Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. This work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 CM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Illustrerad veckotidning utgiven av Svenska Missionsförbundets Ungdom. Pris pr är kr. 8: 60. Lösnummer 15 öre. INNEHÅLL: N:r 38. 19 Sept. Ljung. — Sommaren som icke kom. — Sommarväckelse. — Rädda­ Redaktör: ren och den räddade. — Helig tjänst. — I korsets tecken skola vi segra. — Bekännelse. — Det nordiska ungdomsmötets eftermäle. — Årg. 32. 1928 Ett beaktansvärt uppslag. — John Ericsson. — Att dröja är att dö. — Läsekretsens korrespondens. — Från arbetsfältet. — Brevaftnar. — A. Keljer. Annonser. L JUNG. Du blyga blomma så sällsamt fager, på nytt du ler över hult och lid uti den Klara septemberdager som fordom under min barndoms tid. När Nordens flyKtiga, Korta sommar är slut och rosorna vissna ned, i frid och stillhet du ymnigt blommar uppå den ensliga, tysta hed. Din frisKa fägring ej lång förbliver, snart shall du somna på vintrig strand, men utan tvekan åt oss du giver allt skönt du fått av den Högstes hand. Må ocKså xi, när det börjar shymma till höst, glatt giva allt mer och mer och gå mot värld, vilkens gränser rymma den sommarpraht, som ej vissnar ner. J. E. Nordendahl. 602 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 SOMMAREN SOM ICKE KOM. — Av I. Wennfors. — Nyss var det vår. Vi gladde oss över del att du kommer i levande gemenskap med nya livets segertåg i naturen. Lantmannen Frälsaren. Det är inte nog, att dina för­ tänkte med glädje på den skörd, som han äldrar trott på Gud och bedit för dig, eller skulle få bärga, då hösten kom. Och alla att du själv står som medlem i en kristlig sågo vi med glädje fram mot den sommar, ungdomsförening. Du måste fråga dig: som vi hoppades skulle bli varm och solig. »Lever Jag?» Alla hade vi stora förhoppningar. Andra göra samma sorgliga erfarenhet, Nu är det höst; men egentligen ha vi inte emedan de inte tagit vara på sin ungdom. haft någon sommar. »Hösten började De ha låtit den försvinna under lek och omärkligt i april», sade någon helt nyligen. skämt. De ha haft goda föresatser, att de Vi stå frågande: vad är anledningen till att skulle odla sin själ och förkovra sig-, men sommaren icke blivit, vad vi alla väntade, snart uppgåvo de det försöket, ty — »det att den skulle bli? — var inte roligt längre». Och roligt skulle — - Vare sig vi kunna besvara den frågan de naturligtvis ha! eller ej, står dock ett faktum kvar: Som­ Den som sover tills middag må verkligen marens tid är nu förbi. inte förundra sig över, att dagen inte blir Vi, som äro unga i dag, leva i vårens till stort gagn för honom. Morgonen med härliga tid. Vi se framåt och vänta myc­ dess friskhet och strålande glans är redan ket av den tid av vårt liv, som vi kunna slut, då en dylik människa blir färdig att kalla sommaren. Ja, inte blott vi själva börja sin dag. Hon har förspillt dagens vänta något stort ocli rikt av den tiden, bästa tid och kan icke återta den. utan även andra vänta mycket av oss Vare sig den, som förspiller sin ung­ unga: De gamla, grånade kämparna i den dom, sin vår, genom lek, eller den, som kristna församlingen se med mycken för­ slösar bort den genom dåsighet, lyckas här väntan på oss, som leva i vårens tid. Skola i livet. Skall det bli verklig sommar i vårt dessa förhoppningar uppfyllas, eller skola liv, så gäller det att arbeta hårt och mål­ vi själva och andra en gång stå besvikna? medvetet under livets vårdagar. Skola vi en gång vid livets höst kunna blicka »Tag vara på din ungdom, tillbaka på en ljus och rik sommar i vårt Var mån förkovra dig!» liv, eller skola vi nödgas konstatera, att sjunga vi ju i en sång. Och var övertygad sommaren aldrig kom? om, att intet verkligt värdefullt i livet vin- Det är ett faktum, att många människor nes utan arbete i trohet mot givna ideal. leva i höstens tid utan att ha upplevt nå­ En ungdom, som icke vågar eller icke vill gon verklig sommar i sitt liv. Varpå kan ta allvarligt och målmedvetet på livets upp­ detta bero? Det är av vikt för oss unga att gifter, är dömd att misslyckas. Svårighe­ finna ett svar på den frågan, så att icke terna äro ju, som bekant, till för att över­ även vi skola tvingas att göra samma er­ vinnas. farenhet. Somliga människor ha gått från våren Många få aldrig uppleva någon sommar direkt in i höstens tid, emedan de känt det, i livet, emedan de icke kommit fram till som om de inte hade haft någon uppgift i Honom, som ensam har liv och ljus att livet. Om de hade kunnat bli missionärer skänka. De ha hört andras glada vittnes­ eller predikanter eller något annat, som börd om »den fröjd, som varar, då annat syntes dem värt att leva för, så skulle de allt förgås», men de ha aldrig själva upp­ känt sig ha en uppgift, en kallelse i livet; levt, vad detta vill säga. De ha hört andra men nu kunna de inte det, och därför är vittna om den härlighet, som Kristus kan livet meningslöst, tycka de. giva åt ett ungt människoliv, men ha icke Det kan inte nog betonas, att en ung­ gått fram till honom. De kunna icke med dom, som inte har något mål i livet, någon samariterna säga: »Nu är det icke mer, kallelse att leva för, måste förlora något av för dina ords skull som vi tro, ty vi hava det värdefullaste av allt. Men behöver då nu själua hört honörn, och vi veta nu, att en ung människa känna det, som om hon han i sanning är världens Frälsare.» inte hade något att uträtta i världen? Nej, Du unge, vill du finna livet, vill du, att ty vi böra komma ihåg, att vi äro kallade det skall bli sommar i ditt liv, se då till att leva för Kristus. Varje gärning, som gö- N:r 38 UNGDOMSVÄNNEN. 603 SOMMARVÄCKELSE. — Av M. Zettergren. — Âr det verkligen berättigat att tala om en slagits ned av S. M. U.-ungdomen, juni­ sommaren som en död säsong, en försking­ orläger ha anordnats blott av några ensta­ ringens tid för oss i den kristna verksam­ ka organisationer under de senaste åren. heten? Lite var ha vi ibland klagat över, Båda äro de vältaliga uttryck för, att er- att det andliga livet förytligas och att guds­ övrarandan lever stark och dådlgsten jäm­ fruktan och hänförelsen tvinar bort i som­ väl hos den andra generationens folk. Bå­ marvärmen. I den mån detta är sant, är da äro de utmärkta medel för vår sommar- det även sorgligt. Men behöver det vara så? offensiv för Kristus och församlingen. Och är det verkligen så illa? Alltsedan den S. M. U:s missionstält har en stor upp­ sommar, då jag i mitt livs vackraste juli gift att fylla i våra bygder. Men det bor tillsammans med flera unga lämnade mitt framför allt nyttjas på platser, som förut hjärta åt Gud, har jag funnit sommaren äro oberörda av fri andlig verksamhet och dubbelt skön. Och under de senare åren där man saknar lämpliga lokaler för våra har jag fått alltmer svårt att förstå det där möten. Tältet är visserligen icke så lämp­ talet om »sommartorkan». ligt för väckelsemöten enligt kampanjmeto­ Med detta skall jag ej försöka förneka den. Denna kräver helt andra lokaler. Ett det faktum, att det f. n. även på landsbyg­ tältmöte vågar man ej utsträcka så länge den är nästan omöjligt samla de stora ska­ man önskar, särskilt då kvällen är kylig, rorna av unga omkring Guds ord under någon »liten sal» står ej till förfogande och sommartiden. Men detta hindrar ej att väc­ golvet är ej alltid så lämpligt för bönemö­ kelsens ande kan vila över vår verksamhet. ten på knä. Men väckelsens ande kan dock Tvärtom finnes vid våra möten under den­ verka utan allt detta. Ej heller är det sä­ na tid en här och en där, som hellre väljer kert, att de synliga resultaten — antalet om­ predikostunden eller det offentliga ung- vända — bli så många. Missionstältet skäll domsmötet än det larmande nöjeslivet. Så­ likväl fylla sin uppgift: vara en vägrödjare, dana själar äro ofta nära Guds rike, och vi en pioniär för vårt evangeliska arbete och böra då minst av allt glömma vår själavin- för Guds frälsning. Det skall skapa intres­ nareuppgift. se och förtroende för vår verksamhet. Ge­ Det är av stor betydelse, att vi lägga vårt nom tältmissionen skola nya bygder eröv­ sommarprogram så, att det får karaktären ras, nya dörrar öppnas, nya fält besås. Den av kristlig offensiv. Om jag icke tar fel, ty­ vissheten växte sig stark hos mig under de da också en del tecken på, att vår ungdoms- fjorton dagarnas goda, förhoppningsfulla rörelse i detta fall f. n. går i rätt riktning. tältmöten. Det är bl. a. tvenne nya erfarenheter från Veckan i juniorlägret blev en upplevelse sommarens arbete, som styrka mig i den­ av än sällsammare slag. Det var Huvudsta na tro. och Hässelby juniorer, som under pastor Den ena är fjorton dagars vistelse i S. M. Hj. Löfgrens ledning slagit läger på det Urs missionstält, den andra en veckas vis­ vackra Köpmanholm, Blidö. Lek och all­ telse vid ett juniorläger. var, förströelse ocli andakt vävdes här sam­ Båda dessa verksamhetsformer äro ju man i ungdomslivets vackra gobeläng. Över ganska nya bland oss. Missionstältets plug­ ett 20-tal unga funno under dessa soliga da­ gar ha denna sommar för första gång- gar sin Frälsare och fattade sitt livs vikti­ gaste beslut. Om något, så är väl detta er­ res i kärlek till honom, är stor, även om övring för Guds rike! Efter sådana upple­ den skulle synas ringa. Är du då trogen i velser kan man icke misströsta inför ju­ det, som synes ringa, så skall Gud visa dig niorarbetet. vägen till andra uppgifter; och du skall Vi få aldrig bli säsongmänniskor i vårt finna Guds avsikt med ditt liv. arbete för Gud. Varje tid har sina möjlig­ För den ungdom, som vill leva helt för heter, det gäller blott att utnyttja dem. Gud och målmedvetet strävar framåt, skall Sommarväckelsen bör bli lika naturlig i livet bli en härlig sömmar, under vilken vår verksamhet som vinterväckelsen, och det blir tillfälle att leva rikt och förhärli­ själavinnare skola vi vara året om. mob ga Gud. 0- o : GUN 9 • . ALS : * 94 ist 604 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 RÄDDAREN OCH DEN RÄDDADE. — Verklighetsskildring av Olof ■—son. — Nu har hon lagt sitt gamla trötta huvud han själv bönens kraft och förstod bönens till vila, den trogna tjänarinnan i Herrens hemlighet. ------------ Och mejerskan förvå­ vingård. Tacksamt erkänner mången tro­ nades, gav Gud äran men gladdes upprik­ ende kristen, att hon var medlet till hans tigt åt vad som skett. Hon prisade nu som eller hennes omvändelse. Så försynt och alltid Gud så stilla men djupt och ärligt. dock så rätt fram utförde hon sin själavin- Det var ej lätt att få E. H. att tala om nargärning. Hennes ord voro ej många, sin egen sjukdom. Ingenjören avlägsnar sig men hennes liv var en predikan och hen­ därför och söker reda på sjuksköterskan, nes bön var alltid verksam. Hon är väl som delgiver honom vilken underlig diag­ värd, att vi minnas. nos läkaren ställt. Sjuksystern tvivlar på, Det var där nere i —bruk, hon var mejer- att läkaren i detta fall har rätt, fastän han ska. En ung ingenjör hade fått anställning tyckes vara så säker på sin sak. Gång på på kontoret. Han började intressera sig gång lät det från honom: »Och så ska dom för mejerihantering och kom så till tals kallas läsare och anse sig vara bättre än med den cirka fyrtioåriga mejerskan. Hon andra... Här ser man ...» förstod sin sak, var skicklig i sitt fack och Nu förstod ingenjören, att hans själavin- hade mycket tänkt på, att förbättrmgar nares smärta ej blott var den fysiska. Här borde och kunde göras där i det stora var hon misstänkt för att ha fört ett orent bruksmejeriet. Ingenjören följde intresse­ liv. En hycklerska, en — ■------- . Det stack rad hennes sakrika beskrivningar och han och värkte, det gnagde och sargade . . . imponerades av hennes klara förstånd. Tron på den barmhärtige Guden sattes på Gång på gång kom han till mejeriet, och hårt prov, men genom bönen kom styrkan till slut hade han bestämt sig för att skaffa och i Ordets trösteställen gavs lisa. sig grundlig utbildning i mejerihantering­ Handlingen måste ske och den skedde. en. Han erhåller begärt avsked från sin be­ Ett par tre månader efter sammanträffan­ fattning vid bruket och börjar studierna det å —ys sjukstuga blir mejerskan utskri­ vid —ps lantbruksinstitut. ven från ett stockholmssjukhus, där hon Ett par år härefter finna vi ingenjören- undergått den mycket svåra men så vällyc agronomen återigen vid —bruk. Han frågar kade operationen för kräfta. efter mejerskan, men hon är ej där utan Bruksledningen önskade få behålla sin på sjukstugan i —y. Mannens blick blir tår- skickliga mejerska och hade därför endast skymd, när man berättar en del om mejer- anställt tillfällig hjälp i hennes ställe. Nu skans lidanden. Han skyndar så fort sig hade man meddelat henne, att hon var väl­ göra låter in till köpingen och begär till- kommen åter till sitt arbetsfält. Hon skul­ låtelse att råka den sjuka. Där ligger E. H. le få all den hjälp hon behövde, bara hon så tärd. Händerna äro knäppta. Blicken kom åter. I stilla undergivenhet hade hon riktar sig mot höjden. böjt sig för Herrens ledning, när prövning­ Den sjuka spritter till, när hon hör rös­ arna kommit. I stilla ödmjukhet prisade ten av en man i sjukrummet, men ett gläd­ hon Herrens stora barmhärtighet emot hen­ jens skimmer glider över hennes anlete, ne. »Allt länder till mitt bästa», var hennes när hon känner igen ingenjören, som varit bekännelse. så vänlig emot henne. Och hennes glädje * ökas än mer vid hans ord: »Jag kommer för att tacka Er. Jag är en kristen nu och Så gå åren. Ett par tre gånger vart år har, näst Herren, Er att tacka därför.» Om­ komma utlandsbrev till E. H. De äro kär- vändelseberättelsen blev för övrigt ej lång. komna, de där breven, ty de komma från Det var så enkelt, allt skett. Han hade en, för vilken hon fått vara medlet till om­ tänkt på hennes uttryck om Guds godhet vändelse. Den starka gudstron, det glödan­ och Frälsarens gärning. Han hade i hen­ de missionsnitet och det fasta framtidshop­ nes liv sett hållbarheten av sann kristen­ pet äro klart tecknade av den kristne ingen­ dom. Han hade förstått, att ett sådant liv jören, som nu i främmande land är en ej kunde föras annat än genom mottagan­ prydnad för Sverige och en ärlig kämpe det av mer än mänsklig kraft. Nu prövade för Gud och hans sak. - — — Den enkla N:r 38 UNGDOMSVÄNNEN. 605 HELIO TJÄNST. — Av Erik Olsson. — Att man kan tjäna Gud på flera sätt att förr vara med, men nu är det blott ett veta vi alla. Erfarenheten säger oss ock, minne. Sinnet fylles lätt av en ensamhetens att det är lättast att tjäna honom, då tjänst- känsla, som kan bli rätt så tung. Här är ten direkt skänker ens sinne njutning ocli ett område öppnat för »helig tjänst», som personlig glädje. Att med sin gåva tjäna jag särskilt vill påminna de troende unga t. ex. i en sång- eller musikförening, då det om. »Sjuk, och I besökten mig», säger Je­ är fest och glädje, ställer egentligen inga sus! Vilken glädje blir det ej för den av- krav på offersinnet. Vad stunden giver, er­ sidestagne, som kanske i åratal varit fjättrad sätter tillfullo den gjorda insatsen. Det vid sjukbädden, att mötas av en hälsning, tjänandet kunna t. o. m. de mest ytliga en sång, ett Guds ord etc., framsprunget kristna vara med om. Och dock är tjänan­ ur ett hjärta, vari verklig människokärlek det på detta område en sak, som vi på intet bor! Eller när den av plikterna i hemmet sätt vilja förringa utan av hjärtat tacka och mot den sjuke nästan ständigt bundne Gud för och ytterligare uppmuntra. Men mötes av erbjudandet från någon att för en det har hänt och händer alltfort, att me­ stund övertaga arbetet, medan vederböran­ dan det är fest och glädje i missionshuset, de får deltaga med i gudstjänsten! Vem av det här och var finnas personer, som av parterna får för övrigt mest välsignelse? sjukdom och plikter i hemmet m. m. äro Där sitter en mor, omgiven av en skara förhindrade att vara med och gemensamt barn. Mannen är borta på arbete. Mor får taga del i glädjen, huru gärna de än ville. sällan tid att gå och höra Guds ord. Huru Kunna vi här på något sätt hjälpa? Säker­ vackert när någon av de unga på ett grann- ligen, om vi blott äro vakna! Där finnes laga sätt kommer och vill erbjuda sig att se t. ex. ett par äldre ensamma makar. Den efter de små, medan mor får gå till predi­ ene är sjuk och den andre bunden av plik­ kan. Du unge vän, som läser dessa rader, terna i hemmet och mot den sjuke. Ofta tänk efter om du i din omgivning har någ­ kanske under gudstjänsttiden går tanken ra här nämnda förhållanden, där du kan till platsen, där Guds folk nu är samlat till och vill vara med om att öva »helig tjänst!» uppbyggelse. Man minnes huru lätt det var Börja då snart! kvinnan gripes av själavinnarens glädje och Det första han frågar om, den till Sve­ prisar sin Gud, som låtit henne få bli till rige återkomna ingenjören, var: Lever E. någon nytta i livet. H. ännu?» Det var iver i frågan, och spän­ * ning avlästes i anletet. Hon levde men var mycket svag. Snarast möjligt måste hon be­ På dörren till ett vindsrum inne i staden sökas och dagen därefter var allt ordnat knackar det. Ett svagt: Stig in, höres. Så så, att E. H. skulle bli vårdad av sjukskö­ står han nu, ingenjören från —bruk, nu­ terska. »E. H. är den som räddat min själ», mera mejeridirektören därborta i ett av­ var uttrycket han fällde- till sköterskan, lägset land, framför den gamla skröpliga »och jag måste göra något för henne. Hjälp gumman, som sitter uppkrupen i en knar­ mig, syster.» Så måste han återvända till rande gungstol. Det är mejerskan E. H. som sitt verksamhetsfält. flyttat in till staden, sedan hon fått en li­ * ten pension. Hon behövde nog ibland lä­ Så stilla slumrade E. H. in. Allt hade karvård, och här fanns det ju möjlighet att hon klart. Hon hade verkat, medan dagen få det. — — De hade mycket att erinra varat. Nu var hennes dag slut, och kallel­ varandra om, de två som nu mötts i det sen till vila hade mött henne .. . Den nåd­ enkla vindsrummet. De hade samma tro da saligheten var präglad i hennes anletes och hade båda prövat att den höll. drag. E. H:s bohag ökades ut med en bekväm stol för en bräcklig lekamen, och ett och Tacksamhetens blomster lades med var­ annat övrigt tydde också på, att tacksam­ lig hand på E. H:s grav. Den räddade krist­ hetens tankar nådde den ensamma gamla ne minnes sin räddares gärning och hans och utlöstes i tacksamhetens gåvor. bön är, att hän skall kunna förvalta sitt * pund lika väl som E. H. förvaltat sitt. 606 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 1 KORSETS TECKEN SKOLA VI SEGRA! Då Kongokonferensen utsett mig att Svenska missionen svagt avteckna sig mot skriva en hälsning till Missionsförbundets himlen där borta på en dominerande höjd. ungdom i Sveriges bygder, vill jag som Stationen är upplyst som till fest. Dét är rubrik över den hälsningen sätta dessa ord: det »nya Londe». Vi äro hemma. Hälsning­ »I Korsets tecken skola vi segra!» ar utbytes. Det är idel »släktingar» alliho­ I Matadi har gula febern härjat svårt. pa. Det blev sent afton på den dagen. Många offer ha kräfts bland den vita be­ Söndagens morgon ingår klar och varm. folkningen såväl som bland den färgade. Ordföranden upplyser oss om, att flera vi­ Skulle det finnas någon möjlighet att hålla ta från staden Matadi skola komma upp konferens där i år? Icke ens våra kamrater till invigningen av vår vackra samlingslo­ där nere visste besked förrän de allra när­ kal. Snart höres klockans toner kalla. Fol­ maste dagarna före den utsatta tiden. Som ket börjar samlas, ehuru församlingens bekant går det inte fort att meddela sig medlemmar i Vivi icke fått tillstånd att fa­ med det inre av våra stationer från hamn­ ra till oss över floden. Bilar smattra. staden. Franskan klingar. Vitklädda damer och Utan att veta något bröto vi upp alla från herrar hälsa intimt på missionärerna. Så denna station med Matadi som mål. En många vita? Mötet börjar med sång på hel dagsmarsch och inga nyheter. På mid­ franska. Ordf, hälsar gästerna välkomna. dagen av andra dagen möta vi Nkunda, Representanter från regeringen, polisen, som lämnar mig ett brev. Ma Tata, säger handelshusen och missionerna uppräknas. han. Äntligen har det officiella tillståndet Är detta Kongo av i dag? En predikan hål­ om att få hålla konferensen givits. Så les på franska och en på kikongo, varefter slippa vi då vända på halva vägen. lokalen förklarades invigd till heligt bruk, På aftonen den 23 juni se vi från lastbi­ en plats för bön och lovsång. len korset på den nya samlingslokalen vid I två dagar samlades vi missionärer till *a v *, $ Deltagarna i kongokonferensen 1928. (Foto Vikterlöf.) N:r 38 UNGDOMSVÄNNEN. 607 O Herre, jag vandrat sä vida Jag menade förr, att jag borde och trott, att jag sökt eiter Dig. till konstverk mitt liv dana ut. Jag är trött av att fråga och strida, Men av allt, vad i träldom jag gjorde, jag vill bort från min vilsegångsstig. finns blott spillror, ja, intet till slut. Och över de svindlande djupen 0 Herre, förlåt mig min blindhet! där ej mänskliga tanken slår bro, Med min måttstock Din storhet jag mätt där, trots allt, jag nu språnget vill våga och i högmod och trots frågat: Varför? och som barnet oskrymtat tro. och har klandrat Ditt handlingssätt. Mitt hjärta för Dig varit fruset och min vilja delad och svag. Men min själ sig dock sträcker mot ljuset, och jag väntar i natten på dag, en dag, då Du strålande ter Dig, och jag helt på Ditt altar mig ger, fast ej ens jag av hjärtat kan bedja. Kom Du, som min fattigdom ser! E—n. konferens, då vi gemensamt tackade Ho­ sionärer, då vi alla påtogo oss tyngden av nom, som lovat seger i sitt namn. Det var en arbetsbörda, som vi endast med trogna dagar i Herrens gårdar. På aftonen andra förebedjare orka med. Vi tro ock, att För­ dagen firade vi minnet av en av Förbundets bundets ungdom med helig hänförelse för största män. Det är minnen som förplikta. hednafolkens frälsning vill det? Alltså, De adminstrativa frågorna fordrade ock framåt till helig strid för att rädda själar, sin tid, varför vi den tredje dagens morgon som vår högtlovade Frälsare ömmar för måste upptaga dem. Missionens ekonomi och som Han vill rädda undan heden och vår längtan att få bryta nya fält stäm­ domens fruktansvärda mörker. de inte riktigt över ens. Vad skulle vi gö­ Konferensen ville härmed tacka Eder al­ ra? På varje station behövdes så väl de ar­ la varmt och innerligt för vad I gjort för betare, som funnos där, och varifrån skul­ kongofolkets frälsning genom Edra brin­ le de nya krafter tagas till de fält, vi ville nande förböner och en aldrig svikande kär­ intaga för vår Mästare. Här måste offer gö­ lek, bevisad i de stora offer I läggen på ras. Två delvis nya fält fingo sina krafter. missionens altare. Må Gud själv dagligen På det ena hoppas vi få bygga en ny sta­ låta Eder mer och mer känna sötman av tion. »I Korsets tecken skola vi segra.» sin nåd! Mottagen konferensens tack och Vore det f. ö. inte lämpligt att just vid innerliga fridshälsningar! Förbundets 50-årsjubileum kunna hugfäs­ Mukimbungu i juli 1928. te minnet därav med att uppföra en »jubi- På konferensens uppdrag. Eder i Kristi leumsstation» i Kongo? Så trodde vi mis­ tjänst förbundne. V. E. Vikterlöf. Skriv någon gång till missionärerna! Bed för missionärerna : 608 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 DET NORDISKA UNGDOMSMÖTETS EFTERMÄLE. Det andra nordiska ungdomsmötet skall ska Missionsforbundet har vært fanebærer sent förblekna hos dem som voro med. Det for. har jag förstått, då jag i höst på resor stött Vi hilser med glede det gode sammar- samman med några av deltagarna. För att beide som har utviklet sig mellem Misjons- låta Ungdomsvännens läsare och främst forbundene. Det var ikke fortidlig man mötesdeltagarna än en gång komma i kon­ fikk et målbevisst sammarbeide istand. Det takt med de ledande representanterna för burde i grunnen begynt 40 år tidligere. Da de andra ungdomsförbunden har Red. upp­ hadde sikkert meget sett anderledes ut i all- manat dem att delgiva något av sina in­ fall innen vårt forbund. I hvert fall, vi er tryck och reflektioner. De ha tillmötesgått glad for det sammarbeide vi nu har og ikke denna begäran och här nedan följa deras minst for de nordiske ungdomsmoter. For hälsningar. Då vi läsa dem liksom uppliva ved desse får ikke bare en og annen predi­ vi på nytt dagarna på Lidingö. Och vi kant eller sekretær foling med hverandre, tacka Gud för allt vad de skänkte oss. men en del av våre ungdomsforeningers Aug. K—r. mest aktive medlemmer får komme sam- men og motta inntrykk fra hin annen. Från Norge. Denne gjensidige påvirkning vil nok vise sig å være av stor betydning. Med forventning og glede hadde vi N. Hvad de nordiske ungdomsmoters frem- M. Uere sett frem til det annet nordiske tid angår, tror jeg de vil få stigende tilslutt­ ungdomsmote. Nu er det alt over og glidt ning. Med de erfaringer vi har fra de to inn i de lyse minners rekker. forste muter, kan vi nok rette pä ett og At Det norske Misjonsforbunds Ungdom annet og gjore programmet bedre, så mo- setter pris på de nordiske ungdomsmoter tene muligens kan bli enn mer verdifulle behover jeg ikke å si. Det beviser den for- enn hvad de hittil har vært. holdsvise store tilsluttning til motet iår. Samtidigt må jeg på de norske deltagers Vi er jo en av de små religiose minori­ vegner få sende S. M. U. og dets sekretæriat teter her i landet, og kjemper en hård kamp vår hjerteligste takk for det gilde arrange­ for tilværelsen, derfor foles det kanskje mang med det annet nordiske ungdoms­ dobbelt kjært for oss å motes med trosfren- mote. Vi er Gud takknemlige for den kjær- der fra andre land. Ikke minst inspireren- lige og broderlige ånd som var rådende, og de var det å motes med Svenska Missions­ minnene fra dette samvær vil stråle lenge i förbundets Ungdom. Det forbund som har vår bevisthet. P. Hurlen. vært til så stor vel- signelse for det svenske folk. Från Missionsförbun­ Danmark. dets prinsipp ser ut Det andet nordi­ til å ha fått så godt ske Ungdomsstæv- feste i folkbevist- ne er nu afsluttet, heten at det nok og Deltagerne er vil tåle en påkjen- kommet hjem hver ning. til sit. Ogsaa den Det religiose liv »store» danske er jo mer enn dog­ Gruppe er naaet mer, likesom livet over Vandet hjem er mer enn mat og til det lille Dan­ kloer. Dogmene er mark. I tankerne jo det religiose livs mindes vi det her- klær, som til en Några av Nord, mötets talare och ledare. lige. Samvær med hvis grad vil skifte Från vänster: Ungdomsekr. Sigfrid Winberg, Finland, den nordiske Ung­ med de vekslende missionsförest. Aug. Abell, Norge, missionssekr. P. W. dom paa den smuk- tider, mens livet Lindahl, Finland, J. Mellin, lektor Saraoja, Finland, red. Chr. Nielsen, Danmark, pastor H. Engberg. Lidingö (knappt ke Missionsskoleforblir det samme. synlig), missionssekr. Odolf Larsen, Norge, juniorsekr. B. paa Lidingö. S. M. Det er jo denne Caimatz, Finland, Josua Sommarström, Arthur Wallin, Urs præktige Ar­ store sannhet Sven- ungdomssekr. P. Hurlen, Norge, Axel Andersson. rangement af Pro- N:r 38 UNGDOMSVÄNNEN. 609 grammet med Moder, Foredrag og Udflug- var med paa det nordiske Ungdomsstævne ter, Leje af Sporvogne og Baade, og den paa Lidingo. Tak for Samværet! Og D. udmærkede Ledelse bidrog i hoj Grad til at M. U. sender sin hjertelige Broderhilsen til Stævnet blev saa udbytterigt og afvekslen- alle Brodre og Sostre i S. M. U. og udtaler de, som det blev. et: Velkommen til Danmark 1931! Men Stævnet havde jo ogsaa et evnerigt Præsidium. Det tunge Hverv som Vært og Eders i Kristus Præsident syntes en ringe Byrde paa A. Anna og Chr. Nielsen. Keijers brede Skuldre; dette skyldtes vel for en Del J. Mellins udmærkede Assistance og Från Finland. velvillige Disposition af sin hurtige Bil ved Av mina intryck från mötet vill jag då hver given Lejlighed. Som Bogforlagets först nämna det imponerande intryck, som Direktor og Lejlighedstaler af Rang lærte missionsskolan på Lidingö gör. En gång vi Josua Sommarstrom at kende, og den förut besökte jag sagda skola, det var för godhjertede og allesteds nærværende A. 15 år sedan. Då bodde såväl lektor Wal­ Wallin har for bestandig fæstnet sit Navn denström som rektor Mosesson i skolbygg­ i den nordiske Ungdoms Minde. Men ikke naden; numera upptages denna ju helt av mindst husker vi vor Værtinde, Fru Wen­ missionsskolan, och särskilda byggnader nerstrom, der bistaaet af sine mange Hjæl- ha uppförts för såväl rektorn som andra pere loste den store Opgave at tilfredsstille lärare. Nog kan Missionsförbundet skatta en hungrende Ungdom Dag for Dag. Vi sig lyckligt att äga ett sådant institut. foler Trang til at takke disse vore Venner Intressant var utfärden till Drottning­ fordi de gjorde det saa godt for os under holm och Sigtuna med ångbåt, och gynna­ Stævnet. des sagda utfärd av det vackraste väder, Det nordiske Ungdomsstævne havde och glädjen stod också högt »i tak». Mäla­ mere at yde; det blev en fornyet Demon­ ren med sina mestadels höga stränder, över­ stration af Sandheden om de Kristnes En- allt kantade med vackra villor, var förtju­ hed. Trods Forskellighed i Sprog og Sam- sande, och bakom oss syntes den fagra mä- fundsstilling, i Anskuelser og Udtryksmaa- lardrottningen, fagrare än den bild av hen­ de, folte vi os dog som eet i Kristus. De na­ ne vi sågo i gyllene salen i Stadshuset. Be­ tionale Skranker var nedbrudte — vi var söket å Drottningholm var intressant. I eet Folk med de samme Kampe og Vanske- Fältskärns Berättelser — jag läste dem na­ ligheder og havde alle lært at kende den turligtvis som gosse och brukar stundom sanne Vej indtil Naadens Trone. Vi tror, ännu taga fram den boken från min hylla at disse Ungdomsstævner skal styrke denne och läsa i den här och där — - berättas det Enhedsfolelse og bidrage til, at hver ung om Drottningholm och dess Kinapalats och Mand og Kvinde, der var nærværende, end om festerna där, och vid besöket fördes mere i sin Omgangskreds skal virke for tankarna tillbaka till konung Adolf Fredrik Udbredelsen af denne Enhedstanke blandt och drottning Lovisa Ulrika och Bertel- Kristne af alle Bekendelser og Nationali­ sköld — — —. Men jag får ju icke dröja teter. vid detta. Också besöket i gamla Sigtuna Endvidere har de nordiske Ungdoms­ var intressant. Vid klosterruinerna talade stævner været medvirkende til at udvide en ung vetenskapsman om Sigtunas öden. de unges Horisont. Ved Besog i et andet I vår historia hemma nämndes, att Sigtuna Land og ved det fælles Samkvem og Sam­ i tiden uppbrändes av finska och estniska taler mellem Brodre og Sostre har vi faaet sjörövare, men sagda vetenskapsman tala­ Indblik i andre Forhold og Arbejdsmeto- de blott — visste han att bland åhörarna der. Dette virker befrugtende og inspire- funnos finnar? — om estniska sjörövare rende til at tage fat med fornyet Kraft i det och sade likasom urskuldande, att dessa hjemlige Arbejde. En Ungdom, der kan se lärt sig saken av vikingarna. Det är då nd over sin egen Næsetip og som vil lære för väl, att vi icke mera fara i österled, af andre har Haab om en god Fremtid. Og resp, västerled för att uppbränna och sköv­ vi er forvisset om, at disse Ungdomsstævner la, utan för att glädjas hos varandra. Måt­ skal virke befrugtende paa Arbejdet i de te bland nordens folk ständigt enighet råda, nordiske Landes Ungdomsförbund. den är, som missionsföreståndaren Nyrén Med disse faa Ord sender den danske i sitt hälsningstal vid missionsledarmötet Gruppe sin hjertelige Hilsen gennem Ung­ sade, skandinavismens säkraste grund. — - domsvännen til alle svenske Deltagere, der I Sigtuna kyrka predikade för mötesdelta- 610 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 garna norska missionssekreteraren. —• På på vilken missionsförbundet i Sverige bil­ den bredvidliggande kyrkogården visades dades för 50 år sedan, var den 2 aug. Fi­ för oss finska deltagare gravvården av den randet av denna dag ingick nu som ett led unga vetenskapsmannen Olov Palme som i vår ungdomskonferens. stupade vid stormningen av Tammerfors Vid mötet å Lidingö hade man sökt be­ 1918. Han gav sitt liv i främmande land akta samtliga dessa intressen på bästa sätt. för vad han ansåg vara sanning och rätt. Såsom föregående konferens började i kor­ Under vägen från kyrkan till ångbåts- sets tecken ■— med hänsyftning på de nor­ stranden hände mig, då jag skulle springa diska korsflaggorna, så började även den­ i kapp med de unga, en liten malör, som na. De fyra korsflaggorna prydde borden förskaffade mig ett verkligen rörande del­ i matsalarna och den danska representan­ tagande från alla mötesdeltagares sida, och ten erinrade om betydelsen av att den tro­ som, enligt vad ungdomssekreteraren på­ ende ungdomen alltid har korset som me­ stod vid avslutningsmötet å Skansen, seder­ delpunkt. mera gjorde mig till den populäraste av alla Det är inte gott att säga, vad som var mötesdeltagare! Det är bra med sådana höjdpunkten i konferensen. Det var visst, malörer! såsom det alltid är, beroende på vars och ens Ett särskilt omnämnande förtjänar det behov och smak. Några tilltalades mest av utomordentligt trevliga avslutningsmötet det enskilda samkvämet å Skansen. Andra med supé å Högloftet, Skansen. Det var ställde bibelstudierna främst. Ännu andra glädje och schwung vid detta möte och del gjorde uttalanden, som vittnade om att ena humoristiska talet avlöste det andra, minnesstunden i Betelkapellet (där Svenska men tillika vilade över mötet en prägel av Missionsförbundet bildades för 50 år sedan) gudsfruktan och allvar. Glömmas får icke för dem var höjdpunkten. För många var Oslokörens vackra sånger. Jag erhöll ju söndagens f. m. både det bästa och det dju­ vid mötet i uppdrag att frambära andra paste. Isynnerhet lär det ha varit så i Li­ nordiska ungdomsmötets hälsning till fjär­ dingö Missionskyrka, där även Herrens de baltiska ungdomskonferensen i Helsing­ måltid firades. Många syntes de skönaste fors, och denna hälsning har jag framfört. stunderna vara de, då de lyssnade till Betle­ Jag sade, att mötet gav mig i uppdrag att hemskörens »Jesussång» och andra sånger. uttala dess förhoppning, att någon gång ett På andra gjorde avslutningsmötet å Li­ stort gemensamt baltiskt-skandinaviskt ung- dingö det djupaste intrycket. domsmöte kunde fås till stånd, och denna Efter flores uttalanden förstår jag, att hälsning tycktes framkalla allmän glädje. många reste därifrån med en ganska ny Till sist ville jag uttala ett hjärtevarmt syn på många ting. Give Herren, att ym­ tack för all den vänlighet och gästfrihet nig evighetsskörd till Jesu ära må växa som kom mig till del hela tiden jag var i upp som ett resultat av konferensen. Stockholm. P. W. Lindahl. Med en brodershälsning, Emil Saraoja. Avsikten med dessa konferenser är fler- faldig. Dels vill man bereda ett tillfälle för Ett beaktansvärt uppslag. troende ungdom från alla fyra nordiska länderna att mötas, lära känna varandra Till Bed. meddelas följande, som borde och personligt få samspråka om verksam­ mana till talrik efterföljd. heten och annat i varandras land. Vidare vill man finna något kristligt uppbyggligt, Med anledning av pastor Josef Roths ar­ karaktärsdanande och instruerande av tikel i n:r 27 av Ungdomsvännen beslöt bästa slag. Därför har man förenat dessa Tumba kristna ungdomsförening att be­ kristliga ungdomsmöten med den årligt handla det behjärtansvärda förslaget, och återkommande konferensen mellan de nor­ resultatet, blev, att medlemmarna frivilligt diska Missionsförbundens ledare och ung­ skulle lämna e n k r o n a var till kassören, domsledare för att så erhålla talare. Ännu att sedan skickas in gemensamt till S.M.U:s avser man att konferensen skall vara en se­ kassa. Vi hoppas att många ungdomsföre­ mesterresa, så att utfärder företagas till ningar vilja följa exemplet, och därigenom någon naturskön trakt eller någon historisk trygga vårt kära S. M. U:s ekonomi. plats. Nu kom ännu ett tillskott. Den dag, Holdo Andersson. N:r 38 UNGDOMSVÄNNEN. 611 o NÅGRA DRAG UR EN STOR UPPFINNARES LIV ■ — Av Elias Grip — — IL — Vi förflytta oss nu några år framåt i ti­ den andra fram av hans flitiga händer. den och finna den 17-årige John Ericsson För att öka sina inkomster hade han redan inskriven såsom fänrik vid Jämtlands kort efter sin ankomst till Jämtland skaffat Fältjägare. Det var en lycklig tid han till- sig arbete vid de där pågående mätning­ bragte däruppe på Frösön. I fulla drag arna. Hans stora skickelse i kartritning njöt han av den norrländska naturens kom honom nu väl till pass. På fullt tilf skönhet. En vackrare lägerplats än den på fredställande sätt utförde han på given tid Frösön kan man knappast tänka sig. När­ sammma arbete som två andra. Mången mast ser man ängar, fält och lunder, så gång satt han vid ritbordet ångt in på de Storsjöns glittrande spegel, avbruten av öar ljusa sommarnätterna. och skär, ocli där bortom fjällvärlden med Översten vid regementet uppskattade sina snöhöljda toppar, avtecknande sig mot också John Ericssons ovanliga begåvning himmelens blå. Dessa tavlor, sedda i olika och förmåga. Han skickade till kronprins årstiders skiftande dagrar och stämningar, Oskar några av den unga fänriken ritade gömde han i sitt minnes skattkammare fältkartor. Kronprinsen fattade intresse för livet. för honom och visade hans arbeten för Karl John Ericsson slöt sig till en krets av Johan, och denne blev så förtjust, att han glada, intelligenta kamrater och blev all­ utnämnde John Ericsson till löjtnant och mänt omtyckt på grund av sitt öppna, hur­ gav honom i uppdrag att rita kartorna till tiga ungdomsfriska väsen och sin vänfas­ ett planerat verk över 1813—14 års fälttåg. ta karaktär. Sport och gymnastik bedrevs Nu var emellertid John Ericsson uppta­ också med iver vid regementet och den gen av helt andra planer. Han hade konst­ unge fänriken deltog med liv och lust i ruerat en maskin, där ångan såsom driv­ kamraternas idrotter. Gärna var han också kraft skulle ersättas av elden. Uppfinningen med om muntra, oskyldiga upptåg . Så roa­ blev beundrad, men det var icke nog. John de han sig ibland med att oförmarkt tända Ericsson insåg, att han behövde komma ut eld på en rishög, sedan han narrat en i större förhållanden för att såsom uppfin- lättrogen kamrat att öva sig i hoppning nare få luft under vingarna. Kungen rådde över densamma, och skrattade hjärtligt åt honom också att begiva sig till England, dennes förskräckta krumsprång och sved­ där han skulle ha större möjligheter att gö­ da mustascher. Det roli­ ra sig gällande. gaste var kanhända att Den 18 maj 1826 an­ med en nyuppfunnen lände han till England pumpinrättning i en och var ivrig att så snart handvändning länsa en som möjligt visa vad brunn till stor häpnad hans uppfinning dugde och förskräckelse för någ­ till. Men nu väntade ho- ra vattenhämtande gum­ nom en föga angenäm mor, som stodo omkring överraskning. Hans »eld- honom med sina tomma maskin» hade gått bra vattenflaskor och gapade här hemma, då den elda­ av förvåning. des med ved, men för Nu såväl som förut var kolbränslet lämpade den emellertid arbetet John sig ej. Maskindelarna an- Ericssons rätta element, grepos av hettan, och hans djupaste glädjekäl­ det hela kom i olag. la. En av hans kamrater Detta var utan tvivel från militärtiden säger, en svår missräkning, att han var alltid syssel­ men Johan Ericsson för­ satt, alltid full av nya lorade ej modet. Han la­ idéer, och i snabb följd de utan vidare sin eldma­ trollades den ena kon- skin åt sidan och ägnade struktionsritningen efter John Ericsson. sig åt helt andra upp- 612 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 uppgifter. Först må här nämnas hans äng- spruta, som lade grunden till våra moder­ Till Missionsskolans vänner! na eldsläckningsapparater. Brandsläck- ningsväsendet i London befann sig vid den­ Det har mer än en gång sagts, att Mis­ na tid på en mycket låg stånd­ sionsskolan är Missionsförbundets hjärta. punkt. Alla sprutor drevos med hand­ Och från hjärtat utgår livet. Missionssko­ kraft och voro mycket underhaltiga. lan har också under år, som flytt i någon Dickens berättar i en av sina böcker, ringa mån fått vara en förmedlare av and­ att vid en eldsvåda i London var det 18 liga välsignelser till våra församlingar lan­ karlar, som i 20 minuters tid pumpade av det runt. Och från missionsvännernas led alla krafter på den stora brandsprutan har mången vänlig tanke ocli mången kär­ utan att få fram en droppe vatten. John lekens gåva hittat vägen till vår kära skola. Ericssons nya ångspruta fick visa, vad den Med tacksamhet minnas vi detta och hoppas, dugde till vid en väldig eldsvåda, som kort att även detta läsår få vara inneslutna i mis- efter det uppfinningen blivit färdig, utbröt sionsfolkets förböner ocli offervilja. Även i huvudstaden. Det var en kall vinternatt, detta läsår mottaga vi med stor tacksam­ och handsprutorna fröso snart, men ång- het denna för oss så värdefulla hjälp. Alla sprutan arbetade utan avbrott fem timmar slag av matvaror äro välkomna, ävenså de ocli kastade en grov vattenstråle upp på det minsta penningbidrag. Kontanter sändas brinnande taket. Sedan fick han beställ­ till Sten Persson, Missionsskolan, Lidingö I, ningar på ångsprutor från flera städer. fraktgods under adress Missionsskolan, Outtröttligt arbetade han nu vidare med Lidingö, Värtan. nya uppfinningar. Han hade lätteligen på En varm hälsning till alla dem, som kort tid kunnat bli en rik man, om han älska oss i tron. strävat blott därefter, men vad han förtjä­ Missionsskolan i sept. 1928. nade på sina uppfinningar, gav han ut på nya experiment, som kostade betydliga Å Elevkårens vägnar: summor. Mest betydelsefull blev propellern Hilmer Bjurö. Artur Steiner. som åstadkom en verklig omvälvning inom Sten Persson. sjöfarten. Flera andra hade försökt sig på detta problem och konstruerat »undervat- I ovanstående vädjan instämmer jag av tensskruvar» för fartyg, men blott på pap­ allt hjärta och tackar för all visad välvilja peret. Ingen enda hade visat sig praktiskt mot våra elever. Gust. Mosesson. utförbar. Det var en vacker sommardag. Vid att se denna lilla farkost styra mot vind sidan av en av Londons större badbas- och tidvatten utan vare sig segel eller sko­ sänger står en liten ångpanna uppställd, velhjul. Vidskepliga, som sjömän otta äro, och ett par män äro ivrigt sysselsatta med trodde de, att dess framdrivande berodde att göra i ordning. Den ene av dem har med på någon övernaturlig makt ocli kallade sig en båt, som ser ut som en leksaksbåt, båten för »den flygande holländaren». inte mer än två fot lång. Det är John Erics­ Kort därefter inbjöd John Ericsson några son med sin modellbåt, som han förfärdi­ högre officerare i den engelska flottan att gat för att pröva riktigheten av sina be­ göra en provtur på Themsen i deras egen räkningar. Uppfinnaren släpper själv på praktfulla slup bogserad av den nya pro­ ångan, och se, propellern börjar genast pellerbåten. Under färden visade han för de snurra omkring, den lilla båten sätter sig i höga herrarna planer och ritningar till sin rörelse och kilar omkring längs badbas­ propeller och redogjorde för huvuddragen sängen med stark fart. av sin uppfinning. De goda lorderna för- Det var ett lyckligt ögonblick i John stodo emellertid ej att värdera den nya upp­ Ericssons liv. Länge hade han sysslat med finningen, och någon beställning blev ej av. detta problem. Hans framtidsdrömmar närmade sig nu sin uppfyllelse. Med eko­ nomiskt bistånd av några vänner lät han nu bygga en båt av 40 fots längd ocli 8 Adressförändring. fots bredd. På våren 1837 var den färdig, Pastor Josef Roths adress är under tiden ocli genast gjorde uppfinnaren provturer på 1—15 oktober Barnhusgatan 10, Stockholm Themsen, där båten väckte stort uppseen­ C, samt efter den 15 oktober Västmanna- de. Sjömännen blevo högst förvånade över gatan 32, 4 tr., Stockholm Va. Nr 38 UNGDOMSVÄNNEN. 613 Att dröja är att dö. Läsekretsens korrespondens. ■— ■ Av P. Warding. — Red. av Ungdomsvännen.Med stort intresse har jag tagit del av tvenne små artiklar i Udv. och Missionsförbundet. De »För vågen är att dröja detsamma som omförmäla ett visst intresse för vår skolfråga. Det att dö.» är mycket glädjande. Skall därför skynda mig att Det är Pontus Vikner, som i en av sina säga, att även undertecknad är intresserad, vad det nu kan hava för betydelse. Har liksom »intres­ dikter uttalar dessa beaktansvärda ord. — serad» och David Johansson tagit del av skolföre- Endast genom sin rörelse är vågen till. ningens styrelses redogörelse. I dess berättelse för Utan densamma har den ingen existens­ år 1927 meddelas, att många icke inbetalt sin teck­ möjlighet. När rörelsen upphört och vågen nade årsavgift. Ja, detta är inte vackert. Men jag fruktar, att det blir flera, om icke frågan kom­ lagt sig så är den icke mer — den är död. mer i ett annat läge. Vi hade väntat, att skolföre- »För vågen är att dröja detsamma som ningens styrelse redan nu skulle haft ett bestämt att dö.» mål i sikte. Så tycks dock inte vara fallet, efter Detta gäller också för varje kristen i vad årets anslag bekräfta.Undertecknad missunnar ej någon skola det an­ kampen för vinnandet av det eviga livet. slag de erhållit. Vi kunna dock inte understödja Ständig rörelse framåt är liv. Dröjsmål är alla folkhögskolor med kristligt program och än­ död. Skall det eviga livet bliva vår del, måste dock tänka oss att få en egen skola. Detta är väl vårt liv vara i ständig rörelse hän mot Gud, ändå den tanke, som rört sig bland bidragsgivarna till skolföreningen, evad det nu varit enskilda el­ mot himmelen. Likt vågen, som ej hindras ler föreningar. Detta må också bliva vårt mål. av kobbar och skär, utan bryter sig allt­ Omöjligt vore det väl inte för oss, om vi enades jämt framåt, så måste ock vår själ gå fram om att bygga en skola. Med Guds hjälp och litet över tidens hav, hän mot evighetens strand. offervillighet skulle vi snart kunna ha en egen folk­högskola. Ja, om Gud vill, och vi leva, skulle vi Först där får den lägga sig till ro i den rent av kunna inviga den 1930. himmelska hamnen, för att helt ingå i det Vi ha en skola, säger någon. Jönköpingsskolan. eviga livet. Visserligen, men denna skola kan aldrig — dess Hur är det då med ditt liv? Är det på präktiga lärare till trots — bli vad den borde vara, så länge förhållandena äro som f. n. Tusentals glid, ständigt närmare Gud? Du låter väl kronor måste ju årligen användas till hyror, och ej tidens mångahanda hindra dig på fär­ likväl äro lokalerna långt ifrån tillfredsställande. den. Glöm ej: att dröja är att dö. Många Och vad lokaler, undervisningsmaterial o. d. bety­ och avskräckande äro exemplen av des­ der för en skola vet var och en som det allra ring­aste sysslat med undervisning. sa, vilka dröjt kvar — och dött. Lär­ Därför motser jag med intresse förslag av »in­ jungen Judas var en gång villig att »följa tresserad», såvida ej skolföreningens styrelse före­ Lammet varthelst det går», men han dröj­ kommer. Från detta håll borde det komma och •— de kvar — och dog. Girigheten blev hans kommit, Det är många jämte undertecknad som vänta. D. H. A. hinder. Under Demas’ första tid som kris­ ten, brann säkert hans hjärta av kärlek till I dopfrågan. Kristus. Men han dröjde i världen och byt­ I frågan om dopet ha ett stort antal inlägg in­ te bort kärleken till Kristus mot kärleken sänts till Red. De flesta innehålla i sak ingenting till världen. Också han blev efter för att dö. nytt, andra äro av rent polemisk art och upprulla hela dopfrågan med den traditionella arsenalen Närmare exempel på sådana olyckliga argument för och emot de äldres dop. Vi skulle själar finner du säkert i din egen omgiv­ önska, att denna fråga, som under gångna tider or­ ning. Du minnes dem som människor, vil­ sakat så mycket splittring och okristligt dömande, ka en tid med tro och hänförelse vandrade numera skulle ha upphört att vara en stridsfråga. Här må vi var och en i ljuset av bibeln och den mot det himmelska. I dag måste du räkna kristna församlingens historia söka efter sanningen, dem med bland dessa, som blivit efter på och då vi trott oss finna denna gå dess väg. vägen. Tron har försvunnit, hoppet är bor­ Vi önska icke i Udv:s spalter upptaga en ingåen­de dopdiskussion, då vi icke tro den göra någon ta och kärlekens låga har slocknat. Och nytta. Vi äro övertygade om att »sanningen om do­ vad är orsaken härtill? Jo, de stannade på pet» dock skall uppenbaras för de frågande. Sålun­ vägen och dröjde kvar. Nu väntar dem da införas inga ytterligare inlägg i frågan. blott döden. För själen är att dröja detsam­ Då några insändare både i denna och andra frå­gor insänt anonyma inlägg bedja vi få påpeka, att ma som att dö. namn och adress måste uppgivas för Red. för att Kanhända att du, som läser dessa rader, bidragen skola införas. I tidningen får gärna ano­ är en sådan, som håller på att tröttna och nymiteten bevaras under en signatur. Aug. K —r . frestas att i världen söka vila. Min vän, i världen finner du aldrig vilan, din ande sö­ övervunnit och hunnit fram uppfordra dig ker. Endast Gud kan giva dig den. Tag till fortsatt kamp. Kristus själv säger: »Håll därför nya tag och fortsätt i dag. De, som fast det du har, att ingen tager din krona.» 614 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 Från arbetsfältet. Ingången i vilan. Töreboda-kretsen av V. M. U. samlades i Bahults Fru Charlotta Lind­ missionshus söndagen den 19 ang. till årets tredje berg, medlem i Lång­ kvartalsmöte. Deltagareantalet var ganska stort, vattnets kr. udfg, fiele ungefärligen 200 personer. Den goda stämning som efter blott några da­ var rådande under hela dagen anslogs i inlednings- gars sjukdom den 22 anförandet av kretsens ledare köpman H. Stöök, Töre- aug. 1928 ingå i Guds boda. Nästa möte, det sista för året, förlädes till folks eviga sabbatsro. Töreboda på dess ungdomsförenings inbjudan. Fru Lindberg, var en Till ordförande för dagen, utsågs enhälligt pastor helhjärtad kristen, som Hugo Karlsson, Undenäs. ingick i föreningen, när Ett givande och intressant samtal uppspänn sig den bildades 1919. I över begreppen Förvandling och förnyelse med Rom. musikföreningen var 12: 1—5 som utgångspunkt. hennes plats sällan Förnyelsens nödvändighet, poängterades: kraftigt. tom. Själv älskade hon Under en paus intogs förfriskningar. sång och upplät gärna Det ensk. mötet avslöts efter övliga tacksamhets- sitt hem för ungdom­ betygelser med gemensamt bönemöte. Senare på ens sång- och böne­ aftonen var ett offentligt möte anordnat, med predi­ stunder. Hon var vid kan, vittnesbörd och sång. sin bortgång något över 29 år gammal, och i våra Undenäs Missionsförs. sång- och musikförening bi­ ögon rycktes hon allt för tidigt bort från sin drog med vacker och god sång. make och sina tre små gossar, vilka hon efterläm­ Det vilade »läsaranda» över »läsarungdomens möte. nade i den djupaste sorg. För övrigt sörjes hon Vi skildes glada åt, att ännu en gång fått upp­ av föräldrar, syskon och en stor vänkrets. leva sanningen i det gamla patriarkaliska ordet: Inför dödens allvar var hon frimodig i tron En dag i Dina gårdar äro bättre än eljest tusen på Guds orubbliga löften. Glädjestrålande log » Töreboda.» hon mot sin make, när hon avmattades och slöts i dödens sköte. Hon har bevarat tron och full­ Ett större kristligt ungdomsmöte var lördagen den bordat loppet och gått att mottaga kronan, som 25 aug. anordnat i Sprängsvikens missionshus, till väntar i himmelen. Frid över hennes minne! vilket ett större antal av de frikyrkliga ungdoms­ J. A. L—g. föreningarna i Ädalen, anslutna till S. M. U., voro inbjudna. Mötet öppnades av Bertil Svensson, som i ett kortare anförande hälsade de närvarande väl­ komna samt angav aftonens program, vars huvud­ nummer utgjordes av ett ungdomsföredrag av Mis­ Bibel- och Evangelistkurs sionär H. Lindgren, samt en från Nyadals ungdoms­ anordnas av Värmlands ansgariiförening i Missions­ förening inlämnad fråga: Bör den kristna ung­ kyrkan i Kristinehamn under sex veckor den 20 domen aktivt deltaga i kampen mot det hotande okt.—2 dec. gaskriget och i så fall, vilka äro de lämpligaste I undervisningen deltaga distriktsf. O. W. Genan- medlen, och metoderna härför? Frågan inleddes av der samt pastorerna C. W. Gillen, B. Vilander, G. E. C. Norén från Nyadal, som i ett anförande be­ Ekström och Aug. Lilienberg m. fl. lyste det fruktansvärda hot emot civilisationen Unga män och kvinnor, som längta efter ökad och kulturen, emot såväl materiella som andliga kunskap i Guds ord och djupare andligt liv inbju­ värden det hotande gaskriget innebär. Tal. ansåg das till kursen. det vara de kristnas oavvisliga plikt att motarbeta För mat och logis ordnas till allra billigaste pris. kriget. Som medel härför anfördes: en djupare Anmälan bör göras snarast till distriktsf. O. W. gudsförtröstan och ett klarare gudsbegrepp som Genander, Karlstad eller pastor Aug. Lilienberg. förbjuder användande av våld och krig. Detta skul­ Kristinehamn. le bliva ett medel, att lösa tvister människorna emellan. Vidare hänvisades till den ifrågasatta folkriksdagen för avrustningsfrågans lösning som ett steg till fullständig avrustning av vårt lands krigsväsende. Ledig plats. Efter inledningen utspann sig en livlig diskussion, vari flera talare med skärpa protesterade mot kri­ En troende flicka, get, och krigsrustningarna. Den radikala pacifis­ helst från landet mellan 25—45 år erhåller en lätt men dominerade vid mötet, och därest någon av­ plats hos ensam person där husmor saknas, från vikande mening gjorde sig gällande, rörde detta den 1 eller 15 okt. Betyg sändes till Stadsvaktmäs­ sig endast om detaljfrågor. Mötet enade sig om att tare Arvid Lindgren, Gränna. uttala den skarpaste protest mot kriget, och krigs­ rustningarna, och betecknade de giftiga gaserna så avskyvärda, att dess tillverkning och användning borde vara absolut utesluten. Mötet uttalade vidare önskvärdheten av, att de kristna utesluta varje tan­ ke på att Gud välsignar vapnen, och som ett ge­ Brevaftnar. mensamt böneämne, upptaga bön om fred och folk- Brevafton försoning. Vidare instämdes i pacifisternas krav på folkriksdag för lösning av avrustningsfrågan. anordnar Aspa Bruks kristliga ungdomsförening den 27 sept. Breven märkas B. A. och sändas till Nelly Andersson eller John Birath, Aspa Bruk. N:r 38 UNGDOMSVÄNNEN. 615 Törnevalla ungdomskrets har sin brevafton den 22 sept. Skriv om Edra upplevelser i Andens skola, och sänd oss till uppbyggelse många brev, märkta S. M. U:s kassa väntar på ett B. A. under adr.: Agda Karlsson, Skackelstad, Ling- frivittigt extra bidrag. hem, eller G. Karlsson, Box 12, Linghem. Evangelistkurs Saltviks mfgs. juniorer vänta brev från kända och okända kamrater till sin brevafton den 3 okt. anordnas i Nybro under november månad d. å. Breven märkas B. A. och odr.: Ebba Svensson, Rot- Troende unga män, som vilja ägna sig åt evan- vik, Oskarshamn. gelistverksamhet, äro välkomna som kursdeltagare. Anmälan med rekommendation från församling eller ungdomsförening insändes till någon av un­ dertecknade före den. 15 okt. Kilafors kristliga udfg. »Friska Vindar» anord­ De båda första veckorna är kursen tillgänglig nar brevafton den 6 okt. Trossyskon gläd oss med även för andra, både kvinnor och män, som vilja många brev! Breven märkas B. À. och sändas un­ förkovra sig i söndagsskolarbetet och annan krist­ der adr. Ruth Ericsson, Box 41, Kilafors. lig verksamhet. Lärare bliva: missionär S. M. Fredén, Örebro, pastor Martin Westling, Vävjö, samt underteckna­ de, vilka ock lämna närmare upplysningar om Systrar och Bröder sänd ett brev till Udfg. Vita kursen. Liljans brevafton lörd. d. 6 okt Adr.: Edvin An­ J. Sahlin, J. A. Karlman, dersson, Målsjö, Vidökna. Växjö. Kalmar. Söndagsskollärare, Ungdoms- och Juniorledare samt andra intresserade erinras om lämpligheten av att just nu börja planlägga studiet av någon kurs från SVENSKA MISSIONSFÖRBUNDETS KORRESPONDENSINSTITUT Prospekt och upplysningar gratis och franko vid begäran. Adress: BARNHUSGATAN 10, STOCKHOLM. Församlingar, ungdomsföreningar och söndagsskolor! Använd vid edra missionsstunder Svenska Missionsförbundets skioptikonbilder, ordnade i serier och åtföljda av föreläsning. Bildförteckning sändes gratis och franko. Svenska Missionsförbundet Skioptikon- och ljusbildsavdelningen. Barnhusgatan 10, Stockholm. KARLSKOGA PRAKTISKA LÄROVERK. Sedan 1882 en av landets främsta praktiska undervisningsanstalter under kristlig regim. Grundat av rektor Joh. Lindholm. 6 statsunderstödda yrkesavdelningar: Byggnadstekniska, Elektrotekniska och Mekaniska yrkes- avdelningen, Målare-, Handels- och Husmoderskola. 2 allmänbildade avdelningar: Medborgarskola- folkhögskola och Evangelisk skola. Friplatser och stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade. -— Låga avgifter. — Härlig värm- landsnatur. — Gott kamratskap, — Prospekt mot dubbelt porto. — Nya kurser 1 november. — GÖSTA HORSNER, rektor, Karlskoga. 616 UNGDOMSVÄNNEN. N:r 38 Den 10 oktober börjar den TRETTIONDE KURSEN VID Borgens Husmoderskola, Stocksund. Unga kvinnor ! Vid val av skola tag del av Borgens prospekt, vilka erhållas gratis på be­ gäran. Rekv. prospekt i dag! NI SPARAR PENGAR då Ni för­ bereder Er för avläggande av Studentexa­ men eller Realskolexamen genom att på Bibelstudie- och Evangelistkurs lediga stunder i hemmet studera en her- anordnas av Västergötlands Missionsförening i Tö- modskurs. Sedan snart tjugo år tillbaka reboda under nov. månad. Unga, gudfruktiga män, ha de svenska läroverken varje år fått som vilja ha ökad kunskap i Guds ord, hälsas väl­ mottaga en större eller mindre trupp her- komna. Anmälan med rekommendation från för­ modselever, vilka som privatister avlagt samling eller ungdomsförening insändes till under­ tecknad, som ock lämnar närmare upplysningar om Studentexamen eller Realskolexamen. sursen. Den lilla skaran hermodsprivatister har, Carl Mouchard, Lidköping. kan man säga, nästan blivit en institution. Att hermodseleverna äro belåtna med den Bokhäftet Sex Nya Dialoger undervisning, de fått, framgår av de många (2:dra upplagan) innehållande följande lärorika brev från elever och f. d. elever, som och trevliga dialoger »Kalle i torpet ocli stövlarna», titt och tätt komma till institutet. Så skri­ »Löftet», »Den sönderslagna fönsterrutan», »Gretas ver en hermodselev i brev av den 4 juni bjudning», »Solkatten», »Mod och feghet», — i år: ................................... . .............................. lämpliga att läsas vid juniorfester och samman­ komster. Pris pr häfte 90 öre. Av Edra kurser vill jag särskilt rekom­ Arthur W. Danielson, Motala. mendera språkkurserna, som, om de stude­ ras omsorgsfullt, giva mycket goda resul­ tat......................Säkert är, att jag alltid skall Troende serveringsflicka minnas Hermods gedigna undervisning och rekommendera den. med trevligt sätt, rask och ordningsam samt en och en annan skriver den 21 juni 1928; troende köksa ...... Emellertid har jag nu i vår av­lagt realskolexamen som privatist med erhålla platser den 1 okt. I köksans arbete ganska höga betyg i pluggämnena, vilket ingår mjölkning av 4 kor. Foto, betyg och löne­ jag till största delen har att tacka Edra kurser för .................... Jag har fått riklig anspråk till: Semesterhemmet Borgen, Stocksund. valuta för mina studier vid Edert institut. Hermods undervisning är gedigen och X 1+1 < erhålles prospekt om betingar låga avgifter. Detta är hermods- NL U C - Sammanringning, 4 bd. elevernas eget omdöme om Hermods skola. Goda villkor. Skriv genast till Bliv även Ni hermodselev! Även Ni skall Oskar Hultkrantz Förlag, Örebro. nå resultat — och en gång fälla samma omdöme om Hermods skola. Begär pro- spekt i dag! Sjukkassan Trohet och Allvar HERMODS KORRESPONDENSINSTITUT erbjuder den troende ungdomen den allra bästa Slottsgatan 59 A. Malmö. och billigaste sjukförsäkringen. Sänd mig gratis och utan förbindelse å min Månadsavgifter: Kl. I kr. 1:80, i kl. II kr. 1: 30, i kl. sida Er tidskrift »Korrespondens» för sex III kr. û: 80. Sjukhjälp i kl. I kr. 3:50 pr dag, i kl. II månader jämte Ert illustrerade prospekt över kr. 2: 50 pr dag, i kl. III kr. 1:50 prdag. Begravnings­ den kurs eller det ämne, framför vilket jag hjälp i kl. I 300 kr., i kl. II 200 kr., i kl. III 150 kr. ritat ett X. Inga extra uttaxeringar. Studentkurser Affärstekniska och Inträde i kassan ålder 16—45 år. Realskolekurser kontorstekniska kurser Uppbördsmöten och inskrivning av nya medlem­ Stilskrivningskurser Inträdeskurser mar hålles i Andreaskyrkans exp. 2:dra helgfria fre­ Modersmålet, Engelska, Tekniska kurserTyska, Franska, Latin Lantbrukskurser dagen i varje månad kl. 7— 9 e. m. Merk, gymnasiekurser Teckning, textning och Närmare upplysningar lämnas av kassören Karl målning. Adrén, Sö. 322 75, grosshandl. Carl Lindén, Sö. Namn:....... ..................................................................... 146 67 och möbelhandl. Olof Brunnzell, Sö. 60 51. Beakta fördelarna att vara sjukförsäkrad! Bliv Adress:........................................................................ medlem! Välkommen! Udv. 421 19/g - 28. Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, 1928.