Nytt protein motverkar diarré och tarminflammation Ett nytt protein kallat "antisekretorisk faktor" har visat sig kunna motverka diarré. Proteinet har troligen sin effekt via nervsystemet. En helt ny mänsklig gen har klonats och DNA-sekvensbestämts. Genen kodar för ett protein, kallat för antisekretorisk faktor. Proteinet finns bla i mag-tarmkanalen och i nervsystemet. Avhandlingen visar att antisekretorisk faktor har förmågan att, hos råtta, motverka vätskeutsöndringen i tarmen orsakad av olika gift producerade av bakterier, tex kolera-toxin, eller av ett alggift som periodvis finns i musslor. Proteinet motverkar även inflammation i tarmen orsakad av gift i bakterier. Antisekretorisk faktor har en extrem förmåga att vara aktiv, en mycket liten mängd av proteinet räcker för att motverka vätskeutsöndringen hos råttor. Genom att framställa och testa olika delar av proteinet visade det sig att endast en liten del av proteinet, en peptid bestående av åtta aminosyror, behövdes för den biologiska aktiviteten. Då det finns funktionella likheter med kända neuropeptider såsom opiaterna, har troligtvis även antisekretorisk faktor sin effekt via nervsystemet. Allt eftersom tarmens fysiologi kartläggs och kunskapen om tarmens vätsketransportreglering via nerver ökar, ökar också möjligheterna till behandling mot diarré. De biologiska aktiviteter hos antisekretorisk faktor, som denna avhandling påvisat, visar att detta reglerande protein, och dess aktiva peptid, kan få en terapeutisk användning vid behandling av diarresjukdomar och av inflammation i tarmen. Antikroppar riktade mot proteinet kan komma användas för att påvisa en pågående tarminflammation då nivån av antisekretorisk faktor är lägre än normalt i tarmen hos den inflammerade vävnaden. Antisekretorisk faktor har visat sig vara ett betydelsefullt protein som även finns i samma form hos andra däggdjur såsom gris, ko, mus och råtta. Ett liknande protein förekommer också hos bananfluga, åkersenap och jästsvamp.