Förord Firord 4 Programöversikt 5 Barn, dans och teater 7 Barn-, kultur- och fritidsverksamhet 8 Barn och musik 18 Datoranvändning 19 Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer 21 Historia 24 Idrott och hälsa 26 Individ och samhälle 28 Lärande och pedagogiskt ledarskap 33 Naturkunskap 44 4 Förord Avsikten med häftet "Ändringar och tillägg" är att ge skolledare och lärare information om de förändringar som gjorts under året och berör programmen i gymnasieskolan. I vissa fall sker ändringar så snabbt att det inte är möjligt att trycka nya programmaterial vaije gång utan förändringarna kommer att läggas in i programmaterialen när: • programmet ingår i Skolverkets programutvärdering och kursplanerevi­ dering • mycket stora förändringar är gjorda. • upplagan tagit slut Under 1997/98 har barn- och fritidsprogrammet, elprogrammet och industri­ programmet reviderats och nya kursplaner fastställdes av Skolverket den 14 april 1998. Kursplanerna och betygskriterierna är publicerade i SKOLFS 1998:11. Reviderade kursplaner och betygskriterier i karaktärsämnen för barn- och fritidsprogrammet och elprogrammet publiceras i separata häften. I häftena saknas kursplaner som inte är reviderade och som är gemensamma för flera program, kursplaner för ej programbundna kurser samt kärnämnena (SKOLFS 1997:2-3, 1994:9, 1994:11). Industriprogrammet är slut i lager och trycks i ny upplaga. Kursplaner för det nya ämnet Multimedia trycks i ett separat ändringar och tillägg. Kursplaner och betygskriterier finns också tillgängliga i Skolverkets databas (Basinformation för skolan). Skolverket kommer inte att ge ut något nytt programmaterial för dessa program då ytterligare förändringar kommer att ske inom kort tid. Till de förändringar som kan förutses hör betygskriterier för MVG, modulisering av kurser, reviderade kursplaner i kärnämnena och nya programmål. En ny upplaga av programmaterialet skulle därför mycket snabbt bli in­ aktuellt. Skolverket förbereder en ny upplaga av programmaterialet till hös­ ten 2000. Programöversik t BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) A Kärnämnen Gemensamma kurser Ämne Kurskod Kurs Poäng ENGELSKA EN200 Engelska A 110 ESTETISK VERKSAMHET ESV200 Estetisk verksamhet 30 IDROTT OCH HÄLSA IDH200 Idrott och hälsa A 80 MATEMATIK MA200 Matematik A 110 NATURKUNSKAP NK20 Naturkunskap 30 RELIGIONSKUNSKAP RE200 Religionskunskap A 30 SAMHÄLLSKUNSKAP SH200 Samhällskunskap A 90 SVENSKA SV203 A: Språket och människan 80 SV204 B: Språk - litteratur - samhälle 120 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK' SV2201 Svenska som andra språk A 80 SV2202 Svenska som andra språk B 120 B Yrkesämnen inom programmet Gemensamma kurser Ämne Kurskod Kurs Poäng ARBETSMILJÖKUNSKAP ARB 201 Arbetsmiljö - yrkesliv 30 BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET BKF202 Barn-, kultur- och fritidsverksamhet 150 DATORANVÄNDNING DAA200 Datorkunskap 50 FÖRETAGSEKONOMI FE201 Företagsekonomi A 30 INDIVID OCH SAMHÄLLE IOS201 Fritidskunskap 100 IOS202 Utveckling, livsvillkor och socialisation 200 LÄRANDE OCH PEDAGO­ GISKT LEDARSKAP LPL200 Arbete och lärande 50 LPL202 Hälsopedagogik 80 LPL203 Kommunikation 80 LPL207 Pedagogiskt ledarskap 100 ' Alternativ för elever med annat modersmål än svenska. 6 Valbara kurser Ämne Kurskod Kurs Poäng BARN OCH MUSIK BAMU200 Barn och musik2 30 BARN, DANS OCH TEATER BDT200 Barn, dans och teater2 50 BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET BKF200 Badverksamhet 250 BKF201 Barn i förskola och fritidshem 250 BKF203 Fritid för funktionshindrade 50 BKF204 Kultur och folkbildning 200 BKF205 Projekt och arrangemang 50 BKF206 Ungdoms- och föreningsarbete 200 FRITIDSANLÄGGNINGAR OCH FRITIDSMILJÖER FAF200 Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer A 150 FAF201 Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer B 150 HISTORIA HI200 Historia A 80 IDROTT OCH HÄLSA IDH201 Idrott och hälsa B 50 INDIVID OCH SAMHÄLLE IOS200 Barn, ungdomar och vuxna i behov av särskild stöd 200 LÄRANDE OCH PEDAGO­ GISKT LEDARSKAP LPL201 Fritidens aktiviteteer 50 LPL204 Ledarskap inom lek och idrott 50 LPL205 Natur och friluftsliv A 50 LPL206 Natur och friluftsliv B 50 LPL208 Skapande dramatik 50 NATURKUNSKAP NK201 Naturkunskap B 70 2 Kursplanen revideras i samband med översyn med Estetiska progammet. Kursplaner Ämne: BARN, DANS OCH TEATER Kurs: Barn, dans och teater Kurskod: BDT200 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall ge kunskap om hur dans och teater i samspel på ett allsidigt sätt kan användas i arbete med barn. Kursen skall belysa vikten av att barnet lär känna sin egen uttrycksförmåga och sina olika möjligheter att uttrycka sig. Med betoning på den gemenskap som dans- och teaterlek kan ge skall kursen också kontinuerligt öva elevernas förmåga att arbeta i ett mångkulturellt sam­ manhang. Efter genomgången kurs skall eleven ha elementära färdigheter i arbete med gestaltande lek inom uttrycksformerna dans och teater kunna förstå och stimulera barns uttrycksbehov och förmåga vad gäller kropp, röst, rörelse, dynamik och aktion, företrädesvis i grupp kunna planera, genomföra och utvärdera arbete med dans- och teaterlek i barngrupp. Betygskriterier Godkänd Eleven känner till vissa grundläggande fakta om barns uttrycksbehov och för­ måga vad gäller kropp, rörelse, dynamik och aktion och visar varierande in­ sikt i hur man kan stimulera barn i dessa avseenden. Eleven deltar aktivt i praktiska övningar och kan med handledning beskriva arbetet och ge vissa exempel på hur man kan göra en pedagogisk uppläggning av dans- och teaterlek i barngrupp. Eleven kan med handledning planera och ge­ nomföra ett enkelt pedagogiskt arbete i barngrupp och med handledning tolka, utvärdera och dra vissa slutsatser av det egna arbetet. Eleven visar varierande insikt om dans- och teaterlekens möjligheter och betydelse i ett mångkulturellt sammanhang. Godkänd Eleven känner till och kan redogöra för vissa grundläggande fakta om barns uttrycksbehov och förmåga vad gäller kropp, rörelse, dynamik och aktion och visar insikt i hur man kan stimulera barn i dessa avseenden. Eleven deltar aktivt i praktiska övningar och kan med viss handledning beskriva arbetet och 8 ge exempel på hur man kan göra en pedagogisk uppläggning av dans- och teaterlek i barngrupp. Med viss handledning planerar och genomför eleven med gott resultat ett enkelt pedagogiskt arbete i barngrupp och kan med viss handledning tolka, utvärdera och dra slutsatser av det egna arbetet. Eleven visar insikt om dans- och teaterlekens möjligheter och betydelse i ett mång­ kulturellt sammanhang. Ämnesbeskrivning Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Syfte Ämnet Barn-, kultur- och fritidsverksamhet syftar till att ge kunskaper om verksamheter inom förskola, fritidshem och skola, kommunal, kommersiell och ideell fritidsverksamhet samt kultur och folkbildning. Ett ytterligare syfte är att ge erfarenhet av arbete i dessa verksamheter. Ämnets karaktär och uppbyggnad Ämnet ger en översikt över verksamheter för barn inom förskola, fritidshem och skola samt fritids- och kulturverksamhet. Fritids- och kulturverksamhet riktar sig till människor i alla åldrar, dvs. barn, ungdomar, vuxna och äldre. Till ämnet hör även hur de olika verksamheterna kan organiseras och bedrivas i kommunal, kommersiell och ideell regi. I ämnet ingår begreppet kultur, dess innehåll och uttryck. Med kultur­ begreppet avses oftast konstnärliga aktiviteter som musik, konst, teater och litteratur. Kultur kan även omfatta det gemensamma vad gäller språk, idéer, normer, värderingar och historia. Båda dessa aspekter av kulturbegreppets innebörd är väsentliga för ämnet. Till ämnet hör även att ge en orientering kring begreppet fritid och hur fritiden och dess olika yttringar har förändrats genom tiderna. En sådan as­ pekt är att betrakta fritiden ur ett utvecklingsperspektiv och som ett inslag i en individs ständiga lärande. Ämnet har ett brett tidsperspektiv och belyser hur organisationsformer, inriktningar och mål varierat under olika tidsperioder. Till ämnets karaktär hör därför hur barn-, kultur- och fritidsverksamheter har vuxit fram och blivit en del av samhället. Inom ämnet behandlas hur verksamheter i förskola och fritidshem har förändrats från en vårdande inriktning till en allt mer pedago­ gisk. Även verksamheternas nutida form och framtida utvecklingsmöjligheter ingår i ämnet. En viktig del i ämnet är hur barnverksamhet samt kultur- och fritids­ aktiviteter utformas praktiskt och hur kunskap kan användas för att utveckla olika verksamheter för alla åldrar. Ämnet handlar också om sambandet mel­ lan människors utveckling och behov och hur detta kan relateras till verksam­ hetens utformning och arbetssätt. Olika teorier om barns och ungdomars ut- veckling ingår därför i ämnet, liksom hur även fritid för funktionshindrade och verksamhet för pensionärer kan utformas. Ämnet består av en gemensam kurs och sex valbara kurser. Den gemensamma kursen Barn-, kultur- oc h fritidsverksamhet är en grund för flera av kurserna i ämnet och även för några av programmets övriga kurser. Kursen ger en översikt över olika verksamheter, deras bak­ grund, nutida utformning och pedagogiska innehåll. I kursen Barn i förskola oc h fritidshem fördjupas kunskaperna om barns utveckling och de vuxnas förhållningssätt. Här behandlas även verksam­ heternas mål, pedagogiska inriktning och samverkansformer. Kursen Ungd oms- oc h föreningsarbete ger fördjupade kunskaper om ungdomars utveckling och ungdomskulturer. Kursen handlar även om arbete med ungdomar i kommunal, kommersiell och ideell regi och om föreningsar­ bete för alla åldrar. Dessa båda kurser förutsätter kunskaper som motsvaras av den gemensamma kursen Utveckling, li vsvi l lkor oc h soc ialisation. Kursen K u ltur oc h f o lkbi l dning förutsätter kunskaper från den gemen­ samma kursen Barn-, kultur- och fritidsverksamhet och handlar om kultur- och folkbildningsverksamhetens betydelse samt biblioteksarbete. Kursen Badverksamhet behandlar arbete vid badanläggningar och förutsätter kun­ skaper motsvarande kursen Fritidskunskap. Kunskaper om kultur- och fritidsaktiviteter för funktionshindrade samt verksamhetens betydelse för deras livskvalitet behandlas i kursen Fritid för funktionshindrade. Kursen förutsätter kunskaper motsvarande kursen Fritidskunskap. Kursen Projekt oc h arrangemang behandlar hur projekt och arrangemang genomförs inom ett valt verksamhetsområde. Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Kurs: Badverksamhet Kurskod: BKF200 Poäng: 250 M ål för kursen Kursen skall ge kunskaper för arbete inom badverksamhet samt utveckla för­ mågan att leda simundervisning. Vidare skall kursen utveckla en handlings­ beredskap för att upprätthålla ordning och säkerhet vid badanläggningar samt ge förståelse för vikten av ett pedagogiskt bemötande av besökarna. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om badverksamhet som rekreationsmöjlighet och andra aktivite­ ter som kan förekomma i samband med bad ha kännedom om bad som historisk och kulturell företeelse 10 kunna utöva de vanligaste simsätten kunna upprätthålla ordning och säkerhet vid badanläggningar samt ut­ föra övervakning och livräddning med handledning kunna undervisa i simskola och i livräddning ha kunskap om skötsel och underhåll av badanläggningar samt förståelse för hur verksamheten påverkar miljön kunna möta besökarna med respekt utifrån deras behov av hjälp och service. Betygskriterier Godkänd Eleven är orienterad om badets historia och dess kulturella grund och ger exempel på rekreationsmöjligheter i badanläggningar. Eleven utför arbets­ uppgifter i vanliga situationer. Eleven kan de vanligaste simsätten och utför livräddning samt fungerar under handledning som simlärare. Eleven beskriver principer för underhåll av och säkerhet i badanläggningar. Eleven kan möta besökare med respekt och har insikt i deras behov av hjälp och service. Väl godkänd Eleven beskriver badets historiska och kulturella bakgrund och ser skillnader mellan olika rekreationsformer. Eleven utför självständigt arbetsuppgifter i vanliga och vardagliga situationer. Eleven har god färdighet i de vanligaste simsätten samt livräddning. Eleven utför simläraruppgifter och fungerar som instruktör i hjärt- och lungräddning. Eleven förklarar principer för underhåll och säkerhet vid badanläggningen. Eleven visar gott omdöme vid möte med besökare och vid insatser gällande ordning och säkerhet. Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Kurs: Barn i förskola och fritidshem Kurskod: BKF201 Poäng: 250 M ål för kursen Kursen skall ge fördjupade kunskaper om barns utveckling ur ett helhetsper­ spektiv samt kunskaper om förskolans och fritidshemmens mål och inriktning samt utveckla en förståelse för hur pedagogiska förhållningssätt påverkar verksamheten. Kursen skall även ge kunskaper om samspelet mellan hem, förskola, skola och fritidshem. Kursen skall dessutom ge insikt i hur ett miljö­ medvetande kan utvecklas genom pedagogiskt arbete. Ett ytterligare mål för kursen är att ge kunskaper om den lagstiftning som anger villkoren för verk­ samheterna. 11 Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha fördjupad kunskap om barns utveckling samt en förståelse för hur utveck­ lingen påverkas av social och kulturell tillhörighet ha kunskap om barns tänkande och förståelse för hur barn tolkar och bearbe­ tar upplevelser ha kunskaper om flickors och pojkars behov av att utveckla en trygg könsid­ entitet samt förstå att vuxnas bemötande av varandra och barnen påverkar förutsättningarna för jämställdhet ha kunskaper om barns etik- och moralutveckling samt kunna reflektera över olika livsfrågor kunna stimulera barns utveckling och lärande genom lek och ett pedagogiskt genomtänkt arbetssätt ha erfarenheter av och fördjupade kunskaper om lekens betydelse samt om vuxnas förhållningssätt i olika leksituationer under handledning kunna observera och analysera individ, grupp och verk­ samhet ha kännedom om verksamheter för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ha kunskaper om och ha deltagit i olika samarbetsformer mellan hem, för­ skola, skola och fritidshem under handledning kunna tolka, planera och utföra arbetet enligt de mål som fastställts för verksamheten ha kunskaper om hur ekonomiska förutsättningar påverkar verksamheten samt känna till vilka lagar och andra bestämmelser som styr verksamhet och personal kunna inrikta sina arbetsinsatser och val av material på ett sätt som är säkert ur skydds- och miljösynpunkt. Betygskriterier Godkänd Eleven har kännedom om innebörden i några utvecklingspsykologiska teorier samt förståelse för hur barn tolkar och bearbetar upplevelser. Eleven beskri­ ver utifrån konkreta situationer uppväxtvillkorens och socialisationens bety­ delse för individens utveckling. Eleven är medveten om sin egen och andra vuxnas betydelse som förebild. Eleven möter barn med respekt för deras be­ hov och olikheter. Eleven har kunskaper om lekens betydelse för barns ut­ veckling. Eleven är orienterad om arbetsformer för barn och ungdomar i be­ hov av särskilt stöd. Eleven planerar, genomför och utvärderar med handled­ ning pedagogiskt arbete. Eleven har kännedom om lagar och förordningar som styr verksamheterna inom förskola och fritidshem. Eleven har kännedom om vad ett miljöpedagogiskt arbete innebär. 12 Väl godkänd Eleven förstår samband mellan utvecklingspsykologiska teorier och vardag­ liga situationer som rör utveckling, livsvillkor och socialisation. Eleven re­ flekterar över livsfrågor samt beskriver barn och ungdomars etik- och moral­ utveckling. Eleven visar förståelse för lekens betydelse för barns utveckling samt förståelse för vuxnas roll i olika leksituationer. Eleven samarbetar med barn, föräldrar och olika personalkategorier samt är medveten om sin bety­ delse som pedagogisk förebild. Eleven tolkar mål och planerar, genomför och utvärderar mer självständigt pedagogisk verksamhet. Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Kurs: Barn-, kultur- och fritidsverksamhet Kurskod: BKF202 Poäng: 150 M ål för kursen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om dagens förskola, fritidshem och skola. Kursen skall dessutom ge grundläggande kunskaper om kultur- och fritidsverksamhet för alla åldrar och dessutom en förståelse för de olika verksamheternas historiska framväxt. Kursen skall ge erfarenhet av olika akti­ viteter och verksamhetsformer samt förståelse för deras pedagogiska värde. Ett mål för kursen är även att skapa medvetenhet om individuella, sociala och kulturella skillnader vid utövande och utformning av olika verksamheter. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om verksamhetsområdenas historiska, idémässiga och kulturella bakgrund ha erfarenhet av barnverksamhet samt kultur- och fritidsaktiviteter ha kunskap om och ha deltagit i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för människor med olika behov förstå de pedagogiska krav som ställs för arbete inom de olika verksamheterna känna till beslutsformer, ekonomi och administration inom olika verksamhe­ ter känna till lagstiftningen som reglerar verksamheterna vara orienterad om skillnaderna mellan kommunala, kommersiella och ide­ ella verksamheter förstå hur miljöer, anläggningar, lokaler och utrustning har betydelse för verksamheten samt kunna ta ställning till vilka resurser, såväl ekonomiska som fysiska och personella, som krävs för verksamheten. Betygskriterier Godkänd Eleven har kunskap om vilka verksamheter som bedrivs inom barn-, fritids- och kulturområdet. Eleven är orienterad i verksamheternas ideologi, bak­ grund och nuvarande form. Eleven deltar i samt planerar och genomför med handledning enklare aktiviteter. Eleven känner till den lagstiftning som regle­ rar verksamheterna. Eleven är orienterad om anläggningar för barn-, fritids- och kulturverksamhet samt hur miljön påverkar olika verksamheter. Väl godkänd Eleven beskriver några verksamheter inom barn-, fritids- och kulturområdet samt förklarar deras betydelse i samhället förr och nu. Eleven beskriver någon verksamhets ideologi, historik och kulturella grund. Eleven planerar, genom­ för och utvärderar mer självständigt, olika aktiviteter. Eleven förklarar någon verksamhets beslutsformer, ekonomi- och ärendehantering. Eleven förklarar hur olika ideologier påverkar verksamheter samt hur verksamheterna bedrivs utifrån detta. Eleven förklarar hur samhällsförändringar, organisation och le­ darskap påverkar kommunal, kommersiell och ideell verksamhet. Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Kurs: Fritid för funktionshindrade Kurskod: BKF203 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall ge kunskaper om fritidsverksamhet för människor med funk­ tionshinder och hur fritidsverksamhet kan bidra till funktionshindrades livs­ kvalitet. Dessutom skall kursen ge erfarenhet av ett pedagogiskt bemötande av människor med funktionshinder. Kursen skall även skapa insikt om vilken inverkan olika attityder har på funktionshindrades livssituation och verksam­ het. Kursen skall ge möjlighet att bearbeta känslor, upplevelser och förhåll­ ningssätt till funktionshinder. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha erfarenheter av samhällets och organisationers insatser för människor med funktionshinder och om deras möjligheter att delta på jämlika villkor vara väl förtrogna med hur fritids- och kulturaktiviteter görs tillgängliga för människor med funktionshinder ha fått erfarenheter av och kunna stimulera till aktiviteter anpassade till funktionshindrades individuella behov ha kunskap om hur livsvillkoren för människor med funktionshinder påverkas av omgivningens bemötande och förhållningssätt 14 ha kunskap om olika handikapporganisationer, deras framväxt, idébakgrund och huvudsakliga verksamhet. Betygskriterier Godkänd Eleven förstår betydelsen av att bearbeta egna reaktioner och känslor i mötet med funktionshindrade. Eleven förstår betydelsen av att stärka människors självkänsla och självrespekt. Eleven förstår hur fritid och kultur kan göras tillgängliga för människor med olika funktionshinder. Eleven deltar aktivt i planering och genomförande av fritidsaktiviteter för funktionshindrade. Eleven är orienterad om hur funktionshindrades livsvillkor påverkas av om­ givningens bemötande och förhållningssätt. Eleven har kunskap om olika handikapporganisationer samt hur de bedriver sin verksamhet. Väl godkänd Eleven reflekterar över egna erfarenheter och känslor och därmed sitt förhåll­ ningssätt till funktionshindrade. Eleven reflekterar över hur kultur- och fri­ tidsverksamhet kan bidra till funktionshindrades livskvalitet. Eleven planerar och genomför mer självständigt aktiviteter för funktionshindrade utifrån indi­ viduella behov. Eleven har kännedom om hur livsvillkoren för funktions­ hindrade påverkas av andra människors förhållningssätt och bemötande. Eleven visar förståelse för ett pedagogiskt ledarskap för utveckling och ut­ formning av olika verksamheter. Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Kurs: Kultur och folkbildning Kurskod: BKF204 Poäng: 200 Mål för kursen Kursen skall fördjupa kunskaperna om kulturverksamhet, folkbildning och biblioteksverksamhet. Kursen skall dessutom ge kunskap om den historiska och nutida betydelsen av kultur- och folkbildningsverksamhet och hur olika bildningsideal påverkar verksamheternas innehåll. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall känna till och kunna ta ställning till olika innebörder av begreppen kultur och folkbildning ha kunskap om folkbildningens historia och folkrörelsernas betydelse för samhällets demokratiska utveckling ha kunskap om kultur och folkbildning inom folkrörelser, studieförbund och folkhögskolor samt skillnaden mellan utbildning och folkbildning ha kunskap om samhällets kulturpolitik och de insatser som görs av stat, landsting och kommun inom kultur- och folkbildningsområdet ha kännedom om biblioteks och museers inre arbete och utåtriktade verksamhetsformer samt deras funktioner som kunskaps- och bildningskällor vara orienterad om verksamhetsmål för bibliotek, museer och andra kulturinstitutioner ha kunskap om och erfarenhet av arbete med administration, ekonomi, orga­ nisation och information inom något av områdena kultur och folkbildning ha kännedom om produktion och genomförande av lokala kultur- och folkbildningsarrangemang kunna bemöta besökare med respekt och vilja att ge personlig service. Betygskriterier Godkänd Eleven är medveten om olika innebörder av begreppen kultur och folkbild­ ning. Eleven beskriver folkbildningens utveckling och dess betydelse för de­ mokratin. Eleven beskriver hur historiska och ideologiska perspektiv ligger till grund för kultur- och folkbildningsverksamheten. Eleven är orienterad om hur samhällets kulturpolitik påverkar verksamheterna. Eleven är orienterad om biblioteks, museers och andra kulturinstitutioners verksamhet och bildningsfunktion. Eleven är orienterad om olika verksamheters mål och medel. Eleven producerar och genomför med handledning ett kultur- eller bildningsarrangemang Väl godkänd Eleven beskriver vilken betydelse kultur och folkbildningsverksamhet har ur olika perspektiv. Eleven visar insikt i folkbildningens utveckling och kan värdera folkbildningens betydelse för demokratin. Eleven förklarar skillna­ der mellan utbildning och folkbildning. Eleven beskriver skillnader mellan kommunal kulturverksamhet och kulturverksamhet inom studieförbund. Eleven utför relativt självständigt arbetsuppgifter inom kultur och folkbild­ ning. Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Kurs: Projekt och arrangemang Kurskod: BKF205 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i och erfarenheter av att planera och organisera samt genomföra och utvärdera projekt och arrangemang inom ett valt verksamhetsområde. Särskilt skall kursen ge erfarenhet av att starta, 16 utveckla och driva projekt och arrangemang utifrån en verksamhets- eller affärsidé. Mål som eleverna skall uppnå efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om beslutsfattande och ansvarsförhållanden på olika nivåer samt känna till metoder och former för att driva projekt och arrangemang ha kunskap om den arbetsprocess som arbete med eller ledarskap för projekt innebär samt kunna genomföra ett projekt eller arrangemang utveckla förmågan att ta kontakter med organisationer, myndigheter och före­ tag förstå hur projekt kan vara ett led i förändring och utveckling ha kunskap om och erfarenhet av metoder för marknadsföring, planering och ekonomisk kalkylering i projekt eller arrangemang inom verksamhetsområdet ha kännedom om olika vägar för att söka ekonomisk finansiering till projekt eller arrangemang känna till och kunna tillämpa bestämmelser och avtal för projekt och arrang­ emang. Betygskriterier Godkänd Eleven har förståelse för affärsidéns eller verksamhetsidéns betydelse för pro­ jekt och arrangemang samt har kännedom om hur projekt kan leda till föränd­ ring och utveckling inom olika verksamheter. Eleven medverkar i planering och genomförande av projekt eller arrangemang samt visar förståelse för vad projektledarskap omfattar. Eleven förklarar i stora drag varför privatpersoner, organisationer och företag bör planera och följa upp sin verksamhet. Eleven utför enkla kalkyl- och lönsamhetsberäkningar. Eleven har kännedom om de lagar och bestämmelser som påverkar projekt och arrangemang samt har kän­ nedom om olika möjligheter till ekonomisk finansiering. Väl godkänd Eleven beskriver olika projektorganisationers verksamhetsuppbyggnad, samt visar god förståelse för affärsidéns betydelse för att bedriva projekt eller ar­ rangemang. Eleven planerar, genomför och utvärderar mer självständigt ett projekt eller arrangemang. Eleven visar god insikt i planering, organisation och marknadsföring av olika verksamheter, samt utför mer omfattande kalky­ ler och lönsamhetsberäkningar. Eleven tolkar och förstår de lagar och förord­ ningar som påverkar projekt och arrangemang. 17 Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDS­ VERKSAMHET Kurs: Ungdoms- och föreningsarbete Kurskod: BKF206 Poäng: 200 M ål för kursen Kursen skall ge kunskap om ungdomsarbete och föreningsarbete för olika åldersgrupper samt om olika former av samhällsstöd och motiven till dessa. Dessutom skall kursen utveckla förmågan att leda ungdoms- och föreningsar­ bete i olika verksamheter inom samhälls- och fritidsgårdsarbete. Ett ytterli­ gare mål för kursen är att ge fördjupade kunskaper om ungdomar och livsvill­ kor förr och nu nationellt och internationellt. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om och erfarenhet av ungdoms- och föreningsarbete samt känna till hur verksamheterna växt fram och förstå deras betydelse i dagens sam­ hälle ha fördjupad kunskap om ungdomars utveckling samt hur ungdomar utveck­ lar olika förhållningssätt beroende på kön och sociokulturell tillhörighet kunna reflektera över olika ungdomskulturer och deras betydelse för ledar­ skap, organisation och verksamhet förstå hur människors självkänsla och identitet kan stärkas genom ungdoms- och föreningsarbete ha kunskap om de vanligast förekommande organisationsformerna och de speciella verksamhetsformer som utvecklats inom samhälls-, förenings- och fritidsgårdsarbete ha förståelse för hur olika former av ledarskap påverkar verksamheten och vilka möjligheter och svårigheter som ledarskapet inrymmer i olika miljöer såsom fritidsgårdar, föreningar, organisationer och offentliga ungdomsmiljöer samt påbörja utvecklingen av en egen ledarskapsstil med pedagogisk inrikt­ ning ha kunskap om motiven till och formerna för samhällets stöd till förenings-, folkbildnings- och ungdomsverksamhet. Betygskriterier Godkänd Eleven har erfarenhet av verksamheter inom ungdoms- och föreningsarbete. Eleven beskriver hur ungdoms- och föreningsverksamhet utvecklats utifrån ett historiskt, kulturellt och ideologiskt perspektiv. Eleven beskriver utifrån konkreta situationer hur ungdomars livsvillkor och utveckling påverkas av kön och sociokulturell tillhörighet. Eleven är orienterad om hur organisation, ledarskap och arbetsmetoder påverkar individ och grupp i verksamheten. 18 Eleven utövar med handledning ledarskap i någon ungdoms- eller förenings­ verksamhet. Eleven förstår hur samhällsutvecklingen påverkar ungdoms- och föreningsarbete. Väl godkänd Eleven beskriver hur olika verksamheter har utvecklats utifrån olika perspek­ tiv samt hur detta påverkat organisation, metod och ledarskap. Eleven beskri­ ver utifrån ett helhetsperspektiv ungdomars utveckling samt hur olika livs­ stilar utvecklas beroende på kön, sociokulturell tillhörighet och subkulturer. Eleven förklarar hur ungdoms- och föreningsarbete kan stärka människors självkänsla och identitet. Eleven utövar mer självständigt ledarskap i någon ungdoms- eller föreningsverksamhet. Eleven reflekterar över människors mo­ tiv till deltagande i olika fritidsverksamheter samt hur samhällsförändringar påverkar dessa motiv. Ämne: BARN OCH MUSIK Kurs: Barn och musik Kurskod: BAMU200 Poäng: 30 Mål för kursen Kursen skall ge kunskaper om barns musikaliska utveckling samt ge inblick i olika metoder för arbete med musik i barngrupp. Kursen skall också ge insikt om musiken som uttrycksmedel för barn i ett mångkulturellt sammanhang. Efter genomgången kurs skall eleven ha en repertoar omfattande barnvisor och musik i rörelselekar kunna planera, genomföra och utvärdera musikaktiviteter i en barngrupp. Betygskriterier Godkänd Eleven har en viss repertoar av sånger och rörelselekar och kan använda den i arbete med en barngrupp. Eleven kan med stöd omsätta teoretiska resone­ mang och kunskaper om barns utveckling i praktiska uppgifter. Eleven kan med stöd utvärdera resultatet av sitt arbete. Väl godkänd Eleven har en god repertoar och deltar med intresse och engagemang i musik­ aktiviteter för barn. Eleven visar god förståelse för barns utveckling och be­ hov och kan tillämpa sina kunskaper i praktiska situationer. Eleven har god kontakt med barn och lätt att samarbeta med vuxna. Eleven kan mer själv­ ständigt utvärdera resultatet av sitt arbete. Ämne: DATORANVÄNDNING S yfte Ämnet syftar till att ge grundförutsättningar att använda programvaror och utrustning för ämnesövergripande projekt och andra arbetsuppgifter inom vald studieinriktning. Utbildningen avser att utveckla förmågan att använda IT som hjälpmedel för ett aktivt kunskapssökande och utforskande arbets­ sätt. Ämnet syftar också till att ge kunskap om hur datorer används i arbetslivet inom de yrkesområden som den valda studieinriktningen avser att leda till. Ämnet syftar dessutom till att ge en övergripande bild av utvecklingen inom datorområdet. Ämnets karaktär och uppbyggnad Användningen av datorer har ökat mycket snabbt inom de flesta av arbets- och samhällslivets områden. Datorer används för kommunikation, produk­ tionsstyrning och övervaknings- och säkerhetssystem, vid sökning, bearbet­ ning och lagring av information, i samband med vetenskapligt, administrativt och konstnärligt arbete och på en mängd andra sätt. Datoranvändningen har förändrat och skapat nya produktionsprocesser och yrken. Yrkesroller och gränser mellan yrken och yrkeskompetenser förändras kontinuerligt på grund av datorteknikens utveckling. Datoranvändningen rör också frågor om juri­ dik, etik och demokrati, t.ex. upphovsrätt, yttrande- och informationsfrihet och människors rätt till integritetsskydd. Av den framtida datoranvändaren kommer därför att krävas såväl en kreativ hållning till datorteknologins möjligheter och användningsområden samt de förändringsbehov den ger upphov till, som medvetenhet om juridiska och de­ mokratiska aspekter av teknologin. Kunskaper om utrustning, programvaror och datorteknikens olika använd­ ningsområden ger reella möjligheter att använda sig av datorer och informa­ tionsteknologi och är idag en förutsättning för deltagande i arbets- och sam­ hällsliv. Ämnet Datoranvändning ger de grundläggande förutsättningarna för den fortsatta kunskapsutvecklingen. I ämnet finns en kurs, Datorkunskap, som är en obligatorisk kurs för flertalet program. Kunskaperna kan därefter förstärkas, breddas och fördjupas genom att de tillämpas i sitt sammanhang inom olika ämnen. Ämne: DATORANVÄNDNING Kurs: Datorkunskap Kurskod: DAA200 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall ge kunskaper om persondatorer och nätverk samt färdigheter i att använda programvaror i samband med olika slags arbetsuppgifter inom vald studieinriktning. Kursen skall utveckla färdigheter i att söka och hantera 20 information på Internet/intranet. Kursen skall dessutom ge kunskaper om da­ tasäkerhet och lagstiftning samt om ergonomi och miljö inom datorområdet. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kännedom om persondatorer och nätverk kunna använda programvaror för textbehandling, layout, grafisk presenta­ tion, registerhantering, kalkylering och informationssökning med inriktning mot vald studieinriktning ha kännedom om arbetslivets datoranvändning inom studieinriktningen kunna använda flertalet tjänster på Internet eller intranet och kunna söka och hantera information med ansvar och omdöme samt känna till de säkerhets­ aspekter som är förknippade med Internet eller intranet ha kunskap om datasäkerhet och lagstiftning som har betydelse i samband med datoranvändning samt ha kännedom om etiska och demokratiska aspek­ ter av datorteknologin ha kunskap om ergonomi och miljöfrågor inom området. Betygskriterier Godkänd Eleven har grundläggande färdigheter att arbeta med program för textbehand­ ling, layout, grafisk presentation, registerhantering, kalkylering och informa­ tionssökning. Eleven utför olika slags arbetsuppgifter med datoranknytning som finns inom studieområdet och kan med stöd av läraren lösa problem som uppkommer vid tillämpningen av programmen. Eleven använder grundläg­ gande Internet/intranettjänster och har kännedom om säkerhetsaspekter i samband med Internet eller intranet. Eleven förstår betydelsen av att informa­ tion behandlas med ansvar och omdöme och är orienterad om datasäkerhet och lagstiftning som har anknytning till datorområdet. Eleven har kunskap om ergonomi och miljöfrågor i samband med datoranvändning. Väl godkänd Eleven har god förmåga att använda olika program och ser möjligheter att utföra olika slags arbetsuppgifter inom studieinriktningen med hjälp av dato­ rer. Eleven löser relativt självständigt olika arbetsuppgifter, problem och frå­ geställningar som uppkommer vid tillämpningen av programmen. Eleven an­ vänder flertalet Internet eller intranettjänster och har kunskap om lagstiftning med anknytning till datorområdet. Ämne: FRITIDSANLÄGGNINGAR OCH FRITIDSMILJÖER S yfte Ämnet syftar till att ge kunskap om olika fritidsanläggningar och fritids­ miljöer samt om arbete vid dessa. Utbildningen i ämnet syftar även till att ge kunskaper om fritidsanläggningars och fritidsmiljöers samhällsfunktion och om anläggningarnas användning, drift och skötsel. Ett ytterligare syfte är att ge kunskap om vad som kännetecknar god service och gott bemötande samt kunskap om säkerhet för besökare och anställda. Ämnets karaktär och uppbyggnad Ämnet Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer speglar hur anläggningar vuxit fram ur människors behov av aktivitet och rekreation under sin fritid. Anläggningarna representerar i dag stora värden som kräver utbildad perso­ nal för såväl upprätthållande av verksamheter och service för besökare som skötsel, drift och underhåll. Utbildningen inom ämnet handlar även om turist- och rekreationsmiljöer samt fritidsmiljöer, såsom lekparker, parkområden, vandrings- och kanot­ leder samt strövområden. Ämnet belyser de faktorer som har betydelse för människors behov och nytta av fritidsanläggningar och fritidsmiljöer. Till ämnet hör också anläggningars och fritidsmiljöers roll i samhället över tid och hur byggandet, organisationsformerna och användningen varierat samt samhällets nytta av anläggningarna och fritidsmiljöerna i ett framtidsper­ spektiv. Inom ämnet finns två valbara kurser, den grundläggande Friti dsanlägg ­ ningar o c h friti dsmil jöer A och påbyggnadskursen Friti dsanläggningar o c h friti dsmil jöer B . Ämne: FRITIDSANLÄGGNINGAR OCH FRITIDSMILJÖER Kurs: Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer A Kurskod: FAF200 Poäng: 150 M ål för kursen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om fritidsanläggningar och fritids­ miljöer samt historiska, kulturella och samhälleliga motiv för deras tillkomst. Kursen skall också ge kunskap om villkoren för användning, drift och skötsel av fritidsanläggningar samt vad dessa betyder för användarna. Dessutom skall kursen ge en inblick i anläggningarnas resursförbrukning och miljöaspekter kring deras drift och underhåll. 22 Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om fritidsanläggningar och fritidsmiljöer samt deras utrustning och användningsområden ha kunskap om hur miljöer, anläggningar och deras utrustning påverkar fri­ tids- och kulturaktiviteter utifrån människors ålder, kön samt kulturell och social bakgrund ha kännedom om fysisk planering och övrig samhällsplanering vad gäller fri­ tidsanläggningar och fritidsmiljöer förstå anläggningarnas roll som ett led i samhällets fritidspolitik kunna utföra vanligt förekommande uppgifter vid drift och skötsel av fritids­ anläggningar samt kunna ge råd och anvisningar i anslutning till deras an­ vändning kunna tolka och följa säkerhetsföreskrifter och andra anvisningar när det gäl­ ler drift och skötsel av anläggningar och maskiner känna till hur arbetsinsatser planeras och genomförs på ett ur skydds- och miljösynpunkt säkert sätt kunna möta besökare utifrån deras behov av hjälp och service. Betygskriterier Godkänd Eleven har kännedom om fritidsanläggningars och miljöers historik och ut­ veckling och ekonomiska förutsättningar. Eleven är orienterad om mångfal­ den av fritidsanläggningar och fritidsmiljöer, samt hur de påverkar fritidsverk­ samheten. Eleven utför med handledning uppgifter som berör drift, skötsel och underhåll av anläggningen. Eleven tolkar och följer säkerhetsföreskrifter samt tillämpar ett ergonomiskt arbetssätt. Eleven är orienterad om bestäm­ melser kring miljöfrågor som gäller för arbete med fritidsanläggningars drift, underhåll och skötsel. Eleven visar respekt i mötet med besökare samt ger råd och anvisningar till besökare som nyttjar anläggningen. Väl godkänd Eleven jämför dagens och gårdagens ekonomiska och politiska förutsätt­ ningar för byggande och drift av fritidsanläggningar och miljöer. Eleven utför vanligt förekommande arbetsuppgifter och tillämpar säkerhetsföreskrifter i vanliga och vardagliga situationer samt visar gott omdöme beträffande det egna arbetets säkerhet. Eleven visar förståelse för hur personalens bemötande påverkar besökarnas attityder. 23 Ämne: FRITIDSANLÄGGNINGAR OCH FRITIDSMILJÖER Kurs: Fritidsanläggningar och fritidsmiljöer B Kurskod: FAF201 Poäng: 150 M ål för kursen Kursen skall ge vidgade färdigheter och erfarenheter av drift, skötsel och un­ derhåll av fritidsanläggningar. Kursen skall även utveckla kunskaper om hur förhållningssätt, attityder och personligt bemötande påverkar hur verksamhe­ ten vid fritidsanläggningar fungerar. Dessutom skall kursen ge kunskap om vad som kännetecknar en god och säker miljö för besökare samt arbetsmiljö för anställda. Ett ytterligare mål för kursen är att ge kunskaper om målsätt­ ning, planering och uppföljning av verksamhet vid anläggningar. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om service och om hur ett pedagogiskt arbetssätt påverkar besö­ karnas attityder och inställning till verksamheten vid anläggningar ha kännedom om hur olika förutsättningar, såsom organisation, regler och tillgänglighet, påverkar besökarnas upplevelser vid besök av anläggningar ha kunskap om verksamhetsplanering och dess betydelse för en god drift och utveckling av anläggningarna ha kännedom om fastighets- och driftsekonomi samt planering av underhåll och investeringar ha kunskap om olika former av information om och marknadsföring av verk­ samheten och aktiviteterna och deras betydelse för verksamheten ha erfarenhet av drifts- och underhållsåtgärder samt användning av förekom­ mande redskap och maskiner kunna förstå och tillämpa gällande driftsinstruktioner, föreskrifter och anvis­ ningar som gäller för maskiner och anläggningar samt känna till vilka installa­ tionsarbeten som kräver särskild behörighet ha kunskap om hur verksamheten vid fritidsanläggningar kan bedrivas med låg resursförbrukning och minsta möjliga skadliga påverkan på miljön. Betygskriterier Godkänd Eleven är orienterad om servicebegreppets innehåll och former samt har för­ måga att ge god service. Eleven är orienterad om fastighets- och driftseko­ nomi, planering av underhåll, investering, upphandling och uppföljning. Eleven har erfarenhet av att informera om och marknadsföra verksamheten. Eleven utför med handledning drifts- och underhållsåtgärder vid olika typer av anläggningar. Eleven medverkar med handledning i fastighetstekniska 24 installationer samt kan ta ställning till vilka arbeten som kräver särskild behö­ righet. Eleven tillämpar givna instruktioner för drift, skötsel och säkerhet av anläggningar och maskiner samt tar hänsyn till ergonomiska krav och miljö. Väl godkänd Eleven visar förståelse för betydelsen av ett pedagogiskt ledarskap för utveck­ lingen av verksamheter vid anläggningen samt ett pedagogiskt och service- inriktat bemötande av besökarna vid anläggningen. Eleven beskriver fastig- hets- och driftsekonomi, planering av underhåll och investering. Eleven in­ formerar om och marknadsför verksamheten. Eleven utför drifts- och under­ hållsåtgärder vid olika typer av anläggningar samt tillämpar med säkerhet in­ struktioner för drift, skötsel och säkerhet. Eleven medverkar aktivt i fastighets tekniska installationer. Ämne: HISTORIA S yfte Historieundervisningen syftar till att utveckla ett historiemedvetande och därigenom skapa insikt om den egna identiteten och förståelse för andras identitet och kulturarv. Undervisningen skall vidare syfta till att öppna elever­ nas blick för att förändring hör till människolivets villkor och stimulera elev­ ernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension. Den skall ge dem möjlighet till inlevelse i gångna tider och hos dem utveckla ett histo­ riskt sinne, dvs förmåga att bedöma gångna tiders människor utifrån deras förutsättningar och villkor. En fortlöpande dialog och diskussion med ele­ verna ger dem större förmåga att kommunicera med människor från olika so­ ciala och kulturella miljöer i skilda länder. Den källkritiska metoden ger historieämnet särskilda möjligheter att ut­ veckla elevernas förmåga till kritisk analys av olika framställningar. Strävan skall vara att eleverna inser det relativa och tidsbundna i alla tolk­ ningar av historiska förlopp. Ett interkulturellt synsätt där likheter och skill­ nader mellan olika kulturer belyses kan främja tolerans och vidsynthet. Samtidigt tydliggörs den dynamik och de möjligheter som mötet mellan olika kulturer bjuder. Kunskaperna skall bidra till elevernas förståelse av nutiden och stärka de­ ras handlingsberedskap inför framtiden. Undervisningen skall skapa en känsla av ansvar för det gemensamma kulturarvet och även en vilja att kritiskt granska vårt civilisationsmönster, och ett medvetande om att det varit och är möjligt att ändra på rådande förhållanden. Karaktär och struktur Historia studeras genom de spår som människor i det förflutna lämnat efter sig. Dessa spår - källorna - utgörs till stor del av texter men kan också vara andra lämningar av mänsklig aktivitet. Frågan om vilka slutsatser som kan dras av källorna blir därför central. Historieämnet bygger på vissa centrala begrepp med vilkas hjälp stoffet kan väljas och ett kunskapsområde struktureras. Av överordnad betydelse är tids­ begreppet (kronologi) och epokbegreppen (antik, renässans, upplysning etc.) men även rumsbegreppen (Norden, Europa, de utomeuropeiska kultur­ kretsarna etc.). Central betydelse har också historiemedvetande, empati och historiskt sinne. I politisk historia aktualiseras begrepp som makt och demo­ krati, i social historia samhällsklasser och kön, konflikt och samarbete, i an- tropologisk historia kultur och etnocentrism, i ekonomisk historia knapphet och arbetsdelning. Historiestudiet gäller människors verksamhet och tankar i tid och rum och genomförs alltid utifrån skilda perspektiv. Olika historieuppfattningar ser his­ toriens drivkrafter i materiella förhållanden, andliga impulser eller personliga initiativ. Män och kvinnor, olika generationer, samhällsklasser, nationer och hela kulturer ser skeendet utifrån sina perspektiv och värderingar. Förskjut­ ningar i perspektiven sker ständigt, och nya händelser och samhällsproblem aktualiserar nya perspektiv. Ämne: HISTORIA Kurs: Historia A Kurskod: HI200 Poäng: 80 M ål Målet för kursen är att eleverna genom studier inom valda områden skall fördjupa och vidga sitt historiemedvetande och stärka sin förståelse för egen och andras identitet. Kursen skall bidra till att eleverna skapar en kritisk och analytisk hållning främst till historiska framställningar men också till andra påståenden som möter dem i samhället. Efter genomgången kurs skall eleven ha kunskaper om grundläggande drag i den historiska utvecklingen i ett kro­ nologiskt perspektiv och äga goda insikter i de kunskapsområden som valts för särskilt studium förstå innebörden av centrala historiska begrepp och grundläggande epok­ begrepp kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom his­ toriska förändringsprocesser ha förvärvat viss förmåga att kritiskt och nyanserat bedöma olika slag av histo­ riska påståenden genom arbete med olika slags källor och historiska fram­ ställningar ha uppnått insikt om den historiska kunskapens tidsbundenhet och relativitet genom studier av framställningar av samma skeende från olika tider och uti­ från olika värderingar kunna diskutera dagens händelser på grundval av historisk kunskap 26 kunna diskutera alternativa framtider och olika möjligheter att förverkliga önskvärda handlingsmål utifrån ett historiskt perspektiv kunna förmedla sina tankar i historiska frågor i tal och skrift. Betygskriterier Godkänd Eleven har elementära kunskaper om grundläggande drag i den historiska ut­ vecklingen. Eleven förmår hantera frekventa epokbegrepp och jämföra epo­ ker med varandra. Eleven har en fördjupad kunskap om de områden som valts för särskilt studium. Eleven kan redogöra för vissa centrala historiska begrepp och har uppfattat väsentliga historiska sammanhang och förändrings­ processer. Därtill kan eleven föra vissa elementära källkritiska resonemang och avge enkla omdömen om händelser och företeelser i historien. Eleven kan delta i en saklig diskussion där dagens situation belyses utifrån ett histo­ riskt perspektiv och där framtida konsekvenser av skilda förhållningssätt be­ handlas. Väl godkänd Eleven har goda kunskaper om grundläggande drag i den historiska utveck­ lingen och förmår knyta samman händelser till ett sammansatt historiskt för­ lopp. Eleven har ett vidgat och fördjupat perspektiv på de områden som valts för särskilt studium och kan sätta in dem i ett större sammanhang. Eleven kan använda centrala historiska begrepp och dra självständiga slutsatser. Eleven har uppövat en viss förmåga att kritiskt bedöma historiska källor och tilläm­ par självständigt elementär källanalys. Eleven sätter samman enskilda feno­ men i det förflutna till en helhetsbild och motiverar sina ställningstaganden och avger ett genomtänkt omdöme. Eleven diskuterar utifrån ett historiskt perspektiv dagens problem och visar medvetenhet om vilka konsekvenser skilda förhållningssätt kan få i framtiden. Ämne: IDROTT OCH HÄLSA Syfte Ämnet idrott och hälsa har ett brett hälsoperspektiv. Eleverna skall få en ökad kunskap om hur den egna kroppen fungerar och hur man genom goda mat­ vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan förbättra sitt fysiska och psykiska välbefinnande. Genom egna upplevelser och erfarenheter skall eleverna utveckla en lust och vilja till fysisk aktivitet. Undervisningen skall leda till att eleverna hittar olika sätt att bedriva en individuellt anpassad fysisk träning och utveckla och stärka den egna hälsan såväl under skoltiden som senare i fortsatta studier och arbetsliv. Undervisningen syftar således till att eleverna skall bli mer hälso- och miljömedvetna och få större förutsättningar att ta aktiv del i arbetet med hälsofrågor i arbetslivet och samhället i stort. 27 Karaktär och struktur Hälsa är en helhet som innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefin­ nande och som kan leda till högre livskvalitet. Idrottsutövning påverkar välbefinnandet genom att träna och utveckla kroppen. Genom undervisningen skall eleverna bli medvetna om den egna livsstilens betydelse för hälsa och miljö samt utveckla en ökad kroppsmedvetenhet och en positiv självbild. Eleverna skall få fördjupade kunskaper om kost, motion och ergonomi samt om drogers och dopingpreparats skadliga inverkan. Kursen skall ge möjligheter till friluftsliv och positiva naturupplevelser och härigenom bidra till att eleverna utvecklar en ekologisk grundsyn och en vilja att ta ett större ansvar för vår gemensamma miljö. Undervisningen skall ta hänsyn till elevernas skilda förutsättningar och be­ akta såväl skillnader mellan kön som mellan individer. Ämne: IDROTT OCH HÄLSA Kurs: Idrott och hälsa B Kurskod: IDH201 Poäng: 50 M ål Målet för kursen är att eleverna skall fördjupa och vidga sina kunskaper och färdigheter samt sin hälso- och miljömedvetenhet utöver målen för kär­ nämneskursen. Kursen skall ge eleverna en större insikt i förebyggande hälsoarbete i samhället. Genom upplevelser skall eleverna utveckla sin för­ måga att värdera olika idrottsaktiviteter utifrån etiska, sociala och fysiolo­ giska aspekter. Kursen skall öka elevernas kompetens att verka för en sam­ hällsutveckling som är positiv för människors hälsa och välbefinnande. Efter genomgången kurs skall eleven ha kunskap om och erfarenhet av fysiologiska och psykologiska effekter av olika former av fysisk träning kunna utföra, på egen hand leda samt i grupp organisera, genomföra och ut­ värdera någon idrottsaktivitet ha fördjupat sina kunskaper om och färdigheter i några idrottsaktiviteter som är betydelsefulla för vårt kulturarv själv ha upplevt friluftsliv och fördjupat sina kunskaper känna till grundläggande ekologiska samband i några olika naturmiljöer vara förtrogen med säkerhetsaspekter i samband med olika former av frilufts­ liv ha fördjupade kunskaper i några för samhället viktiga hälsoproblem samt fö­ reslå möjliga lösningar känna till hur man hanterar och bearbetar skadlig stress 28 kunna analysera olika arbetsmiljöers påverkan på människors hälsa kunna diskutera sambandet mellan miljö och människans hälsa i ett historiskt perspektiv. Betygskriterier Godkänd Eleven utövar fysisk träning och redogör för värdet av några fysiska och psykiska effekter av eget idrottsutövande. Eleven utför och leder idrotts­ aktiviteter med viss handledning. Eleven organiserar, genomför och utvärderar i grupp någon idrottsaktivitet. Eleven kan tillämpa någon idrottsaktivitet som är betydelsefull för vårt kulturarv och någon form av friluftsliv samt kan på grundläggande nivå ge exempel på sambanden mel­ lan ekologi och naturmiljö. Eleven utför under handledning säkerhets­ moment i friluftsliv och är orienterad om sambanden mellan miljö och män­ niska i ett historiskt perspektiv. Eleven kan identifiera några viktiga hälsop­ roblem och ge förslag på egna lösningar. Eleven kan beskriva några sam­ band mellan arbetsmiljöer och hälsa och har viss kunskap om hur man bear­ betar skadlig stress. Väl godkänd Eleven utövar olika former av fysisk träning och bedömer värdet av fysiska och psykiska effekter av eget och andras idrottsutövande. Eleven utför och leder idrottsaktiviteter relativt självständigt. Eleven organiserar, genomför och utvärderar relativt självständigt några idrottsaktiviteter. Eleven tillämpar några idrottsaktiviteter som är betydelsefulla för vårt kulturarv och någon form av friluftsliv samt kan beskriva sambanden mellan ekologi och natur­ miljö. Eleven utför självständigt säkerhetsmoment i friluftsliv och har insikter i sambanden mellan miljö och människa i ett historiskt perspektiv. Eleven kan redogöra för viktiga hälsoproblem och ge konstruktiva svar på lösningar. Eleven kan bedöma sambanden mellan arbetsmiljöer och hälsa och har kun­ skap om hur man bearbetar skadlig stress. Ämne: INDIVID OCH SAMHÄLLE S yfte Ämnet Individ och samhälle syftar till att ge förståelse för och kunskap om människors utveckling, relationer och samspel med omgivningen. Ett ytterli­ gare syfte med ämnet är att ge kunskaper om sambandet mellan människors livssituation och hur deras fritid formar sig. Ämnet syftar även till att utveckla en professionell värdebas vad gäller människosyn, kunskapssyn och sam­ hällssyn. De gemensamma kurserna inom ämnet utgör tillsammans med kur­ serna inom Lärande och pedagogiskt ledarskap kärnan i Barn- och fritids­ programmet. Ämnets karaktär och uppbyggnad I arbete med människor i olika åldrar krävs bredd i kunskaperna och ämnet inrymmer därför olika traditionella discipliner, vilka vävs samman för att ut­ veckla en helhetssyn. En utgångspunkt för ämnet Individ och samhälle är begreppet utveckling som en livslång process. Ett annat viktigt begrepp är socialisation, dvs. hur människor införlivar det omgivande samhällets värderingar. Till ämnet hör även att belysa fysiologiska och biologiska faktorers betydelse för männis­ kans utveckling. Till ämnet hör att beskriva hur människors kulturella och samhälleliga bak­ grund har betydelse för deras syn på och användning av sin fritid, där fritids­ mönster varierar utifrån faktorer som ålder, kön, social tillhörighet och bo­ stadsort. Ämnet är uppdelat på tre kurser. Innehållet i de två gemensamma kurserna Utveckling, l i vsv i l lkor oc h soc ialisation oc h Friti dskunskap utvecklas och fördjupas senare i olika valbara kurser. Kursen Utveckling, l i vsv i l lkor oc h soc ialisation fokuserar människans utveckling och hur livsvillkoren formas och påverkas av olika sociala, kulturella och könsmässiga mönster samt eko­ nomiska förhållanden. Fritiden kan ses ur olika aspekter, som livsstil, sinnes­ tillstånd, aktivitet, tidsdimension och verksamhetsområde, motsvarande det internationella begreppet leisure. Detta behandlas i kursen Friti dskunskap. I kursen ingår frågor om hur fritiden under olika samhälleliga villkor kan bidra till personlig utveckling och möjliggöra meningsfulla relationer. I den valbara kursen Barn, ungd omar oc h v u xna i beho v av särskilt stöd fördjupas kunskaperna om människors likheter och olikheter samt deras be­ hov av särskilt stöd under olika perioder av livet. Kursen behandlar olika funktionshinder samt samhällets stöd till dessa. Innehållet förutsätter kunska­ per motsvarande kursen Utveckling, livsvillkor och socialisation. Ämne: INDIVID OCH SAMHÄLLE Kurs: Barn, ungdomar och vuxna i behov av särskild stöd Kurskod: IOS200 Poäng: 200 M ål för kursen Kursen skall ge kunskap om människors olika behov av särskilt stöd och om innebörden i och användningen av begreppet behov av särskilt stöd. Kursen skall även ge kunskap om hur olika funktionshinder påverkar individens ut­ veckling och behov av stöd och samhälleliga insatser. Ett ytterligare mål för kursen är att utveckla kunskap om samhällets syn på funktionshinder ur ett historiskt, kulturellt och globalt perspektiv. Kursen skall utveckla förmågan att möta barn, ungdomar eller vuxna i behov av särskilt stöd samt utveckla förståelse för olikheter mellan människor. Kursen skall även ge utrymme för att bearbeta känslor och ge tillfälle till reflektioner kring ett professionellt förhållningssätt till människor i behov av särskilt stöd. 30 Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om inre och yttre faktorer som innebär att människor i olika situa­ tioner och miljöer är i behov av särskilt stöd ha kunskap om hur utveckling och livsvillkor påverkas av olika funktionshin­ der, omgivningens bemötande och förhållningssätt ha insikt i och förståelse för vikten av att stärka självkänsla och självrespekt hos barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd förstå värdet av och ha erfarenhet av olika observationsmetoder i det pedago­ giska arbetet ha kunskap om specialpedagogiska synsätt och metoder och förstå hur dessa kan utveckla det pedagogiska arbetet ha förståelse för och erfarenhet av hur lek och skapande aktiviteter kan an­ vändas i det specialpedagogiska arbetet ha kunskap om och erfarenhet av olika kommunikationssätt för människor i behov av särskilt stöd ha kunskap om den lagstiftning som reglerar samhällets stödformer för barn, ungdomar och vuxna i behov av stöd. Betygskriterier Godkänd Eleven förstår betydelsen av att bearbeta egna reaktioner och känslor i mötet med människor i behov av särskilt stöd. Eleven beskriver hur olika funktions­ hinder påverkar utveckling, livsvillkor och funktion. Eleven utvecklar ett för­ hållningssätt som innebär att man kan möta människor med respekt för deras olikheter. Eleven använder med handledning observationsmetoder samt är orienterad om olika kommunikationssätt. Eleven har förståelse för special­ pedagogiska metoder och använder dem i vanliga situationer. Eleven använ­ der med handledning lek och skapande aktiviteter i det specialpedagogiska arbetet. Eleven är orienterad om lagar och förordningar som innebär stöd och rättigheter för människor med funktionshinder. Väl godkänd Eleven möter människor med lyhördhet och respekt för olikheter samt förstår effekter av egna reaktioner. Eleven är medveten om hur omgivningens bemö­ tande och pedagogiskt förhållningssätt påverkar möjligheter till utveckling. Eleven observerar självständigt samt utvärderar och analyserar med handled­ ning resultatet av observationerna. Eleven använder med viss självständighet specialpedagogiska arbetsmetoder. Eleven beskriver olika kommunikations­ sätt och förstår betydelsen av en god kommunikationsförmåga. 31 Ämne: INDIVID OCH SAMHÄLLE Kurs: Fritidskunskap Kurskod: IOS201 Poäng: 100 M ål för kursen Kursen skall utveckla kunskap om och förståelse för begreppet fritid ur ett historiskt, kulturellt, internationellt och framtidsinriktat perspektiv. Kursen skall även ge kunskap om fritidens betydelse för individ, grupp och sam­ hälle. Ett ytterligare mål för kursen är att utveckla förståelse för hur fritiden kan ge människor möjligheter till självförverkligande och meningsfulla rela­ tioner mellan människor, men även hur fritiden kan innebära negativa upp­ levelser. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om olika teorier kring fritid och dess roll ur historiskt och interna­ tionellt perspektiv ha kunskap om hur människor använder sin tid och på vilket sätt fritiden kan tillfredsställa mänskliga behov ha kunskap om hur olika sociala och kulturella faktorer påverkar människors uppfattningar om och deltagande i fritidsverksamhet ha kunskap om hur samhällsutveckling och olika ideologier påverkar kultur- och fritidspolitiken ha kunskap om hur kultur- och fritidsverksamhet planeras och utvärderas inom offentlig, kommersiell och ideell verksamhet kunna reflektera över fritidens roll i förhållande till arbetsliv och befolk­ ningsutveckling i ett framtidsperspektiv. Betygskriterier Godkänd Eleven beskriver fritidsbegreppet ur olika perspektiv. Eleven har kunskaper om fritidens framväxt samt ser fritiden som en del av samhällsutvecklingen. Eleven är orienterad om hur behov och motiv styr val av fritidsaktivitet. Eleven beskriver ideologiska skillnader mellan verksamheter inom fritids- och kultursektorn. Eleven planerar, genomför och utvärderar kultur- och fritidsaktiviteter i en given situation. Väl godkänd Eleven beskriver fritid och frihet ur olika perspektiv samt använder sin kun­ skap till reflektioner över fritidens historik, nutid och framtid, nationellt och internationellt. Eleven beskriver hur behov och motiv styr val av fritidsaktivi­ tet utifrån ålder, kön, social och kulturell tillhörighet. Eleven ser ideologiska skillnader mellan olika verksamheter samt redogör för vilka olika motiv som 32 styr fritids- och kulturpolitiken. Eleven beskriver hur fritids- och kultur­ verksamheter planeras och utvärderas. Ämne: INDIVID OCH SAMHÄLLE Kurs: Utveckling, livsvillkor och socialisation Kurskod: IOS2Ö2 Poäng: 200 M ål för kursen Kursen skall ge kunskap om hur synen på människan har varierat genom ti­ derna i olika kulturer och samhällsgrupper. Ett mål för kursen är även att utveckla kunskaper om människors livsvillkor och om hur dessa villkor på­ verkar utveckling och socialisation. Kursen skall ge grundläggande kunska­ per om funktionshinder och om människors behov av särskilt stöd. Kursen skall även utveckla en etisk medvetenhet och ett förhållningssätt som leder till respekt för individuella, könsmässiga, sociala och kulturella olikheter. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om olika sätt att förklara och förstå hur människor formas av och själva formar det samhälle de växer upp och lever i ha kunskap om några utvecklings- och socialisationsteorier, samt genom erfa­ renhet förstå socialisationens betydelse för människors utveckling ha kunskap om vilken betydelse kön, social bakgrund, samhällsförändringar och trender har för barns, ungdomars och vuxnas utveckling känna till och förstå hur omgivningens bemötande påverkar människors själv­ bild och omvärldsuppfattning på olika sätt ha kunskap om hur olika typer av funktionshinder påverkar människors ut­ veckling, livsvillkor och socialisation ha kunskap om hur människor i olika åldrar på grund av fysiska, psykiska eller sociala faktorer kan vara i behov av särskilt stöd ha erfarenhet av och kunskap om lekens och den skapande verksamhetens betydelse för människors utveckling och lärande ha kunskap om barns och ungdomars rätt i familj och samhälle. Betygskriterier Godkänd Eleven beskriver vilka bakgrundsfaktorer som påverkar människors livsvillkor och möjligheter till utveckling. Eleven förstår begreppet utvecklingsteori samt kan redogöra för innebörden av någon teori. Eleven beskriver eller för­ klarar utifrån konkreta situationer hur omgivningens bemötande påverkar människors självbild i olika åldrar. Eleven redogör för innebörden av att vara i behov av särskilt stöd samt ger exempel på hur den personliga utvecklingen påverkas av olika funktionshinder. Eleven medverkar i skapande verksamhet och beskriver lekens betydelse för utveckling. Eleven är orienterad om barns och ungdomars rättigheter i familj och samhälle. Väl godkänd Eleven reflekterar över hur bakgrundsfaktorer påverkar människors livsvill­ kor och möjligheter till utveckling. Eleven beskriver olika utvecklingspsyko­ logiska teorier och kan se samband mellan utveckling, livsvillkor och sociali- sation. Eleven förklarar hur bemötande och pedagogiskt förhållningssätt på­ verkar människors föreställningar om sig själva och omvärlden. Eleven kan ta ställning till hur utveckling, livsvillkor och socialisation påverkas av funk­ tionshinder. Eleven visar förståelse för lekens och den skapande verksamhe­ tens betydelse för utveckling och lärande, samt förstår hur lek utvecklas, för­ ändras och överförs mellan generationer. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP S yfte Utbildningen inom ämnet syftar till att utveckla kunskaper om lärandet och dess förutsättningar samt om olika pedagogiska teorier och metoder. Utbild­ ningen syftar även till att ge kunskaper om kommunikations- och grupp­ processer, liksom förståelse för hur individen själv påverkas och påverkar an­ dra genom olika sätt att kommunicera. Utbildningen syftar dessutom till att ge kunskap om och erfarenhet av pe­ dagogiskt ledarskap. I ämnet betonas också den egna personliga utvecklingen liksom förmågan att ta ansvar och utveckla empati. Ämnets karaktär och uppbyggnad Ämnet Lärande och pedagogiskt ledarskap handlar om hur verksamhet riktad till människor i alla åldrar kan planeras pedagogiskt, dvs. organiseras så att den leder till lärande och utveckling hos de människor som deltar. En förutsättning för att förstå andras lärande är insikt i den egna läro­ processen och i faktorer som hindrar eller stödjer lärandet enskilt eller i grupp. Att förstå sig själv och den livsstil som är resultatet av egna val är en förutsättning för att kunna förstå andras sätt att leva, kunna visa på alternativ och kunna skapa förutsättningar för utveckling hos människor. En stor del av ämnet behandlar det pedagogiska ledarskapet, dvs. förmågan att stimulera människor till att delta i, uppleva och lära av fritids- och kultur­ aktiviteter. Ett viktigt kunskapsområde inom ämnet är kommunikation. I ett pedago­ giskt arbete med människor är medvetenhet om den egna kommunikations­ förmågan liksom förståelse för olika kommunikationsformer väsentliga kun­ skaper. Kommunikation innebär i detta sammanhang att utveckla ett samspel mellan människor. Språket är centralt för utveckling och pedagogisk verk- 34 samhet. I vid betydelse innefattar begreppet kommunikation även kropps­ språk. I ämnet ingår även hälsopedagogik, där reflektioner kring liv och livskvali­ tet utgår från elevernas vardagserfarenheter. I det pedagogiska hälsoarbetet främjas och utvecklas det friska hos människan. Inom ämnet finns elva kurser, fyra gemensamma och sju valbara. Ämnet kännetecknas av att kunskaper ur ett visst perspektiv inom en kurs återkom­ mer i en annan för att möjliggöra personlig insikt och utveckling hos eleverna. Den gemensamma kursen Arbetssätt och lärande är avsedd att introducera eleverna i ett pedagogiskt tänkande och ett demokratiskt förhållningssätt till andra. I den gemensamma kursen Hälsopedagogik behandlas hälsa som ett socialt fenomen, dvs. hur historiska, sociala och kulturella faktorer formar människans självförståelse och kroppsmedvetenhet samt ges möjlighet till re­ flektioner kring livskvalitet. Såväl relationen mellan människa och miljö som hälsopedagogikens etiska aspekter ingår i kursen. I den gemensamma kursen Kommunikation utvecklas förståelse för kommunikativa processer och kunskap om olika former av kommunikation mellan människor, såsom vid information, samtal och aktiviteter i grupp. Den gemensamma kursen Pedagogiskt ledarskap ger grundläggande kun­ skaper om olika typer av ledarskap. Förmågan att bemöta människor utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt samt att vara förebild som ledare behandlas i kursen, liksom förmågan att utifrån egna erfarenheter få förståelse för grupprocessers inverkan på ledarskapet och vice versa. Även animerat ledar­ skap som syftar till att motivera och inspirera deltagarna ingår. Den valbara kursen Ledarskap inom lek och idrott fokuserar framför allt på ledarskap inom lek och idrott samt lekens och idrottens betydelse för människors fy­ siska och psykiska välbefinnande. I de övriga valbara kurserna kombineras praktiska erfarenheter och teore­ tiska analyser för att utveckla en förståelse för hur aktiviteterna kan användas i det pedagogiska arbetet. I kursen Natur och friluftsliv A ingår olika synsätt på naturen. Här betonas naturupplevelser och naturens roll som inspirations­ källa. Kursen Natur och friluftsliv B fördjupar kunskaperna om och erfaren­ heterna av friluftsliv och naturen som rum för lärande. Fritidens aktiviteter är en s.k. utövandekurs, där utövandet av aktiviteterna utvecklar nya kunska­ per och insikter. Kursen ger möjlighet till fördjupning utifrån lokala förhål­ landen inom något aktivitetsområde. Exempel på sådana områden är estetiska och kulturella aktiviteter, lekar och spel, vatten-, snö- och isaktiviteter, djur­ aktiviteter samt hushållning. Skapande dramatik är en valbar kurs där de egna upplevelserna av olika dramaövningar och samtal kring dessa har en central roll. Kurserna Barn, dans och teater och Barn och musik fördjupar kunskaperna och erfarenheterna av kulturaktiviteter för barn. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Arbete och lärande Kurskod: LPL200 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall ge kunskap om människors läroprocesser och olika sätt för lär­ ande och utveckling i grupp. Kursen skall även ge kunskap om och erfarenhet av arbete som karaktäriseras av delaktighet och medinflytande samt ett demo­ kratiskt arbetssätt. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall förstå vilka faktorer som i olika sammanhang kan stödja eller utgöra hinder för lärande ha erfarenhet av lärande i grupp och känna till grundläggande teori om grupprocesser tillägna sig erfarenhet av och kunskap om olika former av undersökande och elevaktiva arbetssätt samt när dessa är möjliga att tillämpa förstå betydelsen av mål, planering och utvärdering för såväl individers och gruppers som organisationers kunskapsutveckling kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt som främjar delaktighet och med­ inflytande. Betygskriterier Godkänd Eleven beskriver faktorer som stödjer eller hindrar läroprocessen. Eleven är orienterad om interaktionen mellan lärande och grupprocesser. Eleven deltar i olika former av undersökande och elevaktiva arbetssätt. Eleven planerar och genomför ett arbete och förstår betydelsen av egen medverkan samt värdet av demokratiska processer. Väl godkänd Eleven reflekterar över faktorer som stödjer eller hindrar läroprocessen. Eleven planerar, genomför och utvärderar ett arbete och förstår betydelsen av ett undersökande arbetssätt för yrke och lärande. Eleven beskriver på en grundläggande nivå förutsättningar för demokratiska processer. 36 Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Fritidens aktiviteter Kurskod: LPL201 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall utveckla kunskaper om ett valt aktivitetsområdes historiska och kulturella förutsättningar. Dessutom skall kursen utifrån konkreta upplevel­ ser utveckla förståelse för teoretiska perspektiv på aktivitetsområdet samt ge insikter om dess pedagogiska värde och samhälleliga betydelse. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall känna till ett valt aktivitetsområdes historia och kulturtradition kunna utöva aktiviteter inom området som uttryck för lekfullhet, glädje och utmaning och förstå den inre motivationens betydelse kunna upptäcka och arrangera miljöer för aktiviteterna samt kunna verka som animatör ha kunskap om olika anläggningar för aktivitetsområdet samt dess utveck­ lingsmöjligheter känna till olika uttrycksformer för aktiviteten såsom tävling, uppvisning eller utställning känna till aktivitetsområdets olika organisationer samt verksamheter inom och utom landet. Betygskriterier Godkänd Eleven beskriver översiktligt det valda aktivitetsområdets historiska och kul­ turella bakgrund nationellt och internationellt. Elever utövar vald aktivitet samt förklarar motiv och läroprocesser inom aktivitetsområdet. Eleven kän­ ner till olika uttrycksformer för aktivitetsområdet samt olika organisationer och verksamheter inom området. Väl godkänd Eleven beskriver och reflekterar över vilka faktorer som påverkat utveck­ lingen inom valt aktivitetsområde. Eleven förklarar hur motivation och lär­ ande utvecklas hos människor vid aktivitetsutövande. Eleven jämför olika uttrycksformer för aktivitetsområdet samt beskriver samband mellan ut­ övande-, utbildnings-, tävlings- och uppvisningsverksamhet. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Hälsopedagogik Poäng: 80 Kurskod: LPL202 M ål för kursen Kursen skall utveckla ett synsätt där hälsa betraktas ur socialt, kulturellt, ekologiskt och globalt perspektiv. Kursen skall även ge kunskaper om hur levnadssätt och föreställningar påverkar hälsan samt utveckla förhållningssätt som främjar en god livskvalitet hos individen själv samt hos andra. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om skillnaden mellan ett naturvetenskapligt och ett socio-kultu- rellt synsätt på hälsa och livskvalitet ha kunskap om hur psykologiska, sociala, könsrelaterade och kulturella fak­ torer påverkar föreställningar om hälsa och livskvalitet kunna betrakta hälsa ur ett ekologiskt och globalt perspektiv kunna reflektera över olika livsstilar och känna till olika faktorer som kan påverka människors handlingsmönster ha kännedom om olika hälsopedagogiska metoder och hur aktiviteter genom­ förs utifrån ett hälsopedagogiskt synsätt ha kunskap om frågor som rör sex och samlevnad ha kännedom om betydelsen av dans-, musik-, bild-, konst- och film- upplevelser, läsning av texter, upplevelser av fysiska aktiviteter samt kost och levnadsvanor för människors hälsa. Betygskriterier Godkänd Eleven är orienterad om vad begreppet hälsopedagogik innebär. Eleven har kunskap om olika synsätt på hälsobegreppet. Eleven är orienterad om hälsa ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Eleven beskriver vad hälsa och livskvalitet innebär samt reflekterar över sin egen livsstil. Eleven planerar och genomför aktiviteter med handledning utifrån ett hälsopedagogiskt synsätt. Eleven har kunskap om hur samlevnad och relationer kan påverka hälsan. Väl godkänd Eleven förklarar begreppet hälsopedagogik. Eleven beskriver hälsa utifrån olika perspektiv samt redogör för skillnaden mellan ett naturvetenskapligt och ett sociokulturellt synsätt på hälsobegreppet. Eleven reflekterar över olika synsätt på hälsa nationellt och internationellt. Eleven beskriver utifrån begreppen hälsa och livskvalitet vilka faktorer som kan påverka människors 38 livsstil. Eleven planerar och genomför aktiviteter utifrån ett hälsopedagogiskt synsätt. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Kommunikation Kurskod: LPL203 Poäng: 80 M ål för kursen Kursen skall ge kunskaper om hur olika faktorer och kulturmönster inverkar på kommunikationen mellan människor. Kursen skall dessutom utveckla en förmåga att kommunicera och använda olika kommunikationsformer utifrån ett pedagogiskt synsätt. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om hur kommunikation är beroende av psykologiska, sociala, kulturella och könsmässiga skillnader kunna reflektera över sitt eget och andra människors sätt att kommunicera samt känna till grunderna i och ha erfarenhet av samtalsmetodik vara orienterad om olika tekniker och hjälpmedel samt pedagogiska principer för att i tal och skrift självständigt kunna informera olika målgrupper kunna framträda inför och informera en grupp åhörare genom erfarenheter förstå betydelsen av att kunna uttrycka och bearbeta egna känslor samt ha deltagit i konfliktbearbetning ha kunskaper om människors reaktioner i kris och om hur olika kristillstånd kan påverka kommunikationen. Betygskriterier Godkänd Eleven är orienterad om vad kommunikationsprocesser innebär. Eleven be­ skriver hur kön, sociala faktorer och kulturmönster påverkar kommunika­ tionsprocessen. Eleven är medveten om sitt eget och andras sätt att kommuni­ cera samt vad som underlättar eller försvårar kommunikationen mellan män­ niskor. Eleven informerar med handledning olika målgrupper och använder olika tekniker och pedagogiska hjälpmedel. Eleven är orienterad om hur kon­ flikter uppstår samt hur konfliktbearbetning kan ske. Eleven känner igen människors reaktioner i kris. Väl godkänd Eleven beskriver kommunikationsprocesser i olika situationer. Eleven reflek­ terar över hur kön och sociala faktorer påverkar kommunikationen. Eleven 39 förstår hur ett pedagogiskt förhållningssätt kan utveckla kommunikationen. Eleven informerar olika målgrupper och använder olika kommunikationssätt, tekniker och hjälpmedel. Eleven har förståelse för sin egen och andras roll i konfliktbearbetning. Eleven kan beskriva människors reaktioner i kris samt förstår hur de kan bemötas. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Ledarskap inom lek och idrott Kurskod: LPL204 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall ge kunskaper om ledarskap inom lek- och idrottsverksamhet för olika åldrar samt kännedom om hur ledarskapet kan stödja individens och gruppens utveckling. Kursen har även som mål att utveckla förmågan att leda lek- och idrottsverksamhet utifrån ett pedagogiskt och animerat ledarskap. Kursen skall dessutom ge kunskap om lek och idrott utifrån ett idéhistoriskt, kulturellt och pedagogiskt perspektiv. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om hur lek och idrott påverkas av historiska och kulturella för­ ändringar ha kunskap om hur ledarskapet kan anpassas till olika lek- och idrotts­ sammanhang kunna utöva pedagogiskt och animerat ledarskap i lek- och idrotts­ sammanhang ha kännedom om och erfarenhet av verksamheter som syftar till fysiskt och mentalt välbefinnande känna till olika teorier bakom sambandet mellan motorisk utveckling, allsidig fysisk stimulans och intellektuell utveckling ha kunskaper om gruppens betydelse för såväl lek som för idrottsträning och idrottsutövande. Betygskriterier Godkänd Eleven är orienterad om utvecklingen inom lek och idrott ur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Eleven utövar pedagogiskt och animerat ledarskap inom lek eller idrottsverksamhet. Eleven har förståelse för samband mellan moto­ risk utveckling, fysiskstimulans och intellektuell utveckling. Eleven är orien­ terad om metoder för att utveckla individuella prestationer och social kompe­ tens. Eleven anpassar sitt ledarskap efter gruppens behov och förutsättningar. 40 Väl godkänd Eleven har kunskap om utveckling inom lek och idrott ur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Eleven förstår och reflekterar över ledarskapets bety­ delse samt har god färdighet i att utöva ledarskap. Eleven förklarar sambandet mellan motorisk och intellektuell utveckling och fysisk stimulans samt plane­ rar aktiviteter som stimulerar denna utveckling. Eleven beskriver sambanden mellan individuella prestationer och mental träning samt social kompetens. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Natur och friluftsliv A Kurskod: LPL205 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall belysa olika synsätt på naturen ur ett kulturellt, historiskt, eko­ logiskt och globalt perspektiv. Kursen skall även ge tillfällen till natur­ upplevelser och skapa förståelse för naturen som inspirationskälla och däri­ genom nödvändigheten att värna om den. Ett ytterligare mål för kursen är att genom kunskap om naturvärden skapa förutsättningar att till andra överföra ett positivt förhållningssätt till naturen. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha erfarenhet av friluftsliv och utveckla kunskap om motiven för och värdet av att vistas i naturen under olika årstider ha kunskaper om betydelsen av olika naturmiljöers ekologiska särart kunna leda och inspirera andra till aktivitet och kunskapsutveckling med syfte att grundlägga ett intresse för natur och friluftsliv med hänsyn tagen till ekologiska och miljömässiga förhållanden känna till allemansrätten och kunna tillämpa naturvett kunna förklara tänkbara orsaker till konflikter kring bruk av naturen och dess resurser känna till grundläggande ekologiska sammanhang för att kunna medverka till bevarandet av ekosystemet såväl lokalt som globalt. Betygskriterier Godkänd Eleven deltar i och förstår värdet av natur och friluftsliv.Eleven beskriver nå­ gon naturmiljö och förklarar utifrån en konkret situation konflikter som rör bruk av naturen. Eleven planerar, leder och utvärderar aktiviteter i naturen. Eleven beskriver vad allemansrätten innebär. Eleven är medveten om hur den egna livsföringen påverkar ekologiska system. 41 Väl godkänd Eleven beskriver olika naturmiljöer och förklarar deras ekologiska betydelse. Eleven leder och inspirerar andra till aktivitet och kunskapsutveckling inom natur och friluftsliv. Eleven beskriver och reflekterar över orsaker som kan leda till konflikt kring bruk av naturen. Eleven har kunskaper om hur lokalt miljö­ arbete kan påverkas samt förstår effekterna av detta ur ett globalt perspektiv. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Natur och friluftsliv B Kurskod: LPL206 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall ge fördjupad kunskap om friluftsliv genom vistelser och färder i naturen. Kursen skall dessutom ge kunskap om hur naturen kan användas för lärande, som inspirationskälla och plats för avkoppling, rekreation och tu­ rism. Kursen skall också ge fördjupad kunskap om hur man ur ett ekologiskt perspektiv kan vistas i naturen och med hänsyn till miljön använda de resur­ ser den har att erbjuda. Kursen skall därför även utveckla kännedom om våra vanligaste växt- och djurarter. Kursen har även som mål att ge kunskaper om hur olika aktiviteter med anknytning till natur och friluftsliv kan planeras och genomföras utifrån människors olika behov och önskemål. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall utveckla rikliga erfarenheter av natur och friluftsliv i varierande miljöer samt känna till hur vistelse i naturen kan påverka och inspirera människor i olika åldrar ha kunskap om hur naturen kan användas i ett varsamt samspel mellan män­ niska och miljö ha fördjupad kunskap om och erfarenhet av ledarskap inom natur och frilufts­ liv med hänsyn tagen till olika människors behov och önskemål ha kännedom om och förstå villkoren för några vanliga växter och djur kunna reflektera över friluftslivets betydelse som aktivitet för en enskild utö­ vare och som en del av en fritidsindustri ha fördjupade kunskaper om ekologiska sammanhang för att kunna medverka till bevarandet av ekosystemet såväl lokalt som globalt. Betygskriterier Godkänd Eleven planerar och anpassar utifrån erfarenhet av natur- och friluftsliv akti­ viteter efter individ, grupp och miljö. Eleven utvecklar ett förhållningssätt till 42 olika aktiviteter där naturens resurser används varsamt. Eleven känner igen vanliga djur- och växtarter i svensk natur. Eleven är orienterad om spännvid­ den i friluftslivets former och organisation. Eleven beskriver det ekologiska systemet. Väl godkänd Eleven har varierad erfarenhet av aktiviteter i natur- och friluftsliv inom olika miljöer, samt en god insikt i hur dessa aktiviteter kan inspirera och stimulera människor. Eleven anpassar utifrån människors olika behov av natur och fri­ luftsliv aktiviteter efter såväl individ som miljö. Eleven beskriver vanliga djur- och växtarter samt kan placera dessa i ett ekologiskt sammanhang. Eleven reflekterar över inre och yttre faktorer som påverkar människors inställning till, och utövande av friluftsliv. Eleven reflekterar över sin egen roll i arbetet för att bevara ekosystemet. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Pedagogiskt ledarskap Kurskod: LPL207 Poäng: 100 M ål för kursen Kursen skall ge kunskap om teorier i ledarskap samt hur människor kan moti­ veras och animeras till deltagande och delaktighet. Den skall även ge kunskap om sambandet mellan olika ideologier och pedagogiska idéer å ena sidan och ledarskap, verksamhet och organisation å den andra. Dessutom är ett mål för kursen att ge kunskap om grupprocesser och hur dessa påverkar ledare, indi­ vid och grupp. Kursen skall även spegla olika föreställningar om kvinnligt och manligt ledarskap samt etik- och moralfrågor förknippade med pedago­ giskt ledarskap. Mål som eleverna skall uppnå efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om olika typer av ledarskap och ha goda insikter i vad ett pedago­ giskt och animerat ledarskap innebär inom olika verksamheter ha kunskap om några pedagogiska riktningar, samt förstå hur dessa kan belysa eller förklara olika verksamheters organisation, innehåll och ledarskap ha grundläggande kunskap om hur ledarskap kan motivera och inspirera indi­ vider och grupper till delaktighet, kreativ utveckling, förändring och social mognad ha kännedom om den pedagogiska ledarens roll i utvecklingen av etik- och moraluppfattningar samt hans eller hennes betydelse som förebild ha kunskap och erfarenhet av grupprocesser ur både deltagar- och ledar- perspektiv ha kunskaper om och erfarenhet av att planera, leda och utvärdera aktiviteter känna till och analysera olika uppfattningar om kvinnligt och manligt ledar­ skap. Betygskriterier Godkänd Eleven är orienterad om olika ledarskapsteorier samt hur de påverkar organi­ sation av verksamheter. Eleven ser i konkreta situationer samband mellan le­ darskap och individers och gruppers utveckling samt har förståelse för vad kreativa arbetsformer innebär. Eleven har förståelse för ledarens roll i arbetet med etik- och moralfrågor. Eleven organiserar och leder med handledning aktiviteter utifrån ett pedagogiskt och animerat ledarskap. Eleven är oriente­ rad om faktorer som påverkar uppfattningen om manligt och kvinnligt ledar­ skap. Väl godkänd Eleven har kunskaper om hur organisation och ledarskap påverkas och utfor­ mas av olika ideologier. Eleven beskriver samband mellan ledarskap och indi­ viders, gruppers och organisationers utveckling. Eleven har kännedom om sin egen förmåga att fungera som ledare och förebild. Eleven utarbetar med handledning en handlingsplan för hur man kan arbeta med etik- och moral­ frågor inom något verksamhetsområde. Eleven organiserar och leder på ett kreativt och självständigt vis aktiviteter utifrån olika individers och gruppers behov. Eleven ser samband och reflekterar över skillnader i uppfattningar om manligt och kvinnligt ledarskap. Ämne: LÄRANDE OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP Kurs: Skapande dramatik Kurskod: LPL208 Poäng: 50 M ål för kursen Kursen skall bidra till personlighetsutveckling genom att öka förmågan att kommunicera och frigöra individens kreativa resurser. Kursen skall även ge kunskap om och erfarenhet av arbete med pedagogiskt ledarskap inom ska­ pande dramatik. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha deltagit i olika dramaövningar samt ha kunskap om och erfarenhet av le­ darskap i skapande dramatik ha kunskap om och ha deltagit i problemlösning i anslutning till en drama­ produktion 44 ha kunskap om och insikter i kommunikationsprocessen och dess betydelse för en grupps kreativitet ha förmåga att i samtal bearbeta gemensamma upplevelser samt utveckla sin inlevelseförmåga ha utvecklat sin förmåga att kommunicera med kropp och rörelse, röst och tal ha kännedom om skapande dramatik som metod i läroprocessen. Betygskriterier Godkänd Eleven deltar i olika övningar och diskussioner samt leder med handledning enkla övningar. Eleven beskriver utifrån en övning ledarskapets och kommunikationsprocessens betydelse. Eleven genomför tillsammans med andra en enkel produktion. Eleven är orienterad om skapande dramatik som metod i läroprocessen. Väl godkänd Elever leder enkla dramaövningar. Eleven deltar engagerat i olika övningar och diskussioner samt är aktiv och kreativ i problemlösningsprocessen och är lyhörd för deltagarnas idéer. Eleven reflekterar över ledarskapets och kommunikationsprocessens betydelse samt skapar tillsammans med andra en produktion som åskådliggör detta. Eleven har förståelse för hur ledarskap och aktivitet utvecklar mod, lust och tillit hos deltagarna. Ämne: NATURKUNSKAP Syfte Det moderna samhället är i hög grad baserat på naturvetenskap och teknik. Alla de frågor som bygger på kunskap i naturvetenskap kan dock inte överlå­ tas till specialister. För att medborgarna på saklig grund skall kunna ta ställ­ ning till dessa frågor och därmed ha inflytande över samhällets utformning krävs att alla har en naturvetenskaplig kompetens. Särskilt miljöfrågorna - ofta komplexa och mångfacetterade - ställer krav på brett naturvetenskapligt kunnande. Syftet med den gymnasiala utbildningen i ämnet naturkunskap är att eleverna skall fördjupa och bredda sina kunskaper och kunna studera mer komplexa samband. Ämnet skall också ge generella insikter i hur kunskaper i naturvetenskap skapas, bearbetas, förmedlas och värderas. Eleverna skall också få möjlighet att fördjupa sina kunskaper om naturve­ tenskapliga samband och fenomen och därmed förstå att naturvetenskapliga beskrivningar och förklaringar bygger på ett modelltänkande. En strävan i undervisningen skall också vara att eleverna genom egna expe­ riment och undersökningar får insikt i naturvetenskapligt arbetssätt och där­ med kan förstå hur människans världsbild har förändrats genom växelverkan mellan empiri och teori. 4 5 Genom undervisningen i ämnet naturkunskap skall eleverna utveckla sin förmåga att på naturvetenskaplig grund ta ställning till den egna livsföringen och till miljö- och resursfrågor. Karaktär och struktur Naturkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne där naturvetenskapliga frågeställ­ ningar kan studeras ur flera perspektiv. Strukturen är inte entydigt given men ämnet handlar ytterst om materia, energi och liv, dvs. att förklara den fysiska omvärlden. Stor vikt skall läggas vid olika samhällstillämpningar. Undervisningen i naturkunskap skall utformas så, att elevernas intresse för och vetgirighet inom det naturvetenskapliga området ökar och att eleverna utvecklar sin förmåga att söka och tillgodogöra sig naturvetenskaplig infor­ mation. Ämne: NATURKUNSKAP Kurs: Naturkunskap B Kurskod: NK201 Poäng: 70 M ål Målet för kursen är att eleven skall tillägna sig naturvetenskaplig bildning samt öka sin förmåga att sätta sig in i frågor som kräver naturvetenskaplig belysning. Uppläggningen skall vara experimentellt inriktad och ge insikter i naturvetenskapligt arbetssätt. Efter genomgången kurs skall eleven ha fördjupat sina kunskaper om materiens byggnad och egenskaper ha kunskaper om energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet ha kunskap om naturvetenskapliga teorier för livets förutsättningar, upp­ komst, utveckling och mångfald kunna beskriva den levande organismens byggnad och funktion från moleky­ lär nivå till organnivå ha ökat sin förmåga att beskriva och analysera faktorer som påverkar arbets­ miljö och yttre miljö kunna planera, utföra och tolka enkla experiment och undersökningar kunna rapportera genomförda experiment och undersökningar muntligt och skriftligt ha kunskap om materia- och energiflöden i samband med produktion och användning av industriprodukter ha översiktlig kunskap om aktuell forskning inom några områden samt ha beredskap att kunna värdera och ta ställning till tillämpningar av forsknings­ resultaten ur etiskt perspektiv. 46 Betygskriterier Godkänd Eleven har viss insikt i begrepp och viss kännedom om fakta som ingår i kur­ sen. Eleven har insikter i det naturvetenskapliga arbetssättet och kan med handledning planera och genomföra en enkel och väl definierad experimen­ tell uppgift. Eleven kan på godtagbar nivå beskriva iakttagelser och tolka re­ sultat. Eleven kan inom några områden använda sina kunskaper i diskussio­ ner och resonemang. Eleven kan med viss insikt läsa och förstå texter som innehåller naturvetenskapliga begrepp och fakta. Väl Godkänd Eleven har insikt i begrepp och kännedom om fakta som ingår i kursen och har förmåga att i ett sammanhang kombinera kunskaper från flera olika delar av kursen. Eleven har goda insikter i det naturvetenskapliga arbetssättet och kan relativt självständigt planera och genomföra en enkel och väl definierad experimentell uppgift samt kan på god nivå beskriva iakttagelser och värdera resultat. Eleven kan i vanliga sammanhang använda sina kunskaper på ett relevant sätt i diskussioner och resonemang. Eleven kan läsa och förstå texter som innehåller begrepp och fakta som behandlats i kursen och kan med viss handledning fördjupa sina kunskaper inom kursens olika delar.