Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M 21:STA ÅRG. DEN 19 SEPTEMBER 1920 N:o 51 TILL SÖDERHAMNS 300-ARSJUBILEUM. ÖSTRA STORGATAN — FOTO. JANSON, SÖDERHAMN. MAGASINILLUSTRERADT « s ÎI S e. ..Tcfter vor'/raa £ licht: Bengt Silfvernparrt. ERNEST FLORMAN. TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA. I dessa dagar firar Svenska Fotografernas Förbund sitt tjugufemårsjubileum. Denna fackliga samman­ slutning leder sitt upphov från en liten enskild foto­ grafklubb, som under nittiotalet förde en mycket liv­ aktig tillvaro. Varje onsdag samlades då några av huvudstadens fotografer för att på ett gemytligt sätt ventilera fackfrågor, och många goda uppslag gjordes till nytta och båtnad för det dagliga arbetet. Den ledande mannen i detta lag var kaptenen, hovfoto­ grafen Gösta Florman. Denna lilla klubb hade till övriga medlemmar herrar Alfr. J:son Dahllöf, bröderna Roesler, Carl Rosén, Albin Roosval, Herm. Hamnqvist, Frans Klemming, R. Ovesén, Nils Björsell och Ernest Florman. Ur detta lilla embryo växte Svenska Fotografernas Förbund, som i denna stund har nära femhundra med­ lemmar. Förbundets förste ordförande blev kaptenen Gösta Florman, men efter sex år gick han hädan och hans son Ernest blev hans arvtagare till ordförande­ platsen i förbundet. Och säkert kan sägas att ord­ förandeskapet icke har kunnat anförtros i bättre hän­ der. Hans klara intelligens, hans snabba uppfattning och vakenhet har berett stor reda och trygghet vid nog så vanskliga situationer, som lätt kunna inträffa när många viljor och åsikter bryta sig mot varandra. Men vi fotografer hava stor anledning till glädje över att Ernest Florman, som nu varit förbundets ordfö­ rande i nitton år, kunnat så smidigt lotsa i ganska brydsamma situationer, Så som förbundet nu utveck­ lats med sina “kretsar*, som hava sin egen lokal­ styrelse, sitter han som ordförande i centralstyrelsen, som står utanför och på sätt och vis över kretssty­ relserna, och nu torde ordförandeplatsen bjuda på lugn och frid. För att undgå missförståelse bör här med­ delas att förhållandet mellan förbundets ordförande och kretsstyrelserna städse varit det allra bästa. Förbundet har under de gångna åren på ett lyckligt sätt ekonomiskt konsoliderat sig och dess understöds- fond, byggnads- och undervisningsfonder hava stadigt ökats i styrka. Ett särdeles gott medel att höja yrkes­ skickligheten hos och sammanhållningen mellan för­ bundets medlemmar är dess egen tidskrift, Svensk Fotografisk Tidskrift. Även häri är Ernest Florman verksam, då han från tidskriftens första början tillhört dess redaktion och de senare åren varit dess huvud­ redaktör. I denna egenskap kan han se tillbaka på ett synnerligen gagnande arbete. Hans gedigna kun­ skaper och hans vinnande stil hava givit hans artiklar och redaktionsarbete stort värde, och man får hoppas att han länge måtte fortfara med detta för den sven­ ska fotografkåren så gagneliga värv. Vid den nu firade tjugufemårsfästen blev han före­ mål för en hjärtlig hyllning. Från Svenska Fotogra­ fernas Förbund överlämnades till honom Förbundets förtjänstmedalj i guld, och vid samma tillfälle blev han hedersmedlem av Dansk Fotografisk Förening och det norska Fagfotografernes Förbund. Ett påtagligt bevis på hur högt förbundets utveck­ ling har nått under Ernest Flormans ordförandeskap kan man se av den i sammanhang med tjugufemårs- firandet öppnade l:sta nordiska Fotogiafiutställningen i Konstakademien i Stockholm. Den svenska avdel­ ningen, som är synnerligen väl sovrad, är präglad av stor jämnhet och gedigenhet, och somliga bilder äga högt konstnärligt värde. Den nu firade tjugufemårsfästen hade samlat ett stort antal deltagare från när och fjärran; såväl Norge som Danmark hade sänt många av deras mera kända fotografer. Dansk Fotografisk Förening represente­ rades av sin ordförande hovfotografen Hauerslev och Norske Fagfotografernes Förbund av sin ordförande, fotografen Rude. Det stora antalet tillstädeskomna visade oförtydbart, att förbundet omfattas med stor sympati från grannfolkens fotografer och hyllningarna för förbundet och dess ordförande voro i sanning spontana. Ernest Florman är född den 20 september 1862, blev student 1881 och ingick omedelbart i sin faders firma. Hans yrkesskicklighet är ju allmänt känd och han har under gångna tiders utställningar inhöstat många utmärkelser. Han är R. V. O, Herm. Hamnqvist. SVENSKA FOTOGRAFERNAS FÖRBUND 25 ÅR. Svenska Fotografernas Förbund hade den 4 sept, med anledning av förbundets 25-årsjubileum ett tal­ rikt besökt högtidssammanträde i Läkaresällskapets lokal i Stockholm. Mötet öppnades av förbundets ordförande hovfoto­ graf E. Florman, som gav en intressant skildring av förbundets utveckling under de gångna tjugufem åren, därvid särskilt dröjande vid den betydelsefulla insats det gjort för fotografutbildningens höjande i vårt land. Därefter överlämnade hr Florman förbundets silver­ medalj till hovfotograf Ferd. Flodin som ett tack för hans mångåriga arbete inom förbundet samt till foto­ graf John Herzberg som ett erkännande av hans stora förtjänster på fotograferingens område. Fotograf A. Kaudern riktade därefter på förbundets vägnar ett varmt tack till hr Florman för hans tjuguåriga gagne- rika verksamhet som förbundets ordförande och över­ räckte i anslutning härtill förbundets förtjänstmedalj i guld, en utmärkelse som icke tidigare utdelats. Vid sammanträdet upplästes slutligen hyllnings- adresser till det jubilerande förbundet från Svenska fotografföreningen, Dansk Fotografisk förening och Norske Fotografers Landsforening. I anslutning till jubiléet hade förbundet utfärdat inbjudan till en fotografiutställning i Konstakademien i Stockholm, vilken, öppnad den 3 sept., utgör för­ verkligandet av en år 1916 på förslag av hovfotograf A. W. Rahmn i Malmö mellan Svenska Fotografernas Förbund, Norske Fotografers Landsforening och Dansk Fotografisk förening träffad överenskommelse att an­ ordna nordiska fotografiutställningar vart tredje år och växelvis i de tre ländernas huvudstäder. Expositionen upptar förutom en rik samling utomor­ dentligt vackra prov på den rena porträtteringskon - sten och annan fotografering med konstnärliga anspråk även en historisk och en vetenskaplig avdelning, båda av det allra största intresse. Den historiska avdelningen, vilken ordnats av hov­ fotograf Flodin, återspeglar, dels genom exponerade fotografier, dels genom en rik samling fotografiappa­ rater från skilda tider fotografikonstens utveckling in­ till våra dagar. Den vetenskapliga avdelningen innesluter en rik samling fotografier, norrskens-, röntgen-, natur- och djurfotografier m. m. vilka belysa fotografiens använd­ barhet och stora betydelse för den vetenskapliga forsk­ ningen. Porträtt- och landskapsfotograferingen är givetvis rikast företrädd på utställningen. Materialet här är icke blott mycket omfattande utan utvisar även en verkligt hög och konstnärlig kvalitet. Särskilt gäller detta ifråga om de svenska och norska avdelningarne. Den danska expositionen är något ojämn, men inne­ sluter dock även den en del utomordentligt vackra — 802 - h'VAR 8 DAG För någon tid sedan blev ett originalmanuskript av Franz Liszt som gåva av drottningen överlämnat till Musikaliska akademien. Manuskriptet i fråga utgöres av en transkription utförd i två skisser för piano av Schumanns sång “Wid­ mung“, av Liszt kallad “Liebeslied“. Det skänk­ tes till drottningen år 1878 av professor Otto Lessman, för vilken hon detta år tog pianolektioner då hon efter attentatet mot kejsar Wil­ helm vistades i Berlin. Transkriptionen, som är syn­ nerligen intressant och ka­ raktäristisk för Liszt, bland annat för hans egenartade fingersättning, föranledd av hans hands sällsynta spänn­ vidd, torde härstamma från år 1848. HOVFOTOGRAF A. W. RAHMN, MALMÖt För- sta Nordiska Fotografi- utställningens initiativta­ gare och skapare. Gene­ ralkommissarie. Överst t. h.: HOVFOTOGRAF JOHN HERTZBERG, STOCK­ HOLM. Avdelningskom- missarie för vetenskap­ liga avdelningen. Efter fotos. & T. v.: SVENSKA FOTOGRA­ FERNAS FÖRBUNDS MEDALJ för första gån­ gen präglad i guld och överlämnad till dess ord­ förande sedan 1901, hov­ fotograf Ernest Florman, Stockholm. Samma me­ dalj i silver överlämnades samtidigt till hovfotogra­ ferna A. W. Rahmn, Malmö, J. Hertzberg och Ferd. Flodin. Stockholm. saker. De mest uppmärksammade svenska kollektionerna utställas — för att nämna några namn — av Stockholmsfotograferna Ferd. Flodin, E. Florman och A. Wiklund samt A. W. Rahmn, Malmö, D. Sorbon, Södertelje, m. fl. Bland de norska utställarne är i för­ sta hand att nämna Aage Remfeldt med en samling konstnärliga utomordentligt vackra fotografier. Den danska avdelningens star­ kaste namn torde vara N . Chr. Bang och L. Albert. ETT FRANZ LISZT-MANUSKRIPT AV DROTTNINGEN SKÄNKT TILL MUSIKALISKA AKADEMIEN. Första skissen till slutet av Liszts transkrip­ tion av Rob. Schumanns sång “Widmung“. FERD. FLODIN. Avdelningskommissarie för historiska avdel­ ningen. — 803 — SVENSKA PORTRÄTT I UTLÄNDSKA SAMLINGAR. X. ANTECKNINGAR FÖR H. 8. D. AV N. V. HAGSTRÖM. "KÖNIGL. RESIDENZ” OCH ”ALTE PINAKOTHEK” I MÜNCHEN. TRONSALEN I K. RESIDENSET, MÜNCHEN. Nederst: GAMLA PINAKOTEKET I MÜN­ CHEN. Få furstehus ha haft ett så­ dant konstintresse som Bayerns. Redan de äldre Wittelsbacharne visade en anmärkningsvärd för­ ståelse för konsten och läto inreda åt sig praktfulla gemak samt samlade i dessa dyrbar­ heter av alla slag. Kurfursten Maximilian I av Bayern (1597 t 1651) lät 1598 uppföra den del av konungaboningen, som benämnes “Alte Residenz“, vars salar äro av en sådan över­ väldigande skönhet, att Gustaf II Adolf under uppehället i München uttryckte sin ledsnad, T. v.: CUSTAF II ADOLF, porträtt i olja av Anthonis van Dyck i Gamla Pinakoteket i München. Efter fotos. att det ej var möjligt forsla Residenset pä rullar till Stock­ holm. Han bodde för övrigt i ett vid Rådhuset beläget hus, som är försett med följande in­ skription: “In diesem Hause hat Gustaf Adolf König von Schweden 1632 gewohnt“. I Festsaalbau, uppförd 1832 —1842 och 260 meter 1., lig­ ger Tronsalen, som är hållen i vitt och blått med förgyll­ ning samt prydes av guldtro­ nen, ovanför vilken synes emel­ lan Alt- och Niederbayerns va­ pen relieffigurerna: Rättvisan, TiiSi — 804 — HVAR 8 DAO || ■ Efter porträtt, HOVMÅLAREN GEORG DE MARÉES med sin dotter Maria Antonia. Grupp i olja av konstnären. Visheten och Ståndaktigheten. — Emellan salens tio marmorpelare stå tolf kollosalstatyer i förgylld brons framställande de mest framstående Wittelsbacharne från Otto till Karl XII av Sverige. Tre av våra svenska konungar Karl X, Karl XI och Karl XII hava fått äran att bliva placerade här såsom tillhö­ rande Wittelsbacharne — Unie Zweibrücken. Statyerna äro modellerade av den berömde bild­ huggaren Ludvig von Schwanthaler (1804 f 1848), som bland annat moddellerat den 1846 i Ncrrköping resta statyn av Karl XIV Johan. Modellen till denna förvaras i Schwanthaler Museum i München, varest nästan alla av konstnärens gipsmodeller hava sam­ manförts. Alte Pinakothek. Ingen bayersk furste har gjort så mycket för kon­ sten som Ludvig I (1825—1848 f 1868). Han tog själv initiativet icke blott till byggandet 1826 av Gamla Pinakotheket, utan även Nya Pinakotheket Gtypto- theket samt en rad offentliga byggnader, varigenom Munchen blev en berömd konststad. Gamla Pinakotheket omfattar uteslutande äldre målningar till ett antal av omkring 1,500 n:r. Museet är världsberömt och innehåller bland annat 75 st. olje­ målningar av Rubens. Målningar äro liksom andra saker underkastade modets växlingar och i museerna i München ske ofta förändringar. I en äldre katalog över Gamla Pinakotheket funnos två tavlor av Desma- rées, den ende svenske konstnär, som blivit represen­ terad där. Man söker dem förgäves i 1908 års kata­ log över Gamla Pinakotheket samtidigt, som de åter­ finnas på slottet Schleissheim. Nu hava nyligen båda porträtten kommit tillbaka till Gamla Pinakotheket. Liksom Svenskarne Alexander Roslin i Paris och Mikael Dahl i London vunno ära och framgång blev George de Marées (även i Tyskland benämnd Desmarées) hov­ målare i München och verkade under ett halvt sekel såsom portättör därstädes. KMCAC.- Bmvr .>ujrertparr. LIVMEDIKUS ERHARD WINTERHALTER med hustrun Maria Antonia de Marées och två barn: “Georg de Marées holmie sv ecus Pinxit Monachy ao 1762". De svenska porträtten äro fem: Hovmålaren George de Marées med sin dotter Maria Antonia, grupp i olja av konstnären. Sittande vid staffliet emottager han av sin bredvid såsom ge­ nius stående dotter pensel och palett. I mållådan ett pappersblad med inskrift: “Nil aurum, nil Pompa Juvat, nil sanguis avorum, Excipe virtutem, caetera mortis erunt“. 1,59X1,19 m. Familjegrupp av Kurbayerske livmedicus Erhard Winterhalter och hustrun Maria Antonia de Marées samt deras två barn; olja av George de Marées. — Fadern håller handen om sin blonde ur en bok läsande son. Modern, en dotter till konstnären de Marées, håller sin flicka på armen. I nedre hörnet synes ett hundhuvud. På en stentavla vid kaminen: “George de Marées holmie svecus Pinxit Monachy av 1762". Hovmålaren George de Marées (*1697 f 1775[6] ) föddes i Stockholm. Föräldrarne voro inspektören på Österby bruk Jean de Marées och Sara Mijtens. Un­ der åren 1710—1724 var han elev hos sin släkting den berömde Martinus Mijtens. De Marées lämnade 1724 Sverige, besökte Amsterdam och kom 1725 till Vene­ dig, där han undervisades av Piazzetta. År 1728 var han i Augsburg. Här målade han bland annat ett porträtt, som föranledde hans kallelse till München. 1730 övergick han till katolska läran och följande år blev han hovmålare i München. Han åtnjöt stort an­ seende som porträttmålare och vistades hos kurfursten av Köln i Bonn, lantgreven i Kassel, furstbiskopen av Würzburg och kurfursten av Mainz samt fick titeln kurfurstligt råd. Bland hans många arbeten under det halvsekel han vistades utomlands nämnes 50 fursteporträtt och 33 större historiemålningar samt altartavlor. I Sverige äro målningar av denne konstnär tämligen sällsynta. Först utmärkte sig hans porträtt genom violett eller gråaktig ton, vilken senare blir mera gulaktig. Han var noggrann även beträffande detaljer i utförandet Konung Gustaf II Adolf, porträtt i olja av Anthonis — 805 - HVAR 8 DAG Roto. Janson, Söderhamn. Kliché: Bengt Silfvertparr*. SÖDERHAMNS STADS 300-ÂRSJUBILEUM. MINNESFÄSTEN  RÂDHUSTORGET den 7 september. T < f. I i- r 4 t ,. * #»• ■ ‘*s .. ? g. - - '.'e> .■»‘ft’* ■ . -°----- —— Söderhamn firade den 7 sept, sitt 300-årsjubileum. I högtid­ ligheten, vilken vann livlig tillslutning från stads- och ortsbe­ folkningens sida ingick minnesgudstjänst i stadens kyrka med predikan av ärkebiskop N. Söderblom samt vidare en på Rådhus­ torget anordnad minnesfäst, vid vilken högtidstalet hölls av stads­ fullmäktiges ordförande riksdagsman Ernst Lindley. Vidden av- slutningsfäst som på aftonen ägde rum på Östra stadsberget ta­ lade socialminister Bernhard Eriksson, som därvid framförde re­ geringens lyckönskan till den jubilerande staden. Söderhamn anlades i början av av 1600-talet av en del i Häl­ singland bosatta rör- och kopparsmeder, vilka av Gustaf II Adolf tillätos att slå sig ned på ägorna till det gamla Faxeholm. Sta­ den privilegierades 1620 och erhöll i förläning stora jordegendo­ mar men förde dock en rätt tynande tillvaro ända till mitten av förra århundradet, då den tack vare de förbättrade kommunika­ tionerna, vilka tilläto exploatering av den omgivande landsdelen5 ofantliga skogstillgångar gick till mötes en rik blomstringstid. van Dyck. Halvfigur, klädd i harnesk med kom­ mandostaven i handen. 1 bakgrunden ett draperi; 24X21 cm; målning på trä från 1630 talet Utförd i litet format av den store konstnären för att tjäna till förebild för gravyr, anses det jämte Mierwelds vara den förnämsta porträttmålning, som finnes av Gustaf II Adolf. Konungen har avbildats av många konst­ närer och endast av samtida porträtt känner man ett tjugutal typer och ett ovanligt stort antal gravyrer. Anthonis van Dyck, en av 1600-talets störste por­ trättmålare, föddes i Antwerpen 1599; elev av Ru­ bens, studerade under åren 1623—26 i Italien och blev 1632 hovmålare hos Karl I av England samt upphöjd i adligt stånd. Den storartade framgång han som porträttmålare rönte vid engelska hovet satte honom i stånd att i yppigt levnadssätt tävla med den rika adeln. Van Dyck blev emellertid nästan ruine­ rad. Det berättas, att konung Karl I, som ofta be­ sökte honom, vid ett tillfälle sade: — Sir, vet ni vad det vill säga att vara utan pänningar? — Ja, sire, svarade konstnären, den som har huset öppet för sina vänner och sin börs för sina älskarinnor märker snart att hans kassakista blir tom ! Van Dyck avled 1641 i London och bisattes i St. Paulkatedralen. Hans målningar finnas i nästan alla stora museer i Europa. De mest reproducerade kanske äro Karl I:s barn i Dresden (konstnären var speciellt framstående som barnmålare) och Marie Louise de Tassis i Wien. Vidare kan antecknas: Konung Sigismund III av Sverige och Polen, porträtt i olja från Rubens atelier. Helfigur sittande i en länstol med kronan på huvudet och spiran och äpplet i händerna. Drottning Constantia, Sigismund III:s av Sverige och Polen gemål, porträtt från Rubens atelier. Hel­ figur sittande i en länstol med kronan på huvudet och spiran och äpplet i händerna. Motstycke till föregående. Sigismunds dotter Anna Katarina Constantia, gift med Phalzgreven Philipp Wilhelm av Neuburg, med­ förde dessa båda porträtt till Tyskland. Till bild å sid. 807. Nordiska Handelsbanken, det kända stora pänninginstitutet, vilket uppstod genom sammanslagningen av Göteborgs Handels­ bank och Industribanken har i dagarne tagit i besittning sitt i Stockholm vid Malmtorgsgatan nyuppförda ståtliga palats. Byggnaden, vilken påbörjades 1918, har utförts efter ritningar av arkitekt Ernst Stenhammar, som här åstadkommit en i vissa avseenden ny banktyp, vid vars utformande hänsynen till den trafikerande allmänhetens bekvämlighet och arbetets underlät­ tande i speciell grad funnit beaktande. Den stora banksalen, vars mittparti är avsett för allmänheten, är, liksom hela byggnaden i övrigt, hållen i en förnämt enkel stil och gör ett imponerande uttryck. I övra våningen inrymmes styrelserum, lunchrum för personalen m. m. Som möbelarkitekt har konstnären Sidney Gibson här utfört ett krävande men tack­ samt arbete och till den konstnärliga utsmyckningen av bygg­ naden har till sist även skulptören Canrad Carlman på ett för­ tjänstfullt sätt bidragit - 806 - HVAR 8 DAG % ■ Norges första varumassa öpp­ nades den 5 aug. på Akershus vid Kristiania i närvaro av konun- gaparet, regeringens medlemmar, en del av de främmande sände­ buden och konsulerna samt ett betydande antal representanter för den norska affärsvärlden. Mässan vilken räknade 280 utställare och pågick till den 12 sept., måste med hänsyn dels till den stora tillslutning den norska industri- och affärsvärlden skänkte] före­ Här nedan'. NORDISKA HANDELSBANKENS NY­ BYGGNAD I STOCKHOLM. Pressbyrån. — Text å sid. 806. Foto. Skarpmoen, linsaanta KlicM: Bengt tmjver sparry NORGES FÖRSTA VARUMÄSSA. Överst: Konungen (X) och drottningen vid mässans öppnande; vid konungens sida statsminister Halvorsen. Melierst: Öppningshögtidligheten på Akershus fästningsplats den 5 sept. Därunder: Mässbesökare. taget, dels till omfattningen av vid mässan avslutade köp, be­ tecknas som en oavgjord framgång. Otvivelaktigt är att ut­ ställningen som ett gott vittnesbörd av den höga nivå landets industri och hantverk nått skall verka stimulerande på närings­ livet och den inhemska produktionen och därmed kanske det viktigaste syftemålet med det iscensatta företaget vinnas. Som mässans anordnare stodo de stora norska näringsorga- nisationerna Norges Handverkerforbund, Norges Handelsstands förbund, Norges industriförbund och De norska exportnäringers landsforbund. Mässans president var handelsministern stats­ rådet Gert Meyer. - 807 — FÖRSTA NORDISKA FOTOGRAFI-UTSTÄLLNINGEN. UTSTÄLLNINGSKOMMITTÉRADE, KOMMISSARIER OCH JURYMÄN: 1. A. W. Rahmn, Malmö, generalkommissarie; 2 E. Flor­ man. Stockholm, juryman; 3. A. Kaudern, Stockholm, juryman; 4. J. Herzberg, Stockholm, kommissarie för den vetenskapliga avd. 5. Juncker Jensen, Köpenhamn, juryman ; 6. F.. Flodin, Stockholm, kommissarie för den historiska avd.; 7. E. Rude, Kristiania, kommissarie för den norska avd.; 8. J. Folkmann, kommissarie för den danska avd.; 9. W. Eide, Stavanger, juryman; 10. Hilfling- Rasmussen, Trondhjem, juryman ; 11. A. Karnell. Göteborg, juryman. t *1w f •l * « t ■ s. WS ■■ w '%, K K i Efter fotos. SVENSKA AVDELNINGEN. I fonden synes en del av den norska avd. sucht: Bengt su/versparr«. Därunder: FRÂN DEN VETENSKAPLIGA AVD. Köpenhamns polytekniska läroanstalts fotokemiska-fotografiska laboratorium. — 808 — HVAR 8 DAG MÄRKLIGA FYND I VÄRNHEMS KLOSTERKYRKA. ETT NYFuNNET MEDELTIDA LEKMANNAALTARE, hugget i sandsten, ett utomordentligt värdefullt fynd Påträffades i omedelbar närhet av Birger Jarls grav. Fotos. L. Ericson, Skövde. Värnhems klosterkyrka i Västergötland undergår sedan några år tillbaka en omfa tande restaurering genom vilken kyrkan skall återställas i sitt medeltida skick sådant det var före restaurerin­ gen på 1600-talet. Under de grävningar som i sommar företagits i kyrkan för att återställa den ursprungliga golvnivån har man gjort ett märkligt fornhistoriskt fynd, vilket påkallat icke blott vetenskapsmännens utan även den stora allmänhetens livligaste Amatörfotos Alinder, J-alur. jr.UcM: Bengt Silfvertpam Överst: VÄRNHEMS KLOSTERKYRKA. Därunder: KORET TILL KLOSTERKYRKAN MED BIRGER JARLS GRAVKOR. « »««) o' B NYFUNNEN GRAVSTEN SOM ANTAGES TILLHÖRA BIRGER JARLS GRAV, och vilkens skulpturer förmodas föreställa Bir­ ger Jarl (f 1266), hans andra hustru Mechtild (f 1288) och sonen Erik (j- 1276). INTERIÖR FRÄN KYRKAN. Å;- t intresse. Under golvet har man nämligen påträffat ett flertal medeltidsgravar, av vilka särskilt en genom sin omsorgsfulla byggnad påkallade restaureringskommissionens uppmärksamhet. Graven inneslöt skeletten av tre personer, ehuru den, av måtten att döma, ursprungligen beräknats endast för en person. Grav- sättningarne måste sålunda hava försiggått med så långa mellan­ rum att de tidigast nedlagda hunnit multna, innan graven ånyo öppnades för att mottaga ännu en hänsomnad. Skelettet efter den i graven sist nedlagde låg orubbat i gravens mitt. På ömse sidor om dess huvud voro med tydlig omsorg ställda de båda andras kranier, under det att övriga till dessa skelett hörande delar utan ordning lågo makade åt sidorna. Då det orubbade skelettet genom sin spensliga byggnad syntes hava tillhört en kvinna och de andra män, erinrade graven om en i kyrkans vägg insatt skulpterad sten, otvivelaktigt medeltida och ursprungligen ett gravmonument. Denna sten bär bilden av en kvinna med krona på huvudet samt vidare bilderna av två. Forts å sid. 815. 809 — HVAR 8 DAG p8j| i W. 1,1 SJÄTTE ÅRSDA- GÉN AV SLAGET VID MARNE.o Frän högtidlighål* landet i Meaux: Främst marskalk Joffre, segraren i första slaget vid Marne, närmast följd av marskalk Foch samt den blinde generalen Manoury, vilkens armé hade stor del i segern. Förutvarande vice- konungen av Indi­ en lord Charles Har dinge har ut­ nämnts till britisk ambassadör i Paris efter lord Derby. Den skedda utnäm­ ningen har tilldra­ git sig den största uppmärksamhet o. livligt kommen­ terats av världs- prässen, som i den­ samma ser ett ut­ tryck för Eng­ lands önskan att säkerställa det vid flera tillfällen un­ der innevarande Forts, å sid. 815. år hotade goda samförståndet med Frankrike och förläna det en, om möjligt, ännu hjärtligare ka- raktär. Det fransk-engelska utrikespolitska samarbetet stördes första gången när Frankrike, utan att rådfråga de allierade, utsträckte ockupationen i Rhendistriktet. Misshälligheten fördjupades ytterligare, när England efter de bolsjevikiska framgångarne mot Polen visade ett utomordentligt tillmötesgående mot sovjetregeringen, under det att Frankrike icke blott fasthöll vid sin avvisande hållning mot nämnda regering utan även vågade den djärva kuppen att, utan informerande av övriga ententemakter, erkänna general Wrangels regering. Klyftan mellan de båda bundsförvan­ terna syntes på ett oroväckande sätt vidgas och man räknade redan med möjligheten av en bryt­ ning. ’Denna har emellertid uteblivit, vartill man till dels torde få söka orsaken i den framgång för Frankrikes ryska politik, som inneslutes i Polens seger över sovjetregeringens härar, och full­ ständigt avförts från dagordningen genom lord Hardinges utnämning. t , â i . . I nft i B V MINISTERPRESIDENTEN MILLERAND OCH MARSKALK FOCH BESÖKA DET OCKUPERADE OMRÅDET I TYSKLAND. Hos de franska trupperna i Wiesbaden den 8 sept. — Efter fotografi. Melierst: LORD CHARLES HARDINGE, Englands nyutnämde ambassadör i Paris. — 810 — HVAR 8 DAG Ë-S.& » •-r ö Sfter fotografis FRÅN FÖRENINGEN “VERKSTADENS“ 1:A UTSTÄLLNING I LIL- JEVALCHS KONST­ HALL. Några av de mera uppmärksammade rumsinteriörerna. 1. Sängkammarmöbel, ritad av arkitekt M. Wernstedt, utförd av A.-B. K. G. Ekström. 2. Möbler i vitt, ritade av arkitekt E. G. Asp­ lund, utförda av David Blombergs möbelverk­ stad. 3. Möbler ritade av arkitekt Carl Malmsten, utförda av Malmsten & C:o. J °« / » o.§ <3 Verkstaden, en för ett par år sedan bildad förening, vilken inom sig sluter några av de mest tongivande namnen bland våra yngre rumsarkitekter och möbel­ konstnärer framträder i dessa dagar för första gången inför all­ mänheten med en i Liljevalchs konsthall i Stockholm anordnad hemutställning, vilken utom före­ mål i keramik, silver och glas samt textilier upptager även ett antal fullständigt inredda rum. Man finner på expositionen, vil­ ken måste betraktas som en av­ gjord framgång för den unga för­ eningen, en heminredningskonst, vilken intresserar och tilltalar genom sin stora uppslagsrike­ dom, sin personliga hållning och det tekniska mästerskap som i stor utsträckning kommer till synes. Till de bilder vi i föregående nummer lämnade från utställ­ ningens keramik- och glasavdel­ ning foga vi för dagen ytterligare en del bilder, återgivande några av utställningens mest uppmärk­ sammade rumsinredningar. — 811 HVAR 8 DAG Foto. Henrikson, (rt>g. V. E. RUNDGREN. Nyutnämnd biskop i Visby stift. K. M:t har utnämnt e. o. hov­ predikanten, kyrkoherden i Oskar Fredriks församling i Göteborg teol. d:r och fil. kand. V. E. Rund­ gren till biskop i Visby stift. Biskop Rundgren, som är född 1869 i Karlskrona, som son till fabriksförman- nen E. R. Rundgren, blev student 1888 och prästvigdes efter vid Lunds universi­ tet avlagda teologiska examina fyra år senare för Strängnäs stift samt blev 1895 komminister i Ekeby, vilken tjänst han innehade till 1901, då han erhöll sökt indigenatsrätt i Lunds stift Efter att redan under Strängnästiden hava av­ lagt disputationsprov blev R. 1903 teol. kandidat vid Lunds universitet och samma år först kyrkoadjunkt i . Malmö Caroli samt sedan kyrkoherde i Ö. Salle- rup och Långaröd, utnämndes 1907 till hovpredikant, blev 1908 predikant vid Johanneskyrkan i Göteborg och 1910 kyrkoherde vid Oskar Fredriks förs, i samma stad. Vid de båda senaste biskops­ valen i Härnösand och Vexiö stift stod R. uppförd på förslagen. Vid reforma- tionsjubileet 1917 erhöll han av Lunds universitet teol. doktorsvärdighet. Slut­ ligen kan nämnas att biskop Rundgren från trycket utgivit ett flertal arbeten av religiös art varförutom av hans hand före­ ligga ett flertal tidskrifts- och tidnings­ uppsatser behandlande på dagsordningen stående religiösa och sociala frågor. ■t ß 1 ÄX: K fter fotografi. lCUeM! Bm0t Silfver^rr^ EN OVANLIG FÅNGST VID ELLEN KEYS STRAND: En tröttflugen tjäder om händertagen och ånyo flugen till skogs. — Ellen Key synes à bilden. Engelbrekts församlings kyrka har nu till sin samling vackra och dyrbara klenoder fogat ännu en, en brudkrona, som efter ritning av kyrkans arkitekt, professor I. L. Wahlman. hamrats av den bekanta Pressfoto. Kliché: Ji^ngt BRUDKRONA, ritad av professor J. L. Wahl­ man för Engelbrekts församling i Stockholm. juveleraren Georg Jensen i Köpen­ hamn. % Kronans form är ej rund utan lång­ sträckt oval och fiån den smala nedre ringen, som är smyckad med åtta rektangulära topaser, resa sig lika många treflikiga löv från vars översta, något utdragna och genom­ brutna spetsar nedhänga vita "safirer. En safir är dessutom infattad mellan varje löv. Kronan är avsedd att brukas av församlingens medlemmar i någon av församlingens kyrkor och kom första gången till användning den 11 september då en dotter till kyrko­ herde Teodor Lindhagen firade sitt bröllop. PORTRÄTTBYST AV WILLIAM OLSSON, Lundsbergs skolas grundläggare. Utförd i svart ek av fru Ninnan Sante son. Fru Ninnan Santesson, som ju hör till våra främsta yngre skulptriser, har just i dagarna fullbordat ett porträtt av den be­ kanta Lundsbergsskolans grundläggare, di­ rektör William Olsson. Det utmärkt karak­ täriserade huvudet är skuret i svart ek och utställes i Gummesons konsthandel i Stock­ holm. Vår förträfflige fotografiske medarbetare, fotograf G. Reimers i Gävle skriver: Under en cykeltur i sommar som jag i sällskap med ett par kamrater företog runt Vettern» hade vi det mera sällsynta tillfället att infånga en fullväxt tjädertupp. Det skedde utanför Ellen Keys gård Strand vid Alvastra. Fågeln har sannolikt varit trött ty den föll i vattnet innan den nådde land och var sedan lätt att nå. Efter en timmes vila i solen flög den åter till skogs. Press foto. MODELL TILL S:T GÖRAN Å SIN SOC- KEL i Storkyrkan. — Text å sid. 815. — 812 — ■B VECKANS IPOlFff RÄTTGÄLLEM BWB C. W. ERICSON. Friherre. F. d. Generallöjtn. — Ängelholm. — 80år 28 sept* P. O. L. KLINGSPOR. Greve. Godsägare. — Ekenäs. 75 är 23 sept* A. H:SON WACHTMEISTER. Greve. Landshövding.—Karls­ krona. — 65 år 19 sept.* C. B. HAMILTON. Greve. Överste. — Göteborg. 55 år 18 sept* E. G. M. BÆCKSTRÔM. F. d. Byråchef. — Stockholm. 75 år 20 sept.* V. E. ALMQUIST. Överdirektör. — Stockholm. 60 år 21 sept.* K. A. WALLROTH. Myntdirektör. — Stockholm. 60 år 20 sept.*t O. G. RYDIN. Landssekreterare, — Gävle. 55 år 17 sept* å- K. F. JOHANSSON. Professor. — Uppsala. 60 år 16 sept.* C. G. E. BJÖRLING. Professor — Lund. 50 år 16 sept.* • « L. BERNZON. Direktör. — Var ekil. 60 år 10 sept* H. C. L. DUNKER. Direktör. — Hälsingborg. 50 år 6 sept* C. A. T. LINDHOLM. V. professor. — Arkitekt. — Sthlm, — 50 år 21 aug* J. B. A. ATTERBOM. Fil. Lic. Journalist. — Göte­ borg. — 50 år 2 sept.* P. A. JANSSON. Direktör. — Kristinehamn. 50 år 3 sept* H. HEIJDENBERG. Grosshandlande. — Örebro. 5( år 30 aug* * Data å nästa sida. - 813 — WŒÂW mWRÄTTOJLAEM IW®W H. T. SANDBERG. Direktör. — Stockholm. 70 âr 31 aug* A. STENSTRÖM. Kontr.-prost. Kyrkoherde. — Trollhättan. — 60 âr 18 sept.* A. G. ERICSSON. Stadsläkare. — Köping. 60 âr 21 aug.* I. A. VON PLOMGREN. Fröken. — Stockholm. 50 âr 9 sept.* \ T J A. E. BEFWE. Stadsarkitekt. — Eskilstuna. 60 âr 12 sept.*. O. SYLVÊN. Distriktsveterinär. — Troll­ hättan. — 60 år 3 sept* J. A. WIJKMARK. K. KJELLSTRÖM. LandsfiSpoi — Skillingaryd. Stadskamrer. — Köping. 50 âr 29 aug*50 âr 9 sept. C. BJORLING f. F. d. Rektor. — Stockholm. F. 37. t 7 sept.* S. L. TÖRNQVIST. Professor. — Lund. F. 40. f 6 sept* T. LINDEQVIST f. F. d. Seminarierektor. — Gö­ teborg. — F. 41. f 7 sept.* * Data här nedan. F. G. HANSSON f. Bankdirektör. — Uddevalla. F. 78. 7- 28 aug. CARL ERICSON. Uljtn. v. Västg. reg. 58, anst, i fransk tj. 60, delt. i fälttåget i Mexiko 63—64, Ijtn. 63, ord. off. h. Carl XV 64, kapt. 74, major v. Gotl. nat.-bevâr 79, övltjn. v. Västg. reg. 81, överste i a:n 86, överste o. chef f. Väste, reg. 87—96, gen.-major i a:n 93, chef f III arméfördeln. 96 —02, gen-löjtn. i Gen. res. 02, i a:n 03; insp. f. Trängen 03, avsk. ur a:n 06. Led. av Krigsvet.-akad. Led. av Riksd. A. K. 76—78. urt. 92—93, 1900 —02; led. av lantförsv.-komm. 81—82. Komm. m. st. k. S. O. PHILIP KLINGSPOR. Uljtn. v. Livreg. husarer 67, transp. t. F. Livgren.- reg. 68, kapt. i res. o. avsk. fr. reg. 86. Inneh. Ekenäs o. Grönlunds fidel- kommissegend. i Österg. 1. V. ordf, i l:sta dövst-distr.. ordf, i Östg. hy- pot.-fören. styr., i Norsholm-Risten komm.-a.-b., i traf-komm. f. Norsh.— Västervik—Hultsfred järnv. Led. av Riksd. F. K. 86—19. Led. av lands­ tinget 85—19, dess ordf. 13—18; led. av lärov.-komm. 99—02, prov.-läk.- komm. 04—06, löneregler.-komm. 07—17, komm. f. förslag, t. förläggn. av andra armé'ôrdeln. infant.-reg. AXEL WACHTMEISTER. Uljtn v. Livreg. drag. 76, ryttm. 96; disp. f. Thorsåker o. Harg i Uppl. 86—1900; ordf, i styr, f Löwenströmska lasar. o. Stockh. 1. idiotanst. 97—1900. Landshövding i Blek, län sdn 1900. Led. av lantbr.-akad., ordf, i styr. f. Blek, kustbanor sdn s. å, ordf, hushålln.- sällsk. sdn s. ä., ordf, i länets skytteförb. sdn 01, hed.-led. av Örlogsm- sällsk. Insp. f. h. allm. lärov. i Karlskr. 03. Led. av Riks. F. K. sön 04. Kommend, m. st. k. N. O. Hushålln.-sällsk. guldmed. 12. CARL HAMILTON. Uljtn. v. Vend, art.-reg. 85, art stabsoff. 92-02, maj. i a:n 07, v. Gen-staben s. å., öv.-ljtn. v. Göta art-reg. 09. överste o. chef f. Göta art.-reü. sdn 13. Led. av skjutkomm. f. pröv. av ny fältart.- mater. 99, led. av svensk—norsk art.-komm. 190o. ordf i artillerikomm. f. utarbet. av förslag t. exercis regi. o. skjutinstruktion f. fälthaubitsbatt. 11—12, chef f. fältartill. skjutskola 11—13. Led. av en studiekomm. t. Tyskland 17. Led. av Riksd. F. K. 12—14. ELIMAR BAECKSTRÖM. Stud. 64, hovr.-ex. 68, v. hvd. 75, tj.-gör. i ver­ ken 68—73, 76—83; sekr. o. omb-man v. Civilstat, pens.-inr. 82—02, t1 kamrer, sekr., byråchef i Gen. poststyr. 83—02, ord. byråchef där 02—12- Av stadsfullm. vald led. av Nya elem.-skolans i Stockh. terminsavg.-nmd; v. ordf, i K. Sällsk. Pro Patria sdn 19, en av Stockh. 100 män o. led. av överstyr, f. Stockh. brandförsäkr.-kontor sdn 07. Ridd. av C. XIII-O. VIKTOR ALMQUIST. Stud. 78, jur. kand. 84, e. o. tj.-man i Fångv.-styr 85, v. hvd 87, aman. i Fångv.-styr. 88, byråchef där 97, överdir. o. chef f- Fångv.-styr. sdn 10. Led. av straffkomm. 13. Ordf. o. sekr. i dir. f Strömsholms nya kanalbol. Led. o. skattm. i Nord, museets nämnd- Vitter förf. Ordf, i styr. f. De Nio. KARL AUGUST WALLROTH. Stud. 79, utg. fr. Bergssk. i Stockholm 91, aman. i Finansdep. kontroll- o. just.-byrå 92, kontr. i Kontrollverket s. å.; kontrolldir. o. chef f. Kontr.-verket 06; tf. myntdir. o. chef f. Myntverket 08, myntdir. o. chef f. Mynt- o. juster.-verket sdn 10. Red. f. Tekn. Tldskr.- avd. f. kemi o. bergsvetenskap 96—05 o. 07—08. OSKAR KYDIN. Stud. 85, hovr.-ex. 92, e. länsnot. i Jönk. 1. 01, länsnot i Kopparb. 1. 94, landssekr. i Gävleb. 1. sdn 16. Omb.-man i Riksb avd.- kontor i Falun 05—13, kamrer i landstinget 11—16, h. Älvdalens s:ns skogs- medelsfond 06—16. FERDINAND JOHANSSON. Stud. 80, fil. lic. 85, fil. dr. 86, doc. i jäm­ för. indo-europ. språkforsk. i Upps. s. å., e. o. prof, i samma ämne och sanskrit 93, prof, i samma ämnen där sdn 09. Censor v. mog.-ex. sdn 97. Sakkunn. inom Eckles.-dep. v. beredn. t. föredragn. rör. vissa ärenden rör. universiteten 07, tillkallad att i statsrådsberedn. föredraga förslag härom. Föreläs, v. sommarkurser i Upps., sakkun v. besätt, av profes­ surer i Lund 95 o. Göteborg 98. Företagit ett flertal uti. studieresor. Hedersled, av Ostg. nation i Upps. — 814 — [^TO|| VECKANS KOKTRÄTTGALILEW B® CARL BJÖRLING. Stud. 87, jur. lic. 96, jur. d:r s. å. Häradshövd. för- ordn. 96, adj. i hovr. 03—10. Doc. i rom. rättshibt. 94, e. o. prof, i samma ämnen 97, professor i samma ämnen 97, professor i civilrätt sdn 01, allt i Lund. Biträd, v. Lagberedn. 14—18. Led. av drätselk. 03—07, ordf. 05— 07, stadsfullm. sdn 07, dess ordf, sdn 11. Insp. f. Ystads nat. i Lund 07 — 18, insp. f. H. allm. lärov. f. fl. sdn 12. Styr.-led. Juristfören. f. Skän. o. Blek. (v. ordf.) sdn 05, a -b. Svenska Hand.-bankens avd.-kontor sdn 12, Kulturhist. fören. f. Södra Sverige sdn 17, Fören. Det Gamla Lund sdn 18, Lunds landstormsbef.-fören. sdn 13, Södra Skän. landstormsförb. (v. ordf.) sdn 15, Human, vetensk.-samf. (v. ordf.) sdn 20, a.-b. Göteb.-syst. i Lund (ordf.) 14-15. CHARLES LINDHOLM. Utex. fr. Chalm. inst. 90, fr. Koiibtan.au. arkit. sk. 93. Rektor v. Slöjdfören. i Göteborg skola 06—12. Tf. prof. v. Konst­ högskolan 12—16, vice prof, i arkitektur där sdn sistn. år. Intendent i K. Byggn.-styr. f. kronans hus i landsorten sdn 19. Led. av Konstakad. Bl. arb. Göteb. hand.-institut, Navig.-skolan där, Tekn. skolan i Västerås, Skogshögskolan, Skogsförsöksanst. o. Stat, provningsanst. i Stockholm. JOHN ATTERBOM. Stud. 88, fil. lic. 95. Sdn 96 medarb.i Göteb. Hand- o. Sjöf. Tidn., vari hans betydande arbete såsom anmälare av litteratur, teater, musik o. konst varit högt värderat. Tilltagande sjuklighet ha, senare år tidtals avbrutit hans verksamhet där. LUDVIG BERNZON. Intr. 76 som anst. i morbroderns, herr Simon Hed­ ströms, affär i Varekil, övert. densamma 06, senare ombild. t. a-b. med B. som verkst. dir. Styr.-led. i Sv. köpm.-förb., v. ordf, i Bohusl. köpm.- förb., ordf, i Orust köpm.-fören., i komm, fullm., komm.-nmd, pens.-nmd, tingshusstyr. HENRY DUNKER. Efter avslut, skolstudier samt köpm.-praktik i ut­ landet 91 anst. v. den av fadern nyanlagda gummifabriken. Hälsingborgs gummifabr. a.-b., dess disponent o. ledare sdn 94. Jämväl verkst. dir. i a.-b. Mercurius o. Trälleborgs gummifabr. a.-b.; styr.-led. i Sv. ind.-förb., Hälsingb. sparb., Hälsingb.— Hässleh. järnv. a.-b., Hälsingb.—Landskr.— Eslövs järnv. a.-b. (v. verkst. dir.), Hälsingb. ångkvarns a -b. (styr, ordf.), rederi a.-b. Hälsingborg, Luggude o. Vala, Skån. jutefabr. a.-b. Stads­ fullm. sdn 03. ARVID JANSSON. Utg. fr. Göteb. hand.-inst. 88, anst. å kontor 1 uti. 89 —93, prok. i firman P. G. Jansson i Kristinehamn 94, deläg. sdn 97, firman omb. t. a.-b. 01 m. J. som verkst. dir. Under en följd av år stadsfullm., led. av drätselk., landstingsman; led. av handelskamm i Karlstad styr, o. arb.-utsk. Styr.-led. i Värml. e. banks avd.-kont., Värml. hypot-fören. ångb.-a.-b. Ferm, Yxhults stenhugg.-a.-b. Donerade å 50-årsdagen kr. 200,000 t. en stlp.-fond, varav räntan anv. till utbild. av unga män o. kvin­ nor f. handel, ind. o. sjöf. HJALMAR HEIJDENBERG. Deläg. i klädesfirman André & H. i Örebro. Har utövat en betydande filantropisk verksamhet inom sin stad o. med lika kraftig som hjälpsam hand stått behövande inom samhället till tjänst, en verksamhet '•om också vunnit livligt erkännande; härtill kom­ mer frikostiga donationer v. olika tillfällen, senast kr. 56,000 till välgö­ rande ändamål donerade på födelsedagen. Var på sin tid landstingsman, är led. av styrna f. Örebro sparb., elem.-skolan f. fl., a.-b. Örebro Dag­ blad, Skand. livförsäkr. a.-b. HENRIK SANDBERG. Öveitog 89 I. M. Göthes bokh. filial v. Sturegat. i Stockholm under eget namn; firman ombild. 95 t. a.-b. Sandbergs bokh. Ordf, i styrna f. a.-b. Nordisk f miljebok, a.-b. Sandbergs bokhand., a.-b. Stockholms marmorindustri. Led. av. bevilln.-beredn., tax.-nmd, prövn.- nmd; kykofullm.; led. av kyrkoråd, skolråd (v. ordf.), folkskoledirektion, terminsavg.-nmd, biblioteksstyr., barnkrubbestyr., fattigv.-styr. (ordf. o. verkst. dir.). Kyrkovärd. Examensvittne i realsk.-ex. AUGUST STENSTRÖM. Stud. 84,* prästv. 89, brukspreo .1 rinspong 92, slottspast. i Malmö 94, kyrkoh. i Bunkeflo o. Hyllie 01, i Trollhättan sdn 11, kontr.prost sdn 18. Ordf, i Trollh. stadskomm. 13—15, stadsfullm. o. dess förste ordf. 16—19, därefter dess v. ordf.; insp. f. samskolan 13— 18, därefter f. komm, mellanskolan ; insp. över föreläsn.-inst. sdn 14, ordf, i folkskolestyr.,undervisn.-nmd‘o. barnavårdsnmd sdn 17 i Dens.-nmd 14—15. SVEN LUNDQVIST. Stud. 73, teor. teol. ex. 77, prakt. /8, Til. kand. 84, efter tj.-gör. i Uppsala, Stockh. o. Link, rektor v. folkskolesemin. i Sträng­ näs 01—17. Inspekt. f. föreläsn.-anst.; på sin tid stadsfuPm. ordf (05—13). landstingsman, led. av kyrko- o. skolråd. GUSTAF ERICSSON. Stud. 81, med. lic. 90, stadsläk. i Köping sdn s. å Stadsfullm. sdn 92, led. av lasar.-dir., v. ordf, sdn 16, ordf, i hälsov.-nmd sdn 1900. Huvudman i sparb IDA VON PLOMGREN. Sdn 1900 chef f. Fredr. Bremerförb. unplys- ningsavd. Sekr. i Fredr. Bremerförbundet sdn 16; led. av Nya Iduns nämnd sdn 08, sekretera sdn 18. En av våra första kvinnliga fäktare o. på sin tid champion v. en av de första stora tävlingarne; alltsedan Stockh. kvinn­ liga fäktklubb bildades 05 en av dess mäst framstående medl. o. dess sekr. EMIL BEFWE. Avg.-ex. fr. Chalm. inst. byggn.- o. mek. facken 81; v. Konstakad. 82—84, ord. lär. v. Tekn. skolan i Eskilstuna 98—18; stadsarki­ tekt där sdn 02^ Bl. arb. ritn. t. Eskilst. stadshus, låsarett o. allm. lärov. OSCAR SYLVÊN. Veter.-ex. 89, veter, i Trollhättan 89—94, distr.-veter. i Trollh. distr. sdn 95. På sin tid v. ordf, i Trollh. komm.-nmd. Led. av Trollh. stadsfuilm., drätselk. (dess v. ordf, under några år), ordf, i byggn nmd, huvuduian i sparb. sdn omkr. 30 år. Led. av styr. f. samskolan. sdn 99—19. ALGOT WIJKMARK. Kronolänsm.-ex. 95, efter tj.-gör. som förordn kr.-länsman i Östbo hds norra distr. 04, landsfiskal i Skillingaryds distr. sdn 18. Huvudman i Sparb., jourh. styr.-led. i Smål. e. banks avd.-kontor 05—18. därefter styr.-led. Ordf, i komm.-fullm. sdn 19, ordf, i tax.-nmd, v. ordf, i kyrko- o skolråd sdn 16. CARL BJÖRLING f. Stud. 56, fil. dr 66, Koll. v. Klara skola 66. vik. rektor v. Katarina 1. allm lärov. 71, ord. 76—05, insp. där 06—09. Intres­ serad Stockholmsforskare. SVEN TÖRNQVIST. Stud. 58, fil. dr 65, doc. i paleontologi v. Lunds univ. 65, lekt, i naturalhist. o. kemi v. Gävle h. elem.-lärov. 67, v. Lunds h. allm. lärov. 82—C5; doc. i geologi v. Lunds univ. 83; prof. n. h. o. v. 02. Naturvetenskapi. skriftställare; led. av Fysiograr. sällsk. i Lund o. Geolog, soc. i London. TYCHO LINDEQVIST f. Skollär. i Härlöv v. 16 års ålder, utex. fr. Lunds semin. 61, lär. i Karlshamn under 4 år, därefter anst. v. Göteborgs folk­ skolor t. 72. Omb -man v. Göteb. ålderdomshem t. 95. Grund. 69 jämte B. C. Rodhe o. S. V. Kjellberg ett privatsemin. f. utbild. av småskolelära­ rinnor; efter Kjellbergs frånträde o. Rodhes död var L. ensam inneh. av semin. som 14 nedlades. På sin tid kyrkofullm., led. av skolnmd, in­ tresserad irom fattigv.-verksamheten. Har v. olika tillfällen gjort bety­ dande donationer t. allm.-nyttiga ändamål. UTGRÄVNINGARNE I VÄRNHEMS KLOSTERKYRKA. Forts, fr. sid. 809. män. Antagandet att stenen hörde till graven bestyrktes av det förhållandet att den fullständigt passade in på den över graven lagda lockhä’len. Det ifrågavarande gravmonumentet saknar in­ skrift, vapensköldar och dyl. men på grund av de i samband med fyndet stående omständigheterna anse sig de sakkunnige, som haft gravundersökningen om hand, hava fog för antagandet, att man här funnit det sista vilostället för Birger Jarl (f 1266), hans son i första giftet, hertig Erik (f 1276) samt hans andra gemål konung Abels av Danmark efterlämnade gemål drottning Mechtild (t 1288). Övriga i kyrkan funna medeltidsgravar hava, när detta skrives, ännu icke undersökts. Från sakkunnigt håll har emellertid an­ tagandet gjorts, att de innesluta stoften av flera svenska medel- tidsregenter, Inge den äldre, Knut Eriksson, Erik Knutson och dennes gemål Rikissa, Valdemar Sejrs syster, samt Erik Eriksson, vilka alla i likhet med Birger Jarl enligt traditionen skola ligga begravna i Värnhems kyrka. Bland övriga under restaureringen hittills gjorda märkliga fynd är vidare att nämna resterna av kyrkans lekmannaaltare, vilket vid restaureringen på 1600-talet inmurats i en igensatt valvöpp­ ning. Altaret, som är hugget i sandsten, är försett med tio skulp­ terade blad i en arkitektonisk inramning med rundbågar. Det gjorda fyndet är enastående i sitt slag och av utomordentligt värde. Grävningarne och undersökningarne av de gjorda fynden ledas av professor Curman assisterad av arkitekt Axel Forssén, docent Sune Lindqvist, Vitterhetsakademiens ombud d:r Eckhoff samt professor Fürst i Lund, vilken senare verkställer de antropologiska undersökningarne. Forts, fr. sid. 810. Lord H. tillhörde framlidne konung Edward VII:s förtrogna och anses alltfort företräda den av denne suverän inledda utpräglade franskvänliga politiken. Frankrike ser i själva verket i lord H. en av sina pålitligaste vänner och har med livligaste bifall mot- ragit hans utnämning till brittiskt sändebud i Paris. S:T GÖRANSGRUPPEN. Text till bild å sid. 812. S:t Göransgruppen, ett av Sveriges skönaste och märkligaste konstverk i sitt slag, som undergått en långvarig restaurering under arkitekt Allan Nordblads pietetsfulla och kunniga ledning, är nu färdig åtminstone i vad det gäller färgen och finns sedan den 8 sept, provisoriskt uppställd i Storkyrkans i Stockholm kor. Beträffande monumentets slutliga placering i kyrkan är ännu ingenting med bestämdhet avgjort, men den av Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien till­ satta så kallade S:t Göranskommittéen har utarbetat ett förslag i berörda avseende med icke mindre än fyra alternativ. Det är nu kommitténs mening att dessa alternativ först skola tekniskt utföras och genom- studeras av en arkitekt och en konsthistoriker innan något som helst avgörande träffas i denna så synner­ ligen viktiga fråga. Till dess kommer alltså gruppen förmodligen att få bibehålla den provisoriska place­ ring den nu fått och varigenom kyrkan i varje fall icke längre behöver belamras med en missprydande verk- stadsinplankning. Den nu lyckligt fullbordade restaureringen har i första hand avsett att genom rengöring och övermål­ ningars bortskrapande få fram den av gruppens ska­ pare Bernt Notke lagda guldgrunden. Helgonet har nu också återfått sitt ursprungliga slätrakade ansikte efter att under karolinska tiden ha bl. a. påmålats mu­ stascher. Under arbetets gång ha en mängd avbild­ ningar tagits, såväl av gruppen i dess helhet som av skilda delar sådana de antagas ha sett ut under olika tider, vilka avbildningar i akvarell överlämnats till Nor­ diska museet. En liten modell till den totala S:t Göran- gruppen minutiöst rekonstruerad i enlighet med alla kän­ da fakta även i fråga om postamentets utseende och de olika figurernas uppställning inbördes, har även blivit utförd och finnes nu även den uppställd i Storkyrkan, i..... ii...... in........... i.... nu................................iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiimmiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii HRR FOTOGRAFER uppmanas att vid insändande ---------------------------------------- av bilder till H. 8 D. icke ur­ aktlåta utsättande av tydligt firmanamn och adress â re­ spektive fotografier. Endast då angives fotografens namn. — 815 HVAR 8 DAQ ■tn ' EN FINSK SKYDDSKÅR AV OLD BOYS I HELSINGFORS. /. På övning. 2. In­ spektion, 3. På vakt. I i■i, Finlands skyddskår, av finnarne betecknad som den finska statens ryggrad, bildades redan 1905 till skydd mot den revolutionära rörelse, vilken, utbruten i Ryssland, vällde fram även mot Finlands gränser. Dä den nya stora ryska revolutionen 1917 bröt in även i Finland, kal­ lade man âter pâ de vita skyddskårerna, vilka emellertid under de gångna åren betydligt desorganiserats och försvagats. Icke desto min­ dre var det med några i nordliga Finland befintliga avdelningar av den gamla skyddskåren, huvudsakligen bestående av bönder, som Manner­ heim började sin segerrika kamp mot både de ryska trupperna och den finska röda terrorn samt återställde lugnet i landet. Efter segern hemförlovades den frivilliga hären men från stora folkgrupper restes kravet på att skyddskårsorganisationen skulle bibehållas vid sidan av den reguljära hären. Tanken vann allmän anslutning och inom kort organiserades omkr. 600 skydds­ kårer. spridda över hela landet, och med en sammanlagd styrka av 120,000 man. Öv- ningstiden inom kåren är tre månader, tjänsten är ordnad efter militära principer och de olika kårerna fullständigt fältmässigt utrustade, förfogande över infanteri, kavalleri, artilleri, pansarautomobiler m. m. Skyddskårernas uppgift är, dels och huvudsakligen att värna det inre lugnet, dels att i händelse av angrepp utifrån understödja den regul­ jära hären. De räkna inom sina led borgare oci bönder av alla åldrar samt dessutom ett ständigt växande antal arbetare. Varje man har ständigt sitt gevär i beredskap ■och med två timmars varsel kan hela styrkan vara mobiliserad och färdig till aktion. INNEHÅLL : Hovfotograf Ernest Flor­ man (biografi och helsidesporträtt). Söderhamns 300-årsjubileum. — Biskop V. E. Rundgren. — Märkliga gravfynd i Värnhems kyrka. — Svenska fotogra­ fernas förbund firar 25-årsjubileum. — Nordiska Handelsbankens nybyggnad i Stockholm. - Första norska varumäs- san. Finska skyddskåren. — Porträtt och bilder till dagskrönikan. — Veckans porträttgalleri. — Svenska porträtt i ut länska samlingar X. Av N. V. Hag- ström. g » (ÎJ. ’• W .31 ■ Ujter fotografier. bliche: JSetigt Silfversparre. Eftertryck av text eller illustrationer i HVAR 8 DAG utan angivande av källan förbjudes vid laga påföljd. För Berättelser och Historietter gäller ovillkorligt förbud. P.A.B. HVAR 8 DAGS TRYCKtiRI, GÖTEBORG.