Rapport Rll:1970
Om takavvattnings- 
system
Normering och 
utförande
SBKT*°Sf H0°r g *«°l an  , lUND
m,oreKE?CH VATT*"
Ingvar Blomster 
Staffan Schultze
Byggforskningen
Om takawattningssystem 
Normering och utförande
Ingvar Blomster & Staffan Schultze
Nederbörden får inte betraktas som 
någonting ovälkommet, som fortast 
möjligt skall forslas undan och ledas 
ner i marken. Istället bör man ak­
tivt taga vara på de tillfällen till stäm­
ningar och intryck som kan förmed­
las härigenom. Det råder sålunda ing­
en tvekan om att regnvattnet rätt be­
handlat innebär stora arkitektoniska 
möjligheter och tillskott. Det är ju inte 
enbart i våra parker vi är betjänta av 
vattenbehandling, så varför skall vatt­
net från skyn inte få manifestera sig i 
en hyllning till naturen?
Den styvmoderliga behandling regn­
vattnet fått kan möjligen spåras till 
människans förutfattade ovilja att 
konfronteras med regn. Men kan inte 
ett milt vår-, sommar- eller höstregn, 
med den fräschhet och mjukhet, den 
mättnad av färger omkring oss det 
medför, förmedla intensivare och me­
ra stimulerande intryck än vad det ac­
cepterat s.k. vackra vädret med sin 
hårda sol och sin förlamande stiltje 
förmår? Detta speciellt om man upp­
fattar vår klädedräkt som en förstärk­
ning av vår hud.
Nuläge och målsättning
Teknik och normering rörande regn­
vatteninstallationer är i Sverige jäm­
förelsevis allvarligt eftersatt, då med­
vetna studier i ämnet knappast ut­
förts.
För att påvisa rådande missförhål­
landen har initiativ tagits i form av 
ett utvidgat examensarbete vid avd. 
för arkitektur I a på LTH. Den kom­
menterande texten har avsiktligt givits 
en något provokativ prägel, detta för 
att få till stånd en debatt, ett nytän­
kande och därmed en översyn av da­
gens normeringsläge.
Kvaliteten på de data, som utgör 
bakgrund t.ex. till rännors och fall­
rörs flödeskaraktäristika varierar avse­
värt för flera länder. Alltifrån sche­
matiska tumregler till högst kompli­
cerade diagram och formler förekom­
mer. Man kan även skönja en allmän 
tendens att normera rena trivialiteter, 
och det är under dessa förhållanden 
inte anmärkningsvärt, att man oftast 
erfar en känsla av splittring och miss­
tänksamhet, och därför slutligen helt 
litar till sin egen intuition.
Det föreligger sålunda ett i takt med 
utvecklingen inom byggnadsbranschen 
alltmera trängande behov av verklig 
kunskap, erhållen såväl genom egen 
forskning och klimatologiska studier, 
som genom bevakning av i andra län­
der gjorda erfarenheter. Det måste i 
vår tid anses som nostalgisk struts- 
filosofi att vara oemottaglig för in­
tryck från ett dynamiskt samhälle och 
försöka förneka problemens existens 
genom att helt okritiskt vidareutveck­
la ett löst tyckande, som förvisso byg­
ger på en felaktig ansats.
Vad man bör eftersträva är en lätt­
fattlig kombination av text och illu­
strationer, som tillsammans med ett 
tekniskt appendix och läsarens sunda 
förnuft kan ge ett sakligt stöd vid 
varje projekt. Och varför skulle inte 
avvattningsnormeringen behandlas på 
samma vederhäftiga sätt som så myc­
ket annat inom byggnadsfacket?
Det presenterade arbetet bör följakt­
ligen kunna ses som en inledning till 
en avsevärt mera relevant normering 
på området.
Byggforskningen
Sammanfattningar
Rll:1970
Föreliggande arbete utgörs dels av en 
resonerande arkitektonisk del, dels av 
en i huvudsak analyserande litteratur­
genomgång med normutdrag från oli­
ka delar av världen, vilken behandlar 
takavvattningens problematik.
Det arkitektoniska avsnittet avser att 
väcka till insikt och eftertanke, såväl 
genom bilder som genom korta text­
avsnitt, till förmån för en mera med­
veten och ärlig gestaltning av avvatt- 
ningssystemen.
Litteraturgenomgångens text presen­
teras i form av delvis motsägelse fyll­
da citat, som grupperats till ett antal 
avhandlade problemkomplex enligt 
nedan:
1. Klimatologisk bakgrund för regn­
vatteninstallationer.
2. Nederbördens avrinning.
3. Rännor — funktions- och presta- 
tionspåverkande faktorer.
4. XJtlopp — utformning av förbin­
delsen mellan ränna och fallrör.
5. Fallrör — arbetande dels med fritt 
fall, dels med inloppet under vat­
tentryck.
6. Dimensionerande normer för tak- 
avvattning — en presentation och 
jämförelse.
Vart och ett av dessa avsnitt har 
sammanfattats genom egna kommen­
tarer.
UDK 69.024.1 
696.121 
551.58
Sammanfattning av:
Blomster, I, & Schultze, S, 1970, Om 
takawattningssystem. Normering och 
utförande (Statens institut för bygg­
nadsforskning) Stockholm. Rapport 
R11:1970. 120 s., ill. 18 kr.
Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 
1403,11184 Stockholm. 08-24 28 60.
Abonnemangsgrupp: (i) installationer.
Om klimatologisk bakgrund
Nederbördsregistreringen har hittills 
så gott som uteslutande varit inrik­
tad på mätningar över relativt långa 
tidsintervall. Häröver finns en om­
fattande statistik tillgänglig, men den­
na är vid de här aktuella problem­
ställningarna ganska ointressant.
För att utreda ett så betydelsefullt 
samband som förhållandet mellan ne­
derbördens intensitet och varaktighet 
krävs istället en kontinuerlig registre­
ring. Denna kan så ge förutsättningar 
för en relevant bestämning av den 
normerande nederbördsintensiteten, 
som kan sägas uttrycka den risk för 
överfyllnad, vinterförhållanden oak­
tat, som man anser sig kunna godta.
Allmänt kan sägas att hydrologins 
roll i avvattningsdimensioneringen här 
i landet är eftersatt, varför befintliga 
rekommendationer knappast kan vara 
sakligt underbyggda.
En anpassning av registreringen tor­
de emellertid vara tämligen enkel att 
genomföra inom den nuvarande me-
l/aek.ha mm/mln
1 gäng på 20 år
på 10 år
på 1 år
på 2 år, svenskt
Varaktighet 1 min
Varaktighet av nederbördsintensiteter i 
Norrköping.
teorologiska organisationens ram, och 
samtidigt borde man överväga en un­
dersökning av ändamålsenligheten 
med en geografisk zonindelning, lik­
nande den för snölast, detta för att 
uppnå en mera optimal dimensione- 
ringsanvisning.
Om fallrörskapacitet
Allmänt kan sägas att fallrörskapaci- 
teten beror av ovanförliggande ut­
lopps utformning och storlek, samt av 
rörplaceringen och därmed det funk- 
tionsschema röret har möjlighet att 
följa.
I de fall taket vid häftiga regn tillå­
ter en tillfällig nederbördsansamling, 
kan fallrörets area minskas avsevärt 
genom att bringas att arbeta under 
tryck, men samtidigt måste då tak­
ytan kompletteras med breddavlopp 
och ett förbättrat tätskikt.
Fallrör anslutna till konventionella
hängrännor måste dock alltjämt i hu­
vudsak utföras som frifallsrör.
Om utloppsutformning
Befintliga anvisningar är huvudsakli­
gen inriktade på det arbetstekniska ut­
förandet, men dimensionering och flö- 
desmönster har en lika väsentlig del i 
en optimal installation. En ogynnsam 
utloppsutformning eller -placering kan 
bli kapacitetshämmande för hela in­
stallationen.
Utloppet bör ges konisk eller åt­
minstone avrundad form, för att smi­
digt kunna överföra vattnet till fall­
röret utan att därvid öka rännans flö- 
desdjup.
Såväl en hydrauliskt riktig placering 
som ett motverkande av virvelrörelser 
och bildning av luftbubblor vid in­
gången till fallröret kan visas ha 
märkbar inverkan på kapaciteten.
Om rännors funktion och prestation
Rännors effektivitet beror ytterst av
Relativ avrioningskapaoitet
(P f 10° 15? 20° 25°
Rännlutning
Fallets inverkan på avrinningskapaciteten 
för rektangulära rännor.
ett flertal faktorer, där såväl rännlut­
ning som hörneffekt intar en central 
plats.
Flödeskapaciteten ökar märkbart för 
mycket måttliga lutningar på rännan, 
men det bedöms ofta rimligt att låta 
en del av denna ökning bli en extra 
säkerhetsfaktor, och ofta anser man 
det till och med klokt att helt över­
föra ökningen härtill.
Kapacitetsskillnaden mellan horison­
tella och lutande rännor tenderar 
emellertid att utjämnas, i de fall man 
måste ta hänsyn till den flödesminsk- 
ning som uppstår genom inverkan av 
rännhörn.
Det visar sig vidare, att rännans flö­
desprofil, trots den successiva vatten- 
påfyllnaden, kontinuerligt minskar 
mot rännutloppet. Det är naturligtvis 
även av avgörande betydelse för rän­
nans relativa effektivitet, att dess ut­
lopp formas så, att det tillåter vatten­
strömmarna att utan hinder blandas 
och övergå i vertikal strömning.
Om normering
Efter eliminering av geografiska diffe­
renser diskuteras så olika länders nor­
mer med avseende på den flödesef- 
fektivitet man anser sig kunna tillåta 
för ett visst system.
I samlingsdiagram presenteras för 
rännor och fallrör värdenas totala 
spridning, det 50 %-iga konfidensin- 
tervallet och det aritmetiska medelvär­
det.
Den stora spridning som uppvisas 
torde bero på olika författares diver­
gerande åsikter om fysikaliska fakto­
rers inverkan. Randvärdena saknar till 
stor del övertygande bakgrund, men 
undantag finns, då omfattande tester 
givit belägg för kurvor som vida skil­
jer sig från ansamlingen av värdepar.
Det finns delvis med stöd härav ing­
en anledning att förmoda, att värdena 
inom konfidensintervallet skulle vara 
relevanta. Snarare uttrycker de en ge­
mensam osäkerhet vad beträffar såväl
Samlingsdiagram — hängrännor.
Jämförelsediagram — prefabricerad rän­
na.
teoretisk bakgrund som praktisk funk­
tion och prestation.
Redovisningen av den tekniska bak­
grunden för det dussintal prefabrice­
rade system, företrädesvis av PVC, 
som saluförs i landet är högst ofull­
ständig beträffande kapacitetspåver- 
kande faktorer. Metoderna för be­
stämning av ränn- och rördiametrar 
varierar från hänvisningar till Bygg- 
AMA till helt olika egna rekommen­
dationer.
Det bestående intrycket blir, att fab­
rikanterna besitter en betydande osä­
kerhet och villrådighet härvidlag, nå­
got som även bekräftas av effektivi- 
tetsjämförelsen med normernas 50 % - 
iga konfidensintervall.
Man borde, speciellt med tanke på 
den ökande marknadsandelen, kunna 
kräva en enhetlig tillåten prestations­
förmåga för dessa system, och en så­
dan skulle kunna fastställas med en 
jämförelsevis enkel testapparatur.
u t g iv a r e : s t a t e n s  in s t it u t  f ö r  b y g g n a d s f o r s k n in g
Roof drainage systems 
Standardization and design
Ingvar Blomster & Staffan Schultze
National Swedish 
Building Research 
Summaries
R11:I970
Precipitation should not be looked upon 
as something unpleasant that should be 
removed as soon as possible. We should 
instead make use of the moods and im­
pressions precipitation can create, for 
there is no doubt that rainwater, if pro­
perly treated, can provide great archi­
tectural scope and new inspiration. It is 
not only in our parks we use water so 
why should the water from the heavens 
not be allowed to pay homage to nature?
Present situation and goal
Comparatively speaking, Sweden is seri­
ously behind in techniques and stand­
ardization concerned with rainwater in­
stallations, indeed, hardly any conscious 
studies have been made on the subject.
An attempt to show the anomalies that 
prevail has been made in the form of an 
extended examination project carried out 
at the Department of Architecture I a at 
the Lund Institute of Technology. The 
text has been purposely given a some­
what controversial wording with the ex­
press aim of provoking discussion, new 
consideration of the subject and, as a 
result, a review of the present standards 
situation.
The quality of the data which constitute 
the basis of, for example, the flow pro­
perties of gutters and downpipes, vary 
considerably from country to country, 
several countries being involved; every­
thing from diagrammatically expressed 
rules of thumb to complicated diagrams 
and formulas is covered. It is even pos­
sible to discern a general tendency to­
wards standardization of mere trivialities, 
and it is not surprising that under such 
conditions there is often a feeling of
The scanty attention paid to rainwater 
can possibly be traced to man’s precon­
ceived unwillingness to be confronted by 
rain. But does not a mild spring summer 
or autumn rain with its freshness and 
softness and the muted colours it creates 
produce more stimulating impressions 
than the so-called “fine weather” with 
its brassy sunshine and paralysing calm? 
In particular if our clothing is regarded 
as a reinforcement of our skin.
schism and suspicion which leads people 
to rely instead on their own intuition.
Developments in the building trade are 
accompanied by an increasing need for 
reliable data obtained through research 
and climatological studies and through 
follow-up of findings made abroad. In 
this day and age it must be regarded as 
nostalgic head-in-sand philosophy to be 
unreceptive to impressions from a dy­
namic society and to try to deny the 
existence of the problems by totally un­
critical further development of a ground­
less opinion based on an unsuitable ap­
proach.
What we should try to achieve is an 
easily understood combination of text 
and illustrations, which coupled with a 
technical appendix and the reader’s com­
mon sense can provide practical assist­
ance for each project. Why should drain­
age standardization not be treated in the 
same responsible way as so many other 
aspects of the building trade?
This paper might thus be regarded as 
a preface to considerably more up-to- 
date standardization in the field.
This project was divided into two parts, 
the first constituting an architectural 
discussion and the second a primarily 
analytic review of literature with extracts 
of standards from different parts of the 
world dealing with the problems involv­
ed in roof drainage.
The aim of the section on architecture 
is to stimulate discussion and thought by 
means of illustrations and short pieces of 
text in order to arrive at a more consci­
ous and honest picture of roof drainage 
systems.
The review of literature consists of 
somewhat contradictory quotations which 
are grouped together to form a number 
of debatable problem complexes :
1. Climatological background for rain 
water installations.
2. Drainage of precipitation.
3. Gutters — factors affecting function 
and performance.
4. Outlets — design of connection be­
tween gutter and downpipe.
5. Downpipes — functioning partly with 
free fall and partly with inlet under 
water pressure.
6. Dimensioning standards for roof 
drainage — a presentation and com­
parison.
Each of these sections has been sum­
marized and commented on by the 
authors.
UDC 69.024.1 
696.121 
551.58
Summary of :
Blomster, 1, & Schultze, S, 1970, Om 
takavvattningssystem. Normering och ut­
förande /Roof drainage systems. Stand­
ardization and design/(Statens institut för 
byggnadsforskning) Stockholm. Rapport 
Rll :1970. 120 p., ill. 18 Sw. kr.
Distribution : Svensk Byggtjänst, Box 
1403, S-lll 84 Stockholm, Sweden.
Climatological background
Registration of precipitation has up to 
now been almost entirely confined to 
measurements taken over relatively long 
periods of time. Extensive statistics of 
these measurements are available but are 
of little interest for the problems dealt 
with in this project.
To investigate such an important cor­
relation as that existing between the 
intensity and duration of precipitation 
demands continuous registration, which 
can thus provide a basis for relevant 
determination of the standard intensity 
of precipitation; this can be defined as 
expressing the risk of overfilling, winter 
conditions apart, which cannot be ac­
cepted.
As a general rule, it can be said that 
the role of hydrology in dimensioning of 
drainage facilities has lagged behind and 
that existing recommendations can there­
fore hardly be substantiated.
It should, however, be fairly simple to 
adapt registration on the basis of pre­
sent day meteorological practice, and in
1/sec. ha
-—ONCE IN 4 YEARS
ONCE IN 2 YEARS, SWEDISH MEAN
DURATION IN MIN.
Duration of precipitation’s intensity in 
Norrköping, Sweden.
doing this the possibility of an investiga­
tion of the suitability of geographic zon­
ing should be considered (for example, 
a study similar to that on snow loads) in 
order to produce a more favourable 
guide to dimensioning.
Downpipe capacity
As a rule, the capacity of downpipes is 
governed by the shape and size of the 
roof drainage outlet above, by the posi­
tion of the pipe and thus the perform­
ance curve the pipe can follow.
In cases where the roof permits water 
to collect temporarily after heavy rain, 
the area of the downpipe can be reduced 
considerably by making it function under 
pressure, though the roof surface must 
be supplemented by latitudinal drainage 
and a better sealing skin.
Downpipes connected to conventional 
suspended gutters must still, however, be 
designed as free-fall pipes.
Design of outlets
Existing instructions are mainly aimed at 
the structural design of outlets, but di­
mensioning and flow patterns are equally 
important if an outlet of optimum effi­
ciency is to be achieved. A badly de­
signed outlet or unfavourable position 
can reduce the capacity of the entire in­
stallation.
An outlet should be conical or at least 
rounded in shape in order to be able to 
transfer water smoothly from the roof 
to the downpipe and thus increase the 
flow depth of the gutter.
The correct position from the hydraulic 
standpoint and counteraction of eddies 
and formation of air bubbles at the 
mouth of the downpipe can be proved 
to have a noticeable effect on capacity.
Function and performance 
of gutters
The efficiency of gutters depends ul­
timately on a number of factors, both 
the gradient of the gutter and the per-
RELATIVE DRAINAGE CAPACITY
GUTTER GRADIENT
Influence of fall of rain on drainage 
capacity of rectangular gutter.
formance of corners being of central 
significance.
The flow capacity increases noticeably 
for moderate gutter gradients but it is 
often considered justifiable to let part of 
this increase become an extra safety 
factor. Indeed, it is often felt to be a 
good idea to transfer the entire increase 
to this.
The difference in capacity between 
horizontal and vertical gutters tends, 
however, to even out in cases where de­
crease in flow which occurs at corners 
must also be taken into account.
It has also become apparent that the 
gutter’s profile decreases steadily towards 
the outlet, in spite of the gradual filling 
with water. It is essential to the relative 
efficiency of the gutter that its outlet is 
designed to permit the streams of water 
to mix unhindered and change over to 
vertical movement.
Standardization
Following elimination of geographical 
differences, the report goes on to dis­
cuss standards from different countries 
from the standpoint of the degree of 
flow efficiency that it is considered pos­
sible to permit for a particular system.
The diagrams show the total dispersion 
for the values for gutters and down- 
pipes, the 50 % confidence interval and 
the mean arithmetic value.
The large dispersion shown probably 
stems from the divergent opinionss of 
different authors on the subject of the 
influence of physical factors. The fringe 
values are to a large extent not based on 
reliable data, but exceptions do exist 
where extensive tests have provided sup­
port for curves which lie far from the 
collection of paired values.
On these grounds there is no reason to 
assume that the values in the confidence 
interval are relevant. On the contrary, 
they express more a general uncertainty 
with regard to theoretical background 
and practical function and performance.
Diagram — suspended gutters.
Comparative diagram — prefabricated 
gutter.
Documentation on the technical back­
ground of the dozen or so prefabricated 
systems, mainly of PVC, on sale in this 
country, is lamentably incomplete with 
regard to factors which affect capacity. 
Methods for determining the diameters 
of gutters and pipes vary from instruc­
tions in ByggAMA (General Specifica­
tions of Materials and Workmanship for 
House-building) to individual recom­
mendations made by different firms.
Our lasting opinion was that manu­
facturers are at the moment in a state 
of uncertainty and irresolution, a fact 
that is also confirmed by the efficiency 
comparison with the standard’s 50 % 
confidence interval.
In view of the increasing proportion of 
the market for these systems, it should 
be possible to require a uniform permis­
sible performance capacity; this could 
be established with the help of compara­
tively simple test equipment.
PUBLISHED BY THE NATIONAL SWEDISH INSTITUTE FOR BUILDING RESEARCH
Rapport Rll:1970
OM TAKAWATTNINGSSYSTEM 
Normering och utförande
Roof drainage systems 
Standardization and design
Ingvar Blomster & Staffan Schultze
Examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola 
Avdelningen för Arkitektur I a
Statens institut för byggnadsforskning 
Box 27 163 ' 102 52 Stockholm 27
Rotobeckman 1970 10 8511 0
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
Förord 2 - 3
Litteraturlista 4 - 10
Takawattningens estetik 11 - 19
Klimatologisk bakgrund för regnvatten­
installationer i
oCM 34
Nederbördens avrinning 35 - 41
Rännor - funktions - och prestationspä- 
verkande faktorer 42 - 62
Utlopp - utformning av förbindelsen 
mellan rännor och fallrör 63 - 73
Fallrör - arbetande dels med fritt fall, 
dels med inloppet under vattentryck 74 - 88
Dimensionerande normer för takavvattning - 
en presentation och jämförelse 89 - 114
Slutord 115 - 117
Föreliggande arbete har utförts vid avd. för Arkitektur I A 
under ledning av professor ark. SAR Sten Samuelson och bygg-
tack för ett intressant och givande samarbete.
Staffan SchuljpzeIngvar Blomster
Arbetet utgörs dels av en i huvudsak analyserande litteratur­
genomgång, dels av en beskrivande arkitektonisk del med exem­
pel på goda avvattningslösningar.
Materialet, som speglar vad andra tänkt ocli tyckt, har redi­
gerats i en textdel löpande på sidornas övre delar samt i en 
figur- och kommentardel för de undre delarna. Texten förelig­
ger i form av citat, vars andemening oförändrat kvarstår trots 
en viss omskrivning, och en litteraturkod anger källan.
Det beskurna materialets snedbelastning till förmån för kon­
ventionella system speglar helt litteraturunderlaget, som utan 
att vara någon egentlig inventering, torde kunna sägas utgöra 
ett rikhaltigt urval av vad som skrivits på området.
De presentera.de normerna bör vidare ses som en kunskapsbak­
grund för fina och arkitektoniska takawattningslösningar, 
inte som en färdig lösning på problemen, eller som hämmande 
och kanaliserande för arkitektens skaparglädje.
Arbetet, som är ett försök till annorlunda och mera menings- 
fyllt litteraturstudium inom ett begränsat ämnesområde, kom­
mer att utgöra del av det programarbete rörande utredning om 
"Trafikerade och otrafikerade tak" som prof. Sten Samuelson 
och ing. Lennart Sandin för närvarande bedriver vid avd. för 
Arkitektur I A, Lunds Tekniska. Högskola.
Då vår ställning ännu är helt opåverkad och oberoende gentemot 
berörda parter, tillåter vi oss att i detta arbete ifrågasätta 
vissa etablerade auktoriteters suboptimerade inställning till 
ämnet.
Med vänlig hälsning
Författarna
Bearbejdelse af diagrammer fra de af Stads- og Hav- 
neingeni^rforeningen opstillede selvregistrerende
regnmålere for årene 1933-1947» Köpenhamn (01 DK)
BRS Digest 34> Building Research Station, Garston
1963 (02 GB)
BRS Digest 116, Building Research Station, Garston 
1958 (03 GB)
Built-up Roofing Systems, Owens-Corning Fiberglas 
Corporation, Hew York 1967 (04 US)
Bygg-AMA, Råd och anvisningar till d:o, Stockholm
1965 (05 s)
Comprehensive Design Manual for Built-up Roof 
Systems, AIA, Washington 1969 (06 us)
Couvertures asphaltiques, KBIT 284, Institut- 
Belge de Normalisation, Bryssel (07 B)
Couvertures de batiment, evacuation des eaux,
NBN 306, Institut Belge de Normalisation,
Bryssel (08 B)
Vårt tack även till följande personer som välvilligt ställt 
tid och specialkunskaper till vårt förfogande och därmed in­
direkt möjliggjort följande utredning.
L'Ambassadeur, Ambassade de Suisse en Suède - Herr W Bach, 
SAAI, Zürich - Tommy Bemtsson, AB Scantak, Göteborg - Ir 
A M Bouman, Bowcentrum, Rotterdam - Mr ¥ Bridge, The Buil­
ding Centre, International Section, London - Herr Böckl,
Der Bundesminister für Wohnungswesen und Städtebau, Berlin 
- Tor Böhmer, Pvrox, Bergen - Der Obmann der Prüfstelle der 
SAAI, K Bösch, Zürich - Sten Cassel,CK SAR - Baron Cogels,
4
Das Flache Dach, Herm W, München 1962 (09 H)
Desisn and installation of self-supporting metal 
roofing without transverse laps, Australian Stan­
dard CA42-1968, Sydney 1968 (10AUS)
Deutsche Normen DIN 1986, 18460, 18461, I8469,
18471» Fachnormenausschuss Bauwesen, Väst- 
Tyskland 1958-1967 (11 D)
I Die Haus- und Grundstücksentwässerung, Koschare E,
; Köln (12 D)
Dimensionering och användning av s.k. inre stup­
rör av sluten strömprincip, Ebeling 0 & Lunden R, 
Helsingfors 1967 (13 SF) |
Evacuation des eaux dans les immeubles, Note d#in- 
formation technique 75# Centre Scientifique de la 
Construction, Bryssel 1968 (14 F) l
Finsk Standard BI 859*51» RI 859*311 - 315» Fin- 
: lands Arkitektförbund Standardiseringsinstitutet,
Helsingfors 1951-1959 (15 SF)
l’Ambassadeur, Ambassade de Belgique, Stockholm - Secretary 
R V Cooper, The Institute of Plumbing, London - Commercial 
Officer F I Cory, British Embassy, Stockholm - Technical- 
Scientific Attache Bengt Delaryd, Royal Swedish Embassy, 
Tokyo - Dipl ing Olavi Ebeling, Helsinki - Ingemar Eklund, 
Lidhults Plåtindustri, Grevie - Ambassadsekreterare Björn 
Elmér, New Dehli - Ark SAR Sigge Enhammer, Kjessler & Man- 
nerstråle, Hälsingborg - Gösta Eriksson, Sveriges Bleck- och 
P1åtslagaremästareförbund, Stockholm - Mr M Fickelson,
RILEM, Paris - Ingénieur en chef L Forget, Cçntre Scien-
5
First report of the stormwater standards committe 
of the institution on Australian Rainfall and Run­
off, The Institution of Engineers, Australien
1958 (16AUS)
Flachdachhandbuch, von Moritz K, Berlin 1961 (17 D)
Forskrifter vedr«(rende afl/b fra ejendomme, Dansk
Ingeniorfprening, Köpenhamn 1961 (18 DK)
Föreskrifter angående avloppsledningar inom hus 
och tomter, Stockholm stads hälsovårdsnämnd, 
Stockholm 1943 (19 s)
Föreskrifter angående utförande av avloppsled­
ning inom fastighet samt stadga för entreprenö­
rer, Svenska vatten- och avloppsföreningens pub­
likationer VAV-5, Stockholm 1963 (20 s)
Handboken BYGG, kap 142, 149* 636:7, Stockholm
1964 (21 s)
Handbuch der Hausinstallation, Brandt K, Köln (22 D)
Hydrologi och vattenreglering, Reinius E, Stock-
holm 1963 (23 s)
tifique de la Construction, Bruxelles - Ing Birger Fors, 
ER-nämnden, Stockholm - Attache Commercial R Ghesguière, 
Ambassade de France, Stockholm - Dipl ing H v Haartman, 
SAFA, Helsinki - Herr Hallgren, utrikesavdeln Svenska Han­
delsbanken, Lund - Utrikeskorr Eva Hellsing, LTH, Lund - 
Civiling P Hjort, Inst för Vattenbyggnad LTH, Lund - Di­
rector of Technical Programs Thomas R Hollenbach, ALA, Hew 
York - Axel F Holmgren, Göteborgs stads Vatten och Avlopps­
verk - Disp Sven Hultman, Häfla Bruks AB, Häfla - l:e sekr 
hos Stockholms Stads Hälsovårdsnämnd Curt Häggmark, Stock-
6
Hängrännor och stuprör, Projekt nr 122, ER-nämn- 
den, Stockholm 1969 (24 s)
Höganäs Avloppshandbok, Höganäs AB, Lund 1969 (25 s)
Indian Standard 2527 - 1963» -IS Code of Prac­
tise for Fixing Rainwater, Gutters and Down Pipes 
for Roof Drainage, New Dehli 1963 (26IND)
Industritak, IFB:s informationsblad, Stockholm
1968 (27 s)
Installationen im Bauwerk, Band I, Fritsche,
Berlin (28 D)
Leitsätze für Abwasser-Installationen, Schweizeri­
schen Arbeitgemeinschaft für Abwasser-Installa­
tionen, Zürich 1966 (29 GH)
Metall-STZ im Bauwesen, Handbuch für die Verwendung 
dauerstandfester Zinklegierungen, Neufert E, Väst- 
Berlin 1964 (30 D)
National Research Council No 8305-D2, 8328, 8332, 
National Building Code of Canada, Ottawa i960 (31CDN)
holm - Ing Henning Ilsen, SBI, Köpenhamn - Executive En­
gineer P C Jain, National Building Organisation, New Dehli
- Ark SIA Henric Joss, CRB, Zurich - Ark SAR Jonas af Klerc- 
ker, LTH, Lund - Consul Ingvar Knutzelius, Royal Swedish 
Consulate, Sydney - Z-ca Dyrektora Dr Edward Kuminek, Ins- 
tytut Gospodarki Mieszkaniowej, Warszawa 4- Erik Källhag, 
GlasLindberg, Malmö - Dir Rolf Leth, Bygg-AMA, Stockholm
- Ark SAR Sigurd Lewerentz, Skanör - Prof Gunnar Lind, Inst 
för Vattenbyggnad LTH, Lund - Porskningsing B Kenneth Lind­
ström, LTH, Lund - Petter Lossius, NBI, Oslo - Forsknings-
7
Nedb^rens fordelning efter intensitet, Köpenhamn (32 DK)
Nordiska kommittén för Byggnadsfrågor, ID 07162, 
Köpenhamn 1968 (33 DK)
Norme Française, Code des conditions minima d'exe­
cution des travaux de couverture des batiments et 
edifices P 30-201, NF P 36-402, NF P 37-404, 
L'Association française de normalisation, Paris
1948-1967 (54 F)
Norsk Standard, NS 4O6, NS 423, Norges Standardi- 
seringsförbund, Oslo 1945 (35 N)
Open Channel Hydraulics, Chow 1? T, Tokyo 1959 (36 J)
Oszczedne stosowanie blachy w budownictwie, Przec- 
lad Budowlany Nr 2, Noyszewski L, Warszawa 1954 (37 PL)
Polska Norma PN-59 H-74050, PN-61 B-10245, BN-62 
8863-OI, PN-63 H-74085, PN-65 B14752, Polski
Komitet Normal!zacyjny, Warszawa 1959-65 (38 PL)
Regnvädersavrinning och vattenföring, Tekniska 
Skrifter Nr 142, Åkerlind 0, Stockholm 1950 (39 S)
sekr Lena Lundahl, LTH, Lund - Ingrid Lundqvist, SIS, Stock­
holm - Master, Sathe & Kothar, Architects, Townplanners & 
Engineers, New Lehli - Ark SAR Jörgen Michelsen, Hälsing­
borg - Lennart Mix, Domnarvets Järnverk, Borlänge - Chef 
för konsulära avdelningen M H E Moerel, Ambassade van het 
koninkrik der Nederlanden, Stockholm - Ambassadsekreterare 
Lennart Nilsson, Royal Swedish Embassy, Bruxelles - Kul­
turgeografen Fil mag Stig Nordbeck, LTH, Lund - Ark SAR 
Bernt Nyberg, Lund - A Olsson,AB Thulinverken, Landskrona 
- Mr R B Ploth, American Ambassy, Stockholm - Avdelnings-
8
Report of Sub-Committe on Plumbing, US Depart­
ment of Commerce, Eeport BMS66, National Bureau 
of Standards, 1940 (40 US)
Sizes for roof gutters and downpipes, Division of 
Building Research Report 02. 2-30, Martin K G,
Melbourne 1965 (41AUS)
Svensk Byggnorm -67, Statens Planverk, Stock­
holm 1967 (42 S)
Svensk Standard BR 555902 - 555904» Sveriges Stan- 
dardiseringskommision, Stockholm 1953 (43 S)
Taknedl^p innvendig, R^rfagskrift Nr 10-1968, NBI,
R^serud T, Oslo 1968 (44 U)
The influenae of slope upon the discharge capacity 
of roof drainage channels, Division of Building 
Research Report 02, 2-32, Martin K G & Tilley R I,
Highett 1968 (45AUS)
The practical sizing of PVC eaves gutters, March 
G J W, Sheffield 1968 (46 GB)
dir Ulf Regnholt, Statens Planverk, Stockholm - Secretary 
J M Robertsson, National Building Code, Ottawa - Avdel- 
ningsdir Bertil Rodhe, SMHI, Stockholm - Rörleggermester 
Tore Rpsrud, NBI, Oslo - Byrådir Jan Sandelin, Statens 
Planverk, Stockholm - Dipl ing II J Schmidt, Fachnormenaus­
schuss Bauwesen, Bamberg - Die Schweizerische Botschaft in 
Schweden, Stockholm - Ing Gustav Stein, Utredningsman för 
Bygg-AMA, Stockholm - Divisional Chief Technical Officer 
J E Stupples, British Standards Institution, London - Pet­
ter Stähle, Tarkett AB, Limhamn - Ulf Säfvenberg, VAV,
9
The Sizing of Rainwater Outlets Pipes and Gutters,
(47 GB)
(48 d)
(49 S)
(50 N)
Samt ett flertal fahrikantkataloger och broschyrer.
Institute of Pluming, Ho VI-1964» London 1964
Uber die hydraulische Leistungsfähigkeit von 
Kunststoff-Dränrohren, Die Wasserwirtschaft nr 
12, Saxen A & Karge H, Väst-Tyskland 1968
VA-normer, Statens Planverk, Stockholm 19^9
Ventilated and Unventilated Plat Compact Roofs 
UBI rapport Hr 27, Holmgren-Isaksen, Oslo 1959
Stockholm - S Söderberg, Eternit försäljnings AB, Lomma - 
Meteorolog R Taesler, SMHI, Stockholm - Ing Com Angèle Thi- 
riet, Institute Beige de Normalisation, Bruxelles - Charles 
Thoren, LTÏÏ, Lund - Prof Dr-Ing W Triebei, Institut für 
Bauforschung E V, Hannover - Ing Enar Tömqvist, ByggAMA, 
Stockholm - Ing M Wagneur, Centre Scientifique et Technique 
de la Construction, Bruxelles - Assistant Direktor D H Wal­
ler, Atlantic Industrial Research Institute, Halifax - Mr 
A Weeks, BRS, Garston - Väderlekstjänsten Bulltofta - Mgr 
Inz Z Zuchowski, Instytut Techniki Budowalnej, Warszawa - 
Ame Astedt, VAV, Stockholm
10
TAKAWATTNINGENS ESTETIK.
11
Avrättningen är inte "bara ett tekniskt spörsmål, utan till minst 
lika stor del ett estetiskt. Man kan ifrågasätta, om man i all­
mänhet upptäckt att detta är ett allvarligt problem, som måste 
beaktas och lösas redan vid det första skissarbetet, inte bara 
vad beträffar takfoten, utan detalj för detalj.
Vare sig vattnet förs ner via runda eller rektangulära rör till 
avloppsnätet, eller romantiskt forsar ner i en tunna, eller kas­
tas ut i en skulptural brunn, eller rinner längs en rostig kät­
ting för att kanske fortsätta till en damm, har arkitekten inte 
löst awattningens problem förrän hela vägen beskrivits.
12
Nederbörden får inte betraktas som ovälkommen, som fortast möj­
ligt skall forslas undan och ledas ner i marken, i stället bör 
man aktivt ta vara på de möjligheter till intryck och stämningar 
som härigenom kan förmedlas, och de tillskott till den arkitek­
toniska helheten som kan skapas. Det är inte enbart i våra par­
ker och trädgårdsanläggningar som vi är betjänta av vattenbehand­
ling, då i form av springvatten och fontäner som folk otvetydigt 
finner behag i, även regnvatten borde i en urban miljö manifes­
tera en hyllning till naturen.
13
Det förefaller tyvärr som om vår tids schablonmässiga arkitektur 
för monteringsfärdiga villor, för bostadshus och industrier, m m, 
överhuvudtaget inte uppmärksammat takets problem. Resultatet blir 
ofta att plåtslagaren handgripligen får rycka in som ofrivillig 
estet och sätta upp de nödvändigaste rännorna och rören, något 
som ställer stora krav på de prefabricerade systemens utformning 
vad beträffar såväl helhet som detaljer.
14
Denna styvmoderliga behandling av regnvattnet kan möjligen spå­
ras till människans förutfattade ovilja att konfronteras med regn. 
Men kan inte ett milt vår-, sommar-, eller höstregn med den 
fräschhet och mjukhet, den mättnad av färger omkring oss det in­
nebär, förmedla mycket starkare och mera intensiva och stimule­
rande intryck, än det accepterat sk vackra vädret med sin hårda 
sol och sin förlamande stiltje. Detta speciellt om man ser vår 
klädedräkt som en förstärkning av huden.
15
Rännor med rektangulär sektion används t ex ofta med gott resul­
tat i Skåne och i Danmark, där det obetydliga taksprånget har en 
fin förankring i traditionen. Förr var hängränna och stuprör ett 
okänt kapitel i dessa trakter, då halmtakets fördröjande, maga­
sinerande verkan vid häftiga regnskurar medförde att vattnet en­
dast sakta droppade ned från takskägget.
Ett exempel på mera förfinad och längre driven awattningseste­
tik utgör det japanska huset, där markplaneringen kring huset är 
betingad av vattnet från taket - ett organiskt beroende mellan 
olika element, som ger en fulländad harmoni.
16
Takets gestaltning kan ibland medvetet och klart ge uttryck för 
sina inneboende funktioner, dels som ett värmeisolerande hölje 
engagerat till byggnaden, dels som ett skydd för underliggande 
byggnadsdelar mot klimatisk påverkan. En fritt svävande skärm. 
Ett förhållande nästan analogt med fågeln som med utbredda ving­
ar försöker skydda sitt rede.
17
Det plana taket och det invändiga stupröret har utan tvekan öpp­
nat helt nya vägar för arkitekturen. Djupare hus kan utföras och 
helt nya takavslutningar kan erhållas, men i de flesta fall har 
man därmed helt lyckats dölja awattningen bakom en skärm av brä­
dor eller genom att helt enkelt dre, upp väggarna över taket, ett 
förfarande som kräver en ärligare och fritt exponerad avvattning.
Den tid då arkitekten kunde rita varje byggnadsdetalj är förbi, 
men utbudet av produkter i standardutförande kan mycket väl an­
vändas på ett arkitektoniskt och tekniskt riktigt sätt. Ett tek­
niskt system monterat i optimalt samspel med byggnaden.
18
Det råder ingen tvekan om att regnvattnet rätt behandlat kan ge 
stora arkitektoniska möjligheter och tillskott, men detta ford­
rar i sin tur teknisk kunskap om nederbördens frekvens och in­
tensitet, rännors och fallrörs flöde.skaraktäristika, utloppens 
funktion mm. Denna kunskap borde kunna förmedlas genom en för­
klarande norm, ett uppslagsverk för bl.a. arkitekter och kon­
struktörer, vilken dock inte får verka begränsande på den mänsk­
liga skaparkraften eller tillfredsställelsen i att uttrycka sig 
på ett personligt sätt.
0
19
KLIMATOLOGISK BAKGRUND FÖR REGNVATTENINSTALLATIOKER.
20
Förutsättningen för en tillfredsställande dimensionering av 
dagvattenförande ledningar är kännedom om regnets 
frekvens och varaktighet.
Genom mätning under en tillräckligt lång följd av 
nuerligt registrerande regnmätare med tidsskalor, 
avläsning var 5:te minut, kan sambandet mellan de 
nämnda faktorerna erhållas.
Ehuru regelbundna mätningar av nederbördsmängdens 
förts sedan 1860-talet på olika platser i vårt land, är det 
först sedan självregistrerande mätare införts, som vi fått 
tillräcklig kännedom om nederbördens variationer. (25 S)
Det är mycket svårt att bestämma exakt hur ofta olika inten­
siteter inträffar, eftersom det finns ett begränsat antal me­
teorologiska stationer med möjlighet att sammanställa denna 
typ av information, (46 GB )
Nederbörden mätes i Sverige vid de meteorologiska stationerna 
en eller två ggr per dygn. Det finns bara ett fåtal stationer 
med automatisk nederbördsregistrering över kortare intervaller. 
Det senare materialet är helt otillräckligt för en kartläggning 
av maximalnederbörd under kortare intervaller.
Det är dock tillrådigt att godkänna en förenkling av tillgäng­
lig nederbördsstatistik. Regionala differenser kan ignoreras.
(O? GB)
intensitet,
(25 S)
år i konti- 
som medger 
tre ovan
(25 S)
storlek ut-
21
Dessa är betydande i jämförelse med total nederbörd, men det
finns inga bevis att de är betydande i relation till toppin-
tensiteter. (03 GB
Period Hela Sverige Lokalt område
Årsneder­ - Avvikelse Årsneder­ Avvikelse
börd mm fr. mv fa börd fr. mv fo
1918-1922 573 - 2,9 689 - 9,7
1922-1927 620 + 5,1 862 +13,0
1928-1932 587 -0,5 819 + 7,3
1933-1937 598 + 1,4 804 + 5,4
1938-1942 570
- 3,4 689 - 9,7
1945-1947 593 - 0,5 712 - 6,7
Mv 590 763
Tabellen visar, att avvikelserna från medeltalet äro avsevärt 
mycket större för ett litet lokalt oraräde än för hela Sverige, 
där de lokala ojämnheterna utjämnats. Man ser vidare, att för 
hela Sverige nederbördsförhållandena icke påtagligt ändrats 
under 30-årsperioden. (23 S )
ITederböröen varierar under året. I större delen av landet är 
nederbörden i medeltal liten under vintern, våren och försom­
maren, stor under sensommaren och hösten. Under högsommaren in­
träffa kortvariga, häftiga, skyfall, vanligen i samband med 
åska. (23 S )
I motsats till Rikets gaggiga byggnadsindustri har väderleks- 
industrin en 100-årig statistik 
var, när och h 
ner Riket runt
22
Erfarenheten visar, att det råder ett visst samband mellan reg­
nens intensitet och varaktighet på så sätt, att de långvariga 
regnen genomsnittligt är mindre intensiva än de kortvariga. Li­
kaså vet man, att ett regn med viss varaktighet återkommer mera 
sällan ju högre dess medelintensitet är, dvs. frekvensen avtar 
med stigande medelintensitet. (25 S)
Sambandet mellan ett regn medelintensitet och varaktighet bru­
kar uttryckas genom elevationer av följande tvenne typer:
a
a) i=------ + c
t + b 
r
b) i= d-i~n
' r
där i = största regnintensitet/tidsenhet, l/s ha
t = regnintensitetens varaktighet, min 
af b, c. d, n = konstanter (25 S)
Enligt dessa formler fås för ett 1-årsregn med 10 minuters va­
raktighet regnintensiteten ca 105 l/s ha och för ett 2-årsregn 
med samma varaktighet ca 134 l/s ha. (25 S)
De kraftigaste och mest sällsynta skyfallen på olika platser va­
rierar starkt i fråga om intensitet. Eör regn, som återkommer så
pass ofta som en gång om året, vart annat år eller t.o.m. vart 
tionde ar, är variationerna cmremor gansKa ooeryaxxga. { ^ S j
*2/ x'-
Skyfall är således 1 mm nederbörd/minut, och "ett normalt sky­
fall" varar enl. hr Malmsten 10 minuter. Nu finns det enl. sam­
me hr Malmsten även "onormala skyfall som är 2 mm nederbörd/mi­
nut" .
i
Denne den förträfflige hr Malmsten har vidare gjort iakttagel­
sen att "skyfall därtill kan komma igen i täta perioder och ge 
upphov till (inget mindre än) tidningsrubriker". ( )
23
Figuren visar varaktigheten av nederbördsintensiteter av olika 
frekvens i Norrköping. För andra trakter med andra nederbörds- 
förhållanden blir givitvis diagrammet annorlunda. (23 S)
Som medeltal för svenska förhållanden betr. den regnintensitet, 
som uppnås eller överskrides en gång på 2 år, kan man sätta den 
streckade linjen i figuren. Färdena för t.ax. Göteborg ligger 
ca 20-fo högre. (23 s)
1 gång
1 gång
0,12
5 10 20 30 40 50 60
Varaktighet i min
24
Nederbördsintensiteter med frekvenserna 1 gång på 2, 5» 10» 25 
och 50 år förhåller sig i Washington D.C. ungefär som 1, 1,2, 
1,35, 1,5 resp. 1,7. För t.ex. Stockholm äro motsvarande för­
hållanden ungefär 1, 1,35, 1,7 2,25, 2,7* (23 s)
Nederbörd i Stockholm
0
Ar Totalt un­ Största nederbörd under
der året 1 dygn 4 tim. 5 min
mm mm mm mm
1909 551 20,3 20,3 4,8
1910 718 36,5 15,0 2,7
1911 505 19,9 13,7 3,2
1912 693 29,4 28,2 5,1
1913 495 37,1 23,1 5,9
1914 594 21,6 21,1 7,6
1915 580 29,3 19,4 6,4
1916 631 28,5 28,2 14,7
1917 434 20,9 16,6 2,6
1918 604 26,1 17,4 4,3
Mv 560 26,9 20,3 5,7
Av tabellen framgår, att nederbördsförhållandena variera starkt 
från år till år. Nederbörden för de enskilda å,ren varierade 30/° 
omkring medeltalet. (23 S)
Regnintensiteten håller sig praktiskt taget aldrig konstant -un­
der den tid regnet pågår. I allmänhet uppnås ett intensitets- 
maximum, som betydligt överstiger medelintensiteten. (25 S)
25
Övre diagrammet ger regnobservationer i Stockholm 1907 - 1946» 
med angivna kurvor för överskriden medelnederbördsintensitet. 
Undre diagrammet ger motsvarande kurvor för Göteborg, upprät­
tade under 10-å.rsperioden 1926 - 1935* ( 25 S)
Övre diagrammet ger, att ett 10-min regn (t =10) i Stockholm med 
frekvensen 1 gång på 2 år, har en nederbördsintensitet, som är 
mer än 3 ggr högre än för ett 60-min regn (t =60). (25 S)
l/sek.ha
1 gång på. 5
1 gång på 2
Varaktighet i min
26
Av tillgänglig statistik framgår att det starkast iaktagna 10- 
minutersregnet i Malmö och Stockholm haft en intensitet av 330 
respektive 440 l/s ha. (25s)
hederbördsintensitet mm/min
Varak­
tighet
min
Stock­
holm
Norr­
köping
Göte­
borg
Malmö Mv
10 0,80 0,73 0,92 0,71 0,79
Ii 0,65 0,62 0,77 0,55 0,65
20 0,56 0,55 0,67 0,45 0,56
25 0,49 0,49 0,59 0,39 0,49
30 0,43 0,44 0,52 0,35 0,44
35 0,38 0,41 0,47 0,32 0,40
40 0,35 0,38 0,43 0,29 0,36
45 0,32 0,36 0,40 0,25 0.33
50 0,30 0,34 0,37 0,23 0,31
55 0,28 0,32 0,34 0,21 0,29
60 0,26 0,30 0,32 0,19 0,27
Årsnederbörd
(19OI-3O),mm 569 483 738 582 593
Sambandet mellan 2-ärsregnets intensitet och varaktighet i någ­
ra svenska städer. (25 S)
/T- - - - \
land, in-Det häftigaste regn, som hittills registrerats i vart 
träffade i Stockholm den 27 juli 1916 och uppgick vid Slussen 
till inte mindre än 25,4 mm på 5 minuter eller i det närmaste 
85O l/s ha. Så starka skyfall är dock ytterst sällsynta i vårt 
land. (25 s)
27
Viss diskussion om den nederbördsintensitet som takawattningen 
skall utformas för inryms i BRS Digest 116 (O3 GB )• I vanliga 
fall är intensiteten 1,25 mm/min acceptabel för utformningen.
(02 GB)
Denna intensitet har i medeltal befunnits inträffa på varje 
plats i Storbritanien under en 5 min-period 1 gång på 2 år, 
och under en 10 min-period 1 gång på 8 år. (03 GB)
I utsatta lägen är frekvensen av regnintensiteter på ungefär 
1,25 mm/min med kort varaktighet utan tvekan mera frekventa än 
önskvärt. Observationer på vissa rännor dimensionerade efter 
denna intensitet visar att rännan kan gå fylld ganska ofta, och 
flöda över åtskilliga gånger per år. Intensiteten 1,25 mm/min 
rekommenderades ursprungligen av BRS Digest 116:1958, och allt 
sedan dess har de flesta tillverkarna hänvisat till denna i si­
na tekniska broschyrer. (48 GB)
Det finns uppenbarligen alltid en möjlighet att högre intensite­
ter kan inträffa, men eftersom utformningen av awattningssyste- 
met måste hållas på en ekonomisk nivå, såväl som ha en funktio­
nell standard, förefaller 1,67 mm/min accentabelt som kompromiss.
(46 GB)
Genom att antaga en intensitet på 1,67 mm/min vid beräkningen 
av den i systemet bortförda flödesbelastningen införs en sä­
kerhetsmarginal, eller ett fribord mellan vattenytan vid det 
maximala flödesvärdet och rännans överkant. Här en intensitet 
på ungefär 1,25 mm/min så erhålles, kommer vattenflödet i en
V
Brooks (I95O) registrerar t.ex. att måttligt allvarliga slag­
regn som inträffar c:a en gång per år i Västeuropa har en vind­
hastighet på 11 m/sek och en regnintensitet på 0,23 mm/min. 
Denna intensitet är endast omkring l/5 av den maximala topp- 
regnintensiteten för samma grad av förekomst. (41AUs)
28
ränna utformad för 1,67 mm/min inte att flöda över kanten. 
T.o.m. om en viss mängd slam finns längs rännans kotten, eller 
om installationen inte är perfekt monterad, undviks härigenom 
risken för regelbunden överfyllnad. (46 GB)
Jämförelsevis inträffar en intensitet pä !,'67 mm/min under en
5 min-period 1 gång på 5 år och 1 gång på 18 år för en 10 min­
period. (03 GB)
Korta skurar med högre intensitet (2,50 mm/min eller mer) kan 
inträffa och det kan vara nödvändigt, ■ under speciella förhåll­
anden, att utforma, för dessa. (02 GB)
För tak där pölbildning och översvämning inte får inträffa an­
vänds nederbördsmängder upp till 2,50 mm/min vid dimensione­
ringen. Denna nederbördsmängd är tillrådig bl.a. vid dal-rän­
nor på industribyggnader där varje läckage in i byggnaden vål­
lar stor skadegörelse. (47 GB)
Vindar som blåser över och runt byggnaden böjer av luftström­
men från dess normala riktning och dess hastighet kan fördubb­
las. När detta inträffar ökas också regnintensiteten. Vad be­
träffar lutande tak, förstärker vindrörelsen slagregnseffekten 
utan hänsyn till byggnadens utsatthet. (46 GB )
Vid dimensionering av awattningsledningar kan man av ekonomis-
enligt utförda nederbördsobservationer aldrig överskridits. I 
stället måste man godta, att awattningsledningama med vissa 
tidsmellanrum överbelastas, (25 S
29
För svensk del har förutsatts en regnintensitet som svarar mot 
det kraftigaste regn som med frekvensen en gång vartannat år 
och varaktigheten 10 min uppträder på ifrågavarande ort. De 
lokala variationerna i denna intensitet är förhållandevis små, 
ogh det är därför godtaghart att vid arealer mindre än 10 000 
m räkna med ett generellt värde på 0,013 l/sm, dvs ca 0,8 
mm/min. (49 S)
I Finland har dimensionering; av avloppssystemet regnvatten­
mängden av en ca. 10 minuters regnskur ansetts vara 1,2 mm/min, 
och även rännor har i några fall dimensionerats enligt denna 
vattenmängd, vilket betyder en större noggrannhet vid dimensio­
neringen. Man har ännu inte utfört någon statistisk undersök­
ning av vilken vattenmängden av t.ex. en 15 minuters regnskur 
uppnår eller överstiger i medeltal en gång under en given tids­
period (t.ex. 10 år).
Det är vanligt här i landet (ïïorge) att betrakta det största 
10 minuters regnfallet under de senaste 30 åren som den dimen­
sionerande nederbörden. I 0slo-distriktet„är detta 1,2 mm/min. 
Det motsvarar 200 l/s •ha eller 0,02 l/s-m . (44 H)
I Qanada har man fått för vana att använda 15 minuters intensi­
tetintervall, som i medeltal överskrides Î gång på 10 år. Kon- 
centrationstiden för små takytor är mindre än 15 min och därför 
kommer den utformade intensiteten att överskridas oftare än 1 
gång på 10 år. Säkerhetsfaktörerna inkluderade i EBC : s tabeller 
reducerar förmodligen frekvensen till ett godtagbart värde, 
och därtill blir tillfälliga överbelastningar av systemet inte 
av särskilt allvarlig art. (3ICD1O
Utförandet och dimensioneringen av regnvatteninstallationer är 
en direkt omsättning av tillämpad hydrologi, där hänsyn till de 
nordiska ländernas vinterklimat kan väntas medföra något speci­
fika rekommendationer.
30
Kartan visar 15 min-intervall i tum, förmodligen överskridna 
i medeltal 1 gäng på 10 år. Enligt Bruce fanns bara 9 områden 
i Canada med regnobservationer uppmätta över en vettig tids­
längd tillgängliga. Härur beräknade han 15 min-intervallet på 
10 år. Han beräknade också den maximala 6 timmars nederbörden 
på 10 år för 85 platser och använde förhållandet mellan 15 min. 
och 6 tim. mängderna för att uppskatta 15 min. intensiteten för 
de övriga orterna. (31CDN)
31
Ett systematiskt utnyttjande av nederbördsregistreringar un­
der JO år tillåter att angiva pålitliga medelvärden för 3 hu­
vudområden inom Schweiz. (29 CH)
Intervall: 
Region 1 : 
Region 2 : 
Region 3 :
10 år
2,0 mm/min
2.6 mm/:min
2.7 mm/min
Intervall: 
Region 1 : 
Region 2 : 
Region 3 :
20 år
2,4 mm/min 
3,0 mm/min 
3,2 mm/min
32
Tyskland är uppdelat i 5 huvudområden. Nedanstående tabell-
värden beräknas inträffa en gång per år. (30 D)
Varaktighet 5 min 10 min 15 min
Region 1 0,92 mm/min 0,66 mm/min 0,51 mm/:min
Region 2 0,97 0,73 0,57
Region 3 0,97 0,75 0,58
Region 4 1,04 0,80 0,64
Region 5 1,28 0,90 0,73
V
33
Den dimensionerande intensitetens intervall uttrycker den säker­
het mot överfyllnad man anser sig vilja ha. Vanligen varierar vär­
det för olika länder mellan 1 och 30 år, men en norm bör ge möj­
lighet att från fall till fall välja en ekonomisk och kvalitativt 
riktig dimensionering av regnvatteninstallationen genom en enkel 
kurva eller en serie talförhållanden.
Man borde i Sverige undersöka ändamålsenligheten av en zonindel­
ning efter dim regnintensitet, liknande den för snöbelastning. Då 
självregistrerande mätare är sparsamt förekommande, är nederbörds- 
uppgifterna härför dock otillräckliga. Åtskilliga städers vatten- 
och avloppsverk har emellertid tagit fram egna värden för dessa 
10-15 min intervall, varför en kombination av mätseriema komplet­
terade med en extrapolering mot kortare perioder av den normala 
nederbördsstatistiken, borde kunna ge tillräcklig säkerhet för en 
schematisk zonkarta, med ovan givna värden som kontroll.
Liknande tankegångar har med framgång omsatts i Canada, där man 
erhållit en detaljerad bild av förhållandena. Svenska meteorolo- 
ger anser dock tillvägagångssättet vara orealistiskt, då neder­
bördens karaktär kraftigt förändras med intervallängden.
Då maximalintensiteternas variation med nederbördsmängden under 
längre perioder inte är utredd, förefaller det förhastat att på­
stå, att de dim.intensiteternas variation för korta intervall i- 
nom landet skulle vara obetydliga, och en zonindelning därmed o- 
nödig. Man grundar sig då på statistik som inte finns, åtminstone 
inte om man går bakvägen och vill konstruera en dyl.zonkarta.
Myndigheters aningslösa medgivande att man kan dimensionera upp 
resp ner deras rekommenderade awattningsdimensioner alltefter 
geografisk belägenhet stöder snarast uppfattningen att en zon­
indelning av intensiteten är påkallad.
34
NEDERBÖRDENS AVRINNING.
35
2Vattenbelastningen från ett tak utgör ytan (m ) av den horison­
tella projektionen för den avvattnade ytan. (31CDN)
Vid regnvattenbelastningar är alltid takets horisontalprojek­
tion bestämmande (m ). (29 CH )
Som en ganska god appi-oximation kan vid takvinklar på upp till 
50 , takets verkliga yta tas som bas för beräkningarna, utan 
hänsyn till såväl takvinkeln, som regnets nedfallsvinkel. För 
takvinklar över 50 måste en mera ingående beräkning göras.
(03 c-b)
Normalt ersätts vid awattningsdimensioneringen den verkliga 
takytan med sin horisontella projektion, men vid sluttande tak 
utsatta för vindburet regn måste tillägg göras. För ytor drä- 
nerade till central ränna, kan denna faktor ignoreras eftersom 
ökat regn på en sida kommer att tas ut av mindre regn på mot- 
liggande sida. (47 GB)
36
Det kan vara mycket viktigt att göra ett tillägg pä takytan, 
om en låg byggnad byggs vid sidan om en hög, eller i vinkeln 
mellan två höga byggnader; eller om en lågtakad del av en bygg­
nad har ett liknande förhållande till övriga delar. (40 US)
Om ett tak innefattas i en vinkel, som formas av två eller flera 
väggar, skall dessas största plana projektion beräknas och halva 
denna yta läggas till den takyta som skall avvattnas. (47 GB)
Elevation
Vattenbelastningen från ett tak eller en hårdgjord yta innefat­
tar halva den största angränsande vertikala ytan. (31GD1T)
För att fästa avseende vid slagregnsandelen, ökas ytan på tak­
språng med 1/3 av den överliggande fasadytan, ett erfarenhets- 
värde, som ger tillräcklig säkerhet i de flesta fall. (29 Cïï)
vindstyrka, vindriktning, är så olika att det här vore oför­
svarligt av praktiska skäl att utveckla mycket komplicerade 
beräkningsmetoder. (29 CH)
37
Avrinningen från en takyta beror av lutningen och beskaffenhe­
ten (råheten) på denna yta, och uttryckes i en fördröjnings- 
koefficient (avrinningskoefficient) k. (29 CH)
Denna koefficient har uppstått genom att man jämfört toppregn- 
belastningen per takytenhet med den effektiva avflödesmängden
från fallröret, d.v.s. regnvattenuppsamlaren. (29 CH)
Lutande tak av plåt, etemit 1,0 
Lutande tak av tegel, plantak av plåt 0,9 
Plantak, platser och vägar, hårdgjorda 0,8 
Papptak, komig ytbeläggning 0,7 
Papptak, komig ytbeläggning 0,5 
Makadamdränering vid trädgårdsbyggnad 0,5 
Jordtäckta tak (min 0,4 meter humus) 0,3 
Trädgårdar och växtkulturer, lutande 0,2 
Trädgårdar och växtkul turer, plana 0,1
Avrinningskoefficienter för olika slag av ytor. (29 CH)
För ett av olika material bestående område F erhåller man medel­
värdet av k enligt formeln
F1k1 + F2k2*"
m
F1 + ^ 2 * * * (30 d)
38
bxempel på hur avrinningskoefficienten har arbetats in i dia­
grammet för bestämning av regnvattenbelastningen. (29 CH)
Vattenmängd l/mi 
10000 t-T------
Takyta m'
39
Regnvattenledningens specifika belastning som funktion av an­
sluten yta. (49 S )
o 0
Diagrammets m -skalor efter beläggningstyp bygger på ett urval
från de beläggningskoefficienter, som är angivna i "Leitsätze 
für Abwasser Installationen, Zürich 1966". (53 DKJ
Finland: 1,20 mm/min. Danmark, Norge och Sverige: 0,80 mm/min.
l/min regnvattenbelastning regnintensitet mm/min
1,10
0,80
2000
1000
Takyta m, tät beläggning
2000 3000
20002000 5OOO 
2
Obelagd yta m Grusbeläggning m'
40
Det sätt på vilket vattnet lämnar takfotskanten varierar med 
taktäckningen och detts. påverkar i sin tur rännans fastsätt­
ning. För vissa takteläggningar, t.ex. överläggsplattor, läm­
nar vattnet kanten med mycket liten spridning framåt eller 
bakåt. Den självklara placeringen av rännan är således mitt 
under kanten. Dock får det lodräta avståndet från takkanten 
inte överstiga 5 cm. (03 GB)
För t ex tegeltak (med skarp överkant), lämnar vattnet kanten 
med vid spridning och rännan måste sitta nära denna kant, med 
sitt centrum något framför. I de fall den undre kanten på tak- 
heläggningsmaterialet är avrundad, kan vattnet böja av bakåt, 
och därför skall rännan placeras med sitt centrum något bakom 
takkanten. (03 GB)
Den mest tillfredsställande takkanten har överkanten avrundad 
och underkanten skarp. (®3 GB)
41
RÄNNOR -
FUNKTIONS- OCH PRESTATIONSPAVERKANDE FAKTORER.
42
Den lutning med vilken rännan lägges beror på byggnadstekniska 
överväganden och på det material som används för rännan. Lut­
ningen kommer under alla förhållanden troligen att vara liten 
och rännans flödeskapacitet kan väntas öka med lutningen.
Av speciellt intresse är rämidalar i taklutningens skärnings­
linje och nästan plana tak med kontinuerliga metallrännor,där 
de grunda rännorna också kommer att bli betraktade som inre 
dräneringskanaler på samma gång som de ombesörjer större de­
len av taktäckningen. Väsentliga besparingar kan uppstå i bå­
da dessa fall om ökade dräneringskapaciteter hos rännorna be­
roende på lutningen kan tas med i beräkningen vid utförandet.
Vid utformningen enl. formeln i ERS 1963 tas ej hänsyn till 
lutningsfaktom. Dessa myndigheter har bara betraktat små lut­
ningar och hänför ökningen i flödeskapacitet beroende på ökad 
rännlutning till en säkerhetsfaktor.
Om lutningen däremot är baserad på maximal regnintensitet för 
varje ort, och inkluderar en riskfaktor, som är baserad på fre­
kvensen av nederbörd med maximal intensitet, är en sadar säker­
hetsfaktor inte nödvändig.
Ökad rännlutning och därmed ökad flödeskapacitet hjälper till 
att förhindra igensättning av rännan.
43
Endast en liten lutning ökar märkbart kapaciteten, det finns 
dock en gräns för de fördelar man kan vinna. En antydan om lut­
ningens effekt ges genom följande siffror som gäller för en 12 
meter läng och 11,5 centimeter bred halvrund ränna med olika 
lutning:
Vågrät 68 l/min
1 : 63O 100 l/min
1 : 325 118 l/min
1 : 220 118 l/min
(05 GB)
Experiment har genomförts för att värdera flödesökningen när 
rännorna monterats lutande. Förvånansvärt nog observerades en­
dast en ökning på 2096 vid montering i lutning 1:600. Denna mås­
te justeras till 1:300 innan en Jöfo ökning nåddes. I detta läge 
har ett avsevärt gap mellan takfoten och rännans överkant bil­
dats. (46 gb)
Det rekommenderas att kapaciteten för en vågrät ränna skall an­
vändas vid dimensioneringen. Den ökande flödeshastigheten som 
beror på föreskriven lutning kommer sålunda att ge en beräk- 
ningsmarginal. (47 GB )
Vid svag lutning av hängrännan - 1:400 - ökar flödeskapaciteten 
med 40/j. Alltför stor lutning bör undvikas eftersom avståndet 
mellan takkant och hängränna kan bli för stort. (24 s)
En halvrund hängränna med maskerings skärm fungerar på samma 
sätt som hängrännor utan maskeringsskärm. Fördelen med en mas­
kerings skärm är att hängrännans lutning döljs. (24 S)
Rännor av aluminium skall, på grund av korrosionsrisken, alltid 
ufföras med lutning.
44
Rännor skall förses med ett fall mot utloppet, inte underskri­
dande :
För takfotsrännor 1:500
För lådformade rännor 1:200 (10AUS )
Lutningen “bör för grunda rektangulära rännor alltid vara stör­
re än 1:250. Ökning av rännlutningen utöver denna siffra ökar 
rännkapaciteten, men inga data finns tillgängliga som berör 
denna ökning. (4IAUS )
Gesimsrännor utförs med en minsta lutning av 1:75« (05 s)
En av de viktigaste faktorerna vid en lyckad hängränninstalla- 
tion är naturligtvis att byggnadskonstruktionen som sådan är 
horisontell. Detta ger då plåtslagaren som skall passa till 
rännorna åtminstone möjligheten att bestämma exakt hur* stor 
lutning han skall ge rännsystemet. (46 GB)
Med förbättrade sammansättningsmetoder och materialets naturli­
ga fördelar kan PYC-rännor därför sättas upp med tillit till mi­
nimalt fall, eller som arkitekterna ofta önskar horisontellt.
(46 gb)
I stor utsträckning beroende på konstruktionsskäl kan liten el­
ler ingen rännlutning erhållas på stora plantak. Varje lutning 
som kan erhållas hjälper för det mesta till att dränera rännan.
(47 GB)
45
Allt för ofta ges rännan för stor lutning och detta resulterar 
i att en stor öppning bildas mellan rännans bakkant och det ö- 
verliggande takets undersida. Regn som rinner ner i rännan kan 
då av vinden föras bakåt mot takfotsbrädan och orsaka avsevärda 
fläckar och allmän missfärgning. Mycket ofta kan takpannor hjäl­
pa till att komma över denna svårighet genom att man tillåter 
tillräckligt överhäng utöver takfotsbrädans liv för att sålunda 
sluta gapet vid ränninstallationens bakkant. (46 gb)
Nedböjning beroende på vårdslös installation eller efterföljande 
rubbningar genom stegar kan orsaka bakfall, vilket påverkar vat- 
tenföringen och förorsakar pölbildning. Opassande val eller fast­
sättning av rännhållare kan leda till sidolutning och därvid re­
ducera rännkapaciteten. (03 Gb)
Överdrivet fall på hängrännoma ökar nödvändigtvis inte flödes- 
hastigheten, vilket redan visats av tidigare forskare.(BRS II6, 
1958). Ett argument att sörja för en kraftig rännlutning har 
möjligen varit att metalliska material ibland besitter en viss 
böjningsbenägenhet i längdriktningen, som om rännsystemet satts 
upp horisontellt hade gett upphov till pölbildning. Med PVC-häng- 
rännor är möjligheten att erhålla en perfekt våglinje avsevärt 
mycket större eftersom varje konsol har en identisk form och 
rännmaterialet har en viss flexibilitet och kan inta konsolernas 
våglinje. (46 GB)
Takfotsrännan kommer emellertid inte alltid att förbli med det 
fall som den först fick då den sattes upp. (47 GB)
Flödesbelastning l/mi
Plödeskapacitet vid olika fyllnadsgrad för en 4" halvrund PVC- 
ränna, vid punkten för maximalt flödesdjup.
46
fFribord är en term som åsatts en rännas adderade djup, utöver 
det kalkylerat erforderliga, och är en säkerhetsfaktor vid ut­
formningen. Det användes ibland för att klara vågrörelser,som 
kan väntas öka sannolikheten för överfyllnad.
Där rännstorleken är utformad med olika risknivåer för överfyll­
nad anses denna säkerhetsfaktor inte erforderlig. Där utform­
ningen vidare hänför sig till maximala nederbördsintensiteter. 
kan det allmänt antas att vinden har föga inverkan. (4IAUS)
Fribord
För stora invändiga industrirännor föreslås att fribordet eller 
höjden över vattenytan upp till rännkanten skall vara 50 eller 
60 mm när rännan har maximal belastning. (47 G-B)
Enl. BBS är fribord vanligen tillräckligt för invändiga rännor.
En passande rännform erhålles genom att låta sidorna följa takets 
lutning och fortsätta med lutningen upp till den höjd som ger 
tillräcklig flödeskapacitet, samt sedan gå vertikalt uppåt för 
att erhålla ett fribord på 75 mm<> (02 GB)
Det anses att fribord i allmänhet kan försummas speciellt vid 
utformningen av takfotsrännor enligt här givna metoder.(4IAUS)
^ .
Enl i 
(196 
vågh 
ens
regn
att
100
gt en formel använd av Standard Association of Australia
3) kan vindar på 13 resp. 27 meter/sek vidmakthålla vatten- 
öjder på 12 resp 43 milimeter. Fastän det är osannolikt att 
vindstyrkan 13 meter/sek skulle sammanfalla med maximal 
intensitet bör vissa försiktighetsåtgärder vidtagas, såsom 
inberäkna ett fribord på 25 mm och kräva ett minimidjup på 
rnn för inre grunda rännor. ( 41AUS)
47
Ränndalar skall konstrueras så att de ger en definitiv ock obru­
ten lutning från en hög punkt till en låg, och i sträckningar 
som är så korta som möjligt mellan riktigt placerade utlopp. De 
skall konstrueras med en flat bottenyta av minst 60 cm bredd.
(04 US)
Försänkta ränndalar och gesimsrännor bör ur utförande- och ren­
görings synpunkt ej ha mindre bottenbredd än 350 mm. (05 S)
Fastän rännor enl. British Standard finns tillgängliga, bestäms 
formen på en ränndal ofta av taklutningen. Det är tillrådigt 
att göra rännans bottenbredd åtminstone 25-30 om för att göra 
det möjligt för en person att gå längs den i underhållssyfte.
(02 GB)
t “ 
Försänkta ränndalar medför ofta besvär ur bl.a. isbildningssyn- 
punkt. För att avhjälpa detta måste ibland speciella åtgärder 
vidtas. (05 S)
öv
48
Figuren visar fallets inverkan på avrinningskapaciteten för 
rektangulära rännor. Man kan notera att avrinningskapaciteten 
är fördubblad när lutningen ökat från 0 till 1:35? tredubblas 
vid en lutning på 1:7 och fyrdubblas vid lutningen 1:3»
(45AUS)
Relativ avrinningskapacitet
Rännlutning
49
Det kan genom fundamentala överväganden visas att om man har en 
slät, vågrät ränna är vattendjupet vid punkten för fritt utlopp, 
d.v.s. vid maximiflödet för ett givet djup, 2/3 av djupet vid 
den stillastående ändan. (47 gb)
För att erhålla viss marginal skall rännans djup vid den slutna 
ändan vara dubbelt så stort som flödesdjupet vid punkten för 
fritt utlopp. (47 G3 )
Den generella formel som gavs av BRS för beräkning av flödes- 
kapaciteten har stundom förenklats genom att antaga att vat­
tendjupet vid rännans utlopp är hälften av maximumdjupet. Gjor­
da observationer innehåller bestämningar av 56 profiler, av 
vilka några redovisas i nedanstående figur, som visar att det­
ta antagande överensstämmer bara för horisontella rännor. Vid 
lutning på. 1:50 och däröver har D/d, approximativt värdet 0,8.
M (45AUS)
kap 46 utformas och dimensioneras på sådant sätt att allmänna 
skyddshänsyn blir beaktade. De får sålunda inte vålla person­
skador på grund av för klena dimensioner eller olämplig upp­
sättning. (24 S)
50
Flödesprofiler för en rektangulär 6":s ränna vid flödesbelast- 
ningen 150 l/min. (45AUS)
RännlutningVattendjup, tum
3 1:20
Rännans längd
ningen 33 gal/mi
Hedanstående tabell visar det maximala flödesdjup i cm som upp­
mätts i en 6 meter lång ränna för varierande lutning och belast­
ning. (45AUS )
Ränntyp 
Rektangulär
Lutning Total flödesbelastning l/min
50 110 150 290
0 2,0 3,5 3,8 5,5
1:200 1,3 2,6 3,3 4,4
1:60 1,1 1,9 2,2 3,2
1:30 0,8 1,3 2,0 2,4
1:20 0,6 1,3 1,3 2,1
1:10 0,6 0,9 1,3 1,8
1:6 0,3 0,8 1,1 1,6
1:3,5 0,3 0,6 0,9 1,6
1:J0 1:25 1:201:100
Kvadraten på avrinningskapaciteten är proportionell mot sinus 
för rännans lutningsvinkel när denna är mindre än 0,3 , enligt 
Camps formel. (45AUs)
Vid större lutningar existerar för en speciell kanal med bestämd 
flödesbelastning, approximativt ett lineärt samband mellan mot­
svarande maximumdjup och kvadratroten ur sinus för lutningsvin- 
keln, enligt nedanstående diagram. (45AUS)
sm v
▼  o v/ x
Q= flödesbel 
b= rännbredd
b= 6, Q= 33 
b= 6, Q= 24
v-form Q= 11
123456
1/max flödesdjup, tum
53
För beräkning av vattenflödet i helt fyllda liggande ledningar 
används vid noggranna beräkningar Colebrooks formel, som vid 
cirkulära ledningar för vatten (10 C),och med tyngdkraften som 
enda drivkraft har följande utseende:
där
å2.\[Tj
q= vattenflöde (m^/s) 
d= invändig diameter (m) 
J= lutning (m/m) 
k= råhetskoefficient (m)
q= 6,95 • log 0,74.
\f rl J
Denna formel är till sin byggnad relativt komplicerad då den 
bl.a. framställs såsom en funktion av vattnets viskositet och 
rörväggens råhet. Viskositeten är i sin tur beroende av vatt­
nets temperatur, och råheten anges såsom den genomsnittliga 
(effektiva) tjockleken av råhet spart iklama mätt från den teo­
retiska släta rörväggen. Vid rörskarvama uppkommer emellertid 
alltid avsevärda ojämnheter, och med tiden bildas på ledningar­
nas inre väggar avsättningar. (25 S)
C
Instruktioner för underhåll.
Normalt bör hängrännor rengöras en gång årligen, men betydligt 
oftare i närheten av barr- och lövträd. (24 S
~srw^r~
Felaktigt utförd montering av hängrännsskarvar kan ge upphov 
till läckor med åtföljande dropp. (24 S)
Hill
54
Colebrooks formel har vid praktiska och teoretiska mätningar 
visat sig överlägsen och ger för sambandet mellan fyllnads­
grad, vattenföring och vattenhastighet grafiskt nedanstående 
diagram.
Ledningslutning °/oo
/=100 mm
/=200 mm
100 150
Vattenflöde, l/s
55
För endast delvis fyllda öppna regnvattenledare torde man utan 
större felaktigheter kunna tillämpa Coletrooks formel vid te­
räkning av vattenflöde och vattenhastighet, genom att multipli­
cera dessa värden för fylld sektion med erhållna procenttal ur 
diagrammet nedan.
Fyllnadsgrad h/d, %
Vattenföringskapaeitet Q delvis fyllt ^
Vattenhastighet
Q fyllt 
v delvis fyllt
v fyllt 1°
56
Dimensioneringsdiagram för liggande regnvattenledningar som funk­
tion av vattenflöde och ledningslutning, samt med vattenhastig­
het och ledningsdiameter som övriga ingående faktorer, (30 D)
(Fallrör kan dimensioneras enl ledningslutning 1:40)
Ledningslutning 
1:1000
1:500
1:200
1:100
1:40
1:20
1:10
Ml
3 10 20
Vattenflöde l/s
50 100 300
57
Vattenbelastningen som awattnas till en icke halv-cirkulär 
hängränna får inte överskrida den maximala belastning, som kan 
avvattnas till en halv-cirkulär hängränna med samma tvärsnitts- 
area. (3ICDI)
Rektangulära hängrännor har något högre awattningskapacitet, 
men bör ändå dimensioneras på samma sätt som halvrunda.(24 S)
Takrännor av rektangulärt eller annat polygonformat tvärsnitt 
kan ur kapacitetssynpunkt med säkerhet ersättas av en halv­
rund ränna om denna kan inskrivas i ovanstående rännform.
(40 US)
BRS (1963) kar behandlat trapetsformade och rektangulära, grun­
da rännor med ett måttförhållande bredd-djup större än 2:1. 
Dessa rännor användes ofta som invändiga ränndalar. En rekom­
menderad minsta bredd på 30 cm föreslås för att underlätta un­
derhållet, och så att rännorna blir grunda på små takytor.
(41AUS)
Eftersom de trapetsformade rännorna är grunda har det ansetts 
att den extra rännkapaciteten, som beror på de lutande sidorna 
kan tagas som en adderad säkerhetsfaktor, och den erforderliga 
storleken bestämmas på samma sätt som för rektangulära rännor.
(41AUS)
Relativt få experimentella data finns tillgängliga som kan an­
vändas vid utförandet av rännor med rektangulär eller trapet- 
soid sektion, (02 GB)
Ur hål.lbarhetssynpunkt är halvrunda rännor att föredraga
58
BES Digest 116 gär ett steg vidare vid betraktandet av rännut­
formningen genom att innefatta hörneffekten på rännflödeskapa­
citeten, Hörnen har i själva verket märkbart inflytande på rän­
nans flödesförlopp. Speciellt på rännor med lutning.
Då fördelarna med rännor som monterats horisontellt resp. med 
lutning vägs mot varandra med beaktande av hömeffekten, blir 
denna kapacitetsskillnad liten. (46 GB )
Följande tabell grundad på BHS:s undersökningar återfinnes även, 
med vissa mindre justeringar, hos Marley och Martin:
Vågrät ränna
Lutande ränna.
Skarpkantad rät vinkel
Höm inom 2 meter 20$: s reduktion
Hörn inom 2-4 meter 10}4:s reduktion
Avrundad rät vinkel (radie 25 mm)
Hörn inom 2 meter 10$: s reduktion
Höm inom 2-4 meter 5$:s reduktion
Skarpkantad rät vinkel
Höm inom 2 meter 25/0:s reduktion
Hörn inom 2-4 meter 12|$:s reduktion
Avrundad rät vinkel (radie 25 mm)
Höm inom 2 meter 25/a: s reduktion
Hörn inom 2-4 meter 12g-: s reduktion
Ovanstående värden gäller rännor med utlopp i ena ändan och höm 
före utloppet.
59
Längden har liten inverkan på flödeskapaciteten speciellt vid 
vågräta rännor. Effekten är något mer signifikant hos korta lu­
tande rännor. Således har en 6 meter lång sluttande ränna 8io 
mindre kapacitet än en liknande ränna av 15 meters längd.
Längden bestämmer emellertid den takyta som skall dräneras och 
därmed flödesbelastningen. (03 GB)
Här fallrören är placerade mer än 15 meter från varandra, skall 
storleken på rännan ökas med 25 mm för varje ytterligare 6 me­
ters intervall. Mr fallrören är placerade mindre än 15 meter 
från varandra kan en ränna med samma storlek som fallröret använ­
das såvida icke detta är mindre än / 100 mm. (04 US)
Den maximala rännlängden är begränsad, och väsentligen beroende 
av utvidgningskoefficienten, men också av:
Materialtjocklek 
Läge och konstruktion 
Infästning 
S olbe s trålning
Allmänna lokala förhållanden. (50 D)
Utrymme för expansion skall skapas genom att dela in rännan i 
sektioner. (10AUS)
Det föreslås att grunden för bestämning av längden mellan expan- 
sionsskarvama skall bero av resp metalls termiska expansion.
Det anses vanligtvis att en längd av c:a 15 meter utgör maxi- 
mun för galvaniserat stål. (10AUS)
Yolymvikt kg/dnr Längdutv.-koeff. SmältpunktMaterial
Förz. plåt 
Hostf.stålpl.
Kopparplå.t
Styv PVC
60
Kan inte överfyllnad längs rännan tolereras för en ränndal måste 
man därför sörja för vissa utvägar, t.ex. en överfyllnadsfördäm- 
ning i rännans ände, så att varje flöde utöver det dimensionerade 
kan avvattnas utan att komma i kontakt med byggnaden. (02 GB)
Breddavlopp är en säkerhetsfaktor, och skall installeras över 
varje utlopp. Mr de tas bort för att tillfredsställa arkitek­
toniska önskemål, skall tillägg göras för att öka storleken på 
ledningar och fallrör. Breddavlopp skall installeras högst 6" 
över takytan och under taksargen. (04 TJS)
För åstadkommande av erforderlig säkerhet mot för högt vatten­
stånd på plana tak erfordras breddavlopp eller annan anordning, 
som träder i funktion om ordinarie regnvattenavlopp sätts ur 
funktion p g a igensättning. Breddavlopp ges sådan höjd att vat­
tentrycket inte kan överstiga gränsen för vad takets tätskikt 
tål. Föreligger inte andra uppgifter bör breddavlopp anordnas 
så att de träder i funktion vid högst 70 mm vattenstånd. Bredd­
avlopp ansluts till markytan med rörledning eller på annat sätt 
så att fasad härvid ej missfärgas eller förstörs. Breddavlopp 
förläggs med hänsyn till vind- och solpåverkan, lämpligen till 
väst- eller sydfasad. (49 S)
61
Rännors funktion och prestation är ytterst beroende av ett 
flertal faktorer, där såväl rännlutning som hömeffekt in­
tar en elemäntar plats.
De flesta utvändiga rännor monteras idag av såväl tekniska 
som estetiska skäl horisontellt. För rännor monterade med 
lutning förefaller det rimligt att endast tillgodoräkna sig 
en del av den härigenom ökade flödeskapaciteten, då ett fler­
tal faktorer under installationens livslängd kan förorsaka 
ändring av dessa ytterst små, nivåskillnader. Oftast anser man 
det t.o.m. klokt att helt låta denna flödesökning vara en 
extra säkerhetsfaktor.
Fribord används normalt endast för invändiga rännor, och där­
för bör vid utvändiga rännor rännans bakkant monteras högre 
än dess framkant, så att vatten vid ev. överfyllnad ej onö­
digtvis väter ner fasaden.
Flödesprofilen minskar kontinuerligt mot rännutloppet på grund 
av den ökande vattenhastigheten, trots den succesiva vattenpå- 
fyllnaden. Det är av avgörande betydlese att utloppets utform­
ning tillåter vattenströmmarna att vid utloppet blandas, ändra 
hastighet och riktning, utan att verka hindrande på rännflödet, 
om en hög relativ effektivitet skall kunna uppnås.
62
UTLOPP -
UTFORMNING AV FÖRBINDELSEN MELLAN RÄNNA OCH FALLRÖR.
/3S ö
63
Det kan experimentellt visas, att vattendjupet över utloppet på 
ett plant tak inte får överskrida D/4, där D är utloppsdiameter, 
om virvelströmmar skall kunna undvikas. Yid större rännor kan 
dock vattendjupet tillåtas uppgå till D/3. (47 GB)
Vid större vattendjup fungerar utloppet som en mynning, och det­
ta tillstånd skall normalt undvikas. Mr man får mynningsflöde 
vid ett utlopp, måste detta förses med en djup mottagarlåda för 
att tillgodose det ökade momentet. (47 GB)
Om man tillåter en regnintensitet av 1,25 mm/min erhålles:
Rå = ÖBO D \J7 sq ft (1)
där RA = den dränerade takytan (sq ft)
D = utloppets diameter (tum)
hQ = vattendjupet vid utloppet (tum)
Formel (i) kan användas för att bestämma takytans utloppsarea på 
plana tak där parallella rännor med brunnar inte är föreskrivna, 
såväl som vid utlopp från större rännor. Begränsande faktorer är 
h = D/4 resp h = D/3. Genom insättning i (i) erhålles:
RA = 40 sq ft (2)
RA = 60 sq ft (3)
X 7l
Det kan ur grundläggande hydrologiska principer vidare visas, 
att diametern på ett vertikalt rör kan bestämmas för varje 
takyta enl formeln:
RA = 120 D5 sq ft (4)
Denna rörformel har markerats i diagrammet, ur vilket passande 
rördiametrar enkelt kan bestämmas för givna takytor. (47 GB )
64
Diagrammet nedan har gjorts upp för formlerna (i), (2) och (3)*
För att bestämma utloppets diameter på ett plant tak utan rän­
nor skall den övre delen av diagrammet användas. Om en gräns är 
utsagd för vattendjupet vid utloppet på ett plant tak skall 
linje A följas tills det begränsande djupet nås, följ sedan den 
linje på vilken vattendjupet är markerat. (47 G-B)
Diameter, tum
Vattendjup vid 
— utlopp, tum
Utloppsdiameter - plana tak 
— Utloppsdiameter - stora rännor
5000 10000 150002000
Projicerad takyta, square feet
65
En mottagare av lådform skall ha minst samma bredd som den ma­
ximala rännbredden och vara så lång att den hindrar rännflödet 
att kastas över lådkanten. Lådans överkant skall vara i nivå 
med rännans, utom då lådan placeras utvändigt på byggnaden, då 
den yttre lådkanten göres lägre för att kunna fungera som ett 
breddavlopp. (02 GB)
V 2^o
Ett lämpligt utförande för en utvändigt placerad mottagare av 
lådform visas i ovanstående figur, där den yttre kantens rekom­
menderade djup är H + 2/3 H , där H är det vattendjup som er­
fordras vid fallrörsinloppet, för att erhålla den nödvändiga 
awattningskapaciteten enl nedanstående tabeller. (02 GB )
66
Lådans längd "b ges av formeln:
där F = vattenytornas nivåskillnad 
H = rännans flödesdjup vid utloppet 
° (02 GB)
När en låda placerats inne på en taklängd, skall man räkna med 
ett separat värde på k för varje delrännlängd, som avvattnas 
till lådan, och de båda längderna ger adderade den totala läng­
den. (02 GB)
~fjrr1 2 rP
Placeringen av utloppet har stor effekt på flödeskapaciteten 
hos rännan, men när man bestämmer var på rännans längd som ut­
loppet skall placeras, måste man också ta utseendet och möjlig­
heten att knyta an till underliggande dräneringssystem under 
övervägande. .. ..... . _ Gb)
Med utgångspunkt från ovanstående överväganden har ett diagram 
utarbetats som ger den takyta, som kan awattnas till ett ut­
lopp med given diameter för olika vattenhöjd, under förutsätt­
ning att virvelrörelser inte förekommer. (02 GB)
TJtloppsdiameter, tum
Vattendjup vid
5000 10000 15000
Takyta som belastar utloppet (utan virvelrörelse), square feet
Ett motsvarande diagram har utarbetats för de fall virvelrörel­
ser uppträder. (02 GB)
Utloppsdiameter, tum
Vattendjup vid 
utloppet, tum
5000 10000 15000
Takyta som belastar utloppet (med virvelrörelse), square feet
69
Där rännan awattnas direkt i fallröret skall rörinloppet (el­
ler rännutloppet) normalt utformas så att det kan ta emot flö­
det från rännan utan att rännans flödesdjup ökar över nivån för 
fri uttömning. (02 GB)
Flödeskapaciteten hos en rännas utlopp skall vara minst lika med 
rännans tvärsektion. (40 US)
Rundkantade utlopp ger jämnare flöde än skarpkantade och detta 
har en markerad effekt på rännans kapacitet vid mindre utlopps- 
storlekar. (0? GB )
Formen på övergångén ränna-rör hade vid små utlopp viss effekt 
på ränhkapaciteten, runda övergångar gav högre kapacitet än 
kantiga. (4IAUS)
För falledningar är vid utvändig avvattning koniska ränntappar 
antagna som grund. För fallrörsinlopp med skarpkantade ränntap­
par tillätes endast halva belastningen. (29 CH)
Övergång mellan ränna och stuprör måste utbildas så, att inget 
vatten blir stående. Vid utanpåliggande rännor med normalt stup- 
rörsavstånd räcker det med en normal övergång mellan ränna och 
stuprör. Vid inneliggande rännor, framför allt med större tvär­
snitt, skall övergången vara tillräckligt stor och trattformigt 
utformad. ( )
70
Trattens utformning skall sörja för att den berakna.de avflödes- 
mängden föres in i fallröret. Med hänsyn till kontraktionskoef- 
ficienten, eller tänkbar nedsmutsning av skyddsgallret,t.ex. vid 
gallerkorgen rekommenderas en trattform ochtrattstorlek enl. 
nedanstående figur. Trattformerna kan naturligtvis variera (rät­
vinklig eller rund), viktigt är dock att avflödeskoefficienten 
uppgår till minst 0,9» (29 CH)
Böjai' på fallröret inom 1 meter från utloppet (h) reducerar 
utloppskapaciteten med 20 °/o, (29 CH )
Tvärsnittsytan på utloppet och fallröret kan vara mindre än rän­
nans, eftersom rännan knappast fylles vid utloppet och flödes- 
hastigheten märkbart ökar vid denna punkt. De fallrörsstorlekar 
som används är vanligtvis onödigt stora, och mindre storlekar 
kan användas utan att påverka rännans kapacitet. Om mindre fall­
rör används tenderar dessa att gå fulla under förhållanden med 
kraftig nederbörd, varför sammanfästningspunkter skall tätas för 
att undvika läckage. (03 GB)
n)
Att ge takbrunnama samma utformning som bensintrattar har är 
en logisk kullerbytta, ty bensintratten har ju den utformningen 
för att man ej skall spilla bredvid. (27 S)
Vattnet på taket rinner ner utan tratt precis som det alltid 
gjort från badkar, tvättställ, diskhoar o.d. (27 S)
71
Utlopp skall alltid förses med passande silar för att hindra 
partiklar att täppa till utlopp eller fallrör. Sila,ma skall 
göras av ett korrosionsheständigt material. (04 US)
I de lägst helägna ställena på takrännorna där dessa förenas 
med stupröret bildar två vattenströmmar i motsatta riktningar 
virvlar som försenar vattnets utrinnande genom stupröret.¥id 
användandet av de normerade dimensionerna på takrännor och stop­
rör bör man, som ett nödvändigt villkor för att vattnet snabbt 
skall rinna ut från takrännorna genom stuprören, beakta place­
ringen av ränntrattar enl nedanstående figur där takrännorna fö­
renas med stuprören. (38 PL)
När utloppet placeras mitt på en rännlängd, är rännkapaciteten 
bara hälften jämfört med om det placeras i rännans ände. Gene­
rellt är rännkapaciteten L^/L av det totala flödet, där L. är 
den längre delen av rännans totala längd L. (03 GB)
L1
Utlopp
Befintliga anvisningar är huvudsakligen inriktade på arbets- 
tekniska detaljer vid utförandet av utlopp, men även dimen­
sioneringen och flödesmönstret har väsentlig del i en opti­
mal installation. Kapaciteten kan genom en ogynnsam utform­
ning eller placering “bli kapacitetshämmande för hela awatt- 
ningsinstallationen.
Utloppet bör vara koniskt eller åtminstone avrundat, för att 
smidigt kunna överföra vatten till fallröret, och utan att 
rännans flödesdjup därvid ökas. Såväl en hydraulisk riktig pla­
cering som motverkande av virvelrörelser eller bildning av 
luftbubblor vid utloppet har märkbar inverkan på kapaciteten.
Eventuella silar bör utformas med vertikala slitsar i stället 
för hål, då dessa lätt sätts igen av löv och andra förore­
ningar på taken.
FALLRÖR -
ARBETANDE DELS MED FRITT FALL, DELS MED INLOPPET UNDER VATTENTRYCK,
Relationsbestämning mellan vattengenomgången i ett fallrör, dess 
diameter och dess fyllnadsgrad.
Wyly och Eaton betraktar vattenringen i ett delvis fyllt fall­
rör som en fast kropp, som förflyttar sig längs en vertikal 
(inner-)vägg.
De verksamma krafterna på denna ring är i detta fall dels kraf­
ten som tillkommer gravitationen (nedåt), dels kraften som till­
kommer friktionen mot väggen (uppåt). De bortser från tryckskill­
naden i den centrala luftkäman, som ovillkorligen är liten gen­
temot övriga krafter.
Formeln som ger ändhastigheten som funktion av genomgången och 
rördiametem kan skrivas:
V 2('^_) 2/5 (ra/s) 0)
c
där: V^_= ändhastigheten (m/s)
«e= vattengenomgång i ett rör (l/min)
Dq= innerdiametern för röret (mm)
Denna hastighet är konstant och uppnås ganska snabbt, och har 
verifierats experimentellt med större eller mindre framgång.
(14 b)
75
Slutlängd kallas den del av röret, från inloppspunkten räknat, 
under vilken hastigheten tilltar, alltså innan sluthastigheten 
uppnås. Den givna formeln med som funktion av sluthastighe­
ten kan skrivas:
V °»17 vt2 ("0 (2)
där L,= Slutlängd fm)
V^= Sluthastighet (m/s)
Man kallar den angivna våta sektionen i förhållande till den 
totala sektionen i ett rör för fyllnadsgrad, och får defini- 
tionsmässigt formeln:
e____ |__e
V S - 2
c D
c
där Fyllnadsgrad
. 2
Våt sektion (nmu
Total rörsektion (mm
Inv. rördiameter (mm)
Vattengenomgången skrives:
(14 B)
Sluthastigheten ligger på 2 å 4 m/sek och uppnås som regel efter 
1 till 3 meters strömning.
76
V Ve
Om V. och S i (4) ersätts med värden uttryckta i D och r ur 
(i) och (5)eerhålles formeln
Qe= 0,019 Xs^ Dc/3 (l/min) (5)
där Q = vattenflöde i ett rör (l/min)
D = invändig rördiameter (mm)
r = påfyllnadsgrad 
s
Denna formel ger nedanstående diagram med Q som funktion av Dq 
för olika värden på rg, (14 B)
77
Yid användning av detta diagram för takavvattning rekommenderas 
att fyllnadsgraden r_ inte överskrider 1/3. Denna rekommendation
är dock ej normerad.' (14 B)
Det är på "basis av talrika upplysningar i avloppslitteraturen 
valt att "basera regnvattendimensioneringen på helt fyllda ligg­
ande och på till en tredjdel fyllda rör. (33 DK)
5.000
0 < Û / 3 11 rrwp
_ _ _ J.
0 c m m
78
Riktningsförändringar från utloppet till fallröret stör inte 
utloppshastigheten tillbörligt. Om svanhalsens muff inte är 
fullt hopkopplad med utloppet kommer vattnet emellertid att 
rinna ut från skarven under toppbelastningen. Tillbehör komp­
letta med urtag för en "0"-ring av neoprene finns dock till­
gängliga. I de fall svanhalsar kan uteslutas vid utformningen 
av takfoten föreligger det mindre risk för blockering i fall­
rören vid utloppssammansättningama. (46 GB)
Om nedfallsrör utformas med en 45°:s böj inom ett avstånd av 
2 meter från inloppet minskas de belastande takytorna med
5 Ofo. (49 s)
Med hänsyn till att vattnet fryser i vinklarna på stuprören 
och möjlighten av att de lätt går sönder på dessa ställen rekom­
menderas en lodrät konstruktion av stuprören rakt genom friser 
och utbuktningar, så att de inte går över dessa i ett komplice­
rat system av knän och buktningar som dessutom vanställer bygg­
nadens fasad. (38 PL)
där man inte har några estetiska krav
79
Där den minsta användbara rännstorleken ger en stor överskjut­
ande flödeskapacitet, kan denna ibland användas för att redu­
cera fallrörsdiametem och därmed orsaka att rännans flödes- 
djup höjs utöver det vid fri uttömning. Utfonnningsdiagrammen 
nedan tillåter en färdig lösning på problemet genom inpass- 
ning. (O2 GB)
Först väljs en passande storlek på fallrörsinlopp för den av­
vattnade takytan, den lämpliga höjden (dvs vattendjupet vid in­
loppet) bestäms, och därefter kontrolleras vattendjupet vid 
rännans stillastä-ende ände. Om detta djup är större än ränn­
djupet (exklusive fribord) måste förfarandet upprepas med an­
vändandet av ett fallrörsinlopp av större diameter, men om flö­
de sdjupet är mindre än ränndjupet kan ett mindre inlopp prövas 
tills man når det minsta användbara. (02 GB )
80
Förhållandet mellan flödesdjupet vid utloppet och rännans maxi­
mala flödesdjup för överdimensionerde rännor med motsv. mindre 
utlopp och fallrör, (02 GB)
Avvattnad projicerad takyta
’ËotsvT^txIlatna yta vid fri uttömning
Maximalt vattendjup i rännan
Flödesdjup vid rännutloppel
81
Förhållandet mellan projicerad takyta och rännflödets varieran­
de dimensioner. (02 GB)
Vattenytans i rännan bredd, tum
80\ 100 120 140
Flödesarea vid utloppet, sq in
Projicerad takyta, square feet 10
82
För att stupröret skall kunna funktionera enligt sluten ström­
princip bör sikten vara av sådan art, att den av "Coriolis"- 
kraften orsakade strömvirveln förhindras, eftersom det annars 
suges in luft i röret med strömvirveln, vattnets volymvikt blir 
mindre på grund av luftbubblor och röret leder då icke den be­
räknade vattenmängden. (13 SF)
På grund av detta bör sikten vara heltäckt ovanpå och endast 
ha hål på sidorna. Dessutom bör den ligga i en fördjupning som 
är något djupare än siktens hål-försedda del. När denna för­
djupning är fylld med vatten och siktens alla hål kommit under 
vattenytan, kan den slutna strömningen börja. Taket leder vatt­
net med öppen strömning till fördjupningen, som således är 
fylld med dimensioneringsvattenmängden. (13 SF)
Utlopp. Skala 1:5.
Siktens hål böra vara av sådan storlek att de rosk, som kan 
gå genom sikten, även kan flyta genom röret. Vidare bör siktens 
motstånd vara tillräckligt litet då tryckhöjden ej får sjunka 
under ångbildningstrycket; ett stort motstånd i rörets början 
minskar nämligen kraftigt tryckhöjden. (13 SF)
83
Del av n o m o g ra m  fö r  rc a  
nering a v  fa l lr ö r  enl. I Xxrr
ngsberäkningar använt vid 
& Lundens metod#
L im e n s io -
•  vm m xa aa w m . ■  '
Q o-i ■ O x .
1 0 Q Q k /d (fö r tillrä ck lig t à to ra  J Îs ) “ *  
V -1 00 1 5 0 S 3 to
. . ! ■ * ! ■ ' > v  n r n 1 i4 "V W 1T H - ‘T I f ^ J’  t~ '*
V  -  lj/^  - tco o 3 0 0 JO O 2 0 3
/ ;>  ,, iO O O kp /rn s .. . kn  s 2 )Sw //m-.ö— - 'f r  *  t0 2 — v - ' !
*  % 4 M é S  m /$  *  m *: s
k — 0 ,0 2  à  0 ,05  m m  fö r n y va /sh ud fro r  
u ta n fo g j o . d y l
k  »  0 ,1 à  0 ,z m m  fö r o tta iie ro }e t.gch .jn r  
ro r m ed  sve tifo g , o . a  
k  1 0 ,2  a  0 ,5  m m  lö r n y tt g ju tjä rn , s tä t 
ce m ep t o . d y  i,
k  m  J  ä  2  m m  fö r ros ta ng rip e t  jä rn , S ilo . ’
O h yv lad « b ra d er, o , a jt. 
k  m2  à  5  m m fö r te ge  h o ch s te n m u r.
n  r  
to o
to \
IL U .U
J \ 5 0  2 0
l\ j -  v  > .
L \v
5 4  3
' iGGQ k/d « 2 0 ~/‘ ¥**
"ent
vH-
• -  \ \ •• v :
j-~ h
/Il
~ ?
/  /
Q e s
B e ok ta a v« n e ve ntu e ll d ia m e ter  
m in skn in g g e n om  ro s t o ch a v tag  ~  
r in ga r ä ven som  ve rkan a v sn a r  v  ~  
s lä tle n o . a n dra o jä m nh e ter  t
k-OM '
Ö M
'o
£
/O il O i
.id,
S ä 1 0 0  2 t
■ j L * - l *• ;— y  1  j - i J — V -  - L A - j i i
ö i Q s*J0 '6 m
5 ■ ’ fäs ur äg, T(r
k  /v '>  i;  O  / i . rW
s  #  > 3 W 3 -«  * « *» J -J  J
- f  r i '.^ ’3 •*  :  J  d rja r
v) iT , om S?i; < 2  *,
; v > J -  5 2 . cm  £ * '> $ ■ :
v . \ \ \ r
/In ö- 
/ : '
7 h d :
tfr
*£ 2 ‘O J f  /  y  o rd f , * » , /  v *-k *  t *  
id o gra m m e t p r  t  je r s- 
g a it ~ ku r*a n .t-  C .& s
' 0 ,o $  "
r (jy—'-JZ .
T XI
■  -  O fil
H ru
y gy  ~  iO *2 3 5 i y O "V  i J
liiULULi i j o i3 5 l ia 'L iU  Xi iM  l in u .m i.n .m U iL ix u .1 4  L in
I i 5 - l i ra  J 5
3 i.nlail.
to X : j
\ !
if- jO C C O S O C O 2 3 3 0 1 0 3 0 3 0 0 2 0 0 1 0 0 3 3 2 0 '..'. ’, 3 -3 2  / Vl
W 'IJ  J  2  ‘ IO ’1 1 J J  ^ x /Ö - j* |  5  ;J  2 A A W |f l \ j
; L a in ./ \ ! \ ; \
J J  £
C u e s u .s i C fit C P
“1 0 -‘ \S i 2
-Q&-
R e yn o ld s ' fa !-R e  - W  -10 l« 2 3 5  I 1 0 '«
__________:____ ___ Lx .l ij j .j l /l l
- < /> - ! ■
L ^ i i -  g  jä ^ S a !
~ (Z > "
m m H gO fa k
'5  1 0 / 2 tp Ä ?
1 .1 . T /1  1 .1  i  i - . i 1 i i i i i
^  S ia d : ja s
0  ^  la  H e ra n  ja
3 3 I /0'*^ 3 3 \ 1 0 '*2 3 5 \ 1 0 °
J
5 0 10 0  2 0 0 5 0 0 1 2  5 1 1
1 1 1 I. . . 1 1 1 i T ■  I I I I T
1 .1 1 1 1 r
_ _  a t (— kp/c jn 3)  
lQ s< Q o i Q u i C a s O .i O .i O .i 
J—.—l x j J—i—i—l  LxJ 1 ..1...1-11» i i . 1 .La
kW /m
O fi
s o m 'H t O s 1 2 5 1 0 2 0 ’S o ld o ' \L )cn ta t.is ka la r\
_______  _ _ _ iJ ? . I I i l I i l I ! l T , i I ! i 1  q c r b tjlt  o u c rs lk
'iu id tra  m e d u trh n in gs  g ra lltf ifâ r a it få  tillfö rd  p u m ps /fe k t!  |  b a rà kn in ga rJ ’i
3  !> /  1 0 S O JO 5 0 m £ 00 A V m  ’s \
L i- L i il I. J  . 1 . L Ï— L - .L . i . L . .1__ u 1 _ jJ _ L i.J _ i.L i . ! - . l j -l iI , ‘ i
I l I5 1 0  K
t* ' r / y r - r - t - ^ - i— t—  i y  1 f . 1 1 . *  4  3  2
/  rm rp r r r r p - r - f ■  . /(JJ /5 . ' •J '- J ju L L u L j-L L . i . , j. . lu j i i  i 1 1 1 ilö r lu ft —  3 0 Jo  J y  1 * " r  i > - r  l " " * " T rT T rT ,' r ’f ^
„M L _______ _ ____ .  , _ _ _ _ _ _ _ _ _ / / . . . . . . . . . . . . . .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . . m  ‘/kg T °ri- rö kg a s , 7 0 0 m m  H d
O .i 1/ T 3~  { ■ '  % 7 ~  '< ? / /  Q ös O .I O .i 0 .1 O s t 2
L ? /x - A - lL . | .. . j- , l. g  I i j  1 1 ,- ^ - ly J - l .J [x ,x ,J . / / r 4- rJ V ; / . . ir r lI - l ,J . , l l^ x r o T4 ^ J x 4 x L - iJ J J - î.
IO - Q  ~ 0 i Û 1 O i 0 / t
g /A l------ L i ._ L . l-J - - -- - i— L - .U ..  /_ J J J _ L l„  L  l .a .J . i .
p  fö r va tle r/a n ga —  4 0
I 1 1 1 i i TM
84
Kravet på en takbrunn är indirekt;, act den per kvadratmeter 
takyta skall överföra 0,02 1 vatten/sele till fallröret. (44 N)
Kapaciteten beror delvis på eilen? lors» och storlek, och kan 
bli reducerad när löv och större partiklar blir liggande på 
silen och hindrar utflödet. Kapaciteten kan också teoretiskt 
reduceras genom insnörpning och ti 11stoppning av fallröret.
Är takbrunnen och ledningsnätet för övrigt i ordning beror kapa­
citeten på inloppets form och storlok. En injektorform ned mot 
fallröret ger antagligen störst kapacitet. Utloppsröret av 110 
mmS3 PVC på nedanstående takbrunn bidrager sannolikt också till 
att öka kapaciteten för mindre avloppsdiametrar. (44 n)
Förlängn rör 110 mm
Fallrör 100 mm
Takbrunnens maximala vattenföring inträffar vid maximal sug- 
höjd och största möjliga fallrör. Tvärsnittet kan i praktiken 
dock hli alltför stort, varvid sugverkningen reduceras, efter­
som ledningen inte fylles med sin maximala vattenmängd. Huru­
vida tvärsnittet "blir för litet i förhållande till takbrunnens 
vattenföring, bestäms först och främst av fallrörets höjd och 
den sugverkan som därvid uppstår. (44 n)
Vid cirka 10 meters sughöjd får man den minsta fallrörsdiame- 
tern för en given takbrunn. Brunnens kapacitet anges dock vid 
maximal vattenföring för ett 3 meter högt rör (min. fallhöjd), 
när detta går fullt och har största möjliga diameter. (44 n)
Kapaciteten minskar märkbart när vattenståndet på taket sjun­
ker under 20 mm:s höjd (vid utloppet). I praktiken leder detta 
till att awattningssystemets kapacitet bara kan utnyttjas när 
taklutningen ar tillräcklig för att samla upp vatten av 20-100 
mm:s höjd.Cirkelrörelser i vattnet märktes vid en höjd på 20-40 
mm. Det högsta värdet gäller för rör med 110 mm:s diameter, och 
silen synes inte hindra vattenströmmen vid inloppet i större ut­
sträckning. (44 n)
Kapacitet för takbrunnar enl ovan: f 50 mm = 8 l/s
/ 75 mm = 18 l/s
/ 110 mm = 16 l/s
Man ser att 75 mm är den diameter, som ger störst kapacitet. 
Det är sannolikt att ett inlopp med större utloppsrör än fall­
röret hade givit större kapacitet för 110 mm:s brunnen.(44 N)
I handboken^Bygg anges att en takbrunn med 4" utlopp kan awatt- 
na 50—165 in tak. I Kommunaltekniska Föreningens rekommendatio­
ner är bolinerna än lösare. Där kan en 4" brunn awattna 50-250 
m tak. Något striktare uppgifter finns i Förenade Taks broschy­
rer, som anger 150-250 m . (27 S)
Vare sig Förenade Taks broschyr eller ovannämnda handböcker har 
dock ej den anknytning till-verkligheten som nyttiga handböcker 
bör ha. I rikets huvudstad är det ej handboken Bygg, som är lag, 
utan vad rörinspektionen tycker. De tycker att ett 4" utlopp får 
awattna 250 m , ett 5" utlopp 350 m och ett 6" ipla 500 m , 
men rörinspektionen i Solna tillåter endast 100 m -per 4" utlopp.
(27 S)
Skyfall är inte något problem ens för det takbrunnslösa horison­
tella taket. Ett bekymmer skulle eventuellt vara Rikets mesta 
regn under 1 dygn. Statistiken säger då 237 mm, eller c:a 1 cm 
stigning per timme på ett horisontellt tak utan brunnar. Det blir 
mindre än 2 mm stigning på 10 min. Klok som ni är har ni redan 
insett, att det ej är rörets sväljförmåga utan fastmer silens, 
som är avgörande för en brunn utan lock. (27 S)
2
Vid ett försök fyllde man upp så mycket vatten på en 1400 m 
takyta med EN dylik brunn, att det stod ett par centimeter ovan­
för silens överkant. Man kunde konstatera, att vattnet sjönk med 
4 mm/min ned till silens överkant. När sedan silsidoma övertog 
vattenslukningen sjönk vattnet 3 mm/min. De vid försöket närva­
rande insåg; hur ofattbart DUMMA de hittills varit, 4" röret tog 
emot mer än dubbelt så mycket och silen en och en halv gång så 
mycket vatten som fallit vid Rikets mesta regn. (27 S)
87
Allmänt kan sägas att utloppets utformning och storlek är avgör­
ande för fallrörskapaciteten, som dessutom beror av rörets place­
ring och därmed det funktionsschema röret har möjlighet att följa.
Fallrör som tillåter att en vattenbassäng vid häftiga regn till­
fälligt ansamlas på taket har, med hänsyn härtill kunnat ges av­
sevärt mindre dimension än normalt, hen kostnadsbesparing detta 
minskade antal rör och takbrunnar medför, äts dock totalekono- 
miskt sett sannolikt upp av kostnader i samband med breddavlopp, 
oftast med fallrör, som måste komplettera installationen, samt 
av de ökade krav på takytans tätskikt, som nu måste tåla vatten­
tryck upp till dessa breddavlopps nivå.
Fallrör anslutna till normala hängrännor utan möjlighet till vat- 
tenackumulering måste dock alltjämt i huvudsak dimensioneras som 
frifallsrör.
hen mest radikala lösningen i fråga om fallrörsdimensionering är 
naturligtvis att inte installera några fallrör alls, utan låta 
vattnet fritt lämna utkastama, eller att helt enkelt tillåta, en 
klimatstabiliserande vattenbassäng på taken, vilken tidvis kom­
mer att vara uttorkad, såvida inte en artificiell påfyllnad äger 
rum.
Trots alla pompösa tal från ws-industrin om deras påstådda in­
tresse för forskning och framsteg och trots de många miljoner 
som Byggforskningen numera årligen får har icke ett enda litet 
försök gjorts för att utröna hur många takbrunnar ett tak behö­
ver. (27 S)
88
DIMENSIONERANDE NORMER FÖR TÄKAWATTNING -
El PRESENTATION OCH JÄMFÖRELSE.
Följande sidors övre del återger ograverat resp källas uppgif­
ter, vissa ränn- och fallrörsdimensioner ha.r dock utelämnats på 
grund av oproportionellt rikhaltigt sortiment.
Lämnade uppgifter förutsätter då intet annat säges, raka, halv­
runda rännor med ändutlopp, takytans horisontella projektion samt 
en riktig installation och regelbunden rensning av systemen. Pa­
rentes kring den dim regnintensiteten innebär att uppgiften häm­
tats från annat håll, och saknade uppgifter har slutligen marke­
rats med -
1 cm = 0,39 in 1 m2 = 10,75 sq.ft
1 in = 2,54 cm 1 sq.ft = 0,093 m2
1 1 = 0,22 gallon
1 gallon = 4»54 1
1 cm2 = 0,155 sq.in 
1 sq.in = 6,452 cm2
Sidornas undre del redovisar en schematiskt jämförande ansats
mellan olika källor, sedan följ korrigeringar vidtagits:
1, Överföring till en gemensam dim regnintensitet, vilken 
har förutsatts direkt proportionell mot avvattnad area. 
Det valda värdet 1 mm/min utgör aritmetiskt medelvärde 
till samtliga i jämförelsen ingående normerade intensi­
teter, något som torde minimera ev sekundära felkällor.
2, Dim frekvens och skurlängd har ej ansetts vara primärt 
relevanta faktorer, då dessa ingår i intensitetsvärde- 
na som den överfyllnadsrisk normförfattaren anser sig 
kunna tolerera (beroende på klimat, fasadmaterial,bygg­
nads typ osv).
3, Jämförelsen avser horisontella rännor. Då viss rännlut­
ning krävts har däremot angiven kapacitet minskats med 
10 - 2CF/0, I de fall lutningen endast rekommenderats,har 
denna helt ansetts utgöra en extra säkerhet mot överfyll- 
nad.
4, Eftersträvad enhetlighet vad beträffar måttet på olika 
profilers storlek har medfört att denna genomgående ut­
tryckts i area.
5, Diagrammets begränsade mätområde har i några fall med­
fört uteslutning av vissa värden, tendensen har därmed 
dock ej förändrats.
Ränna, halvrund
Diameter mm„ : 50 75 100 125 150
Rännarea cm" : 10 22 40 61 88
Fallrör, runt
Diameter mm : 50 75 100 125 150
Rörarea cm" : 20 44 80 122 175
91
SAFAts normblad BI 859.311 och BI 859.51, Finland
Dim. regnintensitet :(1,2 mm/min) 
Dim. frekvens :
Dim. skurlängd :
RÄNNOR
Rännform : Halvrund
Rännlutning : Ett fall på 1:200 ... 1:100 rekommenderas
Rännstorlek diam mg : 105 145 240
Awattnad takyta m : 52 109 297
..2 2Anmärkningar : 1 cm rännarea motsvarar 1 m takyta. Gäl­
ler även rektangulära hängrännor.
F A L L R Ö R
Rörform : Rund
Rörstorlek diam mnu :________ 73 100 153
Awattnad takyta m : 84 156 368
2 o
Anmärkningar : 0,5 om rörarea motsvarar 1 m takyta.
2
Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
92
Förskrifter vedr^rende afl^b fra ejendomme, Danmark
Dim, regnintensitet :(0,8 mm/min) 
Dim, frekvens :
Dim, skurlängd :
RÄNNOR
Rännform 
Rännlutning 
Rännstorlek diam mm,
Awattnad takyta m
; Halvrund
75 100 125 150
s 40 80 120 180
2 2
Anmärkningar s 0,5-1,0 cm rähnarea motsvarar 1 m takyta.
Den större arean används vid branta tak 
och vid tegeltak.
FALLRÖR
Rörform s Rund
Rörstorlek diam mm ^ : 70 80 1 00 1 25
Awattnad takyta ms 30 100 250 400
Anmärkningar :
Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
93
N e u f e r t  E r n s t ,  S T Z - M e t a l l  i m  B a u w e s e n ,  1 9 6 3 »  V a s t - T y s k l a n d .
D i m ,  r e g n i n t e n s i t e t  :  0 , 9  m m / m i n  
D i m ,  f r e k v e n s  :  1  g å n g  p e r  å r
D i m ,  s k u r  l ä n g d  :  1 0  m i n
R Ä N N O R
R ä n n f o r m
R ä n n l u t n i n g  
R ä n n s t o r l e k  d i a m
H a l v r u n d
1 2 0 130 150 1 8 0
A w a t t n a d  t a k y t a  m “ 40-60 60-90 90-125 125-17
A n m ä r k n i n g a r  :  V i d  i p j i n d r e  t a k y t o r  g g l l e r  p r e l i m i n ä r t  0 , 8 -
1  c m  r ä n n a r e a  p e r  m  t a k y t a ,  T i l l ä g g  p å  
r ä n n a r e a n  m e d  g ö r e s  v i d  a n v ä n d n i n g  a v  
u t v ,  r e k t a n g u l ä r a  r ä n n o r ,  v i d  i n v ä n d i g a  
r ä n n o r  g ö r e s  t i l l ä g g  p å  1 0 C Ç & .
P A L L R Ö R
R ö r f o r m  :  R u n d
R ö r s t o r l e k  d i a m  m m , ,  :  7 6  8 7  1 0 0  1 2 0
A v v a t t n a d  t a k y t a  m  :  5 0 - 9 0  60-100 9 0 - 1 2 0  1 2 0 - 1 8 0
A n m ä r k n i n g a r  :  Ö v e r s l a g s m ä s s i g j j  b e r ä k n a s  s t u p r ö r s a r e a n
e n l  r e g e l n :  1 c m  r ä n n t v ä r s n i t t  m o t s v a r a r  
0,9 c m  s t u p r ö r s a r e a .
A w a t t n a n d e  a r e a  c m ,  
s o m  f u n k t i o n  a v  a v ­
v a t t n a d  t a k y t a  m  .
94
DIN I846O, Väst-Tyskland
Dim. regnintensitet 
Dim. frekvens
Dim. skur längd
: 0,9 mm/min 
i 1 gång per år 
: 10 min
RÄNNOR
Rännform
Rännlutning 
Rännstorlek diam ram.
: Halvrund
: -
s 120 150 150 180
Awattnad takyta nT s 4O-7O 60-100 80-150 120-190
Anmärkningar : Översl^gsmässiga erfarenhetsvärden på 0,7- 
1,15m takyta per cm rännarea ligger till 
grund för tabellen.
FALLRÖR
Rörform
Rörs tor lek diam mm «
: Rund 
: 76 87 100 120
Awattnad takyta m“ î 6-50 50-120 100-200 I5O-3OO
Anmärkningar t Vid större takytor rekommenderas 
nare dimensioneringsberäkningar.
noggran-
2Awattnande area cm, 
som funktion av av- 
vattnad takyta m .
95
Przeclad Budowlany Nr 2, 1954, Polen
Dim, regnintensitet ; 0,8 mm/min 
Dim. frekvens : 1 gång per år
Dim. skurlängd s 10 min
Värden enligt STZ-Me- 
tail im Bauwesen, Neu- 
fert, 1963
RÄNNOR
Rännform : Halvrund
Rännlutning s
Rännstorlek diam mm, : 100 120_______ 140 180
Avvattnad takyta ms 80 115 145 255
Anmärkningar s
PALLRÖR
Rörform : Rund
Rörstorlek diam nrm^ : 85 100 120 150
Awattnad takyta ms 80 115 145 255
Anmärkningar s
96
March GJW, The practical sizing of FTC eaves gutters, 1968, 
England
Dim» regnintensitet 
Dim. frekvens 
Dim• skurlängd
: 1,25 mm/min 
: 1 gång på 2 år
: 5 min
RÄNNOR
Rännform 
Rännlutning 
Rännstorlek diam m,
Nominellt
Yågrät
76
halvrund
102 114 127 152
Awattnad takyta t—m 47 110 142 1 él 340
Amärkningar : Awattnad takyta® verklig takyta
FALLRÖR
Rörform !
Rörstorlek n :
Awattnad takyta m :
Anmärkningar : Dim. av rör har ej behandlats
Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
ft -7
The sizing of rainwater outlets pipes and gutters, 1964, England
Dim, regnintensitet : 1,25 mm/min 
Dim, frekvens î 2 år
Dim, skurlängd s 5 min
RÄNNOR
Rännform 
Rännlutning 
Rännstorlek diam nn^
Awattnad takyta in
: Halvrund, plåt 
: Vågrät 
-* 75 100 125 150
s 20 40 70 110
Anmärkningar s Kapacitetsvärden anges även för andra
rännmaterial.
PALLRÖR
Rörform : Rund
£-ö.r3.torlek mm mg-:_____ 52____ 15______122_____ 125
Awattnad takyta m : 60 l6Ö 320 56O
Anmärkningar t Ovanstående värden förutsätter avrundad
ränntapp.
2Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
Norme Française P 30-201, 1948, Frankrike.
Disa. regnintensitet : 3 mm/min
Dim. frekvens : -
Dim. skurlängd :
RÄNNOR
Rännform : Halvrund
Rännlutning g : 1:500
Rännstorlek area c% :_______ £0_____80_____110_____135 155
Awattnad takyta m T 2Ö 4Ö 6Ö 80 100
Anmärkningar : Ovanstående värden bör för rektangulär
rännsektion ökas med 10fé> och för trian­
gulär med 20fo,
PALLRÖE
Rörfora : Rund
Rörstorlek diam mm0_:______________ JQ_____SÛ_____1ÛQ_____120
Awattnad takyta m“ : 28 38 50 79 113
Anmärkningar s Förses röret med en större koniskt formad
ränntapp ökar kapaciteten med omkring tßfo»
99
National Building Code of Canada, 1965, Canada,
Dim, regnintensitet : 1,67 mm/min 
Dim, frekvens : 10 år
Dim, skurlängd : 15 min
RÄNNOR
Rännform : Halvrund
Rännlutning : 1s 200
Rännstorlek diam m% : 75 100 125 150 175 200
Awattnad takyta m : 16 34 58 8§ i 36 185
Anmärkningar : Kapacitetsförhållande för lutningar 1:200,
1:100, 1:50,resp 1:25 är 100, 140, 200
resp 285$.
F A L L R Ö R
Rörform : Rund
Rörstorlek diam mm^ :________ 50 65 75 100 125 150
Awattnad takyta m : 67 120 205 430 805 1255
Anmärkningar :
Awattnando area cm, 
som funktion av av­
vattnad tal-yta m .
100
TJS Department of Commerce, National Bureau of Standards, Report 
BMS66 ”Report of Sub-Committee on Plumbing,” 1940, USA.
Dim. regnintensitet : 1,67 mm/min 
Dim. frekvens î
Dim. skurlängd s
RÄNNOR
Rännform : Halvrund
Rännlutning : Vågrät
Rännstorlek diam mm, ? 75 100_____125 150 200
Awattnad takyta m : 16 34 58 90 185
Anmärkningar : Större rännlutning än 1:200 ökar kapaci­
teten
P A L L R Ö R
Rörform : Rund
Rörstorlek diam mm a ; 50 75 100 125 150
Awattnad takyta m : 47 140 290 500 780
Anmärkningar :
Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
101
Bygg-Ama 1965, Sverige
Dim, regnintensitet :(0,8 mm/min) 
Dim, frekvens :
Dim, skurlängd :
RÄNNOR
Rännform 
Rännlutning 
Rännstorlek diam mm
Halvrund
1 j200
105 120 150
Awattnad takyta m 50 100 200
Anmärkningar Rännor av annan utformning 
svarande tvärsnittsyta som 
rännor vid samma yta.
ges minst mot- 
för halvrunda
P A L L R Ö R
Rörform
Rörstorlek diam mm ^
Rund
75 87 100 111 125 137
Awattnad takyta m“ 50 100 150 200 300 400
Anmärkningar : Stuprör "bör anbringas med högst 20 meters
inbördes avstånd.
102
Sveriges Standardiseringskommision, SIS, Sverige
Dim. regnintensitet : (0,8 mm/min)
Dim, frekvens :
Dim. skurlängd :
EÄOOR
Rännform Halvrund
Rännlutning Vågrät, korroderande rännmaterial 1 s200
Rännstorlek diam mip, 107
K
'n
O
J 155
Awattnad takyta nT 50 100 2ÖÖ
Anmärkningar
PALLRÖR
Rörform : Rund
Rörstorlek diam mmr, ;_______ 75 87 100 111 125 137
Awattnad takyta m^ : 50 100 150 200 500 400
Anmärkningar :
Avvattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
103
Leitsätze für Abwasser-Installationen, Schweiz.
Dim. regnintensitet : Region 1 = 2 mm/min 
Dim. frekvens : 10 år
Dim, skur längd : 5 min
RÄNNOR
Rännform :
Rännlutning :
Rännstorlek_______^ :
Awattnad takyta in :
Anmärkningar s Dim, av rännor har ej behandlats
F A L L R Ö R
Rörform : Rund, inv
Rörstorlek diam mm, ;_______ SO 75 100 125 150
Awattnad takyta m : 60 Ï77 ^80 6Ô0 Tuff
Anmärkningar t Värdena på awattnad takyta är beräknade
efter en avrinningskoefficient k=0,9»som 
motsvaras av bl.a. tegeltak.
Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
104
Martin K.G.,Sizes for gutters and downpipes, 1965» Australien.
Dim. regnintensitet : 1,25 mm/min 
Dim. frekvens :
Dim. skur längd : 5 min
RADNOR
Rännform : -
Rännlutning : Horisontell
Ränns torlek area cgi :________ ££_______ 25_______ 133.________238
Awattnad takyta m : 47 93 186 372
Anmärkningar : Uppgifter hämtade ur kontinuerligt dia­
gram.
FALIRÖH
Rörform : Rund, inv
Rörstorlek diam mm^ '•_________22____________ 25____________ 100
Awattnad takyta m : 170 420 700
Anmärkningar : Uppgifter hämtade ur kontinuerligt dia­
gram.
Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
105
Röserud,Tore, MB, Norge
Dim» regnintensitet 
Dim. frekvens 
Dim. skurlängd
: 1,2 mm/min 
: 30 år 
: 10 min
RÄNNOR
Rännform :
Rännlutning :
Rännstorlek ^ :______ __________________________
Awattnad takyta m :
Anmärkningar : Dim. av rännor har ej bearbetats
PA1LRÖR
Rörform î Rund, inv.
Rörstorlek diam mm^ :________£2_____^0_____£0___ 75
Awattnad takyta m : 100 200 400 800
Anmärkningar : Ovanstående värden förutsätter en speciell
utformning av rännutloppet.
Awattnande area cm, 
som funktion av av- 
vattnad takyta m .
106
VA-norm Statens Planverk, 1969, Sverige
Dim, regnintensitet 
Dim, frekvens 
Dim, skur längd
: 0,8 mm/min 
: 1 gång på 2 år. 
s 10 min
RÄNNOR
Rännform :
Rännlutning : Vågrät, korroderande rännmaterial 1:200
Rännstorlek ^ ;
Avvattnad takyta m :
Anmärkningar Taklutning
27
45C
Rännar^a per m takyta 
0,4 cm„
0,5 cmg 
1,0 cm
P A L L R Ö R
Rörform Rund» inv.
Rörstorlek diam mm« 50 75 100
Avvattnad takyta m“ 100 (200) 
(400)
200 (500)
(1000)
200(5
(1
Anmärkningar * Värdena angivna inom parentes gäller för 
speciell utformning av rännutloppet.
Awattnande area cm, 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
107
I samlingsdiagraminen har för rännor och fallrör markerats vär­
denas totala spridning, det 50 °/o-±ga. konfidensintervallet och 
det aritmetiska medelvärdet.
Teoretiskt borde resultatet, efter de utförda korrigeringarna, 
bli en och samma linje. Den stora spridning som förekommer tor­
de kunna tillskrivas olika författares divergerande åsikter om 
fysikaliska, faktorers inverkan.
De 50 70-iga intervallen är något ocentrerade i förhållande till 
resp medelvärde, men visar dock en god sammanhållning för mind­
re areor, medan variationerna ökar till c:a 50 vid 100 cm .
Randvärdena saknar till stor del övertygande bakgrund, men undan­
tag finns, då omfattande tester givit belägg för en kurva som vi­
da skiljer sig från ansamlingen av värdepar.
Det finns, delvis med stöd härav, ingen anledning att förmoda,att 
värdena inom konfidensintervallet skulle vara tidsenligt relevan­
ta. Snarare uttrycker de en gemensam osäkerhet vad beträffar så­
väl toeretisk bakgrund som praktisk funktion och prestation.
Då skillnaden i dim regnintensitet och därtill hänförbar dim 
frekvens överförts till en differens i avvattnad takyta, er- 
hålles genom diagrammen således ett mått på den flödeseffek- 
tivitet olika normer tillåter.
108
F A L L R Ö R
Sammanfattande diagram 
för fallrör arbetande 
med inlopp under vat­
tentryck.
F A L L R 0 R
Sammanfattande diagram 
för fallrör arbetande 
med fritt fall.
RÄNNOR
Sammanfattande diagram
för rännor
109
OSMA. FVC system, Sverige.
Dim, regnintensitet : (0,8 mm/min) 
Dim, frekvens :
Dim, skurlängd :
RÄNNOR
Rännform : Halvrund
Rännlutning : Hängrärmor "bör monteras med fall 1:300
Rännstorlek diam mxq :________7^____________ 113___________ 130
Awattnad takyta m : 36 (18) 84 (42) 168 (84)
Anmärkningar : Värdena inom parentes anges för takfall
över 25 «
F A L L R Ö R
Rörform : Rund
Rörstorlek ^ :
Awattnad takyta m^ :
Anmärkningar : ”Rören har tillräcklig kapacitet för att
alltid utan svårighet kurrna ta upp det 
vatten som kan tillföras från 3”>4l‘" och 
6" hängrännor under alla förhållanden?
110
Plastmo PVC system, Sverige
r\ Dim, regnintensitet 
Dim, frekvens
Dim. skur längd
(0,8 mm/min)
RÄNNOR
Rännform
Rännlutning 
Rännstorlek diam np
Halvrund
"Större längder bör ha lutning mot utloppet"
102 120 144
Awattnad takyta nT 65 (56; 135 (80; 240 (110;
Anmärkningar Siffrorna inom parentes anger motsvarande 
uppgift er, vilka förekommer i en annan bro­
schyr för samma märke.
PA11RÖR
Rörform
Rör storlek fl-i»™ mm -
Rund
75 90 110
Awattnad takyta m“ 50 (94) 110 (153) 200 (198)
Anmärkningar
111
Renyl FVC system, Sverige.
Dim. regnintensitet : (0,8 mm/min)
Dim. fr elevens : -
Dim. skurlängd : -
RÄOOR
Rännform 
Rännlutning 
Rännstorlek diam mm,
Awattnad takyta m
Halvrund
1 s 200 rekommenderas
125
130
Anmärkningar : Dim, enl, Bygg-AMA:s råd och anvisningar
F A I, LRÖR
Rörform : Rund
Rörstorlek diam mm^ : 74 117
Awattnad takyta m^ : 137 2^6
Anmärkningar : Stuprör bör placeras med högst 20 meters
inbördes avstånd. Dim enl. Bygg-AMAss Råd 
och anvisningar.
150
2 2
Awattnande area cm, cm
som funktion av av­
vattnad takyta m . 100
50
0
112
Sanyl FVC system, Sverige.
Dim. regnintensitet :(0,8 mm/min) 
Dim. frekvens :
Dim. skurlängd :
RÄNNOR
Rännform : Halvrund, nominellt.
Rännlutning : -
Rännstorlek diam mm, : 105___________125___________135
Awattnad takyta m : 67 $5 1Ö4"
Anmärkningar
2 2 
: 0,9 cm rännarea motsvarar 1 m
tumregel.
takyta,
PA1LHÖS
Rörform : Rund
Rörstorlek diam mm : 75 90 110
Awattnad takyta m“ : 94 133 198
Anmärkningar : 0,4 cm rörarea motsvarar 1 m takyta,
tumregel.
Awattnande area cm' 
som funktion av av­
vattnad takyta m .
300
113
Redovisningen av den tekniska bakgrunden för det dussintal pre­
fabricerade system, företrädesvis av FVC, som saluförs i landet 
är mycket ofullständig beträffande kapacitetspåverkande fakto­
rer, rännlutningseffekt, beräkning av takyta, precisering av 
mått, osv. Fabrikanternas intresse och förmåga tycks hittills 
helt ha ägnats utvecklingsproblem rörande längdutvidgning med 
tillhörande skarvning och montering, samt färgsättning och ver­
bal framställning’ i reklamsyfte.
Metoderna för bestämning av ränn- och fallrörsdimensioner va­
rierar kraftigt, från hänvisningar till Bygg-Ama, till helt o- 
lika egna rekommendationer. Tillsynes helt bekymmersfri för 
byggherren är metoden: "skicks in taket till oss, och vi retur­
nerar det försett med rännor och fallrör av lämplig dimension", 
vilken även har sina företrädare.
Ränn- resp fallrörseffekt för de slumpmässigt utvalda fabrika­
ten framgår av diagrammen, där normernas 50 ';o-iga konfidensin- 
tervall inlagts som jämförelse. Intrycket blir, som väntat, en 
rådande ängslighet och osäkerhet. Resultatet borde genomgående 
uppvisat effektiva system, då tester visat att såväl material­
egenskaper, som ofta den hydrauliska utformningen överträffar 
tidigare hantverksmässiga regnvatteninstallationer.
Man borde, speciellt med tanke på en ökande marknadsandel, kun­
na krävs, en enhetlig tillåten prestationsförmåga för dessa sys­
tem, fastlagd av en oberoende institution, som med en jämförel­
sevis enkel apparatur testar och varudeklarerar varje system 
före marknadsföringen.
114
SLUTORD.
115
Awattningsnormeringen har från början kommit på olycklig mel­
lanhand, mellan avlopps- och byggnadsteknik, och kanske kan 
dess hittills styvmoderliga behandling delvis förklaras härav.
Kvaliteten på de data, som utgör bakgrund t ex till rännors och 
fallrörs flödeskaraktäristika varierar avsevärt, alltifrån sche­
matiska tumregler till högst komplicerade diagram och formler. 
Man kan också skönja en allmän tendens att normera trivialite­
ter, något som utgör ett underkännande av vanligt smit förnuft. 
Det är under sådana förhållanden inte anmärkningsvärt att man 
oftast upplever en känsla av splittring och misstänksamhet, och 
därför helt litar till sin egen instinkt.
En analys av rådande förhållanden leder en att misstänka att 
många officiella normer utformats genom begångna misstag, in­
te genom seriös, framsynt forskning. Konsekvensen härav har blia- 
vit att installationerna ängsligt gjorts alltför generösa, jäm­
fört med den effektivitet man lätt skulle kunna uppnå med en 
korrekt, teoretisk bakgrund.
Awattningsproblemen inskränker sig inte längre till "rännor 
och fallrör", och dot vore sannerligen på tiden, att de norme­
rande institutionerna insåg detta, och. inte längre försvårade 
den tekniska utvecklingen på området, utan i stället omarbeta­
de sina rekommendationer så, att de kunde vara till hjälp även 
vid nutidens normalt avancerade och integrerade lösningar. 
Allteftersom nya material och metoder införs, blir det alltmer 
uppenbart, att man måste inlåta sig på ett nytt program för 
den empiriska forskningen.
116
Förutsättningarna för regnvatteninstallationema måste inom en 
snar framtid preciseras i Sverige, för att inte få karaktären 
av historisk kuriosa. Detta genom en normering som medvetet byg­
ger på forskning med laboratorieförsök samt på klimatologiska 
studier Det måste i vår tid anses som nostalgisk strutsfiloso­
fi, att vara oemottaglig för intryck från ett dynamiskt samhäl­
le och att försöka förneka problemens existens genom att endast 
vidareutveckla löst tyckande, som bygger på en felaktig ansats.
Man väntar sig vidare en nyansering i rekommendationerna för 
rännor och fallrör arbetande under olika förutsättningar, för 
PVC- resp konventionella system, för utlopp av olika typ osv.
Planverkets senaste remissutkast, att radikalt öka den tillåt­
na kapaciteten för fallrör arbetande under vattentryck, är ett 
försök i rätt riktning, men bekräftar trots detta snarast ovan­
stående kritik, genom att utgöra en etablering av gängse kon­
servativa tänkande, i fråga om såväl bakgrund som presentation. 
Man har uppenbarligen inte haft den distans till problemen, som 
fordras för att kunna skapa ett relevant nytänkande.
Vad man bör eftersträva är en lättfattlig kombination av text 
och illustrationer, med ett tekniskt appendix, vilket tillsam­
mans med läsarens sunda förnuft kan ge ett sakligt stöd vid 
varje projekt. Och varför skulle inte awattningsdimensionering- 
en behandlas på, samma vederhäftiga sätt som så mycket annat in­
om byggnadsindustrin, även om nu inte direkta personskador in­
träffat ?
117

Denna rapport avser anslag nr C 416 från Statens råd för byggnads­
forskning till Ingvar Blomster och Staffan Schultze, Lund
Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 1403, 111 84, Stockholm 
Abonnemangsgrupp: k (konstruktion)
Pris: 18 kronor
Art.nr: 6002111