STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN CENTRUM FÖR EUROPASTUDIER (CES) NORMALISERING AV ANTIMUSLIMSK RETORIK I EUROPA? En kvalitativ studie om antimuslimsk retorik i svenska traditionella partier Abdullahi Mohamed osman Kandidatuppsats: 15 hp Program: Europaprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht/2022 Handledare: Ann-Kristin Jonasson Abstract Existing literature argues that right-wing populist parties have recently gained remarkable success in several EU member states. Thus, they have gained a prominent position in the European political discourse, where they pursue anti-Muslim rhetoric. Based on these conditions, traditional parties have been forced to adapt to right-wing populist parties to a certain extent to avoid losing voter support and appearing competitive in the political arena. This thesis, therefore, examines to what scope Swedish established parties, the Social Democrats and the Moderates, adopted anti-Muslim rhetoric over time in the context of the Sweden Democrats' electoral success. The thesis's theoretical framework is based on Said's studies on Orientalism, where stereotypical notions of Muslims and Muslim culture are highlighted; the essay also underscores notions of the West as a role model for the East. Qualitative content analysis of speeches in parliament, party programs, and election manifestos is studied. The results exclusively indicate that the Moderates adopted anti-Muslim rhetoric over time; however, more research is needed. Kandidatuppsats: 15 hp Program: Europaprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht/2022 Handledare: Ann-Kristin Jonasson Högerpopulistiska partier, Traditionella partier, Antimuslimsk retorik, Orientalism, Assimilation, Muslimsk kultur, Västerländsk Nyckelord: k ultur, Orienten, Europa, Mellanöstern. Antal ord: 11850 Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................................. 5 1.1 Syfte ............................................................................................................................. 7 1.2 Disposition ................................................................................................................... 8 2 Teori och tidigare forskning ................................................................................................ 9 2.1 Tidigare forskning ....................................................................................................... 9 2.1.1 Antimuslimism ..................................................................................................... 9 2.1.2 God Muslim och Dålig Muslim ......................................................................... 10 2.1.3 Påtvingad assimilation och oönskad muslimsk identitet .................................... 12 2.1.4 Tidigare forskning i Sverige ............................................................................... 13 2.2 Teori........................................................................................................................... 14 2.2.1 Orientalism och skapandet av de andra .............................................................. 14 2.2.2 Muslimer ’de andra’ i Europa ............................................................................ 15 2.2.3 Det kristna Europa och muslimer ....................................................................... 15 2.3 Analysschema ............................................................................................................ 16 2.4 Preciserade frågeställningar ....................................................................................... 18 3 Material och metod ........................................................................................................... 18 3.1 Material ...................................................................................................................... 18 3.2 Metod ......................................................................................................................... 21 3.3 Metod- och materialdiskussion .................................................................................. 22 4 Resultat ............................................................................................................................. 24 4.1 Interpellationer 2005–2022 ........................................................................................ 24 4.1.1 Muslimer och muslimsk kultur .......................................................................... 24 4.1.2 Synen på muslimsk kultur och jämställdhet ....................................................... 26 4.1.3 Synen på muslimer som ‘ofria’ .......................................................................... 29 4.2 Partiprogram och valmanifest 2013–2022 ................................................................. 31 4.2.1 Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram 2013 ............................... 31 4.2.2 Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram 2018 ............................... 32 4.2.3 Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram 2022 ............................... 34 4.2.4 Jämförelse av resultat ......................................................................................... 35 5 Slutsatser ........................................................................................................................... 38 Referenser ................................................................................................................................. 40 Bilagor ...................................................................................................................................... 44 Bilaga 1 ................................................................................................................................. 44 Bilaga 2 ................................................................................................................................. 45 4 1. Inledning Högerpopulistiska partier har under den senaste tiden uppnått stora parlamentariska framgångar inom flera av EU:s medlemsstater (Mauk, 2020). Därmed har dessa partier etablerat sig på den politiska arenan med ett starkt väljarstöd (Bakker & Polk 2020; Mudde, 2013). Detta till följd av bland annat ett påtagligt missnöje bland europeiska väljare vad gäller migrationsfrågor (Bale, Green-Pedersen, Krouwel, Luther & Sitter, 2010; Krause, Cohen, Abou-Chadi 2023). Denna utveckling har resulterat i att vissa traditionella partier inom vänster- och högerskalan försvagats, då högerpopulistiska partier lockat väljare från arbetarklassen som vanligtvis röstar på etablerade partier (Guth & Nelsen, 2021). Utifrån dessa förhållanden har traditionella partier blivit tvungna att anpassa sig efter högerpopulistiska partier till en viss utsträckning, i hopp om att inte tappa väljarstöd samt för att framstå som konkurrenskraftiga på den politiska arenan (Schumacher & Van Kersbergen, 2016). Det är mot denna bakgrund som uppsatsen ämnar undersöka i vilken utsträckning traditionella partier i Sverige tagit efter Sverigedemokraterna vad gäller antimuslimsk retorik. Sverigedemokraterna har i officiella sammanhang framställt muslimer som ett främmande kollektiv som utgör ett hot mot det svenska samhället (Gardell, 2014; Hafez 2014; Mohuiddin, 2019). Samtidigt betonar högerpopulistiska partier i Europa narrativet om det kristna Europa i syfte att exkludera muslimer, samt för att driva igenom politik som begränsar invandring från muslimska länder (Poynting & Vieten, 2016). I Europa har högerpopulistiska partiers framgångar medfört att de fått en framskjuten position i den allmänna samhällsdebatten, där de med ett hårt tonläge utmålar utomeuropeiska migranter generellt och muslimer i synnerhet som den inre fienden (Ogan et al. 2014). Under en valrörelse i Frankrike 2010 jämförde den franska högernationalistiska partiledare Marine Le Pen utomhus bedjande muslimer i Paris med Nazitysklands ockupation (Janzon, 2010). I ett liknande utlåtande från 2018 beskrev den ungerska premiärministern Viktor Orbán migranter från Mellanöstern i nedsättande ordalag, där han sade att migranterna inte borde betraktas som ”flyktingar” utan borde betraktas som muslimska inkräktare (Schultheis, 2018). Enligt Molander (2022) framstår den socialliberala franska presidenten och mittenpolitikern Emmanuel Macron som ett ’mindre dåligt alternativ’ bland vissa franska väljare i relation till den högerpopulistiska partiledaren Marine Le Pen. Macron har dock på sistone kritiserats för att ha anammat högerpopulistisk och antimuslimsk retorik, samt anklagats för att ha drivit 5 igenom lagförslag som syftar till att kollektivt bestraffa franska muslimer (Allahoum, Alsaafin, Barkallah, Safdar, 2020). En liknande trend har uppmärksammats i Danmark, där det nationalistiska och högerpopulistiska partiet Dansk Folkepartis främlingsfientliga och antimuslimska politik fått större utrymme och acceptans bland traditionella partier (Etzerodt & Kongshøj, 2022). Traditionellt har det danska socialdemokratiska partiet dominerat länge inom dansk politik, dock förlorade de regeringsmakten 2001, då borgliga partier med stöd av det högerextrema Dansk Folkeparti kunde bilda en ny regering (Etzerodt & Kongshøj, 2022). 2019 återtog dock Socialdemokraterna regeringsmakten i Danmark, med en restriktiv migrationspolitisk vann de flertalet röster i landsbygden och bland arbetarklassen (Hansen & Stubager, 2021). 2020 offentliggjorde den danska socialdemokratiska regeringen ett lagförslag som påtvingar religiösa grupper i Danmark att översätta all predikan som sker på ”främmande” språk till det danska språket (Stenlund, 2020). Enligt Stenlund (2020) har den danske socialdemokratiske premiärminister Mette Fredriksen under valrörelsen gett löfte om att bekämpa samt kontrollera radikala islamistiska grupper i landet, därmed är översättningskravet ett verktyg som underlättar för staten att ha uppsikt över danska moskéer. Under tidsperioden 2000–2010 var Sverige ett av få länder i Europa som utmärkte sig för att inte ha ett främlingsfientligt parti i riksdagen, men detta förändrades i samband med valet 2010 då Sverigedemokraterna passerade fyra-procentspärren och därmed gjorde intåg i riksdagen (Demker & Oskarson, 2015). Aftonbladet publicerade 2009 en debattartikel skriven av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, där han diskuterade Sveriges demografiska förändring och hur den växande muslimska befolkningen utgjorde Sveriges största utländska hot sedan andra världskriget (Åkesson, 2009). Ända sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har de ökat i väljarstöd, vilket har gett upphov till att vissa etablerade partier genomfört politiska positionsförflyttningar och antagit nya strategier för att bemöta Sverigedemokraternas kraftiga uppgång (Rogvall, 2018). Dessa positionsförflyttningar och nya strategier har senaste tiden manifesterat sig i framförallt borgliga partiers nära samarbete med Sverigedemokraterna, samt den rödgröna regeringens migrationspolitiska åtstramningar (Ardin, Irving, Poljarevic, 2022). Forskningen är däremot 6 begränsad gällande i vilken utsträckning svenska traditionella partier har anammat antimuslimsk retorik. I kölvattnet av Sverigedemokraternas framgångar åsyftar studien att undersöka i vilken utsträckning de två traditionellt största partierna i Sverige, Socialdemokraterna och Moderaterna har anammat antimuslimsk retorik över tid. Studien genomförs mot bakgrunden av utvecklingen i Europa. Som framgått tidigare har vissa europeiska politiker tillhörande högerpopulistiska partier respektive traditionella partier uttalat sig nedlåtande vad gäller muslimer, samt propagerat för lagförslag som missgynnar och diskriminerar muslimer. 1.1 Syfte Ett av samtidens mest aktuella och omdiskuterade fenomen är hur högerpopulistisk retorik som tidigare ansågs vara klandervärd och problematisk normaliserats samt kommit att genomsyra den allmänna debatten (Poynting & Vieten, 2016). Jag lyfter fram Sverigedemokraterna, då forskare visar på att antimuslimsk politik utgör en central del i partiets ideologiska grundsyn (Haugen 2015; Mulinari & Neergaard, 2012). Utifrån denna infallsvinkel är syftet med denna studie att undersöka i vilken utsträckning svenska traditionella partier inom vänster- högerskalan anammat antimuslimska retorik över tid, i en kontext av Sverigedemokraternas valframgångar. De specifika årtalen som kommer att studeras är 2005,2013, 2016, 2018 och 2022. Dels finns det utrymme för att undersöka partierna före- och efter migrationskrisen, dels innefattar de valda tidsperioderna valår. Denna studie kommer att behandla de två traditionellt största partierna i Sverige, d.v.s. Socialdemokraterna och Moderaterna, då dessa två partier traditionellt bedriver ideologiska sakfrågor förankrade i vänster respektive högerpolitik. Utifrån denna studie kan vi se om de svenska etablerade partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, följer ett till synes europeiskt mönster med en ökning av den antimuslimska retoriken över tid. Detta är både intressant och relevant då en del forskare påpekat att antimuslimsk retorik kommit att prägla den europeiska politiska diskursen den senaste tiden (Mohiuddin, 2019). 7 1.2 Disposition Kapitel två kommer inledningsvis att behandla uppsatsens centrala begrepp. Begrepp som antimuslimism och antimuslimsk rasism kommer att definieras och utvecklas. Därefter kommer kapitlet att redogöra för forskningsläget, där fokus kommer att ligga på hur antimuslimsk retorik framträder i den europeiska politiska diskursen. En del konkreta exempel som kapitlet diskuterar är exempelvis uppkomsten av konstruerade begrepp som ’goda’ och ’dåliga’ muslimer i det politiska samtalet, samt hur påtvingad assimilering framhävs tona ner muslimers religiösa identitet. Sedan diskuterar kapitlet tidigare forskning om antimuslimism i Sverige, samt presenterar uppsatsens teoretiska ramverk. Studien kommer att utgå ifrån Orientalismen och skapandet av ’de andra’. I denna teoretiska diskussion uppmärksammas också det kristna Europa för att belysa exkludering av muslimer och skapandet av ’de andra’ i en religiös kontext. Därefter kommer kapitlet redovisa ett analysschema som operationaliserar studiens teoretiska utgångspunkt, sedan presenterar kapitlet uppsatsens preciserade frågeställning. I kapitel tre sker en noggrann redovisning av material och val av metod. Detta kapitel efterföljs av presentation av resultat och en avslutande diskussion. 8 2 Teori och tidigare forskning 2.1 Tidigare forskning 2.1.1 Antimuslimism Bleich (2011) menar att det råder meningsskiljaktigheter bland forskare gällande hur begrepp som islamofobi och antimuslimsk rasism skall definieras och förstås. Beträffande begreppet antimuslimsk rasism påpekar Gardell (2014) i en diskussion om ’rasism utan raser’, att skillnader i människors olika hudfärger inte längre uttrycks i termer av ’raser’ utan snarare i termer av religion, kultur och värden. Vidare menar han att européer konstruerat ’Muslimen’ som en homogen grupp som genom religionen islam anses dela en gemensam grundläggande kulturell identitet, samtidigt tillskrivs denna gemensamma identitet negativa och oföränderliga egenskaper (Gardell, 2014). Således definierar Gardell antimuslimsk rasism som ”historiskt, socialt och politiskt reproducerande fördomar om och aversioner mot muslimer och de handlingar och praktiker som angriper, exkluderar och diskriminerar människor på basis av att de är eller framställs vara muslimer” (Gardell, 2014 s.17). Denna uppsats utgår ifrån Gardells definition, då den belyser och lägger fokus på individen, d.v.s. religionsutövaren, dessutom framhäver en del kritiker att begreppet islamofobi är en missvisande term som används för att förhindra legitim kritik gentemot islam (Gardell, 2014). Utifrån Gardells definition använder sig denna studie också av termen antimuslimism som innebär diskriminering och exkludering av muslimer på basis av deras religionstillhörighet. Inom det breda forskningsfältet som behandlar muslimska minoriteters förhållanden, har tidigare forskning introducerat teorier och förklaringsmodeller som syftar att redogöra för hur normalisering av antimuslimska retorik har utvecklats i Europa över tid (Akbaba & Fox 2015, Fekete, 2004). Flertalet forskare har betonat vikten av händelserna kring terrorattacken mot USA den 11 september 2001, och hur kriget mot terrorn påverkat västerländska staters nationella säkerhetspolitik (Cesar, 2012; Edmunds, 2012). 9 Mohuiddin (2019) menar att antimuslimska åsikter och antimuslimsk retorik kommer till uttryck i olika former. I den europeiska politiska diskursen framställs exempelvis muslimska migranter som fientliga och mindre engagerade i att upprätthålla demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter i relation till icke-muslimska migranter, på grund av deras religion. Vidare påpekar Mohuiddin att det har framkommit i den europeiska politiska diskursen att högt uppsatta EU-politiker offentligt använt sig av antimuslim retorik. Exempelvis uttalade sig Frits Bolkenstein som var EU-kommissionär mellan åren 2000–2004 antimuslimskt, då han påstod att Österrikes befrielse från Osmanska riket skulle förringas om EU accepterade Turkiets ansökan om EU-medlemskap (Mohuiddin, 2019). En hel del tidigare forskning visar på empiriska resultat som indikerar att muslimer benämns negativt i den europeiska politiska diskursen, främst på grund av två faktorer, dels framhåller en del politiker att muslimer saknar centrala västerländska värderingar som jämställdhet och tolerans, dels bygger kritiken på att muslimer tillhör en främmande religion samt att de är från en främmande kultur (Strabac 2008). I artikeln” The new barbarians: governmentality, securitization and Islam in West Europe” (Edmunds, 2012) menar forskaren att den franska regeringen bedömer att muslimska migranter utgöra ett potentiellt hot, eftersom muslimer inte anses vara intresserade av att underordna sig den ”civiliserade” och sekulära franska kulturen. Detta argument återfinns inte bara i den franska politiska diskursen, utan har tydligt uppmärksammats i den tyska, belgiska, brittiska samt den nederländska politiska diskursen (Edmunds, 2012). 2.1.2 God Muslim och Dålig Muslim Enligt (Cesari, 2012) har antimuslimsk retorik manifesterats sig i hur nya begrepp som laglydig islam och dålig islam etablerats i den europeiska allmänna debatten. Han menar att behovet av att kategorisera och benämna muslimer som onda och goda visar på att det finns en underliggande föreställning om att muslimer utgör ett hot i Europa. Vad gäller att kategorisera muslimer framhåller Cesar (2012) att europeiska länder oftast lyfter fram islam-och muslimkritiska individer med muslimsk bakgrund, dels i syfte att använda dessa individer som 10 murbräcka, dels för att upprätthålla bilden av den ”goda” muslimen som kritiserar islam och muslimer. Samtidigt får dessa individers åsikter mer trovärdighet och legitimitet i den allmänna debatten då de har muslimskt ursprung. Edmunds (2012) påpekar också att det i Frankrike används socialt konstruerade begrepp som pålitliga muslimer som åsyftar assimilerade muslimer och opålitliga muslimer som är en benämning på muslimer som bär slöja och som dagligen besöker moskéer. Edmunds (2012) forskning lägger större fokus på hur exempelvis diskriminering av muslimer i Europa har hamnat i konflikt med västerländska liberala värderingar, som individuell autonomi och mänskliga rättigheter. Edmunds kvalitativa studie visar att antimuslimska åsikter generellt ökat i Europa och att den tagit sig in i den europeiska politiska arenan, samtidigt visar hans resultat på hur muslimska organisationers mobiliserat sig bakom progressiva liberala aktörer. Det finns dock en omfattande mängd forskning som behandlar antimuslimism inom europeiska länder utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv, där forskningsfältet betonar kriget mot terrorn och dess påföljder (Akbaba & Fox 2015; Fekete, 2004). I studien”Securitization of Islam and religious discrimination: Religious minorities in Western democracies, 1990–2008” (Akbaba & Fox 2015) har forskarna genom kvantitativ metod undersökt 27 västerländska demokratier och därmed påvisat att muslimska minoriteter utsätts för statlig diskriminering i större utsträckning jämfört med andra religiösa minoriteter som lever västerländska demokratier, likaså visar deras studie på att denna trend utvecklats över tid, särskilt efter millenniumskiftet. I artikeln ”Islamophobia and the Discursive Reconstitution of Religious imagination in Europe” (Mohiuddin, 2019) uppmärksammas ett europeisk socialt konstruerat narrativ som grundar sig på att muslimer är bärare av en främmande kultur, denna främmande kultur beskrivs som antites till den europeiska kulturen, samtidigt som dessa föreställningar bygger på orientalistiska narrativ om medeltidens korståg och imperialismen. I Mohiuddins studie används kultur och religion som två synonymer, exempelvis påpekar Mohiuddin (2019) att den stereotypiska representationen av islamisk kultur som en våldsam kultur återfinns i flera europeiska länders diskurser om invandring, integration, utanförskap och islamisering. Islamisering åsyftar i detta avseende utbredning av islam i Europa, och urholkning av det europeiska gemensamma kulturella arvet i kristendomen. 11 2.1.3 Påtvingad assimilation och oönskad muslimsk identitet Assimilation är en systematisk process som innebär ökad social likhet mellan majoritetssamhället och invandrargrupper, där invandrargrupperna överger sina kulturer och anpassar sig till den dominerande majoritetskulturen (Drouhot, 2021). För ungefär 18 år sedan påpekade Fekete (2004) att flera västeuropeiska länder banat vägen för olika assimilationsmodeller som indirekt syftade till att tona ner muslimska migranters religiösa identitet. I Nederländerna talades det om Standards and values, i Norge och Sverige Cultural barriers, i Storbritannien, Community cohesion, i Frankrike, The principle of state secularism (Fekete, 2004). Dessa nationella debatter handlade i grunden om hur västeuropeiska länder skulle assimilera muslimska migranter till den egna nationella kulturen. Problematiker som lyftes fram gällande muslimer var exempelvis hederskultur, antivästliga imamer, könsstympning av flickor, islamiska patriarkala värderingar samt våldtäkter, följaktligen utmålades dessa problem som en del av en homogen muslimsk kultur (Fekete, 2004). Enligt Mohiuddin (2019) framförs det i den nederländska assimilationsdebatten att islam utgör en barriär som skapar motsättningar mellan den nederländska kulturen och ’de andra’. Vidare påpekar Mohiuddin (2019) att vissa nederländska politiker menar att muslimska migranter för med sig problematiska värderingar till Europa, exempel på dessa problem är vissa idéer som bygger på att kvinnor skall vara underordnade männen, muslimer måste därmed anpassa sig till den nederländska kulturen då den lägger vikt vid människors lika värden samt den enskilde individens autonomi och självbestämmande. Den franska assimilationsmodellen utgår ifrån den franska statens sekulära principer, således uppmanas muslimska migranter att tona ner sin religiösa identitet samt begränsa sin religionsutövning till den privata sfären, i detta avseende betonar den franska regeringen framförallt islamisk religiös klädsel (Mohiuddin, 2019). Enligt Bienkowski (2009) har ett särskilt fall uppmärksammats, där en kvinna med muslimsk bakgrund fått avslag på sin ansökan om franskt medborgarskap med motiveringen att hon inte uppfyllde statens assimilationskriterierna och att hennes religiösa klädsel var oförenlig med det franska samhällets grundläggande värderingar. Bienkowski (2009) påpekar också att den franska staten anser att den islamiska slöjan utmanar landets kulturella homogenitet samt ifrågasätter den franska republikens sekulära principer. 12 2.1.4 Tidigare forskning i Sverige Det finns en stor mängd forskning som belyser hur diskriminering och främlingsfientlighet generellt riktas mot invandrargrupper i Sverige (Hagevi, 2018; Iakimova, 2018; Jylhä, Rydgren & Strimling, 2022). Dessa forskare diskuterar dock inte antimuslimism utan lyfter fram olika invandrargruppers utsatthet och främlingsfientliga attityder som framkommer i den svenska samhällsdebatten (Iakimova, 2018; Hagevi 2018). Gardell (2014) diskuterar fenomenet antimuslimism utifrån olika historiska tidsperspektiv, där han adresserar diverse komplexa problem som demokrati och sharia, den nya antisemitismen, islamofascism och euarabia. Vad gäller antimuslimism menar forskaren att det allmänt funnits negativa föreställningar och fördomar gentemot muslimer i Europa och Sverige (Gardell, 2014) Vidare framhäver forskaren att antimuslimismen intagit det politiska samtalets huvudfåra i samband med att Sverigedemokraterna valts in i riksdagen. Samtidigt påpekar han att Sverigedemokraternas främlingsfientliga politik smittat av sig på etablerade partier. Gardell (2014) hänvisar till partiers krav på medborgartester och återinförandet av åsiktsregistrering. Forskaren studerar dock inte svenska partier djupgående, och hans metodologiska angreppssätt innefattar inte en systematisk analys av etablerade partiers ideologiska ståndpunkt samt huruvida det har skett förändringar över tid. Ardin, Irving och Poljarevics (2022) analyserar antimuslimismen i Sverige utifrån olika aspekter. De lyfter fram antimuslimsk retorik i den politiska debatten, media, internet samt belyser hur antimuslimska attityder uttrycker sig inom statliga institutioner. Likt många forskare menar de att det är Sverigedemokraterna som driver en antimuslimsk politik i Sverige. Ardin, Irving, Poljarevic (2022) påpekar också att Sverigedemokraternas främlingsfientliga budskap smittat av sig på vissa etablerade partier, dock framgår det inte i deras studie huruvida antimuslimism fått större utbredning bland etablerade partier. 13 2.2 Teori 2.2.1 Orientalism och skapandet av de andra Denna studie utgår ifrån det teoretiska perspektivet om ’de andra’ som utvecklades bl.a. av Edward Said i sin bok Orientalism (Said 2003, (1978); Ahluwalia & Ashcroft, 2008). Enligt en del forskare definierar Said Orientalismen som ett sätt för européer att betrakta Orienten (Ventura, 2016). Orienten är i generella drag en benämning på länder som ligger i Asien samt Nordafrikas östliga områden (Nationalencyklopedin, 2022). Sättet som européer betraktar Orienten är nära knuten till en konstruerad föreställning om Europas och européers överlägsenhet i förhållande till ’de andra’ som är motsats och antites till Europa. Samtidigt är dessa eurocentriska tanketraditioner djupt inrotade i kolonialismen och imperialismen (Ventura, 2016). I detta avseende betraktas Orienten som ’de andra’, där européer genom en väst och islam- dualism avhumaniserar människor i Orienten och därmed beskriver dem som mindre mänskliga (Samiei, 2010). Dessa konstruerade föreställningar om Orienten medför framförallt att européer framställer negativa stereotyper om muslimer och araber som irrationella, blodtörstiga, opålitliga och bakåtsträvande människor, i denna process inkorporerades också flera heterogena kulturer och traditioner i Asien och Nordafrika och beskrevs som monolitiska och odelbara enheter (Teo, 2013). “Only the Arabists and Islamologists still function unrevised. For them, there are still such things as an Islamic society, an Arab mind, an Oriental psyche. Even the ones whose specialty is the modern Islamic world anachronistically use texts like the Koran to read into every facet of contemporary Egyptian or Algerian society. Islam, or a seventh-century ideal of it constituted by the Orientalist, is assumed to possess the unity that eludes the more recent and important influences of colonialism, imperialism and even ordinary politics. Clichès about how Muslims (or Mohammedans, as they are still sometimes called) behave are bandied about with a nonchalance no one would risk in talking about blacks or Jews.” (Said 2003, (1978) s 302). Sammantaget menar Said (2003, (1978)) att när européer talar om den muslimska världen, araber och islam sker det oftast i avsaknad av neutralitet och ett objektivt förhållningsätt. Dels påpekar Said (2003, (1978)) att det finns heterogena kulturer inom arabiska länder, dels finns det stora kulturella skillnader mellan icke-arabiska länder som bekänner sig till islam. Eliassi (2013) menar att muslimer oftast tillskrivs en homogen kultur för att kategorisera dem i ett fack. 14 Ett exempel är hur hedersrelaterat våld och hederskultur påtalas vara en del av en kulturell tradition som enbart återfinns i Mellanöstern (Eliassi, 2013). Begreppet hedersrelaterat förtryck används också i den politiska debatten för att beskriva beslöjade kvinnors utsatthet, som om slöjan i sig var en del av hederskultur (Eliassi, 2013). Vidare framhäver Eliassi (2013) att den essentialistiska förståelsen av orientalisk kultur som kompakt och oföränderlig ger upphov till fördomar och föreställningar om den muslimska familjen och hur den är uppbyggd. 2.2.2 Muslimer ’de andra’ i Europa Larsson och Spielhaus (2013) menar att muslimer framställs som ’de andra’ i Europa i syfte att lyfta fram europeisk identitet och europeisk gemenskap. Exempelvis när det pågår diskussioner om gemensamma europeiska värderingar inom europeiska länder, framhålls muslimer som ’de andra’ för att betona europeiska länders likheter och kulturella samhörighet (Larsson & Spielhaus 2013). Vidare påtalar forskarna att konceptet Europa i grunden konstruerats på ett särskilt sätt som gör att muslimska migranter inte kan beskrivas i positiva termer, detta då negativa skildringar om islam och muslimer förekommer i europeisk historia, där muslimer dels utmålas som främmande, dels beskrivs islam som något som står i kontrast till europeiska värderingar (Larsson & Spielhaus, 2013). Mohiuddin (2019) menar att muslimers främmande värderingar betonas främst i situationer där det talas om islamiska terrorattacker som exempelvis Charlie Hebdo attacken, i syfte att förstärka existerande stereotyper om muslimer som våldsamma och barbariska samt i syfte att uppmärksamma att de utgör ett hot mot västerländska värderingar. Nutida exempel som visar på exkludering av muslimer i Europa ta sig uttryck i exempelvis hur det bosniska inbördeskriget skildrades under 1990-talet, bosniska muslimer benämndes som ”maybe in Europe, but not of it” (Larsson & Spielhaus, 2013). 2.2.3 Det kristna Europa och muslimer Begreppet det kristna Europa kan uppfattas på olika sätt, men syftar generellt på Västeuropas kristna kulturella arv och katolicismens historia (Wolkenstein, 2022). Enligt Said (2003, (1978)) har européer ända sedan medeltiden framställt Arabien som periferin av den kristna 15 världen och ett område befolkat av hedningar, kättare och laglösa människor. Said (2003, (1978)) framhäver att nutida europeiska orientalister har dock reproducerat dessa narrativ om Arabien och dess befolkning, där nedlåtande och entydiga begrepp som Muhammedaner och Muhammeddyrkare används för att beskriva muslimer. Giorgi (2021) menar att muslimska minoriteter i Europa symboliserar ’de andra’ när exempelvis vissa politiker och samhällsaktörer använder sig av kristendomen som identitetsmarkör och en symbol för identitetsskapande. Samtidigt menar forskaren att denna politiserade diskurs som betonar religiösa skillnader är dock djupt inbäddad i kolonialismen (Giorgi, 2021). Enligt Pekar (2020) används kristendomen dels för att inkludera och exkludera, dels för att visa på en tydlig kontrast mellan islam och kristendomen. Kristendomen är progressiv, sekulär och främjar demokratiska värderingar då den reformerats, islam är däremot oförenlig med det kristna Europa i den bemärkelsen att den är ociviliserade, bakåtsträvande och våldsam (Pekar, 2020). Således är kristendomen av en central betydelse för högerpopulistiska partier när det kommer till att visa på skillnader mellan européer och muslimska migranter (Pekar, 2020). Gardell (2014) återger exempelvis hur Sverigedemokratiska politiker uttrycker sig gällande muslimska migranter på följande sätt: ”Muslimer präglas inte av sin uppväxt i Sverige, inte av sin klass eller individuella erfarenheter utan av sin inneboende muslimskhet, en tidlös och oförändlig essens som bärs av alla muslimer. Det finns heller ingen skillnad mellan moderata muslimer och radikala muslimer. Likt deras förebild Muhammad är muslimer till sitt innersta väsen våldsamma och kvinnoförtryckande fiender till civilisationen och vetenskapen som vill förslava världen.” (Gardell, 2014, s.233). 2.3 Analysschema Analysschemat operationaliserar studiens teoretiska utgångspunkt samt centrala begrepp och egenskaper som används dels för att kontrasterna Västeuropa mot Orienten, dels för att visa på skillnaden mellan Västeuropéer och muslimer. På detta sätt förenklar analysschemat studiens teoretiska perspektiv och gör det enklare att följa uppsatsens kommande analys. 16 Enligt Gardell (2014) är det essentialistiska skillnadstänkandet centralt i Edward Saids teori, det jämförande perspektivet mellan västerlänningar och muslimer är oerhört viktigt då begreppen och egenskaperna blir meningsfulla i detta avseende. Exempelvis är opålitlighet en mänsklig egenskap som kan innehas av samtliga människor oavsett kulturell och religiös tillhörighet, men när opålitlighet tillskrivs muslimer i relation till Västeuropéer på basis av deras religion blir den antimuslimska attityden uppenbar. Tabell 1: Analysschema Orientalismens Definition Tema Koder dimensioner -Ociviliserad, outvecklad och Skapandet av En föreställning om oföränderlig ’De andra’ Europas och européers Muslimsk överlägsenhet i relation kultur -Associeras med hederskultur till den muslimska och hedersrelaterat våld världen, där muslimer beskrivs som ’de andra’, -Associeras med dvs européers motbild ojämställdhet och förtryck Europa ett exemplariskt föredöme och orienten dess motsats Det kristna Kristendomen som Muslimer -Barbariska, ofria, Europa identitetsmarkör för att irrationella, auktoritära, såväl inkludera och opålitliga, bakåtsträvande, exkludera våldsamma, främmande, laglösa Den muslimska världen beskrivs som periferin av den kristna världen och ett område befolkat av hedningar, kättare och laglösa människor Européer -Civiliserade, fria, rationella, demokratiska, pålitliga, moderna, fredliga, laglydiga Europeisk -Civiliserad, utvecklad, kultur progressiv -Associeras med jämställdhet, mänskliga rättigheter och autonomi 17 2.4 Preciserade frågeställningar Följande frågeställningar avser denna uppsats att besvara: Frågeställning 1: I vilken utsträckning har Socialdemokraterna och Moderaterna anammat antimuslimsk retorik mellan tidsperioderna 2005–2022? Frågeställning 2: I sådana fall på vilket sätt har dessa partier anammat antimuslimsk retorik? 3 Material och metod Detta kapitel kommer att introducera det valda materialet samt den valda metoden för att ge en tydlig bild av hur uppsatsens frågeställningar kommer att besvaras. 3.1 Material Materialet för denna studie består av partidokument i form av valmanifest, partiprogram samt transkriberade interpellationsdebatter. Materialet är från olika tidsperioder då uppsatsen avser att behandla en utveckling över tid. För att undersöka denna förändring över tid har jag valt migrationskrisen i Europa 2015 som en väsentlig centralpunkt att utgå ifrån. Detta eftersom Sverige vid denna period tog emot ett stort antal migranter från Mellanöstern (Ideström & Linde, 2019). Av denna orsak är uppsatsens material från tidsperioderna före-och efter flyktingkrisen, för att på så vis kunna analysera samt jämföra eventuella förändringar gällande partiernas sätt att uttrycka sig. Samtidigt har valet av material samt valet av de årtal som analyseras i denna studie varit beroende av tillgänglighet och det som kunde hittas i partiernas officiella plattformar samt riksdagens hemsida. Tidsperioder som kommer att undersökas är 18 således mellan 2005 och 2022. Tabellen nedan presenterar studiens tilltänkta material samt de årtal som kommer att undersökas i kronologisk tidsföljd. Tabell 2: Material Dokumenttyp Årtal Parti Titel Interpellationsdebatt 2005 M/S Interpellation 2005/06:142 av Ewa Björling (m) till statsrådet Jens Orback (s) Integration av Islam. Partiprogram 2013 S Socialdemokraterna (2013) Ett program för förändring. Partiprogram 2013 M Moderaterna (2013) Framtidsförslag för hela Sverige. Interpellationsdebatt 2016 M/S Interpellation 2016/17:444 av Erik Andersson (m) till statsrådet Åsa Regner (s) Förlegade normer och ojämställdhet i förorten. Valmanifest 2018 S Socialdemokraterna (2018) Det största trygghetsprogrammet i modern tid. Valmanifest 2018 M Moderaterna (2018) Nu tar vi tag i Sverige. Interpellationsdebatt 2022 M/S Interpellation 2021/22:278 av Alexandra Anstrell (m) till statsrådet Eva nordmark (s) Sexualisering av flickor i tidig ålder genom slöja. Valmanifest 2022 S Socialdemokraterna (2022) Vårt Sverige kan bättre. Valmanifest 2022 M Moderaterna (2022) Så får vi ordning på Sverige. Interpellationer är skriftliga frågeställningar som initieras av en ledamot sittande i den svenska riksdagen. Ledamotens skriftliga frågeställningar är vanligtvis riktade till ett statsråd i regeringen och resulterar i en muntlig debatt mellan dessa två i riksdagens kammare (Sveriges riksdag, 2022). Valet av interpellationer som empiriskt material vilar på premissen att kunna grundligt analysera politikers tal och språkbruk, i synnerhet när dessa anföranden berör muslimska migranter. I dessa debatter argumenterar och uttrycker politiker det egna partiets politiska åsikter, vilket tyder på att interpellationsdebatter självfallet är material med relevans för denna studies frågeställningar. De transkriberade interpellationsdebatterna är hämtade från Sveriges riksdag (www.riksdagen.se).Utifrån Esaiassons et al. (2017) källkritiska kriterier bedöms materialet vara äkta då det kommer från den svenska statens officiella hemsida. 19 Sökord och begrepp som använts för att få fram relevanta interpellationsdebatter för studien var ’Muslimer och Jämställdhet’ ’Muslimer och hedersrelaterat våld’ ’Islam och hederskultur’ ’Muslimer i svenska förorter’ samt ’Muslimer är omodern’. Övriga sökord som undersöktes var ’Utanförskap’ ’Slöjförbud’ ’Islam och klansamhälle’ ’Muslimer och klankultur’ och ’Islamism’ dock gav dessa sökord inga relevanta resultat. En omfattande mängd interpellationer, motioner, propositioner och utlåtanden om islam och muslimer som hittades på Sveriges riksdag var dock framställda av Sverigedemokratiska ledamöter samt politiska vildar, vilket medförde att dessa dokument valdes bort. På så sätt har tillgänglighet spelat en betydande roll vad gäller insamling av material. Utifrån dessa förutsättningar har jag efter en noggrann och omsorgsfull sökning, där filter använts för att sortera bort irrelevant material hittat tre interpellationsdebatter från tidsperioderna 2005–2016 och 2022. Jag menar på att tidsintervallen mellan årtalen är godtagbar, då målsättningen var att få tag på interpellationsdebatter från tidpunkten före-och efter flyktingkrisen 2015. Således analyseras och jämförs interpellationsdebatter från 2005 med interpellationsdebatter från 2016 och 2022. Eftersom en stor mäng material som innefattade interpellationer, propositioner, motioner och utlåtanden har valts bort, har jag valt att analysera flera typer av material. Detta för att minimera risken för att försumma väsentlig information (Esaiasson et al. 2017, s 220). Därför har jag inkluderat partiprogram och valmanifest i studiens empiriska underlag. Valet av att studera partiprogram och valmanifest faller sig naturligt, då dessa dokument förmedlar politiskt budskap som kan vara av relevans. Valmanifest är ett politiskt dokument som partier presenterar regelbundet inför nationella val (Dolezal, Ennser-Jedenastik et al. 2018). I valmanifesten och partiprogrammen uttrycks retoriska formuleringar i syfte att övertyga och locka väljare, ett sådant uttryckssätt är exempelvis, ”Vända på varje sten för att för att knäcka kriminaliteten och bryta segregationen” (Socialdemokraternas valmanifest, 2022). Liknande retoriska formuleringar och uttryck som förekommer i partiprogrammen är exempelvis ”Framtidsförslag för hela Sverige” (Moderaternas idéprogram, 2013). Samtliga partiprogram och valmanifest är hämtade och återfinns i partiernas officiella hemsidor. 20 Valmanifesten och partiprogrammen utgör totalt sex dokument. Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram från 2013 analyseras och jämförs med partiernas egna valmanifest från 2018 respektive 2022. Samtidigt undersöks skillnader mellan partierna. Därmed bygger studien på dessa sex dokument samt tre transkriberade interpellationsdebatter. Denna avgränsning har gjorts av praktiska skäl, då tidsramen för studien inte ger utrymme att undersöka ytterligare material. 3.2 Metod Denna uppsats kommer att använda sig av kvalitativ textanalys som metod. Kvalitativ textanalys lämpar sig för denna studie, då syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Socialdemokraterna och Moderaterna har anammat antimuslimsk retorik över tid. Då materialet för denna uppsats är texter i form av politiska dokument, är kvalitativ textanalys som verktygsmetod användbar ur många olika aspekter. Dels är metoden lämplig för att jämföra texter, dels är metoden användbar för att jämföra hur olika aktörer uttrycker sig, samt belysa hur företeelser konstrueras (Bergström & Boréus, 2018). Ur en annan väsentlig synvinkel är kvalitativ innehållsanalys lämplig för att analysera förändringar över tid, exempelvis ideologiska gränsförskjutningar hos enskilda politiker och partier (Bergström & Boréus, 2018). Med anledning av studiens syfte och frågeställningar är kvalitativ textanalys i praktiken en passande metod, eftersom metoden möjliggör att material från tidigare årtal kan jämföras med material från senare tidpunkter. Enligt Esaiasson et al. (2017) finns det flera fördelar med att använda sig av kvalitativ textanalytisk metod. Forskaren påpekar att ” ett viktigt skäl är att helheten i texten, det centrala som forskaren är ute efter att fånga in, antas vara något annat än summan av delarna” (Esaiasson et al. 2017, s 210). Med denna formulering menar forskaren att vissa passager i en textmängd kan vara viktigare än andra, samtidigt som helheten och den kontext texten ingår i är av en central betydelse för att ta fram det väsentliga som eftersöks. Detta textanalytiska tillvägagångssätt lämpar sig för uppsatsen, eftersom studien undersöker exempelvis partiprogram och valmanifest där partier diskuterar många ideologiska sakfrågor som inte har koppling till antimuslimism. I detta avseende har jag läst samtliga textdokument noggrant, dock 21 har vissa texter som handlar om invandring-och integration, kriminalitet-och segregation samt demokrati-och jämställdhet fått större fokus, då dessa texter ansågs vara väsentliga för att besvara studiens frågeställningar. Till skillnad från partiprogrammen och valmanifesten var samtliga texter som återfanns i de transkriberade interpellationsdebatterna av intresse för studien, eftersom dessa texter direkt kopplade till diskussioner om minoriteter och muslimer. Samtidigt menar Esaiasson et al. (2017) att kvalitativ innehållsanalys syftar till att möjliggöra för forskaren att hitta budskap i texten som ligger dolt under ytan. Detta förutsätter dock en aktiv och noggrann läsning av det valda materialet samt ett tydligt analysredskap. Därför har ett analysschema som dels bygger på studiens teoretiska utgångspunkt, dels består av vissa specifika termer och begrepp konstruerats, för att identifiera antimuslimsk retorik. 3.3 Metod- och materialdiskussion För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys valts som metodologisk ansats. Dock har metoden vissa begränsningar enligt vissa forskare (Bergström & Boréus, 2018 s. 79). Då textmaterial är det huvudsakliga studieobjektet för innehållsanalys, tenderar metoden att förbise det outtalade, och därmed enbart undersöka det manifesta innehållet i texterna. Här menar forskarna att det outtalade kan vara väsentligt (Bergström & Boréus, 2018 s. 79). Jag anser att uppsatsens material har potential att reducera dessa risker, eftersom materialet innefattar anföranden i form av transkriberade interpellationsdebatter som återfinns i videoformat. Dessa anföranden i riksdagen har i större grad tendensen att fånga in det outtalade i relation till vanliga texttyper som enbart lyfter fram det manifesta innehållet. Ett vanligt förekommande problem med innehållsanalys är att analysredskapen ges allt för stort fokus, vilket försvårar för forskaren att vara öppen för materialet (Bergström & Boréus, 2018 s. 80). Detta innebär i praktiken att texterna enbart åskådliggör det forskaren på förhand bestämt sig för att analysera, vilket kan resultera i att manifest textinnehåll osynliggörs. För att motverka dessa risker har jag skaffat mig en god kännedom om materialet genom en noggrann läsning. 22 Samtidigt har texternas sammanhang studerats grundligt i syfte att förbättra studiens validitet, vilket har inneburit att vissa ord och begrepp inte ryckts ur sin kontext. I syfte att säkerställa en hög validitet och reliabilitet har jag konstruerat ett preciserat analysschema, där komplicerade och vaga begrepp har utelämnats. Dock finns det vissa validitetsproblem som kan kopplas till materialet. Anföranden och valmanifest tenderar att innehålla en del politiska och retoriska utspel som nödvändigtvis inte mäter partiers ideologiska ställningstaganden. I detta sammanhang blir det svårt att bedöma studiens validitet. Under arbetes gång har jag vinnlagt mig om att försöka vara opartisk för att uppnå intersubjektivitet. Jag anser därmed att om samma undersökning gjordes skulle den uppvisa samma resultat. För att studera antimuslimsk retorik skulle diskursanalys kunna tillämpas som metodologisk ansats, då det teoretiska ramverk som denna studie utgår ifrån till sin natur är diskursiv. Said (2003, (1978)) menar exempelvis att skapandet av ’de andra’ sker genom politiska och akademiska diskurser. Dessutom används diskursanalys för att belysa frågor om makt och maktrelationer (Bergström & Boréus, 2018). Jag anser att diskursanalys och i synnerhet whats the problem represented to be-ansatsen skulle visa på intressanta resultat, då metoden lyfter fram hur uppfattningar kring en fråga konstrueras samt hur intersubjektiva meningar skapas och vinner legitimitet (Bergström & Boréus, 2018). Men trots detta har kvalitativ textanalys valts eftersom metoden är lukrativ vad gäller att finna mönster i större textmaterial, samtidigt som metoden lämpar sig till att jämföra texter och studera förändringar över tid (Bergström & Boréus, 2018). 23 4 Resultat I detta kapitel presenteras det resultat som påträffats i studiens empiriska material. Resultatredovisningen utgår ifrån teman och koder som återfinns i analysschemat, tabell 1. Först kommer jag att redovisa resultat från interpellationsdebatterna, för att sedan lyfta fram resultat från partiprogram-och valmanifest dokumenten i en tidslinje. En jämförelse av resultat kommer att tillämpas, i syfte att identifiera förändringar, likheter och skillnader. Denna systematiska resultatredovisning bygger på uppsatsens frågeställningar, då studien ämnar undersöka en utveckling över tid. De frågeställningar som kommer att besvaras är: I vilken utsträckning har Socialdemokraterna och Moderaterna anammat antimuslimsk retorik mellan tidsperioderna 2005–2022? I sådana fall på vilket sätt har dessa partier anammat antimuslimsk retorik? 4.1 Interpellationer 2005–2022 Detta avsnitt kommer att presentera resultat från samtliga interpellationer. Den första interpellationsdebatten är från 2005, sedan presenteras den andra interpellationen som är från 2016. Avslutningsvis kommer interpellation från 2022 att redovisas. 4.1.1 Muslimer och muslimsk kultur I interpellation 2005/06:142 diskuterar moderaterna integration av islam, där partiet trycker på vikten av att motverka våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige och Europa. Centrala frågor som moderaterna betonar i interpellationen är framförallt ökad integration mellan olika religiösa grupper i Sverige, bekämpning av radikal islamism, samt utökade möjligheter för moderata muslimer att bygga ’synliga’ och öppna moskéer. Moderaterna är till stor del aktsamma vad gäller att uttrycka grova generaliseringar när de talar om muslimer. Björling (m) förklarar: 24 ”Den bild vi ofta skapat i medierna och inom politiken är diskriminerade för muslimer. Det är oerhört viktigt att göra skillnad på extrem islamism som utövas av fåtal muslimer och en annan islam som praktiseras generellt i samhället”. (Interpellation 2005/06: 142). Detta uttalande återfinns i ett sammanhang där Björling (m) understryker att det bor 31,8 miljoner muslimer i Europa, och att det enbart är ett fåtal som bekänner sig till den fundamentalistiska tolkningen av islam. Björling (m) säger ”Det är inte Koranen som är grundproblemet. Det är snarare sociala, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer tillsammans med vissa tolkningar av islam.” (Interpellation 2005/06:142). Citatet belyser delvis att det inte finns någon ’homogen muslimsk kultur’ som skulle vara underordnad en specifik tolkning av islam. Enligt Björlings (m) uttalande finns flera tolkningar, dock framhäver Björling (m) att vissa tolkningar är problematiska (Interpellation 2005/06:142). Socialdemokraterna instämmer i att det behövs aktiva åtgärder för att motverka islamistisk extremism och våld som generellt begås i religioners namn. Samtidigt är Socialdemokraterna tydliga med att poängtera att en överväldigande majoriteten muslimer är emot våldshandlingar som begås i islams namn. Orback (s) uttrycker: ”I diskussioner om vad Ewa Björling kallar ”extrem islamism” måste vi göra helt klart och fullständigt tydligt att vi gör en mycket klar och tydlig åtskillnad mellan å ena sidan det mycket begränsade antalet människor som är beredda att i islams namn begå olika slags våldshandlingar och å andra sidan den överväldigande majoritet av muslimer för vilka sådana handlingar med självklarhet är helt oacceptabla.” (Interpellation 2005/06:142). I föregående citat framgår det hur socialdemokraterna avvisar föreställningar som bygger på att alla muslimer är våldsamma och barbariska. Tvärtom anser socialdemokraterna att muslimer är en viktig del av samhället, Orback säger ”Regeringen driver nu ett intensivt och brett integrationspolitiskt reformarbete. I detta sammanhang vill jag också ta upp den viktiga roll imamer spelar i arbetet för integration” (Interpellation 2005/06:142). Utifrån detta citat tolkar jag att socialdemokraterna har förtroende för de svensk-muslimska trossamfunden och dess religiösa företrädare. Orback (s) framhåller vikten av att stödja religiös verksamhet som bedrivs av trossamfund med ’invandrade trosbekännare’, eftersom stödet är ett viktigt bidrag i integrationsprocessen (Interpellation 2005/06:142). 25 I denna interpellation har moderaterna uttryckt oro över islamistisk extremism, men har liksom socialdemokraterna tagit avstånd från generaliseringar som kan misstolkas. Dock förekommer det vissa uttalanden som kan kopplas till orientalistiska föreställningar som bygger på väst och islam-dualism (Samiei, 2010). Ett exempel är när Björling (m) diskuterar Europas förhållande till Mellanöstern. ”I kontrast till detta bör man också ställa sig frågan om vi i väst är för moderna och sekulariserade. Behöver religionens betydelse bli starkare i väst? Sanningen är troligen en kombination där alla olika inslag såsom demokrati, mänskliga rättigheter, sekularisering i politiken och en tillåtande attityd till religiösa värderingsgrunder finns med i vårt dagliga liv.” (Interpellation 2005/06:142). Citatet ovan illustrerar hur Björling (m) tillskriver väst förträffliga värden och egenskaper som exempelvis modernitet, demokrati och mänskliga rättigheter, i en kontext där Björling kontrasterar väst mot öst. Citatet innehåller således resonemang som tyder på européers överlägsenhet gentemot muslimer. Sedermera visar Björlings (m) retoriska fråga ”Behöver religionens betydelse bli starkare i väst” att muslimska migranter i Europa förväntas tona ner sin religiösa identitet (Mohiuddins, 2019) ”Mina betoningar” Interpellationsdebatten som presenterats ägde rum 2005. Vid denna tidpunkt hade Sverigedemokraterna ännu inte kommit in i riksdagen, vilket alltså innebär att det inte fanns ett inflytelserikt och antimuslimskt parti i det svenska parlamentet vid denna period (Gardell, 2014; Hafez 2014; Mohuiddin, 2019). Likaså är det väsentligt att ha i åtanken att denna tidpunkt är före migrationskrisen. 4.1.2 Synen på muslimsk kultur och jämställdhet Interpellation 2016/17:444 genomfördes 2016 och behandlar Erik Anderssons (m) frågeställning till Socialdemokraternas före detta statsråd Åsa Regnér. Frågeställningen lyder: 26 Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förlegade normer inte ska få fotfäste och för att jämställdhet ska även råda i förorten? Frågeställningen är formulerad på ett sätt som ger intryck av att det inte finns jämställdhet i svenska förorter, Andersson skriver ”för att jämställdhet ska även råda i förorten” (Interpellation 2016/17:444). Enligt min uppfattning kan Anderssons (m) formulering tolkas, dels som att han oinskränkt tillskriver svenska förorter ’förlegade normer’ och ojämställdhet, dels att han menar på att det råder jämställdhet i övriga områden. Genomgående teman i denna interpellation är ’förlegade normer’, ojämställdhet, kvinnoförtryck, hedersrelaterat våld, hederskultur samt brottslighet i ett sammanhang där diskussionen avser svenska förorter (Interpellation 2016/17:444). Vid denna tidsperiod är Sverigedemokraterna ett starkt riksdagsparti. Sverigedemokraternas närvaro i riksdagen bör förstås i kontext av Schumacher och Van Kersbergens (2016) resonemang kring hur etablerade partier anpassar sig efter högerpopulistiska partier i syfte att framstå konkurrenskraftiga. Socialdemokraternas dåvarande statsråd Regnér (s) besvarar Andersson (m) fråga genom att förklara: ”Regeringen tar allvarligt på uppgifter om att kvinnors möjligheter begränsas och att kvinnor rapporterar att de inte kan röra sig fritt i det offentliga rummet. Det är en kränkning av de utsattas personliga säkerhet och kroppsliga integritet. Förlegade normer och bristande jämställdhet i vissa bostadsområden har inte sällan en koppling till hedersnormer och hedersrelaterat förtryck, vilket drabbar i första hand flickor och kvinnor men även pojkar och män och särskilt hbtq-personer.” (Interpellation 2016/17:444). I Regnér (s) inledande tal förbinds ’förlegade normer’ och ’bristande jämställdhet” med hedersnormer och hedersrelaterat förtryck. Det finns ett tydligt mönster i talet som påvisar korrelation mellan dessa fenomen och utsatta bostadsområden i Sverige. Samtidigt påpekar socialdemokraterna att de värnar om demokrati och jämställdhet, vilket enligt socialdemokraterna manifesteras i partiets våldsförebyggande arbete för att motverka hedersrelaterat våld och kvinnoförtryck (Interpellation 2016/17:444). Andersson (m) fortsätter vidare ”Jag är bekymrad över det existerande kvinnoförtrycket. Jag är också mycket bekymrad över den kriminalitet som håller på att breda ut sig.” (Interpellation 2016/17:444). Beträffande kvinnoförtryck förklarar Andersson (m) att religiösa skolor 27 systematiska separerar flickor och pojkar, vilket undergräver demokratin och människors lika värden. Andersson (m) är dock inte tydlig med vilka religiösa skolor som avses, men poängterar att han besökt Stockholmsförorter (Interpellation 2016/17:44). Eftersom Stockholmsförorter nämns tolkar jag att muslimska religiösa skolor avses i detta sammanhang. Andersson (m) påpekar att det sker grov brottslighet i svenska förorter och ställer frågan ” Är inte exempelvis Rinkeby, Fittja och Tensta en del av den svenska rättsstaten?” (Interpellation 2016/17:444). Citatet indikerar att människor som bor i dessa områden inte är laglydiga medborgare (Cesari, 2012). Vidare förklarar Socialdemokraterna att de arbetar med jämställdhetsfrågor i svenska förorter för att komma till rätta med kvinnoförtryck och hedersrelaterat våld. Regnér (s) uttrycker: ”Jag träffar ofta kvinno-, flick- och vissa mansorganisationer som är verksamma i dessa frågor och som bor i utsatta bostadsområden. De har också bett regeringen om ett antal insatser som vi har försökt att göra, som jag inte nämnde i svaret. Det gäller bland annat att se över stöd till trossamfund och att kartlägga hedersrelaterat våld, förutom att man också vill att hedersmotiv ska ligga till grund för straffskärpning. Vi ser till exempel över lagen om barnäktenskap. Men man vill också veta hur det ser ut här.” (Interpellation 2016/17:444). I ovanstående citat förklarar Regnér (s) att de försökt genomföra insatser för att förbättra kvinnors livsvillkor. Uttalandet belyser hur vissa begrepp sammankopplas, exempelvis förbinds ’trossamfund’ med ’hedersrelaterat våld’. I detta sammanhang förknippas hedersrelaterat våld med muslimsk kultur för att visa att hederskultur är ett problem som härstammar från Mellanöstern (Eliassi, 2013). Därefter kommenterar Andersson (m) på Regnérs (s) uttalande genom att ifrågasätta socialdemokraternas insatser i utsatta områden. Andersson (m) menar på att socialdemokraterna bör ta itu med grundproblemet, vilket enligt honom är de ’värderingar’ som präglar svenska förorter. I denna kontext tolkas ’värderingar’ som kulturer, normer och traditioner. Anderssons (m) uttalande illustrerar generaliseringar samt uppfattningar som grundar sig på att muslimsk kultur är oförenlig med västerländska värderingar (Bienkowski 2010). ”Det finns väl inget område där stat och kommun öser ned så himla mycket pengar som i skolor och fritidsgårdar i våra utanförskapsområden och förorter. Ändå ser det ut som det gör. Det är alltså ingen pengafråga utan en fråga som handlar om engagemang och värderingar.” (Interpellation 2016/17:444). 28 ”Mina betoningar” Interpellationen som presenterades ovan ägde rum under en pågående migrationskris, och Sverigedemokraterna var vid denna tidpunkt ett framgångsrikt riksdagsparti. 4.1.3 Synen på muslimer som ‘ofria’ Interpellation 2021/22:278 av Alexandra Anstrell (m) ägde rum 2022 och diskuterar ökad frihet för flickor och kvinnor som lever i hedersrelaterat förtryck, samt ett eventuellt införande av slöjförbud i för- och grundskolan. Frågor som ställdes till den dåvarande arbetsmarknad-och jämställdhetsministern Eva Nordmark (s) var: Vilka initiativ tänker ministern ta som ny jämställdhetsminister för att öka friheten för alla flickor och kvinnor som lever i hedersrelaterat våld och förtryck i det svenska samhället? Tänker ministern ta några initiativ för att tillsätta en utredning i syfte att införa slöjförbud i för-och grundskolan? Anstrell (m) använder sig av termen ’frihet’ för att betona kulturella skillnader mellan majoritetssamhället och migranter som lever i utsatta förorter. Anstrell (m) uttrycker: ”I dag har vi i Sverige parallella samhällen där en del av den svenska befolkningen lever i frihet medan människor i andra områden begränsas och nekas sina mänskliga rättigheter. På en del orter utsätts kvinnor för trakasserier för att de inte följer uppsatta regler om klädsel och livsstil som män i deras bostadsområde satt upp. Vi har flickor och kvinnor vars livsval begränsas av deras familj och släktingar. De får inte klä sig hur de vill, inte röra sig fritt i samhället och inte heller gifta sig med vem de vill.” (Interpellation 2021/22:278). Anstrell (m) menar att människor som lever i parallella samhällen är ’ofria’ då de förväntas följa vissa ’uppsatta regler’ som styr hur de ska leva. Enligt Anstrell (m) saknar dessa människor autonomi och därför har de inte möjligheten att gifta sig med vem de vill samt röra sig fritt i samhället (Interpellation 2021/22:278). Anstrells (m) uttalande tyder på att finns ’frihet’ utanför dessa utsatta områden, då hon framhäver ”en del av den svenska befolkningen lever i frihet medan människor i andra områden begränsas och nekas sina mänskliga rättigheter.” Vidare förklarar Anstrell (m) att den svenska regeringen bör lyfta fram utökad politik för frihet och eftersträva frihet för alla. I detta sammanhang som Anstrell (m) talar om vikten av frihet påtalar hon att den islamiska slöjan inte är ett vanligt klädesplagg, utan 29 symboliserar förtryck och sexualisering. Dessa uttalanden visar på föreställningar om att muslimer är ofria och att de lever i förtryck (Said 2003, (1978)). Eva Nordmark (s) understryka att det är oerhört viktigt att bryta ner segregationen och tillsätta utredningar för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, då det är ett allvarligt samhällsproblem som framförallt drabbar flickor och unga kvinnor. Samtidigt menar Normark (m) att det råder religionsfrihet i Sverige och därför anser Socialdemokraterna att slöjförbud inte är rätt väg. Nordmark (s) säger: ”Religionsfriheten är grundlagsskyddad i regeringsformen och är en av de rättigheter som följer av såväl barnkonventionen som Europakonventionen. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Barn har samtidigt rätt att skyddas mot alla former av våld och utnyttjande, även när barnet får omvårdnad av sina föräldrar. Religionsfriheten kan aldrig användas som skäl för att utöva förtryck och våld mot ett barn.” (Interpellation 2021/22:278). Vidare uttrycker Normark (s) ” Kvinnor och flickor ska kunna känna sig trygga i det offentliga rummet oavsett klädesplagg de har på sig. Därför anser jag inte att ett slöjförbud i skolan är rätt väg, och regeringen har inga planer på att initiera en sådan utredning”. (Interpellation 2021/22:278). Det finns inget i Normark (s) uttalande som tyder på att det finns en koppling mellan islam som religion, muslimsk kultur och hedersrelaterat våld och förtryck. Däremot gör Anstrell koppling mellan muslimsk kultur och hedersrelaterat förtryck genom att framhäv att slöjan är uttryck för hederskultur, Anstrell säger exempelvis ”Varför ska vi tillåta en symbol som kränker halva världens befolkning?” (Interpellation 2021/22:278). Normark (s) besvarar Anstrells (m) frågeställning genom att säga ” Om en flicka eller kvinna bär slöja av egen fri vilja ska inte samhället tvinga henne att ta den av sig. Hon har rätt utöva sin religionsfrihet. Hon har rätt att själv bestämma,” (Interpellation 2021/22:278). Sammantaget bygger Anstrells (m) uttalanden på antimuslimska föreställningar då hon tillskriver muslimer hedersrelaterat förtryck och patriarkala normer. I hennes avslutande tal uttrycker hon ”Vi måste motverka förlegade kulturer som skapar parallella samhällen” (Interpellation 2021/22:278). I samma tal påpekar Anstrell (m) ”Vi har i Sverige kommit 30 relativt långt i synen på jämställdhet mellan kvinnor och män” (Interpellation 2021/22:278). Dessa uttalanden tyder på att muslimsk kultur är omodern och förtryckande. Normark (s) avslutar sitt tal med att säga: ”Vi ska komma till rätta med kontroll, tvång och våld i hederns namn. Och vi ska försvara alla människors rätt att göra sina egna livsval. Det gäller även flickor och kvinnors rätt att bestämma om de ska bära slöja eller inte.” (Interpellation 2021/22:278). ”Mina Betoningar” Det kan noteras att Socialdemokraterna förvisso talar om hederskultur och förtryck men inte i religiösa termer. Däremot diskuterar Moderaterna dessa begrepp i religiösa termer. 4.2 Partiprogram och valmanifest 2013–2022 I detta avsnitt kommer resultat från partiprogram och valmanifest att presenteras kronologiskt. 4.2.1 Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram 2013 I Socialdemokraternas partiprogram, ett program för förändring från 2013 talar partiet generellt om hur det svenska samhället kan förbättras. Återkommande begrepp som partiet använder sig av är demokrati, jämlikhet, jämställdhet, frihet och solidaritet (Socialdemokraterna, 2013). Begreppet jämlikhet förekommer ofta i sammanhang där partiet talar om människors lika värden och mänskliga rättigheter, partiet skriver ” Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.” (Socialdemokraterna, 2013:12). Jämställdhetsbegreppet används för att belysa strukturella problem på arbetsmarknaden (Socialdemokraterna 2013). Vad gäller demokrati och frihet skriver partiet ”Demokrati handlar om frihet. Den innefattar friheten att uttrycka sin mening” (Socialdemokraterna, 2013:6). I samma citat påpekar partiet att ”Dessa demokratiska friheter får inte vara förbehållna vissa grupper. Alla har lika rätt att påverka samhällets utveckling. ” (Socialdemokraterna, 2013:6). 31 Det finns inget som visar på antimuslimsk retorik i Socialdemokraternas partiprogram 2013, dels då muslimsk kultur inte diskuteras, dels då begrepp som demokrati, jämställdhet och frihet inte används för att uttrycka essentialistiskt skillandstänkande i syfte att särskilja muslimska migranter (Gardell, 2014). Moderaternas idéprogram (partiprogram) framtidsförslag för hela Sverige från 2013 lägger stor fokus på att diskutera arbete och sysselsättning. Partiet menar att frihet och jämställdhet uppnås främst genom att eliminera strukturella problem som skapar en ojämlik arbetsmarknad (Moderaternas partiprogram 2013:13). Moderaterna skriver ”Höga trösklar till arbetsmarknaden och brister i utbildningssystemet drabbar särskilt ungdomar och utrikes födda. Integrationen på arbetsmarknaden brister och många utrikes födda hamnar i utanförskap.” (Moderaternas partiprogram 2013:5). Vidare skriver partiet ” Nya moderaterna är ett parti som bygger på tanken om människors frihet och egen förmåga. Välfärden ska finansieras gemensamt utifrån alla som har möjlighet är med och bidrar.” (Moderaternas partiprogram 2013: 85). Sammantaget diskuterar partiet frihet, jämställdhet, brottslighet och hedersrelaterat förtryck, dock inte i kulturella- och religiösa termer där specifika grupper pekas ut (Moderaternas partiprogram 2013). ”Mina Betoningar” Partiprogrammen från 2013 visar inte på antimuslimsk retorik. 4.2.2 Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram 2018 Socialdemokraterna presenterade valmanifestet, ”Det största trygghetsprogrammet i modern tid” inför valåret 2018 (Socialdemokraternas valmanifest 2018). Partiets huvudsakliga frågor som de gick till val på var trygghet, och att skapa ett starkare samhälle. Valmanifestet är kortfattat och det finns emellertid ingenting som visar på att partiet anammat antimuslimsk retorik och därmed anpassat sin politik efter sverigedemokraterna (Schumacher & Van Kersbergen, 2016). Partiet lyfter fram ett antal samhällsproblem däribland kriminalitet och 32 hedersrelaterat förtryck, dock kopplas dessa problem inte till en särskild kultur eller grupp (Socialdemokraternas valmanifest, 2018). 2018 lanserade Moderaterna valmanifestet ” Nu tar vi tag i Sverige”. Valmanifestet berör till en stor del frågor som handlar om lag och ordning, migration-och integration, demokrati, jämställdhet samt fri-och rättigheter (Moderaternas valmanifest 2018). I valmanifestet betonar partiet att integration inte enbart handlar att vara laglydig och att uppnå egen försörjning. Utan migranter förväntas att ta till sig svenska värderingar. Moderaterna skriver ”Integration handlar om mer än arbete och egen försörjning. Det handlar också om värderingar och gemenskap. I Sverige gäller friheten, lagarna och arbetslinjen lika för alla - och ska inte begränsas av kön, klass och klan.” (Moderaternas valmanifest 2018:15). Citatet tolkas som att partiet förespråkar en assimilationspolitik som grundar sig på att utomeuropeiska kulturer och värderingar utgör ett hot samt utmanar det egna landets kulturella homogenitet (Bienkowski, 2010). Vidare skriver Moderaterna att Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, sedan förklarar partiet: ”Synen på jämställdhet inom en del invandrargrupper i Sverige skiljer sig från de normer och värderingar som präglar det svenska samhället. I sina ytterligheter tar det sig uttryck i kvinnofientliga traditioner och förhållningssätt som är oacceptabla i ett jämställt samhälle. Vi ska ha lagstiftning som träffar dessa problem, men också polis och socialtjänst som kan gripa in när så krävs. I Sverige ska man själv kunna välja om man vill gå på stan, besöka ett badhus, skaffa sig en utbildning eller gifta sig – oavsett kön, klass eller klan.” (Moderaternas valmanifest 2018). Citatet belyser att det har skett en tydlig gränsförskjutning när det gäller Moderaternas språkbruk. Moderaterna tillskriver invandrargrupper kvinnoförtryck och ojämställdhet. Även om partiet inte uttalar vilka invandrargrupper som avses, används dessa stereotyper för att beskriva främst muslimer och araber (Said 2003, (1978)). ”Mina betoningar” 33 Analys av valmanifest från 2018 visar att Moderaterna förändrats, och att de använder sig av antimuslimsk retorik. Socialdemokraterna väljer däremot att tala generellt vad gäller samhällsproblem. 4.2.3 Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram 2022 ”Vårt Sverige kan bättre” var Socialdemokraternas valmanifest inför valåret 2022. Partiet fortsätter i samma linje som föregående valmanifest, och håller sig kortfattat. En röd tråd i valmanifestet är att vända på varje sten för att ta itu med olika samhällsproblem (Socialdemokraternas valmanifest, 2022). Det finns inget som pekar på att partiet ändrat språkbruk. Socialdemokraterna menar att brottslighet och utanförskap är resultat av ekonomiska klyftor och statens misslyckande i att integrera nyanlända. Frihet, demokrati, och jämställdhet diskuteras i generella termer (Socialdemokraternas valmanifest 2022). Moderaternas valmanifest ”Så ska vi få ordning på Sverige” presenterades 2022, och tar sin utgångspunkt i argumentet att Sverige är på väg åt fel håll. I valmanifestet förenklar Moderaterna svåra och komplicerade samhällsproblem som exempelvis brottslighet, genom att hänvisa till kriminella klaner, parallella rättssystem (klanrättegångar) i utsatta områden, hederskultur och oföränderliga traditioner (Moderaternas valmanifest 2022). Exempelvis generaliserar Moderaterna när de beskriver hur människor i utsatta områden uppfostrar sina barn ”I dessa familjer fostras barn tidigt i en oacceptabel uppväxtmiljö med en tidig utstakad brottsbana och ett liv i konflikt med det vanliga samhället.” (Moderaternas valmanifest 2022:26). Citatet tyder på att moderaterna anser att det finns en utbredd laglöshet bland människor som lever i svenska förorter. Enligt Said (2003, (1978)) finns det konstruerade föreställningar som bygger på att muslimer och araber är laglösa och praktiserar oföränderliga normer och kulturer. Beträffande oföränderlighet gällande normer och kulturer som återfinns i svenska förorter skriver Moderaterna ”Samtidigt är familjepolitiken inte tidsenlig och utformad utifrån hur människor idag väljer att bilda familj och leva sina liv.” (Moderaternas valmanifest 2022:39). Omodern och oföränderlig är egenskaper som förknippas med kulturer som har sitt ursprung i Mellanöstern (Said 2003, (1978)). 34 Vad gäller jämställdhet, frihet skriver Moderaterna ”Kvinnofientliga traditioner och strukturer kan aldrig accepteras i fritt, öppet och jämställt samhälle.” (Moderaternas valmanifest 2022:38). I citatet menar moderaterna att Sverige är ett fritt och jämställt samhälle och att förtryckande kulturer i utsatta områden inte bör accepteras. Återigen präglas moderaternas språkbruk av generaliseringar och stereotypiska antaganden. Vidare skriver moderaterna ”Kvinnor fråntas sin frihet och isoleras i hemmet.” (Moderaternas valmanifest 2022:38). Sammanfattningsvis går det att konstatera att Moderaternas språkbruk förändrats, där samtliga valmanifest och partiprogram visar på en systematisk förändring i hur partiet uttrycker sig. Denna förändring återspeglas framförallt i hur moderaterna beskriver människor som lever i svenska förorter, deras kulturer och traditioner. Det finns en viss grad av antimuslimsk retorik och det manifesterar sig i den stereotypiska bilden av muslimer som laglösa, ofria, kvinnofientliga och bakåtsträvande. Samtidigt visar resultat från partiprogram och valmanifest att socialdemokraterna inte diskuterar kulturer och normer utifrån stereotypiska fördomar. 4.2.4 Jämförelse av resultat Den första interpellationsdebatten från 2005 återspeglar en betydlig hög grad av enighet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna vad gäller att göra åtskillnad mellan politisk islam ’islamism’ som utövas av ett fåtal muslimer, och religionen islam som praktiseras av en övervägande majoritet muslimer. Partierna förespråkar en ökad integration mellan olika religiösa grupper och bekämpning av våldsbejakande extremism. Gällande ökad integration påpekar Socialdemokraterna att muslimska religiösa företrädare utgör en viktig del i integrationsarbetet, dock är Moderaterna skeptiska till detta. I interpellationen framhåller Moderaterna att väst är för modernt och sekulariserade i förhållande till Mellanöstern, vilket ger stöd åt orientalistiska föreställningar. Interpellationsdebatter från 2016 och 2022 visar på en tydlig förändring kring hur partierna kommunicerar och uttrycker sig. Denna förändring i retoriken framkommer främst hos Moderaterna. Moderaterna använder begrepp som förlegade normer, bristande jämställdhet, 35 kvinnoförtryck, brottslighet och hederskultur för att beskriva kulturer i svenska förorter. Exempelvis påtalar Moderaterna att slöjan utgör en symbol för förtryck, och att de därför inte kan tillåta en symbol som förtrycker halva jordens befolkning. Dessa förenklade beskrivningar där muslimsk kultur definieras utifrån stereotypiska fördomar ger stöd åt orientalistisk teori (Said 2003, (1978)). En framträdande skillnad mellan Socialdemokraterna och Moderaterna är att Socialdemokraterna ofta använder sig av vaga formuleringar när de diskuterar hederskultur, bristande jämställdhet, frihet, förlegade normer och kvinnoförtryck. Socialdemokraterna talar mestadels om jämlikhet och inkludering när de diskuterar parallella samhällen och utanförskap. Partiprogram och valmanifest från 2013 visar att det finns en gemensam uppfattning bland partierna gällande brottslighet och utanförskap. Partierna pekar på diskriminering och strukturella problem i arbetsmarknaden som en rimlig förklaring för utanförskap och kriminalitet. Normer och kulturer som återfinns i svenska förorter utmålas inte som problematiska. Det förekommer inte heller generaliseringar. Partiprogram och valmanifest från 2018 och 2022 belyser en gradvis förändring. I Moderaternas valmanifest från 2018 framgår det att det finns samband mellan vissa samhällsproblem och en del värderingar som finns i utsatta områden. Moderaterna lyfter fram svenska normer och värden som föredöme, samtidigt som partiet framför att invandrargrupper har kvinnofientliga traditioner. Moderaternas valmanifest från 2022 fortsätter i samma linje, dock med hårdare tonläge där stereotypiska fördomar tillskrivs människor som lever i svenska förorter. Bristande jämställdhet, oföränderliga normer, brottslighet, kvinnoförtryck och laglöshet används för att beteckna sociala förhållanden i svenska förorter. Utifrån socialdemokraternas valmanifest från 2018 0ch 2022 finns det ingenting som tyder på att partiet anammat antimuslimsk retorik. Däremot har moderaterna enligt studiens teoretiska ramverk anammat antimuslimsk retorik, dels tar det sig uttryck i hur partiet diskuterar värderingar, normer, brottslighet, frihet, jämställdhet och förtryck. Dels tenderar partiet att 36 generalisera samt använda sig av orientalistisk präglade skildringar, när de beskriver människor som lever i utsatta områden. Studiens resultat tyder på att Moderaterna systematisk anammat antimuslimsk retorik. Denna bedömning görs utifrån uppsatsens analytiska verktyg. Resultatet visar att Moderaterna använder sig av stereotyper som historiskt och socialt används för att framställa kulturer från Mellanöstern som främmande, oföränderliga och ociviliserade. Samtidigt reproducerar Moderaterna bilden av muslimer som ’de andra’ genom att beskriva de som ofria och förtryckta. Dessa typer av generaliseringar grundar sig på orientalistisk teori (Said 2003, (1978)). Resultat från uppsatsens empiri visar att Socialdemokraterna inte anammat antimuslimsk retorik över tid. Detta då det inte framkommer ett systematiskt mönster i studiens resultat som visar på att partiet uttryckligen använder sig av stereotypiska fördomar. 37 5 Slutsatser Framställning och tolkning av resultat påvisar att Moderaterna successivt anammat antimuslimsk retorik, i den utsträckning att de i senare år börjat använda sig av negativa stereotyper, som historiskt associeras med muslimer och den muslimska världen. Denna utvecklingstrend kunde dock inte identifieras hos Socialdemokraterna. I detta kapitel diskuteras vad resultatet innebär för tidigare forskning och teori samt vad denna studie bidrar med till existerande forskning. Denna uppsats syftade till att undersöka till vilken utsträckning Socialdemokraterna och Moderaterna anammat antimuslimsk retorik, i kontext av Sverigedemokraternas valframgångar och den europeiska migrationskrisen. Studiens material har därför valts utifrån dessa premisser. Fallet Sverige har inspirerats av den politiska utveckling i Europa, där högerpopulistiska partiers framgångar resulterat i försvagning av traditionella partier (Guth & Nelsen, 2021). Likaså har denna utveckling i Europa medfört att högerpopulistiska partiers antimuslimska retorik smittat av sig på vissa europeiska traditionella partier (Mohuiddin, 2019). Innan Sverigedemokraternas intåg i den svenska riksdagen, handlade parlamentariska diskussionerna främst om hur den sittande regeringen skulle bekämpa islamism och våldsbejakande extremism. Dock fanns det en allmän uppfattning bland både Socialdemokraterna och Moderaterna att åtskilja ’islamism’ och vanlig islam som utövades av flertalet muslimer (Interpellation 2005/06:142). Detta stärker Gardells (2014) resonemang om att antimuslimismen intagit det politiska samtalets huvudfåra i samband med att Sverigedemokraterna valts in i riksdagen. Mer anmärkningsvärd är hur Moderaternas språkbruk förändras efter migrationskrisen samt efter att Sverigedemokraternas valts in i den svenska riksdagen. Moderaterna började vid denna tidsperiod använda sig av explicita stereotypiska fördomar, vilket bekräftar orientalistisk teori (Said 2003, (1978)). Efter 2018 blir den antimuslimska retoriken mer tydligare. En faktor som också bör beaktas är att Moderaterna inför riksdagsvalet 2022 öppnade för ett samarbete med Sverigedemokraterna. 38 Tidigare forskning studerar antimuslimism utifrån europeiska länders säkerhetspolitiska strategier (Akbaba & Fox 2015, Fekete, 2004). Därför fokuserar litteraturen allmänt på terroristattackerna i USA, dess konsekvenser, samt vad det inneburit för muslimska migranter som lever i väst (Cesar, 2012; Edmunds, 2012). Tidigare forskning som lyfter fram det svenska fallet undersöker huvudsakligen främlingsfientlighet. Gardell (2014) skriver om antimuslimism, men undersöker inte svenska traditionella partier systematiskt. Till en viss uträckning bekräftar svaret på mina frågeställningar de resonemang som tas upp i uppsatsens tidigare forskning. Ett exempel är argumentet om stereotypisk representation av muslimsk kultur som våldsam, oföränderlig samt oförenlig med västerländsk kultur (Mohuiddin, 2019). Det min studie bidrar med till tidigare forskning är att den dels belyser antimuslimism i den svenska politiska diskursen, dels påvisar hur antimuslimsk retorik utvecklats över tid hos vissa svenska traditionella partier. I detta avseende det borgliga traditionella partiet Moderaterna. Samtidigt finns det en medvetenhet om att det behövs ytterligare forskning inom området för att skapa en mer nyanserad bild. Utifrån svaret på uppsatsens frågeställningar är det är svårt att bedöma huruvida traditionella partier i Sverige fullständigt följer ett till synes europeiskt mönster med en ökning av den antimuslimska retoriken. Denna studie indikerar dock att det borgerliga partiet Moderaterna anammat antimuslimsk retorik över en längre period. För att kartlägga huruvida etablerade svenska partier anammat antimuslimsk retorik, behöver framtida forskning studera flera traditionella partier. En optimal utgångspunkt skulle vara att undersöka större mängd material, samt tillämpa diskursanalys som metodologisk ansats. Det skulle vara relevant också att studera Sverigedemokraternas anföranden om islam och muslimer, och utifrån det analysera traditionella partiers förhållningsätt. 39 Referenser Allahoum, R., Alsaafin, L., Barakallah, A.,Safdar, A. (2020, 19 nov). Emmanuel Macron: From celebrated centrist to divisive leader. Aljazeera. https://www.aljazeera.com/features/2020/11/19/who- is-emmanuel-macron Ashcroft, B., & Ahluwalia, P. (2008). Edward said. Routledge. Bakker, R., Jolly, S., & Polk, J. (2020). Multidimensional incongruence, political disaffection, and support for anti-establishment parties. Journal of European public policy, 27(2), 292-309. https://doi.org/10.1080/13501763.2019.1701534 Bale, T., Green-Pedersen, C., Krouwel, A., Luther, K. R., & Sitter, N. (2010). If you can't beat them, join them? Explaining social democratic responses to the challenge from the populist radical right in Western Europe. Political studies, 58(3), 410-426. https://doi.org/10.1111/j.1467-9248.2009.00783.x Bleich, E. (2011). What is Islamophobia and how much is there? Theorizing and measuring an emerging comparative concept. American behavioral scientist, 55(12), 1581-1600. https://doi.org.110.1177/0002764211409387 Bienkowski, S. (2009). Has France Taken Assimilation Too Far? Muslim Beliefs, French National Values, and the June 27, 2008 Conseil D'État Decision on MME M. Rutgers JL & Religion, 11, 437. https://heinonline.org/HOL/LandingPage?handle=hein.journals/rjlr11&div=15&id=&page= Boréus, K., & Bergström, G. (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur. Cesari, J. (2012). Securitization of Islam in Europe. Die Welt des Islams, 52(3-4), 430-449. https://www.jstor.org/stable/41722006 Dolezal, M., Ennser-Jedenastik, L., Müller, W. C., Praprotnik, K., & Winkler, A. K. (2018). Beyond salience and position taking: How political parties communicate through their manifestos. Party Politics, 24(3), 240-252. https://doi.org/10.1177/1354068816678893 Drouhot, L. G. (2021). Cracks in the melting pot? Religiosity and assimilation among the diverse Muslim population in France. American Journal of Sociology, 126(4), 795-851. https://www.journals.uchicago.edu/doi/abs/10.1086/712804 Edmunds, J. (2012). The ‘new’barbarians: governmentality, securitization and Islam in Western Europe. Contemporary Islam, 6, 67-84. https://link.springer.com/article/10.1007/s11562-011-0159-6 Eliassi, B. (2013). Orientalist social work: Cultural otherization of Muslim immigrants in Sweden. Critical Social Work, 14(1). https://doi.org/10.1145/2492517.2492582 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängerud, L. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4. rev. Uppl., Norstedts juridik, Stockholm. Etzerodt, S. F., & Kongshøj, K. (2022). The implosion of radical right populism and the path forward for social democracy: Evidence from the 2019 Danish national election. Scandinavian Political Studies, 45(3), 279-300. https://doi.org/10.1111/1467-9477.12225 40 Fekete, L. (2004). Anti-Muslim racism and the European security state. Race & Class, 46(1), 3-29. https://doi.org/10.1177/0306396804045512 Fox, J., & Akbaba, Y. (2015). Securitization of Islam and religious discrimination: Religious minorities in Western democracies, 1990–2008. Comparative European Politics, 13, 175-197. https://link.springer.com/article/10.1057/cep.2013.8 Gardell, M. (2014) Islamofobi. Stockholm: Leopard Giorgi, A. (2021). Religious feminists and the intersectional feminist movements: Insights from a case study. European Journal of Women's Studies, 28(2), 244-259. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1350506820931134 Guth, J. L., & Nelsen, B. F. (2021). Party choice in Europe: Social cleavages and the rise of populist parties. Party Politics, 27(3), 453-464. https://doi.org/10.1177/1354068819853965 Hafez, F. (2014). Shifting borders: Islamophobia as common ground for building pan-European right- wing unity. Patterns of Prejudice, 48(5), 479-499. https://doi.org/10.1080/0031322X.2014.965877 Hansen, K. M., & Stubager, R. (2021). Klimavalget. Djøf Forlag. Haugen, H. M. (2017). Sweden Democrats’ appeal to Christianity: Can religious identity politics win general support?. Nordic Journal of Religion and Society, 28(1), 77-94. https://doi.org/10.18261/ISSN1890-7008-2015-01-05 Hagevi, M. (2018). Xenophobic opinion, a populist radical right party, and individuals with different religious contexts in Sweden. Journal of Church and State, 60(3), 449-471. https://doi.org/10.1093/jcs/csx056 Iakimova, O. (2018). Exploring the dynamics of xenophobia in the Nordic countries. Changing Societies & Personalities. 2018. Vol. 2. Iss. 1, 2(1), 17-31. DOI: 10.15826/csp.2018.2.1.028 Ideström, J., & Linde, S. (2019). Welfare state supporter and civil society activist: Church of Sweden in the “refugee crisis” 2015. Social Inclusion, 7(2), 4-13. https://doi.org/10.17645/si.v7i2.1958 Interpellation 2005/06:142. Integration av Islam. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/interpellation/integration-av-islam_GT10142 Interpellation 2016/17:444. Förlegade normer och ojämställdhet i förorten. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/sexualisering-av-flickor-i-tidig- alder-genom-sloja_H910278 Interpellation 2021/22:278. Sexualisering av flickor i tidig ålder genom slöja. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/sexualisering-av-flickor-i-tidig- alder-genom-sloja_H910278 Janzon, B. (2015, 20 okt). Marine Le Pen ställs inför rätte. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/artikel/6283359 Jylhä, K. M., Rydgren, J., & Strimling, P. (2022). Xenophobia among radical and mainstream right- wing party voters: prevalence, correlates and influence on party support. Ethnic and Racial Studies, 45(16), 261-286. https://doi.org/10.1080/01419870.2022.2061866 41 Krause, W., Cohen, D., & Abou-Chadi, T. (2023). Does accommodation work? Mainstream party strategies and the success of radical right parties. Political Science Research and Methods, 11(1), 172- 179. DOI:https://doi.org/10.1017/psrm.2022.8 Larsson, G., & Spielhaus, R. (2013). Narratives of inclusion and exclusion: Islam and Muslims as a subject of European studies. Journal of Muslims in Europe, 2(2), 105-113. https://brill.com/view/journals/jome/2/2/article-p105_1.xml Mauk, M. (2020). Rebuilding Trust in Broken Systems? Populist Party Success and Citizens' Trust in Democratic Institutions. Politics and Governance, 8(3), 45-58. https://doi.org/10.17645/pag.v8i3.2896 Moderaternas partiprogarm, (2013). Tillgänglig: https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/i/2013 Moderaternas valmanifest, (2018). Tillgänglig: https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/v/2018 Moderaternas valmanifest, (2022). Tillgänglig: https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/v/2022 Mohiuddin, A. (2019). Islamophobia and the discursive reconstitution of religious imagination in Europe. Journal of Muslim Minority Affairs, 39(2), 135-156. https://doi.org/10.1080/13602004.2019.1625254 Molander, M. (2022, 8 jun). Den extrema mitten-Lärdomar från Frankrike. Liberal debatt. https://www.liberaldebatt.se/2022/06/den-extrema-mitten-lardomar-fran-frankrike/ Mudde, C. (2013). Three decades of populist radical right parties in Western Europe: So what?. European Journal of Political Research, 52(1), 1-19. https://doi.org/10.1111/j.1475- 6765.2012.02065.x Mulinari, D., & Neergaard, A. (2012). Violence, racism, and the political arena: A Scandinavian dilemma. NORA-Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 20(1), 12-18. https://doi.org/10.1080/08038740.2011.650706 Nationalencyklopedin. (2022). Orienten. https://www-ne- se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/orienten (Hämtad 20/11-2022) Ogan, C., Willnat, L., Pennington, R., & Bashir, M. (2014). The rise of anti-Muslim prejudice: Media and Islamophobia in Europe and the United States. International communication gazette, 76(1), 27-46. https://doi.org/10.1177/1748048513504048 Oskarson, M., & Demker, M. (2015). Room for realignment: The working-class sympathy for Sweden Democrats. Government and Opposition, 50(4), 629-651. https://doi.org/10.1017/gov.2014.41 Peker, E. (2022). Finding religion: Immigration and the populist (re) discovery of Christian heritage in western and Northern Europe. Religions, 13(2), 158. https://doi.org/10.3390/rel13020158 Poljarević, E., Ardin, A., & Irving, M. (2022). Islamophobia in Sweden: National report 2021. Rogvall, F. (2018, 2 Maj). Likheterna mellan S och SD:s flyktingpolitik. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/integration--invandring/likheterna-mellan-s-och-sds- flyktingpolitik/ 42 Said, E. (1978) 2003. Orientalism. Vintage. Samiei, M. (2010). Neo-Orientalism? The relationship between the West and Islam in our globalised world. Third World Quarterly, 31(7), 1145-1160. https://doi.org/10.1080/01436597.2010.518749 Schumacher, G., & Van Kersbergen, K. (2016). Do mainstream parties adapt to the welfare chauvinism of populist parties?. Party Politics, 22(3), 300-312. https://doi.org/10.1177/1354068814549345 Schultheis, E. (2018, 8 Jan). Viktor Orbán: Hungary doesn’t want ‘Muslim invaders. Politico. https://www.politico.eu/article/viktor-orban-hungary-doesnt-want-muslim-invaders/ Stenlund, J. (2020, 17 dec). Danmark föreslår översättningskrav på predikan. Dagen. https://www.dagen.se/nyheter/2020/12/17/danmark-foreslar-oversattningskrav-pa-predikan/ Strabac, Z., & Listhaug, O. (2008). Anti-Muslim prejudice in Europe: A multilevel analysis of survey data from 30 countries. Social Science Research, 37(1), 268-286. https://doi.org./10.1016/j.ssresearch.2007.02.004 Socialdemokraternas partiprogram, (2013). Tillgänglig: https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d04640b87/1568881590520/ett- program-for-forandring_2013.pdf Socialdemokraterna valmanifest, (2018). Tillgänglig: https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d04640b87/1568881590520/ett- program-for-forandring_2013.pdf Socialdemokraternas valmanifest, (2022). Tillgänglig: https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d04640b87/1568881590520/ett- program-for-forandring_2013.pdf Sveriges Riksdag (2022). Interpellation. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/ordbok/ (Hämtad: 20/11-2022). Teo, H. M. (2013). Orientalism: An Overview. Australian Humanities Review, 54, 1-20. https://research-management.mq.edu.au/ws/portalfiles/portal/16854445/mq-29826- Publisher+version+%28open+access%29.pdf Ventura, L. (2017). The “Arab Spring” and orientalist stereotypes: The role of orientalism in the narration of the revolts in the Arab world. Interventions, 19(2), 282-297. https://doi.org/10.1080/1369801X.2016.1231587 Vieten, U. M., & Poynting, S. (2016). Contemporary far-right racist populism in Europe. Journal of Intercultural Studies, 37(6), 533-540. https://doi.org/10.1080/07256868.2016.1235099 Wolkenstein, F. (2022). Christian Europe Redux. JCMS: Journal of Common Market Studies. https://doi.org/10.1111/jcms.13400 Åkesson, J. (2009, 19 okt). Muslimer är vårt största utländska hot. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/VRx8zd/akesson-muslimerna-ar-vart-storsta-utlandska-hot 43 Bilagor Bilaga 1 Orientalismens Definition Tema Koder dimensioner -Ociviliserad, outvecklad och Skapandet av En föreställning om oföränderlig ’De andra’ Europas och européers Muslimsk överlägsenhet i relation kultur -Associeras med hederskultur till den muslimska och hedersrelaterat våld världen, där muslimer beskrivs som ’de andra’, -Associeras med dvs européers motbild ojämställdhet och förtryck Europa ett exemplariskt föredöme och orienten dess motsats Det kristna Kristendomen som Muslimer -Barbariska, ofria, Europa identitetsmarkör för att irrationella, auktoritära, såväl inkludera och opålitliga, bakåtsträvande, exkludera våldsamma, främmande, laglösa Den muslimska världen beskrivs som periferin av den kristna världen och ett område befolkat av hedningar, kättare och laglösa människor Européer -Civiliserade, fria, rationella, demokratiska, pålitliga, moderna, fredliga, laglydiga Europeisk -Civiliserad, utvecklad, kultur progressiv -Associeras med jämställdhet, mänskliga rättigheter och autonomi 44 Bilaga 2 Dokumenttyp Årtal Parti Titel Interpellationsdebatt 2005 M/S Interpellation 2005/06:142 av Ewa Björling (m) till statsrådet Jens Orback (s) Integration av Islam. Partiprogram 2013 S Socialdemokraterna (2013) Ett program för förändring. Partiprogram 2013 M Moderaterna (2013) Framtidsförslag för hela Sverige. Interpellationsdebatt 2016 M/S Interpellation 2016/17:444 av Erik Andersson (m) till statsrådet Åsa Regner (s) Förlegade normer och ojämställdhet i förorten. Valmanifest 2018 S Socialdemokraterna (2018) Det största trygghetsprogrammet i modern tid. Valmanifest 2018 M Moderaterna (2018) Nu tar vi tag i Sverige. Interpellationsdebatt 2022 M/S Interpellation 2021/22:278 av Alexandra Anstrell (m) till statsrådet Eva nordmark (s) Sexualisering av flickor i tidig ålder genom slöja. Valmanifest 2022 S Socialdemokraterna (2022) Vårt Sverige kan bättre. Valmanifest 2022 M Moderaterna (2022) Så får vi ordning på Sverige. 45