Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt
Finansiell ekonomi
Den eviga kampen mot penningtvätt
En studie av Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt
Kandidatuppsats 15 hp
Filippa Öljemark
Emma Olsson
Handledare: Gabriela Schaad
Vårterminen 2022
Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt
Sammanfattning
Penningtvätt är en form av ekonomisk brottslighet med förödande konsekvenser för både
samhället och det finansiella systemet. Under de senaste åren har flera av Sveriges största
banker varit involverade i penningtvättskandaler som uppmärksammats i media. Trots den väl
uppmärksammade problematiken bedöms omkring 130 miljarder svenska kronor tvättas i det
finansiella systemet varje år. Utifrån denna bakgrundsinformation utformades studiens syfte:
att kartlägga hur Sveriges största banker arbetar mot penningtvätt. Detta eftersom
konsekvenserna av penningtvätt är störst inom banksektorn. Vidare frågeställningar som
studien undersöker är vilka utmaningar storbankerna har i arbetet samt om bankerna har
tillräckliga incitament för att bekämpa penningtvätt.
Uppsatsens datainsamling utgår ifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer med högt
uppsatta chefer på några av Sveriges största banker. Empirin kompletteras även med
sekundärdata bestående av bankernas årsredovisningar och hemsidor. Studien presenterar
slutsatsen att Sveriges största banker arbetar mot penningtvätt i enlighet med
Finansinspektionens penningtvättsföreskrifter men att de trots detta upplever ett flertal
utmaningar. Storbankerna upplever en problematik kring hanteringen av gränsöverskridande
kunder, kontinuerlig implementering av uppdaterade processer samt Finanspolisens
bristfälliga återkoppling efter inlämnad misstankerapport. Slutligen konstaterar även studien
att bankerna har ett flertal incitament till att bekämpa penningtvätt men att dessa
nödvändigtvis inte är helt i linje med myndigheternas.
Nyckelord: Sverige, Bank, Banksektorn, Penningtvätt, AML
I
Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt
Abstract
Money laundering is a form of financial crime with devastating consequences for both
society and the financial system. In recent years several major Swedish banks have been
involved in money laundering scandals published in the media. Despite this, it is estimated
that around 130 billions SEK are laundered in the financial system each year. Based on this
information a study with the purpose of mapping how Sweden’s largest banks combat money
laundering was created. This due to the fact that the consequences of money laundering are
considered greatest within the banking sector. Further research questions involve bank’s
challenges and whether banks have sufficient incentives to combat money laundering.
The data collection throughout this report is based on a qualitative method through interviews
with senior executives at some of Sweden's largest banks. As a complement the empirics also
include the banks annual reports and web pages. The study concludes that Sweden’s largest
banks work against money laundering in accordance with the provisions of the Swedish
Financial Supervisory Authority, however still experience numerous challenges. The study
presents that the major banks experience problems with transboundary customers, continuous
implementation of processes and the Financial Intelligence Unit’s inadequate feedback on the
banks’ suspicious activity reports. Finally, the study states that the banks have a number of
incentives to combat money laundering, however these are not always in line with the
authorities’.
Keywords: Sweden, Bank, Bank Sector, Anti Money Laundering, AML
II
Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt
Förord
Först och främst vill vi tacka vår handledare Gabriela Schaad för fantastisk vägledning och
stöd genom resan från första utkast till färdig uppsats. Dessutom vill vi tacka de respondenter
som ställde upp på en intervju trots pressade tidsscheman. Slutligen vill vi tacka vår
opponentgrupp för värdefull feedback och inspiration under uppsatsens gång.
Göteborg, 2 juni 2022
Emma Olsson & Filippa Öljemark
Förkortningslista
AML = Anti Money Laundering
CFT = Counter Financing of Terrorism
FATF = Financial Action Task Force
FCP = Financial Crime Prevention
KYC = Know Your Customer
SAMLIT = Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Taskforce
III
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrundsbeskrivning 1
1.1.1 Internationella samarbeten 3
1.1.2 Svenska samarbeten 4
1.1.3 Sveriges nuvarande arbete mot penningtvätt 5
1.2 Problembeskrivning 5
1.3 Syfte 7
1.4 Frågeställningar 7
1.5 Avgränsningar 7
1.6 Bidrag 7
2. Studiens ramverk 8
2.1 Sveriges reglering av penningtvätt 8
2.1.1 Svensk lagstiftning 8
2.1.2 Finansinspektionens penningtvättsföreskrifter 8
2.2 Applicerbara teorier 10
2.2.1 Asymmetrisk information 10
2.2.2 Agentteori 10
2.2.3 Crying Wolf 11
2.2.4 Market for Lemons 11
2.3 Tidigare publicerade studier 12
3. Metod 15
3.1 Litteraturstudie 15
3.2 Val av forskningsmetod 16
3.3 Val av forskningsansats 16
3.4 Datainsamling 17
3.4.1 Studiens upplägg 17
3.4.2 Urval 17
3.4.3 Intervjustudie 19
3.4.4 Analys av sekundärdata 19
3.5 Etiska aspekter 20
IV
Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt
3.6 Bearbetning och analys av data 20
3.7 Validitet och reliabilitet 21
4. Resultat och analys 22
4.1 Tematisk analys 22
4.1.1 Riskbedömning 22
4.1.2 Rutiner 23
4.1.3 Utbildning 23
4.1.4 Kundkännedom 24
4.1.5 Riskklassificering 25
4.1.6 Övervakning 26
4.1.7 Rapport till Finanspolisen 27
4.1.8 Samarbeten 28
4.1.9 Incitament 29
4.1.10 Utmaningar 30
4.2 Teoretisk analys 32
4.2.1 Asymmetrisk information 32
4.2.2 Agentteori 33
4.2.3 Crying Wolf 33
4.2.4 Market for Lemons 34
5. Diskussion och slutsats 36
5.1 Diskussion 36
5.2 Slutsats 41
5.3 Förslag på framtida forskning 42
Referenslista 44
Bilaga 1 49
Bilaga 2 50
V
Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt
1. Inledning
Följande kapitel kommer att introducera ämnet penningtvätt. Kapitlet inkluderar förutom
definition även de bankskandaler som presenterats i media de senaste åren, internationella-
och nationella samarbeten samt problematiken som penningtvätt medför i dagens samhälle.
1.1 Bakgrundsbeskrivning
Penningtvätt är en form av ekonomisk brottslighet där kriminella genom olika processer
tvättar svarta pengar från olagliga verksamheter för att använda dessa i det finansiella
systemet och samhället. Det huvudsakliga syftet med penningtvätt är att dölja de spår som
berättar vart pengarna ursprungligen kommer ifrån. Detta görs ofta i flera led där tillgången
byter både ägare och form. (Polisen, 2019)
Risken för penningtvätt anses vara störst inom olika finansiella institut (Polismyndigheten,
2021). Enligt Finanspolisen (2021) bedöms de sektorer med högst risk för penningtvätt vara
spelbolag, finansiella institut, varuhandlare och företagsmäklare. Att banker inte benämns
som en av dessa är på grund av den hårt reglerade lagstiftningen som kräver ett omfattande
penningtvättsarbete för banker (ibid). Den hårda regleringen menar Finanspolisen (2021)
grundas i att svarta pengar som ska tvättas förr eller senare passerar banksystemet. Vidare
påpekar Polismyndigheten (2021) att penningtvätt inom banksektorn riskerar att resultera i
höga konsekvenser för samhället och att det därför krävs ytterligare åtgärder för att vidare
minska risken för penningtvätt inom banksektorn.
Trots den hårt reglerade lagstiftningen för banker har ett flertal fall av penningtvättskandaler
uppmärksammats i media under de senaste åren. I maj 2015 mottog både Handelsbanken och
Nordea sanktioner från Finansinspektionen. Handelsbanken erhöll en anmärkning samt en
straffavgift på 35 miljoner kronor, där undersökningen påvisade att banken brustit i sin
regelefterlevnad och inte tillämpat ett riskbaserat förhållningssätt (Finansinspektionen,
2015a). Vidare fastställdes att Nordea hade ett bristfälligt arbete mot penningtvätt och
finansiering av terrorism i alla de verksamhetsområdena som undersöktes
(Finansinspektionen, 2015b). Nordea ska däremot ha vidtagit åtgärder för att förbättra
verksamhetens interna styrning och kontroll efter kritiken och således blev resultatet att
Nordea fick en varning samt en straffavgift på 50 miljoner kronor (ibid).
1
I mars 2020 meddelade Finansinspektionen att Swedbank erhållit en varning samt en
sanktionsavgift på fyra miljarder kronor (Finansinspektionen, 2020c). Detta till följd av stora
svagheter i det baltiska dotterbolagets kontroll och styrning för att motverka penningtvätt
(ibid). Finansinspektionen (2020c) konstaterade att Swedbank haft bristfälliga rutiner och
processer samt en bristfällig riskmedvetenhet i sitt arbete mot penningtvätt. Banken hade
upptäckt en del av dessa brister på egen hand men inte vidtagit passande åtgärder, samtidigt
som de undanhållit information om den interna problematiken från Finansinspektionen (ibid).
Samma år publicerades ytterligare ett pressmeddelande med information om att SEBs
ofullständiga arbete mot penningtvätt resulterade i en sanktionsavgift på en miljard kronor
(Finansinspektionen, 2020b). Sanktionsavgiften avsåg bristande riskbedömning av
penningtvätt inom den baltiska verksamheten (ibid). Vidare presenterade Finansinspektionen
i oktober 2021 att Danske Bank i Sverige haft en bristande riskbedömning av dess produkter
och tjänster. Således erhöll banken ett föreläggande om rättelse1 för sin bristande
riskbedömning (Finansinspektionen, 2021).
Markus Forsman (2020), kansliråd på Finansdepartementets bankenhet och ledare för
Sveriges delegation till Financial Action Task Force (FATF), beskriver i sin rapport 30 år av
penningtvättsbekämpning i Sverige och internationellt att penningtvätt är ett fenomen som
inte bara sker i ett land utan är gränsöverskridande. Forsman (2020) berättar att företag som
omfattas av den svenska penningtvättslagen har i stort två skyldigheter: känna till sina risker
och sina kunder. I och med dessa skyldigheter anses bankerna ha nog med kunskap för att
kunna identifiera en kund med ett misstänkt finansiellt beteende (ibid). Uppkommer en sådan
identifiering ska en vidare utredning av kunden genomföras och om denna slutar i skälig
grund att misstänka penningtvätt ska en rapport omedelbart lämnas till Finanspolisen (ibid).
Forsman (2020) understryker att banken inte behöver vara helt övertygad om att penningtvätt
föreligger.
Genom åren och med grund i den ökade uppmärksamheten kring penningtvätt och dess
relevans för samhället har ett flertal olika samarbeten formats för att gemensamt bekämpa
penningtvätt, både på internationell och nationell nivå. De samarbeten som anses vara
relevanta för studien presenteras nedan.
1 Ett föreläggande om rättelse är en sanktion från Finansinspektionen som ställer krav på organisationen att inom
en viss tidsperiod korrigera de brister Finansinspektionen identifierar.
2
1.1.1 Internationella samarbeten
Financial Action Task Force (FATF) är ett internationellt organ med 39 medlemsländer som
skapat internationella standarder för att förebygga och bekämpa penningtvätt samt
finansiering av terrorism och spridning av massförstörelsevapen. I och med medlemskapet är
Sverige och således svenska banker skyldiga att implementera FATF:s standarder. För att
säkerställa att Sverige och resten av medlemsländerna följer standarderna granskas och
bedöms alla medlemsländer regelbundet av FATF. (Finansinspektionen, 2020a)
FATF (2022) har publicerat 40 rekommendationer som varje medlemsland ska implementera.
Rekommendationerna som FATF publicerat betraktas som internationell standard för
penningtvätt, även kallat Anti Money Laundering (AML) och bekämpning av finansiering av
terrorism, internationellt benämnt Counter Financing of Terrorism (CFT). Dessa
rekommendationer kan delas in i åtta övergripande kategorier enligt nedan (FATF, 2022).
Tabell 1: Gruppering av FATF:s rekommendationer
Övergripande innehåll Rekommendation
AML/CFT Policy och samordning 1-2
Penningtvätt och konfiskering av brottsvinster 3-4
Finansiering av terrorism och finansiering av 5-8
spridning av massförstörelsevapen
Förebyggande åtgärder 9-25
Befogenheter och ansvar för myndigheter och 26-35
andra institutionella åtgärder
Internationellt samarbete 36-40
Källa: FATF (2022)
I och med implementeringen av dessa rekommendationer menar FATF (2022) på att varje
medlemsland har de väsentliga verktyg som behövs för att kunna identifiera risker, utforma
inhemska policys och förebyggande åtgärder för den finansiella sektorn. Vidare syften med
rekommendationerna är att de ger varje medlemsland förmågan att fastställa ansvar och
befogenheter för olika institutioner samt möjliggör internationellt samarbete (FATF, 2022).
3
Bedömningen i huruvida rekommendationerna efterföljs görs genom att placera länder i en av
två olika kategorier: Enhanced follow-up är ett mer krävande åtgärdspaket medan Regular
follow-up är ett bättre betyg och innebär mindre kontinuerligt rapportering. (FATF, 2021)
För att ytterligare belysa hur centralt arbetet mot penningtvätt är bör det nämnas att
bekämpning av penningtvätt även är en del av FN:s agenda 2030. Arbetet mot penningtvätt
inkluderas som ett delmål i FN:s sextonde globala mål: Fredliga och inkluderande samhällen
(Globala målen, 2021). FN:s mål med implementeringen av bekämpning av penningtvätt som
en del av agenda 2030 är att “avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och
vapenflödena, öka möjligheterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt bekämpa
alla former av organiserad brottslighet" (Globala målen, 2021).
Ett annat viktigt internationellt samarbete är Europeiska Unionens (EU)
penningtvättsdirektiv. Syftet med direktivet är att förhindra att det finansiella systemet
utnyttjas i samband med penningtvätt och finansiering av terrorism, där man genom ett
medlemskap förpliktar sig att implementera direktivet i sin egen lagstiftning (European
Commission, u.å.). I juli 2021 publicerade EU det senaste lagstiftningspaketet mot
penningtvätt och finansiering av terrorism som bland annat innefattar förslag om en ny
europeisk penningtvättsmyndighet (European Commission, 2021).
Till följd av de senaste årens penningtvättskandaler inom de nordiska bankernas
verksamheter i Baltikum skapades Nordic Baltic AML Forum 2019. Samarbetet inkluderar
samtliga länder i Norden och Baltikum. Medlemsländerna diskuterar regelbundet tillsyn,
riskbedömningar och åtgärder i syfte att bidra till ett mer effektivt arbete mot penningtvätt.
Genom att dela information och erfarenheter förser samarbetet Finansinspektionen och övriga
länders tillsynsmyndigheter med en överblick av bankernas regelefterlevnad.
(Finansinspektionen, 2019)
1.1.2 Svenska samarbeten
I Sverige grundades Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Taskforce (SAMLIT)
under år 2020, ett samarbete mellan Polismyndigheten och Sveriges fem största banker;
Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank (Finanspolisen, 2022).
Samarbetet innebär en rättslig skyldighet att lämna uppgifter om Polismyndigheten begär det
i syfte att effektivisera arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism (ibid). I
4
Finanspolisens två senast publicerade årsrapporter uttrycks arbetet som effektivt och således
även fortskridande (Finanspolisen, 2021; 2022).
På eget initiativ grundades företaget Invidem av Nordens sex största banker under 2019.
Dessa är Handelsbanken, Danske Bank, SEB, Nordea, Swedbank och DNB. Invidem innebär
att bankerna delar Know Your Customer (KYC) information mellan varandra i syfte att
minska förekomsten av finansiell brottslighet samt att öka samarbetet inom den finansiella
sektorn. (Invidem, u.å)
1.1.3 Sveriges nuvarande arbete mot penningtvätt
Den senast publicerade rapporten från FATF gällande Sverige är från September 2020.
Sverige mottog sin första Enhanced Follow-up 2018 och när åtgärderna enligt denna vidtogs
blev Sverige snabbt därefter flyttad till kategorin Regular follow-up (FATF, 2020). I rapporten
publicerad av FATF (2020) framgår det att Sverige i stort arbetar bra då de 40
rekommendationerna klassificerats med höga betyg.
I Finanspolisens senast publicerade årsrapport (2022) presenteras antal inkomna
misstankerapporter per bransch, där bank- och finansieringsrörelsen är i topp. Antalet
inrapporterade fall av misstänkt penningtvätt har fortsatt att öka med åren. Under år 2021
uppgick antalet misstankerapporter till 37 528 st (Finanspolisen, 2022). Detta är en ökning på
drygt 50 % sedan 2020 och en ökning med 270 % sedan 2015 (Finanspolisen, 2021; 2022).
1.2 Problembeskrivning
Trots att Sverige på pappret har ett relativt etablerat system mot penningtvätt bedöms 130
miljarder svenska kronor tvättas i det finansiella systemet varje år (Polismyndigheten, 2019).
Penningtvätt är skadligt för samhället och det finansiella systemet på ett flertal olika sätt. På
lång sikt kan penningtvätt hota ekonomin och den allmänna säkerheten (Regeringen, 2021).
Dessutom skadas förtroendet för det finansiella systemet drastiskt om banker och andra
institutioner associeras med svarta pengar som tvättats för att finansiera illegal verksamhet
(ibid). Forsman (2020) förklarar att penningtvätt även orsakar bortfall från statskassan genom
att de svarta pengarna inte beskattas. Att ekonomiskt brottslighet kan fortsätta och kriminella
kan bedriva sina verksamheter med goda resultat innebär även att det finansiella systemets
integritet hotas (ibid). Detta genom att försvaga de mekanismer som etablerats för att skydda
5
systemet och dess deltagare (ibid). Det är det skadade förtroendet och konsekvenser av
penningtvättsskandaler som Forsman (2020) menar på riskerar att underminera hela det
finansiella systemet, som i sin tur är en essentiell faktor för en hållbar värld.
Vidare förklarar Forsman (2020) att trots att FATF:s 40 rekommendationer är tydliga i teorin
så har medlemsländerna svårt att följa dessa. Forsman (2020) belyser FATF:s bedömning av
Sverige 2018 och konstaterar att Sverige får den bästa av möjliga uppföljningsprocesser,
Regular follow-up. Författaren menar på att mindre än hälften av alla FATF:s medlemsländer
lyckats klassificera sig i denna kategori. Således dras Forsman (2020) slutsatsen att det
svenska systemet är mer effektivt än de flesta andra länder i att bekämpa penningtvätt.
Penningtvätt är ett centralt, nutida samhällsproblem som uppmärksammats mycket i såväl
media som i lagstiftning och via nya samarbeten. Samtidigt tvättas fortsatt stora mängder
svarta pengar varje år. När dessa svarta pengar ska tvättas vita kommer de förr eller senare
integreras i banksystemet och sannolikt passerar de då även storbankerna. Denna uppsats
avser därmed att undersöka hur Sveriges största banker (Danske Bank, Handelsbanken,
Nordea, SEB och Swedbank) arbetar mot penningtvätt. Utifrån den litteraturstudie som
genomfördes konstaterades att det finns en lucka i nuvarande forskning då ingen liknande
svensk studie genomförts. I Sverige är materialet kring penningtvätt främst publicerat av
myndigheter. Uppsatsen vill kunna bidra till att fylla denna lucka genom
att koppla samman Finansinspektionens perspektiv med bankernas för att skildra ett
perspektiv, med bankernas arbete i fokus, som tidigare inte publicerats.
6
1.3 Syfte
Syftet med studien är att kartlägga hur Sveriges största banker arbetar med att förebygga
penningtvätt, vilka utmaningar som finns samt att undersöka vilka incitament dessa banker
har för att bekämpa penningtvätt.
1.4 Frågeställningar
Uppsatsen kommer att behandla följande frågeställningar:
- Hur arbetar Sveriges största banker mot penningtvätt?
- Vilka incitament har Sveriges största banker för att bekämpa penningtvätt?
- Vad finns det för utmaningar för Sveriges största banker i arbetet mot penningtvätt?
1.5 Avgränsningar
Då studien utförs under en begränsad tidsperiod kommer endast de största kommersiella
bankerna i Sverige att behandlas. Dessa är SEB, Nordea, Danske Bank, Swedbank och
Handelsbanken (Polisen, 2021).
1.6 Bidrag
Uppsatsen förväntas bidra med en ökad förståelse för hur Sveriges största banker arbetar mot
penningtvätt. Genom att kartlägga deras arbete och incitament kan rapporten presentera en
helhetsbild av bankernas fokusområden samt vilka utmaningar som de står inför i arbetet mot
penningtvätt. Vi vill belysa ett samhällsviktigt ämne med stora negativa konsekvenser för
såväl banker som individer och samhället i stort.
7
2. Studiens ramverk
Detta avsnitt kommer att behandla den svenska regleringen av penningtvätt, applicerbara
teorier och tidigare publicerade studier för forskningsområdet. Kapitlet förväntas ge läsaren
en djupare förståelse kring den teoretiska grund som studien baseras på.
2.1 Sveriges reglering av penningtvätt
2.1.1 Svensk lagstiftning
Lagstiftningen mot penningtvätt i Sverige baseras främst på två lagar (Finansinspektionen,
2022b). Den första lagen, lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism har som syfte att “förhindra att finansiell verksamhet och annan
näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism” (1. kap 1 § Lag
(2017:630)). Lagen omfattar även en rapporteringsskyldighet till Finanspolisen vid misstanke
om penningtvätt inom sin verksamhet (Finansinspektionen, 2022b). Den andra lagen, lag
(2014:307) om straff för penningtvättsbrott, omfattar de “straffrättsliga bestämmelser om
penningtvätt” (1 § Lag (2014:307)). Tillsynen av dessa regelverk görs av Finansinspektionen
(Finansinspektionen, 2022b).
Sveriges lagstiftning mot penningtvätt har idag ett riskbaserat förhållningssätt
(Finansinspektionen, 2013). Detta innebär att de organisationer som omfattas av regelverket
behöver riskbedöma sin verksamhet och införa processer, rutiner och åtgärder utifrån denna
riskbedömning (ibid).
2.1.2 Finansinspektionens penningtvättsföreskrifter
Finansinspektionens (2022b) penningtvättsföreskrifter är ett komplement till Sveriges
lagstiftning som informerar om vad företag i finanssektorn måste göra för att anses följa det
svenska regelverket. Följande redogörelse kommer endast behandla bankers skyldigheter
gällande föreskrifterna. Föreskrifterna är uppdelade i sju olika processer som alla hänger ihop
(Finansinspektionen, 2022b).
8
Figur 1: Finansinspektionens penningtvättsföreskrifter
Källa: Finansinspektionen (2022b)
Riskbedömning syftar till att bankerna måste bedöma verksamhetens risk för att bli utnyttjad
för penningtvätt och även storleken på denna (Finansinspektionen, 2022d). Detta bör enligt
Finansinspektionen (2022d) göras genom att analysera typ av produkt och/eller tjänst
verksamheten utbjuder och till vilka kunder samt de geografiska riskfaktorerna. Klassas en
bank som stor, sett till anställda, omsättning och verksamhetsställen, skall riskbedömningen
enligt Finansinspektionen (2022d) vara omfattande.
Att en bank ämnas ha Rutiner syftar Finansinspektionen (2022f) till att de skall ha tydliga
dokumenterade rutiner och riktlinjer för att förhindra identifierade risker som verksamheten
ställs inför. Vidare delas rutiner och riktlinjer in i tre kategorier: situationsanpassad
vägledning, bakgrundskontroll samt utbildning av företagets personal, och slutligen
funktioner för regelefterlevnad samt intern kontroll (Finansinspektionen, 2022f).
Utbildning syftar till att bankernas anställda ska ha tillfredsställande kunskaper för att kunna
följa ovan nämnda rutinerna. Utbildningen ska ske kontinuerligt och anpassas utefter
personen i frågas arbetsuppgifter och ansvar. (Finansinspektionen, 2022g)
God Kundkännedom har en bank om de har tillräcklig kunskap om respektive kund och deras
transaktioner enligt Finansinspektionen (2022a). Uppfylls inte denna goda kundkännedom,
alternativt om kundkännedomen resulterar i misstanke om penningtvätt, får banken inte
utföra transaktioner i kundens räkning (Finansinspektionen, 2022a).
9
Riskklassificering går enligt Finansinspektionen (2022e) hand i hand med kundkännedom då
rutinerna för kundkännedom ska anpassas utefter bedömningen av riskklassificeringen.
Denna bedömning ska konstrueras med grund i företagets egna riskbedömning såväl som
kundens (Finansinspektionen, 2022e). Finansinspektionen förklarar att den allmänna
riskklassificeringen ska behandla bankens geografiska område, produkter och tjänster, kunder
samt distributionskanaler.
Övervakning är en central del i bankers arbete mot penningtvätt då processen möjliggör
upptäckandet av misstänkta transaktioner. Med övervakning avses kontinuerlig uppföljning
av kundkännedom samt kundens transaktioner. (Finansinspektionen, 2022h)
Vid minsta aning om misstänkt transaktion ska denna granskas och en Rapport till
Finanspolisen (FIPO) ska omedelbart upprättas. Således behöver inte transaktionen vara
bevisad penningtvätt utan misstanke är tillräcklig grund för rapport. (Finansinspektionen,
2022c)
2.2 Applicerbara teorier
2.2.1 Asymmetrisk information
Karl-Gustaf Löfgren, Torsten Persson och Jörgen Weibull beskriver i sin artikel Marknader
med asymmetrisk information (2001) att asymmetrisk information är ett centralt ekonomiskt
begrepp som syftar till att olika parter på en marknad har tillgång till varierande mängder
information. I artikeln förklarar författarna att teorin är applicerbar på en mängd relationer
och ger exemplet att en låntagare har mer information om sin återbetalningsförmåga än
långivaren. George Åkerlöf (2002) menar på att en del marknader upplever en relativt
oproblematisk lösning på problemet med asymmetrisk information då upprepad försäljning
och rykte kommer avslöja den dolda informationen. Samtidigt beskriver Åkerlöf (2002) att
kredit-, försäkrings- och arbetsmarknaden upplever en stor problematik i att minska
asymmetrisk information.
2.2.2 Agentteori
I artikeln Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure
(1976) förklarar författarna Michael C. Jensen och William H. Meckling att agentteori
beskriver en relation där en principal anlitar en agent för att genomföra en tjänst i dennes
10
räkning. Jensen och Meckling (1976) förklarar att i utförandet ingår frihet för beslutsfattande
och, med utgångspunkt i att såväl principalen som agenten är nyttomaximerare, så finns det
en stor risk att agenten inte agerar i principalens intresse. Författarna menar på att detta
problemet kan bäst lösas genom att sammankoppla incitamenten för de båda parterna men att
säkerhetsställandet att agenten agerar i principalens intresse ofta är kostsamt (Jensen och
Meckling, 1976). Exempelvis innefattar säkerställandet ofta övervakningskostnader för
principalen och kontraktskostnader för agenten (ibid). Dessutom ska det påpekas att trots att
incitamenten förenas kan skillnader i det faktiska respektive önskade utförandet av agenten
och principalens skilja sig åt (ibid).
Mohammed Ahmad Naheem har publicerat artikeln The Agency Dilemma in Anti-Money
Laundering Regulation (2020) där han uttrycker behovet av att utforma AML regleringen på
ett sådant sätt att den ger incitament för bankerna att fortsätta sitt arbete med att bekämpa
penningtvätt. Författaren pekar på att nutidens reglering för banksektorn fokuserar allt för
mycket på kontroll, där fokus istället bör ligga på samarbete. Naheem (2020) menar på att
agentteori problematiken är direkt applicerbar på AML regleringen då bankerna i dagsläget
främst agerar i statens- och samhällets intresse istället för sitt eget. Detta är problematiskt
förklarar Naheem (2020) som menar på att bankerna behöver hitta ett eget intresse i sitt
arbete mot penningtvätt.
2.2.3 Crying Wolf
“Cry wolf” är ett engelskt begrepp som syftar till att be om hjälp trots att man egentligen inte
behöver det, vilket resulterar i att man inte blir trodd när man faktiskt behöver hjälpen
(Cambridge Dictionary, u.å). Från detta uttryck har troligen “Crying Wolf teorin” uppkommit.
Elod Takats (2007) förklarar teorin Crying Wolf som överdriven rapportering utförd av
banker och hur detta i sin tur kan orsaka att informationsvärdet i rapporterna blir drastiskt
försämrat. Att denna överdrivna rapporteringen, eller Crying Wolf, förekommer menar Takats
(2007) beror på myndigheters ökade fokus på AML. Detta fokus har resulterat i högre krav på
banker som riskerar böter vid fall om penningtvätt som ej rapporterats (Takats, 2007).
2.2.4 Market for Lemons
George Åkerlöf (1970) presenterade Market for Lemons teorin i sin artikel The Market for
“Lemons”: Quality Uncertainty and the Market Mechanism. Åkerlöf (1970) förklarar att det
finns en informationsasymmetri på marknader mellan köpare och säljare då säljaren besitter
11
mer information om varan än potentiella köpare. För att förtydliga teorin för läsaren
presenterar Åkerlöf (1970) bilmarknaden som ett praktexempel på teorin. Han berättar att en
begagnad bil kan vara en bra bil eller en så kallad “lemon”, och att endast säljaren
ursprungligen vet vilken av de två kategorierna som bilen placeras i då informationen blir
tillgänglig för köparen först efter en tid av ägande. Åkerlöf (1970) påpekar att köparen aldrig
på förhand kan veta vilken bil som är en “lemon” men att om köparen hade haft denna
information hade köpet aldrig genomförts. Åkerlöf (1970) berättar att statligt ingripande kan
minska problematiken med “lemons” och bidra till mer fördelaktiga förhållanden för samtliga
parter på marknaden.
2.3 Tidigare publicerade studier
Accountability in Anti-Money Laundering - Findings from the Banking Sector in
Finland
I artikeln Accountability in Anti-Money Laundering - Findings from the Banking Sector in
Finland har Juuli Juntunen och Henri Teittinen (2022) intervjuat personal på en bank i syfte
att undersöka hur banker och deras anställda arbetar med förebyggandet av penningtvätt och
ansvarsskyldighet i Finland. Intervjuerna visade att samtliga deltagare delade en gemensam
bild av AML där KYC uppmärksammades som den viktigaste faktorn i det förebyggande
arbetet mot penningtvätt. Juntunen och Teittinen (2022) menar även att KYC är det främsta
sättet att urskilja förändringar i kunders beteende och är därför också en utav de mest
avgörande skyldigheterna som lagstiftningen innefattar inom AML.
Utifrån intervjuerna fastslog Juntunen och Teittinen (2022) att den största utmaningen i
arbetet vara upptäckten av pågående penningtvätt där de framgick att kvantiteten och kvalitén
av den utbildning som personalen fått inom penningtvätt varit bristande. Personalen på
banken ansåg att det krävdes mer kontinuerlig utbildning för att kunna upptäcka fler fall av
penningtvätt samt möta de krav som ställs av både lagstiftning och chefer. Juntunen och
Teittinen (2022) beskriver även den teknologiska aspekten där utvecklingen av teknik och
nya betalningstjänster öppnat upp för alternativa sätt att tvätta pengar. Utvecklingen har även
bidragit till förenklade möjligheter att övervaka kassaflöden och transaktioner. Sammantaget
har det riskbaserade arbetssättet och kundriskklassificering delvis inneburit tydligare rutiner i
det dagliga arbetet med AML (Juntunen och Teittinen, 2022).
12
I rapportens slutsats betonar Juntunen och Teittinen (2022) vikten av att banker kontinuerligt
utvecklar sina operativa modeller och arbetssätt samt bankpersonalens ansvarsskyldighet för
att nå upp till både lagstiftning och den ständigt förändrade världen.
Anti-hvitvasking i norske sparbanker
Elisabeth Marie Antonsen Nordvik och Knut Andreas Reitan (2020) har i sin masteruppsats
Anti-hvitvasking i norske sparbanker fokuserat på hur “first-line” anställda på norska
sparbanker ser på sin roll i det dagliga arbetet mot att identifiera och förhindra penningtvätt.
Uppsatsen baseras på en digital enkätundersökning som resulterat i 278 inhämtade giltiga
svar från norska kundrådgivare.
Undersökningen påvisade att “first-line” anställda på norska sparbanker överlag hade en
positiv inställning till sin egen roll i arbetet mot att förebygga och avslöja pågående
penningtvätt (Antonsen-Nordvik och Reitan, 2020). En annan betydande aspekt för anställdas
attityd till sin egen roll menar Antonsen-Nordvik och Reitan (2020) vara bankens storlek.
Undersökningen indikerade att anställda på större banker upplevde att de bidrog mindre till
AML arbetet och hade därmed en mer negativ syn på sin egen roll. Antonsen-Nordvik och
Reitan (2020) menar att detta resultat kan antyda på att anställda på större banker förlitar sig i
större grad på att AML arbetet sköts av system och andra avdelningar, medan anställda på
mindre banker tar på sig mer ansvar och värderar sitt eget arbete som mer betydelsefullt.
Avslutningsvis drar Antonsen-Nordvik och Reitan (2020) slutsatsen att de anställda som har
en positiv syn på effekten av AML-arbetet värderar sin egen roll högre än de som saknar
tilltro på arbetet mot penningtvätt. Författarna menar även att trots den generellt positiva
inställningen till de anställdas egen roll så finns det ytterligare förbättringsåtgärder, där
tilltron på att system upptäcker misstänkta transaktioner kan kritiseras.
Anti-Money Laundering - Förhindra eller undvika?
I magisteruppsatsen Anti Money Laundering - Förhindra eller undvika? har Robin Castor och
André Rosenqvist (2021) undersökt svenska AML-chefers attityder kring
penningtvättsregelverken. Uppsatsen behandlar banker i olika storlekar. Castor och
Rosenqvist (2021) drar slutsatsen att AML området i sig är svårt att få en överblick i då det
innehåller mycket känslig och ibland sekretessbelagd information. Uppsatsen visar vidare på
att AML-cheferna uppfattar sitt arbete som viktigt och att det fyller en essentiell roll i
13
samhället. Castor och Rosenqvist (2021) presenterar vidare att alla respondenter i
undersökningen nämner att de höga krav som idag finns på banker resulterar i en mängd
svårigheter, såsom svårigheten att anskaffa nödvändiga resurser. Författarna kom fram till att
endast AML-chefen för en större bank ansåg kraven på bankerna som rimliga. Vidare
diskuterar rapporten det riskbaserade förhållningssättet och presenterar slutsatsen att
AML-cheferna generellt ser på detta förhållningssätt som något fördelaktigt då det möjliggör
stor flexibilitet både i organisationen och i hur de kan fördela resurser och kapital (Castor och
Rosenqvist, 2021). Författarna belyser att bankerna lade stor kraft vid att arbeta korrekt och
inte begå några misstag. Detta då misstag kan leda till negativa effekter för banken såsom ett
försämrat rykte och sanktioner från myndigheterna. Castor och Rosenqvist (2021) menar i sin
tur att detta kan leda till att bankerna rapporterar oskäliga mängder misstankerapporter.
Fenomen blir allt kraftigare då det inte finns någon avgift för att göra en rapportering men
innebär stora kostnader om ett fall missades att rapporteras (ibid). Studien pekar även på att
återkopplingen från Finanspolisen är otillräcklig, vilket bidrar till att bankerna får svårt att
bedöma respektive rapports utfall och i sin tur göra en faktisk bedömning av bankens arbete
mot penningtvätt (Castor och Rosenqvist, 2021).
Castor och Rosenqvist (2021) drar slutsatsen att det svenska regelverket möjliggör ett
behjälpligt verktyg för att säga upp kunder som inte följer bankens policy. Författarna
problematiserar dock detta i att banksekretessen omöjliggör för banker att dela med sig av
kundinformation eller varna om misstanke för misstänksam transaktion. Detta orsakar i sin
tur att den före detta kunden endast går vidare till nästa bank som inte har någon aning om
kundens motiv. Denna informationsasymmetri presenteras även ur ett annat perspektiv där
studien visar att det finns en ineffektivitet i hur en kund som har bankkonton hos flera banker
måste svara på samma frågor flera gånger vilket bidrar till en alltför störande och ineffektiv
process för såväl kund som bank (Castor och Rosenqvist, 2021).
14
3. Metod
I detta kapitel presenteras studiens tillvägagångssätt samt metod för datainsamling. Studien
utgår från en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats med empirisk grund i en
kombination av semistrukturerade intervjuer och sekundärdata.
3.1 Litteraturstudie
Enligt Runa Patel och Bo Davidson (2011) bidrar litteraturstudien till att urskilja väsentlighet
samt kunna göra löpande avgränsningar i studien. Studiens litteraturstudie gjordes i två
stadier. Först utfördes en litteraturstudie i syfte att få en överblick av forskningsfältet och
undersöka vad studien skulle behandla. Steg två av litteraturstudien genomfördes med hjälp
av vetenskapliga artiklar i syfte att få en utökad förståelse för problematiken kring
penningtvätt och dess effekter på samhället. Genom att analysera vetenskapliga artiklar kunde
frågeställningarna för uppsatsen fastställas. Ytterligare fördelaktiga resultat av
litteraturstudien innebar ett urval av lämpliga ekonomiska teorier direkt applicerbara på
studien.
I processen att finna relevanta vetenskapliga artiklar nyttjades Göteborgs Universitets olika
databaser såsom Scopus, Business Source Premier och Emerald. För att maximera
sökträffarna användes ett flertal väl valda sökord. I sökprocessen användes förutom svenska
även norska och engelska sökresultat. De sökord som användes och översattes var:
Banksektor, Finansiell sektor, Penningtvätt, Bank, Asymmetrisk information, Agentteori,
Crying Wolf, Skandinavien och KYC.
En viktiga aspekt i arbetet kring en litteraturstudie är att vara källkritisk till den information
som presenteras. Enligt Patel och Davidson (2011) innebär detta att kunna bekräfta att fakta
och information som presenteras är rimlig och trovärdig. En initial vägledning är att
undersöka när, var och av vem som dokumentationen kommer ifrån. Det är även viktigt att
vara medveten om vad dokumentet har för syfte samt om författaren har en eventuell relation
till ämnet som kan komma att påverka neutraliteten. Stor vikt lades även vid att inte endast
välja ut material och fakta som stödjer en viss ståndpunkt. Detta menar Patel och Davidson
(2011) är av största vikt då urval av information kan leda till en falsk bild, skevhet i
materialet och i slutändan även felaktiga slutsatser.
15
Utifrån informationen presenterad av Patel och Davidson (2011) valdes tidigare studier ut.
För litteraturstudien har avgränsning gjorts till tidigare publicerade studier som behandlar
Norden då det anses vara närmare applicerbart på Sverige, motiverat av liknande
socioekonomiska förhållanden. Det finns en medvetenhet om att studien inkluderat ett flertal
magister och masteruppsatser vilket inte alltid anses som vetenskapligt. Motiveringen bakom
att trots detta använda dessa är att de är direkt applicerbara på vår frågeställning samt att
dessa analyserades kritiskt. Som nämnt i inledningen av studien finns inte mycket tidigare
forskning på ämnet utan det underlag som finns är främst myndighetsrapporter. Dessa kan
däremot ses som väldigt trovärdiga källor.
3.2 Val av forskningsmetod
Avsikten var att utföra en ingående studie av bankernas arbete mot penningtvätt. Enligt Lise
Justesen och Nanna Mik-Meyer (2011) bör en empirisk studie utgå från antingen en kvalitativ
eller kvantitativ metod. En kvantitativ metod utgår från siffror medan en kvalitativ metod
används för att beskriva och ge ökad förståelse av ett visst ämne (Justesen och Mik-Meyer,
2011). Alan Bryman och Emma Bell (2017) förklarar att i en kvantitativ metod bestämmer
författaren studiens utgångspunkt medan en kvalitativ metod utgår från deltagarnas attityder
och intressen. Valet av forskningsmetod föll på en kvalitativ metod eftersom studien har som
syfte att göra en djupgående analys av bankers arbete mot penningtvätt. Med hjälp av
kvalitativa forskningsmetoder finns goda möjligheter att utforska åsikter, synpunkter och
intryck från sakkunniga personer inom området penningtvätt.
3.3 Val av forskningsansats
Enligt Patel och Davidson (2011) finns det tre olika tillvägagångssätt i arbetet kring
anknytningen mellan teori och empiri: deduktion, induktion och abduktion. Författarna
förklarar att ett deduktivt arbetssätt innebär att forskningen tar sin utgångspunkt i redan
existerande teorier och härleder antaganden genom att empiriskt testa dessa. Vidare är
induktion är motsatsen, där man istället påbörjar sin forskning i en empirisk undersökning
utan stöd i redan befintlig teori och där teorin formuleras i efterhand. Patel och Davidson
(2011) förklarar att abduktion är en kombination av induktiv och deduktiv forskningsansats.
Vidare definierar Bryman och Bell (2017) den abduktiva forskningsansatsen som ett synsätt
där ett fenomen beskrivs med hjälp av människors intryck och tolkningar. Valet att använda
16
en abduktiv ansats gjordes eftersom det fanns en strävan att koppla samman befintlig teori
med bankchefernas tolkningar och upplevelser av fenomenet penningtvätt.
3.4 Datainsamling
3.4.1 Studiens upplägg
Inför studien stod vi inför valet mellan att utföra en enkätstudie eller en intervjustudie. En
enkät möjliggör svar från fler deltagare på ett mer tidseffektivt sätt samtidigt som frågorna
presenteras identiskt (Bryman och Bell, 2017). Dessutom erbjuder en enkätundersökning
flexibilitet i genomförandet för respondenten (ibid). Å andra sidan förklarar Bryman och Bell
(2017) att man bör undvika många och öppna frågor i en enkätundersökning då det finns en
risk att respondenten inte slutför enkäten samt ger korta ofullständiga svar. Det fanns en
medvetenhet kring att det skulle uppkomma svårigheter i att få tag på en stor mängd relevanta
personer på området. Samtidigt möjliggör en intervju mer djupgående frågeställningar och
öppna frågor vilket var essentiellt för studien (Bryman och Bell, 2017). Ytterligare fördelar
med en intervjustudie är att fokuset kan skifta och nya frågor kan formuleras utefter
intervjuns gång (ibid). Det var detta som gjorde att val av metod för datainsamling i slutändan
blev intervjuer.
3.4.2 Urval
Redan i inledandet av studien hade vi ett stort intresse för penningtvätt och insåg snabbt att
det var ämnet som studien skulle behandla. Utifrån det valda ämnet fanns ett flertal
valmöjligheter när det kom till urval. Exempelvis hade små banker kunnat behandlas.
Fördelarna med att välja små banker skulle kunna vara att antal intervjupersoner möjligtvis
hade kunnat öka. Att det slutgiltliga urvalet blev Sveriges fem största banker kan motiveras
av ett flertal faktorer. För det första har dessa banker fått stor uppmärksamhet i media de
senaste åren vilket gör att allmänhetens intresse för dessa kan anses vara stort. För det andra
kom insikten, efter påbörjandet av intervjuerna, att det är storbankerna som också har de
finansiella medlen för att kunna utföra ett framgångsrikt AML arbete. Urvalet gjordes, som
tidigare benämnt, utifrån Polismyndighetens definition om Sveriges största banker. Då alla
dessa även ingår i det svenska samarbetet SAMLIT ansågs urvalet passa utmärkt för studien.
Kontakt med respektive bank initierades via respektive presskontakt. Härifrån blev
intervjuförfrågan antingen direkt nekade eller kopplade vidare till personer som hanterade
studentförfrågningar. Via studentförfrågan erhölls kontakt med respondenten från
17
Handelsbanken. För de bankerna där pressmail eller studentmail inte gav något resultat
gjordes valet att initiera kontakt med AML chefer via Linkedin. Kontakt gjordes med ett
flertal chefer på respektive bank med titlar som Head of Group AML och AML Chief Officer.
Detta gav blandade resultat. Majoriteten av cheferna hade inte möjlighet att bidra till studiens
resultat på grund av tidsbrist. Kontakten med Finansinspektionen initierades via deras
officiella kontaktmail där vi sedan blev vidarekopplad till relevant person som direkt ställde
upp på en intervju. Kontakt påbörjades även med Finanspolisen via deras officiella mail i
syfte att få deras perspektiv på studiens forskningsfrågor. Tyvärr kunde de inte erbjuda oss
någon intervju men hänvisade oss till sina årsrapporter.
Efter initierad kontakt konstaterades att många av AML cheferna inte hade tid för ett
personligt möte och därmed erbjöds istället möjlighet till skriftliga svar för att inte gå miste
om relevanta intervjukandidater. Detta accepterades av chefen på Swedbank samt experten på
Handelsbanken. I motsats till Bryman och Bells (2017) påstående om ofullständiga svar vid
icke-muntliga intervjuer blev svaren som bankchefen på Swedbank gav skriftligt mer
utförliga än de som gavs muntligt. Att denna intervju utfördes skriftligt bedöms således inte
påverka studiens kvalité. Däremot utelämnade Handelsbanken ett flertal frågor i deras
skriftliga svar vilket otvivelaktigt påverkade studiens resultat negativt.
Tabell 2: Urval för studiens intervjuer
Företag Titel Datum för utförande Typ av intervju Intervjuns längd
Finansinspektionen Finansinspektör 13 april 2022 Muntlig 36 minuter
Danske Bank AML chef 13 april 2022 Muntlig 50 minuter
Swedbank AML chef 2 maj 2022 Skriftlig -
Handelsbanken Financial Crime 19 maj 2022 Skriftlig -
Prevention expert
Olyckligen ställde varken Nordea eller SEB upp på någon intervju. För att fylla som detta
medförde gjordes valet att komplettera empirin med en analys av samtliga bankers
årsredovisningar och hemsidor.
Viktigt att påpeka är att urval vid en kvalitativ intervjustudie inte kan ses som ett stickprov ur
en population enligt Justesen och Mik-Meyer (2011). Således kan inte en statistisk
18
generaliserbarhet uppnås. Istället utgår studien från analytisk generaliserbarhet vilket betyder
att resultatet jämförs med teorier eller andra studier på området för att bedöma resultatet.
3.4.3 Intervjustudie
Intervjuerna som genomfördes muntligt utfördes semistrukturerade. En semistrukturerad
intervju innebär enligt Patel och Davidson (2011) att man utgår ifrån bestämda teman som
skall beröras under intervjun men att respondenten har möjlighet att fritt formulera sina svar.
Upplägget på intervjun och ordningen på frågorna kan vara bestämd sedan tidigare men även
ändras under själva intervjun (Patel och Davidson, 2011). Det ansågs vara av största vikt att
intervjupersonerna fick i stort sett identiska frågor då detta skulle utgöra grunden i
jämförelsen mellan dem. Samtidigt möjliggjorde semistruktureren anpassning av frågorna
och ordningen på dessa utefter respondenternas svar. För de intervjuer som svarades på
skriftligt av respondenten blev intervjuerna istället av strukturerade. Bryman och Bell (2017)
definierar den strukturerade karaktären som ett tillvägagångssätt för intervjuer där alla
respondenter får likadana frågor, formulerade på samma sätt och ställda i samma ordning.
Intervjufrågorna formulerades utifrån olika teman för att på bästa sätt bidra till svar på
studiens forskningsfrågor. Dessa teman var: styrkor i bankernas arbete mot penningtvätt med
fokus på Finansinspektionens penningtvättsföreskrifter, förbättringsområden i bankernas
arbete mot penningtvätt, regelverk och organisationer samt incitament. Intervjufrågorna för
intervjuer med banker går att hitta i bilaga 1. I bilaga 2 återfinns intervjufrågorna som ställdes
till Finansinspektionen. Intervjufrågorna skickades till respektive respondent på förhand.
Detta i syfte att säkerställa dels att respondenten var kvalificerad att svara på frågorna och
dels att denne skulle känna sig bekväm med frågorna och få en övergripande blick över vad
intervjun skulle behandla. Intervjuerna planerades att utföras i omkring en timma och
tidsplanen höll med råge (Se tabell 2).
3.4.4 Analys av sekundärdata
Som ett komplement till intervjuerna analyserades bankernas års- och
hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. På grund av utebliven intervju med Nordea och SEB
blev sekundärdatan den enda källan till empiri för dessa banker. Således var hanteringen av
denna av yttersta vikt. För att navigera och identifiera relevant information i bankernas
årsredovisningar använde vi oss av följande sökord: AML, Anti Money Laundering,
Penningtvätt, Ekonomisk brottslighet, Financial Crime, KYC och Know Your Customer.
19
Att inkludera sekundärdata i empirin möjliggjorde triangulering för de banker som ställde
upp på en intervju. Justesen och Mik-Meyer (2011) förklarar att triangulering betyder att
studien analyserar frågeställningarna från mer än en utgångspunkt. Detta bidrar enligt
författarna till att öka tillförlitligheten och validiteten i studien. För Danske Bank,
Handelsbanken och Swedbank möjliggjorde sekundärdatan triangulering: en möjlighet att
kontrollera att informationen i intervjun överensstämde med bankernas publicerade material.
Dessutom bidrog analysen till värdefull statistik över bland annat utbildningsprocent. Danske
Bank, Handelsbanken och Swedbanks hemsidor samt årsredovisningar gav oss som läsare en
god förståelse för bankernas arbete mot penningtvätt.
För SEB och Nordea bedömdes problematiken kring utebliven intervju vara av liten vikt.
Bankerna presenterar en gedigen mängd information kring sitt arbete mot penningtvätt, både
på hemsidan och i sin årsredovisning. Problematiken var mer påtaglig för de intervjufrågor
som berörde incitament och utmaningar då majoriteten av empirin kring dessa frågor för
övriga banker inhämtades via intervjuer.
3.5 Etiska aspekter
Under hela intervjuprocessen fanns en medvetenhet i att banksekretessen är känslig och att
intervjupersonerna blir ställda frågor som kan uppfattas som känsliga. Det var av yttersta vikt
att varje respondenten kände sig trygg under hela intervjuprocessen. Inför varje intervju gavs
respondenterna möjlighet att vara helt anonyma, både vad gäller bank och person. Dessutom
tillfrågades dem alltid om tillåtelse för att spela in intervjun. Transkriberingarna skickades till
respektive respondent i syfte att de skulle kunna revidera informationen om något blev
uttryckt på ett felaktigt sätt. Respondenterna informerades även på ett tydligt sätt hur
informationen skulle användas och att inspelning och transkribering skulle raderas efter
avslutad studie.
3.6 Bearbetning och analys av data
Då studien utgår helt ifrån en kvalitativ ansats bestod en stor del av arbetet med studien i att
bearbeta stora mängder data. För att underlätta för läsaren fanns önskan att på ett metodiskt
och strukturerat sätt presentera relevant data. Valet av metod för denna delen av studien föll
på tematisk analys. Virginia Braun och Victoria Clarke (2006) förklarar att den tematiska
analysen möjliggör för ett tydligt och flexibelt tillvägagångssätt vid analys av kvalitativ data.
20
Med hjälp av en tematisk analys kan studien identifiera och analysera mönster i empirin för
att sedan presentera denna på ett organiserat sätt. Teman för analysen ska baseras på mönster
i empirin (Braun och Clarke, 2006). Då penningtvättsföreskrifterna genomsyrar hela studien
gjordes valet att använda dessa som teman. Detta gjorde att studien på ett tydligt sätt kunde
presentera empirin för att svara på frågeställningen om hur bankerna arbetar mot
penningtvätt. Dessutom adderades tre ytterligare teman: samarbete, incitament och
utmaningar. Med hjälp av dessa teman kunde studiens resultat i stort presenteras utan att
behöva exkludera information som inte kunde placeras under någon av föreskrifterna.
Dessutom möjliggjorde dessa teman kategorisering av empirin som kunde erbjuda svar på
resterande av studiens frågeställningar.
3.7 Validitet och reliabilitet
Att studiens resultat grundas i validitet och reliabilitet ansågs vara av yttersta vikt. Validitet
förklarar Justesen och Mik-Meyer (2011) syftar till att man faktiskt undersöker det som
studien har som avseende att undersöka. Reliabilitet å andra sidan syftar till att resultatet blir
tillförlitligt och huruvida en ny studie hade resulterat i samma slutsats (Justesen och
Mik-Meyer, 2011). Utifrån definitionerna är de två begreppen självklara grundstenar i
studiens metod för att ta fram studiens resultat och slutsats. Validitet uppnår studien genom
att låta frågeställningarna ständigt genomsyra arbetet. Detta görs främst genom att se till att
intervjufrågorna utformades på ett sådant sätt att svaren kan användas för att besvara studiens
frågeställningar. Dessutom uppnår studien validitet genom att författarna genomgående sållat
ut information utifrån dess relevans för studien. Reliabilitet uppnåddes genom att se till att
datan analyserades objektivt. Dessutom lades stor vikt vid att inte låta en enskild presenterad
idé, tanke eller mening stå till grund för en slutsats. Istället säkerhetställdes det genom hela
arbetets gång att slutsatserna drogs med grund i flera källor. Att uppnå reliabilitet med så få
intervjuer som studien innehåller skulle kunna vara en svårighet då det finns en risk att
cheferna svarar utifrån sina egna åsikter och inte bankens. Således var det viktigt att hitta
likheter mellan bankerna och inte lägga för stor vikt vid enskilda svar. I och med att kritiskt
presentera och analysera den insamlade empirin bedöms studien uppnå god validitet och
reliabilitet.
21
4. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras studiens empiri i två olika delar: en tematisk analys följt av en
teoretisk analys. Studiens resultat grundar sig i intervjuer med representanter från
Finansinspektionen, Danske Bank, Swedbank samt Handelsbanken. Empirin kompletteras
med de fem bankernas årsredovisningar samt information från bankernas hemsidor.
4.1 Tematisk analys
Följande kapitel presenterar studiens resultat utifrån en tematisk analys. De utvalda teman är
Finansinspektionens sju penningtvättsföreskrifter (se figur 1) samt bankernas samarbeten,
incitament och utmaningar i arbetet mot penningtvätt. Trots att bankerna inte explicit nämner
penningtvättsföreskrifter i sina årsredovisningar eller hemsidor genomsyrar dessa bankernas
arbete mot penningtvätt.
4.1.1 Riskbedömning
Begreppet Riskbedömning kan anses som diffust och det uppfattades som att respondenterna i
intervjustudien hade svårt att sätta ord på hur bankerna arbetar med detta. Samtidigt är
beskrivningen av hur bankerna arbetar med penningtvättsföreskriften vagt beskrivet. Chefen
på Swedbank (skriftlig kommunikation, 3 maj, 2022) berättar att det finns en gemensam och
centralt driven process för den allmänna riskbedömningen som samtliga entiteter inom
koncernen bör genomföra på årlig basis. Handelsbanken (2018) beskriver på liknande sätt att
de arbetar med riskbedömning och att kontinuerligt uppdatera denna. Även Nordea belyser
riskbedömning i sin årsredovisning för 2021 där de hänför begreppet till frågan kring
tillförlitlig finansiell rapportering och vikten av identifiering och bedömning av risker
(Nordea, 2022). Danske Bank förklarar att de genomför en riskbedömning i syfte att
identifiera bankens risker att bli utsatta för penningtvätt (Danske Bank, 2022a).
Generellt är bankerna väl medvetna om sina geografiska risker. Exempelvis berättar chefen
på Danske Bank (personlig kommunikation, 13 april, 2022) att de haft problem med
gränsöverskridande kunder där Danske Bank beslutat om att säga upp kunder som inneburit
större risk än vad banken kunnat hantera. SEB (2022) uttrycker även hur banken applicerar
en mer omfattande riskbedömning på kunder med anknytning till högriskländer (SEB, 2022).
22
4.1.2 Rutiner
Penningtvättsföreskriften Rutiner anses genomsyra bankernas verksamheter i stort och är den
mest grundläggande byggstenen i bankernas arbete mot penningtvätt. Således kan samtlig
information som nämns under resterande penningtvättsföreskrifter kopplas direkt till denna
del. Välfungerande rutiner möjliggör att resten av penningtvättsföreskifterna kan
implementeras optimalt, vilket även kan kopplas till Finansinspektionens egna modul (se
figur 1) som handlar om att få ihop en helhet i sitt arbete mot penningtvätt. I Danske Banks
hållbarhetsredovisning beskrivs det hur man genom fortsatt utveckling av instruktioner och
riktlinjer säkerhetsställer att bolaget har en gemensam arbetsprocess över hela koncernen
(Danske Bank, 2022b). Chefen på Swedbank berättar uttryckligen att koncernen arbetar med
rutiner i flera lager i verksamheten genom manualer, lathundar och handböcker. Hen berättar
även att Swedbank har utformat dessa rutiner för alla Finansinspektionens
penningtvättsföreskrifter.
På SEBs hemsida Åtgärder mot penningtvätt (SEB, u.å.) beskriver banken hur de frekvent
arbetar med att förbättra deras rutiner mot penningtvätt och ger exempel på hur de gör detta
genom ny teknologi. Handelsbanken (2018) redogör på liknande sätt för att de har rutiner för
att bekämpa penningtvätt samt att dessa kompletteras och förbättras vid behov. Nordea
beskriver inte uttryckligen hur de arbetar med rutiner men att de under 2021 uppdaterat
Nordeas riktlinjer i enlighet med nuvarande regelverk i syfte att optimera bekämpningen av
ekobrott (Nordea, 2022).
4.1.3 Utbildning
Utifrån den insamlade empirin går det att konstatera att Utbildning av anställda är en
prioriterad och central del av bankernas arbetet mot penningtvätt. Danske Bank (2022b)
betonar i sin hållbarhetsredovisning att det är deras anställda som bidrar med den största
skillnaden i arbetet mot ekonomisk brottslighet. Chefen på Danske Bank bekräftar denna
information genom att berätta om sina personliga erfarenheter kring hur Danske Bank är
generösa med sina utbildningar trots att det innebär stora kostnader. Danske Bank (2022b)
rapporterar i sin årsredovisning för 2021 att 96 % av deras anställda är utbildade i “risk and
compliance”. De förklarar att genom årliga utbildningar om förebyggande av ekonomisk
brottslighet samt utveckling av instruktioner och riktlinjer så säkerställer de att bolaget har en
gemensam arbetsprocess över hela koncernen (Danske Bank, 2022b).
23
Utbildning är även ett stort tema i SEBs årsredovisning (SEB, 2022). Banken presenterar ett
flertal grafer med procentuell andel av anställda som genomgått olika utbildningar. Här
benämns bland annat bekämpning av penningtvätt, CFT och KYC som en del av de
obligatoriska utbildningarna. Inom penningtvätt har 95 % av bankens totala anställda
genomgått obligatoriska utbildningar. I Sverige är samma siffra 93 %. På SEBs hemsida
Åtgärder mot penningtvätt (SEB, u.å) beskriver banken tillika hur de har obligatoriska
utbildningar inom AML för alla sina nyanställda men även kontinuerliga utbildningar för
befintliga medarbetare. På liknande sätt beskriver chefen på Swedbank att banken säkerställer
att alla anställda får utbildning utefter deras arbetsuppgifter. Dessutom genomgår alla
anställda en årlig e-utbildning för att säkerställa att varje enskild medarbetare är informerad
om penningtvätt samt finansiering av terrorism. I Swedbanks årsredovisning för 2021
framgår det att 96 % av de svenska medarbetare har genomgått utbildning inom AML och
finansiering av terrorism under 2021, samma siffra för 2020 är 98 % (Swedbank, 2022). För
koncernen som helhet är andel utbildade 2021 och 2020 likvärdiga, 98 % (ibid).
Handelsbanken nämner i sin senaste årsredovisning att årliga obligatoriska utbildningar
genomförs för anställda inom AML. Här innefattas utbildningar inom finansiering av
terrorism, finansiell kriminalitet och förebyggande av penningtvätt. Banken rapporterar att 90
% av deras anställda har genomgått dessa utbildningar under 2021 (Handelsbanken, 2022).
Nordea (2021) beskriver hur utbildning av anställda har kommit att förbättra bankens arbete
mot penningtvätt. De förklarar även på deras hemsida Övervakning av kunder och
transaktioner att de utbildar alla deras anställda för att öka deras medvetenhet för ekobrott
(Nordea, u.å). Däremot presenteras ingen statistik över antal anställda, varken i Sverige eller i
koncernen som helhet.
4.1.4 Kundkännedom
Chefen på Danske Bank berättar hur banken fokuserar på Kundkännedom redan vid första
kontakten med en ny kund. Vidare beskriver hen hur Danske Bank lägger stort fokus på att
inhämta stora mängder information direkt från start. När all nödvändig information är
insamlad utför de sedan regelbunden uppföljning av kunderna för att kontrollera att
exempelvis de transaktioner som utförts är i linje med den information som kunden uppgett.
Chefen bistår även med ett tydligt exempel där kunden i fråga delgett att ingen hantering av
kontanter skulle ske, men sedan gjort en stor insättning. Genom exemplet berättar hen vidare
att olika kunder kräver olika grad av uppföljning baserat på kundens riskklassificering.
24
På liknande sätt beskrivs KYC processen på SEBs hemsida Åtgärder mot penningtvätt som
bankens grundsten i arbetet mot penningtvätt där de också nämner att de arbetar med
ytterligare åtgärder för kunder med påvisad ökad risk för penningtvätt (SEB, u.å).
Chefen på Swedbank berättar att de arbetar med kundkännedom, i enlighet med lagstiftning,
utifrån en riskbaserad ansats. Ju högre risk desto mer omfattande åtgärder, exemplifierar hen.
På Swedbank fastställs åtgärderna redan i och med att personen blir kund hos banken och
sedan sker löpande bedömningar av kunden periodiskt samt i situationer som kräver nya
kundkännedomsåtgärder. Chefen på Swedbank berättar vidare att ju högre risk kunden har
desto oftare sker dessa löpande granskningar. Hen förklarar att vid en genererad träff i
systemet så utförs KYC på nytt för att ytterligare undersöka om en rapport till Finanspolisen
behöver utfärdas. Handelsbanken (u.å) beskriver hur de ställer en mängd frågor till deras
kunder, både till dig som ny och befintlig kund, i syfte att uppnå god kundkännedom. Banken
beskriver också hur de inte tillåter personer som de bedömer ha hög risk för att begå
penningtvätt att bli kunder hos dem (ibid). I Nordeas årsredovisning (2022) presenterar de hur
de lagt stort fokus på att förbättra lösningar kring arbetet med kundkännedom, här nämns
åtgärder som förbättrad datahantering, cybersäkerhet samt effektivisering av processer kring
kundkännedom (Nordea, 2022).
4.1.5 Riskklassificering
Riskklassificering går som tidigare nämnt hand i hand med såväl kundkännedom som
riskbedömning. Chefen på Danske Bank understryker sambandet genom att förklara hur
informationen som samlas in under KYC processen sedan matas in i program som
riskklassificerar kunden. Därefter kan anställda med befogenhet manuellt ändra risken för
kunden om det är information som datorprogrammet inte lyckats inkludera i sin
riskklassificering. Vidare förklarar chefen på Danske Bank att olika kunder kräver olika grad
av uppföljning baserat på kundens riskklassificering. På liknande sätt berättar chefen på
Swedbank hur banken riskklassificerar samtliga kunder som en del av sin KYC process och
där klassificeringen sedan bestämmer vilka åtgärder som banken bör tar gentemot kunden.
Handelsbanken (2018) beskriver likaså hur de, med hänsyn till risk för penningtvätt,
riskklassificerar kunder. Banken förklarar vidare hur denna riskklassificering sedan ligger till
grund för bedömningen av hur gedigna åtgärder som krävs (ibid).
25
AML chefen på Swedbank berättar att penningtvättsregelverket i stort är tydligt men
framförallt riskbaserat. Hen förklarar att förhållningssättet fortsätter att utvecklas på ett
riskbaserat sätt och inte faller tillbaka till bokstavstolkning kan möjliggöra att resurserna
används där de behövs som bäst. Hen berättar även att detta skulle kunna möjliggöra att
bankerna arbetar mer med datadriven analys och extern datainhämtning, istället för att
inhämtningen av information sker via kontakt med kunderna.
Ytterligare en aspekt som uppkom under insamlingen av empirin var hur en stor del av
arbetet med riskklassificeringen grundar sig i IT och modern teknologi. Under intervjun med
Danske Bank är det omöjligt att undgå att banken har ett stort fokus på IT lösningar som
möjliggör en automatisk riskklassificering av kunden. I årsredovisningen pekar även SEB på
vikten av att hänga med i utvecklingen mot en alltmer datadriven finansbransch samt att
tekniska processer för att hantera penningtvättsrisker ständigt utvecklas. Datateknik menas
vara essentiell då rapportering vid korrekt tidpunkt blir avgörande i takt med att regelverket
kring AML blir allt mer omfattande (SEB, 2022).
Nordea presenterar ingen information kring hur banken arbetar med penningtvättsföreskiften
riskklassificering men betonar i sin årsredovisning (2022) att ett aktivt arbete med
riskmedvetenhet är en central del inom Nordeas affärsstrategi och skall genomsyra hela
organisationen (Nordea, 2022).
4.1.6 Övervakning
Swedbank granskar samtliga transaktioner och aktiviteter genom både systemdriven- och
manuell granskning i syfte att upptäcka misstänkta eller avvikande beteenden, berättar chefen
på Swedbank. Hen beskriver vidare hur övervakningen utgörs av granskning av “genererade
alerts” som genomförs av utredare och vid misstanke om penningtvätt skickas rapporter till
Finanspolisen. Även SEB (u.å.) arbetar med transaktionsövervakning via noggranna system
och rapporterar vid misstanke detta till Finanspolisen. Banken skriver att de ständigt
utvecklar dessa system bland annat genom att investera i ny teknologi (SEB, u.å.).
I Danske Banks hållbarhetsredovisning för 2021 framgår det att bolaget har ett tydligt fokus
på implementering av digitala processer för att förebygga ekonomisk brottslighet (Danske
Bank, 2022b). Genom optimering och utvecklingen av mer effektiva autonoma processer har
man bland annat gjort framsteg gällande sina KYC förpliktelser, utvecklat sina övervaknings-
26
och undersökningsprocesser kopplade till globala sanktionslistor samt ökat användningen av
datavetenskapliga tekniker för att identifiera mönster och trender bland misstänkta
transaktioner (ibid). Ett tydligt exempel är introduktionen av robotar för att effektivisera
processen att anmäla misstankerapporter till myndigheter (ibid). Detta går hand i hand med
det chefen på Danske Bank berättar om hur utvecklingen av IT och digitalisering är en stor
del i deras arbete mot penningtvätt, eftersom det möjliggör smidigare och snabbare
automatiserade processer.
Nordea (u.å.) beskriver hur de förbättrat sin övervakning genom att investera i ett ökat antal
anställda med förhöjd utbildning av dessa samt utvecklade IT-system. De beskriver på samma
hemsida att övervakningen sker kontinuerligt och utförs bland annat via screening.
Handelsbanken (2018) berättar att de utför övervakning av kunders transaktioner genom att
jämföra dessa med den information kunden lämnat.
4.1.7 Rapport till Finanspolisen
I SEBs årsredovisning 2021 presenteras antal inskickade misstankerapporter till
Finansinspektionen, där det att urskilja en trend i hur antal misstankerapporter per år 2021 (2
225 st) nästan dubblerats sedan 2019 (1 224 st) (SEB, 2022). I relation till de ökade
misstankerrapporterna presenteras även antal kunder under dessa år. År 2015 hade SEB fyra
miljoner privatkunder i Sverige och Baltikum samt totalt 403 000 företagskunder (SEB,
2016). För 2021 presenteras oföränderliga 4 miljoner privatkunder samt 403 100
företagskunder (SEB, 2022). SEB (2022) nämner även hur de jobbar med en
visselblåsarprocess för att motivera anställdas rapportering av misstänksamt och olagligt
beteende. Även Swedbank (2022) presenterar antal misstankerapporter skickade till
Finanspolisen i sin senaste årsredovisning där siffran för 2021 (6 851 st) är mer än dubblerad
sedan 2020 (3 480 st). Samma siffra för 2019 var 2 736 st (ibid). Banken benämner även att
de lägger stor vikt vid visselblåsning (Swedbank, 2022). I Swedbank årsredovisning för 2015
presenteras antal kunder till fyra miljoner privatkunder och 331 000 företagskunder i Sverige
(Swedbank, 2016). Samma siffror för 2021 är fyra miljoner privatkunder och 270 000
företagskunder (Swedbank, 2022b).
Varken Nordea, Handelsbanken eller Danske Bank presenterar antal inskickade
misstankerapporter i sina kanaler. Däremot beskriver Nordea (u.å) att de skickar in en rapport
till Finanspolisen om en kund utför exempelvis en transaktion som banken anser som
27
främmande eller ovanlig. Efter en inlämnad misstankerapport bedömer också Nordea (u.å)
om de ska upprätthålla en fortsatt kundrelation. Handelsbanken (2018) berättar kort att varje
enskilt fall av misstänkt penningtvätt ska rapporteras.
När diskussionen om eventuell överrapportering kommer till ytan, berättar finansinspektören
(personlig kommunikation, 13 april, 2022) att den risken självklart finns, men att göra en
anmälan om misstänkt penningtvätt tar tid och kräver resurser. Att skicka stora mängder
rapporter skulle därför ineffektivisera bankernas arbete, menar hen på. När frågan om
kvaliteten på vägledning och hjälp från Finansinspektionen ställs till bankerna berättar chefen
på Danske Bank att återkopplingen från Finanspolisen efter en misstankerapport varierar
kraftigt men att den generellt är alltför begränsad. Banken får i stort inte någon återkoppling
av effektiviteten i deras misstankerapporter. Hen förklarar att banken således kan ha en
svårighet i att få en uppfattning om de faktiskt rapporterar riktiga fall av penningtvätt. Chefen
på Danske Bank berättar att efter en inskickad misstankerapport får banken ingen information
kring vad som skett med ärendet. Hen har även tidigare arbetat på en annan bank med just
rapportering och förklarar att återkopplingen från Finansinspektionen var obefintlig även där.
4.1.8 Samarbeten
Financial Crime Prevention (FCP) experten på Handelsbanken (skriftlig kommunikation, 19
maj, 2022) förklarar att samarbete är en avgörande del i bankens arbete mot penningtvätt.
Finansinspektören betonar även flera gånger under intervjun vikten av samarbete. Både
nationellt myndigheter emellan och likaså mellan privata aktörer och myndigheter, men även
på internationell nivå. Generellt menar finansinspektören att alla typer av samarbeten alltid är
viktiga när det kommer till kampen att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.
Samarbetet SAMLIT har enligt AML chefen på Swedbank varit väldigt givande och
förbättrat det analytiska arbetet. Samarbetet har också bidragit till informativa utbyten och
fyllt en tidigare lucka. På liknande sätt förklarar FCP experten på Handelsbanken att
SAMLIT bidragit till flertalet fördelar för bankens arbete mot penningtvätt, bland annat ökad
informationsdelning samt en möjlighet för banksektorn att ta ett ännu större samhällsansvar.
Chefen på Danske Bank erkänner att hen faktiskt inte har så bra koll på SAMLIT.
Samarbetet genom företaget Invidem har precis dragit igång berättar AML chefen på
Swedbank. Således är det för tidigt för att kunna kommentera dess effekter men hen tror att
det i varje fall kan bidra till att kunderna inte behöver svara på lika omfattande KYC frågor
28
från bankerna. På liknande sätt berättar AML chefen på Danske Bank och experten på
Handelsbanken att de anser att Invidem är allt för nystartat för att kunna bilda sig en ordentlig
uppfattning om.
SEB understryker vikten av samarbete och hur finansiell brottslighet är ett samhällsproblem
som ingen enskild person eller organisation kan bekämpa på egen hand. Genom att öka
informationsdelningen menar banken att arbetet mot penningtvätt kan förbättras ytterligare
(SEB, u.å.). Dessutom skriver Nordea på sin hemsida Så arbetar Nordea för att motverka
penningtvätt att ekonomisk brottslighet inte är något banken kan bekämpa själva och pekar på
att samarbeten såsom SAMLIT kan bidra till att effektivisera arbetet mot penningtvätt
(Nordea, u.å.). Handelsbanken skriver i enlighet med detta i sin årsredovisning för 2021 att
banken har en kontinuerlig öppen dialog med myndigheter (Handelsbanken, 2022). Vidare
förklarar även Danske Bank i sin hållbarhetsredovisning att banken ständigt samarbetar med
myndigheter för att minska den finansiella brottsligheten i samhället (Danske Bank, 2022b).
Finansinspektören betonar vikten av samarbete nationellt och internationellt flertalet gånger
under intervjun.
4.1.9 Incitament
När frågan om Danske Banks incitament för att bekämpa penningtvätt ställs, berättar chefen
på Danske Bank att ett stort incitament för banken är att inte ådra sig fler sanktioner. Vidare
incitament som benämns är samhällsnyttan banken gör när de bekämpar penningtvätt och att
Danske Bank inte vill att deras verksamhet ska utnyttjas av kriminella. Slutligen pekar chefen
på att storsatsningen inom AML möjligtvis kan anses som en konkurrenskraft gentemot andra
banker som inte gör samma satsning. Däremot bör det poängteras att undvika sanktioner är de
incitament som diskuteras mest, eftersom banken vill undvika stora bötessummor. Chefen på
Danske Bank nämner som exempel att banken fortfarande betalar av sanktioner utfärdade i
Norge.
På samma fråga svarar chefen på Swedbank att banken har flera incitament för att bekämpa
penningtvätt. Det första som benämns är ett samhällsmässigt incitament där ett välfungerande
arbete mot penningtvätt säkerställer legitimitet och stabilitet i det finansiella systemet. Hen
menar på att ett system som utnyttjas för kriminella syften på sikt kan komma att urholkas
och leda till allvarliga samhälleliga konsekvenser. Ytterligare ett incitament för banken i
arbetet mot penningtvätt är att behålla trovärdighet och legitimitet gentemot sina kunder. Att
29
inte bekämpa penningtvätt skulle leda till en bristfällig trovärdighet. Hen menar vidare på att
bristfällighet i bekämpningen av penningtvätt leder till både direkta och indirekta kostnader
för företaget. De direkta kostnaderna innebär sanktioner medans de indirekta kostnaderna
kopplas till det tidigare nämnda incitamentet om förlorad trovärdighet och hållbarhet. Således
menar hen att AML arbetet är en viktig och faktiskt helt avgörande investering.
I sin årsredovisning för 2021 betonar SEB att regelefterlevnad gällande AML inte enbart
bidrar till en fördelaktig företagskultur internt, utan bör även ses som en konkurrensfördel
(SEB, 2022). Vad gäller bankernas egna incitament att bekämpa penningtvätt anser
finansinspektören på liknande sätt att det definitivt finns ett intresse hos bankerna att arbeta
kring AML. Penningtvätt är idag ett uppmärksammat samhällsproblem där finansinspektören
anser att det ligger i allas intresse att vara med och motverka.
Varken information eller personliga åsikter har kunnat inhämtas gällande incitament för
Handelsbanken och Nordea på grund av uteblivna intervjusvar samt bristfällig publicerad
information.
4.1.10 Utmaningar
När det kommer till utmaningar i arbetet mot penningtvätt inom organisationen berättar
chefen på Danske Bank att det har funnits en stor problematik kring gränsöverskridande
kunder. Vidare svårigheter som benämns är att få ihop helheten av organisationens olika
funktioner mot penningtvätt samt att kriminella ständigt hittar nya sätt att tvätta pengar.
Chefen presenterar även den personliga åsikten att det är svårt att stoppa penningtvätt helt
och hållet trots att man implementerar bra rutiner och storsatsar på utbildning av personal,
men att ett ihärdigt arbete mot penningtvätt möjligtvis skulle kunna ge resultat på lång sikt.
I Swedbank chefens skriftliga intervjusvar framkommer det att KYC processen samt
övervakningsprocessen är de operativt största och mest resurskrävande processerna inom
AML arbetet. Utmaningarna är många och inte minst för en bank som Swedbank med många
kunder, fortsätter hen. Några utmaningar som benämns är att utveckla
riskklassificeringsmodeller som på ett korrekt och säkert sätt identifierar och tilldelar
risknivåer för kunder. Vidare svårigheter som nämns är att hitta sätt att identifiera det som är
avvikande i en oändlig mängd transaktioner och undvika “false positives” (alerts som inte
visar sig vara misstänkta) samt att skapa en helhet mellan KYC och övervakning, det vill säga
30
en förståelse kring vad som är normalt respektive avvikande från den kundkännedom man har
om kunden. Swedbanks VD Jens Henriksson beskriver i bankens årsredovisning 2021 att han
inte tror att penningtvättsfrågan någonsin blir avklarad men att Swedbank ser tydliga resultat
med sitt arbete sedan de senaste skandalerna. Han påpekar dock att världen och kriminella är
i ständig rörelse och att nyckeln till Swedbanks framgång är att anpassa sig och ligga i
framkant. I samma stycke beskriver VD:n även hur AML arbetet kräver en stor mängd
resurser och kompetens och att Swedbanks kostnader markant ökat på grund av satsningen på
arbetet. Henriksson berättar dock att alternativet, det vill säga eventuella sanktioner och
samhällsbördan, kostar ännu mer (Swedbank, 2022).
FCP experten på Handelsbanken berättar att banken under flera år investerat miljardbelopp i
arbetet mot penningtvätt och förbättrat sina processer och metoder för att upptäcka misstänkta
kunder och transaktioner. Hen förklarar vidare att arbetet dock är ett ständigt
förbättringsarbete med högsta prioritet. Experten fortsätter med att förklara att en stor
utmaning är att hålla “jämna steg” med brottslingarna. På SEBs hemsida Åtgärder mot
penningtvätt berättar banken att kampen mot penningtvätt prioriteras högt. Banken arbetar
med ständig förbättring av arbetet och förklarar orsaken till detta med att brottslingar ständigt
hittar nya vägar att tvätta pengar. SEB:s främsta och viktigaste åtgärder mot penningtvätt är
enligt dem själva utbildning, samarbete med andra banker samt polisen och myndigheter,
visselblåsarprocesser, en välfungerade övervakning av transaktioner samt KYC processen.
(SEB, u.å.)
Trots att bankerna ser samarbeten såsom SAMLIT som något fördelaktigt förklarar FCP
specialisten på Handelsbanken att samarbeten behöver utvecklas vidare. Framförallt
understryker hen vikten av att det behövs initiativ som möjliggör vidare informationsdelning
mellan bankerna. Experten menar på att detta skulle främja Sveriges gemensamma förmåga
att agera mot finansiella brottslingar. I Handelsbankens skriftliga intervju beskrivs
sekretesslagarna som alltför starka idag. Detta är något som beskrivs som en stor problematik
och som möjligtvis ligger till grund för att samarbeten inte är tillräckligt välutvecklade idag.
Bankerna kan idag inte fritt dela all behjälplig information om misstänkta finansiella
brottslingar.
Trots att arbetet kring penningtvätt är på en helt annan nivå idag än för bara några år sedan så
poängterar finansinspektören att det krävs ständig utveckling och anser personligen att
31
penningtvättsarbetet är något man aldrig blir klar med. Detta eftersom kriminella ständigt
hittar nya sätt och verktyg att tvätta pengar samt undgå myndigheter och bankerna.
Finansinspektören menar att bankerna behöver vara alerta för att fånga upp nya risker och
anpassa åtgärder efter dessa för att minimera riskerna att bli utnyttjade för penningtvätt.
4.2 Teoretisk analys
4.2.1 Asymmetrisk information
Penningtvättsföreskriften Kundkännedom förväntas kraftigt kunna minska den asymmetriska
informationen som föreligger när en person blir kund på en bank. Däremot kan det föreligga
incitament att ange felaktig information för kunder som har avsikt att tvätta pengar. På
liknande sätt beskriver George Åkerlöf (2002) att marknader såsom kreditmarknaden
upplever en stor problematik i att minska asymmetrisk information. En bank kan trots väl
implementerade och fungerande rutiner inte undvika att möta problematiken med
asymmetrisk information. Det finns en stor risk att bankerna, trots det att de försöker upprätta
god kundkännedom, besitter mindre information än kunden om dennes verkliga incitament.
De enkäter, kontroller och andra åtgärder bankerna vidtar för att skapa god kundkännedom
ger fortfarande möjlighet till osanning. Samtidigt bör man ta i beaktande att de frågor som
ställs av bankerna inte nödvändigtvis täcker all den information om kunden som är väsentlig
för banken. I empirin är det omöjligt att undgå hur bankerna prioriterar KYC högt och trots
att asymmetrisk information inte nämns explicit går det att anta att en stor anledning till den
prioriterade penningtvättsföreskriften är just den asymmetriska informationen.
På liknande sätt kan teorin om asymmetrisk information appliceras på bankers relation med
myndigheterna. Bankerna har mycket mer information om sin egen verksamhet än vad
exempelvis Finansinspektionen har och uppkommer felaktigheter kan banker ha stora
incitament till att dölja information från myndigheter. Trots det att ett flertal banker berättar
hur de samarbetar med myndigheter för att bekämpa penningtvätt framkom det i studiens
bakgrund hur Swedbank dolt information från Finansinspektionen under
penningtvättskandalen 2020. Till följd gediget utredningsarbete av Finansinspektionen kunde
den asymmetriska informationen tillslut elimineras. Swedbank kan i detta fall haft
incitamentet att dölja information i syfte att undvika sanktionsavgifter och dålig publicitet.
32
4.2.2 Agentteori
Agentteorin kan direkt appliceras på förhållandet mellan banker och myndigheter i
bekämpningen av penningtvätt. Myndigheterna, som har bankerna som sin agent i arbetet mot
penningtvätt, står inför svårigheten att bankernas incitament nödvändigtvis inte är i linje med
samhällets. Således kan det uppkomma en problematik i att bankerna enbart
misstankerapporterar i syfte att göra myndigheterna nöjda och för att undvika eventuella
sanktionsavgifter samt skandaler. Detta är ett direkt resultat utav två parters olika incitament.
Om man utgår från att bankerna är nyttomaximerande organisationer med frihet för
beslutsfattande kan de själva, utifrån befintligt regelverk, anpassa sitt AML arbete utefter sin
egen vinning.
Jensen och Meckling (1976) menar på att det problematiska förhållandet mellan agenten och
principalen bäst kan lösas genom att sammankoppla de två parternas incitament. Utifrån
empirin kan vi konstatera att bankerna har ett flertal incitament för att bekämpa penningtvätt.
De som kommer på tal under insamlandet av empirin är sanktioner, samhällsnytta och
konkurrenskraft. Naheem (2020) överensstämmer med Jensen och Mecklings (1976)
uttalande om sammankopplade incitament och förklarar att AML regleringen behöver
utformas på ett sådant sätt att bankerna har starka incitament att fortsätta sitt arbete mot
penningtvätt. Naheem (2020) menar vidare att bankerna i dagsläget agerar i statens intresse
och inte i sitt eget och att nutida reglering består för mycket utav kontroll och för lite av
samarbete.
4.2.3 Crying Wolf
Två av bankerna presenterar statistik för antal inrapporterade misstankerapporter till
Finanspolisen där vi kan se i årsredovisningarna hur dessa ökat. Detta är i enlighet med
ökningen av antal mottagna misstankerapporter som Finanspolisen presenterar i sin
årsrapport för 2021. En intressant aspekt som uppmärksammades när antal
misstankerapporter presenterades var huruvida bankernas kunder också ökat, vilket i så fall
skulle tänkas förklara varför rapporterna totalt sett ökat. Det visar sig dock att bankerna som
presenterat dessa siffror faktiskt inte har fått en betydande ökning av antal kunder.
Problematiken kring agentteori och ökade misstankerapporter kan kopplas till Takats (2007)
teori Crying Wolf. Att storbankerna presenterar ökade siffror för antal misstankerapporter kan
tolkas av läsaren som att de har förbättrat sina processer och bidragit till att eventuellt fler
33
brottslingar inrapporterats till Finanspolisen, men i själva verket inte har det. För att kunna
göra en fullständig analys av hur välfungerande bankernas arbete med misstankerapporter är
krävs statistik över antal misstankerapporter som lett till fällande dom. Sådan statistik är
sekretessbelagd och tyvärr inget som denna studie vidare kan undersöka. På grund av
Finanspolisens låga misstankegrad för rapportering av penningtvätt och tillsammans med
bankernas sporrande av visselblåsning kan detta eventuellt leda till att den information som
Finanspolisen mottar är utspädd. Det här resulterar i att bankerna ser sitt arbete som lyckat i
takt med att antal misstankerapporter ökar. Castor och Rosenqvist (2021) presenterade i sin
studie liknande tankegångar då de menar på att överrapporteringen grundas i att det inte finns
någon kostnad för att rapportera, men att de potentiella kostnaderna i att missa att rapportera
ett fall av penningtvätt kan bli stora. Å andra sidan berättar Finansinspektören att risken för
överrapportering självklart finns, men att det tar tid och kräver resurser att skriva rapporter
vilket inte skulle effektivisera bankernas arbete.
Bankerna genererar överdriven rapportering för att minska risken att ådra sig sanktioner,
medan myndigheterna har utformat misstankerapportering i syfte att gripa kriminella som
tvättar pengar. Detta utgör således en problematik i det gemensamma arbetet mot
penningtvätt.
4.2.4 Market for Lemons
Teorin om Market for Lemons är direkt applicerbar på bankernas relation med kunder och
även kopplad till teorin om asymmetrisk information. Bankerna kan inte på förhand veta om
en kund kommer att tvätta pengar. Med hjälp av en ordentlig KYC process kan bankerna
inhämta information om kundens verkliga intentioner och förhoppningsvis på sikt identifiera
om kunden är en “lemon” eller inte. Om bankerna kunde identifiera vilka kunder som är
“lemons” hade penningtvätt förmodligen inte varit ett problem i dagens samhälle då bankerna
direkt skulle nekat de kunder som de identifierats som finansiella brottslingar. Castor och
Rosenqvist (2021) beskriver hur deras respondenter är av åsikten att det svenska regelverket
möjliggör ett behjälpligt verktyg för att neka kunder som inte följer bankens policy. Precis
som i fallet med asymmetrisk information kan välfungerande rutiner och kundkännedom med
tiden förväntas avslöja de kunder som är “lemons”.
Castor och Rosenqvist (2021) presenterar även att deras respondenter ansåg att
banksekretessen gör det svårt för banker att dela KYC information och varna varandra om
34
misstänkta kunder. Författarna menar i sin tur att detta skulle leda till att kunden som blir
nekad vid en viss bank, endast går vidare till nästa. Detta är en direkt följd av problematiken
med “lemons”. Problematiken kring informationsasymmetrin presenteras även utifrån att
personer som har konton på flera banker behöver fylla i samma information flera gånger
(Castor och Rosenqvist, 2021). Experten på Handelsbanken kritiserar också banksektorns
oförmåga att dela KYC information på grund av rådande sekretess. Samarbeten såsom
SAMLIT, Nordic Baltic AML Forum och Invidem kan antas minska informationsasymmetrin
som skildras i Market for Lemons-teorin. Däremot framgår det av empirin att samarbetena
möjligtvis endast kan fungera i begränsad skala på grund av denna stränga sekretess. Studiens
resultat presenterar att bankcheferna anser att Invidem i dagsläget befinner sig i startskedet
och att företaget ännu inte uppnått sin fulla potential samtidigt som SAMLIT bekräftas vara
givande och bidra till ett gediget samarbete.
35
5. Diskussion och slutsats
Följande kapitel presenterar en diskussion samt slutsatser för studiens frågeställningar.
Diskussionen och likaså slutsatsen är uppdelad utefter bankernas arbete mot penningtvätt,
deras incitament samt utmaningar. Kapitlet avslutas med att föreslå framtida forskning.
5.1 Diskussion
Efter genomförd analys av intervjuer och bankernas årsredovisningar samt hemsidor kan
studien konstatera att alla banker generellt sett ser på AML-arbetet som något viktigt, med
stort fokus på ämnet i sina organisationer. Dock kan det konstateras att studien presenterar
olika mängd och typ av information per bank i resultatet. Det är viktigt att notera att detta
nödvändigtvis inte behöver betyda att den bank som nämns mest arbetar bäst med AML
praktiskt och likaväl att den med minst information arbetar sämst.
Hur arbetar Sveriges största banker mot penningtvätt?
I resultatet presenteras begränsad information kring hur bankerna arbetar med
riskbedömning. Detta eftersom begreppet upplevdes som diffust och svårt att diskutera med
respondenterna samt att föreskriften inte presenteras utförligt i sekundärdatan. På grund av
detta blir begreppet allt för komplicerat för denna studie att fördjupa sig i. De skandaler som
storbankerna varit involverade i innefattar alla en bristande riskbedömning och
gränsöverskridande problematik som chefen på Danske Bank uttryckligen beskriver under sin
intervju. Med grund i denna informationen kan studien trots bristande data konstatera att
bankerna är väl medvetna om den geografiska risken.
Kundkännedom kan utifrån studiens resultat uppfattas som ytterst central i bankernas arbete
mot penningtvätt. KYC processen benämns flertal gånger i sekundärdatan och cheferna kan
tydligt redogöra för sina arbetssätt på området. Detta är i linje med det resultat som Juntunen
och Teittinen (2022) presenterar i sin studie. Resultatet från den finska studien fastställde att
KYC var den viktigaste faktorn i att förebygga penningtvätt och urskilja avvikande
beteenden. Utifrån bankernas årsredovisningar går det även att urskilja att alla banker ser
teknologisk utveckling som en viktig aspekt i bekämpningen av penningtvätt. Med hjälp av
framstegen inom teknologin menar flera banker på att KYC och övervakningsprocessen har
rätt förutsättningar att utvecklas och förbättras. Utifrån IT-baserade övervakningssystem kan
bankerna granska den stora mängd transaktioner som görs varje dag. Bankernas övervakning
36
utgår ifrån system som granskar varje transaktion och det går att konstatera att föreskriften i
stor del är IT-driven. Juntunen och Teittinen (2022) beskriver på liknande sätt att den
teknologiska utvecklingen bidragit till att på ett enklare sätt övervaka transaktioner men
poängterar även att utvecklingen också bidragit till nya sätt för kriminella att tvätta pengar.
Efter att banken inhämtat tillräcklig kundkännedomsinformation riskklassificeras kunden
med hjälp av datasystem. Såväl riskbedömning som riskklassificering utgår från det
lagstiftade riskbaserade förhållningssättet som chefen på Swedbank konstaterar är något
fördelaktigt och som möjliggör för bankerna att satsa resurser där de behövs som mest.
Denna idé är i linje med det Castor och Rosenqvist (2021) presenterar i sin studie; AML
cheferna ser på det riskbaserade förhållningssättet som något fördelaktigt samtidigt som det
möjliggör flexibilitet i organisationen.
Utifrån granskningen av bankernas årsredovisningar kan vi konstatera att de banker som
presenterar siffror för antal AML-utbildade inom sin verksamhet redogör för väldigt höga
procentandel. Trots att Nordea inte presenterat någon statistik kring detta, kan vi dra
slutsatsen att Sveriges största banker satsar på att utbilda sin personal inom AML och håller
en relativt likvärdig nivå inom detta. Studiens resultat understryker att anställdas kunskap
inom området penningtvätt är central för AML arbetets resultat. Antonsen-Nordvik och
Reitans (2020) undersökning antydde att anställda på större banker upplevde att de bidrog
mindre till AML arbetet samt gjorde antagandet att de förlitade sig i större grad på att arbetet
kring att upptäcka pågående penningtvätt hanterades av system. Som tidigare nämnt, kan
studien fastställa att övergången till autonoma system och modern teknik som redskap i
kampen mot penningtvätt blir allt mer central bland Sveriges största banker. Från
sekundärdatan framgår det även att bankerna värderar sina anställdas arbete högt och
därigenom satsar på utbildning. Studien kan däremot inte uttrycka sig kring anställdas
attityder.
Trots att empirin inte är som mest omfattande för penningtvättsföreskriften Rutiner så kan
studien konstatera att denna ses som en essentiell grundsten i arbetet mot penningtvätt. Detta
eftersom nästintill all den information som presenteras i studien direkt kan kopplas till denna
föreskrift och som dessutom kopplar samman de resterande sex beståndsdelarna i
Finansinspektionens modul (se figur 1). De arbetssätt som bankerna använder sig av för att
bekämpa penningtvätt tar sin grund i ett kontinuerligt arbete bland samtliga i organisationen,
37
där rutiner inom verksamheten blir det främsta verktyget för att uppnå ett välfungerande
arbete mot penningtvätt. Med grund i att ett flertal av bankerna och även Finansinspektören
är av den gemensamma åsikten att kriminella ständigt hittar nya sätt att tvätta pengar blir
vikten av dessa effektiva och uppdaterade rutiner allt tydligare.
Utifrån informationen presenterad i stycket ovan kan vi anta att mer kontinuerliga
nutidsanpassade utbildningar inom penningtvätt inte skulle skada. Detta trots att bankerna
idag lägger stort fokus på att utbilda sin personal. I Juntunen och Teittinens (2022) studie i
Finland bedömdes kvalitén och kvantiteten på anställdas utbildning inom penningtvätt vara
avgörande för arbetet att upptäcka pågående penningtvätt. Vidare presenterar författarna att
bankanställda i Finland ansåg att det krävdes mer kontinuerlig utbildning inom området.
Kostnaderna för storsatsningen inom AML-arbetet är inget som studien tar upp men däremot
går det att anta att arbetet redan är allt annat än gratis. Med grund i resultatet kan vi ändå anta
att utbildningen är en viktig investering.
Utifrån den presenterade empirin kan det konstateras att bankerna samt finansinspektören ser
samarbete som en viktig del i arbetet mot penningtvätt. Samtliga banker påpekar på ett eller
annat sätt vikten av samarbete. De många nystartade samarbeten som presenterades i studiens
första kapitel understryker vikten av samarbete i arbetet mot penningtvätt. Däremot kan
samarbetet utvecklas vidare för att ytterligare förbättra arbetet mot penningtvätt. Detta
diskuteras mer nedan.
Medan en del banker stoltserar med sina misstankerapporter till Finanspolisen nämner andra
inte alls antal rapporterade fall. Finanspolisen (2022) presenterar samtidigt att antal
misstankerapporter kraftigt ökat. Utifrån detta samt den presenterade empirin kan vi
konstatera att bankerna ser misstankerapportering som något viktigt och något de arbetar med
ständigt. Däremot bör bankerna vara försiktiga med att rapportera för rapporteringens skull.
Detta då det leder till utspädning av information och ökade kostnader för banken i form av
ökad arbetsbörda.
Vilka incitament har Sveriges största banker för att bekämpa penningtvätt?
Utifrån intervjuerna konstaterar studien att banker har incitament för att bekämpa
penningtvätt. Detta trots att empirin gällande incitament för Nordea, Handelsbanken och SEB
är nästintill obefintlig. De incitament som uttryckligen nämns i empirin är samhällsnytta,
38
bibehålla trovärdighet, konkurrensfördelar samt viljan att undvika sanktioner. Castor och
Rosenqvist (2021) presenterar liknande incitament som denna studie. Dock är bankernas
incitament inte helt i linje med samhället och myndigheternas. Att bekämpning av
penningtvätt skulle leda till en konkurrensfördel i branschen bidrar inte nödvändigtvis till ett
ökat antal domar. Att stoltsera med storsatsningar på områden såsom utbildningar, antal
misstankerapporter och olika bekämpningsorgan mot penningtvätt skulle möjligtvis vara
tillräckligt för att exploatera den möjliga konkurrensfördel som uppstår. Däremot bör det
nämnas att de konsekvenser, bland annat skandaler och böter, som uppkommer till följd av att
banken ådrar sig föreläggande eller sanktionsavgifter från Finansinspektionen möjligtvis kan
neutralisera de tidigare nämnda fördelarna. Vi anser att det idag finns en problematik i att
bankernas incitament inte är helt sammankopplade med myndigheternas. Exempelvis är den
asymmetriska informationen och agentteorins problematik förmodligen anledningen till att
Swedbank dolde information från Finansinspektionen under penningtvättsskandalen 2020.
Vad finns det för utmaningar i arbetet mot penningtvätt?
Studien presenterade tidigare att bankerna generellt är välmedvetna om sina geografiska
risker. Samarbeten som Nordic Baltic AML Forum har skapats vilket tyder på att även
myndigheter är medvetna om denna risk. Ytterligare bevis på denna medvetenhet kan styrkas
av de publicerade skandalerna, chefen på Danske Banks uttalande om den
gränsöverskridande problematiken samt EU:s senaste förslag om en ny europeisk
penningtvättsmyndighet. Trots medvetenheten kan studien konstatera att såväl banker som
myndigheter ser gränsöverskridande kunder som en stor utmaning.
Flera respondenter benämner en problematik i att få ihop helheten och alla olika komponenter
i AML-arbetet benämns som en annan problematik. Studiens empiri presenterar bankernas
uppfattning av att kriminella hela tiden hittar nya lösningar och att arbetet mot penningtvätt
möjligtvis aldrig blir färdigt. Finansinspektionen instämmer. Vaksamhet för att identifiera nya
risker och anpassa processer efter dessa är enligt Finansinspektören två förslag på hur banker
bör tackla denna problematik och minska riskerna för att bli utnyttjade för penningtvätt.
Juntunen och Teittinen (2022) drar på liknande sätt slutsatsen att bankerna kontinuerligt
behöver utveckla sina operativa arbetssätt och modeller för att hänga med i den snabbt
föränderliga världen. Studien presenterar åsikten att det finns en utmaning för bankerna att
implementera välfungerade uppdaterade rutiner som knyter samman resterande
39
penningtvättsföreskrifter för att få en fungerande helhet i arbetet mot penningtvätt.
Penningtvätt är otvivelaktigt ett komplext problem. Ett flertal respondenter poängterar att
penningtvätt inte är något som en enskild bank eller annan organisation kan bekämpa på egen
hand. Istället måste ett brett välfungerande samarbete både nationellt och internationellt
vidareutvecklas för att bekämpa penningtvätt. På liknande sätt förklarar Naheem (2020) hur
penningtvätt behöver kontrolleras mindre och istället grundas i ett välfungerande samarbete.
Finansinspektören pekar på att lösningen för gränsöverskridande kunder är ett mer gediget
informationsutbyte och utökat samarbete mellan länder.
Bankernas samarbete i form av företaget Invidem kan därför möjligtvis bli en nyckel i
lösningen mot att stoppa kriminellas sätt att gå under radarn och utnyttja olika banker i
penningtvättsprocessen. Att dela kundinformation mellan banker skulle innebära att
kriminella inte har möjlighet att gå från bank till bank på samma sätt som man tidigare kunnat
göra och att alla banker skulle besitta samma information om så kallade “lemons”. Således
skulle en bank redan vid initial kontakt med ny kund identifiera om kunden tidigare tvättat
pengar. Men precis som Castor och Rosenqvist (2021) poängterar kan det blir svårt att dela
kundinformation på grund av den sekretess som finns inom banksektorn. George Åkerlöfs
(1970) påstående om att lemons problematiken kan minskas med statligt ingripande kan
direkt kopplas till Castor och Rosenqvist (2021) samt experten på Handelsbankens tankar om
att sekretessen idag är alltför sträng. Således hade möjligtvis ett statligt ingripande, som
resulterar i en möjlighet för banker att dela information, kunnat bidra till en bättre och
snabbare identifiering av “lemons”. I intervjuerna framgår det att Invidem är fortsatt i ett
tidigt stadie. Statligt ingripande i samspel med vidare utveckling av Invidem kan komma att
minska problematiken kring den asymmetriska informationen mellan bank och kund.
Castor och Rosenqvist (2021) presenterar i sin uppsats att Finanspolisens återkoppling är
otillräcklig vilket i sin tur kan leda till en falsk bedömning av bankernas faktiska arbete mot
penningtvätt. Studien har på liknande sätt identifierat samma utmaning: Finanspolisen
återkopplar inte gällande misstankerapporter på ett välfungerande sätt. Bankerna kan således
rapportera otaliga mängder misstankerapporter utan att ha någon som helst aning om
kvaliteten på dessa. Finansinspektören upplever inte överdriven rapportering som ett problem
och motsätter sig således Takats (2007) teori Crying wolf. Den statistik som hade behövts för
att fastställa om bankernas rapportering är effektiv är som tidigare nämnt sekretessbelagd.
40
Därmed kan studien inte fastslå huruvida bankerna överrapporterar. Däremot kan inte ens
bankerna fastslå effektiviteten i sina misstankerapporter såsom situationen ser ut idag. Detta
kan således vara en anledning till att flera banker stoltserar med antal misstankerapporter i
sina årsredovisningar och eventuellt felbedömer deras faktiska arbete. För att bankerna ska
kunna identifiera avvikande beteenden på ett korrekt sätt behöver Finanspolisen förbättra sin
återkoppling till bankerna. Detta skulle isåfall bidra till att undvika överrapportering och
utspädning av information samt minska de operativa kostnaderna som kan uppkomma i
samband med överdriven rapportering.
Den eventuella problematiken med utspädda misstankerapporter kan också vara en direkt
konsekvens av bankers och myndigheters olika incitament. Trots att bankerna genom
överrapportering ådrar sig stora operativa kostnader i att rapportera oskäliga mängder
misstankerapporter kan kostnaden att inte rapportera ett faktiskt fall av penningtvätt
möjligtvis vara ännu högre.
5.2 Slutsats
På grund av delvis bristande empiri kan inte alla studiens slutsatser dras från uttalanden från
samtliga banker. Däremot kan studien presentera följande tillförlitliga slutsatser utifrån
respektive frågeställning på grund av överensstämmelse mellan de olika parterna.
Hur arbetar Sveriges största banker mot penningtvätt?
Bankerna arbetar mot penningtvätt utifrån Finansinspektionens penningtvättsföreskrifter.
Regelverket som ligger till grund för arbetet är riskbaserat vilket möjliggör att banker kan
allokera resurser dit de behövs som mest. Detta kan vara fördelaktigt i det kostsamma arbetet
med att bekämpa penningtvätt. Studien presenterar att ingen penningtvättsföreskrift är mindre
viktig än någon annan, men däremot kan studien utifrån resultatet konstatera att
välfungerande rutiner som uppdateras kontinuerligt binder samman resterande
penningtvättsföreskrifter. Således konstaterar studien att denna penningtvättsföreskrift är en
fundamental del i arbetet mot penningtvätt. Vikten av samarbete är en annan väsentlig aspekt
i arbetet mot penningtvätt som studien framhäver. Både samarbeten inom Sverige mellan
banker och med myndigheter men även inom EU över gränser har en central roll i hur arbetet
mot penningtvätt kan komma att vidare förbättras framöver.
41
Vilka incitament har Sveriges största banker för att bekämpa penningtvätt?
Sveriges största banker har ett flertal incitament för att bekämpa penningtvätt. Ett
framträdande incitament är sanktioner. Bankerna har en rädsla för att bestraffas med
finansiella sanktioner, vilket konstateras vara en stor faktor till att bankerna arbetar aktivt mot
penningtvätt. Vidare kan ett välfungerande arbete mot penningtvätt ses som en
konkurrenskraft. Studien kan konstatera att Sveriges största banker har de finansiella medel
som krävs för att bekämpa penningtvätt. I och med detta kan ett välfungerande arbete mot
penningtvätt ses som en konkurrensfördel. Det sista incitamentet som studien kan presentera
är bankernas vilja att bidra till samhällsnytta. Penningtvätt har stora konsekvenser för
samhället och vår ekonomi och bankerna kan i och med sitt viktiga arbete bidra till att minska
penningtvätt och i sin tur även dessa konsekvenser.
Vad finns det för utmaningar för Sveriges största banker i arbetet mot penningtvätt?
Studien konstaterar att en stor utmaning för Sveriges största banker är att penningtvätt är en
gränsöverskridande problematik. En ytterligare utmaning för de fem storbankerna är att få
ihop helheten av arbetet mot penningtvätt. Detta kan direkt kopplas till implementeringen av
penningtvättsföreskriften Rutiner. Vidare hittar kriminella ständigt nya sätt att tvätta pengar
vilket studien identifierar som en stor utmaning för bankerna. Således behöver de rutiner som
implementeras även uppdateras regelbundet. Slutligen presenterar studien att en stor
utmaning för bankerna i sitt arbete mot penningtvätt är Finanspolisens näst intill obefintliga
återkoppling av kvaliteten och resultatet av inskickade misstankerapporterna.
Som framkommer av studien lägger Sveriges största banker stora resurser på att förhindra
kriminella från att tvätta pengar. Trots detta porträtteras fortsatt storbankernas skandaler i
media. I empirin presenterades Swedbanks VD Jens Henrikssons åsikt att
penningtvättproblematiken är ett ständigt arbete som bankerna aldrig blir klara med. Utifrån
att problematiken kvarstår trots bankernas påtagliga arbete kan studien inte göra annat än att
hålla med: Arbetet mot penningtvätt är en evig kamp.
5.3 Förslag på framtida forskning
Efter genomförd studie uppkom ett flertal idéer på vidare forskning inom området. En stor
problematik som uppmärksammats flertalet gånger under studiens utförande är hur
gränsöverskridandet påverkar bankernas arbete mot penningtvätt. Bland annat till följd av de
42
penningtvättsskandaler i Baltikum som påverkat flera av de svenska storbankerna. En studie
som undersöker och problematiserar gränsöverskridande penningtvätt vidare hade således
varit givande. En annan intressant aspekt att vidare undersöka är hur arbetet kring
penningtvätt skiljer sig åt mellan Sveriges största och några av de mindre bankerna i Sverige.
Småbankernas arbete är något som denna studie inte berör men som även har en viktig roll i
samhället och i arbetet mot penningtvätt. Studiens empiri presenterade att arbetet mot
penningtvätt är resurskrävande vilket möjligtvis försvårar småbankernas arbete. Slutligen
hade det varit intressant att jämföra Sverige och ett annat lands arbete mot penningtvätt. En
sådan studie skulle bidra till att identifiera styrkor och svagheter i de två ländernas arbete mot
penningtvätt samt en möjlighet att dra lärdom från andra nationer.
43
Referenslista
Antonsen Nordvik, E., Reitan, K. (2020). Anti-hvitvasking i norske sparebanker.
(Masteruppsats). (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. NTNU Handelshøyskolen)
Braun, V., Clarke,V. (2006). Using thematic analysis in psychology. (Qualitative Research in
Psychology, upplaga 3 s.77-78, 100-101)
Bryman, A., Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Liber, upplaga 3 s.167,
238-240, 476-478, 665, 673)
Cambridge Dictionary. (u.å). Cry Wolf. (Cambridge Dictionary)
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/cry-wolf [Hämtad 2022-04-06]
Castor, R., Rosenqvist, A. (2021). Anti-Money Laundering - Förhindra eller undvika?
(Magisteruppsats) (Linnéuniversitetet)
Danske Bank. (2022a). Financial Crime Policy. (Danske Bank)
Danske Bank. (2022b). Sustainability Report 2021. (Danske Bank)
European Commission. (u.å). Anti-money laundering and countering the financing of
terrorism. (European Commission). [Hämtad 2022-05-02]
European Commission. (2021). Anti-money laundering and countering the financing of
terrorism legislative package. (European Commission). [Hämtad 2022-05-02]
FATF. (2020). Anti-money laundering and counter-terrorist financing measures - Sweden, 1st
Regular Follow-up Report & Technical Compliance Re-Rating. (Paris, Frankrike: FATF)
FATF. (2021). Consolidated Processes and Procedures for Mutual Evaluations and
Follow-up “Universal Procedures”. (Paris, Frankrike: FATF)
FATF. (2022). International Standards on Combating Money Laundering and the Financing
of Terrorism & Proliferation. (Paris, Frankrike: FATF)
Finansinspektionen. (2013). En bättre riskhantering. (Stockholm: Finansinspektionen)
https://www.fi.se/contentassets/f42978f4afcd46f7964b9608bc09c73b/penningtvatt2013ny2.p
df
Finansinspektionen. (2015). Handelsbanken får anmärkning och straffavgift.
(Finansinspektionen) (a)
https://www.fi.se/sv/publicerat/sanktioner/finansiella-foretag/2015/handelsbanken-far-anmark
ning-och-straffavgift/ [Hämtad 2022-04-11]
44
Finansinspektionen. (2015). Nordea får varning och straffavgift. (Finansinspektionen) (b)
https://www.fi.se/sv/publicerat/sanktioner/finansiella-foretag/2015/nordea-far-varning-och-str
affavgift/ [Hämtad 2022-04-11]
Finansinspektionen. (2019). FI:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
(Finansinspektionen)
https://www.fi.se/contentassets/5a89ed7d9d1a4776b455c64d7d43b460/fis-arbete-mot-pennin
gtvatt-fin-terrorism.pdf
Finansinspektionen. (2020). FATF och andra aktörer. (Finansinspektionen) (a)
https://www.fi.se/sv/marknad/penningtvatt/fatf-och-andra-aktorer/ [Hämtad 2022-04-04]
Finansinspektionen. (2020). SEB får sanktionsavgift för brister i arbetet med att motverka
penningtvätt i Baltikum. [pressmeddelande], 25 juni. (Finansinspektionen) (b)
https://www.fi.se/sv/publicerat/pressmeddelanden/2020/seb-far-sanktionsavgift-for-brister-i-a
rbetet-med-att-motverka-penningtvatt-i-baltikum/
Finansinspektionen. (2020). Swedbank får sanktionsavgift för allvarliga brister i arbetet att
motverka penningtvätt. [pressmeddelande], 19 mars. (Finansinspektionen) (c)
https://www.fi.se/sv/publicerat/pressmeddelanden/2020/swedbank-far-sanktionsavgift-for-all
varliga-brister-i-arbetet-att-motverka-penningtvatt/
Finansinspektionen. (2021). Danske Bank får föreläggande att göra rättelse.
(Finansinspektionen)
https://www.fi.se/sv/publicerat/sanktioner/finansiella-foretag/2021/danske-bank-far-forelagga
nde-att-gora-rattelse/ [Hämtad 2022-05-01]
Finansinspektionen. (2022). Kundkännedom. (Stockholm: Finansinspektionen) (a)
https://www.fi.se/penningtvatt-kundkannedom#fk [Hämtad 2022-04-07]
Finansinspektionen. (2022). Penningtvätt. (Stockholm: Finansinspektionen) (b)
https://www.fi.se/sv/bank/penningtvatt/ [Hämtad 2022-04-06].
Finansinspektionen. (2022). Rapport till FIPO. (Stockholm: Finansinspektionen) (c)
https://www.fi.se/penningtvatt-rapport-till-fipo#fk [Hämtad 2022-04-07]
Finansinspektionen. (2022). Riskbedömning. (Stockholm: Finansinspektionen) (d)
https://www.fi.se/penningtvatt-riskbedomning#fk [Hämtad 2022-04-07]
Finansinspektionen. (2022). Riskklassificering. (Stockholm: Finansinspektionen) (e)
https://www.fi.se/penningtvatt-riskklassificering#fk [Hämtad 2022-04-07]
Finansinspektionen. (2022). Rutiner. (Stockholm: Finansinspektionen) (f)
https://www.fi.se/penningtvatt-rutiner#fk [Hämtad 2022-04-07]
45
Finansinspektionen. (2022). Utbildning. (Stockholm: Finansinspektionen) (g)
https://www.fi.se/penningtvatt-utbildning#fk [Hämtad 2022-04-07]
Finansinspektionen. (2022). Övervakning. (Stockholm: Finansinspektionen) (h)
https://www.fi.se/penningtvatt-overvakning#fk [Hämtad 2022-04-07]
Finanspolisen. (2021). Finanspolisens årsrapport 2020. (Stockholm: Polismyndigheten)
Finanspolisen. (2022). Finanspolisens årsrapport 2021. (Stockholm: Polismyndigheten)
Forsman, M. (2020). 30 år av penningtvätts bekämpning i Sverige och internationellt.
(Riksbank)
Globala målen. (2021). 16 Fredliga och inkluderande samhällen. (Globala målen)
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-16-fredliga-och-inkluderande-samhallen
/ [Hämtad 2022-04-11]
Handelsbanken. (u.å.). Åtgärder mot penningtvätt. (Handelsbanken)
https://www.handelsbanken.se/sv/privat/penningtvatt [Hämtad 2022-05-04]
Handelsbanken. (2018). Policy för Handelsbanken koncernen om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism samt iakttagande av internationella sanktioner.
(Handelsbanken)
Handelsbanken. (2022). Årsredovisning 2021. (Handelsbanken)
Invidem. (u.å). About Invidem. (Invidem)
https://invidem.com/index.php/about-invidem/ [Hämtad 2022-04-11]
Jensen, M.C., Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs
and ownership structure. (Journal of Financial Economics Volym 3, upplaga 4 s.305-360)
Juntunen, J.,Teittinen, H. (2022). Accountability in anti money laundering - findings from the
banking sector in Finland. (Journal of Money Laundering Control)
Justesen, L., Mik-Meyer, N., Andersson, S. (2011). Kvalitativa metoder: Från
vetenskapsteori till praktik. (1. uppl. ed.). s.12-13, 33-35, 37-38
Löfgren, K.G., Persson, T., Weibull, J. (2001). Marknader med asymmetrisk information.
(Ekonomisk debatt årg. 29 nr. 28 s. 527-534)
Naheem, M.A. (2020). The agency dilemma in anti-money laundering regulation. (Journal of
Money Laundering Control, Vol. 23)
46
Nordea. (u.å). Övervakning av kunder och transaktioner. (Nordea)
https://www.nordea.com/sv/om-oss/nordea-som-samhallsaktor/overvakning-av-kunder-och-tr
ansaktioner [Hämtad 2022-06-01]
Nordea. (2021). Så arbetar Nordea för att motverka penningtvätt. (Nordea)
https://www.nordea.com/sv/nyhet/sa-arbetar-nordea-for-att-motverka-penningtvatt [Hämtad
2022-06-01]
Nordea. (2022). Årsredovisning 2021. (Nordea)
Patel, R., Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (Studentlitteratur upplaga 4  s.23-25, 68-69, 81-83).
Polisen. (2019). Penningtvätt - Polisens arbete. (Polisen)
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/penningtvatt/ [Hämtad 2022-04-08]
Polismyndigheten. (2019). Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av
terrorism i Sverige 2019. (Stockholm: Polismyndigheten)
Polismyndigheten. (2021). Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av
terrorism 2020/2021. (Stockholm, Sverige: Polismyndigheten)
Regeringen. (2021). Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. (Regeringen)
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/bekampning-av-penningtvatt-och-finansiering-
av-terrorism/ [Hämtad 2022-04-11]
SEB. (u.å.). Åtgärder mot penningtvätt. (SEB)
https://sebgroup.com/sv/om-seb/var-roll-i-samhallet/vart-brottsforebyggande-arbete/atgarder-
mot-penningtvatt [Hämtad 2022-05-04]
SEB. (2016). Årsöversikt 2015. (SEB)
https://webapp.sebgroup.com/mb/mblib.nsf/alldocsbyunid/5F883F39B69A50E2C125869D00
34DC63/$FILE/arsoversikt_2015.pdf [Hämtad 2022-05-03]
SEB. (2022). Årsredovisning 2021. (SEB)
SFS 2014:307. 1 § Lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2014
307-om-straff-for-penningtvattsbrott_sfs-2014-307 [Hämtad 2022-04-08]
SFS 2017:630. 1. kap 1 § Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017
630-om-atgarder-mot-penningtvatt-och_sfs-2017-630 [Hämtad 2022-04-08]
47
Swedbank. (2016). Årsredovisning 2015. (Swedbank)
Swedbank. (2022). Detta är Swedbank. (Swedbank) (a)
https://online.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-PPE
1341794
Swedbank. (2022). Års- och hållbarhetsredovisning 2021. (Swedbank) (b)
Takats, E. (2007). A Theory of “Crying Wolf: The Economics of Money Laundering
Enforcement. (International Monetary Fund)
Åkerlof, G. (1970). The Market for “Lemons”: Quality Uncertainty and the Market
Mechanism. (The Quarterly Journal of Economics, 84(3), s. 488-500.)
Åkerlof, G. (2002). Behavioral Macroeconomics and Macroeconomic Behavior. (The
American Economic Review 92.3: s. 411-433.)
48
Bilaga 1
Intervjufrågor banker
Inledning:
- Berätta lite kort om din roll i organisationen och ditt arbete
Styrkor i bankens arbete mot penningtvätt:
- Hur jobbar eran organisation mot penningtvätt när det kommer till
finansinspektionens olika penningtvättsföreskrifter:
- Riskbedömning
- Rutiner
- Utbildning
- Kundkännedom
- Riskklassificering
- Övervakning
- Rapportering till Finanspolisen
- Är några av dessa processer särskilt utmanande?
- Bidrar SAMLIT till att förbättra ert arbete mot penningtvätt? Motivera gärna.
- Bidrar Invidem till att förbättra ert arbete mot penningtvätt? Motivera gärna.
- Har eran bank tillräckliga incitament för att bekämpa penningtvätt tycker du?
Förbättringsområden i bankens arbete mot penningtvätt:
- Vilken är den största utmaningen för er som bank i arbetet mot penningtvätt?
- Vad finns det för förbättringsåtgärder i er egen verksamhet för att minska penningtvätt
i samhället?
Regelverk och utomstående organisationer:
- Känner ni att regelverket ni som bank har att förhålla er till är tydligt och väl
fungerande? FATF,  svensk lagstiftning osv.
- Saknas något i FATFs regelverk och/eller svensk lagstiftning enligt er?
- Upplever ni att ni får vägledning och/eller hjälp av Finansinspektionen?
- Känner ni att ni får återkoppling från Finanspolisen på ett tillfredsställande sätt?
- Slutligen, finns det något du vill tillägga som intervjun inte täckt in?
49
Bilaga 2
Intervjufrågor Finansinspektionen
Inledning:
- Berätta lite kort om din roll i organisationen och ditt arbete
Styrkor i bankernas arbete mot penningtvätt:
- Tycker du att storbankerna gör ett generellt bra jobb idag?
- Vad ser du för styrkor i Sveriges största bankernas arbete mot penningtvätt?
- Har direktiv och samarbeten som FATF, SAMLIT och Invidem bidragit till dessa
styrkor tror du? Känns dom effektiva?
- Arbetar storbankerna på ett välfungerande sätt med era penningstvättsföreskrifter
enligt dig?
- Skulle du säga att bankerna har problem med implementeringen av någon specifik av
era penningtvättsföreskrifter?
- Skulle du anse att banker har tillräckliga incitament för att utföra penningtvättsarbete?
- Tror du implementeringen av penningtvättsarbetet i 2030-målet bidrar till att bankerna
jobbar mer med detta?
Svagheter i bankernas arbete mot penningtvätt:
- Vad ser du för svagheter i Sveriges största bankers arbete mot penningtvätt?
- Kan du komma på någon konkret förändring i bankernas arbete som hade minskat
och/eller eliminerat dessa svagheter?
Regelverk och myndigheter:
- Anser du att regelverket bankerna har att förhålla sig till är tydligt? FATF,
Penningtvättslagen, EU direktiv etc.
- Saknas något i nuvarande regelverk enligt dig?
- Kan du komma på någon förändring som Finansinspektionen hade kunnat göra för att
hjälpa bankerna i sitt arbete?
- Samarbetar ni med Finanspolisen?
- När ni påbörjar en undersökning, är det på grund av misstanke eller löpande tillsyn?
- Skulle du påstå att det finns en risk att banker överrapporterar misstankerapporter i
syfte att undvika eventuella sanktionsavgifter?
- Tar Sveriges största banker in Finansinspektionens rekommendationer och efterföljer
dessa?
- Vad borde Sveriges nästa steg vara för att ytterligare minska penningtvättandet i
samhället?
50