Rumsskiljande väggar
ycS» Ljudgräns, bullergräns 
Ytskikt
Fysiologiska krav
Begränsad variabilitet 
av väggplacering
/ y/ \ ^ Golv och tak Utbytbarhet av ytskikt
/ Rumsoildande \ \
Komm un i kat ionssystem
/i-^* Ljudabsorption Mekaniska transport-
Framtida utrymmeskrav
1 komponenter /
Utrymningskrav
Försörjning
system
Våtenheter
Utbytbarhet av installa-- 
tion
Ombyggnad
Uppvärmning
Rumsklimat
Vj/O» Ljudisolering
Vattenisolering
YviÂt Utrymmeskrav 
\)QiV Hygienkrav 
‘^^Åtkomlighet för rep.
Anpassning till framtida 
krav och förändringar Produktions- och
Årskostnader,Ventilation
av standard.
Utbytbarhet
/Försörjnings- ——
tekniska
\ komponenter / ~—-
El + Tele Tillförlitlighet
Vatten + avlopp Begränsad omdisponering
Livslängd
Energiproblem
Sanitet Utbytbarhet
FIG. 19. Exempel på tekniska subsystem i bostadshus oah tillhörande 
kravspecifikationer. (Baehre.)
127
Det tekniska systemet som helhet skall uppfylla överordnade 
egenskapskrav, funktion, säkerhet, funktionsstabilitet, miljö, 
ekonomi och föränderbarhet. Av dessa diskuterar Baehre speci­
ellt föränderbarhetskravet eftersom detta har samband med kon­
sumentens önskemål om hur lägenheten skall utnyttjas nu och i 
framtiden. Olika målsättning ger olika kostnader för konstruk­
tionen såväl vid nyproduktion som vid ombyggnad och rivning. I 
fig. 18 anges förslag till föränderbarhetskrav för de olika sy­
stemen och i fig.19 är de ytterligare specificerade. Inte ens 
den sista uppdelningen lär vara tillräcklig i framtida byggsy­
stem, som kommer att bestå av komponenter med hög kombinerbar- 
het och där t.ex. den personliga smaken bidrar till att för­
nyelse önskas på många punkter, där mon nu inte har möjlighet 
till förändring.
En stor skillnad mellan Baehre’s förslag och de två tidigare 
diskuterade amerikanska förslagen är just att konsumentens be­
hov i fråga om komfort, bekvämlighet, estetisk utformning, va­
riation osv., har fått ett betydligt större utrymme som urvals­
kriterium i de amerikanska systemen. Visserligen har man där 
en helt annan marknadsstruktur, men vid utformningen av nya 
byggsystem i Sverige får vi inte göra samma misstag igen som 
under den tid då betongbyggnadstekniken dominerade. Vid värder­
ing av nya byggsystem eller delar av byggsystem måste man där­
för ta hänsyn till sådana faktorer. Dessa kan påverka föränder-
barhetskraven men framför allt krävs utrymme för subjektiva 
bedömningar mellan olika alternativ, där kanske inte det 
tekniskt-ekonomiskt optimala är det som bör väljas.
128
Man bör också studera det tekniska systemets koppling till 
yttre miljön och möjligheterna att med det skapa lägenheter 
för olika konsumenters behov och ekonomi. Det är viktigt att 
systemavgränsningarna utsätts för en ingående diskussion innan 
modellen kan tjäna som underlag för ett gemensamt forsknings- 
och utvecklingsarbete.
9.6 Sammanfattning
Systembegreppet måste klart definieras.
Därvid är det viktigt att det sker en riktig uppdelning på 
aelsystem och att kraven på delsystemen samt optimeringskri- 
terierna fastställs. En diskussion av detta bör starta omedel­
bart för att kunna tjäna som underlag för planering av forsk­
ning och utveckling. Därvid är det också viktigt att systemav­
gränsningarna, dels för de tekniska systemen i sin helhet, men 
även för delsystemen fastställes.
Det är viktigt att man kartlägger de möjligheter som finns att 
utnyttja administrativ teknik och datateknik för projektering 
samt för styrning och planering av tillverkning, transporter 
och montering. Dessa möjligheter påverkar i stor utsträckning 
valet av tekniska system och lämpliga utvecklingsvägar.
Denna teknik ger också möjlighet till optimeringar dels av 
tekniska system men också av bebyggelse enligt olika förslag. 
Optimeringsmetoder måste studeras, utvecklas och prövas.
Det förefaller troligt att studier i andra länder, t.ex. USA, 
skulle kunna göra arbetet inom dessa delar snabbare. Det är 
inte tillräckligt med korta studiebesök utan vad som krävs är 
fördjupade studier på begränsade avsnitt.
Behovet av ett systematiskt tankande i allt utvecklingsarbete 
har redan tidigare påtalats. För att främja detta krävs 
diskussioner och konferenser där systemarbete och olika ut­
vecklingsvägar diskuteras. Härigenom får man också en nödvän­
dig återföring av kunskaper.
130
10. STOMSYSTEM
Hur skall man applicera de tidigare diskuterade utvecklings- 
och systemprinciperna på delsystemet stomme?
Med stomme avser man de bärande delarna i väggar, golv och 
tak, men om man utgår från slutprodukten huset och rummet, så 
kan stommen anses nödvändig endast i den mån den bidrar till 
att man uppnår ytbiidande och rumsskiljande funktioner.
För att kunna göra detta, måste byggdelen ifråga fylla vissa 
byggnadstekniska krav. Den skall alltså vara lastbärande och 
stabiliserande, kunna avvisa väder och vind samt fungera som 
klimatgräns med särskilda krav på fukt och värmeisolering. 
Dessutom kan det i vissa fall finnas speciella ljud- och 
brandkrav, byggdelen kan utgöra brandcellsbegränsning och i 
viss utsträckning vara lägenhetsskiljande.
Inom nuvarande stomsystem dras ofta ledningar för el, WS och 
tele men om man följer principen att delsystemen i så liten 
utsträckning som möjligt skall ge konflikter med varandra, 
bör man finna principer och utveckla system för installationer, 
så att dessa inte behöver byggas in. I annat fall måste de 
samlas till ett fåtal specialkomponenter.
Om man utgår från att stomelement skall kunna tillverkas med 
industriella metoder ger tillverkningstekniken krav och dess­
utom måste skarvtekniken utvecklas för en enkel och effektiv 
montering.
I det följande skall några olika typer av stomsystem diskute­
ras med utgångspunkt från möjligheterna till ökad industri­
alisering av hela systemen eller delar av dem.
131
10.1. Stoasystem für trähus
Det finns flera olika typer av stomsystem för trähus, som 
måste behandlas olika ur utvecklingssynpunkt. Man kan in­
dela dem efter olika grunder, men om man ser till det sta­
tiska systemet räcker det med tre typer
- skelettsystem
- regelsystem
- skivsystem
Till regelsystem räknas i allmänhet lösvirkes- och kapvirkes- 
hus, där lasterna överförs direkt från bjälkar till reglar, 
dvs. där lasterna kommer ned punktvis. De elementsystem som 
är så utformade att lasterna överförs som linjelaster mellan 
elementen betraktas i detta sammanhang som skivsystem. Detta 
gäller även planksystem som bär enligt samma princip.
Många stomsystem utgör blandningar mellan de olika systemen 
t.ex. genom att väggarna kan betraktas som skivor, men bjälk­
lagen som regelsystem som ger laster punktvis på väggarna.
I ett arbete där man strävar efter att skapa grundvalar för 
utveckling av nya delkomponenter inom systemet är det viktigt 
att man renodlar systemen och försöker undvika sammanbland­
ningar. Överförande av punktlaster till kanterna på skivor 
ger ofta upphov till bekymmer. Man kan se exempel på att 
bjälklag utförs med primärbalkar på relativt stora avstånd 
från varandra och med sekundär balkar för bärning av golvet. 
Primärbalkarna ger upphov till stora punktlaster så att man 
måste införa förstärkningar i form av extra pelare. Systemet är 
alltså en sorts skelettsystem men ett blandat sådant, som ger 
komplikationer av olika slag.
132
10.1.1. Skelettsystesi
Skelettsystea innehåller ett primärt börande syste» vid vilka 
sekundär konstruktioner för i huvudsak andra funktioner fästes. 
Man blir därigenom bunden till relativt stora moduler, men om 
valet av modul sker på rätt sätt, ger systemet möjlighet till 
stor flexibilitet. Systemet ger gott underlag för standardi­
sering och antalet elementtyper kan bli relativt litet. Sy­
stemet ger också möjlighet till friare val av material och 
med rätt uppläggning kan halvfabrikat av typ sandwichelement 
och liknande utnyttjas.
Ett exempel pä sådan tillämpning ser man i Contempo-systemet, 
där vid bjälklagets primärbalkar en sekundärkonstruktion för 
golvet har monterats, vilken består av trapetskorrugerad plåt, 
varpå golvet lagts flytande på sand och polystyrenplast. 
Ytterväggarna är lätta icke bärande element »ed eller utan 
fönster, so» systematiskt placeras in i systemet med hjälp av 
speciella gummilister.
Ett annat exempel på ett flexibelt skelettsystem är det finska 
Dominohuset.
Skelettsystem blir i sin arkitektur präglade av stomsystemet. 
Det ger därigenom ett något okonventionellt utseende, som är 
lätt att utnyttja för estetiska effekter. Köparna av hus har 
dock ofta en konventionell uppfattning av hur hus skall se ut 
och därför kan det vara svårt att tilltala en stor marknad.
Genom att man har skilda system för den primärt bärande funk­
tionen och de avskiljande och rumsbildande funktionerna är 
det lätt att använda enkla masstillverkade element, men sam­
tidigt finns det risk fär överdimensionering. I flera av de
133
försök som gjorts har man fått erfarenheten att materialåt- 
gången och styrkan i sekundörkonstruktionen blir nöstan li­
ka stor som om husen konstruerats utan primärt bärande konstruk­
tion.
10.1.2. Regelsystem
De flesta företag i Sverige använder någon form av regelsystem, 
antingen husen byggs på platsen med lösvirke, kapvirke eller 
om de fabrikstillverkas. Vid lösvirkesbyggeri skiljer man hu­
vudsakligen på två former, som i Sverige inte fått speciella 
namn, men som i USA benämns, ”balloon framing” och "platform 
framing".
Det förstnämnda utmärkes av att väggreglar går förbi horison­
tellt bärande bjälkar och takstolar så att de ansluter till 
dessa och där ger möjlighet till förband. Bostadsstyrelsens 
regelhus är exempel på detta system. Det ger en styv och eko­
nomisk konstruktion, men ger få standardiserings- och utveck­
lingsmöjligheter.
Plattformsbyggeriet som fått stor utbredning framför allt i 
USA och Norge men även på senare tid i Sverige utmärkes av 
att bjälklcget monteras med golv i samband med stomresningen, 
så att det sedan kan användas till arbetsplattform för färdig­
ställande av huset i övrigt.
Systemet ger stora standardiseringsmöjligheter genom att hori­
sontella och vertikala bärverk är skilda från varandra. Väggar 
i olika våningar kan utföras lika och utvecklingsmöjligheterna 
för de olika delkomponenterna i systemet är goda. Olika för- 
tillverkningsgrad kan tillämpas för olika byggdelar och ingå-
134
ende komponenter kan användas i system med förtillverknings- 
grader frän kapvirke till volymelement»
Systemet är anpassbart till en mängd situationer därför att 
man utgår från element med låg förädlingsgrad, i huvudsak reglar, 
skivor och isolering, men finns det då inga ytterligare ratio­
naliseringsmöjligheter?
Genom bristen på standardisering förläggs i huvudsak bearbet­
ningen av ingående material till de olika företagen, där serier­
na kan bli korta och spillet stort. Dessutom krävs onödigt om­
fattande administrativa rutiner, varje fabrik har sina speci­
ella ritningar och sin produktion upplagd på speciellt sätt»
Genom en mer omfattande standardisering kan be­
arbetningen av ingående material förläggas till råvaruledet 
eller utföras av specialiserade företag och möjligheterna till 
rationell uppläggning av produktion och utnyttjande av spill 
blir betydligt bättre.
De administrativa rutinerna på de enskilda företagen kan för­
enklas betydligt - tillverkningsritningar kan förenklas till 
enkla skisser, där standardiserade bitar inte kräver ytterligare 
detaljbeskrivning. Tillverkningstekniken kan utvecklas genom 
att maskinfabrikanter kan utgå från fasta mått och bestämda 
principer och speciella tillverkningsenheter behöver inte 
konstrueras för de olika fabrikerna. Exempel på sådan utveck­
ling kan man se i USA.
Genom ytterligare standardisering skapas också underlag för 
fortsatt elementutveckling - man kan fråga sig om de baselement 
som skivan, bjälken, regeln osv. utgör, är de delkomponenter 
som bäst är lämpade för att bygga upp hus av. Detta resonemang 
utvecklas senare i detta kapitel.
135
Kombinationer av byggdelar ur regelsystem och ur skivsystem är 
lätt att gära, förutsatt att man skapat gemensamma systemprinciper 
och drivit standardiseringen av småhus löngre.
10.1.3 Skivsystem
Skivsystem fyller tvä funktioner i ett, den börande och den rums- 
täckande och är mest intressant ur utvecklingssynpunkt. Med nu­
varande limteknik och genom tillgången på kvalitetsklassificerade 
skivmaterial kan man på ett materialekonomiskt sätt, framställa 
starka och lätta komponenter, som är väl lämpade att bilda under­
lag för byggsystem. Ytbärande element kan byggas upp med lamellträ, 
plywood, board eller spånskivor, där de tre sistnämnda nyligen typ­
godkänts av Planverket för konstruktionsändaraål.
Teoretiskt underlag finns och mänga studier har gjorts av den kon­
struktiva uppbyggnaden (se bl.a. 10.2), men ändå har principen en­
dast kommit till användning i begränsad utsträckning och endast 
ett komplett system finns i produktion (4.32).
En orsak till att utvecklingen har gått relativt långsamt kan ha 
varit de tidigare låga träpriserna. Det har varit billigare att 
bygga i massivt virke än att använda skivmaterial. Intresset ökar 
dock nu, då träpriserna stiger, men det gäller att göra konstruk­
tionerna maximalt ekonomiska och att genom systemarbete och stan­
dardisering skapa mer generell användbarhet och långa serier. 
Förenklade metoder som tidigare använts t.ex. spiklimning,ger stor 
materialåtgång och arbetskostnad och ett resultat som inte alltid 
fyller kraven. För en rationell uppläggning av tillverkningen krävs 
investeringar av sådan omfattning att sällan ett företags behov är 
tillräckligt som underlag. Bristen på standardisering och samord­
ning har medfört att inget företag har trott på en stor marknad.
136
Det har också funnits tekniska problem. Ett av dessa är att 
fuktrörelserna i materialet medför välvningar i skivkonstruktioner 
av trä, som är utsatta för oliksidig fuktighet. Man måste finna 
vägar att reducera välvningen antingen genom behandling och för­
ändring av skivmaterialet eller genom en lämpligare konstruktions- 
uppbyggnad. För bjälklagselement kan detta innebära att varma kryp­
rum är lämpligare och för tak att isoleringen limmas på utsidan, 
som nu ofta sker vid byggande av industribyggnader. 
Skivkonstruktioner ger i många fall enkla konstruktiva lösningar, 
men det kan vara nödvändigt med nytänkande beträffande vissa bygg- 
delars utformning för att man rätt skall kunna utnyttja alla syste­
mets fördelar.
Ett exempel är det plana taket, som är enklast att tillverka och 
montera, men som ännu inte är tillräckligt utvecklat. Genom ett 
systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete beträffande tätskik­
tets utförande och takets ventilation och awattning skulle man 
kunna komma undan den förlängda garantitiden som nu krävs och som är 
ett hinder för dess spridning.
Skivsystem är det som ger den enklaste lösningen till tak för ll/2 
plans hus. Lättransporterade förtillverkade element kan resas emot 
varandra, så att de bildar en treledsram.
För flerfamiljshus i två våningar behövs lägenhetsskiljande bjälk­
lag i lätt konstruktion och förtillverkat utförande och här är ljud­
isoleringen, framför allt isoleringen mot stegljud ett svårt problem.
Systemarbete bör vara samordnat för olika stomkonstruktioner så att 
man får största möjliga utbytbarhet men ett komplett skivsystem 
med bjälklagselement, väggar och tak syns vara lämpligast, om man 
skall kunna tillägna sig alla konstruktionssättets fördelar.
137
10.2 Fabrikstillverkning av stomelement av trä.
Utvecklingen av stomsystem är i stor utsträckning beroende av upp­
läggning och teknik för fabrikstillverkning av element och därför 
skall det diskuteras något i det följande.
Tillverkning av stomelement kan ske på huvudsakligen två sätt
- tillverkning mot projektorder (kundorder)
- tillverkning av modul- och standardelement mot lager.
Denna uppdelning är intressantare än den uppdelning, som oftast 
görs i små eller stora element.
10.2.1 Tillverkning mot projektorder
Detta är den vanligaste typen av tillverkning när det gäller 
produktion av grupphus, där byggherren eller entreprenören kö­
per upp hela eller delar av hus, som projekterats för ett speci­
ellt område.
Eftersom ingen standard finns, krävs av tillverkaren, att han 
utarbetar tillverknmgunderlag och anpassar produktionsutrust­
ningen till denna specialla order. Med stor sannolikhet kommer 
leveranserna att ske i relativt långsam takt under lång tid.
De företag som sysslar med sådan tillverkning har därför i all­
mänhet ett större antal sådana order under arbete samtidigt 
och varje order måste delas upp i lämpliga satser med hänsyn till 
produktionsplanering och lagerproblem. Eftersom olika köpare 
har olika krav på utförandet krävs ett stort sortiment på in-
138
gående basmaterial och även om ordern är stor och omfattar 
många hus, blir serierna vid tillverkningen relativt korta.
I en sådan tillverkning investeras det så lite som möjligt i 
produktionsutrustningen och fabrikstillverkningen innebärendast ett 
överflyttande av arbetsoperationer från byggnadsplatsen till 
stationära arbetsplatser under tak.
Genom en rationell uppläggning är det dock möjligt att tilläm­
pa industriell teknik även på sådan tillverkning. Förutsätt­
ningen är dock att material och mått standardiserats och man 
har begränsat antalet alternativa utföranden.
Fig.20 visar en sådan tillverkning upplagd som en linjetill­
verkning. Vid sidan av linjen sker sammansättning, bearbetning 
eller behandling av delkomponenter, som förs in i linjen för 
sammansättning. För att få ett jämnt flöde på tillverkningen 
räcker det inte med att beläggningen är tillräcklig utan ställ 
måste i största utsträckning begränsas. Där man ofta tvingas 
till ställ måste detta kunna ske enkelt och på ett regelbundet 
sätt. Det material och de komponenter, som förs in i linjen 
skall också vara anpassade till produktionsmetoden och hop- 
fästningsförfarandet måste vara enkelt och skall lätt kunna 
mekaniseras. Exempel på sådan produktionsteknik för spikade 
stomelement ser man i USA (3.13, 4.29, 4.30, 4.33) och för 
limmade stomelement finns exempel i Sverige (4.32).
Med en rationell uppläggning är det möjligt att utnyttja nu­
meriska metoder för styrning av tillverkningsprocessen och där­
med uppnå stor variation.
Fördelar och nackdelar med den nu förhärskande produktionen 
vid fasta stationer jämfört med linjetillverkning, bör under­
sökas liksom mellanting, som prövas inom bilindustrin f.n.
139
ENGINEERING
LAYOUT
INSULATION WIRING SHEATHING 8.
SQUARING
SUBCOMPONENT
FABRICATION
INS
WINDOWS
rALL 
& DOORS
EXTERIC R FINISH
FLIP 0 STAND
INTERIOR FINISH
STORAGE OR 
LOADING
FIG. 20. Industriell teknik, upplagd som lin je tillverkning, till- 
lämpad på tillverkning vid stationära arbetsplatser. Modellen 
hämtad från USA.
140
Orderstyrd tillverkning kan också grundas på modulelement 
halvfabrikat och komponenter av högre förtillverkningsgrad 
än de vanliga basmaterialen. Det gäller att finna sådana delar 
som kan få stor tillämpning i många fabrikers och byggföretags 
system. Med ett konsekvent tänkande skulle element med isolering 
och ytskikt lätt kunna bearbetas och anpassas in i stomelement, 
där bärande reglar förs in på de ställen, där de behövs. Fönster- 
överblock och bröstningar är exempel på element som borde kunna 
standardiseras och massproduceras lika väl som fönster.
Ett till synes naturligt utvecklingssteg vore att skivfabrik- 
erna, med utgångspunkt från stora format, tillverkar och salu­
för halvfabrikat, som lätt kan kapas upp till modulelement 
eller anpassas för att ingå i olika hussystem. Det är inte 
speciellt svårt att åstadkomma konstruktioner, som fungerar 
i olika situationer (ex. se fig. 21). Huvudsaken är att bas­
elementen är enkla och lätt kan massproduceras och anpassas. 
Därigenom kan de lätt utnyttjas i olika konstruktioner och 
kombineras med andra material (se. fig. 21).
10.2.2 Tillverkning av modul- eller standardelement mot lager.
De flesta småhus fabrikerna använder för sin standardproduktion 
av enstyckshus, standardelement som bygger på någon modulprin­
cip. Förtillverkningsgraden när elementen lämnar fabriken va­
rierar, men om de skall kunna användas i många olika situatio­
ner t.ex. förses med olika fasadbeklädnad och väggbeklädnad, 
är den ofta låg. För vissa husserier kan förtillverkningsgra­
den vara hög men valfriheten är då oftast ytterligt begränsad.
De olika fabrikernas system skiljer sig ganska lite, det är 
främst anslutningar och skarvar, som har olika utförande.
GRUNDELEMENT GER SAMMANSATTA ELEMENT T. EX,
BJÄLKLAG
SKIVA: PLYWOOD 
BOARD 
SPÅNSK IVA
MASSIVTRÄ:
BJÄLKE
REGEL
LIST
SAMMANSATTA BALKELEMENT
FORMPRESSADE SKIVOR : 
PLYWOOD 
BOARD ETC
DISTANSELEMENT :
PRESSAD SPÅNSKIVA 
PLAST
HONEYCOMB ETC
FI G. 21. Exempel på industriellt tillverkade komponenter för 
lagerhållning dels styckevis > dels sammansatta i olika "stadier" 
och kombinationer.
142
Tillverkningen av små modulelement kan lätt rationaliseras och 
mekaniseras men uppdelningen på en mängd små block ger nya pro­
blem vid montering av husen. Man får många skarvar, som måste 
utföras väl för att klara fuktrörelser och statiska belastning­
ar och som måste behandlas för den ytfinish som krävs av skarv­
en som underlag för vidare tapetsering.
För en rationell utveckling av modulbioekstekniken krävs en 
del radikala förenklingar. Man måste noga studera systemen för 
att finna enklare och mer generella blocktyper, säkrare skarv­
metoder och fästanordningar och utveckla acceptabla synliga 
skarvar så att ytbehandling kan drivas längre.i fabrik.
För att man skall uppnå tillräcklig noggrannhet bör trämaterial 
i reglar i stor utsträckning ersättas av skivmaterial och 
blocken efterbearbetas i maskiner som justerar sidor och 
kanter, i t-ex. dubbeltappsmaskiner.
10.3. Utvecklingsvägar för stomkonstruktioner av trä
Vid träkonstruktioner måste utvecklingsarbetet starta från 
trä och produkter av trämaterial, men för att uppnå nödvändiga 
egenskaper såväl tekniskt som ekonomiskt krävs dock i många fall 
kombination med material som inte är av trä.
Man måste därför i första hand klara ut vilka krav, som bör 
ställas på trä- och skivmaterial av trä samt de material, som 
krävs för att bygga upp lämpliga konstruktioner. Har materialet 
de egenskaper som behövs, för att man skall kunna bygga upp 
lämpliga konstruktioner med effektiva metoder? Har det de di­
mensioner som är lämpliga?
143
Om man utgår från de konstruktioner man önskar bygga upp, från 
statiska byggnadstekniska, tillverkningsmässiga och ekonomiska 
krav finner man med stor sannolikhet att grundmaterialet bor­
de varit utformat på annat sätt.
Det gäller då att finna och utveckla baskomponenter som bättre 
fyller dessa krav och som därmed kan tjäna som utgångsmaterial 
för sammansatta element och byggdelar.
Det kan gälla en modifiering och utveckling av enkla ej samman­
satta element såsom balkar och skivelement av den typ som vi­
sas i fig.21. Elementen bör vara så enkelt uppbyggda att de kan 
tillverkas med långt driven industriell teknik.
Parallellt måste naturligtvis utvecklingen av de sammansatta 
elementen och byggdelarna^som utgör slutprodukten, drivas. 
Exempel på sådana ges i fig.21. Det kan bli fråga om flerskikts- 
konstruktioner, där kanske de olika skikten får flera funktio­
ner.
Det är viktigt att materialfabrikanter av trämaterial i första 
hand koncentrerar sitt utvecklingsarbete till det egna materi­
alet och dess möjligheter. Många intressanta konstruktioner, 
användbara i en mängd situationer kan göras av träskivmaterial. 
Tyvärr tycks allt för stor tillit sättas till ännu ej färdigut­
vecklad material, t.ex. olika typer av plastskum, som kan vara 
mycket intressanta i sammansatta konstruktioner, men som har 
fundamentala svagheter t.ex. ur brandsynpunkt vilket gör dem 
mindre lämpliga som universalkomponenter.
Det är då bättre att utveckla produkter och produktion baserad 
på komponenter, som i så stor utsträckning som möjligt, bygger
på det egna materialet. Därmed bör man kunna finna kon­
kurrenskraftiga element som kan kombineras med andra fabrikan­
ters produkter, som också har framställts i industriell skala.
144
Utformningen av baselementen blir starkt beroende av tillgänglig 
tillverkningsteknik. De baselement som finns i fig. 21 tillverkas 
främst genom limning. Limtekniken har nått ganska långt och 
det finns ett par industriella metoder att välja på i detta 
sammanhang
- högfrekvenslimning
- varmpresslimning i någon form.
Det anses dock att det just här finns behov av ett mer målin­
riktat utvecklingsarbete. Det gäller dels att få fram lim med 
bättre egenskaper och dels att utveckla tillverkningstekniken.
Kombinationer med andra material bör systematiskt studeras. Det 
gäller i första hand de olika plastmaterial, som lämpar sig som 
sandwichkärnor. De måste ha de egenskaper som krävs ur statisk, 
byggnadsteknisk, tillverkningsteknisk och ekonomisk synpunkt.
Ur statisk synpunkt kan krävas bättre skjuvegenskaper, ur bygg- 
nadsteknisk, bättre brandegenskaper och när det gäller till­
verkningsteknik bör appliceringsmetoden studeras - skall skum­
met limmas eller direktsprutas? Detta är endast exempel på frå­
geställningar och innan man har arbetat mer systematiskt med 
hela problemområdet är det svårt att klarlägga de ekonomiska 
förhållandena.
Halvfabrikat t.ex. skivkonstruktioner av olika slag bör konstru­
eras på ett sådant sätt att de kan delas i lämpliga delar eller
145
moduler. För att sågsnitt och bearbetning inte skall ta för 
mycket på modulmått måste denna teknik utvecklas men en av ut­
vecklingsprinciperna bör vara att vanliga bearbetningsmetoder 
skall kunna användas vid delning och bearbetning av baselementen 
och halvfabrikaten.
10.4 Sammanfattning
Vid utveckling av stomelement måste man ta hänsyn till en mängd 
faktorer av olika slag. De kan vara av teknisk natur t.ex. sta­
tiska, byggnadstekniska, tillverkningstekniska och monterings- 
tekniska foktorn eller det kan vara marknadsmässiga eller eko­
nomiska faktorer.
För ett gemensamt utvecklingsarbete inom området ör en längre 
driven standardisering av största vikt. Genom systematiska 
systemstudier bör man kunna finna vägar att utveckla grundma­
terial och baskomponenter, som bättre lämpar sig i befintliga 
och nya mer utvecklade system.
146
11. SYSTEMINDELNING FÖR FoU
I kapitel 9 har systembegreppet samt indelningen i delsystem 
diskuterats. Där framhålles vikten av att "byggsystem" ges en 
riktig definition och att det begreppet omfattar alla viktiga 
faktorer, som påverkar utformningen. Indelningen i delsystem 
måste följa vissa kriterier, så att utvecklingen gynnas. De ex­
empel på indelning och delsystem, som diskuteras visar sig inte 
ha tillräckligt klart definierade underlag för FoU-arbete. Här 
nedan ges därför ett mer komplett förslag till indelning med 
definitioner och angivande av avgränsningar. Se även fig. 22. 
Uppställningen lämpar sig väl som underlag för formulering av 
projekt, vilka alla på sitt sätt för utvecklingen inom området 
framåt. I bilaga ges exempel på sådana projekt.
11.1 Förslag till systemindelning för FoU
B. BYGGSYSTEM
AS. ADMINISTRATIVA SYSTEM 
TS. TEKNISKA SYSTEM
K. Komraunaltekniska system 
P. Produktionssystem för element 
T. Transportsystem 
M. Montagesystem 
H. Husets tekniska sytem
a. Anslutningssystem
- Intag vatten och avlopp, värme och el
- Grundläggning
- Markarbeten
b. Bärande och avskiljande system
- Stomme
- Tak
- Fasader
147
- Rumskiljare
- Inredning
- Beläggning och ytbehandling 
c. Försörjningssystem (core)
- Uppvärmning och luftbehandling
- Belysning
- Vatten och avlopp, sanitet (internt)
Utöver dessa måste man även vid gemensamma utvecklingsarbeten 
behandla materialutveckling, vilket tidigare diskuterats i 
kap. 7.
"BYGGSYSTEM" täcker alla aktiviteter, som är nödvändiga för 
att på ett stycke råmark bygga bostäder med alla miljö- och 
servicefunktioner för konsumenter med olika behov och ekonom­
iska möjligheter.
"ADMINISTRATIVA SYSTEM" omfattar den teknik olika företag an­
vänder för att hantera problem i samband med engagemang i o- 
lika projekt. Vanligen är det planerings- och optimeringsme- 
toder, som omfattar stora delar av byggprocessen och som för­
ser beslutsfattare med information om lämpliga planförslag, 
kostnadsuppgifter för olika alternativ, uppgifter för planering 
och styrning av produktionen i fabriker och på byggplatser, för 
kontroll av lager och kvalitet samt för transportplanering.
"TEKNISKA SYSTEM" omfattar vad som krävs för att konstruera 
och producera en fungerande bostad i en samhällsbildning.
Dessa tre övergripande delsystem har i föregående kapitel in­
gående diskuterats i föregående kapitel.
PÅVERKAN FRÅN
INDIVID
SAMHÄLLE
V
FIG. 22. Systemindelning för FoU.
149
11.2 Kommunaltekniska system
Kommunaltekniska system omfattar i detta sammanhang sådana 
problemområden som gator, vägar, avlopp, el, fjärrvärme, ge­
mensamma markarbeten och lokaltransporter.
Av dessa är det framför allt avlopp och värmefrågan som direkt 
påverkar husens tekniska system.
För avlopp söker man nya vägar t.ex. tankhämtning för att samla 
upp avloppet vid källan och detta kan påverka de sanitära an­
läggningarnas utformning.
Genom att ta returvärmen från fjärrvärmeverken eller genom att 
köra ut lägre temperatur på ledningarna skulle enklare plasttra­
ditioner kunna användas och även kostnaden per värmeenhet bli 
lägre.
11.3 Produktionssystem för element
Produktionssystem för element framställning av hela kedjan ak­
tiviteter hos elementtillverkare:
ritningsunderlag för produktion, montering och myndigheter, pro- 
duktionsberedning, produktionsstyrning, lagerhantering, tillverk­
ning och interntransporter. Detta delsystem har en stark kopp­
ling till administrativa system.
I kap, 5, 9 och 10 har produktionsteknik för element av trä tidi­
gare diskuterats. Det finns påtagligt lite allmänna forskningspro­
jekt genomförda inom detta område och det finns utrymme för insat­
ser utmed hela kedjan av aktiviteter hos elementtillverkare.
Man bör studera:
- ritningsunderlag och underlag för produktionsberedning
- produktionsberedning och produktionsstyrning
- lagerhantering
150
- tillverkning
- leverans- och monteringshandlingar
- handlingar för myndigheter
för att undersöka möjligheterna att för hela kedjan eller delar 
tillämpa ny teknik. Uppläggningen av produktionen blir som tidi­
gare nämnts i stor utsträckning beroende av det material som ut­
nyttjas och förädlingsgraden på ingående komponenter, men den 
blir också beroende av marknad och kundönskemål.
Det är omöjligt att i detta sammanhang penetrera området och det 
första projektet här är alltså en probleminventering.
Några intressanta projekt kan dock nämnas t.ex. en undersökning 
om lämpligheten av och förutsättningarna för att lägga upp en 
elementtillverkning som linetillverkning eller som stationssys- 
tem eller som kombinationer av dessa system. I samband därmed bör 
också förutsättningarna för tidig eller sen enhetslastbildning 
undersökas och därmed är man över på problemkedjan elementtill­
verkning, transport och montering som också bör studeras i ett 
sammanhang. Man bör studera produktion som styrs mot lager och 
mot mellanlager, och mot direktleverans enligt kundorder. 
Speciellt vid export är produktion och transport integrerat. Av 
intresse är där att undersöka var huvudlagringspunkten bör pla­
ceras för att inte störningar skall uppstå med hänsyn till mon­
teringen.
Man bör också göra en undersökning av förutsättningarna och kost­
naderna för att öka flexibiliteten vid tillverkningen så att de 
enskilda husen kan ges mer individuell utformning och så att man 
även lättare kan ta hänsyn till speciella exportkrav.
151
11.4 Transportsystem
Transportsystem omfattar transporter av material och komponenter 
från fabrik till byggnadsplats.
Som nämnts i kapitel 5 pågår studier inom problemområdet. Dels 
har BFR:s transportnämnd slutfört en probleminventering och pro­
gramskrift och dels pågår studier beträffande transporter av 
lätta byggsystem. (7.1) Som nämnts är transportsystem i stor ut­
sträckning integrerade med produktion och montagesystem och det 
är nödvändigt att kartlägga de krav man måste ställa på produkten 
med hänsyn härtill. Framför allt krävs det en större flexibilitet 
i uppläggningen för att man genom optimering skall kunna finna 
lämplig produktutformning, transportsätt, lagringspunkter, last­
bildningar etc.
11.5 Montagesystem
Montagesystem omfattar all produktionsteknik på byggnadsplatsen, 
inklusive transporter och lagring på byggnadsplatsen.
I det föregående har dessa frågor endast översitligt behandlats. 
Här kan endast påpekas vikten av att man gör produkten anpassad 
till de metoder som används på byggnadsplatser men också att 
då nya element och metoder utvecklas, även monteringsmetoder, 
fästdon och verktyg utvecklas samtidigt och att riktig information 
lämnas. Att nya metoder misslyckas beror ofta på kommunikations­
problem.
Man måste också utveckla element och system så att monteringsut- 
rustning utnyttjas på rätt sätt, vilket i hög grad påverkar valet 
av förtillverkningsgrad.
152
11.6 Husets tekniska system
Husets tekniska system omfattar alla de delsystem som krävs 
för att huset skall fungera för sitt ändamål.
För att göra uppställningen mer hanterlig kan man göra en 
gruppering av delsystemen i tre grupper - anslutningssystem, 
bärande och avskiljande system samt försörjningssystem.
11.6.1 Anslutningssystem
Omfattar de delsystem som krävs för husets anslutning till 
omgivande miljö, kommunal service etc. dvs.
Delsystem 1 Intag VA och EL som omfattar de åtgärder som 
krävs för att den enskilda bostaden skall anslutas till 
olika försörjningssystem.
Delsystem 2 Grundläggning som omfattar alla typer av grund- 
läggningsarbeten - källarlös, källargrundläggning etc.
Delsystem 3 Markarbeten som omfattar alla de arbeten som krävs 
för att förbereda grundläggning samt för att iordningsställa 
byggnadsplatsen efter färdigbyggandet inkl. grässådd och 
plantering.
Av dessa är det speciellt grundläggningen som något bör 
diskuteras.
Ett trähus är lätt och kräver inte så omfattande grundlägg- 
ningsarbeten. Man bör därför sträva efter att utveckla så 
enkla,lätta och lite arbetskrävande grundläggningssätt som 
möjligt.
För källarlös grundläggning finns följande typer
- platta på mark, kantbalk med eller utan platta som golv
- torpargrund med kallt kryputrymme
" " varmt "
- plintar och balkar
153
och för köllargrundlöggning
- källare i jämn terräng
- källare i sluttande terräng, souterrängkällare.
För källarlös grundläggning är det speciellt intressant att 
finna torra metoder så att grundläggningsarbetet i största 
möjliga utsträckning blir oavhängigt av väderlek och så att 
arbetet på byggnadsplatsen minskar. Försök utförs f.n. med 
kantbalkar i tryckimpregnerat trä samt med golvelement som 
läggs direkt på en grusbädd. Bland de problem som uppstår, kan 
nämnas arbetsteknik på byggnadsplats, anslutning av installa­
tioner, säkerhet mot fuktpåverkan etc.
Torporgrund med varmt kryputrymme ger fördelar vid elementbygg­
nad. Liksidigt klimat på elementen ger inga välvningsproblem 
och ingen fukt förs in i konstruktionen.
De system som finns för plintar och balksystem är tunga system 
och lätta system har endast i relativt liten utsträckning prö­
vats. Limträbalkar och limmade plywoodbalkar har dock prövats 
såväl i Sverige som i andra länder. Det bör undersökas om inte 
också stål och aluminium skulle kunna användas för lätta system. 
Vid skivkonstruktioner kan de bärande balkarna i stor utsträck­
ning elimineras med en riktig konstruktiv uppläggning av husen. 
Redan nu integreras ofta balkarna med väggsystemet vid sektions- 
hus.
För källargrundläggning används i allmänhet tunga system, men 
försök med träkällare har gjorts i USA, Canada, Norge och Sve­
rige. Två olika principer har prövats - helt tät grund och 
grund med s.k. "kappa", där eventuellt genomträngande vatten 
tas upp av dränering.
154
Källare i jämn terräng ger inte samma problem vid kraftöver­
föring mellan vägg och bjälklag som källare i sluttande 
terräng. Krafter från de av jordtryck belastade väggarna 
måste där överföras till bjälklaget, så att detta som balk 
kan överföra krafter till tvärgående väggar. Därmed får man 
stora krafter i bjälklagsskivan som måste förstärkas jämfört 
med en normal golvskiva.
Nya principer bör prövas t.ex. att göra grunden självstabili- 
serande genom ramar i stål, trä eller annat material. Ele­
menten bör kunna monteras med samma typ av utrustning som den 
överliggande konstruktionen och en ramkonstruktion kan komma 
att utgöra del av källarbjälklaget och påverka dess konstruk­
tion.
11.6.2 Bärande och avskiljande system
Omfattar bärande samt rums- och klimatavgränsande byggnads­
delar inkl. slutlig finish.
Delsystem 4 Stomme omfattar bärande golv- och takelement, 
bärande ytter- och innerväggar inkl. öppningar, primära och 
sekundära bärande element - balkar och pelare - vindavstyv- 
ningar och brandavskiljande väggar. I den mån delar med 
andra funktioner ingår som integrerad del - t.ex. isolering, 
ytbeklädnader etc. - behandlas dessa som tillhörande detta 
delsystem och även ytterväggssnickerier ingår.
Delsystem 5 Tak hör allt som hör till yttertaket utom 
takets bärande delar. Det omfattar alltså taktäckning, tak­
isolering och fuktspärr i den mån de inte ingår i stommele- 
ment, stosar och skorstenar, vindskivor och avtäckningar,
takfönstero I systemet ingår också anslutningar till andra 
delsystem i form av tätningar, plåtavtäckningar, tätskikt
m.m.
Delsystem 6 Fasader omfattar det yttre skyddet av väggar 
mot regnväder och vind och dess anslutningar mot delsystem 
stomme, spec, vid öppningar etc. I den mån stomme utgöres 
av separata balkar - pelare räknas de sammansatta, icke 
bärande elementen, till detta system.
Delsystem 7 Rumskiljare omfattar flyttbara och icke flyttbara 
väggar, vars huvudsakliga funktion är att dela in golvytan 
i rum. Hit hör också innerdörrar, dörromfattningar samt be- 
slagning som krävs för innerväggar och innerdörrar.
Delsystem 8 Inredningar omfattar skåpsinredningar, garderober 
spaljéer, trappor med tillbehör samt andra inredningsdetaljer 
som tvättbänkar, hatthyllor etc.
Delsystem 9 Beläggning och ytbehandling omfattar allt som 
krävs för finisharbeten inomhus - mattor, tapeter, målnings- 
arbeten, dekorativa element, listverk m.m. Dock ingår inte 
beläggningsvaror och enheter för badrum och toaletter, vilket 
ingår i delsystemet för vatten och avlopp.
Stommen har tillräckligt ingående behandlats i kap. 10, så när 
som på ytterväggssnickerier och fönster.
Fönster har genom en långt gående standardisering befunnit sig 
på ungefär samma utvecklingsnivå ganska länge. Ett av de stora 
problemen har varit att finna lämplig behandling för karmar och 
bågar och på senare tid har skett en del forskning beträffande
156
glaset. (10.6). Av fundamental betydelse för det fortsatta ut­
vecklingsarbetet ör en ökad kunskap om fönstrens inverkan på 
värmebalansen (se kap, 5) samt övriga funktionsstudier. Nya 
material bör leda till helt nya fönsterformer och här krävs 
ett tänkande som är fritt från konventioner.
Som påpekats tidigare gäller det att finna sätt att konstruera 
och behandla ytterväggssnickerier så att man kan undvika skador 
och de stora problem »an har »ed fuktrörelser. Speciellt gäl­
ler detta stora konstruktioner t.ex. garagedörrar.
Industriell behandling av träfönster har varit ett mycket stort 
problem för många fabriker. Beständigheten har inte varit till­
räcklig och genom sprickbildningar och skador i färgskikten har 
vatten trängt in och röta uppstått. Färgen har inte gett till­
räckligt skydd i fogar eller också varit för tät för att fukt 
skall kunna diffundera ut.
Det förefaller som o» ingen institution i Sverige speciellt 
sysslar med denna typ av frågor utan man måste lita helt till 
vad tillverkare av färg kan ge för rekommendationer. Här finns 
ett stort behov av forskning och speciellt måste byggnadsdelen 
studeras inplacerad på sin rätta plats och utsatt för de påfrest­
ningar som man får på grund av oliksidigt klimat.
Tidigare har påpekats fördelarna med att kunna använda helt 
plana tak speciellt i skivsystem. Tätskikt och uppbyggnad av 
isolerskikt måste där studeras.
Tak till 1-j plans hus erbjuder stora problem vid elementbygg­
nad och här bör noggranna studier genomföras för olika system­
typer. Standardisering bör kunna leda till avsevärda vinster
genom begränsning av takstols- och takluckssortiment och de 
senare bör också i större utsträckning kunna utföras i olika 
skivsystem.
Genom lämplig bockning av tunnplåt bör man kunna åstadkomma 
produkter för tak där åsarna kan elimineras.
Speciellt intressant är utveckling av skivmaterial till fasa­
der. Vissa skivmaterial t.ex. plywood bör i större utsträck­
ning kunna integreras med den börande stommen. Han bör också 
söka finna skivmaterial, lämpliga att ingå i lätta bygg­
system, och som fyller högt ställda krav beträffande brand.
Här är ett område där kombinationer av material kan ge opti­
mala konstruktioner.
Processtillverkade skivelement som lämpar sig för olika typer 
av stommar behandlas i kap. 10.
Kraven på flexibilitet ökar och i nya förslaget till bostads- 
normer (2.4) föreslås att alla innerväggar skall göras flytt­
bara. Av företrädare för husindustri och byggentreprenör anses 
det inte vara ekonomiskt realiserbart och att det inte är tro­
ligt att det finns komponenter ute i handeln vid den tidpunkten 
om kanske 10 år då en omflyttning blir aktuell.
För största möjliga flexibilitet med minsta möjliga antal kom­
ponenter bör innerväggtjockleken vara 1 M, vilket också ger 
bättre ljudisolering. Väggarna bör också vara färdigbehandlade 
från fabrik och även mycket enkla lätt flyttbara skärmar bör 
kunna vara ett alternativ.
Beträffande föränderbarhetskrav, se kap. 9. Bärande väggar be­
handlas i kap. 10.
158
Beträffande inredningar och då speciellt skåp, har en genom­
gripande standardisering genomförts, som inneburit kraftigt 
rationalisering och koncentration av tillverkning samt för­
enkling av monteringsarbetet på byggplatserna. Till en bör­
jan ledde detta till ett mycket enahanda skåpsortiment jäm­
fört med vad som fanns t.ex. på kontinenten eller i USA, men 
konkurrensen har tvingat fram nya utföranden av skåpluckor, 
beslag m.m. Detta illustrerar också vad man åstadkommer med 
standardisering - iställt för att åstadkomma likriktning ökar 
man möjligheterna till långa serier av produkter i olika ut­
föranden men med väsentliga mått lika.
Utvecklingsmöjligheterna ligger framför allt på materialsidan 
t.ex. att få fram skivor med böttre egenskaper för behandling, 
tillverkning osv. Helt nya material, t.ex. plast kan ge helt 
nya former men detta ger inte upphov till närliggande gemen­
samma forskningsinsatser utan ligger mer på de olika konkurrer­
ande fabrikernas ansvar.
Beträffande trappor finns utrymme för utvecklingsarbete såväl 
angående teknik som funktion. En strävan till standardisering 
kommer ofta i konflikt med funktion men ett första steg i ra­
tionaliseringen vore att fastställa en standard för vanings- 
höjd för såväl bostadsvåning som källare. Genom funktionsstudier 
av våningsplaner bör det därefter vara möjligt att genomföra en 
mer fullständig standardisering och arbete pågår här på BST. 
Därmed får man underlag för utveckling av en bättre produkt 
såväl ur tillverkning-, montage- och funktionssynpunkt. Raka 
trappor levereras numera i allmänhet hopsatta, beklädda och 
i behandlat utförande och svängda trappor oftast i delar som
sätts samman på byggplatsen. Genom att göra de sistnämndas 
delar i form av raka löp och trapplan underlättas möjlig­
heterna att leverera dem färdigmonterade och man undviker 
dåligt montage med t.ex. knarr som följd. Här finns också 
utrymme för helt ny teknik med nya material. Varför inte 
tropport i ABSplast, pressat fanér eller liknande?
Beträffande beläggning, ytbehandling etc. har man höga krav 
på finish och på individuell utformning. De vanligaste be­
handlingsmetoderna är tapetsering och målning, där tapetser­
ing är den vanligaste för de stora ytorna och målning mest 
förekommer i kök. Tapeter ger lägre arbetskostnad men är 
dyrare material än färgen till samma yta. Vid produktion 
av lägenheter och grupphus är det vanligt att folk inte får 
välja tapeter själva men eftersom billiga tapeter med s.k. 
"diskreta" mönster då väljs leder detta ofta till att kunden 
tapetserar om efter en kort tid med ofta påkostade väggmateral, 
I många andra länder har man inte lika höga krav på behandling. 
Man målar hela rummen i en bruten vit färg och låter sedan 
textilier och golvmaterial sätta färg på rummen. Därvid kan 
en kraftig rationalisering åstadkommas. Hela rummet, tak­
väggar, kan sprutas eller rollas och med samma färg i hela 
huset går målningsarbetet mycket snabbt. Med mycket snabbtork­
ande färger (sprit i lösningsmedlet) kan samma metoder användas 
vid sektionshustillverkning.
Man bör undersöka folks möjligheter att acceptera enklare me­
toder t.ex. målning på väggar och tak och fritt val av golv­
beläggningar. Man bör studera förbehandlingsmetoderna, spack- 
ling och skarvbehandling, och man bör utveckla färger som läm­
par sig för olika produktionsmetoder och elementbyggnadsteknik
som kan tapetseras över i den mån kunden önskar
Eftersom här är gjort mycket lite forskningsinsatser krävs 
en fördjupas studie av alla hithörande problem.
11.6.3 Försörjningssystem
Omfattar alla de delsystem som krävs för att försörja huset 
på olika sätt.
Delsystem 10 Uppvärmning och luftbehandling omfattar alla 
typer av uppvärmningssystem, ventilationsanläggningar, fläktar 
evakueringssystem inkl. all utrustning för dessa.
Delsystem 11 Belysning och övriga elinstallationer omfattar 
de installationer som krävs för belysning, köksmaskiner, övrig 
elektrisk utrustning, telefon etc.
Delsystem 12 Vatten och avlopp omfattar alla installationer 
för vatten och avlopp, inklusive sanitära arrangemang som 
badkar, toalett, handfat, dusch etc. All rördragning för 
varmt och kallt vatten, samt avlopp, pannor, cirkulations- 
pumpar etc. hör hit, men även fuktisoleringar som tätskikt, 
beläggningar och väggskydd till färdiga badrumsenheter. Galler 
golvbrunnar, rörisolering hör också hit, dvs. allt som krävs 
för att sanitära enheter skall vara funktionsdugliga inkl. 
finish.
F’å grund av uppvärmnings- och luftbehandlingssystem utgör den 
aktuella energikrisen ett av de viktigaste områden för forsk­
ningsinsatser. En mängd innovationer som gjorts för lång tid 
sedan har fått ny aktualitet.
161
Så t.ex. kan solenergin användas för bostaduppvärmning och ar­
bete pågår med att utveckla system för detta. Därvid krävs att 
man accumulerar värmen på något sätt t.ex. genom att utnyttja 
marken under huset som magasin. Även vid andra uppvärmnings- 
systens kan man härigenom uppnå vinster och försök pågår med 
sistnämnda princip.
Genom att använda andra transportmedier än vatten kan uppvärm- 
ningsenheterna göras mindre och installationerna enklare.
Integrering av uppvärmningssystemet med byggnadskomponenter 
görs i vissa fall. Så t»ex. används naturliga kanaler i väggar 
ibland som kanaler för varmluft. På detta sätt kan besparingar 
uppnås i slutna system men genom en mer systematisk genomgång 
av problemområdet bör man kunna finna idéer, som är utvecklings­
bara även i mer generella sammanhang.
System får inte ge konflikter med övriga delsystem men man 
bör undersöka möjligheterna att samla så stor del av husets 
försörjningssystem som möjligt till en kvalificerad teknisk 
enhet, som kan massproduceras. För att få underlag att ut­
veckla en sådan, krävs i första hand funktionsstudier. Man 
måste också noggrannt studera möjligheten att kombinera så­
dana enheter med olika byggsystem, där olika vikt och behov 
av olika krankapacitet är en restriktion.
Nya byggsystem måste utvecklas så att energikrävande klimat­
anläggningar i största möjliga utsträckning undviks.
Inbyggda el,installationer i förtillverkade element ger problem 
med vairantbegränsning i fabrik och svårigheter med ansvars­
fördelningar och behörighet mellan elementfabrik och byggen-
treprenör. Utanpåliggande ledningssystem av någon typ är där­
för intressanta och bör studeras ingående i samband med studiet 
av lätta byggsystem.
162
Förtillverkning av monterings färdiga rörelement för vatten och 
avloppsinstallationer har förekommit under ganska lång tid, 
men har inte enbart gett positiva erfarenheter. Speciellt har 
den ökande administrationen och svårigheterna att fa langa 
serier varit problem. Det har därför varit naturligt för de 
stora installationsföretagen att framför allt satsa på ratio­
nalisering av platsmetoder. Nya material lör ledningar har 
möjliggjort stora förenklingar och tillverkarna av installations- 
enheter och kopplingar har också satsat på att förenkla plats­
arbetet.
I begränsad utsträckning har man för bostäder börjat tillverka 
våtenheter på fabrik omfattande bad- och toalettrum och i vis­
sa fall även kök. I utlandet, framför allt USA har användning­
en av enklare typer av badrumselement i plast omfattande bara 
badkar, väggdel och duschkar-väggdel ökat enormt de senaste 
åren och i Danmark har större badrumsenheter i betong och Leca- 
betong haft framgång. Svenska utvecklade enheter i stål har i 
relativt stor utsträckning licenstillverkats i Tyskland men i 
Sverige har användningen hittills varit måttlig. Marknaden är 
för liten och därför är de stora tillverkarna av installations- 
enheter inte speciellt intresserade av denna typ av produkter. 
Den passar inte in i deras marknadsorganisation utan för dem 
är det fördelaktigare att satsa på lättmonterade enheter med 
begränsad förtillverkningsgrad och mycket flexibel användning.
163
De nuvarande typerna av våtelement omfattar endast en del av de 
installationstekniska delarna av en byggnad* Genom att göra 
noggranna funktionsstudier och tekniska studier bör det vara 
möjligt att samla betydligt fler funktioner till en försörj­
ningsenhet. Därvid kan produktionstekniska faktorer komma att 
ställa andra krav på komponenter, material och tekniska lös­
ningar* Exempel på de funktioner som bör kunna samlas ör upp­
värmning, belysning, bad, toalett, kökets våta del samt kyl 
och frys, avfallshantering, tvätt etc. Här krävs en hel serie 
av studier och innovationer dels för försörjningsenheten som 
sådan och dels för att planlösningen för huset i övrigt skall 
bli funktionellt fullgod.
Denna typ av högt förädlad försörjningsenhet, skulle kunna 
utgöra ett internationellt handelsobjekt och det bör finnas 
goda möjligheter för en svensk export av sådana produkter, som 
samtidigt lämpar sig för hemmamarknaden. I en svår konkurrens­
situation på internationell marknad är det viktigt att utveck­
lingen sker med utgångspunkt från funktionskriterier så att 
man inte överdimensionerar. Man måste veta att brukaren ställer 
riktiga och nödvändiga krav och att fabrikantens produkter 
framställs så att de uppfyller dessa krav.
Det gäller också att anpassa produkterna till köparlandets nor­
mer och speciella marknadsförutsättningar.
Den tekniska utvecklingen är mycket snabb och särskilt den typ 
av enheter som ingår i försörjningssystemen bör bara utbytbara 
i framtiden. Därför bör även högt förtillverkade enheter i stör­
sta möjliga utsträckning byggas upp av standardkomponenter.
164
Man måste också göra klart för sig den framtida utvecklingen 
inom närliggande områden t.ex« de kommunaltekniska. Det finns 
flera olika principer för att lösa avfallshanteringen i fram­
tiden men två nya vägar kan ge intressanta lösningar. Den ena 
är att samla upp avloppet vid källan för att oskadliggöra det 
centralt och den andra är att förinta det på platsen på något 
sätt. De system som bygger på frystoaletter, förpackningstoa- 
letter etc. kan betraktas som mellansteg till fullständigare 
lösningar, där avloppet i kommunal regi samlas upp och oskadlig­
görs.
För glesbebyggelse har tidigare septictankar varit vanliga, men 
dessa förbjuds i allt större utsträckning av miljövårdsskäl. 
Därför pågår arbete med mullbänkar, där latrinet efter förmult- 
ningen ger slutprodukterna vatten och mylla.
/165
12. litteraturförteckning
1 Programskrifter
1.1 BFR, Mål. Ramprogram. Diskussionsunderlag, Stockholm, April 72.
1.2 BFR. Programområde B. Tekniska system. Statens råd för byggnads­
forskning. Programkommitté B. Stockholm 1973.
1.3 BFR. Byggnadsforskning 72/73 - 78/79 Stockholm 1973
1.4 Småhusgrunder, BFR programskrift 2, Stockholm 1964
1.5 Byggmålning - problem och forskningsbehov, BFR programskrift 9,
Stockholm 1969
1.6 Elementbyggnad - problem och forskningsbehov, BFR proqramskrift
10, Stockholm 1969
1.7 Stålbyggnad - utveckling och forskningsbehov, BFR programskrift
11, Stockholm 1970
1.8 Fukt - byggnadstekniska fuktproblem, BFR programskrift 12, Stock­
holm 1970
1.9 Plast inom byggnadstekniken, BFR programskrift 13, Stockholm 1971
1.10 Ljudklimat, BFR programskrift 17, Stockholm 1973
1.11 Byggnaders installationer, BFR programskrift 18, Stockholm 1973
1.12 Träteknisk utveckling. Utredning beträffande förutsättningar för
ökad svensk FoU insats. Utgåva 1. STU Referensgrupp Trätek— 
nik, Stockholm 1971
1.13 Plastgruppen FoU för byggplast
1.14 Arsberetning nr 26. Statens Byggeforskningsinstitut -73, Köpen-
hamn 1973
2 Normer, standard och allmänna krav
2.1 Svensk Byggnorm 67 med supplement, Statens Planverk 1967
2.2 Föreskriven Byggstandard 1973. BST handbok nr 1, Stockholm 1973
2.3 God bostad i dag och i morgon. Kungl. Bostadsstyrelsen, Stock­
holm 1964
2.4 Förslag till bostadsnomer. Bostadsstyrelsens tekniska bvrå.
Stockholm 1973 7
2.5 Bergvall, Lennart, Dahlberg, Erik, Byggstandardiseringens Modul­
utredning 1946
166
2.6 Bostadslånekungörelse (HK 1967:552) Kungl. Bostadsstyrelsen
2.7 Statistisk Årsbok
2.8 Modular Coordination. Beam Program Lectures and Proceedings.
Canada Dept, of Industry, Ottawa
2.9 Nissen, H., Modul og Montagebyggeri, Polyteknisk förlag, Köpen­
hamn 1970
2.10 Gemmel Ch., Västtyska byggbestämraelser, BFR, Stockholm 1973
2.11 Husbankens krav ora norsk standard, Norges byggstandardiserings-
råd, Oslo 1972
2.12 The Building Regulations 1972, Her Majesty's stationery office,
London 1972
2.13 Essunger G, Tekniska handelshinder för byggandet. Byggmästaren
1, 1973.
3 Litteratur om system för byggande
3.1 Mejse Jacobsson, Byggandets Industrialisering. Byggnadsindu­
strins Förlag AB, Stockholm 1965
3.2 A systems approach to Building. Industrialized Building -
Beam Program Lectures and Proceedings Sept - Nov 1969. 
Dept, of industry, trade and commerce, Ottawa
3.3 Beam Program. Industrialized Building Lectures and proceedings
of nat. conf. on systems approach to Building. April 1968, 
Canada Dept, of industry, Ottawa
3.4 Nordiskt symposium om traekonstruktioner Juni 1970, Köpenhamn
1971
3.5 Andra nordiska symposiet om träkonstruktioner, låghus och mark­
bostäder. Träinformation Stockholm 1972
3.6 Pettersson L. F. Lätta byggsystem. Inledande studie av utveck­
lingen. Institutionen för Husbyggnad. CTH, Göteborg 1973
3.7 Taet Lav - en boligfarm. Idékonkurrence om byggesystemer og
bebyggelsesystemer. Statens Byggeforskningsinstitut. SBI- 
rapport -82, Köpenhamn 1972
Taet Lav - en boligform. Exempelsamling. Statens Byggeforsk­
ningsinstitut. SBI-rapport 75, Köpenhamn 1971
3.8 Adamsson, B. Förutsättning för småhusens byggnadstekniska ut­
veckling. Byggmästaren 3, Stockholm 1970
3.9 Industrialization Forum, Building; Systems Construction Ana­
lysis Research, Olika artiklar i Volym 3, number 3, 4, 5, 
1972. University of Montreal, Massachusetts Institute of 
Technology, Washington University
167
3.10 Automation in Housing. Olika artiklar i årgångar 1972-1973
Vance Publishing Comp. Chicago
3.11 Operation Breakthrough. Questions and answers. HUD. U.S. Dept
of housing and urban development. Washington 1971
3.12 Stahre, Operation Breakthrough. Väg- och vattenbyggaren 16 (1970)
nr 4, sid 179-180.
3.13 Samuelsson, Sture, Trähus i USA. Byggmästaren nr 2/1969, sid.
19-28
3.14 Selvaag, Olav, Bygg Rasjonelt, Oslo 1951
3.15 Stalin, Lars, Bostadskostnad. Konsumentinformation om byggkost­
nader och hyresnivåer i våra nya bostäder. 1969
3.16 Ledaren "An open letter". House & Home. Februari 1970. Sid.
Omslaget, 51-69
3.17 Rationellt småhusbyggande. SOU 1969:63. Stockholm 1969
3.18 Platzer, Rationellt småhusbyggande. Väg- och vattenbyggaren 16
(1970) nr 4, sid 175-178.
3.19 Ny byggmarknad. Produktansvar, konkurrens, kontinuitet. Ett
program från Industrins Byggutredning. Byggförlaget. 1968.
3.20 70-talets byggmarknad. Mål, medel, genomfärande. Konferens i
Stockholm 1-3 oktober 1969.
3.21 Hellers-Hellsten: Från plankhus till plasthus. Väg- och vatten­
byggaren 16 (1970) nr 4, sid 167-174.
3.22 Material och konstruktioner i gruppbyggda småhus. Rapport från
Byggforskningen nr 37/1967
3.23 Småhus. Elevseminarier i Husbyggnadsteknik. Inst. för Husbygg­
nad CTH Göteborg 1973
3.24 Hansson T. Hagstedt. Gruppbyggda småhus. Inst. för Konstruk-
tionslära. KTH Stockholm 1972
3.25 Zingmark, B. Monteringsföretagens förtillverkning av småhus.
Byggmästaren 3, 1973.
3.26 Belbe, Joachim, Ein- und Zweifamilienhausbau mit Fertigteilen
unter besenderer Berücksichtigung von Holz und Holzwerk­
stoffen in der Bundesrepublik Deutschland und in Schweden. 
1968.
3.27 USA BYGGER: insyn i amerikanska byggföretag. Byggförbundet,
Stockholm, 1970
3.28 Johnsson-Hedberg, Småhusbyggande i tre Storstockholmskommuner.
Väg- och vattenbyggaren 16 (1970) nr 4, sid 181-188
3.29 Ström, Ivansson, Det mobila huset. Byggmästaren nr 2/1970,
sid 31-34
168
3.30 Höglund, Ingemar, Småhus i väster. Byggnadsvärlden nr 11, 15,
17/18, 27 och 37/38. 1967
3.31 Johnsson-Hedberg, Småhusupphandling med konsumentinflytande.
Väg- och vattenbyggaren 16 (1970) nr 4, sid 189-193
3.32 Grenbäck L. Man bor inte i förvaltningsformer, Byggmästaren 3,
1973
3.33 Svensson, Erik, Totalentreprenad eller Kardinalens körsbär,
Arkitekttidningen 10/1970
3.34 Månsson, Bengt, Totalentreprenad - till glädje för vem. Arki­
tekttidningen 10/1970
3.35 örbom, A. m. fl. Försök med ny typ av bostadshus SFL. Medd.
nr 34. Lund 1954.
3.36 Mekaniska hjälpmedel vid gruppbygge av småhus. Rapport från
Byggforskningen nr 11/1967
3.37 Tredje seminariet om byggnadsindustrin, Moskva, oktober 1970.
Planering av byggprocessen. Preliminär inledande rapport 
från Sverige. Statens Institut för Byggnadsforskning, 
30.7.1969
3.38 Wiig, Ragnar, Den produksjonstekniske siden ved småhusbygging.
Tekn. Ukebl. Bd 117, nr 15, 1970. Sid. 51-53
3.39 Styring of byggeprocessen. SBI-anvisning 70. Köpenhamn 1968. 13.
3.40 Volymetric Housing Systems. Boise Cascade Housing Development
Atlanta 1971. 14.
3.41 Seip, Helge, Utviklingen innen småhusbyggingen. Tekn. Ukebl.
Bd 117, nr 15, 1970. Sid 3.
3.42 Computers take charge. Automation in Housing, december 1969
3.43 Herner, Eva - Mildner, Erwin., Vad kostar huset? Byggnads- och
boendekostnader för småhus. Byggforskningen 1968
3.44 Interpares 25-årsjubileum: Förtillverkningsgraden - en fråga om
transportkostnader av Bo Broms. Byggnadstidningen nr 49/ 
1969, sid 18
3.45 Honikman, Basil, BARCH(CT), Ariba Before and Now - a questioning
look at architecture today. Building Design, oktober 1969
3.46 Hoffman, Kurt - Griese, Helga., Bauen mit Holz, 1966
3.47 Bo i småhus, Kungl. Bostadsstyrelsens skrifter 25/1962
3.48 Sünden wider das Gesetz der Serie. Wird das Gebot der Fliessband-
ferigung von Bauherren und Produzenten genügend beachtet? 
Bauen + Fertighaus nr 35 mars/april 1970, sid 12-17
3.49 Constructa 1970. Industrialisiertes Bauen bricht sich Bahn.
Bauen + Fertighaus nr 35 mars/april 1970, sid 18-19, 167- 
168, 170.
169
3.50 A realistic look at modular housing - the boom - child of the
'70s. House & Home, mars 1970, sid 80-85
3.51 Utopier för sjuttiotalet. Form 8, Stockholm 1972
3.52 Bygglåda av standardelement ger låga boendekostnader. Lättbetong
2, 1973*
3.53 Nuder, A., Johnsson, B., Måste det vara dyrt att bygga småhus.
Att Bo nr 6, 1971
3.54 Johnsson,B, Nuder, A., Fler småhus men under vilka former? Trä
nr 4, 1972
3.55 Bähre, R., Byggsystem för bostadshus - några kritiska övervä­
ganden. Stencil 1973
3.56 Ivansson B-0., Jansson, B., Småhuset - ett lägenhetsalternativ.
Väg- och vattenbyggaren nr 4, 1971
3.57 Johnsson, B., Småhusens teknik och ekonomi. SIB Rapport R47,
1972, Stockholm 1972
3.58 Homes-Housing Obtained through Modular Environmental Systems.
A proposal to HUD for OB from NHC Submitted September 19, 
1969, Part 1. Technical Analysis.
4 Trä
4.1 The Unicom Method of House Construction NLMA Washington 1963
4.2 Production of Prefabricated wooden houses. United Nations 1971
4.3 A.O. Andersson. Wood Frame House Construction. U.S. Dept of
agriculture, Agriculture Handbook nr 73. July 1970.
4.4 Canadian Wood Frame House Construction NHA Ottawa 1968
4.5 Timber Stud Walls of Swedish Redwood and Whitewood. The Swedish
Timber Council, London 1973
4.6 Granum, Lundby. Traehus 1965 Oslo 1964
4.7 Zingmark, Anders: 70 Monteringshusföretag. SIB, Stockholm 1972
4.8 Bygg i trä för bättre miljö. Konferens vid Elmia 73. Jönköping1973 K M
4.9 Forskning kring aktionen för trähusexport. SWEBEX-Svenska Bygg-
exportgruppen AB, Stockholm 1972
4.10 Elementbyggda trähus. KBS rapport nummer 21. Stockholm 1968
4.11 Elsässer, B. Kataloghusmarknaden. Struktur och utveckling 1962-
1966. Statens Pris- och Kartellnämnd. Stockholm 1968.
4.12 Antoni, N. Inventering av monteringsfärdiga trähus. Rapport
50/69. Byggforskningen. Stockholm 1969
170
4.13 Ivansson, B-0., Survey of timber construction systems for
one-family houses with other materials. ECE symposium,
Genève jan 1972
4.14 Byggträ. Handbok i träbyggnadsteknik. Träinformation AB. AB Bygg­
mästarens färlag. Stockholm
4.15 40 sätt att bygga småhus. Statens råd för byggnadsforskning
(anslag Bb322:2). Stockholm 1970
4.16 Rapport om trähusindustrin. Industrins byrå för strukturstudier
på uppdrag av Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund. Stock­
holm 1971.
4.17 Marius Johanssen. Träbyggemetoder. En rapport till Traefonden.
Statens Byggeforskningsinstitut, Köpenhamn 1968
4.18 Selvaag, N. Tre i småhusfundamenter. NTI. Utredning nr 40. Medd.
nr 324. Blindem 1972
4.19 Wale, H., Jakobsson. Trätakstolar till bostadshus. Byggforsk­
ningens informationsblad 64:1972, Stockholm 1972
4.20 Samuelsson, Sture, Några metoder för trähustillverkning i Sve­
rige. Byggmästaren nr 2/1969, sid 11-18.
4.21 Birkeland, öivind, Småhus. Tre det dominerende materiale. Tekn.
Ukebl. Bd 117, nr 15, 1970. Sid 4, 58.
4.22 Stywberg, H., Schroeder, L., Produktutveckling inom trähusin­
dustrin. Byggmästaren nr 2/1969, sid. 53-56
4.23 Prefabrikering av trehus. Norges Byggforskningsinstitutt, Oslo
1965, rapport 43.
4.24 Development of an improved systems wood-frame house construction.
U S Forest Service, Research Paper FPL 47, 1965
4.25 Construction of nu-frame research house. U S Forest Service, Re­
search Paper FPL 88, 1968
4.26 Regelhuset - ett ekonomiskt handbyggt trähus. Kungl. Bostads-
styrelsen 1966
4.27 Den svenska husindustrins historia. Föredrag av Eric Norrefeldt.
Byggn. industrin okt 1968
4.28 Broschyr från Hydro-Air Engineering, Inc. Presents the Panel-
Rite, automated panel system
4029 Pushbutton panel making. Morgan wall panel machines. 1967
4.30 Canadian Demonstration Homes. The Essentials of Timber Frame
Construction. Produced by The Department of Trade and 
Commerce, Ottawa, Canada
4.31 Ådals-Hus-systemet. Stencil
4.32 Industrialized builders handbook. Structures Publishing Comp,
Farmington Mich. 1971
171
5 Stål i lätta byggsystem
5.1 Baehre, R., Thomasson, P-0., Plåtpaneler i byggnadsteknisk an­
vändning. Förstyvade plattfälts funktion och bärförmåga. 
Byggforskningens rapport R 10:1971
5.2 Baehre, R., PM angående forskningen vid avdelningen för stål­
byggnad - KTH. Stockholm 1973
5.3 Baehre, R., Gedanken zur entwicklung von leichtbausystemen aus
dünnwandigen Kaltgeformten blechtafeln. Inst för stålbygg­
nad KTH, Stencil 1973
5.4 Baehre, R., Grundsätzliche Erwägungen zur entwicklung von Bau­
systemen im Haus-bausektor - als komplement zur schriftlich 
vergelegten Referat
5.5. Baehre, £., Studie Ober die Anwendung von Baukomponenten aus 
dünnwandigen kaltverformten Stahlblecken. Inst för stål­
byggnad, KTH Stencil 1973
6 Plast
6.1 Plast inom byggnadstekniken, utveckling och forskningsbehov.
BFR Programskrift 13, Stockholm 1971
6.2 FoU för byggplast. En analys av det totala behovet med angivande
av riktlinjer för BFR:s engagement. Plastgruppen Utkast, 
Stockholm 1973.
6.3 Stömdahl, I., Brandskyddssynpunkter på plast inom byggnadstek­
niken. Sveriges Plastförbund, Stockholm 1973
6.4 Jonsson, 0., Milaszewski, E., Sandwichelement med cellplastkärna.
En ny byggnadsteknologi. Sveriges plastförbund, Stockholm 
1971
6.5 Plaster i byggtekniken. En litteraturförteckning. Inst för
byggdokumentation. Rapport 1969:1, Stockholm 1969
6.6 Kunststoffe in der Bautechnik. HansjUrgen Saechiling. Neue
Zürcher Zeitung, Technik, nr 108, 21 april 1970, sid 25-28.
6.7 Lundin, Bertil, Plastbranschen - struktur och utveckling. Bygg­
mästaren nr 10/1969, sid 4-5
6.8 Tönisberg, Romil, Plast i materialkombinationer, Byggmästaren
nr 10/1969, sid 19-24
6.9 Stoeckhert, Klaus, Tillverkningsteknik för byggplastprodukter.
Byggmästaren nr 10/1969, sid 25-30
6.10 Hottovy, Tibor, Plast i bärande konstruktioner, Byggmästaren
nr 10/1969, sid 37-48
6.11 Forsman, Tore, Byggprodukter av plastmaterial, Byggmästaren
nr 10/1969.
172
7 Transport, Materialhantering, metodförbättringar m.m.
7.1 Ringsberg, K., Arwidsson, U, Dahlander, L., Logistikaspekter
på export av träelement för markbostäder. Inst. för träns- 
portteknik. CTH, Göteborg 1972
7.2 Zingmark, A., Extern transport av lätta bostadselement. Arbets­
handling P 258. BFR Stockholm 1972
7.3 Elmblad, H., Byggarnas krav på raaterialtillförseln till bygg­
platsen. BFR-ropport, Stockholm 1973
7.4 Dyfverman, J., Hollander, J-E., Mottagnings- och transportut­
rymmen på byggplatser. SIB Rapport R 38:1972. Stockholm 1972
7.5 Egnlr, M., Leveranskontroll av byggmaterial med förslag till ru­
tiner. Redovisning till BFR. Stockholm 1973.
7.6 Schroeder, L., Stywberg, H., Lastning och lossning av planele­
ment i trä. SIB Rapport R 15:1973, Stockholm 1973
7.7 Zingmark, A., Extern transport av träelement. Byggmästaren 9.
1972.
7.8 Forskning inom byggmaterialtransportområdet. Från Byggforskningen
5.73
7.9 Rahm, H. G., Metodförbättringar genom värdeanalys. Byggmästaren
7. 1972
7.10 Metodutveckling för industriellt byggande. Svenska Byggnadsentre­
prenörföreningens Produktionsråd. Rapport nr 3, Stockholm 
1969
7.11 Morton, J., Operationsanalys för områdesprojektering. Byggmästa­
ren 2, 1973
8 Litteratur om utländskt byggande och export
8.1 Saare, E., Reserapport ang. tjänsteresa till Västtyskland 15-18
april 1971
8.2 Gemmel, Ch., Förundersökning av färdighusmarknaden i Västtysk­
land, Mönchen 1971
8.3 Data om marknaden för monteringsfärdiga hus i Västtyskland. Sven­
ska Byggexportgruppen AB, Stockholm 1973
8.4 Ytterligare information - byggnation i Nederländerna. Svensk-
Nederländska Handelskammaren, Haag 1971
8.5 Belbe, J., Västtyskt elementbyggande. Byggmästaren, november
1971, 1 och 3, 1972
8.6 Teikmans, A., Byggmarknaden i USA, Byggmästaren 6, 1972
173
8.7 Stahre, G., Byggmarknaden i Japan., Byggmästaren 6, 1972
8.8 Samuelsson, S., Kan USA lära oss bygga småhus? Byggmästaren 5,
8.9 Henriksson, B., Byggsamarbete Sverige-USA, Byggmästaren 5, 1972
8.10 Hur bor vi i Europa? Byggnadsindustrin 7, 73
8.11 Kvalitet är de svenska byggarnas bästa konkurrensmedel utomlands.
Byggnadsindustrin 10, 1973
9
9.1
9.2
9.3
9.4
9.5
9.6
9.7
9.8
9.9
9.10
9.11
9.12
9.13
9.14
Ekonomi, informationsteknik m.m.
Blach, K., Ankerstjerne, P., Brixen, J., Danish factual trade 
literature. Build International, April 1972
Småhusfabriken nr 1 idag i byggbranschen. Veckans Affärer 8 mars
Persson, Y. L., Dyrare Småhusträ. D.N. 16 juli 1973
Gremberg, T., Waernér Produktionskalkylering med ADP för bygg­
verksamhet. SIB Rapport R 24, Stockholm 1973
Ingemansson, S., Ljunggren, S., Förenklad mätning av luftljuds- 
isolering - skottmetoden SIB Rapport R 49:1972, Stockholm
Svensson, J., Färhandsbestämning av stegljudsisolering vid mjuka 
golvbeläggningar - massivbjälklag. SIB Rapport R 44:1972, 
Stockholm 1972
Ny guldålder: Exportchanserna växer "på trän". Veckans affärer 
nr 17, maj 1973
Småhusen ligger 47 % över 12 års nivå. Konjunkturbilden. Byggnads­
industrin 18, 1973 y 9
Priset på plast stiger 10-30 % i år. Veckans Affärer nr 17, mai
1077 r *
Konjunkturen. Veckans Affärer nr 17, maj 1973
Skogsbolagens april börsens bästa bransch. Veckans Affärer 17 
ma j 1973
Trä guldklimpen i morgondagens exportindustri 
Byggoruppgiftjbroms* slöseri »ed energi. Byggnadsindustrin 22,
Byggkrisen ännu värre."Halmstrå" från regeringen,Veckans Affärer,
U.1070 '
174
övrig litteratur
10 Speciella konstruktioner
10.1 Degerman, T., Gipsregelväggars funktion som vindstabiliserande 
element. Inst. för byggnadsteknik Rapport 31, Lund IV//
10.2 Lundgren, S. Å., Stenciler betröffande Dimensionering av ytbör- 
ande väggblock, takblock och bjälklagsblock i plywood, 
spånskivor och board. Nyköping 1871—1973
10.3
10.4
Hellers, B. G., Sahlin, 
fria i överkanten.
5., Belastningsförsök på grundmurar 
SIB rapport R 36:1972 Stockholm 1972
Småhusfundamentering. Kurs arrangerad av den Norske Ingemar- 
förening m.fl. Oslo 1972
10.5 Elmroth, A., Höglund, I., Värmebalans i småhus SIB Rapport R
7:1973, Stockholm 1973.
10.6 Hedberg, P-0., Holmberg, J., Nya fönsterkonstruktioner SIB-
rapport R16:1972.
BILAGA 175
EXEMPEL PA PROJEKT INOM SYSTEMOMRÄDEN
Den i kapitel 11 systemindelningen kan tjäna som underlag 
för formulering av projekt som överensstämmer med den 
tidigare angivna inriktningen.
Nedanstående förteckning upptar projekt som kan vara av 
intresse för studiet av lätta byggsystem, men får endast 
betraktas som exempel. Stora och små projekt blandas utan 
rangordning och någon prioritering är ej heller genomförd.
B. BYGGSYSTEM
- Lätta byggsystem - diskussion av mål, utvecklingsvägar, 
utvecklingsplan etc. t.ex. genom en konferens.
- Kontinuerlig uppföljning av systemteorier.
- Kravstudier, system - delsystem.
- Studier av bostadspreferenser.
- Studier i vilken utsträckning brukare accepterar "okonven­
tionell" formgivning.
- Studie av i vilken utsträckning behov finns för "artiku- 
lering" och vad man är beredd att betala.
- Undersökning av lämplig fördelning av lägenhetsstorlekar 
inom ett objekt med hänsyn till familjestorlekar, social 
situation, ekonomi etc.
- Prognos för serielängd i nya projekt.
- Funktionsstudier av nu använda bostadsplaner.
- Måttstudier av nu använda bostadsplaner.
- " för olika lokaler som behövs i ett bostadsområde.
- Standardisering av preferansmått för bostäder och lokaler.
- Studier av lämpliga husgrupperingar med hänsyn till sociala 
behov, tillgång på mark, service, ekonomi, kommunikation­
er etc.
176
- Studier av internationell utveckling beträffande samhälls­
byggande, uppföljning av utländska idétävlingar etc.
- Utlysande av idétävlingar beträffande samhällsbyggande.
- Studier av äldre, även misslyckade fullskaleförsök och 
experimenthus.
- Kartläggning av exportmarknaders normer och andra krav 
för att kunna göra en bedömning av svenska produkters 
möjligheter. Klassificering av material med hänsyn till 
dessa krav.
- Inventering av möjligheter och problem med brukarinflyt- 
ande i projekteringsstadiet och byggstadiet vid olika 
upphandlingsformer.
- Tät bebyggelse och brand.
- Studier av närliggande teknikområden för överförande av 
ideér till husbyggnadsområdet (ex. bilindustri, flygindu­
stri, elektroteknikindustri etc.).
- Studier av tidigare trähusteknik och arkitektur för över­
förande av tradition
AS. ADMINISTRATIVA SYSTEM
- Inventering av administrativ tekniks möjligheter att lösa 
problem i samband med konstruktion, tillverkning och bygg­
ande med lätta system.
- Upprättande av "systembank" med datorsystem för planering, 
optimering, kalkylering etc.
- Undersökning av lämplig administrativ teknik att hantera
brukarinflytande i ett tidigt projektstadie vid olika upp­
handlingsf ormer .
177
TS. TEKNISKA SYSTEM
- Inventering av nya tekniska totallösningar, systematisk 
sökning efter innovationer.
- Idétävlingar för olika delsystem.
- Framtidsstudier och prognoser för olika tekniska lösning­
ars framtidsmöjligheter.
- Långsiktiga prognoser för utvecklingspotential och möj­
ligheter till industrialisering för olika material, kon­
struktionstyper eller systemlösningar etc.
- Studie av lämplig förtillverkningsgrad med hänsyn till 
transporter och montage.
- Utarbetande av bedömningsmallar för totalentreprenader 
för projekt med mer varierad bebyggelse inom objektet.
K. Kommunaltekniska system
- Inventering och prognoser för framtida kommunikations­
system och deras konsekvenser för bostäder.
- Inventering och prognoser för framtida försörjningssystem 
och dess konsekvenser för framtida bostadsutformning.
- Speciella studier över nya typer av avloppshantering med 
möjligheter till förenkling i bostäder och så att inplac­
ering i naturen samt utnyttjande av sämre belägen mark 
underlättas.
- Förenkling av behandling för byggnadslov för industriellt 
tillverkade bostäder.
P. Produktionssystem för element
- Probleminventering.
- Studie av optimal serielängd för olika delsystem med hän- 
sym till produktion.
- Inventering av möjligheterna och förutsättningarna för att 
med ny styrningsteknik tillverka 'individuella" komponenter.
178
- Studie av optimal serielängd för olika komponenter i trä­
hussystem och med hänsyn till olika produktionsteknik och 
förtillverkningsgrad.
- Jämförande undersökning av limning och spikning av stom- 
element - bedömning av framtida utvecklingsmöjligheter.
- Jämförande studie av lagerproduktion och kundorderproduk­
tion vid olika förtillverkningsgrader.
- Studie av lämplig lastmetod med hänsyn till interna pro­
dukt ions flödet och mottagarens monteringsteknik.
- Studie av informationsflöde för produktionsdata med för­
slag till rationellare uppläggning av produktionsunderlag.
T. Transportsystem
- Probleminventering.
- Modeller för sambanden mellan elementtillverkning - 
transport - montering. Val av lämpliga lastbildningar 
och lagringspunkter.
- Studie av transporter av element med olika storlek och 
förtillverkningsgrader.
M. Montagesystem
- Probleminventering.
- Krav på olika förtillverkade element med hänsyn till bygg­
platsens krav.
- Skydd av olika byggnadsdelar med hänsyn till monteringsgång.
179
- Svårigheter och möjligheter till individuell utformning 
av olika delsystem med hänsyn till byggnadsplatsens krav.
- Inventering av behov av monteringsfrjälpmedel för olika 
elementsystem.
- Inventering av behov av nya fästdon och verktyg vid in- 
tr’oduktion av nya elementsystem.
H. Husets tekniska system
- Studie av funktionskrav och urvalskriterier för val av 
olika typer av byggnadsdelar.
- Studie av och konstruktionsval med hänsyn till underhåll 
och drift.
- Klarlägga föränderbarhetskrav för olika delsystem och 
byggnadsdelar.
- Prognos för kostnadsutveckling för material till olika 
byggnadsdelar t.ex. stommar, klimatskydd, fasader etc.
- Systematisk nedbrytning av delsystemen i lämpliga kompo­
nenter med stor kombinerbarhet och som lämpar sig för 
industriella tillverkningsmetoder.
- Studier av bostadsplaner och konstruktiv uppläggning för 
att underlätta förtillverkning av olika delsystem, t.ex. 
användning av centralenhet för försörjningssystem.
- Lågenergihuset - energisnålt, optimerat hus 
a. Anslutningssystem
- Probleminventering av anslutning av hus till miljö, mark, 
försörjningssystem etc.
1. Intag för VA, Värme, EL
- Standardisering av kopplingspunkter som möjliggör snabb 
anslutning av fabrikstillverkade hus.
2. Grundläggning
- Undersökning av utvecklingsmöjligheter för nya grundlägg- 
ningssystem till lätta hus.
180
Jämförande undersökning av olika grundläggningssystem med 
hänsyn till husets stomsystem och dess förtillverknings­
grad .
Undersökning av trä i grundläggning. Utveckling av källar­
väggar av trä och källarlös grundläggning av trå .
Förenklad grundläggning i ojämn terräng.
Marken som magasin för billig värme, teknisk-ekonomisk 
utredning.
Kan varma kryputrymmen lösa fuktproblem vid vissa kon­
struktionstyper?
3. .Markarbeten
Inventering av metoder, konsekvenser och kostnader för 
finplanering och plantering av tomtmark efter byggande.
b. Bärande och avskiljande system
Standardisering av byggdelsmått och anslutningar i nu­
varande system.
Studie av stabilitetskrav på hus byggda med förtillverk­
ade komponenter. Betydelse för fogutformning?
Lämplig förläggning av ledningsdragningar för el och 
värme, inbyggt - utanpåliggande lister? I vilken bygg- 
del - innervägg, yttervägg, bjälklag, tak? Krav på ut­
rymme och utförande av slitsar.
Studie av statisk samverkan mellan olika byggnadsdelar.
4. Stomme
Undersökning av optimal värmeisolering med hänsyn till 
de nya och förväntade energi- och materialpriser.
Undersökning av olika konstruktionstypers lämplighet 
och ekonomi med ny isolentjocklek.
Utveckling av ytbärande konstruktioner i träskivmaterial.
181
- Undersökning av möjligheterna att utveckla och tillverka 
nya typer av industriellt tillverkade halvfabrikat t.ex. 
komponenter för användning som stomkomponenter.
- Utveckling av nya baskomponenter som kan användas i 
sammansatta byggdelar.
- Studie av stomsystem med plåtreglar.
- Styrning av materialutveckling för material till samman­
satta komponenter.
- Krav på fogar i lätta system - probleminventering med 
förslag till lösningar.
- Lägenhetsskiljande bjälklag i lätt konstruktion.
- Fönster i lätta system -invertering av nya möjligheter.
- Fönsters utformning och placering med hänsyn till den 
nya energisituationen - 3 glas fönster?
- Materialval och behandling av fönster med hänsyn till 
underhåll.
- Undersökning av övriga yttervägg s-snickerier ~ funk­
tion, krav, lämplighet, utförande etc. (dörrar, garage­
portar etc. ).
- Undersökning av eventuella vinster vid integrering av 
vissa bärande funktioner (ex. grund - stomme).
5, Tak
- Studie av tak till 1 1/2 plans hus i varierande förtill- 
verkningagrader. Krav på planlösningar.
- Plana taket - probleminventering, utveckling, långtids- 
prov.
Standardisering av yttertakdetaljer.
av bärande komponenter i nuvarande system.
182
6. Fasader
Undersökning av möjligheterna an utveckla brandhärdiga 
fasadbeklädnader lämpade för lätta byggsystem.
Undersökning av möjligheterna att använda y <_terbekläd- 
naden som bärande del i väggsystemet (t.ex. plywood).
Studie av nuvarande typer av ytterbeklädnader med hänsyn 
till underhåll.
7. Rumsskiljare
Kartlägga konsekvenser och kostnader för flyttbara inner­
väggar.
Kartlägga konsekvenser av modulära innerväggstjocklekar. 
Kartlägga konsekvenser av en innerdörrbredd.
Utformning av slitsar med hänsyn till eldragningar. 
Kartlägga behov av ljudisolering inom lägenhet.
8. Inredningar
Kartläggning av nya utvecklingsvägar för inredningstill- 
verkningsmaterial och utförande.
Kartläggning av nya material och metoder för tillverkning 
av trappor.
9. Beläggning och ytbehandling
Probleminventering.
Inventering och utvärdering av olika väggbehandlingsme­
toder t.ex. tapetsering-målning.
Fogbehandling, inventering av möjligheter till nya vägar.
Förutsättning för invändig sprutmålning av väggar och tak, 
konsekvenser, marknadskrav etc.
183
C. Försörjningssystem
Undersökning av förutsättningarna för central försörj­
ningsenhet för t.ex. uppvärmning, VVS, EL, avfallshant­
ering etc.
10. Uppvärmning och luftbehandling
Inventering och program för nya system och energikällor 
med hänsyn till en förändrad energisituation.
Studie av uppvärmningssystem, lämplighet i samband med 
lätt elementbyggande.
Utnyttjande av solenergi genom rätt placering av fönster, 
användning av enkla solelement och övrig enkel teknik.
Förutsättningar för utveckling av värmepump till en indu­
striellt tillverkad, billig enhet.
Inventering av möjligheter till energisnål klimatisering.
13.Belysning och övriga elinstallationer
Inventering av problem med elinstallationer i kombina­
tion med industriellt tillverkade element.
12. Vatten och avlopp
Funktionsstudier av badrumskabiner,.(ev. kombinerade 
med andra försörjningsfunktioner).
Standardisering av våtväggar och förtillverkade rördelar. 
Probleminventering över förtillverkning av rörsystem.

■■
Tr
/.
«


R32:1975
Denna rapport avser anslag C 1008 från Statens råd för byggnads­
forskning till Sture Samuelsson, Uppsala.
Försäljningsintäkterna tillfaller fonden för byggnadsforskning.
Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 1403, 111 84 Stockholm 
Grupp: konstruktion
Pris: 29 kronor + moms
Art.nr: 6000432 ISBN 91-540-2452*8