Bostadsnära natur - Gamla lösningar på nya problem? Författare Victor Sjöström Lucas Kjellman Handledare Juan Velasquez Kandidatuppsats i kulturgeografi VT 2024 Institutionen för ekonomi och samhälle Avdelningen för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Uppsats/Examensarbete: 15 högskolepoäng Nivå: Kandidat Kurs: KGG320 Termin/år: VT/2024 Handledare: Juan Velasquez Examinator: Robin Biddulph Nyckelord: ”Bostadsnära natur”, ”Ekosystemtjänster”, ”Social hållbarhet”, ”Planeringsideal”, ”Stadsplanering”, ”Hållbara gröna städer”, ”Socio-ekologi”, ”Bostadsnära natur”, ”Platskänsla”. Antal ord: 17990 Sammanfattning Göteborgs stad växer och befolkningsprognosen pekar på att 153 000 nya göteborgare kommer att ta plats i staden. Livet i städer är förknippat med stress, fysisk och psykisk ohälsa. Ekosystemtjänster är ett alternativ för att motverka de negativa aspekterna förknippat med stadslivet. Ekosystemtjänster som erbjuds i den bostadsnära naturen har varit fokus för studien. Forskning visar att 300 meter är ett gränsvärde för hur långt människan är villig promenera för att nyttja ett naturområde ofta. Således är det av vikt att de ekosystemtjänster som erbjuds i den bostadsnära naturen är i balans med efterfrågan. Studien utgår från ett socio-ekologiskt teoretiskt ramverk som innebär att människan påverkas av naturen men att naturen även formas av människan. Den bostadsnära naturen har värdesatts olika beroende på rådande planeringsideal och samhällsklimat, människans behov av naturen har inte förändrats utan snarare ökat. Med detta i åtanke har studien försökt fånga de planeringsideal som står bäst i relation till önskade kvalitéer från befolkningen. Metoden för studien har varit semi-strukturerade intervjuer med invånare i Göteborgs stad, urvalet av respondenter rekryterades ur den valda populationen som var Göteborgs invånare. Metod för analys genomförs med en tematisk analys där fyra huvudteman identifierades: bostadsmiljö, ekosystemtjänster, social hållbarhet och planeringsideal. De fyra huvudteman presenteras i resultatet och ligger till grund för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien kom fram till att de kulturella ekosystemtjänsterna var de högst premierade i den bostadsnära naturen. Tillsammans med hög biologisk mångfald och möjlighet till sociala aktiviteter. Planeringsideal som utmärkte sig var de med fokus på människans upplevelsevärden av den bostadsnära naturen. Planering för framtidens städer kräver ett samarbete mellan planering och boende för att uppnå ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer för människan och naturen. __________________________________________________________________________________ Institutionen för ekonomi och samhälle Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Viktoriagatan 13, Box 625, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 es.handels.gu.se 2 Abstract The city of Gothenburg is growing, population forecasts indicate that 153,000 new residents will be settling in the city. Urban life is associated with stress, and physical and mental health issues. Ecosystem services are an alternative to counteract the negative aspects of urban living. The focus of this study has been on the ecosystem services provided by residential nature. Research shows that 300 meters is the maximum distance people are willing to walk to frequently use a natural green area. Therefore, it is important that the ecosystem services provided by the residential nature is able to meet the demand. The study is based on a socio- ecological theoretical framework, which means that humans are influenced by nature, but nature is also shaped by humans. The value of residential nature has varied depending on prevailing planning ideologies and societal climate, but humans’ need for nature has not changed, rather it has increased. With this in mind, the study has aimed to capture which planning ideals that best relate to the desired qualities expressed by the population. The study’s method involves semi-structured interviews with residents of Gothenburg. The respondents were selected from the chosen population, which consists of Gothenburg residents. The method for analysis was thematical analysis, four main themes were identified, residential environment, ecosystem services, social sustainability and planning ideals. These four main themes are presented in the result and form the basis for answering the study’s research questions. The study concludes that cultural ecosystem services are the most highly valued factor in residential nature, along with high biodiversity and good opportunities for social activities. Planning ideals that stood out focused on human experiential values of residential nature. Planning for the cities of the future requires collaboration between planners and residents to achieve a sustainable society with good living environments and conditions not only for nature but for humans as well. Keywords:” Urban greenery”, “Ecosystem services”, “Social sustainability”, “Planning ideal”, “Urban planning”, “Sustainable green cities”, “Socio-ecology”, “Residential nature”,” Sense of place”. 3 Förord Vi vill börja med att rikta ett varmt tack mot de respondenter som har ställt upp med sin tid och sina insikter om bostadsnära natur. Vi vill även tacka vår handledare Juan Velasquez för hjälpen vi har fått under resans gång. Till sist vill vi tacka varandra för ett gott samarbete. 4 Innehållsförteckning 1. Introduktion .......................................................................................................................... 8 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 8 1.2 Problemformulering ......................................................................................................... 8 2. Syfte och frågeställning ........................................................................................................ 9 2.1 Syfte ................................................................................................................................. 9 2.2 Frågeställning ................................................................................................................... 9 3. Teori och tidigare forskning ................................................................................................ 9 3.1 Teoretisk utgångspunkt ..................................................................................................... 9 3.2 Centrala begrepp ............................................................................................................ 10 3.2.1 Ekosystemtjänster .................................................................................................... 10 3.2.2 Social hållbarhet ...................................................................................................... 10 3.2.3 Bostadsnära natur .................................................................................................... 10 3.2.4 Urban grönska ......................................................................................................... 10 3.2.5 Planeringsideal ........................................................................................................ 10 3.3 Tidigare forskning .......................................................................................................... 10 3.3.1 Introduktion ............................................................................................................. 10 3.3.2 Ekosystemstjänster .................................................................................................. 10 3.3.3 Social hållbarhet genom bostadsnära natur ............................................................. 12 4. Framväxten av bostadsnära natur i Göteborg ................................................................ 14 4.1 Introduktion .................................................................................................................... 14 4.2 Tidig Planering i Göteborg ............................................................................................. 14 4.3 1900 - 1930 Trädgårdsstadsidealet. ................................................................................ 15 4.4 1930 - 1960 Folkhemmet och Funktionalismen. ............................................................ 16 4.5 1960 - 1980 Bostadssaneringar och Trafikseparerade nya områden .............................. 16 4.6 1980 - Nutid förtätning på bekostnad av grönt............................................................... 17 5. Metod ................................................................................................................................... 18 5.1 Introduktion .................................................................................................................... 18 5.2 Forskningsdesign – Kvalitativ metod ............................................................................. 18 5.3 Samtalsintervju ............................................................................................................... 18 5.3.1 Urval och population ............................................................................................... 19 5.3.2 Genomförande ......................................................................................................... 19 5.4 Analysmetod ................................................................................................................... 20 5.5 Etiska avvägningar ......................................................................................................... 22 6. Resultat ................................................................................................................................ 22 6.1 Introduktion .................................................................................................................... 22 6.2 Bostadsmiljö ................................................................................................................... 22 5 6.2.1 Platskänsla ............................................................................................................... 22 6.2.2 Geografisk plats ....................................................................................................... 23 6.2.3 Skala ........................................................................................................................ 24 6.2.4 Påverkan .................................................................................................................. 24 6.3 Ekosystemtjänster ........................................................................................................... 25 6.3.1 Reglerande ............................................................................................................... 25 6.3.2 Stödjande ................................................................................................................. 25 6.3.3 Kulturella ................................................................................................................. 26 6.3.4 Försörjande .............................................................................................................. 27 6.4 Planeringsideal ............................................................................................................... 28 6.4.1 Utformning .............................................................................................................. 28 6.4.2 Variation .................................................................................................................. 28 6.4.3 Estetik ...................................................................................................................... 29 6.5 Social Hållbarhet ............................................................................................................ 30 6.5.1 Trygghet .................................................................................................................. 30 6.5.2 Psykisk och fysiskt välbefinnande .......................................................................... 30 6.5.3 Aktivitet ................................................................................................................... 31 6.5.4 Upplevelsevärden .................................................................................................... 31 7. Analys .................................................................................................................................. 32 7.1 Introduktion .................................................................................................................... 32 7.2 Vilka ekosystemtjänster efterfrågas av Göteborgs invånare i den bostadsnära naturen? 32 7.3 Vilken relation har Göteborgs invånare till den bostadsnära naturen, hur viktig är den för deras sociala hållbarhet? ................................................................................................. 33 7.4 Hur upplever Göteborgs invånare kopplingen mellan bostaden och naturen? ............... 34 7.5 Vilket planeringsideal ligger bakom den lyckade bostadsnära naturen i staden enligt Göteborgs invånare? ............................................................................................................. 36 8. Diskussion ........................................................................................................................... 37 8.1 Sammanfattning av resultat och analys .......................................................................... 38 8.2 Diskussion av resultat och analys ................................................................................... 39 8.3 Metoddiskussion ............................................................................................................. 40 8.3.1 Validitet och reliabilitet ........................................................................................... 40 8.3.2 Källkritik ................................................................................................................. 41 8.4 Generaliseringsbarhet ..................................................................................................... 41 8.5 Vidare forskning ............................................................................................................. 41 9. Slutsatser ............................................................................................................................. 42 Referenser ............................................................................................................................... 43 Bilagor ..................................................................................................................................... 47 Bilaga 1. Intervjuguide ......................................................................................................... 47 6 Figurförteckning Figur 1.Intervjuinformation…………………………………………………………...…...…19 Figur 2. Exemplifiering av hur kodning av materialet har genomförts……….………..…….21 Figur 3. Bild från Carlas innegård i Majorna………………………………………………...26 7 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Städers förtätning och urbaniseringsgrad ökar globalt och det leder till nya utmaningar för städerna och dess invånare, men även möjligheter (Antrop, 2004). Dagens diskussion kring hållbarhet berör faktorer som ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Planeringsidealen påverkar hur den bostadsnära naturen tar plats i stadsrummet och vilka egenskaper den blir förknippad med. Studien fokus ligger på bostadsnära natur och de ekosystemtjänster som erbjuds i staden, hållbarhetsfrågor som i främsta hand är kopplade till det ekologiska och sociala. Enligt Göteborgs prognoser ska staden växa och förtätas, populationen beräknas öka med 153 000 invånare till år 2050 (Göteborgs stad, 2024). Göteborg strävar efter att fortsätta vara en grön hållbar stad, där urban grönska ska vara en självklar del av stadsplaneringen (Göteborgs stad, 2022). Göteborgs population ökar vilket innebär ett ökat bostadsbehov som kräver exploatering av marken för nya medborgare och ny infrastruktur vilket leder till att värdefull urban grönska och bostadsnära natur tas i anspråk för att möta behovet. När staden expanderar är det viktigt att behålla de gröna värdena i staden för att bevara den ekologiska mångfalden, de positiva psykiska och fysiska effekterna det medför. Det blir en utmaning för Göteborgs stad som enligt sin översiktsplan vill bibehålla en sammanhållen stad med jämlikt utbud för stadens ekosystemtjänster. 1.2 Problemformulering Den sociala hållbarheten påverkas av ekologiska värden i den bostadsnära naturen, därav har städers ekosystemtjänster en stor påverkan på hur människor mår i den förtätade staden. Den socio-ekologiska perspektivet är således viktigt att ta hänsyn till vid planering av bostadsnära natur. Studien kommer belysa vilka ekosystemtjänster som premieras i den bostadsnära naturen av Göteborgs invånare. Grönska och naturupplevelser är vida känt som återhämtande och dess fysiska och psykiska stärkande effekt är väldokumenterad (Berman et al., 2008; Ulrich et al., 1991). Göteborg är en gammal stad som grundades år 1621 (Göteborgs Stad, 2024) där flera aktörer som arkitekter, stadsplanerare och företag har varit med och format staden och dess platser. Staden är uppbyggd av olika stilar som inspirerats av stadens olika mål för tiden samt de dåvarande idealen, idéer och arkitekturstilar. Visionen för Göteborgs stad har förändrats i förhållande till samhällets olika kriser och mål genom tiden och fortsätter att förändras än idag. Visionen för staden och dess ständiga förändring korrelerar inte nödvändigtvis med medborgarnas liv och vardag. Hur planeringsidealen för tiden förhåller sig till och planerar kring frågor som boende, bostadsnära natur, social hållbarhet samt ekologisk hållbarhet påverkar hur dessa aspekter tar form i stadens funktioner, geografiska platser och stadsrum (Johansson, 2019). Studiens fokus ligger på hur planeringsideal förhållit sig till grönskan och den bostadsnära naturen i staden. Hur det speglas i stadens olika områden är av stort intresse för denna studie. Vilka av de verkande planeringsidealen i stadens historia har enligt medborgarna lyckats med planeringen av bostadsnära natur eftersöks i studien. 8 2. Syfte och frågeställning 2.1 Syfte Studien syftar till att undersöka hur invånarna i Göteborg upplever bostadsnära natur i förhållande till de ekosystemtjänster den erbjuder, vilken relation de har till den bostadsnära naturen och hur den har integrerats i Göteborgs olika planeringsideal. 2.2 Frågeställning • Hur upplever Göteborgs invånare kopplingen mellan bostaden och naturen? • Vilka ekosystemtjänster efterfrågas av Göteborgs invånare i den bostadsnära naturen? • Vilken relation har Göteborgs invånare till den bostadsnära naturen, hur viktig är den för deras sociala hållbarhet? • Vilket planeringsideal ligger bakom den lyckade bostadsnära naturen i staden enligt Göteborgs invånare? 3. Teori och tidigare forskning 3.1 Teoretisk utgångspunkt Socio-ekologi ligger som grund för studiens teoretiska ramverk och är en del av den humanekologin som tillhör sociologin och berör människans relation med naturen och hur samspelet mellan miljö och människan är beroende av varandra (Folke et al., 2002). Det teoretiska ramverket är relevant för studiens koppling mellan människan och ekosystemtjänster och hur de påverkar varandra. Socio-ekologiska perspektivet tillämpas i de avslutande kapitlen av studien, samspelet med bostadsnära natur och planeringsideal samt de efterfrågade ekosystemstjänsterna. Socio-ekologin behandlar samspelet mellan organisationer, grupper och samhällen samt deras fysiska omgivning. Socio-ekologiska teorier undersöker ofta urbana sociala problem, stadens rumsliga struktur och relationen mellan centralort och omland (Nationalencyklopedin). Collins m.fl. (2011) anser att ekosystem påverkas av människan samt att människan påverkas av ekosystemen, den bostadsnära naturen med dess ekosystemtjänster bör således ses genom ett socio-ekologiskt förhållningssätt inom stadsplaneringen. Enligt Liu (2007) råder det en allmän uppfattning att det socio-ekologiska perspektivet är rätt sätt att förhålla sig till hur ekosystem, miljö och klimat förändras och hur det bör studeras. Den kulturgeografiska ansatsen för studien var att skapa en relation med bostadsnära natur och människors efterfrågan av goda livsmiljöer, fysiskt representerat av ekosytemtjänster och geografisk avgränsad till Göteborgs Stad. Den direkta kopplingen till det socio-ekologiska teoretiska ramverket och kulturgeografi återfinns i studien av människans behov samt formning av det fysiska rummet genom erfarenheter, preferenser och efterfrågan. 9 3.2 Centrala begrepp 3.2.1 Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är indelade i fyra kategorier, stödjande, reglerande, försörjande och kulturella och bidrar till människan livsmiljö och välbefinnande (Boverket, 2023). 3.2.2 Social hållbarhet Social hållbarhet inom samhällets ram är enligt Folkhälsomyndigheten, ett samhälle som präglas av jämlikhet och jämställdhet där människor lever ett gott hälsosamt liv. Där det råder hög tolerans och människors lika värde står i centrum (Folkhälsomyndigheten, 2022). 3.2.3 Bostadsnära natur Studien använder sig av Göteborgs stads definition av bostadsnära natur som innebär en yta av grönska eller vatten på minst 0,2 hektar inom 300 meter från bostaden (Boverket, 2007). 3.2.4 Urban grönska Urban grönska avser stadsnära grönska i stadsmiljö. Det kan innefatta gröna tak, mindre trädgårdar, kolonilotter och stadsparker stora som små. All typ av grönska i staden(World Health Organization, 2017). 3.2.5 Planeringsideal Planeringsideal syftar till de olika idéer och teorier som varit paradigm för stadsplanering för tiden. De identifierade planeringsideal som verkat i staden under tidsperioden 1900 - 2024 är trädgårdsstaden, funktionalismen, sen-funktionalismen och blandstaden (Lindman, 2022). 3.3 Tidigare forskning 3.3.1 Introduktion I detta kapitel om tidigare forskning kommer social hållbarhet, ekosystemtjänster och bostadsaspekter i förhållande till bostadsnära natur presenteras. Den tidigare forskningen om bostadsnära natur tillsammans med tidigare planeringsideal för bostandsnära natur är tänkt att agera som en god grund för förståelse för studiens syfte och resultat. 3.3.2 Ekosystemstjänster De ekosystemtjänster som återfinns i den bostadsnära naturen ökar på olika vis välbefinnandet för oss människor. Den globala diskussionen kring ekosystemstjänster baseras i modern tid kring en generell klimatinriktning och resiliens (Wu, 2014, p. 212), ekosystemstjänsters värden ses som en motverkan mot klimatpåverkan och en del av hållbar utveckling av städer. Regionala utmaningar ser till att lösas med lokala ekosystemtjänster som inte nödvändningsvis behöver vara en del av den globala lösningen utan målen i det lokala är mer konkret som bullerreducering, urban grönska och avkoppling. De blåa och gröna ekosystemstjänster som samhället erhåller är inget nytt men diskussionen har aktualiserats under 2000-talet enligt Seppelt (2011) på grund av ökad urbanisering och ökad efterfrågan av tjänsterna och i synnerhet från år 2009 och framåt (Boerema et al., 2016, pp. 360-361). Det existerar mer forskning på gröna ekosystemtjänster än övriga 10 ekosystemstjänster och hur den påverkar människan vilket Veerkamp (2021) understryker i sin forskningsöversikt. En tänkbar anledning kan vara skillnaden i den fysiska och praktiska utformningen men även önskade effekter av planerade ekosystemtjänster. Enligt Seppelt m.fl. (2011, p. 630)har rapporten från MA (2005) bidragit med att föra ekosystemstjänster upp på dagordningen, den är primärt inriktad mot ekosystemstjänster globalt och merparten av rapportens fokus ligger på hur naturresurser påverkar och utvecklar samhällen. Enligt MA:s rapport (2005) om ekosystemstjänster delas tjänster inom ekosystem in i fyra olika delar: reglerande, försörjande, kulturella och stödjande tjänster. Vidare går det att dela in ekosystemstjänster i direkt och indirekt påverkan, där den direkta påverkan är individens aktiva interaktion och kontakt med ekosystem, det kulturella och försörjande. Den indirekta effekten av ekosystem kännetecknas av den underliggande funktion för individen utan att aktivt besöka eller nyttja densamme, som vattenfiltrering, effekten av biologisk mångfald och upptag av föroreningar, de reglerande och stödjande tjänsterna (Hunhammar & Bolund, 1999). Flera av de ekosystemtjänster som premieras inom modern stadsutveckling är av de reglerade slaget, reglerande som vattenrening och klimatreglering. Försörjande tjänster är det som vi kan erhålla från ekosystemen som mat och vatten. Den stödjande funktionen innebär de delar som får ekosystemet att fortsätta vara hållbart och effektivt, som näringsfördelning, biologisk mångfald och fotosyntes. Kulturella tjänster innefattar det som inte är materiellt mätbart som vår upplevelse i naturen, mentalt välbefinnande och social interaktion (Corvalan et al., 2005, pp. 12-13). I staden återfinns dessa ekosystemtjänser i den urbana grönskan eller den bostadsnära naturen. Vid hög förtätning anses det viktigt att fortsätt bibehålla en kontakt med ekosystemen runt om oss för att främja den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten(N. Barton & Gómez-Baggethun, 2013, p. 235; Wu, 2014, p. 217). Forskning har visat att fler människor vistas i områden med fler träd och variation av vegetation än vid grönområden som saknar träd och variation. Träden och vegetationen spelar stor roll för attraktion av människor i den urbana miljön (Kuo et al., 1998). Kulturella ekosystemtjänster har visat sig vara en väg för att lyfta fram behovet av ekosystemtjänster i den urbana staden, enligt Plieninger (2013) måste de kulturella tjänsterna upplevas till skillnad från andra ekosystemstjänster som försörjande ekosystemstjänster där dess produkt kan importeras in. Med sin upplevesbara karaktär kan de kulturella tjänsterna enbart upplevas genom människan direkta kontakt med tjänsterna, det visuellt tilltalande och möjligheten till sociala aktiviteter är de främst premierade tjänsterna inom kulturella ekosystemtjänster (Plieninger et al., 2013). Däremot är det kulturella tjänsterna rangordning högst subjektiv och bygger på individers olika bakgrunder och erfarenheter, det gör att ekosystemtjänster uppskattas olika (Van Berkel & Verburg, 2014). Där människans evigt förändrande tillstånd indirekt och direkt driver förändringar i ekosystemen som då även förändrar människans välbefinnande. MA framför även hur viktiga ekosystemtjänster är för människans kulturer, kunskapssystem och sociala interaktioner. Flera av MA’s bedömningar fann att spirituella och kulturella värden av ekosystemtjänster var lika viktiga som andra värden för samhällen, där urbana parker var av högt vikt i industriella områden(Millennium Ecosystem Assessment, 2005). Ekosystemtjänsters olika funktioner kan påverka varandra genom att förstärka varandras effekter eller att en ekosystemtjänst blir lidande på bekostnad av en annan ekosystemtjänst. 11 Oftast finns det en positiv korrelation mellan olika ekosystemtjänster, reglerande tjänster kan till exempel vara en produkt av kulturella tjänster (Raudsepp-Hearne et al., 2010). Enligt Pedersen m.fl. (2017) kan värdet av grönområden i staden som den bostadsnära naturen mäts utifrån, hur naturen bidrar till en ökad livskvalité för människorna som bor i anknytning till området. Naturen bidrar till ökad livskvalité genom miljöupplevser, känslorespons och aktiviteter som gynnar hälsan, som motion och återhämtning. Livskvalitén som uppnås genom den bostadsnära naturen kan ses som en kulturell ekosystemtjänst. Enligt Pedersen m.fl. (2017) kan de kulturella ekosystemtjänsterna kopplas till andra ekosystemtjänser genom individers visuella upplevelser av den fysiska miljön. Det socio-ekologiska perspektivet beaktades i kartläggning av tidigare forskning genom prioriteringen att finna studier med människans relation till ekosystemtjänster. 3.3.3 Social hållbarhet genom bostadsnära natur Platskänsla (en. sense of place) är ett begrepp som används för att beskriva och karakterisera relationen en individ har till ett spatialt förankrat område. Gren och Hallin (2003) beskriver hur individer lever både genom och i plats. Det är där interaktioner sker, relationer formas, erfarenheter skapas, människors vardagsliv och liv präglas. Det är människor som skapar och formar dessa områden, genom ren fysisk förändring eller skapandet av en politisk anknytning till platsen. Den uppfattning och känsla en plats besitter är socialt konstruerad av alla de människor som nyttjar platsen (Gren & Hallin, 2003). De monetära värdena av grönskan går att mäta kvantitativt och tenderar att vara den del som beslutsunderlagen vilar på för implementering av ekosystemstjänster. Tillsammans med de ekologiska värdena där funktion av stadsgrönskan går att mäta effektivt är det kausala sambandet av sociala värden komplext i förhållande till dessa (S.K Scholte et al., 2015, p. 67). De sociala aspekterna av urban grönska anses vara dynamiskt och en utvärderingsmall kring påverkan behöver utformas för att kunna konkurrera med de ekonomiska och ekologiskas underlagets tydlighet. Social hållbarhet i förhållande till bostadsnära natur är svår att mäta och svår att konkretisera eftersom den saknar konkreta utvärderingspunkter, den sociala hållbarheten är relationell och förändras över tid (Kenter et al., 2015). Forskningen visar att det inte enbart är de ekologiska värdena som påverkar stadsbefolkningens välbefinnande utan den sociala aspekten och följdeffekten av att vistas i gröna områden är ett forskningsfält för sig. Social sammanhållning (en. social cohesion) i förhållande till bostadsnära natur utgår från att människor träffas i den, den bostadsnära naturen agerar som en mötesplats. Genom att se sina grannar och vilka som rör sig på platsen ökar individens trygghet och platskänsla (Kuo et al., 1998; Markevych et al., 2017; Wolch et al., 2014, p. 236). Aspekter som skala i förhållande till bostad är viktigt att beakta då den kan påverka hur tillgången till bostadsnära grönska ser ut för de boende i bostaden. Samt att skalan på en byggnad kan påverka sociala aspekter såsom gemenskap och social samanhållning. Nguyen m.fl. (2024) undersökte kopplingen mellan skala på byggnader och effekterna den har på social nätverk, social sammanhållning, ensamhet och hur förankrad individer känner sig till området. Studien visat att det inte finns nog med empiriska data som stödjer en positiv koppling mellan dem men Nguyen m.fl. (2024) förespråkar ändå för att höga byggnader bör ha ett närliggande område såsom kommunala parker där de boende kan mötas utanför byggnaden. Platser som då kan 12 fostra de positiva aspekterna med boende i höga byggnader. Det finns en motsägelse och ett relativt outforskat område inom stadsgrönska som rör hur mycket grönska och placering av grönska påverkar social trygghet, mer specifikt, forskning visar att stadsgrönska enbart inte ger en positiv inverkan. Trygghet kring parker och gröna områden kan för vissa grupper i samhället som kvinnor, etniska minioreter och äldre upplevas otryggt och hotande (World Health Organization, 2016). Urban grönska och den bostadsnära naturen ger enligt forskningen flera hälsofrämjande effekter vid exponering , det som är viktigt att poängtera är att merparten av forskningen kring detta har skett i västerländska länder och det saknas forskningsunderlag från globala syd (Kabisch et al., 2015). Inom dagens forskning råder en allmän konsensus att urbaniseringen skapar fysiska och psykiska problem och utmaningar för invånarna i städerna, samma problem har forskningen noterad att blå och grön infrastruktur kan motverka. Stress, övervikt och mental ohälsa är kopplat till en urban livsstil (Lederbogen et al., 2011; Soga et al., 2017). Det finns forskning som visar att påverkan är större för vissa grupper som har en relationell lägre socio-ekonomisk status, även de som är segregerade i staden (minoritetsgrupper och etniska grupper) och de med lågt socialt kapital (Gruebner et al., 2017). I kapitelavsnittet 3.2.2 ovan presenteras ekosystemstjänster som på ett eller annat sätt påverkar folkhälsan ur ett ekologiskt perspektiv, där direkta tjänster som ett träds förmåga att sänka temperaturen och rena luften har i sin tur effekter på människan. Ekosystemtjänsterna påverkar den ekologiska hållbarheten som i sin tur påverkar den sociala hållbarheten, vilket belyser den socio- ekologiska relationen. Global fetma ökar och övervikten blir alltmer ett större folkhälsoproblem, forskningen visar att närheten till parker och naturliga områden i sin närhet ökar chansen till fysisk aktivitet och rekreation vilket är en motverkan mot övervikt. Markevych (2017) pekar på att större ytor som är välskötta anses vara mer attraktiva för fysisk aktivitet av vuxna och mindre gröna ytor lämpar sig bättre för stillasittande rekreation. Promenad och daglig pendling genom naturliga områden verkar som en buffert mot övervikt, därtill ökar det psykiska välmåendet enligt Wolch m.fl (2014). Forskningen kring grönskan återhämtande effekt i städerna brukar återvända till en undersökning gjord av Roger Ulrich (1984). I hans studie upptäckte han att patienter som under sin återhämtningstid efter en operation som hade utsikt över grönska ifrån sitt sjukhusrum upplevdes återhämta sig snabbare (Chiesura, 2004; Seaman et al., 2010). Det talar för att grönskan och bostadsnära natur har en plats i framtidens hållbara städer. Forskning av barns vistelse och inställning till den bostadsnära naturen är uppdelat i två huvuddelar. Delvis den forskningen som kartlägger attityder gentemot naturen och urban grönska men även en stor del av forskningen kartlägger hur barnets positiva utveckling av att vistas i en miljö med inslag av natur och grönska. Sammanfattningsvis är det positiva aspekterna för vuxna också gällande för barn, såsom minskad stress, minskad övervikt och generell ökad fysisk och psykisk hälsa(Strife & Downey, 2009). Det som skiljer barnen mot det vuxna är bland annat den generella utvecklingsvägen barnet tar vid tidig exponering av naturen, positiva erfarenheter av naturen skapar en god relation till naturen som vuxen (Thompson et al., 2008). Den miljö barn vistas i under sin uppväxt har således stor påverkan på utveckling och välmående (Opbroek et al., 2024). Barn som växer upp i stadsmiljö har ökat 13 risk för mental ohälsa, däremot är kopplingen till minskad exponering för naturen som förklaringsmodell inte är fastlagd men alltmer forskning om ämnet pågår (Engemann et al., 2019; McCormick, 2017). Utöver att forskningen visar att barn spenderar mer tid i hemmet och mindre tid i naturen ser man även en ökning av mental ohälsa för barn som är mindre i naturliga miljöer. Mental ohälsa hos barn i stadsmiljö är specifikt kopplat till ADHD, depression och ångest (Strife & Downey, 2009). WHO (2023) rapporterar att 10 till 20% av världens barn har någon form av mental, kognitiv eller beteendeproblematik, andelen ökar. Barnlek utomhus i relation till barn som leker inomhus har större positiva motoriska effekter där man kan se att rörelseomfånget och det fysiska självförtroendet är större hos barn som är ute mer, därtill ges barn i olika grader av motorisk utveckling möjlighet att anpassa sin lek och i följa sin egen utveckling (Watts, 2022). Det har sannolikt att göra med självstärkande moment som utelek presenterar, som hinderöverkommande och högre frekvens av att tappa balansen som ökar den motoriska självuppfattningen. Barn som växer upp i en mer ”vild” miljö kan lättare identifiera djur och växter än barn som växer upp i en urban miljö. Barn som bildar en positiv koppling, eller platskänsla till grönska har en större sannolikhet att förknippa naturen med någonting positivt, någonting som bör bevaras. Grönska i urbana miljöer kan bidra till en ökad positiv platskänsla så länge individen i fråga besitter en egen positiv platskänsla till grönska och naturliga miljöer (Kuo et al., 1998; Wilson, 1997). Det socio-ekologiska perspektivet framträdde extra tydligt i förhållande till hur den bostadsnära naturen förhåll sig till social hållbarhet, eftersom den korrelerar med socio- ekologins fokus på människans förhållande till omgivningen. 4. Framväxten av bostadsnära natur i Göteborg 4.1 Introduktion Begreppet bostadsnära naturen inom stadsplanering har inte alltid syftat till det vi tänker på idag runt begreppet. Olika stadsplaneringsideal har sett till grönska eller bostadsnära natur i stadsmiljö på olika vis. För att få en tydlig förståelse för varför visa områden i Göteborg ser ut som de gör, samt hur grönskan har varit med att forma folket samt deras omgivning är det nödvändigt att undersöka hur idealen har sett ut. Det är även viktigt att undersöka hur idealen har sett till natur eller grönska i stadsmiljö för att förstå hur vi kommit fram till den punkt vi är vid idag. 4.2 Tidig Planering i Göteborg De parker och trädgårdar som anläggs i Göteborg under 1800-talet följde den engelska och tyska stilen, det var fokus på en organisk utformning. Den organiska stilen som tog vara på den naturliga topografin och växtligheten passade väl med den nationalromantiska andan som hade växt fram under 1800-talet (Lindman, 2022). I Sverige bröt de moderna samhället igenom under sekelskiftet år1899/1900 då folket strömmade in från landbyggden till staden. Mellan åren 1850 och 1910 växte göteborgsstad med 142 000 invånare, vilket visade sig vara ett för stort tryck för de småstadsskärnorna med kompletterande stenhuskvarter att klara av. 14 Haga, Annedal, Masthugget, och linneområdet var fult av nyinflyttade medborgare med nya arbetsplatser. Under denna tiden präglades flera av dessa områden av trångboddhet och misär, och de dåliga levnadsvillkoren förtydligades 1902 då man bland annat gjorde undersökningar som kopplade boendesituationen till sjukdomar som turberkolos (Lind, 2000). De olika stadsplanering teorierna som verkat i staden ledde till att Göteborg under 1800 talet såg ut som ett lapptäcke med omväxlande sten- och trä- husdominerade stadsdelar anpassade för de olika samhällsklassernas boendevillkor. Under denna tid fanns det en del grönområden utöver parkerna i from av esplanader som etablerades i de högborgerliga platserna i staden, till exempel Kungsportsavenyn. Idealen för grönska under denna tid tillämpades även i förenklad form för arbetarklassen i form av planteringar runt landshövding husområdet. Samt så fick arbetarstadsdelen Kungsladugård genom älvsborgsgatan Älvsborgsbron en motsvarighet till avenyn i form av Götaplatsen (Lindman, 2022). I flera av de stora städerna i Sverige började planerare tänka på frågor om att bygga sunda och hälsosamma bostäder och miljöer, befriade från sotiga verkstäder och ljudet från den bullriga industrin (Lind, 2000) . 4.3 1900 - 1930 Trädgårdsstadsidealet. Vid sekelskiftet började grönskan ta plats i städerna i form av trädgårdsstaden, som anammade ett förindustriellt ideal, precis som med landskapsstilen, naturromantiken var trädgårdsstaden en reaktion, en reaktion på 1800-talet trångbodda städer. Trädgårdsstadens idéer och ideal utgick från att människan var centrum och såg skönheten som ett av de viktigaste målen, vid planering utgick man från platsens naturliga förutsättningar och topografi. Idealet tog inspiration från barocken och de naturligt uppväxta medeltidsstäderna. Detta kunde gestaltas i praktiken genom slingrande gator och skiftningar i perspektiv som ansågs anpassade och ideala för människan. Trädgårdsstaden kännetecknas av småskalighet med en varierad bebyggelse. Idealet för städerna var ett småskaligt, nära och mänskligt bostadsområde med samma närhet till grönskan som inom landsbygden. Inom trädgårdsstaden sågs gatorna som det offentliga rummet och innegårdar som det privata rummet. Idealet omfattade även plantering och gröna stråk i from av trädrader som ramade in gaturum, torg och mindre platser. Trädrader betraktas som ett karakteristiskdrag för just trädgårdsstaden. Träden skapar skydd mot väder och vind, de bidrar även till att forma och skapa rummet samt bilda riktlinjer (Lindman, 2022). Inom trädgårdstadsidealet talas det mycket om det privata och de offentliga där gatan symboliserade de offentliga och kvarterens inre de privata. Det var en tidigare en tydlig gräns mellan gata och gård, människors privata liv skulle vara skyddat bakom fasader och höga plank. Det trädgårdsstadens planerare verkställde vid 1910-20 talet var att de bytte ut gårdshusen mot trädgårdar, mindre slutna städer uppkom med låga staket och öppna kvater. De studerade de medeltida städernas uppbyggnad, dess gränser och de konstnärliga stadsbyggnaderna som formade staden för att skapa områden som var både spännande och vackra. Vid jämförelse av trädgårdsstäder med senare planerade områden i småskaligkaraktär märker man skillnad i variation av växter och hus (Lind, 2000). Trädgårdsidealet vill kombinera de positiva från både de urbana och de landskapliga, detta är högst applicerbart i dagens ekomedvetna samhälle enligt (Mareli, H., Johannes, B. 2022). 15 Trädgårdsidealet kan även användas i dagens planering och formning av städer för att bilda en plats där folk av alla olika slag har möjlighet att samlas in en integrerad planering. Detta genomförs genom att bygga lågt och tätt enligt Arkitekten Kjell Forshed (2019) och är minst lika effektivt som att bygga högt och glest. Samtidigt som man främjar det gröna i området och skapar enligt arkitekten en trevligare plats (Forshed, 2019).. 4.4 1930 - 1960 Folkhemmet och Funktionalismen. Folkhemmet innebar ett samhälle som fungerar som ett hem för hela folket, folkhemmet präglas av jämlikhet och samförstånd, organiserat för att inkludera alla medborgare. Under samma period slog funktionalismen igenom i landet med dess ledord om ljusa och luftiga bostäder omgivna av naturlig grönska (Lindman, 2022). Funktionalism idealet inom stadsplanering kritiserade industristäder hårt, kritiken var riktat åt blandningen av industri och bostadsområde. Funktionalismen ville således dela upp staden i zoner för olika ändamål, så kallad zonering. En uppdelning av staden efter funktion, bostäder för sig och likaså med industri, arbetsplatser och rekreationsområden (Söderlind, 1998). Alla medborgare skulle få en god bostad utifrån tidens standard. Konsensusen var att man ville bort från de trånga, slutna kvarteren och den tidigare uppdelningen mellan halvoffentliga förgårdar, offentliga gaturum och privata gårdar. Flerfamiljshus omgivet av naturliga luftiga miljöer blev de yttersta idealet. För stadens planeringsideal under denna tid hade grönskans roll stort betydande i form av parker. Parken skulle vara en plats som erbjöd en hälsosam miljö och möjligheter till rekreation. Kopplingen mellan stadens hus och landskap och natur var även viktig under detta ideal. Parkerna utformades enkelt, de skulle vara lättskötta, luftiga och med fokus på återhämtning. Funktionalismens ideal gav grönytor och parker en ny innebörd än tidigare, fokuset expanderades till sociala värden i den bostadsnära naturen. Parkerna skulle ligga nära befolkningens bostäder samt vara tillgänglig för alla. ”Hus i park” som begrepp framkom under denna tid, det innebar att det skulle finnas mycket grönska runt bostäderna (Kortedala museum, 2024; Lindman, 2022) . Även om det nya idealet innebar att en strävan bort ifrån trädgårdsstadens uppdelningar av privat och offentlig, var det svårare i praktiken än i teorin. Planering av bostäder och granskapsområden som omgavs av grönska samt utsmyckade innegårdar och gårdsrum skapade en plats av en halv privat karaktär. Det var även under denna tid som bilismen började slå igenom för de som hade råd vilket syntes i form av garage och vägutökning. Planering för lekparker växte även under denna tid, lekparker sågs som en möjlighet att hålla barnen borta från gatorna och främja barnens sociala samt fysiska förmågor (Lindman, 2022). 4.5 1960 - 1980 Bostadssaneringar och Trafikseparerade nya områden Perioden mellan år 1960 och 1980-talet präglas av miljonprogrammet samt av de så kallade rekordåren. Under denna tiden skulle de bygga och planera en miljon bostäder under tio år mellan år 1965-74. Många av de områden som byggdes bestod både av flerbostadshus samt villor och småhus. En del äldre områden ansågs omoderna, osunda och revs, detta ledde till att ytor uppstod i stadsdelar som tidigare varit tätbebyggda. De nya bostadsområdena som byggdes på platserna präglades av bilismens inflytande, områdena var trafikseparerade med bilvägar runt om och gångvägar inuti området. En del naturområden sparades för att fungera 16 som en parkmiljö för de nya områdena (Lindman, 2022).Tiden präglas även i högsta mån av funktionalismen, utformningen av områdena styrdes av rationella byggnadsmetoder som hade växt fram på grund av arbetskraftbrist. Husen byggdes med en del förtillverkade moduler vilket innebar att placering av husen var tvungna att möta en del kriterier, som en plan grund. Man var ofta tvungen att spränga bort mycket av den befintliga jordbruksmarken eller naturlig topografi för att det skulle bli plant. Denna period kallas ibland senfunktionalismen och präglades av SCAFT som var en trafikplaneringsskrift som utgavs av Planverket 1968. SCAFT förordade separering av de traditionella blandtrafiksgatorna, de nya gatorna som planerades skulle separera fotgängare och biltrafik. Den nya indelningen av gatorna och fokus på indelning av funktioner i staden innebar att bilen var en nödvändighet för att vara en effektiv medlem i samhället (Bergström, 2010). Den ökade funktionsindelning, innebar större satsningar på parker och naturområden som var menade för specifika ändamål, rekreation och friluftsliv (Lindman, 2022). Miljonprogrammet har idag bemöt mycket kritik, dels för att områdena upplevdes som storskaliga med steril miljö, samt att hyresgästerna inte hade någon möjlighet att påverka deras boende (Allmannyttan, 2024). Det finns en del närliggande grönska i miljonprogrammet planerad efter tidens ideal. Grönskans roll under denna tiden är lik den i folkhemmet och funktionalismens period. Det som upplevs saknas i grönskan bland miljonprogrammets innegårdar är kontakten förde boende med grönskan, marken och jorden. Då husen är så höga kan de boende inte riktigt ha några rabatter eller kan påverka användningen av innegården. Grönskan blir nästan som ett ingenmansland där man inte riktigt vet vem den är till för (Kjellstrand, 2015). 4.6 1980 - Nutid förtätning på bekostnad av grönt. Mellan år 1970 och 1980-talet hade stora förtätningar i staden lett till att flera gröna ytor i staden ändvänds för ny byggnation. I många bostadsområden har småhusområden blivit alltmer täta och ofta på bekostnad av trädgårdar och grönska i nära anknytning till boendet. Sedan 1990-talet har trädgårdarna i flera områden blivit mindre precis som de gemensamma parkerna och grönområdena. Denna minskning har lett till att många av de befintliga parkerna och grönområdena i staden erfar mer slitage än vad de gjorde förr. Kyrkogårdar används som en plats för rekreation i större utsträckning än innan (Lindman, 2022). Dagens planeringsideal är en form av blandstad, blandstad i sig själv är ett begrepp som är svårdefinierat, småstaden är ofta förebilden men man utgår oftast från innerstaden som en modell. Blandstaden kan beskrivas som en invecklad tät bebygg stadsmiljö som erbjuder närhet mellan människor och olika verksamheter och aktiviteter. Den erbjuder ett varierat stadsliv och främjar en social boendemiljö, samt minskar behovet av långa resor. Blandstaden är även aktiv och befolkad dygnet runt, vilket bidrar till en ökad säkerhet samt trygghet (Bellander, 2005; Länsstyrelsen Skåne, 2008) . Blandstaden har implementerats som ett planeringsideal för att kunna nå hållbarhetsmålen på en nationell skala. Blandstadsidealet kan ses som motreaktions till funktionalismens ideal. Grönskans roll i blandstaden står i centrum då den är en nödvändighet för att uppnå hållbarhetsmålen (Janson, 2014). Bostadsnära natur tar flera innovativa former i blandstadsidealet i form av grönskande byggnader, gröna tak, fasadgrönska, odlingsbara balkonger och vanliga traditionella grönytor, de bidrar med en ökad 17 biologisk mångfald i staden, ökar resieliens samt ger fler platser för rekreation (White arkitekter). Grönskans roll i blandstaden framstår som en plats för rekreation och kontemplerande aktiviteter och ger stadens invånare en naturupplevelse även i stadens aktiva miljö. Mar ser även till grönskan för de ekosystemtjänster den bidrar med, som ekologisk hållbarhet förbättra folkhälsan reducera buller och ta hand om dagvatten samt koldioxid. Parken i blandstaden ses som en neutral mötesplats då den i de flesta fall är fri från konsumtion samt öppen för allmänheten. Man skiljer på begreppen natur, landsbygd och grönska genom att se grönska som inslag av natur i stadsmiljö. Hållbarhet är inte slutresultatet för blandstaden utan mer en process (Jansson, 2014). 5. Metod 5.1 Introduktion Metoden som används i studien är kvalitativ och består av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberas för att inte gå miste om de verkliga svaren från intervjukandidaterna och möjligheten att analysera datan fler gånger om. I kapitlet kommer den semi-strukturerade intervjuprocessen att beskrivas, hur den går till väga samt varför den är fördelaktigt i denna typ av studie. I detta kapitel kommer motivering för studiens tematiska analys beskrivas och motiveras. Utöver avgränsningar för generaliserbarheten kommer kapitlet beskriva urvalet samt motivering av val av urval. 5.2 Forskningsdesign – Kvalitativ metod Den kvalitativa forskningsstrategin är i sin natur mer inriktad på ord och samtal än den kvantitativa metoden som snarare söker siffror i syfte att kvantifiera och kategorisera. För studiens fokus på erfarenheter ansågs kvalitativ metod som rätt forskningsdesign. Kvalitativ metod är principiell inriktad mot samtalet och de aspekterna som är svåra att kvantifiera, metoden lämpar sig bättre vid förklaring av samhällsvetenskapliga frågeställningar än naturvetenskapliga. Kvalitativ forsknings karakteriseras av det induktiva förhållningssättet mellan teori och praktik (Byman, 2018). Det induktiva förhållningssättet kopplat till studien innebär att generalisering kommer att utgå från empiriska data och erfarenheter först, för att sammanställas inom ett teoretiskt ramverk. Respondenternas erfarenheter blir således basen för studiens teori och generaliseringsbarhet. Den induktiva metoden ger studien möjlighet att formas utifrån respondentens svar, studien söker förståelse snarare än förklaring, vilket ytterligare är en väsentlig skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden är väl anpassad för studiens syfte där erfarenheter och känslor för bostadsnära natur står i fokus, tankar och känslor kan uppstå under ett samtal(Denny & Weckesser, 2022). 5.3 Samtalsintervju Studiens metodik för insamling av data har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 1), intervjuguiden är tematisk avgränsad till fyra huvudkategorier av frågor som ska besvaras av varje respondent under 18 intervjun och är kopplad till studiens syfte och frågeställningar. Den tematiska indelningen är bostadsmiljö, ekosystemtjänster, social hållbarhet och planeringsideal. Intervjuguiden agerade som inspiration för att hjälpa respondenten att hålla sig inom det som studien anser vara relevanta svar, även om friheten till utsvävningar och nya infallsvinklar var acceptabelt i hög utsträckning. Vidare använder studien semi-strukturerade intervjuer för att det lämpar sig i en studie där empiri ska undersökas och behoven av följdfrågor är stora. Det var av stor vikt för studiens tematiska analys att alla respondenter gavs möjligheten till samma huvudfrågor inom den tematiska avgränsningen för studien, för att enklare kategorisera svaren och finna delteman (Byman, 2018). En semi-strukturerad intervju är en halvstrukturerad intervju där personerna som intervjuar utgår från några huvudämnen, i detta fall fyra stycken, och låter respondent styra intervjun till viss mån. Semistrukturerade intervjuer används ofta när man söker mer djupgående information och personliga svar kring respondenternas tankar och erfarenheter om ämnet (Bryman, 2018). 5.3.1 Urval och population Studien har använts sig av ett målstyrt urval. Ett målstyrd urval innebär att studien har rekryterat respondenter strategisk och med syfte att hitta respondenter som ger störst sannolikhet att ge informativa svar utifrån studiens frågeställning (Bryman, 2018). Respondenterna rekryterades efter kriteriet att de var insatta i ämnet och besatt åsikter om bostadsnära natur för att uppnå ett målstyrt urval. Respondenterna rekryterades efter kriteriet att de var insatta i ämnet och besatt åsikter om bostadsnära natur, vilket uppnår kriterierna för ett målstyrt urval. Populationen för studien är Göteborgs invånare och enligt Esaisson m.fl. (2017) är det viktigt att populationsvalet är låst inför urvalet, en hög extern validiteten kräver att populationen för studien är statisk och klar vilket även hjälper vid urvalet. Intervjuobjekten har inte blivit rekryterade slumpmässigt och representerar ett icke-sannolikhetsurval, därav är generaliseringen till Göteborgs befolkning svår att göra eftersom det inte blir representativt för populationen. Studiens valda population är omfattande och mångfacetterad vilket innebär att vald metod med samtalsintervjuer inte nödvändningsvis blir det fördelaktiga metodvalet för generalisering, däremot når vi genom metodvalet empiri som annars skulle vara svåråtkomlig. Bryman (2018) och Esaisson m.fl. (2017) framhäver svårigheter för kvalitativa studiers generaliseringsbarhet oavsett urval och population, däremot lyfts en ”teoretisk” alternativt en ”analytisk” – generalisering fram som en möjlighet att stärka generaliseringspotentialen. Generaliseringen i kvalitativa studier ska riktas mot det teoretiska underlaget enligt Bryman (2018), vidare är det kvaliteten på studiens teoretiska del och resultat som utgör generalisbarhetens potential. 5.3.2 Genomförande Studien utgångspunkt var att använda sig av snöbollsurval med en första kontakt med en individ engagerad i bostadsnära natur genom sin roll på Naturskyddsföreningen, däremot uteblev intervju med rekommenderade personer från denna person på grund av utebliven respons av rekommenderade kandidater. Vi valde således att gå vidare med ett nytt målstyrt 19 urval genom kontakter med bekanta som var intresserade av ämnet samt en slumpmässig kontakt på ett fik. Efter beslutet om att semi-strukturerade intervjuer var det rätta för denna studie påbörjades formuleringen av en intervjuguide med fyra tematiska indelningar kopplade till syftet för studien samt studiens frågeställningar. Efter intervjuguiden var konstruerad började sökandet efter intervjuobjekt. Till en början söktes intervjuobjekt som var intresserade eller insatta i ämnet, eller medverkade i grupper/aktörer som är relevanta för ämnet. Efter första kontakt med intervjuobjekten fick de ett informationsblad om vad intervjun och studien handlar om. Intervjuguiden kan enligt Klingberg & Hallberg (2021) underlätta vid presentation och förståelse av resultaten, dessutom ökar studiens reliabilitet och möjlighet att upprepa studien. De semi-strukturerade intervjuerna genomfördes utifrån fyra tematiska huvudämnen, bostadsmiljö, social hållbarhet, ekosystemtjänster och planeringsideal. Intervjuobjekten blev informerade om god forskningssed, samt att de kunde vara anonyma och vart de kan finna studien efter publicering. Intervjuerna tog ungefär 60 till 70 minuter generellt med undantag för en kortare på 30 minuter. Intervjuerna spelades in med konsensus från intervjuobjekten och transkriberades med hjälp av AI verktyget ”Transkriptor”. Efter ”Transkriptor” hade formulerat en text utifrån inspelningen granskades texten så att den stämde överens med inspelningen, och ingen information försvunnit. Granskningen tog ungefär två till tre timmar per transkribering. Efter alla intervjuer var genomförda, transkriberade och granskade gick processen vidare till analysen av materialet. Plats Respondenter* Duration Intervju 1 Digitalt Carla 1 timme Intervju 2 Fysisk träff Erik 1 timme Intervju 3 Fysisk träff Carlos 30 minuter Intervju 4 Fysisk träff Karin och Bengt 1 timme Figur 1. Intervjuinformatio, * Namn är påhittade 5.4 Analysmetod Analysmetoden som används i studien är av tematisk ansats. Tematisk analys valdes för att se övergripande teman i intervjuerna. Där tema syftar till upprepningar, återkommande teorier och inslag i intervjuerna som sedan kan generaliseras utifrån de fyra forskningsfrågorna i uppsatsen. För att gruppera upp och presentera de olika detekterade teman används en så kallad ”framework” strategi. ”Framework” strategi är en matrisbaserad metod som grupperar och samordnar data, tema, från intervjuprocessen för att presentera ett index över de centrala teman och möjliga delteman. Denna strategi fungerar som ett tillvägagångssätt eller strategi för den tematiska analysen och underlättar analysen som utförs efter ett självbedömt relevant teoretiskt ramverk. 20 För att framgångsrikt avgöra teman bör ett antal faktorer hållas i åtanke enligt Bryman (2018). Bryman (2018) beskriver vikten av att forskaren är uppmärksam på följande; metaforer, repetitioner, övergångar, likheter och skillnader, språkliga kopplingar, saknad data och teorirelaterad material. Repetition är ett av det vanligaste kriteriet för att detektera ett mönster av tema. Repetition handlar ofta om en återkommande åsikt mellan den olika data, i studiens fall mellan de olika intervjuerna. Även om mönster och faktorer upprepas behöver inte dessa upprepningar nödvändningsvis betraktas som ett tema. I denna studie beaktas inte alla upprepningar som teman, de teman som valdes ut var relevanta till forskningsfrågorna (Bryman, 2018). Vid en tematisk analys av material, vilket i denna studie är transkribering av intervjuer, finns det sex steg eller principer som är enligt Bryman (2018) väsentliga vid en tematisk analys. Det första steget är att noggrant gå igenom och transkribera intervjuerna. Det andra steget är att utveckla tankar om datan genom att bekanta sig med de ordentligt och påbörja kodningen av materialet. I tredje steget utvecklas koderna genom att beskriva vad de olika koderna betyder, därefter utvecklas koderna till teman. I steg fyra ska teman rangordnas och kopplas till studiens syfte, teori och kunskapsöversikt. I detta steg skall även de framkommande teman betecknas med namn. I steg fem undersökes teman för att finna kopplingar mellan begrepp och eller hur begreppen varierar. I steg sex ska insikterna eller kopplingarna från steg fem noteras för att senare bilda ett narrativ eller teorier om datan. I detta steg måste forskaren även förklara varför de teman som valt är intressanta och viktiga för studien (Bryman, 2018). Vid steg två påbörjades kodningen där vi var uppmärksamma på återkommande relevanta faktorer, upprepningar samt subjektiva åsikter hos respondenten. Vid steg tre samfogades snarlika koder till teman som namngavs, de teman som framkom var bland annat gestaltning, upplevelsevärden, variation, ekosystemtjänster, biologisk mångfald, aktiviteter, social hållbarhet, bostad och planeringsideal. Vid steg fyra kopplade vi koderna och teman som framkommit vid analys av materialet till den tematiska indelningen av studiens syfte, bostadsmiljö, ekosystemtjänster, social hållbarhet och planeringsideal. För att bevara den röda tråden och besvara studiens frågeställningar blev det fördelaktigt att de fyra tematiska indelningarna även blev huvudämnen för den tematiska analysen. De övriga teman som framkom blev sedan indelade i delteman till de fyra huvudteman. Vid steg fem skapades kopplingar och teorier om de teman som framkommit som kunde kopplas med studiens tidigare forskning och teori i kapitel 3 Teori och tidigare forskning och kapitel 4. För att visa hur teman och delteman har identifierats i relation till kodningen har en matris utformats, se figur 2. Koder Deltema Tema Arkitektur Utformning Gestaltning Planering Figur 2. Exemplifiering av Biologisk mångfald Variation Planeringsideal hur kodning av materialet Trädvariation har genomförts. Visuellt tilltalande Estetik Vacker miljö 21 5.5 Etiska avvägningar Under studiens gång och i synnerhet kopplat till intervjuer och respondenter har god forskningssed använts, studien har applicerat de olika forskningsetiska föreskrifterna och vägledningar som går att finna i rapporten god forskningssed. Det innebär att respondenterna har möjlighet att vara anonyma, har rätt att lämna studien när dom vill. Det är av vikt att ingen av respondenterna känner sig kränkt eller har fått psykiska eller fysiska men av deltagande i studien, vilket i förhållande till frågeställningens karaktär inte bör vara en påfallande risk. Vidare innebär det att hålla en god forskningsetisk praxis under studiens gång att ta ansvar och vara ärlig gentemot annat forskningsunderlag men även vara tillförlitlig i det egna materialet och redovisningen av detta (Vetenskapsrådet, 2017). 6. Resultat 6.1 Introduktion I detta kapitel presenteras empirin för studien som har samlats in under intervjuerna. Resultatet är utformat efter studiens fem intervjuer. Resultatet är konstruerat efter fyra huvudteman, Bostadsmiljö, Ekosystemtjänster, Planeringsideal och Social Hållbarhet och utifrån dessa ingår studiens delteman. Alla respondenter är anonyma och har därför delgetts fiktiva namn men ålder och kön är korrekta. 6.2 Bostadsmiljö 6.2.1 Platskänsla Samtliga respondenter yttrade sig om att grönskan var en stor faktor när det kom till att bilda en platskänsla. Två respondenter nämnde i en positiv bemärkelse att aktivitet som var förknippade mer grönytor bidrog till en positiv platskänsla. Där en respondent ansåg att mer grönska vid hans innegård skulle bidragit till en ökad gemenskap. Carlos beskrev hur ”Om det skulle vara mer grönska på innegården tror jag att det skulle öka gemenskapen” Carlos förklarade vidare hur mer gröna inslag och mer naturlig grönska skulle öka sannolikheten att han personligen utnyttjade och vistades vid innergården. Respondenterna menar att grönytors förmåga att bidra till aktivitet och en levande innegård var viktigt för hur innegården upplevdes och vilken bemärkelse den fick. Respondenten Carla beskrev ”Många barnfamiljer som var på innegården och lekte och det gjorde en stor skillnad”. Respondenten Carla talade mycket om hur en innegård var estetisk tilltalande, ”otroligt vacker innegård, det är nog den vackraste innergården jag har sett” vid frågan om vad som gjorde den vacker och varför folk ville vara där nämnde Carla hur möjligheten till grönskarelaterade aktiviteter nära hemmet såsom en lekplats på innegården gjorde att ”Det fanns någon form av liv” vilket hon ansåg var viktigt. Hon går vidare med att förklara att det inte var den största lekplatsen men att det fanns någonting i samband med grönskan gjorde att föräldrarna ”inte behövde skapa en aktivitet, förflytta sig till en ny plats utan de var 22 fortfarande hemma”. De gemensamma nämnarna bland alla respondenterna var att mer grönska och bostadsnära natur bidrog till en trevlig platskänsla och påverkade hur bostadsområdet uppskattades. Erik nämnde hur närliggande natur kan komplimentera bostäders platskänsla ”Även om det var röda tegelhus som inte är jätteroliga att se på, så var ändå skogen i närheten och fick det att kännas lite mer mysigt på något sätt, hemtrevligt”. Erik beskrev den gemenskap och platskänsla som bildades när människor delar ett intresse: ”Säg att jag och min granne har en kolonilott och om vi både är där och sköter den på sommaren, istället för att vi har varsin sommarstuga i olika delar av Sverige så har vi någonting som förde oss samman där vi bor och det kan öppna upp för nya sociala möjligheter. Det kan leda till att man firar midsommar med grannarna helt plötsligt och det känns inte så konstigt längre eftersom man ändå umgås så mycket vid kolonilotten” Bengt underströk att grönskan nära hemmet bidrog till en frihetskänsla, en känsla av öppenhet. Som han inte ansågs uppnåddes när det var tätt med hus som låg på varandra, ”Då känner man sig lite instängd”. 6.2.2 Geografisk plats Respondenterna beskrev olika platser i Göteborgs stad som de uppskattade, kopplat till bostadsnära natur, eller där de önskade bo. Ett område som två av respondenterna nämnde med hög positiv bemärkelse var Majorna. Vid frågan om vart i staden han önskade att bo svarade Carlos ”jag vill bo i nära anslutning till slottsskogen” och syftar till att han vill bo i Majorna nära skogen. Carlos har tidigare i sitt liv bott nära skog när han bodde i Bräcke och sa ”jag gillade att bo nära skogen”. Vid frågan om han önskade bo nära Slottsskogen på grund av de stora öppna grönytorna den erbjuder svarade han att det inte nödvändigtvis är storleken som spelar någon roll mer att den grönytan som finns är naturlig, ”det ska kännas som att man är i naturen snarare än mitt insprängd bland trafik”. Carlos utryckte att han kände positivt för bostäder och platser i staden nära till grönområden av naturlig kvalité. Majorna nämndes återigen med positiv bemärkelse av respondenten Carla ”Majorna har en väldigt bra koppling till sin egen grönska både på det mindre perspektivet och det stora med kopplingarna till Slottsskogen”. Hon gick vidare med att prata om hur platsen är i balans med dess bostadsnära grönska ”I Majorna samklingar grönskan in med bostäderna, den är väldigt nära inpå”. Vidare jämförde hon området med Vasa som hon ansåg inte är i balans med dess grönska utan hon upplevde ”en väldigt skarp kant mellan vad som är grönskan och vad som är bostaden och gatan”. Respondenten ser Majorna som ett område som lyckats med sin bostadsnära natur. Erik talade en del om gamla Lindholmen i positiv bemärkelse, han uttryckte hur han ansåg att ”Lindholmen är central men att den har en landetskänsla”. Han gick vidare och beskrev hur området med dess låga hus som låg utspridda över bergets naturliga topografi besatt mysig känsla, ”låga hus med en egen trädgård är mysigt”. Han förklarade att utsikten från berget spelar in i hans positiva bemärkelse av området. Gemensamt bland respondenterna är att platserna de uppskattar i Göteborg alla har tillgång till en viss mån av naturlig grönska nära husen. 23 6.2.3 Skala Respondenterna yttrade sig om aspekter som kopplas till skala av hus och grönska. Vid förfrågan om hon föredrog traditionell bostadsnära grönska eller nya sätt att implementera natur vid hemmet sa Carla ”jag vill hålla det på en upplevelsebar nivå, för om man sätter det på taken ser man det inte”. Hon fortsatte beskriva hur hon ansåg att förflyttning av grönska till taknivå tar bort de sociala aspekterna som grönskan traditionellt bidrar med. Hon var tydligt med att utrycka sig om att hon tyckte det var bra för filtrering av regnvatten, dagvattens bevaring och att hon inte såg något problem med det på byggnader i mindre skala såsom busskurer. Erik beskrev miljonprogrammet storskaliga byggnader och hur de fyllde en funktion, ”Miljonprojekthusen fyllde en funktion då, men är inte vackert idag, men det finns förvånansvärt mycket natur där”. Här syftade han på Miljonprojektet i Frölunda. Erik beskrev även hur husen är utformade, ”om du har sett videos från sovjet, så är det liksom rader med identiska hus” han gick vidare och beskrev hur man såg rakt in i grannarnas lägenheter i huset bredvid och hur alla kunde se ner till innegården ”man känner sig alltid lite iakttagen när man ser ut och det är därför inte heller så avslappnande”. Han gick vidare och förklarade hur han trodde att den känslan av iakttagelse kan vara anledningen till att fler inte brukade innegården emellan husen. Karin byggde på argumentet med trivsel som en konsekvens av skala, ”det ger en liten frihetskänsla” Bengt beskrev skalan på innegården vid silvermyntsgatan, ”silvermyntsgatan där det är stora gårdar, öppna. Det är huslänga då och så är det storskaliga grönområden innan för där, de har gjort i ordning för att folk ska kunna sitta och grilla och fika och sådär”. Vidare ansåg Bengt att områdets småskaliga hus passade bra in med de stora innegårdarna. Carlos talade inte lika mycket om aspekter som påverkas av skala, men nämnde att han uppskattade alléer i städer. 6.2.4 Påverkan Respondenterna kopplade påverkan till förmågan att odla eller påverka deras närliggande natur och grönska. Carlos nämnde hur han hade bra möjligheter att påverka hans närliggande grönska ” jag hade tillgång till trädgård eftersom jag växte upp i en villa som hade det”. I dagsläget har han inte samma möjligheter att påverka hans närliggande natur. Carla som talade mycket om hennes fina innegård i Majorna nämnde hur den var ”väldigt privat”. Men det framkom inte i vilken mån hon kunde påverka grönskan. Erik talade ingenting om odling eller möjligheten att påverka han närliggande grönska. Vid frågan om hur Karin kunde påverka sin närliggande grönska svarade hon att ”Det finns en trädgårdsgrupp i alla fall som håller efter lite men det verkar ju som riksbyggens personal kommer och rensar". Vid efterfrågan kunde respondenten bli medverkande i trädgårdsgruppen om hon så önskade och således påverka den bostadsnära naturen. 24 6.3 Ekosystemtjänster 6.3.1 Reglerande Respondenterna kopplade de reglerande ekosystemtjänsterna primärt gentemot dagvattenhantering och bullernivå. Under intervjun med Carla framkom det vid flertal tillfällen hur respondenten framhävde bostadsnära natur som en metod för att hantera hög nederbörd och motverka möjliga översvämningar. Inte för mycket asfalt, lite kullersten är jättegulligt, men inte allt för mycket så att regnvatten lätt kan filtreras ner till grundvattnet. Det tycker jag är superviktigt för att hantera översvämningsrisker. Vidare fortsatte Carla att lyfta fram naturen som en buffert mot översvämningar men var noga att inkludera grundvattnet som slutdestination för nederbörden. Hårdgjorda ytor ansåg Carla var ett problem för infiltrationen ner till grundvattnet och enligt henne bör det inte vara ”för mycket asfalt så att vattnet kan filtreras ner till grundvattnet". Varken Erik eller Carlos nämnde något om dagvattenhantering utan var mer fokuserade på hur naturen kan agera med bullerreducerande effekt, och både Erik och Carlos lyfte fram trädens roll i det. Erik diskuterade hur träd i det miljonprojektområdet i Västra Frölunda han bodde i skulle påverkat hans vistelse utomhus, i bakgrund till att han upplevde motorvägens ljud och buller som störande. Erik fortsatte resonemanget med att jämföra hur han skulle nyttja platsen om den hårdgjorda ytan gjord för bilar och transport inom 300 meter från bostaden skulle byttas ut till en park, i syfte att understryka hur naturen skulle kunna nyttjas mer än bara bullerreducering. "Om det hade varit en park där istället för en parkeringsplats hade du haft något enklare att gå ut, det tror jag faktiskt" ansåg Erik. Carlos resonemang utgick från en park kopplat till social aktivitet i ett område han har bott på tidigare i Malmö stadskärna. Parken var enligt honom ”för öppen”, han upplevde att bilvägarna runt parken skapade en hög och otrivsam ljudnivå. Han jämförde sin upplevelse med en annan park och identifierade att träden var en avgörande faktor för trivsamheten i den parken, han under underbyggde det genom att säga ”det var träd runtomkring som skärma av mot biltrafik”. Vidare ansåg han att växtlighet generellt bidrar till en lugnare och harmonisk miljö, utan att nämna just bullerreducering specifikt var det som Carlos implicit menade. Stadens bullernivå i förhållande till rurala områden anser även Karin är stressande när han beskriver skillnaden med ”så fort vi kör in i staden från landet brukar vi säga att nu börjar hetsen igen, det är hög ljudnivå och högt tempo”. 6.3.2 Stödjande Alla respondenter var av den åsikten att djurliv påverkade växtligheten och att växtligheten hade positiv inverkan på djurlivet, det framkom tydligt i deras resonemang hur floran och faunan påverkade livsmiljön runt omkring respondenterna i olika uträckningar. Observationer av naturen i deras bostadsnära natur var det främsta instrumentet för att se hur de stödjande ekosystemtjänsterna tog plats och agerade. Även om samtliga respondenterna återkom till hur biodiversiteten var viktigt genomsyrades hela intervjun med Carla om hur viktigt hon ansåg mångfalden i naturen var för ett fungerande och dynamiskt ekosystem. Carlas svar angående biodiversiteten skiljde sig mot övriga genom hennes fokus på typ av mångfald, Carla sa 25 exempelvis att ”lokala arter som de loka djuren kan etablera sig på och träd som fåglarna kan bygga bo i” vilket ingen av de andra respondenterna sa. Carla kopplade hur den biologiska mångfalden samspelar genom hela staden till behovet av gröna öar i staden, för att underlätta och erbjuda rastplatser för djur som tar sig genom staden. Höga hus med gröna tak ansåg hon inte var ett fullgott alternativ för pollinerande djur som exempelvis bin, ”höga hus över 10 meter tar sig inte bin uppför och då blir det ingen pollinering”. Vid fråga om önskade aspekter i sin bostadsnära natur angav Carlos att han gärna skulle se en äng i närheten, enbart för att öka den biologiska mångfalden och samspelet av floran och faunan. Han ansåg att en äng med olika variation på blommor och växter skulle öka förekomsten av ”insektslivet, humlor, bin och fjärilar”. Han var av åsikten att ”liv föder liv” och han hade svårt att föreställa sig hur ett liv i staden utan naturliga inslag skulle kunna vara ekologisk hållbart. Likt Carla ansåg han att pollinering var av vikt för att bibehålla en hög biodiversitet och på så vis främja den ekologiska hållbarheten. Carlos var den enda av respondenterna som inkluderade domesticerande djur i sin syn naturen och djur samspelar genom sin betraktelse att hundrastgårdar sker i naturliga miljöer, övriga respondenter var enbart inriktade mot vilda djurens behov. Erik uppgav som kontrast mot Carlos inkluderande av domesticerande arter i sin analys att ”vissa djurarter är skygga och vill inte störas av mänsklig närvaro”. Erik följde upp sitt resonemang med att beskriva vad han uppfattade som en effekt av grönska, "om det inte hade funnits en gräsmatta där så hade den (kaninen) inte kunnat leva där antagligen". Erik ansåg att kaninen inte skulle existerat i samma utsträckning på hårdgjorda ytor utan möjlighet att hitta mat eller skydda sig, som på en grönyta med några buskar. Erik var den respondenten som återkom till vattnets roll i naturen, delvis hur Göta Älv underhöll livsformer även på land. Det som utmärkte Erik notering av vatten i förhållande till de stödjande ekosystemstjänsterna var äldre pumpbara vattenkranar på gamla Lindholmen, området han växte upp i. Hans beskrev funktionen för vattenkranarna som ”vattenkranarna används för att bevattna växter, men människor och djur kan även dricka ur det när det är varmt ute”. Användningen av grundvattnet användes för att recirkulera upp till ytan för att bevattna växtligheten på marknivå. "Sen är det ju vatten också som går ju hela vägen, här i Göteborg har vi ju älven men det är ju inte natur på det viset, men det är ju också ett naturligt inslag". Bengt uppmärksammande även han Göta Älv som ett möjligt inslag för de stödjande ekosystemtjänsterna. 6.3.3 Kulturella Det mest framträdande temat och röda tråden berör respondenternas upplevelser av den bostadsnära naturen och vad den ger dem. Samtliga respondenter angav på en skala mellan 1- 10 en åtta eller mer på hur viktigt den bostadsnära naturen var för dem, alla respondenterna följde upp svaren med att återge en eller flera kulturella ekosystemtjänster. Respondenterna angav alla olika varianter av kulturella ekosystemtjänster som rörde deras egen barndom eller observationer av barn. Carlos reflekterade över sin bostadsnära park under sin uppväxt i en villa i Bräcke, ”parken var bra för lek, när man har tillgång till parker eller skog så öppnar det fantasi i lek”. Samma betraktelse gjorde Bengt och Karin när de beskrev hur skogen ger 26 stimulans för barnens lek och fantasi. Erik observerade barn som lekte och spelade fotboll med varandra varje sommar på gräsmattan utanför sin bostad där han växte upp som barn, en yta som tidigare varit ovårdad och vild. Erik beskrev ”att det var många barn som spelade fotboll och lekte där” även när han pratade om sommaren i miljonprojektområdet där han bor i idag. Carla beskrev en liknande bild på hennes innegård i Majorna ”jag tror att det gjorde mycket att de inte behövde transportera sig med barnen utan allt var nära”. Carla menade att innegården i sig hade flera naturliga inslag och var väldigt grön, se figur 3. Vilket bidrog till att spontan lek likt det Carlos var inne på med ”fantasi i lek” var möjlig. ”Jag gillar träd” berättade Erik för oss. Han menade att träden och variationen ger honom högt upplevelsevärden. Han fortsatte med att beskriva för oss att ”en variation planerat efter säsongerna” är något han önskade att man tänkte mer på i Figur 3. Bild från Carlas innegård i planeringen. Han ville åtnjuta grönskan så länge han kunde under Majorna året. Han uppfattade blommor som väldigt vackert och enligt honom blir det som en mikropaus att betrakta dessa naturliga inslag i hans vardag. Det är just den natursköna variationen som ökade hans upplevelsevärde på platsen, det är även något som Carla reflekterade över under hennes intervju, hon menar: ”Jag tror att det har med familjaritet att göra, att rent instinktivt ser vi det organiska som något familjärt”. Eriks egna tankar om det: Vi människor är sentimental och ytliga. Vi är inte logiska och jag håller inte med om att oäkta (natur) skulle behöva vara sämre än äkta natur. Det handlar om hur man konstruerar det (gräset). Om man kan göra konstgräs exakt som vanligt gräs skulle jag inte bry mig om det var äkta eller inte. Erik utgick från att de naturliga värdena kan upplevas även om det är konstgjort, men att det behöver vara likt verkligheten för att ge honom samma effekt. 6.3.4 Försörjande ”En ö i den urbana omgivningen som var mysig i sig själv” berättade Erik. Erik menade den kolonilott som låg nära hans bostad där han växte upp. Han såg inte kolonilotten som någon del av ett försörjande kretslopp utan tillskriver den andra värden som generellt ”mysig” i hans ögon. Han sa däremot att han gillar tanken att folk kan odla där väl medveten om att odlarna äter av det som odlas där. Erik växte upp inom 300 meter från vatten som tillhör Göta älv på gamla Lindholmen, enligt honom har han använt vattnet för att fiska i syfte att äta även om han tillstår att hans katt fick det mesta: På sommaren brukade jag fiska i Göta älv för att jag ville äta fisken jag fångade, men mina föräldrar tyckte inte det var någon bra idé så jag fick ge de mesta till katten. Det var nog för det bästa, älven är inte särskilt ren Carlos beskrev sin trädgård under sin uppväxt som fylld av bärbuskar och odling med inslag av fruktträd: 27 Min familj brukade vara ute i trädgården under sommaren och vi odlade allt från mynta till morötter. Vi gjorde myntasaft och äpplepaj med äpplen från vårat äppelträd. Det var först nu i efterhand jag förstår hur priviligierat det var att kunna göra så. Jag och min bror brukade klättra i äppleträdet och äta från Mammas smultronplanta. 6.4 Planeringsideal 6.4.1 Utformning Respondenterna beskrev hur bostädernas utformning och hur området runt omkring är utformat påverkar hur grönskan får ta plats, hur den upplevs samt vilken bemärkelse de ger den. Det var ett framträdande mönster bland respondenterna att det som är runt grönskan påverkade hur grönskan upplevs, Erik talade om hur hans innegård i Frölunda upplevdes med koppling till just utformning. ”Gården kanske var fin att sola på men eftersom den är intryckt mellan två elva-våningshus fans det ingen sol. Kanske någon timme om dagen med en glipa sol som kom emellan husen ”. Han beskrev vidare om hur han ansåg att innergården hade använts mer av de boende om den hade varit bättre utformad eller bättre planerad med tanke på solens läge. Det framkom att utformning inte behövde syfta till det som ligger runt själva grönytan utan kan även syfta på det som återfanns i grönskan. Vid frågan om hur Carlos tänkte kring naturliga inslag runt bostaden uppgav han hur ”man framförallt märker det när det inte finns”. Han utvecklade sig genom att beskriva hur frånvarandet av naturliga inslag ofta bidrog till att platsen upplevdes själlöst. För att förklara mer hur han menade nämnde han västra hamnen i Malmö som han utryckte sig följande om ”det är väldigt mycket hårdgjort och att det som inte är hårdgjort känns väldigt konstgjord”. Han menade att det knappt fanns någon grönska vid platsen utan mer hårdgjorda ytor av asfalt och de få inslag av natur som fanns kändes forcerade och onaturliga. Carla beskrev hur hon ansåg att Härlandavägen och områden runt Redberg i Göteborg var områden som utformats bra med koppling till grönskan och naturen. Hon talade om hur vacker kyrkogården var och hur den ”skapar väldigt stora vackra trädkronor” hon gick vidare och tala om hur småparkerna runt omkring området med dess ”väldigt stora vackra träd” samklingar med kyrkogården. Carla talade även om placering av träden i stadsrummet, och nämnde träden vid Mariagatan med positiv bemärkelse, ”Jättevacker plantering av trädraderna på den gatan, jag tror det är ungefär två meter som går till grönskabäddarna och två meter för de trädraderna. Jättebra placerade och så har du cykelparkeringarna där emellan” Det framkommande bland alla respondenter är hur de anser att vad som finns runt och i grönskan, hur ytan faktiskt är utformat påverkar vilken bemärkelse de ger området. 6.4.2 Variation Variation var ett tema som framkom bland alla respondenterna. De syftade ofta på variation i grönskan, olika trädarter och olika typer av grönska. Carla talade om variation när hon beskrev vad som gjorde hennes innegård vacker och yttrade sig som följande: 28 Det första är stora trädkronor, som så att du får en stor grön upplevelse, en stor andel grön färg som kommer upp under sommaren. Väldigt viktigt, så jag tycker att äldre träd behöver bevaras i det syftet för variationen. Hon fortsatte tala om variation då hon underströk vikten av olika sorter träd ”det är inte bara ett stort träd av en art utan du har många olika typer så att du får en viss variation i synen”, hon beskrev hur detta påverkade ljusinsläpp till lägenheten och ljuset som når marken. Erik talade om variation och underströk vid frågan om vilken ekosystemtjänst han uppskattade mest att ”jag uppskattar mångfalden mest”. Han syftade på mångfalden av olika arter nära sin bostad. Han fortsatte att säga att ”jag uppskattar ändå mångfalden, att det finns variationer det är inte bara människor och lägenheter”. Erik menade att denna variation var viktigt för hans trivsel i bostaden och området. Carlos utryckte inte ordagrant att han uppskattar variation och gärna ser det nära sin bostad men sa ändå, ”jag skulle hellre ha någon väldig bra och trevlig grönyta inom 1,5 km, än flera dåliga inom 300 meter”. Carlos beskrev fortsatt vad han ansåg som ”väldigt bra” och utryckte sig , ” Något område med lite mer grönt, så får du kanske lite mer känslan att vara ute i naturen med fågelkvitter och du kanske hör vinden i träden och sång, det blir väldigt annorlunda”. Trots att Carlos inte nämnde variation när han talade om denna ”väldigt bra” grönyta, så beskriver han en naturlig miljö som präglas av variation och naturvärden. 6.4.3 Estetik Respondenterna talade även om uppskattningsvärden av grönska som är väldigt estetiskt förknippade. De använde ofta ord som ”fin” och ”vacker”, Erik uttryckte sig om att ”en gräsmatta är finare att se på och har fler funktioner än en cementerad basketplan”. Han berättade att han hellre såg fler gräsmattor i sitt område än hårda cementytor. Han talade även om estetiska värden som inte berör grönskan i sig utan själva arkitekturen i området och sa följande om miljonprojektet i Frölunda. De ville bara få bostäder, de brydde sig inte om hur det såg ut och brydde sig förmodligen inte om kvalité på inredning. Det fyllde funktionen då, men är inte vackert idag. Carla talade även om arkitekturen och menade att hon uppskattade organiska material ”jag känner att organiska material är vackert”. Hon talade om organiska material både i inslag av grönska nära hemmet men även i själva byggnaderna. Carla utryckte att hon uppskattade det organiska, ”det kan ha att göra med att vi ser det här organiska som något familjärt och någonting som vi är vana vid att leva i”. Carla beskrev att de estetiska var något hon personligen värderade högt och talade mycket om platsernas arkitektoniska skönhet i samband med grönskan. Carla betonade hur hon gillade platser där grönskan kom i harmoni med arkitekturen och att harmonin bidrog mycket till platsens estetik. Respondenterna menade att grönskan kunde lyfta ett område eller en plats rent estetiskt, Erik talade om körsbärsträden vid Järntorget och utryckte sig: ”När det blommar så är det alltså som natt och dag nästan”, ”Man märker hur alla tar fram mobilen och tar kort på det så fort de blommar, det är någonting magnetiskt i det”. Erik kompletterade med en beskrivning om trädens effekt, 29 Det är inte jättemånga träd, men det behöver inte vara så många för att det ska göra skillnad. Det behöver inte ta upp hela parken, utan det räcker att det är en rad i några olika delar, det gör väldigt mycket. 6.5 Social Hållbarhet 6.5.1 Trygghet Vid diskussion angående trygghet i förhållande till bostadsnära natur skiljde sig svaren mellan Carla och Carlos markant. Carla var av åsikten att tryggheten påverkas av gestaltning och tid på dygnet, ”Det kan vara bättre att inte ha några hörn” tyckte Carla och menade att hörn i förhållande till öppna ytor kan upplevas otryggt. Carlos hade inte i samma utsträckning reflekterat kring otryggheten kopplat till naturen och han summerar det själv genom att säga ”det spelar ingen roll för mig, jag tänker inte på det”. Carla ansåg att belysning kan motverka en upplevd otrygghet, i direkt närhet till bostäder beskriv hon hur ljus från fönster erbjöd belysning utöver att hon tycker att dedikerad belysning även var ett gott alternativ. Carla kopplade otrygghet från ett barnperspektiv när hon vägde belysning som störning för djurlivet mot tryggheten för lekande barn under vinterhalvåret. Vidare fortsatte hon att väga hur djurliv störs av ljus, så kallade ljusföroreningar, mot trygghet för människor: Vi har nattaktiva djur som störs av ljusföroreningar men det finns inte mycket annat (för människan) du kan göra gällande tryggheten på kvällstid när det är som otryggast men vad kan man göra som ökar tryggheten (utan konstant belysning) som inte stör naturvärden? Carla följde upp sitt resonemang med att beskriva hur hon upplever stadsplanering idag påverkar tryggheten på ett bredare plan: Det vi märker idag med stadsplanering för trafikmiljöer att det är mycket fokus på transporten från punkt A till punkt B och då blir bilen ett viktigt transportmedel. Men om man bara planerar efter det kommer inte folk spendera tid på dessa platser och tenderar dessa platser bli otrygga och osäkra. Carla anser att den trafikplanering som sker idag skapar oönskade platser att vistas på och vid sådana platser där inte folk spenderar tid på kan det uppstå otrygga situationer. 6.5.2 Psykisk och fysiskt välbefinnande Den psykiska hälsan positiva effekt av naturen var ett gemensamt tema för alla respondenter. Även om det utryckte sig på olika vis hade alla respondenter en tydlig uppfattning att deras vistelse i naturen påverkade deras mentala välbefinnande. En av de tydligaste kopplingarna var Carla när hon beskrev hennes uppfattning om grönska: När jag får se grönska märker jag att jag bli lugnare, min puls går neråt. Ljudnivån minskar något. Jag har till exempel en diagnos som autistisk och det gör att höga ljud och skarpa ljus kan vara lite jobbigt för mig och jag märker att när jag får se grönska, speciellt när jag är ute i naturen så märker jag att det är mycket lättare att ta i intrycken (av naturen). Jag känner mig mycket lugnare. Respondenterna utryckte alla ett behov av öppna ytor för psykiskt främjande. Erik upprepade vid flera tillfällen hur öppna ytor ökade möjligheten för olika typer av mentalt höjande 30 aktiviteter, han sökte sig oftare än inte till öppna ytor för lugnare aktiviteter som solning och läsning. ”Jag gillar öppna naturliga ytor” underströk Erik vid flertal tillfällen under intervjun med honom. Carlos välbefinnande i förhållande till naturen var i hans fas i livet mest kopplat till fysisk aktivitet. Han sprang gärna eller promenerade i naturen hellre än på hårdgjorda ytor, för honom var det en självklarhet att psykisk återhämtning genom fysisk aktivitet lämpade sig bäst där grönska var närvarande. Han menade att lugnet som enligt honom existerar i större parker som Slottsskogen i Göteborg var främsta faktorn till återhämtningspotentialen. 6.5.3 Aktivitet Motion i den bostadsnära naturen premierades över motion i området med hårdgjorda ytor och vid val av utomhusaktiviteter följde den samma inställning från respondenterna. Carlos uppgav att han träffades sina kompisar i en park inom 300 meter från hans bostad för att spela kubb och grilla, det blev en rimlig mötesplats. Vid följdfrågan om det hade med parken att göra medgav han att antagligen var parken helt avgörande för val att plats, delvis för att lämpade sig bra att vänta på övriga kompisar genom möjlighet att sitta på bänkar där. Han svarade även att parken som sådan agerade destination för aktiviteterna med kompisar, han menade att det inte var tvungna att ta sig vidare utan de flesta bodde på gångavstånd till stadsparken, ”det blev två flugor i en smäll att vänta i parken och sedan vara kvar på platsen för att grilla och göra andra aktiviteter” sa Carlos. Däremot kunde han inte avgöra om det platsens lämplighet ökade sannolikheten att han skulle träffa sina kompisar. Carla försökte ofta under intervjun att se holistiskt på naturytor i den bostadsnära naturen, ”aktivitetsrelaterad grönska” definierade hon den grönska som kunde användas för aktiviteter. Inom den aktivitetsrelaterade grönskan ingick säsongernas olika utmaningar och djurens olika behov och inte bara hur människan använde olika ytor för att främja sin sociala hållbarhet. Vid frågan om vilka platser i den bostadsnära naturen hon uppskattar nämnde hon plaskdammen i Majorna, " den används till många olika funktioner beroende på säsongen”. Det naturliga inslaget hon primärt menade var under sommartid och dess lek och badmöjligheter den erbjuder för områdets boende. Carla halkade däremot in på hur plaskdammen omvandlas när badsäsongen är över till en plats för bland annat skateboard- åkning hon ansåg att det var positivt att ett tidigare aktivets område kunde användas till fler och olika aktiviteter. 6.5.4 Upplevelsevärden ”Jag tror att det är viktigt att du skapar platser där människor kan stanna till” menade Carla, för henne är mötet och kommunikationen mellan människor en faktor till god social hållbarhet. Vidare fortsatte hon: Grönska gör så att du stannar upp och spenderar mer tid stillastående och då är det lättare att skapa en kommunikation med personerna omkring dig. Carlos tangerar det Carla beskrev och berättade om hur han upplevde Västra hamnen i Malmö som själlöst, ett nybyggt område som enligt honom saknar alldeles för mycket naturliga inslag 31 bland den hårdgjorda ytan. Vidare ansåg han att ”man märker när det inte existerar” när han resonerade om hur upplevelsevärden i Västra hamnen präglades negativt av sin avsaknad av natur, och i synnerhet grönska och grön infrastruktur. Carlos utvecklade sitt resonemang med att tillägga att "det blir mer liv och folk. Det blir bättre stämning och folk vill vara där. Vara ute och springa, cykla eller andra aktiviteter”. Erik ansåg att den bostadsnära odlingen i form av en kolonilott var ett svar på hur upplevelsevärdet av en kolonilott kunde på ett positivt sätt påverka den sociala hållbarheten, han var övertygad att markpriset där kolonilotten låg var högt och han summerade det: Även om marken hade kunnat utnyttjas bättre för att generera mer kapital så finns det andra perspektiv som social hållbarhet, där det faktiskt genererar den typen av kapital istället. Men den fyller en ett värde i sig som inte går att mäta i pengar. ”Jag gillar djur och de är underhållande att se på, det är en positiv variation i tillvaron” kom Erik in på när vi diskuterade hur den bostadsnära naturen påverkade hans sociala hållbarhet, upplevelsen och närheten av natur och djurliv representerar vad hans anser är social hållbarhet. 7. Analys 7.1 Introduktion Resultatet för studien presenterades utifrån de fyra huvudteman som identifierades under den tematiska analysen av intervjuerna. Det uppkom nya aspekter under analysen som inte nödvändigtvis presenterades i kunskapsöversikten. De aspekterna som upprepades bland respondenterna identifierades som relevanta, därefter namngavs dem och kategoriserades som delteman. Delteman kopplades till de huvudteman där respondenterna yttrade sig om aspekterna. För att tydligt analysera resultatet utifrån studiens frågeställningar, teoretiska ramverk och tidigare forskning kommer analysen presenteras utifrån de fyra frågeställningarna. 7.2 Vilka ekosystemtjänster efterfrågas av Göteborgs invånare i den bostadsnära naturen? Ekosystemtjänsterna klassificeras i fyra kategorier och i direkta och indirekta tjänster, de indirekta är reglerande och stödjande, de direkta är försörjande och kulturella. I resultaten framgår det att det indirekta och direkta ekosystemstjänsterna premierades olika och kategoriserades utifrån ett upplevelseperspektiv, där de kulturella tjänsterna agerade som ett filter man såg de övriga tre genom. Under intervjuerna formades kopplingar mellan till exempel hur de indirekt reglerande ekosystemstjänsten i form av bullerreducering även kunde ge direkta effekter beroende på utformning av den bostadsnära naturen. Ett träd gav indirekt effekt genom bullerreducering och direkt effekt som vistelsefaktor, det kan innebära som Raudsepp-Hearne m.fl. (2010) säger att val av ekosystemstjänst kan upplevas och användas i flera olika avseenden. Behovet av indelningen av ekosystemtjänster i indirekta och direkta tjänster, där de indirekta tjänsterna innefattar reglerande samt stödjande tjänster och de direkta 32 tjänsterna innefattar kulturella samt försörjande återspeglas i svaren från respondenterna. I förhållande till uppskattning av ekosystemtjänster som generellt begrepp framgår det att de direkta tjänsterna, i synnerhet de kulturella tjänsterna, premieras av respondenterna. De kulturella tjänsterna verkar vara lättast att värdera, sannolikt har det att göra med den direkta fysiska kopplingen, vilket även Plienenger m.fl (2013) poängterar. Vidare fanns det en holistisk uppfattning bland respondenterna att ekosystemen hängde ihop, och resonemang hur mångfald och variation i flora och fauna gynnar hälsosamma ekosystem som i sin tur gynnar människan vara framträdande under intervjuerna. Den socio-ekologiska kopplingen var extra tydlig i resonemang kring hur viktig respondenterna ansåg naturen var för deras hälsa, behovet av återhämtning i natursköna området ansågs vara centralt för ett hållbart liv i staden. Behovet av indirekta och direkta ekosystemtjänster för ett hållbart stadsliv, med möjlighet till de positiva återhämtande effekterna går i linje med vad Barton&Gomez-Baggethun (2013) samt Wu (2014) lyft fram i sin forskning. Enligt Veerkamp m.fl. (2021) finns det en avsaknad av blå infrastruktur i städerna som medel för att erbjuda ekosystemtjänster, från studiens resultat framgår det ett tydligt fokus på grön infrastruktur och inte mycket nämns om de blåa infrastrukturs ekosystemtjänstpotential som understryker Veerkamps m.fl. (2021) observation. Göteborg är en stad som har en tydlig koppling till vattnet och Göta Älv, att inte vattnet ses som en möjlig resurs i förhållande till ekosystemtjänster är sannolikt som Veerkamp m.fl. (2021) också poängterar ett resultat av att vatten inte är en bristvara men att grönskan i städerna är det. I Göteborgs framtida urbanisering och önskan att vara en grön stad framgår det genom respondenterna att fokus bör ligga på de kulturella ekosystemtjänsterna i den bostadsnära naturen. Forskning lyfter däremot fram balansen av direkta och indirekta ekosystemtjänster, tjänsterna kan fördelas över staden beroende på planerade funktioner av ytan. 7.3 Vilken relation har Göteborgs invånare till den bostadsnära naturen, hur viktig är den för deras sociala hållbarhet? I resultatet framgår det att respondenterna har en god relation till den bostadsnära naturen, utöver positiva ordalag om olika aspekter med den bostadsnära naturen uppgav samtliga minst en åtta på en tiogradig skala över hur viktig den bostadsnära naturen var för dem. Som Van Berkel&Verburg (2014) poängterar är relationen till naturen subjektiv, vilket även framkom i svaren från respondenterna. Relationen till naturen skiljde sig över tid och säsong, preferenser hade ändrats över tid och livsfaser men var även föränderlig över dygnets timmar. En av respondenterna uppgav att han gärna solade på en gräsmatta kantad av träd samtidigt som han gärna använde skuggan från träden för att läsa i lugn och ro, liknande variation av samma naturinslag framkom i övriga intervjuer. Det som däremot sammanlänkade respondenterna var hur rekreation var en av de starkaste relationerna som resultatet redovisar för alla respondenter. Behovet av naturen för återhämtning, motion och sociala aktiviteter ansågs vara högt och det understryker vad Wolch m.fl. (2014) observerat i sin forskning. Vidare anser Wolch m.fl. (2014) att närheten till bostadsnära natur ger större chans för vistelse i naturen, liknande resultat har framkommit i denna studie fast med ett tillägg av att i synnerhet en av 33 respondenterna inte var intresserad av bostadsnära natur om den inte erbjöd möjlighet till motion eller rekreation. Hans behov och vistelse av naturen var i stället beroende på storlek i meningen att den erbjöd fler möjligheter till löpning, vilket var hans primära sätt att använda bostadsnära natur, storlek har även (Markevych et al., 2017) noterat som en viktig aspekt vid val av vistelse i urban grönska. Den sociala sammanhållningen som Kuo m.fl. (1998) samt Markevych (2017) lyfter fram som en produkt av urban grönska understryks av studiens resultat. Förekomsten av grönska och naturliga inslag ökar möjligheten till kontakt med sina grannar och andra i sitt bostadsområde, vilket i sin tur oftast främjar sin platskänsla och relationen till sitt bostadsområde samt ökar den sociala hållbarheten. Den sociala hållbarheten främjas även på så vis att utöver spontana eller planerade möten med områdets boende kan enklare utomhusaktiviteter planeras in, flera av respondenterna ansåg att grönområden var en bättre plats att träffa sina vänner och familj än på hårdgjorda miljöer, vilket även det främjade deras sociala hållbarhet. Tryggheten kring urban grönska har varit ett växande fält inom forskningen och under intervjuerna framkom ett visst samband med vad WHO (2016) har lyft fram kring otryggheten i urban grönska. De kvinnliga respondenterna upplevde en större otrygghet kring grönskan än de manliga, vilket även WHO:s (2016) rapport belyst. Däremot fann vårt resultat ingen koppling med ålder och otrygghet vilket förekom i WHO:s (2016) rapport. Ökad psykisk ohälsa i städerna tillsammans med ökad fetma i takt med urbaniseringen är ett väldokumenterat faktum, likaså är det ett faktum att urban grönska kan bidra till att motverka de negativa aspekterna av förtätning (Lederbogen et al., 2011; Soga et al., 2017). Studiens resultat visar på att kontakt med naturen ger respondenterna en möjlighet till återhämtning och möjlighet till motion, enligt respondenterna är det ett aktiv val att söka upp dessa platser för att tillgodose ekosystemtjänster som gynnar deras välbefinnande och i förlängningen deras sociala hållbarhet. En av de mest framträdande delarna av resultatet var hur barnperspektivet återkom i respondenterna svar, det förekom som en självklarhet att respondenterna valde att utgå från sin egen eller andras barndom när de analyserade den bostadsnära naturen. För respondenterna var den självklarhet att barn måste ut i naturen och leka, alternativet att sitta hemma var för de främmande. De vuxnas oro över barns behov av att vara ute stärks av forskningen som menar att barn sitter spenderar allt mer tid inomhus (Strife & Downey, 2009), respondenterna kopplade till den digitala utvecklingen snarare än brist på bostadsnära grönska. Ward-Thompson m.fl. (2008) beskriver hur attityden gentemot naturen utvecklas i tidig ålder, alla respondenter hade tillgång till bostadsnära natur under sin uppväxt och det kan vara en möjlig förklaring till varför det är främmande för dom att barn stannar inomhus allt mer. 7.4 Hur upplever Göteborgs invånare kopplingen mellan bostaden och naturen? I resultatet framkommer det hur grönska och bostadsnära natur har en avgörande roll för hur göteborgare upplever sin bostadsmiljö. Respondenterna benämnde faktorer som platskänsla, 34 skala på byggnader och naturen samt möjligheten att påverkan naturen, dessa aspekter spelade roll för hur de upplevde kopplingen mellan hemmet och naturen. Ekosystemtjänster i den bostadsnära naturen är enligt Pedersen m.fl. (2017) viktig och påverkar människors aktiviteter i sin bostadsmiljö och påverkar livskvalitén, vilka ekosystemtjänster som erbjuds i den bostadsnära naturen påverkar hur den upplevs. Enligt MA:s (2005) rapport skapar närheten till ekosystemtjänster i den urbana miljön en ökad trivselfaktor som återspeglas i aspekter som platskänsla. Utöver ökad god platskänsla skapar den upplevda goda kopplingen ett starkare socio-ekologiskt band. Det framkom i resultatet hur grönska på flera sätt kan bidra till en bättre platskänsla vid hemmet, grönskan spelade en stor roll för hur de sociala och aktivitetsrelaterade aspekterna tar plats vilket går i linje med (Pedersen et al., 2017). Hur väl grönskan bidrar till en positiv platskänsla beror på enligt Wilson (1997) människors subjektiva uppfattningar om grönskan, vilket vi såg bland respondenterna. Samtliga respondenter besatt positiva barndomsminnen kring grönska och naturen vilket enligt Wilson (1997) är en anledning till deras höga uppskattning av naturen i deras vuxna ålder. Respondenterna beskrev hur aktiviteter i grönskan bidrar till en levande miljö nära hemmet. Samt hur möjligheten till aktiviteter i naturen som att sköta en kolonilott i samma område som sina grannar öppnar upp för nya sociala möjligheter som kan stärka banden mellan grannarna. Denna uppfattning stämmer överens med tidigare forskning som menar att gemensamma intressen och aktiviteter kan stärka gemenskapen samt den sociala samanhållning som främjas av grönskan nära hemmet (Kuo et al., 1998; World Health Organization, 2016). I resultatet framkom det hur skala på bostaden kan påverka den upplevda kopplingen mellan hemmet och den bostadsnära naturen. Den upplevda trivsel av den bostadsnära naturen stod i relation till den storskaliga bebyggelsen som omgav naturen och medför känslor av iakttagelse, samt en frånkoppling från naturen. Detta skiljer sig från Nguyen m.fl. (2024) forskningsresultat, som inte fann något samband mellan aspekter som ensamhet, social nätverk, gemenskap och social sammanhållning med bosättning i höga byggnader. Nguyen m.fl. (2024) lyfte istället fram potentialen av en hög social samanhållning samt gemenskap i områden med hög bebyggelse, för att uppnå detta anser Nguyen m.fl. (2024) att en kvalitativ mötesplats i form av park eller bostadsnära natur vid boende är nödvändigt. Utöver att grönskan är lokaliserad nära hemmet understryker resultatet vikten av en välutformad bostadsnära natur, för att människor ska nyttja den. Ett framkommande temat i resultat var geografisk plats, där respondenterna berättade om vilka platser i Göteborg de uppskattade mest i förhållande till bostadsnära natur. Temat ger en indikation på vilka bostadsområden i Göteborg respondenterna anser har en god koppling till den bostadsnära naturen. Den gemensamma nämnaren i resultatet var småskaligt tättbebyggda bostäder som har god tillgång till naturlig grönska. Det är tydligt utifrån resultatet och tidigare forskning att grönskan påverkar det sociala och att den kan bidrar till platskänslan vid bostaden (Kuo et al., 1998; Wilson, 1997). Kopplingen mellan bostaden och naturen blir förankrad i aktivitetsrelaterad nyttjande av bostadsområdet och en känsla av gemenskap. Där grönskan agerar som en mellanhand för det privata (hemmet) och det offentliga (bostadsområdet). 35 7.5 Vilket planeringsideal ligger bakom den lyckade bostadsnära naturen i staden enligt Göteborgs invånare? Respondenterna berör mycket det naturliga när det kommer till inslagen av bostadsnära natur. Respondenterna uppskattar inte hårdgjorda ytor eller konstgräs. Istället värdesatte respondenterna i högre utsträckning de identifierade delteman som variation, estetik och utformning. Dessa aspekter uppkom under den tematiska analysen av materialet och blir väsentliga för analys av resultatet. Det framkom hur utformning av bostadsnära naturen samt byggnaderna som ligger runt den spelade stor roll för vilken bemärkelse den fick. Respondenten Erik beskrev hur den bostadsnära naturen bland byggnaderna i miljonprojektet inte används på grund av utformningen av naturen, som upplevdes trång och med få möjligheter till rekreation. Han jämförde även utformningen av husen med sovjetisk arkitektur, och beskrev att det fyllde en funktion för dåtidens bostadsbrist. Erik är inte den första i hans kritik mot utformningen av miljonprojektets hus som byggdes under åren 1965- 74. Utformningen och placeringen av husen styrdes mycket av att husen konstruerades av förproducerade moduler som krävde platt mark och ofta bortsprängning av den naturliga miljön (Lindman, 2022). Den rådande arbetskraftsbristen tillsammans med bostadsområdets prägel av funktionsindelning som var vanlig under senfunktionalismen, samt den ökade bilismen i landet ger Eriks svar mer tyngd. Fokus låg inte på grönskan vid hemmet, utan funktionsindelningen och bilismen innebar att man behövde åka till grönskan (Lindman, 2022). I kontrast till den inträngda grönskan mellan elvavåningshus beskrev respondenterna mer öppna välutformade områden med god koppling till grönskan. Carla beskrev Mariagatan med dess placering av träd längs med gaturummet och cykelvägen som ett exempel på välplanerad integrerad bostadsnära natur. Inramning av gatan med träd är tydligt exempel på trädgårdsstadens karakteristiska drag, som i kontrast mot funktionsindelning eftersträvade inramning av gaturummet med alléer (Lind, 2000; Lindman, 2022). Redbergsplatsen och Härlandavägen med stora träd och koppling mellan kyrkogården och småparker beskrivs som gott exempel på välplanerad grönska i stadsrummet. Det framkom i resultatet att variation av bostadsnära natur upplevdes estetik tilltalande och värdesattes högt av respondenterna, vilket går i linje med Kuo m.fl. (1998) som säger att variation av träd och vegetation är en av de faktorer som attraherar människor till områden i staden. Det betraktades som viktigt för estetiken och platskänslan att det förekom variation i den bostadsnära naturen genom olika trädarter samt en rik biologisk mångfald som harmoniserade med den omgivande arkitekturen. Variation av trädarter och biologisk mångfald med naturlig grönska kännetecknar trädgårdsidealet (Lindman, 2022). Kjell Forshed (2019) framhäver trädgårdsidealets funktion och vilja att skapa en miljö där alla människor kan mötas och social hållbarhet främjas, en låg och tätt bebyggelse främjar variation av grönska nära hemmet. Trädgårdsstadens ideal står i kontrast till förtätning med den bostadsnära naturen på taket som enligt respondent Carla hamnar på en icke-upplevelsebar nivå. Förflyttningen av den bostadsnära naturen till taket, konstruerad längs fasaden eller inslag av plastgräs är koncept som inte eftersöks av respondenterna eftersom den frångår vad som anses vara naturligt. Koncepten anses vara innovativa lösningar för att integrera grönska i en förtätad stadsmiljö, 36 och följer blandstadens ideal och teorier. Blandstaden ser grönskan som en nödvändighet för att nå hållbarhetsmålen (Jansson, 2014). Koncepten kan förvissa uppfylla efterfrågan av biologisk mångfald samt variation av vegetation men innebär inte att den uppskattas på samma vis som den bostadsnära naturen på marknivå. Carlos framhåller sin uppskattning för naturlig grönska gentemot konstgjord grönska, och understryker att den erbjuder en mångfald av ekosystemtjänster och upplevelsevärden, Carlos inställning korrelerar med trädgårdsstadens idéer om människans centrum i stadsplanering, samt en djup uppskattning av naturlig skönhet i stadsrummet (Lindman, 2022). Inom funktionalismens ideal var det av betydelsefullt att koppla stadens grönska, landskapet och den vilda naturen till hemmet genom att anlägga parker nära hemmet. Innegårdar och gårdsrum omgavs således ofta av naturliga inslag (Lindman, 2022). Planeringsidealens förhållningssätt till grönska påverkar även de estetiska värdena som respondenterna ansåg viktiga för hur de värdesätter den bostadsnära naturen. Det var svårt för respondenterna att särskilja det arkitektoniska aspekterna från grönskan. Vilket tyder på att sambandet mellan byggnaderna och den bostadsnära naturen fortsätter att vara av betydelse för dagens stadsplanering. Respondenterna premierade trädgårdsstadens småskalighet, variation av träd samt fokus på skönhet samtidigt som de ville åt funktionalismens sociala parker och koppling mellan bostad och park. Utöver de delteman som identifieras under kapitelavsnitt 6.4, planeringsideal, värdesätter respondenterna hur idealen förhåller sig till studiens andra huvudteman, social hållbarhet, ekosystemtjänster samt god bostadsmiljö. Den gemensamma nämnaren bland respondenterna är önskan om en estetisk tilltalande naturlig miljö med sociala värden och variation av arter. Respondenterna var inte eniga kring om utformningen av den bostadsnära naturen i förhållande till integrerad eller funktionsindelad natur i staden. Flest återkommande önskade aspekter nämnda av respondenterna korrelerar med huvudtanken bakom trädgårdsstaden, att skapa en balans mellan stadens och naturens miljöer genom att integrera grönområden av naturlig kvalité i stadens miljö. Trädgårdsstaden betonar även vikten av skönhet och estetiskt tilltalande grönområden som mötesplatser för invånare (Lind, 2000; Lindman, 2022). 8. Diskussion I detta kapitel diskuteras studiens resultat och analys utifrån studiens empiriska data, kapitlet syftar till att svara på studiens syfte samt frågeställningar. Diskussionen sker genom att beakta de fyra huvudteman som identifierades vid den tematiska analysen i metoden, bostadsmiljö, ekosystemtjänster, planeringsideal och social hållbarhet genom ett socio-ekologiskt perspektiv. 37 8.1 Sammanfattning av resultat och analys Studiens ansats var att undersöka hur invånarna i Göteborgs stad upplevde bostadsnära natur och vilken relation de har till den och dess egenskaper, samt hur det speglades i Göteborgs stad olika planeringsideal. Studien har utgått från ett socio-ekologiskt teoretiskt ramverk som innebär att människan påverkar naturen och att människan påverkas av naturen, i studien presenteras kopplingen framförallt genom ekosystemtjänster. Studien ansats var att undersöka kopplingen mellan social hållbarhet, ekosystemtjänster och planeringsideal och hur den förhåller sig till den bostadsnära naturen och människors bostadsmiljö. I metodkapitlets tematiska analys framkom nya aspekter som inte varit lika framträdande i studiens tidigare forskning och teoretiska ramverket. Aspekterna framlystes i studiens resultat där de kategoriserades in till respektive relevant huvudtema. Den nya informationen som framkom beaktades i analysen, där den förklarades utifrån tidigare forskning. Ekosystemtjänsterna som framkom i resultatet och analysen innebar att det kulturella tjänsterna som rekreation och upplevelsevärden var enklast att analysera, därtill var de också den typ av ekosystemtjänst som premierades högst. I den bostadsnära naturen klassificeras biologisk mångfald som en stödjande ekosystemtjänst av den anledningen att det bidrar till exempelvis pollinering, i resultatet framkom det att mångfalden av arter istället uppfattas som en kulturell tjänst av respondenterna genom sin upplevelsebarhet. Motion och återhämtning var nära sammanlänkat i hur användningen av den bostadsnära tog form, tillsammans med sociala aktiviteter. Relationen till den bostadsnära naturen är stark och har en plats i den moderna förtätade staden, tillsammans med de ekosystemtjänsterna de ger kan det svara på lokala utmaningar kring återhämtning, rekreation och social hållbarhet. Det finns en viss otrygghet med stadsparker och bostadsnära natur hos äldre, minoriteter och kvinnor som ställer krav på utformningen i planeringen. I analysen framkom det att den upplevda kopplingen mellan hemmet och den bostadsnära naturen påverkas av faktor som platskänsla, skala på byggnaderna, vilken typ av natur det är och hur den bidrar till sociala aspekter som gemenskap och social sammanhållning. Kopplingen framkom var djupt sambunden med vilken nyttjandegrad grönskan besatt, där rekreations relaterade- och gemenskapsbildande aktiviteter premierades. En välutformad bostadsnära grönskan sågs som en förlängning av hemmets positiva sociala värden och bidrog till att koppla hemmets privata karaktär till stadens offentliga. Det framkom att deducera vilket planeringsideal som låg bakom respondenternas lyckade bostadsnära natur var tvetydligt, då respondenterna beskrev en mångfald av aspekter som kan kopplas till olika ideal. De mest återkommande aspekterna var estetiskt tilltalande miljöer, variation av vegetation och god utformad natur som stämmer överens med trädgårdsidealet vision om en stad med vackra naturliga gröna miljöer som agerar som goda mötesplatser, där skönheten av det naturliga var betydelsefullt. Studiens resultat och analys visar att den bostadsnära naturen i Göteborg är starkt förankrad i invånarnas välbefinnande och livsstil. Trots viss otrygghet bland en del grupper såsom äldre, minoriteter och kvinnor betraktas bostadsnära natur som viktigt för rekreation och gemenskap. Estetiskt tilltalade miljöer och variation av vegetation anses vara centrala för en 38 lyckad bostadsnära natur. Vilket understryker nödvändigheten av att integrera trädgårdsidealet med modern stadsplanering för att skapa en trivsam och inkluderande stadsmiljö 8.2 Diskussion av resultat och analys Det visuella och upplevelsebara aspekterna i den bostadsnära naturen har premierats av såväl respondenter som forskning. Anledningen till detta är antagligen på grund av att aspekterna är det respondenterna först ser i sin miljö och upplever, aspekterna hamnar naturligt först i åtanke. Variation och mångfald premieras som höga upplevelsevärden, dessutom har det indirekta ekosystemtjänster viktiga roller att spela för den socio-ekologiska kopplingen för naturens påverkan på människan. De indirekta ekosystemtjänsterna erhåller viktig bas för de direkta tjänsterna som ger människan möjlighet till de fysiska och psykiska goda effekterna av bostadsnära natur. Däremot kan inte enbart visuellt tilltalande ekosystemtjänster ta plats i staden, det behövs en balans i den bostadsnära naturen som uppfyller direkta och indirekta tjänster för att ett hållbart liv i den förtätade staden skall uppfyllas. En integrering av trädgårdsstadens ideal i dagens Göteborg premieras av studiens respondenter. Integreringen av trädgårdsstadens låga och tätbebyggda bostadsområden med öppna naturliga grönytor i dagens förtätningsfokuserade Göteborg kan komma med oförutsagda konsekvenser. Staden beräknas växa med 153 000 invånare till 2050, Göteborgs stad vill bibehålla dess samhållning och möjlighet att erbjuda samma tjänster och möjligheter för invånarna genom hela stadens geografiska utbredning. Staden fortsätter att expandera utåt och ett paradigmskifte i dagens planeringsideal till ett fokus på trädgårdsstadens ansatser kan bidra till en ökning av stadsutbredning (en. urban sprawl). Möjligheterna till integrering av trädgårdsstadens ideal är större i stadens utkanter än i stadens centrum där markytan är begränsad. Stadsutbredning kan innebära ökad bilism för staden, fler hårdgjorda ytor för vägar samt en ökad efterfrågan av parkeringsplatser i stadens centrum för att kompensera det nya flödet av bilister. En möjlig konsekvens av detta blir en försvåring att uppnå hållbarhetsmålen. En möjlig lösning av ökad bilism kan vara en satsning på kollektivtrafiken, eller att det bildas nya torg och att trädgårdsstaden bidrar till någon form av 15-minuters stad. Ett förtätat Göteborg som satsar på hållbarhet kan anamma trädgårdsidealet genom att minska biltrafiken i staden, öka satsningar på kollektiv trafik och cykelvägar. Satsningen skulle innebära mer plats på gaturummet för grönska, och återgå till det mer traditionella trädgårdsidealet. Studiens socio-ekologiska ramverk diskuterar relationen mellan sociala och ekologiska värden, vilket ger en god bas för att svara upp mot studien syfte och frågeställningar. Den ekonomiska hållbarheten har medvetet inte uppmärksammats i studien men en diskussion kring sociala och ekologiska värden i förhållande till en urbaniserande staden kräver inkludering av monetära aspekter för att nyansera möjligheterna kring bostadsnära natur. Ekonomiska faktorer styr i hög utsträckning möjligheterna för social och ekologisk hållbarhet, det styr i allra högsta grad utformningen på den bostadsnära naturen i synnerhet i relation till stadens utkanter och centrum. Sociala värden är svåra att kvantifiera och står således i kontrast mot monetära värden som är enklare att utvärdera och kvantifiera. Det innebär att bostadsnära naturs positiva inverkan på människan står emot ekonomiska faktorer. Göteborgs 39 stad har krav att erbjuda bostäder för alla sociala grupper, i dagens förtätade stad innebär det fokus på att tillgodose behovet av bostäder. 8.3 Metoddiskussion För att koppla respondenternas svar till en tydlig teori grundat i forskning ansåg vi att studien uppnådde utsatt mål och syfte med de fem respondenterna, underlaget genom intervjuerna gav oss tillräckligt goda data för ett genomarbetat resultat. Fler respondenter till vår frågeställning skulle sannolikt ge flera olika svar och rimligtvis även hjälpa att understryka vissa gemensamma relationer till den bostadsnära naturen. Vidare skulle sannolikt flera typer av åsikter och erfarenheter framkomma för oss att använda som grund för den analytiska generaliseringen. Vidare har två av de fem respondenterna varit bekant till en av studiens författare, enligt Esaisson m.fl (2017) kan det vara problematiskt i förhållande till objektivismen till respondenten och följdfrågor kan bli formade av kännedom av den bekante. Det var således viktigt att aktivt bibehålla en vetenskaplig distans mellan de bekanta under intervjun och låta den andre intervjuaren leda samtalet i högre mån. Den eftersträvande objektivismen var ibland svår att uppnå under intervjuerna, anledningen till det har varit den låga erfarenhetsnivån av intervjuprocessen hos oss intervjuare vilket har framför allt färgat de spontana följdfrågorna under samtalet. Ett försök att stävja detta var genom att under analysen av materialet uppmärksamma när följdfrågorna blev ledande. Valet av semi-strukturerade intervjuer utfördes utifrån Bryman’s (2018) rekommendationer vid val av intervjuprocess, eftersom vi hade en tydligt fokus i studien på bostadsnära natur och inte en vilja att allmänt utforska ämnet. Vi är två som utför forskningen vilket gör valet av semistrukturerade intervjuer rimligt för att kunna säkerställa jämförbarhet. En semi- strukturerad intervju är fördelaktig för studien eftersom den säkerställer att samma frågor och ämnen tas upp vid varje intervju men den ger även möjlighet till fördjupade och mer ingående svar från respondenten. Semi-strukturerade intervjuer möjliggör även flexibilitet under intervjun och genererar utsagor hos respondenterna (Klingberg & Halberg, 2021). Nackdelar med semistrukturerade intervjuer är risken för feltolkningar av materialet samt att det finns en risk att information inte besvaras eller försvinner. Semi-strukturerade intervjuer kan även vara svårhanterade då intervjun kan spåra iväg och gå ifrån samtalsämnet (Bryman, 2018). Vid intervju av respondenter märktes detta, respondenten kunde ibland komma ifrån ämnet. För att motverka att intervjun frångår ämnet förberedes följdfrågor innan intervjun så att respondenterna naturligt kunde föras tillbaka in på rätt spår. 8.3.1 Validitet och reliabilitet Den interna validiteten anser vi höjdes när vi valde att genomföra två intervjuer efter de första tre för att säkerställa en tydligare koppling mellan resultaten och de teorin vi bildat efter de första intervjuerna. Studien kan anses ha en låg extern validitet eftersom urvalet inte är representativt men populationsvalet var låst inför urvalet vilket kan höja den externa validiteten. En addition till studien och dess externa validitet i form av en omfattande enkätstudie skulle således öka resultatets generaliseringsgrad. 40 Den externa reliabiliteten är låg eftersom det är svårt att upprepa de sociala interaktioner och de sociala betingelser som uppstad vid intervjuerna, för att höja den externa reliabiliteten skulle en forskare som upprepar studien behöva gå in i samma roll som vi vid intervjuer och sociala situationer. Den interna reliabilitet anser vi var hög eftersom vi som forskarlag var eniga om vilken metod vi skulle använda vid tolkning av resultatet, kartläggning av tolkning genom en systematisk granskningsmetod anser vi höjde den interna reliabiliteten. 8.3.2 Källkritik Källorna för studien består av vetenskapliga artiklar, böcker, tidskrifter och studentuppsatser. De vetenskapliga artiklarna, böckerna samt studentuppsatser granskades efter faktorer som relevans, citeringsfrekvens, erfarenhet inom fältet, datum vid uppladdning eller publicering samt utifrån vilket anledning källan publicerades efter. Eventuell felkälla är att författarna av studentuppsatserna inte har samma erfarenhet som resterade författare bland studiens källor, uppsatserna relevans ansågs ha mer betydelse än erfarenheten. Tidskrifterna som används granskades efter författarens yrke, relevant för ämnet, vart tidskriften publicerades och hens vilja med publikationen. Tidskrifterna har använt mest för att komplimentera information från vetenskapliga artiklar och böcker, men har inte använts för att vinkla informationen. Det går inte att vara helt säker på att informationen som använts saknar potentialbias eller eventuella begränsningar. 8.4 Generaliseringsbarhet Enligt Bryman (2018) och Esaiasson (2017) innebär en generalisering för kvalitativa studier att generaliseringen för studien bygger på respondenters svar och grundats i liknande forskning, en så kallad analytisk generalisering. Denna studies ansats att generalisera för hela Göteborgs befolkning blir således svår, forskningsunderlaget kring Göteborgs invånares relation till bostadsnära natur är knapert men forskningen kring återhämtande effekter med naturliga inslag i staden är väldokumenterad. Den form av generalisering som går att dra från studien är således att bostadsnära natur och dess ekosystemtjänster ger generellt en positiv inverkan på psykiskt och fysiskt välbefinnande för Göteborgs invånare. Denna studie bidrar till att belysa aspekter om vad som påverkar Göteborgs invånares relation till den bostadsnära naturen och kan användas för framtida generaliseringar. 8.5 Vidare forskning Vidare forskning om hur bostadsnära natur nyttjas och relationen till den under alla säsonger skulle hjälpa att balansera dagens forskning. Barnperspektivet uppkom ofta och existerande forskning pekar på vikten av exponering av natur tidig i sitt liv, ett möjligt fokus på barnens behov i den bostadsnära natur i dagens planeringsideal och tankar kring urban grönska skulle vara av intresse. Vidare skulle en liknande studie som denna vara intressant att utföra om respondenterna var från sociala grupper i samhället som genom exempelvis grön gentrifiering förlorar tillgång till den bostadsnära naturen. En studie som fokuserar på de blåa 41 ekosystemtjänsterna i städerna skulle vara intressant eftersom dagens fokus inom forskningen är på de gröna ekosystemtjänsterna. 9. Slutsatser Bostadsnära natur erbjuder möjligheter till psykisk återhämtning och tillgodoser rekreationsbehov hos människor i alla åldrar och sociala grupper. Göteborgs stad bör ha detta i åtanke när de planerar för en hållbar stad. De visuella och upplevelsebara aspekterna av bostadsnära natur har varit av hög prioritet bland både respondenter och forskning. Denna prioritering kan förklaras av att dessa aspekter är det första invånarna upplever i sin omgivning och hamnar därför först i åtanke. Variation och mångfald premieras högt, och de indirekta ekosystemtjänsterna spelar en viktig roll för den socio-ekologiska kopplingen mellan naturen och människan. Integrering av trädgårdsstadens ideal i dagens Göteborg värdesätts högt av studiens respondenter. Dock kan denna integrering i en stad med fokus på förtätning leda till konsekvenser som ökad stadsutbredning och bilism, som kräver egna lösningar. Studiens socio-ekologiska ramverk bidrar med en bra grund för att förstå sambandet och relationen mellan sociala och ekologiska värden i den bostadsnära naturen. Även om ekonomiska aspekter inte behandlats i studien, är det viktigt att notera deras inverkan på utformningen av den bostadsnära naturen och människors välbefinnande. 42 Referenser Allmannyttan. (2024). Kritiken mot miljonprogrammet. Retrieved 04/03 from https://www.allmannyttan.se/historia/tidslinje/kritiken-mot-miljonprogrammet/#1976- 1990 Antrop, M. (2004). Landscape change and the urbanization process in Europe. Landscape and Urban Planning, 67(1), 9-26. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/S0169- 2046(03)00026-4 Bellander, G. (2005). Blandstaden, ett planeringskoncept för en hållbar stad. Boverket: Boverket Retrieved from https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/blandstaden.pdf Bergström, M. (2010). Stadens Fragment - planeringsidealens inverkan på stadsbyggandet Blekinge Tekniska Högskola]. Diva. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:833374/FULLTEXT01.pdf Berman, M. G., Jonides, J., & Kaplan, S. (2008). The Cognitive Benefits of Interacting With Nature. Psychological Science, 19(12), 1207-1212. https://doi.org/10.1111/j.1467- 9280.2008.02225.x Boerema , A., J. Rebelo, A., B. Bodi, M., J. Esler, K., & Meire, P. (2016, Mars). Are ecosystems services adequately quantified? Journal of Applied Ecology, 54, 358-370. Boverket. (2007). Bostadsnära natur - inspiration&vägledning. Boverket. (2023). Olika grupper av ekosystemtjänster. Boverket. https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/ekosystemtjanster/olika-grupper-av-ekosystemtjanster/ Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Tredje upplagan ed.). Stockholm : Liber. Chiesura, A. (2004). The role of urban parks for the sustainable city. Landscape and Urban Planning, 68(1), 129-138. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2003.08.003 Collins, S. L., Carpenter, S. R., Swinton, S. M., Orenstein, D. E., Childers, D. L., Gragson, T. L., Grimm, N. B., Grove, J. M., Harlan, S. L., Kaye, J. P., Knapp, A. K., Kofinas, G. P., Magnuson, J. J., McDowell, W. H., Melack, J. M., Ogden, L. A., Robertson, G. P., Smith, M. D., & Whitmer, A. C. (2011). An integrated conceptual framework for long- term social-–ecological research. Frontiers in ecology and the environment, 9(6), 351- 357. https://doi.org/10.1890/100068 Corvalan, C., Hales, S., & McMichael, A. (2005). Ecosystems and human well-being : health synthesis. Denny, E., & Weckesser, A. (2022). How to do qualitative research?: Qualitative research methods. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology, 129(7), 1166-1167. https://doi.org/10.1111/1471-0528.17150 Engemann, K., Pedersen, C. B., Arge, L., Tsirogiannis, C., Mortensen, P. B., & Svenning, J. C. (2019). Residential green space in childhood is associated with lower risk of psychiatric disorders from adolescence into adulthood [Article]. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 116(11), 5188-5193. https://doi.org/10.1073/pnas.1807504116 Esaiasson, P. (2017). Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan ed.). Stockholm : Wolters Kluwer. Folke, C., Colding, J., & Berkes, F. (2002). Synthesis: building resilience and adaptive capacity in social–ecological systems. In F. Berkes, J. Colding, & C. Folke (Eds.), Navigating Social-Ecological Systems: Building Resilience for Complexity and 43 Change (pp. 352-387). Cambridge University Press. https://doi.org/DOI: 10.1017/CBO9780511541957.020 Folkhälsomyndigheten. (2022). Mötesplats social hållbarhet. https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ Forshed, K. (2019). En otrendig stadsbyggnad : tema: stadsmiljö. STADSBYGGNAD(2), 13- 15. Gren, M., & Hallin, P.-O. (2003). Kulturgeografi : en ämnesteoretisk introduktion (1. uppl. ed.). Malmö : Liber. Gruebner, O., Rapp, M. A., Adli, M., Kluge, U., Galea, S., & Heinz, A. (2017). Cities and Mental Health. Dtsch Arztebl Int, 114(8), 121-127. https://doi.org/10.3238/arztebl.2017.0121 Göteborgs stad. (2022). Grönplan för en nära, sammanhållen och robust stad. Göteborgs Stad. (2024). Göteborgs Historia och Stadsvapen. Göteborgs Stad. Retrieved 2024/03&25 from https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/om- goteborg/goteborgs-historia-och-stadsvapen Hunhammar, S., & Bolund, P. (1999, Maj). Ecosystem services in urban areas. Ecological economics, 29, 293-301. Jansson, J. (2014). Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Sveriges lantbruksuniversitet]. SLU. https://stud.epsilon.slu.se/6930/1/jansson_j_140625.pdf Johansson, E. (2019). Alvar Aalto och det urbana landskapet. Tahiti (Helsinki), 9(2). https://doi.org/10.23995/tht.88068 Kabisch, N., Qureshi, S., & Haase, D. (2015). Human–environment interactions in urban green spaces — A systematic review of contemporary issues and prospects for future research. Environmental Impact Assessment Review, 50, 25-34. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.eiar.2014.08.007 Kenter, J. O., O'Brien, L., Hockley, N., Ravenscroft, N., Fazey, I., Irvine, K. N., Reed, M. S., Christie, M., Brady, E., Bryce, R., Church, A., Cooper, N., Davies, A., Evely, A., Everard, M., Fish, R., Fisher, J. A., Jobstvogt, N., Molloy, C., . . . Williams, S. (2015). What are shared and social values of ecosystems? Ecological Economics, 111, 86-99. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2015.01.006 Kjellstrand, M. (2015). Vegatationens betydelse för människan i miljonprogrammets storskaliga arkietektur SLU]. Stud. https://stud.epsilon.slu.se/8698/1/kjellstrand_m_151218.pdf Klingberg, G., & Hallberg, U. (2021). Kvalitativa metoder helt enkelt! (Upplaga 1 ed.). Lund : Studentlitteratur. Kortedala museum. (2024). Hus i park. https://kortedalamuseum.se/hus-i-park/ Kuo, F. E., Sullivan, W. C., Coley, R. L., & Brunson, L. (1998). Fertile Ground for Community: Inner-City Neighborhood Common Spaces. American Journal of Community Psychology, 26(6), 823-851. https://doi.org/https://doi.org/10.1023/A:1022294028903 Lederbogen, F., Kirsch, P., Haddad, L., Streit, F., Tost, H., Schuch, P., Wüst, S., Pruessner, J. C., Rietschel, M., Deuschle, M., & Meyer-Lindenberg, A. (2011). City living and urban upbringing affect neural social stress processing in humans. Nature, 474(7352), 498-501. https://doi.org/10.1038/nature10190 Lind, H. (2000). Trädgårdstaden Änggården (O. Enbågen, Ed.). Warne Förlag. Lindman, M. (2022). 400 Gröna År I Göteborg, Kulturhistorisk Översikt av Göteborgs parkhistoria. Göteborgs Stadsmuseum. Göteborgs Stadsmuseum: Göteborgs Stadsmuseum Retrieved from 44 https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/image/blob/2863167/Kulturm ilj%C3%B6rapport%202022_09.pdf Liu, J., Dietz, T., Carpenter, S. R., Alberti, M., Folke, C., Moran, E., Pell, A. N., Deadman, P., Kratz, T., Lubchenco, J., Ostrom, E., Ouyang, Z., Provencher, W., Redman, C. L., Schneider, S. H., & Taylor, W. W. (2007). Complexity of Coupled Human and Natural Systems. Science (American Association for the Advancement of Science), 317(5844), 1513-1516. https://doi.org/10.1126/science.1144004 Länsstyrelsen Skåne. (2008). I blandstaden. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/18/resource/2008_60 Markevych, I., Schoierer, J., Hartig, T., Chudnovsky, A., Hystad, P., Dzhambov, A. M., de Vries, S., Triguero-Mas, M., Brauer, M., Nieuwenhuijsen, M. J., Lupp, G., Richardson, E. A., Astell-Burt, T., Dimitrova, D., Feng, X., Sadeh, M., Standl, M., Heinrich, J., & Fuertes, E. (2017). Exploring pathways linking greenspace to health: Theoretical and methodological guidance. Environmental Research, 158, 301-317. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.envres.2017.06.028 McCormick, R. (2017). Does Access to Green Space Impact the Mental Well-being of Children: A Systematic Review. Journal of Pediatric Nursing, 37, 3-7. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.pedn.2017.08.027 Millennium Ecosystem Assessment. (2005). Ecosystems and human well-being: health synthesis: a report of the Millennium Ecosystem Assessment. N. Barton, D., & Gómez-Baggethun, E. (2013). Classifying and valuing ecosystem services for urban planning. Ecological Economics, 86, 235-245. Nationalencyklopedin. socialekologi. In Nationalencyklopedin (Ed.). Nationalencyklopedin. Nguyen, L. P. M., van den Berg, P. E. W., Kemperman, A. D. A. M., & Mohammadi, M. (2024). Social impacts of living in high-rise apartment buildings: The effects of buildings and neighborhoods. Journal of Urban Affairs, 1-22. https://doi.org/10.1080/07352166.2024.2311165 Opbroek, J., Pereira Barboza, E., Nieuwenhuijsen, M., Dadvand, P., & Mueller, N. (2024). Urban green spaces and behavioral and cognitive development in children: A health impact assessment of the Barcelona “Eixos Verds” Plan (Green Axis Plan). Environmental Research, 244, 117909. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.envres.2023.117909 Pedersen, E. J. A., Johansson, M., & Weisner, S. (2017). Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet (978-91-620-6756-4 (ISBN) 02827298 (ISSN)). (Rapport / Naturvårdsverket, Issue. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6930 Plieninger, T., Dijks, S., Oteros-Rozas, E., & Bieling, C. (2013). Assessing, mapping, and quantifying cultural ecosystem services at community level. Land Use Policy, 33, 118- 129. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2012.12.013 Raudsepp-Hearne, C., Peterson, G. D., Bennett, E. M., & Mooney, H. A. (2010). Ecosystem service bundles for analyzing tradeoffs in diverse landscapes. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 107(11), 5242-5247. http://www.jstor.org.ezproxy.ub.gu.se/stable/25664957 S.K Scholte, S., J.A van Teeffelen, A., & H. Verbug, P. (2015). Integrating socio-cultural perspectives into ecosystem service valuation: A review of concepts and methods. Ecological Economics, 114, 67-78. Seaman, P. J., Jones, R., & Ellaway, A. (2010). It's not just about the park, it's about integration too: why people choose to use or not use urban greenspaces. The international journal of behavioral nutrition and physical activity, 7(1), 78-78. https://doi.org/10.1186/1479-5868-7-78 45 Seppelt, R., F.Dorrman, C., V.Eppink, F., Lautenbach, S., & Schmidt, S. (2011, Juni). A quantitative review of ecosystem service studies: approaches, shortcomings and the road ahead. Journal of Applied Ecology, 48, 630-636. Soga, M., Cox, D. T. C., Yamaura, Y., Gaston, K. J., Kurisu, K., & Hanaki, K. (2017). Health benefits of urban allotment gardening: Improved physical and psychological well- being and social integration. International journal of environmental research and public health, 14(1), 71. https://doi.org/10.3390/ijerph14010071 Strife, S., & Downey, L. (2009). Childhood Development and Access to Nature: A New Direction for Environmental Inequality Research. Organization & environment, 22(1), 99-122. https://doi.org/10.1177/1086026609333340 Söderlind, J. (1998). Stadens renässans: Från särhälle till samhälle. Om närhetsprincipen i Stadplanering. (Vol. 1). Thompson, C. W., Aspinall, P., & Montarzino, A. (2008). The Childhood Factor: Adult Visits to Green Places and the Significance of Childhood Experience. Environment and Behavior, 40(1), 111-143. https://doi.org/10.1177/0013916507300119 Ulrich, R. S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, 224(4647), 420-421. https://doi.org/10.1126/science.6143402 Ulrich, R. S., Simons, R. F., Losito, B. D., Fiorito, E., Miles, M. A., & Zelson, M. (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environments. Journal of Environmental Psychology, 11(3), 201-230. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/S0272-4944(05)80184-7 Van Berkel, D. B., & Verburg, P. H. (2014). Spatial quantification and valuation of cultural ecosystem services in an agricultural landscape. Ecological indicators, 37, 163-174. Veerkamp, C. J., Schipper, A. M., Hedlund, K., Lazarova, T., Nordin, A., & Hanson, H. I. (2021). A review of studies assessing ecosystem services provided by urban green and blue infrastructure. Ecosystem Services, 52, 101367. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.ecoser.2021.101367 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (ISBN: 978-91-7307-352-3). Watts, D. J. (2022). Manufactured vs nature: affecting children’s playtime engagement in a preschool playground [Article]. International Journal of Play, 11(3), 251-269. https://doi.org/10.1080/21594937.2022.2098581 White arkitekter. Grönskade byggnader. Retrieved 05/03 from https://whitearkitekter.com/se/tjanster/landskapsarkitektur/gronskande-byggnader/ Wilson, R. (1997). A sense of place. Early Childhood Education Journal, 24(3), 191-194. https://doi.org/10.1007/BF02353278 Wolch, J. R., Byrne, J., & Newell, J. P. (2014). Urban green space, public health, and environmental justice: The challenge of making cities ‘just green enough’. Landscape and Urban Planning, 125, 234-244. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2014.01.017 World Health Organization. (2016). Urban green spaces and health. https://iris.who.int/handle/10665/345751 World Health Organization. (2017). Urban green space interventions and health: A review of impacts and effectiveness. Wu, J. (2014). Urban ecology and sustainability: The state-of-the-science and future directions. Landscape and Urban Planning, 125, 209-221. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2014.01.018 46 Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide Intervjuguide Bostadsnära natur: 0,2 hektar inom 300 meter. En fotbollsplan är 0,7 hektar. Tänk bort allt förutom den bostadsnära naturen. Det är frågor och tankar kring bostadsnära natur vi vill åt snarare än själva arkitekturen. Ge information om hur bostadsnära grönska främjar mående. Bakgrund till uppsatsen. Varför vi gör detta och hur respondentens svar kommer att användas. Ge information om god forskningssed till respondenterna. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur invånarna i Göteborg upplever bostadsnära natur i förhållande till de ekosystemtjänster den erbjuder, vilken relation de har till den bostadsnära naturen och hur den har integrerats i Göteborgs olika planeringsideal. Fyra huvudämnen: Bostadsmiljö, Ekosystemtjänster, Planeringsideal och social hållbarhet Bostad: Vart har du bott? Har du möjligheten nu eller har du haft möjligheten på någon av dina tidigare bostäder att kontrollera den närliggande grönskan? Som till exempel odling. Vilka aktiviteter har du möjlighet att göra i den bostadsnära naturen och vad skulle du vilja göra? Behöver du åka till en annan plats för att göra den aktiviteten Vad uppskattade du mest med den bostadsnära naturen, vid de olika boplatserna? Vart i staden önskar du att du hade en bostad? Ekosystemtjänster: Vilken typ av natur har påverkat dig mest?Vilket har gett dig flest möjlighet till nyttjande och varit mest uppskattat? Gräsmatta, buskar eller träd etc. Djurliv kan räknas in. Hur upplevde du att ditt psykiska mående var vid de olika platserna? Var det mycket fågelsång och djur vid någon av bostäderna? Hur upplevde du att de sociala tog plats i den bostadsnära naturen? Upplevde du mycket buller vid bostaden? Vilken typ av ekosystemtjänster uppskattar du mest? Prydliga buskar(visuellt tilltalande), sociala plattformar, fågelkvitter, frisk luft etc. Planeringsideal: Område som du älskar, bäst bostadsnära grönska? Varför gillade du det området mest? I förhållande till bostadsnära natur Vilken typ av grönska och bostadsnära natur bör man bygga mer idag? Hur viktig anser du att grönska är i en bostadsmiljö? Skala 1-10 Social hållbarhet: Upplever du att områden med hög frekvens av grönska främjar din psykiska och fysiska hälsa? Tror du att till exempel gröna innergårdar främjar granngemenskap och tillhörighet mer än hårdbelagda ytor utan grönska? Eller finns det andra aspekter utöver grönska som kan bidra till samma effekt? Finns det några aspekter av grönska nära bostaden som gör dig otrygg? Buske under fönster eller nära gångvägar (kvällstid speciellt). Känner du dig mer eller mindre trygg med bostadsnära grönska? I förhållande till områden helt utan grönska? 47