Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. This work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 CM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Verksamhetsplan för år 2003 Mål och budget för Fiskeriverkets verksamhet (FISKERIVERKET För ytterligare beställning kontakta: Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göteborg Telefon: 031-743 03 00, Fax: 031-743 04 44 Omslaget är tryckt på Colorit, inlagan på Future Multi Tech, miljövänligt papper i 500 ex. Januari 2003 DocuSys, Västra Frölunda Verksamhetsplan •un 0 A* for ar 2003 Màl och budget för Fiskeriverkets verksamhet Box 423 401 23 G /7909 ORG/ver 0.0000 (4 FISKERIVERKET Fiskeriverket Fiskeriverkets organisation Styrelse Stab Generaldirektör • Internrevision • Juridik • Information • Planering . _________ I i I_______ Administrativa Avdelningen för Avdelningen för kust- Marknads- och Avdelningen för avdelningen havsresurser och sötvattensresurser strukturavdelningen fiskerikontroll Enheter Enheter Enheter Enheter • Personal • Havsresursförvaltning • Resursforvaltning och • Dokumentation miljösamordning • Ekonomi och EU-samordning • Kvoter och statistik • Havsfiskelaboratoriet • Sötvattenslaboratoriet • Service och Drottningholm och Örebro • KontrollutredningLysekil och Karlskrona dokumentation • Forskningsfartygen • Kustlaboratoriet • IT Argos och Ancylus Öregrund m fl orter • Swedmar • Fiskeriförsöksstationerna Älvkarleby och Kälarne • Utredningskontoren Luleå, Härnösand, Göteborg 4 Verksamhetsplan för år 2003 Inledning ör år 2002 har Fiskeriverkets arbete präglats, vid sidan av annat, av reformering­ en av den gemensamma fiskeripolitiken, anpassningen av fiskeflottan till flott- programmets krav, uppbyggnaden av organisationen för miljömålsarbetet och nya nationella regler för fiskevården. När det gäller reformeringen av fiskeripolitiken blev inte utfallet riktigt det som Sverige och Fiskeriverket hade inriktat sig på. Samtidigt med detta har verket varit i hög grad engagerat med utredningsarbete med anledning av det av regeringen aviserade ensidiga svenska torskfiskestoppet. När det gäller verket mera internt så har arbetet med att stärka vår ekonomiska bas fort­ satt. Inte minst genom tillförandet av anslagsmedel till miljömålsarbetet och noggrann ekonomisk uppföljning så är den finansiella situationen förhållandevis ljus inför 2003. är det gäller utarbetandet av verksamhetsplan för 2002 så fördjupades arbetet i förhållande till tidigare år. Bakgrunden var den senaste verkskonferensen 0 och de diskussioner som där fördes om förankrad planering i organisationen som ger delaktighet. Verksamhetsplanen för 2003 har utarbetats i något annorlunda for­ mer än tidigare. En arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för strukturen i planen samtidigt som gruppen har fungerat som en kontaktpunkt med medlemmarna som företrädare för respektive delar av verket. Den diskussion som förts om Fiskeriverkets verksamhetsidé och som legat till grund för förslag till utformning av regleringsbrevets målstruktur har också i huvudsak förverkligats. Däremot har förslaget till en ändring av motsvarande avsnitt i ver­ kets instruktion ännu inte skett. årets verksamhetsplan har inom ramen för målstrukturen angetts de aktiviteter som skall medverka till måluppfyllelse. Planen är däremot inte avsedd att vara en fullständig redovisning av detaljerna i de aktiviteter som tas upp. Detta får tas upp i den detaljplanering som sker på avdelnings- eller enhetsnivå. De interna uppdragen utgör avdelningsövergripande frågor där för varje uppdrag en projektplan skall utarbetas och fastställas. Ett internt uppdrag har lagts ut på samtliga avdelningar att göra en långsiktig budget- och verksamhetsplanering så att vår ekonomi kan fortsätta att vara i balans främst mot bakgrund av den begränsade tid som vi kan räkna med att ha särskilda miljömålsmedel till­ gängliga. För 2003 är viktiga verksamheter att genomföra de åtgärder som ankommer på verket bl. a. som en konsekvens av rådets beslut om reformering av den gemensamma fiskeripoli­ tiken. Det gäller såväl den nya grundförordningen som fortsatt anpassning av fiskeflottan och strukturstödet liksom skärpning av fiskerikontrollen. Till detta kommer arbete med tekniska regler på gemenskapsnivå kompletterade med nationella regler för fiskevården. n T idare gäller nu att arbeta intensivt med miljömålen så att vi går in ett samman- hållet operativt skede. Vårt ansvar som sektorsansvarig myndighet för miljön 7har preciserats ytterligare genom en särskild redovisning av vårt arbete för håll­ bar utveckling och en förbättrad integrering av sektorsansvaret, miljömålen och miljöled­ ningssystemet. Y / är det gäller verksamhetsbudgeten för 2003 kan konstateras en ökning från / / 194 mkr för 2002 till 208 mkr för 2003. Myndighetsanslaget uppgår till V b drygt 102 mkr. Anslaget inkl, anslagssparande svarar för något mer än hälf­ ten av den totala finansieringen. Karl Olov Öster 5 Fiskeriverket Innehall Organisation ..........................................................................................4 Inledning ................................................................................................5 1. Mål enligt regleringsbrev ................................................................... 7 2. Uppdrag enligt regleringsbrev ........................................................... 8 3. Interna uppdrag .............. 10 4. Verksledning, stab och administrativa avdelningen ........................ 12 Verksamhetsmål .....................................................................................................12 Återrapportering enligt regleringsbrev ..................................................................13 5. Avdelningen för havsresurser ......................................................... 14 Verksamhetsmål .....................................................................................................14 Återrapportering enligt regleringsbrev ..................................................................19 6. Avdelningen för kust- och sötvattensresurser ................................ 19 Verksamhetsmål .....................................................................................................19 Återrapportering enligt regleringsbrev ................. 27 7. Marknads- och strukturavdelningen .............................................. 28 Verksamhetsmål .................................................................................................... 28 Återrapportering enligt regleringsbrev ..... .....................................................32 8. Avdelningen för fiskerikontrol!................................ 33 Verksamhetsmål ................................................... 33 Återrapportering enligt regleringsbrev......................... 35 9. Verksövergripande frågor ...............................................................35 Bilagor ................................................................................................. 38 Bilaga 1. Totalbudget 2003: Verksamhetsindelad ..............................................38 Bilaga 2. Totalbudget och anslag 43:8 fördelat på verksamhet ............ . ..........39 Bilaga 3. Totalbudget: Avdelningen för havsresurser ................... 40 Bilaga 4. Totalbudget: Avdelningen för kust- och sötvattensresurser ................ 41 Bilaga 5. Totalbudget: Övriga avdelningar ..........................................................42 Bilaga 6: Fördelning av gemensamma kostnader .............................................. .43 Bilaga 7. Regleringsbrev ..................................................................................... 44 Bilaga 8. Miljökvalitetsmål och delmål vilka direkt berör Fiskeriverket ................ 57 Bilagda planer ..................................................................................... 61 Jämstålldhetsplan 2002-03 ...................................................................................62 Handlingsplan för verkets arbete med etnisk mångfald .......................................65 Fiskeriverkets arbetsmiljöpolicy .. ...................................................................... 66 Handlingsplan för miljöledningsarbetet under 2003 ........................................... 68 6 Verksamhetsplan för år 2003 1. Mål enligt regleringsbrev Mål för politikområdet Må! inom verksamhets­ Livsmedelspolitik vari fisket grenen Fiskerinäringen i•ng å0 r 1. En utveckling av näringen med hänsyn En ekologiskt, ekonomiskt och socialt till hållbar livsmedelsproduktion. • de långsiktigt tillgängliga fiskresur­ Mål för verksamhetsområde Fiske serna, En ekologiskt hållbar förvaltning av fiskre­ • den regionala utvecklingen, surserna inom ramen för de av riksdagen • det småskaliga kust- och insjöfisket, fastställda miljökvalitetsmålen så att: • konsumenternas efterfrågan på fisk. • den biologiska mångfalden bevaras och 2. Handeln med fisk och fiskprodukter återskapas underlättas i syfte att gynna såväl kon­ • ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och sumenter som näring. därmed miljöanpassat fiske kan utveck­ las, Övriga mål, organisations- • fisk av god kvalitet är tillgänglig för styrning och generella åter- konsumenterna rapporteringskrav Verksamhetens resultat skall redovisas för­ delad på följande verksamhetsgrenar: 1. Fiskeriverket skall genomföra sam­hällsekonomiska analyser av förslag • Fiskresurser och förändringar inom verkets ansvars­ • Fiskerinäring område, bl. a. av den gemensamma fis­ keripolitiken (GFP) och dess föränd­ Mål inom verksamhets­ ring och utveckling. grenen Fiskresurser Huvudansvarig: 1. Verka för att miljökvalitetsmålen1 upp­ Avdelningen fór havsresurser fylls genom: 2. Fiskeriverket skall bidra till att målet • att uttaget av fisk anpassas till ett för den regionala utvecklingspolitiken långsiktigt, hållbart nyttjande av fisk- ”Väl fungerande och hållbara lokala ar- resurserna, betsmarknadsregioner med en god ser­ vicenivå i alla delar av landet” uppnås. • att bifångsterna minskar, Detta innebär att myndigheten skall • ett utökat skydd av skyddsvärda akva- vara en samverkanspart i de regionala tiska miljöer samt av hotade arter och tillväxtavtalen och de regionala tillväxt- fiskstammar som har behov av riktade programmen genom att bidra med ana­ åtgärder lys-, metod- och kompetensstöd inom 2. Säkerställa att fiskerikontrollen bidrar sitt ansvars- och kompetensområde. till att fiskresurserna bevaras, genom Myndigheten bör medverka med be­ att fintliga åtgärder till finansieringen av • fastställda fiskekvoter inte överskrids, de regionala tillväxtprogrammen. • yrkesfiskets uppgiftslämnande säker­ Huvudansvarig: Staben ställs, 3. Fiskeriverket skall i sitt arbete ha ett • bestämmelser om fisket efterlevs. jämställdhetsperspektiv. Beslut som rör 3. Oka allmänhetens fiskemöjligheter individer skall prövas ur ett jämställd­ inom ramen för en hållbar förvaltning hetsperspektiv och konsekvenserna av av fiskresurserna och för fiskevården i beslutet skall analyseras för såväl kvin­ allmänt vatten. nor som män. Fiskeriverket skall dess­ utom fortsatt arbeta med att förverkliga 1 De miljökvalitetsmål som direkt berör Fiskeriverket är ”Hav i balans och levande kust och skärgård”, Levande sjöar och vattendrag” samt ”Storslagen fjällmiljö”. Se bilaga 8. 7 Fiskeriverket de specifika mål som utarbetats tidigare Huvudansvarig: Staben år för att jämställdhetsperspektivet skall genomsyra verksamheten. Fiskeriverket skall utifrån verksamhetens indelning redovisa årsarbetskrafter, kost­ Huvudansvarig: nader och intäkter samt finansiering förde­ Administrativa avdelningen lat på anslagsmedel, avgifter respektive ex­ Fiskeriverket skall redovisa hur verkets terna medel. verksamhet bidrar till att målen uppfylls. Huvudansvarig: Huvudansvarig: Staben Administrativa avdelningen Fiskeriverket skall redovisa eventuella be­ hov av förändringar i statsmakternas styr­ ning för att uppnå högre måluppfyllelse. 2. Uppdrag enligt regleringsbrev 1. Fiskeriverket skall redovisa utgifts­ Huvudansvarig: prognoser för åren 2003 t.o.m. 2006 för Marknads- och strukturavd elningen samtliga anslag/anslagsposter som myndigheten disponerar den 22 janua­ 4. Fiskeriverket skall senast den 1 mars ri, den 10 mars, den 7 maj, den 11 au­ 2003 redovisa en resultatbedömning gusti och den 3 november 2003. Prog­ samt slutsatser om verksamheten inom nosen skall kommenteras i förhållande EG:s gemensamma fiskeripolitik un­ till föregående prognostillfälle samt i der år 2002. Redovisningen skall bl. a. förhållande till budgeten. De antagan­ ske mot bakgrund av regeringens skri­ den som ligger till grund för prognosen velse 2001/02:152 Ansvarsfullt fiske - skall redovisas. Om möjligt skall prog­ svenska prioriteringar för EU:s framti­ nosen också månadsfördelas för inne­ da fiskeripolitik. varande år så att jämförelser kan göras Huvudansvarig: med faktiskt utfall. Avdeln ingen för havsresurser Huvudansvarig: 5. Fiskeriverket skall i samråd med Administrativa avdelningen FORMAS redovisa senast den 1 okto­ 2. Fiskeriverket skall rapportera det slutli­ ber 2003 en förstudie av behovet av ga utfallet för inbetalningar avseende marina forskningsfartyg. Fonden för fiskets utveckling (FFU) Huvudansvarig: för programperioden 1995-1999. Avdeln ingen för havsresurser Huvudansvarig: 6. Fiskeriverket skall, senast den 1 juni Marknads- och strukturavdelningen 2003, redovisa integreringen av miljö­ 3. Fiskeriverket, skall, senast den 27 feb­ arbetet inom fiskerisektorn, bl. a. inom ruari, 10 juni och 24 oktober 2003, internationella organ som regionala fis­ lämna en sammanställning av samt en keriorganisationer, Nordsjökonferen- prognos för inbetalningar och utbetal­ sen m. fl. ningar per år avseende Fonden för fis­ Huvudansvariga: kets utveckling (FFU) för programpe­ Avdeln ingenför havsresurser och avdeln ingen rioden 2000-2006. Uppgifterna skall för kust- och sötvattensresurser avse åtgärder såväl utanför som inom mål 1 och prognosen skall sträcka sig 7. Fiskeriverket skall inom de av riksda­ t.o.m. år 2006. Uppgifterna skall läm­ gen beslutade miljökvalitetsmålen, se­ nas till regeringen samt till Verket för nast den 1 mars 2004, lämna delrapport näringsutveckling (NUTEK). särskilt för arbetet med att 8 Verksamhetsplan för år 2003 • utreda förutsättningarna och belysa huvudsakliga miljöpåverkan i förhål­ de biologiska och ekonomiska konse­ lande till de nationella miljökvalitets­ kvenserna av ett förbud mot dump­ målen, hur verket arbetar för att minska ning av fisk såväl ur nationellt som sektorns miljöpåverkan, eventuella EU-perspektiv, problem samt ge förslag till vidare­ • belysa effekterna av fiske med driv­ utveckling och eventuella behov av för­ garn och föreslå bifångstminskande tydligande av sektorsansvaret. Verket åtgärder, skall även redovisa hur arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med • utreda betydelsen av bottentrålning de nationella miljökvalitetsmålen och för de marina ekosystemen inklusive miljöledningssystem integreras samt skyddsvärda områden där bottentrål­ föreslå eventuell förbättring av integre­ ning bör förbjudas samt analysera ef­ ring. Integreringen skall bl. a. gälla ak­ fekterna av en ändrad trålgräns, tiviteter såsom utvecklande av mål och • belysa de ekologiska konsekvenserna handlingsplaner, samarbete med andra av utsättningar av fisk med utgångs­ aktörer, information samt redovisning, punkt i regelverket för främmande ar­ uppföljning och revidering. Uppdraget ter och fiskstammar, skall redovisas till Naturvårdsverket se­ • i samverkan med Naturvårdsverket nast den 1 september 2003. utreda möjligheterna att i ett skyddat Huvudansvarig: Staben marint område införa fiskeförbud se­ nast från och med år 2005 fram till år 11. Fiskeriverket skall till den 1 december 2010, 2003 bedöma omfattningen av orap­ porterat fiske och övrig illegal hante­ • belysa fiskets påverkan på fiskbestån­ ring av fisk. Mot denna bakgrund skall den i fjällmiljön. verket belysa betydelsen av detta för Huvudansvariga: bl. a. kvaliteten i de vetenskapliga upp­ Avdelningenfor havsresurser och avdelningen skattningarna av fiskbestånden. för kust- och sötvattensresurser Huvudansvarig- 8. Fiskeriverket skall, senast den 31 maj Avdeln ingen för fiskerikontroll 2003, i enlighet med gemenskapens riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk, avsnitt 3.3. (2001/C 19/05) redovisa utfallet av de nationella stöd som läm­ nas inom myndighetens verksamhets­ område. Huvudansvarig: Marknads- och strukturavdelningen. 9. Fiskeriverket skall i anslutning till sitt budgetunderlag även lämna underlag för Internationella havsforskningsrådet (ICES) avseende de kostnader för års­ avgift, årsmöte samt Fiskeriverkets del­ tagande som under budgetåret 2004 kommer att belasta anslag 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer. Huvudansvarig: Avdelningen för havsresurser 10. Fiskeriverket skall redovisa arbetet med det särskilda sektorsansvaret för ekolo­ giskt hållbar utveckling (M98/2998/8). Redovisningen skall innehålla sektorns 9 Fiskeriverket 3. Interna uppdrag De interna uppdragen för är 2003 är avdel- 2002. Projektet har dokumenterat förvalt­ ningsövergripande och därmed av delvis ningsformerna för de viktigaste fiskena, annan karaktär än föregående års. Efter att vilka har beskrivits dels utifrån bestånd, verksamhetsplanen fastställts skall inom en dels utifrån tillgängliga förvaltningsinstru- månad en projektplan för respektive in­ ment. Slutsatserna från det hittillsvarande ternt uppdrag presenteras. arbetet är att befintliga förvaltningsformer behöver utvecklas och arbetet med dem be­ Långsiktig budget- och höver samordnas i större utsträckning än verksamhetsplanering vad som sker idag. För att säkerställa en ekonomi i balans även Projektet skall redovisas senast den 15 efter det att anslagssparandet på 43:8 har november 2003. förbrukats (beräknas ske under åren 2003 Syftet med projektet är att utveckla be- och 2004) har avdelningarna att senast den fintliga förvaltningsinstrument och sam­ 15 maj 2003 avrapportera hur planeringen ordna användandet av dessa, samt om så inför år 2005 ser ut. Rapporten skall inne­ behövs föreslå förändringar av föreskrifter, hålla en övergripande finansiell planering förordningar, lagar eller andra styrande do­ för respektive enhet inom avdelningen, vil­ kument. ka åtgärder som vidtas på respektive avdel- I projektet deltar medarbetare från ning/enhet och utfallet av dessa åtgärder, samtliga avdelningar inklusive laboratori­ samt vilka finansieringskällor som finns erna. Arbetet bedrivs i en eller flera pro­ tillgängliga för respektive verksamhet. jektgrupper som samordnas av en projekt­ Samtliga avdelningar ledare. Projektledaren rapporterar löpande till en styrgrupp bestående av avdelnings­ Regionalpolitik cheferna. Det interna uppdraget i verksamhetspla­ nen för 2002 som avsåg en redovisning av Huvudansvarig: hur regionala hänsyn skall betonas i arbetet Marknads- och strukturavdelningen med fiskerinäringens strukturomvandling Geografiskt informationssystem för kunde påbörjas först sent under hösten Fiskeriverket 2002. Det underlagsmaterial som tagits KS avdelningen startade ett projekt för ut­ fram behöver analyseras och diskuteras. veckling av GIS (Geografiska Informa- Verket behöver också inleda ett närmare tionsSystem) som arbetsverktyg inom mil- samarbete med länsstyrelserna i dessa frå­ jömålsarbetet under 2002. Det framkom gor och inventera de olika länens särskilda då behov av en mer verksövergripande lös­ behov när det gäller regional utveckling ning för GIS-hantering. Avsikten är nu att inom fiskerinäringen. rekrytera en projektansvarig för en Strukturstödet är ett styrmedel i verkets GIS-lösning för hela fiskeriverket som arbete med regionala hänsyn. Härutöver kommer att stationeras på huvudkontoret kan t.ex. nya förvaltningsmodeller använ­ vid enheten för resurs- och miljösamord­ das i arbetet med att underlätta fiskerinä­ ning men arbeta avdelningsöverskridande ringens strukturomvandling. tillsammans med berörda enheter. Projek­ En avdelningsöverskridande projekt­ tet skall också utveckla verktyg för uppfölj­ grupp skall tillsättas för att mer i detalj stu­ ning av strukturstöden. dera det underlagsmaterial som tagits fram under 2002 och hur olika styrmedel kan Huvudansvarig: nyttjas för att påverka respektive förstärka Avdelningen för kust- och sötvattensresurser varandra i det regionala utvecklingsarbetet. Indirekta miljöeffekter och Huvudansvarig: Staben kvalitetsutveckling Utveckling av förvaltningsformer Inom ramen för arbetet med att införa mil­jöledningssystem på Fiskeriverket skall Projektet utgör en forsättning på det pro­ verksamhetens indirekta miljöpåverkan jekt som Fiskeriverket har drivit under fortsatt kartläggas och utredas. Arbetet 10 Verksamhetsplan för år 2003 kommer att genomföras efter en bestämd Fiskeriverkets arbete med arbetsmetod och leda fram till en kartlägg­ ICES-frågor ning av de aktiviteter och verksamheter Förutsättningarna för Fiskeriverkets som sker inom verket samt en samman­ ICES-arbete har förändrats. Verkets ar­ ställning och bedömning av verkets indi­ bete med ICES-frågor internt och ex­ rekta miljöeffekter. Arbetet kommer att ternt ses därför över inom ramen för en beröra samtliga avdelningar och enheter avdelningsöverskridande arbetsgrupp. inom organisationen både med avseende på tid och resurser. För att pröva och utvär­ Huvudansvarig- dera den metodik som skall användas i ut­ Avdelningen fir havsresurser redningsarbetet kommer till att börja med Översyn av Fiskeriverkets författning­ utredningen att omfatta ett antal utvalda ar grundad på nationella lagändringar enheter. och en reviderad GFP En övergripande arbetsplan för Fiskeri­ Under året väntas fiskelagen (1993:787) verkets arbete med kvalitetsutveckling tas ändras i vissa delar. Ändringarna kommer i fram. Arbetet skall i görligaste mån inte­ förlängningen att ändra Fiskeriverkets be- greras med miljöledningsarbetet och då myndiganden att meddela föreskrifter om särskilt arbetet med indirekta miljöeffek­ fisket. Vidare följer av översynen av GFP ter. att de nationella fiskeribestämmelserna Huvudansvarig: Staben skall vara förenliga med ett reviderat regel­ verk på gemenskapsnivå. Slutligen har för- Kälarne fattningsfloran utvecklats under de senaste Åtgärder vidtas för uppföljning av verkets åren och de centrala författningarna änd­ ställningstaganden i redovisning till rege­ rats många gånger. Dessa förhållanden på­ ringen den 30 september 2002 om verk­ kallar en samlad översyn av Fiskeriverkets samheten vid fiskeriförsöksstationen i Kä­ författningar så att de anpassas till de krav larne. och möjligheter som de nya förutsättning­ Huvudansvarig- arna ger. Avdelningenfir kust- och sötvattensresurser Huvudansvariga: Kontrollavdelningen, Områden av riksintresse för resursavdelningarna och chefsjuristen yrkesfisket och vattenbruket Resurs- och miljöenheten tog under 2002 fram en analys av de aktuella områdenas re­ levans och lämnade ett förslag till vilka kri­ terier som borde användas vid en revision av dessa. En avdelningsgemensam arbets­ grupp skall tillsättas för att med analysen som utgångspunkt slutföra revisionen av områden av riksintresse. Huvudansvarig: Avdelningen fór kust- och sötvattensresurser Statistik Redovisa förslag angående förbättringar av kvaliteten på statistik som tas fram inom verkets olika avdelningar, dels för utveckling av den officiella statistiken på fiskeområdet, dels för att i övrigt öka tillgängligheten och användningen av tillgängligt statistiskt ma­ terial inom och utom verket. Huvudansvarig: Avdelningen för fiskerikontroll 11 Fiskeriverket 4. Verksledning, stab och administrativa avdelningen Administrativa avdelningen ansvarar för • Utveckla uppföljningen via webportalen verksövergripande personal-, ekonomi- och skapa lättåtkomliga och bra rappor­ service/dokumentation och IT-admini- ter att ta fram via portalen. stration samt för lokal administration på huvudkontoret. Administrativa avdelning­ • Implementera reseräkningsregistrering en samordnar arbetet med interna före­ via webportalen på hela verket. skrifter, riktlinjer och modeller samt admi­ • Ta fram en lathund för hur pappers­ nistrativa handböcker. mängden kan minskas vid utskrifter Staben omfattar verksledning samt från agresso. funktionerna samordning, juridik, intern- Delmål 3: Effektiv lånehantering revision och information. Samordning av arbetet med verksamhetsplan, årsredovis­ Aktivitet ning och miljöledning sker på staben. • Förbättra hanteringen av de lån Fiskeri­ verket är skyldigt att uppta för investe­ Verksamhetsmål ringar i enlighet med Riksgäldskonto- rets anvisningar. Delmål 1: En väl fungerande ekonomi­ administration Delmål 4: Fortsatt verksamhetsutveckling Aktivitet Aktiviteter • Hålla en hög utbildnings- och infor­ • Utveckla verkets planeringssystem mationsnivå vilket underlättas och kan och arbetsformerna för verksam­ förbättras med användning av det pla­ hetsplanering och därvid integrera nerade intranätet. Utbilda nyanställda i kvalitetssäkring och miljöledning. regler och rutiner. Under året genom­ Förbättra uppföljningsmöjligheterna föra utbildning i upphandling. av verksamheten genom att hitta en Mätbarhet: högsta betyg i ESV:s årliga metod för att öka mätbarheten, samt ekonomiadministrativa utvärdering. ta fram exempel på tänkbara nyckeltal. Delmål 2: Ett utvecklat ekonomisystem • Fortsätta arbetet med kvalitetssäkring. • Fortsätta arbetet med indirekta miljö­ Aktiviteter effekter. • Implementera tidredovisning inklusive flexregistrering via webportal hos alla Delmål 5: En utvecklad personalutbildning avdelningar och enheter som så önskar, Aktivitet (alltså utöver dem som måste ha en tid- redovisning och redan gör detta, t ex av- • Genomföra den kompetensinventering som planerades år 2002 och planera delningar/enheter på huvudkontoret. genomförandet av de utbildningsinsat­ • Implementera möjligheten att ställa ut ser som kan bli aktuella. fakturor direkt från agresso där uppgift om timtaxa och övriga utlägg hämtas Delmål 6: En god arbetsmiljö direkt från systemet. Aktiviteter • Göra det möjligt att skicka rapporter di­ • Stärka Fiskeriverkets systematiska ar- rekt från agresso via mail till mottagare betsmiljöarbetc. Informera och utbilda av rapporten. chefer och skyddsombud i det arbetssätt • Se över möjligheterna att använda elek­ som finns fastlagt i Fiskeriverkets tronisk fakturahantering och scanning Handbok i arbetsmiljöarbete. av leverantörsfakturor. • Aktiva åtgärder tillsammans med före­ tagshälsovården gemensamt för hela verket. 12 Verksamhetsplan för år 2003 • Utveckla samverkan på alla nivåer inom • Utarbeta en vägledning kring rutiner för arbetsenheter och mellan arbetsgivare vad som skall publiceras, när detta skall och personalorganisationer. ske, av vem och när. Delmål 7: Ett väl fungerande arkiv • Ge ut ca 10 Finfo och 30 pressinforma­ tioner. Aktiviteter • Ge ut ett nyhetsbrev för externa intres­ • Upprätta en arkivbildningsplan för senter t ex länsstyrelser och andra myn­ samtliga enheter inom verket som inte digheter. har sådan. • Organisera ett system för verkets pro­ • Upprätta föreskrifter om diarium och filprodukter. arkiv. Delmål 8: Samordnad verksamhet inom Återrapportering enligt service och dokumentation regleringsbrevet Aktiviteter Fiskeriverket skall redovisa sådana områ­ • Öka servicen till allmänheten genom att den inom myndighetens ansvarsområde ge telefonväxeln i Göteborg möjlighet där olika förhållanden och villkor eventu­ att ta hand om samtliga enheters tele­ ellt kan gälla för män och kvinnor. Verket fonsamtal efter vidarekoppling. skall redogöra för vilka åtgärder som krävs • Samordna biblioteksverksamheten och för att nå jämställdhetsmålen som utarbe­ utöka internetutbudet av tidskriftspre- tats, vilka åtgärder som hittills vidtagits och numerationer, samt undersöka förutsätt­ hur man planerar att fortsatt arbeta med ningarna för att införa ett gemensamt jämställdhetsperspektivet. Vidare skall ver­ biblioteksprogram (dataapplikation). ket beskriva hur man arbetar med att pröva de beslut som rör individer ur ett jämställd- • Införa ett webbaserat diabas (diariesyste­ hetsperspektiv. met) och se över möjligheterna till sam­ Fiskeriverket skall utifrån verksamhe­ ordning av diariefunktionen och ruti­ tens indelning redovisa årsarbetskrafter, nerna kring denna. kostnader och intäkter samt finansiering Delmål 9: En god och säker IT-service fördelat på anslagsmedel, avgifter respekti­ ve externa medel. Aktivitet Fiskeriverket skall senast den 17 februari • Utarbeta en IT-policy innehållande bl a 2004 redovisa verkets insatser och åtgärder policy för IT-säkerhet, frågor kring inom ramen för regionala tillväxtavtal och IT-organisationen och arbetsfördel­ regionala tillväxtprogram. Av redovisning­ ningen mellan HK och lokala enheter­ en inom ramen för de regionala tillväxtav­ na, gemensam standard för både hård- talen skall även framgå vilket eller vilka av och mjukvaror. verkets anslag som kommer ifråga samt be­ slutade och utbetalda belopp. Den närmare Delmål 10: En informationsverksamhet för utformningen av redovisningen kommer effektiv extern och intern information att framgå av särskilt underlag från Rege­ Aktiviteter ringskansliet (Näringsdepartementet). • Bygga upp och utbilda en organisation för drift och utveckling av Fiskeriver­ kets externa hemsida och dess intranät. • Utarbeta en handlingsplan för 24-tim- marsmyndigheten. • Förenkla tillgängligheten till Fiskeri­ verkets regelverk. • Implementera ett nytt grafiskt profil­ program. 13 Fiskeriverket 5. Avdelningen för havsresurser Avdelningen skall verka för att fiskresur­ Delmål 1: Inom ramen för en reformerad serna i havet nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. GFP skapa förutsättningar för en hållbar Enheten för havsresursförvaltning och resursförvaltning (EU:s interna fiskeri­ EU-samordning i Göteborg samordnar politik) verkets EU-arbete. I avdelningen för Rådets beslut i december 2002 om en ny havsresurser ingår vidare Havsfiskelabo­ grundförordning för resursförvaltningen ratoriet i Lysekil - med verksamhet även i skall nu omsättas i praktiken. Tillämp­ Karlskrona — samt enheten för forsknings­ ningen, främst genom återhämtnings- och fartygen Argos och Ancylus. I avdelning­ förvaltningsplaner samt ny teknisk regle­ en ingår också SWEDMAR, som är Fisk­ ring, blir avgörande för huruvida GFP skall eriverkets internationella konsultgrupp få en resursbevarande inriktning. I arbetet med inriktning mot fiskeri- och kust- ingår integration av miljöfrågor i den ge­ utveckling samt akvatisk miljövård i ut­ mensamma fiskeripolitiken. Fiskeriverkets vecklingsländer. medverkan i utarbetandet av dessa regle­ ringar kommer att blir en prioriterad ar­ Övergripande mål för betsuppgift under året. Avdelningen sam­ avdelningen ordnar och bidrar till verkets kommenterade dagordningar inför rådsarbetsgrupper för En ekologiskt hållbar förvaltning av fiskre­ fisket som möts varje vecka och ansvarar för surserna inom ramen för de av riksdagen uppföljning och genomförande på nationell fastställda miljökvalitetsmålen så att: nivå. Vidare utarbetas yttranden över förslag • den biologiska mångfalden bevaras och inom havsresursområdet som remitteras till återskapas, verket. Avdelningen har målsättningen att delta vid samtliga arbetsgruppsmöten under • ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och rådet. Vid förvaltningskommitténs möten därmed miljöanpassad fiske kan utveck­ deltar avdelningen när frågor inom avdel­ las. ningens ansvarsområde behandlas, bl. a. vad • Verka för en ansvarsfull hushållning gäller datainsamling och tekniska reglering­ med fisktillgångarna, ar. Avdelningen svarar vidare inom sitt • i enlighet med sitt sektorsansvar för område för att gemenskapens bestämmel­ miljön, verka för en biologisk mångfald, ser om förvaltning av fiskeresurser kom­ pletteras med nationella föreskrifter som • bistå regeringen och medverka i arbetet krävs för genomförandet eller i övrigt be­ med internationella fiskefrågor och för­ hövs för att uppnå verksamhetsmålen. handlingar, • främja forskning och bedriva utveck­ Aktiviteter lingsverksamhet på fiskets område • Bistå regeringen med underlag för, samt delta i, förhandlingar Verksamhetsmål 1 • Delta i arbetsgrupps- och förvaltnings­ kommittémöten samt vid ministerråds- Verka för att miljökvalitetsmålen möten uppfylls genom: — att uttaget avf isk anpassas till ett • Genomförande och komplettering av den gemensamma fiskeripolitiken på långsiktigt, hållkart nyttjande av nationell nivå i form av utarbetande av fiskresurserna, nationella föreskrifter för fisket inom — att bifångsterna minskar, avdelningens ansvarsområde. — ett utökat skydd av skyddsvärda • Medverkan i arbetet med att analysera akvatiska miljöer samt av hotade de övergripande mål, principer, verktyg, arter och fiskstammar som har be­ specifika mål och tidsplaner som kom­ hov av riktade åtgärder. missionen förslår för att den nya fiskeri­ politiken skall kunna ta upp fiskets mil- 14 Verksamhetsplan för år 2003 jöpåverkan på ett effektivt sätt (Cardiff­ tariatets förberedelser inför CONSSO i processen) samt i utarbetandet av den oktober 2003. Avsikten är att nätverket årliga syntesrapport om fisket som tillsammans med sekretariatet skall hjälpa kommissionen redovisar under maj må­ till med att identifiera vilka fiskerelaterade nad. miljöproblem som inte kommer att kunna Delmål 2: Bidra till att Sverige verkar för åtgärdas inom gemenskapens fiskeripolitik en hållbar fiskeriforvaltning internationellt och som eventuellt tas upp inom ramen för (EU:s externa fiskeripolitik) Nordsjökonferensen. Avdelningen samordnar och bidrar även i Aktiviteter övrigt till arbetet med att förse regeringen • Förberedelser inför och deltagande i med underlag inför internationella för­ rådsarbetsgruppen (se även delmål 1) handlingar. Medarbetare från avdelningen deltar vid förhandlingarna efter behov. De • Förse regeringen med underlag avseen­ vattenområden som berör svenskt fiske har de regionala fiskeriorganisationer samt därvid högsta prioritet. Därefter prioriteras och andra internationella organisatio­ övriga gemenskapsvatten och gemenskaps- ner med betydelse för fiske eller akvatis- fiske i tredje lands vatten. ka miljöer De regionala organisationer och avtal • Delta i prioriterade internationella mö­ med tredje land som motsvarar denna prio­ ten i dessa organisationer riteringsordning är. • Följa och analysera gemenskapens tredje- 1. Ostersjökommissionen (IBSFC), Nord­ landspolitik och lämna förslag till för­ ostatlantiska fiskerikommissionen ändringar och förbättringar (NEAFC), avtalen med Norge, Polen, • Följa och bidra till/stödja utveckling- Ryssland och de baltiska staterna. en/arbetet/processen inom internatio­ 2. Nordvästatlantiska fiskerikommissio­ nella konventioner och överenskom­ nen (NAFO), avtalet med Grönland, melser som behandlar akvatiska, eller Atlantiska tonfiskkommissionen associerade, arter och livsmiljöer, före­ (ICCAT) trädesvis inom Bonn- och Bernkonven­ 3. Fiskeriavtalen med utvecklingsländer i tionen, CITES och ASCOBANS. sydliga vatten, i synnerhet Västafrika. Delmål 3: Utveckla och upprätthålla den Vid sidan av de regionala fiskeriorgani- biologiska och ekologiska kunskapsnivå sationerna arbetar avdelningen även med som krävs för fiskeriförvaltningen och ett antal miljö- och andra organ som har myndighetens verksamhet i övrigt betydelse för fisket. De främsta exemplen Det ankommer på avdelningen att medver­ är Helsingforskommissionen för Östersjön ka till genomförande av tillförlitliga be- (HELCOM) samt Oslo-Pariskommissio­ ståndsuppskattningar inom ramen för nen (OSPAR) och Nordsjökonferensen för ICES-samarbetet och EU:s datainsam- Nordsjön. lingsprogram. Uppgifter som behövs för HELCOM:s naturvårdsgrupp HELC­ beståndsuppskattningar erhålls genom OM HABITAT arbetar bland annat med biologisk provtagning på kommersiella bevarandet av den marina miljön och fis­ fångster ombord på fiskefartyg eller i ham­ kets effekter på den biologiska mångfalden nar samt vid expeditioner med egna forsk­ i Östersjön. De fiskerelaterade frågorna ningsfartyg och genom statistiska data. som tas upp handlar främst om bevarandet Under året samlas de uppgifter som pro­ av hotade vilda laxstammar, bevarandet av grammet anger och resultatet rapporteras säl, bifångster av tumlare och sjöfåglar samt till kommissionen årligen från och med inrättandet av marina skyddsområden. 2004. Dessutom planeras ett ministermöte mel­ Inom ramen för miljömålsarbetet och lan OSPAR och HELCOM för att disku­ miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt le­ tera gemensamma problem med skyddet av vande kust och skärgård” skall avdelningen den marina miljön. följa utvecklingen av biologisk mångfald i Fiskeriverket kommer att medverka i fiskfaunan med långa tidsserier samt stude­ planeringen av arbetet inför nästa Nordsjö- ra rekryteringen hos de viktigaste arterna, konferens år 2006 i nära samarbete med bl. a. för att under de närmaste åren öka vår Naturvårdsverket och delta i Nordsjösekre- 15 Fiskeriverket kunskap om bottenfiskbeståndens popula­ • Studier av eventuella samband mellan tionsdynamik vid svenska västkusten torsklarvers vertikala fördelning i vat­ Aktiviteter tenmassan under dygnet och deras fö­ dointag, ålder, storlek, transport, samt • Data för beståndsuppskattningar för rekrytering till kustzonen. torsk insamlas genom provtagningar i hamnar, provtagningar ombord på • Migrationsbeteendet hos torsk studeras kommersiella fiskefartyg, expeditioner genom märkning med s k datasamlings- med forskningsfartygen, provtagning märken (DST) för att erhålla upprepade på discard samt fångstanalyser i Väster­ positionsbestämningar av fiskens van- havet och i Östersjön. dringsväg. • För sill/skarpsill insamlas data genom • Intervjua yrkesfiskare/fritidsfiskare i provtagningar i hamnar, provtagning syfte att kartera så många kända lekplat­ ombord på kommersiella fiskefartyg, ser för bottenfisk som möjligt längs den expeditioner med forskningsfartygen svenska västkusten. och fångstanalyser. • Genomföra en pilotstudie av torsklek­ • Data för havskräfta och räka samlas in platser under första kvartalet i Gullma- genom provtagningar i hamnar och ren, delar av Uddevallafjordarna, mel­ fångstanalyser. lersta Kattegatt och Öresund. • Data om hummer insamlas genom för- • Testa olika typer av verifieringsmetoder söksfiske och analys av fångststatistik. (romprovtagning, ekolodsundersök- ningar, provfisken) för att identifierade • Insamling och färdigställande av upp­ lekplatser. gifter enligt datainsamlingsprogram- met. • Påbörja uppbyggnad av en teoretisk modell av torskens lekplatsval utifrån • Fortsätta att utveckla en sammanhållen inkomna batymetriska och hydrografis­ populationsdynamisk teori för de kust- ka data. nära eller lokala fiskbestånden i relation till bestånd i angränsande havsområden. • Forsätta att göra uppskattningar av hummerbeståndets ålderssammansätt­ • Samla in torsk i olika åldersklasser från ning och beståndets tillväxt. Kattegatt och Öresund. • Följa årsklassernas numerära förändring • Fortsatta studier av de kustnära bot­ hos hummer från år till år för att kunna tenfiskbeståndens förekomst och stor- uppskatta ett bestånds naturliga dödlig­ leksfördelning med nyttjande av trål- het och även jämföra hummerbestån­ stationer längs med västkusten ner till dets täthet i ett fredat med ett fiskat Öresund. område. • Fortsatta studier av könsmognadsgrad • Med olika biologiska parametrar i be- för olika bottenfiskarter inom olika om­ ståndsuppskattning simulera effekten råden, dvs särskiljande av separata kust- av olika förvaltningsåtgärder för hum­ bestånd. mer. • Fortsatta studier av ungfiskens kondi­ • Forsatt arbete avseende identifiering tionsstatus (torsk, vitling och rödspotta) och separering av sillbestånd i Väster­ för olika områden. havet och i Östersjön. • Skapa en enhetlig databas av alla Havs­ • Åldersanalys av de fiskarter som ingår fiskelaboratoriets fältundersökningar i i datainsamlingsprogrammet utveck­ Västerhavet och Östersjön sedan 1916. las och kvalitetssäkras genom imple­ • Medverka till att databasen blir till­ mentering av ny metodik och införan­ gänglig för bland annat GlS-behand- de av interkalibreringsrutiner. ling. • Fortsatt genomförande av fem trålun­ • Den juvenila fiskens förekomst studeras dersökningar i Östersjön, Kattegatt och genom s k minitrålningar och strand- Skagerrak med undersökningsfartyget notsdragningar. Argos inom ramen för datainsamlings­ programmet. 16 Verksamhetsplan för år 2003 • Kontinuerlig uppdatering av Databasen rensvärden samt inkludera begränsningar CodRef. av fiskeansträngningen. • Administration och underhall av en da­ Av den nya grundförordningen inom ra­ tabas om fangst av s.k.udda arter. men för översynen av den gemensamma fiskeripolitiken följer att fiskefartyg från • Ta fram referensvärden för den biolo­ gemenskapen skall ha fika tillträde till far­ giska mångfaldens bevarande i kust och vatten och fiskresurser i alla gemenskapens hav i samarbete med KS-avdelningen vatten utanför 12 sjömil. Det bör föranleda (Kustlaboratoriet). att arter som i dag inte är TAC-belagda i Delmål 4: Långsiktigt hållbar förvaltning av största möjliga utsträckning regleras. fiskbestånden I syfte att förbättra resursnyttjandet ge­ Verksamheten består bl. a. av analys av nom att minimera fiskeridödligheten för ACFM:s två gånger per år (maj och okto­ unga individer och därigenom öka lekbe­ ber) avgivna utlåtanden och rekommenda­ ståndet bör fiskeredskap och fiskemetoder tioner, särskilt avseende för svenskt fiske utvecklas som minskar bifångsterna i fis­ viktiga bestånd i såväl Östersjön som väs­ ket. terhavet. Detta bildar underlag för Fiskeri­ NASCO:s handlingsplan kräver bl. a. verkets synpunkter till regeringen inför rapportering om vilka nationella åtgärder internationella överläggningar och för­ som genomförs inom den internationella handlingar om framför allt fiskerättigheter åtgärdsplanen för att bevara och återupp­ och fiskeregler, i synnerhet dem som äger bygga habitat i de 23 svenska vattendrag rum inom ramen för Fiskerikommissionen som producerar vildlax på Västkusten. för Östersjön, Nordostatlantiska fiskeri­ Aktiviteter kommissionen samt överenskommelsen • Följa, utvärdera och hålla regeringen in­ om fiske mellan gemenskapen och Norge. formerad om fiskresursernas tillstånd. En beståndsförvaltning enligt försik- tighetsansatsen innebär att fleråriga, • Medverka till att långsiktiga forvalt­ ekosystembaserade förvaltningsplaner ningsplaner införs för återstående be­ skall upprättas och omfatta rekommen­ stånd, se över behov av förändringar i derade biologiska referensvärden. Mål­ befintliga planer samt övervaka genom­ sättningen för förvaltningsplanerna skall förandet av planerna vara att bibehålla bestånd inom säkra bio­ • Verksamhet inom ramen för den inter­ logiska gränser. Långsiktiga förvaltnings­ nationella handlingsplanen för östersjö- planer bör upprättas för så många bestånd laxen 1997-2010. som befinnes lämpligt mot bakgrund bl. a. • Långsiktiga förvaltningsmål och strate­ av tillgänglig vetenskaplig information. gier för torsk, sill och skarpsill i Öster­ Fiskeriverket deltar i Fiskerikommissio­ sjön. nens för Östersjöns arbete med att samord­ na och följa upp de internationella och • Medverka till att återhämtningsplaner nationella åtgärder som genomförs inom införs för hotade bestånd. ramen för handlingsplanen för östersjö- • Medverka till att arter som i dag inte är lax. Fiskerikommissionens arbetsgrupp TAC-belagda i största möjliga ut­ angående långsiktiga förvaltningsmål och sträckning regleras. strategier för torsk, sill och skarpsill kom­ • Utveckla fiskemetoder och fiskredskap, mer att fortsätta sitt arbete under 2003. bl.a. genom Det mandat som gruppen fått innebär en fortsättning på utvecklingsarbetet angåen­ —selektionsundersökningar vilka om­ de nya förvaltningssystem för torsk- och fattar art- och storleksselektering i sillfiske i Östersjön. kräfttrål, selektion i torskbottentrål Målsättningen för återhämtningsplaner och selektion i ålryssja, är att återföra hotade bestånd till nivåer — överlevnadsundersökningar vilka om­ som ligger inom säkra biologiska gränser. I fattar småkräfta och småfisk som se­ likhet med de långsiktiga förvaltningspla­ lekteras ut ur kräfttrål med fyrkants- nerna skall de vara ekosystembaserade, maskelyft, omfatta rekommenderade biologiska refe­ 17 Fiskeriverket —beteendestudier av fisk och andra djur riverket kommer att medverka i det projekt i relation till redskap och draggning om kvalitetssäkring av fisk och fiskproduk­ efter tappade torskgarn i Östersjön. ter, för vilket verket har lämnat anbud • Inom ramen för NASCO:s handlings­ inom ramen för ett internationellt konsor­ plan arbeta med den rapportering som tium. Kungöranden om anbudsinfordring krävs bland annat beträffande vilka na­ kommer i övrigt att följas för att om möj- tionella åtgärder som genomförs inom ligheter föreligger anmäla intresse. den internationella åtgärdsplanen för Aktiviteter att bevara och återuppbygga habitat i de • Fullfölja samarbetsavtalet med Sida. 23 svenska vattendrag som producerar vildlax på Västkusten. • Fortsatt twinning med ansökarländer till EU. • Undersöka fiskets miljöeffekter för att öka kunskapen om hur fiske med rörliga • Delta i EU:s rådgivande grupp inom redskap direkt och indirekt påverkar fiskeribiståndet. ekosystemet. • Genomföra övriga tjänsteexportåtagan­ • Uppföljning av ett tidigare experiment i den och söka nya lämpliga sådana. Gullmarsfjorden där räktrålningens ef­ Delmål 6: Förbättra och utöka det ekono­ fekter studerades i syfte att studera om miska underlaget i fiskeriförvaltningen effekterna av trålning i ett längre tids­ samt öka kunskapen om de ekonomiska perspektiv är konsistenta med den gjor­ mekanismerna vid förvaltningens genom­ da korttidsstudien. förande Delmål 5: Genomföra verkets internatio­ Aktiviteter nella utvecklingssamarbete och tjänsteex­ • Samla in och bearbeta ekonomisk data port i enlighet med Sveriges övergripande om fiskerinäringen i enlighet med da- politik på dessa områden. tainsamlingsförordningen och inom ra­ Fiskeriverkets samarbete med Sida kom­ men för ett europeiskt samarbetsprojekt mer enligt preliminära diskussioner mellan kring lönsamheten i det europeiska fis­ verken att utvidgas betydligt under 2003. ket. För såväl fiskeflottan som bered- Pågående beredning av stöd till regionala ningsindustrin avses både minimi- och fiskeri- och miljöorganisationer kommer utökat program i enlighet med datain- att slutföras under inledningen av året. samlingsförordningen genomföras. Samtidigt förväntas Fiskeriverket och Sida • Ekonomisk datainsamling sker bl. a. att träffa ett nytt samarbetsavtal för en pe­ grundat på ekonomisk information från riod av ca fem år. En viktig del i detta avtal blir den fortsatta hanteringen av det stöd fiskeföretagen hämtad från boksluts- uppgifter som företagen frivilligt skick­ till regionala organisationer som bereds. ar in till Fiskeriverket på frivilig basis. Fiskeriverket kan bistå Sida med uppfölj­ ning och teknisk assistans i stödet liksom i En teknisk verksamhetsrapport lämnas till kommissionen senast den 31 maj avtalsfrågor. 2003. Fiskeriverket kommer också att under år 2003 delta aktivt i ”twinning” med ansö- • Fiskeriverket skall delta i ett karländerna till EU. Samarbetet med Lett­ EU-finansierat projekt kring lönsam­ land kommer att avslutas under året. Det heten i de europeiska fiskeflottorna gäller också Litauen och Bulgarien. Paral­ (Economic Assessment of European lellt med att dessa samarbeten avslutas Fisheries) som syftar till att bearbeta kommer verket att bevaka ytterligare an­ och redovisa data om fartygssegment i mälningar från ansökarländernas sida om 18 europeiska länder. behov av samarbete för att administrativt • Ekonomiskt underlag och konsekvens­ anpassa sig till EU för att där det är lämp­ analyser kommer att utarbetas som ligt anmäla intresse. komplement till biologiska bedömning­ När det gäller övrig tjänsteexport, främst ar vid beslut eller yttranden om olika inom ramen för EU:s bistånd deltar verket förvaltningsåtgärder varvid särskild vikt som sakkunnig i EU:s rådgivande grupp kommer att läggas på ekonomiska ana- inom fiskeribiståndet. Under inledningen av 2003 kommer det att visa sig om Fiske­ 18 Verksamhetsplan för år 2003 lyser av fiskeflottans framtida dimen­ Fiskeriverket skall lämna delrapport för sionering. arbetet med att minimera bifångster (till­ sammans med Avdelningen för kust- och o Aterrapportering enligt sötvattensresurser). regleringsbrev Fiskeriverket skall lämna en delrapport för arbetet med åtgärdsprogram för hotade Fiskeriverket skall redovisa en lägesrapport fiskarter och fiskstammar (tillsammans för arbetet med förvaltnings- och åter- med Avdelningen för kust- och sötvattens­ hämtningsplaner avseende för Sverige vik­ resurser). tiga fiskarter (tillsammans med Avdelning­ Fiskeriverket skall redovisa genomfö­ en för kust- och sötvattensresurser). randet av de uppgifter som ryms inom ra­ Fiskeriverket skall redovisa resultaten av men för EG:s förordning om datainsam­ det nationella åtgärdsprogrammet samt ling (tillsammans med Avdelningen för internationellt arbete för utveckling av se­ kust- och sötvattensresurser). lektiva redskap (tillsammans med Avdel­ ningen för kust- och sötvattensresurser). 6. Avdelningen för kust- och sötvattensresurser Avdelningen för kust- och sötvattens re­ Övergripande mål för surser skall verka för ett rikt, varierat fisk­ avdelningen bestånd och en ekologiskt hållbar förvalt­ ning av fiskresurserna i kust- och sötvatten. En ekologiskt hållbar förvaltning av fiskre­ Avdelningen består av fem enheter: Enhe­ surserna inom ramen för de av riksdagen ten för resurs- och miljösamordning, Kust- fastställda miljökvalitetsmålen så att: laboratoriet, Sötvattenslaboratoriet, Ut­ • den biologiska mångfalden bevaras, redningskontoren samt Fiskeriförsökssta- • en livskraftig, ekologiskt hållbar och tionerna. Verksamheten vid enheten för därmed miljöanpassad fiskerinäring kan resurs- och miljösamordning och utred­ utvecklas ningskontoren utgörs till stor del av myn- dighetsarbete i form av utredningar, remis­ ser, förvaltningsärenden, miljöbalksären- Verksamhetsmål 1 den, och omprövningar av vattendomar. Verka fór att miljökvalitetsmålen Enheten för resurs- och miljösamordning uppfylls genom ansvarar även för utformning av regelverk — att uttaget avfsk anpassas till ett- för nationellt reglerat fiske och utrednings­ långsiktigt hållbart nyttjande av kontoren driver ett antal fiskevårdsprojekt fiskresurserna, samt deltar i resursövervakning och recipi- entkontrollprogram. Fiskeriförsöksstatio- — att bifångsterna minskar, nerna utvecklar odlingstekniker, produce­ — ett utökat skydd av skyddsvärda rar rom och sättfisk, bedriver avelsarbete, akvatiska miljöer samt av hotade håller en genbank samt tillhandahåller re­ arter och fiskstammar som har be­ surser för experimentell forskningsverk­ hov av riktade åtgärder. samhet. Utrednings- och forskningsverk­ samheten vid kust- och sötvattenslaborato­ Delmål 1: Effekter av miljöpåverkande riet ligger till grund för verkets beslut och verksamhet på fiskfaunan i kust- och sötvatten minskas åtgärder inom resursförvaltning, fiskeri­ teknik, fiskeriekonomi, fiskevård, fiskets För att särskilja naturlig variation från miljöfrågor, bevarande, biologisk mångfald människans påverkan på fiskfaunan, och med flera områden. för att följa storskaliga förändringar bedrivs 19 Fiskeriverket årliga standardiserade provfisken i referens- • Genom utvärdering av effekter av an­ områden för kust- och sötvatten. Kunska­ läggning av artificiella rev skapas under­ pen om påverkan på fiskbestånd och deras lag för framtida rådgivning och besluts­ livsmiljö av industriella föroreningar, stor- fattande. skaligt anläggningsarbete och luftburna miljöföroreningar stärks genom aktivt del­ • Provfisken i sjöar och kvantitativa elfis­ tagande i recipientkontroh- och effektstu­ ken i vattendrag genomförs. dier. Undersökningsmetodik utvecklas och • En provfiskedatabas (Resurs-och miljö- kvalitetssäkras och aktiv del tas inom det databasen, ROM) görs tillgänglig på nationella och internationella standardise- verkets hemsida 2004. ringsarbetet. • Utvärdering sker med avseende på kli­ Det allmänna fiskeintresset bevakas i an- matologiska och hydrologiska förhål­ sökningsmål enligt miljöbalken. Yttranden landen i IKEU-sjöar (kalkningsuppfölj- avges och vid behov lämnas förslag till vill­ ning). En studie av fisketryck i dessa kor till skydd för fisket. I de större målen sjöar utförs. föreskrivs i regel prövotider för fisket under • Utvärdering av återintroduktion av vilka sakkunnigutredningar genomförs. flodkräfta i ett 30-tal kalkade vatten i Föreskrifter i vattendomar, som bedöms oförmånliga ur allmän synpunkt, kan om­ rapporteras. prövas. Utredningar utförs i omprövnings- • Utvärdering av genomförda återintro- mål på uppdrag av Kammarkollegiet. duktioner av mört i ett 30 tal kalkade sjöar genomförs. Aktiviteter • Sammanställning sker av elfiskedata • I samarbete med Göteborgs och Stock­ från 10 vattendrag i Värmlands, Jämt­ holms universitet samt Naturhistoriska lands, Västerbottens och Norrbottens riksmuseet genomförs programmet för län som har undersökt både före och ef­ Integrerad Fiskövervakning i landets ter biotopvårdsaktiviteter i flottledsren- kustområden på uppdrag av Natur­ sade vattendrag. vårdsverket. Rapportering sker till Ma­ rina Centra, till COBRA (Coordina­ • Redovisning och utvärdering sker av de tion Organ for Baltic Reference Areas) hittills utförda åtgärdsprogrammen för och till HELCOM. I enlighet med biologisk återställning (kalkning, vat­ Sveriges åtagande inleds en revidering tenvägar, kantzoner, etc.). av metodik för kustfiskövervakning • Tillsammans med Naturvårdsverket ut­ inom HELCOM. formas ett åtgärdsprogram för restaure­ • Databaser för sötvatten- och kustfisk­ ring av Sveriges skyddsvärda (och po­ bestånd utvecklas, kvalitetssäkras och tentiellt skyddsvärda) vattendrag. görs tillgängliga över internet inom ra­ • Utredningar och yttranden till miljö- men för datavärdskapet för miljööver- domstolen genomförs angående inver­ vakningsdata. kan på allmänt fiske (i vissa fall även • Regionala referensprovfisken på väst- enskilt fiske) av olika typer av vatten- och ostkusten genomförs. verksamhet, i vissa fall med stöd av sakkunnigförordnanden. • Utveckling av övervakning av kustfisk­ bestånd i Bottenviken slutrapporteras. • Kontroll sker av verksamheten vid kom- pensationsodlingarna i de vattenkraft- • Kontrollprogram för kärnkraften utbyggda älvarna. genomförs så att påverkan på fisk och fiske samt på vattenmiljön i övrigt kan • Utredningar genomförs med förslag till bedömas. Sammanfattande femårsrap­ omprövning av gamla vattendomar som porter skrivs. bedöms vara oförmånliga för fisket. • Genom recipientkontrollen för skogs­ • Uppföljning genomförs av effekter på industrin i Kattegatt och Östersjön ska­ fiskbestånd av biotopåtgärder i flott- pas underlag för bedömning av påver­ ledsrensade vattendrag i Norrbottens kan av utsläppen på fiskbestånd. län. • Sammanställning genomförs av databas över inventeringar av vägtrummor i 20 Verksamhetsplan för år 2003 Norr- och Västerbottens län i syfte att få Delmål 3: Beståndsanalyser och resurs- en helhetsbild av problematiken kring översikter för viktiga fiskarter i kust- och fiskvandring vid vägtrummor. sötvatten genomförs . Biotoprestaurering, återställning av Beståndsanalyser, beståndsidentifiering och reproduktionsområden m.m., genom­ resursöversikter för viktiga fiskarter längs förs för att främja de naturliga bestån­ kusterna, i de stora sjöarna, och kustmynnan- den av lax och havsöring i nedre Ljung­ de vattendrag är nödvändiga för en ekolo­ an och bestånden av de Vänerlevande giskt uthållig förvaltning av fiskbestånden. stammarna av lax och öring. Plane­ Kunskapen om den genetiska variationen ringsarbete för att återställa reproduk- hos de kustnära fiskbestånden är begränsad, tionsområdena inom vissa delar av varför genetisk analys av några för kustfisket Mörrumsån och Klarälven. särskilt viktiga fiskarter genmförs. Befintliga populationsmodeller behöver utvecklas i en­ Delmål 2: Ett nationellt program för insam­ lighet med den information som fås från det ling av data avseende fiskresurserna och nationella datainsamlingsprogrammet, fiske- fiskerinäringen genomförs oberoende provfisken samt resultat från be- I samarbete med Havsfiskelaboratoriet ståndsidentifieringar av kustnära fiskpopula­ genomförs planering av ett nationellt pro­ tioner. I sötvatten behöver modeller anpassas gram för insamling av data från prioritera­ för att bättre återspegla specifika system, så­ de arter. Programmet avser piggvar och lax, som skörd av ålders- eller storleksstrukture- samt arter som inte omfattas av EG:s da- rade fisk- eller kräftpopulationer. tainsamlingsdirektiv (abborre, gädda, gös, Aktiviteter sik, siklöja, skrubbskädda och ål ) samt uppgiftssamlande från det icke yrkesmässi­ • Modeller för beståndsuppskattning av ga fisket. kustbestånd av abborre, gädda, gös, sik, siklöja, skrubbskädda, ål och piggvar tas Aktiviteter fram. Beståndsanalyser redovisas i en • Ett nationellt datainsamlingsprogram årlig resursöversikt över de kustnära avseende yrkesfisket upprättas för lan­ fiskbeståndens status och utveclding. dets kustområden. Programmet omfat­ • Prognoser presenteras för kustbestånd tar vandringssik, siklöja, strömming, ab­ av abborre, gös och sik. borre, gädda, gös, kustsik, skrubbskädda samt ål. Programmet färdigställs i maj • En litteratursammanställning om 2003 och föreslås ingå i Sveriges pro­ skrubbskäddans grundläggande bio­ gram för insamling av data (EG-förord- logi, vandringsmönster och rekryte­ ning) senast 2004. ring presenteras. • Provinsamling av piggvar, skrubbskäd­ • Utvecklingen av alternativa popula­ da, gädda, sik, siklöja och ål genomförs tionsmodeller och flerartsmodeller för enligt datainsamlingsprogrammet och kustnära fiskbestånd påbörjas. rapporteras. • Genetisk variation och populations- • Åldersanalys av de fiskarter som ingår i struktur för kustbestånd av gädda, gös, datainsamlingsprogrammet utvecklas siklöja och vandringssik undersöks för och kvalitetssäkras. beståndsidentifiering. • Ett system för insamling av fångstupp­ • Morfologiska och genetiska studier på gifter från fritidsfisket tas fram för lan­ piggvar och skrubbskädda inleds i sam­ dets kustområden. Datainsamling från arbete med Uppsala universitet. minst två kustområden initieras under • Försök med märkning av piggvar för att året. verifiera åldersanalyser och studera ut­ • Prover insamlas från det kommersiella bredning och vandringsmönster inleds. laxfisket och en kartläggning görs av fri­ • Insamling och analys av resultat sker tidsfisket efter lax. Kartläggningen gäl­ från ett antal typvatten där kontrollera­ ler dels omfattningen av trolling efter de ålutsättningar gjorts. Under 2003 ska lax i södra Östersjön, dels en invente­ en studie påbörjas över ålens ursprung ring av fasta fiskeredskap efter Bottnis­ samt storleks- och åldersstruktur i den ka vikens kust. 21 Fiskeriverket kommersiella fångsten av ål från sötvat­ för resursen. För Vänern, Vättern, Mäla­ ten. ren, Hjälmaren och Storsjön samt för • Modeller anpassas för att bättre åter­ öring- och laxbestånd längs kusterna och i spegla specifika system, såsom skörd av kustmynnande vattendrag utvecklas för- ålders- eller storleksstrukturerade fisk- valtningsplaner för ett uthålligt fiske. eller kräftpopulationer. Aktiviteter • Tidsserieanalyser genomförs av fiskpo­ • En kontinuerlig översyn sker av regel­ pulationer i sjöar för att ge kunskap för verket i den nationell fiskelagstiftning­ att särskilja naturlig mellanårsvariation en. från effekter av mänsklig påverkan. • I Kattegatt och Skagerrak införs selekti­ • Abborrens tillväxtberoende könsmog­ va redskap i skaldjursfisket. Frednings­ nad undersöks. områden för lax, öring och torsk ses • Studie genomförs av indirekta interak- över. Kompletterande åtgärder för tidi­ tioner i fisksamhällen i form av siklöjans gare genomförda bestämmelser för fis- effekter på abborre och mört. ket med ålryssjor påbörjas. • En databas upprättas över befintliga ge­ • I Östersjön övervägs förvaltningsåtgär- netiska analyser av lax och havsöring, der för vildöringbestånden i Bottenvi­ som kan användas inför planeringen av ken, på sydkusten och södra Östersjö­ en framtida inriktning på den genetiska kusten. Regleringen av ålfisket ses över. kartläggningen av arterna. • I de stora sjöarna införs åtgärder för att • I arbetet med en europeisk förvaltnings- förbättra selekteringen i såväl fasta red­ plan för ål bidras med genetiska aspek­ skap som rörliga. Ett biologiskt under­ ter. lag för översyn av gösens minimimått tas fram och regelverket justeras. • För att utveckla en metod att identifiera enskilda stammar i blandbestånd i havet • Uppföljning sker av effekterna av de be­ genomförs populationsgenetisk och po­ slut om förändringar i författningarna pulationsdynamisk analys av Gotlands rörande fisket i de stora sjöarna. havsöringsbestånd. • Verksamheten inom resursövervak­ • Insamling av statistik avseende yrkesfis­ ningen i sötvatten inkl kustmynnande ket i de Stora sjöarna genomförs. vattendrag effektiviseras vad avser data­ bashantering och rapportering. • Trålningar och ekoräkningar genom­ förs i Vänern, Vättern och Mälaren för • Deltagande sker i ett kollektivt projekt, att följa beståndsvariationer hos främst finansierat av strukturfondsmedel, vars siklöja och nors. målsättning är att förbättra resurs­ hushållningen och selektiviteten i det Delmål 4: Förvaltningen av viktiga fiskarter svenska insjöfisket söder om Dalälven i kust- och sötvatten förbättras • En inventering görs av antalet fasta fis­ I EU:s grundförordning begränsas den ge­ keredskap i Bottenviken under somma­ mensamma resurspolitiken till att avse en­ ren 2003. dast yrkesmässigt fiske efter marina arter. Det är därför nödvändigt att i nationell lag­ • Sverige representeras i olika samar- stiftning reglera övrigt fiske. I Sverige ut­ betsfora för ålfrågor, viktigast är görs sådant fiske, utöver yrkesfiske, av ICES/EIFAC Eel WG. Inom ramen sportfisket med handredskap och ett rela­ för EU:s CFP skall om möjligt en för- tivt omfattande husbehovsfiske med i valtningsplan för det Europeiska ålbe­ huvudsak nät. ståndet utarbetas. I avvaktan på denna För kustfiskbestånd utvecklas förvalt­ prioriteras en svensk nationell förvalt- ningsmodeller baserade på de fiskande ningsplan för ål. (typexempel - siklöjefiske), de som äger • Genomgång av aspekter kring ”catch vattnet (fiske efter gös, gädda och abborre), and release” genomförs. och upprättande av nätverk mellan olika • Stödprogrammen för självförvaltning intressenter (fiske efter piggvar). Genom och utveckling av kustfiskbestånd och kunskapsöverföring stärks motivationen hos de lokala brukarna att ta ett ökat ansvar 22 Verksamhetsplan för år 2003 utveckling av system för registrering, kvenserna av ändringar av trålgränserna analys och återrapportering påbörjas. redovisas. • Försöksverksamheten med fiskarledd • I samverkan med Naturvårdsverket ut­ förvaltning av Bottenvikens siklöjefiske vecklas metoder för sälskydd och forsk­ analyseras och rapporteras. Utveckling ning sker om selektionsmetoder för säl. av återrapporteringsverktyg med hjälp Under 2003 sker en speciell satsning på av Internet och GIS-applikationer på­ fasta redskap för ål och fortsatt arbete börjas. med skydd av ryssjor och bottensatta • En vetenskaplig rapport om gösens lek- nät. och vandringsbeteende redovisas och • I insjöfisket utvecklas och genomförs enkäten om kustfisket i Östhammars metoder för skonsam hantering av fång­ och Norrtälje kommuner publiceras. sten. • Tillsammans med K-avdelningen ut­ Delmål 6: Förutsättningar för rekrytering i vecklas ett system för övervakning av kustfiskbestånd förbättras fiskemönster baserat på loggboksdata. Grunda havsvikar är av stor betydelse som Delmål 5: Redskapsskador samt bifång­ uppväxtmiljöer för Östersjöns kustfiskbe­ ster av fisk, fågel och marina däggdjur re­ stånd och undervattensvegetationen är en duceras av de viktigaste kvalitetsfaktorerna för yng­ Kunskapen om bifångster i form av under­ lens uppväxt i dessa miljöer. Kunskaperna målig fisk, icke-målarter samt däggdjur kring dessa förhållanden behöver dock och fågel i det kustnära fisket är begränsad. stärkas. Utveckling och spridning av res­ För att uppfylla de nationella miljömålen taureringsmetoder för påverkade kustmil­ utvärderas bifångsternas omfattning både jöer utgör viktiga inslag i fiskevården. Ak­ kvalitativt och kvantitativt. Samtidig ut­ tiviteterna ingår i de nya åtgärdsprogram vecklas och implementeras alternativa fis­ för marina fiskarter och stammar som utar­ kemetoder i fisket. betas mot bakgrund av identifierade hot. Rekryteringsskador, vilka har orsakat be- Aktiviteter ståndsnedgångar t ex hos abborre och gäd­ • Baserat på fångststatistik från logg- da i Kalmarsund, har även identifierats böcker och journaler samt data från yr­ inom andra kustavsnitt i Östersjön. Vid ett kesfiskare sammanställs och redovisas internationellt arbetsmöte under 2002 fast­ kustfiskets bifångster i olika redskap. ställdes ett gemensamt handlingsprogram • Selektionsförsök med olika typer av för att utreda omfattningen av och orsaker­ modifierade redskap, bl a avseende bi- na till rekryteringsskadorna. Ett åtgärds­ fångster av torsk i ålryssjor genomförs. program för restaurering av i samman­ hanget påverkade områden kommer att • Inom ett av Nordiska Ministerrådet upprättats och åtgärder inledas till år 2005. stött samarbetsprojekt sker dels utveck­ ling av sälsäkra redskap (ålryssjor, ålbot- Aktiviteter tengarn och olika typer av andra rys- • Pågående studier avseende vegetatio­ sjor), liksom av alternativa fiskemetoder nens inflytande på yngelproduktionen för garnfiske. koncentreras till ett mindre antal loka­ • Selektionsförsök avseende undermålig ler. abborre i Bottniska viken genomförs i • En databas för fiskyngel och småväxta samarbete med lokala intressenter. arter utvecklas baserat på tidigare och • Selektionsförsök vid trålfisket i Botten­ pågående studier. viken utvärderas och selektionsmetoder • Hoten mot biologisk mångfald identifi­ vidareutvecklas. eras genom utnyttjande av olika databa­ • En studie av hanteringsproblem och ser och nya inventeringar, varefter nya hållbarhet för ultraljudsändare avsedda åtgärdsprogram utvecklas vid behov. att göra tumlare uppmärksamma på • Effekter av småbåtstrafik på fiskars rek- drivgarn rapporteras. ryteringsmiljöer genomförs och slutrap­ • Utredning kring trålgränserna genom­ porteras. förs. En påbörjad genomgång av konse­ 23 Fiskeriverket • Riktlinjer utvecklas med rekommenda­ • Utvärdering av index för biodiversitet tioner för hur negativa effekter av hamn­ sker och studier av förändringar över ti­ anläggningar och båttrafik i farleder kan den utförs både på väst- och ostkusten. minimeras. • Artmonografier för de fiskarter där data • Ett handlingsprogram för rekryterings- är heltäckande påbörjas. skador hos fisk fastställs och ett interna­ • Situationen ses över för fiskarter i tionellt nätverk härför i Östersjöns sötvatten som är akut hotade, starkt ho­ kustzon bildas. tade, sårbara, missgynnade, försvunnen • I områden med rekryteringsskador och för vilka kunskapsbrist råder. genomförs bl a studier av undervattens­ Handlingsprogram m.m. tas fram. vegetationen och påväxtalger, födositu- • Åtgärdsprogrammet för bevarande av ationen för fisklarver, samt predation på flodkräftan genomförs och utvärderas. yngel och vuxna fiskar. • Teoretiska modeller utvecklas för att • Övervakning av situationen i Kalmar­ öka förståelsen för vilka processer som sund genomförs i samarbete med Kal­ är viktiga vid spridningen av kräftpest mar läns program för samordnad kust- mellan olika vatten. recipientkontroll. I kustområden där rekryteringsproblem har indikerats • Fiskets påverkan på fiskbestånden i genomförs utökade undersökningar. fjällvatten kartläggs. • Åtgärdsprogram för bevarandet av Delmål 7: Kunskapen om och skyddet av sydsvenska storrödingbestånd läggs hotade arter och stammar ökar fram. I samarbete med Havsfiskelaboratoriet de­ finieras referensvärden för biolologisk • Sårbarhet och utdöende i födovävar mångfald i kust och hav och hoten mot modelleras och parametrisering sker i mångfalden klarläggs. Beståndsidentifie- enlighet med fisksamhällens uppbygg­ ring baserad på genetiska analyser utgör nad. Sårbarheten hos orörda och belas­ grunden för att minska risken för förlust av tade samhällen analyseras teoretiskt. unika anpassningar. Atgärdsprogram för • Behovet av att skydda arter och stam­ hotade arter upprättas, information om be­ mar på sådana inlandsvattenområden rörda arter sprids och rådgivning om och där verket för närvarande saknar be­ uppföljning av åtgärder sker fortlöpande. myndigande att utfärda föreskrifter Åtgärderna omfattar bland annat genom­ kartläggs. förande av den internationella aktionspla­ • För att följa beståndsutveckling hos lax nen för lax i Östersjön (IBSFC SAP-plan). genomförs elfisken i vildlaxvattendrag i Hotade arter, eller stammar som potenti­ Bottniska viken. ellt kan tänkas drabbas av populationsge- netiska flaskhalsar bevaras även fryst i gen­ • Monitoring sker för att utröna om para­ banker. siten Gyrodactylus har negativ effekt på laxstammarna även i Östersjöälvar. Aktiviteter Laxungar insamlas i utvalda vattendrag • Databaser för studierna av biologisk på västkusten och analyseras med avse­ mångfald och för utbyte av data mellan ende på parasitförekomst och infek­ Kust- och Havsfiskelaboratoriet färdig­ tionsgrad. ställs. • För övervakning av M74 läggs rom in • Som en grund för framtida åtgärds- för prognoskläckning i verkets odling i program och för utvärdering av marina Älvkarleby. skyddsområden genomförs invente­ • Áteretablering av lax genomförs i Tes- ringar av biologisk mångfald. Atgärds­ teboån som är ett av de två vattendrag program för redan identifierade hotade som ingår i den nationella verksamhe­ arter byggs upp och revidering av rödlis- ten för att återetablera lax. tade arter sker kontinuerligt i samarbete • Bakgrunden till den befintliga fångst- fiskgruppen Artedi. statistiken för lax och öring analyseras. 24 Verksamhetsplan för år 2003 • Avel och produktion av rom sker från tuellt införande av trålförbud och fram­ ett flertal lax, öring- och rödingstam­ tagande av skyddsvärda områden mar; värdefulla fiskstammar bevaras i genomförs en analys av bottentrålning- levande och fryst genbank. ens effekter på olika marina ekosystem. • En databas upprättas över befintliga ge­ Delmål 9: Risker för etablering av främ­ netiska analyser av lax och havsöring. mande arter och stammar utreds Delmål 8: Skyddet av marina områden Effekter av etablering av främmande fisk­ ökas arter analyseras i det av Naturvårdsverket Skyddet för miljöer och områden värdeful­ finansierade forskningsprogrammet Aqu- la för marina fiskbestånd behöver stärkas. Aliens. Programmet syftar till att utvärdera Principer behöver fastställas för hur olika riskerna för etablering av främmande akva- typer av skydd kan användas beträffande de tiska arter, att identifiera känsliga ekosys­ miljöer och organismer som är i behov av tem, att ta fram verktyg för riskanalys och ett säkert skydd. Sammanställning av na­ utvärdering, samt att göra ekonomiska tionella och internationella erfarenheter analyser av riskhantering. Arbetet sker i kan i detta sammanhang används som bak­ samarbete med flera svenska universitet. grund. Skydd i form av fem nya marina na­ Fiskeriverket bedriver egen forskning om turreservat skall ha säkrats senast 2005 och vilka ekologiska och genetiska effekter möjligheten för att det i ett av områdena utsättningar av främmande arter och skall råda fiskförbud till år 2010 har utretts. stammar har på ekosystemet, och hur dessa utsättningar skall göras för att opti­ Aktiviteter mera genetisk variation och antal fiskar • En arbetsgrupp mellan verket och Na­ som återfångas. turvårdsverket samt någon länsstyrelse Aktiviteter planeras för det fortsatta arbetet. • Baserat på publicerad litteratur karaktä­ • Informationsinsatser och deltagande i riseras invasiva fiskarters förmåga att samrådsgrupper genomförs. Förslag till etablera och sprida sig i nya områden. nya områden som bör skyddas som ma­ rina reservat utvecklas. • Genom analys av befintliga databaser utvärderas de faktorer som påverkar ris­ • Planer för hur den biologiska mångfal­ kerna för att främmande fiskarter skall den skall följas inom aktuella områden, etablera sig i Östersjön. varav ett med fiskeförbud, utvecklas. • Inom ramen för pågående övervakning • En rapport beträffande nationella och av Östersjöns kustfiskbestånd initieras internationella erfarenheter från bildan­ undersökningar för att upptäcka före­ det av och principer för områdesskydd komsten av främmande fiskarter bl. a. med särskild inriktning mot fisk pre­ den svartmunnade smörbulten. senteras. • Genomförande av fält- och laboratorie­ • Effekter av olika typer av skydd på fisk­ studier om effekterna av lokal anpass­ bestånd utvärderas mot bakgrund av da­ ning för fiskars etableringsförmåga. gens kunskaper om beståndens status och ytterligare behov av kunskapsin- • Experiment och undersökningar påbör­ hämtning identifieras och provfisken jas om odlingsmetoder som resulterar i inleds. att sättfisk så långt som möjligt liknar vild fisk. • För öppna havsområden i Skagerrak ut­ vecklas en kunskapsbas om bottnarnas . Sammanställning av data från utsätt- struktur, topografi och biologiska vär­ ningsförsök av öring gjorda i Älvkarle- den, samt hur fisket bedrivs. Fiskets by. omfattning och struktur i området do­ • Utvärdering om och i vilken utsträck­ kumenteras. Anpassningar för skydd av ning utsatt blankål hittar lämnar Öster­ områden kartläggs och diskuteras i ar­ sjön. betsgrupp med berörda intressenter. • Effekterna av en ändrad trålgräns del- rapporteras. Som en bakgrund till even­ 25 Fiskeriverket Delmål 10: Indikatorer för uppföljning av valtning av resurserna så att de kan nyttjas miljömålsarbetet utarbetas uthålligt. Kunskapen om fritidsfiskets re­ Miljökvalitetsmålen skall följas upp baserat sursuttag är begränsad och behöver förbät­ på redovisningar från Naturvårdsverket tras. Fisketurism är ett yrkesmässigt ut­ och ett flertal andra myndigheter. Uppfölj­ nyttjande av fiskeresurserna som i många ningen skall bl. a. grundas på indikatorer fall kan vara ett alternativ eller komplement Av de föreslagna indikatorerna är det tre till yrkesfisket. Omfattningen av denna nä­ som berör Fiskeriverket fördelade på sex ringsgren behöver utredas. miljömål. Utöver detta pågår ett omfattan­ Det har visat sig att det i ökad utsträck­ de internationellt arbete med att utveckla ning blivit svårt att få lokalt engagemang indikatorer för miljökvalitet inom bl. a. för fiskevård. Information om fiskevårdens EEA. För sjöar är arbetet utformat som ett betydelse är därför viktig och insatser bör uppdrag från Naturvårdsverket och omfat­ göras på detta område. Utsättningar av fisk tar fältprovtagning, analys, databearbet­ är en omfattande verksamhet i fiskevårds- ning och rapportering. För vattendragen arbetet och nyttjandet av vattnet. För när­ utgör arbetet en del av det nationella miljö- varande finns ingen heltäckande statistik övervakningsprogrammet i rinnande vat­ beträffande fiskutsättningar, något som ten inom programområdet Sötvatten. bör ligga under verkets myndighetsansvar. Aktiviteter Aktiviteter • Baserat på de indikatorer som föresla­ • Kartläggning sker av turbåtsfiskets om­ gits nationellt och internationellt ut­ fattning och inriktning. vecklas nya eller anpassas existerande • Insamling av fångstuppgifter från fri­ indikatorer. tidsfisket genomförs. • Kvalitetssäkring av dataunderlaget för • För uppföljning av utvecklingen av fisk­ respektive indikator påbörjas. bestånden (bl.a. regleringseffekter) och • Förslag till indikatorer för biologisk för fiskevården genomförs insamling av mångfald i kustvatten baserat på fisk tas fångststatistik från fisket i källsjöarna i fram och testas på befintliga data. Luleälvens vattensystem. • Teoretiska modeller utvecklas för ökad • Ett fiskutsättningsregister upprättas. förståelse för fisksamhällens samman­ • Deltagande i regionala samrådsgrupper sättning och dynamik som en konse­ sker för Luleälven, Umeälven, Gideäl- kvens av såväl abiotiska som biotiska ven, Emån, Mörrumsån och Lygnern, interaktioner. för att samordna fiskevårdsarbetet och • Inom det internationella forsknings­ besluta om åtgärder för det allmänna programmet FAME utvecklas modeller fiskeintresset i enlighet med åläggan- för referensvärden för gemensam euro­ den/föreskrifter i vattendomar. peisk bedömning av ekologisk status i • Åtgärder genomförs i enlighet med fö­ vattendrag. reskrifter i vattendomar i samverkan med länsstyrelser, fiskevattenägare och Verksamhetsmål 2 andra intressenter. Öka allmänhetens fiskemöjligheter • Information om angelägna fiskevårds- inom ramen fiör en hållbar förvalt­ projekt skall ges i samarbete med bl. a. ning avf iskeresurserna ochf ör fiske­ Sveriges Fiskevattenägareförbund via vården i allmänt vatten. s.k. faktablad i serien f-FAKTA. • I samverkan med berörda intressenter Delmål 1: Fritidsfisket och fiskevården i allmänt vatten främjas genomförs ett informationsprojekt om fiskeregler och allemansrätt i Vättern Fritidsfiske är en av de största fritidsaktivi­ eller Hjälmaren. teterna i Sverige, som har unika möjlighe­ ter till fiske i kust- och sötvatten. Det finns dock stora möjligheter att med fiskevård förbättra förutsättningarna. Förutom rik­ tade fiskevårdsinsatser krävs också en för­ 26 Verksamhetsplan för år 2003 Verksamhetsmål 3 Interna verksamhetsmål En utveckling av näringen med Delmål: God struktur och tydliga rutiner för hänsyn till handläggning av fiskeavgiftsmedel — de långsiktigt tillgängliga fiskre­ Aktivitet surserna För närvarande handläggs inte ansökning­ — den regionala utvecklingen ar om fiskeavgiftsmedel enhetligt inom — det småskaliga kust- och insjöfisket verket. Strukturen och rutinerna för hand­ — konsumenternas efterfrågan pä läggningen av fiskeavgiftsmedel bör ses fisk över och förändras. Gällande föreskrifter för länsstyrelsernas handläggning av fiske- Delmål: Bidra till utveckling av vatten­ avgiftsmedel från 1992 bör revideras. I bruket sammanhanget övervägs principer för en Fiskodlingsverksamheten har flera syften, översyn av länsstyrelsernas beslutsmöjlig­ dels att förse olika intressenter med sättfisk heter. och att bevara hotade stammar, eller stam­ mar som potentiellt kan tänkas drabbas av Återrapportering enligt populationsgenetiska flaskhalsar. Kunska­ perna inom detta område ska användas till regleringsbrev att ta fram lämpliga stammar för vatten­ Fiskeriverket skall redovisa en lägesrapport bruk. för arbetet med förvaltnings- och åter- De allmänna råden som används vid hämtningsplaner avseende för Sverige vik­ tillståndsgivning för fiskodling utgavs av tiga fiskarter (tillsammans med Avdelning­ Naturvårdsverket år 1993 och behöver en för havsresurser). förnyas. Avsaknaden av ett nationellt fisk- Fiskeriverket skall redovisa resultaten av odlingsregister är en brist i smittskyddsar- det nationella åtgärdsprogrammet samt betet och ett register behöver upprättas. internationellt arbete för utveckling av se­ Aktiviteter lektiva redskap (tillsammans med Avdel­ningen för havsresurser). • Allmänna råd för fiskodling revideras. Fiskeriverket skall lämna delrapport för • Inom ramen för länsstyrelsernas ge­ arbetet med att minimera bifångster (till­ mensamma registerfunktion (Fisk-net) sammans med Avdelningen för havsresur­ utvecklas ett nationellt fiskodlingsregis- ser). ter tillsammans med länsstyrelsen i Skå­ Fiskeriverket skall lämna en delrapport ne län. för arbetet med åtgärdsprogram för hotade • Tillsammans med SLU-Vattenbruk fiskarter och fiskstammar (tillsammans deltar verket i ett avelsprogram på rö­ med Avdelningen för havsresurser). ding - Arctic Superior’. Fiskeriverket skall lämna en delrapport och tidsplan angående arbetet att belysa de • Fiskodlingstekniker utvecklas och pro­ ekologiska konsekvenserna av utsättningar duktion sker av rom från stammar av av fisk med utgångspunkt i regelverket för lax, öring, regnbåge och röding. främmande arter och stammar i Sötvatten. • Två märkningskurser anordnas i samar­ Fiskeriverket skall redovisa användning­ bete med Fiskhälsan FH AB. en av de för budgetåret anvisade medlen • Informationsinsatser rörande smitt- samt effekterna av insatser för fiskevård för skyddsfrågor genomförs i samarbete anslag 43:11. med Vattenbrukarnas riksförbund och Fiskhälsan. 27 Fiskeriverket 7. Marknads- och strukturavdelningen Marknads- och strukturavdelningen be­ bedöma vilken kapacitet som behövs för en finner sig i sin helhet vid huvudkontoret i viss fiskeansträngning. Göteborg och ansvarar för frågor om fis­ För att kontrollera flottkapaciteten skall kerinäringens ekonomi och struktur inom referensnivåer för varje medlemsstat fast­ yrkesfisket, vattenbruket och fiskbered- ställas, vilka skall kombineras med krav på ningsindustrin. Avdelningen arbetar bl a. utträde ur flottan som står minst i relation med att reglera tillträdet till fisket genom till inträdet1. Grunden för dessa nivåer skall fartygstillstånd och yrkesfiskelicenser, samt utgöras av målen i FUP IV. Om offentligt med genomförandet av den gemensamma stöd beviljas för indragning av fiskekapaci­ organisationen av marknaden för fiskeri- tet skall den indragna kapaciteten automa­ och vattenbruksprodukter och de olika tiskt dras av från dessa nivåer, som till följd strukturplanerna för stödgivning. härav ersätts av nya, lägre referensnivåer. Flottkapaciteten skall som tidigare mätas i Övergripande mål för fartygens bruttodräktighet och maskinstyr­ avdelningen ka. Att ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och Aktiviteter därmed miljöanpassat fiske kan utvecklas • Efter samråd med näringen, inom ra­ och att fisk av god kvalitet är tillgänglig för men för Rådgivande gruppen för yrkes­ konsumenterna. fiskefrågor och i samarbete med övriga berörda avdelningar utforma och im- Verksamhetsmål 1 plementera ett nationellt system för ut­ veckling av den svenska fiskeflottans En utveckling av näringen med kapacitet i vilket regionala hänsyn skall hänsyn till: tas och det småskaliga kust- och insjö- — de långsiktigt tillgängliga fiskre­ fisket beaktas. Styrmedel är framför allt surserna, avdelningens arbete med tillståndsgiv- — den regionala utvecklingen, ning i form av fartygstillstånd samt läm­ nande av strukturstöd. — det småskaliga kust- och insjöfisket, — konsumenternas efterfrågan på • I samband med avdelningens arbete fisk. med licensiering av yrkesfiskare verka för en regional balans och en föryngring Delmål 1: Den svenska fiskeflottan och fis­ av fiskarkåren. Där så är görligt skall karkåren är i balans med de långsiktigt till­ även hänsyn tas till jämställdheten inom gängliga fiskresurserna och regionernas yrkesfisket. utveckling Det fjärde utvecklingsprogrammet för fis­ • Med 2002 års underlag uppdatera redo­ keflottan (FUP IV) löpte ut den 31 decem­ visningen om fiskarkåren och fiskeflot­ ber 2002 och kommer inte att ersättas med tan och analysera dess utveckling. något nytt flerårigt program för flottans • Att delta i arbetet inom kommissionens kapacitetsutveckling grundat på beslut förvaltningskommitté för fiske och vat­ inom rådet. I stället är det upp till varje tenbruk. medlemsstat att säkerställa att flottans ka­ Delmål 2: Anpassa strukturstödets inrikt­ pacitet utvecklas i balans med de långsik­ ning i syfte att erhålla ett hållbart nyttjande tigt tillgängliga fiskresurserna. Enligt rå­ av fiskresursen dets beslut av den 20 december 2002 skall Reformeringen av den gemensamma fis­ detta bl.a. åstadkommas genom att då åter- keripolitiken innebär förändringar i struk­ hämtningsplaner fastställs skall dessa inne­ turstödens inriktning avseende flottan. hålla begränsningar av fiskeansträngningen Stöd till modernisering av fiskeflottan kan och med denna utgångspunkt är det upp endast lämnas för fartyg som är minst fem till varje medlemsland att på nationell nivå år gamla och då endast för åtgärder som förbättrar säkerhet, produktkvalitet, ar- 1 Undantag görs för moderniseringar av fartyg ovan huvuddäcket som avser säkerhet, produktkvali­ tet eller arbetsmiljö, under förutsättning att moderniseringen inte leder till att fartyget ökar sin infisk- ningsförmäga. 28 Verksamhetsplan för år 2003 betsmiljö, ett mera selektivt fiske eller för som bör vidtas med anledning av denna installation av VMS (Vessel Monitoring kontroll och den revisionella kontrollen. System). Möjligheterna att ge stöd till ny­ • Fortlöpande informera länsstyrelserna, byggnation av fiskefartyg kommer att in­ näringens branschorgan m.fl. om struk­ skränkas och upphöra helt efter år 2004. turprogrammens möjligheter och för­ Begränsningar kommer också att göras ändringar i syfte att få ett högre och ef­ när det gäller stöd för försäljning av fartyg fektivare nyttjande av strukturmedlen. till tredje land. Utrymmet att lämna socio- Som grund för detta arbete står bl.a. den ekonomiskt stöd till omskolning och till informationsplan som godkänts av diversifiering av verksamheten kommer övervakningskommittén. att vidgas. Förändringarna i strukturpolitiken • Tillse att programmet för fiskerinäring­ kommer att leda till behov av ytterligare en utanför mål 1, och fiskeavsnitten anpassningar av de svenska strukturpro­ inom mål l-programmen, i görligaste grammen för stödet till fiskerinäringen, ut­ mån tolkas lika inom respektive pro­ över de begränsningar som infördes under gram. 2002. Härutöver kan andra ändringar av de • Vidareutveckla de administrativa ruti­ svenska programmen vara önskvärda i syfte nerna för hantering av strukturstödet att nyttja strukturstödet på ekonomiskt och med beaktande av det förenklingsarbete miljömässigt bästa möjliga sätt inom alla avseende strukturfonderna som initie­ delar av fiskerinäringen. rats såväl nationellt som inom kommis­ Aktivitet sionen. • Föreslå övervakningskommittéerna änd­ • Upphandla och bistå den oberoende ut- ringar av de svenska programmen för värderare som under 2003 skall genom­ strukturåtgärder inom fiskerinäringen föra halvtidsutvärdering av programmet till följd av reformeringen av den ge­ för fiskerinäringen utanför mål 1. mensamma fiskeripolitiken samt andra • Delta i utveckling och färdigställande av eventuella önskvärda ändringar. Stödsystem II för administration av strukturprogrammen. Delmål 3: De svenska programmen för ge­ menskapens strukturåtgärder inom fiskeri­ • Delta i arbetet inom kommissionens sektorn 2000-2006 genomförs effektivt ständiga kommitté för fiskets struktur. Det viktigaste verktyget för att stödja Delmål 4: Verka för en positiv utveckling omstruktureringen av den svenska fiske­ av vattenbruksnäringen rinäringen är möjligheten att lämna Kommissionen presenterade under hösten strukturstöd. Innevarande strukturprog­ 2002 ett meddelande innehållande en stra­ ram (utanför mål 1 samt delar av program­ tegi för hållbar utveckling av det europeiska men för mål 1 Norra Norrland respektive vattenbruket. Meddelandet visar på en hög Södra Skogslänen) gäller mellan 2000 och ambitionsnivå och en vilja att konkret sti­ 2006. Genomförandet av programmen sker mulera vattenbrukets vidareutveckling, i samverkan med länsstyrelserna och förvalt­ både i syfte att säkra sysselsättning och att ningsmyndigheterna för mål 1. Samråd med utveckla en miljömässigt hållbar livsme­ näringen är också viktigt för att få god ge­ delsproduktion. Kommissionen pekar in­ nomslagskraft för programmen. ledningsvis på att vattenbruket svarar för en Aktiviteter stor del av unionens totala fiskproduktion. • Löpande arbeta med beslut om och Det bör således finnas utrymme för den utbetalning av strukturstöd i syfte att svenska näringen att ta större marknadsan­ uppnå en god genomförandetakt av delar och öka produktionen inom de delar fiskerinäringens strukturstödsprog- av näringen som inte har överkapacitet. ram samt att rapportera om genomfö­ Nyckelrollen för offentliga myndigheter randet till Jordbruksdepartementet, blir att ge garantier för att den ekonomiska NUTEK, ESV och kommissionen. lönsamheten går att kombinera med mi­ljökrav, hög produktkvalitet och ett ökat • Samverka med Avdelningen för fiskeri- djurskydd. Detta är en uppgift som kräver kontroll i arbetet med finansiell kontroll större samordning inom och mellan myn­ av stöden samt att följa upp de åtgärder digheter som företräder olika miljövårds- 29 Fiskeriverket och sektorsintressen. Det kräver också en • Tillsammans med Svensk Fisk och nä­ ökad samverkan mellan centrala och regio­ ringen arbeta för åtgärder som förbät­ nala myndigheter. Ett sätt att påverka vat­ trar kvalitén i hanteringen i kedjan ifrån tenbrukets utveckling är genom struktur­ fångst i alla led fram till konsument, stöd. bl. a. med hjalp av strukturstöd. Aktiviteter • Bistå i fiskerinäringens och KRAV:s • Inom ramen för den rådgivande grup­ projekt med miljömärkning av fiskpro­ pen för vattenbruksfrågor hantera de dukter. olika frågor som rör delsektorernas spe­ • Samordna verkets arbete avseende reg­ cifika problem och möjligheter och bi­ lerna för gränsvärden för dioxin i fisk dra till en positiv utveckling. samt att förse departement och andra • Samverka med såväl centrala som regio­ myndigheter med konsekvensutred­ nala myndigheter i syfte att tillvarata ningar o. d. vad avser effekter för nä­ näringens möjligheter till en långsiktigt ringen. hållbar utveckling i olika delar av landet. Delmål 6: Verka inom EU:s gemensamma • Delta i arbetet inom kommissionens organisation av marknaden för fiskeri- och förvaltningskommitté för fiske och vat­ vattenbruksprodukter för en bättre mark­ tenbruk. nadsanpassning • Löpande medverka i arbetet med en Kommissionens förvaltningskommitté för förbättring av vattenbrukets statistik­ fiskeriprodukter fastställer regler inom den uppgifter. gemensamma organisationen av markna­den för fiskeri- och vattenbruksprodukter. Delmål 5: Anpassa fiskerinäringens ut­ Exempel på områden som behandlas är veckling till konsumenternas efterfrågan regler för återtag av fisk och skaldjur, kon­ på fisk sumentinformation och handelsstandarder Ett internt uppdrag har under 2002 ge­ för fiskeriprodukter. nomförts som belyser konsumentens öka­ Systemet med återtag av fisk och skal­ de roll och som visar på olika förvaltnings- djur från marknaden då produkterna ej åtgärders koppling till konsumentaspekter kunnat saluföras till minst producentorga­ och vikten av att dessa integreras i Fiskeri­ nisationernas återtagspris är främst tänkt verkets förvaltande roll. Under 2003 kom­ att vara ett skyddsnät för fiskare vid oförut­ mer studien att följas upp genom att i sedda situationer med svårigheter att avsät­ samarbete med näringen se på hur konsu­ ta produkterna på marknaden. Eftersom mentintressen bättre kan tas tillvara samt ersättningsnivån sjunker vid ökade återtag att internt inom verket belysa hur olika uppmuntras inte fiskarena att landa fisk då beslut påverkar detta område. det inte finns köpare till produkten. Under 2002 har KRAV:s arbete med Från och med 2001 skall de inom fisket miljömärkning av vildfångad fisk kommit och vattenbruket godkända producentor­ igång. De första miljömärkta fiskarna eller ganisationerna utarbeta operativa program skaldjuren förväntas komma ut på markna­ för sin verksamhet. Programmen skall bl. a. den under senare delen av 2003. innehålla saluföringsstrategi, fångst- eller Under 2002 har det inom EU införts be­ produktionsplan samt åtgärder för att an­ stämmelser med målsättning att reducera passa utbudet av arter som traditionellt sett intaget av dioxin och andra miljögifter. är svåra att saluföra. Syftet med program­ Detta intag sker främst genom födan in­ men är att bättre anpassa utbud till efterfrå­ begripet fisk. Denna fråga kräver fortsatt gan. behandling under de närmaste åren, bl.a. Aktiviteter vad avser provtagning av fisk samt reduk­ tion av förekomsten av miljögifter. • Delta i arbetet inom kommissionens förvaltningskommitté för fiskeripro­ Aktiviteter dukter. • Tillsammans med företrädare för de­ • Hantera systemet med återtag av fisk taljhandeln och Svensk Fisk arrangera och skaldjur från marknaden. Med tan­ ett seminarium där marknaden och ut­ ke på den goda marknaden för produ­ vecklingstrender belyses. centerna som kan förväntas under kom- 30 Verksamhetsplan för år 2003 mande år bedöms ersättningarna för dande förbättringar i marknadstillträdet återtag uppgå till ett relativt litet belopp och således öppnas möjligheter för fortsat­ under 2003. ta sänkningar av tullar. Fiskefrågorna kom­ • Granska och godkänna producentorga­ mer att förhandlas i två olika grupper; tullar nisationernas operativa program samt och därtill knutna frågor diskuteras i grup­ att fatta beslut om ekonomisk ersätt­ pen för ”Marknadstillträde för icke-jord- ning till producentorganisationerna för bruksprodukter” och subventioner till fis­ arbetet med att upprätta programmen. kerinäringen kommer att förhandlas i gruppen ”Regler”. Verksamhetsmål 2 WTO-förhandlingarna kommer under 2003 att gå in i en mer aktiv fas. Sannolikt Handeln med fisk och fiskprodukter kommer olika metoder för tullsänkningar, underlättas i syfte att gynna såväl klassificeringar av subventioner och dylika konsumenter som näring. frågor att presenteras i förhandlingsgrup­ I dagsläget importerar Sverige närmare 60 perna. Fiskeriverkets roll innebär att bistå procent av sitt behov av fiskeriprodukter. Jordbruksdepartementet och berörda myn­ Andelen importerad fisk kan förväntas öka digheter med analyser av inkomna förslag i framtiden. För att gynna både näringen samt att förse departementet med förhand- och konsumenterna är det viktigt att tillse lingsunderlag. att handeln med fiskeriprodukter fungerar I andra internationella fora fattas beslut så effektivt som möjligt. och antas deklarationer som har relevans Beredningsindustrin och fiskgrossister­ för WTO-förhandlingarna. För att få en na är de huvudsaldiga aktörerna när det helhetssyn på handelsproblematiken är det gäller handel med fiskeriprodukter men därför viktigt att följa den allmänna debat­ handeln påverkar även det svenska yrkes­ ten om fiskeripolitik samt den mer specifi­ fisket och vattenbruksnäringen. Fiskeriver­ ka debatten om handelsfrågor som förs i kets roll är att fungera som en länk mellan olika internationella organ, varav de vikti­ dessa aktörer och Regeringen. Fiskeriver­ gaste organisationerna i sammanhanget är ket skall också arbeta för att underlätta fö­ FAO och OECD. retags import och export av fiskeriproduk­ Aktiviteter ter genom att ha kunskap om EU:s tullar • Att bistå regeringen med förhandlings- samt om de handelsavtal som EU slutit underlag och när så är påkallat deltaga i med tredje land. möten. Aktivitet • Att kontinuerligt hålla verket uppdate­ • Höra beredningsindustrins, fiskets och rat avseende händelseutvecklingen vattenbrukets önskemål bland annat inom det handelspolitiska området. inom ramen för arbetet inom kommis­ • Att lämna underlag om svensk fiskeri­ sionens förvaltningskommitté för fiske­ näring inom ramen för FAO:s respekti­ riprodukter. ve OECD:s fiskerikommittéer. Delmål: Bidra till att de svenska mål­ sättningarna inom ramen för den nya Verksamhetsmål 3 förhandlingsrundan i WTO och andra Verka för att miljökvalitetsmålen internationella organ uppfylls uppfylls genom Sveriges möjligheter att påverka förutsätt­ ningarna för en internationell handel med — att uttaget avf isk anpassas till ett fiskeriprodukter finns framför allt genom långsiktigt, hållbart nyttjande av vårt engagemang i olika internationella or­ fiskresurserna, gan. Det mest väsentliga för 2003 torde — att bifångsterna minskar, vara WTO. — ett utökat skydd av skyddsvärda Den pågående förhandlingsrundan akvatiska miljöer samt av hotade inom ramen för WTO omfattar samtliga arter och fiskstammar som har be­ produkter och därmed även fiskeriproduk­ hov av riktade åtgärder. ter. Ministerdeklarationen från Doha slår Marknads- och strukturavdelningen kan fast att förhandlingarna skall leda till bety­ genom att stödja olika åtgärder inom ra- 31 Fiskeriverket men för strukturprogrammen bidra till att Återapportering enligt miljökvalitetsmålen uppnås, i synnerhet genom åtgärdsområdena Anpassning av regleringsbrevet fiskeansträngningen, Nyskapande åtgärder 1. Redovisa och pilotprojekt samt Skydd och utveck­ • insatser och resultat i relation till de i ling av akvatiska resurser. EG:s strukturstödsprogram uppställ­ Delmål 1: Anpassa uttaget av fisk till ett da målen och finansieringsplanerna, långsiktigt, hållbart nyttjande av fiskresur­ • en total sammanställning för respek­ serna tive strukturprogram fördelad på dels Fiskeriverket kan lämna stöd för fartygs EG-medel, dels nationell finansie­ permanenta upphörande av fiskeverksam­ ring (Fiskeriverkets, annan statlig, het i syfte att anpassa fiskekapaciteten till kommunal, övrig offentlig samt pri­ fiskeresursernas storlek. Erfarenheterna vat finansiering), ifrån de första tre åren av innevarande • för anslagen 43:9 och 43:10 i års- och strukturperiod är att den ordinarie ersätt­ delårsrapport belopp för respektive ningen per ton enligt Fiskeriverkets före­ strukturprogram avseende inbetal­ skrifter inte varit tillräckligt hög för att sti­ ningar, beslut, utbetalningar samt mulera till ansökningar för fartyg över 12 prognos över kommande in- och ut­ meter. Det större tonnaget har endast in­ betalningar. kommit med ansökningar under de perio­ der Fiskeriverket tillfälligtvis höjt premien. 2. Redovisa genomförda åtgärder och göra en kortfattad resultatbedömning Aktivitet av hur de bidragit till måluppfyllelsen. • Överväga ytterligare specifika höjningar av premien för permanent upphörande av fiskeverksamhet för att stimulera till ansökningar avseende de slag av fartyg och i de regioner där överkapacitet be­ står. Delmål 2: Minskning av bifångsterna Inom ramen för åtgärdsområdet Nyska­ pande åtgärder och pilotprojekt är projekt för utveckling av selektiva redskap högst prioriterade enligt programkomplementet. Genom åtgärdsområdet har Fiskeriverket möjlighet att stödja projekt för framtag- ning och utprovning av selektiva redskap. Aktivitet • Stödja och följa relevanta projekt. Delmål 3: Öka skyddet av skyddsvärda akvatiska miljöer och av hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åt­ gärder Fiskeriverket kan genom att stödja åtgärder inom området Skydd och utveckling av akvatiska resurser få till stånd investeringar för att bygga fiskvägar, genomströmnings- kanaler och konstgjorda rev som ger för­ bättrade förutsättningar för olika fisk- och skaldjursarters reproduktion och uppväxt. Aktivitet • Stödja och följa relevanta projekt. 32 Verksamhetsplan för år 2003 8. Avdelningen för fiskerikontroll Övergripande mål för • En fortsatt utveckling av datasystemen avdelningen skall genomföras för att förbättra möj­ Fiskeriverket har det övergripande ansvaret ligheterna till en effektiv registrering för fiskerikontrollen. De mål beträffande och giltighetskontroll samt anpassning verksamhetsgrenen Fiskresurser som gäller till ändrade förutsättningar. för verket vad avser hållbar förvaltning av • Inom ramen för bl.a. förvaltningskom­ fiskresurserna och medverkan i Sveriges mittéer, expertgrupper medverka när strävanden att uppnå hållbart fiske utgör en frågor om uppgiftslämnande, registre­ utgångspunkt för kontrollavdelningens ak­ ring och giltighetskontroll behandlas. tiviteter på kontrollområdet. Avdelningens verksamhet berörs emellertid även av må­ Delmål 2: Säkerställa att svenska land­ningar av fisk inte når otillåten omfattning len för verksamhetsgrenen Fiskerinäring. Fiskerikontrollen bör skapa förutsättningar Verksamhetsmål 1 för ett optimalt nyttjande av kvoterna utan kvotöverskridanden för att säkerställa ett Säkerställa att fiskerikontrollen ki­ långsiktigt hållbart fiske och därigenom drar till att fiskresurserna bevaras, skapa förutsättningar för tillfredsställande bl. a. genom att lönsamhet inom fiskenäringen. Den natio­ nella kvotförvaltningen i form av bl.a. — fastställdaf iskekvoter inte över­ veckoransoner och fartygskvoter kräver skrids kontinuerlig uppföljning för att garantera — yrkesfiskets uppgiftslämnande att fördelningen av fiskeresurser respekte­ säkerställs ras. — bestämmelser om fisket efterlevs Aktiviteter Delmål 1: Gemenskapens krav angående • Daglig uppföljning av infiskningen be­ registrering och korskontroll av uppgifter träffande de fiskekvoter som Sverige från fisket skall uppfyllas tilldelas En snabb och korrekt registrering av upp­ gifterna från fisket är en förutsättning för • Uppföljning av fiskeansträngningar i de kvotuppföljningen. En utvecklad kvotav- fall detta följer av återhämtningsplaner räkningsmetodik där bl .a. landningsde- • Löpande kontakter med näring och klarationer, danska avräkningsnotor och myndigheter i andra länder för att utre­ provtagningsresultat används i ökad ut­ da oklarheter angående pågående fisken sträckning bidrar till att kvoterna kan och/eller rapporteringen av landningar i övervakas på ett säkrare sätt. En utveck­ andra länder ling av de automatiska kontrollfunktio­ • Verka för att byten av fiskemöjligheter nerna (validering) vid registrering och en genomförs enligt gällande rutiner och i förbättrad korskontroll (förbättrad geo­ så god tid att tillfälliga fiskestopp kan grafisk korskontroll, prioritering av resor undvikas som kontrolleras etc) ger högre kvalitet i • Arenden om fiskestopp initieras med de kvotrelaterade uppgifterna och leder därmed till en säkrare kvotuppföljning. sådan framförhållning att ett beslut kan träda i kraft innan kvoten överskrids. Aktivitet Delmål 3: Rapportering om fisket skall ske • Kvotpåverkande uppgifter skall data- i tid och vara korrekt läggas senast dagen efter de inkom. Korrekt rapportering till Europeiska kom­ • Inlämnade uppgifter skall giltig- missionen är en förutsättning för att ge­ hetskontrolleras genom korskontroll menskapen skall kunna säkerställa att och annan granskning inför den månat­ internationella avtal följs och att fastställda liga kvotrapporteringen. Minst 95% av fångstbegränsningar respekteras. En snabb berörda kvantiteter skall kontrolleras. och korrekt information om kvotläget till 33 Fiskeriverket omvärlden ingår i Fiskeriverkets ansvars­ Aktivitet område. • Gemenskapens bestämmelser om rap­ Aktiviteter portering av fartygspositioner via satellit • Fångstrapportering till Europeiska kontrolleras dagligen i samarbete med kommission och andra organ genom­ Kustbevakningen varvid fartyg som inte förs enligt gällande regelverk rapporterar enligt bestämmelserna kon­taktas samma dag som bristerna upp­ • Information om fisket till myndigheter, märksammas. yrkesfisket och allmänhet om bl.a. kvot- läget tas fram och tillhandahålls enligt • Avdelningen bedriver riskanalysbaserat inom avdelningen utarbetade rutiner kontrollsamarbete med Kustbevakning­ en • Deltagande i möten inom gemenskapen som behandlar frågor om kvotnyttjande • Utredningar genomförs angående och rapportering om fisket. underlåtenhet av lämna uppgifter om fisket och efterföljande led i enlighet Delmål 4: Den officiella statistiken skall lik­ med bestämmelserna. som annan statistik tillhandahålla relevant och objektiv statistik av god kvalitet • Varje månad görs en genomgång av re­gistrerade uppgifter och annan infor­ En god fiskeristatistik är en av gmndema i mation, med inriktning mot överfiske, säkerställandet av fiskresursernas bevarande. fiske under otillåten tid, i otillåtet områ­ Den officiella statistiken skall finnas för all­ de eller utan erforderliga tillstånd för att män information, utredningsverksamhet och identifiera misstänkta fall av överträdel­ forskning. Den skall vara objektiv och all­ ser av fiskebestämmelser och/eller vill­ mänt tillgänglig. Statistiken bör avse infor­ kor i tillstånd. mation av allmänt intresse och produceras regelbundet. Statistiken bör vara anpassad till • De fall av allvarliga överträdelser som samhällets utveclding och följa utvecklingen upptäcks utreds för ställningstagande av statistikbehoven. Omfattningen av statis­ om åtalsanmälan eller andra ingripan­ tiken, dess innehåll och förändringar bör den. fastställas av den statistikansvariga myndig­ Delmål 6: Förutsättningarna för en effektiv heten i en dialog med användarna, i använ- fiskerikontroll skall säkerställas i alla led darråd och i andra fora. Kvaliteten på den of­ Effekterna som tekniska regleringar och ficiella statistikens innehåll, tillförlitlighet, andra bestämmelser på fiskeområdet får är aktualitet, jämförbarhet och samanvändbar- till stor del beroende av om de är uppfölj- het samt tillgänglighet och förståelighet skall ningsbara. Fiskeriverket bör som övergri­ vara god. pande ansvarig för fiskerikontrollen därför Aktivitet tillse att kontrollaspekter beaktas när nya • Statistikunderlag tas fram med använd­ eller ändrade fiskeregler övervägs. Resur­ ning av i verkets databaser registrerat serna för fiskerikontroll är begränsade. Be­ material om fisket och efterföljande led hovet av fysisk kontroll sträcker sig vidare för levereras i enligt beslutade publice­ längre än till de uppgifter Kustbevakningen ringsplaner har att utföra till sjöss och i hamnar. Därför måste möjligheterna till norm- • Delta i arbetsgrupper under Rådet för givning och andra insatser användas för att den officiella statistiken och i interna­ skapa förutsättningar för en effektiv fiske­ tionella möten om fiskeristatistik rikontroll. Under året väntas ändringar i Delmål 5: Efterlevnaden av gemenska­ fiskerilagstiftningen som bl.a. innebär att pens och nationella fiskeribestämmelser verket kommer att hantera frågor om ad­ om uppgiftslämnande och andra skyldig­ ministrativa sanktioner. heter skall följas upp Aktiviteter Följsamhet mot bestämmelser om fisket befrämjar att det sker på ett avsett hållbart • Bevaka frågor om fiskereglers kontrol­ sätt. Genom att säkerställa att fisket och lerbarhet när nya eller ändrade bestäm­ efterföljande led rapporterar enligt bestäm­ melser för fisket och hanteringen av fisk melserna ges förutsättningar för en god do­ tas fram inom gemenskapen eller natio­ kumentation av hur fisket genomförs. nellt 34 Verksamhetsplan för är 2003 • Inom ramen för bl.a. förvaltningskom­ Verksamhetsmål 2 mittéer, expertgrupper medverka i ut- vecklingen av gemenskapens bestäm­ Delmål: Säkerställa att utbetalning av stöd melser om fiskets uppgiftslämnade och inom ramen för det svenska programmet andra kontrollrelaterade frågor så att de för gemenskapens strukturåtgärder inom får en utformning som förbättrar förut­ fiskerisektorn 2000-2006 sker i enlighet med regelverket sättningarna för kontrollen i allmänhet och passar svenska förhållanden. Aktivitet • Se över de nationella bestämmelserna Genomföra enligt förordning (EG) om fiskets uppgiftslämnade i syfte att 438/2001 föreskriven finansiell kontroll av förbättra anpassningen till gemenska­ stödberättigade åtgärder som samfinansie­ pens bestämmelser och för att säkerstäl­ rats av FIFG beträffande i särskild ordning la en god dokumentation av fisket i öv- utvalda projekt. rigt. • Löpande anpassa de svenska fiskerikon- Återrapportering enligt trollbestämmelserna till ändrade förhål­ regleringsbrev landen inom fisket Fiskeriverket skall redovisa de fall då beslu­ • Förbereda introduktionen av ett admi­ tade fångstkvoter har överskridits samt nistrativt sanktionssystem analysera orsakerna till detta. • Verka för att fysisk kontroll genomförs i Fiskeriverket skall redovisa en bedöm­ de delar av kontrollkedjan som inte om­ ning av eventuella kontrollinsatser, inklusi­ fattas av Kustbevakningens uppdrag ve kostnader, i samband med de av EU be­ slutade återhämtningsplanerna avseende • Medverka vid utbildningsinsatser och för Sverige viktiga fiskarter. information med anknytning till fiske- Fiskeriverket skall redovisa en bedöm­ rikontroll ning av uppnådda effekter i förhållande till tidigare fiskerikontroll inom ansvarsområ­ det under perioden 1999-2002. 9. Verksövergripande frågor Generellt 6 Central kostnadsfördelning. Budgeten omfattar hela verkets verksam­ Lönerna har beräknats efter löneläget år het. Totalbudgeten innebär att samtliga 2003. Lönerna har schablonmässigt räk­ kostnader och intäkter har beräknats oav­ nats upp jämfört med 2002 års lönenivå. sett finansiär. Budgeten framgår av bila­ Sociala avgifter har beräknats med 47,5 %. gorna. Bilagor Fiskeriverkets anslag 1 Budget indelad i verksamhetstyper Anslag 43:8 Fiskeriverket 2 Totalbudget samt anslaget 43:8 förde­ Anslaget uppgår tik 102 255 tkr. An­ lad på verksamheter slagskrediten är 1 534 tkr (föregående år 3 Budget för Avdelningen för havsresurser 3 000 tkr). Av anslaget skall minst 21 625 4 Budget för Avdelningen för kust- och tkr användas för arbetet med delmålen Hav sötvattenresurser i balans samt levande kust och skärgård. Vidare skall anslaget disponeras för verk­ 5 Budget för Verksledning och stab, Ad­ samhet förknippad med datainsamlingen ministrativa avdelningen, Marknads- enligt rådets förordning (EG) nr och strukturavdelningen samt Avdel­ 1543/2000 avseende nationella kostnader. ningen för fiskerikontroll. 35 Fiskeriverket Av budgetpropositionen framgår att be­ administration och åtgärdsprogram för lax loppet beräknats till 9 500 tkr. (SEL). Vidare återstår 1 000 tkr avseende Anslag 43:9 Strukturstöd till fisket m.m. budgeten år 2002 vilka disponeras av sötvattenslaboratoriet. Anslaget uppgår liksom föregående år till Fiskeriverket avser att för regeringen 28 390 tkr. Anslaget skall i allt väsentligt föreslå att verket under år 2003 får dispo­ disponeras för den statliga svenska andelen nera 8 500 tkr av medel enligt 6:6 VVL. i det stöd som finansieras av Fonden för fis­ Medlen föreslås disponeras av sötvattensla­ kets utveckling under anslaget 43:10 Från boratoriet. EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får även med högst 2 500 tkr disponeras för svensk medfinansie­ Villkor för avgiftsbelagd ring av projekt inom Fiskeriverket som verksamhet finansieras av EG-budgeten och ligger i Fiskeriverkets verksamhet inom utred­ linje med strukturprogrammens målsätt­ ningskontoren, laboratorierna och under­ ning- sökningsfartygen får finansieras med avgif­ Anslag 43:10 Från EG-budgeten ter medan tjänsteexport skall finansieras finansierade strukturstöd till fisket med avgifter. Avgifternas storlek bestäms m.m. av Fiskeriverket, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). In­ Anslaget uppgår liksom föregående år till komsterna disponeras av Fiskeriverket. 80 000 tkr. Som utbetalningsmyndighet av Av regleringsbrevet framgår att den av- medel från Fonden för fiskets utveckling giftsbelagda verksamheten under år 2003 svarar Fiskeriverket för att beräknas uppgå till totalt 33 200 tkr varav • fastställa och godkänna att de belopp 4 200 tkr avser undersökningsfartyg, som betalas till stödmottagare sker i en­ 21 000 tkr avser utredningskontor/labora- lighet med gemenskapsreglerna, torier och 8 000 tkr avser tjänsteexport. • verkställa och redovisa utbetalningar, • följa upp och kontrollera att åtgärder Villkor för bidragsfinansie- och projekt utvecklas i enlighet med rad verksamhet programmet, Fiskeriverket får ta emot bidrag från såväl • felaktigt utbetalda belopp återbetalas statliga som icke-statliga finansiärer för sin till EG-kommissionen. FoU-verksamhet. För sådan verksamhet som fordrar medfinansiering av Fiskeriver­ Anslag 43:11 Fiskevård ket skall sådan förutsättning finnas innan Anslaget uppgår till 20 500 tkr, en ökning beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, från föregående år med 500 tkr. som skall särredovisas i årsredovisningen, Anslaget får disponeras för stöd till fis­ disponeras av myndigheten. kevården i enlighet med förordningen (1998:1343). Högst 2 000 tkr får användas till fettfenklippning av odlad laxsmolt. Fis­ Central kostnadsfördelning keriverket skall fördela medlen efter sam­ Fördelningsgrunden för overheadkostna- verkan med länsstyrelserna. Fiskeriverket der, dvs den centrala kostnadsfördelning­ beräknar använda 4 720 tkr till egen verk­ en, är densamma som tidigare år. För en­ samhet och fördelningen mellan enheter heterna i Göteborg är fördelningsgrunden framgår av budgeten. årsarbetskrafter och för enheter utanför Göteborg är fördelningsgrunden till lika Fiskeavgiftsmedel delar antal årsarbetskrafter och verksamhe­tens omsättning. Verksamheten i Göte­ Fiskeavgiftsmedel får disponeras av Fiske­ borg betalar ca 70% av den centrala over- riverket efter särskilt beslut av regeringen. headkostnaden. Hur kostnadsfördelningen Gällande beslut uppgår för år 2003 till är framräknad framgår av bilaga 6. 7 600 tkr i enlighet med nedanstående: Den ökning av kostnadsfördelning som Regeringsbeslut 2002-06-27 och skett sedan år 2002 består huvudsakligen av 2002-12-02: 4 500 tkr avseende verksam­ följande: hyresökning 900 tkr, avsättning heten i Kälarne samt 2 100 tkr avseende av medel för fackligt arbetet motsvarande 36 Verksamhetsplan för år 2003 en heltidstjänst, beräknad ytterligare kost­ nad avseende år 2002 för avtalsförsäkrings- premier 600 tkr (enligt prognos från SPV), satsning på förbättrad telefonväxel, it-verksamheten kostar mer när antalet program och antalet anställda ökar (bl. a. för licenser, servrar och annan utrustning), utökning av staben för arbetet med miljö- ledningssystem med en person, medel av­ satta för fortsatt arbete med kvalitetssäk­ ring 300 tkr. Kommentarer till bilaga 1, Totalbudget verksamhets- indelad Denna budget innehåller verksamheten sedd ur verksamhetssynpunkt istället för ur organisatorisk synvinkel. Den innehåller också de belopp som respektive enhet be­ räknas förbruka inom respektive område, vilket kan skilja sig från den formella bud- geteringen. Exempel på detta är miljömåls- arbete som bedrivs i större utsträckning än motsvarande de medel Fiskeriverket speci­ fikt fått för detta ändamål. De definitioner som används är kanske inte helt finslipade ännu, men indelningen som gjorts ger ändå en rätt tydlig bild av vilken verksamhet som Fiskeriverket bedriver. Kostnadssidan innehåller raden central kostnadsfördelning som innehåller samtli- ga kostnader för Administration och stab. Dessa t ex personalkostnader syns alltså inte på raden för personalkostnader utan som central kostnadsfördelningen. Detta är för att all administrativ verksamhet skall vara fördelad på kärnverksamheten. 37 Fiskeriverket Bilaga 1 Totalbudget 2003: Verksamhetsindelad Data- Förvaltn. Miljö Fiskeava. Miljöbalk Uppdrag Bidraq insaml. Internt Totalt INTÄKTER 43:8 59 005 34 578 0 4 943 0 0 16 702 0 115 228 43:9 (övrigt) 0 0 0 0 2 263 0 0 0 2 263 Strukturstöd 43:9 124 0 0 0 0 3 132 0 0 3 256 Strukturstöd 43:10 (EU) 124 0 0 0 2 482 3 132 0 0 5 738 43:11 3 770 950 0 0 0 0 0 0 4 720 VVL 6:5 0 1 000 3 215 0 0 0 0 0 4 215 VVL 6:6 0 8 305 40 0 0 0 0 0 8 345 Vattendomar mm övr. 0 0 9 580 0 0 0 0 0 9 580 EU 0 200 0 0 200 6 278 0 0 6 678 Datainsamling EU 0 0 0 0 0 13 8 619 0 8 632 Statliga medel 449 1 290 0 0 13 663 10 650 0 0 26 052 Företag etc 0 0 0 0 11 448 0 0 0 11 448 Övrigt 388 0 0 0 2 381 0 0 0 2 769 Interna 0 0 0 0 0 0 0 10 499 10 499 Interna -10 499 -10 499 SUMMA 63 860 46 323 12 835 4 943 32 437 23 205 25 321 0 208 924 KOSTNADER Personal fast 25 415 17 028 5 035 2 064 15 636 11 611 11 766 8 489 97 044 Personal tillfällig 682 4 457 607 429 1 965 435 506 0 9 081 Resor 3 543 2 382 536 523 2 054 3 228 1 810 0 14 076 Hyra, lokalkostnader 1 467 1 790 2 637 285 1 334 431 1 360 0 9 304 Konsultarvoden 1 742 1 777 220 61 2 135 1 986 1 401 0 9 322 Tele, post 1 096 387 95 61 247 178 208 1 860 4 132 Övrigt, köpta tjänster 1 667 1 087 631 153 620 474 1 798 150 6 580 Materiel 2 526 3 972 1 378 513 2 924 2 352 3 681 0 17 346 Central kostnadsfördel­ ning 20 627 4 170 1 333 799 2 435 2 006 2 129 0 33 499 Övriga interna kostnader 324 8 459 0 0 1 700 16 0 0 10 499 Övrigt 260 159 48 5 237 63 164 0 936 Avskrivningar 3 512 640 293 50 854 408 479 0 6 236 Finansiella 134 15 22 0 51 17 19 0 258 Interna -10 499 -10 499 Ej fördelat gemensamt 865 865 SUMMA 63 860 46 323 12 835 4 943 32 192 23 205 25 321 0 208 679 SALDO 0 0 0 0 245 0 0 0 245 38 Verksamhetsplan för år 2003 Bilaga 2 Totalbudget och anslag 43:8 fördelat på verksamhet BUDGET 2003 Totalbudget varav 43:8 43:8 Miljö 43:8 Data 43:8 Förv tkr totalt Avd. för Havsresurser Totalt 78 786 44 036 17 787 8 983 17 266 Havsresursförvaltning 11 827 10 324 500 528 9 296 Havsfiskelaboratoriet 44 249 30 866 17 287 8 455 5 124 Fartygen 14 480 2 846 0 0 2 846 Swedmar 8 230 0 0 0 0 Avd. för Kust- och sötvattenresurser Totalt 94 956 35 963 13 075 328 22 560 Resursförvaltning 13 649 8 675 2 700 0 5 975 Sötvattenslaboratoriet 26 426 5 146 0 328 4 818 Kustlaboratoriet 24 670 15 004 10 375 0 4 629 Älvkarleby 6 663 1 428 0 0 1 428 Kälarne 6 592 767 0 0 767 Utredningskontoren 16 956 4 943 0 0 4 943 Omföringspost 0 0 0 0 0 Marknads- och strukturavdelningen 13 004 12 344 0 13 12 331 Avd. för Fiskerikontroll 25 070 22 020 300 250 21 470 A-avd övrig finansiering 6 742 Ej fördelat gemensamt 865 865 0 0 865 Reserv 0 0 0 0 0 Internt -10 499 TOTALT 208 924 115 228 31 162 9 574 74 492 39 Fiskeriverket Bilaga 3 Totalbudget: Avdelningen för havsresurser Havsresurs- förvaltnina Havsfiskelab Fartygen Swedmar TOTALT INTÄKTER 43:8 9 296 5 124 2 846 0 17 266 43:8 Miljö 500 17 287 0 0 17 787 43:8 Datainsamling 528 8 455 0 0 8 983 43:9 0 2 131 0 0 2 131 43:10 0 2 131 0 0 2 131 43:11 0 0 0 0 0 VVL 6:5 0 0 0 0 0 VVL 6:6 0 0 0 0 0 Vattendomar m m övr. 0 0 0 0 0 EU 449 64 0 4 730 5 243 EU Datainsamling 304 7 500 0 0 7 804 Statliga medel 600 1 114 4 180 3 500 9 394 Företag etc 0 0 11 0 11 Övrigt 0 343 0 0 343 Finansiella 0 0 0 0 0 Interna 150 100 7 443 0 7 693 TOTALT 11 827 44 249 14 480 8 230 78 786 KOSTNADER Personal fast 5 401 16 351 7 119 1 500 30 371 Personal tillfällig 0 2 416 100 150 2 666 Resor 1 900 2 461 100 2 200 6 661 Hyra, lokalkostnader 0 1 240 280 0 1 520 Konsultarvoden 245 1 711 50 2 800 4 806 Tele, post 80 225 75 25 405 Övrigt, köpta tjänster 10 1 957 1 860 100 3 927 Materiel 31 6 567 3 120 50 9 768 Central kostnadsfördelning 3 975 2 797 1 026 530 8 328 Övriga interna kostnader 100 7 499 0 600 8 199 Övrigt 0 90 10 10 110 Avskrivningar 75 896 687 20 1 678 Finansiella 10 39 53 0 102 TOTALT 11 827 44 249 14 480 7 985 78 541 SALDO 0 0 0 245 245 40 Verksamhetsplan för år 2003 Bilaga 4 Totalbudget: Avdelningen för kust- och sötvattensresurser Resurs- förvaltninq Kustlab Sö-lab Kälarne Älvkarlebv UK TOTALT INTÄKTER 43:8 5 975 4 629 4 818 767 1 428 4 943 22 560 43:8 Miljö 2 700 10 375 0 0 0 0 13 075 43:8 Datainsamling 0 0 328 0 0 0 328 43:9 (Statliga) 0 0 124 0 0 0 124 43:10 (EU) 0 0 124 0 0 0 124 43:11 0 0 3 570 0 0 1 150 4 720 VVL 6:5 800 0 1 000 0 1 000 1 015 3 815 VVL 6:6 0 0 8 305 0 0 40 8 345 Vattendomar m m övr. 0 0 0 4 500 3 000 2 080 9 580 EU 0 0 200 0 0 0 200 EU Datainsamling 0 237 328 0 0 0 565 Statliga medel 3 574 4 284 6 331 370 0 1 582 16 141 Företag etc 0 4 276 0 875 1 185 5 101 11 437 Övrigt 150 0 958 0 50 428 1 586 Finansiella 0 0 0 0 0 0 0 Interna 450 869 340 80 0 617 2 356 TOTALT 13 649 24 670 26 426 6 592 6 663 16 956 94 956 KOSTNADER Personal fast 5 854 11 421 13 972 2 169 2 755 6 936 43 107 Personal tillfällig 250 2 004 1 996 0 338 1 827 6 415 Resor 872 1 768 1 308 65 174 1 558 5 745 Hyra, lokalkostnader 27 1 324 2 130 2 898 599 806 7 784 Konsultarvoden 16 2 195 1 336 50 279 140 4016 Tele, post 50 313 420 30 54 180 1 047 Övrigt, köpta tjänster 824 923 125 185 595 435 3 087 Materiel 1 686 1 098 1 920 612 872 1 460 7 648 Central kostnadsfördelning 3 799 1 660 2 285 472 586 2 270 11 072 Övriga interna kostnader 0 960 190 0 0 1 150 2 300 Övrigt 30 410 279 4 56 47 826 Avskrivningar 221 566 445 90 339 147 1 808 Finansiella 20 28 20 17 16 0 101 TOTALT 13 649 24 670 26 426 6 592 6 663 16 956 94 956 SALDO 0 0 0 0 0 0 0 41 Fiskeriverket Bilaga 5 Totalbudget: Övriga avdelningar Summa Gemens. Personal Ekonomi IT Dokum. Summa M-avd K-avd TOTALT VL+stab Service A-avd INTÄKTER 43:8 6359 6934 4523 3391 9527 3629 28004 12331 21470 68164 43:8 Miljö 0 0 0 0 0 0 0 0 300 300 43:8 Datainsamling 0 0 0 0 0 0 0 13 250 263 43:9 (Statliga) 170 563 0 0 1530 0 2093 131 870 3264 43:10 (EU) 170 1062 0 0 1250 0 2312 131 870 3483 43:11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 VVL 6:5 0 0 0 400 0 0 400 0 0 400 VVL 6:6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vattendomar m m övr. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 EU 0 0 200 0 0 0 200 160 875 1235 EU Datainsamling 0 0 0 0 0 0 0 13 250 263 Statliga medel 0 0 0 0 132 300 432 0 85 517 Företag etc 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 115 0 115 25 0 140 Finansiella 0 700 0 0 0 0 700 0 0 700 Interna 0 0 0 150 0 0 150 200 100 450 TOTALT 6 699 9 259 4 723 3 941 12 554 3 929 34 406 13 004 25 070 79 179 KOSTNADER Personal fast 4843 2 004 2 859 2 830 3 209 2 858 13 760 6 633 10 191 35 427 Personal tillfällig 64 60 0 354 280 186 880 0 0 944 Resor 453 815 150 200 200 100 1 465 595 1 075 3 588 Hyra, lokalkostnader 0 4 300 0 0 0 0 4 300 0 0 4 300 Konsultarvoden 95 600 100 150 2 750 24 3 624 0 500 4 219 Tele, post 33 0 10 15 2 070 200 2 295 20 800 3 148 Övrigt, köpta tjänster 675 525 1 350 200 700 69 2 844 676 600 4 795 Materiel 307 200 25 40 450 450 1 165 30 50 1 552 Central kostnadsfördel- ning 0 0 0 0 0 0 0 4 788 9 311 14 099 Övriga interna kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrigt 20 0 0 0 35 0 35 0 0 55 Avskrivningar 200 700 769 140 2 750 40 4 399 250 2 500 7 349 Finansiella 9 55 13 12 110 2 192 12 43 256 TOTALT 6 699 9 259 5 276 3 941 12 554 3 929 34 959 13 004 25 070 79 732 SALDO 0 0 -553 0 0 0 -553 0 0 -553 1) 1) avser avskrivningar på ”invärderade” inventarier m m 42 Verksamhetsplan för år 2003 Bilaga 6 Fördelning av gemensamma kostnader Aktivitet Fördelning Fördelning Budgeterad Fördelning Fördelning Fördelning H, KS, M & K lokal enh kostnad kostnad kostnad kostnad iI 0//o i % 2003 i tkr i tkr i tkr Verkslednina H. KS. M & K Lokala enheter GD & styrelse 50% 20% 1 551 465 776 310 Jurist 90% 10% 680 0 612 68 Övrig stab 75% 25% 1 568 0 1176 392 Information 70% 20% 1 844 184 1291 369 Internrevision 50% 20% 716 215 358 143 Summa 6 359 865 4 212 1 282 Gemensamt 85% 15% 6 934 5894 1040 Personal 50% 50% 4 523 2262 2262 Ekonomi 50% 50% 3 391 1696 1696 IT 70% 30% 9 527 6669 2858 Dokum & service 85% 15% 3 629 3085 544 Summa Uno /o/ nUo/o/ 28 004 0 19 604 8 400 Total VL o AA 34 363 865 23 817 9 682 Total budget att fördela 34 363 Kostnadsfördelning 2003 2002 Havsresursförv 3 975 3 556 H-lab 2 797 2 297 Fartyg 1 024 1 013 Swedmar 530 485 H-avd totalt 8 327 7 351 Resursförv 3 799 2 910 Sö4ab 2 285 1 859 Kust-lab 1 660 1 479 Älvkarleby 586 491 Kälarne 472 443 UK Övriga 857 721 KS-avd totalt 9 659 7 903 M-avd 4 788 4 267 K-avd 9 311 7 856 UK Gbg 1 413 1 293 TOTALT 33 499 28 670 Ej fördelat gemensamt 865 1 287 Totalt fördelat 34 363 29 957 43 Regeringsbeslut Nr: 8 REGERINGEN 2002-12-20 Jo2002/3076 (delvis) Jordbruksdepartementet Fiskeriverket Box 423 401 26 GÖTEBORG Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Fiskeriverket Riksdagen har beslutat om Fiskeriverkets verksamhet för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 23, bet. 2002/03:MJU2, rskr. 2002/03:83). Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2003 för Fiskeriverket och nedan angivna anslag. 1 VERKSAMHET Fiskeriverkets verksamhet återfinns inom följande politikområde med tillhörande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar: Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Livsmedelspolitik Fiske Fiskresurser Fiskerinäringen 1.1 Verksamhetsstyrning Följande gäller för verksamheten inom Fiskeriverkets ansvarsområde. Politikområde Livsmedelspolitik Mål En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.1 Postadress Telefonväxel E-post: registrator@agriculture.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 X400: S=Registrator; O=Agriculture; P=Ministry; A=SIL; C=SE Besöksadress Telefax Fredsgatan 8 08-20 64 96 156 81 MINAGRI S 2 Fotnot i Övriga myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet i livsmedelspolitiken år Statens jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Kustbevakningen skall inom ramen för fiskerikontrollen bidra till målet för verksamhetsområdet Fiske. Verksamhetsområde Fiske Mål En ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna inom ramen för de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen så att - den biologiska mångfalden bevaras och återskapas, - ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och därmed miljöanpassat fiske kan utvecklas, - fisk av god kvalitet är tillgänglig för konsumenterna. Återrapportering Redovisa hur verkets verksamhet bidrar till att målen uppfylls. Verksamhetsgren Fiskresurser Mal 1. Verka för att miljökvalitetsmålen1 uppfylls genom - att uttaget av fisk anpassas till ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskresurserna, - att bifångsterna minskar, - ett utökat skydd av skyddsvärda akvatiska miljöer samt av hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. 2. Säkerställa att fiskerikontrollen bidrar till att fiskresurserna bevaras, genom att - fastställda fiskekvoter inte överskrids, - yrkesfiskets uppgiftslämnande säkerställs, - bestämmelser om fisket efterlevs. 3 3. Öka allmänhetens fiskemöjligheter inom ramen för en hållbar förvaltning av fiskresurserna och för fiskevården i allmänt vatten. Fotnot i De miljökvalitetsmål som direkt berör Fiskeriverket är ”Hav i balans och levande kust och skärgård, ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Storslagen fjällmiljö”. o Aterrapportering 1. Redovisa - lägesrapport för arbetet med förvaltnings- och återhämtningsplaner avseende för Sverige viktiga fiskarter, - resultatet av det nationella åtgärdsprogrammet samt internationellt arbete för utveckling av selektiva redskap, - delrapport för arbetet med att minimera bifångster, - delrapport för arbetet med åtgärdsprogram för hotade fiskarter och fiskstammar, - genomförandet av de uppgifter som ryms inom ramen för EG:s förordning om datainsamling1, - användning av de för budgetåret anvisade medlen samt effekterna av insatser för fiskevård för anslag 43:11. 2. Redovisa - de fall då beslutade fångstkvoter har överskridits samt analysera orsakerna till detta, - en bedömning av eventuella kontrollinsatser, inklusive kostnader, i samband med de av EU beslutade återhämtningsplanerna avseende för Sverige viktiga fiskarter, - en bedömning av uppnådda effekter i förhållande till tidigare fiskerikontroll inom ansvarsområdet under perioden 1999-2002. 3. Redovisa genomförda åtgärder och göra en kortfattad resultatbedömning av hur de bidragit till måluppfyllelsen. Fotnoti Rådets förordning (EG) nr 1543/2000 av den 29 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsram för insamling och förvaltning av uppgifter av grundläggande betydelse för den gemensamma fiskeripolitiken. Verksamhetsgren Fiskerinäringen 4 Mål 1. En utveckling av näringen med hänsyn till - de långsiktigt tillgängliga fiskresurserna, - den regionala utvecklingen, - det småskaliga kust- och insjöfisket, - konsumenternas efterfrågan på fisk. 2. Handeln med fisk och fiskprodukter underlättas i syfte att gynna såväl konsumenter som näring. Återrapportering 1. Redovisa - insatser och resultat i relation till de i EG:s strukturstödsprogram uppställda målen och finansieringsplanerna, - en total sammanställning för respektive strukturprogram fördelat på dels EG-medel, dels nationell finansiering (Fiskeriverkets, annan statlig, kommunal, övrig offentlig samt privat finansiering), - för anslagen 43:9 och 43:10 i års- och delårsrapport belopp för respektive strukturprogram avseende inbetalningar, beslut, utbetalningar samt prognos över kommande in- och utbetalningar. 2. Redovisa genomförda åtgärder och göra en kortfattad resultatbedömning av hur de bidragit till måluppfyllelsen. Övriga mål och återrapportering 1. Fiskeriverket skall genomföra samhällsekonomiska analyser av förslag och förändringar inom verkets anvarsområde, bl.a. av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) och dess förändring och utveckling. o Återrapportering: Redogöra kortfattat för utförda analyser. 2. Fiskeriverket skall bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken "Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet" uppnås. Detta innebär att myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtavtalen och de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och 5 kompetensområde. Myndigheten hör medverka med befintliga åtgärder till finansieringen av de regionala tillväxtprogrammen. Återrapportering: Myndigheten skall senast den 17 februari 2004 redovisa myndighetens insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal och regionala tillväxtprogram. Av redovisningen inom ramen för de regionala tillväxtavtalen skall även framgå vilket eller vilka av myndighetens anslag som kommer i fråga samt beslutade och utbetalda belopp. Den närmare utformningen av redovisningen kommer att framgå av särskilt underlag från Regeringskansliet (Näringsdepartementet). 3. Fiskeriverket skall i sitt arbete ha ett jämställdhetsperspektiv. Beslut som rör individer skall prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av besluten skall analyseras för såväl kvinnor som män. Fiskeriverket skall dessutom fortsatt arbeta med att förverkliga de specifika mål som utarbetats tidigare år för att jämställdhetsperspektivet skall genomsyra verksamheten. Återrapportering: Fiskeriverket skall redovisa sådana områden inom myndighetens ansvarsområde där olika förhållanden och villkor eventuellt kan gälla för män och kvinnor. Verket skall redogöra för vilka åtgärder som krävs för att nå jämställdhetsmålen som utarbetats, vilka åtgärder som hittills vidtagits och hur man planerar att fortsatt arbeta med jämställdhetsperspektivet. Vidare skall man beskriva hur man arbetar med att pröva de beslut som rör individer ur ett jämställdhetsperspektiv. 1.2 Organisationsstyrning Fiskeriverket skall vidare redovisa - eventuella behov av förändringar i statsmakternas styrning för att uppnå högre måluppfyllelse samt, - utifrån verksamhetens indelning redovisa årsarbetskrafter, kostnader och intäkter samt finansiering fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa medel. 1.3 Uppdrag 1. Fiskeriverket skall redovisa utgiftsprognoser för åren 2003 t.o.m. 2006 för samtliga anslag/anslagsposter som myndigheten disponerar den 22 januari, den 10 mars, den 7 maj, den 11 augusti och den 3 november 2003. Prognosen skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till budgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Om möjligt skall prognosen också 6 månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. 2. Fiskeriverket skall rapportera det slutliga utfallet för inbetalningar avseende Fonden för fiskets utveckling (FFU) för programperioden 1995- 1999. 3. Fiskeriverket skall, senast den 27 februari, 10 juni och 24 oktober 2003, lämna en sammanställning av samt en prognos för inbetalningar och utbetalningar per år avseende Fonden för fiskets utveckling (FFU) för programperioden 2000-2006. Uppgifterna skall avse åtgärder såväl utanför som inom mål 1 och prognosen skall sträcka sig t.o.m. år 2006. Uppgifterna skall lämnas till regeringen samt till Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). 4. Fiskeriverket skall senast den 1 mars 2003 redovisa en resultatbedömning samt slutsatser om verksamheten inom EG:s gemensamma fiskeripolitik under år 2002. Redovisningen skall bl.a. ske mot bakgrund av regeringens skrivelse 2001/02:152 Ansvarsfullt fiske - svenska prioriteringar för EU:s framtida fiskeripolitik. 5. Fiskeriverket skall i samråd med FORMAS redovisa senast den 1 oktober 2003 en förstudie av behovet av marina forskningsfartyg. 6. Fiskeriverket skall, senast den 1 juni 2003, redovisa integreringen av miljöarbetet inom fiskerisektorn, bl.a. inom internationella organ som regionala fiskeriorgansationer, Nordsjökonferensen mfl. 7. Fiskeriverket skall inom de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen, senast den 1 mars 2004, lämna delrapport särskilt för arbetet med att - utreda förutsättningarna och belysa de biologiska och ekonomiska konsekvenserna av ett förbud mot dumpning av fisk såväl ur nationellt som EU-perspektiv, - belysa effekterna av fiske med drivgarn och föreslå bifångstminskande åtgärder, - utreda betydelsen av bottentrålning för de marina ekosystemen inklusive skyddsvärda områden där bottentrålning bör förbjudas samt analysera effekterna av en ändrad trålgräns, - belysa de ekologiska konsekvenserna av utsättningar av fisk med utgångspunkt i regelverket för främmande arter och fiskstammar, 7 - i samverkan med Naturvårdsverket utreda möjligheterna att i ett skyddat marint område införa fiskeförbud senast från och med år 2005 fram till år 2010, - belysa fiskets påverkan på fiskbestånden i fjällmiljön. 8. Fiskeriverket skall, senast den 31 maj 2003, i enlighet med gemenskapens riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk, avsnitt 3.3. (2001/C 19/05) redovisa utfallet av de nationella stöd som lämnas inom myndighetens verksamhetsområde. 9. Fiskeriverket skall i anslutning till sitt budgetunderlag även lämna underlag för Internationella havsforskningsrådet (ICES) avseende de kostnader för årsavgift, årsmöte samt Fiskeriverkets deltagande som under budgetåret 2004 kommer att belasta anslag 43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer. 10. Fiskeriverket skall redovisa arbetet med det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling (M98/2998/8). Redovisningen skall innehålla sektorns huvudsakliga miljöpåverkan i förhållande till de nationella miljökvalitetsmålen, hur verket arbetar för att minska sektorns miljöpåverkan, eventuella problem samt ge förslag till vidareutveckling och eventuella behov av förtydligande av sektorsansvaret. Verket skall även redovisa hur arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem integreras samt föreslå eventuell förbättring av integrering. Integreringen skall bl.a. gälla aktiviteter såsom utvecklande av mål och handlingsplaner, samarbete med andra aktörer, information samt redovisning, uppföljning och revidering. Uppdraget skall redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 september 2003. 11. Fiskeriverket skall till den 1 december 2003 bedöma omfattningen av orapporterat fiske och övrig illegal hantering av fisk. Mot denna bakgrund skall verket belysa betydelsen av detta för bl.a. kvaliteten i de vetenskapliga uppskattningarna av fiskbestånden. 2 FINANSIERING 2.1 Översikt 8 Anslag som disponeras av Fiskeriverket Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 43:8 Fiskeriverket 102 255 tkr 43:9 Strukturstöd till fisket m.m. 28 390 tkr 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till 80 000 tkr fisket m.m. 43:11 Fiskevård 20 500 tkr Totalt anslag för myndigheten 231 145 tkr Beräknade avgiftsinkomster som disponeras 33 200 tkr Beräknade övriga inkomster som disponeras 20 000 tkr Totalt beräknat belopp som disponeras av myndigheten 284 345 tkr 2.2 Anslag 2.2.1 Tilldelade anslag Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 43:8 Fiskeriverket (ramanslag) 102 255 tkr Disponeras av Fiskeriverket Villkor 43:8 Fiskeriverket 1. Anslaget skall disponeras för arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö (prop. 2000/01: 130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Minst 21 625 000 kronor skall användas för arbetet med delmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. 2. Anslaget skall disponeras för verksamhet förknippad med datainsamlingen enligt rådets förordning (EG) nr 1543/2000 avseende nationella kostnader. Medfinansiering från EU anvisas under Statens jordbruksverk anslag 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter. 43:9 Strukturstöd till fisket m.m. (ramanslag) 28 390 tkr Disponeras av Fiskeriverket 9 Villkor 43:9 Strukturstöd till fisket m.m. 1. Anslaget skall i allt väsentligt disponeras för den statliga svenska andelen i det stöd som finansieras av FFU under anslaget 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får även med högst 2 500 000 kronor disponeras för svensk medfinansiering av projekt inom Fiskeriverket som finansieras av EG-budgeten och ligger i linje med strukturprogrammens målsättning. Strukturfonderna är av betydelse i processen att skapa tillväxt och sysselsättning. De regionala tillväxtavtalen är en viktig utgångspunkt för arbetet inom ramen för strukturfonderna. 2. Anslaget får med beaktande av EG:s statsstödsregler disponeras för stödformer enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering. 3. Fiskeriverket fastställer länsvisa planeringsramar för länsstyrelsernas beslut om EG:s strukturstöd avseende de stödåtgärder där länsstyrelsen fattar beslut. Beträffande länsstyrelserna inom mål 1 skall planeringsramarna fastställas efter aktivt samråd med berörda länsstyrelser. 4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. 5. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta fiskerilånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Vinst eller förlust som uppkommer i samband med att egendom, som utgör säkerhet för fiskerilån, tas i anspråk för att skydda statens fordran skall enligt i proposition (prop. 1971:63) Stödåtgärder på fiskets område m.m. angivna grunder föras till respektive täckas av anslagsposten. 6. Influtna amorteringar och räntor avseende det äldre anslaget Lån till o fiskerinäringen skall redovisas på inkomsttitlarna 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen respektive 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen på statsbudgetens inkomstsida. Influtna amorteringar och räntor för tidigare beviljade fiskeredskapslån skall redovisas på o inkomsttiteln 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet respektive 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet. 7. Statlig kreditgaranti för lån till fisket får medges i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 75 000 000 kronor minskat med belopp som motsvarar förlusterna för garantier inom samma garantisystem under föregående budgetår. 10 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd 80 000 tkr till fisket m.m. (ramanslag) Disponeras av Fiskeriverket Villkor 43:10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 1. EG-medlen under anslaget får användas enligt rådets förordningar för strukturfonderna från den 21 juni 1999 (EG) nr 1260/1999, (EG) nr 1263/1999 och rådets förordning från den 17 december 1999 (EG) nr 2792/1999 avseende programperioden år 2000-2006 samt de riktlinjer för strukturfondsarbetet som EG-kommissionen fastställt. De riktlinjer som övervakningskommittéerna för strukturplanen för fiskerinäringen utanför mål 1 respektive innanför mål 1 fastställer skall beaktas. Strukturfonderna är av betydelse i processen att skapa tillväxt och sysselsättning. De regionala tillväxtavtalen är en viktig utgångspunkt för arbetet inom ramen för strukturfonderna. 2. Fiskeriverket skall redovisa betalningar från EG-budgeten mot inkomsttiteln 6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999 och mot inkomsttitel 6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006. 3. Som utbetalningsmyndighet av medel från Fonden för fiskets utveckling (FFU) svarar Fiskeriverket för att - fastställa och godkänna att de belopp som betalas till stödmottagare sker i enlighet med gemenskapsreglerna, - verkställa och redovisa utbetalningar, - följa upp och kontrollera att åtgärder och projekt utvecklas i enlighet med programmet, - felaktigt utbetalda belopp återbetalas till EG-kommissionen. 4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. 43:11 Fiskevård (ramanslag) 20 500 tkr Disponeras av Fiskeriverket Villkor 43:11 Fiskevård 11 1. Anslaget får disponeras för stöd till fiskevården enligt förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården och skall särskilt främja det svenska miljömålsarbetet. 2. Högst 2 000 000 kronor får användas för fettfenklippning av odlad laxsmolt. 3. Fiskeriverket skall fördela medlen efter samverkan med länsstyrelserna. 2.2.2 Finansiella villkor för anslag (tkr) Anslag/ap/dp Anslagskredit Indrag av anslags- Anslagsbehållning som belopp disponeras 2003 43:8 1 534 0 3 % 43:9 0 0 3 % 43:10 4 000 0 3 % 43:11 1 000 0 3 % 2.3 Övriga villkor 56565868655585868656658658658585855356535586565566685865666566338356 ** (tkr)l Räntekontokredit Belopp som förs till räntekontot 1 Låner Fiskeriverket 25 000 1102 255 17 00 I I L _ ........................... 2000000000000000000000000 00000000000000 2000000000000000000000000 1 Överföringen sker med 1/12 varje månad. 2 Låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten. 2 .4 Avgifter och bidrag Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet 2003 Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras (tkr) L | • 12 Verksamhet Over - / Over- / Intäkter Kostnader Över-/ Ackumulerat Underskott Underskott 2003 2003 Underskott över- / t.o.m. 2001 2002 2003 underskott, utgående 2003 Tjänsteexport Tjänsteexport 42 0 8 000 8 000 0 42 Summa 42 0 8 000 8 000 0 42 Uppdragsverksamhet Undersökningsfartyg 0 0 4 200 4 200 0 0 Utredningskontoren/laboratorierna -115 0 21000 21000 0 -115 Summa -115 0 25 200 25 200 0 -115 Villkor for avgiftsbelagd verksamhet Fiskeriverkets verksamhet inom utredningskontoren, laboratorierna och undersökningsfartygen får finansieras med avgifter medan tjänsteexport skall finansieras med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av Fiskeriverket, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av Fiskeriverket. Villkor for bidragsfinansierad verksamhet Fiskeriverket får ta emot bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer för sin FoU-verksamhet. För sådan verksamhet som fordrar medfinansiering av Fiskeriverket skall sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, som skall särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten. Övriga villkor Fiskeriverket skall redovisa ränteintäkter från valutakonto på inkomsttitel 2393 Övriga ränteinkomster. 3 UNDANTAG FRÅN EA-REGLER Fiskeriverket skall inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten med lån i Riksgäldskontoret enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) till den del sådan verksamhet finansieras av EG-medel. 13 Troa regermgens vagnar Ann-Christin Nykvist Dag von Schantz Kopia till Riksdagens miljö- och jordbruksutskott Finansdepartementet/BA Riksgäldskontoret Ekonomistyrningsverket Riksrevisionsverket Kammarkollegiet Verksamhetsplan för år 2003 Bilaga 8 Miljökvalitetsmål och delmål vilka direkt berör Fiskeriverket Hav i balans samt levande • Samtliga kustvatten har god ytvatten- kust och skärgård status med avseende på artsammansätt­ Västerhavet och Östersjön skall ha en lång­ ning samt kemiska och fysikaliska för­ siktigt hållbar produktionsförmåga och hållanden enligt EG:s ramdirektiv för den biologiska mångfalden skall bevaras. vatten (2000/60/EG). Kust och skärgård skall ha en hög grad av Delmål 1: Skydd för kust- och skärgårds­ biologisk mångfald, upplevelsevärden samt områden natur- och kulturvärden. Näringar, rekrea­ Senast år 2010 ska minst 50 procent av tion och annat nyttjande av hav, kust och skyddsvärda marina miljöer och minst 70 skärgård skall bedrivas så att en hållbar ut­ procent av kust- och skärgårdsområden veckling främjas. Särskilt värdefulla områ­ med höga natur- och kulturvärden ha ett den skall skyddas mot ingrepp och andra långsiktigt skydd. Senast år 2005 ska ytter­ störningar. ligare fem marina områden vara skyddade Miljökvalitetsmålet innebär att: som reservat och berörda myndigheter ska ha tagit ställning till vilka övriga områden i • Hotade arter och stammar har möjlig­ marin miljö som behöver ett långsiktigt het att sprida sig till nya lokaler inom skydd. sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer Delmål 3: Åtgärder för hotade marina arter säkras. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas • Gynnsam bevarandestatus upprätthålls och ha inletts för de hotade marina arter för livsmiljöer för hotade, sällsynta och och fiskstammar som har behov av riktade hänsynskrävande arter samt för natur­ åtgärder. ligt förekommande biotoper med beva­ Delmål 4: Minskning av bifångster randevärde. Senast år 2010 ska de årliga totala bifång­ • Kust- och skärgårdslandskapets natur­ sterna av marina däggdjur uppgå till maxi­ skönhet, naturvärden, kulturmiljövär­ malt 1 procent av respektive bestånd. Bi- den, biologiska mångfald och variation fångsterna av sjöfåglar och oönskade fisk­ bibehålls genom ett fortsatt varsamt arter ska ha minimerats till nivåer som inte brukande. har negativ påverkan på populationerna. • Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse Delmål 5: Anpassning av uttaget av fisk och annan exploatering i kust- och skär­ Uttaget av fisk, inklusive bifangster av ung­ gårdsområden sker med hänsyn till vat­ fisk, ska senast år 2008 vara högst motsva­ tenområdenas produktionsförmåga, rande återväxten, så att fiskbestånden kan biologiska mångfald, natur- och kultur­ fortleva och, om så är nödvändigt, åter­ miljövärden samt värden för friluftsli­ hämta sig. vet. Delmål 6: Störningar från båttrafiken • Låg bullernivå eftersträvas. Buller och andra störningar från båttrafik • Kust- och skärgårdslandskapets bygg­ ska vara försumbara inom särskilt känsliga nader och bebyggelsemiljöer med sär­ och utpekade skärgårds- och kustområden skilda värden värnas och utvecklas. senast år 2010. 57 Fiskeriverket Levande sjöar och • Biologisk mångfald återskapas och be­ vattendrag varas i sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt Delmål 2: Åtgärdsprogram för restaurering hållbara och deras variationsrika livsmiljöer av vattendrag skall bevaras. Naturlig produktionsförmå­ Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha ga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden identifierat och tagit fram åtgärdsprogram samt landskapets ekologiska och vatten- för restaurering av Sveriges skyddsvärda hushållande funktion skall bevaras samti­ vattendrag eller sådana vattendrag som ef­ digt som förutsättningar för friluftsliv vär­ ter åtgärder har förutsättningar att bli nas. skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt Miljökvalitetsmålet innebär att: skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. • Belastningen av näringsämnen och för­ oreningar får inte minska förutsättning­ Delmål 4: Utsättning av djur och växter som lever i vatten arna för biologisk mångfald. Senast år 2005 ska utsättning av djur och • Främmande arter och genetiskt modifi­ växter som lever i vatten ske på sådant sätt erade organismer som kan hota biolo­ att biologisk mångfald inte påverkas nega­ gisk mångfald introduceras inte. tivt. • Sjöars, stränders och vattendrags stora Delmål 5: Åtgärdsprogram för hotade arter värden för natur- och kulturupplevelser och fiskstammar samt bad- och friluftsliv värnas och ut­ vecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fisk- • Fiskar och andra arter som lever i eller är stammar som har behov av riktade åtgär­ direkt beroende av sjöar och vattendrag der. kan fortleva i livskraftiga bestånd. • Anläggningar med stort kulturhisto­ Delmål 6: Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten riskt värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas. Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärds­ program enligt EG:s ramdirektiv för vatten • I dagens oexploaterade och i huvudsak som anger hur God ytvattenstatus ska upp­ opåverkade vattendrag är naturliga vat­ nås. tenflöden och vattennivåer bibehållna, och i vattendrag som påverkas av regle­ ring är vattenflödena så långt möjligt Storslagen fjällmiljö anpassade med hänsyn till biologisk Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglig­ mångfald. het vad gäller biologisk mångfald, upple­ velsevärden samt natur- och kulturvärden. • Gynnsam bevarandestatus upprätthålls Verksamheter i fjällen skall bedrivas med för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsyn till dessa värden och så att en håll­ hänsynskrävande arter samt för natur­ bar utveckling främjas. Särskilt värdefulla ligt förekommande biotoper med beva­ områden skall skyddas mot ingrepp och randevärden. andra störningar. • Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga ut­ Miljökvalitetsmålet innebär att: bredningsområden så att långsiktigt • Fjällens karaktär av betespräglat storsla­ livskraftiga populationer säkras. get landskap med vidsträckta samman­ • Sjöar och vattendrag har god ytvatten- hängande områden bibehålls. status med avseende på artsammansätt­ • Fjällens biologiska mångfald bevaras. ning och kemiska och fysikaliska för­ • Främmande arter och genetiskt modifi­ hållanden enligt EG:s ramdirektiv för erade organismer som kan hota den bio­ vatten (2000/60/EG ). logiska mångfalden introduceras inte. • Utsättning av genmodifierad fisk äger • Kulturmiljövärden, särskilt det samiska inte rum. kulturarvet, bevaras och utvecklas. 58 Verksamhetsplan för år 2003 • Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till naturens långsiktiga produk­ tionsförmåga, biologisk mångfald, na­ tur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv. • Låg bullernivå eftersträvas. • Förslitningen av fjällvegetationen min­ skar och lavtäcket ökar i omfång och tjocklek. • Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina na­ turliga utbredningsområden så att lång­ siktigt livskraftiga populationer säkras. • Lokala bestånd av fisk och andra vat­ tenlevande arter i fjällens sjöar och vat­ tendrag bibehålls. • Arealen områden med stora upplevelse- värden eller höga natur- och kulturvär­ den som är fria från buller och andra störningar ökar. Delmål 4: Åtgärdsprogram för hotade arter Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. 59 Verksamhetsplan för är 2003 Bilagda planer • Jämställldhetsplan • Plan för etnisk mångfald • Arbetsmiljöpolicy • Handlingsplan för miljöledningsarbetet 61 Fiskeriverket Jämställdhetsplan för perioden 1 juli 2002 till 30 juni 2003 Beslutad den 26 juni 2002 • Kartläggningen av lönestrukturen visar inte att löneskillnader som beror på kön 1. Utgångspunkt för Fiske­ förekommer vid Fiskeriverket. riverkets jämställdhets- Den form av systematisk arbetsbeskriv­ning som används vid Fiskeriverket är arbete TNS-kodning. Inom ramen för en översyn Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av denna klassificering bör jämställd- förutsättning för att den samlade kompe­ hetsperspektivet särskilt beaktas. tensen inom Fiskeriverket skall tas till vara och utvecklas på bästa möjliga sätt. 4. Åtgärder 2. Mål för jämställdhets- 4.1 Rekrytering arbetet På chefsnivån, dvs. inom gruppen avdel­nings- och enhetschefer/områdesansvari- För att skapa jämställdhet mellan kvinnor ga, är könsfördelningen ojämn: Av fyra av­ och män i Fiskeriverket och för att uppfylla delningschefer är en kvinna. Biträdande lagstiftningens krav skall åtgärder vidtas avdelningschef finns tillsatt vid fyra avdel­ som syftar till ningar. Av dessa är en kvinna. Vid verket • att skapa en jämnare könsfördelning finns i övrigt på chefsnivån 23 personer. Av inom alla befattningskategorier i verket. dessa är 6 kvinnor. Det är angeläget att an­ delen kvinnor i arbetsledande ställning • att löneskillnader som beror på kön inte ökar.Verket skall även i övrigt sträva efter skall förekomma. att rekrytera kvinnor till befattningar med • att kvinnor och män skall ha samma ledningsansvar och andra kvalificerade möjligheter till vidareutveckling i arbe­ uppgifter. tet. Utöver chefs- och specialistbefattningar • att underlätta för verkets anställda att finns det inom Fiskeriverket andra arbets­ kombinera sitt yrkesarbete med fö- grupper och befattningskategorier som har räldraskap. en bemanning med stor majoritet för det ena könet. Verket skall också sträva efter • att sexuella trakasserier inte skall före­ att vid kommande rekryteringar bryta den komma. befintliga könsfördelningen i dessa grup­ per. 3. Kartläggning Fiskeriverkets mål är att andelen anställda av Fiskeriverket lämnar årligen, i anslutning det underrepresenterade könet skall öka inom till årsredovisningen, en redovisning av alla grupper ock anställningskategorier med verkets kompetensförsörjning, som bl.a. ojämn könsfördelning. innehåller en kartläggning av personalens könsfördelning och åldersstruktur. 4.2 Utbildning och kompetens­ I bilaga redovisas en kartläggning av lö­ utveckling nestrukturen inom Fiskeriverket relaterad Fiskeriverket skall under 2002 genomföra till kön, ålder och TNS-klassificering. en heltäckande inventering av kompetens- Kartläggningen indikerar att: utvecklingsbehovet för alla anställda. In­ • Andelen kvinnliga anställda i befatt­ venteringen skall omfatta kompetens i vid ningar med ledningsansvar och i andra mening, vilket innefattar såväl utvecklat kvalificerade befattningar (nivå 3 och 4 i specialistkunnande, stärkt ledarförmåga TNS-systemet) är otillfredsställande. och utveckling av engagemang och ambi­ tion. Arbetet, som planeras inom ramen för EU-programmet Växtkraft Mål 3, förvän- 62 Verksamhetsplan för år 2003 tas bl.a. ge underlag för kommande jäm- Verket skall, inom de ramar som anges av ställdhetsinsatser. verksamhetens krav, ställa sig positivt till Regelbundet återkommande medarbe- individuella önskemål om arbetstidens om­ tarsamtal utgör en grund för Fiskeriverkets fattning och förläggning som ett sätt för planering av såväl individuella som gemen­ personalen att bättre kunna kombinera yr­ samma kompetensutvecklingsåtgärder. kesarbete med föräldraskap. Vid dessa samtal skall chef och medarbeta­ Bl. a. med utgångspunkt i möjligheterna re gemensamt analysera utvecklingsbehov att skapa en ökad flexibilitet i arbetstidens och utforma en individuell utvecklings­ förläggning, inte minst ur ett jämställd- plan. Samtalen skall genomföras med sam­ hetsperspektiv, skall frågan om flextidsys- ma ambition för alla anställda på alla nivå­ tem i någon form utredas. er. Detta är en förutsättning för att kvinnor och män skall ha samma möjligheter till ut­ Fiskeriverkets mål är att förutsättningarna veckling.. Den utvärdering som gjorts har skall finnas utredda senast den 31 december visat på att samtal inte sker i den omfatt­ 2002 för vidare ställn ingstagande. ning som förutsatts. För att medarbetar- Arbetet vid varje arbetsenhet måste plane­ samtalen skall vara den viktiga del av bl.a. ras på sådant sätt att hänsyn kan tas till oli­ jämställdhetsarbetet som avsett krävs ytter­ ka former av deltidsledigheter, i första ligare insatser för verket sida för att samtal hand för småbarnsföräldrar. Detta gäller skall komma till stånd och ta upp väsentliga inte minst vid små arbetsställen. aspekter på arbetssituationen. Verket bör vidare initiera en diskussion Verket har under en tid arbetat med pla­ hur verket skall kunna underlätta för små­ neringen av en omfattande kompetens- barnsföräldrar att vara chefer. utvecldingsinsats, som syftar till att en De frågeställningar som kan vara aktuel­ grupp yngre medarbetare skall vara rustade la ur ett jämställdhetsperspektiv växlar att åta sig kvalificerade uppdrag och led­ mellan de olika arbetsenheterna. Därför ningsuppgifter. I planeringen har eftersträ­ bör som underlag för kommande jäm- vats att kvinnliga anställda skall vara väl re­ ställdhetsarbete ske en enhetsvis genom­ presenterade som deltagare i projektet gång. eftersom utvecklingsinsatsen bl.a. syftar till Fiskeriverkets mål är att sådan diskussioner att stärka deras meritering för kvalificerade skall ha genomförts under innevarande år. uppgifter. Åtgärderna planeras bli genom­ förda efter det att den tidigare nämnda in­ 4.4 Lönefrågor venteringen av kompetensutvecklingsbe­ I Fiskeriverkets analys av lönestrukturen hovet genomförts. studeras medellönerna för kvinnor respek­ tive för män. Medellöneutvecklingen sedan Fiskeriverkets mål är att individuella utveck­ 1995 för kvinnor respektive män framgår lingssamtal ska genomföras med samtliga an­ av följande tabell: ställda och att detta arbete skaföljas upp. 4.3 Arbetsorganisation och arbets­ 1995 1999 2000 2001 ledning Medellön, män 18.627 kr 21.158 kr 21.837 kr 23.561 kr Inom verket pågår ett arbete med att ut­ 18.498 kr 19.739 kr veckla arbetsformerna, bl.a. genom att ut­ Medellön, kvinnor 14.238 kr 16.836 kr veckla funktioner som samordnarc och % ökning till år 2001 områdesansvariga. Verket skall i dessa Män 26,5 % 11,4 % 7,9 % sammanhang ge kvinnor goda villkor att Kvinnor 38,6 % 17,2 % 6,7 % kunna konkurrera när dessa uppdrag ges eller när projekt- och arbetsgrupper skapas. Kvinnor skall också uppmanas att i ökad omfattning åta sig nya och mer kvalificera­ Medellönens utveckling beror dels på de uppgifter. resultatet av årliga lönerevisioner, dels på lönekonsekvenser av personalomsättning­ Fiskeriverkets målär att nya befattningstyper en. Under perioden 1995-2001 har löne­ med kvalificerade uppgifter utförmas så att skillnaderna mellan kvinnor och män ut­ kvinnor och män bar samma förutsättningar jämnats. Dock har den utvecklingen brutits att åta sig uppdragen. under 2001 trots att resultatet av årets lö- 63 Fiskeriverket nerevision innebar att kvinnornas höjning ställdhetslagstiftningen ställer och om av månadslönerna översteg männens höj­ verkets jämställdhetsarbete och jäm- ning med 0,2 %. ställdhetsplan skall jämställdhetsarbetet En ytterligare utjämning av löneskillna­ uppmärksammas vid möten med led­ derna kan åstadkommas genom att fortsät­ ningsgruppen och vid möten med perso­ ta arbetet med att rekrytera kvinnor till be­ nalansvariga chefer samt vid avdelnings- fattningar med ledningsansvar och andra och arbetsgruppsmöten. Vid dessa tillfällen kvalificerade uppgifter. Vid framtida löne­ skall förutom regelfrågor även attitydfrågor revisioner skall fördelningen av lönehöj­ och vardagliga samarbetsfrågor med an­ ningar mellan kvinnor och män ägnas fort­ knytning till jämställdhetsproblematiken satt särskild uppmärksamhet. behandlas. Fiskeriverkets mål är att könsrelaterade skill­ nader inte skall forekomma vid verket. 5. Jämställdhetsarbetets 4.5 Kränkande särbehandling genomförande Något fall av sexuella trakasserier eller an­ Ansvaret för jämställdhetsarbetet vid Fis­ nan kränkande särbehandling på grund av keriverket är en integrerad del av lednings­ kön har inte aktualiserats inom Fiskeriver­ ansvaret. Det åligger varje chef att utveckla ket. I handboken i systematiskt arbetsmi­ jämställdhetsarbetet inom sitt ansvarsom­ ljöarbete ingår en åtgärdsplan, som kan till­ råde och att följa jämställdhetsplanen. ämpas vid alla former av kränkande särbe­ Vid Fiskeriverket skall finnas en jäm- handling. ställdhetsgrupp med uppgift att följa jäm­ ställdhetsarbetet vid myndigheten och att Fiskeriverkets mål är att kränkande särbe­ initiera utvecklingsinsatser inom området. handling inte skallf orekomma vid verket. Gruppen består av representanter för ar­ 4.6 Information betsgivaren och personalorganisationerna. Gruppen skall ha minst fyra möten per år. För att Fiskeriverkets personal och chefer skall vara väl informerade om de krav jäm- 64 Verksamhetsplan för år 2003 Handlingsplan för verkets arbete med etnisk mångfald Beslutad den 17 januari 2001. tionskrav, främst avseende krav på hante­ ring av svenska språket. 1. Utgångspunkt 4.2 Utbildning och information Fiskeriverkets arbete sker i stor utsträck­ Fiskeriverket skall informera chefer och ning i en internationell och mångkulturell övrig personal om de krav lagstiftningen miljö och förutsätter omfattande kontakter ställer och om verkets handlingsplan för ar­ och samarbete med andra nationaliteter. betet med etnisk mångfald. Denna infor­ Den samlade kompetensen i verket för­ mation kommer lämpligen att kunna för­ stärks genom ett ökat inslag av anställda läggas till regelbundet förekommande med annan än svensk härkomst. chefsmöten och avdelnings-/enhetsmöten. 2. Mål för Fiskeriverkets 5. Mångfaldsarbetets arbete med etnisk mångfald genomförande Fiskeriverket eftersträvar att öka den etnis­ Ansvaret för arbetet med etnisk mångfald ka mångfalden inom alla enheter och på vid Fiskeriverket är en integrerad del av alla organisatoriska nivåer i verket. ledningsansvaret. Det åligger varje chef att Löneskillnader som beror på etniskt ur­ utveckla mångfaldsarbetet inom sin enhet sprung skall inte förekomma. och att följa handlingsplanen. Alla, oavsett etniskt ursprung, skall ha samma möjligheter till vidareutveckling i arbetet. Etniska trakasserier skall inte förekom­ ma vid Fiskeriverket. 3. Kartläggning Fiskeriverket avser inte att göra en syste­ matisk kartläggning av de anställdas etnis­ ka härkomst. Med utgångspunkt från en översiktlig genomgång av kända förhållanden upp­ skattar verket att andelen första- och an- dragenerationsinvandrare bland anställda är ca 6 %. 4. Åtgärder 4.1 Rekrytering Inom Fiskeriverket pågår f.n. ett arbete med att klargöra ansvarsfördelning och ut­ veckla rutiner vad gäller kompetensförsörj­ ning och rekrytering. Detta arbete förvän­ tas leda till ett mer systematiskt arbetssätt, vilket i ökad utsträckning säkerställer att beslut i rekryteringsärenden inte påverkas av ovidkommande faktorer såsom etniskt ursprung. I anslutning till rekryteringsar­ betet skall också ökad uppmärksamhet äg­ nas åt att identifiera rätt avvägda kvalifika­ 65 Fiskeriverket F•isk er•i ver•ke • ts ar•be • tsmi• l• j• o• • pol• i• cy Beslutad den 21 januari 2002 Ansvar för arbetsmiljön Generaldirektören har det övergripande Av arbetsmiljölagen (1977:1160), arbets­ ansvaret för arbetsmiljön inom Fiskeriver­ miljöförordningen (1977:1166) och Ar­ ket. Avdelningscheferna har ansvaret inom betsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) sin avdelning för att arbetsmiljöarbetsupp­ om systematiskt arbetsmiljöarbete framgår gifterna genomförs enligt föreskrifterna de övergripande kraven på arbetsmiljöns (AFS 2001:1) för systematiskt arbetsmiljö- utformning. Fiskeriverkets mål för arbets­ arbete. Enhetscheferna har motsvarande miljöarbetet och verkets tillämpning av ansvar inom sin enhet. Som stöd i detta ar­ arbetsmiljöreglerna utvecklas i denna ar­ bete sammanställer Fiskeriverket en betsmiljopolicy som är en förutsättning Handbok i systematiskt arbetsmiljöarbete. för planering och genomförande av all Ansvarig chef skall systematiskt planera, verksamhet inom Fiskeriverket. leda och kontrollera verksamheten på så­ Samtliga lagar, författningar o.dyl. som dant sätt att de mål som fastställts i denna rör arbetsmiljön på arbetsstället finns till­ arbetsmiljopolicy uppnås. Dessutom skall gängliga för alla anställda på Arbetsmiljö- beaktas vad som gäller i Interna skyddsfö­ verkets hemsida www.av.se. reskrifter för fältarbeten inom Fiskeriver­ Detta dokument skall utvecklas och för­ ket, i handläggningsrutiner för sjukfrånva­ nyas. Skyddskommittén skall årligen göra ro inom Fiskeriverket och i Fiskeriverkets en genomgång av dokumentet. alkohol- och drogpolicy. Ansvarig chef skall tillse att konstaterade Fiskeriverkets arbetsmiljopolicy brister inom arbetsmiljöområdet åtgärdas. syftar till Arbetsmiljöfrågorna skall uppmärksam­ • att säkerställa en arbetsmiljö som inte mas i budgetarbetet. Erforderliga medel utsätter arbetstagare för ohälsa, olycks­ skall avsättas för arbetsmiljöåtgärder inom fall, skador eller sjukdomar. respektive budgetram. • att skapa en arbetsmiljö, som bidrar till Det är en gemensam uppgift att utveckla god hälsa, effektivitet och arbetstill­ en god arbetsmiljö. Därför är alla anställdas fredsställelse. bidrag till trivsel och god samhörighet av betydelse. Arbetsmiljön vid Fiskeriverket skall Arbetsgivaren skall ställa erforderlig vara utformad så att skyddsutrustning till förfogande. Arbetsta­ • alla anställdas engagemang och intresse garen är skyldig att använda den skyddsut­ för arbetet stimuleras och viljan till ut­ rustning som anvisas. veckling av arbetsmetoder och arbets­ former tillvaratas. Samverkan för god • alla anställda bemöts med respekt och arbetsmiljö får möjlighet till inflytande, handlings­ Ansvarig chef skall tillse att underställd frihet och personlig utveckling. personal är väl medveten om vilka regler • alla anställda har tillgång till god infor­ som gäller inom arbetsmiljöområdet. Varje mation om åtgärder och händelser av anställd skall hållas välinformerad om pla­ betydelse för verksamheten. neringen av förändringar i arbetsmiljön vad • alla anställda har möjlighet till en posi­ gäller den egna arbetsplatsen samt även be­ tiv social samvaro. redas tillfälle att deltaga i förändringsarbe­ tet. Under enheternas gemensamma ar­ • alla anställdas möjligheter till variation i betsplatsträffar skall chef och personal till­ arbetet tillvaratas. sammans behandla arbetsmiljöfrågor. Ar­ • arbetshandikappade har möjlighet att betsmiljöfrågorna skall regelbundet åter­ utföra en god arbetsprestation. komma på dagordningen. Dessutom skall • förutsättningar för goda arbetsmiljöför­ tidsutrymme ges, så att alla personer som hållanden är lika för kvinnor och män. 66 Verksamhetsplan för år 2003 önskar, har möjlighet att samtala i små Skyddsronder skall genomföras varje år grupper. på samtliga arbetsplatser och protokoll Skyddskommittén har till uppgift att skall därvid upprättas. Skyddskommittén delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet skall ta aktiv del av skyddsrondsprotokollen inom Fiskeriverket och följa arbetets ge­ samt följa upp det som skall åtgärdas. nomförande. Den skall noga följa utveck­ Det nyanställningsprogram som finns lingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa inom Fiskeriverket skall följas vilket inne­ och olycksfall samt verka för tillfredsstäl­ bär att lande arbetsmiljöförhållanden. • varje nyanställd skall ha en handledare, Skyddsombuden skall företräda de an­ som introducerar den nyanställde på ar­ ställda i arbetsmiljöfrågor och delta i plane­ betsplatsen. Handledaren skall presen­ ringen och genomförandet av arbetsmiljö- tera och informera om gällande regler arbetet inom sitt skyddsområde. Alla an­ vid Fiskeriverket. För detta ändamål ställda som uppmärksammar brister i ar­ finns en introduktionspärm samman­ betsmiljön skall påtala detta för sin chef ställd av personalenheten. och för skyddsombudet. Chefer, skyddskommitté och skydds­ • nyanställd skall inom ett år beredas till- ombud skall ha goda kunskaper om arbets­ fälle att deltaga i Fiskeriverkets intro­ miljöfrågor. Fiskeriverket skall arrangera duktionsutbildning. och erbjuda arbetsmiljöutbildning. • anställd, som efter en längre tids tjänst­ ledighet återkommer till arbetet, skall få Arbetsmiljöåtgärder och den introduktion och handledning som resurser är behövlig. Fiskeriverket skall ha en väl utbyggd före­ Varje anställd skall årligen ha minst ett tagshälsovård. medarbetar/utvecklingssamtal med sin chef. 67 Fiskeriverket Handlingsplan för miljöledningsarbetet under 2003 Inledning ansvar tas för hushållningen med fiskre­ Handlingsplanen för år 2003 visar vilka surserna. övergripande miljömål Fiskeriverket har . Miljöaspekter skall beaktas vid priorite­ och vilka delmål verket ställer för året. I ring av insatser och miljöhänsyn skall planen anges vilka aktiviteter som skall vägas in i alla beslut. Fiskeriverket skall genomföras för att nå de olika målen, vem ta särskild hänsyn till skydd och beva­ som har ansvaret för olika åtgärder, tids­ rande av hotade arter. plan och resurser samt hur uppföljningen • Fiskeriverket skall initiera och medverka skall ske och hur resultatet skall mätas. De i forskning och utveckling kring miljö- fastställda nyckeltalen anges per år och anpassat fiske. skall ge information om verkets miljöpå­ verkan och om resultat av årets miljöarbete. • Fiskeriverkets upphandling och använ­ Handlingsplanen ingår som ett led i mil­ dande av varor och tjänster skall präglas jöledningssystemet, som illustreras i figu­ av ett aktivt miljöansvar. Källsortering, ren nedan. De områden som är prioriterade återvinning och resurssparande skall ske. i årets plan är utveckling av miljölednings­ • Fiskeriverkets samlade miljöarbete skall systemet, information, upphandling, resor förbättras fortlöpande. Nya kunskaper i tjänsten, fartyg och småmotorer, elför­ och erfarenheter skall tas till vara. Re­ brukning, pappersförbrukning, avfall, ke­ surser skall avsättas så att miljömålen mikalier samt indirekta miljöaspekter. kan nås. Övergripande miljömål för Miljöutredning Fiskeriverket • Ett väl utvecklat och fungerande miljö- Miljöpolicy ledningssystem. • All personal skall vara informerade och ha Ständig förbättring Organisation Miljömål kunskap om verkets miljöledningsarbete. Ansvar Information / Utbildning • All upphandling skall ske i enlighet Redovisning Dokumentation Handlingsplan med upphandlingsföreskrifterna och miljökrav skall vägas in vid samtliga in­ Uppföljning •• Genomförande köp. • Tjänsteresor skall ske på ett sådant sätt att miljöbelastningen blir så liten som möjligt. Miljöpolicy • Belastningen på miljön vid användning Som grund för det miljöledningssystem av forskningsfartyg och småmotorer som tillämpas vid Fiskeriverket finns föl­ skall minska. jande miljöpolicy fastställd: • Elförbrukningen skall minska och all el • Ett miljötänkande skall prägla Fiskeri­ skall var miljöanpassad. verkets arbete både nationellt och inter­ • All pappersanvändning skall minska. nationellt och utgöra en integrerad del av verksamheten. All verksamhet skall • Allt avfall skall lämnas sorterat. medverka till att skapa ett ekologiskt • Kemikalieanvändningen skall begränsas. hållbart samhälle. • Genom integration av miljöhänsyn i de • Fiskeriverket skall arbeta för en utveck- indirekta miljöaspekterna skall verkets ling av en miljöanpassad fiskenäring totala miljöpåverkan minska. och miljöanpassade fiskemetoder så att 68 Verksamhetsplan för år 2003 Delmål för år 2003 Elförbrukning • Kunskap om elförbrukningens omfatt­ Utveckling av miljöledningssystemet ning på verkets samtliga anläggningar, • Årets miljöledningsarbete skall för att där igenom kunna minska elför­ sammanställas och trender i förbät­ brukningen. tringsarbetet skall presenteras till samt­ • Andelen miljöanpassad el skall öka. liga i organisationen. • Samtliga anställda skall ha grundläg­ Papper gande kunskaper om miljöfrågor och • Förbrukningen av papper skall minska om verkets miljöledningsarbete. med 10% jämfört med 2002 års förbruk­ • Avdelnings-/enhetschefer skall ha kun­ ning per anställd. skap om och förståelse för miljölednings- • Inflödet av papper (t.ex. reklam, bro­ arbetet samt vara införstådda med det schyrer, tidsskrifter) till verket skall be­ egna ansvaret i att föra arbetet framåt. gränsas. • En gemensam strategi skall utgöra Avfall grunden i miljöledningsarbetet och egna delmål på respektive arbetsplats • Antalet arbetsplatser som lämnar sitt skall skapa engagemang och ge resultat. avfall i de fraktioner kommunen om­händertar skall öka. Information • Samtliga anställda skall känna till den • All personal skall informeras om upp­ avfallsrutin som galler på den egna ar­ nådda resultat i miljöledningsarbetet betsplatsen. samt årets handlingsplan. Kemikalier • Kommunikationen mellan verkets mil­ jöledningsgrupp och miljöombud, samt • Kemikalier skall om möjligt bytas ut mellan miljöombud och övrig personal mot mer miljöanpassade alternativ och skall fungera bra. kemikalieanvändningen skall minska. • Kemikalierester samt kemikalier som Upphandling och andra inköp inte längre används skall alltid lämnas • Ansvariga för inköp och upphandling till miljösäkrad destruktion. skall vara väl förtrogna med miljöhand­ ledningen för upphandling och använda Indirekta miljöaspekter sig av den vid upphandlingar och inköp. • Utredning av verksamhetens indirekta • All belysning och armatur som köps in miljöpåverkan skall fortsätta. skall vara miliöanpassad. • En övergång till miljöanpassade köld­ Nyckeltal för 2003 medier skall ske. Underlag för dessa lämnas in senast Resor i tjänsten den 5 december tillsammans med öv­riga enkätsvar. • Resepolicyn skall utvecklas i anslutning * Andelen anställda som känner till ver­ till genomgång av de allmänna resebe- kets miljöledningsarbete. stämmelserna. * Antal resor med utrikesflyg totalt och • Antalet tjänsteresor med flyg respektive per årsarbetare. bil skall minska. Vid resor med bil skall * Antal resor med inrikesflyg totalt och andelen resor med hyrbil öka. per årsarbetare. • Antalet video- och telefonkonferenser * Antal resor och resta kilometer med skall öka. egen bil totalt och per årsarbetare. Fartyg och småmotorer * Antal resor och resta kilometer med hyr­ • Utsläppen från forskningsfartygen skall bil totalt och per årsarbetare. minska. * Antal resor och resta kilometer med tåg totalt och per årsarbetare. • Utsläppen från utombordare och övriga småmotorer skall minska. * Antal resor och resta kilometer med buss totalt och per årsarbetare. 69 Fiskeriverket * Bränsleförbrukning per distansminut res­ Ansvarig pektive dygn för Argos samt andelen mi- • Miljösamordnaren ansvarar tillsam­ Ijövänligt bränsle. mans med miljöledningsgruppen för att * Bränsleförbrukning per distansminut res­ enkäten blir reviderad och publicerad på pektive dygn för Ancylus samt andelen Intranätet. miljövänligt bränsle. • Miljöombuden ansvarar för att enkäten * Bensinförbrukning för småmotorer och blir besvarad av alla medarbetare samt andelen alkylatbensin. för att en sammanställning från respek­ * Antal förbrukade kWh totalt, per årsar­ tive enhet/arbetsplats överlämnas till betare och per kvadratmeter. miljösamordnaren. * Mängden pappersförbrukning i kg totalt • Miljöombuden ansvarar för att infor­ och per årsarbetare. mera sina medarbetare om de resultat * Mängden pappersåtervinning i kg totalt och trender som framkommit vid och per årsarbetare. sammanställning av enkäten. * Mängden inkommet papper i kg totalt Resurser och per årsarbetare. Inom befintliga budgetramar. 1. Utveckling av miljö- Delmål 2 ledningssystemet Samtliga anställda skall ha grundläggande kunskaper om miljöfrågor och om verkets Bakgrund miljöledningsarbete. Fiskeriverket har i uppdrag att införa miljö- ledningssystem, vilket skall var en integre­ Handlingsplan rad del av verksamheten. För att komma • Samtliga nyanställda skall informeras vidare i miljöledningsarbetet och nå resul­ om samt introduceras i verkets miljö­ tat krävs ständiga förbättringar, inte bara ledningsarbete. med avseende på miljöpåverkan, utan ock­ • Nyanställda skall genomgå en utbild­ så av systemet som sådant. ning i grundläggande miljökunskap. Övergripande mål Tidsplan Ett väl utvecklat och fungerande miljöled­ Kontinuerligt. ningssystem. Ansvarig Delmål 1 • Miljösamordnaren ansvarar för att in­ Arets miljöledningsarbete skall samman­ formera om verkets miljöledningsarbe­ ställas och trender i förbättringsarbetet tet i samband med introduktionskursen. skall presenteras till samtliga i organisatio­ nen. • Miljöombuden ansvarar för att introdu­ cera nyanställda i miljöarbetet på re­ Handlingsplan spektive enhet/arbetsplats. • Befintlig uppföljningsenkät skall revi­ • Miljösamordnaren tillsammans med mil- deras för att tydliggöra samt underlätta jöledningsgruppen ansvarar för att grund­ sammanställningen av enkätsvaren. läggande miljöutbildningar genomförs • Uppföljningsenkäten skall publiceras på när så anses behövligt. Intranätet. Resurser • Enkätsvaren skall sammanställas och Inom ramen för utbildningsbudget. trender skall utläsas och belysas. Delmål 3 Tidsplan Avdelnings-/enhetschefer skall ha kunskap Uppföljningsenkäten skall vara reviderad om och förståelse för miljöledningsarbetet senast 31 augusti och finnas tillgänglig på samt vara införstådd med det egna ansvaret Intranätet senast 30 september. i att föra arbetet framåt. Sammanställningar från respektive en- het/arbetsplats skall vara miljösamordna- ren tillhanda senast 5 december. 70 Verksamhetsplan för år 2003 Handlingsplan Ansvarig • Ansvariga chefer skall kontinuerligt • Miljöledningsgruppen ansvarar för den uppdateras på och informeras om miljö- gemensamma strategin. ledningsarbetet och aktuella miljöfrå­ • Miljöombuden tillsammans med ansva­ gor. rig avdelnings-/enhetschef ansvarar för • Cheferna skall informeras om vilket an­ att delmål formuleras på respektive ar­ svar de har i miljöledningsarbetet. betsplats. • Miljöledningsarbetet skall regelbundet Resurser tas upp på chefsmötena för att tydliggö­ ra chefernas roll och för att få dem mer Inom befintliga budgetramar. delaktiga i miljöledningsarbetet. 2. Information Tidsplan Kontinuerligt. Bakgrund För att uppnå ett väl fungerande miljöled- Ansvarig ningsarbete krävs det att all personal har • Miljöombuden tillsammans med miljö- kännedom om verkets miljöledningsarbete ledningsgruppen ansvarar för att infor­ och ser integreringen av miljöhänsyn som mera sina respektive chefer om nyheter i en naturlig del i den ordinarie verksamhe­ miljöledningsarbetet samt uppmärk­ ten. Information ger förståelse för arbetet samma dem på aktuella miljöfrågor som och kan skapa engagemang hos personalen, berör verksamheten. vilket också är en förutsättning för att nå • Miljöledningsgruppen ansvarar för att resultat. chefer informeras om sitt ansvar i att Övergripande mål föra miljöledningsarbetet framåt. All personal skall vara informerad och ha • Miljöledningsgruppen ansvarar för att kunskap om verkets miljöledningsarbete. presentera miljöledningsarbetet på chefsmötena. Delmål 1 All personal skall informeras om uppnådda Resurser resultat i miljöledningsarbetet samt årets Inom befmtliga budgetramar. handlingsplan. Delmål 4 Handlingsplan En gemensam strategi skall utgöra grun­ • Resultatet av enkätundersökningen för den i miljöledningsarbetet och egna delmål 2002 skall presenteras för alla medarbe­ på respektive arbetsplats skall skapa enga­ tare. gemang och ge resultat. • Gemensam powerpoint-presentation Handlingsplan skall tas fram och distribueras till samt­ • Miljöledningsgruppen skall lämna för­ liga miljöombud som underlag för pre­ slag på en gemensam strategi för för­ sentation av 2003 års handlingsplan. ändringar av Fiskeriverkets miljöled­ Tidsplan ningssystemet. Klart senast vid utgången av februari. • För att anpassa miljöledningsarbetet till den egna arbetsplatsen och verksamhe­ Ansvarig ten skall miljöombuden tillsammans • Miljösamordnaren ansvarar för med sina medarbetare till 2004 års sammanställning av enkätundersök­ handlingsplan formulera egna delmål. ningen samt framtagning av power- point-presentation. Tidsplan • Miljöombuden ansvarar för att tillsam­ Förslag på en gemensam strategi skall pre­ senteras senast 30 september och egna del­ mans med avdelnings-/enhetschef in­formera samtliga anställda på enhe- mål skall vara framtagna senast 5 decem­ ten/arbetsplatsen. ber. 71 Fiskeriverket Resurser 3. Upphandling och andra Inom befintliga budgetramar. inköp Delmål 2 Kommunikationen mellan verkets miljö- Bakgrund ledningsgrupp och miljöombud, samt mel­ Av de interna föreskrifterna för upphand- lan miljöombud och övrig personal skall Ung framgår att vid val av varor och tjänster fungera bra. skall hänsyn tas till miljöpåverkan, pris och kvalitet. Till upphandlingsföreskrifterna Handlingsplan finns en miljöhandledning för upphandUng. • Minnesanteckningar från miljöled­ Övergripande mål ningsgruppens möten skall distribueras till miljöombuden. All upphandling skall ske i enlighet med upphandlingsföreskrifterna och miljökrav • Samverkan mellan miljöombuden skall skall vägas in vid samtliga inköp. utvecklas, bl.a. genom att skapa en dis­ kussionsgrupp på Intranätet. Delmål 1 • Rapporter om miljöledningsarbetet samt Ansvariga för inköp och upphandling skall faktarutor om aktuella miljöfrågor kopp­ vara väl förtrogna med miljöhandledning- lade till de övergripande miljömålen skall en för upphandling och använda sig av den publiceras regelbundet på Intranätet. vid upphandlingar och inköp. • Miljöombuden skall informera sina Handlingsplan medarbetare om nyheter i miljöled­ • Miljöhandledning för upphandling ningsarbetet eller aktuella miljöfrågor skall revideras, bl. a. skall en tydlig inne­ vid enhets-/arbetsplatsmöten. hållsförteckning skapas så att det är lätt • Miljöombuden skall träffas åtminstone att hitta det man söker. två gånger under året. • Miljöhandledning för upphandling Tidsplan skall publiceras på Intranätet. Kontinuerligt under året. • En informationskampanj om upphand- lingspärmen skall genomföras. Ansvarig • Varje enhet/arbetsplats skall gå igenom • Miljösamordnaren ansvarar för att kom­ handledningen och markera de områ­ munikationen fungerar mellan miljöled­ den som är aktuella för den egna verk­ ningsgruppen och miljöombuden, samt samheten. att ett nätverk mellan miljöombuden vidmakthålls. Tidsplan • Miljösamordnaren ansvarar för att kalla Miljöhandledning för upphandling skall till möten för miljöombuden. vara reviderad och publicerad på Intranätet senast 30 april. • Miljösamordnaren ansvarar för att ma­ Informationskampanjen skall vara terial publiceras på Intranätet. genomförd senast 31 maj. • Miljöombuden ansvarar för att kommu­ nikationen dem emellan samt mellan Ansvarig miljöombud och övrig personal fungerar. • Miljösamordnaren tillsammans med • Miljöledningsgruppen ansvarar för kom­ ekonomienheten ansvarar för att revi­ munikationen med miljösamordnaren. dera handledningen samt publicera den på Intranätet. Resurser • Miljöombuden ansvarar för genomfö­ Inom befintliga budgetramar. rande av informationskampanjen samt Nyckeltal tillsammans med ansvarig avdel- nings-/enhetschef för genomgång av * Andelen anställda som känner till ver­ handledningen på sina respektive enhe- kets miljöledningsarbete. ter/arbetsplatser. Miljöledningsgruppen ansvarar för nyckel­ talet. 72 Verksamhetsplan för år 2003 Resurser Resurser Inom befintliga budgetramar Inom befintliga budgetramar Delmål 2 All belysning och armatur som köps in 4. Resor i tjänsten skall vara miljöanpassade. Bakgrund Handlingsplan Resandet i tjänsten är omfattande och har stor betydelse vid en värdering av verkets • Interna föreskrifterna om upphandling miljöbelastning. I interna föreskrifter om samt miljöhandledningen skall tilläm­ tjänsteresor finns uttalade miljöorienterade pas vid inköp av armatur och belysning. inslag. Fiskeriverkets arbetsordning och Tidsplan interna föreskrifter om tjänsteresor tydlig­ Löpande. gör ansvarsfördelningen för reseplanering­ en. Även utbildningsinsatser bör leda till Ansvarig en mer omsorgsfull planering av resandet. Upphandlare och inköpare. Övergripande mål Uppföljning Tjänsteresor skall ske på ett sådant sätt att Miljöombuden redovisar till miljöled­ miljöbelastningen blir så liten som möjligt. ningsgruppen i samband med uppfölj- Delmål 1 ningsenkäten antal och typ av inköp. Resepolicyn skall utvecklas i anslutning till Resurser genomgång av de allmänna resebestäm- Inom befintliga budgetramar. melserna. Delmål 3 Handlingsplan En övergång till miljöanpassade köldmedi­ • Resepolicyn skall tydliggöras så att alla er skall ske. anställda är väl medvetna om dess inne­ håll och också efterlever den vid genom­ Handlingsplan förande av tjänsteresa. • Inventering av samtliga köldanlägg­ • Vid överläggningar med personalorga­ ningar på Fiskeriverkets enheter/ar- nisationerna skall incitament i resebe- betsplatser skall genomföras och en för­ stämmelserna skapas för att stimulera teckning upprättas. ett miljövänligt resande. • Medarbetarna skall informeras om lag­ • Vid upphandling av resebyråtjänster kraven kring köldmedier. skall miljöaspekter vägas in. • En tidsplan för utbyte av gamla kylan­ läggningar och köldmedier skall fast­ Tidsplan ställas då inventeringen är genomförd. Information till alla anställda om resepoli­ cyn och dess innehåll skall ha genomförts Tidsplan senast 31 maj. Inventering och förteckning skall vara genomförd/upprättad senast 31 maj. Ansvarig En tidsplan skall vara fastlagd senast 30 • Miljösamordnaren ansvarar för att rese­ september. policyn publiceras på Intranätet. Ansvarig • I samband med publiceringen ansvarar miljöombuden för att uppmärksamma • Miljöombuden ansvarar för att invente­ alla om policyn på sina respektive enhe- ring genomförs och att förteckning ter/arbetsplatser. upprättas. • All personal tillsammans med chef som • Miljöombuden tillsammans med avdel- har rätt att beordra tjänsteresa ansvarar nings-/enhetschef ansvarar för att ta för att resepolicyn efterlevs. fram en tidsplan. Avdelnings-/enhets- chef ansvarar för att tidsplanen för utby­ • Administrativa avdelningen ansvarar te av gamla kylanläggningar har utrym­ för att skapa incitament samt väga in me i budgeten. 73 Fiskeriverket miljöaspekter vid upphandling av rese­ Nyckeltal byråtjänster. * Antal resor med utrikesflyg totalt och Resurser per årsarbetare. * Antal resor med inrikesflyg totalt och Inom befintliga budgetramar. per årsarbetare. Delmål 2 * Antal resor och resta kilometer med • Antalet tjänsteresor med flyg respektive egen bil totalt och per årsarbetare. bil skall minska. Vid resor med bil skall * Antalet resor och resta kilometer med andelen resor med hyrbil öka. hyrbil totalt och per årsarbetare. Handlingsplan * Antal resor och resta kilometer med tåg totalt och per årsarbetare. • Tillämpa verkets resepolicy. * Antal resor och resta kilometer med buss • Utveckla underlaget för beräkning av totalt och per årsarbetare. resor genom bestämda parametrar i re- Administrativa avdelningen ansvarar för seredovisningen i Agresso. nyckeltalen. Tidsplan Löpande. 5. Fartyg och småmotorer Ansvarig Bakgrund • All personal tillsammans med chef som Den enskilt största direkt miljöpåverkande har rätt att beordra tjänsteresa ansvarar aktiviteten vid Fiskeriverket är utsläppen för att resepolicyn efterlevs. från verkets forskningsfartyg. Men även utombordarna bidrar till stor del till verkets • Miljösamordnaren tillsammans med direkta miljöbelastning. miljöledningsgruppen ansvarar för att ta fram beräkningsunderlag för reseom- Övergripande mål fattningen på verket. Belastningen på miljön vid användning av forskningsfartyg och småmotorer skall Uppföljning minska. Administrativa avdelningen sammanställer underlag från resebyrån och underlag från Delmål 1 SJ om tågresor samt reseredovisningarna Utsläppen från forskningsfartygen skall från Agresso och redovisar till miljöled­ minska. ningsgruppen senast 5 december. Handlingsplan Resurser • Följa upp Argos miljöplan MARPOL. Inom befintliga budgetramar. • Vid förstudie av nytt fartyg skall miljö­ Delmål 3 påverkan beaktas. Antalet video- och telefonkonferenser skall Tidsplan öka. Uppföljningen av MARPOL skall redovi­ Handlingsplan. sas i samband med uppföljningsenkäten • Alltid göra en avvägning mellan möj­ den 5 december. ligheten att genomföra ett möte som Ansvarig video- eller telefonkonferens som al­ ternativ till resa. • Enhetschefen tillsammans med farty­ gens befälhavare, miljöombud och Tidsplan skyddsombud. Löpande. Uppföljning Ansvarig Redovisas till miljöledningsgruppen senast • All personal medverkar till att målet blir 5 december i samband med enkäten. uppfyllt. Resurser Resurser Inom befintliga budgetramar och inom Inom befintliga budgetramar. särskilt uppdrag vad gäller Argos. 74 Verksamhetsplan för år 2003 Delmål 2 6. Elförbrukning Utsläppen från utombordare och övriga småmotorer skall minska. Bakgrund Fiskeriverkets försörjning med elektrisk Handlingsplan ström ombesörjes genom avtal direkt med • Upprätta en förteckning över motorpar­ elleverantören vid verkets anläggningar i ken på respektive enhet/arbetsplats där Drottningholm, Oregrund, Älvkarleby, det är aktuellt. Härnösand, Jönköping, Gullspång och • Inventering av olika alternativ till de Karlskrona. Vid verkets övriga anläggning­ motorer och bränslen som används idag ar ingår elförsörjningen i hyresavtalet och skall genomföras. Fakta om för- och hyresvärden har avtal med elleverantören. nackdelar om de olika alternativen skall Den 21 november 2000 beslutade Fiske­ presenteras. riverket om upphandling av el att fr.o.m. den 1 januari 2001 (1 januari 2003 betr. • Fastställa tidsplan för avställning och Karlskrona) levereras Bra Miljöval El, till utbyte av gamla motorer till mer miljö- samtliga anläggningar där verket har avtal vänliga. med elleverantör. • Gamla motorer som ej används skall skrotas, inte försäljas. Övergripande mål Elförbrukningen skall minska och all el Tidsplan skall var miljöanpassad. Förteckning samt tidsplan redovisas till miljöledningsgruppen senast 31 maj. Delmål 1 Kunskap om elförbrukningens omfattning Ansvarig på verkets samtliga anläggningar för att där • Miljöombuden och skyddsombuden igenom kunna minska elförbrukningen. ansvarar för att en förteckning av be­ fintlig motorpark upprättas. Handlingsplan • Miljöombuden tillsammans med avdel­ • Inventera elförbrukningen och de stora nings-/enhetschef ansvarar för att ta källorna till elförbrukningen på respek­ fram en tidsplan för utbyte av gamla tive enhet/arbetsplats/anläggning. motorer och avdelnings-/enhetschef • Ta fram index som jämförelse med ver­ ansvarar för att det finns utrymme i kets elförbrukning. budgeten för att dessa skrotas och inte • Vid upphandling av eldrivna maskiner säljs. skall energiåtgången beaktas så att ener­ • Miljösamordnaren ansvarar för att en gieffektiv utrustning inhandlas. utredning kring alternativa motorer • Kräva separat redovisning av elförbruk­ och/eller bränslen och deras miljönytta ningen av hyresvärden, om elförbruk­ genomförs. ningen ingår i hyresavtalet. Resurser • Värdera konkreta alternativ till energi- Inom befintliga budgetramar. besparande åtgärder. Nyckeltal Tidsplan * Bränsleförbrukning per distansminut re­ Inventeringen skall vara genomförd och re­ spektive dygn för Argos samt andelen dovisas senast i samband med uppfölj- miljövänligt bränsle. ningsenkäten den 5 december. * Bränsleförbrukning per distansminut re­ Index skall vara framtaget senast i sam­ spektive dygn för Ancylus samt andelen band med uppföljningsenkäten den 5 de­ miljövänligt bränsle. cember. * Bensinförbrukning för småmotorer och Ansvarig andelen alkylatbensin. • Miljöombuden ansvarar för genomfö­ Miljöombuden på Argos respektive de ar­ rande av inventering av elförbrukningen. betsplatser som använder småmotorer an­ • Miljösamordnaren ansvarar för att ta svarar för nyckeltalen. fram index. 75 Fiskeriverket • Avdelnings-/enhetschef ansvarar för att • Inventera och installera utrustning för det budgeteras för inköp av energieffek­ dubbelsidig utskrift/kopiering där så­ tiv utrustning när så är aktuellt. dan fortfarande saknas. Resurser • Informera personalen om hur man skri­ Inom befintliga budgetramar. ver ut dubbelsidigt, bl.a. genom enkla instruktioner via mail till samtliga an­ Delmål 2 ställda. Andelen miljöanpassad el skall öka. • Kopiera och skriva ut dubbelsidigt, om Handlingsplan så är möjligt. Vid omförhandling eller förhandling om • Genomföra regelbunden service av ko­ nya hyresavtal skall Fiskeriverket ställa krav piatorer och skrivare så att de fungerar på att den levererade elen är miljöanpassad. bättre. • Minska utskrifterna från Agresso. Tidsplan Vid omförhandling. Tidsplan Papperskampanjen skall genomföras i mars Ansvarig och i samband med att mätningarna påbör­ Ansvarig chef. jas. Mätningarna skall ske regelbundet (var Uppföljning 3:e månad) under en längre period och ut­ Rapporteras till miljöledningsgruppen i värderas efter första halvåret 2004. samband med omförhandling. Ansvarig Nyckeltal • All personal ansvarar själva för att min­ * Antal förbrukade kWh totalt per årsar­ ska pappersanvändningen. betare och per kvadratmeter. • Miljösamordnaren ansvarar för pappers­ Respektive miljöombud ansvarar för nyck­ kampanjen. eltalet. • Miljöombuden ansvarar för mätningar av pappersförbrukningen. 7. Papper • IT-enheten ansvarar för installation och Bakgrund service samt information till personalen. De uppgifter som framkommit i 2002 års Uppföljning uppföljningsenkät tyder på att mängden Miljöombuden genomför mätningar av förbrukat papper har ökat under året i för­ pappersförbrukningen och redovisar till hållande till året dess för innan. Då inte alla miljöledningsgruppen efter första halvåret enheter har kunnat lämna uppgift om pap- 2004. persförbrukningen är verkets totala pap- persförbrukning dessutom högre än de Resurser uppgifter som framkommit. Inom befintliga budgetramar. Övergripande mål Delmål 2 All pappersanvändning skall minska. Inflödet av papper (t.ex. reklam, broschy­ rer, tidsskrifter) till verket skall begränsas. Delmål 1 Förbrukningen av papper skall minska med Handlingsplan 10% jämfört med år 2002 års förbrukning • Allt papper som inkommer till verket per anställd. via post skall inventeras (vilket inklude­ Handlingsplan rar förutom ärenden och handlingar även informationsmaterial, broschyrer, • Genomföra en papperskampanj för att tidningar och reklam) genom att vägas minska användningen. dagligen under en vecka och upprepa • Genomföra regelbundna mätningar av vägningarna regelbundet under en läng­ pappersförbrukningen. re period. • I samband med att vägningarna påbör­ jas skall en papperskampanj genomföras 76 Verksamhetsplan för år 2003 (se även Delmål 1) innehållande förslag Handlingsplan på hur vi kan minska mängden inkom­ Påverka hyresvärden och/eller kommunen mande material. att utöka avfallsfraktionerna på de enhe- Tidsplan ter/arbetsplatser där avfallet lämnas mer el­ ler mindre osorterat. Vägningarna av inkommet material skall påbörjas i mars. Under samma månad Tidsplan kommer också kampanjen att genomföras. Kontinuerligt Vägningarna upprepas regelbundet (var 3:e månad) under en längre period för att se­ Ansvarig dan utvärderas efter första halvåret 2004. Avdelnings-/enhetschef ansvarar för att få till stånd en ändrad avfallshantering. Ansvarig Miljöombud på respektive arbetsplats an­ Uppföljning svarar för att vägningarna genomförs. Miljöombuden rapporterar till miljöled­ Miljösamordnaren ansvarar för genom­ ningsgruppen i samband med enkäten se­ förande av kampanjen och tillsammans nast 5 december. med miljöledningsgruppen för utvärdering Resurser av den samma. Inom befintliga budgetramar. Uppföljning Delmål 2 Miljöombuden genomför vägningar av inkommande material och redovisar till Samtliga anställda skall känna till den av- miljöledningsgruppen efter första halvå­ fallsrutin som gäller på den egna arbets­ ret 2004. platsen. Resurser Handlingsplan Inom befintliga budgetramar. • En genomgång av avfallsrutinen på re­ spektive arbetsplats skall ske. Nyckeltal • En informationskampanj om nyttan av * Mängden pappersförbrukning i kg totalt att sortera avfallet skall publiceras på In- och per årsarbetare. tranätet i samband med genomgången. * Mängden pappersåtervinning i kg totalt och per årsarbetare. Tidsplan * Mängden inkommet papper i kg totalt Genomgång och kampanj skall vara och per årsarbetare. genomförda senast 30 april. Ansvarig 8. Avfall • Miljöombuden ansvarar för genomgång Bakgrund på den egna arbetsplatsen. Fiskeriverkets möjligheter att genomföra • Miljösamordnaren ansvarar för infor­ miljöförbättrande åtgärder med avseende mationskampanjen. på avfall är delvis beroende av kommuner­ nas hanteringen av sorterat avfall och av Resurser hyresvärdarnas avfallshantering. All perso­ Inom befintliga budgetramar. nal har också ett ansvar att sortera avfallet korrekt i de fraktioner som finns på respek­ 9. Kemikalier tive arbetsplats, vilket inte visat sig helt självklart i 2002 års uppföljningsenkät. Bakgrund Enligt Miljöbalkens 1 kap samt 14 kap Övergripande mål skall kemikalier bytas ut enligt substitu- Allt avfall skall lämnas sorterat. tionsprincipen och aktuell kemikalieför- teckning skall finnas tillgänglig på berörd Delmål 1 arbetsplats. Antalet arbetsplatser som lämnar sitt avfall i de fraktioner kommunen omhändertar Övergripande mål skall öka. Kemikalieanvändningen skall begränsas. 77 Fiskeriverket Delmål 1 Resurser Kemikalier skall om möjligt bytas ut mot Inom befintliga budgetramar. mer miljöanpassade alternativ och kemika­ lieanvändningen skall minska. 10. Indirekta miljöaspekter Handlingsplan Bakgrund • En kemikalieinventering skall genom­ Miljöledningssystemet skall även omfatta föras på de enheter/arbetsplatser där det verksamhetens indirekta miljöpåverkan. är aktuellt. Under året kommer det arbete som påbör­ • En aktuell kemikalieförteckning skall jats under 2002 med en grundläggande ut­ upprättas. redning av verkets aktiviteter att fortsätta. Utredningen skall visa på hur miljöhänsyn • Kemikalier som är möjliga att byta ut kan integreras i beslutsfattandet samt på mot mer miljöanpassade produkter skall miljöledningssystemets kopplingar till ver­ bytas ut. kets miljöarbete i övrigt. • Kemikalier som inte används skall läm­ nas för destruktion. Övergripande mål Genom integration av miljöhänsyn i de in­ Tidsplan direkta miljöaspekterna skall verkets totala Inventeringen skall vara genomförd och en miljöpåverkan minska. aktuell förteckning upprättad senast 31 ok­ tober. Delmål Utbyte av kemikalier skall ske kontinu­ Utredning av verksamhetens indirekta mil­ erligt. jöpåverkan skall fortsätta. Ansvarig Handlingsplan • Miljöombudet tillsammans med skydds­ • Uppdraget skall genomföras i enlighet ombudet på respektive enhet/ar- med den framtagna identifieringspro- betsplats skall genomföra inventeringen cessen. samt upprätta en aktuell förteckning. Tidsplan • Ansvarig inköpare av kemikalier ansva­ Delrapport lämnas senast 31 augusti. rar för att produkterna byts ut mot mer miljöanpassade alternativ. Ansvarig Miljösamordnaren ansvarar för utredning­ Resurser en, som genomförs i samarbete med avdel- Inom befintliga budgetramar. nings-/enhetschef samt av honom/henne Delmål 2 utsedda medarbetare. Kemikalierester samt kemikalier som inte Uppföljning längre används skall alltid lämnas till miljö- Avrapportering sker till miljölednings­ säkrad destruktion. gruppen senast 31 augusti. Handlingsplan Resurser • Genomgång av rutiner för destruering Inom befintliga budgetramar. på alla enheter/arbetsplatser med kemi- kalieförbrukning och om möjligt ge för­ slag till förbättrade rutiner för de enhe­ ter som ännu inte gjort detta. Tidsplan och uppföljning Redovisas i samband med enkäten senast 5 december. Ansvarig Ansvarig chef tillsammans med miljöom­ bud och skyddsombud. 78 Fiskeriverkets bibliotek 2 016 023 8246 00 Ekelundsgatan 1, Box 423, 401 26 GÖTEBORG Telefon 031-743 03 00, Fax 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se