Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M UPPLAGA AIL LCIST RE PAD TIDNING den 29 juli 1923 FOR * KVINNAN CH • MEnriET SïSÏ! REDAKTÖR EBBA THEORIN • . ■» : ÿv/X'XvXv! Prinsessan Louise som 13 »år ing. Samtliga bilder av vår blivande kron­ prinsessa i detta n:r äro reproducerade med benäget tillstånd av deras _ ■wsaV ägarinna, markisinnan av Milford Haven. mmtmm \ :■ Som handlar om prinsessan Louise, Birgitta och Bellman. VAD TALAR FOLK OM DEN HÄR veckan ? Det viktigaste är väl tronföljdens obe­ stämdhet — eller skola vi hellre säga obestämbarhet. En tror att kron­ prinsens älste son skall bliva konung, an­ dra tala om prins Wilhelm, han som inte riktigt är »upptäcktsresande i Inn ien eller styrman på Johnson linnien», som det heter i visan för dagen. Det vore väl en av dessa överraskande och högst nyckfulla vinstutfallanden i livets stora lot­ teri. Men det har ju funnits än nyckfullare i familjen! Förresten: Svenska folket »vill ha sin konung lång, så att han syns från sin balkong», står det i en annan visa. Prin­ sen med kritikermärket Pewe skulle åtmin­ stone synas måhända t. o. m. i mer än ett avseende! Men för övrigt är det natur­ ligtvis bara nonsens det där med tronfölj­ den — eller vad vi kalla »juristeri» vilket visst kommer på ett ut. Är det inte märk­ värdigt att juristerna, vilka nästan utan det traditionella undantag, som gör regeln, alla äro så otäckt klara i knoppen, när man väd­ jar till dem i lekmannating, strax bli för­ virrade och röriga, när de komma in pa sitt eget område och det blir fråga om vad de själva kalla för rättsfall. Vi veta något därom i Finland — — Det är väl som sagt juristeri att tvinga fram sådana följder av kronprinsens äk­ tenskap med lady Louise. Om nagot, sa borde väl — kanske inte juridiskt, men politiskt och mänskligt — betingelserna för kunglighet vara internationella. Om engång kronprinsens brud är arvsberättigad till eng­ elska tronen, är det ju ganska konstigt, att hon ej har rätt att bli drott­ ning i ett annat rike. Om en dam kunde bli borgmästare i New-York, vore det inte smått löjligt, att hon ej kunde bli borgmästarfru i Stock­ holm? Och om en person dugde till borgmästare i Stockholm, vore det väl gan­ ska originellt om han inte kun­ de duga som bisittare i Pen­ ningby. Men finns det verk­ ligen någon paragraf i juri- steriets knappologi, för att an­ vända studentslang, som läg­ ger ett svärd mellan gifter­ målet och tronbestigningen, så bort med den paragrafen! Ser inte den blivande kronprin­ sessan nog allvarsfull ut re­ dan i sin förlovnings glädje­ yra för att man ej skulle vilja bereda henne ytterligare be­ kymmer. Förresten lär hon inte alls vara sorgmodig, förtäljes ju både munt- och skriftligen av högt placerade svenskar, som hafr den glädjen att samman­ träffa med henne. Nu är det ju så, att liksom rikt folk alltid blir rikare, så ha högt- placerade i all tid, oclj ganska oberoende av åsiktsställning, haft benägenhet att se än­ nu högre placerade uti ett visst soldis. Men i detta fall tro vi på berättelserna. Idun har nämligen redan själv personlig erfarenhet av prinsessan Louises älskvärdhet. Och vi tro också det som förtäljes, nämligen att hon är mycket vackrare än av porträtten framgår, att hon är livlig, glad och tillgänglig samt i första rummet god. Vad man snarare kan­ ske kan utlista av det till buds varande bildmaterialet, är det som också förtäljes, nämligen att hon har utpräglade sociala och även 'litterära intressen och att väl­ görenhet ligger henne mycket om hjärtat. Fester och firningar är ju svenskar­ nas oaser i livsöknen. Då bli plötsligt sinnena fulla av glädje och hemmen av blommor. Svenskarna behöva kanske den­ na påminnelse för att skapa kontakt med sina minnen, sin omgivning och främst sig själva. Det är min hustrus begravnings­ dag: alltså skall jag sörja henne. Min vän har levat 20, 30, 40 eller 50 år, alltså skall jag vara snäll mot honom. Man firar av de mest olika anledningar. En dag fyller en filmregissör, som gjort sig själv — och kanske litet till, närmare bestämt Mauritz Stiller, 40 år — han skall firas! En annan dag fyller Karl Gerhards »Folkan förstås» 50 dagar — han skall firas! Den dag detta skrives är det 550 år sedan Helga Birgitta dog — hon skall firas! Alldeles oberoende av att det inte är så värst älskvärt att fira dödsdagar och att siffertalet på så långt håll verkar bra ojämnt! Nu i dagarna är det 94 år sedan Den stora Birgittafesten i Vadstena fick ett mycket vackert för­ lopp. Som gäster närvoro bl. a. den svenska abbedissan vid Birgit- tinerklostret i Rom, moder Elisabeth, vars bild syns här ovan till vänster, och en annan ordenssyster — de första nunnor, som på 323 år officiellt besökt Vadstena. T. h. en dyrbar silvervas, som prins Eugen skänkt till Vadstena klosterkyrka som minne av högtidlighe­ ten. Den är dekorerad med birgittinska motiv. Bellmansbysten uppsattes i Djurgården. Han skall firas! Men med den dagen är det ju en smula annat: den har redan bli­ vit nationaldag. Och ett datum som ingått i folkets medvetande har ju alltid sitt be­ rättigande. Underligt så litet man förstår Bellman i Finland. Bellman var ju dock även vår, eftersom vi den tiden logerade i gemensamt bo. Jag har varit i tillfälle att se den yngste och i mer än ett avseende mest sjungande av Bellmanssångare, Åke Claes­ son, en hel massa gånger uppträda inför både svensk och finländsk publik, och jag har ofta gjort mig den frågan: Förstår man sig på Bellman i vidare kret­ sar i Finland, eller ens i Svensk-Finland? Med respekt för undantagen — jag tror inte det. Och detta är kanske helt natur­ ligt. Rokokosirligheten, frodigheten, det ljusa weltschmerzdraget har väl lika liten motsvarighet i finländarnes inbundna natur och disharmoniska melankoli, som idyllen till vår mystiska naturdyrkan och rännstens- gudarna och gudinnorna med vinlöv i håret och gloria över pannan till vårt frivola och karga njutningsbegär. Det har redan blivit tradition att Åke Claesson från och med Bellmansdagen en tid framåt sjunger på Koppartälten i Haga. Ingen tolkare av Fredmans sånger är kanske till typ och utse­ ende en sådan inkarnation av Bellman själv. Och ändå: vad kan eftervärlden giva mot en liten direkt inblick av samtiden. Här­ om dagen fann jag av en händelse i en spionrapport från 1793 följande lilla med­ delande : »Jag har talat med en man, som varit på Wessmans klubb, han sä­ ger där talas om intet, utan Bellman sitter där hela da­ gen och sjunger visor för her­ rarna». Bellman var således Bell­ man också på den tiden — till och med för okunniga su­ balterner och spionagenter! Apropos historia, yppade min jungfru just i morse, att hon ej visste något om sitt kungahus’ härstamning. Hon trodde att Bernadotterna i alla tider hade regerat i Sverige. Och hon tilläde: »hade jag inte trott det, så hade jag inte hållit så styvt på dom». Hur sörjs det för historieundervis- ningen? Eller är det med svensk ungdom såsom det var på min tid, att de flickor som ej läste ända upp till högsta klass slutade sin historia vid Napoleon? — 702 DERAS FRUAR HELGA STENHAMMAR, DR WILHELM STENHA MM ARS MAKA. MEDAN FRU HELGA STENHAMMAR sitter och berättar i den stora, med »fa- miljemöbler» inredda salen i villan vid Underåsgatan i Göteborg, kommer från rummet bredvid en ström av toner. Wil­ helm Stenhammar sitter vid flygeln; han repeterar, plikttrogen som han är, för da­ gens föredrag i Förenade Pianofabrikernas avdelning på jubileumsutställningen. Mu­ siken blir som ett ackompanjemang till vad hon berättar om sig själv och sitt liv — alldeles som den varit det till allt i detta liv: mer än ett ackompanjemang för re­ sten, den har ju gett ledmotivet. I fru Stenhammars grönaste ungdom, då hon hette Helga Westerberg, såg det ut, som om ledmotivet skulle bli ett annat: målarkonsten. Hon var elev hos Carl Lars­ son och hos Georg och Hanna Pauli. Men hon var inte mer än 21—22 år, när Wil­ helm Stenhammar i stället blev hennes mästare. Det ser icke ut på henne, som om hon farit illa under det mästerskapet. Och inte heller får man ta det som någon det offrade konstnärkallets revansch att hon — ritat så bra karrikatyrer av sin man. Det var för ett par år sedan hon utställde »gubbar» på Ny konst i Göteborg, berättar hon. Åtskilliga av de »gubbarna» hette Wilhelm Stenhammar, och just dessa fingo förstås en strykande åtgång. För pengarna köpte fru Stenhammar, berättar hon vidare, en fin spansk duk som gåva åt sin man på hans 50-årsdag. Det var ju roligt att icke som vanligt ha fått pengarna till gåvan av mottagaren själv. Men det var inte utan, att den goda hustrun efteråt förebrådde konstnärinnan, som gjort affärer med kar­ rikatyrer av sin man. — Som konstnär skulle jag för resten velat vara med nu för tiden, säger fru Stenhammar. Jag tillhörde 80-talet, men jag får som en liten Benjamin säga, att jag inte var som de andra. Alla unga nu för tiden äro en smula konstnärer. Mina barn ha gått i Göteborgs samskola, och jag märkte med riktig häpnad, hur lätt och naturligt man där drev fram deras anlag åt det konstnärliga. Och de unga målarna nu för tiden liksom leka fram allt. I min ungdom var det nästan ett fel att ha för lätt för det. Man skulle sitta som en sedig flicka vid klossar i sina bestämda år. Varför inte fru Stenhammar fortsatte som Fru Stenhammar i sitt hem. konstnär, sedan hon lämnat umgänget med klossarna ? — Jag var väl för lat, svarar hon. När man hör det klingande skratt, varmed hon säger det, kommer man att tänka på, att det finns ett slags »lättja», som rymmer mycket mer liv och skönhet än en målmedveten möda. En av fru Stenhammars många roliga karri­ katyrer av gemålen. Det finns i alla fall människor, som få sina ungdomsdrömmar uppfyllda. Paret Stenhammar drömde i unga dar om att få bli farande folk, att få bo än här, än där. Nu när de redan ha vuxna barn och samtidigt själva äro unga nog att kunna njuta av livet, uppfylles drömmen. I höst bryta de upp från Göteborg, och med det nya Stockholmshemmet som utgångspunkt, komma de att då och då genomfara Sverige på Stenhammarska turnéer. Det var en gång förut de flydde ut till skönheten och äventyret. Efter att ha bott i Stockholm en tid, flyttade paret ner till Italien för att bo där i åratal. Men efter en vinter »kommo några handfasta män och togo oss med tillbaka till Göteborg». Nå bevars, skönheten om också inte äventy­ ret, kan man fånga även i Göteborg. »Göteborgarna äro förtjusande i sina hem, men stockholmarne äro bara trevliga på restaurang» det är fru Stenhammars dom om den stad, som lever ett helt annat och mindre stelt liv vid sin Götaälv än den gjorde för tjugo år sedan och alltjämt gör i det övriga Sveriges inbillning. I Stockholm får paret vad fru Stenham­ mar kallar ett bohéme-hushåll. Det uttryc­ ket behöver man emellertid inte skrämmas av, ty ingenting är så dyrt och luxuöst som ett bohéme-hushåll i huvudstaden. Åt­ minstone om det som här skall förläggas till en av de där eleganta nya våningarna vid Brahegatan på två rum och kök, en våning, där för resten japanskt legationsfolk bott förut — det säger nog om att det är en god ram för enkel, förfinad skönhet. Och som motvikt mot bohémeriets lyx i Stock­ holm tänker paret Stenhammar sätta upp ett stort solitt hus i Bohuslän för att vara där halva året. Och se’n halva året i Stockholm och halva året på turnéer — ett liv som detta är så rikt, att där gott kan rymmas tre halvår på ett år. Barnen i ett äktenskap som detta böra ju ha ärvt en god del konstnärstempera­ ment. Jo, bevars, en rättrogen rasbiolog kan inte ha något att anmärka mot Stenham­ mars. Älste sonen ligger i Stockholm för att utbilda sig till operasångare, och enda dot­ tern har börjat på teaterns av drömmar rosenfärgade stig. Men yngste sonen stu­ derar bankväsen, så där finns alltså ändå en motvikt i det praktiska. E. T H. EN FLICKA VID GRINDEN. AV CARL LARSSON I BY En flicka vid grinden i solen i en dräkt från längesen — Hon niger och nyper i kjolen och 1er så jag 1er igen. Jag såg din hundraårshättas kädjesömsrosensnår, och jag hörde så mycket berättas om skönhet i gångna år. Så gammaldags vacker är den förgätna dräkten du bär, att jag ser i en syn all världen i ett ljus, som ej längre är. Syrenernas tunga klasar dränka i vällukt byn, och skäraste äppelblom rasar ur den täta löwerksskyn. i din gammaldags dräkt du förde som en visa till min dörr. En visa, som bara jag hörde, om allt fagert och fint från förr. Yviga åbroddstuvor, brandgula liljor och blå stormhattar, noaksduvor mot solbrända gavlar stå. Västergökarna ropa i kvällen, doftande sval. Kvinnorna bygatan sopa och löva kvist och sal. Surr av stråke på strängar och en gammal mollmelodi — Som blomster från örtagårdssängar gå landsens mör förbi. En glimt av allt vackert på denna Guds gröna och granna jord, allt det, som man bara får känna men aldrig kan fånga i ord, Blomster från sommardagar, som längesen svunnit ha — Vissnade höstlöv i hagar, tystnade gökrop. Ack ja! — 7 03 — SPRÅKETS LÖSDRIVARE till de s. k. »låneorden», dessa språkets lös- drivare, härstammande från norr och söder, från östan och västan, vilka snart sagt dag­ ligen dyka upp bland oss för att efter att en tid ha burit främlingskapets hallstäm­ pel småningom vinna hemortsrätt och med­ borgarskap inom ordförrådet? Se vi oss omkring finna vi i denna fråga vitt skilda uppfattningar göra sig gällande. För isländskan är varje skymt av låneord, av främmande element i språket, en ren styggelse. Nya begrepp tillkomma genom »tidens krav», nya föremål införda utifrån betecknas med nyskapade inhemska beteck­ ningar, vanligen absolut obegripliga för den oinvigde. Att talutrådir (taltråd) skall beteckna telefon kan man väl med någon fyndighet gissa sig till, men inför ord så­ dana som ljosmydarsmidja (fotogra­ fiateljé), smàsjà (mikroskop) landsima (telegraf) står man undrande och spörjande, de förefalla för den utomstående närmast till för att som Talleyrand sade »dölja tankarna». Kejsar Wilhelm tyckte inte heller om låneord. I de s. k. Fremdwörter såg han ett antifosterländskt element nästan lika misstänkt som socialdemokrater, anti- militarister och anhängare av evolutionsteo­ rin, och under hans egid förvandlades i den språkliga renlärighetens intresse velo­ ciped till Fahrrad, biljett till Fahr­ karte, automobil till Kraftwagen o. s. v. ofta till ej ringa förargelse för den lojala allmänheten. »O dieseFremdwörter!» var som vi minnas på den tiden en stående rubrik i »Fliegende Biätters» spalter. Helt annorlunda ställer sig förhållandet i Eng­ land och Nordamerika. Engelskan, han­ delns och sjöfartens språk, talat i denna stund över ett större område än något an­ nat, fruktar ej att upptaga låneord, tvärt om, bildat ursprungligen genom samman­ smältning av brittisk-keltiska munarter med latin, saxiska, norräna tunga och norman­ disk franska, har det från begynnelsen en ordskatt hämtad från alla dessa språk och i förening härmed en enastående lätthet att assimilera nya ord. Liksom den stora re­ publiken på andra sidan Atlanten tyckes det ha en obegränsad förmåga att uppta främmande element utan att därigenom för­ lora ett uns av sin nationella karaktär. Hinduiska ord som bungalow, dun­ garee och tiffin äro i en handvändning lika genomengelska som det saxiska o x, house, swine, det latinsk-fransyska pork, village, castle eller det nor­ diska town (tun), burgh, knife (kniv). Att språket i första rummet är till för att sätta människorna i stånd att meddela sig med varandra är en sanning av så pass axiomatisk beskaffenhet att den väl av litet var utan vidare erkännes som sann, och få torde väl också de vara som gitta för­ neka, att om så är, ett idealiskt språk är det som förstås av så många som möjligt, med andra ord är ett för hela mänskligheten gemensamt universalspråk. Att så är fallet har länge insetts, åtmin­ stone av de klokare, och i urtidssägnen om det första stadshusbygget framställes den bekanta »förbistringen» ingalunda som en [ Då man betänker, att ord som bli- I va, begära, port, präst, skola, källare 1 ursprungligen äro låneord och alltså i ”osvenska”, förstår man, att det icke är I så lätt för en rättrogen ”purist”, en iv- \ rare för språkets renhet, att vara kon- \ sekvent. När friherre Axel Klinckow- ï ström här nedan drar i härnad för låne- 1 orden i svenskan, har han också många I goda vapen till sitt bruk. Åven en ut- l omordentlig språkman som prof. Esaias : Tegnér ställer sig långt ifrån fientlig I mot låneorden.  andra sidan kan man i lätt komma överens om att undvika var- \ je främmande ord i tal och skrift, där \ det icke år avgjort lämpligare än ett I svenskt — inte bara i skönhet, utan ock- I så i klarhet och tydlighet vinner språket i på att vara rent. Men var går lämplig- i hetsgränsen? det är just frågan. Om nå- I gon av våra läsare skulle känna sig ma- § nad till ett inlägg, skola vi gärna öppna ï våra spalter. Frih. Klinckowström har i en så bestämd ståndpunkt, att den lätt kan ge plattform för en diskussion. Aiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiisiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii byggherren och hans medhjälpare av högre makter förlänad belöning. I själva verket kan det vid första ögonkastet förefalla egen­ domligt nog att inte under årtusendenas lopp genom ett »ordens naturliga urval» småningom uppstått ett allmänt för alla folk gemensamt språkligt uttrycksmedel. Sa­ ken är emellertid den att språket redan från begynnelsen utom sitt ändamål av meddelelsemedel haft ett annat, nämligen det att tjäna som ett slags lösen, sättande medlemmar av samma stam, hord eller na­ tion i stånd att igenkänna varandra som genom ett solidaritetens band förbundna in­ divider. Också se vi överallt, vart vi vända blicken, två motsatta krafters spel göra sig gällande på det språkliga området. Den ena strävar att utjämna skillnaderna, att genom upptagande av internationella, fördeolikaspråkengemensamma ord, underlätta förståendet, den andra att Sommarregn. Det droppar stillsamt sakta ifrån taken och regnet duggar oförtrutet ned. En Venusbyst står skälvande och naken vid stranden under parkens höga träd. Högsommarns doftande och ljuva bölja av värme nyss i sol sin vällust spred. Men nu syns sommarns regn dess fägring skölja i tusen lätta, gråa droppar ned. Det regnar stilla, utan hårda byar. Där över taken singlar matt och trött en ensam svala under gråa skyar. Nu ljusnar himmelen, fast än det droppar, och strålen har på Venus anlet fött ett gåtfullt kärleksleende i koppar. BJÖRN VON ROSEN. genom nya specifika benämningar, endast begripliga för »de invigda», skapa ett språk­ ligt solidaritetsband inom en sluten krets. Där fredliga förhållanden råda, där han­ del och samfärdsel bringa människorna sam­ man med främmande, får den förstnämnda överhanden medan ett motsatt förhållande råder där fiendskap och krig lägga hin­ der i vägen för det fredliga umgänget män­ niskorna emellan. Negerfolken i Afrika, de nordamerikan­ ska indianstammarne, levande i ständigt krig sins emellen, ha under tidernas längd var på sitt håll splittrats i ett otal språkom­ råden där den ena stammen, den ena byn ej förstår den andra — en sannskyldig »babylonisk förbistring» alltså. Å andra si­ dan se vi engelskan, spanskan, arabiskan, de stora modärna huvudspråken, liksom i forntiden romarspråket, utbreda sig över betydande områden, sättande millioner i stånd att meddela sig med varandra, och uppe vid Nordpolens gränsmarker se vi de fredliga, med varandra i gott samför­ stånd levande eskimåfolken tala ett språk begripligt för en och var bland dem ända från Grönlands stränder till Behringsundet. I belysningen av dessa förhållanden är det vi ha att se upptagandet i språket av nya. ord. Ännu i den dag som är gör sig den urgamla kampen mellan de båda krafterna gällande. Å ena sidan tendensen att genom internationella ord göra språket mer allmänfattigt, å den andra att genom uppfinnande av egendomliga, endast för den trängre kretsen begripliga, »förbistra». Varje yrke, varje fack, varje regemente, skola, klass, ja nästan var familj har utbildat så­ dana »specialord» och det behövdes blott att fientliga förhållanden eller naturhinder isolerade en dylik grupp tillräckligt länge för att ett nytt för den övriga mänsklig­ heten obegripligt tungomål skulle uppstå. Men vore detta en fördel? kan man inte utan skäl spörja. För den som över delen sätter det hela, som gläder sig åt att ej längre se Sverige uppdelat i Fylkeskunga- riken och som ingalunda skall anse det som en förbättring om exempelvis skån­ skan, gottländskan, småländskan o. s. v. utvecklades till skilda skriftspråk, måste sva­ ret bli nekande. Och vad som gäller det förgångna och det närvarande gäller också framtiden. Nationen är liksom provinsen, fylket, häradet eller kommunen ett rela­ tivt begrepp och bortom den nuvarande splittringen anar och hoppas världsborgaren på större sammanslutningar förenande med språkets och de gemensamma intressenas band mycket av vad nu är åtskilt. För min egen personliga del har jag inga fördomar mot upptagande av låneord i språket, framför allt inte då de fylla ett känt behov och ha en internationell karak­ tär, ägnad att göra språket lättfattligare för utomstående. I den språkliga purismen, strävandet att till varje pris utesluta främ­ mande element, ser jag en med nationalis­ men i dess mindre tilltalande former när- släktad företeelse, ett slags språklig »jin­ goism», nästan lika litet tilltalande som den politiska eller kulturella. A. KLINCKOWSTRÖM. Fotografera med en kodak OCh kodak film OBS! NAMNET - ËASTMAN KODAK COMP. - PÄ KODAK KAMEROR OCH FILM FOTOGRAFISKA ARTIKLAR. FRAMKALLNING OCH KOPIERING BAST GENOM HASSELBLADS FOTOGRAFISKA A.-B. GÖTEBORG • MALMÖ STOCKHOLM AXEL KLINCKOWSTRÖM VILL GE DEM HEMORTSRÄTT I SVENSKAN. 13ÖR MAN FÖRHÅLLA SIO *•••»»■••■».... — 704 — EXOTISKA HÖRN I STOCKHOLM TIO STEG FRAN KINA TILL VENEDIG. I Rysslands lilla Slockholmshörn finner man framför allt briljant snidade trCidjur och präktiga spetsar — resultatet au arbetskuållar i ryska bondstugor. Försäljerskan bär på bilden en klänning au ryska filetspetsar, på huvudet har hon den klädsamma guldbroderade ryska sidenduken. Ett hörn av Kina i Stockholm. Fröken Judit Hanson, som själv levat i Mittens Rike, är här iförd en kinesisk damrock av ljusblått siden och bär på huvudet en förgylld silverhäita med åkta stenar. Hällan, som hör till de mongoliska furstinnornas dräkt, år ett verkligt museiföremål. ....... ... 1» En rysk docka i nationaldräkt med pärlbroderad kokosjnik på huvudet och vita benlindor. Denna lackerade pulla med de granna äggen är gjord i Sovjet-Ryssland och typisk för den utmärkta ryska hem­ slöjden. DE EXOTISKA HÖRNEN I STOCKHOLM LIGGA mestadels vid Regerings- och Drottninggatorna, i diskret lugn, en trappa upp. Svärmar ni för Sung-metallspeglar från iooo-talet, offerskålar, Kang-shivaser eller vill ni helt enkelt bara ha en apart lysningspresent i form av ett broderi, kan ni titta upp till Kinamagasinet, där även Nationalmuseum handlar emellanåt. Råsidenet i naturfärg, av vilket Stadshuset förvärvat 600 meter till sina fönster, är utmärkt även för människors barn. Köper man något i ryska hemslö jdsmagasinet vid Drottninggatan, hjälper man samtidigt det hungrande (?) Ryssland. Den konstslöjd, som där utställes, äi tillverkad i ryska hem, omfattar typiska spetsar, lack- och träsaker, bl. a. trevliga skrin i karelsk björk. En liten handkoffert i polerad björk var avsedd för sminkgrejor och alltså lämplig för skåde­ spelare. Även Italien har på allra sista tiden fått sitt eget hörn, Firenzemagasinet. Och slutligen är sedan länge Ja­ pan väl representerat i butiksvärlden. Firenze har i dagarna fått en filial i Stockholm, där det emellertid icke blott finns florentinska ting ulan också, som synes av bilden, äkta venetianska sjalar. tillverkade av vår utsökta Palmersychoklad i smakfulla askar à 1 Kr. — 705 ”ÜBER ALLEN GIPFELN » > NÅGRA REFLEXIONER APROPÅ ANNA LENAH ELGSTRÖMS NYA BOK. AV LYDIA WAHLSTRÖM. LIVET ÄR ALLTID STORT OCH skönt, då man ser det från ett torn, säger Anna Lenah Elgström i titelnovellen i sin nya bok, »Elfenbenstornet» (Bonniers för­ lag). »Viddperspektivets ostörbara ro», skri­ ver hon, »det perspektiv, som konst, litteratur och historia kan ge, men historien allra bäst med dess överblick över hjälteskaror och stordåd, åsynen av idéerna segertåg och tro­ heten, som ger del i det som varar. Det perspektivet kan allt ge, som vidgar hjär­ tat och gör en stolt över att vara människa, så stolt att man inte kan ge sig själv lov att bli störd eller vredgad, bli småsint, bli förtvivlad. — Det kommer alltid förr eller senare en tid i en människas liv, då hon är förlorad om hon inte äger ett så­ dant torn, då hon blivit så beträngd, så utarmad, att hon bara har kvar det intet kan taga ifrån henne.» — Och hon slutar med att vi i tid skola bygga upp sådana torn åt oss, »men inte för att drömma i dem — nej, borgar skola de vara, borgar mot ofrid och växlingar, mot allt lågt och ont inom oss själva, fästen åt våra över­ vunna, fria hjärtan, från vars murar vi kun­ na se de orättvisors intighet man övat mot oss.» Det är inte första gången Anna Lenah Elgström talat i den tonen, talat om det övervunna lidandets frid. »Jag vill avskudda ifrån mig allt lågt och oväsentligt, som oroar och förminskar min själ,» låter hon den unga modern i »Mödrar» säga vid an­ blicken av sitt barn. När hon är som mest sig själv, ger hon också som mest av upp- byggelse, i den form, vari den är mest behövlig för vår tids jäktande, förströd­ da människor. Uppbyggelse utan predi­ kande och utan straffdomar, uppbyggelse utan direkt kristlig betoning, men ändå utan allt det estetiska snobberi, som krist­ na alltför gärna tro sig finna hos detta slags förfinade lekmanna-predikanter. Det är betecknande, att inga populärvetenskap­ liga föreläsningsämnen i våra dagar äro mera eftersökta än just de, som utlova uppbyggelse i denna bemärkelse. »Ju längre ett ämne ligger från den vanliga verklighe­ ten, dess mera begärligt är det för arbetar- ne», sade en gång Knut Kjellberg till un­ dertecknad. Intet under! Tiden står lik- 'jiiiilllllliliiiiiiimiiimiimimiiiiiiiimiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiimmiimiiiiii; i Om en sanning, som alltför ofta glöm- \ i mes, den att människan lever icke en- i i dast av bröd, utan också av skönhets- l i intryck, erinrar här dr Lydia Wahl- i Ï ström i en intressant anmälan av en av 1 : senaste tidens vackraste böcker, Anna 1 1 Lenah Elgströms reseskisser ”Elfenbens- jj I tornet”. nmiiiiiiiiiimmiiiiiiiitiiiiiiiiiimiiiiiiiiii iiiiiiiiiciiiiitiimtiiiiiniii ■ iiimtiinitir .som och tigger sina författarpersonligheter: Ge oss någonting, som ligger över det var­ dagliga! Och detta gäller lika mycket nu som under kristiden, då det vardagliga och det ohyggliga blivit ett och detsamma. Att »Elfenbenstornet» ger anledning till dessa reflexioner, det betyder inte, att bo­ ken i sin helhet är något annat än en sam­ ling reseskisser. Den kunde lika väl ha hetat »Från Medelhavets stränder» eller nå­ gonting dylikt men i så fall skülle man icke fått en aning om det suggestiva ele­ ment, som är den röda tråd varpå alla dessa pärlor äro uppträdda. Författarinnans konstnärskynne får i dessa färgmättade skildringar det ypperligaste spelrum. Hon hör till dem som ha sin förnämsta begåv­ ning i sitt öga; det är kyrkfönster-måleri även i dessa pennteckningar, och man ser hur väl just Medelhavets djupa blå, Sici­ liens himmel och den lejongula ökensanden passar för hennes egen teknik och hennes färgglada fantasi. I dessa trakter, där ännu romantiken lever kvar, finns det ännu mitt i den livslevande verkligheten rum för så­ dana äventyrsskildringar som den spännan­ de rövarhistorien från Segesta, men där finns också plats för all den vemodiga drömstämningen över de gamla, nordafri­ kanska moskéerna, där nycklarna till de spanska morernas slott nu hänga ärggröna och halvförmultnade som vördnadsvärda minnen av en försvunnen storhet. Boken inger läsaren sympati för den mohamme­ danska fromheten, därför att den även i detta sitt förnedringstillstånd har så mycket av äkthet och offervillighet kvar. Det finns endast e n övervägande osympatiskt hållen skildring i hela boken, och det är, beteck­ nande nog, den från Monaco, där societets- livets dockartade, förstelnade tomhet gör. att själva naturen förefaller oäkta och att Alperna verka kulisser. Naturen som be­ själad, vare sig på gott eller ont — det är så som Anna Lenah Elgström ser den, precis som romantikerna en gång gjort eller rättare sagt göra det i alla tider. »Elfenbenstornet» är ett nytt exempel på att förf. passar bäst för romantikens egna tider och orter. Där rör hon sig i ett eget element, och därför griper hon där mest våra egna hjärtesträngar. Det samma som gäller om populärföreläsarna, gäller också om henne: ju mer hon avlägsnar sig från den vanliga verkligheten dess mera får hon grepp om sina läsare. Men detta betyder visst inte, att vi söka reducera henne till de rena nöjesförfattarnas grupp. Min lik­ nelse om pärlbandet verkar sliten och lika slitna äro nog Keats ord: »A thing of beauty is a joy for ever.» Men fråga är om icke alla världens problemromaner myc­ ket väl kunna uppvägas av Keats egen föga voluminösa produktion, just när det gäller att lyfta sinnet, att skapa andaktsstunder. Och när allt kommer omkring är det just detta införsättande i en annan värld, som mer än allt polemiserande gör det möjligt för oss att begripa vår egen värld med dess resurser på gott och ont. Det är alldeles riktigt att den unge mannen hos Oscar Wilde, som påstod, att en bit gult siden tröstade honom för alla livets olyckor, inte nödvändigt behövde vara en epikureisk livs- dilettant bka litet som den som avstod från ett självmordsförsök inför anblicken av den dekorativa frisen på huset mitt emot. En bonde, som sätter stamrosor i stället för rovor på en bit av sin knappt tillmätta trädgårdstäppa, handlar i själva verket i samma anda,om han också inte skulle hitta några preciösa uttryck för sin extravagans. Människan lever icke allenast av bröd, utan lika mycket av skönhetsintryck, därför att dessa höra med till de ord »som utgå av Guds mun.» Och de praktfulla mörkröda stamrosor, som Anna Lenah Elgström här gett oss, komma att höra till de mest för­ blivande av hennes hand, därför att de höra till det, som väcker fridfulla och ljusa tankar. "Det evigt kvinnliga” har ett rätt växlande utseende, som i icke ringa mån bestämmes av hatten. Var och en av dessa hattar, som uppvisa alla sorter från stort till smått, från band till bjäfs, har varit sin tids förtjusning — tänk! Nr i, den längst t. v., är från omkring 1850, då alla damer gingo i röda el­ ler blå garibaldiskjortor, och sammetsbaretter var högsta mod. Den berömda Veronica, som med sin sång underhöll gästerna i Davidsons paviljong vid Stockholms Drottninggata, ses här i en tidstypisk huvudbonad med en kaskad av påfågelsfjädrar över kanonlockarna. — Tio år senare finna vi hos n:r 2 det veckade, pikerade svarta sidenburr, med rosett i nacken, som var roten och upphovet till kapotthatten, sjuttio- och åttiotalets stora för­ tjusning. — Kapotthatten i sitt högsta flor och sin största storlek ser man på nr 3, en bild av drottning Victoria medan hon ännu var den 19-åriga prinsessan Victoria av Baden, alltså år 1881. Sedan kröp kapotten ihop mer och mer och mot 80-talets slut bestod den bara av en blomma, en fjäder och hakbandet. — Nr 4 är ett charmant porträtt av fru Mathilda Jungstedt, taget år 1900. Där återser man med ett igenkännande leende chansonetthatten, som stiger som en fanfar mot himlen. Ju snedare den var, desto bättre, och hälst så mycket plymer och band som möjligt under brättet. — Nr 5 slutli­ gen är vår egen tid, i en modell från Paul U. Bergström. Att karaktärisera den överlåta vi för säkerhets skull åt framtiden. Akta Spets- a Sidendépôt Tel. 77*36 STUREGATAN 6» Norr 19700 Filial i Göteborg Jubileumsutställn., Handelsgatan 11. Crêpe Georgette - IÇulôrta Filetspetsar åter inkomna. Blommiga Voiler, Barnklädningar och Blusar bortslumpas. — 706 — BYXKVINNOR OCH KÖKSDAMER NYA PRAKTISKA ARBETSDRÄKTER FÖR KÖK OCH VERKSTAD. — 50,000 UNIFORMERADE FINSKA KVINNOR. Dessa två var och en på sitt sätt praktiska och trevliga modeller till kvinnlig arbets­ dräkt ha bl. a. vunnit statens yrkesinspek­ tions gillande. Den till höger, som utställes i Göteborg av Textilkompaniet i Borås, år avsedd närmast för fabriksarbete, men kan gott användas som modell också för hus- hållsdräkter. Den är av kyprat blåtyg, med mössa i blommig musslin. Byxdräkten t. v. av kakityg och med samma slags mössa som den andra, är en klädsam form av en dräkt, som är så gott som nödvändig vid jordbruks­ arbete för kvinnor. (Pressfoto). VI HA HELT NATURLIGT AV GAM- malt fördom mot allt som kan kallas kvinn­ lig uniform. Likväl begagna faktiskt omkr. 50,000 finländska kvinnor numera en sär­ skild uniform för manöverändamål. Det är efter vad en bekant kvinnlig journalist be­ rättar för oss, »Lottorna», som utgöra en kvinnlig medborgarvakt vid sidan om den manliga. Det lär icke stöta någon män­ niska att se dem marschera i sin fältgrå uni­ form med fältgrå mössa. Ifall fru Maja Alvin, som vill ha exercis ....................................................................................................................................................................................ni........... Det illustrerade lexikonet. ALLA MÄNNISKOR FOTOGRAFERA, men hur många göra det med en humo­ ristisk glimt i ögonvrån? Hur många av Er, ärade läsare, kan ta en lustig eller verkligt stämningsmättad bild? Hör Ni kan­ ske till de många, som bara utan urskilj­ ning »knäppa» det motiv, som råkar finnas framför kameran? I förvissning om att det även bland ama­ törfotografernas skara finns en del humo­ rister utlyser Idun nu en ny fotografitäv­ lan, som jämte teknisk skicklighet även kräver humor och fin smak. för kvinnor över 40 år, får råda, skulle vi väl med tiden också få en svensk kvinn­ lig fältuniform. T. v. är emellertid vår uni­ form endast arbetets, och även den uni­ formen är det svårt att få antagen. Det skulle likväl säkert vara mycket fördelaktigt, om vi finge en allmänt ve­ dertagen kvinnlig arbetsdräkt för både kontor och fabriker. I det fallet har man gått längre i Frankrike än här, kanske ock­ så av det för fransmän mycket tilltalande skälet, att en sådan enhetlighet verkar pryd­ ligare än en ohejdad individualism i klä­ der. Statens yrkesinspektris Kerstin Hesselgren har länge arbetat på att få de ^industrien arbetande kvinnorna att anlägga praktiska arbetsdräkter, och yrkesinspektionen har ut­ arbetat åtskilliga goda modeller. En ny både praktisk och vacker modell har nu kommit till. Den har tillverkats av Tex­ tilkompaniet i Borås, har underkastats yr­ kesinspektionens prövning och visas nu på Göteborgsutställningen. Fotografiet här ovan visar, att den är klädsam. För resten bör modellen, möjligen med en och an­ nan ändring, kunna användas även av an­ dra kvinnor än de industriarbetande. Hus­ modern kan behöva en »köksdräkt» att draga över sin klänning och likaså den självförsörjande, som skall ställa sig vid spisen, när hon kommer hem från sitt ar­ bete. Mössan är klädsam och behändig (också en hushållsarbetande kan behöva en mössa för att skydda håret mot matång­ orna!) Den är här av ett tunnt, lätt tyg, blommig voile eller musslin, så att den blir sval och kan tvättas upp lätt i ett hand­ fat, samt är oskadlig för håret. Formen är helt enkelt den gamla svenska halsduken, fast här med bård och knappar. Till själva dräkten har icke använts det i regel fula kakityget, utan kyprat blåtyg (svenskt!) — det är hållbart, klädsamt, verkar aldrig smutsigt. Dräkten knäppes framtill strax under midjan. Nertill är den hopsydd och måste alltså vid påtagningen krängas över huvudet. På så vis riskeras ej att den fastnar i maskiner etc. Kragen kan slås upp. Fickan sitter på sned, så att den ej fastnar. Vid sidan om denna modell ha vi också ’’Det evigt kvinnliga”. För denna unga konstnärinna, fröken Brita Hörlin, som nu senast gjort några utmärkta stuckreliefer i Göteborgsutställningens konst­ industrihall, har som man ser arbetsdräkts- problemet lösts av sig själv. (Foto D. N.) en annan: byxdräkten. Den är av kaki­ tyg och kan verka riktigt pigg och söt med sitt lilla inslag av kvinnlig »piff» : det lilla gröna bandet om halsen och skörten på kjolen. Tobaksmonopolets arbeterskor ha den vid plantagearbetena om sommaren. Andra, som arbeta ute i skog och mark, göra också klokt i att använda den. Nu tycker fröken Hesselgren, att den skulle vara den mest praktiska också vid vissa arbeten inom fabrikerna. Men ännu förekommer den icke för inomhusarbete inom en enda svensk industri. Men vår ena bild visar, att vid vissa arbeten måste den enskilda kvinnan i alla fall använda den: om hon t. ex. som den unga konstnärinnan på bil­ den har att arbeta från höga ställningar. En pristävlan för Iduns läsare. Alltså: Kan Ni med kamerans hjälp kvickt och fyndigt illustera ett par vanliga svenska talesätt? Det gäller att i bild visa vad de tre uttrycken — eller i värsta fall bara något av uttrycken: »En ful fisk» »En läckerbit» och »Det evigt kvinnliga» inne­ bär. Lämna fantasien spelrum och sänd in ljuvliga eller humoristiska bilddefinitio­ ner på uttrycken i fråga till »Det illustre­ rade lexikonet» Iduns Redaktion före den 20 augusti. Den bästa bilden belönas med en verkligt bra bok. Dålig matlust, blodbrist, samt därav följande nervositet och svaghet, övervinnes snabbast med järnmedicinen Idozan. På grund av dess 5-dubbla järnhalt och för­ träffliga sammansättning giver Idozan överraskande resultat. Idozan är utmärkt välsmakande, angriper ej tänderna och bliver billigast att använda. Rådfråga läkare. Fås å alla apotek. Nedsatt pris Kr. 3.50. IDOZAN FÖRNÄMSTA JÄRNMEDICIN — 707 Veckans novell i LÅT MIG KÄNNA ER PÅ PULSEN EN SOMMARHISTORIA AV O. HENRY. ÖVERSÄTTNING FÖR IDUN AV ELLEN RYDELIUS. JAG GICK ALLTSÅ TILL EN DOK- tor. — Hur länge är det sedan ni tog någon alkohol i er organism? — frågade han. Jag vände huvudet åt sidan och sva­ rade: — Åh, det är en bra tid sedan. Han var en ung doktor, så där mellan tjugo och fyrtio. Han hade heliotropfärgade strumpor, men han var lik Napoleon. Jag tyckte kolossalt mycket om honom. -— Nu, — sade han, — skall jag visa er alkoholens effekt på er cirkulation. Han blottade min vänstra arm till arm­ bågen, tog fram en butelj whisky och gav mig ett glas. Han började bli mera lik Napoleon. Jag började tycka bättre om honom. Sedan lade han en kompress hårt om min överarm, stannade min puls med fingrarna och klämde på en gummiboll, som stod i förening med en apparat på en ställning, som liknade en termometer. Kvicksilvret hoppade upp och ned utan att tyckas ‘stanna någonstans, men doktorn sade, att det vi­ sade 237 eller 165 eller någon dylik siffra. — Nu, — sade han, — ser ni vad alkoho­ len betyder för blodtrycket. — Det är underbart, — sade jag, — men tror ni det är tillräckligt bevis? Ge mig ett glas till, och pröva den andra armen. — Men nej ! Då grep han min hand. Jag trodde, jag var dödsdömd och att han bjöd mig farväl. Men det enda han ville var att sticka en nål i min fingertopp och jämföra den röda droppen med en massa femtioöres poker­ marker, som han satt fast på ett kort. — Det är blodprovet — förklarade han. — Ni har inte den rätta färgen på blodet. — Javisst, — sade jag — jag vet, att det borde vara blått, men detta är ett land av bastarder. En del av mina förfäder voro riddare, men de gåvo sig i lag med folk från Nantucket Island, så att — — Jag menar — sade doktorn — att den röda nyansen är för ljus. Ah, sade jag, det är fråga om nyanser, och inte om mésallianser ! Så dunkade doktorn mig i brösttrakten. När han gjorde det, vet jag inte, ifall han mest påminde mig om Napoleon eller lord Nelson. Sedan såg han allvarlig ut och nämnde en rad krämpor, som äro köttets arvedel och varav de flesta slutade på i t i s. Jag betalade omedelbart femton dollars à conto. Det första ni bör göra, — sade han med förnyad livlighet, är att söka upp ett sa­ natorium, där ni kan skaffa er fullständig vila för en tid och få era nerver i bättre kondition. Jag skall själ/ fara med er och välja ut en lämplig plats. Och så förde han mig till ett dårhus i Catskillsbergen. Det låg på ett kalt berg, endast gästat av ogästvänliga gäster. Man kunde inte se något utom stenar och klipp­ block, några snöfläckar och enstaka granar. Den unge tjänstgörande läkaren var mycket trevlig. Han gav mig en stimulerande dryck utan att lägga någon kompress på min arm. Det var lunchdags, och vi blevo in­ bjudna att sitta ned. Det var omkring tjugo gäster, som sutto vid småbord i matsalen. Den unge läkaren kom fram till mitt bord .11111 mun mu inn in 1 111111111111111111111111111111111111111 I O. Henry är Amerikas finaste och origi- I nellaste novellist, därtill typiskt modern Ê i motivval och i sin framställning av I nutida storstadsromantik. Aldrig har I väl en neurastenikers historia — ge akt, : Coué-anhängare ! — skrivits med en så I lekande humor, en så smidig stilkonst i som i denna lustiga novell. *itmmimiiiiiiiiiiiiiiiiiii(iiiiiiiiiiiiiiiiitiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimitiiiiiiiiiii och sade : -— Det är en vana hos våra gäster att inte anse sig som patienter utan endast som trötta herrar och damer, som vila ut litet. Vilka lätta sjukdomar de än ha, så nämner man dem aldrig under kon­ versationen. Min doktor ropade högt på en uppas- serska och bad henne ta in citronsafts- fosfoglycerat, hundkex, bromoseltzerpanka- kor och nux vomicaté åt mig. Då steg ett ljud lik en plötslig stormvind bland gra­ narna. Det uppkom, då varje gäst i rum­ met högt viskade — Neurastheni! utom en karl med röd näsa, som jag tydligt hörde säga: Kronisk alkoholism! Jag hop­ pas träffa honom en gång till. Den tjänst­ görande läkaren vände sig om och gick därifrån. En timme eller så ungefär efter lunch förde han oss till verkstaden, som låg — låt oss säga femtio alnar från huset. Dit hade gästerna blivit förda av tjänstgörande lä­ karens underhuggare och tränaren, en karl med fötter och blå sweater. Han var så lång, att jag inte är säker på att han hade något ansikte, men en expressbyrå skulle ha varit förtjust över hans händer. — Här — sade tjänstgörande läkaren — finna våra gäster rekreation från sina forna själsliga bekymmer genom att ägna sig åt fysiskt arbete — som verkligen är en förströ­ else. Där fanns svarvstolar, snickarverktyg, modelleringssaker, spinnrockar, vävstolar, trampkvarnar, bastrummor, apparater för svartkriteförstoringar, smedjor och allt an­ nat, som kunde intressera betalande van­ sinniga gäster på ett första klassens sanato­ rium. — Damen, som gör lerpuddingar där i hörnet, — viskade den tjänstgörande läka­ ren, — är ingen mindre än — Lula Luling- ton, författarinnan till romanen »Varför kär­ leken älskar !» Hon gör det där bara för att vila hjärnan efter boken. Jag hade sett boken. — Varför vilar hon inte hjärnan genom att skriva en annan bok? — frågade jag. Som ni ser, var jag inte så illa däran som de trodde. — Den där herrn, som öser vatten genom tratten, är en mäklare från Wall Street, som är bruten av sitt brutto. Jag knäppte min rock. Andra som han utpekade voro arkitekter, vilka lekte med Noaks ark, ministrar som läste Darwins Utvecklingens teori, lagkar­ lar som sågade ved, uttröttade societets- damer, som talade Ibsen med tränaren i blå sweater, en neurastenisk miljonär som låg och sov på golvet, och en framstående artist, som drog en liten röd vagn kring golvet. Ilär ni kom mtr till bör ni ej uraktlåta ett besök i* Göteborgsutställningen Uår utställning av: fflöbler, fflattor, f lossamattor, ©ardiner m. m. : Uar god notera vår adr: Konstftiten, 0amla högskolan, (mitt emot 3obn€rics$o»-statvn) j ORGRVTE KEMISKA TVÄTT N FARGERI /B * Göteborg KJOL — Ni ser riktigt stark ut, — sade tjänst­ görande läkaren till mig. Jag tror den bästa själsliga avslappningen för er skulle vara att kasta små kullerstenar nedåt berg­ väggen och sedan bära upp dem igen. Jag var hundra alnar bort, innan doktorn hann ifatt mig. — Vad är det? frågade han. — Jo, det är det;, — sade jag, — att det inte finns några aeroplan till hands. Därför tänker jag hastigt och lustigt lunka till fots till stationen där borta och ta första gods- tågsexpress tillbaka till staden. — Ja, sade doktorn, — kanske ni har rätt. Det där tycks knappast vara den rätta plat­ sen för er. Men vad ni behöver är vila — absolut vila och kroppsrörelse. Den kvällen gick jag till ett hotell i City och sade till portieren: Vad jag behöver är vila och kroppsrörelse. Kan ni ge mig ett rum med en av de där hopfällbara tu­ ristsängarna och en omgång hisspojkar, som kan dra den ut och in, medan jag vilar mig. Portieren gned bort en fläck på en av sina naglar och sneglade på en lång karl i vit hatt, som satt i Vestibülen. Denne man kom fram och frågade mig artigt, om jag sett bersån vid västra ingången. Det hade jag inte, så att han visade mig den och mönstrade mig sedan. — Jag trodde ni såg flugor, sade han icke ovänligt. Men jag tror ni är som ni skall. Men ni borde gå till en doktor, gamle gosse. En vecka efteråt provade min doktor åter mitt blodtryck utan föregående stimulans. Han verkade mindre lik Napoleon. Och hans strumpor voro i en brungul nyans, som inte tilltalade mig. — Vad ni behöver — förklarade han — är havsluft och sällskap... Jag skall själv ta er med ut till Hotel Bonair på Long Islands kust och se till att ni repar er. Hotel Bonair visade sig vara ett mondänt härbärge på niohundra rum på en ö utanför själva kusten. Alla, som inte klädde om sig till middagen föstes in i en avsides lig­ gande matsal och fingo bara en champagne- table d’hôte. Viken var en stor startplats för rika yachtägare. The Corsair kastade ankar där samma dag vi kommo dit. Jag såg mr Morgan stå på däck och äta en ost­ smörgås och se längtansfullt på hotellet. Men det var likväl en tämligen billig plats. Ingen hade råd att betala deras priser. Då man reste, lämnade man helt enkelt sitt bagage, stal en båt och stack av mot fastlan­ det nattetid. Då jag varit där en enda dag skaffade jag mig en binga telegramblanketter med ho­ tellets initialer hos portieren och började telegrafera till alla mina vänner för att få pengar att resa hem. När vi kommo tillbaka till staden, tycktes min doktor plötsligt få en tanke. Apropå, sade han hur känner ni er? — Länsad från en hel del — svarade jag. Naturligtvis var det inte något fel med mig, men jag var mycket sjuk. Jag kunde inte arbeta, sova, äta eller spela cricket. Det enda sätt varpå jag kunde förnimma någon sympati var, om jag gick orakad i fyra dagar. Till och med då brukade någon (Forts. sid. 716.) BLIR ELEGANT KEMISKT TVÄTTAD ELLER FÄRGAD HOS 708 — KOSMOPOLITISKT Originella typer ur Stockholms gatuliv just nu. DE 2,000 BAPTISTDELTAGARNA FRÅN 35 OLIKA nationer, göra i dessa dagar Stockholm helt kosmopolitiskt. På Norra Latinläroverket, som är kongressens högkvarter ochilmma- nuelskyrkan där möten och kafferep hållas, vimlar det av negrer — somliga med hela tandgarnityret av guld! — rumäner och tjeckoslovakiskor i färgrika dräkter, amerikanskor i hornbågade glasögon, japaner, kineser, ja t. o. m. en snäll klumpig indian­ hövding med två långa flätor, en tolk för utländska bröder, har förirrat sig till Norrmalm. Iduns fotograf har här tagit snapshots av t. h. tre tjeckoslovakiskor i deras vackra folkdräkter och nedtill fr. v. en mulattska, en rumäniska, två typiska amerikan-, skor, en neger och fru Anna Stadling, som tolkar och gör les honneurs på mötena. En av amerikanskorna, gift med en bap­ tistpräst, finner Europa obetydligt; där finns ju inga höga bygg­ nader. »In America we have everything, we have very very high buildings». Så prisar hon baptismen, och slutar överty­ gande: »Ni borde gå in i vårt samfund. Jag vill säga er: vår president Harding är baptist —- de rikaste männen i världen äro baptister, Rockefeller är baptist!» R. OCH BAPTISTISKT UMGÄNGESLIVETS A OCH EN GOD DEL AV DEN MODÄRNA människans umgänge går genom telefonen. Det är märkvärdigt att se, hur litet själva livet och dess regler rättat sig efter detta faktum. Eljest är ju konvenansens uppgift att skydda individen, så att slitningen inom samhället blir så måttlig som möjligt. Men när mänskligt förnuft åstadkommit en liten apparat, som mitt i hemmet natt och dag kan föra in vem som helst med bud och hugskott, stå människorna handfallna, och taga icke itu med att omkring apparaten ifråga bygga det skyddsgaller av vanor och regler som eljest finns snart sagt om varje samhällelig funktion. När man ringer upp en människa, och förstår att man fått rätt nummer, bör den för­ sta frågan vara: »Stör jag»? Mycket få göra det — ännu. Om några år komma säkert endast de oborstade att låta bli det. Den man ringer till ta’s ju oförberedd, han -eller hon kan undergå operation eller dricka cho­ klad, kan ha främmande eller tvätta sina fönster, kan gråta för ett dödsfall eller gläd­ jas över en lotterivinst. Alltså skall man fråga om man stör, inte som en intimitet, utan som en självklar formel. På den frågan skall svaret också vara fritt. . Man har rättighet att säga sig upp­ tagen, och det skall ögonblickligen god­ tagas. Man skall inte insistera, sägandes: ja, men jag skulle bara — etc. etc. Man skall inte ringa för tidigt, och inte för sent. Folk skall ha tid att börja sin dag, det vill säga ha ätit frukost och läst tidningarna, innan man stör dem. 9,30 är i Stockholm gränsen, tror jag, för både mor­ gon och afton. Det har hänt mig att jag blivit uppringd av en flitig dam kl. 12 på natten — hon ville ha en artikel. Vi känna inte varann, men jag hatar henne fortfa­ rande. Det är ohövligt att använda sig av att vår maskinella kultur satt en inre fiende mitt i våra hem. Kommer man fel, skall man inte säga: »Varärdetnånstansss?» Den svarande, som blir störd i onödan, har inte minsta anled­ ning presentera sig för en obekant. Man skall fråga om man fått nr. så och så. Är det fel, ber man om ursäkt fast man intet ont gjort, ty det tar mindre tid än att skälla ut telefonisten eller den oskyldige abonnen­ ten, är det rätt säger man att herr, respektive fru eller fröken så och så, ber att få tala med den och den. Man presenterar sig alltid ögonblickligen i telefon. Inte först en massa frågor om när, var och hur den uppringde kan råkas. O: TELEFONEN Man säger heller inte förtretad: Det är förfärligt vad du är upptagen! Det finns folk, som tycka att detta är en personlig förolämpning, och det finns an­ dra, som nästan tycka sig brottsliga, tvung­ na att förklara, varför de varit upp­ tagna. Telefonen står i hemmet, eller på kontoret, och är abonnentens egendom i detta avseende. Ingen annan har någon anledning tycka något om det sätt, varpå den användes. Däremot är det ohövligt att blockera telefonen under överenskom­ men tid. Egentligen borde det finnas en avstäng- ningsapparat. Den som uppfinner en sådan borde ‘få nationalbelöning. Som det nu är. kan man med de modärna apparaterna bara förhärda sitt hjärta och låta dem ringa för­ gäves, när man nödvändigtvis måste ha ar­ betsro, och vet att man inte kan få något bud från håll där man är skyldig att lyda. Men en signal är dock alltid ett irritament. Just på grund av detta obönhörliga hos vår inre fiende, telefonen, borde vi kunna samsas om att använda den med tillämpan­ de av vissa regler, så att den blir vän istället för fiende! G WEN. — 709 — UNGDOMENS EGEN SIDA HUR FÖRGÄTMIGEJ-EN KOM TILL. AV SOPHIE REINHEIMER. DEN BLA HIMLEN DÄRUPPE VAR en gång mycket ledsen. Han tyckte inte att det var rätt av människorna därnere, att de beundrade jorden — de granna blom­ morna, den gröna skogen, ängarna, dalar­ na och bergen — lika mycket som honom. Liksom om det inte fanns mycket vac­ kert hos mig också! brummade han. Och tänk en sådan vacker blå färg jag har. Och de vita och rosiga molnen — och på kvällen de gyllene stjärnorna. Rrrrumrumrum — först brummade him­ len bara en liten smula, tog fram sin stora gråa näsduk och grät ett par tjocka, tjocka tårar. Men sedan blev han alltmera för­ argad, hans ansikte fördystrades. — Rrum- bum bum bumm — — och slutligen blev det ett riktigt åskväder. Människorna sågo helt ängsliga upp mot den mörka himlen. — Aha — det hjäl­ per redan, tänkte himlen. Nu titta de re­ dan efter mig. Men vänta ni — blixt och dunder — jag skall nog lära er att tänka på mig! Och härpå talade himlen sakta med molnfruarna, som han visste hade stor­ tvätt. — Mm! Mm! svarade de. Det är bra. Det skall nog bli uträttat. Och vad skedde sedan? Ned på jorden strömmade ett störtregn — ett regn, som människorna sällan sett maken till. Det blev allt häftigare och slutligen var det som om molnfruarna hällt ^ vatten ur stora ämbar. O ve! O ve! O ve! hur såg den vackra jorden ut, när regnet äntligen upphörde. Säden var nedtryckt, frukterna hade fallit från träden, — de vackra brokiga blom­ stren i trädgårdarna lågo brutna och kasta­ de utefter marken. Och vad sade människorna om saken? De sågo nu ofta upp mot himlen, ja. Men icke vänligt, beundrande. Nej, riktigt styg­ ga blickar sände de upp dit, som ville iiiiiiiiiniiiijiiiiiiiiiiiimiiiiiiiijmiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimisiiiiiiiiiijiimiii Mamma och barn. Lilla Ingrid i Mariestad är en öm mor för sitt lindebarn och ger både bad och flaska i rättan tid. Tävlingen ”Mamma och barn” fortgår. de säga: »O du — varför har du gjort oss detta? Det var inte snällt av dig!» Då blev himlen riktigt ledsen, och han förstod, att han gjort sin sak sämre i stäl­ let för att göra den bättre. Då fick himlen en annan idé. »Om det inte går med ondo, så går det väl med godo», tänkte han. Och han talade med solstrålarna. Han frågade, vem som sytt deras vackra gyllene kjolar och om de inte kunde ge honom ett råd, vad han skulle göra för att människorna nere på jorden skulle tänka litet vänligt på honom. Solstrålarna och den blå himlen hade ett långt samtal. Slutligen försvunno sol­ strålarna skrattande bakom molnporten. — Ja ja ja — lita på det, vi skola tala om det för jorden, sade de, vi skola också be jorden att inte vara ond på dig, och klänningarna ta vi med oss. Nu skulle man kunna fråga: vad hän­ de sedan? Det hände något mycket näpet. Efter tre, fyra dagar blommade plötsligt på den sumpiga, ännu alldeles genomvåta ängen små förtjusande, blå blommor. De hade på sig klänningar, som hade precis samma färg som himlens blå, och i mit- Indianer. I barnkammaren lägges råd: Va’ ska vi leka nu? Jo, lillen han vill röd skinnskrig men Ullan herre och fru. Och mannen rår, som ofta nog i denna jämmerdal, och det blir strid på urskogsvis med skalper utan tal. Med hånskratt släpas vita bort till kakelugnens vrå, ty kakelugnens vrå är skog och vita: dockor två. ”Den Snabba Hjorten” Ullan nämns, en Hövding stolt och grann, och Ullen heter ”Blixtens son”, — det klingar fint, minsann! Med tomahawk (ett tändsticksställ) och sinnet fyllt av mod han hugger in på dockan Bell, skalperar, gjuter blod. Förfärad Snabba Hjorten ger den grymme en sittopp, och smeker under tårars flod sin stackars dockas kropp. Hon snyftar: ”Aldrig någonsin så kan du vara snäll! Jag talar om för mamma, du, så får du fullt med smäll!” ”Men ä’ vi inte rödskinn då, som jagar vita, va?” — ”Min Bell ä’ ingen vit ett dugg och du är stygg — jaha!” När Hjort och Blixt sin kvällsmat får vid barnkammarens bord, rår splittring i de rödas led. . . De växla ej ett ord! ten hade var och en en lysande guldgul stjärna. Förundrade betraktade de andra blom­ morna på ängen — smörblomster, gullvi­ vor och ängsull — de nykomna himmels­ blå blommorna. Vad heter ni? frågade de. — Förgätmig ej! Förgätmig ej! — Förgätmig ej ! Det var ett komiskt namn! — menade smörblommorna. — Var­ för heter ni så? Jag heter smörblomma, därför att jag är så vackert gul som en smörklimp. Då berättade förgätmigejblommorna, att den blå himlen däruppe var ledsen för att man tänkte så litet på den här nere på jorden. Och att han därför skickat Fru Jord en bit himmelstyg — blått med guld­ stjärnor — och av detta skulle de sy klän­ ningar åt de yngsta blombarnen. Dessa blombam i himmelsblå klänningar skulle påminna människorna om himlen. De skulle be dem att icke glömma bort den och därför skulle de heta: För-gät-mig-ej ! Hm — tänkte smörblomman och såg på sin smörgula klänning, den föreföll henne plöts­ ligt rätt nykter och enkel bredvid alla de lätta, luftiga himmelsdräkterna. Nu kommo två barn gående på ängen. — Åh — sade det ena av barnen — se bara så förtjusande blå blommor som stå där! Himmelsblå — alldeles himmelsblå! Och en guldstjärna i mitten! Ser det inte ut som om små bitar av himlen fallit ned på jorden! — Jo, sade det andra barnet. Och ha­ stigt böjde sig båda ned och till de blom­ mor som de redan hade, plockade de ock­ så de blå himmelsblomstren. Dessemellan tittade de oupphörligt glädjestrålande upp mot himlen. Ack — vad himlen då blev glad! Ur samlingen ”Bunte Blumen” av Sophie Rein- heimer, med benäget tillstånd av Fr. Schneider Ver­ lag, Berlin und Leipzig. (Eftertryck förbjudes.) Ungdomens ex-libris. Ungdomarna börja nu sända in sina hemgjorda ex-libris. Här återges en lustig teckning, tydligen föreställande skolflickan Astrid Wickberg själv på väg till skolan i Gefle. Tävlingen pågår. EKSTRÖMS VANILINSOCKER — 710 — IDUNS PORTRÄTTGALLERI SIGNE NILSSON, maka till den nye landshöv­ dingen i Kristianstads län, är dotter till framl. riksdags­ mannen Hans Johnsson i Broby. Hon är född 1874. LOTTEN SEELIG-SAND- GREN. Den kända skådespelerskan fru Lotten Seelig-Sandgren har för avsikt att inom den närmaste framtiden i Stock­ holm öppna en teaterskola, som skall ge handledning i rollanalys och konsten att tala. HELENA KUGELBERG. Fru, född Cederbaum, Linköping. 75 år den 31 juli. ELIN AFZELIUS. Fröken, Stockholm. 60 år den 27 juli. THERESE GIRON t. Fru, född Videlius, Stock­ holm. Änka efter grosshand- landen J. E. Giron. * 1834. t 15 juli. CLARA HALLSTRÖM t. Fru, Eskilstuna. Maka till f. d, kaptenen vid Västman­ lands regemente, S. A. Hall­ ström. * 1848. t 12 juli. EDLA WISSNELL t. Fröken, Stockholm. Dotter till framl. stadsfullmäktigen fabrikören Wissnell. * 1848. t 13 juli. MATHILDA HELLDÉN t. Fru, Högsäter. Maka till kommunalordf. A. J. Helidén. Förestod jämte sin make i många år Högsäters ålders- domshem i Tångelanda. * 1858. f 4 juli. ANNA KJELLBERG t. Professorska, född von Re­ den, Uppsala. Maka till pro­ fessorn i klassisk arkeologi vid Uppsala universitet Len­ nart Kjellberg. * 1862. f 15 juli. VIOLA EVELIUS t. Fröken, Stockholm. Bank­ kassör. Dotter till telegraf- kommissarien i Uppsala J. L. Th. Evelius. * 1862. f 10 juli. ANNA AHLBERG t. Fru, Motala. Maka till över­ läraren Helmer Ahlberg. * 1863. f g juli. IDA KINDVALL t. Fru, född Claeson, Varberg. Maka till direktören Adolf Kindvall. * 1864. f 6 juli. SKULDFRID THY- SELIUS t. Fröken, Stockholm. Före­ ståndarinna och husmoder för K. F. U. K:s inackorde- ringshem å Kungsholmen. * 1868. t 5 juli. BENNY WEG G E- C ARL- SEN t. Fru, Lund. Änka efter kap­ tenen vid Södra Skånska in- fanterireg. G. Carlsen. * 1872. f 7 juli. HILDUR WIEL-ANDER- SÉN t. Fru, Göteborg. Maka till av­ delningschefen Fritiof Wiel- Andersén därstädes. * 1888. t 30 juni. EN PATRICIERDAM AV GAMLA STAMMEN. Den 14 d:s ingick fru Anna v. Rosen, född Barnekow, å Helgeslätt i Östergötl. i sitt go år. Dotter till frih. Kjell Barnekow och Katarina Baummer, tillhör hon en ätt, som räknar sina anor långt in i medeltiden. Herrgården Span- narp är hennes fädernehem, och hon växte där upp under ivriga studier bl. a. i latin, historia, botanik och entomologi. Då hon vid 15 års ålder kom till Lund, uppsökte hon där prof. Dahlbom, som visade henne sitt museum, och hon hade då den triumfen, att kunna skänka honom några fjäri­ lar, som han ej hade. År i860 ingick Anna Barnekow äktenskap med friherre Rob. von Rosen och blev omsider bosatt på den vackra egen­ domen Helgeslätt, vilken i sitt nuvarande skick är hennes ANNA VON ROSEN. skapelse. Här f örde hon, i kretsen av 4 barn, ett strävsamt liv, planterade, vävde, sömmade, snickrade, men hade likväl tid till övers för målning och diktning; alltsomoftast inflöto i tidningar och tidskrifter alster av hennes penna. Ännu i dag äro trots den höga åldern, hennes andliga intressen starka, och hon har ett minne som är förvånande ; sålunda recite- rade hon helt nyligen Tegnérs "Axel" utantill. F. ö. lever hon hälst i sina minnen och berättar gärna om forna tider och sina förfäder. Bland dessa sätter hon främst Magnus Stenbock, vars dotter Viktoria var hennes fars farmor, och Margareta Ascheberg, från vilken hon också direkt här­ stammar. Med ett strävsammare och rikare liv än de flesta att min­ nas, framlever Anna von Rosen sin ålderdom på Helgeslätt, hennes hem sedan så många år. UR HÄNDELSERNAS FILM Alt lämna Gösta Berlings roll i Lars Hansons händer var säkert en lycklig lösning av frågan. Här ses en av de första bilderna frän provfdmningen. »viuiiudoiciio- iii/ u/ u/m/uam/juc. ljch unyu /xuimtiiyu mcuui uciui cn i N. D. A., fröken Eva Bergström, har knappt kommit hem frän en Bomkongress förrän hon, som synes å bilden, prövar pd hur det är att vara uppasserska på Rosenbad. (Foto Wallberg.) mmm Den vackra och firade operasångerskan Hjördis Wahlgren, som varit en prydnad för Göteborgs­ operan, utbyter nu scenen mot privatlivet, när­ mare bestämt äktenskapet. Hon gifter sig nämligen med Göteborgsläkaren, d:r Anteil. Den nye amerikanske ministern i Stockholm, mr Bliss och hans fru, den mörkklädda damen i bakgrunden till höger, dd de lämnade Stockholms Centralstation efter ankomsten. (Foto Wallberg.) Många stockholmare — och resande också — glädja sig i dessa dagar dt att den långa Drottninggatan fått en trafikled. Den centrala çmnibuslinjen har nu öpp­ nats. De första passagerar­ na vid den officiella av­ provningen voro överståt­ hållare Sahlin och f. stats­ ministern Hj. Branting. Bakom hr Branting ses hans styvson, ingeniör Hen­ ry v. Krcemer, initiativta­ garen till den nya linjen. (Foto Wallberg.) ÎÜI- — 712 — TRE FASER UR PRINSESSAN LOUISES LIV Ett barndomsporträtt av prinsessan Louise. Delta porträtt liksom de övriga liär återgivna tillhöra prin­ sessans mor, änkemarkisitman av Milford Haven, som med stor älsk­ värdhet ställt dem till Iduns för­ fogande. En familjegrupp från år 1907. Längst till vänster prinsessan Louise, sittande bredvid henne systern, prinsessan Andreas av Grekland, stående mellan dem markisen av Milford Haven och sittande mellan prinsessorna lord Louis Mountbatten. IDUN HAR HÄR NÖJET att ge några intressanta bilder från vår blivande kronprinsessas barndom. Prinsessan Louise de­ lar med många andra furstliga och borgerliga personer motvil­ jan mot att fotografera sig, och porträtt av henne kunna icke räk­ nas i legio. Kanske samman­ hänger denna obenägenhet för att posera ens för ett kamera­ öga just med den okonstlade en­ kelhet och flärdlöshet, som en­ ligt vad alla som kommit i be­ röring med prinsessan förklara, lär vara en utmärkande egen­ skap för vår blivande kronprinsessa. Det är ^givetvis med stort intresse och förvän­ tan som svenskarna hälsa den nya med­ lemmen av kungahuset, och de älskliga bilder av prinsessan Louise, som här åter­ ges, skola säkert studeras mycket noggrannt. Det är icke mindre än tre år som prin­ sessan Louise arbetat bland sårade solda­ ter i Frankrike. Först tjänstgjorde hon, så­ som hennes mor änkemarkisinnan av Mil­ ford Haven skriver till Idun, på det engelsk - En bild från det år — sept. 1917—■ sept. 1918 — då prinsessan Louise tjänstgjorde som sköterska på The Princess Club Hospital i Bermondsey i Frankrike. Till vänster ses prin­ sessan Louise, till höger en väninna och arbetskamrat. franska sjukhuset vid Nevers från mars 1915 till juli 1917, sedan i The Princess Club Hospital vid Bermonscy från septem­ ber 1917 till september 1918. Slutligen tjänstgjorde hon under vapenvilan i tre må­ nader vid franska militärsjukhuset för ben­ tuberkulos vid Palavas-les Bains i närheten av Montpellier. Det förslag som Idun väckte i ett föregående nummer om en de svenska kvinnornas välkomstgåva till vår blivande kronprinsessa, har tydligen omfattats med stora sympatier. Redaktionen har fått mot­ taga en hel del skrivelser med olika för­ slag i ämnet, och flera större och mindre belopp ha redan tecknats. Var och en, som vill på ett konkret sätt välkomna prin­ sessan Louise till det nya fosterlandet, har bara att insända ett belopp — stort eller litet — allt efter råd och lägenhet till Iduns Redaktion, Stockholm. Redovisning följer sedan i tidningens spalter. — 713 — “År det för sent?“ En samvetsfråga och en pristävlan. ÄR DET FÖR SENT FÖR EN KVIN- na att vid en ålder av 35 till 45 år eller mer börja ta igen vad hon försummat i ena eller andra riktningen: studium av språk, klassiker, skönlitteratur, något »lärt» ämne? Måste hon med en suck säga till sig själv: »Jag är för gammal att lära. Jag hade en gång alla möjliga chanser, men försummade dem, nu får jag skylla mig själv, om jag inte kan och vet så mycket som jag borde.» Frågan framkastas av en av våra läsarinnor, som sänt oss ett brev, vari hon klagar över den trista lott »en gammal mö» har — att sitta och stirra ålderdomen till mötes, »sedd över axeln av alla, som äro unga och trevliga». Hon är nämligen också rädd att man vid den åldern inte längre »passar att vara kär», och ändå »önskar man så ofta att man passade». Men vi ge ordet åt den 35-åriga med ett utdrag ur hennes brev (i sin helhet är det för långt) : ”När jag först upptäckte att jag var gammal var när jag fick en inbjudan frän en gift väninna för någon tid sedan. Hon skrev: ”Kära du! Jag skulle vilja se mina vänner hos mig innan jag flyttar till landet, men jag får ta dem i två omgångar. Mina äldre och stadiga bekanta om tisdag och de ung­ domligare om onsdag. Du kommer om tisdag, inte sant? För du kan väl knappast ha nöje av gröna ungdomar på 25 à 26 år.” Nu vill jag säga Idun : Det förfärliga är, att jag känner mig alls inte ”stadig”. Jag känner mig precis lika ung som för tio år sedan. Men min 30-åriga väninna envisas att räkna mig till de ”litet gamla”, för vilka livet egentligen är slut när de inte äro gifta. Och jag vill ändå så gärna vara ”ute”, dansa, svärma, roa mig ännu några år. Men man ”passar” väl inte att vara kär vid 35 år? Fast — hur ofta man önskar att man passade! Jag vill ju inte verka löjlig, men nog är det konstigt, att, trots det jag har en skaplig figur, inget enda grått hårstrå och faktiskt en bra hy, så skall jag ändå vara ”färdig med kärleken”. För det fordras ju av en, när man närmar sig 40 år? Och så en sak till — mitt egentliga ärende — som föll mig i tankarna i går: Är jag också, vid 35 år, för gammal att studera, t. ex. språk? Över huvud taget har jag försummat språk otäckt ; har inte behövt något just på den plats jag har, och har haft mera benägenhet för nöjen på lediga stun­ der. Men på sista åren har min okunnighet varit så till hinders för mig: jag har fått tag i böcker på främmande språk, som jag så gärna skulle vilja läsa och som inte finnas översatta. Också har jag nu fått smak för resor utomlands. Men utan an­ nan språkkunnighet än den man har från skolan — hu! Nu vill jag fråga Iduns läsarinnor: är det någon idé att jag försöker återuppliva det till fem sjättedelar förgätna nu, vid min ålder? Fast­ nar något i minnet måntro. Eller är det för sent? 35-åring. Ja, vad säga våra läsarinnor? »Är det för sent?» — »är det någonsin för sent?» — det är en fråga, som har sin djupa inne­ börd för lite var här i livet. Ordföranden i Damernas diskussionsklubb vågar tro, att det aldrig är för sent att lära sig något nytt och nyttigt — och aldrig heller att ändra sig moraliskt, bli ordentlig, om man har vant sig vid slarvighet, stiga upp ti­ digt om rnornarna, om man har vant sig att vara en såskopp o. s. v. Sokrates tyckte inte ens i fängelset inför sin dödsdom att det var för sent att börja skriva vers, vil­ ket han aldrig hade gjort förut. Och även om vi andra skulle ha kommit något tiotal år närmare vår egen dödsdom än vi voro som helt unga — för sent för det ena eller andra, som kallar på oss, blir det ändå inte. Huruvida det nånsin är för sent att bli kär, våga vi inte yttra oss om — det är väl närmast en smakfråga. Sin man hoppas vi man kan få vara kär i så länge som helst, men är man inte gift, är det kanske säkrast att säga farväl till kärleken vid en bestämd åldersgräns. Nu uppmana vi våra läsarinnor att själva liiiimiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiimsiimiiiimii Tredje priset i Iduns husflits- tävlan utdelat. Tillfaller lärarinnan Erika Petterson i Skuttunge. DET VAR SOM BEKANT TRE GRUP- per, som prisbelönades inom Iduns pris­ tävlan i husflit. Vi ha förut meddelat det vackra resultatet, som pristävlingen gav för de två första grupperna, där det gällde det av ägarne själva byggda huset och de av dem tillverkade möblerna och husgeråden. I tredje gruppen samlades den kvinnliga handaslöjden, och pristagare här blev lä­ rarinnan fröken Erika Pettersson i Skutt­ unge. Hon hade sänt in en stor packe hem­ vävt och sytt av olika slag: där fanns både filtar, hålsömsarbeten, lakanslärft etc. Vad som framför allt ansågs värt pris var en både vacker och välgjord trasmatta samt svensk linnelärft. Fröken Pettersson har själv på lediga stunder förfärdigat alla textiler i sitt lilla hem. Under hennes första lärarinnetid van­ kades, berättar hon, endast 300 kronors lön utom husrum, så då var det nog bra att kunna väva sina kläder själv både bil­ liga och hållbara. Det är i övrigt, säger fröken Pettersson på tal om sitt slöjdarbete, en glädje och själslig vila att efter slutat skolarbete få sätta sig vid spinnrocken eller i vävstolen; för att ej tala om, hur inner­ ligt trevligt det är att sköta en lagom stor trädgårdstäppa, arv efter arbetsamma för­ äldrar. i Under dessa vackra sommardagar tyc- § l ka de flesta damer det är roligt att sitta i I ute i naturen med ett handarbete. Sy då \ i en kudde för ”Iduns tävlan om en soff- f 1 kudde” — vävd, broderad, sydd av ba- | i tist eller målad, allt efter smak — så \ = kan ni bli lycklig vinnare till första pri- 1 I set i denna handarbetstävlan, 50 kr. \ i Tävlingen avslutas den 10 september. | i Juryn består av tre textilexperter: fru- | I arna Thyra Grafström, Olga Nyblom 1 Ï och Brita Lidbäck. Alltså, raskt till I I verket. Anmäl redan nu för Iduns re- i daktion, att ni kommer att deltaga. älllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllllllilHIHIlIM' skriva något till frågan: »Är det någon­ sin för sent?» Helst personliga erfarenheter i det ena eller andra avseendet. Få vi något riktigt bra inlägg, belönas det med en bok: antingen Anna Lenah Elgströms »Elfenbenstornet» eller Elin Wägners »Från Seine, Rhen och Ruhr», eller »Penseldrag, en kinesisk makas kärleksbrev», eller någon annan bok efter eget val. ”Sådan är mannen!” — ännu en liten pris­ tävlan. Om inte damerna vore så beskedliga, så skulle de ibland reagera mot att man på allvar säger om dem generaliserande »så och så göra alltid kvinnor!» »kvinnor kunna aldrig bli lyriker!» »kvinnorna gå aldrig utanför familjeegoismens gränser!» eller nå­ got dylikt. En omtyckt sport bland herrar upptäcktsresande i främmande länder och främmande själsliv är att fastställa, att kvin­ nor i det och det avseendet äro sig lika runt hela jorden. Under rubriken »kvinn­ liga egenheter» läste jag härom dagen en artikel av en herre, som sett sig om i värl­ den. Av rent vetenskaplig vetgirighet, säger han, upprepade han samma komplimang till en mängd kvinnor i de mest olika länder och av den mest olika sociala ställning. Han komplimenterade dem alla för deras små fötter. Och alltid blev svaret ordagrant det­ samma: »Ack, mina skor äro ändå ett num­ mer för stora!» Slutligen gick han ett steg längre i sina experiment och sade till en stockholmska: »Men fröken, ni måtte inte vara vidare fåfäng, era skor äro ju ett helt nummer för stora!» »Till och med två num­ mer för stora!» blev det snabba svaret, som icke lät vidare sanningsenligt. Över hela jorden, fortsätter samme för­ författare, ha kvinnorna precis samma åt­ börd, med vilken de söka försköna sig i sista stunden, när en man närmar sig. Det är en rent automatisk rörelse. När förf. en gång i norra Sibirien kom in i en sa- moj edstuga, var det första han såg den rörelse, med vilken »husfrun», en förfär­ ligt ful kvinna, rättade till sina vilda hår­ testar. Nu skulle man ju mot denna spirituella betraktelse kunna invända, att den nämnda »egenheten» inte är så besynnerlig, efter­ som alla kvinnor ha långt hår. Men låt oss i stället söka vara lika kvicka som den citerade herrn. Utbyt för en stund i som­ marvärmen nålen mot pennan. Gör en liten humoristisk eller satirisk betraktelse över »manliga egenheter». Beskrivningen får icke vara så osann, att den förlorar all udd. Och var så kortfattad och epigrammatisk som möjligt. Kommer det ett kvickt in­ lägg till Damernas diskussionsklubb, belö­ nas det med en bra bok. * Undertecknad, som tillerkändes priset i ”Damer­ nas Diskussionsklubbs” tävlan i ämnet ”Kvinnans lyckligaste ålder”, har av Iduns redaktion efter eget val erhållit Hildur Dixelius-Brettners bokserie Prästdottern, Prästdotterns son och Sonsonen, vil­ ket härmed med glädje och tacksamhet erkännes. Lidingö-Brevik den 18 juli 1923. Signe Bergström. 5 Ett gediget och billigt praktverk M j TILL EDRA INLÄGGNINGAR ■— Ctrl Lirmit Smski binai gu« «kl«. ! ■» a _ ™ _ W||ib B Rekv. direkt fr. Iduns Exp, Sthlm. Fraktfritt Kr. B . gf | II S åfhk l k I IC 5 all — ZU — ia » a lAV&YM [□äg. JA 3 EPiaAMAGENTUR,: UNDHOLnS PIANOMAGA^IN STOCKHOLM - JAKCaSBERGOGATAt-J : 39. och av silke o. bomull I största urval hos Paul U. Bergströms a/b 74 DROTTNINGGATAN 74 STOCKHOLM UIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlie Eooreof ffiriSEPT/SKT SVETT* .PUDER yPeisKü.2,xs. , W \ BÖR?' {§ JßoreojC ty kV.»UllMv«( , fed.« lo II DU ■■ IM Svettpuder ^ Pris Kr.2,85, SäJjesS Apotek,Sjukv.-torfyrrRÖrgaffirw TEKN.FABRIKEN BORE H.AtB. t \ srocKHoCM 1 Utlåtande av Ï Prof. Martin Ramström. [ Se Idun 15/7. : PHOSPHÛ> ENZRCON* n t-ue/t På feriekurs på ett dansat slott. Hur danska husmödrar förstå att ordna för sig. PÅ FYEN, NÄRMARE BESTÄMT % timmes gångväg från Middelfart, ligger det gamla herresätet Hindsgavl, som numera äges av Nordens Förbund, den kän­ da föreningen för skandinaviskt samarbete i social-etiskt kulturarbete. Det vill säga föreningen äger endast den gamla förnäma slottsliknande byggnaden jämte diverse eko­ nomibyggnader och det stora vackra park­ området. Sedan den i juli har detta slott mot en mycket billig penning varit upplåtet till Dan­ ska husmodersföreningen som här hållit sin mycket talrikt besökta feriekurs för hus­ mödrar. Ferier och kurser tyckas knappast höra ihop; när en människa har ferier tyc­ ker man att hon bör vara befriad från kurser och arbete. Men så som kurserna här på Hindsgavl varit anordnade har det uteslutande varit en nyttig och nöjsam vila, angenämt förenad med ett väl uttänkt och skickligt avvägt upplysningsarbete. Dagordningen har varit följande: Kl. 1/2 9 frukost med gröt, i ägg, smör, bröd och kaffe. — Kl. 9—V2 i°: morgonsång; korta meddelanden för dagens kurser, före­ drag och utflykter. — Kl. 10—12: kurser, demonstrationer etc. — Kl. 12 : middag. Kl. 12—4 vila, utflykter etc. — Kl. 4 kaffe med dopp — 5—1/27 : föredrag, diskussio­ ner. — Kl. 7: supé. Kurserna och demonstrationerna ha sträckt sig över vida områden. De ha varit korta och koncisa, ledda av var och en inom sitt fack framstående personer. Så har en känd skolköksföreståndarinna de­ monstrerat beredningen av läckra bakverk och utsökta konserveringar. En annan har åskådligt beskrivit hur kött och fisk skall på rätt sätt behandlas för att bliva både närande och välsmakande. Vidare har intressanta och instruktiva föredrag hållits över elektricitetens användning i hem och hushåll, om tvätt och tvättmedel, om träd­ gårdsskötsel, om husmödrar och deras med­ hjälpare, om hemmens ansvar och ungdo­ men, personlig hygien o. s. v. Som man ser ett vidlyftigt program, vilket till alla delar följts, till deltagarinnornas stora be­ låtenhet. När dessa rader skrivas håller just den inom sitt område högt skattade fru Fens- mark en klar och lättfattlig demonstration av mönsterklippning. Och har man förut förfärdigat blusar och klänningar i kimo- nofason, som man kanske i själ och hjärta ej varit fullt belåten med, har man stor nytta av fru Fensmarks små »tips.» Nu kommer kaffebrickorna, rågade med nybakt dopp bakat i det gamla stora, men ganska obekväma herrgårdsköket. Och så Iduns byrå och expedition, Mästersamuelsgatan 45, Stockholm. Redaktionen: ... Kl. 9—5 Riks 8660 — Norr 9803 Red. B. Carlsson kl. 1—3 Riks 8660 — Norr 402 Expeditionen: ... kl. 9—5 Riks 1646 — Norr 6147 Annonskontoret : kl. 9—5 Riks 1646 — Norr 6147 Iduns annonspris: Pr millimeter enkel spalt: 35 öre efter text. 40 öre å textsida. Bestämd plats 20 % förhöjning. Led. pl. och Platssökande 25 öre. Utländska annonser: 45 öre efter texten, 50 öre â textsida, 20 % förhöjn. för särskilt begärd plats. Iduns prenumerationspris: Idun uppl. A. Helt år ..................... 15 Halvt år ................... 8 Kvartal ..................... 4 25 Idun uppl. B. Helt år ..................... ] 7 : 50 Halvt år ................... 9 : — Kvartal ..................... 4:75 FÖRTJUSANDE N Y HE TI TOMTENS LATMANSKAKOR Av ett paket fås minst 18 kakor Fråga hos Eder specerihandlare UNDER SOMMARMANADERNA AR NYA iargarin QRÂDDMARGARIN: rr VAXTAAARG ARIN' HÖfiSTA MARKETS EXTRA VÄXT oumbärlig! i varje hushåll lack vare sin Jäsfa konsisfens. Välkommen NYHET mornaVantrivas och dö, — då fnr alla hpm När blomkrukorna möglat, crèpe-T°r ana nem papperet bllvlt fult av fukt blom_ bliva alla husmödrar[på misshumör. Hur undvika detta? Jo, om Ni använder glacerade Roslagskrukor och blomvaser. Då Ni älskar blommor och vill att väx­ terna skola trivas, så efterfråga våra tillverkningar i närmaste porslins-, bosättnings- eller om Ni bor på landet, lanthandel. De säljas nu landet runt. Finnas de ej så tillskriv eller ring upp Roslagens Glacerings- verk, Norrtälje, Rt 39, och angiv vad som önskas, som då sänder illustrerad priskurant eller varan di­ rekt. Vi kunna upplysa, att växterna, utan att van­ trivas och dö, kunna direkt inplanteras i dessa glace­ rade krukor i motsats till andra sådana. Då model­ ler och färgnyanser äro vackra, samt ”Idun”, "Hus­ modern” och övriga svenska pressen, liksom 1,000- tals husmödrar landet runt, varmt lovordat dem, till­ råda vi Eder, att nu vid omplantering skaffa dem, ty priserna äro billiga och fabrikatet enastående. Partiåterförsäljare i Sthlm Akerholmska magasinet. a * Vet dr fastslaget att jdtudeum- gör mattorna outslitliga. Säljes hos alla färghandlare. V* a v* a ‘|... t FAROJV HEMMA MKD BRAUNS - FABLER __ ....„'..-„.v«..- i palcef för bomull/ linne !BRAUNS HEMFARGER/ siden.yue e-tc. Il W1LBRAFIX/ ikuior; for bomull/lmne/$iden I! CITOCOL/ i iabletfer/Kall/ärgaiule/för bomull,linne,siden ylle «t H WILBRA / i flatkor idealiski läderomfärgningtmedel Sälja$ i Färg- s. Kem.iKa.lieaffärer. Liv med ärmlappar för kjolar med vida ärmar. (Försäljas endast till grossister.) I. B. Kleinert Rubber Company North European Agency: St. Kirkestrædel, Köbenhavn. MAZETT/s VANILJ - CHOKOLAD i olika, kvalitater N?4 N9 5 N9 2 N?1 Kcojtuja, rena, lagom sockrade- Kokchokolader ”PARISIENNES ” Synnerligen närande och hälsosam 'Chokolad passande till såväl att cita soni att kaka Ing e n behöver numera sakna nöjet av en god ka­ mera ! Vi kunna erbjuda Eder synnerligen små och behändiga miniatyrkameror i ele­ gant utförande till lägsta pris. Rekvirera genast vår nyutkomna, illustrerade Amatör-Priskurant I B/1923. över alla slags fotogr. artiklar för amatörer. Forsners A.-B. STOCKHOLM C - Klarabergsgat. 44 AKTIEBOLAGET SYDSVENSKA BANKEN Inbetalt aktiekapital Kr. 34,000,000: — Huvudkontor: Malmö. Mottager insättningar å Depositions-, Kapital- och SparKasseräKning till högsta gällande ränta. Fn 11 h t (l n cl i g t> (i nkrOreli A ljuvligt — och mycket! — danskt kaffe, i parken eller i den gamla rymliga herr­ gårdssalongen, allt efter behag. — Efteråt kommer ett föredrag behandlande »Hvor- ledes bevarer man bedst sit helbred», och efter detta »frågor och svar». Och så kl. 7 »aftenmad» med te, och därefter gör var och en som den vill — d. v. s. håller ihop i små eller stora kotterier, promene­ rar i den underbart vackra parken eller när­ gränsande bokskog, seglar eller ror till Middelfart eller den på andra sidan det smala vattendraget liggande diminutiva bad­ orten. Kl. io skall man vara hemma; vill man vara ute längre blir det snällt att gå till den allestädes närvarande fru Carla Meyer och be om portnyckel — vilken aldrig ne­ kas, men dock städse gives med en skämt­ sam påminnelse »at i Morgen er det atter en Dag», som fordrar arbete och uppmärk­ samhet. Ledarinna och värdinna har varit ordf. i Danska husmoderföreningen fru Carla Meyer, Köpenhamn, och vid sin sida har hon haft v. ordf. fru Kjær, Roskilde. Båda damerna ha varit idealiska var på sin plats. Och god hjälp ha de haft av sin duktiga sekreterare, fröken Inga Meyer, vars ämbete ej heller varit någon sine- kur! Ty bortåt 75 damer, från olika delar av Danmark, plus en norska och en sven­ ska, behöva och begära tusen och en upp­ lysningar. I. H—DT. Låt mig känna er på pulsen. (Forts. fr. sid. 708.) säga: Gamle gosse, du ser så duktig ut som en skogsbjörn. Har du varit på en tripp utåt Maineskogarna ? Då kom jag plötsligt ihåg, att jag måste ha frisk luft och motion. Därför for jag söderut till John. John har en egendom sju mil från Pineville. Den ligger på en höjd uppe i Blue Ridge-bergen i ett för upp­ höjt tillstånd för att dras in i den här kon­ troversen. John mötte mig vid Pineville och vi foro på trallan till hans hem. Det är en stor stuga utan grannar på en kulle, omgiven av hundra berg. Vi stego av vid hans pri­ vata lilla station, där Johns familj och Ama­ ryllis mötte oss och hälsade på oss. Ama­ ryllis betraktade mig litet ängsligt. Strax efter middagen förklarade jag att jag trodde, jag kunde sova ett år eller två, de lagliga hälgdagarna inbegripna. Jag vi­ sades därför in i ett rum, stort och svalt som en blomsterträdgård med en säng, bred som en äng. Strax efteråt drogo sig de öv­ riga i huset tillbaka, och så sjönk tystnaden över landet. Jag hade inte hört tystnad förut på åra­ tal. Den var absolut. Jag reste mig upp på armbågen och lyssnade till den. Sova! Jag trodde, att om jag bara kunde höra en stjärna blinka eller ett syrenblad vässa sig, så kunde jag samla mig till vila. Jag tyckte en gång, att jag hörde seglet på en kutter slå, då det vände för en bris men jag fann, att det troligen var en mattnubb, som gjorde en lov åt styrbord. Likväl lyssnade jag. Plötsligt slog sig en liten försenad fågel ned på fönsterbrädet och förkunnade i en ton, som han antagligen ansåg sömnig, det läte som vanligen översättes som Tjip! Jag hoppade till väders. — Hallå, vad är det fatt därnere — ro­ pade John från rummet ovanför mitt. — Ah ingenting, svarade jag, utom att jag händelsevis slog huvudet i taket. När jag varit där en vecka, började jag bli orolig. Jag sov och åt bra och började riktigt njuta av livet. För en man i min — 716 — &1ctrncns förtjusning år vl r*V' * "x Ytterst Idtlsmålla Notrctndc* Malmskillnadsgatan 25 B, Stockholm. CARL MÖLLER Nedsatta priser. Goda avbet.-villkor. KALMAR RÀGSIKT 'OOCT drygast och bäst FRAGA OCH SVAR Fråga: Vad för sorts bordduk och gardiner skall användas till vardagsrum med björkmöbel och blå tapeter. Möbeltyget är blå hemslöjd, ton i ton med tapeter? Fru Rosa. Svar: Till detta rum blir sä­ kert vackrast med shantung-gar- diner med hålsöm och någon vac­ ker modärn kurfrans. Tillskriv Aktiebolaget Sturemagasinet, 15 Stureplan, Stockholm, får Ni det bästa rådet. Firman för ett hundratal olika färger i shantung i lager, ävenså alla andra tänk­ bara gardinsorter. Ni erhåller på begäran prover därifrån. Ävenså i borddukar, finnes att välja på från den enklaste allmogeduk till den dyrbaraste sidenduk. (Annons) A. J. Jag ôp rädd om in in »vätt och mig själv. därför använder jag KRISTALLIN TVÄTTMEDEL GARANTERA S UTAN KLOR "Kristallin, det effektiva, själv- verkande tvättmedlet, skadar var­ ken tyget eller händerna och gör tvätten välluktande och bländande vit. Därför har detta tvättmedel blivit Husmoderns favorittvättmedel Tänd Edert Primuskök med ”Bono-Primus" pasta Effektivaste och lätthanter­ ligaste tändämne för foto­ genkök, lödlampor m. m. Icke dyrare i användning än sprit. Kökets tändning går dubbelt så fort som med sprit. Bekväm att medföra på resor och ut­ flykter. Får köpas utan tillståndsbevis. Säljes i järn- och bosättningsaffä­ rer samt hos A.-B. B. A. Hjorth & C:o STOCKHOLM. Yema är en gudinna — en ny skönhetsgudinna, ty den har samma goda egenskaper som en utsökt toilettvål, samma helande, uppmjukande och skyddande inverkan på ansiktets hud och hy som den yppersta hud- creme, samtidigt som den är en char­ mant raktvål. Har Ni ännu ej lärt känna den nya skönhetsgudinnan Yema, bör Ni stifta bekantskap med henne redan i dag genom att köpa med Er hem en Yema-hudcremetvål för 1 krona. Yema säljes överallt samt i parti från A-B. A. P. Sjöbergs Fabriker Malmö Nederlag, i Stockholm och Hälsingborg. fine Varje ask inne­ håller skönhet. förtvivlade situation kunde detta inte gå an. Därför smög jag mig ned till trallsta- tionen, tog tåget till Pineville och gick till en av stadens bästa läkare. Vid det laget visste jag precis vad jag skulle göra, då jag behövde läkarvård. Jag hängde min hatt på en stolsrygg och sade snabbt: — Doktor, jag lider av hjärtnevros, åder­ förkalkning, neurasteni, akut indigestion och konvalescens. Jag tänker hålla sträng diet. Jag skall också ta ett ljumt bad på kvällen och ett kallt på morgonen. Jag skall försöka vara munter och fästa mina tankar på glada ämnen. Av medicin ämnar jag ta ett fosfor­ piller tre gånger om dagen, särskilt efter måltiderna och ett nervlugnande medel, be­ stående av gentianatinktur, cinchina, cali- syra och kardemumlösning. I varje sådan matsked skall jag blanda nuxvomicalösning, begynnande med en droppe och öka med en droppe per dag tills jag nått maximaldosis. Jag skall droppa det med ett dropprör, som för en ringa kostnad kan erhållas på vilket apotek som hälst. God morgon! Så tog jag min hatt och gick därifrån. När jag stängt dörren, kom jag ihåg något, som jag glömt säga. Jag öppnade den igen. Doktorn hade icke rört sig från den plats där han suttit, men han ryckte till nervöst, då han såg mig igen. — Jag glömde nämna, sade jag, att jag också skall ha fullkomlig vila och kropps­ rörelse. Efter denna konsultation kände jag mig mycket bättre. Sedan jag åter i tankarna konstaterat, att jag var hopplöst sjuk, gjorde det mig så tillfredsställd att jag nästan blev dyster igen. Det finns ingenting så oro­ väckande för en neurasteniker som att känna sig må väl och vara glad. John vårdade mig omsorgsfullt. Så små­ ningom verkade den syrestarka bergsluften, den hälsosamma maten och de dagliga pro­ menaderna ibland bergen så lindrande på min sjukdom att jag blev förfärligt nedsla­ gen och förtvivlad. Jag fick höra talas om en lantdoktor, som bodde i bergen strax intill. Jag gick till honom och berättade hela historien för honom. Han var en grå- hårig man med klara blå, skrynkliga ögon i en hemgjord kostym av grått lärfttyg. För att spara tid ställde jag diagnos på min sjukdom, rörde vid näsan med högra pekfingret, slog mig under knäet för att få benet att fara upp, lyssnade på mitt bröst, stack ut tungan och frågade honom om priset på gravplatserna i Pineville. Han tände sin pipa och såg på mig i ungefär tre minuter. — Broder, sade han, ni är mycket illa däran. Det finns en utsikt, att ni kan gå igenom det, men den är vådligt liten. — Vad kan det vara? — frågade jag iv­ rigt. -— Jag har försökt arsenik och guld, fosfor, motion, nux vomica, medicinska bad, vila, stimulans och ammoniaksprit. Finns det någonting kvar i farmakopéen? — Någonstans ibland dessa berg, sade doktorn, växer en ört — en blomma som kan bota er, och det är nästan det enda som kan hjälpa er. Den är så gammal som världen, men på sistone har den blivit väl­ digt sällsynt och svår att hitta. Ni och jag få leta upp den. Jag har icke någon läkar- praktik nu, jag har vilat i åratal, men jag skall ta hand om ert fall. Ni skall komma hit varje eftermiddag och hjälpa mig leta efter den där örten, tills vi hitta den. Lä­ karna i städerna veta nog en hel del om nya vetenskapliga ting, men de veta inte mycket om de kurer, naturen bär med sig i sadelsäcken. Och så letade den gamle doktorn och jag efter den hälbrägdagörande örten bland Solhetta och saltvatten kommer huden att spricka sönder och fjälla. Använd häremot en överfettad tvål, som verkar helande och välgöran­ de. Mer överfettad än andra tvålar (på grund av sitt innehåll av äggämne) är F. Pauli's OVICULA tvål Pris / kr. f namn borgar för en, förstklassig produkt! dro rruirkjiadens förnämsta- koaliteier. PHOSPHATINE FALIÈRES Bästa näringsmedel för barn. Blandas med mjölk till en smaklig och stär­ kande välling. Utmärkt medel under avvänjningstiden och uppväxtåren. Finnes å alla apotek, i speceri- och drogaffärer. Generalagent: JOHAN BRATTSTRÖM, Stockholm. Riks 84098. A. T. Kungsh. 8292 Sällskapet för Befrämjande av Konsthantverk vid Mälarhöjden 'N/yjVVx+Yi \Wm ■ «-1 l-i (♦X-4-V* X?/ i'xVX+X+X< KAFFESERVIS AV TENN PRIS 118 KR. Tillverkare: NILS FOOSTEDT, MÄLARHÖJDEN Försäljes genom MÄLARHÖJDENS KONSTHANTVERKSFÖRSÄLJNING MÄLARHÖJDEN Yardley’s Äkta Lavendel Tvål sammansatt av de mest utsökta oljor, förlänar huden den mjukhet och ungdomliga friskhet som är första betingelsen för vacker hy och kvinnlig charm. Varje tväl efterlämnar den friska doften av den äkta la­ vendelblomman, som kvarstannar på huden långt efter an­ vändandet Anspråksfulla damer uppskatta den. Säljas i alla välsorterade affärer inom branchen. Pris Kr. 1: 50. YARDLEY & CO., LTD., LONDON W. 1 tXtRAVAXT C__ ?» MA/tGAB/f/rABA//t. snocAr/rotjtfj Blue Ridges berg och dalar. Tillsammans strävade vi uppför branta höjder, så hala av nedfallande höstlöv, att vi måste gripa tag i varje telning och gren inom räckhåll för att hindra oss från att falla. Vi vadade genom gransnår. Vägarna, kullarna, flo- och ormbunkar räckte oss till bröstet, vi följde bergsflodernas stränder milvis, vi strö­ vade slingrande vägar liksom indianerna genom gransnår, vägarna, kullarna, flo­ derna, bergen upptäckte vi under vårt sö­ kande efter den undergörande örten. Den måtte, som den gamle doktorn, sagt, ha blivit sällsynt och svår att finna. Men vi fortsatte vårt sökande. Dag efter dag pej­ lade vi dalarna, klättrade uppför höjderna och traskade omkring på platåerna sökande efter den undergörande växten. Född i bergen som han var, tycktes han aldrig bli trött. Jag kom ofta hem för uttröttad för att göra något annat än falla ned i sängen och sova tills morgonen. Detta fortsatte vi med en månad. En kväll, då jag var hemkommen från en sex mils tur, tillsammans med den gamle doktorn, gingo Amaryllis och jag en liten promenad under träden bredvid vägen. Vi sågo på bergen, som drogo sina kungliga purpurmantlar omkring sig för att gå till sin nattliga vila. — Det gläder mig att ni är bra igen, sade hon. — När ni först kom hit, gjorde ni mig riktigt ängslig. Jag trodde ni var farligt sjuk. — Bra igen? skrek jag. — Vet ni, att jag bara har en chans på tusen att leva? Amaryllis såg förvånad på mig. — Kors, — sade hon, ni är lika stark som någon av plogåsnorna, ni sover tio eller tolv timmar var natt och äter oss ur huset. Vad kan ni mera behöva? — Jag skall säga er det, — sade jag, — att om vi inte finna trollmedlet d. v. s. örten vi leta efter i tid, kan ingenting rädda mig. Doktorn säger så. — Vilken doktor? — Doktor Tatum — den gamle doktorn, som bor halvvägs upp till Black Oak Moun­ tain. Känner ni honom? — Jag har känt honom sedan jag kunde tala. Är det dit ni går varje dag — är det han, som tar er på dessa långa promenader och bergsturer, som ha återgivit er hälsa och styrka — Gud välsigne den gamle doktorn! Just då kom den gamle doktorn långsamt körande nedför vägen i sin skröpliga gamla gigg. Jag vinkade med handen åt honom och skrek, att jag skulle komma dagen där­ på i vanlig tid. Han stannade hästen och bad Amaryllis komma ut på vägen till ho­ nom på vägen. De talades vid i fem minu­ ter, medan jag väntade. Sedan körde den gamle doktorn vidare. När vi kommo in drog Amaryllis fram ett konversationslexikon och sökte upp ett ord i det. Doktorn sade, — berättade hon för mig, — att ni inte längre behövde kalla er patient, men att han gärna vill se er när som hälst som vän. Och så sade han att jag skulle slå upp mitt namn i konversa­ tionslexikonet och tala om för er vad det betyder. Det tycks vara namnet på en slags blommande växt och likaså namnet på en herdinna hos Theokritos och Virgilius. Vad tror ni doktorn menade med det? — Jag vet vad han menade, sade jag. —- Nu vet jag det. Vilken vila kan vara mer läkande än att sitta med Amaryllis i skuggan och med ett sjätte sinne läsa den ordlösa Theocritos- idyllen, då de guldskimrande blå bergen stillsamt marschera in i nattens sovsalar ? ^entteff Detta namn skänker Eder garanti för ett tillfreds­ ställande genomförande av resan för ett billigt pris. Paris Fronten—Rhen. Besa 249. 15 aug.—26 aug. Besa 250. 11 sept.—22 sept. Kr. 385:—. Med Holland, Amsterdam—Haag— Schweningen—D elf t —Rotterdam. Resa 252. 26 aug.—10 sept. Kr. 485:—. Sachsiska Schweiz Dresden—Prag— Berlin. Besa 229. 17 aug.—24 aug. Kr. 180:—. Italien och Sydtyrolen München—Meran—Venedig Gardasjön—Berlin. 3 dagars automobiltur över Dolomlterna. Besa 241. 12 aug.—29 aug. Kr. 495: —. Italien till Rom, München—Venedig—Florenz —Rom—Genua—Milano. Resa 255. 18 aug.—5 sept. Kr. 595:—. Äkta par och mer än en person ur samma familj på samma resa erhålla 5% prisnedsättning. Enskilda resande medta­ gas i konvoj till billiga priser. Prospekt utlämnas gratis. Bennetts Resebureau * “V Agentur Vasagatan 8, STOCKHOLM. Tel. Norr 23006. - 718 - Det fordras_ Miradinm! Radiumforskningens framsteg inom lä­ karvetenskapen. Läkarvetenskapen skrider ständigt framåt. Därför skola de medel som den använder till hälsans upprätthållan­ de även vara i ständig utveckling. Miradiumpreparaten äro framställda enligt radiumvetenskapens senaste re­ sultat och noggrant avpassade för den nuvarande generationen, vilket förklarar de förvånande goda verkningar som uppnås med Miradium mot en mängd sjukdomar, såsom gikt, reumatism, ischias, nervsmärtor, ämnesomsätt­ nings- och njursjukdomar, blodbrist, ålderdomssvaghet m. m. Rådfråga er läkare ! Miradium är garanti för ett äkta, verksamt och absolut oskadligt radium­ preparat. Miradium-Salt erhålles på apoteken à kr. 6: 50 pr glas. Skriv till Miradium-Generaldepot, Avd. 20, Apoteket Vasens Droghandel, Vitrum, Stockholm, efter Radium-Broschyren, som sändes fullständigt gratis. M. Z A DIG! prisbeldnta neutrala Lanolin Créme-Tvål den yppersta av alla Toilette- tvålar, förlänar huden ung­ domlig friskhet och skönhet. M. ZAD1G, Malmö. H. Af. Konungens Hovleverantör. woco llllllllllllllllllllllllllllllll Borås Begär offert! » C U L » skyddar mot myggbett | Antiseptiskt och smärtstillande vid alla slag av insektsstygn. Försälj es i tekniska affärer. Tillverkare : I Kem. Tekn. Fabriken Ala, Södertälje. Jacobson S Co. STOCKHOLM A.-B. Mölnbacka-Trysils pappersbruks nederlag PAPP, PAPPER och B/KDGARM en gros Rikstel. Sthlmatel. 1298, 203 98. N. 1162, N. 2110. Den mest lämpliga sängresår är Begär prislista. SKAND. SANGRESARFABRIKEN Karlstad 1. Den moderna ^o^arden. KOKARDER ÄRO F. N. MYCKET MODÄRNA och utgöra otvivelaktigt tacksamma garnityr både på klädningar och hattar. Ingenting kan vara bätt­ re ägnat att sammanhålla de mjuka vecken på en graciöst draperad robe än just en kokard. Ni kan själv lätt nog förfärdiga en sådan. Den består, som ni ser på våra bilder, av små band­ rosor satta tätt bredvid varann. Ni väljer till material hälst ett av de där mo- därna banden, vilkas stad bildas av en silvertråd, ty den tar sig bra ut som kant på blombladen. Vart och ett av dessa gör ni av en bandbit, som rynkas nedtill för att få den rätta ”buckliga” formen och göres så likt ett rosenblad som möjligt. Det behövs sex blad för den yttre ”öppna” kransen av blad, fyra blad för den inre, slutna. Ni kan göra ro­ sorna i två färgtoner, om ni vill : blå och rosafärga­ de, de sistnämnda kanske helst placerade innerst. Ni behöver sju rosafärgade och elva blå blommor. Kokarden monteras på en bit karkas för att den ska bli stadig; karkasen klär ni förstås över med först tunnt tyg och sedan siden i samma färg som den inre blomkransen ; runtom en lätt plisserad kant av rosafärgat siden. Pistillerna i blommornas mitt kan ni säkert få från några gamla hattblommor ur egna eller en väninnas gömmor. I Birger Mörners ”Spökhistorier” i föreg. n :r hade några tryckfel tyvärr insmugit sig. På tredje spal­ ten, 25 :te raden uppifrån står : ”kastade i sätet”, skall var : ”kastade i såret.” På rad 44 står : ”vissa saker”, skall vara ”vissa riter” samt i slutraderna : står : ”att den märkliga rörelsen”, skall vara : ”att den mänskliga naturen.” Lösningar. Lösningen av rebusen i nr 26 var : Nu skall den stackars stenen vräkas ur sitt skjul ut på landsvä­ gen. De bägge prisen ha tillfallit fru Torborg Ge­ hn, Tisselskog och hr Karl Bergström, Backa, Järna, som till följd av de tävlandes tillskott av ett 15-öres frimärke pr insänt svar erhållit vardera 12 kro­ nor i pris. Var skulle farbror Blombom bygga: Vid Nord­ polen. Stympade ord: Ståltub, pastej, arbete, rektangel, riksmark, elände. De insatta bokstäverna bilda Sparre och Bjelke. ; j.o 4 dLu^J. t . VIKING SKOKRAM Till konserveringstiden skaffa Eder IDUNS KOKBOK Nedsatt pris Kr. 8: — Innehåller bl. a. de tillförlitligaste recept för S Y L T N I N G KONSERVERING SVAMPINLÄGGNINQ Detta kaffe rekommenderas sär­ skilt för god och fyllig arom. PERCY F. i ' DuKtyger - Handdukar Vita vävnader till fabriKspriser AImedahIs Förs.-Magasin OBS.1 55 Kungsgatan 55. OBS./ GÖTEBORG h L-UCK & CO. Vävskedar jämte övriga tillbehör för handvävsto­ lar. Vävspännare, Skyttlar, Skedkro­ kar och Spolmaskiner köpas förmån­ ligast hos A.-B. Borås Mek. Wäfskedsfabrik, Borås. Rikstelefon 1028. Exp, till landsorten mot postförskott. MediSan tabletter ett nytt tillförlitligt medel med snabb och säker verkan vid nervsmärtor, reuma­ tism, huvud- och tandvärk m. m. Kliniskt prövat å sjukhus. Lätt att intaga då tabletterna hastigt sönderfalla i vatten. Obs. 1 Salisylsyra ingår icke i nå­ gon form. Fås å alla apotek. Tillverkas à APOTEKET LEJONET, Malmö. Mellms Food lr an vårldsborömd. låttamåft^^^k kraflnJHng för barn. ammande möd- / JO ér beprövat hudmedel mot köld och solbränna. MM rar, konvalaacenter och élderstlg- I na samt för paraonar, »om lida av 1 Sdljes pd alla apotek och hos hand- mag- aller tarmtjukdomar. För- lands 1 tuber à 60 öre 0. / hr. orda» av låkara Köpa» lTpo^"^^p 1 parti hot ^^^Tf*kT»P»cart- • drogaffårar^^^ LARS MONTÉN, Stockholm ^^^^^^Jrfeîîina Food Depot. alm 719 — Ressällskap genom, Iduns reseförmedling. Vi påpeka än en gång, att da­ mer, som önska ressällskap, torde insända namn och adress till Iduns redaktion, jämte dubbelt svars­ porto. Kuvertet skall vara märkt "Iduns reseförmedling”. Var och en som vänder sig till oss i den­ na angelägenhet, ombedes noga ange ställning, anställning, yrke etc. eller om hon ej har eget, för­ äldrarnas dito, samt om möjligt ange några goda referenser. Och så bör hon naturligtvis lämna uppgift på resplan, restid etc. Idun står i dessa fall även gär­ na till tjänst med råd rörande re- seroute etc. för damer från orter där resebyrå ej finnes. Västkusten: Sportintresserad dam, anställd â livförsäkrings- kontor i Stockholm med bästa re­ ferenser önskar i mitten av au­ gusti ressällskap till en mindre badort på Västkusten för att id­ ka friluftsliv cirka 14 dagar. S'. N. Göteborg: Tänker resa till Gö- teborgsutställningen den 3 aug. på en 8—9 dagar. Då ingen av mina bekanta har semester vid DUNTÄCKEN MADRASSER göra sängkammaren till ett Paradis J. Svensson S Bourghardt GÖTEBORG Täckfabrik F/äderränserl den tiden, finge jag resa ensam som naturligtvis ej blir så trev­ ligt för en 22 års flicka, såvida jag ej genom Iduns hjälp kunde få rä’Iskap. Närmare upplysnin­ gar genom JJun. M. G. Jag har med glädje beaktat, att möjlighet finnes genom eder för­ medling erhålla ressällskap, och skulle jag vara synnerligen tack­ sam, om ni ville giva mig anvis­ ning på lämpligt sällskap under min semester, som infaller under de 3 första veckorna i augusti. ”3 augustiveckor”. Sydtyskland: Jag är en 29-årig kontorist, som 1 augusti ev. tidi­ gare tänker fara till Sydtyskland och Italien på en månads tid. Mitt pass är klart, men mitt res­ sällskap blev i sista stund för­ hindrad medfölja. Finns någon dam bland Iduns läsare ungefär i samma ålder, som vill göra mig sällskap på resan? Jag bor i Stockholm, Idun har min adress och jag lämnar med nöje referenser. Svar snarast till Norrländska. FRÅGOR ^CH SVAR Fråga: Vill någon av Iduns er­ farna läsarinnor säga mig huru jag själv kan måla en vit möbel. Möblerna äro något slitna och illa åtgångna. Vilken målning är bäst, och hur många strykningar be­ hövs? Skall jag först stryka på de slitna ställena med samma färg? Var god giv mig beskriv­ ning huru jag skall förfara till Mycket tacksam. Svar. Av svénska fabrikat med lika hög kvalité som utländska kan rekommenderas A.-Bol. W. Beckers ”Rivalin”, Dorch Bäck- sins ”Chinalack”, samt Miintzing & C :os ”Kronos Titanvitt. Samt­ liga märken finnas hos alla väl­ sorterade färg- & kemikalieaffä- rer. Vid inköp av färgen erhål- les anvisning angående förfaran­ det vid målningen. A IV. Fråga: Finns någon av Iduns läsare som har erfarenhet av det nya botemedlet mot reumatism, injektion av ett streptococcusse- rium? Har det någon verkan mot långt gången kronisk ledgångs­ reumatism? Var kan sådan be­ handling erhållas? Tacksam för svar. Reumatism patient. Svar: Vi hava icke någon kän­ nedom om ifrågavarande serum. Det lämpligaste torde vara att vända sig till någon fackman på området, t. ex. doktor Reenstier- na, vilken är en erkänt framstå­ ende bakteriolog, som säkerligen har reda på ifrågavarande serum. E. E. Fråga: Undertecknad frågar härmed om Idun kan upplysa mig om vem som skrivit eller var man skall söka nedanstående : ”Det doppardagen är i dag Då skall man ut och doppa I köket, som i ordnat lag Står fullt av tenn och koppar. Vid limmad spis i munter ring Går granna dryckeskannan runt ikring Och alla prisa ölet.” Gammal och mångårig prenumerant. Svar: Vi hava ingen kännedom om var ifrågavarande verk finnes men låta frågan gå vidare till läsekretsen. E. E. Fråga: Huru skall små, svart­ bruna myror utrotas? Intränga nu i skåp och skafferi. Finnas ävenledes i trädgårdsland och gångar. Tacksam för snar hjälp. Rådlös. Svar: Tag reda på myrornas ingångsställe och bestryk detta med carbolineum. Borax på så­ dana ställen, där myrorna före­ komma inomhus, brukar även föranleda deras försvinnande. Kokhett vatten kan man även an­ vända som direkt utrotningsme- del samt, om man kommer på myrhärden, dränka denna i foto­ gen och sedan tända på. E. E. Fråga: För c:a 2 år sedan såg jag i Idun recept på ett ett me­ del mot hösnuva. Vore det möj­ ligt få detta recept återupprepat, vore jag synnerligen tacksam. Leon. Svar: Ett medel mot hösnuva eller höfeber är Pollantin-serum. Detta finnes att köpa i varje väl­ sorterat apotek i såväl flytande som pulverform. Pollantinet dry- pes flera gånger dagligen med en droppe i vardera ögat. Indropp- ningen kan även ske genom var­ dera näsborren. Är Pollantinet i pulverform, inblåses en liten mängd pulver i vardera näsbor­ ren flera gånger dagligen. Vi kunna dock icke med säkerhet säga, att medlet är ofelbart. Med visshet botas sjukdomen endast därigenom att man undviker så­ dana ställen där frömjöl svävar i luften. Huruvida ovannämnda recept oa+ine EN VACKER KLAR TEINT VÄCKER ALLTID BEUNDRAN. När huden skyddas, blir den mjuk och fin. Skydda därför ansiktet med OATINE, lätt ingnidning och avtorkning. Samtidigt rengöras porerna från smuts och damm. Det är det mest ideella reningsmedel. Ansiktet blir friskt och vackert. OATINE fås överallt i tub eller burk à Kr. 3:— och i stor burk med tredubbelt innehåll à Kr. 6:—. Håll endast tillgodo med OATINE ”Vit creme — grönt lock” och tillbakavisa alla efterapningar. uppsuges ögonblickligen av huden vid lätt ingnidning; den är mycket dryg och välluktande samt bevarar huden mjuk, klar och vacker. — Fås i burkar av samma storlekar à Kr. 3 : — och Kr. 6 : —. Tillerkänd 10 Grand Prix & Guldmedaljer. THE OATINE COMPANY - Malmö, Paris & London OATINE En gros: Madsen & W I v e 1, K d p o n li ti 111 II. Oatine ^ “OW Kejsar-ßorax Det bästa toalettmedlet. Fråga: Jag blir alltid nervös och försagd vid viktiga tillfällen, vil­ ket nog är anledningen till att jag ej haft någon verklig framgång, trots jag anser mig berättigad där­ till. Kan någon råda mig? Nervös. Svar: Skaffa Eder å närmaste apotek en ask Instantinepastiller. En Instantine eller två har hjälpt mången genom en kritisk situa­ tion. Pastillen är välsmakande och kan intagas när och var som helst, utan vatten. Den verkar ge­ nast. Medical. (Annons) är det som för två år sedan re­ kommenderas i Idun, kunna vi icke avgöra. E. E. Fråga: Vore så tacksam om nå­ gon av Iduns barnerfarna läsa­ rinnor skulle vilja ge mig ett råd i följande bekymmersamma frå­ ga: Jag har ett visst ansvar för en 15 års flicka, som jag haft hand om i 4 års tid och som visat sig så gott som oemottaglig för upp­ fostran. Före denne tid har hon varit uppfostrad i frihet på lan­ det. Hon har nu genomgått 4 klasser i läroverk, men varit lat och ostyrig i skolan; Ävenså i hemmet har hon uteslutande varit till besvär samt visat oärliga ten­ denser i ord och gärning. Vidare är hon mycket livlig, glad och vänlig samt vill bara ha roligt. Var vore nu lämpligast placera en sådan flicka för att få henne till en bra och duglig människa. Men till billigaste pris, då hon är totalt medellös. Plågad anförvant. Svar: Om ni icke vill sätta flic­ kan i någon pension, exempelvis Tyringe helpension för flickor i Hindås, där kamratuppfostran är mycket starkt utvecklad, kanske det vore lämpligast att få henne inackorderad att läsa privat med jämnårig flicka under tillsyn av kraftig ledning. Sådan inackorde­ ring kan säkerligen erhållas i VITRUM* FERROL är det kraftigast aptitgi- vande och mest stärkande av alla moderna organiska järnpreparat. Synnerligen lättsmält föredrages det av | den ömtåligaste mage. Vid | blodbrist och svaghet av f största verkan. Dess ange näma smak gör att det med ! lätthet tages av såväl barn \ som vuxna. Tillverkas å APOTEKET VASEMS DROG- I HANDELS LABORATORIUM i STOCKHOLM Originalflaskor om 500 gram. 1 Fås å alla apotek. Nedsatt pris kr. 3.45 pr fl. Edra krukväxter. De leva ej enbart av vat­ ten. Giv dem Planta- gén, ett på veten­ skaplig grund sam­ mansatt konc. växt- näringssalt. Erhålles på bleckburkar hos Frö-, Färg- och Kemikaliehandlare. Begär originalförpackning. ii 7 20 m Jä , < s. 1 » :n * IÇinamagasinet Råsiden 3.50, Dukar, Flygeltäcken, Kuddar, Konstsaker, Mattor m. m. Regeringsg. 43 t, Stockholm. Rika 30 86. Skydda Edra Matvaror och försäkra Eder om goda inläggningar genom att alltid an- vända WIHBOROS Ättiksprit Fråga: Jag har använt ett ut­ ländskt rökpulver mot asthma, vil­ ket jag funnit verksamt, men som framkallar sveda i bröstet. Finns något dylikt bra pulver, som ej har denna olägenhet. Asthamatisk. Svar: Sedan någon tid finns ett svenskt rökpulver ”Respirol” som ej har några obehagliga verknin­ gar men som är svpnerligen verk­ samt. För Kr. f: 95 erhålles å apoteken en sats, som är dubbelt så stor som de vanliga utländska. Medical. (Annons) prästgård eller dylikt efter an­ nonsering, därvid dock referen­ ser böra fordras. Även s. k. oärliga tendenser hos en 14 à 15 års flicka likasom även hos gossar behöva nog icke peka på någon dålig karaktär utan kunna ofta nog bortarbetas ge­ nom lämpligt kamratskap och ett bestämt men kärleksfullt uppträ­ dande från uppfostrarens sida. E. E. Fråga: Vore tacksam för namn och adresser på några framstå­ ende advokater. Huru stort ar­ vode kan man beräkna att en advokat tager för att biträda vid rätten i en fråga? Huru stort dagtraktamente bör beräknas? Ek. Svar: Som vi icke veta i yad slags ärende ni önskar rådfråga advokat, är det icke så lätt att [ rekommendera någon lämplig. Framstående affärsjurister äro bl. a. Advokat Axel Tore Nilsson, adress Drottninggatan 17 och Hä­ radshövding G. Sandström, Norr- malmstorg 2. I familjerättssaker rekommenderas Advokaten Fri­ herre Georg Stjernstedt, Brunke- bergstorg 14 och Advokaten Eva Andén, Lilla Vattugatan 14. Brottmålsadvokater torde lämpli­ gen kunna föreslås Advokaten Friherre Stjernstedt och Adv. J. A. Hultman, Klara V. Kyrkog. 5. Arvode för inställelse beror på huruvida det är vid Häradsrätt eller Rådhusrätt. Dagtraktamente beräknas synnerligen olika. Är det i samma ort där advokaten bor, beräknas icke något särskilt dagtraktamente utan endast ar­ vode för inställelse vid rätten samt ombudsmannaarvode efter det arbete, som nedlagts och det resultat som vunnits m. m. dylikt. Då advokaten måste resa för att iakttaga inställelse beräknas dag­ traktamente mycket varierande mellan 100 och 400 kronor. Advokaterna hava icke någon bestämd taxa utan sker uppgö­ relse vanligen i varje fall för sig angående debiteringen. E. E. Fråga: Snälla Iduns musikex­ pert giv svar på följande frågor! Jag är en 30-årig fru, som beslu­ tat mig för att lära spela piano. Har varit elev nu i fyra år och har enligt min lärare bra ”öra” och anlag, men själv tycker jag inte att jag gjort så värst stora framsteg. Kan det bero på mig eller läraren? Spelar över 2 tim­ mar varje dag och har tagit lek­ tion en timma i veckan sista året, förut 2 timmar. Skall nu flytta till Uppsala, men som jag ingen känner där, vet jag ej vem jag skall välja till lärare, som riktigt har förmåga att driva på. Är ganska notsäker men fingerfär­ digheten fattas. Tacksam för råd, vilka övningar jag skulle välja för att just öva upp sistnämnda, som äro lämpade efter den tid jag spelat. Kanske någon av Iduns läsarinnor kan varmt re­ kommendera någon lärare. Har frågat i musikhandel men ej fått nöjaktigt svar. Skulle så gärna vilja lära spela bra, innan jag blir allt för gammal. Tacksam för råd och svar är Fru på sommarnöje. Svar: Huruvida det är ert eller er lärares fel, att ni icke tycks lärt er så synnerligen mycket på pianolektionerna, är inte gott att säga. Emellertid äro vi i tillfälle att rekommendera två synnerligen dugliga musiklärarinnor i Upp­ sala, nämligen Fröken Anna Ra- mén, Drottninggatan 4, som stu­ derat musik lång tid utomlands, och Fröken Signe Andén, Drott­ ninggatan 10. Det bästa är att ni vänder er till er blivande lära­ rinna och låter henne rekommen­ dera övningar, lämpliga för er. E. E. Fråga: Jag hade i mm ungdom icke tillfälle att ingå i någon sjuk- och begravningskassa men har nu på gamla dagar på bank insatt en liten summa dels till min begrav­ ning och dels till mina gravars skötsel. Skall jag vid deklaration uppgiva dessa penningar som till­ gångar eller får jag anse dem för alltid utgivna. Tacksam för svar blir Oviss gammal. Svar: Medlen måste tyvärr de­ klareras. E. E. BREVLÅDA Nybörjare torde uppge sin adress enär svar inkommit på eder förfrågan om plats för öpp­ nande av pensionat och servering. NÖJEN I STOCKHOLM Folk-Teatern. Varje afton kl. 8 e. m. KARL-GERHARDS-REVYN “Folkan förståss“. Martha Hamiltons Konservering och v inbe redning är konserverings- boken framför alla andra 6:e uppltagan 1:60 BONNIERS SOUTHALL’S BINDOR OCH SPECIALARTIKLAR FÖR DAMER SOUTHALL'S DAMBINBOR — absorberande — aseptitka och mjuka 10m dun. Tillverkas 1 olika storlekar och tiljas i blåa paket på 1 dussin. Likasi SOUTHALL'S KOMPRIMERADE DAMBINDOR 1 fyra storlekar. Varje binda förpackad 1 en liten ask. Rekommenderas särskilt för damer på resor. SOUTHALL’S JUSTERBARA ELASTISKA BÄLTE, tillverkat av bista kvalitet, elastiskt band, titt åtsittande o. mycket bekvima. SOUTHALL'S SANITÄRA BTXOR — en välgärning för damer — elegant snitt — lätta och behagliga. Dessa byxor garantera full trygghet och iro si lätta och tunna, att de, ehuru vatten­ täta, alltid iro svala att bära. Tillverkas i 9 modeller med löstagbart foder av rent gummi. FABRIKANTER: SOUTHALL BROS. & BARCLAY Ltd., CHARFORD MILLS, BIRMINGHAM, ENGLAND. I lager hos Buttericks Mönsteraffär, Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, Nordiska Kompaniet (Sjukvärdsavdelningen) Stockholm, Au Corset Gracieux, Drottninggatan 66, Stockholm, ävensom hos alla förstklassiga sjukvårdsaffärer. ENGROS: Carl Stangenberg, Hötorget 10, Stockholm; Gustaf Hjelm & C:o, Norrtullsgatan 8 A, Stockholm; Sederholm & C:o, öster­ malmsgatan 69, Stockholm. Apotekare John Lindgrens Kinavin med eller utan järn, berett av äkta druwin. Sedan flera årtionden välkänt såsom ett stärkande och sti­ mulerande medel vid svaghetstillstånd, särskilt blodbrist. Till salu i alla apotek. TffiTCTkH à APOTEKET LEJONET, ■ a I m S. LÄDER-ARMBAND Märket “MIDGET" (Patent o. lagl. reg. varumärke) KR. 2 KR. Världens mest prak- tiska läderarmband Klockan sitter absolut stadigt och kan icke glida av armen Sydda remmar av bästa engelska kvalité. Boso prov pA Ikto Mldgot hos urmakaron. Engros : SVERIGES URMAKARE A.-B. STOCKHOLM -ZVL edlclnskt Härvatten Hindrar håravfall. Stimulerar hårrötterna samt har förmågan att fullständigt desinficiera hårbotten, varför det vid fortsatt användning helt utrotar mjällbildning. Pris 4: 50 pr flaska. Sändes pr postförskott -f- porto över hela landet. MIA LILJEFORS Exam, massör. Klinik för medicinsk hårbehand­ ling, huvudmassage och ansikts- behandling. Karl Gustaf sgatan 16, Göteborg. Telef. 15420. GRANSHOLMS FINPAPPERSBRUK ANLAGT 1808 - O E M L A - ANLAGT 1808 Spsolalbmh lör finare p,,p»f»«ort«f LEVERANTÖR AV IDUNS PAPPER OMBUD OCH PARTI NEDERLAO I STOCKHOLM: R. W. STARE R. T. »0 44 B» KUNOSOATAN BB NORR IBS SO llärd*full och Intressant nyhet ILLUSTRERAD ÖVNINGSBOK för småbarnens skrivundervisning i hemmet och småbarnsskolorna av PER BORGE Med dessa båda illustrerade häften tillföres vår småbarnsundervisning en nyhet, som är värd allt beaktande och som vi äro övertygade om skall till­ vinna sig såväl lärarnas och föräldrarnas som barnens stora intresse och göra undervisningstimmarna i skrivning och modersmål till nyttiga glädjestunder. Priei häft. I 23 öre, häft. II 33 Öre, Båda som prov mot 60 öre i frimärken. GRANSHOLMS AKTIEBOLAG, QEMLA Médisait -liniment omsorgstulit utexperimenterat, överträffar de flesta såväl in- som utländska medel mot reumatisk värk, ledstyvhet, ryggskott, ichias m. ra. Linimentet résorberas lätt av huden, varigenom långvarig ingnidning blir onödig. Bruks­ anvisning följer. Fås å alla apotek. Tillverkas å APOTEKET LEJONET, Malmö. — 72I — Var skall jag tillbringa min semester? IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIimilimillllllllllll med sitt härliga Strandbad Clara Smitt-Dryselius Badläkare (Wienerskolan) mottager nervösa magpadenter St reu­ matiskt lidande. Kmbehandl. jämte Lahmanns kost & logis i förtjusande villa vid Snäckgärdstranden fr. 50 : — pr vecka. Ljus- & Massagekliniken, Wisby 786. FALSTERBOHUS FALSTERBO Nordens förnämsta badort, 200 resan­ derum med och utan balkonger, central­ värme, egen varmbadavdelning med alla badformer. Matsal för 300 personer, golf, tennis, ridhästar, finaste badstrand, musik dagligen av tvä orkestrar, dans­ par frän Paris. BorghamnsTuristhotell ÔSTEROÔTLAND Helpension frän 5 : — kr. pr dag. För­ sta kl. bord.. Vackra promenader i barr- och lövskog. Sällskapsrum, ljusa, trevliga gästrum med härlig utsikt över Vättern. Semesterffirande! Härlig sommarvistelse vid den natur­ skönt belägna Badanstalten TOR- HULTS BRUNN i Västergötland, er- hälles genom köp av aktier ä 500 ev. 1,000 kr. FRIKORTET avser fri vis­ telse — RUM OCH MAT — under 6 veckor, event. 3 månader, och kan köpas genom TORHULTS BRUNNS­ KONTOR, Skeppsbron 26, Riks. 17841, Stockholm. Obs. 1 Frikortet får över­ låtas. Å större egendom 1 tim. fr. Gtbg. är öppnat ett litet 1 :sta kl. hemtr. pensionat, naturskönt beläget vid sjön Aspen. Lediga nun i aug. Adr. och tel Fru Malm, Lerum 16 B. RÖNNINGE TEL. nu 50 min. fr. Sthlm, 4 min. från station. Högt, soligt läge i barrskog, nära sjö m. badstäl­ le. Balkonger och takterrass. Hängmattor i skogen. Gott bord, även diet. rekommenderas. Beläget i vacker natur i Småland med hänförande utsikt över Lagaån. Högt och soligt läge, nära barrskog med vackra promenader. Gott och rikligt bord. Sällskapsvåning med piano. Hushållselever mottagas. Un­ dervisningen bestrides av skicklig lära­ rinna. Postadress Lagan. Utmärkta organ ffSr annonsering i landsortens Arvlka: Amka Hyhetw. Avesta: Avesta-Posten. Borlänge: Borlänge Tidning. Borås : Borås Tidning. EksJö: Eksjö-Tidningen. Engeihoim; Engelholms Tidning. Eskilstuna: Eskilstuna-Kuriren. Falun: Falu - Kuriren. Fiiipstad: Filipstads Tidning. Gävle: Gefle-Posten. Göteborg: Göteborgs Dagblad. Halmstad: Hallandsposten. Hedemora: Södra Dalames Tidning. Hudiksvall: Hudiksvalls-Tidningen. HäisingborgiHBlsinnborgsDanblad. Härnösand: Hernösands-Postcn. Jönköping: Smålands Allehanda. Kalmar: Barometern. Karlskrona: Katrinehoim:gatrinehDlms-Huriren. Landskrona: Landskrona-Posten. Linköping: Ostgöten. Ludvika: Ludvika Tidning. Luleå: Horrbottens-Knriren. Malm6: Skånska Aftonbladet. Mariestad: Tidning för Skaraborgs län. Mora; Mora Tidning. Norrköping: Norrköpings Tidningar. Nassiö: Bässjö-Tidningen. piteå: llorrbottens Allehanda. SkBvde: Skaraborgs Läns Annonsblad soiiefteå: Sollefteå-Bladet. Strängnäs; Strengnäs Tidning. Sundsvall: Sundsvalls-Posten. Säter: Säters Tidning. Söderhamn: Söderhamns Tidning. Trelleborg: Trelleborgs Allehanda. Uddevalla: Bohusläningen. Umeå: Västerbottens-Buriren. upsaia: Tidningen Upsala. Vlsby; Gotlänningen. Västerås: Westmanlands Allehanda. Växjö: Nya Växjöbladet. örebro: Örebro Dagblad. Östersund: Bstersunds-Posten. Illllllllllllllllllllllllllllllllll3llllllllllllllllllll|llllllllllllllllll3li;illllllllilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllirk Karlskrona-Tidningen. Västervik: Västerviks-Tidningen. Iduns förmedlingsbyrd lämnar tillförlitliga uppgifter om utkomstmöjligheten pä olika ba­ nor just nu. Alla upplysningar om skolor och utbildningsanstal- ter, inträdesfordringar, kursavgif­ ter och uppehållskostnader läm­ nas omgående mot en avgift av I kr. Kom ocksä ihåg att Iduns förmedlingsbyrd införskaffar rit­ ningar till villabyggen, ger sak­ kunniga förslag till olika slags värmeledningssystem, badrumsan­ ordningar etc. Lämnar förslag på litteratur. Gör upp matsedlar för fester, inköper handarbetsmateriel etc. Någon ersättning beräknas, allt efter den tid, som åtgår för uppdragets utförande: i genom­ snitt 3 kr. i timmen. LÄSARINNORNAS SPALT SVAR. Ännu ett svar till Peggy. Då jag läste ”En gammal frö­ kens” svar till Peggy, gjorde jag åtskilliga reflexioner. Och jag skulle gärna vilja nedskriva des­ sa. Ty samma sak kan ses från olika sidor. ”En gammal fröken” avråder Peggy från att tänka på giftermål. ”En gammal fröken” var rätt skarp och fällde i mitt tycke, väl omilda omdömen om Peggy. Se Idun N :o 29, sid. 695. Här talas så mycket om männi­ skans undermedvetande. Det finns så mycket i människans själ, så många outforskade tan­ kar, så många impulser, som likt knoppar ofta vissna bort och bli till intet, sedan de förgäves strä­ vat till mognad, till klarhet och fullhet. Att Peggy, trots hennes olikhet i åsikter med fästmannen, tvekar att slå upp med honom, bevisar att det ligger något djupast inne i henne, som ”trots allt” håller fast vid honom. Enligt min mening bör Peggy —• åtminstone inte ännu bryta. Han tänker ju inte på att bryta. Peggy bör låta tiden gå. Vara kamrat och god vän med fäst­ mannen. Men enligt min mening, inte träffa honom för ofta. Aren mildrar så mycket i våra sinnen, i mannens, som kvinnans. Ett bankarbete kan vara nog så krä­ vande, nog så nervöst. Kanske det är bara detta, som gör att Peggys sinne är så mjukt, utan att det blir mer meningsskiljak­ tighet mellan henne och fästman­ nen, än det annars skulle blivit. Det är så lätt att jämka, att mjukt rätta sig efter en annan, när vårt sinne är utvilat. Däre­ mot, när nerverna äro spända, så blir det så lätt bråk och skilda meningar. Ibland bara rakt på trots. Att Peggy gärna vill ha ett hem lyser genom allt. Därför bör hon inte bryta, enligt mitt förme­ nande. Hon bör bara avvakta ti­ den. En dag blir hennes hjärta moget. Då frågar hon inte läng­ re. Då gifter hon sig. Och jag tror, att ”trots allt” har hon ut­ sikter till att bli lycklig. Hon har, så som jag uppfattat henne, lyckan i sin egen hand. Och hon vill gärna bli lycklig. Vill bli en lycklig hustru och få ett eget hem. Jag unnar henne denna lycka. Om hon bara vill göra en eller annan eftergift, inte ideligen bara säga emot. Utan ta saken lugnt och tiga. Ty det är i mångt och mycket det i vissa fall me­ ningslösa pratet om ditt och datt, som ställer till meningsskiljak­ tigheter. Om Peggy lär hushåll och gör hushållssysslor, så mil­ drar hennes sinne, på samma gång som hon blir skickad att i en framtid sköta sitt hem. Inte för många konferenser med fäst­ mannen. Mera husligt arbete. Och när hon så gifter sig så bör hon sköta hemmet själv. Sen har hon helt enkelt inte tid till odöd­ ligt prat och olika åsikters dryf­ tande. Sen går allt av sig själv och blir bra, ”trots allt.” Lycka till, Peggy, jag tror på er. Ni blir nog både en bra fru och en lycklig fru och slipper den skräm­ mande ensamheten. Ebon. FRÅGOR. Vore mycket tacksam få veta någon mindre, trevlig eller vac­ ker stad där det fattas en mång­ sidig och modärnt utbildad hår­ frisörska och där ej så många förut finnas. La Coifuré. En ensam äldre dam som pä landet i vacker trakt har en stu­ ga innehållande 2 rum och kök, enkla och trevliga möbler och allt som behövs i ett hem, men icke vill ensam bebo densamma, undrar om någon äldre självför­ sörjande dam mot fri bostad skulle vilja bilda hem tillsam­ mans med henne. Tacksam för svar är ”50-åring” som längtar efter eget hem. Gammal, ensam utan medel och arbete och därtill hemlös — kan väl finnas hårdare lott! Skulle det finnas någon god lycklig män­ niska, som vill räcka en stödjan­ de hand? Fastän trött på livet skulle jag dock ännu vilja vara verksam och till någon nytta. Själen är nog ännu spänstig, om blott be­ kymren inte voro så svåra och tunga. Djupt och innerligt tacksam om någon ville på något sätt räc­ ka ett kärleksfullt handtag till den "ensamma gamla". Har så många gånger i Idun sett frågor om hjälp och råd i olika angelägenheter atc jag ock­ så vågar lägga fram mina bekym­ mer. Jag har nu efter mina för­ äldrars död och hemmets upplös­ ning blivit utan både hem och verksamhet och måste försöka skaffa mig sysselsättning. Dä föll den tanken mig in att genom Idun komma, så att säga, bättre i kontakt med människor. Mitt hem har hittills varit hela min värld och det blir därför litet svårt att komma ut bland främ­ lingar, helst då man ej är så ung längre — fyllda 35 år. Hade tänkt taga självständig plats som hus­ föreståndarinna, men tycker mig ej kunna nog därför. Kan någon av Iduns läsarinnor ge mig ett råd : skall jag söka en plats i fa­ milj, exempelvis i ett större lant­ hushåll, där jag under en duglig husmors ledning finge hjälpa till med matlagning, konservering och för övrigt med hemmets skötsel och vård? Är så intresserad av allt arbete i det husliga, även trädgårdsskötsel. Eller är det förståndigare att välja något an­ nat? Har till hösten blivit erbju­ den plats i en affär, hos släktin­ gar — men vet ej, om jag skulle passa för affärslivet, då min håg står mera åt husligt arbete. Tack­ sam för hjälp och råd blir Villrådig. Docky av Alholma, pincher 35 ctm. hög, svart med bruna tassar, 4 är, from och lydig, bortskänkes under garanti, att den kommer till rik­ tiga djurvänner bosatta på landet helst i Stockholms närhet. Anledning : be­ svärlighet att hava hund i våning i staden under vintern o. vill ej avliva densamma. Svar till ”Djurvän” Iduns exp. eller Tel. Norr 6147 o. Lagnö 103. Under JUNI, JULI och AUGUSTI halles IDUNS EXPEDITION öppen 9-4, lördiQir 9-3 LEDIGA PLATSER maskinskrivas för 6 öre pr st. av L. Lindström, Ny g. 43, LINKÖPING. Elementarbildad flicKa erhåller plats i tjänstemannafamilj för att under höst-, event, även vårtermi­ nen, lämna läxhjälp åt två barn i resp. 6 och 3 klass samt biträda med skriv- göromål. Tillträde 15 aug. Svar med betygsavskr. och uppgift å löneanspråk till ”Tjänsteman”, Oskarshamn p. r. Sköterska önskas till ögonklinik. Svar med upp­ gift på lönepretentioner till ”ögonkli­ nik”, Iduns exp. f. v. b. Hemslöjdsintresserad Dam, bosatt i Stockholm, villig att mot pro­ vision åtaga sig försäljning av hem- slöjdsalster sökes. Svar till ”Hem- slöjdsintresserad”, Iduns exp. f. v. b. Plats som sjuksköterske-elev finnes på grund av sjukdom genast le­ dig å Kisa lasarett. Svar med frisk­ betyg, avskrift av skolbetyg samt event, rekommendationer emotses till lasaretts- läkaren D :r H. Sundberg, KISA. Enkel bättre flicka eller ensamjungfru får bra plats 24 okt. i familj med 3 barn i Umeå. Svar med fullständiga betyg, ålder, foto, lönean- språk till J. Ad. Forsberg, Umeå, Barnfröken önskas till Saltsjöbaden för två barn, 5 resp. 8 år, samt övervakande av hus­ håll. Svar med betyg, foto och löne­ anspråk till ”Fru G. S—g”, Allm. tidn. kontoret, Gust. Ad. torg, Stockholm. Damer och Herrar! med gott renommé, intresserade för lätt och trevlig försäljningsverksamhet, erh. inkomstbringande agentur för våra prima, mycket konkurrenskraftiga tex­ tilvaror. Obs. ! Provkollektion i fick­ format. ANDER & C:o, Norrköping. Hjälpklass- lärarinna. E. o. små- eller folkskollärarinnebe- fattning vid Malmö folkskolor för läs­ året 1923—1924 ledigkungöres härmed att sökas hos Malmö Folkskolestyrelse senast den 20 augusti 1923. Innehavaren av tjänsten är skyldig undervisa i hjälpklass, förlagd till Hög- boskolan inom Limhamn, och bör hava avlagt små- eller folkskollärarinneexa- men samt dessutom examen vid semi­ narium för utbildning av lärarinnor vid sinnesslöanstalter. Löneförmåner pr. läsår enligt 1923 års lönestat : lön, ersättning för över- tidsläsning, ersättning för bostad och bränsle samt provisorisk löneförbättring, tillsammans Kr. 1942: 50 för e. o. små­ skollärarinna ocj^ Kr. 2552 : — för e. o. folkskollärarinna. Härtill kommer dyr- tidstillägg, som enligt grunderna för 2 :dra kvartalet utgör Kr. 779: 55 pr. läsår för e. o. småskollärarinna samt Kr. 1011:16 pr. läsår för e. o. folk­ skollärarinna. Tjänsten tillträdes vid höstterminens början den 27 augusti, såvida icke över­ enskommelse om uppskov träffas mellan sökanden och Folkskolestyrelsen. Malmö den 22 juli 1923. FOLKSKOLEINSPEKTÖREN. — 722 — Husföreståndarinna. Till liten familj där husmodern är klen, sökes yngre, bildad flicka att sköta hemmet. — Jungfru finnes. Förfrågningar besvaras. — Refl. torde sända foto, rek. och lönepretentioner till "Litet hushåll", Annonsbyrån Hugo Krantz, Malmö. av bättre familj får plats som biträde i brödaffär. Svar till Lysander, Koloni­ vägen 50, Enskede, Stockholm. Bildad flicka, verkligt kunnig i matlagning, bakning, sömnad, får plats i 2 personers hushåll omkr. 20 aug. Snarast svar till "Sör- gården”, Barnens ö, Väddö. Genom nådigt beslut den 31 december 1921 har Kungl. Maj :t bemyndigat Kungl. Järnvägsstyrelsen att försöksvis för en tid av ytterligare tre år, räknat från och med den 1 januari 1922, an­ ställa kvinnliga hemkonsulenter vid Statens järnvägar med åliggande att genom hållande av föredrag och demon- strationskurser verka för spridande bland personalen av upplysning om en rationell hushållning samt i övrigt på lämpligt sätt bistå personalen med råd och anvisningar rörande anordningar i hemmen, allt i enlighet med de närmare föreskrifter, som Järnvägsstyrelsen äger meddela. I anledning härav och sedan nuvaran­ de innehavarinnan av denna befattning beviljats avsked, förklaras härigenom hemkonsulentbefattningen vid 4 :de di­ striktet ledig till ansökan före den 15 instundande augusti att tillträdas den 1 instundande september. Förordnande å befattningen utfärdas att gälla tillsvi­ dare. Löneförmånerna äro 3,600 kr. för år, rätt till semester under en må­ nad samt fria resor i 2 :dra klass inom distiktet ävensom dagtraktamente enligt IV klassen i nådiga resereglementet. Ansökningar åtföljda av kunskapsbe- tyg och meritförteckningar insändas till Distriktsförvaltningen vid S. J. 4 :de distrikt, Östersund. Östersund den 14 juli 1923. DISTRIKTSFÖRVALTNINGEN. Vartorps Husmodersskola. Husmoderskurs för bildade, unga flickor börjar 29 augusti å vacker, gammal herrgård i Småland. (Wexiö närmaste stad).^ Prospekt och närmare upplysningar på begäran. EMY RAPPE AMELIE CARLSTEDT f. d. lärarinnor vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Adress : Vartorp, Rottne. Vid Hushållsskolan i Hofva meddelas omsorgsfull undervisning i enkel och fin matlagning, bakning, duk­ ning och servering, samt konservering m. m. Brev besvaras mot porto. Hus­ hållsskolan, Hofva. (Läge norra Västergötland.) Skara förberedande kurs för inträdessökande till folkskoleseminarier börjar sitt 27 :de läsår 17 sept. HELENE LJUNG ELISABETH RYDELL Sem.-lärarinna. Sem.-lärarinna. EMMA WAHLQUIST Flickskolelärarinna. ■i • • Älfkarleö Husmoderskola börjar nytt arbetsår den 1 :ste aug. Kursen omfattar 10 mån. Kursavgift och inackordering 60 kr. pr mån. Statsstipendier kunna sökas av mindre be­ medlade och obemedlade elever. Prospekt och upplysningar från Förestånda­ rinnan. Rikstelefon Älfkarleö 44. Enkel bättre flicka, föräldralös, som genomgått 3 mån. kurs i slöjdseminarium önskar plats som hjälp och sällskap (där jungfru finnes), obs. barnkär. Svar till "Familjemed­ lem", Valla. PLATSSÖKANDE BILDAD FLICKA med såväl teore­ tisk som praktisk utbildning1, i matlag­ ning, bakning och konservering från hushållsskola och hushåll samt sylcun- nig önskar till hösten plats att förestå skolhushåll eller såsom husförestånda­ rinna. Goda betyg finnas. Svar till ”27-årig skånska", Gumaelius’ Annons­ byrå, Malmö. 17 ARS FLICKA med normalskole- kompetens önskar plats som guvernant under höstterminen. Svar till ”U—e”, p. r. Grästorp. Sköterske- & Husmodersskolan Tfvita (^fl^orset (Grundad 1911 i Örebro). 1920 förflyttad till ÄLMHULT. Utexaminerar den 30 juli d. å. 20 st. av sina erkänt väl utbildade, friska och vältränade Sjukvårds- kunniga Spädbarnssköterskor, som, omedelbart eller senare, önska plat­ ser i familjer, barnhem, sjukhem, ålderdomshem, privat sjukvård el­ ler som kombinerade assistenter vid läkareemottagning. önskvärd lön 60 kr. pr månad. Platser an- tages tacksamt på kortare eller längre tid. HUSMÖDRAR! — vid behov av kläder till "den nyfödde" bör ihågkommas : att Hvita Korsets Spädbarnsutstyrslar (välsydda elev­ arbeten) äro sedan många år, er­ kända för sina praktiska tygbespa- rande modeller och slitstarka, lämpliga kvalitéer. Fullständig kollektion sändes franco mot post­ förskott kr. 14:60. Rabatt vid större beställning. Förfrågningar besvaras och prospekt från skolan sändes omg. mot porto. Adr. : Hvita Korset, Älmhult. (Rikstel. 71.) Ung flicka av god familj önskar till följd av sin moders frånfälle, från den 1 aug. vistas å herrgård eller annat bättre helm å landet och under god och vänlig hus­ moders ledning få deltaga i de i hem­ met förekommande göromål. Svar med prisuppgift till ”19 år”, Iduns exp. Ung bättre flicka önskar komma i familj som hjälp och sällskap i stad i mellersta Sverige. Sv. till "Fritt vivre O. S.", Iduns exp. Skolhushåll. Elementarbildad, musikalisk dam kun­ nig i hushåll, sömnad, handarbete och skrivgöromål, önskar förestå skolhus­ håll. Personliga ref. Svar till "Hösten 1923”, S. Gumaelius’ Annonsbyrå, Gö­ teborg f. v. b. Ung flicka, som genomgått 8-klassigt läroverk, ön­ skar till hösten plats i familj att så­ som familjemedlem biträda vid läxläs­ ning och enklare sysslor i hemmet. Svar till "18 år”, Sydsv. Dagbl. Snäll­ postens kontor, Malmö. INACKORDERINGAR Doktopinnmn Vilma Erikmmone Vllohom, beläget 15 min. skogväg från Arvika. Adr. Högåsen, Arvika. Bröttklena mot­ tagas ej. Vid Torshäll mottagas ett par extra elever i träd- gårdssk. o. konserv, samt några inac­ korderingar. Vegetarisk kost. Upplysn. och ref. lämnas av fröken Lillie Land­ gren, Torshäll, Leksand. Riks 194. DIVERSE Unga flickor mottagas i inackordering när som helst, därav 2 som hushållselever från 1 aug. 100 kr. i mån. överstinnan A. Hyltén- Cavallius, f. Frick, Sandvik, Smål. Burseryd. Flicka, omkr. 10 à 13 år, kan få komma på lantgård i Skåne att läsa tillsammans med egen dotter för duglig guvernant. God omvårdnad, till­ fälle till ridning o. pianospelning. Pris 70 kr. pr mån. Sv. till ”Hösten 1923”, Skarhult. Gikt-, reumatism- och iedgångs- reumatismpatienter sen hit! Patient som blivit botad för led­ gångsreumatism i Tyskland är villig giva upplysning på ifrågavarande bad­ ort samt även medfölja om så önskas. Sv. till "H. K.”, Iduns exp. f. v. b. Learn Right Thinking, the Way to Happiness. Send a post card for free literature. Science of Thought Press, Bosham House, Chiches­ ter, England. Yngre fru, som i höst reser till Kanarieöarna ön­ skar ressällskap. Svar till Box 9, Sibb- hult. Professor PATRIK HAGLUNDS Gymnastisk - Ortopedlsk - Klrurgliki Privatklinik. R. T. 75025. Stureg. 62, Sthlm. N. 8301. För behandling av hållnings- och rö­ relseorganens skador, sjukdomar, defor- mjteter och funktionsrubbningar. Dtr M. Karsten Medicinskt Elektricitets», Ljus• och Röntgeninstitut Kung »q a t an 60, Stock/kolm Behandling ao reumatiska åkommor. Ny kurs I Massage och Sjukgymnastik (23 :dje utbildningskurs.) börjar den 15 Sept. Begär nytt, illustr. prospekt. Göteborgs Gymnastiska Institut, östra Hamngatan 45, Göteborg I. Gymnastikdirektörsexamen avlägges efter 2-årig kmrs av kvinnliga elever vid Sydnnika GynuitlMiitltitct. Ny loirs börjar 15 sept. Prosp. Major J. Q. Thulin, Lund. Ingenieur-Akademie (Städt. Polytechn.) Wismar (Ostsee). Programm sofort I sjukgymnastik, massage, LJUSBEHANDLING, ELEKTRICI­ TET och övr. fysik, behandl. börj. ny kurs 15 sept. Största och bäst inr. in­ stitut. Grundlig utbildning. Begr. elev­ antal. Billig inack. Platsansk. För- frågn. besv. omg. MALMÖ ZANDER-INSTITUT. I ASPENÄS flygelb. Lerums st. 35 min. resa fr. Gtb. förstkl. hemtr. litet pensionat fr. 150 p. m. Tillsv. Fru Malm, Erik Dahlbergsg. ,4 Göteborg. Sjöborgs Hushållsskola, Skälderviken, börjar ny kurs 15 aug. till 15 okt. som omfattar finare och enklare matlagning, bakning, konserve­ ring m. m. Grundlig undervisning av fackutb. lärarinna. Gott hem. Prospekt mot porto gen. föreståndarinnan Olga Edin, adr. Sjöborg, Skälderviken. För några unga elementarskole- bildade flickor gives i likhet med de 3 föreg. åren hushållskurs m. börj. 1 sept, på Kro­ kens egendom å Billingen. (Ex. skol- kökslärarinna.) Även enkl. vävning o. linnesömnad. Hemliv. Härlig natur. Stärk, skogsluft. Anm. t. Fröken Ester Boije, Kroken, Frösve. Ref. givas och önskas. Tel. Skövde 118 b. Å. Skänegods emottages hushållselever fr. d. 1/8. Finare som enklare matlagning, slakt, bak och konservering i rätt stor skala utav alla slag. Exam. lär. fr. Fack­ skolan. Billig inackordering. Svar till "Familjemedlem å vacker herrgård”, Iduns exp. f. v. b. Några unga bild. flickor emottagas i off.-fam. på egendom nära Sthlm för utbildning i hemmets arb. såsom enkl. o. fin. matlagn., bakn., konserv, o. slakt und. erfaren husmors ledning samt kläd-, linne- o. konstsöm, läderplastik o. vävning för duglig lär. Glatt hemliv, trevl. gästr., god om- vårdn., tennis o. ridning. Kurs fr. 3 sept.—20 dec. samt 3 sept.—20 maj m. 1 mån. jullov. Närmare mot porto ge­ nom Majorskan E. Carlquist, Jäma. SH^ndcuK Björstedtska Handelsinstitutet. Mästersamuelsg. 19 B. Stockholm. R ÖI I 3. Begär prospekt 1/2-0. I /4-årskurser. A. Gymn. för realskoleelever. k-yon- h lYtors Kur- • B.Studentfackkurs.C. Avd.f intr.fr.flick-o. lolksk Bokh. Ser* räkn., skr. o. spr. m. m. Anmäln. Platsförmedl. Styrelsen Johanna Brunssons Vävskola. Norr 437. Kungsgatan 70, Stockholm. 133 63. Kurser för utbildning av vävlärarinnor och yrkesväverskor samt kurser för hemvävning. Höstterminen 1923: Praktiska vävkurser .................................................................................... 1 sept.—15 dec. Teoretisk vä vkurs ........................................................................................ 1 okt.—18 nov. Mönsterritningskurs .................................................................................... 15 sept.—15 dec. Föreläsningskurs i textilkonstens historia .................................. 15 sept.—15 dec. PROSPEKT. 8-kl. flickskola, helpension, förlagd till Carlberga villaegendom, Södertälje. ANNA SUNDIN, Tel. Södertälje 532. Avgångsbetyg från skolan medför s. k. normalskolekompetens. Elsa Philips Husmodepskola, Stockholm, KarlaTlgan 25 (t. d. 1 A), börjar sin 31 :sta kurs för bildade unga flickor den 15 sept. 1923. Under­ visning i enklare och finare matlagning, bakning, konservering och inlägg­ ningar av bär, frukt, grönsaker och kött; vegetarisk matlagning, sjukmat­ lagning, uppköp, födoämneslära, hushållets ekonomi m. m. Olika kurser. Examinerade lärarinnor. Förbereder inträde till lärarinnekurter i huslig ekonomi. Adress till 28 aug. Ny åker, Leksboda, sedan Stockholm. Prospekt, ref. och närmare upplysningar på begäran. ELSA PHILIP, Stockholm. börjar 20 sept. 1923 en ny kurs för 8 unga flickor, som slutat skolan. Kur­ sen omfattar: finare och enklare matlagning även vegetarisk, klädsömnad, vävning, födoämneslära, bokföring samt främmande språk. Närmare upplys­ ningar och referenser lämnas av GERTRUD WALLIN. SIGNE PHILIP. £llfHII>IHIiamillMnMllltM»MMIMntlMIIMMItllUIMinilltMlltlimi»tl*MII Etisk-pedagogiska institutet I Uppsala. jj Praktisk-teoretisk överbyggnad till flickskolor, dels för utbildning av E : sakkunniga biträden i organisationer för samhällets barn- och ungdoms- jj Ë vård, dels för utbildning överhuvud i ämnen inom husmoderns intressesfär : s E kvinnan och familjen, hälso- och sjukvärd, psykologi, etik och uppfostrings- E jj lära, samhäll8lära, spädbarnsvård, kindergarten, teckning, slöjd, modelle- E jj ring, vävning, matlagning. \ Genomgång av institutet ger företräde vid ansökan till lärarinnekurs i E S huslig ekonomi vid Fackskolan i Uppsala. § A särskild linje inom institutet utbildas kindergartenledarinnor. § Tryckt program med närmare upplysningar på begäran. \ CAROLA ENEROTH. J. A. LUNDELL. IDA NORRBY. | .■SlllliaNait(NIMU«MMMIIIIMäUHMIIIMIINMtlllMMamjllltWI«UUIIUIIIIIII(IIIIIIIIIMIIIIHIIUlllllllllllll(lllllllllff Strengnäs Husmodersskola. Husmoderskurs 1 sept.—15 dec. Grundlig undervisning. Gott hem. Mo­ dern villa med badrum, m. m. Prospekt o. ref. gen. Fru M. Braune, Strängnäs. Enskilda Gymnasiet, Biblioteksgatan 32 (vid Humlegården), Stockholm. Snabbaste väg till student- och realskoleexamen. Folkskolan — bottenskola. Inga inträdesprövningar. Läsåret 1922—1923 15 studenter. Aftonkurs till studentexamen. Prospekt på begäran. Postadress under sommaren : Bestorp. Vinslöfs Slöjd- och Hushållsskola, understödd av stat, kommun och hushållningssällskap, börjar följande nya kurser den 1 aug. : En 10 veckors kurs i hushåll och en 18 veckors kurs i slöjd eller slöjd och hushåll. Prospekt sändes och förfrågningar besvaras mot två porto, av sko­ lans föreståndarinna adr. Vinslöf. STYRELSEN. Praktiska Hushållsskolan i lund. Yrkes- och Husmoder skurser taga ånyo sin början, den förra den 6 aug., den senare den 1 sept. Praktisk och teoretisk undervisning under ledning av ex. akolkökslärarinnor. Matlagning, såväl enklare som finare, konser­ vering av frukt, grönsaker och kött, syltning, saftning, charkuteriarbeten ; bakning av såväl hushållsbröd som finare bröd och konditorivaror. Ren­ göring, tvätt och strykning. Obs. Nedsatta avgifter. Prospekt och upplysningar lämnas mot dubbelt porto av skolans före­ ståndarinna, Fröken Nanny Lundström. Bergsbrunnaskolan (centralt och vackert belägen, nära Uppsala) börjar längre och kor­ tare kurser d. 22 aug. Grundlig undervisning i matlagning, bakning, konservering, slakt, vävnad och sömnad m. m. Valfrihet i undervisningen! Tidsenliga metoder 1 Trevligt hemliv 1 Prosp. på begäran. Postadr. Bergsbrunna. Rikstel. nr. 10. ^ ... ....—— ...nJ För kindergarten utbildas lärarinnor i Etisk-Pedagogiska institutet i Uppsala. Utom vanliga kindergartenämnen även psykologi och etik, samhällslära, matlagning. Kur­ sens genomgång ger företräde vid ansökan till lärarinnekurs i huslig ekonomi vid Fackskolan i Uppsala. Prospekt på begäran. AGNES PETERSSON. CAROLA ENEROTH. — 7 23 — jimiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiic JlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllKlMIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIC GÖTA KANAL SVERIGES VACKRASTE TURISTLED Lämplig tur till och från Jubileumsutställningen i Göteborg I klass passageraredngare Utmärkt restauration Begär turlists och prospekt ÅNGFARTYGS AKTIEBOLAGET GOTA KANAL (lUIIIC - STOCKHOLM TniiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiir .aiiiiiiiiiiiimmiiimiiMiiiiMiiiMiiiMiiiiiiiiMiMmimmHiMiiiiimiiMiMiiMiiiiiiMiiiiimiiMMiiHHiiiiiiimiimiiiMmmMHiiiiiiii: ?llllll II llllllllllll|||||||||||■|HHHMHMHHHHHHMHMHHMMMMM||MM|H|MMMMMMH||■||H|■|H||||M||■ II Mill 11111111111111111111111111110 JIIIIIIIIIIIIIIIllIlllllllllllllllllllMIIIIMIIMIIIIIIIIIMIIIIIIIlimilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllU Snälla Lisa, vad är def for 'åtferskor vi haft derma gång? Jag tycker tvätten är så ovanligt vit Ack. h< Nåd, Jadlenneshar själv tvättat den med^ tvättämnet med BENSIN FÖR SYLTNINGEN äro Norra­hammars granitemaljerade grytor sedan länge erkända såsom de ypper­ sta, emaljerade som de äro med håll­ baraste, absolut giftfri emalj. Gjorda försök ha visat, att Norra- hammars granitemaljerade grytor äro fullt jämförliga med bästa ut­ ländska fabrikat. . NORRAHAMMARS EMALJERADE GRYTOR Begär hos Eder järn­ handlare uttryckligen ”N orrahammars”. I Ä ....................................................................................................................................................................................................................................................................................... miiiiiiii lining — 724 — Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1923