Kandidatuppsats i offentlig förvaltning VT16 
Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet 
Martina Adolfsson & Ida Olausson 
Handledare: Gregg Bucken­Knapp 
Examinator: Stig Montin 
 
 
 
 
   
 
 
Sverige och Danmarks säkerhetspolitik 
­ En komparativ studie beträffande två grannländers  
hållning till nuvarande säkerhetsläge 
 
 
 
   
 
  
Tack! 
 
Den här kandidatuppsatsen är skriven vid Göteborgs Universitet under vårterminen 2016. Det                       
har varit en lärorik, intressant och intensiv process där vi främst vill rikta vår tacksamhet till                               
en person. Vill vi tacka vår handledare Gregg Bucken­Knapp. Med hans sakkunnighet och                         
hjälpsamma frågor fick vi det stöd och den utmaning som krävdes att konstant utveckla och                             
förbättra vårt arbete. Hans engagemang under handledningen uppmuntrade och utmanade oss                     
att tänka i nya banor. Sedan vill vi även tacka Jan Peter Olausson för korrekturläsningen samt                               
hjälpen att metodisk förklara militära termer för att grundligt sätta oss in ämnet.  
   
1 
  
Abstract 
The following Bachelor´s thesis is analyzing and comparing the execution of Denmark´s and                         
Sweden´s present security policy. The analysis is based on prevalent theorys within                       
international relations; liberalism, realism and social constructivism in consort with an                     
analysis tool created by Professor Wilhelm Agrell. The basis behind this study is to                           
understand how these two neighboring countries execute their security policy when dealing                       
with the deterioated military security in Europe since 2014 ­ until the prsent. The foundation                             
of this study is built on a quantitative text analysis approach. Through gathering official                           
documents, articles, government bills and budgets, it has been observed that both Sweden and                           
Denmark are characterized by a liberal security policy. Despite the similarity of liberal                         
values, Denmark and Sweden execute their security policy differently. The main points that                         
outline and help support this explaination for this political outcome are different and socially                           
constructed contemplations of the current threat level.  
Keywords: säkerhetspolitik, Sverige, Danmark, försämrat säkerhetsläge, liberalism, realism,               
socialkonstrukivism, NATO, EU, Wilhelm Agrell, hotbild, omvärld, handlingsmönster  
 
 
 
 
 
 
2 
  
Innehållsförteckning 
 
1 Inledning  4 
1.2 Problembakgrund 5 
1.3 Syfte  6 
1.4 Forskningsfråga  7 
1.5 Avgränsningar  7 
 
2 Tidigare forskning och teoretiskt ramverk  9 
2.1 Historisk bakgrund  9 
2.2 Förklaringar till säkerhetspolitiskt agerande 10 
2.3 En skakad värld  12 
2.4 Centrala teorier  13 
2.4.1 Realism  14 
2.4.2 Liberalism  17 
2.4.3 Socialkonstruktivism  21 
 
 
3 Metod  24 
3.1 Kvalitativ textanalys  24 
3.2 Tanken bakom studiens analytiska upplägg 25 
 
4 Empiri  27 
4.1 Sverige  27 
4.2 Danmark  32 
 
 
5 Analys  37 
5.1 Etappindelning  37 
5.2 Etapp 1: Analys av Sveriges praktiserande av säkerhetspolitik  37 
5.3 Etapp 1: Analys av Danmarks praktiserande av säkerhetspolitik  39 
5.4 Etapp 2  41 
5.4.1 Analys av omvärld  42 
5.4.2 Analys av hotbild 43 
5.4.3 Analys av handlingsmönster  44 
5.5 Analytisk sammanfattning och nedbrytning  47 
 
6 Slutsats  49 
 
7 Källförteckning  52 
 
3 
  
1. Inledning  
Offentlig förvaltning är ett mångfacetterat studieområde bestående av många skilda                   
discipliner. Offentlig förvaltning kan liknas med ​grenar ​som gemensamt binder ihop och                       
tillsammans kan förtydliga begrepp så som välfärd. För att förstå välfärd är det därför en god                               
idé att bryta ner och studera disciplin för disciplin, för att således kunna bilda en                             
helhetsuppfattning. Denna studie faller inom ramen för säkerhetspolitik ­ en av alla de​grenar                           
som gemensamt kan bidra till förståelse och förklaring till välfärdssamhället. Vi ämnar därför                         
att bistå med mer robust och substantiell vetenskap i denna disciplin ­ för att underlätta en                               
förståelse för en del av välfärden. 
 
Försvarsmakten är i Sverige den offentliga myndighet som ägnar sig åt säkerhetspolitiska                       
åtaganden. Motsvarande myndighet återfinns i Danmark där den går under namnet​Forsvaret​.                       
Studiens ämne faller inom ramen för offentlig förvaltning då båda ländernas                     
säkerhetspolitiska organ är statliga myndigheter och verksamheten således styrs av                   
bestämmelser från riksdag och regering via regleringsbrev. Riksdag och regering är även                       
budgetsättare för det säkerhetspolitiska organet.   
1
 
Genom att granska säkerhetspolitisk praktik och tradition i Sverige och Danmark ämnar vi att                           
fylla en vetenskaplig lucka inom den säkerhetspolitiska forskningen. Det försämrade                   
säkerhetspolitiska läget (se 1.2) i Europa inspirerade oss till upprättandet av studien. En                         
försämrad säkerhetspolitisk situation innebär förändrade krav på offentlig verksamhet och vår                     
studie ämnar att studera säkerhetsförmågan. Den globala hotbild som idag råder väcker                       
intresset att jämföra två till synes lika gränsliggande länder som Sverige och Danmark ur                           
säkerhetspolitisk synpunkt, för att förstå policyskapande inom en stor offentlig myndighet                     
som försvaret. 
 
 
 
 
1
 Försvarsmakten. ​Om myndigheten, vårt uppdrag​.  
4 
  
1.2 Problembakgrund  
Kalla krigets efterdyningar satte spår i flera länders säkerhetspolitiska utformning då                     
hotbilden efter kriget tog ny skepnad. Tider förändras och länders offentliga förvaltning                       
förväntas följa utvecklingen på ett pragmatiskt sätt. Även idag står länderna och Europa inför                           
nya globala och svåra utmaningar vilka kräver förmåga att anpassas efter. EU – ett förbund                             
2
som kan liknas en ​garant för frihet och fred i Europa ­ genomsyras idag av interna                               
svårigheter och utmaningar; sommaren 2016 ska Storbritannien rösta om utträde ur EU,                       
vilket tär på landets sammanhållning. Spanien står inför svårigheter beträffande                   
regeringsbildandet och invånarna i Katalanien önskar att bli självständiga. Ytterligare en                     
variabel till spänningar inom EU är den massiva flyktingvåg, där länder (som exempelvis                         
Sverige) tagit emot ett stort antal flyktingar ­ samtidigt som det finns länder som försöker                             
undvika att ta ansvar. Detta leder till ​intern​ frustration.   3
 
Stigande frekvens av terrordåd skakar Europas grundvalar och skapar ängslan och rädsla.                       
Attentatet i Bryssel den 22 mars 2016 krävde 35 dödoffer och 340 människor skadades.                           
4
Trots att inga allvarliga terrorattentat riktats ​direkt mot varken Danmark eller Sverige ökar                         
hotet ​indirekt​. Detta resulterade bland annat i att de nordiska länderna en vecka efter attacken                             
i Bryssel samlades för att förhindra liknande attentat i Norden.   
5
 
Terrorism är dock ingen ny förekomst i Europa ­ 2005 utvecklade EU en strategi för sina                               
medlemsländer med syfte att skydda medborgarna på bästa möjliga sätt. Både Sverige och                         
Danmark har tagit del av denna strategi för att skapa ett samhälle där medborgarna kan leva i                                 
säkerhet. Den europeiska polisbyrån och EU­myndigheten, Europol, offentliglade i sin årliga                     
6
rapport TE­SAT (European Union Terrorism Situation and Trend Report) att EU ​troligtvis                       
kommer stå inför större terrorhot i framtiden ­ vilket skapar ytterligare incitament att                         
undersöka hur två grannländer ställer sig till det försämrade säkerhetsläget. Både Sverige                       
7
2
 Höglund, J (2016) 
3
 SVT Nyheter, ​FN varnar för fortsatt flyktingvåg. ​ (2015) 
4
 SVT Nyheter, ​Löfven: En attack mot demokratiska Europa. ​(2015) 
5
 Wanning, N., Johannessen, F. (2016)  
6
 Europeiska rådet, ​Europeiska unionens råd. EU:s kamp mot terrorism. ​(2015­07­20) 
7
 Europol.​ European Union Terrorism Situation And Trend Report 2015. ​s.6. (2015­07­06) 
5 
  
och Danmark är som sagt medlemmar i EU men Sverige är militärt alliansfria medan                           
Danmark är medlemmar i NATO ­ och i kontrast till Sverige inte ett militärt alliansfritt land.   
8
Sviterna av kalla kriget medförde stora utmaningar på den säkerhetspolitiska miljön i Europa                         
och idag ställs ytterligare krav. Detta med tanke på hoten av terrorism, spänningar gentemot                           
Ryssland, krig i mellanöstern och uppkomsten av fler högerextremt lagda partier etc. Till                         
skillnad från de hot kalla kriget medförde är dagens hot mer ​mångfacetterade.                       
Mångfacetterade hot ställer högre krav på Regeringen och försvarets flexibilitet och förmåga                       
att anpassa sig till rådande politiska oroligheter ­ vilket vi ämnar att studera i Sverige och                               
Danmark.   
9
 
1.3 Syfte  
Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka de faktorer som legat till grund för                               
Sveriges och Danmarks ställningstagande i dess säkerhetspolitiska utformning sedan 2014.                   
Försvarsorganet är i Sverige en av landets största offentliga myndigheter med omkring 20                         
000 anställda och en budget på cirka 40 miljarder svenska kronor per år. Danmarks                           
10
försvarsorgan har omkring 18 800 anställda och deras årliga budget till försvaret landar på                           
cirka 7 miljarder danska kronor. Dessa siffror illustrerar och belyser förvarets storlek och                         
11
betydelse för offentlig sektor och således välfärdsstat i respektive land, vilket skapar                       
incitamenten för denna undersökning ur perspektivet offentlig förvaltning. Försvaret är                   
således en stor del av den offentliga verksamheten i både Sverige och Danmark ­ men idag                               
ligger Sveriges Försvarsmakt på rekordlåga 1.1 procent av Sveriges BNP. Det är en trend                           
12
som även Danmark följt där förra årets budgetering till försvaret stod för 1.04 av landets                             
BNP. Trots att bägge försvarsmakter omsätter miljarder av de offentliga resurserna är                       
13
dagens nivå den lägsta på länge. Oavsett likheter med ett sjunkande BNP i båda länder vet vi                                 
ur historisk synvinkel att Sveriges och Danmarks säkerhetsstrategier skilt sig åt. Dock saknas                         
det idag forskning om ​hur de ställer sig till rådande osäkra läge runt om i Europa och världen                                   
och vad bakomliggande orsaker är till detta. Denna vetenskapliga lucka ämnar vi att fylla                           
med denna uppsats.  
8
 Säkerhetspolisen. ​Nationellt centrum för terrorhotbedömning.  
9
 Höglund, J. (2016)  
10
 Försvarsmakten. ​Om myndigheten, vårt uppdrag​.  
11
 Forsvarsministeriet. ​Værnsfælles Forsvarskommando​. (2016­04­28) 
12
 Försvarsmakten. ​Försvarets andel av BNP.   
13
 Ernstved­Rasmussen, P. (2016) 
6 
  
1.4 Forskningsfråga  
 
­ Vilka faktorer ligger till grund för Sverige och Danmarks val av utformning i deras                           
säkerhetspolitik?0 
 
1.5 Avgränsningar 
Det finns ett flertal bakomliggande orsaker till att vi valt Sverige och Danmark och bortsett                             
från övriga nordiska länder. Sverige och Danmark är ur många aspekter jämbördiga ­                         
exempel på deras liknande drag är deras geografiska position samt prägel på välfärdsstat.                         
Sverige och Danmark är båda medlemmar i EU till skillnad från Norge och Island, vilket är                               
en central anledning till att vi filtrerat bort dessa. Det mest centrala motivet till bortfiltrering                             
av Finland är deras långa territoriella gräns till deras landsgranne Ryssland ­ något som                           
influerar och påverkar deras säkerhetspolitik på ett sätt som inte går att likna övriga nordiska                             
länder.  
14
 
Vi har i uppsatsen valt en avgränsad tidsperiod; studien utgår från år 2014 fram tills stunden                               
uppsatsen skrivs (vår 2016). Våra främsta motiv att utgå från 2014 och framåt baseras på att                               
den svenska regeringen 2014 konstaterade att säkerhetsläget i närområdet ​försämrats och                     
Danmark är medräknat i denna omnejd. I takt med fastställandet av ett försämrat                         
säkerhetsläget har också resurser och handlingsplaner vidtagits för att anpassa försvaret efter                       
rådande situation ­ något som skapar ytterligare incitament för att undersöka huruvida de                         
båda länderna ställer sig inför rådande förändring beträffande säkerhet.   
15
 
Begreppet ​säkerhetspolitik  
För att göra studien konsekvent krävs en distinktion av begreppet ​säkerhetspolitik ​och i                         
uppsatsen används Professor Nils Andréns definition. Andrén har varit verksam vid                     
Försvarets forskningsanstalt och som styrelseordförande vid Utrikespolitiska Institutet. I                 
boken ​Säkerhetspolitik (1997) konstaterar Andrén att den internationella politikens                 
huvudsakliga aktörer består av ​stater​, vilket resulterar i att man vanligtvis hänvisar till                         
14
 Finlands Ambassad. (2016) 
15
 Personlig kontakt med Marie Tisäter 25­04­16 vid Försvarsmakten Högkvarteret  
7 
  
begreppet säkerhetspolitik när man talar om nationell säkerhetspolitik. Själva begreppet                   
definierar Andrén som följande:  
 
“Nationell säkerhetspolitik är en sammanfattande beteckning på en stats politiskt styrda 
aktiviteter i syfte att kunna förverkliga sina mål också i situationer där den ställs inför hot 
från andra aktörer, särskilt från andra stater, i det internationella systemet”  
16
 
Andrén gör ytterligare en distinktion och påpekar att det i realiteten finns fall som är                             
problematiska att placera i s​äkerhetspolitiska fack​. Åtgärder som vidtagits av bland annat                       
större företag eller kraftfulla opinionsgrupper i samhället passar inte in i hans definition av                           
säkerhetspolitik ­ men kan i praktiken få betydelse av säkerhetspolitisk karaktär. För att                         
klargöra detta skiljer Andrén på två olika typer av säkerhetspolitik ­ ​direkt och ​total                           
säkerhetspolitik. Den direkta säkerhetspolitiken avser de handlingar som har “direkt                   
säkerhetspolitisk avsikt” och den totala säkerhetspolitiken karaktäriserar de handlingar som                   
både direkt och indirekt har verkan på en stats säkerhet gällande hot ­ oavsett uppkomst. Det                               
betyder att den totala inkluderar samtliga åtgärder av säkerhetspolitisk karaktär som sker i                         
samhället ­ oavsett aktör. Ytterligare en avgränsning som gjorts berör den ​direkta                       
17
säkerhetspolitiken ­ vilket är den som studerats, då det de facto är den som ligger till grund                                 
för det säkerhetspolitska utformande staterna står för ­ något som är centralt för den här                             
studien.  
 
 
   
16
 Andrén N, (1997) s 15­16. (Citatet på s 16.)  
17
 Andrén N, (1997) s 17­18, 28.  
8 
  
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk 
Forskning kring Sverige och Danmarks säkerhets­ och försvarspolitik har genom tiderna                     
främst fokuserat på dess historiska utveckling efter andra världskriget, samt hur                     
säkerhetspolitiken förhöll sig till sviterna från kalla kriget. Forskningstraditionen inom                   
området har ett ​glapp ­ nutida säkerhetspolitiska läge är inte lika omfattande. Vi ämnar att                             
med denna uppsats fylla detta tomrum. En historisk överblick ges i 2.1 för att ge förståelse till                                 
varför rådande situation är en följd av både historiska och nutida händelser. Trots att ansatsen                             
till uppsatsen utgår från den politik som bedrivits de två senaste åren, kommer föreliggande                           
forskning beträffande säkerhetspolitikens utveckling också utgöra viktig grund för att ge                     
robust substans och introducerande bild av ämnet.  
 
2.1 Historisk bakgrund 
Många faktorer pekar på att Sverige och Danmark ​teoretiskt skulle antas arbeta på liknande                           
sätt i deras säkerhetspolitik då tydliga politiska likheter finns. Ländernas form av välfärdsstat                         
(heltäckande), deras medlemskap i Europeiska Unionen, statsskick samt att båda ländernas                     
arbetsmarknad byggts upp och genomsyras av snarlika riktlinjer är ytterligare faktorer.                     
Perioden 1970­talet fram till starten på 1990­talet var Sverige och Danmark enhetliga i flera                           
politiska grenar. Dock började länderna med tiden gå åt olika håll i allt fler politiska                             
inriktningar. Danmarks politik blev i takt med 1990­talets start allt mer restriktiv i förhållande                           
till Sveriges som i kontrast var ​öppen, ​exempelvis i deras migrationspolitk.   18
 
Intresset för ett upprättande av försvarsförbund inom nordiska landsgränser har historiska                     
rötter; andra världskrigets slut ledde till ömsesidig och robust vilja till samarbete mellan de                           
nordiska länderna. Kalla krigets konsekvenser (exempelvis Danmarks och Norges                 
medlemskap i NATO) framkallade en kylig relation länderna emellan och resulterade i att                         
intresset i stort sätt fallerade. Initiativ för samarbete lades således på is. På senare år ­ först                                 
efter kalla krigets slut ­ har intresset åter väckts till liv och samarbete nordiska länder emellan                               
är aktuellt och av ömsesidigt intresse.    
19
 
18
 Green­Pedersen, C., Odmalm, P. (2008). s 367 
19
 Säkerhetspoltik. ​Nordiskt försvarssamarbete​. (2010­07­28)  
9 
  
En allomfattande inställning beträffande att beväpnad kamp​inte löser någon form av konflikt                         
råder idag i Sverige och Danmark (och resterande delar av Skandinavien). Varken Sverige                         
eller Danmark ​eftersträvar att starkt engageras i krigföring. Viktigt att påpeka är att                         
20
Danmark mycket riktigt är medlemmar i NATO, men till skillnad från många andra                         
medlemsländer är de medlemmar med särskilda restriktioner och på specifika grunder.   
21
 
Uppsatsen vilar på litteratur av forskare vars forskning genomgående fokuserat på likartade                       
dicipliner; hur beslutsprocesser kan förklara aktörers agerande i utförandet av                   
säkerhetspolitik. Verk av Katarina Brodin lägger grunden för det analysschema (Agrells) som                       
används i denna uppsats. Brodin har i sin avhandling från 1977, “​Studiet av utrikespolitiska                           
doktriner ­ teori om två tillämpningar​”, studerat betydelsen av deklarerade doktriner i                       
förhållande till utrikes­ och försvarspolitik. Brodins forskning inom säkerhetspolitik har                   
syftat till att klargöra och minimera eventuella förlägenheter beträffande politisk                   
framtidsplanering.   
22
 
2.2  Förklaringar till säkerhetspolitiskt agerande 
Katarina Brodin har i sin doktrinsforskning utgått från ett ​rationellt aktörsperspektiv och en                         
forskare som byggt vidare på hennes teorier är historikern Wilhelm Agrell. Agrell har                         
studerat den svenska försvarsdoktrinen under efterkrigstiden och bland annat publicerats i                     
“​Alliansfrihet och atombomber ­ kontinuitet och förändring i den svenska försvarsdoktrinen                     
från 1945 till 1982​”. Trots Agrells fokus på efterkrigstiden kan hans teorier och                         
analysschema tillämpas för att studera aktörsbeteenden i dagens säkerhetspolitik.   
23
 
Agrell har i sin forskning identifierat utgångspunkter som är betydande för att kunna redovisa                           
varför olika händelseförlopp fått givna konsekvenser. Agrell har utgått från tre centrala                       
element; ​världsbild​, ​hotbild och ​handlingsmönster och utifrån dessa har han konstruerat ett                       
analysschema. I konstruktionen av analysschemat har Agrell utgått från Brodins forskning för                       
att möjliggöra analys av säkerhetspolitiska ställningstaganden och valda riktlinjer. Agrells                   
24
20
 ​Neumann, I. B. (1996). s ​428­429 
21
 ​Nyberg, R. (1984). ​s 59­75 
22
 Brodin, K (1971). s 8ff 
23
 Agrell, W (1985). s 24 
24
 ​Agrell, W (1985). s 24 
10 
  
schema delas in i tre kategorier. Här nedan återges de i originalform från hans verk                             
“​Alliansfrihet och atombomber ­ kontinuitet och förändring i den svenska försvarsdoktrinen                     
från 1945 till 1982​” :  
 
“    ­  Världsbilder, ​dvs föreställningar om den internationella miljön 
­ Hotbilder, ​dvs föreställningar om hur det ut denna miljö kan uppkomma konflikter                       
och hur dessa kan beröra det egna landet och dess intressen 
­ Handlingsmönster ​för hur landet bör motverka dessa hot och främja sina intressen.”   25
 
Det bör påpekas att Agrells föreställning och tankar kring​handlingsmönster​i analysschemat                       
inkluderar den uppfattning av säkerhetspolitiskt agerande som Andrén definierat; att de                     
politiska åtgärder en stat vidtar för att förhålla sig till en hotbild.  
26
 
Precis som Harvardprofessorn Graham T. Allisons i “​Essence of Desicion ­ Explaining the                         
Cuban Missile Crisic​” har Agrell försökt identifiera och skapa en bild av hur en                           
beslutsprocess varierande karaktärsdrag kan leda fram till en förklaring av ett                     
händelseförlopp. Allison var en av de första som utifrån ett akademisk perspektiv försökte                         
skildra ett politiskt händelseförlopp. Utifrån Allisons arbete och hans modeller för                     
27
undersökning av beslutsfattande, fastslår Agrell att det är fullt möjligt att förklara                       
beslutsprocesser ur ett akademiskt perspektiv ­ oavsett vilken samhällsnivå det gäller.  
28
 
Den forskningskategori där både Agrell, Allison och Brodin faller in i kan sammanfattas som                           
en forskningstradition där fokus legat på att finna​förklaringar till säkerhetspolitiskt agerande                       
­ med ​utgångspunkt på beslutsprocessen​. Beslutsprocesser som studerats inkluderar agerande                   
av individer såväl som grupper och hur dessa tolkar och uppfattar sin omvärld. Utifrån dessa                             
premisser lägger forskningen sammanfattningsvis fokus på hur aktörer beslutar och                   
implementerar, med hänsyn till deras tolkningförmåga av olika situationer.  
29
2.3 En skakad värld 
25
 Agrell, W (1985). s 24 
26
 Kronvall, O (2003). s 55  
27
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015).​ s 40 
28
 Agrell, W (1985). s 27 
29
 Kronvall, O (2003). s 55 
11 
  
Rådande läge i Europa ställer skarpa krav på nationers förmåga att anpassa och försvara sig.                             
Sedan kalla krigets slut, då hot om eventuell involvering i konflikt stormakter emellan rådde,                           
har Europas länder haft tid att ompröva och förändra sin säkerhetspolitik för att anpassa sitt                             
försvar till rådande situationer. Trots liknande förutsättningar har Sverige och Danmark ­ två                         
till synes lika länder ­ valt olika riktningar av säkerhetspolitisk utveckling. Redan efter kalla                           
krigets slut särskiljdes deras försvarsstrategier åt: Danmark beslöt sig för att den fjärde april                           
1949 ansluta sig till NATO samtidigt som Sverige valde att fortskrida sin ​neutralitetspolitik                         
som sedan länge varit ett etablerat faktum. Tiden innan båda världskrigen hade Sverige                         
genomgått en sekellång epok av fred och under de båda världskrigen ställde Sverige sig                           
neutralt.  
30
 
Danmarks val att inte vara alliansfria och deras inträde i NATO gav uppskov till vissa                             
spänningar gentemot Sovjetunionen. Med hänsyn till detta tillämpades vissa restriktioner i                     
Danmarks medlemskap; de skulle inte tillåta utländska trupper att basera sig i Danmark och                           
de skulle inte heller inneha kärnvapen. Som medlem ställdes också förpliktelser på Danmark,                         
bl a att modernisera och expandera försvaret vilket ledde till uppkomsten av nya militära                           
anläggningar i form av två fort; Stevnsfortet och Langelandsfortet. Säkerhetsgarantin och det                       
militära stödet var starka argument för Danmarks inträde i organisationen 1949 ­ argument                         
som de fasthåller vid än idag   
31
 
Den svenska neutraliteten har blivit omtvistad och frekvent omnämnd i forskning om svensk                         
säkerhetspolitik. Kjell Engelbrekt ponerar i sin artikel ​“Den sjuttonde alliansmedlemmen”                   
(1999) att Sveriges strikta neutralitet under och efter kalla kriget kan ifrågasättas. För att                           
stödja teorin hänvisar Engelbrekt till tre revisionistiska underkategorier. 1. I boken                     
“​Säkerhetspolitik​” (1997) skriver Nils Andrén att Sverige hade hemliga band till olika                       
NATO­länder som ett sista alternativ att undvika uteblivet militärt bistånd och en garant för                           
att klara ett angrepp från Sovjetunionen. 2. Engelbrekt presenterar en tolkning av                       
32
“​dubbelpolitik​” som kan ses som mer radikal. Sverige bedrev en säkerhetspolitik präglad av                         
en ​öppen och ​dold retorik. Den öppna anspelar på Sveriges val att inte ingå i en allians och                                   
30
 Engelbrekt, K. (1999). s 62 
31
 Langelandsfortet. ​Danmarks vej til NATO.  
32
 Engelbrekt, K. (1999). s 63­64 
12 
  
den dolda består av Sveriges relation till NATO­länder. Förespråkare inom denna                     
teoribildning där NATO­relationerna indirekt setts som motsvarighet till ett medlemsskap är                     
Wilhelm Agrell och Paul M .Cole. 3. Denna kategori är mer radikal i kontrast till de två                                   
33
första, enligt Engelbrekt och han benämner den som “​tyst ​allianspolitik​”. Hit tillhör Johan                         
Kristoffer Hells ​“Strategic Vulnerability” (1996), Kent Zetterbergs ​“Hotet från Öster”                   
(1997) och Jan Linders ​“Sverige i skottlinjen” ​(1998). Denna revisionism menar att de                         
NATO­relationer Sverige hade under kalla kriget ​egentligen var den reellt utförda                     
säkerhetspolitiken. Engelbrekt skriver “​Under en mask av alliansfrihet/neutralitet bedrev                 
Sverige enligt detta resonemang i fredtid en politik av lönnlig underrättelseverksamhet för                       
västalliansen, syftande till en roll i krigstid som NATOs brohuvud mot det ryska hjärtlandet                           
(...)​”.   34
 
2.4 Centrala teorier 
Teorier beträffande internationell policy hjälper oss att förstå ​hur stater agerar i                       
säkerhetspolitiska frågor. Centrala teorier blir därför realism, liberalism och                 
socialkonstruktivism, vilka blir verktyg i förståelsen bakom Sverige och Danmarks                   
praktiserande i den säkerhetspolitiska domänen. Teorierna ger oss ​glasögon att bära för att                         
besvara frågor och ger oss även analysförmåga. Vi har valt att inkludera realism, liberalism                           
och socialkonstruktivism för att bana vägen till en välförankrad analys som bidrar med                         
substans för ämnet vi studerar. ​Vi vill redan här poängtera att socialkonstruktivismen                       
kommer utgöra en särskild roll i vår studie, inte minst i studiens analytiska del ­ i förhållande                                 
till realism och liberalism. Detta redogörs vidare i metodkapitel 3.2, sida 27. ​Dessa teorier                           
kommer behandlas i kombination med Wilhelm Agrells analysschema, som presenterades i                     
ovanstående stycke.  
 
 
 
 
2.4.1 ​Realism  
33
 Engelbrekt, K. (1999). s 64 
34
 Engelbrekt, K. (1999). s 64­65 
13 
  
Realism är en disciplin med rötter så långt tillbaka som till Antikens Grekland. Centrala                           
värden är makt i kombination med skepticism. En illustration av detta är realisters avsaknad                           
av drivkraft för ett utopiskt samhälle. Realister menar att politiska oenigheter och skillnader i                           
styrka (både vad gäller människor och i detta fall länder) är något ofrånkomligt.                         
Maktskillnader innebär dock inte att något land med avsikt ges mer makt än ett annat land. I                                 
teorin är det en anarkist prägel som råder, vilket innebär att det i inte ska existera något                                 
överstatligt​ ­ ​någon övergripande auktoritet bör alltså inte finnas​.   35
 
Thomas Hobbes är en framträdande figur i den realistiska skolan och hans uppfattning                         
beträffande människans naturtillstånd går att applicera på många kontexter ­ inte minst                       
beträffande förståelsen för realismens betydelse inom säkerhetspolitisk policy. Hobbes menar                   
att samtliga individer (och stater) har en inneboende rädsla och oro för utomstående hot.                           
Detta fenomen går i Hobbes skola under betäckningen ​law of nature/nature of state​, som till                             
svenska kan översättas till ​naturtillståndet​.   36
 
Realister menar att statliga institutioner är centralt och att dessa inrättats för att ge politiska                             
oenigheter ett rum att behandlas i. Utopin av ett mycket ordnat och strukturerat samhälle, där                             
alla är överens om grundläggande politiska frågor, är för realister något ouppnåeligt. Ett                         
sådant samhälle är därför inte heller något de strävar efter ­ realister​vet​att det alltid kommer                                 
råda politiska oenigheter. Teorin har en skeptisk inställning till internationellt samarbete.                     
Realister menar att det praktiskt taget räcker med ett​accepterande beträffande oenigheter och                         
att om man ​möts halvvägs ​är det tillräckligt för samhällsapparaten att fungera. Att försöka få                             
med alla på samma spår är enligt realister ouppnåeligt. Den höga graden av skepsis är också                               
framträdande i den rådande generella realistiska inställningen ­ att förvänta sig det värsta                         
snarare än det bästa, av två eller fler utfall.  
37
 
Skepticismen inför internationellt samarbete och realisters uppfattning om att sådana                   
konstallationer inte bringar framgång, härstammar ur deras uppfattning om att internationell                     
politik inte ​förbättras ​med tiden. Känslor som misstänksamhet länder emellan etc. ligger i                         
35
 Burchill, S. et al (2009). s 31­56 
36
 ​Nuri Yurdusev, A. (2006). s 305­321. 
37
 ​Galston, W.A. (2010). s ​385­411 
14 
  
den mänskliga naturen och kommer ​alltid ​spela roll och prägla länders relation till varandra ­                             
oavsett hur många förbund de ingår i tillsammans. Detta påvisar realisterna genom att peka                           
på ​historiska händelser; ​inställningen länder emellan tycks aldrig bli helt fredlig ­ oavsett                         
förbund och andra typer av samarbete. Detta fenomen är tidlöst. Realisterna bortser i dessa                           
fall från olika yttre faktorers förklaringsvärde, som på ett eller annat vis skulle kunna tänkas                             
påverka kontexter. Realisters skepticism beskrivs inte sällan som teorins övergripande styrka                     
men samtidigt dess största svaghet.  
38
 
Realism som synvinkel beträffande policy  
Martin Hall skriver om paradoxen med upprättandet av ett militärt skydd. Han spinner vidare                           
på Thomas Hobbes föreställningar om ​naturtillståndet. ​En realistisk världsbild innebär att                     
man inte ​helt kan förlita sig på förbund och fredsavtal med andra länder ­ även om en                                 
anarkistisk inställning råder. Man kan inte garantera sig en säker framtid ­ då man helt enkelt                               
inte kan förutspå framtiden. Därför är militära medel och militär makt något ​ofrånkomligt​:                         
alla länder måste vara rustade för framtiden ­ då man inte vet vad den bringar. Skulle ett krig                                   
bryta ut kan man som land alltså inte förlita sig på att de förbund man ingått garanterat                                 
kommer för att hjälpa, enligt realister. Kort sagt: som land​måste​man i praktiken vara militärt                               
rustade, för att bevara ett grundläggande skydd för eventuella framtida hot. Det paradoxala                         
med fenomenet, menar Hall, är att ländernas ståndpunkt blir svåra att läsa av ­ hur vet man                                 
om ett land är av defensiv eller offensiv karaktär, om de innehar ett starkt militärt försvar?   
39
 
I den realistiska skolan betecknas ovanstående fenomen som ett ​säkerhetsdilemma​; länder                     
som utökar sina militära resurser sprider en osäkerhet till kringliggande länder, som vidare                         
känner behov att utöka sina militära resurser ­ även de vill vara rustade ​i fall om att​. Länder                                   
vill alltså betrygga sig med hjälp av robusta militära resurser. Detta leder enligt Hall endast                             
till ​y​tterligare hot ­ misstänksamhet och oro sprids i takt med upprustande insatser.    40
 
Ovanstående säkerhetsdilemma betyder dock inte att ett världsövergripande krig ständigt                   
råder. Att länder präglas av misstänksamhet och att länder​är på sin vakt må vara ett ständigt                                 
38
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​35 
39
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​39 
40
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​40 
15 
  
rådande fenomen men länder är dock generellt för ​medveta ​om konsekvenser för att                         
eftersträva krig. Vetskapen om andra länders militära styrka ­ exempelvis omfattning av                       
kärnvapen ­ är tillräckligt ​avskräckande ​och leder vidare till avhållsamhet​. ​Denna                     
medvetenhet går ibland under beteckningen ​tröskeleffekt.   
41
 
Ovanstående fenomen utmynnar i en slags​maktbalans​vilket innebär att inget land är starkare                           
än ​alla andra. Länder är i regel avvaktande och beredda ­ de kan ha en stark militär bas som                                     
upprätthålls men inte praktiseras. I ett förbund är det för realister grundläggande att                         
42
länderna inför varandra är mellanliggande variabler och inte oberoende; för att upprätthålla                       
en maktbalans är det av vikt att samtliga länder har marginellt inflytande. Länder bör                           
estimera de relativa ​vinsterna ​i större utsträckning än de absoluta. Relativa vinster innebär att                           
maktbalans och en fredslig miljö upprätthålls medan absoluta vinster exempelvis kan vara i                         
form av monetära medel. Den anarkiska prägeln visas här åter, då inga länder ­ oavsett                             
inflytande i andra kontexter ­ ska ges större inflytande i kontrast till de andra länderna.    
43
 
Ytterligare en faktor som har en avgörande roll beträffande internationella förbund är olika                         
typer av ​polaritet​. ​Unipolaritet kan närmast liknas en diktatur och är inget man strävar mot                             
inom realismen. Om endast två stormakter ingår ett förbund är den​bipolär​. I dessa förbund är                               
maktbalansen stabil ­ det finns inga yttre faktorer (exempelvis en tredje part) som kan skaka                             
om balansen i förbundet. Skulle ett förbund bestå av fler än tre stater är den av ​multipolär                                 
karaktär. Denna typ av förbund är realister skeptiska inför då maktbalans är svårast att                           
upprätthålla i dessa kontexter. I ​multipolära kontexter finns det i regel fler yttre faktorer (så                             
som olika parter man tar hänsyn till) än andra polariteter.   
44
 
Kritik mot realism 
Teorins centrala svaghet sägs ofta vara deras skepticism. Realisten John J. Merasheimer                       
menar att internationellt samarbete är svåra att bringa framgång, då samtliga länder som är                           
med i dessa inte kommer få lika mycket makt och/eller inflytande. Merasheimer menar att det                             
i dessa sammanhang​alltid​kommer finnas de med mer makt och de med mindre makt. Därför                               
41
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​40 
42
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​40 
43
 Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​39 
44
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​42 
16 
  
menar han att sådant samarbete inte är framgångsrikt. Han menar att de är svåra att inrätta                               
och upprätthålla då det inte finns någon​garanti att länderna kommer dra​lika mycket​nytta av                               
samarbetet ­ alla kommer säkerligen erfara någon typ av fördel, men hur jämt fördelat detta                             
blir går inte att i förhand avgöra. Incitamenten till dessa typer av transnationellt samarbete är                             
därför inte såpass starka som de teoretiskt och idealt skulle kunna vara.   
45
 
2.4.2 Liberalism  
Liberalism är en teori med ursprung i idealism. Teorin är av ​bottom­up­karaktär och dess                           
innebörd beror på rådande kontext; rådande preferenser i en stat är statens största drivkraft,                           
enligt ett liberalt synsätt. Teorin tillämpas inte på ett ​givet/rätt sätt; beroende på rådande                           
kontext tar liberalismens uttryck form. Grundläggande är dock en positiv syn på människan                         
och idén om att individers fri­ och rättigheter ska vara bestående och att individers                           
preferenser är politikens utgångspunkt. Människan ska fritt få lov att uttrycka sig och vara                           
kritiska ­ oavsett rådande politiska omständigheter (till exempel i tider om krig). Teorin har                           
46
starka reservationer mot användandet av fysiskt våld som lösning på konflikter. Den                       
förespråkar också att fred, frihet, och tillväxt möjliggörs genom samarbete och att                       
demokratier är mindre benägna att kriga än diktaturer.   
47
 
Liberalismens teoretiker består av förkämpar för tron på den enskilda människans förmågor                       
och de har förtroende för den enskildas förnuft. Det vill säga; en människa ska inte behöva                               
skada någon i sitt agerande. Staten ses som en institution vars huvudsakliga ändamål och                           
funktion är att ​förhindra ​inskränkande av den enskildas friheter, exempelvis genom att                       
motverka användande av våld som konfliktlösande medel. Liberaler är medvetna om att                       
teorin inte bär på alla de ​rätta svaren och att den inte heller kan ses som ett​rakt spår mot ett                                         
idealsamhälle. Liberalismen menar helt enkelt att det är av största vikt (oavsett rådande                         
omständligheter) att grundläggande fri­ och rättigheter består.   
48
 
Liberalism som synvinkel beträffande policy  
45
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s 3​8­39 
46
 ​Martin, B.A. (1948). s ​295­297 
47
 ​Tallberg, J., Gustafsson, J. (2006). s 51 
48
 ​Martin, B.A. (1948). s ​295­297 
17 
  
Grundläggande uppfattningar som präglar teorin och som vidare är avgörande om något ska                         
anses vara liberalt, är 1. en minoritet ska inte kunna avgöra hur en majoritet ska agera ­ en                                   
stat ska exempelvis inte kontrollera och styra medborgarna och 2. liberalismen förespråkar ett                         
icke­hierakiskt leverne ­ vilket innebär att teorin inte förespråkar användandet av social                       
rankning/ordning.   
49
 
“Taking Preferences Seriously: A Liberal Theory of International Politics” är en artikel                       
utformad av Robert Powell, där liberala variabler appliceras på internationell policy.                     
Traditionellt sett har realismen och institutionell teori (socialkonstruktivism är en förgrening                     
av institutionell teori) dominerande applicerats som variabler i denna policykontext. Powells                     
artikel sticker därför ut, då han målar upp en ​ny uppfattning och väljer att utgå från liberala                                 
teorier. Den liberala teorins fundamentala förutsättningar, beträffande internationell policy, är                   
staters relationer med gränsliggande nationer och hur det skapar/påverkar statens formation                     
och beteendemönster. Detta kan exempelvis yttra sig genom social influens.   
50
 
För att studera skapandet av statliga formationer och beteendemönster i den                     
säkerhetspolitiska kontexten, har Powell tagit fram ​tre centrala ståndpunkter vilka han anser                       
lämpliga att utgå från; 1. den enskildes prioriteringar, 2. statens tappning och prioriteringar                         
och 3. system av internationell karaktär och ömsesidighet (interdependence​). Utifrån dessa                     
51
pekar Powell på samband mellan statligt beteende och social influens. Även Magnus                       
52
Ericsson har berört dessa områden och hans resonemang kommer även de vägas in i                           
nedstående redogörelse.  
 
1. Den enskildes prioriteringar: ​individers normer utgör grundpelaren i liberalismen. Som                     
tidigare nämnt är liberalismen av ​bottom­up­karaktär ­ vilket innebär att politiska utfall i                         
högsta grad beror på medborgarnas olika prioriteringar. Powell menar att i områden där                         
53
människors prioriteringar är skiftande, lättare uppstår konflikter. Dessa konflikter bottnar                   
bland annat i uppfattningar beträffande orättvis behandling av statliga organisationer. I                     
49
 ​Martin, B.A. (1948). s ​295­297 
50
 ​Moravcsik, A. (1997). s 513­517 
51
 ​Moravcsik, A. (1997). s 513­517 
52
 Moravcsik, A. (1997). s ​515 
53
 Moravcsik, A. (1997). s 517 
18 
  
kontrast till detta, menar Powell, att det finns lägre benägenhet för konflikt i områden där                             
människan uppfattar att rättvisa och jämlikhet i högre utsträckning råder mellan olika                       
samhällsgrupper. Andrew Moravcsik, professor i studier om politik och EU på Princeton                       
54
University, menar att vilka prioriteringar som präglar människor är mycket varierande från                       
land till land, vilket innebär att länders styrelseskick och riktlinjer i många fall ser mycket                             
olika ut. Moravcsik menar också att länder kan ha mycket olika uppfattning beträffande bästa                           
lösningen på ett problem, vilket kan skapa svårigheter i internationella förbund.  
55
 
Liberalismens kanske mest kända prioritering är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla                   
människor, oavsett yttre faktorer, är av samma värde och bör behandlas på samma grunder.                           
Detta betyder dock inte att om världens nationsgränser tas bort skulle det innebära fred.                           
Teorin menar att länderna istället bör satsa på ​transnationella förbund för upprätthållande av                         
mänskliga rättigheter och således fred nationer emellan. Problematiskt med att ingå                     
56
transnationella förbund för att upprätthålla grundläggande värden, är att länders uppfattning                     
av vad som är grundläggande värden i praktiken kraftigt varierar.   
57
 
2. Statens tappning och prioriteringar: ​de preferenser som återfinns hos en majoritet                       
aktörer avgör alltså vilka som representeras i statliga institutioner och hur dessa                       
representanter agerar. Liberaler menar att statliga institutioner inrättats som en ​funktion med                       
avseende att ​förhindra ​inskränkande av den enskildas fri­ och rättigheter. Den statliga                       
maskinen ska bestå av representanter som förvaltar de prioriteringar majoriteten av                     
medborgarna har. Staten är i teorin en slags översättning av rådande prioritet hos en majoritet.                             
Dessa prioriteringar ska vidare vara avgörande i statens beslut. Med detta sagt menar inte                           
58
liberaler att statliga funktioner ​direkt agerar utifrån vad som är av prioritet hos väljarna.                           
Liberaler menar att staten blir en slags ​översättande ​funktion som på ett tillfredsställande vis                           
ska agera utifrån aktörernas prioriteringar, det vill säga väljarna.    
59
 
54
 ​Moravcsik, A. (1997). s ​518 
55
 Moravcsik, A. Liberalism and International Relations Theory. s 1­10 
56
 Tallberg, J., Gustafsson, J. (2006). s 52­55 
57
 Tallberg, J., Gustafsson, J. (2006). s 55 
58
 ​Moravcsik, A. (1997). s​ 518 
59
 ​Moravcsik, A. (1997). s​ 519 
19 
  
Magnus Ericsson skriver om detta fenomen och menar att stater (beroende på vilka mål och                             
prioriteringar de har) beter sig på olika sätt. Precis som Moravcsik skriver, menar Ericsson att                             
prioriteringar som är styrande skiftar länder emellan. Då olika intressen är styrande olika                         
länder emellan är också olika intressen samlade i transnationella förbund. Detta innebär att en                           
fråga kan vara av högsta prioritet för ett land men av låg prioritet för ett annat. Detta fenomen                                   
kan, enligt Ericsson, leda till ​intern intressekonkurrens ​i förbund och avgöra vilken ställning                         
ett land har i dessa konkurrerande sammanhang.   
60
 
3. System av internationell karaktär och ömsesidighet (interdependence)​: Som tidigare                   
nämnt betyder liberalism olika beroende på kontext. En liberal stat är en funktion vars syfte                             
och handlande styrs av väljarnas prioriteter. Detta innebär att två stater och dess policy båda                             
kan vara liberala ­ men olika utformade på grund av att deras medborgare har skilda                             
prioriteter. Grundläggande för framgångsrika internationella system/förbund är en prägel av                   
61
ömsesidighet ­ staten ska både representera sina aktörer och aktörernas prioriteringar. Staten                       
ska även utföra ett gott samarbete med andra nationer för att värna om transnationella                           
förbindelser och upprätthålla fred. När system och förbund inrättas är det av vikt att stater                             
ömsesidigt har de egna medborgarnas prioriteringar/intressen ​i kombination med de andra                     
ländernas prioriteringar/intressen i åtanke. Det blir en slags intressekonkurrens även här;                     
staten är beroende av medborgare och ​förbund ​med andra stater för att upprätthålla sitt                           
välstånd. Detta fenomen brukar gå under betäckningen ​interdependence.   
62
 
Magnus Ericsson skriver om internationella system/förbund och hur dessa är​nyckeln till vad                         
som motverkar uppkomsten av anarkins negativa effekter. Denna metaforiska nyckel                   
uttrycker sig i form av att internationella förbund blir ett sätt för länder att värna om en                                 
långsiktig nytta ­ i kontrast till kortsiktig vinst. Den långsiktiga nyttan kan exempelvis vara                           
att förbund skapas för att upprätthålla och värna om universella mänskliga rättigheter.  
63
 
 
 
60
 Tallberg, J., Gustafsson, J. (2006). s 61 
61
 ​Moravcsik, A. (1997). s​ 518 
62
 ​Moravcsik, A. (1997). s​ 521 
63
 Tallberg, J., Gustafsson, J. (2006). s 60  
20 
  
Kritik mot liberalism 
Andrew Moravcsik berättar att många anser liberalismen som komplicerad ­ inte minst i                         
kontrast till realism som av många ses som konkret. Moravcsik svarar på denna kritik genom                             
att beskriva världen som komplicerad och växlande och att världen således är i behov av en                               
teori med samma kvalitéer. En komplex värld behöver en komplex teori och Moravcsik                         
menar att en bra teori bör ha kvalitéer som på ett okomplicerat sätt kan förklara olika                               
uppkomster, men samtidigt kunna bidra med djupare förklaringar. Liberalism är en kraftfull                       
teori ­ då dess förklaringar kan vara både ​grunda och okomplicerade och ​djupa ​och                           
komplexa, enligt Moravcsik.   
64
 
2.4.3 Socialkonstruktivism 
Den tredje centrala teorin som vi använder i kontexten säkerhetspolitik är                     
socialkonstruktivism. Denna teori är utmärkande, inte minst med hänsyn till teorins unga                       
ålder och kvicka framgång ­ konstruktivism har endast funnits på kartan sedan 1990­talet. På                           
enstaka år har teorin inrättat sig i forskningsvärlden och är för närvarande en lika självklar del                               
i läran som realism och liberalism. Teorin är en självklar del i dessa kontexter men samtidigt                               
av annan karaktär än de två ovanstående teorierna.   
65
 
Kenneth J. Gergen, amerikansk professor och psykolog, idag verksam på Swarthmore                     
College, har ägnat mycket forskning åt socialkonstruktivism. Gergen menar att teorin inte                       
består av ​en teori ­ ​socialkonstruktivism består av en mängd olika idéer vilka tillsammans                           
skapar teorin. Gergen förklarar att socialkonstruktivism präglas av två ​nivåer ​­ en                       66
meta­teoretisk kunskapsnivå och en praktisk, kognitiv nivå. På den meta­teoretiska nivån                     
återfinns insikten om att kunskap och diverse andra immateriella uppfattningar är en                       
ömsesidig uppfattning. ​Detta innebär att innebörden av samtliga ting präglas av övergripande                       
uppfattning beträffande denna innebörd. Dessa uppfattningar kan vara både uttalade och av                       
normativ karaktär, så som kulturella egenheter. Epistemologin beträffande               
67
socialkonstruktivism är att samtliga immateriella ting ­ uppfattningar om vad som är​sant​och                           
vad som är ​kunskap etc. ­ ​är skapade ur samhället; av människan. Det finns “givna”,                             
64
 ​Moravcsik, A. Liberalism and International Relations Theory. s 1­10 
65
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​89 
66
 ​Yang, L. & Gergen, K. (2012). s 126­127 
67
 ​Yang, L. & Gergen, K. (2012). s 126­127 
21 
  
självklara uppfattningar ­ som att himlen är blå och att rött betyder stopp. Dessa är ​givna​,                               
enligt socialkonstruktivismen, för att samhället​gett​dessa ting denna kategorisering. Det finns                       
en slags ​gruppmentalitet ​beträffande saker och tings betydelse.   68
 
Socialkonstruktivism uppmärksammar att människan ​kan ​ändra de normer, riktlinjer och                   
mönster som världen är uppbyggd på. Det innebär att immateriella ting ­ som kulturella                           
egenheter, kön och normer ­ är ​socialt konstruerat av ​människan och således öppen för                           
förändring av människan. Uppfattningar är formbara och föränderliga ­ den                   
socialkonstruktiva skolan menar att världen omfattas av en konstant cykel. Denna innehåller                       
uppfattningar och andra sociala konstruktioner som präglar samtliga människor. Vidare                   
69
innebär teorin att ​ingenting är konstant; ​vad en människa tycker en dag behöver inte                           
nödvändigtvis innebära att samma människa tycker likadant om en vecka. En uppfattning är                         
inte ​satt i sten​; sociala konstruktioner är växlande och formbara. Socialkonstruktivismen                     
menar att samtliga ting är konstruerade ­ en stat är en stat eftersom samhället och människan                               
kollektivt kommit överens om detta och erkänt staten. Ponera att samtliga människor en dag                           
vaknar upp och tänker “​staten x existerar inte​” ­ då hade det i teorin, enligt                             
socialkonstruktivismen, inte heller funnits någon “stat x”. Statens existens bygger på en                       
ömsesidig uppfattning ​och saknas denna uppfattning saknas följaktligen statens existens.                  70
Uppfattningar står dock inte alltid i stånd att förändras ​över en natt​. Sociala konstruktioner                           
och en ​uppfattningscykel kan vara både snabb och långsam. En cykel som i framtiden innebär                             
en världsövergripande, helt ny uppfattning beträffande ett givet ting, kan bottna i ett litet​frö.                             
Detta ​frö​växer kanske en längre period och efter tid formas människors uppfattning till något                             
helt skiljt i kontrast till vad de från början hade för uppfattning om detta metaforiska ting.   
71
 
 
Socialkonstruktivism som synvinkel beträffande policy 
Ovanstående redogörelse påvisar att världens beståndsdelar bygger på en kollektiv, ömsesidig                     
uppfattning beträffande dessa. Socialkonstruktivism går att applicera i termer om utbildning,                     
då teorin menar att om människan kollektivt enas om saker och ting, finns en möjlighet att                               
68
 ​Yang, L. & Gergen, K. (2012). s 126­127 
69
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s​ 89­93 
70
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015).​ s 89­93 
71
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​89­93 
22 
  
förändra ​och ​forma ​dessa. Gergen menar att detta innebär att människan står i stånd att                             
förändra världen, ​då vi har möjlighet att förändra och forma. Vetskapen om denna teorin är                             
därför, enligt Gergen, ett gott verktyg för i princip alla skolor. Socialkonstruktivism                       
72
presenterar ett tankesätt som sträcker sig utanför ​ramarna​. Världen ser ut och styrs på ett                             
givet sätt baserat på sociala konstruktioner. Detta innebär inte att världen​alltid​har eller i evig                               
tid kommer att se ut och bete sig så. Världens ​ramar ­ precis som andra sociala                               
konstruktioner, exempelvis ditt egna beteendemönster, är formbara. Men för att forma och                       
konstruera världens ramar krävs ​ömsesidig uppfattning ​om ramverken.  73
 
Kritik mot socialkonstruktivism  
Teorin om socialkonstruktivism kan anses vara kontroversiell. Kritiker anser exempelvis att                     
det finns både neutrala (objektiva) och icke­neutrala (subjektiva) uppfattningar och att teorin                       
således är bristande. Generellt pekar kritiker på faktumet att sociala uppfattningar är                       
subjektiva medan naturvetenskapliga uppfattningar är objektiva. Socialkonstruktivismen             
svarar på denna kritik med att allt ­ även naturvetenskapen ­ är laddad av objektiva,                             
värdebaserade definitioner. Ett exempel Gergen pekar på är att döden ­ något som är högst                             
naturvetenskapligt, också är en social uppfattning och därför inte värdeneutral. Definitionen                     
av begreppet ​död​ är i själva verket formbart enligt den socialkonstruktiva disciplinen.    74
 
 
 
   
72
 ​Yang, L. & Gergen, K. (2012). s 129 
73
 ​Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015). s ​89­93 
74
 ​Yang, L. & Gergen, K. (2012). s 126­133 
23 
  
3. Metod  
Uppsatsens ansats är en komparativ studie av Sverige och Danmarks formation av                       
säkerhetspolitik från och med 2014. Det är en jämförande studie och därför tillämpades en                           
kvalitativ metod genomgående i uppsatsen, där granskning av officiella dokument och                     
likartade handlingar legat till grund för analys och slutsats. De handlingar vi studerat är                           
svenska och danska rapporter, budgetanslag, propositioner och kritiskt granskade, aktuella                   
tidningsartiklar etc. Samtliga handlingar utgör det empiriska material som vi applicerat vår                       
teoretiska referensram samt analysschema på.  
 
Enligt statsvetaren Peter Esaiasson finns det två förhållningssätt beträffande insamling av                     
empiriskt material. Det första förhållningssättet är att forskaren förhåller sig till en​avgränsad                         
materialinhämntning ­ ​anskaffandet av empirisk data sker utifrån begränsad mängd material.                     
Fördelen med detta tillvägagångssätt är att studiens realibilitet ​ökar​, då det blir evident med                           
vad som gjorts. Det andra förhållningssättet präglas av en ​datainsamling från ett stort urval                           
av material ­ forskaren kan då förhålla sig till ett brett spektrum i anskaffandet av empiriskt                               
data. Genom detta tillvägagångssätt minimeras risken att forskaren förbiser signifikant                   
information, då allt det material som är av betydelse kan användas.   
75
 
I denna uppsats har vi förhållit oss till det andra förhållningssättet (​datainsamling från ett                           
stort urval)​, då en avgränsad materialinsamling kunnat hindra studiens genomförande.                   
Uppsatsen utgår från kvalitativ textanalys och kräver således datainsamling från ett brett                       
spektrum för att framgångsrikt kunna genomföra en robust analys.  
76
 
3.1 Kvalitativ textanalys 
Eftersom denna uppsats bygger på material som inhämtas från skrivna dokument faller det                         
sig naturligt att utgå från kvalitativ textanalys. Den valda metoden kan ta form i två olika                               
tillvägagångssätt, där den första innebär en ​systematisering ​av texten som granskas och det                         
andra att förfarandet sker i form av en​kritisk granskning​av materialet. Vi har förhållit oss till                                 
den systematiska metoden då den enligt Esaiasson möjliggör ett ​klargörande ​av                     
75
 Esaiasson, P et al (2012). s 193 
76
 Esaiasson, P et al (2012). s 220 
24 
  
tankestrukturer hos väsentliga aktörer i samhället som påverkar den politiska dagordningen.                     
77
Aktörerna i det här fallet är främst den Danska och Svenska regeringen plus ytterligare                           
relevanta textutgivare, som myndigheter, tidskrifter och utvalda publicerade forskare. Med                   
hjälp av denna metod skapades möjlighet att tolka och förtydliga de dokument som aktörerna                           
producerat med syfte att finna det mest väsentliga innehållet.  
 
För att komplettera vår textanalys krävdes ytterligare en systematisk undersökningsmetod;                   
den ​klassifierande ​varianten, vilket tillät oss att klassificera dokument och texters innehåll.                       78
Esaiasson menar att metoden är lämplig då man exempelvis försöker identifiera ideologi                       
inom ett partiprogram. Den klassindelande metoden syftar till att avgöra huruvida ett                       
79
fenomen tillhör en given klass. För att metoden ska vara gynnsam och ge validärt resultat                             
krävs det att den teoretiska referensramen kan ​operationaliseras på rimligt sätt. Vi var                         
80
tvungna att avgöra ​vad det är i respektive land som präglas av liberalism och realism ­ vilket                                 
vi gjort med hjälp av kommande empiridel som sedan analyserats utifrån valt teoretiskt                         
ramverk. Ytterligare krav som måste uppfyllas för denna systematiska metod är att principer                         
som legat till grund för indelningarna ska vara tydliga och enhetliga ­ vilket vi redogjort för i                                 
analysen.  
 
3.2 Tanken bakom studiens analytiska upplägg 
Agrells analysschema har haft en central roll när vi behandlat vårt empiriska underlag i                           
analysavsnittet. Agrells schema består som bekant av tre huvudkomponenter: världsbild,                   
hotbild och handlingsmönster. Dessa komponenter utgör nycklar i vår analys där vi avser                         
med hjälp av vårt empiriska underlag, ta reda på främst två saker:  
1.  vilken teori som präglar den utförda säkerhetspolitiken, och 
2. undersöka bakomliggande orsaker ​varför den givna teorin lett till specifikt                   
praktiserande av säkerhetspolitik.  
Eftersom vi brutit ner vår analys i två delar för att kunna finna svaret på vår forskningsfråga,                                 
valde vi att göra en så kallad ​tvåstegsanalys​. Genom denna nedbrytning avsåg vi att                           
möjliggöra robust och heltäckande analys och även underlätta för läsaren, då etapperna avser                         
77
 Esaiasson, P et al (2012). s 211  
78
 Esaiasson, P et al (2012). s 211  
79
 Esaiasson, P et al (2012). s 211  
80
 Esaiasson, P et al (2012). s 137 
25 
  
att göra analysen mer konkret. Etapp nummer ett besvarades genom granskning av vårt                         
empiriska underlag i respektive land utifrån valda teorier ­ realism och liberalism. I denna                           
etapp har vi tydliggjort ländernas säkerhetspolitiska ställningstagande för att kunna urskilja                     
likheter och skillnader. Resultatet har i sin tur bearbetas med syfte att få substantiell                           
förståelse till två grannländers val av säkerhetspolitik. Andra etappen är en granskning av de                           
komponenter som utgör Agrells schema (världsbild, hotbild och handlingsmönster) med                   
socialkonstruktiva ​glasögon​. Teorin beträffande socialkonstruktivism öppnade dörrarna för               
oss att analysera exempelvis vilka kulturella och normativa uppfattningar som resulterat i att                         
två ­ till synes lika ­ länder praktiserar åtskild säkerhetspolitik.  
 
Med socialkonstrukivismen har vi identifierat ​faktorer ​och ​förklaringar ​till de bägge                     
ländernas förhållningssätt till säkerhetspolitiken. Detta innebär att socialkonstruktivismen får                 
en särskild roll i vår studie, då teorin för oss blir ett verktyg för att förstå komponenterna som                                   
utgör Agrells schema. Vi fann att socialkonstruktivismen gav substans till analysen då den                         
kombinerades med Agrells schema då den bidrog med förståelse för att påvisa de tendenser                           
de berörda staterna hade. Med hjälp av en nedbruten, analytisk process har vi svarat på vår                               
forskningsfråga och således kunnat ange orsaken och tydliggjort de faktorer som ligger till                         
grund för Sveriges och Danmarks skilda säkerhetspolitik.  
 
 
 
 
   
26 
  
4. Empiri  
4.1 Sverige 
Sverige har länge präglats av fred ­ 2014 firades 200 år av fredstider i landet. Trots denna                                 
81
fredsepok finns ett försvar som skyddar nationen och dess suveränitet. Under kalla kriget                         
hade landet ett rykte om ett mobiliserat och välrustat försvar. Idag är Sverige inte längre ett                               
land som i mängden sticker ut på grund av en robust försvarsförmåga, utan det svenska                             
försvarets resursomfattning är omdebatterad. Försvaret har en varierande verksamhet​; ​enligt                   
försvarsmaktens egna hemsida innebär försvarets uppgifter allt från skarpa insatser till                     
vakttjänster av de kungliga slotten. Regeringen i Sverige arbetar för närvarande mot en                         
82
förstärkning av landets försvarsförmåga och ett mer omfattande totalförsvar är aktuellt. En                       
utökning är aktuell med tanke på det förändrade politiska läget i närområdet ­ exempelvis på                             
grund av situationen där ryska staten visat upp en defensiv säkerhetspolitik. Totalförsvar                       
83
innebär den krigsförberedelse ett land har i form av militära medel. I propositionen                         
2014/15:109 presenterar regeringen sina planer att ­ med start 2016 ­ utöka den operativa                           
försvarsförmågan, vilket förväntas fortskrida till och med 2020. De säkerhetspolitiska                   
84
myndigheternas betydelse för Sveriges offentliga apparat illustreras väl med regeringens                   
formulering beträffande Försvarsmaktens uppdrag: 
  
“​Försvarsmakten ska i första hand värna Sveriges värden och intressen. Ensamt och 
tillsammans med andra genom insatser både i Sverige, i närområdet och utanför det. 
Försvarsmakten stödjer det övriga samhället vid katastrofer. Försvarsmakten skickar 
förband till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runtom i världen. Dels för att 
hjälpa andra, dels för att stödja svenska säkerhetspolitiska intressen. Försvarsmaktens unika 
kompetens är väpnad strid.​”  85
 
Sverige har sedan 1949 varit militärt alliansfria och i händelse av krig ska Sverige agera                             
neutralt och förlita sig på det egna försvaret. Sveriges försvarsförmåga har länge varit en                           
86
kontrovers och ett ämne för debatt. Försvarsexperten Tomas Ries uttalade sig i slutet av 2014                             
81
 Sveriges Riksdag. ​Minnet av 200 år i fred​. Motion 2000/01:K331. 
82
 SVT. ​Dokument inifrån: Vad hände med försvaret?​ (2015­12­10) 
83
 Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​. s 1 
84
 Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​. s 1 
85
 Försvarsmakten. ​Om myndigheten, vårt uppdrag​.  
86
 Agrell, W. (2015) 
27 
  
att Sveriges försvarskapacitet påvisar brister, speciellt försvarets förmåga att säkra Sveriges                     
territorium samt att på ett verkningsfullt sätt agera i kris. Den svenska regeringen ser som                             
87
sagt aktuellt behov av att utöka försvarskapaciteten och således totalförsvaret ­ främst för att                           
upprätthålla en skyddande barriär från eventuella yttre hot som framtiden kan tänkas bringa.  
88
 
Wilhelm Agrell är en av de som uttalat sig kritiskt om Sveriges säkerhetspolitik. Han hävdar                             
att Sverige under efterkrigstiden hade en ​dubbelpolitik​, då landet officiellt var opartisk men                         
under ytan knöt kontakter med USA i förebyggande syfte. Detta kan hänföras till vad Kjell                             
89
Engelbrekt ponerat i sin artikel ​Den sjuttonde alliansmedlemmen (se: tidigare forskning).                     
Engelbrekt ponerar i sin artikel att Sveriges strikta neutralitet under och efter kalla kriget kan                             
ifrågasättas. Agrell uttalar sig i dokumentären ​Vad hände med försvaret? att man på grund                           
90
av frekvent återkommande ​vågor av nedskärningar inom försvaret, tappat förmågan att                     
uppträda samordnat över ett större område. Det var efter kalla kriget mycket ekonomiskt                         
påfrestande för Sverige att underhålla landets försvarsapparat, vilket resulterade i att mycket                       
av landets militära material ödelades att ​samla damm​ i förråd.   91
 
Då en upprustning av den operativa försvarsförmågan är aktuell, har regeringen således                       
beslutat om att utöka försvarets budget. Den upprustande perioden (2016 till och med 2020)                           
innebär en utökning på ytterligare 10,2 miljarder kronor, enligt regeringens proposition                     
2014/15:109. Försvaret kommer alltså tillskrivas deras vanliga budget och ytterligare 10,2                     
miljarder kronor dessa år. Sveriges mest centrala försvarskategori är dess undervattens­                     
92
samt stridsflygsförmåga. I dagsläget är det därför i regeringens mening aktuellt för både                         
undervatten­ och stridsflygsförmågan att organiseras och optimeras till sin fulla kapacitet för                       
att upprätthålla och värna om våra främsta förmågor.    
93
 
Trots regeringens löften om ett upprustat försvar har media uppmärksammat och publicerat                       
kritik från framstående personer inom Försvarsmakten. Den 28 april 2016 rapporterades det                       
87
 Zuiderveld, R. (2014) 
88
 Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​. s 1 
89
 Agrell, W. (2015) 
90
 Engelbrekt, K. (1999). s 62 
91
 SVT. ​Dokument inifrån: Vad hände med försvaret?​ (2015­12­10) och Regeringen. ​Försvarspolitisk inriktning 
– Sveriges försvar 2016­2020.  
92
 ​Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​. s 1 
93
 Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​. s 2 
28 
  
om arméchefen Anders Brännströms frustration över försvarets organisering och känsla av                     
oförmåga till att utföra ett bra arbete ­ vilket vidare ledde honom till att avlägsna sig själv                                 
från chefsposten på en av de högsta militära tjänsterna i Sverige. Brännström uttalade sig om                             
det svenska försvarets brister och att landet ses som allt annat än ett hot ​av andra länder..                                 
Brännström menar att Sverige må ha en god tröskeleffekt, men att försvarsförmågan i princip                           
stannar där. Tröskeleffekt innebär att yttre hot motverkas, då det upplevs vara för kostsamt                           
94
att angripa ­ tröskeln man behöver bestiga för att angripa Sverige är alltså relativt hög.                             
Brännström menar att det svenska försvarets styrka är dess relativa förmåga att avvisa hot.   
95
 
Som ett resultat av den svenska alliansfriheten har Sverige lagt mer resurser på det militära                             
försvaret än Danmark, då Sverige inte har en militär partner som NATO att luta sig mot.                               
Resurserna har bland annat tagit form av den nationella vapenindustrin, där Sverige                       
producerat flera generationer av stridsflygplan, samt export av vapen. Alliansfriheten innebär                     
att Sverige strävar mot en självförsörjning beträffande försvarsmaterial. Gustavsson och                   
Tallberg, i enighet med Brännström, menar på att Sveriges strategier yttrar sig i deras                           
tröskelvärde ­ eftersom det skulle vara kostsamt att angripa Sverige anses det inte vara ​värt                             
besväret​.   96
 
Centralt i försvarets upprustning är att förbättra förmågan att ingripa; skulle krig utlösas är                           
det av främsta vikt att landets försvarsdelar är beredda. Regeringen belyser vikten av att det                             
inte ska ta mer än en vecka att organisera Sveriges försvar i oroliga tider. Därför är det för                                   
närvarande stort engagemang beträffande ökning av grundläggande krigsförmågor ­ att basalt                     
försvarsmaterial finns, exempelvis i form av ammunition, kommunikationssystem, torpeder,                 
jaktrobotar och ubåtar. Gotland fungerar som en grundbult i det svenska försvaret och idag är                             
det aktuellt att försvaret inrättar en grupp och att stående material där, samt att                           
övningsverksamheten på ön gror. Ett ​krigsduglighetskrav har införts i samband med                     
97
2014/15:109. Krigsduglighetskravet belyser vikten att underhåll av befintligt krigsmaterial                 
sker. Material i garage är därför viktiga att underhålla i förebyggande syfte. Stort                         
98
94
 Redin, J. (2016) 
95
 Reinfeldt, F., Björklund, J., Lööf, A., Hägglund, G.(2014) 
96
 Tallberg, J., Gustafsson, J. (2006). s 266 
97
 Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​. s 2 
98
 SVT. ​Dokument inifrån: Vad hände med försvaret?​ (2015­12­10) 
29 
  
engagemang är också aktuellt beträffande övningsverksamhet ­ för att optimera försvarets                     
förmåga att organisera och inrätta sig i fall om krig.   
99
 
Utbildning är centralt och det är också grundläggande att den bidrar med                       
placeringsförberedda militärer. Det var länge (1901­2010) en skyldighet för svenska vuxna                     
män att göra värnplikten och förberedas för eventuella konflikter. Behovet av krigsförberedda                       
soldater var som störst då världskrig rådde, men även under fred har behovet funnits för att                               
stärka elementär krigsförmåga. ​Mönstringen avgjorde omfattningen och vart en person skulle                     
tjänstgöra. Mönstringen innebar en granskningsperiod på ett par dagar där de inkallade                       
genomgick och bedömdes i olika tester. Värnplikten var som kortast 7,5 månader och som                           
längst 15 månader. 1980 tilläts kvinnor göra värnplikten. Femton år senare fick värnplikten                         
100
en ny tappning och är sedan dess kallad ​totalförsvarsplikten​, vilket innebär att män i åldern                             
16­70 har en ​plikt ​att i kris hjälpa. Denna ​hjälp ​kräver ingen utbildning ­ hjälpen man bistår                                 
kan vara av militär karaktär eller annan. 2010 avskaffades den svenska värnplikten och                         
istället blev det upp till var och en att utbildas/tjänstgöra inom försvaret.   
101
 
Försvaret i Sverige ska skydda det egna landet, men för att värna om övergripande fred och                               
motverka uppkomsten av konflikter har den svenska regeringen beslutat att det svenska                       
försvaret också ska bistå andra länder och stärka dess säkerhet. Under ledningen av Fredrik                           
Reinfeldt (M) reviderades Sveriges alliansfrihet i upprättandet av ​solidaritetsförklaringen​,                 
vilket innebär att Lissabonfördraget nu blev riktlinje för säkerhetspolitiken; Sverige kan ge                       
militärt stöd till ett land i närområdet samt ta emot stöd. Försvarsmaktens arbetsområde kan                           
102
sträcka sig utanför Sveriges landsgränser och i dagsläget är det av försvarsmaktens                       
arbetskapacitet drygt 200 personer som befinner sig i osäkra länder för att motverka kris.                           
103
Sverige värnar om övergripande fred också i form av medlemskap i den mellanstatliga                         
organisationen Förenta Nationerna, FN. Utöver att värna om övergripande fred innebär dessa                       
medlemskap att Sverige skyddas samt att de tar sitt ansvar i Europa. Hotbilden mot Sverige                             
99
 Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​. s 2 
100
 Försvarsmakten. ​Värnplikt​.  
101
 Försvarsmakten. ​Värnplikt​.  
102
 Carp, O. (2012). 
103
 Försvarsmakten. ​Internationella insatser​. 
30 
  
minskar i takt med att generella kontroverser motverkas och dämpas i form av förebyggande                           
arbete staterna emellan, i FN och EU.   
104
 
Det är idag aktuellt att man studerar vilka för­ och nackdelar det svenska försvarets samarbete                             
innebär samt hur man kan förbättra pågående och framtida samarbete. Propositionen                     
2014/15:109 tydliggör vikten av en analys av Sveriges samarbete världen över; med de                         
nordiska länderna, de nordisk­baltiska länderna och bilaterala svensk­finska samarbeten.                 
Analys bör även uträttas beträffande transatlatiskt samarbete, FN, EU, OSSE  och NATO.   
105 106
 
Rådande politiska position i världen har ökat Sveriges intresse för samarbete med                       
grannländer. Finland, Sveriges högra grannland med en lång territoriell gräns Ryssland är av                         
särskild vikt i kontexten. I september 2015 publicerade Wilhelm Agrell en debattartikel i                         
svenska tidsskriften Dagens Nyheter där han diskuterar samarbetsutsikten för Sverige och                     
Finland. Agrell menar att dagens säkerhetsdilemma är snarlikt kalla kriget ­ rådande                       
säkerhetsdilemma kan till och med vara ännu lite sämre. Närområdet är som bekant                         
konfliktpräglat och Agrell ser ingen möjlighet för Sverige att i den närmsta framtiden                         
fullständigt hålla sig på utsidan av varken väpnad eller obeväpnad konflikt. Han menar att                           
Sverige, helst i samklang med Finland, så snart som möjligt bör ansöka om                         
NATO­medlemskap. Agrell menar att det inte längre finns någon säkerhetspolitisk vinst för                       
Sverige att inte vara medlemmar i NATO.   
107
 
Att ingå ett medlemskap med NATO är för Sverige dock inte helt oproblematiskt. Media                           
rapporterade i slutet av april 2016 att ett svenskt medlemskap skulle öka hotbilden mot                           
Sverige från Ryssland. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov berättade 29 april 2016 att                         
ett svensk medlemskap skulle bringa Ryssland att vidta ​nödvändiga åtgärder​, då ett svenskt                         
medlemskap betraktas som en informellt besked att Sverige uppfattar Ryssland som ett ​hot​.  108
Hans Blix, före detta generaldirektör vid Internationella Atomenergiorganet (IAEA), uttalade                   
sig 2 maj 2016 om Rysslands ​hot​;  
104
 Försvarsmakten. ​Internationella insatser​. 
105
 ​OSSE står för Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa. OSSE har 56 medlemsländer som 
tillsammans arbetar för att värna om säkerheten i Europa.  
106
 Regeringen. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020.  
107
 Agrell, W. (2015) 
108
 ​Dagens Industri. ​Ryssland varnar Sverige för att gå med i Nato.​ (2016­04­29)  
31 
  
 
“Jag tror också att förmågan att försvara Baltikum skulle öka om Sverige och Finland var 
med i NATO. Men risken för att Ryssland skulle ge sig på NATO tror jag att allmänt bedöms 
som utomordentligt liten.”  
109
 
Skilda meningar beträffande svenskt medlemskap i NATO är ett faktum ­ bland partierna                         
och det svenska folket. Den svenska regeringen har dock valt att lägga ett medlemskap på is                               
då det idag skulle ​sända fel signaler​. Den svenska regeringen har det svenska folket bakom                             
sig i frågan; färska opinionsmätningar visar att majoriteten för närvarande sätter sig emot ett                           
medlemskap i NATO.  
110
 
4.2 Danmark  
Det danska försvarets främsta uppgift är att värna och skydda ​Rigsfælleskabets ​(Danmark,                       
Grönland och Färöarna) ​suveränitet. Försvaret arbetar också med uppgifter som innebär ett                       
förebyggande av konflikter på internationellt plan, då de deltar i både fredsbevarande och                         
fredsskapande insatser. Danmarks försvar utgår från deras officiella värnplikt ­ dock kallas                       
111
enbart ett fåtal in. Landets militära grundutbildning är kort och fungerar främst likt ett                           
rekryteringsverktyg för yrkesmilitärer.   
112
 
Det danska försvaret har en lång historia av militärt internationellt samarbete. De har bland                           
annat deltagit i FN:s fredsstöttande operationer och insatser sedan 1948. Efter kalla krigets                         
slut reviderades stora delar av det danska försvaret, främst på grund av att de var första landet                                 
i Norden som avskaffade ett totalförsvar. Deras avskaffning resulterade i att fokus istället                         
hamnade på ett insatsförsvar och även ett större internationellt engagemang. Efter 1990 har                         
danska soldater tjänstgjort i Balkan, Irak, Afghanistan, Mali för att nämna några länder. Det                           
uppskattas vara drygt 25 000 danska soldater som tjänstgjort internationellt sedan 1992 och                         
sedan insatsen i Afghanistan startade har 39 soldater mist livet i strid. Utlandssoldaterna                         
113
har arbetat med insatser för att bekämpa terrorism, skapa och stötta fredsoperationer. Det är                           
109
 Lindroos, I. (2016) 
110
 Lindroos, I. (2016) 
111
 Forsvaret for Danmark. ​Om forsvaret.  
112
 Sveriges Radio. ​Norge och Danmark rekryterar yrkesmilitärer via värnplikten.​ (2014­10­29) 
113
 Sveriges Radio. ​Norge och Danmark rekryterar yrkesmilitärer via värnplikten.​ (2014­10­29) 
32 
  
konstant danska soldater ute i internationella åtaganden, vilket är en företeelse som den                         
danska regeringen tror kommer öka med tiden på grund av rårande läge runt omkring i                             
världen.   
114
 
Likt den svenska regeringen fastslår Danmark att deras försvar står inför en rad nya                           
utmaningar ­ men också möjligheter. I utredningen ​Dansk diplomati og forsvar i en                         
brydningstid ­ vejen frem for Danmarks intresser og værdier mod 2030, introduceras läsaren                         
med ett fastslående där närområdet präglas av kriser som har stor betydelse för Danmark,                           
samt att utmaningar medföljer då resurserna är begränsade på grund av successivt minskade                         
finansieringsmedel. Det danska ​Udenrigsministeriet (utrikesförvaltningen) har fått sin budget                 
rejält minskad från år 2000 till 2019 ­ deras monetära medel har beskurits med en tredjedel ­                                 
vilket således ställer krav på prioritering. Utvärderingen publicerades på uppdrag av                     
115
regeringen i början av maj 2016 och dess syfte är att verka som ett underlag för framtida                                 
debatt och förhandlingar i utformandet av utrikes­ och säkerhetspolitiska strategier under                     
2016 och 2017.   
116
 
Rapporten betonar vikten för en dansk intressebaserad utrikes­ och säkerhetspolitik, detta för                       
att gynna rikets säkerhet, välstånd samt grundläggande värderingar. Danmarks försvar har                     
starka framtidsvisioner där politiska insatser ska prioriteras i förhållande till intressen,                     
chanser till stärkt position samt möjligheter till partnerskap. Dessa prioriteringar ska gälla                       
både multilaterala, bilaterala och de enklaste politiska instrumenten inom säkerhetspolitiken.                 
På det bilaterala planet har Danmark ingått en samarbete med Sverige där ett avtal                             
117
signerades 14 januari 2016 om fördjupat samarbete på försvarsområdet. I överenskommelsen                     
ingår:  
 
“​ett ökat informationsutbyte, upprättande av säker kommunikation, ökat övningsutbyte samt 
under vissa förutsättningar, skapa förutsättningar för ökad tillgång till varandras territorium 
under fredstida förhållanden”   
118
114
 Forsvaret for Danmark.​Utland. 
115
 Udenrigsministeriet. ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid​. (2016) 
116
 Udenrigsministeriet. ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid​. (2016) 
117
 Udenrigsministeriet. ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid​. (2016) 
118
 Regeringen. ​Sverige fördjupar sitt fredstida försvarssamarbete med Danmark​. (2016).  
33 
  
 
Detta samarbete grundas i det säkerhetspolitiska läget som i närområdet är försämrat, något                         
som föder ett behov av samverkan. Ytterligare sammanknytning skedde då Sverige                     
överlämnade ordförandeskapspositionen i det nordiska försvarssamarbetet ​Nordefco till               
Danmark i januari 2016. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist sammanfattande skiftet                   
följande:  
 
“​Det är nu Danmarks tur som ordförande att föra det nordiska försvarssamarbetet framåt 
och vidare. Det avtalet våra länder har idag slutit går i bräschen för ett fördjupat nordiskt 
samarbete och goda möjligheter finns att det kan på sikt sprida sig till andra länder”  
119
 
Partnerskap väger tungt för att gynna Danmarks intressesen. Danmark ämnar att prioritera                       
ökat samarbete med både EU och NATO, för att öka sitt inflytande som ett mindre land.                               
Danmark är hoppfulla om att kunna påverka övriga EU­länder i Bryssel, samt i viktiga                           
politiska huvudstäder som ett resultat av ett alliansorienterat politiskt agerande.   
120
 
Som ett erkänt allierat land till NATO presenterar ​Dansk diplomati og forsvar i en                           
brydningstid ­ vejen frem for Danmarks intresser og værdier mod 2030 att Danmarks                         
partnerskap till alliansen är en ​garant f​ör säkerhet ­ medlemskapet innebär stabilitet i riket                           
samt i närområdet. NATO ses som en grundsten i den danska säkerhetspolitiken och                         
Danmarks främsta uppgift fokuserar på kollektivt försvar, krisstyrning genom internationella                   
insatser samt partnerskap. Danmark har en genomslående positiv bild av medlemskapet i                       
NATO där de ponerar att NATO:s genomslagskraft ligger i varje medlemslands vilja att                         
lägga resurser på försvaret. Som vi tidigare nämnt ligger Danmarks försvarsutgifter på 1.04                         
av landets BNP , vilket inte uppnår till NATO:s mål på 2%. Dock, efter ett fastställande av                               
121
medlemsländerna vid ett möte i Wales 2014, att hotbilden ökat ska Danmark nu sträva mot en                               
real tillväxt av försvaret för att nå målet.   
122
 
119
 Regeringen. ​Sverige fördjupar sitt fredstida försvarssamarbete med Danmark​. (2016).  
120
 Udenrigsministeriet. ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid​. 
121
 Ernstved­Rasmussen, P. (2016) 
122
 Udenrigsministeriet. ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid​. 
34 
  
Det är inte enbart NATO som visar påtryckningar gällande Danmarks låga försvarskostnader.                       
Den 29:e februari 2016 gick USA:s ambassadör i Danmark, Rufus Gifford, ut i den danska                             
dagstidningen ​Berlingske och förmanade den danska regeringen att tillta åtgärder för att öka                         
de militära resurserna. Gifford menar att det ryska hotet ska tas på allvar och att trenden av en                                   
militär nedrustning måste stoppas i de Europeiska NATO­länderna för att möta hotet.   
123
 
Det danska försvaret befinner sig i en tid av förändring för att effektiviseras.                         
Försvarsministeriet är ekonomiskt pressat då regeringen beslutat att minska                 
försvarskostnaderna med 2.7 miljarder danska kronor varje år fram till 2017. Syftet med                         
nerskärningen är att få den danska ekonomin åt rätt håll ­ men den danska regeringen menar                               
att nedskärningen inte kommer påverka försvarets förmåga att lösa dess huvudsakliga                     
uppgifter. Försvarsministeriet ponerar att nedskärningen kräver en modernisering och                 
effektivisering för att kunna möta nya utmaningar ­ för att kunna effektivisera krävs således                           
investeringar.  
124
 
Nya utmaningar som bland annat väntar i Arktis är central utgångspunkt i ett flertal danska                             
rapporter och det är på denna punkt som Danmarks försvar vidare skiljer sig mot Sveriges.                             
Den tidigare nämnda rapporten ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid definierar i sin                           
introduktion Danmarks geografiska position som följande: 
 
”​Kongeriget Danmark er en arktisk stormagt og et mindre europæisk land placeret mellem de 
regionale stormagter og en del af en nordisk og nordeuropæisk kulturkred​s.”   125
 
Danmark kan alltså titulera sig som en ​Arktisk stormak​t då Rigsfællesskabet med Grönland                         
och Färöarna gör Danmark till världens tolfte största land (baserat på yta). Detta resulterar i                             
en dansk militärorganisation med 85 anställda; ​Arktiskt Kommando​, som tjänstgör i Arktis                       
och Nordatlanten med huvudfäste i Nuuk, Grönland. Det huvudsakliga syftet med ​Arktiskt                       
Kommando är att skydda Grönland och Föröarnas suveränitet genom övervakning till havs,                       
123
 /ritzau/. ​USA presser på for et større og dyrere dansk forsvar. ​Jyllands­Posten International. (2016).  
124
 Forsvarsministeriet. ​Forsvarsforlighet 2013­2017​. (2016) 
125
 Udenrigsministeriet. ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid​. 
35 
  
land och i luften. Utöver dessa uppgifter praktiserar de också sök­ och räddningsuppdrag,                         
övervakar den marina miljön, utsläppskontroller och fiskeriinspektioner.   
126
 
För att möta framtida utmaningar ­ exempelvis klimatförändringar och teknik som möjliggör                       
en ekonomisk potential i Arktis ­ har den danska regeringen arbetat fram en strategi som                             
gäller fram till 2020. I denna rapport visas prioritering på internationellt samarbete i form av                             
Arktiska Rådet ​där också Sverige är medlemmar. Danmark menar att samarbete är av största                           
vikt för att hantera konflikt, utmaningar och möjligheter i Arktis och de hoppas även kunna                             
sudda bort de myter beträffande en kapplöpning mot Nordpolen. Den säkerhetspolitiska                     
127
strategin syftar att förebygga konflikter samt en militärisering av Arktis, för att aktivt bevara                           
regionen med en prägel av tillit, samarbete och parterskap för ömsesidig nytta.   
128
 
Färska nyheter visar att Danmark beslutat om att köpa in nya stridsflygplan till försvaret trots                             
en restriktiv budget. Det danska försvaret menar att denna investering ​måste genomföras för                         
att modernisera försvarsförmågan. En beslutsprocess beträffande nya stridsflyg har pågått i                     
10 år och det är den största offentliga investering i Danmarks historia. Beslutet att genomgöra                             
investeringen togs den 12 maj 2016 och investeringen kommer kosta cirka 20 miljarder                         
danska kronor. ​Danska statsministern Lars Løkke Rasmussen gjorde följande utlåtande                   
129
beträffande frågan: “​Stridsflygen är en viktig del av vår beredskap. De övervakar danskt                         
luftrum och avvisar kränkningar​”   130
 
Totalt kommer 27 amerikanska stridsflyg ersätta det föråldrade flygvapnet och kostnaden tas                       
från den redan pressade försvarsbudgeten, vilket kommer leda till ytterligare optimering av                       
försvaret. Danska politiker talar om att eventuellt ge försvaret nya anslag, då kostnaden för                           
det nya flygvapnet innebär hårda slag på budgeten. Beslut om detta kommer dock inte tas                             
förrän 2017.   
131
 
126
 ​Arktiskt Kommando. ​ A joint military command for the arctis and north atlantic region. (2016)  
127
 ​Kongeriget Danmarks Strategi for Arktis 2011­2020. S, 9 (2011)  
128
 ​Kongeriget Danmarks strategier for Arktis 2011­2020. S, 9. (2011)  
129
 ​Forsvarsministeriet. ​New fighter aircraft ­ Government recommendation​. (2016) 
130
 SVT Nyheter, ​Danmark köper amerikanska F­35­stridsflygplan. ​(2016) 
131
 SVT Nyheter, ​Danmark köper amerikanska F­35­stridsflygplan. ​(2016) 
36 
  
5. Analys  
5.1 Etappindelning 
För att besvara vår forskningsfråga sker analysavsnittet i två etapper; en så kallad                         
tvåstegsanalys​. Vi inleder analysen med att granska empiriskt underlag utifrån realism och                       
liberalism, för att kartlägga vilka ideologiska värderingar Sverige och Danmarks försvar                     
präglas av. I avsnitt 5.2 analyseras Sveriges säkerhetspolitiska praktik och i 5.3 analyseras                         
Danmarks säkerhetspolitiska praktik. Genom kartläggning av detta slag ämnar vi att fortsätta                       
analysen med ytterligare kartläggning, i form av en undersökning av bakomliggande faktorer                       
beträffande ​varför den givna teorin lett till specifikt praktiserande av säkerhetspolitik. Den                       
första analysetappen skapar grund till den andra och sista delen, vilka bearbetas utifrån                         
socialkonstruktivism och Agrells analysschema. Etappindelningen syftar att skapa robust                 
förståelse till ​varför två närliggande liberala länder har skild syn på vad som bäst lämpar sig                               
på det säkerhetspolitiska planet. Vi har inte använt socialkonstruktivism i analysens första                       
del, då den fokuserar på att ​uppmärksamma förhållandet​mellan aktörer och dess strukturella                         
mönster. Dessa faktorer ska studeras utifrån ländernas uppfattning av ​omvärldsbild, hotbild                     
samt ​handlingsmönster ​under rubrikerna 5.4.1 till 5.4.3. Analysens sista del, 5.5 Analytisk                       
sammanfattning och nedbrytning, avser att ​knyta ihop säcken ​och konkretisera analysen. 
 
5.2 Etapp 1: Analys av Sveriges praktiserande av säkerhetspolitik 
Sverige är som bekant ett av de länder som präglats av längst fredsperiod. Detta kan                             
sammanlänkas med liberalismens antagande att demokratier är mindre benägna än diktaturer                     
att gå ut i krig. Vi finner att vårt insamlade material visar att Sverige de senaste åren allt mer                                     
lämnat spår av realism beträffande samarbeten. Vi finner att Sverige intagit en mer liberal                           
strategi där partnerskap, så som bilaterala och transnationella förbund, värderas högt.                     
Realister har skeptisk syn på partnerskap och anser att sådana konstellationer inte bringar                         
framgång. Liberaler menar i kontrast att fred och frihet uppnås genom samarbete. Sverige är                           
för nuvarande engagerade i ett flertal säkerhetspolitiska parterskap; FN, EU, OSSE, Nordefco                       
mfl. Landets alliansfrihet och isolationism har blivit allt mer diffus med tanke på                         
solidaritetsförklaringen ­ vilket innebär att Sverige numera står i stånd att ge samt ta emot                             
militärt stöd i och från närområdet. Detta pekar på att Sverige, beträffande partnerskap av                           
säkerhetspolitisk karaktär, har en mer liberal inställning än realistisk.   
37 
  
 
I Sverige råder allomfattande inställning att militära medel och beväpnad kamp inte är                         
lösningen på konflikt och de eftersträvar inte heller att starkt engageras i krigföring. I form av                               
solidaritetförklaringen ska de inte heller passivt stå brevid i kriser i närområdet. Liberalismen                         
belyser vikten av förtroendet för den enskilda individen och liberalismen är också beslutna                         
om att man inte ska behöva skada någon i sitt utförande. Det är i en liberal stat av vikt att                                       
politiken utgår från medborgarnas prioriteringar ­ politiken är en översättning av                     
medborgarnas prioritering. Färska opinionsmätningar visar att en majoritet är emot ett svensk                       
medlemskap i NATO. Sverige visar liberala tendenser här, då de lagt medlemskap i NATO                           
på is ­ baserat på medborgarnas prioriteringar. Vi ponerar att regeringen lyssnar på                         
majoriteten då en medvetenhet råder om att ett missnöje och mycket skiftande prioriteringar                         
lättare resulterar i konflikter.  
 
De grundläggande mänskliga fri­ och rättigheterna anses vara liberalismens grundpelare och                     
Sveriges välfärd präglas i hög utsträckning av ett värnande av dessa. Undertecknandet av                         
Lissabonfördraget innebär att Sverige ålade sig att följa EU:s riktlinjer beträffande politiska,                       
socialekonomiska rättigheter. För att inte inskränka dessa rättigheter undviker en liberal stat                       
att ingå i militära konflikter ­ något som vi tydligt kan urskilja i Sveriges säkerhetspolitiska                             
ställningstagande. Ytterligare bevis på Sveriges värnande om grundläggande mänskliga                 
rättigheter går att urskilja i avskaffandet av obligatorisk värnplikt ­ det är upp till var och en                                 
att tjänstgöra inom försvaret eller inte. Om tvång skulle råda skulle det gå emot liberala                             
grundvärderingar. Då försvarstjänster i Sverige idag är frivilliga anser vi att de går hand i                             
hand med liberala tendenser.  
 
Sveriges säkerhetspolitiska praktik sker inte enbart inom Sveriges landsgränser. 200 svenska                     
militärer tjänstgör i utlandet där kris råder, för att upprätthålla fred och motverka konflikt.                           
Detta går hand i hand med liberalismen då denna teori tror på den mänskliga förmågan att                               
inte utsätta någon annan i sitt utförande. Teorin förespråkar ​transnationella förbund för                       
upprätthållande av mänskliga rättigheter och således fred nationer emellan. Liberalismen                   
menar att människor, oavsett yttre faktorer, är av samma värde och bör behandlas på samma                             
grunder. Genom Sveriges utlandstjänster ser de till att dessa värden gynnas. 
 
38 
  
Då Sverige just nu befinner sig i en upprustande militär fas (2016­2020), finner vi att de har                                 
vissa realistiska tendenser i sin säkerhetspolitik. Realismen beskriver länders upprustande av                     
militär kapacitet som ett säkerhetsdilemma. Detta säkerhetsdilemma innebär att oro och hot                       
sprids i takt med att upprustning sker, vilket kan anses kontraproduktivt; länderna söker                         
skydd i form av upprustning, men upprustningen sprider allt fler hot till närliggande områden.                           
Som nämns i teorigenomgången leder inte detta dilemma till ett konstant krig ­ snarare till                             
avhållsamhet och misstänksamhet. Vi finner det kontraproduktivt i den bemärkelse att                     
Sverige ingår partnerskap med närliggande länder, är av uppfattningen att beväpnad kamp                       
inte löser konflikter och samtidigt rustar upp deras militära styrka ­ på grund av influens av                               
närliggande länder. Vi anar att detta beror på Sveriges ​hotbildsuppfattning​, vilket vidare                       
analyseras i analysens andra etapp.  
 
5.3 Etapp 1: Analys av Danmarks praktiserande av säkerhetspolitik 
Danmark visar starka inslag av liberalism i form av deras ​aktivistiska säkerhetspolitik​.                       
Danmark har sedan 1949 varit medlemmar i NATO och deras nuvarande visioner utgår ifrån                           
intressebaserad policy ­ i förhållande till chans till partnerskap för att nå större internationellt                           
inflytande. Vårt empiriska underlag tydliggör att Danmark värdesätter partnerskap och önskar                     
ett ökat samarbete med NATO, EU och FN för att ges plats på den politiska arenan med                                 
större internationellt inflytande. Denna politiska strategi ­ att värna om partnerskap ­ faller                         
inom ramen för liberalism. Danmark tar ett steg längre än Sverige då de prioriterar samarbete                             
i större utsträckning då deras säkerhetspolicy länge präglas av att vara med i en allians.  
 
Danmark har en lång tradition att aldrig stå ensamma, ​exempelvis i form av deras                           
medlemskap i NATO. Vårt material ger en förståelse att medlemskapet är ​kärnan ​i den                           
danska säkerhetspolitiken och en grundsten i Danmarks säkerhet. Danmark har varit delaktiga                       
i FN:s operationer sedan 1948 vilket påvisar landets omfattande involvering i internationella                       
samarbeten/transnationella förbund. Genom åren har Danmark haft omkring 25000                 
tjänstgörande utomlands. Till skillnad från Sveriges transnationella förbund har Danmarks                   
försvar intagit en mer​aggressiv​approach i sina insatser och ett flertal soldater har mist livet i                                 
sammandrabbningar i krigshärjade länder.  
 
39 
  
Danmark och Sverige närmar sig för närvarande varandra i form av samarbete gällande                         
främst informationsutbyte. Överenskommelse är redan påskriven och syftar till att gälla i                       
fredstid. Vi kan i detta samarbete se tydliga liberala tendenser, då upprätthållande av fred i                             
samarbetet är centralt. Sverige diskuterar samtidigt att ingå samarbete med Finland ­ dock i                           
mer realistisk anda, då det senare samarbetet handlar om att placera förband i varandras                           
länder. Vi tolkar detta som att Sverige och Danmark har en liberal inställning i                           
säkerhetspolitiken gentemot varandra. 
 
I Danmark är värnplikten tvärtemot Sverige inte något frivilligt. Detta går emot den liberala                           
teorin, då liberalismen är stark förespråkare för mänskliga fri­ och rättigheter. Att värnplikten                         
är ett krav snarare än plikt, som det är i Sverige, tyder på en avsaknad av frihet. Nyligen                                   
gjordes den största offentliga investeringen i Danmarks historia, då de investerade i 27 nya                           
stridsflygplan för att modernisera försvaret. Denna investering är ett resultat av flera års                         
överläggning och vidare ett tecken på en upprustning ­ vilket ytterligare tyder på realistiska                           
tendenser i Danmarks säkerhetspolitiska praktik.  
Sammanställning av tendenser presenteras i nedanstående tabell: 
40 
  
Kvalitativ granskning av insamlad data i kombination med teorierna leder oss att kunna                         
konstatera att båda ländernas säkerhetspolitik​främst präglas av liberala tendenser. Realistiska                     
inslag går att urskilja i respektive land. De liberala tendenserna är genomslående och därför                           
väljer vi att kategorisera länderna som liberala. En helhetsbedömning av respektive lands                       
säkerhetspolitik blir alltså att de båda är liberala.  
 
5.4 Etapp 2 
Strukturella och aktörsrelaterade faktorer formar i socialkonstruktivismens mening               
uppfattningar ­ exempelvis i form av världsbild eller en nations identitet. Teorin är därför                           
lämpad att användas i kombination med det valda analysschemat. En viktig poäng inom den                           
socialkonstruktiva teorin är att alla uppfattningar ­ så som en nations existens eller himlens                           
färg ­ är av människan på ett eller annat vis ​skapad​. Skapelsen kan vara både uttalad och                                 
outtalad ­ uppfattningarna kan vara av normativ, kulturell karaktär eller en konkret                       
bestämmelse etc.  
 
Vi har konstaterat att både Sverige och Danmark har genomslående liberala tendenser i deras                           
säkerhetspolitiska utformning. Ändå kvarstår fakta: ​de praktiserar olika typer av                   
säkerhetspolitik​. Hur kan detta vara möjligt, då båda ländernas säkerhetspolitik är av liberalt                         
slag. Innebär detta att något land är ​mer liberalt än ett annat? Med hjälp av                             
socialkonstruktivismen kan vi påvisa att länderna mycket väl kan vara ​lika liberala​.                       
Avgörande i kontexten och vad som även blir avgörande faktor i utformningen av                         
säkerhetspolitik är den ömsesidiga uppfattning respektive land har beträffande ​vad som är                       
liberalt. Innebörden av samtliga ting präglas av ​övergripande uppfattning beträffande given                     
innebörd ­ i denna kontext vad som är liberalt. Medborgarna i respektive land ­ allt från den                                 
enskilde till statsmän ­ är överens om innebörden av liberalism (precis som andra ting). Det                             
viktiga i detta konstaterande är att den svenska innebörden av liberalism, enligt vår analys,                           
skiljer sig från den danska innebörden av liberalism ­ men båda länder kan praktiskt sätt ha en                                 
liberal säkerhetspolitik. 
 
Världens beståndsdelar bygger enligt socialkonstruktivismen på kollektiva uppfattningar               
beträffande dessa beståndsdelar. Teorin menar att kollektiv enighet om saker och ting även                         
skapar möjlighet att ​förändra ​och ​forma ​dessa ­ människan kan ​förändra världen, ​då vi har                             
41 
  
möjlighet att förändra och forma. Grundläggande för förändring är ​vetskapen ​om att                       
förändring kan ske ­ då ingen uppfattning är konstant. Detta innebär dock inte att förändring                             
alltid sker över en natt. 
 
5.4.1 Analys av omvärld 
I denna del studerar vi hur länderna uppfattar sin omvärld för att se om detta påverkar deras                                 
utformning av säkerhetspolitik. Det första vi kan konstatera är att båda länder uppfattar EU                           
som central aktör för ordning, tillväxt och välfärd i Europa. Värdet av EU samarbete                           
återkommer i ett flertal offentliga dokument i respektive land och Danmark belyser vikten av                           
prioriterat samarbete i utvärderingen “​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid”.                     
EU­medlemskapet innebär ett stöd för länderna och det möjliggör en plattform där de har                           
chans att påverka vad som händer inom unionen. Medlemskapet innebär också förpliktelser                       
och krav på vad som ska efterlevas; undertecknandet av Lissabon fördraget är ett exempel på                             
detta. Samarbete med FN värdesätts också och är av betydelse för länderna på den                           
internationella och politiska arenan. Respektive land har länge och deltar än idag aktivt i FN:s                             
fredsbevarande insatser världen runt för att främja fred och minimera konflikter. Mänskliga                       
fri­ och rättigheter värdesätts i båda länderna och prioritering läggs på internationella insatser                         
istället för nationella, då ​direkt​ hot saknas.  
 
Sverige och Danmark delar uppfattning att samarbete och att ekonomisk och politisk                       
utveckling är av stor betydelse. Modernisering och effektivisering genomsyrar bägge                   
ländernas visioner om framtiden för att försvaret ska kunna möta framtidens utmaningar och                         
möjligheter. Dessutom konstaterar båda länder att världens ordning står inför nya hot; mycket                         
baserat på interna oroligheter och frustration som råder inom EU. Den största                       
orolighetsfaktorn både Sverige och Danmark har är Rysslands utveckling. Vår data visar att                         
Rysslands agerande tas på fullaste allvar i bägge länder ­ vilket kommer redogöras ytterligare                           
i ​hotbildsanalysen​.  
 
En markant skillnad mellan länderna är det danska territoriella och suveräna ansvaret över                         
Arktisområdet. Danmark definierar det egna landet som en ​Arktisk stormakt där ett stort                         
ansvar finns att bibehålla områdets karakterisering av tillit och fred. Båda länder är dock                           
medlemmar i ​Arktiska Rådet och samarbete sker för att värna och skydda den arktiska miljön                             
42 
  
och människorna som lever där. Danmark uttrycker dock oroligheter om vad framtiden                       
väntas innebära för området; därför har åtgärder vidtagits i form av en utarbetad strategi där                             
A​rktiskt Kommando​ har huvudansvaret för att implementera och följa denna.  
 
Danmark uppvisar dock en positiv bild av omvärlden i form av deras förtroende för                           
internationellt samarbete, att det minimerar risken för konflikter och krig. NATO är den                         
beståndsdel i dansk säkerhetspolitik som ger uttryck för en känsla av trygghet. Därför                         
genomsyras de danska offentliga handlingarna av en genomgående positivism till                   
medlemskapet. Danmark tror också att partnerskap är positivt i utvecklingen av ekonomi och                         
politik ­ vilket vidare är en vision de vill utveckla då de hoppas på framtid med stärkt                                 
ställning på den internationella och politiska arenana. Sverige är i sin tur också medlemmar i                             
ett flertal organisationer och även de har förtroende för att samarbete minimerar risken för                           
framtida konflikter. Sverige och Danmarks konstaterande att det säkerhetspolitiska läget                   
försämrats har således gett incitament till ökat bilateralt samarbete länderna emellan. Med                       
hjälp av socialkonstruktuvismen kan vi konstatera att samarbete blivit av central social                       
struktur beträffande Danmarks och Sveriges säkerhetspolitiska strategier; men att Danmark                   
tagit ett steg längre då allianser är av särskild betydelse i deras säkerhetspolitiska praktik.  
 
5.4.2 Analys av hotbild 
Trots att vi i ovanstående stycke konstaterat att det saknas uppfattning av​direkta militära hot                             
i respektive land, finns en hotbild från Östersjöområdet ­ av Ryssland. Föreställning av ryskt                           
hot har fått genomslag inom internationell politik och blir enligt socialkonstruktivismen en                       
slags maktfaktor. Danmark har påtryckningar från både NATO och USA att se allvaret i hotet                             
och de uppmanas att lägga fler resurser på försvaret. USA:s ambassadör i Danmark har också                             
uppmanat danska försvaret att ta hotet på allvar och att en nedrustning av försvaret ej är en                                 
god idé i dagens läge.  
 
Rysslands indirekta hot mot Sverige, angående eventuellt medlemskap i NATO, tas också på                         
allvar vilket påverkar Sveriges uppfattade hotbild. Ett svenskt medlemskap i NATO är                       
mycket omtvistat då det finns starka förespråkare och starka motståndare. Sverige, efter                       
årtionden som neutralt land i krigstid och alliansfritt i fredstid ­ har enligt vår tolkning skapat                               
en social struktur där de ​uppfattas vara ett land med en restriktiv inställning till militära                             
43 
  
parterskap. Sverige har alltså med tiden skapat en norm (ömsesidig uppfattning): att de är                           
alliansfria. Om alliansfriheten bryts, bryts också normen och den sociala strukturen om hur                         
Sverige uppfattas vara. Det är enligt socialkonstruktivismen kollektivt uppfattat att Sverige är                       
alliansfria ­ om denna struktur förbises sker en fördelning i maktordningen ­ något som                           
Ryssland inte önskar ske, då detta skulle uppfattas som ett hot. Trots avsaknad av                           
medlemskap i en militär allians, känner inte Sverige av en ​direkt hotbil av militär karaktär                             
riktad mot sig. Precis som Brännströms resonerar upplevs Sverige ha ett högt tröskelvärde.                         
Självförsörjning av försvarsmateriel och alliansfrihet har resulterat i länders uppfattning att                     
en attack mot Sverige helt enkelt är för kostsam för att vara lönsam.  
 
Länderna uppfattar att hoten idag skiljer sig från de som rådde under kalla kriget ­ något som                                 
ställer krav på försvarets förmåga att anpassa sig, då de nya hoten är mångfacetterade. Det                             
som skiljer länderna beträffande hotbild är Danmarks optimism och proklamerade ​beroende                     
av NATO som säkerhetsgarant. Socialkonstruktivismen konstaterar att ingenting är konstant                   
och att uppfattningar kan ändras om det får kollektivt genomslag. Än så länge är Danmarks                             
uppfattning överhängande positiv till deras medlemskap och det är framträdande att de                       
känner en trygghet med partnerskapet med NATO. Danmark uppvisar en stark tro att inga                           
direkta hot finns riktade mot dem baserat på deras medlemskap, vilket resulterat i ett utökat                             
deltagande i internationella insatser.   
 
5.4.3 Analys av handlingsmönster 
Vår kvalitativa metod hjälper oss finna att Sverige och Danmarks övergripande vision och                         
mål är att skydda och värna om fred och dess suveränitet ­ men att de tilltar olika medel i sitt                                       
praktiserande. Sverige frångår inte normen som alliansfri stat och Danmark fortskrider med                       
den sociala strukturen ­ att föra vad vi kallar en ​aktivistisk säkerhetspolitik. Det som Sverige                             
gör är att aktivt rusta upp sitt försvar, med fokus på totalförsvaret och Danmark gör i kontrast                                 
massiva nedskärningar inom försvarsbudgeten. Trots att Sveriges regering offentliggjort att                   
försvaret ska få mer resurser har frustration om handlingsutrymmet yttrats av Brännström,                       
vilket även resulterade i hans avgång. Brännström hävdade som bekant att försvaret inte hade                           
medel att utföra ett ordentligt jobb. Även Agrell har uttalat sig offentligt om Sveriges                           
oförmåga att försvara sig och proklamerar att ett medlemskap i NATO är högst nödvändigt i                             
framtiden. Idag ligger ett medlemskap på is då det är en politisk fråga som väcker starka                               
44 
  
känslor och således kräver mycket debatt där svenska folket har en stark talan.                         
Opinionsmätningar visar också att majoriteten i Sverige är negativt inställda till att bli                         
medlemmar i NATO. 
 
Planen och strategin om en upprustning genomsyrar de svenska dokument vi granskat, precis                         
som nedskärning genomsyrar de danska. Trots de upprepade nedskärningarna av den danska                       
försvarsbudgeten har den Danska regeringen gjort den största offentliga investeringen                   
någonsin ­ i form av nya stridsflyg, med syfte att ersätta det föråldrade flygvapnet.                           
Flygvapnet ses som en nyckelspelare inom bägge försvarsmakter och inom det svenska                       
försvaret ses även dess undervattensförmåga som central komponent gällande att skydda                     
landet. En norm som vi tolkar att båda försvaren rör sig mot är ​modernisering ​för att nå                                 
effektivitet.  
 
Båda länderna värderar också internationella insatser ­ dock har Danmark ett försprång då de                           
är mer aktiva än Sverige på den fronten. Danmark har även en mycket längre historia av                               
internationellt deltagande och betydligt fler danska soldater tjänstgör utomlands än de                     
svenska. Av vår tolkning värnar Danmark mycket om sitt deltagande i internationella                       
operationer med förhoppningar om långsiktiga fördelar (interdependence). Dessa långsiktiga                 
fördelar är exempelvis ökat inflytande i internationella kontexter (exempelvis i Bryssel) samt                       
beskydd. Långsiktiga vinster med förbund är också ett upprätthållande och värnande av                       
universella mänskliga rättigheter. En stor del av den danska strategin är att utföra en                           
intressebaserad politik där se sätter sina intressen i förhållande till stärkt position och                         
möjligheter till parterskap. I ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid ​ser vi ett tydligt                             
mönster i Danmarks framtidsvision för försvaret inkluderar en utveckling av danskt                     
samarbete.  
 
 
 
 
 
 
 
45 
  
 
Sammanställning av analys kring komponenterna omvärld, hotbild och handlingsmönster                 
presenteras i nedanstående tabell: 
 
 
 
 
 
46 
  
5.5 Analytisk sammanfattning och nedbrytning 
Vi har nu konstaterat att Sverige och Danmark praktiserar skild säkerhetspolitik. Länderna är                         
i många avseenden lika; i första etappen konstaterar vi att båda länder har liberal prägel på sin                                 
säkerhetspolitik. Men för att besvara vår forskningsfråga ­ ​vilka faktorer ligger till grund för                           
Sverige och Danmarks val av utformning i deras säkerhetspolitik? ­ ​behöver vi fler                         
beståndsdelar. Bakomliggande faktorer till ländernas skilda säkerhetspolitik behövde               
tydliggöras.  
 
Genom att studera ländernas prägel av liberalism utifrån socialkonstruktivismen konstaterade                   
vi att båda länder är liberala ­​men att de teorin har skild innebörd. Vad som är liberal praktik                                     
skiljer sig länderna emellan baserat på ömsesidigt rådande uppfattningar om liberalism i                       
vardera land. Denna innebörd grundas exempelvis i kultur och andra sociala strukturer. Vad                         
som skapat dessa uppfattningar härleder vi genom att bryta ner ländernas världsbild i form av                             
de tre komponenter som utgör Agrells schema; ​omvärld, hotbild och handlingsmönster.                     
Dessa tre punkter har använts som utgångspunkt och hjälpt oss finna bland annat att de som                               
utformar säkerhetspolitik har skild uppfattning och tolkning av omvärld och att det påverkar                         
det säkerhetspolitiska agerandet i respektive land.  
 
Vi har kommit fram till att ländernas omvärldsuppfattning inte utgör en lika framträdande                         
förklaringsfaktor som hotbild och handlingsmönster. Det vi tycker skilja länderna åt på denna                         
punkt dock är Danmarks uppgift att värna och skydda arktiskområdet.  
 
Ländernas hotbild härleds främst till Östersjöområdet. Sverige finner vissa restriktioner ­                     
exempelvis att ingå medlesskap i NATO. Danmark, ett land som redan är medlemmar i                           
NATO har också en uppfattad hotbild från Östersjöområdet ­ men av annat slag; deras                           
medlemskap i NATO innebär att hotbilden ​kollektivt ​delas med bland annat USA och att de                             
således inte ​står ensamma mot hoten från Ryssland. Båda länderna har en hotbild ­ men                             
hotbilden skiljer sig länderna emellan. Danmark känner en trygghet baserat på medlemskapet                       
i NATO ­ något som Sverige saknar. Sveriges trygghet baseras i stor utsträckning i sitt höga                               
tröskelvärde. Sverige ser inte heller en tillräcklig vinst att ingå medlemskap i NATO då                           
Ryssland tydligt uttryckt missnöje gentemot detta.  
 
47 
  
Ländernas handlingsmönster skiljer sig i form av deras aktivitet i förbund och i slag av                             
förbund de är aktiva i. Sverige är utmärkande aktiva i fredsbevarande förbund, så som EU                             
och FN. Danmark är också aktiva i sådana förbund ­ samtidigt som de är aktiva i förbund där                                   
de har ​skyldighet ​att med militära medel ingripa ifall något medlemsland behöver. Sverige                         
står således i större utsträckning ensamma medan Danmark ingår i ett slags kollektiv.  
 
 
 
   
48 
  
6. Slutsats  
Vårt syfte med studien var att undersöka ländernas säkerhetspolitiska utformning för att finna                         
faktorer som kan förklara och redogöra konsekvenser dessa ställningstagande medfört till                     
respektive lands försvarsmakter. Vi kan efter analys av empiriskt underlag dra slutsatsen att                         
både Sverige och Danmark ​främst präglas av liberala tendenser i sitt säkerhetspolitiska                       
praktiserande; dock finns det i utformningen reella skillnader mellan länderna, vilket grundar                       
sig i kollektiva uppfattningar i respektive land. En liberal stat är en funktion vars syfte och                               
handlande styrs av väljarnas prioriteter. Detta innebär att Sverige och Danmark och dess                         
policy båda kan vara liberala ­ men olika utformade på grund av att deras medborgare har                               
skilda prioriteringar och uppfattningar. 
 
Vilka faktorer är det då som ligger till grund för Sverige och Danmarks val av utformning i                                 
deras säkerhetspolitik? Försvaret utgör en stor del av respektive lands offentliga sektor och de                           
nya hoten har uppmärksammat och ifrågasatt försvarsförmågan. Försvarsmakten har i båda                     
länder genomgått revision och står inför moderniseringsarbete för att nå ytterligare                     
effektivitet. Sverige och Danmark kännetecknas båda av uppfattningar som konstruerats                   
under historiens gång och blivit normativa och kulturella strukturer i nationerna. Skilda                       
mönster har kollektivt konstruerats som förankrats ­ något som resulterar i skild uppfattning                         
beträffande vad som bäst lämpar sig i säkerhetspolitiken.  
 
Vi anser att hotbilden har en avgörande roll beträffande säkerhetspolitisk utformning. Vi kan                         
konstatera att denna ​uppfattas olika i Sverige gentemot Danmark och bygger även på skilda                           
grunder. Trots att länderna geografiskt ligger nära varandra har de skild hotbildsuppfattning.                       
Sverige har åtagit sig rollen som alliansfri nation och den är djupt inrotad och således svår att                                 
bryta. Sverige är enligt vår analys oroliga att lämna denna roll, då det skulle uppfattas som                               
defensivt av t.ex. Ryssland (central aktör beträffande hotbild) om Sverige skulle bli                       
medlemmar i NATO.  
 
Danmark har långtgående rötter i NATO och deras medlemskap är således normativ i den                           
bemärkelse att Danmarks säkerhetsstrategi innebär fokus på inträden i parterskap. NATO                     
inger således en känsla av trygghet till Danmark ­ något vi inte kan härleda till Sverige: ett                                 
49 
  
medlemskap i NATO skulle tvärtom öka hotbilden mot Sverige om man ska förlita sig på                             
aktuella uttalanden från Ryssland. Känslan av trygghet leder vidare till att Danmark, till                         
skillnad från Sverige, inte lägger lika stor vikt på att rusta upp försvaret inom landets gränser                               
­ då de istället har militärt stöd från NATO:s medlemmar, något som Sverige saknar.  
 
Danmarks internationella samarbete sker i större utsträckning än Sveriges och även av mer                         
militär karaktär ­ till skillnad från Sverige som ingår i mer fredsbevarande operationer. En                           
central anledning till Danmarks aktiva deltagande i internationella insatser är förhoppning om                       
utdelning av framtida fördelar och inflytande på den internationellt politiska arenan. Danmark                       
har även ett större territorium att skydda än Sverige ­ och att genom ställa upp för andra                                 
länder förväntar de också beskydd om ett eventuellt angrepp skulle inskränka deras                       
suveränitet.  
 
Utifrån socialkonstruktivismen kan vi påvisa de konsekvenser som respektive lands                   
ställningstagande medfört på deras försvarsmakter. Dessa konsekvenser härstammar från den                   
tid där strukturer skapats och således även starka normer i respektive land. Dessa normer är                             
välförankrade i bägge länders utformning och är även central prägel i den säkerhetspolitiska                         
riktingen i dagsläget. Strukturer har i sin tur präglat skapandet av en maktbalans.  
 
Utifrån vårt material finner vi inga incitament att idag bryta denna struktur; idag är​det​stabilt                               
eftersom ​direkta hot saknas mot respektive land​. ​Vi har i analysen nämnt att Sveriges                           
ickemedlemskap i NATO påvisar detta; skulle de bli medlemmar skulle de ​bryta ​normen att                           
vara ett alliansfritt land och således skaka om maktbalansen. Ryssland betonar deras ovilja till                           
att Sverige ingår ett medlemskap, då det skulle innebära ett hot ​mot ​Ryssland. Vi anser att                               
Danmark också visar tendenser till att följa inbitna beteendemönster då de ej rubbar på deras                             
strategi, där parterskap värdesätts som mest lönsamma och betryggande försvarsmekanism.  
 
Den här studien och dess resultat är av största vikt då försvaret utgör en betydande del av den                                   
offentliga sektorns maskineri ­ därför är förståelsen av dess utveckling och utformning                       
fundamental. En förståelse i hur försvarets policy skapas ger oss möjlighet att sätta det i ett                               
större perspektiv ­ för att således begripa vilken effekt försvaret har på den offentliga                           
förvaltningen. Försvaret finansieras av offentliga resurser, och om försvaret ställs på prov i                         
50 
  
form av konflikt kan de offentliga resurserna fördelas om ­ vilket ger effekter på hela                             
samhället. Detta har nyligen exemplifierats då den största investeringen i Danmarks historia                       
gjorts inom den säkerhetspolitiska ramen ­ vilket tvingar den offentliga sektorn att optimera                         
och prioritera kring resursfördelningen.  
 
Vi anser oss ha utvecklat en modell som är tillämpbar i flera offentliga discipliner. Med hjälp                               
av en tvåstegsanalys utvecklade vi innebörden och breddade användningsområdet för Agrells                     
schema. Schemat intar nu ett bredare spektrum då vi vävt in förklaringsfaktorer (liberalism                         
utifrån socialkonstruktivism) som underlättar tolkning via Agrells originalschema. Utöver                 
säkerhetspolitiska studier, anser vi att modellen nu lämpar sig för att förstå utformning av                           
andra politiska kontexter ­ så som migrationspolitik, utrikespolitik och klimatpolitik. Agrells                     
tre beståndsdelar innebär olika i olika kontexter, men är i samtliga applicerbara. En hotbild i                             
klimatkontext kan exempelvis vara de bekymmer klimatförändringar förväntas bringa, medan                   
hotbild i säkerhetskontexten har annan innebörd. Vi anser därför att vår utvecklade modell är                           
generaliserbar, men fördelaktig i kontexter beträffande offentliga problem med internationell                   
karaktär.  
 
Vårt förslag till framtida forskning skulle kunna vara att tillämpa vår metod i en annan                             
offentlig disciplin av internationell karaktör, för att kunna studera​varför en politisk out come                           
ser olik ut i länder eller regioner. Detta med syftet att få en robust förståelse till varför                                 
offentlig förvaltning och policy utformas och ser ut som den gör i olika delar av världen samt                                 
inom nationella gränser.  
 
 
 
 
 
 
 
   
51 
  
7. Källförteckning 
Böcker/tryckta skrifter 
 
­ Agrell, W (1985). ​Alliansfrihet och atombomber ­ kontinuitet och förändring i den svenska försvarsdoktrinen 
från 1945 till 1982. ​Liber. 
 
­ Andrén, N (1997). Säkerhetspolitik ­ Analyser och tillämpningar. Stockholm: Norstedts Juridik AB 
 
­ Bjereld, U., Ekengren, AM. och Lilja, C (2015) ​Internationella relationer. Perspektiv på konflikt och 
samarbete i världspolitiken.​ Stockholm: Liber förlag. Tredje upplagan. 
 
­ Brodin, K (1997). Studiet av utrikespolitiska doktriner ­ teori och två empiriska tillämpningar. Stockholm: 
SSLP Försvarsdep.  
 
­ Brodin, K (1971). Finlands säkerhetspolitiska doktrin. Stockholm, Läromedelsförlaget 
 
­ Burchill, S. et al (2009).Theories of International Relations. New York: Palgrave MacMillan. Fjärde upplagan. 
 
­ Engelbrekt, K. (1999). Den sjuttonde alliansmedlemmen. Internationella studier, No. 4. 
 
­ Esaiasson, P et al (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: 
Norstedts juridik. [rev.] uppl.  
 
­ Kronvall, O (2003). Den bräckliga barriären. Finland i svensk säkerhetspolitik 1948­1962. Stockholm: 
Försvarshögskolan (Elander Gotab).  
 
­ Tallberg, J., Gustafsson, J. (2006). Internationella Relationer. Lund: Studentlitteratur. Andra upplagan. 
 
 
Vetenskapliga artiklar 
 
­ ​Galston, W.A. (2010). Realism in political theory. ​European Journal of Political Theory, ​vol. 9, no. 4, pp. 
385­411. 
 
­ Green­Pedersen, C., Odmalm, P. (2008). Going different ways? Right­wing parties and the immigrant issue in 
Denmark and Sweden. ​Journal of European Public Policy​, 15:3, 367­381, DOI: 10.1080/13501760701847564 
 
­ ​Martin, B.A. (1948). Liberalism. ​The Western Political Quarterly, ​vol. 1, no. 3, pp. 295­297. 
 
­ ​Moravcsik, A. (1997). Taking Preferences Seriously: A Liberal Theory of International Politics. ​International 
Organization, ​vol. 51, no. 4, pp. 513­517 
 
­ Moravcsik, A. Liberalism and International Relations Theory. Harvard University and University of Chicago. 
Paper No. 92­6.  
 
­ ​Neumann, I. B. (1996). Nordic Security Cooperation in a Homogenized Political Setting. ​Cooperation and 
Conflict, ​vol. 31, no. 4, pp. 417­432. 
 
­  ​Nuri Yurdusev, A. (2006), Thomas Hobbes and international relations: from realism to rationalism. ​Australian 
Journal of International Affairs, ​vol. 60, no. 2, pp. 305­321. 
 
­ ​Nyberg, R. (1984). Security Dilemmas in Scandinavia. Evaporated Nuclear Options and Indigenous 
Conventional Capabilities. ​Cooperation and Conflict, ​vol. 19, no. 1, pp. 59­82. 
 
­ ​Yang, L. & Gergen, K. (2012). Social Construction and its Development: Liping Yang Interviews Kenneth 
Gergen. ​Psychological Studies, ​vol. 57, no. 2, pp. 126­133. (s. 126­127) 
52 
  
 
 
Utredningar/rapporter 
 
­ Arktiskt Kommando. A joint military command for the Arctic and North Atlantic region. 
http://www2.forsvaret.dk/omos/organisation/arktisk/Documents/Arktisk­Kommando_DK_UK.pdf 
(Hämtad 2016­05.18)  
 
­ Kongeriget Danmarks Strategi for Arktis 2011­2020 
http://um.dk/da/udenrigspolitik/lande­og­regioner/arktisk­portal/arktisk­strategi 
(Hämtad 2016­05­18)  
 
­ Udenrigsministeriet. ​Dansk diplomati og forsvar i en brydningstid​.  
http://um.dk/da/udenrigspolitik/aktuelle­emner/dansk­diplomati­og­forsvar­i­en­brydningstid 
(Hämtad 2016­05­07) 
 
­ Försvarsministeriet, ​New fighter aircraft ­ Government recommendation 
http://www.fmn.dk/temaer/kampfly/Documents/new­fighter­government­proposal.pdf  
(Hämtad 2016­05­16)  
 
 
Webbsidor/tidsskrifter 
 
­ Agrell, W. ​Ansök om Nato­anslutning tillsammans med Finland.​ Svenska Dagbladet. 13 september 2015. 
http://www.dn.se/debatt/ansok­om­nato­anslutning­tillsammans­med­finland/  
(Hämtad 2016­05­03) 
 
­ Carp, O. ​Alliansfriheten – ett svenskt fornminne? ​DN Nyheter. 23 maj 2012. 
http://www.dn.se/nyheter/sverige/alliansfriheten­ett­svenskt­fornminne/ 
(Hämtad 2016­05­17) 
 
­ Ernstved­Rasmussen, P. ​Danmark budgetterer kun 1 pct. af BNP på forsvaret. ​OLFI. 3 mars 2016. 
http://olfi.dk/2016/03/03/danmark­budgetterer­kun­1­pct­af­bnp­paa­forsvaret/  
(Hämtad 2016­05­05) 
 
­ Europeiska rådet, ​Europeiska unionens råd. EU:s kamp mot terrorism.  
http://www.consilium.europa.eu/sv/policies/fight­against­terrorism/ 
(Hämtad 2016­05­04) 
 
­ Europol.​ European Union Terrorism Situation And Trend Report 2015.​ 6 juli 2015.  
https://www.europol.europa.eu/content/european­union­terrorism­situation­and­trend­report­2015​ (​TE­SAT)  
(Hämtad 2016­05­01) 
 
­  Finlands Ambassad. 
http://www.finland.se/public/default.aspx?nodeid=36152&contentlan=3&culture=sv­FI 
(Hämtad 2016­05­25) 
 
­ Forsvaret for Danmark. ​Om forsvaret.  
http://www2.forsvaret.dk/omos/Pages/om­os.aspx  
(Hämtad 2016­05­03) 
 
­  Forsvaret for Danmark.​Utland. 
 ​http://www2.forsvaret.dk/viden­om/udland  
(Hämtad 2016­05­03) 
 
­ Forsvarsministeriet. Værnsfælles Forsvarskommando. 
 ​http://www.fmn.dk/omos/ministeromraade/Pages/vaernsfaelles­forsvarskommando.aspx  
(Hämtad 2016­05­04) 
53 
  
 
­ Forsvarsministeriet. ​Forsvarsforlighet 2013­2017​. 
http://www.fmn.dk/videnom/Pages/Forsvarsforliget2013­2017.aspx  
(Hämtas 2016­05­16) 
 
­ Forsvarsministeriet. ​New fighter aircraft ­ Government recommendation​. 
http://www.fmn.dk/temaer/kampfly/Documents/new­fighter­government­proposal.pdf 
(Häntad 2016­05­16) 
 
­ Försvarsmakten. ​Försvarets andel av BNP.   
http://www.forsvarsmakten.se/sv/om­myndigheten/ekonomisk­planering­och­redovisning/forsvarets­andel­av­b
np/​ (Hämtad 2016­04­19) 
 
­ Försvarsmakten. ​Internationella insatser​. 
http://www.forsvarsmakten.se/sv/var­verksamhet/internationella­insatser/​ (​vår verksamhet​)  
(Hämtad 2016­05­03) 
 
­ Försvarsmakten. ​Vårt uppdrag. 
http://www.forsvarsmakten.se/sv/om­myndigheten/vart­uppdrag/myndigheten/​ (​myndigheten)  
(Hämtad 2016­05­01) 
 
­ Försvarsmakten. ​Värnplikt​.  
http://www.forsvarsmakten.se/sv/information­och­fakta/var­historia/varnplikt/  
(Hämtad 2016­05­03) 
 
­ Höglund, J (2016). ​ÖB Micael Bydén efterlyser nytt totalförsvar. ​Göteborgs Posten. 14 maj 2016. 
http://www.gp.se/nyheter/sverige/%C3%B6b­micael­byd%C3%A9n­efterlyser­nytt­totalf%C3%B6rsvar­1.2007
99  
(Hämtad 2016­05­15) 
 
­ Langelandsfortet. ​Danmarks vej til NATO. 
http://www.langelandsfortet.dk/  
(Hämtad 2016­05­08) 
 
­  Lindroos, I. ​Nato­anhängare: Finland kan inte lägga veto mot Sverige.​ Yle Nyheter. 2 maj 2016. 
http://svenska.yle.fi/artikel/2016/05/02/nato­anhangare­finland­kan­inte­lagga­veto­mot­sverige  
(Hämtad 2016­05­16)  
 
­ Redin, J. ​Frustrerad arméchef avgår.​ 28 april 2016. SVT Nyheter, Jämtland.   
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/frustrerad­armechef­avgar  
(Hämtad 2016­05­05) 
 
­ Regeringen. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020.  
http://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/04/forsvarspolitisk­inriktning­­sveriges­forsvar­2016­2020/ 
(Hämtad 2015­05­16) 
 
­ Regeringen. ID­nummer: Prop. 2014/15:109. ​Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016­2020​.  
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2015/04/prop.­201415109/   
(Hämtad 2016­05­01) 
 
­ Regeringen. ​Sverige fördjupar sitt fredstida försvarssamarbete med Danmark​. 14 januari 2016.  
http://www.regeringen.se/artiklar/2016/01/sverige­fordjupar­sitt­fredstida­forsvarssamarbete­med­danmark/ 
(Hämtad 2016­05­06) 
 
­ Reinfeldt, F., Björklund, J., Lööf, A., Hägglund, G. ​Vi vill höja försvarsanslaget med fem miljarder årligen. 
Dagens Nyheter. 22 april 2014. 
http://www.dn.se/debatt/vi­vill­hoja­forsvarsanslaget­med­fem­miljarder­arligen/​ (​debatt​)  
54 
  
(Hämtad 2016­05­07) 
 
­ /ritzau/. ​USA presser på for et større og dyrere dansk forsvar. ​Jyllands­Posten International. 29 februari 2016. 
http://jyllands­posten.dk/international/usa/ECE8476073/usa­presser­paa­for­et­stoerre­og­dyrere­dansk­forsvar/ 
(Hämtad 2016­05­09) 
 
­ ​Ryssland varnar Sverige för att gå med i Nato. ​Dagens Industri. 29 april 2016.  
http://www.di.se/artiklar/2016/4/28/ryssland­varnar­sverige­for­att­ga­med­i­nato/  
(Hämtad 2016­05­16) 
 
­ Sveriges Radio. ​Norge och Danmark rekryterar yrkesmilitärer via värnplikten.​ 29 oktober 2014. 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6004177  
(Hämtad 2016­05­05) 
 
­ Sveriges Riksdag. ​Minnet av 200 år i fred​. Motion 2000/01:K331. 
http://www.riksdagen.se/sv/dokument­lagar/dokument/motion/minnet­av­200­ar­i­fred_GO02K331 
(Hämtad 2016­05­17) 
 
­ SVT Nyheter, ​Danmark köper amerikanska F­35­stridsflygplan. 
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/danmark­koper­amerikanska­f­35­stridsflygplan  
(Hämtad 2016­05­16) 
 
­ SVT Nyheter. ​FN varnar för fortsatt flyktingvåg. 2​5 augusti 2015.  
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordmanga­flyktingar­till­ungern  
(Hämtad 2016­05­01) 
 
­ SVT. ​Dokument inifrån: Vad hände med försvaret?​ 10 december 2015.  
http://www.svt.se/dokument­inifran/se­program/dokument­inifran­vad­hande­med­forsvaret­avsnitt­1  
(Hämtad 2016­05­05) 
 
­ Säkerhetspolisen. ​Nationellt centrum för terrorhotbedömning.  
http://www.sakerhetspolisen.se/kontraterrorism/nationellt­centrum­for­terrorhotbedomning.html  
(Hämtad 2016­05­10) 
 
­ Säkerhetspoltik. ​Nordiskt försvarssamarbete​. 28 juli 2010.  
http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Internationellt/Nordiskt­forsvarssamarbete/  
(Hämtad 2016­04­27) 
 
­ Von Hall, G ​Svensk vapenexport till flera diktaturer. ​15 maj 2015 
http://www.svd.se/svensk­vapenexport­till­flera­diktaturer 
(Hämtad 2016­05­18)  
 
­ Wanning, N., Johannessen, F. Terror bekämpas med nordiskt samarbete. Norden. 30 mars 2016. 
http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/terror­bekaempas­med­nordiskt­samarbete  
(Hämtad 2016­05­03) 
 
­ Zuiderveld, R. ​Försvarsexpert: ”Enorma brister i Sveriges försvarskapacitet”. ​SVT Agenda. 16 november 
2014. ​http://www.svt.se/agenda/forsvarsexpert­enorma­brister­i­sveriges­forsvarskapcitet/  
(Hämtad 2016­05­06) 
 
 
55