. MORGONBRIS ($:de arg.) Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnakongressens Verkställande Utskott. Stockholm 1913, A.-B. A-etarnes Tryckeri 11 ~ r b n u ~ r r a ~ o n s ~ r i s : lorgonbrisn expedition P i k r 4 Itedaktor : 1: 20 pr helt ar, 60 bre pr halvt SIaNESVENSSON, Allm. Tel. 244 36; April I och 30 öre pr fjardedels år. Anna ~indha&n. Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm. 1913 ' . Lösnummer 10 6rc. Annonser &'sistas idorna pris 15 öre pr mm. tillägg ' för dem som under sin arbetstid om . denna höjning i avgiften. i nagon haft tur att ha. niigorlunda goda inkom- mAn ökar pensionen, s& kvarstår dock ster, SA att de kunnat'betala inom de att dessa kronor g& frlln de fattigaslte, Regeringens med stort intresse emot- l högre avgiftsklasserna, samt för det stora under det de bästsituerade fortfarande seddda förslag ï folkpensioneringafriigan flertalet kvinnor - 125 kr. ratt och I st" ' utanfor försäkringen, och ingen skall föreligger nu. l slatt. It ro att en merutgift p & l krona ar utan Av kvinnorna har detta betydelse för den, som är förslag emotsetts med en mera van att försaka vad svag förhoppning eller kan- man verkligen behöver. - ske rättare sagt avvaktan an man är van att f& det. om regeringen skulle finna Anghende hr Branting8 det med statsintresset för- förslag om barn pensionering, enligt att aven betrakta,k vin- som man lialsade.med glad je norna 'som sina goda och f r h den synpunkten, att trogna undersiltar, mot vilka förslaget f astelog principen det var den en kar plikt om barnens ratt till för- att söka skipa rättvisa. sörjning, ehuru redan det SA liingt har ocksA rege- gav alldeles för litet, före- ringen gatt i sitt förslag, att kommer en väsentlig ned- den förealhr kvinnornas av- prutning. Enligt hr Bran- giftspensioner höjda till sam- tings förelag skulle kost- ma belopp som männens, naderna gH till ungefär d. v. s. 30 % ph'inbetalda 4,500,000 kr., men med avgifter, och vilken riks- regeringens avprutning till dagsman aom helst skall 60 kr. endast till barn,. säkert kunna el%s ig för sitt vars försörjare är cr invalid, bröst och saga till sig själv: skola kostnaderna stanna >Se, så, frisinnad och god- vid 1,200,000 kr. Resul- modig ar ,även jag1 8 och tatel blir naturligtvis ockdi giva sin gard At Pikstallig- . . därefter. hetsprincipen genom att , Barn, som se efter vildgässen. En. stor folkopinion har rösta för detta' förslag. De Skulptur av Alice Nordin. redan tidigare ' uttalat sig 23 procenten. torde saledes angliende kommittbns för- redan kunna ,anses som en övervunnen I Den största orättvisan stannar fort- slag att detta först med avsevayda för- ståndpunkt. farande pik hustiurnas aida, vadan de bättringar vore tänkbart att antagas, Men detta synes ocksh vara det egent-' anmärkningar kvinnorna redan framstallt men alldeles visst kan' det utan över- liga, i vad det rör kvinnorna, som re- emot förslaget i ' stort sett fortfarande drif t sagas, ' att de ändringar regeringen g- eringeni förslag kan sagas vara olika galla. . . föreslagit ingalunda äro tillräckliga för komrnittbns. SC t. ex. bibehlllles ifrhga l . Ett förslag att höja grundavgiften frbn att kallas väsentliga för bättringar. . om tillaggspenaionerna kommittbns för- 2 till 3 'kr. drabbar-ju de hgst avlö- 'K u. . . slag om,1 50 kr. för man + 100 kr. extra In ade kvinnorna och miinnen :lika, även .. ' men ' av, :. aqdr8 : kamm. a&. bifölls utar pr kg. raffinad. Detta regeringens för- votering. . ' -.. . .. . - .' .. . , Från riksdagen.. . ... . slag till tullsänkning ar baserat pH trust- :.. '. ..Fiaigan: har äve*.:här p& '>rsta kam kommittha beräkningar oeh torde vara mwns. ,motsthd fallit.: , .. en mycket beskedlig prutning pii de oer- . . Även i år har V&vner Rydén åter - L . :.. . . hörda Bummor, som trusten under en ,.a. .T kommit med sin motion att pagaendt ~ i n d h a ~ e hmso fion &n; h& än= följd av &r haft laglig ratt att plocka . utredning ang. upphävande av moden dringar 'i-lagen':a'n g. förbaudf:a r frAn landets befolkning. Den social- kvinnorsnattarbete demokratiske medlemmen av trustkom- rätt till anonymitet skulle ' ?mfatta äver! . mittén, hr . ~almstierna,h ade också re- huruvida och på vad satt utom akten- har' av iagtdskof&ta, vsty#s. ~&ti?ner:s erverat -sig däremot och föreslog i en skapet fött barn kan beredas 'möjlighel ,ar fallen i - första..k ammaren. Kravet on: motion att sockertullen aanktes till 9 öre att &hålla kännedom om sin '.fader. ändringar .i! en. lag, vars 'nfttä- ar m jo 1914, 7 ö r e 1915, 6 öre 1916, 5 öre . . ket cirptvietad ;,,synes - stöta p&; e tt ofatt. ,1917, 4 öre 1919 och 3 öre ,1921 pr :I första tillfälliga. utskot!ets utllltande . . iigt envist motstan'd.' '. . - kg. raffinad. . Härvid skulle, enligt mo- ' . . "., . sages. haro'm: . . . . ' tionärens . mening, denna tullsats få '. 3Då man försöker komma till djupare stanna., insikt om nu antydda frågor, erfar man Dessutom motionerades om tullen8 . snart, att har förekomma mot varandra sänkning med 2 tire samt om avslag p8 stridande intressen, nämligen barnete Sockertullen. den kungl. propositionen. ratt att fil kännedom om sin mor och Sedan förslagen blötts och stötts i be- sivitt möjligt även om . sin far aamt för- Med vilken fart våra livsmedel undei villningsutskottet, dar inte e n s socker- äldrarnas önskan att få bevara, sin ano. de senare' åren drivits i höjden ar föl trustens chef saknades, föreslog utskottet nymitet. Ser man nu särskilt pai bar- alla, val bekant,. och var och en, ,son: riksdagen : nets intressen uti har 'ifr%gavarande av. aldrig' s8 litet fatt syssla med matfrå., a t t tullen på raffinerat socker mlltte seende, anser utskottet, att. det icke kan gor, har nogsamt fått lära sig huru sankas till .ll ö- &r 191 4, 10 öre.A 1 förnekas, att 'barnet har rätt till sin omöjligt .. det..a r :att med sm% in.kom.stei 1916 och 10 öre 1918; mor'. Om riktigheten av denna synpunkl skaffa $et for . ett . hushåll , niidviindigam att råsockertullen &itte bestämma: erkännes, torde sedan ' enligt . utskottete Ingen har heller kunnat undgH att 1s;gga till resp. 8, 7% och 7 öre ; . merii.&-. - Weck!ipgep b m m a a t t medm märke. t i l .den stora .ovilja häröver, Eom att. sirapstullen matte ankas till 5 ö& föra, att barnets ratt .utsträckes ,att om- varit : rlldande i landet, .och klagomålen och .. . . . fatta aven fadern. Utskottet har emel. ha varit ' 8% kraftiga,. att de ekat;' ända att mellansvenska sockerfabrikerna lertid ingalunda förbisett de svhrighetei in i k. m:ts regering. Nar' SS. den nu mAtte beviljas en for tsatt skattelindring av mangahanda art, som framställa sig, församlade riksdagen bälsades av konunq av 3 öre. ...-... d& det galler att lösa hithörande epörs- gen, framgick av trontalet att regeringen 'I sin reservation yrkade utskottets'h~. ' mål. Nödvändigt har det därför synte tänkte framlämna proposition om sank. gerledamöter på sirapstullens bibehtil- utskottet vara, att .e n grundlig utredning ning av. tullen på socker och sirap, val lande vid . dess nuvarande belopp, 10 av deasa frbgor företages för att stata. det nog en och annan som resonerade öre, och ytterligare 1 öre8 skattelindring makterna sedermera skola kunna lösa som s&: Ska vi börja förbilligandet a l för. -de mellansvenska fabrikerna. DE desamma på ett för barnet samt savitt livomedlen i den. andan? Nbja, visser. socialdemokratieka utskottsledamöterna möjligt ' aven för dess. fö.r äldrar tillfreds- ligen tycks regeringen resonera som s&: reserverade sig till förm%n för %k.m :te stallande satt. . . »Varför inte äta bakelaer i etället för ursprungliga förslag och yrkade dessutom Utskottet tillstyrkte motionen om -ut- brö.d B, men.i nar sock.r.et .är *bider ikt pii bifall till motionen om sänkning av soc- redning, vilken nedan gatt igenom i an- narlngsvärde och en god krydda och kerskatten med 2 öre. ' .. . .dra kammaren utan votering. . dartill betydligt :dy.r.are . ( la till '20 öre Debatten öppnades i andra kammaren pr kg() hos .oss .$,n . t. ex. 'i Danmark.o ch av $nansministem, som med ett par ord Tyskland., kan. .d.et vara både ratt och erkände regeringens frhtradande av sin Nattapbetsförbudet. -.. behövligt att 'det sankes i prie.5 Denna proposition. . till syn@ obetydliga .:f$ga.. har ju sedan Dareftg begärdes ordet av hr iJalm. ~ e ~ i e l i n ~deanra v fallen på första kam. blåsts .upp , . tu1 betidande dim.enai,oner stierna, ' som i e t t timalångt anförande marens motst h d . och .de .drabbningar,' ,mm föregingo frå- skarpt , klandrade regeringens h ållnings* Om utredning rörande nattarb.etet 'för gans be$andl.i,ng i'r iksdagen, vor0 biide löshet och förklarade, att man n u stod män inom industrien och niirliggande mllnga .och långa-. Deg lilla tiills&n'k- inför en synnerligen egendomlig politisk ' situation, då. man bl. a. maste försvara 'arbetsomrhden hade 1agutskotte.t före- ningen skplle .bli ett minus i en profit- slagit med anledning av den soc..dem. hu-ngrig trustsarnman~l~utnin~besg katt- regeringen.0 forslag mot regeringen själv. , oing .av ;sven& f~ lk&,.o ch därav ova. Själva grundvslen för regeringens förslag motionen. Hrr Lindhsgen . och Lindqvist hade reserverat sig och tilletyrkt motio: se,n:detl protagt*,oten .ti-mr.gjqade~o ch yore mycket stark, och.a ven. den natio. ' nen oförändrad. .Flera reservationer.. fö resolutioner ,ivfat:ta~e$,,~.;va'ri';~k.dteat d e s nalekonomiska vetenskapens män ha med :arbetsAösh3ef:.Q :. : om iegerfngen kunnat godtaga det resultat man- kom- , religo, fran högerhlill naturligtvia med ,&:f avslag bAde p% motionen och 'utred- trnnadg ., vid~g;! l~: .k~$~~för.~~l~kgr' ,u. :s:e - mit till. Vad industrien. själv vållat i mingsyrkande t. _ ilan r . ~ e r i n g eb.f~ij-t s i g ..fo;' glenpg kapi- fråga o m merkostneder bör staten ej . ta1ma.t och:?dq &&l'flen '"angivit för. Sin premiera genom tullskydd. Detta al I första kammaren segrade ocksh av- api itu lat jon-.i -0 nog'. v$lkäi& av viira huvudpunkten i. regeringspropositionen. slagsyrkandet ' och därmed har frligan Den uppfattning i detta avseende, som 'fallit fastan andra kammaren. &ed '-104 I-&sge %ch vi vilja $arför inekranks oss röster godkände utskottets utrednings- till att lämna ett referat av n,Agra av de tal. 'företrätt i trustkommittén, hadr ock& vunnit, utirYckligt erkännande av förslag. Motionen erhöll 7 0 röster. mföranden, som höllos i riksdagens kam- rar, d% kågan den 11' mars var föremal regeringen. Och p& grund,a v detta er-. Motionen av hrr Borggren och Nils-, tör behandling. * kännande kunde tal., trots skiljaktig son om reglering a v nattarbetet för sa- Regeringens förslag innebar en -siink- heterna i detaljerna, yrka bifall till rem val män som kvinnor inom, bagerier, ning av tullen från nuvarande 14 öre geringens proposition. konditorier och hembagerier hade av 511 i0 öre åren 1914 och 1915 samt 9 Även statsministern erkände regerin: utskottet avstyrkts. (Denna motion blev 5re 1916, S öre 1917 och 7 öre 1918 :ens nederlag, men förklarade att del ej införd i Morgonbris förra nummer varit nödvändigt att hindla s& som gjorts till följd av att den då icke kommit ut * För dem, eom äro intresjercide av att Eör att icke skada d i sm% betodlarna, i tryck.) Hr Lindhagen reserverade sig oarmare studera.d en miiktigaete kapitalsam- ' manslutningen i v%rt land, nämligen socker- Han utbad sig förtroendevotum av d€ och tillstyrkte motionen, vilken natur- trilaten, hanviaas till de broschyrer i amnet, bMa vansterp'artierna; oavsett hur högern ligtvis av första kammaren förkastades gom iitkommit pA Tidens och Frame förlag. komme att stalla sig till frAgan. Hr Branting yttrade bl. a.: Mot en r lagt' ner genom tullar. .ll 5;OOO,OOO i skrivas det mkerabla skick, i. vilket lan- sidan vänsterpolitik som den, vilken desamm.a, sa att-.dessa. fabriker,- 3ro lika dets : folkskobväsm befinner sig. Över. kommit - till synes i denna ugpgörelse, mycket , samhällets som trustens om -det 42 proc. av landets befolkning äro an- ' maste jag ii egna och helt visst t% 'hela skall komma till an hArdhänt uppgörelse. alfabetev, d. v. s . kunna varken läsa eller partiets vagnar - nedlägga. var allra be- Jag,..Y .ilT sluta .med att saga att viigen skriva; då de ej 'kunnat erh8lla nagon stimdaste och mest. energiska protest. ar- farlig. I det stora trustlande.ti.v&ster plats i de alltför få folkskolor, som finnas Regeringen har genom denna ej blott falldes.en g&ng.a v en man; jag .tror att i' Un-garn. . Kvinnorörelsen i Ungarn har istadkommit bitter missrakning ifråga det var i kongressen, följande ord, gom darfor på sista tiden specialiserat sig pa , om de lindringar i dyrtiden, som den kunna karaktärisera vad :'jag menar. c att giva -landsbygdens unga man och högtidligen. utlovat H t de mindre bemed- Han sade: I -forna tider sade vi till kvinnor, vilka ej kommit i åtnjutande av lade samhällslagren, utan den har .ock, d r a &ner: .Min Bon, var flitig, ihärdig, någon undervisning i folkskolorna, de . detta är kanske det värsta av allt, till: gudfruktig,.och spraam, SH gHr det dig forsta. grunderna för först2elsen av sitt ekapat en politisk situation, som hotar nog val .har i världen. Nu saga vi: Du ma~zniskovarde, undervisning , i konsten att leda till ett avbrytande av den van- behöver.. varken vara flitig eller ihärdig att läsa och skriva sitt eget modersmal. sterpolitiska utveckling, varav 'vårt land eller gudfruktig eller sparsam, du behö- Och :kvinnorörelsen i Ungarn bidrar där- ar i starkt behov, och för vars främjande ver bara vara fräck. Gack till kongres- för i hög grad till höjandet av sitt lands iiven socialdemokratin, ' med fullt beva- Ren - och skaffa dig .en?t ulltaxeparagraf, kultur, på samma gång som den natur- rande av sin självständighet, givit den som hjälper dig att ' utplundra. dinamed ligtvis ocksa städse förfäktar sina ideal: nuvarande regeringen sitt at öd: Rege- människor. Riv hastigt ihop pengar, fullständig jämlikhet med mannen i ringens politik är icke blott ett miss- och om du far samvetskval s& se dig politiskt och socialt hänseende. . grepp, den är ett av be ofönivarliga omkring i landet och du skall 'finna en I Ungarn rasar, som bekant, sedan missgrepp, som en parlamentarisk rege- hel hop högt uppsatta slyriglar,.som gått många år tillbaka en synnerligen haftig ring icke kan komma förbi, aven om samma vag till rikedom och heder. strid för erövrandet av den allmänna den nu lyckas erhålla .en tillfällig ma- Dessutom gjordes kraftiga inlägg i de. Vöstratten, och liksom hos oss för 25 år joritet för sitt handlingssätt, En dylik batten av. i hrr Christiëmsson, Thorssori sedan har man kommit så långt,. att man politik kan socialdemokratin icke giva m. fl. - i dessa dagar bildat ett slags folk~iks- sitt stöd. Vi máste av regeringen kräva I första kammaren .talade för social- dag, d. v. s. de-ur parlamentet ufeslufna klar och bestämd vänsterkurs, ej minst demokraterna hrr A. C. Lindblad och riksdagsmännen, som strida för infarandet nar det gäller folkets intreasen'gent emot Bäckström'. .. av allmän rösträtt, .ha på egen hand bildat kapitalmakten. Har regeringen med sin Resultatet . blev, att andra kammaren ett iG egen.arlarneni~i, vilket de fram-. nuvarande ~ammansatt~ninigck e möjlig- efter l O timmars : diskusiion' beslöt med lägga folkets verkliga Önskemål och kr; heter att föra shdan 'politik, s& máate 139 röster mot 78 att bifalla kompro- f&ra det maktägande parlamentets at- det bli det liberala partiets uppgift,'för missförslaget. I första . kammaren an- gärder och beslut. Liksom hos oss torde shvitt det icke' helt vill svika löftena togs det med 119 röster mot 12. det komma att visa sig, att dessa. folk- till sina egna valman, att söka Aterstiilla I frliga om sirapstullen .stannade kam.- riksdagar föga kunna uträtta, s& länge och för framtiden säkerställa förutsatt- rarna i olika beslut, varför fr%gan edan majoriteten av folket ännu ar ou#- ningarna härför: varit föremal för gemessam votering, h s t ,o ch indifferent i fraga om sina poli- Hr Fabian Månsson yttrade bl. a. :. som utföll sa, att denna tull sänktes tiska rättigheter. Men med den stigande Statsministern har talat om 'att om FrAn 1 0 till 5 öre pr kg. fr. o. m. 1 upplysningen och en malmedvetet bedri- det liberala partiet velat segla i medvind jan. 1914. . .. . . - . . . ven polirisk agitation torde även folket 6h skulle det h a hállit pá sitt ursprung- Liberalernas första försök att latta i Ungarn komma att till sistarövra-första liga förslag. Men det gällde att g6 plik- den tryckande dyrtiden ' har ' ordentligt villkoret för grundläggandet av ett battre tens vag och skydda de små brukarna misslyckats och an en gAng har det visat samhällssystem :'.den allmänna politiska genom att ge efter för trusten. Det var 3ig, att landet regeras icke av en liberal vöstrbtfen. ej behövligt. Det ar ej rätta'vägen. regering utan av kapitalmakten. SAdant Vi skola har nedan tala något om de Om en arbetare har i staden har fhtt . . m%ste'a ndras. förnämsta 'kvinnliga kämparna för kvin- ett understöd på 30 i 40 kronor i má- . M a ~ i aK vist. nans $elitiska rösträtt i Ungarn. Först naden och han @r' upp till faltigvárds- presentera vi den vackra och energiska styrelsen och säger: Jag kan ej reda fru Hosika Schwhuiaev, personifikatio- mig p á detta', ni mliste ge mig mer, och. nen av kvinnorörelsen i Ungarn. Sedan för han oväsen däruppe och hotar Btt I juni detta Ar många år tillbaka har hon arbetat, oegen- gara staden någon skada om man ej vill nyttigt och intelligent, för kvinnans poli- ge honom vad han begär, vad fhr'hai d&? avhålles. %ter . - tiska rösträtt, och de, som bevistade ' : Jo, sex månader pii. Svartsjö det far den' internationella kvinnokongvessen i han. Stockholm förlidet år, torde väl erinra Har har sagts en gling £!An tronen, InternaIoine l kvinnor'osint ISko ngress. sig henne, ty Bon deltog med liv 6ch . att detta landet skall vara ett kungarike Det i är nu l Ungerns tur att mottaga lust i denna kongress. Och nästa år har och inte prästagäll, och A t de orden vill kongressen. Den. skall hHllas i Buda- hon den glädjen att mottaga den. inter- jag nu ge eftertryck. Det skalI.vrtra ett pest den 15-20 juni. Med anledning nationella kvinnokongressen i Budapest, kungarike, en demokrati., ett folkets land hara.v införes nedanstående artikel. för vars anordnande hon f. n. är strängt undei den eller den styrelseformen, men upptagen från morgon till kväll. Så ha det skall varken vara ett bolagsdöme vi redaktrisen av ~UngarnsM orgonbris D, eller tjuvadöme. fru Saevéna Ladakyi Buchhzgev, som o r mig star har frlgan om folket redigerar . arbeterskornas egen tidning skall kunna lita pH, sina förtroendemän, ~Nömunkas~() )ArbeterskanD ). Denna . om detta folk, gom efter Artiondens strider äntligen tillkämpat sig medinfly- i*U ngarn. tidning startades för en månad sedan och utkommer var fjortonde dag. Fru Buchina tande p& hur landet ardnas, skall, narras (För Morgonbris av 1. A. da vids so^.) ger har varit lärarinna och är gift med eller om det skall ha nAgot att saga till @avtisekreteravan Emanuel Buchinger, om. P& den väg regeringen nu slagit Ungarn står i politiskt hänseende mins1 som. desslikes är redaktör för den tyska in komma vi in ,i ett kapitaliiltvälde, 25 ..år tillbaka i jämförelse med Sverge, partitidningen ~Volkst immei~ B udapest. som kommer att demoralisera hela aa- och. under sådana förh.illanden a r . del Som talavinna synnerligen uppburen 'tionen. Och Lbetrbffande denna s& poc- naturligt, att kvinnorörelsen i detta land ar aven fröken Narisha Gardos. Hon kande industri, sH kan man diskutera har att kampa. med oerhört stora svarig- vistas f. n. i Paris, där hon redigerar en huruvida, det annu., är enskildas eller heter. Den förnämsta orsaken till denna ungersk-fransk fidskrijf, s0.m har till state~ia fabriker, t y staten kar på fem Ungarns efterblivenhet . t0rd.e kunna till- uppgift att upplysa det bildade E u w a om den sociala ruttenhet och den efter- att vi bliva en: maktfaktor att rakna blivenhet, som rader i hennes hemland med. Uppmanade -till sist alla kvinnor Ungarn.. Mariska Gardos är utoniordent- att teckna sina namn p& de listor F. K. ligt lärd och fint bildad och har tagit en P. R. kommer att utsända, s& att en Sot.-Dem. Ungdomsförbundets mycket livlig del i den ungerska arbetar- kraf tig opinionsyttring kommer till stånd. rörelsen. Tal. avtackades med en hjärtlig applKd. En annan framstaende talarinna. bland Vid mötet antoga en resolution s& ly- arbetarrörelsen i Ungarn är Szerbna dande : De första tio åren äro nu giingna, Timar,. om vilken vi kanske skola tala rKvinnor i Ystad, samlade pB inter- en tid som nog fö r de flesta synes i ett annat nummer. nationella kvinnodagen den 2 mars 191 3, kort. D@ har även varit' en tid rik Och till sist presentera vi fru uttala sin bestämda .önskan, att den på händelser och djupa intryck inom -: Saaóo Csizmadia, gift med den store fulla politiska medborgarrätten silsom hela arbetarerörelsen och ha.r ungdoiris- skalden Alexander Csizmadia, förtroende- ett av de viktigaate medlen 'att höja förbundet icke minst bidragit til.1 in- man för lantarbetareförbundet i Ungarn. kvinnan och förbättra hennes stalhing satserna. Hon är även en framstående talarinna i alla avseenden samt i rikaste matt till- 1902 var väl det &r som väckte e.ci och fortjänar ock sitt omnämnande i denna föra samhället . hennes intresserade ar- del då mycket unga. Man sökte att , tidning sasom Csizmadias trogna maka bete, utan uppskov matte av statsmak- komma in i arbetarerörelsen, men det och sångmö. Alexander Csizmadia &r ten tillerkännas alla Sverges kvinnor. s var inte för alla så liitt at t finna sin Ungarns störste lyriker i var tid och det organisation, helst för kvinnorna, som socialdemokratiska partiets stolthet. Fil, inte hade resp. fackföreningar at t ingå om ens någon man a r s& populär i or- Ronneby kvinnoklubb i och ungdomsförbundet, som fanns, dets . basta bemarkelse som .Alexander avhöll möte söndagen den 2 mars med var man inte s& saker på vad det Csizmadia i Ungarn. T. o. m. den bor- anledning av den internationella kvinno- ville. gerliga pressen tillerkänner honom nu- dagen. Ett utomordentligt priiktigt före- Nar därför soc.-dem. ungdomsklub- mera gärna epitetet den andre p e t ~ $ ~d,r ag hölls av riksdagsman Ingvarsson, barna utlyste sina möten s& öppnades och det vill ej säga litet! 'Och det bör varjämte musik utfördes, och antogs re- dörren tyckte man till Inträdet i arbe- da . namnas, . att alla kärleksdikter, som eolutionen i överensstämmelse med före- tarerörelsen och till arbete- för soeia- ' Csizmadia skrivit, har han ägnat sin i ghende %r. lismen. På den tiden diskuterades so- alla skiften trogna hustru, rsin Juliaw, Mötet var dock ej s& fulltaligt besökt cialismen - och ' framtidsstaten byggdes med vilken han varit förenad i ett snart som varit önskligt, men lämnade god upp var helst tv& voro församlade, 20-arigt äktenskap. Och dessa dikter inre behhllning, skrives till Morgonbris. detta utan åtskillnad vare s ig det var höra, enligt vad försakras fran kompetent ett par unga man. eller unga kvinnor håll, till de vackraste som något lands som ödet sammanfört. . Bjuvs kvinnoförening lyrik kan uppvisa. I 'den festskrift, som med anledning . I. A, Davidsson. avhöll möte den 2 mars med föredrag av jubileumet utgivits, får man en. sam- i rö8trättsfr&gan och uttalade sin fordran manfattande och klar översikt över på, allmän, lika och direkt rösträtt för förbundets ' ve'rksamhet, olika .arbets- kvinnorna i vart land. uppgifter f rån upplysnings- -och agita- tionsarbetet till de, taktiska striderna. Eskilstuna kvinnoklubb Historiken över förbundets utveckling Den .int er natoineal sot. kvinnodagen ar skriven av Emil. vallin, .dess prin- hade i anslutning till internationella cipiella hållning av Zeth Höglund, dess söndagen den 2 mats. kvinnodagen anordnat en feat söndagen hållning ' i lrampen mot militarismen av len 2 mars. Föredrag hölls av fru Ruth P. Albin Hansson. Frams historia har Soca-dem. kvinnokongr. Va U. och Gustafson. Shng och musik utfordes. Gustav Möller skrivit och St.ormkloc- Kvinnornas Samorganisation Den mycket välbesökta och vällyckade kans har - K. Kilbom ' tagit h! ,nd om., fest en avslöta med gemytligt samkvam. En viktig faktor i förbundets upplys- avhöll . i Stockholm en agitationsfest. ningsarbete har f örlagsverksamheten Festen var anordnad i B-ealen och ~ a r l s k o ~kav'in noklubb, varit. . Agitations- och socialistisk lit- medverkade Anna Sterky, som höll teratur. har naturligtvis varit förhar- hälsningstalet, samt riksdagsman Carl med partivän Andr6 aom talare,. avhöll Winberg, som talade om ~Kvirinornaee tt vällyckat möte, den 2 mars. 'skande, men många betydande litte- rara' arbeten ha aven ut.givits. Som rätt och eamhällets intresse B. Jeasie synnerligen betecknande'kan ju anför Wessel deklamerade stamningsf ullt och Oxelösunds och Nyköpings ras at t förbundet fåt t förlägga arbe- Stockholms allm. kvinnoklubbs silngkör kvinnoklubbar ten av Aug. Strindberg' och Ellen Key. utförde förtjiinstfullt flera shgnumrner. ha i anslutning till kvinnodagen avhlll- Festskriften minner starkt om vil- Resolution antogs, densamma som lit präktiga möten den 9 och 16 mars ken viktig faktor i ar'betareungdomens föreglende Ar. med fru Ruth Gustafgon som talare i kulturella lyftning förbundet varit: Litet varstädes ute i landet avhöllos röstrattsfragan. Förbundet går nu in i sitt andra möten och införes .har nedan inkomna decennium. Att det må vaxa s tor t .referat. Malmbergets kvinnoklubb och 'starkt a r f örvisso allas .önskan. Det har en betydande arbetsuppgift Ystads kvinnoförening hade anordnat offentligt möte H den inter- bland vår ungdom att fylla och dess nationella soc.-dem. kvinnodagen, .sönd. ett vällyckat möte i Folkets Hus' klubbar ha bättre tillfällen än fack- hade den 2 mars. Vid det synnerligen tal- föreningarna, at t väcka till socialis- A-sal, som var i det närmaste fullsatt. rikt besökta mötet höll hr K. Elving Fru tiskt tankande och kännande och till Maja Strandberg höll föredrag och ett med livligt bifall mottaget föredrag kulturell upplysning. Må . framtiden poängterade skarpt nödvändigheten för bver ämnet : Kvinnans frigörelsekamp. visa på -det socialistiska tänkandets kvinnorna att fh medbestammanderatt i förädlande inverkan. den lagstiftande församlingen. Tal. be- s. S. lyete alla de stora och viktiga fragor, Trelleborgs kvinnoklubb som ,fordra även kvinnornas direkta in- avhöll ett festligt' möte den 2 dennes , flytande. Kvinnorna maste därför ar- med föredrag av en klubbmedlem, som beta energiskt pA erövrande av den po- kraftigt framhtivde kravet p& f ull poli- litiska rösträtten, och fA vi icke endast tisk medborgarrätt för kvinnor. Efterat söka vinna sympatier för v t rättvisa vidtog samkvam. sak utan s& starka vHra organi;iationer, I, Och har går ingen so111 öv&vakai röken .stiger bolmande svart o,ch bak- arbetet. "Argus" sitter instiingd i oni'ae målade fönstren st&. ti-ötta'iliaii- sitt allra heligaste. Man behöver en niskor med bleka. ansikten och släckta dast vakta då han går u t eller in. inngdomsdröinii~a. ~. . I fabriken arbeta många inamiskor. Fönstren stå öppaa. De äro intc O l o f B r u n o . Det stora konlplexet .'upptar ett helt milacle. Och solen får fritt fl.yta in kvarter. Ur de jättelika skorstenarna Den för nied ' sig bruset darut.eifrå.11 bolmar svart rök och masliiiiernii kr- linfteil och solen. Det ar liv, befrielse beta dånande och pust.ande tolv tim- Ingen ångest över t.mim'arna. Ingr inar i sträck. trötta blickar, resignerade. ansikten Ola Hansson. "I'vå gånger om dagen blåser den Maskinerna höras inte hit. hesa pipan. Det ar tecknet till att. en Allt ghr siii gilla g h g . Sent omsider börjar var tid att upp- kort fritid ax inne. Om morgonen skatta 0I.a Hansson, en av 'vårt lands vaiidra skarorna in dar. ~ e r a . sm- in- Xn inan stupar. mest säregna och betydande diktare. Vi spel, förråder trött resignation. Rö- EIan föres bort. införa. har nedan som ett karakteristiskt relserna äro laiiia. Talet koiiiiner En kvinna esviii?iiiar. prov en dikt .ur den på partiförlaget ut- 'tungt, framstött i eiistaviga satser. Hon upp hi im ta.^ livlös och Bastas ps givna boken ,F olkens visor )) .. Ingen klang i röste:riia.' Intet jubel en bar. Och inailileii, soin bara den i staininan. Ingen flykt över tankaar- synas oberörda, likgiltiga.. Allt- gaï ji: na. - 'Och om aftonen g& de %ter ut Sindi%! Andra inta de fa.llnas platser Ett Öppet ord. och vanda' tillbaka till hemnieii. Annu . . . Men tanlarïia väva en mörk giv mer trött.a, likgiltiga, slöa Varje detalj far sin fikg clari. Angest Vad som mitt innersta väsen var, Andra. skaror inta. deras platser. jakt, svalt, förintelse. Det ger inpr: vad djupast nere i lönn jag bar, Niiaskinerna .dunka. Mitt i natten. rin- u.ndaiiflykt. Chefen ar stra.ng. Och vad varmast jag kande, vad hetast jag led, sar den. svarta .röken ur skorstenarna han ar rik. Alla se upp till och lyda vad i mina tankar gallast kved, och stiger det dova ljudet f rån piston: lzoiioin slaviskt. kött av mitt kött och blod av mitt blod - gerna ut i stillheteii. ' . Inte den uiinst~al.j usglimt i denna det kallades dagens mod. Det är som ett. ii~stiillgtr op, vilket tillvaxo. Morgonen, - till fabriken ej 'hittar $t. . Aftonen - liein till en. t~nng,d römlö~ - Hjälp -hjälp - hjiilp.. Att plocka sin egen ejal isär, t dvgla och så - upp igen - tra.inp - att .visa, hiir tiden speglades där, . tramp - traiiq? - - -. Det ar hett dä.riniie. hur opp det myllrade brodd vid brodd Tryta Irrafterua, &r ha.11 ej duglig Stora salen, inaskiii vid n~askin, av livets egen brokiga sådd, lc?.iigre. En annan siittes i stället. till^ 1hga bankar. och s l~ruvst~ekeonc h. att blotta var skälvande kanslotrad - ii.vell denne stupar. Teni. Iran inotsti? människor, inaii och kvinnor. Trötta, det kallades' fruktlöst d&d. hettan och daininet? Vein h i halla slöla) söndergångna. De sta lutade sig ren och fri fr%n bacille+na.? Det över sina verktyg. Haiiderna löpa, &r. inte. Och i sista hand gterstiï Att gripa vart halvkvävt å.ngestskri, röras mekaniskt, inlart. a r efter år. sj ukstu'gail och - sa.na.toriet. var sorg&. suckande melodi, Samma. gester. Samma tankar. Sam- . . ina borta, snabba, ord, en sillula 'feber- Trettio år. att pressa andras smarta in ' aktigt, hetsat, nervöst, ined något plå- Ingen ar a.lc1re. Och 1% sahatoriet i ens eget ömmande, fina skinn gat i tonfallet. vid trettio år, f örhrulr..a.d, bortl~~st,zd3;ch säga: sh känna vi tidens ve - Genom sotet synas de tarda dragen. odug1.i~-; - l i v s oduglig . . . ! . det möttes av han och spe. . . Ingen glans i ögonen. Ingen färg på 3'Iörlwets sagor äro dystra ! kinderna. Och .and&a r dar ingen som Och ui~gclornsdrö~~~.inarIi~ialo, dete Och ar än känslan ejuk som i kramp, ar över trettio å r . . . &t15,t ankarnas lii.iigtaii, gå zipp i rök, x h om vid tankarnas dova tramp Arbetet glider frani de langa tim- hetta, sot, daniin. Bli baciller so:n fräta det glimmar inunder ögonens bryn marila. Sotet och hettan a.ro o~utliard- sjal och .sinne, kropp och liv. lom Atersken av en vadeldssyn liga. Maskiiiernas . dånande och pus- Och gravarna, de ilainnlösas gravar x h allt är ett skärande lid 'cch strid - taiide väves soin en helvetesinelodi in gravas allt flera och djupare. . . di ekyl1 p% vAr egen tid1 i hjärnan. Och dagen &r.. --- Darinte ar sol. En aiigare lagger ut från ha~niieii. Att veta så innerligt fast och visst, . Men .den får ej nå hit in. Fönstren På kajen är det.t oint. att lyckan elAr ögonen - upp till sist, a.ro målade. Birnem slrran och lekar Varför skulle man ge sig tid ta far- att andra skörda där vi ha sått, därute höras hit. Kaiislre ar dar ni- val a s nigra emigranter, som liii,ilske leii livets lycks som vi ej fatt, gon som ännu äger: en mjuk känsla. g% samilla öde till. mötes därborta som att inne i vandan eliimrar ro, - D&g rips han eller hon. Av vad? Hat? hzir ? . . ain enda, stora tro. Grimelse? Bitterhet . Varför öda blommor och tarar p i ett -- Men fabriken rriAste halla clrifteii avsked, som inte ar annat an övei:g;Xn- uppe -- - gen fran en smarta til.1 eii anna.n? Och lcajen står toni. I det stora. kontoret rinner solen in Elidast tulllrarla.rna kasta a.xinu en Minneslistan. 'pii golvet. Dar sitta man lutade över piing ~i~isstanksammbali ckar efter: den sina pulpeter. Unga, med 1irsii:od i bortglidaiide ångaren, som för ined sig ~vinnoklbu h arna uppmanas insända dragen. och övermod på liipparna, en dyrbar sandning maskiner från den iamn och fullständig adress pA ordf. gamla, grånade, valinående, stadgade stora fabrilren. dler korresponderande sekr. att införaa och tama i tjänsteii. Oin innanför, i Blen den för ined sig ilagot mei! och Morgonbris minneslista. ett enskilt rum sitter "chefen". dyrbarare. - En bit av landets niust Pennorna raspa monotont mot det och blonlina, ax dess varma blod. och vita papperet. Då och c15 skrapar ett skalvancle kraf t, som söker sig i.j usme stolsben mot golvet. En skrnvstol banor.. Kommissionärer! ,, knarrar och gnaller. Någon hostar. Och den för med sig lika mycket Sprid Morgonbris vid xsta maj- Allt &r sii vitt och rent och ljust deii rike grosshandlarens spekulation hariime. Luften är ren och liitt-att 30111 de heininavaraiides t.ysta iii~gest- iemonstrationerna. Insänd rekvi- adas. Därinne på fabriken fick man rop och tryckta aningar. iition med förhöjnjng av upplagan hosta för varje andetag. Men h a r går &Ten fabriken arbetar som, en tung :il1 majnumret. . det 1a.ttare. l ~ o p p . Det pustar.o ch stönar ur den, . .T. C i gingo över backen mot huset på sina händer och fingrar som formande Ett besök hos krukmakerskan. kullen. En hög av krossade lergods- redskap och skjuter och böjer den skärvor låg vid dörren, marken runt smidiga massan uppåt, utåt och inåt i Dagen hade n r i t het och vägen omkring var vit av :lera - en under- de mest skiftande linjer. Men huru lang. Slutligen öppnade sig skogen lig primitiv lerlivarn stod vid ena ga- lätt och enkelt det an ser ut, fordras och gav plats &t en mager hagmark, veln. Lerstoft täckte, 'grått och det mycken övning och färdighet för övergaende i svagt böljande falt, av- mjukt förtonande, vaggar och golv in- ett gott resultat - mina ovana händer . brutna av berglrnallar och några tun- ne i den skumma verkstaden, en ung förmådde blott åstadlcomma klumpiga, na lövcluiigar. På avstå.ncl lyste en arbetare i träskor med kläderna styva sneda och löjliga parodier på frökeii nybyggd uthusla.nga i solskenet, på en av lera och lersinorda bara arniar lade . Bj örnbergs prydliga krukor och sira- kulle, kring vars fot en liten bäck sista hand vid en hög. vas - framme lax. Det var en glädje at t se, huru smög fram mellan al och vide, lag en vi cl gavelfönstret snurrade drejskivan snabbt och säkert hennes starka, böjli- lång oregelbunden husracka med bru- runt och en kvinna i ett stort förkliide, ga fingrar ur lerlelumparna trollade ten taklinje och en hög och brecl skor- bararmad även hon, formade med lug- fram den lena lilla vackra tingesten ef- sten; vid bäckens aiiclra strand syntes na säkra rörelser ett fat, d& och då ten den andra, som sedan i jämna led ett lågt, rödrngat envåningshus med med blicken jiimförancle -sitt verk med ordnades på langa bräden. Och sa vita fönsterfoder och förstugukvist, en p i väggen fiistad ritning. Vid vårt. upp på torkhyllorna ! Skikt över slcilzt ett hem av den vanliga, inellaiisvenslca iiitrade stannade hon drejslrivan och sta de dar, tills dess de fat t fast.het och typen. På gårdsplanen betacle en tju-, lcoin emot oss -- en spad gestalt mecl kunna tagas ned för at t före glaserin- drad hast, några ankor snattrade i en fina lemmar och lätt haltande gång. gen begjutas med uppslammad hol- göl i.b acken. Detta var alltså Kvarn- Hela hennes ansikte lystes upp av ländsli vitlera och åter torkas eller för , backen, målet för min vandring. gladje och välvilja. . att direkt glaseras. Jag gick frani till .bostaclen. Ur den - Välkommen, kara fru B. - Och - Och im måste fru B. se ugnen! öppna lcölcsdörren bolmade imman tät så dröjde det inte länge, innan vi voro Stor som ,ett litet rum med en bred, och vit, och det taktmässiga ljiidet av fördjupade i sainsprålc om de nya mo- vid rökgång - skall hela denna väldi- kläder, s'om skrubbacles. mot ett tvatt- deller och ritningar jag medfört, om ga ugn fyllas med krukor? ' bräde tillkännaga-v, at t inan hade byk. glasyrer och fabrikationsf örbät tringar, - J a visst, annars skulle det .inte En gammal lcvinna Bom över gårdspla- bestallningar och aff arsuppgörelser. löna sig at t elda upp famntals n ~ e dv ed nen drivande några kor framför sig. Och sedm slculle verkstaden beses.. för varje bränning. Vi få gillra s% - Goddag - halsade ja.g - ar frö- 3-ag beundracle arbetet vid d-en sinn- tätt och så mycket vi kunna få in, bara ken Bj örnbe~gl ienima'? rika drejskivan - ett litet runt bord vara noga med at t bygga upp det sa- L ~ u d e ta v kladskrubbandet upphör- genom en axel förenat med en undre lcert, sa at t det inte rasar samman och de; en lcvinna kon1 u t ur lcöksdörren skiva, som den 'arbetande driver runt val skilja godset åt genom sadana har och strök såplödaret av sina armar. med foten, varvid den övre skivan små trebenta stöd av eldfast lera,. s2 I - Är det fru B.? Ah, vad Josefina med stark fart snurrar omlrring. En a t t inte de färska ytorna. komma i be-l skall bli glad - far jag visa vägen lerklump slås fast därpå, skivan brin- röring med varann - 'd.&g ro de ihop( till verlrstadeii, hon ar dar uppe. gas i yrande fart, arbetaren ställer in i bränningen. Och s& mura vi ihopl ' EVA: Frun sa' nyes, att det ar'eeder gamla. - De' a' da' ' jag sagt och annu egger: Skall vi d& i evighet va' amii? ,Allt kan ordnae, om vi vill forstii,. Skall vi jamt i samma mörker famla, NBr dA vi, som praktiek kunskap äger, aldrig n& en- bögars nivii? skall vi inte lara andra dA? DIALOG 'I TV-^ AVDELNINGAR Friga Hanna, fråga ibland tuuen, Och jag eä'r, da' ingen nutidekvinna, alla skall de givs eamma svar: av. som helt'liknöjd sluter hjartat till, Slaveriet i de biittre hueen . ' REBECKA. SVENSSON.," nar hon strilvar for att röstratt vinna. tar vart .allt och lamnar intet kvar. Vill hon rösträtt - annu mer vi vill. P e r s o n e r : FRUN: (inkommer) - Ja , da' sant, och jag beundrar Eva, - Villhon mer, vad d&, min bälta Eva, . som har talat ut sh oförskrackt, ELIN, j ungf r ii. ar ej nog att börja klockan sju? det är hon, eom lart mig livet leva, : JOHANW}+t,v ättgummor. EVA: dat Sr hon, som oss har hjälpen rackt. - Långt i f r h , om vi skall mänekligt leva. Nu med faea skidar. jag tillbaka. 11. AVDELSINGEN. .FRUN: Midnattsklockans tunga, dova slag. (8 a m m a e c en . Jungfrun häller vatten ur - Ja, Gu' bjalpe oss för folket nu! bjöd da: Upp till arbete och vaka! grytan, b jdpgummorna ' intriida.) EVA: En maskin av kott och blod ar jag. ET'A: - Mödan bjuder anda tretton timmar, FRUN': ' -- Ja, god morgon, Elin l Tack för kaffet! ~annerligen,t ror jag, mer än nog. - Hu, ni tala sh man rent kan rysa, Allt för ofta kommer frun och stimmar men hur orätt domu and8 ni I ' JOH-'I'NA: att för lange vi med tvatten drog. Vem gav ved, dá ni höll pA att frysa? - Och för bullen med, den va' s i go'. FRUN: Vem gav maten? - Jo, det gjorde vi. JUXWRU: N - Ja, men kara Eva, hon skall tanka - Tacka inte mej, d&' frun som skaff'et vi oss vant vid. denna gamla sed. Ose förutan? - Ja, vad bleve summan? : er bid dopp och kaffe, eka' I tro. EVA Var det battre. svalta f& ihjal? : ETA: - Och vArt arbete skall glatt vi ekanka -- Med var slant vi anda hjälpte gumman. har ej fruarna en bjärna med? ' JOHANN:A - Ja, jag trodde det och tänkte friiga, - Men för slanten sålde hon sin sjal. ty hon föreföll s% glad och kack. Alltid 18ter det: >Det har ekall göraa! EVA: JUNGFRUN : Ni f A halla på tills allt blir s l i i t .~ - - Minns man ej, att danten var så liten; Vet ni, jag blev eld och låga Är det mänskligt att d ' n t tal ekaly förai? Knappt det blev till kläder och till bröd, se'n I var här sist, ja, jag blev frack. Att d& orätt miste ejungam ut? dilig gald för mödan och för fliten; . . ~ a s'a' frun vad hjgrtat innerst gömde - Inte .vill jag pasta den praktiken följden blev ett liv i slit och nod. 'jag fick kraft och mod, ty ratt det var, brukar gagnas har, det vore skam, - FRUN: och jag trodde sj#lv jag nastan drömde men det finna sh mangen elak, sniken, - Ack, visst tror jag slanten icke räckte, ' n i r hon svarte: %Sakens kall bli l d a r ~ . mingen osed grym, som m h t e fram. men betalte dock ett gängse pris. M O R G O N B R I S 'I öppningen och brassa på och elda utan atervando i 36 timmar - varinen m%- ste g.å upp till en 1,000 ? C, om glasy- rerna skola lyckas. - &I, vad det inåste vara trött- . samt! - Ja, sade fröken B. allvarligt, det. .ar det oclrsh. Det ar inte alltid sh ro- ligt, da man sitter och vaktar elden hela dygnet runt i oro och spänning för utgången. Det ar mycket pengar, mycken tid och möda det galler. Men då ugnen kallnat och man river L I ~ godset och far fram den ena pjiisen vackrare an d e n andra, då man later ögat smekas av den ena glasyrens färg- toner inersi, härliga an den andras, c% maii ser huru de runnit ut i vacl1-1 are och mera underbara fasoner i varje ny slrål, varje ny vas man tar fram - c% blir man så innerligt glad, så man tyc ker, ?tt det finns inte på jorden. nhgot så roligt .son1 at t vara krukmalrare ! -- - Ja, då Iran det vara-ledsamt nog. några artistiska ansprålr - den ut- och vågade lova honoin, at t mor skulle Det ar stora lrostnade.r,.m &nga vecltbrs bildningen har jag ju inte fått - jag få leva och dö p& Kvarnbacken. Svårt arbete och inöda förgäves. B!en då gör liriikor och slrålar och sådhnt av var det många gånger a t t hålla löftet ar det ju ingenting annat att göra, an enklare typer f ör hemslö j dsrnagasiixn. - gården var .ju slmldsatt högt över att börja på med friska tag igen. Ser Ni, far var kslrelugnsmakare lik- talriken och mina krafter äro klena - Det. ar allt i alla fall ett tinngt som kina farbröder och mina bröder; -- och inte vet jag hur det skulle ha och n1ödosam.t arbete för en kvinna? han grävde soin jag upp leran nr vår gått, om inte Hemslöjden hade hjälpt - Ah nej - och så ar det roligt at t egen mark, malde och ältade den. och mig, så at t jag fått bättre modeller och vara Sverges enda Bvinriliga kakel- gjorde kakel, oglaserade blomlrrukor glasyrer och haft överseende med mig ugnsmakare, för det är jag, om jag och mjölkfat -.- tarvligt lergods, som i början - ,mina första försök i finare också nu liksom flera andra kvinnor vi siilde på marlrnad.erna. Och av ho- lergods voro inte för vackra! - Vi nastan uteslutande sysslar mecl ler- nom lilrde jag yrket. Då' far dog, var hålla också ihop här - mor sköter gods.' Jag arbetar emellertid inte ined. jag den enda av syskonen, som ville djuren, syster Tilda hushållet och jor- ET-4: Samma foetran för var unga akara, FRUK: - Ej med tanke p%d et unga elakte samma lardom vid den vises bord. - Jojomenaan Eva; e& hon eager, 'bleka em5, som narte med torvtig epie. Ingen skall förmer än nastan vara, ladant vill min man ej veta av. JUNGFRUN: sanning lysa över all v8r jord. EVA: - Vad just detta spökat i min hjarna: - Darför gHr vi ocksh skilda vägar. tanken pi%d e undernärda barn, MBlet: Ärlig strlvan fbr varandra, JUNGFR: UN 'ingen mor; som hinner fostra, varna - bdel tavlan för vrir individ, - Tack för radet, Eva, du nu gav. undra ee'n att de bli gatans flarn. hmder, trofast tryckande varandra,' det ar kckolandet, diir tir frid. Eva : inepet vet jag, tidningarna mina --V ad det &der mig, att taniar vsckas FRUN: aser frun, dock friimet v8r Morgonbris. ho8 de unga. Fylle de v&rt värv! - Tack I Det var and& den basta 'läxa, ' JOEBNNA: Med ose gamla kanske .tiden gackas - . jag har ocksh lart den ganska fort. - Frun dig sedan lånar böcker fina. .Gör ni resten fördomsfritt och djärvt! Varmt jag önskar att er klubb mP vaxa, EVA: FRU:N eprida ljus som hitintills den gjort. - S8 blir biide frun och jungfrun vie. - Menar ni att sm&ningom försvinna' FRUN: aller skaffa er en högre lön? Ni1 jag lart, att nar vi röatratt kräva - Kara ni, hur g8r det ee'n med tvattent EVA: bor vi hävda ratten i v&rt hem. Denna fragan, tror jag, tarvar evar. - Baggederal En g h g nar var .kvinna Niir för moderekydd och barnavärd vi aträva EVA: 'blir en syster - =- och'nar lagev etöd begara At dem - Framtidsstaten nog planerar sätten JOHA :N N~ d s £i% v i ej egna plikter glömma . . , till välsignelse för en och' var. -- DB blir varlden ekön! - vem har er lart tänka sunt och klart? JOHAN: NA FRUN: - Tank om var kommun en giing vill bygga - Tror ni d i p& jämlikhetens rike, EVA: . tvlttinrattning, strykhus - allt ni vet -detta drömda sagolika land ? - Arbetsmödan, hjarta.n slira, ömma d ' a t t alla fii g i rena, snygga. cke minst vhr press, som skjutit fart. EVA: JUNGFRU: N - Ja, men föret skall värdet för var like . -- Kanske löaen blir elektricitet! Pressen, ar den icke folkets lunga? görae klart, fast valkig är hans hand. Den var sjuk och hela folket led, . Vet ni vad jag tänkt invicl min bräda, Arbetet blir sedan ingen börda, men den frieknat till, och gamla, unga mär jag gnott pH lillens hakelapp? (Haller upp .aktning blir den idoge ..beskärd. b6rja tanka, handla, ta' besked. en haklapp fiir publiken.) Ingen parasit skall frukter skörda., ~amh i l l e ti ll' hjillp oss kommer träda, JUNGGBU: K .alla giva samhället sin g2ird. v i f$ bara trycka ps en - knapp. (Gör harvid - Ja, jag tycker varje blad, var tidning en gest som förtydligar;) ar en plog, som n y s faror kör. .Kvinnorna., som bygga hemmens lycka, . . (Rid&.) ;som tyranner icke mötas mer. EVA: Styrkan skall ej mer den svage trycka, - . ' Som vi bör 'giva okad kraft och spridning moderligt varann man b i s t hd ger. . - frun bör ocksh läsa Rom vi gor. l den .- . --. j-a, ho. ... - ...... ---...n-..- f.%-._.r f ör--s-.t-a .-s- . - -h.. a-._ _e_n._ _d--r-.ä. .._.n _ g._ _. n.o .r. . oc- h. .. . -oc?o-.d.-. . a. .p la.t. s .-e .r . . och tanken att 4 . stallet begagna s i ga v den off ptljga.. till..hjäJp:' T'1'd.a;~ ~ n &äur,' min .fr amste - av@;tisf f riheteil slriLlle bidraga ' till: att m e d ~ j ~ p a r & i l i ~ l x m ~ ~ ~ r i & t ' ~ c h . s å avgiftsfria platsförmedlingen och där- skapa~ ' ä r ' denna brist salit på' ett .'plan- in'ed ' bidraga ' till densainnias utveck-. jag så gl:ad;. @t nlin .yngste bror, kom inässigt' motarbetande fråh en -del' av . .. . ling och be&.&nd". %.rk lin till' hjsan,. 'k an 'f $ stagn,&h em- ma.':och.& b&-@i 'v. -@rk&-ji&>ii;, E.nD yl & de privata ' anstalteriias. sida'. D$ se- nare' h& intresse i stor 'omsiittniilg. ge- dugaid :'ha +i.: byggt och'. +i sköta nom, ombyten och skkffa stg $l'@hdin - oss;"måste det gå - ll jusning Botbo och Gropen, och tror du inte at . des fi-uarpa Anna Tegman, ordf., Hilma ihtratt, ehuruväl va r t , sa,mhalJe ,alltjämt är dessa gårdar .star pojkar på stolar oc ~ u n d b ' e r ~s,e kr.; Anna IIåkansson, kassör, 3tt synnerligen sv%ra,r'betat falt,, d% det gal- ludrar p& detta eviga viistersolens land. J Maria: Sandgren, ,v . ordf. , och 'Amanda Vik- ler at$ yäcka kvinnornas intresse för det lund, H. sekr., nied fruarna A'nna.Eclluiid och 18, sikert. 0kh så i oä.nuidlighet viister .on sociala .och., politiska livet. . . . Anna IHla1l'bei.g soin suppleanter. Revisoiiet Klubben>ar under .$et gångna ,.året haft ;;arandra, tills vi komma jorden runt till- blevo '.Truarna Alma Pettersson och Lovisa ord': möte en,! gång i nihaden, darvi6 frågor ~ a k ati ll Farnebo - socken, som ligger öste Dahlberg: med. fruarna Josefina Jö,nsson och sv. slrilda slag ' diskute~%ts., Tvenne större )in oss. E'u hel kedja av ' längtande barmli Hilma .". Joh'a.nsson som siippleanter. , ' . ' ' . offentliga möten" ha dessutom anordnats med ijiilar som så a t t saga stirra varandra red. Gunne 'Löwegren .ach f ru Emma Flood . som talare., nacken runt hela jorden. Och har de4 Fr. .å n- . E. s. kil..s tuna kvinnoklubb Den 30 nov. 0c.h l .dec. hade ma egentligen n5.go.t soin den andra inte Fran -Eskilstuna nu igen! tänker nog k o r - klubben anor'dnat basar, .villren gav e t t över- gonbris likare. Ja, skott av omkr. 100 kr., varav kr. 45: 54 an- se klubben har har till- .iarf Något olika. ar det ju och. e 1 watt en referent, som skall referera clet i7ik- slogs å t den p%p latsen befintliga barnkrub- le1 äro . ju fattigare och en del rikarej tigaste som behandlas p% mötena och då ban. Klubben deltog med ombud vid Skå- nes distrikt för kvinnoklubbars konferens i men detta är oväsentlighkter. Sit t liv 'hd fordrar den nhgot ocks%. På tal om refe- Malmö den 11 aug. 1912. le i sina händer alla, och clen f örsta1 . rent så manar exemplet till .efterföljd. All- Till styrelse för 1913 har utsetts Olivia deles för litet synes till i Morgonbris från som inser det ofruktbara i denna längtad , kvinnoklubbarnas arbetsfält. Kanske beror Nordgren, . oidf ., MathiIda ' Friberg, sekr., ,ch letar rä t t 'på s ig själv i sin egen onpI det på, a t t liksom hos oss det e j varit någon Hilda Noidborg, kassör, Karolinla Jönsson, särskild som f%t t i uppdrag a t t referera. v. ordf., och Kerstin Andersson, v. sekr. . givning är den klbkaste. Numera behövd Internationella kvinnodagen, clen 2 mars, inte vi uppsöka ' livet utan det uppsöker: Det ar -ju så' intressant a t t ' f% del av var- andras arbete; .många lärdomar kunna ju avhöll klubben ett festligt möte med anled- m, och världen desslikes. därigenom hämtas. ning av dagens betydelse. En klubbmedlem Nu till referatet. -Utom de ord. mötena höll därvid ett kortare anförande i rösträtts- frågan, f ramlaggande en del synpunkter på Jorden %r. gruriden för. -allt, från den Boni. sedan arsmötet har klubben. anordnat ,ett mer allt i första hand. Den ar .grundkapi möte i f olkpensioneringsf rågan. . Red. C. E. detta kvinnornas rättYisa krav på fullt, med- Svensson redogjorde f ör frågans f örhistoria bor.gerskap, vilket krav val numera knap- talet och skall tili sist inlösa alla mänsklig . och f ör det nu f öreliggan.de f örslagets inne- past skall kvnna tillbakavisas längre i vart hetens växlar. Och detta arb.ete ar v%rt, h åll. land, trots allt niotstånd mot detsamma. Trodde dock a t t kvinnornas rösträtt till en att offra ra liv och v%ra krafter p% at1 Fru Agda östlund höll därefter ett före- början komme latt verka tillbakagang för ar- först skapa e t t ,jordvarde och sedan förränta drag, vari hon agnade förslaget en kritisk granskning, synnerligast ur speciell kvinno- betar ek lasse:^,' detta på grund av den stora det. E t t arbete som borcte:'överstiga mansk, synpunkt. Tal. betonade a t t kritiken fråil olrunnighet i ' sociala spörsniEl och det ringa liga krafter, och som. oc.ks% börjar överstiga kvinnoh%ll avsåg a t t vinna avsevihtla för- intresse soin i allmänhet råder bland våra kvinnor. E t t -gott lromlner clen dock bl. a. clen svenska bondens krafter. At t det int; ' bättringar i förslaget ocli saledes icke vore a t t niedföra: arbetareklassens man bli' tvin- gjort clet förr beror p& a t t han som typ ar av nedrivande natur. Tal. papekacle aven inledningsvis a t t i kommittén soni uppgjort gade a t t söka f å kvinnorria nied sig, något som du säger Lars, världens allra 'starkast( som hittills försunimats i hög grad. Och. det förslaget suttit endast tvenne man med fri. och till samha.llsgrundva1 lanipligaste mate sinnad %skadning, nämligen hr Branting och kommer a t t bli av stor betydelse för v%rt land a t t kvinnorna få sitt ord med i de fra- rial. Men samhällsbyggnaden som skall vilr häradshövding Akesman. Det vore sakerli. gen dessa man ha a t t tacka för a t t för. gor, som avgöras i den lagstiftande f örsam- p& hans .arbete har blivit för tung, darföi ' vi 'slaget antlå .ar .så bra soin ctet ar, uta.n dein lingen. ' D5rf ör ' böra vi socialdemokrater a t t den blivit för invecklad och för belastad kraftigt f rainhava ki7avet .på f ull politisk skulle det givetvis varit sämre, och clet vore och vi bevittna. hur grunden sviktar och ge: ctarför oriktigt att, som skett, ge dessa mar medbor.garrätt å t Sverges kvinnor. sig. ' .' skulden' för . a t t försla.get' är sa dåligt son -Efteråt vidtog samkvani f ör klubbens medlemmar. - Ja, det är svåra tider vi leva i, suckad det är. Tal. anrriarlrte på pensionernas knapp Den' 13 mam hade klubben anordnat ett Anders.. het, bristen p% förebyggande atgarder, in, . validitetsbegreppets oklara utformning samt stort ' offentligt niöte i dyrticlsfrågan, vilket -. Svårare ha de varit, sade -~ar .s . N" kvinnornas o.gynnsainina stallning i f örslaget blev mycket vällyckat och var besökt av et1 de utlandslm ' f ogdarna p% Engelbrelrts t I denna sistnämnda fr%ga hävdade talariii par hundra personer. Red. , Gunnar Löwe. gren fr%nM almö höll härvid e t t präktigt ock ?lagade och utsö.go oss; då' var det va nan a t t kvinnor och maii borde jämställas innehållsrikt föredrag, däri han p &e t t bril, värre. Mot den från fattigvårdshåll kommande upp fattningen a t t ' f örslagets geiionif örandc jant sätt belyste orsakerna till dyrtiden i - .VSrre 17ar det' kanske, 'medgav Per, me skulle . ha.mma sparsamheten reagerade tal, allmänhet och den särskilt nu rådande dyrti, inte hopplösare.. Fogdarna, .Jösse Eriksso kraftigt. . Slutligen betonade tal. ytterligare den. Tal.. påpekade Sven de gtgarder, som och de dar lruncle vi slå. ihjal, inen v,år a t t det var i .förhopljning a t t förslaget' ic.ke vore a t t vidtaga mot clensainma, bland vilka vore tullarnas 'successiva sänkning. och stark idit te antagas utan avsevärda förbättringar, iiutida utsugare komnia vi inte..&t. Upplop som kvinnorna fö'ra sin opposition mot det. uppslutning kring kooperationen. Berörde och uppfor ' ä r o f örbjudna numera. Och aven sockerfrågau och hiir farligt det kunde samma. bli för den konsunisrande allmiitiheten lcomma ingenstani nu bara för a t t vi äro s 0111 Mötet beslöt, sedau flera, resolutiousf örslag triistväsendet finge för stort insteg i vårt tryckta på alla sidor. VBra skaror smalt framlagts, a t t inskriinka sig till a t t uttala sin fulla anslutning till de synpunkter som land, vilket visat sig redan nu vicl sockerfrå- ihop mer och m.er, ..hoppet överger oss, oc gans avgörande, där: både regering och riks: anlagts i f ru östlunds föredrag. vi smittas alltiaera. av tidens allmänna fö dag fallit till föga för den mäktiga socker- Mötet vas tyvärr fåtaligt besökt. trusten. Efterat Beslöt mötet enhälligt göra flacknipg. Var och en .%rn u sig själv nä Den 2 mars, den intern.at.ionella Itvinnoda, f öljande uthalande: n~ast,o ch om en av de våra lyckats komin gen, var f ru Ruth Gust.afson har och höl: Mötet anser a t t såväl stat soiri lroninlune~ ur elänJet, så hjälper han .tili a t t . förtryck e t t med starkt bifall mottaget föredrag övei i första hand böra ingripa för a t t p% nggot ämnet: )För medborgarriitt, f ör niäniiisko be övriga sgm ännu sitta i lrlistret: satt stävja den alltjämt f ortsatta pisstegrin. rä t t I'. gen $ i livsförnödenheter', ävensom at t ar. - Och föraktade äro vi ?v hela follre Söndagen den 16 mars var niöte ined 'sani betarna mera än hittills böra'ansluta sig til: Bondbasse och bondtjuv heta vi i stadern kväm (klubben har sådant 3:clje söndageri : såviil den koope~ativas om den fackliga ock och bondlandet lrallas med omätligt förakl va r . månad p% vintern), då religionsunder politiska rörelsen, f ör a t t gen0111 samman, visningen i skolorna cliskuterades. Efter er den jord, vars ranta ~ 7 si k ola skapa och .er slutnipgens makt vidtaga de Atgarcler son livlig diskussion antogs. följande uttallande ' äro lämpliga f öi- åstadkornmandet av billi, lagga. Har vårt olyckliga stånd en verk 'Emedan religionsundervisningen i va: gare levnadsvillkor. lig vän i hela samhället8 D.e bästa bland dc ' ' tid icke har n%gon som Iielst praktisk' bety O-a N-g-n; andra klasserna äro snalla mot oss ungefä; delse för barnens uppfostran, utan fastme: .. . . . .. . bidrager till begrepppsf örvirring o mot s a som vi äro snalla mot våra kor som V. . mjölka, j a iqte riktigt på .s;linma ;is2 för vi sjukkassorna. Tjänarna äro ej under- se alltid. till a t t våra mjölkkor ha . fullt kastade olyel~sfallsförsakringen och upp av vad de . behöva, t y . då lnjölka. de f ör lantarbetarna, aio . bestämmelserna ju vida biittre, men hur niånga av vara ytterst bristfälliga. v5.iiner ha försttnd om a t t medverka till Allt detta utgör aven orsaker till de realiseraiiclet av ditt politiska pro.gram sorgliga löne- och arbetsförhftllande- 1'~ni.s- ett starkt boiidestaad9 Aro de rik- na, sarskilt pk landet, men aven bland tigt sniilla skriva de artiklar -och dikter till tjänarna. i. st.&derna,s amt' anledningen oss och liela .niet1 :oss som nl~gon sorts' lek- till at t allt: flera personer inom ;dessa saker. Näx vi gå och al& p& en aug i skjort- förvarvsgrenar ;&nda si,t.t.y rke ryggen iiriiiarna och i f olkdrälrter helst, så 1ra.n '.en f ö r at t såsom yrlie.sarlJetare t ~ a n as itt iiiAla,re f å tag i oss och göra en .tavla som bröd i industristgderna.. Fr&n 1895 eii bnnlrdirelrtör sedan Iranske köper och till 1907 har antalet lantarbetare sjuri- NU #R DET MINSANN INTE SVART ATi har p5 sin vägg. Tavlan andas sol och Ijixs Bit fran 2,356,440 till 1,975;245 och tja- Ffi EN FIN OCH BRA n($R SE'N VI p- FATT KRONANS TVATTPULVER.:( och jordpoetisk idyll, därför . a t t de tunga llarnas an'tal f rh i 1,313,957 . till tankarna och de eviga bekymren hos 1,249,383. Partilager. i Stockholm hos Daw. Dahl, staffagefigii1:eraa inte syns. Hade jag blivit L'riewaldsgriind 3. Allm. tel. 252 52. Rike. - Men de från dessa bada yrkesgrup- 29 07. koiistniii som jag tiinlrte, så slr~iilej ag lan- per kommande arbetarna och arbeter- Pai tik ger för landsorten bos A.-B. Tekn. cerat en a y konst dar det osynliga koinnier skarria bilda siitillvida en fara för Fabr. Kronan i Karletad. Ordertelefon 10 89. fraiii i fiirgerna, och (15 skiil.le ni sett tav1a.n industristädernas yrkesarbetare son? sldaii den vel.kligon varit. , de öka de arbetsl.ösas armé och inverka tala den ofta under! &ånader innehåll- försämrande på arbetsförhållandena na lölien. Därjämte söker förbundet genom att de ej äro vana vid at t satta att genom uppriittandet av upplys- sig till motsf And mot arbetsgivarnas ningsbyråer, platsförmedlingskontor TYnarn is och lantarlieta'rnas fick- ' bemödanden at t g.öra arbetsvilikoren och lii,selokaler' undandraga sina med- för sig fördelaktiga, och vi'dare ej äro lemmar . de yrkemnässiga platsförmed- liga organisationer i Tyskland. vana vid' at t ställa ens' de minsta an- larnas inflytande samt giva dem till- språk på livet. Även de tjänare i sta- fälle at t på ett gagneligt satt tillbrin- . (Till Morgonbris f rån Int. faclrf ör7 derna, som övergii. .till yrkesarbetet, ga sin lilla fritid i kretsen av kolleger. eningskorrespondensen.) utgöra på liknande satt billiga och Dar man lyckas upprätta nå'gra plats- villiga arbetskrafter. Även :dessa ha- anvisningsbyråer, kan man aven direkt De båda yngsta fackliga o'rganisatio- va i följd av sättet för ,sin avlöni.ng inverka pk löne- och arbetsvillkoren. 'nerna i l'yslrland äro tjänarnas ' och helt. andra f örestallningar. om pennin- Detta har redan mariga gånger ägt lantarbetarnas förbund. Båda urgani- gens varde an de arbetare, som nied rum. Genom avslutandet av privata Sationerna bildades und.er 1909 för ar- sin arbetsförtj'iinst måste bestrida alla avtal hoppas man aven så småningom betarekategorier, som i rättsligt av- sina .utgifter, iiven de f6r bostad och kunna få bukt på tjanstehj onsstadgan- seende stå långt efter arbetarna i: all- f öda. dena. Därjämte har förbundet 'uppre- mänhet. Lantarbetarna och tjiinarna pad.e gånger riktat inlagor till lcommu- iiro ej såsom de övriga 'arbetarna un- Alla 'försök at t inverka på lagstift- nernas och staternas lagstiftande for- derkastade yrkesförordningen utan ningen till förmån f ~ dres sa .arbetare- Har samlingar för at t förska.ffa sina med- . tjanstehj onsstadgandenrt, av vilka i grupper hava slagit- 'f el. visade lemmar f ördelar. Tyskland finnas 44 och vilka nästan sig ånyo, at t arbetarna äxo' hanvisade För en. månadskontingent av 50 pf. .alla förvägra arbetarna föreningsrat- till sjalvhjalp,, oni de vilja förbättra ten. Arbetsgivarna hava enligt tjän- sin 1evnadsst.allning. För de under erhålla medlemmarna en f örbundstid- ning samt och sjukhjälp': stehjonsstadgandena ratt at t genom tjansteh jonsstadgan levande yrkes- . Forts. polisen låta återhämta arbetare som gkppema är det dock icke lätt att begått kontraktsbrott; en. del' tjänste-. utöva sjalvhjalp, varför de organisera- hjonsstadganden giva. arbetsgivarna de arbetarna överenskommo om akt aven ratt att aga .de hos dem .anställda understödja dem i detta bemödande. tjanarna. De i de fria fackföreningarna organi- Även i annat avseende äro lantirbe- serade aibetarna liimna därför tja- tarna och tjanarna sämre ställda .an narnas och lantarbetarnas förbulid' rna- Lil1.a Maja levde ett kort liv. Var yrkesarbetarna. Kost- och logivasen- teriellt oc;h 'moraliskt bistånd. . Det har knappt ett år förrän hon gömdes i jor- det, som tjiinarna nästan allmant äro visat s ig at t solidaritetstanken aven den. underkastade, samt ersättningens del- vinner insteg i dessa arbetaregrupper, Ändock lever lilla Maja friskt i min- visa utgående in natura, vilket .nästan och at t trots alla svårigh.eter organisa- net hos sina syskon, fastan 'det a r över allmant gäller för lantarbetarna, brin- tionen inom nämnda yrk-en utövar be- tjugu år sedan hon gick hort. Det ar ga arbetarna inom dessa båda yrkes- tydligt inflytande på arbetsförhållan- underligt, tycka syskonen, a t t de just grupper, i synnerhet lantarbetazna, i dena. För biida ki%tegoriei:na bildades minhas lilla Maja; de ha ju varit s5 ett vida större beroende, an vad fallet genom, beslut på en fackföreningskon- många och flera äro döda -. men s& ar för de yrkesarbetare, vilka avenle- gress fackförbund och ställdes medel ar det. des fortfarande hava kost och logi hos till förf ogande. Hon 'skulle int.e få heta Maja utan sina mästare. Därtill kommer, at t de T j a n a r n a s f ö r b u n d bildades Mia, f örklarade 'mor, man sjcd&nen arbetare, som äro underkastade tjiin- 1 april 1909. I några stader funnos re- ville at t .hoii skulle heta Maja.. stehjonssta.dgan,' ej st% under arbeta- dan bland tjanarna lokala f öreningar, -- Mor, hon har blå ögon, hon skall reslcyddslagarna, och i de fall dar ar- vilka anslöto sig till förbundet. Vid heta Maja! Mor, hon ar född i maj, hetareförsakringen tillampas pb dem slut.et av. 1911. utgjorde medlemsanta- hon skall heta Maja! Mor, börja inte sker det i regeln under andra villkor let 5,751 , i 38 avdelningar. blommorna i skogen växa i maj 'l an fös yrkesarbetarna. Så t. ex. äro Det f öinämsta resultatet av f örbun- Instinktivt tyckte syskonen, a t t lantarbetarna och tjanarna ej sj ulrför- dets verksamhet ar erbjudandet av Maja var en liten blomma och at t hon sakringspliktiga i alla tyska stater rättsh jalp &t sina medlemmar. Genom var så ren som sjön ar endast nar och dar de äro det, tillhöra de de förbundsförtroendemannens direkta isen nyss brutit loss. kommunala sjukkassorna, på vilkas ingripande. och genom vädjande till Maja blev nu också ett litet under- ,%kvaltning och verksamhet de försak- domstolarna har man i många fall lyc- barn: Hon var inte mer an en sex sju .fade medlemm&rna ej hava nigot in- kats erhalla. andra b%tyg åt tj.anarna månader, nar hon förstoa a t t vacka +fl.ytande och som darför i sin v e r k samt formå arbetsgivarna a t t utlämna syskonen, som skulle till skolan. Hon Barnhet. stå betydligt efter de andra fliclrorna~t illhörigheter oeh at t utbe- skrattade och skrek och kl.appade i k' . .- - . .. . .. . Nya Ban:ken Avdelnings kontoret: . Kungs! at an Z v . - STOCKHOLM - ' , Betalar högsta Sparkasseränta. . - Sparkrissa . ' 1 2 proc. i .- - . 1 . r . .. ; , händerna tills at t de lrommo upp, och då var glädjen omåttlig över at t ha lyckats. Nu:var de t nog s&, at t mor viiclcte barnen, men s% måste hon fort u t t ill bagarn för a t t .köpa b.rod oeh fö+söka komma i tid for at t få med av 'det som var fran föregående dag, för det KÖP Edra Arbe.tskIä. blev l'itet mera. T y hos lilla Maja var det .mycket fattigt. Men at t den väck- Zooperafi va SyfaSrigen Cinnéa, c ningen' ej var tillräcklig, hade lilla Stora Vattugatan 5 , 2 tr. Maja upptäckt. I gengäld lärde nu syskonen lilla Maja at t gå. Det var hela eftermiddagars arbete och glädje och det lyckades gott. Den som dock var mest glad var nog lilla Ma,ja. Nu behövd.e hon inte längre skrilra och slå i sina sni& harider eller rycka far i skägget, s2 at t han skrek, utan nu kunde hon gå omlrring och ruska i sangarna. Till Arets majdemonstrationer har partistyrelsen sasom festmarke antagit Men det varade ej länge. Ma-ja gick 'bort från mor och f a r och syskon. Den röda prästkragen Hennes lila liv skulle man nu tycka meningslöst. Men skall man dGma s%? vilken i dagarna börjar distribueras till alla. de kommuner som rekvirerat.' Kommuner I cke Bnnu rekvirerat, torde fortast mojligt göra detta. Föreningar, klubbar, loger och - Tank, vad allting ver1rad.e ljust ira organisationer eller partivanner p& alla &dana plateer, dar kommuner icke finnas s och lät t , nar Maja levde, minns ni det .cke ejB.lva hemtaga partiets demonstrationsmhke, aga ratt att rekvirera detsamma. j barn? brukar mor fråga. Jag förstår röda pgetkragen eandes endaet mot postförekott och koatar 15 kr. pr 100 st., 7: SO pr 5( inte, vad det var med den flickungen, Avenledee utkommer i Ar partiets sedvanliga men allting blev mycket tyngre, sedan 'hon gick bort.' Ista-Maj pu blik ati.on ned bidiag fran olika pennor och med praktiga illustrationer och konstreproduktio: En fläkt av poesi i ett fattighem var Imelaget ar tecknat av' konetnaren Nils Kreuger. Kommuner, som annu icke insant hennes liv. rvieitioner i ?l maj*, torde,omedelbart göra.detta. Till föreningar, klubbar, loger och. S; ikilda partiviinner a platser, diir kommunerna icke sjalva hemtaga *l maj;, lämnas a ikriftlig iekvieition och mot postförskott publikationen ifraga efter 18 öre pr ex. ' Förs iingspriset ar 25 are. . . i MA majblomm.txn ocb maj-publikation.en spridas ut -över hela landet aven till i . minsta vrá!, . Rekvisitioner stgllaa :till Partiexpeditionen, Barnhusgatan 1G9 ' Stockholm. I Sv. Livräntefbrsakringsbo1aget Sot,-dem. kvinnornas samorganisatioil i Sthlm styrelse sammantriider 3:dje fred$ i .v arje - mhnad kl. 7 e. m. B l3ryggeriarb.-fl exp., Bamhuegatan 14. Ordf. och korr Folkpensionering. fru A. Frosell, Vastmanna.g. 48, 4 tr. tel. 286 58. Kassörskan traffas 'för upp 'Folkfö rsäk~ing. tredje fredagen kl. 7 e. m. första manad Livförsäkring. varje kvartal å Bryggeriarb.-förb. exp; Förmånligaste 'fö~akringsvillkor. Kiruna mm.-dem. k&mnoklubb haller ordinarie möten 1:sta och 3:4e m gen karje månad i Folkete Hos' lilla s Stockholms Folkbank 8,811 e. m. . Huvudkontoret: Klarabergsgatan a3. Hälsingborgs soo.-dem. kvin Kvinnan motarbetar Kommendörsgatan 25. klubb avhaller mote 1:sta och 3:dje ml kvdeh-kontor : , Barnhusgatan 16. gen i manaden i Folkets Hus F-sal kl.. 8 sitt eget bästa Flemhggatan 59 B. Sjukkassan' har uppbard andra m0 . - Lidingö Villastad. milnaden. nar bon avrader mannen att teckns försak- Depositions-Ränta ring B sitt eget eller.'b ~ g g em akarnas liv. Pb Kapifa1räkn.-Ränta } 5 proc. . grund av mindre dödlighet ha kvinnor 18gre Gellirare sot.-dem. kvinnokl premier i DE F ~ R E W A D E .P remiebe. avhiller ordinarie' möte 1:sta och 3:dje frielae vid sjukaom och olycksfall, m. fl. for- dagen varje ' m&ad kl. 4 e. ,m. Lok . . maner. . . . . Kassafack f r h 'kr. 5 pr Ar. Folkets Hus.