Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M Rapport R104:1978 Lättbyggsystem i stål och plåt för export Förutsättningar för bygg­ metodens användning i Sverige och utomlands Manfred Hefter Byggforskningen R104:1978 LÄTTBYGGSYSTEM I STÅL OCH PLÅT FÖR EXPORT Förutsättningar för byggmetodens användning i Sverige och utomlands Manfred Hefter Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 780066-0 från Statens råd för byggnadsforskning till Arne Johnson Ingenjörsbyrå AB, Stockholm. HRMSXA HOGSKOIAN I U/NO iKHOMM ro« våG' uOi VATTiN amomm I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slut­ satser och resultat. RÄTTELSE SIDAN 228, STYCKE 4: Ändring av de 4 sista raderna enligt följande: kostnaden utan bikostnader för utländska yrkesarbetare eller ingenjörer är mer än dubbelt så hög än för respektive inhemsk personal, med undantag for Iran, där skillnaden är obetydlig. Nyckelord: marknacisundersökni ngar organisation teknisk utveckling byggexport utland byggsystem lätta konstruktioner stål plåt UDK 69.03(1-87) 658.8 69.056 R104:1978 ISBN 91-540-2941-4 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm LiberTryck Stockholm 1978 860411 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNING 5 1. FÖRORD 10 1.1 BAKGRUND 10 1 .2 MÅLSÄTTNING 10 1 .3 SAMARBETE 11 2. I NLEDN I NG 13 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR 13 2.1.1 Handel 14 2.1.2 Utbud 15 2.1.3 Marknad 16 2.1.4 Utvecklinq 17 2.2 BEGRÄNSNINGAR 19 2.2.1 Byggsystem 20 2.2.2 Lättbyggteknik 22 2.2.3 Exportomfång 26 2.3 GENOMFÖRANDE 28 2.3.1 Disposition 28 2.3.2 Information 30 2.3.3 Utvärdering 32 *7 POTENTIELLA HANDELSPARTNER 33 3.1 KONSUMENTLÄNDER 33 3.1.1 Dokumentation 34 3.1.2 Kommentar 35 3.1.3 Urval 36 3.2 PRODUCENTLÄNDER 37 3.2.1 Dokumentation 37 3.2.2 Kommentar 38 3.2.3 Urval 40 3.3 HANDELSRELATIONER 40 3.3.1 Nationalekonomi 42 3.3.2 Handelsutbyte 43 3.3.3 Sveriges utrikeshandel 45 A, EXISTERANDE UT BUDSSPEKTRUM 47 4.1 SVENSKT OCH SKANDINAVISKT UTBUD 48 4.1.1 Byggnadskonstrukti on 49 4.1.2 Åtagandeomfång 51 4.1.3 Organisationsform 52 4.2 ÖVRIGA PRODUCENTLÄNDERS UTBUD 54 4.2.1 Storbritannien 55 4.2.2 USA 58 4.2.3 Frankrike 61 4.2.4 Tyskland 66 4.2.5 Japan 70 4.2.6 Italien 73 4.3 INTERNATIONELL UTBUDSJÄMFÜRELSE 73 4,3.1 Byggteknik 76 4.3.2 Projektadmini strati on 82 4.3.3 Verksamhetsstruktur 84 885. P RES ü Fi T I_V A MARKNADSOMRÅDE N 5.1 SVENSK OCH SKANDINAVISK MARKNAD 88 5.1.1 Byggnadskategorier 89 5.1.2 Investeringsvolym 90 5.1.3 Lättbyggnadsandel 92 5.2 ÖVRIGA KONSUMENTLANDERS MARKNAD 93 5.2.1 Saudi Arabien 95 5.2.2 Nigeria 108 5.2.3 Iran 115 5.2.4 Venezuela 122 5.2.5 Indonesien 130 5.2.6 Egypten 139 5.3 INTERNATIONELL MARKNADSJÄMFÖRELSE 142 5.3.1 Marknadsförhållanden 143 5.3.2 Försaljningsmetoder 149 5.3.3 Sveriges position 156 6. I N TRESSANT A U T V E C K L I N G S L I N J E R 163 6.1 TEKNIKORIENTERAD UTVECKLING 164 6.1.1 Byggnader i tropikerna 166 6.1.2 Byggnader i hall form 173 6.1.3 Byggnader med rumsaddition 196 6.2 MARKNADSORIENTERAD UTVECKLING 204 6.2.1 Intern organisation 205 6.2.2 Extern organisation 211 6.2.3 Exportstrategi 213 6.3 HANDLINGSLINJE 215 6.3.1 Kortfristiga åtgärder 216 6.3.2 Medel fri stiga åtgärder 218 6.3.3 Långfristiga åtgärder 219 7. SAMMANFATTNING 221 7.1 UTBUDS SPEKTRUM 222 7.1.1 Byggnadskonstruktion 223 7.1.2 Ätagandeomfång 224 7.1.3 Organisationsform 225 7.2 MARKNADSOMRÅDEN 226 7.2.1 Bestallarkrav 227 7.2.2 Verksamhetsvi11 kor 228 7.2.3 Avsättningsmöjligheter 228 7.3 UTVECKLINGSLINJER 229 7.3.1 Teknikförbättring 230 7.3.2 Organisationsförbättring 230 7.3.3 Handlingsetapper 231 8. SLUTORD 232 233APPEND IXFÖRTECKN I NG LITTERATURFÖRTECKNING 270 5FIGURFÖRTECKNING Sid. FIG 1:1 ökande behov av vissa åtaganden i byggbranschen 10 :2 Undersökningens huvudämnen 11 :3 Förenklad projektorganisation 12 FIG 2:1 Urval av producent- och konsumentländer 14 :2 Helhetssyn av byggsystemets utbud 15 :3 Byggsystem för hemmamarknad och utländsk nyckelmarknad 17 :4 Funktionsgap och utveckling av byggsystem 18 :5 Huvudtrender vid utveckling av lättbyggsystem 19 :6 Turn-key-systems huvudsektorer 20 :7 Byggnadens delsektorer 20 :8 Produktionens delsektorer 21 :9 Byggmarknadens delsektorer 21 :10 Projektledningens delsektorer 21 :11 ökning av tunnplåtens spännvidd genom kallformning 22 :12 Vanliga byggnadsmaterial för användning i lättbyggsystem 23 :13 Proc. produktionsförändr. av lätta och tunga byggn.material 24 :14 Lättbyggteknikens väsentliga fördelar 25 :15 Viktiga åtaganden inom ramen av byggexporten 26 :16 Lämpliga byggn.typer i fråga om export av turn-key-system 27 :17 Disposition för projektets huvudämnen 30 :18 Projektets tidplan, förenklad 30 FIG 3:1 Presumtiva konsumentländers betydelse 34 :2 Urval av presumtiva konsumentländer 37 :3 Presumtiva producentländers betydelse 38 :4 Urval av presumtiva producenti änder 40 :5 Utvalda länders geografiska läge 40 :6 Handel srelationer mellan konsument- och produktionsländer 41 :7 Jämförelse av handelspartners BNP per capita 42 :8 Jämförelse av valutareserver och utlandsskulder 43 :9 Industriländernas handel sunderskott med oljeländerna 43 :10 01jeländernas balans i handeln med industriländerna 44 :11 Industri- och oljeländernas andel av sv.export och import 45 :12 Import av bränsle och export av förädlade produkter 46 :13 Sv. kr. växelkursförändr. gentemot industriländernas valutor 46 FIG 4:1 Företag med lättbyggsystem i Skandinavien 48 :2 Stomsystem för lättbyggnader i Skandinavien 49 :3 Takkonstruktioner för lättbyggnader i Skandinavien 49 :4 Väggkonstruktioner för lättbyggnader i Skandinavien 50 :5 Spännviddsfrekvens för lättbyggnader i Skandinavien 50 6FIG 4:6 : 7 :8 : 9 : 10 : 11 : 12 : 13 : 14 : 15 : 16 : 1 7 : 18 : 19 :20 : 21 :22 :23 :24 :25 : 2 6 :27 : 28 :29 :30 :31 :32 : 33 :34 35 36 37 38 39 Åtagandeomfång i fråga om 1ättbyggsystem i Skandinavien Kategorier av lättbyggnader i Skandinavien Pris för lättbyggnader, typ lagerhall i Skandinavien Omsättning i fråga om lättbyggsystem i Skandinavien Antal anställda i fråga om lättbyggsystem i Skandinavien Omsättning per anställd i fråga om lättbyggsystem i Skan­ dinavi en Företag med lättbyggsystem i Storbritannien Stomsystem för lättbyggnader i Storbritannien Tak- och väggkonstruktioner för lättbyggnader i Storbri­ tannien Åtagandeomfång i fråga om lättbyggsystem i Storbritannien Kategorier av lättbyggnader i Storbritannien Genomsnittligt pris för lättbyggnader i Storbritannien Genomsnittlig omsättning per anställd i fråga om lättbygg­ system i Storbritannien Spännviddsfrekvens för lättbyggnader i Storbritannien Företag med lättbyggsystem i USA Byggnadssystem för lättbyggnader i USA Åtagandeomfång beträffande lättbyggsystem i USA Kategorier av lättbyggnader i USA Genomsnittlig prisnivå för lättbyggnader i USA Antal anställda och omsättning beträffande lättbyggsystem i USA Spännviddsfrekvenser för lättbyggnader i USA Företag med lättbyggsystem i Frankrike Stomsystem för lättbyggnader i Frankrike Tak- och väggkonstruktioner för lättbyggnader i Frankrike Åtagandeomfång i fråga om lättbyggsystem i Frankrike Kategorier av lättbyggnader i Frankrike Pris för lättbyggnader, typ kontorsvolym i Frankrike Omsättning och antal anställda i fråga om lättbyggsystem i Frankrike Omsättning per anställd i fråga om företag med lättbygg­ system i Frankrike Spännviddsfrekvens för lättbyggnader i Frankrike Företag med lättbyggsystem i Tyskland Stomsystem av lättbyggnader i Tyskland Takkonstruktioner för lättbyggnader i Tyskland Väggkonstruktioner för lättbyggnader i Tyskland Sid. 51 52 52 53 53 53 55 55 56 56 56 57 57 57 58 58 59 59 60 60 61 6T 62 63 63 64 64 64 65 65 66 66 67 67 7Sid. FIG 4:40 Ätagandeomfång i fråga om lättbyggsystem i Tyskland 68 :41 Kategorier av lättbyggnader i Tyskland 68 :42 Pris för lättbyggnader, typ lagerhall och bostadsvolym i Tyskland 68 :43 Omsättning och antal anställda i fråga om lättbyggsystem i Tyskland 69 :44 Spännviddsfrekvenser av lättbyggnader i Tyskland 70 :45 Företag med lättbyggsystem i Japan 70 :46 Stomsystem för lättbyggnader i Japan 71 :47 Kategorier av lättbyggnader i Japan 72 :48 Spännviddsfrekvens för lättbyggnader i Japan 73 :49 Stomdetaljer för envåningslättbygghal1 ar 77 :50 Stomdetaljer för fåvåningslättbyggnader 79 :51 Tak- och väggdetaljer för lättbyggnader 81 :52 Omsättning och antal anställda i produktion 84 :53 Genomsnittlig omsättning per anställd och företag för svenska byggnadsentreprenörföreningen och stål byggnadsföretag 85 :54 Jämförelse av genomsnittlig omsättning per anställd mellan svenska lättbyggföretag, byggnadsentreprenörer och verkstads­ företag 86 :55 Exempel på omsättningsfördelning av lättbyggföretag i pro­ ducentländer 86 :56 Lönekostnadsutveckling i producentländer 87 FIG 5:1 Investeringarnas utveckling för utvalda byggnadskategorier i Skandinavien 90 :2 Alternativ utveckling av framtida investeringar i utvalda byggnadskategorier i Skandinavien 91 :3 Alternativ utveckling för framtida investeringar i utvalda lättbyggnadskategorier i Skandinavien 92 :4 Uppskattning av investeringar för utvalda lättbyggnadstyper i Skandinavien 1980 94 :5 Saudi Arabien i korthet 95 :6 Kostnader för tull, transport till landet och lokal arbets­ kraft i Saudi Arabien 97 :7 Uppskattad sysselsättningsandel och genomsnittlig månadslön i USD för arbetskraft i Saudi Arabien 100 :8 Uppskattat behovsomfång av lättbyggsystem i hallform i Saudi Arabien 103 :9 Uppskattad behovsförändring i procent för lätta hallbyggnader efter region i Saudi Arabien 103 8Sid. FIG 5:10 Uppskattad behovsförändring i procent för lätta hallbygg­ nader efter kval itetsklass i Saudi Arabien 103 : 11 Spridning i bedömt behovsomfång för lätta hallbyggnader i Saudi Arabien 104 : 12 9 Approximativ prisnivå SAR/m för lättbyggnader utan grund i Saudi Arabien 106 : 13 Nigeria i korthet 108 : 14 Kostnader för tull, transport till landet och lokal arbets­ kraft i Nigeria 110 : 15 Iran i korthet 115 : 16 Kostnader för tull, transport till landet och lokal arbets­ kraft i Iran 117 : 17 Uppskattat marknadsomfång för skolbyggnader i Iran 120 : 18 Venezuela i korthet 122 : 19 Kostnader för tull, transport till landet och lokal arbets­ kraft i Venezuela 124 :20 Indonesien i korthet 130 : 21 Kostnader för tull, transport till landet och lokal arbets­ kraft i Indonesien 132 : 22 Egypten i korthet 139 :23 Basdata för konsumentländer 1978 143 : 24 Tulltaxor för några 1ättbyggnadskomponenter i konsument­ länder 1978 144 : 25 Approximativa transportkostnader (USD) och -tider (veckor) fören ISO standardcontainer från producent- till konsument­ land 1978 145 : 26 Approximativa månadslöner (USD) för inhemsk personal i kon­ sumentländer 1978 145 :27 Marknadskrav på leverantör och produkt i fråga om lättbygg­ system 146 : 28 Oljeländers uppskattade intäkter och budget för löpande femårsplan i runda tal 147 : 2 9 Oljeländers uppskattade bruttoinvesteringar i löpande fem­ årsplan 148 :30 Uppskattat behov av olika kategorier av standardiserade lättbyggnader 148 : 31 Genomsnittligt pris (USD/m^) för industrihal 1 ar i konsument­ länder 149 : 32 Försaljningsti11 växt för prefabricerade metal 1 byggnader i USA 150 : 33 Användning av byggstål och försäljning av prefabricerade metal 1 byggnader i USA 150 9Sid. FIG 5:34 Användningsområden för prefabricerade metal 1 byggnader i USA 150 :35 Omfång av utlandsverksamheten av konsulter i Storbritannien 153 :36 Japansk finansiell utlandsaktivi tet 154 :37 Préfabrication av stål i det japanska bostadsbyggandet 155 :38 Exportkreditsystem i producentländer 156 FIG 6:1 Karakterisering av alternativa lättbyggnadskategorier 165 :2 Minskning av värmeinläckning genom koncentration av isole­ ringen till taket 170 :3 Specifisk värmeflöde som funktion av tiden 171 :4 Tidsberoende värmeflöde genom olika konstruktioner 172 :5 Ackumulerat värmeflöde genom olika konstruktioner 172 :6 Idéskiss ledad konstruktion med stabilisering genom skiv­ verkan 177 :7 Idéskiss ramsystem 178 :8 Idéskiss treledsbåge med dragband 180 :9 Idéskiss båge 181 :10 Idéskiss veckade konstruktioner 183 :11 Olika konstruktionssystem A-F för stommar till universal hal len 187 :12 Jämförelse av stål vikterna för ett fack 188 :13 Takkonstruktioner alternativ 1, alternativ 2, alternativ 3 igi :14 Väggkonstruktioner 194 :15 Konstruktionselement 200 :16 Sammansättning av volymelement 200 :17 Sammansättning av paneler 201 :18 Kompaktenhet 201 :19 Koncernföretags utveckling mot verksamhet med högre teknologi 207 :20 Branschföretags utveckling på hemmamarknad, samgående på utlandsmarknad 209 :21 Uppskattad tids- och resursåtgång för stegvis handlingslinje 217 :22 Basschema för teknisk och organisatorisk utveckling av lättbyggsystem 220 2-R104 10 i. F D R Q R D Föreliggande studie rörande lättbyggsystem i stål och plåt omfattar ett urval av tekniska och marknadsmässiga förut­ sättningar för byggmetodens användning i Sverige och utom­ lands. I det följande skildras utredningens 1.1 BAKGRUND 1.2 MÅLSÄTTNING 1.3 SAMARBETSFORM 1.1 BAKGRUND Förändrade förutsättningar både på det nationella och på det internationella planet medför att allt fler byggprojekt genomförs med utgångspunkt från här nedan angivna villkor. (FIG 1:1) och (APP 1:1) V----------------------------------------------------------------- - \ ACTIVITY INCREASING DEMAND PURCHASE EXPORT BUSINESS CONTRACT TURN- KEY COMMITMENT CONSTRUCTION i LIGHTWEIGHT DESIGN INCREASING DEMAND OF CERTAIN ACTIVITIES IN BUILDING FIG 1:1 ökande behov av vissa åtagan­ den i byggbranschen Härvid spelar en utvecklad produktionsmetod och ett fördel­ aktigt funktionsbeteende hos metal 1 baserade byggvaror i sam­ verkan med kompletterande lätta material en allt viktigare roi 1 . Svensk teknik intar för närvarande en internationellt fram­ skjuten position i fråga om tunnplåtsprodukter i byggnads- teknisk användning. Däremot har utländska konkurrenter lyckats bättre med lansering av kompletta lätta byggnader i stål och plåt på de attraktiva marknaderna. För att öppna vägen till ett motsvarande svenskt utbud av bygg­ system har tekn dr ARNE JOHNSON Ingenjörsbyrå ab presen­ terat ett programförslag som i diskussion med Industri­ departementet, Statens Råd för Byggnadsforskning och Stål - byggnadsindustrin ledde fram till detta projekt. 1.2 MÅLSÄTTNING Att förbättra svensk konkurrenskraft inom området kom­ pletta lättbyggsystem i stål och plåt är både en komplex och en brådskande problemställning. Frågan utmanar både forskningen och industrin, och intresset riktas såväl mot hemma- som mot utlandsmarknaden. Syftet med denna studie 11 /" MAIN SUBJECTS OF INVESTIGATION V________ _____________ FIG 1:2 Undersökningens huvudämnen har varit att snabbt och översiktligt kartlägga nuvarande situation och bedöma framtida möjligheter med hänsyn till tekniska och marknadsmässiga förutsättningar. (FIG 1:2) -N Härvid gäller det att: o Identifiera konkurrerande länder som exporterar och attraktiva marknader som importerar lättbyggsystem. o Kartlägga utbudet av lättbyggsystem inom och utanför Sverige med avseende på byggnadstyper, konstruktions- system, byggåtagande, prisnivå mm. o Studera marknadsområdenas lämplighet för lättbygg­ system beträffande behov, konkurrens, marknadsvillkor, J tekniska krav osv. o Bedöma möjligheten att utveckla lättbyggsystem för olika ändamål med utgångspunkt från befintligt utbud och med beaktande av tekniska och administrativa aspekter. o Skissera ett översiktligt program för en försatt handlingslinje avseende en exportsatsning på lättbygg­ system i stål och plåt. På grund av dels kravet på aktualitet och därav följande tidsbegränsning, dels begränsade finansiella resurser har det varit nödvändigt att fokusera undersökningarna på ett fåtal geografiskt och tekniskt intressanta områden. Ambi­ tionsnivån har därvid varit att ge underlag för bedömning av tekniska, administrativa och marknadsmässiga utvecklings­ linjer. SAMARBETSFORM Statens Råd för Byggnadsforskning (BFR) samordnade finansie­ ringen och anlitade tekn dr ARNE JOHNSON Ingenjörsbyrå ab (AJ) för att utföra arbetet. Inom AJ bildades en projekt­ grupp med Dr.-Ing. Manfred Hefter som projektledare. (FIG 1:3) 12 FIG 1 :3 Förenklad projektorganisation r I VA EXPORTING COUNTRIES INDUSTRIAL EXPERTS COUNTRIES MPORTING PROJECT MANAGEMENT ADVISORY BOARD PROJECT TEAM INDUSTRIAL GROUP BFR SWEDISH COUNCIL FOR BUILDING RESEARCH PROJECT ORGANISATION SIMPLIFIED Till projektet knöts en referensgrupp bestående av: 0 prof. R 0 pol.mag. P 0 prof. A 0 dir. T 0 bergsing. E 0 dir. B 0 tekn.lic. H 0 tekn.lic. L Baehre - KTH, avd för Stålbyggnad Dahllöf - Sveriges Exportråd Johnson - Tekn dr ARNE JOHNSON Ing.byrå Kristiansson - Mek.Verkstäders Riksförbund Larsson - Svenska Stål AB Lundgren - Sveriges Mek,förb.-Stålbyggn. Vinberg - Gränges Aluminium AB Wallin - Stålbyggnadsinstitutet Vid sidan om regelbundna projektmöten deltog referens­ gruppens ledamöter aktivt med råd och rekommendationer, BFR följde arbetet genom forskningssekreterare civ.ing. Sten Flodin. För speciella marknadsstudier utomlands har värdefull hjälp tillhandahållits av: o Ingenjörsvetenskapsakademiens attachéer och svensk ambassadpersonal med vissa tekniska uppgifter om några exporterande konkurrentländer. o Sveriges Exportråds regionchefer och handelssslcreterare med vissa marknadsuppgifter om några importerande mottagarländer. 13 Andra värdefulla arbetsbidrag kom från: o Institutet för Byggdokumentation beträffande littera­ turinventering o Byggfakta ab beträffande inhemsk marknadsstatisti k o Statistiska Centralbyrån beträffande handelsstatisti k. Därutöver har mycket instruktiva synpunkter lämnats i form av enkät- och intervjusvar från metal 1 bearbetande företag, entreprenörs- och speditionsföretag, banker och SIDA. Ett varmt tack riktas till alla som med konstruktiva in­ satser har medverkat i projektets genomförande. 2. I N L E D N I N G För att ge en bild av studiens grundläggande arbetshypotes betraktas inledningsvis projektets 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.2 BEGRÄNSNINGAR 2.3 GENOMFÖRANDE 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR En kraftfull världshandel beror på handelspartners samverkan, styrka och potential. På området lättbyggsystem i stål och plåt gäller det att identifiera starka konkurrent- och att­ raktiva konsumentländer. En jämförelse mellan befintlig in­ hemskt och utländskt utbud möjliggör en bedömning av egna styrkor och svagheter och indikerar nödvändiga eller möjliga förändringar. De presumtiva marknadernas behov och villkor leder fram till tekniska och organisatoriska utveck­ lingslinjer, som ligger till grund för ett översiktligt handlingsprogram. Följaktligen bildas utredningens förut­ sättningar av en rad enkla argument som belyser problemet från olika håll såsom 2.1.1 Handel 2.1.2 Utbud 2.1.3 Marknad 2.1.4 Program 14 2.1.1 Handel Det för Sverige gynnsamma ekonomiska klimatet på 60-talet avslutades med en rad förändringar av övergripande betydelse Efter den internationella penningmarknadens översvämning med ca 80 miljarder USD i början på 70-talet, observerades dels en ökad satsning på råvaroexploatering och vidareför­ ädling i u-länderna, och dels en accelererande utbyggnad av högvärdiga industrier främst i Fjärran östern. Den oväntat kraftiga konkurrensen medförde att svenska ex­ portindustrins traditionellt starka branscher på gruv-, skog och varvsidan uppvisade minskad lönsamhet. Den så kallade strukturkrisen förvärrades genom energikrisen i form av OPEC-ländernas fyrdubbling av oljepriserna fram till 1974. Därtill kom arbetskostnadskri sen som kulminerade i 1 975 års lönehöjningar. Ytterligare ekonomiska belastningar som följd av lagstiftning och politik tillkom. Under fyra år i rad har Sverige haft en sjunkande industriprodukti on med en förlust av sammanlagt 100.000 arbetsplatser, samtidigt som den offentliga sektorn för första gången med 1,1 miljoner sysselsatta 1978 uppvisar fler arbetsplatser än industrin. 0m man utgår ifrån att en ömsesidig liberal handel är lång­ siktigt bättre än all slags protektioni sm måste man för­ bättra de svenska produkternas internationella konkurrens­ kraft med avseende på pris, kvalitet och leveranstid. Industrin för metall baserade byggvaror och lättbyggsystem i stål och plåt kan ge ett bidrag till en positiv handels­ balans genom effektivare produktionsmetoder och smidig mark­ nadsföring beträffande både hemmamarknad och export. Emeller tid kan man förvänta sig en självbärande kontinuitet bara om investerat kapital ger en rimlig avkastning. En viktig förutsättning är att urskilja starka konkurrent­ länder med hög produktions- och hanteringskapacitet och att­ raktiva konsumentländer med stort behov och stor betalnings­ förmåga . (FIG 2:1 ) FIG 2:1 Urval av producent- och kon­ sumentländer --------------------------------------------- SWEDEN CONSUMER COUNTRIESPRODUCER COUNTRIES TRADE PARTNER SELECTION OF PRODUCER AND CONSUMER COUNTRIES V___________ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _J 15 2.1.2 Utbud FIG 2:2 Helhetssyn av byggsystemets utbud Ett flertal länder har under de senaste åren koncentrerat allt större uppmärksamhet på lättbyggteknik och -system. Än så länge har Sverige ett visst överläge beträffande tunn­ plåtens byggnadstekniska användning. Så är ej fallet beträf­ fande leverans av kompletta byggnader till de idag attrak­ tiva marknaderna. Försäljning av stål- och plåtprodukter har blivit och kommer ännu mer att bli beroende på möjlig­ heten att svara för total åtaganden, varvid andelen ingående metall produkter inte behöver vara dominerande: (1Oxl0% >Oxl00%). Därmed har perspektivet på byggnaden i sin helhet intagit en nyckelroll. Ett byggsystems framgång är beroende på den väl avstämda växelverkan mellan ingående delsystem beträffande konstruktion, tillverkning, transport, montage, drift och underhåll. Utöver tillförlitlighet är härvid samverkan, effektivitet, snabbhet, enkelhet och flexibilitet viktiga parametrar såväl på det tekniska som på det organisatoriska planet. (FIG 2:2) LOW PRICE LEVEL TRANSPORTSWIFTNESS 'HIGH PERORMANCE QUALITY SHORT DELIVERY TIME BUILDING SYSTEM SUPPLY OVERALL VIEW V________________________________ _ _______________________ J 16 När nu avsättningen av svenska lättbyggsystem hittills ej har uppnått förväntad volym måste man analysera möjliga or­ saker med hänsyn till utbudets tekniska, ekonomiska och ad­ ministrativa aspekter. Härvid är det nyttigt att jämföra de svenska tillverkarnas byggsystem med de utländska konkurren­ ternas byggsystem med avseende på offererade byggnadstyper, konstruktion och åtagande. 2.1.3 Marknad En avsättning av lättbyggsystem i stål och plåt kan tänkas vara möjlig inom 5 huvudkategorier av marknader: o Sverige och Norden o Västliga industriländer o östblocket o Oljeländer o Utvecklingsländer Nu är det inte möjligt och meningsfullt att splittra sina krafter på alltför många håll. Å ena sidan skall man aldrig glömma att ett byggsystem med en rimlig marknadsandel måste vara tekniskt och organisatoriskt förankrad på hemmamarknaden. Å andra sidan kan man vara helt säker på att de attraktiva utlandsmarknaderna för närvarande är ett slagfält för hela världens kompetenta konkurrenter. Lyckas man klara sig på denna nyckelmarknad med framgång så har man skapat ett spelrum för att klara även andra marknader och har samtidigt säkrat hemmamarknaden. (FIG 2:3) 17 FIG 2:3 Byggsystem för hemmamarknad och utländsk nyckelmarknad Man måste ha klart för sig att byggsystemens orientering mot både hemma- och utlandsmarknaden medför extra svårigheter men ger chansen att vidga kunskapsnivån. Man får inte endast försöka tränga på med hemmamarknadens goda erfarenheter utan också vara lyhörd för de utländska konsumenternas verkliga önskemål. På så sätt kan man tillgodogöra sig nya tanke­ ställningar som kommer att berika det traditionella utbudet. Det får vidare inte glömmas att, innan man beslutar satsa på en ny utlandsmarknad, man måste få bekräftelse på att den lokala byggtraditionen överhuvudtaget tillåter introduk­ tionen av systemet allmänt eller för vissa byggnadstyper. Först då blir det av intresse att kartlägga behovsvolym, pris­ läge, kundkrets, samarbetspartner, konkurrenssituationen mm. 2.1.4 Utveckling En jämförelse mellan konkurrenternas utbud och konsumenternas marknadsvillkor avslöjar ofta skillnader, som torde kunna minskas med hjälp av en målmedveten utveckling. Denna ut- >R104 BUILDING SYSTEM MARKET ABROAD BUILDING SYSTEM FOR HOME MARKET AND KEY MARKET ABROAD 18 veckling måste ta hänsyn till byggsystemens alla grenar, dvs inte bara till byggnaden själv, utan också till mark­ nads- och produktionsfrågor. Först den kombinerade lösningen av teknisk - konstruktiva och administrativa - ekonomiska problem ger ett optimalt resultat.(FIG 2:4) COMPO - NENT MANAG -CONTRAC­ TING EREC - SYSTEM FRANS - PORT MARKET DEMAND EXISTING SUPPLY IMPROVED SUPPLY MARKETING PRODUCTION DEVELOPMENT OUTPUT PERFORMANCE GAP AND BUILDING SYSTEM DEVELOPMENT DEVELOPMENT INPUT FIG 2:4 Funktionsgap och utveckling av byggsystem Det skisserade utvecklingssteget får inte bli en engångs- händelse. Har man kommit in på marknaden gäller det att kontinuerligt vidarutveckla systemet för att tillgodose nödvändiga kravförändringar. Olika marknader och olika byggnadstyper betingar olika funktions- och miljökrav, varvid det som regel är nödvändigt att övervinna ett geografiskt och ett kuturellt avstånd. Både på det tekniska och på det administrativa planet kommer utvecklingen av 1ättbyggsystem att ske mot kombinations- lösningar dvs samverkanskonstruktion å ena och turn-key- åtaganden å andra sidan. Härvid kommer tekniska frågor att koncentreras på flexibilitet, transport, montage, klimat och arkitektur. Administrationsfrågor kommer att fokuseras på marknadsbearbetning, finansiering, samarbetsform, pro­ jektledning och service. (FIG 2:5) 19 FIG 2:5 Huvudtrender vid utveckling av lättbyggsystem SYSTEM DEVELOPMENT LIGHTWEIGHT BUILDING TURN-KEY COMMITMENTCOMPOSITE MATERIAL DESIGN DIFFERENT MARKETS AND BUILDING TYPES DIFFERENT FUNCTIONAL AND ENVIRONAMENTAL DEMANDS FLEXIBILITY TRANSPORT ERECTION CLIMATE ARCHITECTURE MAIN TRENDS IN LIGHTWEIGHT BUILDING SYSTEM DEVELOPMENT PROJECTMANAGEMENT CO- OPERATION FINANCING MARKETING SERVICE För att sätta igång den skisserade utvecklingen behövs en översiktlig och klar handlingslinje. Programmet måste om­ fatta förslag för dels kortsiktiga förbättringar och inno­ vationer på basis av det befintliga svenska produktutbudet, dels långsiktig forskning och utveckling av nya komponenter och system. 2.2 BEGRÄNSNINGAR Ett väsentligt motiv för projektets prioritering har varit det aktuella behovet av en analys av nuläget och ett förslag till utveckling av lättbyggsystem i stål och plåt, som är lämpade även för export. Den begränsade tids- coh kostnads­ ramen accentuerade utredningens övergripande karaktär som innebär snarare översiktliga bedömningar av tillhörande tekniska eller organisatoriska problem än att presentera färdiga lösningar. Ett urval av ett fåtal områden med av­ seende på teknik, organisation, konkurrens och marknad skall förmedla en representativ bild av den aktuella problemställ­ ningen . 20 2.2.1 MAIN SECTORS OF TURN-KEY SYSTEMS V__________ _ __ _______________________ FIG 2:6 Turn-key-systems huvud- sektorer FIG 2:7 Byggnadens delsektorer För att ytterligare klarlägga projektets ram definieras och avgränsas här begreppen: 2.2.1 Byggsystem 2.2.2 Lättbyggteknik 2.2.3 Exportomfång Byggsystem Både marknadens efterfåga på total åtaganden och beställarens krav på totalekonomi medför nödvändigheten att betrakta byggprocessen i sin helhet. Med byggsystem avses här en organisatorisk kombination av arbete, material och kapital, som i enlikhet med en uppgjord plan svarar på indata ( t ex kundkontakt) med erforderliga utdata (t ex betalning). Ett k om pj_ett_ byggsystem utgörs därför av tre lika viktiga sektorer: marknad, byggnad, produktion. (FIG 2:6) Varje sektor kännetecknas av en aktivitet eller ett element. Sektorn jjByggnad^ sammansätts av tre lika viktiga delsektorer som står för bärning, avskärming och användning och som i sin tur uppvisar tre huvudgrenar: (FIG 2:7) FRAME FOUNDA­ TION EXTERNAL FACING INSTAL - LATIONR ATU S AP PA - PARTITION INTERNAL EQUIPMENTSTRUCTURESPACE ENCLOSURE SUB-SECTORS OF A BUILDING 21 Sektorn ^Pr;oduk_tjon" omfattar planering och hantering med avseeende på fem huvudmoment, som svarar för konstruktion, tillverkning, lagring, transport och montage. (FIG 2:8) FIG 2:8 Produktionens delsektorer STORAGEDESIGN ERECTIONMANUFACTURE TRANSPORT PRODUCTION SUB-SECTORS OF BUILDING PRODUCTION Sektorn ^MarknjuT beror på samspelet av fem delsektorer enligt (FIG 2:9) FIG 2:9 Byggmarknadens delsektorer ^rojektledmjigen som drivande och koordinerande kraft (FIG 2:10) måste av naturliga skäl agera starkt marknads- orienterad och samtidigt behärksa produktionsieden på alla nivåer. Ovanstående strukturer klarlägger att ett komplett bygg­ system utgörs av många olika delkomplex. Hven för att lösa delproblem måste hänsyn tas till följder för och reaktioner på systemet i sin helhet. CONTRACTINGSURVEYINGMARKETING MANAGEMENT SERVICE MANAGEMENT CONSTRUCTION MANAGEMENT MANAGEMENT PROJECT MARKET SUB-SECTORS OF PROJECT MANAGEMENT SUB-SECTORS OF BUILDING MARKET Fig 2:10 Projektledningens delsektor 22 2.2.2 Lättbyggteknik Den metaliorienterade lättbyggtekniken bygger på de kända förutsättningarna som formvaror av stål och aluminium har för att möta aktuella krav på byggsystem med hänsyn till ekonomi, funktion och estetik. Internationell forskning och utredning har intensivt ägnat sig åt problemen kring lätt- byggstekniken. En rad internationella symposier och kon­ ferenser (LIT 1) (LIT 2) (LIT 3) (LIT 4) dokumenterar bredden och djupet av igångsatta insatser. På vissa del­ områden har även internationella rekommendationer utarbetats. (LIT 5) (LIT 6) Sverige har framträtt under många år med värdefulla bidrag på olika berörda områden. Den geometriska formgivningen av tunnplåtsprofi1er är baserad på förstyvan- de deformationer av plana delytor och möjliggör en extrem reduktion av materialåtgången i förening med en specifik ökning av total bärförmåga och styvhet. (FIG 2:11) (APP 2:1) (LIT 7) FIG 2:11 ökning av tunnplåtens spänn­ vidd genom kallformning r------------------------------------- -- x THIN FLAT METAL SHEET COLD - FOLDED PANEL COLD - ROLLED SHEETING NCREASING LOAD-BEARING CAPACITY OF SHEET METAL BY COLD FORMING v_ Genom komplettering med olika samverkande skivmaterial som trä- och gipsplattor eller i soleringsmaterial skapas kom­ ponenter som på ett optimalt sätt är anpassade till de olika funktions- och produktionskraven. (APP 2:2) (LIT 7) 23 FIG 2:12 Vanliga byggnadsmaterial för användning i lättbyggsystem De viktigaste tillhörande bas-, kompletterings- och för- bindningsprodukter visas i (FIG 2:12) TYPE OF MATERIAL PRODUCT BASEMATERIAL LIGHT HOT- ROLLED STEEL SECTION OPEN AND HOLLOW EXTRUDED ALUMINIUM SECTION OPEN AND HOLLOW COLD-ROLLED TRAPEZOIDAL SHEETING STEEL OR ALUMINIUM COLD-ROLLED OR FOLDED OPEN SHAPED PANELS STEEL OR ALUMINIUM COLD FORMED STEEL OR ALUMINIUM SECTIONS LATTICE OF STEEL OR ALUMINIUM SECTIONS HOT ROLLED OR COLD FORMED SUPPLEMENTARY PLASTERBOARD MATERIAL FIBREBOARD PLYWOOD BOARD MATCHBOARD CHIPBOARD FIBREPLASTERBOARD MINERAL WOOL MAT MINERAL FOAM BOARD CELLULAR PLASTIC BOARD PLASTFIBREBOARD CARDBOARD PLASTIC MEMBRAN PLASTIC COATING CONNECTION SELF-TAPPING SCREW SELF-DRILLING SCREW CLAMP SCREW POP RIVET SPOT WELD CARTRIDGE FIRED PINS FRICTION BOLTS ADHESIVES COMMON LIGHTWEIGHT BUILDING MATERIALS Att lättbyggtekniken i Sverige inom det sista årtiondet i motsats till konventionell byggteknik, ständigt har ökat sin marknadsandel framgår ur följande jämförelse. (FIG 2:13) Den procentuella årliga tillväxten av ingående "lätta" kom- positmaterial såsom tunnplåt, träskivor, gipsskivor och mineralull överskrider tydligt respektive förändring av "tunga" material som cement, betongelement, lättbetong och tegel. (LIT 9) (LIT 10). Samma tendens framgår ur materialens exportandel (APP 2:3) 24 FIG 2:13 Procentuella produktionsför- ändringar av lätta och tunga byggnadsmaterial ■\ INCREASE /DECREASE IN PRODUCTION PER CENT PER YEAR LIGHT WOOD BASED BOARDS MINERAL WOOL SHEET METAL FOR BUILDING GYPSUM BOARD --------LIGHTWEIGHT HEAVY REINFORCEMENT STEEL CEMENT LEIGHTWEIGHT CONCRETE CONCRETE ELEMENTS 1950 HEAVY INCREASE/DECREASE IN PRODUCTION PER YEAR EXPRESSED AS PERCENTAGE OF THE PRODUCTION IN 1950 , AVERAGE FOR 4 YEAR PERIODS LIGHTWEIGHT AND HEAVY BUILDING MATERIALS Liknande trend syns i en jämförelse beträffande en­ skilda byggmaterialens förbrukning i Sverige mellan 1949 och 1974. (APP 2:4) (LIT 11) Ännu mer accentuerad är lättbyggteknikens framgång inom området industritak och -väggar. (APP 2:5)(LIT 8) (LIT 11) Den sammanlagda förbrukningen av profilerad tunnplåt i tak och väggar av industribyggnader i 2 Sverige uppgick 1977 till ca 12 miljoner m . (LIT 8) (LIT 10) (APP 2:4) Orsaken till den på några områden exceptionella ök­ ningen av lättbyggteknikens marknadsandel har varit ett bra samspel mellan forskningsinstitutioner, till­ verkare, branschorganisationer, konsulter och myn­ digheter, som resulterat i rekommendationer och före­ skrifter för den praktiska tillämpningen. (LIT 12) (LIT 13) (LIT 14) Teknikens fördelar utnyttjas på olika sätt: o konsument bättre investeringseffekt o producent större rationaliserings- möjligheter o nationalekonomi mindre resursåtgång 25 Tekniken kännetecknas huvudsakligen av (FIG 2:14) o utformning av lätta komponenter o samverkan av kompositmaterial o préfabrication i verkstad o modul baserad standard FIG 2:14 Lättbyggteknikens väsentliga fördelar En bred överblick i fråga om användningstekniska frågor erhålles ur (LIT 15), vissa specialområden belyses i (LIT 16) (LIT 17) (LIT 18) (LIT 19) Det är uppenbart att lättbyggtekniken är mycket lämpad för användning i kompletta byggnader. En rad bra exempel finns också i Sverige, speciellt på hallsidan. Men andra länder har lyckats bättre med anpassning av kompletta system till exportmarknadskrav. Därför behövs en satsning på denna sektor om man vill säkra hemmamarknaden och öka exporten. r '........ .... ~ EXPEDIENT ADVANTAGES LIGHTWEIGHT DESIGN LIGHTWEIGHT COMPONENTS LOW MATERIAL CONSUMPTION EASY MANUAL WORK SIMPLE ERECTION TOOLS ECONOMICAL FOUNDATION COMPOSITE MATERIAL ADVANTAGEOUS INTERACTION ADVANCED PROCESSING HIGH QUALITY LOW ENERGY CONSUMPTION LOW OVERALL COST INDOOR PREFABRICATION SMALL TOLERANCES LITTLE MANUAL WORK EASY QUALITY CONTROL UNIFORM QUALITY EASY QUALITY IMPROVEMENT EASY PERSONNEL TRAINING MODULIZED STANDARD HIGH FLEXIBILITY HIGH VARIABILITY CLOSELY SPACED STACKING ECONOMICAL TRANSPORT EASY ERECTION EASY JOINTING SHORT ERECTION TIME MAIN ADVANTAGES OF LIGHTWEIGHT BUILDING TECHNIQUE V_____________________ _ _____________________________________________________________) 4-R104 26 2.2.3 Exportomfång Export av lättbyggsystem omfattar såväl export av produkter som tjänster. Åtaganden kan variera å ena sidan från material - leveranser över delsystem och överbyggnad till turn-key- åtaganden, å andra sidan från 1icensgivning över projek­ tering och projektledning till delägande. (FIG 2:15) FIG 2:15 Viktiga åtaganden inom ramen av byggexporten r 1 COMMITMENT EXAMPLE TURN-KEY COMPLETE INDUSTRIAL PLANT STRUCTURE UJ FOUNDATION AND FRAME SUBSYSTEM <$ PARTITION WALLS AND DOORS UNIT SANDWICH WALL COMPONENT O' FINISHED PRODUCT Q HO US IN '- HO SP IT AL IN DU ST RY W AR EH O US E SP O RT S CA M P BA RR AC KS 1 X X X X 2 X X 3 X X 4 X X X X X X X X 5 X X X X X X b X X X 7 X X X X 8 X X X X 9 X X X LIGHTWEIGHT BUILDING CATEGORIES IN UNITED KINGDOM WALL CONSTRUCTIONSCONSTRUCTIONSROOF COMPANY ROOF AND VALL CONSTRUCTIONS : FOR LIGHTWEIGHT BUILDINGS IN UNITED KINGOSlvSir Fackverksbälkar med plåtbeklädnad och isolerat undertak an­ vänds gärna som luftad konstruktion. Det vanliga papptaket på isolering och plåt förekommer. Relativt ofta har plats- byggda isolerade asbestcementkonstruktioner observerats. Di stansregi er av trä med omgivande eller ihopklämd isole- ringsmatta och utvändigt ytskikt av plåt förekommer. Sand­ wichkassetter används relativt sällan. Volymelementkonstruk­ tioner spelar en underordnad roll. Åtagandeomfång Turn-key-åtaganden är vanliga. Åtminstone installationer och innerväggar har man ofta med i entreprenaden. Exportaffären är en viktig beståndsdel av verksamheten (FIG 4:15) Med hänsyn till prioriterade byggnadskategorier (FIG 4:16) kan konstateras att industri- och lagerhallar är i majoritet. Men även för kontor, skolor, vårdstationer och bostäder kom­ mer lättbyggsystem till en bred användning. Vid samtidigt avsaknad av volymelementsystern betyder det att sistnämnda byggnadskategorier utförs med vanliga ramar eller balkpelare- konstruktioner. FIG 4:16 Kategorier av lättbyggnader i Storbritannien 57 BUILDING CATEGORY PRICE SEK/ m BUILDING AREA AGRICULTURAL BUILDINGS 200 SIMPLE HOUSING, CAMPS 1.200 SCHOOL BUILDINGS 2.000 AVERAGE PRICE LEVEL FOR LIGHTWEIGHT BUILDINGS IN UNITED KINGDOM Prisnivån enligt inledning i kapitel 4, återspeglas i (FIG 4:17). FIG 4:17 Genomsnittligt pris för lätt­ byggnader i: Storbritannien .3 Or g a ii i saj. i onsform TURNOVER 224 MILJ. SEK EMPLOYEES 1.000 TURNOVER PER EMPLOYEE 224 1.000 SEK AVERAGE TURNOVER AND NUMBER OF EMPLOYEES AS TO LIGHTWEIGHT BUILDING SYSTEMS IN UNITED KINGDOM FIG 4:18 Genomsnittlig omsättning per anställd i fråga om .4 lättbyggsystem i Stor- britannien De här återgivna sammanställningarna måste betraktas med särskild försiktighet. Dels är materialet inte fylligt nog för att dra generella slutsatser, dels har i ett fall andelen av verksamheten med lättbyggnader inte kunnat separeras. (FIG 4:18) Det medför relativt höga siffror för omsättning och antal anställda och låga siffror för omsättning per anställd. Sammanfattning Det relativt magra materialet tillåter åtminstone några slutsatser. Stomkonstruktioner utgörs övervägande av svet­ sade ramar och olika sorters fackverk upp till rätt stora spännviddsområden (FIG 4:19). PERCENTAGE OF COMPANIES WITH BUILDING SYSTEMS COVERING RESP. SPAN 20 30 40 50 60 70 FREQUENCY OF SPAN FOR LIGHTWEIGHT BUILDINGS IN UNITED KINGDOM För tak- och väggkonstruktioner används gärna platsbyggda luftade sandwichkonstruktioner ibland med asbestcementytskikt. Turn-key- och exportåtaganden är vanliga. Samarbetsgrupper inklusive processföretag, konsulter, agenter och handels- organisationer omspänner världen. Lättbyggandet är gärna knutet till större företagsenheter med dels konventionell produktion av stålkonstruktioner och dels kompletterande special konstruktioner, som ibland även kan vara intressant i samband med lättbyggsystem. Härtill hör exempelvis ett modulsustem av kallformade plåtelement för vattentankar. FIG 4:19 Spännviddsfrekvens för lätt­ byggnader i Storbritannien 8-R104 58 4.2.2 USA ABC METAL BUILDING SYSTEMS AMERICAN BUILDINGS ARMCO STEEL CORP. ATLANTIC BUILDING SYSTEMS INC BRADEN METAL BUILDING BUTLER MANUFACTURING COMP. DELTA STEEL BUILDINGS COMR E.B. LUDWIG STEEL CORP KIRBY BUILDING SYSTEMS WALKER PARKERSBURGH, DIVISION OF TEXTRON INC. PARKLINE INC. PASCOE STEEL CORPORATION SOULE BUILDINGS STAR MANUFACTORING COMR STRAN NATIONAL STEEL PRODUCTS COMPANY TRACHTE METAL BUILDINGS COMP. ALBUQUERQUE, NEW MEXICO EUPAULA, ALABAMA MIDDLETOWN, OHIO ATLANTA, GEORGIA TULSA, OKLAHOMA KANSAS CITY, MISSOURI DALLAS, TEXAS HARAHAN, LOUIS. HOUSTON, TEXAS PARKERSBURGH, WEST VIRGINIA WINFIELD, WEST VIRGINIA POMONA, CALIF. SAN FRAN,CALIF OKLAHOMA CITY, OKLAHOMA HOUSTON, TEXAS MADISON, WISCONSIN .1 Namnen på de företag som har tagits med i följande samman­ ställningar framgår ur (FIG 4:20). Det kan nämnas här, att en rad företag som har sin tyngd­ punkt på träbaserad lättbyggteknik men undantagsvis använ­ der sig av plåtstommar, inte har tagits med. Bycjgnadsj100 21 6502 ' 2 372 274.104 AVËRAGE - 93.9 351 218.193 SWEDISH METAD MANUFACTURES 1000 SEK AVERAGE AVERAGE TURNOVER PER EMPLOYEE AND COMPANY FOR SWEDISH BUILDING CONTRACTORS . AND METAL MANUFACTURERS En jämförelse av genomsnittlig omsättning per anställd mellan Sveriges lättbyggföretag, byggentreprenörer och verk­ stadsföretag kan ge en tankeställare rörande de olika verk- samhetssätten. Lättbyggföretag med relativt hög automatiserad tillverkning och stor andel av projektledningsarbeten uppnår därmed högsta relationsvärden. (FIG 4:54) 86 FIG 4:54 Jämförelse av genomsnitt­ lig omsättning per anställd mellan Svenska lättbyggföre­ tag, byggnadsentreprenörer och verkstadsföretag .2 FIG 4:55 Exempel på omsättningsför- delning av lättbyggföretag i producentländer AVERAGE TURNOVER PER EMPLOYEE 1000 SEK LIGHTWEIGHT BUILDING COMPANIES 300- 200- 100 1 BUILDING METAL CONTRAC- MANUFACTURES TORS COMPARISON OF AVERAGE TURNOVER PER EMPLOYEE AND COMPANY BETWEEN SWEDISH LIGHTWEIGHT BUILDING COMPANIES, BUILDING CONTRACTORS AND METAL MANUFACTURERS Oinsättningsfördelni ng: Erhållna informationer är inte tillräckligt omfattande för en pålitlig statistisk utvärdering. Några typisk exempel på omsättningsfördelning av lättbyggföretag i några pro­ ducentländer har sammanställts i (FIG 4:55) USA SWEDEN JAPAN UNITED KINGDOM MATERIAL AND OUTSIDE ORDER 60 60 65 60 SALARIES AND OVERHEAD 29 34 23 26 TAXES AND EARNINGS 11 6 12 14 EXAMPLE FOR DISTRIBUTION OF TURN-OVER AS TO LIGHTWEIGHT BUILDING COMPANIES IN PRODUCER COUNTRIES IN PERCENT Den relativt höga material del en i det japanska exemplet beror på omfattande uppköp av externa tjänster och produkter. Samtidigt är den låga 1ön-overhead-delen påfallande. Det svenska exemplet uppvisar den högsta 1ön-overhead-delen och den lägsta skatt-vinst-delen. Sistnämnda andel är i det engelska exemplet högt framför allt på grund av stora skatter och räntor, och inte på grund av stora dividender, återin- vesteringar eller vinster. Majoriteten av de undersökta företagen i USA och Japan uppvisar mer än 5% vinst. För att illustrera personalkostnadernas vikt i sammanhanget har - utgående från en tysk undersökning av 'Institut der deutschenWirtschaft' - til 1verkningsindustrins lönekostnads- utveckling och -sammansättning för producenti änderna samman- 87 LABOUR COST PER HOUR 1970 IN DEM LABOUR COST PER HOUR 1977 IN DEM FRANCE 6,45 12,23 GERMANY 9,42 18,92 ITALY 6,93 11,83 JAPAN 3,94 10,57 SWEDEN 11,12 20,75 UNITED KINGDOM 5,86 8,09 USA 15,80 17,76 LABOUR COST DEVELOPMENT IN PRODUCER COUNTRIES ställts i (FIG 4:56)(APP 4:1). I fråga om total 1önekostnader har Sverige gått förbi USA med marginal. Detta gäller dock inte så utpräglat för de direkta löneutbetalningarna och inte alls för disponibla löner efter skatt. I fråga om omsättningsfördelning på olika byggnadstyper hän­ visas till avsnitt 5.3.2, där förhållandena i USA's lättbygg­ företag belyses. FIG 4:56 Lönekostnadsutveckling i producentländer 88 5. PRESUMTIVA MARKNADSOMRÅDE N En produkts avsättning är i väsentlig mån beroende på mark­ nadens efterfrågan och konkurrenssituation. För att kunna bedöma försal jningsrnöjl igheten behövs för en färdig utvecklad produkt till en början en exakt marknadsundersökning med avseende på bl a kvalitetskrav, behovsomfång och prisläge. För en icke definierad produkt, som de här behandlade fram­ tida lättbyggsystemen är måste marknadsbedömningar ses mot bakgrund av tekniska inventeringar (kapitel 4) och snarare ha generell och översiktlig karaktär, då även tidsfaktorn in­ går. Detta gäller i synnerhet för de här intressanta olje- 1 andsmarknaderna, som uppvisar särskild känslighet för politiska eller ekonomiska svängningar. Viktigare än kun­ skap om just nu gällande siffror är den rätta bedömningen av framtida tendenser, som nödvändigtvis innehåller en osäker prognosdel. Utöver de här för en bedömning utvalda oljelandsmarknaderna har även den skandinaviska marknaden behandlats. Hemmamark­ nadens betydelse för ett byggsystems framgång utomlands har ju framhävts redan i avsnitt 2.1.3. Slutligen sammanfattas några övergripande aspekter och sär­ skilda observationer i en jämförelse mellan respektive mark­ naders förhållanden. Kapitlet omfattar följande avsnitt: 5.2.1 Svensk och skandinavisk marknad 5.2.2 övriga konsumentländers marknad 5.2.3 Internationell marknadsjämförel se 5.1 SVENSK OCH SKANDINAVISK MARKNAD Svenska företag har redan på den övriga skandinaviska mark­ naden ibland svårigheter att göra inbrytningar. Danmark, Finland och Norge uppvisar dock relativt liknande förhållan­ den med Sverige i jämförelse med de här betraktade olje- 1 andsmarknaderna„ För att fä ett bättre grepp om storleks­ relationerna har därför den skandinaviska marknaden behand­ lats här som en enhetlig hemmamarknad. Detta område är allmänt så väl känt att studien har begränsats till en uppskattning rörande antaget behov av lättbyggnader. Härvid nar uppdel- 89 ning efter konstruktionsmaterial ej varit meningsfull. Upp­ fattningen att andelen använda plåtkonstruktioner är starkt påverkbar av marknadsföringsmetoden har bekräftats. Siffrorna har framtagits med hjälp av Byggfakta AB:s produktionsdata, statiska årsböcker, investeringsplaner och telefonintervju med totalt 28 företag, organisationer och förvaltningar, namn­ givna i (APP 5:1). Man kan inte vänta sig exakta data av denna typ av uppskattning, fördelning av storleksordningar kan emellertid vara intressant i sammanhanget. 5.1.1 BYGGNADSKATEGORIER Byggfakta AB:s databank för utförda och planerade byggnader i Sverige har utvärderats med hänsyn till möjliga byggnads- kategorier, som kan tänkas att utföras i lättbyggteknik. Föl­ jande kategorier har utvalts, (huvudgrupp = 2 siffror, undergrupp = 1 siffra): 04 Industri 1 Verkstad 2 Förädlingsindustri 3 Kemisk-, teknisk industri samt livsmedelsindustri 4 Industri- och hantverkshus 5 Lager och magasin, förråd 6 Lantbruk, skogsbruk 06 Samfärdsel 4 Bensin-, servicestationer, bilvård, bilprovning 7 Allmänna kommunikationer 08 Hotell och restauranger 2 Personalbyggnad, personallokaler 3 Restaurang, storkök 11 Sjuk- och hälsovård 2 Värdhem 12 Skolor 1 Låg-, mellan-, högstadie 13 Barndaghem 1 Barnstuga, barndaghem 2 Lekskola, förskola 3 Fritidshem 12-R104 90 15 Idrotts- och rekreationsanläggningar 2 Idrottshus, ishall (inomhus) 5 Gymnastikhall Det syns att både kategorier med extra hög andel lättbygg­ nader ( t ex 15.2 + 15.5 i idrottshallar) och med ganska låg andel ( t ex 04.1 + 04.2 tyngre industri) har medtagits. Bostadsbyggnader i form av flerfamiljshus eller småhus har ej betraktats. Dessa kategorier har i Sverige och Norden hittills ej konstruerats på basis av stål och plåt i nämn­ värd utsträckning. Däremot har exempelvis i avsnitt 4.2.5 konstaterats att plåten har en stor marknad på detta område i Japan. 5.1.2 FIG 5:1 Investeringarnas utveckling för utvalda byggnadskatego- rier i Skandinavien INVESTERINGSVOLYM Byggfaktas data i fråga om framtida investeringar i Sverige har förändrats i enlighet med informationer som framkom med hjälp av genomförda telefonintervjuer. Värdena har multplice- rats med förstoringsfaktorer för den skandinaviska marknaden, framtagna genom jämförelser mellan nationell statistik och planer. Erhållna värden har sammanfattats till två konstruktions- kategorier, som representerar byggnader med ä ena sidan hal 1spännvidder (1) och å andra sidan rumsadditioner (2). Uppskattad total investeringsvolym i 1.000 MSEK pä den skan­ dinaviska marknaden för åren 1975 till 1983 framgår ur (FIG 5:1), BUILDING CATEGORY 1 (HALLS WITH SPANS) BUILDING CATEGORY- 2 1.000 . (ADDITION OF ROOMS) MILJ. SEK 15 - 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 ^ 06 47 TRANSPORT IB IS 2 S RECREATION ■ 04 1-6 INDUSTRI 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 ■ 08. 2 3 RESTAURANTS HI 11 2 NURSERY HOMES ^ 12 1 SCHOOLS DM] 13 1-3 DAT NURSERIES INVESTMENT FOR SELECTED BUILDING CATEGORIES IN SCANDINAVIA 91 För att demonstrera prognosens känslighet för vissa inverk­ ningar har tre utvecklingslinjer för möjliga investeringar betraktats. Metod 1 som har redovisats i (FIG 5:1) bygger i huvudsak på Byggfaktas i stort sett optimistiska data, modifierade på grund av vissa uppgifter från telefoninter­ vjuer. Härvid har hänsyn tagits till de stora kommunernas synpunkter att barndaghem och skolor tenderar att byggas in i befintliga byggnader såsom bostadshus och dylikt. Dessutom har beaktats kommunförbundets synpunkt att investeringar för idrotts- och fritidsanläggningar kommer att minskas kraftigt, en uppfattning som också framgår av (LIT 52). Metod 2 tar större hänsyn till intervjuernas allmänt ganska pessimistiska bedömningar, det vill säga att byggnadsvolymen kommer att öka i långsammare takt än förutsett i Byggfaktas prognosdel från och med 1980. Däremot har Byggfaktas data från 1978 och 1979 bibehållits som nu existerande objekt. Metod 3 utgår från 1977 års låga värden, som antas fortsätta under 1978, varifrån ti 11växtprognoserna enligt metod 2 kom­ mer att gälla. Kurvorna 1 till 3 i (FIG 5:2) demonstrerar prognosernas käns- 1 ighet. FIG 5:2 Alternativa utvecklingar av framtida investeringar i ut­ valda byggnadskategorier i Skandinavien BUILDING CATEGORY ' 1 BUILDING CATEGORY 2 (’HALL') ('ROOM') INVESTMENT 1.000 MIL J. SEK k. *■> *r-— \ 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 ---------------------- METHOD 1 ---------------------- METHOD 2 ---------------------- METHOD 3 ----------------------ESTIMATION 1975 19 7 6 1977 197 8 1979 198 0 1981 1982 198 3 BUILDING CATEGORIES SEE (FIG 5:1) (METHOD 1) ALTERNATIVE DEVELOPMENTS FOR FUTURE INVESTMENTS IN SELECTED BUILDING CATEGORIES IN SCANDINAVIA Om man bortser från toppen 1978-1979,kan antas att en gradvis stegring av volymerna till och med metod 2:s slutvärde i 1983 kan anses vara realistiskt. 92 5.1.3 LÄTTBYGGNADSANDEL Den procentuella andelen av lättbyggnader inom ramen av den totala investeringen för respektive byggnadstyp har uppskat­ tats och sammanlagts till ovan nämnda två byggnadskategorier. Härvid har telefonintervjuer och statistiska informationer påverkat bedömningen. Resultatet redovisas i (FIG 5:3). FIG 5:3 Alternativa utvecklingar för framtida investeringar i ut­ valda lättbyggnadskategorier i Skandinavien BUILDING CATEGORY 1 ('HALL') INVESTMENT IN LIGHTWEIGHT BUILDINGS IN PERCENT OF 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 ------------------- METHOD 1 ------------------- METHOD 2 ------------------- METHOD 3 ------------------- ESTIMATION BUILDING CATEGORY 2 ('ROOM') BUILDING CATEGORIES SEE (FIG 5:1) (METHOD 1) ALTERNATIVE DEVELOPMENTS FOR FUTURE INVESTMENTS IN SELECTED LIGHTWEIGHT BUILDING CATEGORIES IN SCANDINAVIA Äter syns de olika prognosernas känslighet, om även i dämpad form. En jämförelse mellan de sista figurerna visar att meto­ dernas avvikande förutsättningar har ibland motsatta inverk­ ningar på totalinvesteringen å ena sidan (FIG 5:2) och lätt- byggnadsandelen (FIG 5:3) å andra sidan, ökningen av denna andel i metod 2 vid samtidigt minskad totalinvestering beror bl a på två antaganden: o Användning av befintliga byggnader för nya barndaghem och skolor kommer inte att ske i den utsträckning som de stora kommunerna gör gällande just nu. o Är 1980 kommer att finnas lättbyggnadssystem i stål och plåt som - uppfyller önskat kvalitetskrav för barndaghem och skolor - uppvisar önskvärd flexibilitet och variabilitet (de- monterbara skolor står högt på önskelistan) - ligger på ungefär samma prisnivå som övriga kon­ struerande konstruktionsmaterial. 93 Allmänt framgår ur (FIG 5:3) att andelen lättbyggnader för hallar kommer att stiga mycket sakta eller tom att stagnera. Byggnader med rumsaddition däremot uppvisar en tydligt stigan­ de 1ättbyggnadsandel. Enligt ovan uppgår denna sektor år 1980 med ca 26% lättbyggnadsandel till ca 70% av hall sektorn, som uppvisar ca 24% lättbyggnadsandel. I siffror framgår detta av (FIG 5:4). BUILDING " CATEGORY TOTAL INVESTMENT 1000 M SEK SHARE LIGHT WEIGHT BUILDINGS % INVEST­ MENT AS TO LIGHT WEIGHT BUILDINGS 1000 M SEK 2) SHARE SUPER­ STRUCTURE % INVEST­ MENT SUPER­ STRUCTURE 1000 M SEK FIG 5:4 Uppskattning av investeringar 1 HALL 10 24 2,4 75 1,8 för utvalda lättbyggnadstyper 2 ROOM 7 26 1,8 78 1,4 i Skandinavien 1980 TOTAL 17 25 4,2 76 3,2 1) BUILDING CATEGORIES SEE (FIG 5:1) 2) BUILDING WITHOUT FOUNDATION AND EQUIPMENT BUT WITH FINISH AND NORMAL INSTALLATIONS ESTIMATED INVESTMENT FOR SELECTED LIGHT WEIGHT BUILDING TYPES IN SCANDINAVIA 1980 5.2 ÖVRIGA KONSUMENTLÄNDERS MARKNADER De i kapitel 3 utvalda länderna, som antas ha behov av lätt­ byggsystem i stål och plåt är alla s k oljeländer och med­ lemmar i OPEC, med undantag för Egypten, som här bara be­ traktas summariskt. Dessa länder har med hjälp av under de senaste åren markant ökade oljeintäkter satt i gång ett im­ ponerande uppbyggnadsarbete. Trots stora framsteg kvarstår ur svensk synvinkel en hel del gemensamma u-landsdrag, som med­ för risken att man inte lägger märke till de väsentliga sär­ dragen i de enskilda ländernas utvecklingsnivå och -trend. Följandeavsnitt skall förmedla en översiktlig bild av de olika marknadernas beskaffenhet. Inom ramen av denna studie skall man inte förvänta sig omfattande marknadsundersökningar. Mål­ sättningen är att karakterisera de olika marknadernas skill­ nader och likheter genom att skissera några o allmänna basinformationer angående ekonomins bakgrund, som exempelvis landets yta, befolkning, religion, språk, 94 statsform, valuta och byggmarknadens struktur o aktuella arbetsvillkor för verksamhetens bedrivande, som exempel vis etablerings-, tull-, betalnings-, trans­ feren ngsfrågor, samarbetspartner, banker, myndigheter, transport- och montagefrågor o framtida utsikter avseende produktens avsättning, som exempelvis kvalitetskrav, prisläge, behovsomfång, beställar- och konkurrentstruktur. Angivna upplysningar måste för praktisk användning komp­ letteras med speciellt anpassad information. I fråga om reala projekt kan en checklista beträffande rekognoscering av ut­ ländsk arbetsplats vara till hjälp (LIT 53). Ytterligare allmänna upplysningar kan hämtas ur Exportrådets marknadskartläggningar, 'trade profiles' samt 'market profiles' Skeppningshandboken och Tull sektionen kan informera om aktu­ ella detaljproblem. Handelsrelationerna mellan de utvalda producent- och konsumentländerna har belysts i kapitel 3. Följande länder har behandlats i detta avsnitt på basis av en förenklad frågelista (APP 5:2) 5.2.1 Saudi Arabien 5.2.2 Nigeria 5.2.3 Iran 5.2.4 Venezuela 5.2.5 Indonesien 5.2.6 Egypten Härvid har tyngdpunkten lagts på Saudi Arabien, däremot har Egypten endast behandlats i en kort översikt. 95 5.2.1 Saudi Arabien .1 Basinformation JORDAN RAFHA' .KSJWAIT, 2 15 MILJ. LkmAREA 9 M IMPOPULATION AR A BIGLANGUAGE IIYADH"MEDINAH SLAM AFIF pRELIGION HARAD CONSTITUTION RIAL SAR = 1 36' SEK.CURRENCY JEDDAHj fSf (11CALENDAR • -* KHAMAS1N UMAN ABHA NAJRAN / SOUTH YwSjlHSAUDI ARABIA AT A GLANCE YAMEN FIG 5:5 Som världens största oljeproducent och ledande medlem i Saudi Arabien i korthet Organisation of Petroleum Producing Countries (OPEC) har Saudi Arabien intagit en nyckel ställning i Mellanöstern. Yt- mässigt störst i regionen men glest befolkat och med eftersatt infrastruktur har landet stått för drygt en tredjedel av alla bygginvesteringar i området under de senaste åren (LIT 55). Västvärldens stagnerande byggnadsindustrier har koncentrerat väldiga resurser på denna liberala och expansiva marknad. Den bristande infrastrukturen och personal resursen har reagerat mot denna påfrestning med avsevärda stockningar och pris­ höjningar. Den våldsamma insatsen på utbyggnad av infrastruk­ turen har emellertid givit Saudi Arabien i dag det nödvändiga spelrummet för att lägga in en paus för att välja framtida projekt med hänsyn till landets industrialisering med stor omsorg. Under de två första åren av den andra femårsplanen (LIT 56) har ca 3.900 km belagda vägar, 55.000 avloppsanknytningar och 100.000 lägenheter byggts. Väntetiden i hamnar har eliminerats och inflationen är tydligt på väg ner från 1977 års topp på 31% (LIT 57) till nuvarande ungefär 15%. 96 Kostnadsandelen för entreprenadsmaskiner har sänkts till 11,5%V; av total byggkostnaden, vilket, indikerar att byggmarknaden koncentreras allt mer på överbyggnader. Viktigare än full­ följandet av de ursprungliga planmålen har blivit att välja rätt projekt, dämpa kostnaderna och öka kvalitén. Landets industrialiseringsmål symboliseras genom de gigantiska in­ dustriprojekten i Jubail vid Arabiska Viken och Yanbu vid Röda havet. 120 miljarder SAR i 1976 års priser skall investe­ ras' under de kommande tio åren i två kompletta industri städer med i fullt utbyggt skick 160.000 och 90.000 invånare. (LIT 58) Dämpning och nyorientering av investeringarna medför att planmålen antagligen kommer att uppfyllas endast till ungefär 50%. Detta och överhuvudtaget bristfälliga marknadsdata har medfört att en rad utländska investeringar i Saudi Arabiens byggmaterial industri befaras bli olönsamma. Därtill kommer att inhemska produktioner fortfarande är avsevärt dyrare än importen, trots mycket fördelaktiga etableringsvillkor,(LIT 59) Som ett märkligt exempel kan nämnas att entreprenören Ogem- Holland har fått ett 2 miljarder SAR kontrakt att utföra 32 höghus för bostäder med 17 våningar var i Damman. 12.000 t prefabricerade betongdelar importeras från Holland. De nära­ liggande United Building Factories (UBF) i Bahrein, som bör­ jade produktionen på basis av det franska Camus-systemet 1976, letar samtidigt efter uppdrag. En prognos refererad i (LIT 55) förutser även en sänkning av bygginvesteringarna om totalt 18,9% till och med 1981. Tar man hänsyn till att oljeproduktionskapaciteten även i fort­ sättningen utnyttjas bara till 70% och att oljereserver därmed räcker minst 40 år till (LIT 57), har man kanske en förklaring till varför man har råd med en lugnare uppbyggnadstakt. Detta behöver inte vara någon nackdel för utländska entrepre­ nörer, som därmed får tillfälle att konkurrera på ett seriö­ sare sätt. Marknaden med sitt stora omfång i dag (APP 5:3) (OECD - Bullentin) förblir under normala förutsättningar in­ tressant även i framtiden. Men man måste komma bort från allt­ för högt uppskruvade förväntningar, och får inte glömma bort regionen i sin helhet med minst lika intressanta möjligheter i andra arabiska länder. (LIT 60). Ytterligare allmän information även om olika branschers ut­ veckling kan hämtas ur (LIT 61). 97 .2 Verksamhetsvi11 kor Utländska företag behöver enligt lag en i landet bosatt saudiarabisk medborgare som agent. Etablering av utländska företag kräver minst 25% delägande av en saudiarabisk partner. I praktiken tillämpas vanligtvis 50% för att kunna åtnjuta de skattefria etableringslänen upp till 50% av projektets kapitalbehov. Som finansierande institu­ tioner kan nämnas: o Saudi Industrial Development Fund o General Investment Fund o Contractors Financing Program o Real Estate Development Fund o Saudi Development Fund o Saudi Arabia Agricultural Bank o Saudi Credit Bank Ansökningar om finansieringslån har ökat så kraftigt att vissa institutioner temporärt har stoppat nyansökningar. Adresser och hänvisningar samt överskådlig bakgrundsinforma­ tion är sammanställda i (LIT 62). Tul1 taxor är baserade på Bryssel (CCC)-nomenklaturen och om­ fattar värdetullar som i princip beräknas på C. I.F.-värdet. Maskiner och verktyg avsedda för uppbyggnad av nya industrier är tullfria. Som framgår ur exemplen i fråga om några lätt- byggkomponenter i (FIG 5:6) är Saudi Arabien en förebildligt liberal marknad. FIG 5:6 Kostnader för tull, transpor­ ter till landet och lokal arbetskraft i Saudi Arabien CUSTOM DUTIES (Vo) TRANSPORT COST (USD) LABOUR COS! (USD)------------- !-------- ----------- 1------------ --------------------- STEEL EUROPE UNSKILLED SECTIONS 0 BOAT 5 500 WORKER 300 - 600 SHEET TRUCK 9.300 METAL 0 PLANE 30 000 FINISHED CONSTRUCTION 3 USA SKILLED OPERATOR 700-900 AIR BOAT 6 ’00 CONDITIONER 3 PLANE ' 58 000 MINERAL WOOL 3 JAPAN GENERAL BOAT 5.400 QUALIFIED REMARKS - PLANE 60.000 ENGINEER 1100-1800 APPROXIMATE CUSTOM DUTIES,1 TRANSPORT COSTS TO MONTHLY WAGETTN SAUDI ARABIA 15-R104 98 Det vore emellertid inte förvånande om allt fler skyddstullar infördes i framtiden till förnrån för den relativt dyra in­ hemska produktionen, exempel med tullar upp till 20% finns redan idag. Betalningen fungerar allmänt tillfredsställande. Vanliga garanti krav som uppfyllas med bankgaranti är 1% Anbudsrevers 5% FulIgöranderevers 20% Förskottsbetalning 1 Or Spär rad likvid Garantierna kan erhållas från utländska banker, vilka måste vara registrerade hos Saudi Monetary Agency (SAMA). För mindre projekt kan garantierna även utges från de saudiarabiska Citibank och National Commercial Bank. Transferering av betalningar eller vinst är inget problem. Samarbetspartner i form av agent- eller joint-ventureföretag måste vara registrerade i Saudi Arabien. Enskilda förmedlares verksamhet har beskurits allt mer. En kungörelse från januari 1978 förordnar att utländska företag inte får betala mer än 5% av kontraktsumman som provision till en agent; mellan­ händer vid offentliga upphandlingar tolereras officiellt inte mer. Svenska processföretag i Saudi Arabien är för talrika för en fullständig sammanställning. Bara de viktigaste företagen med hänsyn till möjligt behov av lättbyggsystem nämns här: Alfa Lavai AB Asea ASG Atlas Copco AB Bahco AB Frigoscandia AB AB Volvo AB Bofors AB Electrolux Gränges AB Hexagon AB Kerna Nord AB Nitro Nobel AB Saab Scandia AB 99 Stal-Laval AB Statsföretag AB AB Svenska Fläktfabriken SKF AB Telefonaktiebolaget LM Ericsson Banker på plats med saudiarabisk majoritet är: Riyadh Bank Ltd National Commercial Bank Al Jezira Bank Al-Bank Al-Saudi Al-Hol 1 and i De två sistnämnda är ursprungligen utländska banker, vilka för kort tid sedan övertagits av arabiska intressen (f.d. National Bank of Pakistan och Algemene Bank Nederland). Andra utländska banker på plats är uppenbarligen på samma väg, exempel vis : Arab Bank Banque du Liban et d'outre Mer Banque du Caire British Bank of the Middle East Banque de l'Indochine et de Suez United Bank Bank Melli Ministerier som kan vara direkt eller indirekt inblandade vid upphandlingar av lättbyggsystem är: Ministry of: o Agriculture and Water o Defense and Aviation o Education o Higher education o Public Works and Housing o Transport and Communication Transport till och inom landet har normaliserats i stora drag. En indikation i fråga om kostnader för dittransport av bygg­ nadsmaterial ger (FIG 5:6). Jeddhas hamn klarar nästan 3 miljo­ ner ton gods per år, Saudia's årliga volym har ökat till 3,4 miljoner passagerare, de viktiga vägförbindelserna har asfal­ terats. Men det kan fortfarande vara svårt att hitta passande lastbil till rätt tid och acceptabelt pris. 100 Arbetskraften i Saudi Arabien är nästan uteslutande importerad, mest från Fjärran östern, som Filippinerna, Korea, Pakistan, Thailand, Taiwan, Indien, men till stor del även från andra arabiska länder, speciellt Nord-Yemen (ca 1 miljon) och Egypten ( ca 200.000). En uppskattad sysselsättningsandel (LIT 55) med genomsnittlig månadslön framgår ur (FIG 5:7). Nu­ varande andel utländsk personal ur totaltbefolkningen uppskat­ tas till ca 30%, fram till 1980 behövs enligt planmålen an­ taglien 500.000 arbetare till. UNSKILLED SKILLED ENGINEER MIDEAST NATIONALITIES 21 7. OF TOTAL 300 - 600 800-1800 - EGYPTIAN 15% OF 21% JORDANIAN 14% OF 21% SAUDI 17% OF 21% YEMENI 70% OF 21% 100% OF 21% ASIATIC NATIONALITIES 65 7. OF total' (150)-400 - - PHILIPPINES 25% OF 65% KOREA 20% OF 65%. PAKISTAN 20% OF 65% THAILAND 20% OF 65% TAIWAN 15% OF 65% FIG 5:7 100% OF 65% Uppskattad sysselsättnings- EUROPEAN NATIONALITIESUK 50 % OF GERMANY 15% OF 107., 10% 10 7. OF TOTAL 1000 -2500 1500-4500 andel och genomsnittlig NETHERLANDS 10 % GREEK ITALIAN 25 % OF OF 107o 10% månadslön i USD för arbets- 100 % OF 107. US, 4 7. OF TOTAL - 1500 -2500 3000 -4500 kraft i Saudi Arabien 100 7. ESTIMATED LABOUR MIX AND AVERAGE MONTHLY WAGES IN USD FOR WORKFORCE IN SAUDI ARABIA IN 1 977 Företagsavgiften för socialförsäkringen uppgår till 8% av lönen. Saudi Arabiens medborgare betalas allmänt högre än motsvarande arbetare med annan arabisk nationalitet. Syd-Korea begränsar insatsen av sin billiga arbetskraft till egna entre­ prenader. Indien kräver för sina arbetare skriftliga kontrakt med 430 USD minimilön. För personal från Europa eller USA tillkommer kostnader för försäkringar, bostad, bonus privat­ resor, vilket ibland flerdubblar ovan skisserade kostnader. .3 Avj;ät£m£g^möj2i£heter^ Kvalitetskraven har ökat markant, speciellt de senaste åren, dels på grund av tidigare dåliga erfarenheter hos beställaren, dels som en följd av den skärpta konkurrenssituationen. Stå1 - och plåtbyggnader som för några år sedan förekom endast för enklaste förrådsbyggnader, dyker allt mer upp även som lager-, industri- och sportshallar. Stålet har börjat tränga in i om­ råden som hälsovård, undervisning, hotell och bostad. Det 101 största hindret mot stålanvändning är uppenbarligen fort­ farande en känsolmässig tveksamhet beträffande brandskydds- möj1igheterna, som har fått näring av en olycklig brand i en lätt byggnad för en tid sedan. Värmei soleringsfrågor spelar allt större roll och total ekonomi ska energibetraktel- ser har blivit konkurrensmedel vid klimatiserade byggnader. Slitage- och underhâl1 saspekter har stor betydelse speciellt för byggnader med tillträde för publik. För övrigt har följande önskemål genomgående stor betydelse vid val av byggsystem: o Turn-key-åtagande o Yrkesskicklig management o Tilltalande utformning o Beständighet o Flexibelt modulsystem o Användning av lokala delmaterial o Enkelt och snabbt montage o Slitstyrka o Service för underhåll Som lokala delmaterial har lokala önskemål hittills upprepade gånger rekommenderat: o Asbestcementskivor (AMIANTIT) o Polystyren Cellplast (SAPPCO) o Plaströr o Betonghålsten Tre kval itetsklasser av hallbyggnader kan huvudsakligen ur­ skiljas: o High cost: Isolerad, klimatiserad, innerväggar, plastytskikt o Medium cost: Isolerad, tvångsventilation, målning o Low cost: Oisolerad, naturlig ventilation Den genomsnittliga byggnadsytan fram till 1974 för licensie- O rade fabriker uppgick till ca 2500 m . Behovsomfånget kan här bara illustreras med hjälp av enstaka exempel. Saudi Arabiens totala femårsplanbudget utgörs en­ ligt ARAMCO's bedömningar (LIT 57) till 56% eller 280 miljar­ der SAR av projektinvesteringar, varav 100 miljarder är av­ sedda för bostäder, skolor, sjukhus, affärs- och förvalt- ningsbyggnader, 110 miljarder för offentliga och 70 miljarder 102 för industriella anläggningar. Under 1977 spenderades härav uppskattningsvis 65 miljarder, varav 32 miljarder omfattades av byggnadskonstruktioner av alla typer, resterande 33 mil­ jarder utgjordes av kostnader för utrustning, möblering, tekniska system, planering och förvaltningens overheadkost- nader. De direkta byggkostnaderna fördelar sig ungefär till 52% på material, 44% på löner och 4% på utrustning. Ca 90% av alla utgifter för byggnadskonstruktioner i Saudi Arabien handlägges av staten. Försvarsministeriet som 1977 förfogade över 25% av landets totala budget upphandlar byggnader med ungefär samma värde som övriga ministerier tillsammans. Under förutsättning att den tidigare antagna planuppfölj­ ningen kommer att stanna vid 50% år 1980, och att under den första planhälften approximativt knappt 25% av projekten ha genomförts, så följer att den tidigare diskuterade relativa avmattningen fram till 1980 skulle inträda. Den lugnare investeringstakten medför i så fall att planera­ de investeringar kommer att fördelas fram till exempelvis 1984. Byggnader i_ hajNform^ Prefabricerade hallbyggnader behövs i Saudi Arabien huvud­ sakligen för följande områden: o Försvar o Kommunikation o Kultur o 01jeindustri o Tillverkningsindustri o Transport o Tung industri En väl underbyggd marknadsstudie för byggnadstypen ifråga har genomförts för en del av områdena av 'The Industrial Studies and Development Center' Riyadh 1974 (LIT 63). Denna studie verkar ge pålitligt basmaterial för bedömning av den framtida behovsutvecklingen. Prefabricerade hal 1 byggnadssystem dels för kultur, samling och idrott etc, dels för mindre delar av den tunga industrin som gruvor, stål, olja, energi etc antas ge ökande tillskott från ca 5% 1974 till ca 16% 1984. Samtidigt förutsättes att det tidigare diskuterade under­ skottet av 50% i planuppföljningen fördelas som en 5% årlig 103 avmattning under den förlängda genomförande perioden av 10 år. FIG 5:8 Uppskattat behovsomfång av lättbyggsystem i hallform i Saudi Arabien QUALITY YEAR \^ANGE HIGH MEDIUM LOW TOTAL BUILDING AC FISCAL"'^ - COST COST COST AREA 1000 rrf 1974 11 0 120 160 390 1975 1 1 0 130 180 42 0 1976 1 HALF OF PLAN 140 450 480 1070 150 470 500 1170 1978 2 HALF OF PLAN 170 480 530 1180 1979 190 490 560 1260 1980 220 530 590 1340 1981 250 550 630 1430 1982 280 580 670 1530 1983 310 610 710 1630 1984 340 640 750 1730 ESTIMATED MARKET SIZE FOR PREFABRICATED LIGHTWEIGHT HALL BUILDING SYSTEMS IN SAUDI ARABIA ^'\YEAR REGION 1975 S» 80 WEST 50 35 CENTRAL 30 20 EAST 20 40 OTHER (NORTH SOUTH) 5 TOTAL 10.0 100 ESTIMATED CHANGE OF MARKET SIZE FOR LIGHT­ WEIGHT HALL BUILDINGS AS TO REGION IN SAUDI ARABIA IN PERCENT FIG 5:9 Det resulterade siffermaterialet (FIG 5:8) stämmer rätt väl överens med en oberoende uppskattning på 1,9 milj mi 2 hall­ byggnader 1984 som gjordes genom utvärdering av femårsplanens prognossiffror minskade i enlighet med den realistiska planuppföljningsprocenten med hänsynstagande till kvalitets- klassernas procentuella marknadsandel och en inflation av totalt 100% fram till 1984, Behovsfördelningen av lätta hallbyggnader på olika regioner i landet kommer uppskattningsvis att förändras enligt följan­ de (FIG 5:9) Uppskattad behovsförändring i procent för lätta hall­ byggnader efter region i Saudi Arabien Behovsförändring i procent för kval itetsklass i Saudi Arabien de bild (FIG 5:10) lätta hallbyggnader efter ger uppskattningsvis följan- YEAR QUALITy''''''''\ 1975 1980 HIGH 25 15 MEDIUM 30 40 LOW 45 45 TOTAL 100 100 ESTIMATED CHANGE OF MARKET SIZE FOR LIGHTWEIGHT BUILDING SYSTEMS AS TO QUALITY CLASS IN SAUDI ARABIA IN PERCENT ,_______ _____ _________ _____________ / FIG 5:10 Uppskattad behovsförändring i procent för lätta hallbygg­ nader efter kval itetsklass i Saudi Arabien 0m man antar att de två stora planerade industrikomplexen i Jubayl och Yanbu som beräknas utgöra ungefär 50% av behovs- omfånget för de lätta serviceindustrierna, utvidgas vid detaljplanering, och om man vidare antar att lättbyggsystemet kanske åstadkommer inbrytningar även i hittills uteslutande skräddarsydda byggnadstyper kan behovssiffran för 1984 ligga betydligt över 2 miljoner m . Ä andra sidan kan sjunkande oljekonsumtion medföra budgetbegränsingar som medför en avmattning kraftigare än den hittills diskuterade. Det är dock inte sannolikt att totalbehovet 1984 underskrider 1,4 ? miljoner rn . Spridningen åskådliggörs i (FIG 5:11) 104 FIG 5:11 Spridningen i bedömt behovs- omfång för lätta hallbygg­ nader i Saudi Arabien 1000 m BUILDING AREA RANGE OF MARKET SIZE FOR LIGHTWEIGHT HALL BUILDINGS IN SAUDI ARABIA Hur stor marknadsandelen för lätta hallbyggnader i stål och plåt med renodlad prefabricering och standardisering kommer att bli, är i väsentlig mån beroende på marknadsbearbet- ningens intensitet, 1anseringsorganisationens effektivitet och tekniksystemens flexibilitet. Byggnader med njmsaddition^ Vid andra femårsplanens start 1975 blev det klart att det planerade bostadsprogrammet bara kunde genomföras med hjälp av prefabricerade byggsystem.'The Industrial Studies and Development Center' i Riyadh undersökte olika prefabri- kationssystems lämplighet för storserieproduktion (LIT 64). Endast betongbaserade system betraktades, två så kallade kon­ ventionella och två okonventionella system: o Väggsystem med normal betong o Skelettsystem med normal betong o Väggsystem med lättklinkerbetong o Väggsystem med gasbetong Inget 'konventionellt' stålsystem betraktades och självfallet då inte något 'okonventionellt' lättbyggsystem i stål och plåt. Liknande förfarande observerades senare vid internationella anbudsförfaranden för skolbyggnader och sjukhus. Under tiden har de första undantagen förekommit, och stålet har använts vid hotell-, kontors- och sjukhusbyggnader. Mycket talar för 105 att stålet på sikt kan vinna marknadsdelar inom ovan nämnda byggnadskategorier. Mot bakgrund av hittillsvarande erfaren­ heter får man tills vidare endast räkna med minimala andelar. Behovet av bostäder har konstaterats 1 975 i (LIT 56) till totalt 338.000 enheter, varav 175.000 avsågs att byggas under planperioden 75-80. Vid utgången av halva plantiden har 100.000 enheter färdigställts. Även om man antar att en vä­ sentlig del av detta antal är försenade resultat av den tidigare planen, kan förutsättas att gällande planetapp i fråga helt har fullföljts. Sprider man ut resterande 238.000 bostäder över åren 1979 till 1984 kommer man fram till en årlig volym av ca 40.000 enheter. Därmed hade 5-årsplanens slutmål uppnåtts. Men utan övertygande referensobjekt finns knappast tillgång till denna marknad. Antalet skolbyggnader enligt 5-årsplanen uppdelat efter ty­ per med uppskattat ytbehov uppgår till: vanliga skolor 2105 x 2000 = 4,2 milj m2 lärar - skolor 53 x 4000 = 0,2 milj m2 vuxen - skolor 2213 x 500 = 1,1 milj m2 25,5 milj m Därtill kommer uppskattningsvis lokaler för: 2 yrkesskolor och universitet 1,0 milj m 21äkarstationer och småsjukhus 1,0 milj m För genomförandet av alla projekt behövs cambostäder som uppskattningsvis med en årlig förbrukning av 20.000 styck 2ger 2,5 Mm . Den sammanlagda ytan av skol-, kontors- och campbyggnader fördelat enligt tidigare princip på perioden 1975-1984 ger en årlig marknadsvolym på 1 milj m . Även om man på detta område inte behöver befara samma motstånd mot inbrytningar som vid bostäder torde den realistiska andelen för prefab­ ricerade stål- och plåtbyggnader under de allra närmaste åren vara mycket liten. Sammanfattningsvis kan nämnas att en undersökning av 'US Department of Commerce' kom fram till att en fyrdubbling av USA's export av prefabricerade stålbyggnader mellan 1974 och 1976 är sannolik. USA's marknadsandel skulle därmed ha uppgått till 30% dvs mer än 300.000 m2 byggnadsyta. 14-R104 106 Pri snivån för olika prefabricerade standardbyggnader i bör­ jan av 1979 återspeglas i några approximativa siffror (FIG 5:12). Uppgifterna omfattar turn-key-1everans av överbyggnad inklusive transport och montage, exklusive grund­ läggning och bottenplatta, som kostar ungefär 200 till 300 SAR/m2. I tabellen är icke upptaget de enklaste plåt- 2 skjulen offererade för under 100 SAR/m . FIG 5:12 Prisutvecklingen de senaste åren har trots inflation varit Approximativ prisnivå SAR/m2 relativt dämpad, pga ökande konkurrens och nedskärning av för lättbyggnader utan grund höga riskmarginaler. En bedömning i (LIT 55) uppskattar den i Saudi Arabien 1978 framtida byggkostnadsökningen till totalt TYP QUALITY COST SAR/m2 LOW COST 200 - 300 HALL MEDIUM COST 450 - 500 HIGH COST 1200 - 1500 SITE WESTERN 1450 -1650 HOUSING PERSONNEL APPROXIMATE PRICE LEVEL SAR/m2 FOR LIGHTWEIGHT BUILDINGS IN SAUDI ARABIA 1978 13.3 % 1977 15.3 % 1978 - 1980 13,5 %■ 1981 Härvid har förutsatts att den totala byggkostnaden utgörs av 52 % Material 44 % Löner 4 % Utrustning Ett osäkert moment med avseende på prisbildning är för när­ varande en tendens att genom en andra upphandi ingsomgång även minska det pris som framgick som lägst i en föregående tävling. Beställarkretsen ur generalentreprenörens synvinkel är till 90/ staten. Viktiga ministerier har redan tidigare nämnts. Dessutom har en rad halvautonoma institutioner stor upphand- 1 ingspotential: o ARAMCO Arabian American Oil Company o PETR0MIN General Petroleum and Minerals Organisation o RCJY Royal Commission för Jubail & Yanbo o SAAB Saudi Arabian Agricultural Bank o SAUDIA Saudi Arabia Airlines En viktig funktion vid materialval har även 'The US Army Corps of Engineers'. Upphandling av prefabricerade lättbyggnader handläggs ofta som underentreprenad inom ramen av turn-key-kontrakt, som genomförs av olika nationers stora processföretag. Dessutom investerar kända saudiarabiska familjer allt mer i den lät- 107 tare tillverkningsindustrin, vilket gör den privata inhemska bestal 1 arkretsen intressantare. Konkurrenskretsen visar ett brett spektrum. En stor del av de i kapitel 4 undersökta företagen har på ett mer eller mindre definitivt sätt gått in på marknaden. Utöver vanliga agent- eller joint-ventureavtal har även dotterbolag med lagerhållning och produktion byggts upp. Om man bara betrak­ tar USA så har Butler (lager), Kirby,Soulé och STRAN byggt eller är i färd med att bygga fabriker. Enligt upprepad in­ formation i USA kommer företagstrycket på marknaden att öka. Bland utländska företag med speciell aktivitet angående lätt­ byggteknik observerades : Acieroid Ital ien Armco USA Butler USA CFEM Frankrike Closely Storbritannien Conder Storbritannien FEAL Italien Grebau Tyskland K i rby USA Lowton Storbritannien MERO Tyskland Nuovo Pignone Ital i en Redpath Dorman Stor­ long bri tannien Robertson USA Skyl i ne USA Soulé USA STRAN USA Tailor Woodrow Storbritannien Volani Italien Dessa företag satsar först och främst på hallbyggnader och campvolymer, men intressanta kontrakt har nyss tecknats i fråga om skolor, sjukhus, hotell, bostäder, områden där spe­ ciellt Italien och Frankrike är engagerade. Bland svenska företag har exempelvis Gullfiber AB kunnat placera en serie campbyggnader och Platzer AB några skolbyggnader, i båda fallen lättbyggnader icke på basis av stål och plåt. 108 . 4 _S a mma n fa 11n i in g_^ Saudi Arabien är en särskilt folkfattig marknad. Staten sva­ rar för ungefär 90% av investeringarna. Handeln är i stort sett ovanligt liberal och de politiska förhållanden relativt stabila. Den överhettade fasen med uppbyggnad av den vikti­ gaste infrastrukturen är över. Tyngdpunkten ligger nu på de stora industri projekten. Investeringarna i den lättare indu­ strin och i samhällsservicen sker i en lugnare takt men allt mer på bredare front. Kval itetsjämförelse och även total- ekonomiska betraktelsesätt kommer att spela en allt viktiga­ re roll. Saudi Arabien har blivit en slags internationell testmarknad med hårdnande konkurrens och fastare etablerings- former. Marknadsomfång för standardiserade lättbyggnader kommer troligtvis att öka under de närmaste åren. 5.2.2 Nigeria .1 Basinformation. AREA : U 93 MIL J k m POPULATION G%2 Llyfll J LANGUAGE ENGLISH RELIGION 6c % ’ rst^Ä ao % CHRISTIAN .CONSTITUTION : REPUBLICSmII 11 ARV": CURRENCY 1 NAIRA NGN . 7 35 SER CALENDAR : GREGORIAN NIGERIA AT A GLANCE CHADNIGER SO KOT O SHAKE CHADNGURU IAIDIK DAHOMEY >BARO —7 CAMERON LAGOS' forçai; 50NNŸ GULF OF GUINEA FIG 5:13 Efter några års kraftig expansion upplever den nigerianska Nigeria i korthet byggmarknaden för närvarande en kännbar åtstramning på grund av att inkomsterna från oljeexporten avsevärt har minskat till följd av minskad oljekonsumtion. Detta medför en nedskärning av de offentliga investeringarna och kommer utan tvivel att följas av motsvarande avmattning på den privata sektorn, som volymmässigt inte helt uppnår samma storleksordning som den offentli ga. Detta kommer att skärpa konkurrenssituationen för byggentre- 109 prenörer och verkstadsföretag både av inhemskt och utländskt ursprung, med följd av en utrensning av mindre effektiva företag. En växande nationaliserings- och skyddstul1 pol i ti k liksom de stora ansträngningarna att öka den inhemska bas­ materialproduktionen genom utbyggnad av cementfabriker och stålverk kommer att vara kännbara, speciellt för utländska företag med import av basbyggprodukter. Därtill kommer en viss politisk osäkerhet på grund av stigan­ de inflation samt löneanspråk inför den planerade övergången från militärt till civilt styre 1979. Trots ovan nämnda svårigheter kommer den nigerianska bygg­ marknaden inom de närmaste åren att vara attraktiv för kvalificerade företag. Flexibel anpassning och de rätta kon­ takterna underlättar en lösning även på svåra problem. Ytterligare allmänna upplysningar - även om olika branscher - kan hämtas ur (LIT 65), detaljerad information angående del­ staternas infrastruktur och produktion finns i (LIT 66). . 2 Verk^amhetsviJ^kor^ Etablering av lättbyggsystem på marknaden enbart via nigeri­ anska importörer verkar vara orealistiskt. Även om distri­ butören är ett kvalificerat bygg- eller verkstadsföretag be­ hövs åtminstone en aktiv styrning av montagearbetet från den svenska leverantören. Är kontakterna upparbetade och kan en stadig efterfråga för produkten väntas, verkar en etablering av ett specialföretag vara lämpligare på lång sikt. Enligt 'The Nigerian Enterprises Promotion Decree1 erfordras i så fall 60% nigerianskt ägande - som i allmänhet inte står i proportion till den verkliga insatsen - och aktiekapitalets storlek är också bundet bl a till storleken på de kontrakt man kan engagera sig i med de statliga myndigheterna. Rit­ ningarna måste officiellt vara upprättade i landet. Registre­ ring av företaget och ansökan om arbetstillstånd (expatria quota) tar lång tid. Tul1 taxan är baserad på Bryssel (CCC)-nomenklaturen över­ vägande på basis av ad-va1orem-tul1 ar. Tullsatser för några viktiga 1ättbyggnadskomponenter framgår ur (FIG 5:14). no CUSTOM DU TIES (•/.) TRANSPORT COST (USD) LABOUR COST (USD) STEEL EUROPE. UNSKILLED SECTIONS IS BOAT 8.200 WORKER 200 - 400 SHEET TRUCK 20000 METAL 25 PLANE 35 000 FINISHED FIG 5:14 CONSTRUCTION 25 USA SKILLEDOPERATOR 500 - 800 Kostnader för tull, tran- AIR CONDITIONER 5-75 BOAT PLANE 10 000 49 000 sport till landet och lokal MINERAL WOOL 33 JAPAN arbetskraft i Nigeria GENERAL BOAT 10 500 QUALIFIED REMARKS * 5 PLANE 87 000 ENGINEER 1000-1500 APPROXIMATE CUSTOM DUTIES, TRANSPORT COSTS TO MONTHLY WAGE IN NIGERIA En ökande tendens till skyddstullar har observerats. Betalningen har alltid varit trög, inte minst frän offent­ liga beställare. Flera års vantetid har förekommit. Som följd härav har höga dröjsmålräntor kalkylerats, som delvis har påskyndat utbetalningarna, men för svenska förhållanden ovanliga dröjsmål finns ännu kvar. Transferering av valuta vid betalning av import och vid ut­ försel av vinster är i princip inget större problem, även om man måste beakta särskilda direktiv och räkna med admini­ strativa besvärligheter. Samarbetspartner bör sökas inom de många inhemska bygg- och verkstadsföretagen. Av ett fåtal intressanta tänkbara före­ tag verkar praktiskt taget alla vara upptagna. En komplett utvecklad och särskilt attraktiv produkt kan emellertid, uppbackad av ett starkt leveransstöd, säkert attrahera trots allt intresserade partner. Vid avsaknad av en definierad produkt kan man, om man bortser frän de stora internationellt kända företagen, bara allmänt nämna som målgrupp några entre­ prenörer på plats: G. Cappa Ltd Acme Builders Ltd A. Michelettin Ltd Aticon Ltd Men även byggmaterial 1everantörer kan vara av intresse. Trä­ ski vefabri kanterna exempelvis kan trots vissa farhågor vara benägna till ett samarbete, här nämns endast som exempel: 111 o African Timber and Plywood (ATP) o Swiss-Nigerian Wood Industries Ltd ATP marknadsför ett i Nigeria tillverkat tryckimpregnerat traprefabhus utan större framgång och är mycket väl etablerat. Svenska processföretag representerade i Nigeria är också viktiga kontaktställen (LIT 67) bl a: Alfa Laval AB Asea Atlas Copco AB Defibrator AB AB LM Ericsson Gränges AB Saab-Scania AB Transatlantic AB Volvo Banker som kan tänkas ge lån för etablering kan vara bl a: Nigerian Bank for Commerce and Industry (NBCI) Nigerian Industrial Development Bank (NIDB) Dessutom finns en rad inhemska och internationella affärs­ banker som för närvarande är överlikvida och söker seriösa låntagare. Myndigheterna har på senare tid fått litet mer frihet för självständig upphandling. Följande ministerier kan på längre sikt vara intresserade av lättbyggsystem: Federal ministry of o Agriculture o Defence o Health o Education o Transport o Communication o Housing, Urban Development and Environment o Social Development, Youth and Sports. Transporterna i Nigeria är fortfarande ett problem. Flera månaders väntetid i hamn förekommer. Trots starka utbyggnads- ansträngningar är väg- och järnvägsnätet i många avsnitt 112 fortfarande i dålig kondition. Approximativ transportkost­ nad för en ISO standardcontainer per båt, lastbil eller flygplan från Sverige till Lagos redovisas i (FIG 5:14). Väntetiden i hamn medför att flygfrakten ibland inte blir mycket dyrare än sjöfrakten för mindre sändningar. Arbetskraft med inhemsk personal är kvalitativt mycket inhomogen, de prismässigt billiga kategorierna totalt dyrast. För relativt bra personal, som i nuläget är mycket svårt att få tag i, måste man räkna med ungefär följande kostnader (FIG 5:14). Men även här gäller grundsatsen att byggnads­ systemet. måste vara utformat för särskilt enkelt och tolerans- okänsligt montage. . 3 A 'v sä tt n i _n g smöj J_i gheter^ Kvalitetskraven orienteras fortfarande starkt mot de tradi­ tionella byggmetoderna med väggar av murad betonghål sten och tak gärna av asbestcementskivor eller korrugerad plåt. På bostadsmarknaden kan man skilja på low-, medium- och high cost housing. På low cost-sidan, som utgör de stora volymer­ na, är det uppenbarligen mycket svårt att konkurrera med de traditionella byggmaterialen, medium cost-klassen saknas nästan helt och high cost-kvali ten överstiger, med avseende på byggnadsyta och planlösning, redan de svenska typhusens standard. Att bryta köpmotståndet för importerade hus på plåtbasis, tycks vara svårt pä kortare sikt. Detta kan vara lättare på skol- eller hälsovårdssektorn. För industrilokaler har stålstommar alltmer använts, väggar­ na uppförs vanligtvis som murverk, plåt utan eller med isolering förekommer men sparsamt. Härför är huvudsakligen kravet på inbrottsskydd, slitstyrka och underhåll avgörande. Bestämmelser beträffande brandskydd och isolering för dessa byggnader har inte uppmärksammats. Däremot uppskattas bygg­ nadernas tropikvänliga utformning med hänsyn till skugga och ventilation. Transport- och montagevänliga konstruktioner är önskvärda. Behovsomfånget för lättbyggnader i fråga är svårt att upp­ skatta. Den tredje nationella utvecklingsplanen 1975-1980 (LIT 68) är skriven i en alltför optimistisk anda. Såväl svängningar i oljeproduktionen, stockningar i uppbyggnads- 113 takten och ökningen av inflationen har inte förutsetts. Men även om man inte når planmålen så finns behovet kvar och i nästa fem-årsplan kommer det säkerligen att upprättas ännu högre ställda planmål, och den verkliga investeringsdelen härav kan trots allt vara ansenlig. På bostadssidan har exempelvis avsatts ca 1,8 miljarder NGN för hela planperioden. Av den planerade andelen ca 25% för de två första planetapperna har uppskattningsvis 10 till 15%, dvs hälften av planbeloppet investerats. Med hänsyn till att inflationen blev högre än väntat torde antalet byggda lägen­ heter vara mindre än 40% av det planerade antalet, en siffra som ligger betydligt lägre än den tidigare uppskattade rea- 1iseringsandelen av ca 70% (LIT 69). Utgår man från denna i genomsnitt även för andra investeringar så kan uppskattas att inom de sista två planetapperna det kommer att investe­ ras ungefär 20% av totalbeloppet. Marknadsvolym för lätt­ byggnader uppskattas härav enligt följande: o industri (privat + offentlig) 100 milj NGN o försvar 50 milj NGN o transport (hamn, flyg, järnväg) 15 milj NGN hallbyggnader 79 + 80 165 milj NGN o grund- och gymnasieskolor o småsjukhus och hälsocenter o campcontainer byggnader med rumsaddition 79 + 80 100 milj NGN 20 milj NGN 5 milj NGN 125 milj NGN Till containerbehovet kan nämnas att L M Ericsson frågade efter ca 100 enheter för transmissionsstationer för några månader sedan. Prisnivån för olika slags byggnadstyper ligger i genomsnitt 200% högre än i Sverige. Differensen utgörs i väsentlig mån av dyra mellanhänder, så att leverantörens marginaler inte alls är så stora. Offentliga upphandlingar skall emellertid sikta på direkta kontakter mellan köpare och säljare. Några prisexempel kan nämnas: o enkelt förråd 70-90 NGN/m^ o enkel industrihall 200-250 NGN/m^ o enkelt bostadshus 400-450 NGN/m^ 15-R104 114 Det är troligt att de årliga byggprisökningarna kommer att fortsätta den närmaste tiden med ca 30%. Konkurrenterna är talrika, både inhemska och utländska. De rent nigerianska företagen uppvisar ofta tekniska och orga­ nisatoriska brister i fråga om projektering och genomförande av turn-key-projekt med snäva tids- coh kostnadsmarginaler (LIT 70). Orsaken härtill och förbättringsförslag diskuteras intensivt just nu i den inhemska dagspressen. (LIT 71). Turn- key-företag med lättbyggsystem i stål och plåt av internatio­ nellt jämförbar kvalitet har inte uppmärksammats. Lättbygg­ företag med amerikanskt, engelskt, italienskt och tyskt del­ ägande eller joint-ventureföretag däremot har visat fram­ gångsrika aktiviteter och det utländska intresset har stän­ digt ökat. Bland många företag har särskilt uppmärksammats: Butler Closely Conder Donges Liesegang Redpath Dorman Long Taylor Woodrow USA Storbritannien Storbritannien Tyskland Tyskland Storbritannien Storbritannien Ett nigerianskt företag som levererar galvaniserad plåt är Galvanizing Industries Ltd/Ikeja. Det är förmodligen japanska och franska (Comp.Franc, de la Afrique OCC) intressen som står bakom företaget. Tarpaulin Industries, (WA) Ltd säljer ett mobil lanthus 'The Marina' antagligen kompletterat med det engelska vattentanksystemet Braithwaite. Stålhallar leve­ reras av Metal Construction (WA) Ltd - Apapa. Gullfiber har sålt sitt Combidulhus (asbestcement sandwichpaneler) genom det svensk-nigerianska företaget Action Ltd (N.P. Lundh). Ett engelsk-nigerianskt företag marknadsför ett vikbart container­ hus, Porta Kabin. Plannja AB samarbetar med Perosard Nige­ rian Ltd med sikte på avsättning av kompletta byggsatser som del av turn-key-projekt. Beställare är å ena sidan staten med sina federala eller delstatliga upphandi ingsorgan. Allt fler ministerier och organisationer har inom ramen av vissa decentraliserings­ tendenser fått friare händer i kundkontakter. Konsulternas betydelse vid upphandling får inte underskattas, inte minst 115 p g a personalbrist i bestallarorganisationen. Världsbanken har i flera projekt, exempelvis på undervisningssidan, med­ verkat med finansiellt stöd. . 4 Sammanf a ttjri ng Nigeria är en mycket folkrik marknad. Spänningar mellan olika stammar medför politisk osäkerhet. Staten svarar för drygt 60% av bygginvesteringarna. Investeringsfasen för uppbygg­ nad av den viktigaste infrastrukturen är inte avslutad. Stockningar i försörjningen och överhettningar i efterfrågan är kännbara. Kvalitetstänkandet är i många fall fortfarande koncentrerat på delaspekter. Investeringar i bostäder, skolor, sjukhus etc kommer att även i fortsättningen ta en stor del av investeringsvolymen. Behovet av lättbyggnader i stål och plåt kommer troligtvis att öka sakta, men på längre sikt kan väntas ett intressant marknadsomfång, varvid lokal tillverk­ ning av en rad systemkomponenter säkerligen blir en förut­ sättning . 5.2.3 Iran .1 Basinformation. RELIGION CALENDAR CURRENCY CONSTITUTION LANGUAGE POPULATION AREA IRAN AT A GLANCE 1,65 MILJ km 100 RIAL IRR,Gg,T/5 SEK 2537 (78.03 21 - 79 03 20) 35 MILJ FARSI, ENGLISH ' ISLAM CONSTITUTIONAL MONARCHY 2 FIG 5:15 Iran i korthet Under den senaste tiden har utvecklingen i Iran på flera håll bedömts ganska kritiskt. Orsaken härtill kan sökas dels i en politiskt mer högljudd opposition, dels i en dämpning av den ekonomiska tillväxttakten. Dämpningen har som i andra olje- länder berott på minskade oljepengar, på ökad inflation och på stockningar i projektgenomföranden. Flaskhalsar i för- 116 sörjningen har uppstått främst genom brist på elektrisk energi, byggmaterial och byggvaror, livsmedel, transport och utbildad arbetskraft. Planmålen i Irans nu utlöpande 5-års- plan 1973-1978 (LIT 72) har nåtts till approximativt 60% (LIT 73). Senaste bedömningarna pekar på att den årliga tillväxttakten som under en kort period hade uppjusterats till ca 40% kommer att nå en BNP-ökning av ca 4% i konstanta priser 1978 (LIT 74). Om en minskning av inflationen, som under 1977 uppnådde maximala 31% kan gå ner till ca 15% för hela 1978 (LIT 75) är ännu oklart. Produktionsökningen för hela industrin uppskattas till 9% och för byggnadsindustrin till 6%. 1977 års byggstopp i Teheran kommer att hävas inom kort och första tecknet på att en starkt ökande byggnads- produktion kan skönjas. Trots stora ansträngningar att bli oberoende av utländska byggmaterialleveranser kommer det att finnas kvar ett ansenligt importbehov av byggprodukter de närmaste åren. Ytterligare allmänna politiska och ekonomiska bakgrundsin­ formationer, även branschvis, kan hämtas ur (LIT 76). Väsentliga förutsättningar för Irans satsning pä utveckling till ledande industrination belyses i (LIT 77). . 2 Ve£ksamhetsv2l2k£rJ_ Även om vissa decentral iseringsansträngningar görs, speciellt i form av geografisk spridning av stora projekt, är landet fortfarande starkt centraliserat till huvudstaden. Etablering eller val av samarbetspartner skall därför i all­ mänhet helst lokaliseras till Teheran. De iranska myndig­ heterna intar generellt en restriktiv hållning till utländ­ ska investeringar och rekryteringar i branscher där redan iranskt kapital och personal i stort sett täcker behovet. Utländska investerare medges allmänt inte mer än 25% del­ ägande . Tull taxan är baserad på Bryssel (CCC)-nomenklaturen. En 'general import tax' med 7,5% av tullsatsen och en 'regi­ stration tax' över 1% av C.I.F.-värdet tillkommer. Tullsatser för några viktiga 1ättbyggnadskomponenter framgår ur 117 (FIG 5:16). FIG 5:16 Kostnader för tull, tran­ sport till landet och lokal arbetskraft i Iran CUSTOM DUTIES (•/.) TRANSPORT COST (USD) „r LABOUR COST (USD) STEEL EUROPE. UNSKILLED SECTIONS 10 BOAT 5.100 WORKER 300 - eoo SHEET TRUCK 7.400 METAL 18 PLANE 30.000 FINISHED CONSTRUCTION io USA SKILLED OPERATOR 1000 - 2000 AIR BOAT 6100 CONDITIONER 20 PLANE 57.000 MINERAL WOOL 10 JAPAN GENERAL BOAT 5.700 QUALIFIED REMARKS *6,5 PLANE 60.000 ENGINEER 2300-4000 APPROXIMATE CUSTOM DUTIES, TRANSPORT COSTS TO MONTHLY WAGE IN IRAN Betalning har hittills allmänt fungerat normalt, och det kan antas att detta kommer att fortsätta under den närmaste fram­ tiden. Trots statens imponerande valutareserv har ett ökande krav på kreditaffärer noterats. Såväl på den offentliga som på den privata sektorn gäller det att säkra betalningen för alla projektåtaganden, även stegvis, för det har visat sig att en ovanligt hög andel av planerade projekt aldrig slut­ förs. Transferering av betalningar är ej underkastad några restrik­ tioner, transferering av vinst, som högst får vara 15% av investerat kapital efter skatt, är tillåten. Samarbetspartner kan hittas bland inhemska entreprenörer eller byggmaterialföretag. Viktigare än vanligt är att beakta partnerns täckning med avseende på geografiska områden, byggnadskategorier, projektkvotering och beställarkrets. Den statliga 'Plan and Budget Organisation' registrerar godkända företag. Fyra entreprenörer som Exportrådets handel ssekrete­ rare har viss kännedom om är: o Akam i o General Mekanik' T ,% Teheran o Armel 0 Tessen ^ Svenska processföretag representerade i Iran nämns här bara 1 form av ett begränsat urval m h t möjligt behov av lätt­ byggsystem: 118 Alfa Laval AB Asea Astra AB Atlas Copco AB Bahco AB Bofors AB Dynapac Electrolux AB Esseltepac AB Granges AB Ketna Nord AB L M Ericsson AB Sala International AB SKF AB Statsföretag AB Svenska Fläktfabriken AB Volvo AB Banker som utger hypotek är bl a: Bank Rahni Bank Sakhtemar Bank Kar Bank Melli Investment Bank of Iran Ett stort antal utländska affärsbanker, upplistade i (LIT 73) har kontor i Teheran. Ministerier som kan vara intressanta i samband med upphand­ ling av större projekt angående lättbyggnader är: Ministry of o Agriculture and National Resources o Cooperatives and Privat Affairs o Education o Health and Social Welfare o Housing and Town Planning o Industry and Mines o Post, Telephone and Telegraph o Science and High Education o War Transport till Iran kan ske med järnväg, lastbil, båt eller flyg. Approximativa tider och kostnader för en 40 ft ISO- 119 standard-container har sammanställts i (FIG 5:16). Man måste emellertid beakta att lossnings- och förtullningsproceduren i terminaler och gränsstationer ofta är tidsödande. Trots officiella påståenden är dessa problem inte alls lösta. Det nationella väg- och järnvägsnätet är relativt outvecklat i jämförelse med europeisk standard. Endast ca 3% av vägarna är asfalterade och järnvägsnätet är med mindre undantag enkel­ spårigt. Låga transportvikter är på så sett en stor fördel. Arbetskraft med yrkesutbildning för byggplatser är fortfa­ rande svår att få tag i, 80% av arbetarna är outbildade. Några approximativa kategori timkostnader har sammanställts i (FIG 5:16). Totalt är ca 1 milj utländsk personal syssel­ satt i landet. . 2 A'v sä ittrvi ng^smöj ([i gheter^ Kval itetskraven utesluter inte alls användning av stål och plåt i byggnadet. Stålet har sedan länge spelat en betydande roll i olika slags byggnader. Det lokala handformade och sol­ torkade teglet har inte tillräcklig hållfasthet för använd­ ning i flervåningshus. Därför har stålstommen med utfacknings- väggar i olika material blivit populär, även för bostadshus. Detta medför en relativt positiv attityd till byggnadspro- dukter av stål och plåt. Dessutom har man insett att den planerade byggnadsvolymen endast kan uppnås genom ökad stan­ dardisering och prefabricering. Enkla montageförbindningar okänsliga ur toleranssynpunkt är i så fall mycket önskvärda. Behovsomfånget kan bara mycket allmänt uppskattas. Bostads- programmet, som siktade på 1 miljon färdigställda lägenheter 1978, har följts till antagligen mindre än 40%, ett behov av approximativt 1,5 milj lägenheter kvarstår. På undervis­ nings- och hälsovårdssektorn behövs stora skolcentra och sjuk­ hus i storstadsområdena. Utspridda över landsbygden behövs tusentals mindre skolenheter och läkarstationer. Den poli­ tiska situationen i Iran gör det sannolikt att staten kommer att prioritera alla dessa investeringar. Andelen privata bygginvesteringar utgör ca 30%, varav drygt hälften ligger på bostadsbyggandet. Behovet av prefabricerade stålprodukter för konstruktionsändamål ökade med över 30% per år från 1974 till 1978 (LIT 73). I USA räknar man med att totalt sett ha 120 tredubblat exporten av stålkonstruktioner och metalliska bygg­ varor under samma tidsperiod. Utgående från en prognos i (LIT 73) som är baserad på gällande femårsplan, har en upp­ skattning gjorts med hänsyn till årligt ytbehov av byggnader med rumsaddition för lekskolor, skolor, yrkesskolor och vuxen­ skolor. Härvid har förutsatts att planmålen nås fram till 1980 endast till 50% och resten fördelas fram till 1984. Be- 2hovet av 1 miljoner m per år ökas om man även tar med läkarstations- och universitetsbyggnader (FIG 5:17), samt 1aboratoriebyggnader. FIG 5:17 Uppskattat marknadsomfång för skolbyggnader i Iran fram till 1984 Vilken del av det totala ytbehovet som kan komma i fråga för prefabricerade standardskol or är beroende på kvalitetskravet, men säkerligen också påverkbart genom marknadsföring. Kontorsbyggnader med en eller få våningar utgör en annan stor marknadspotential för liknande byggnadstyper. Att tänka på lättbyggteknik i samband med det aktuella bostadsbehovet är i Iran inte så definitivt uteslutet som på andra marknader. Pri snivån för olika slags byggnadstyper i turn-key-utförande är ungefär: o Enkla förråd 3000 - 5000 IRR o Isolerad industrihall 7500 - 8500 IRR o Skolbyggnader med installationer 15000 -30000 IRR Det kan väntas att byggpriserna åter kommer att öka kraftigt speciellt i Teheran, när byggandet kommer igång för fullt. Lö­ nerna i byggbranschen gick upp 25% per år och det är sannolikt att byggkostnadsökningen nästa år kommer att ligga betydligt över nuvarande genomsnitt av 15%. Konkurrenter med lättbyggsystem i stål och plåt finns många, flera internationellt kända företag har uppmärksammats: SCHOOL BUILDING TYPE NO OF UNITS 1980 1984 AVERAGE m2 PER UNIT TOTAL AREA MILJ. m2 AREA PER YEAR MILJ. m2 KINDERGARTEN 1000 300 0,3 0,06 CHILDREN SCHOOLS 8400 500 4,2 0,80 PROFESSIONAL SCHOOLS 820 750 0,6 0,12 LITERACY SCHOOLS 730 150 0,1 0,02 TOTAL 10.95 0 - 5,2 1,00 ESTIMATED MARKET SIZE FOR SCHOOL BUILDINGS IN IRAN UP TO 1984 Butler CFEM Conder USA Frankrike Storbritannien 121 16-R104 Donges Grebau Jossermoz Redpath Dorman Long Soulé Taylor Woodrow Tyskland Tyskland Frankrike Storbritannien USA Storbritannien Anmärkningsvärd är CFEM's aktivitet med lättbyggsystmet FIM i stål och plåt för bostäder. Ett urval av iranskt registrerade företag med inslag av ut­ ländskt delägande anges i följande: General Electric Boer Co Archidrome Fessan Portakabin Whiteland Portacamp AGO George Star Steel Wanderer Steel Iran Totals Pacific Bridge Lesser Toyo Seiden Haus Soul i ran Iran Österrike Iran Iran Storbritannien Storbritannien Storbritannien Iran Kanada Kanada Iran USA USA Japan Tyskland Iran Iran Research Engineering Group Iran Arya Housing Co Iran Beshahr Industrial Group, Akam Felez Iran Alu Suisse Schweiz Martin Pinch USA Beställare är framför allt staten med förut nämnda ministerier, men även organisationer som National Petrochemical Company (NPC), Telecommunications Company of Iran (TCI), Iran National Railway Corporation etc. 'The Plan and Budget Organisation' (PBO) har förordnat att upphandlingar skall ske i väl definie­ rade delar. Detta medför att konsulterna spelar en betydande roll vid materialval. En förteckning över godkända konsulter publiceras av PBO. Några konsulter för industri-, undervisnings- och hälsovårdsbyggnader har tagits ur (LIT 73), samtliga i Teheran: 122 H Farmanfarmayan & Partners Architect Cooperative Bureau Artiman Company Bourboor Company John A Bloom & Partners Tosseh - Omran Company .4 Sammanfattning Iran är en folkrik marknad med relativt väl utbyggd infra­ struktur. Temporär politisk instabilitet och även större om­ välvningar sker inom ramen av starka kulturella band. Rege­ ringens vilja att satsa på industriell framtid garanterar lättbyggtekniken ett intressant marknadsomfång. Härvid spelar tendensen till decentralisering av ekonomin en positiv roll. Bekantskapen med stål och plåt som byggnadsmaterial är redan rätt väl utvärderad. Fördelningen mellan statliga och privata bygginvesteringar är ca 70:30. En bred internationell kon­ kurrens finns på plats och den egna tillverkningen kommer allt mer att skyddas. Särskilt utstuderade lösningar i fråga om teknik och samarbete krävs för framgång. 5.2.4 Venzuela .1 Basinformation AREA POPULATION LANGUAGE RELIGION CONSTITUTION CURRENCY CALENDAR 2 0,92 MILJ. pW 13 MILJ SPANISH CATHOLIC FEDERAL REPUBLIC vL,BOLIVAR VEB-1.11 SEK GREGORIAN VENEZUELA AT A GLANCE HI^CARIBEAN SEA Pfo CABELLO ^ T#; JLAGUAIRA f§i rCD.GGA- YANA/FERNANQO.SAN/ (CRISTOBAL COLOMBIA BRAZIL •ESMERALDA FIG 5:18 Venezuela i kort- Landets rika järnmalms- (ca 2 x 10^ ton) och oljefyndigheter (ca 6 x 10^ nr5),i början exploaterade främst med hjälp av den dominerande handelspartnern USA, har traditionellt möjliggjort 123 en snabbare utveckling än i grannländerna. Den följande mång- dubblingen av inkomsterna ur oljeförsäljning efter 1974 an­ vänder detta OPEC-land nu ti 11 en gigantisk uppbyggnad av in­ frastrukturen och industrin. Den femte utvecklingsplanen 1976-80 (LIT 78), som visserligen försenas i många målsätt­ ningar, följs i princip. Nyckelpositioner, med investeringar på miljarder bolivares, är stål- och aluminiumindustrin, väg-, bro-.järnvägs- och hamnutbyggnad, vattenkraft, vattenförsörj­ ning och avlopp, bostäder och skolor och den lätta och medel­ tunga industrin. Guri - vattenkraftsdamm från 2,8 x 10^ kW till 9,5 x 106 kW 1985 Siderurgica del Orinoco från 1,2 x 10^ ton stål till 4,8 x 106 ton 1980 3 Alcasa - Vanalum från 50 x 10 ton aluminium till 400 x 103 ton 1980 Dessutom skall järnvägsnätet byggas ut med ca 1.200 km, och Caracas metro med 35 km. Skolor, sjukhus och bostäder för många miljarder bolivares skall byggas. Prioriteringen av vissa industrier måste ses mot bakgrund av landets medlem­ skap i den latinamerikanska frihandelssammanslutningen LAFTA. Det är inte förvånansvärt att byggnadsindustrin med en real tillväxt av över 15% 74/75 och 75/76 (LIT 79) har svårt att hålla takten. Entreprenadskostnaderna, som utgörs av knappt hälften av de privata investeringarna, uppgick 1977 samman- g lagt till ca 21 x 10 VEB och den reala tillväxten kommer troligen att öka något långsammare. Den halvstatliga insti­ tutionen FUNDAC0NSTRUCCI0N kartlägger byggnadsindustrin. USA, som omfattar knappt hälften av den venezolanska utrikes­ handeln, dominerar leveransen till byggindustrin med 55% på material- och 65% på utrustningssidan. En naturlig målsätt­ ning för Venezuela är att minska beroendet av den domineran­ de handelspartnern till förmån för en spridning av förbindel­ serna till andra länder, exempelvis i Europa. Ytterligare, allmänna informationer om landets ekonomi och olika branschers utveckling kan hämtas ur (LIT 80), (LIT 81). 124 .2 V e_r k sam he ts v J_^r_ Etablering på marknaden via utländskt ägt säljande dotter­ bolag är numera uteslutet. 51% av företagens kapital måste vara i venezolansk hand. Ett rent agent- eller importföretag för produkter, har knappast någon chans, om man tar hänsyn till industrialiserings- och skyddstul1 spol i tiken. En lokal till­ verkning i form av joint-venture för vissa i byggsystemet ingående komponenter är tänkbar, majoriteten av komponenter­ na kan säkerligen inom överskådlig tid tillverkas av vene- zolanska företag. Tul1 taxorna är baserade på Bryssel- (CCC) nomenklaturen och beräknas huvudsakligen som värdetullar på C.I.F.-värdet. Exempel på några tulltaxor anges i (FIG 5:19). FIG 5:19 Kostnader för tull, trans­ port till landet och lokal arbetskraft i Venezuela CU5T0M DUTIES (•/■) TRANSPORT COST (USD) LABOUR COST (USD) STEEL EUROPE: UNSKILLED SECTIONS 1 BOAT 8,000 WORKER 200 -300 SHEET TRUCK - METAL V-50 PLANE 45.000 FINISHED CONSTRUCTION 60 USA SKILLED OPERATOR 600-900 AIR BOAT 6600 CONDITIONER 1-120 PLANE 17 000 MINERAL WOOL 150 JAPAN GENERAL BOAT 11.600 QUALIFIED REMARKS ♦3,5 PLANE 79 000 ENGINEER 1200-1900 APPROXIMATE CUSTOM DUTIES, TRANSPORT COSTS TO MONTHLY WAGE IN VENEZUELA Taxorna har höjts och kommer delvis att ytterligare höjas i syfte att skydda egna industrier och anpassa tullarna till den för åttiotalet planerade Andinska gemensamma marknadens (ANDCOM) tulltaxor. Enligt dekret nr 2.622 mars 1978 aukto­ riseras det statliga Siderurgica del Orinoco (SIDOR) att pro­ ducera allt handelsstål i framtiden och att svara för all eventuell import av tillhörande produkter. Import av fab­ ricerade metal 1 produkter från USA har sjunkit från och med 1973 till för närvarande nästan noll. Betalningen fungerar allmänt bra. I fråga om statliga myndig­ heter har visst dröjsmål ibland observerats. Transferering av vinst efter skatt, som hittills har varit begränsat till 14% årligen på insatt kapital, har i början 125 av 1978 höjts till för närvarande 20%. Detta kan bidraga till att öka andelen utländska investeringar. Samarbetspartner i fråga om lansering av lättbyggsystem kan finnas bland entreprenörerna. Det finns många duktiga före­ tag i alla delstater. Det gäller att välja ut ett företag med lämpligt marknadsområde beträffande geografi och byggnads­ typ för den då intressanta produkten. En lista på medlems­ företag i den venezolanska byggentreprenörsföreningen 'Camara Venezolana de la Construccion' finns i (LIT 82). Svenska processföretag i Venezuela var representerade i den 'svenska tekniska veckan' i november 1977 och i utställningen 1978 (LIT 83). Som urval i detta sammanhang kan nämnas: AGA AB Alfa Laval AB Asea AB Atlas Copco AB Bofors AB Electrolux AB Gränges AB Nitro Nobel AB SKF AB Stansaab Svenska Fläkt AB Telefon L M Ericsson AB Tetrapak AB Uddeholm Volvo AB Banker och finansinstitut, som handlägger investeringar, kan indelas i offentliga och privata institut, båda under Central­ bankens kontroll. Till de stora offentliga instituten hör bl a: o Banco National de Ahorro y Prestamo (BANAP) o Corporaciön Venezolana de Fomento (CVF) o Corporaciön Venezolana de Guayana (CVG) o Fondo de Inversiönes de Venezuela (FIV) o Instituto Venezolana de la Viviente (INVEVI) Specialiserad på den mindre och medelstora industrin är: o Corporaciön de la Industria de la Pequena y Mediana Industria (CORPOINDUSTRIAS). 126 På den privata sektorn finns ett stort antal hypoteksbanker och inhemska och utländska affärsbanker. Utländska investeringar godkänns och övervakas av: o Superintendencia de Inversioners Extranjeras (SIEX) Ministerier med stor betydelse i byggnadssammanhang är fram­ för allt: o Ministerio de Obras Publicas (MOP) o Ministerio de Educacion o Ministerio de la Defensa o Ministerio de Sanidad yAssistancia Social MOP har stort inflytande vid upphandling av bygginvesteringar även under andra ministerier, och svarar för de tekniska nor­ merna. Även om det metriska systemet allmänt gäller, före­ kommer i praktiken ibland amerikanska enheter. Transporten till Venezuela påverkas fortfarande negativt av väntetider i hamnarna, bl a i : o Puerto Cabello 6,3 x 10^ ton (1974) o La Guaira 3,5 x 10^ ton (1974) 0 Maracaibo 1,3 x 10^ ton (1974) Approximativa transportkostnader, som inte tar hänsyn till eventuella väntepåslag etc, har sammanställts i (FIG 5:19). Inom landet är de viktigaste vägarna asfalterade, men ej majoriteten. Järnvägen, som hittills omfattat endast 226 km med normal spårvidd, utvidgas just nu med en ca 700 km lång förbindelse mellan Cindad Guayana vid Orinoco och San Juan de los Morros i närheten av Caracas / Valencia. Arbetskraft utan utbildning finns tillräckligt, däremot ar utbildade arbetare och ingenjörer mycket starkt eftertraktade. Venezuela är intresserat av att anställa kvalificerad utländsk personal. Approximativa lönekategorier för inhemsk personal omnämns i (FIG 5:19). . 3 Avs äjitni _n g smöj l_i gheter Kvalitetskravet är inte standardiserat i samma omfattning som 1 utvecklade industriländer. De tekniska normerna täcker inte alla områden och appliceras ibland snarare efter individuella 127 krav. Trots allt kan godkännande- och kontroll förfarandet, speciellt i Caracas, vara administrativt ganska besvärande. Prefabrikation av betongkonstruktioner utförs av enstaka företag, exv Construcciones Viposa, men på stål- och plåt­ sidan tillverkas praktiskt taget undantagslöst endast efter individuella önskemål. Trots att venezolanerna är ett mycket individualistiskt folk, med höga krav på byggnaders utseende, är avsaknad av standardbyggander i stål och plåt på marknaden inte en emotionell utan en pris- och teknologifråga. De svenska byggbestämmelsernas kvalitetsnivå är fullt tillräck­ lig, om man beaktar särskilda krav på stabilitet mot jord­ bävningar i Venezuela. Behovsomfånget är på grund av obefintlig statistik svårt att kvantifiera. Produktionen av stål och aluminium täcker i stort sett det egna behovet. Produktionen av profiler och av stål och plåt i miljon årston avses utvecklas enligt följande: Produkt/milj årston 1974 1979 Stål 1,20 4,80 Varmval sade profiler 0,34 0,84 Kallvalsade band 0,59 0,80 Endast för produktionsökningen av profiler och band har be­ räknats investeringar på 1.000 miljoner VEB. Aluminiumproduk­ tionen kommer att ökas t o m 1981 till ton alu/ år företag 120.000 ALCASA (50% Reynolds USA, -50% DVG) 280.000 VELADUM(20% Japan - 80% CVG) 400.000 och täcker redan idag det inhemska behovet. Det är därmed klart, att em import av kompletta lättbyggsystem i stål och plåt säkerligen stöter på motstånd. Licenser eller joint- venture tillverkningar kan emellertid vara av intresse. Så fort industriinvesteringarna svänger starkare från den tunga industrin och de stora tillhörande infrastruktursprojekten till uppbyggnad av den lättare tillverkningsindustrin, kommer standardbyggnader att vara starkt eftertraktade. Den sjätte fem-årsplanen kommer sannoligt att återspegla denna tendens, som i för sig kommer att bäras främst av privatindustrin. 128 Behovet av bostäder (20% enfamiljshus), har uppskattats till mer än 1 miljon enheter, varav löpande 5-årsplanen kommer att täcka knappt hälften, Vid fortsatt befolkningstillväxt med 3% - dvs ett årligt behov av minst 70.000 bostäder en­ bart för nytillkommande behov - måste bostadsproduktionen i den kommande femårsplanen nästan fördubblas i jämförelse med den aktuella produktionen. Härvid kommer regeringen åter att försöka vinna privatsektorn för större investeringar i enk­ lare kvalitetsklasser. På hälsovårds- och undervisningssidan avser den löpande femårsplanen nybyggnad med 77 nya sjukhus, varav 43 med mindre än 100 vårdplatser och 3,600 nya läkarstationer. Behovet av skolbyggnader har bedömts till 4.300 grundstadie- och 2.700 mellanstadieskolor. Undersökningar har redan 1976 påbörjats avseende möjlig prefabrikation, men har hittills inte utmynnat i några omfattande standardiserade projekt. Prisläget efter en inflationstakt på byggmarknaden med °l år 20 1974 25 1975 30 1976 har inte blivit stabilare. Knappheten på yrkesskicklig arbets­ kraft försöker man kompensera med modern utrustning, och knapphet på mark, speciellt i Caracas med tomtpriser upp till 23.000 VEB/m , med höghuskonstruktioner. Kostnader för bo- stadsinvesteringar beräknas genomsnittligt uppgå till följan­ de siffror: kval i tet bolivares VEB/enhet low cost 30.000 - 50.000 medium cost 100.000 - 150.000 high cost 200.000 - 300.000 Enkla industri- och lagerhallar kostar approximativt 1.400, skolbyggnader 2.000 VEB/m^. Beställare av byggnadskonstruktioner är ungefär till hälften statliga och till hälften privata. På statliga sidan kan nämnas, utöver tidigare nämnda myndigheter och finansinstitut: 129 o Compania Autonomica Nacional de Telefonos de Venezuela (CANTV) o Corporacion Venezolana de la Industria Naval CA (COVINCA) o Instituto Autonomica de Administration de Ferrocarriles del Estado (IAAFE) o Petroleos de Venezuela (PETROVEN) o Siderurgica del Orinoco (SIDOR) o Venezolana-International de Aviacion SA (VIASA) Konkurrenter med kompletta lättbyggsystem i stål och plåt har inte uppmärksammats, med ett undantag, vilka kanske kan betraktas som pionjärer på marknaden: o Galpön Inesdes Det handlar om en lagerhall av dubbla plåtar, bågformad i tvär- och längsled, med rillor parallellt spännvidden (uppskattningsvis 12 m) och embosseringar i längsled. Hallen beskrivs i (LIT 82). .4 Sammanfattning_ Venezuela är ett relativt glesbefolkat land. Infrastrukturen är relativt väl utbyggd. Visserligen kan ökande sociala spänningar observeras, men i jämförelse med förhållandena på den övriga sydamerikanska kontinenten är situationen inte onormal. De offentliga och privata bygginvesteringarna är ungefär lika höga. Tyngdpunkten av den statliga industri­ investeringen ligger fortfarande på basindustri och -energi, men ett tilltagande intresse för den lättare industrin är märkbar. Importen försvåras av höga tullar, som skall skydda den uppväxande lokala industrin. Bekantskapen med stålet som byggnadsmaterial är i de stora städerna god. Standardiserade lättbyggsystem på basis av plåt finns däremot praktiskt taget inte. Import av kompletta utlandstil 1 verkade system kan knappast vara framgångsrik. 17-R104 130 5.2.5 Indonesien .1 Basinformation AREA 1,9 MILJ km' POPULATION MILJ MALAYSIA LANGUAGE BAHASA INDONESIA RELIGION ISLAM MANAD 0>‘SINGA- £ PACIFIC OCEAN CONSTITUTION REPUBLIC CURRENCY 100 RUPIANS IDR 1,23 SEK GREGORIANCALENDAR BANDA SEAJAVA SEA JAKARTA JOGJAK, ARAFURA SEA INDONESIA AT A GLANCE INDIAN OCEAN FIG 5:20 Indonesien i korthet Den indonesiska arkipelagen med sina ca 13.000 öar, sträcker sig över 5.000 km i längd, ön Java, med huvudstaden Jakarta, omfattar endast ca 7% av landets yta, men ca 64% av landets befolkning. Landet är medlem i OPEC och i Association of South East Asian Nations (ASEAN). Handeln är dominerad av Japan och USA. Inkomsten av oljeexporten utgör för närvarande ca 70% av lan­ dets valutainkomster. Men andra ovanligt rika mineralfyndig­ heter kommer att ha minst samma betydelse för landets lång­ siktiga utveckling. Den stadiga ekonomiska tillväxten utsattes för en stor be­ lastning under 1975. Efter första året av den löpande fem­ årsplanen REPELITA II (LIT 83) förorsakade det statliga olje­ bolaget Pertamina oväntade förluster med flera miljarder USD. Förtroendet för landets kapacitet att återbetala skulder är nu återställt, genom att Pertamina-krisen praktiskt taget är övervunnen och den ursprungliga femårsplanen följs i stort sett. Detta har möjliggjort en allt större utländsk upplåning. Byggnadsindustrins årliga tillväxt med ca 9% ligger högre än landets genomsnitt med 5,5% 1977 (LIT 84). Staten är fort­ farande den störste beställaren. Men relationen mellan stat­ liga och privata investeringar har förskjutits från 1971 med 69:31% till 1975 med 55:45%. Av under perioden 1970 till 131 1975 godkända utländska investeringsprojekt för 5.208 miljoner USD genomfördes projekt för 2.076 miljoner USD eller ca 40%. Den för alla OPEC-länder gemensamma inkomststagnationen från oljeexporten medför en åtstramning på importsidan. Höga skyddstullar har upprättats, speciellt för icke produktions- främjande import. Kapital- eller produktimport som främjar sysselsättningen i landet åtnjuter hög prioritet. Den inhem­ ska cementproduktionen höjdes från 568.000 ton 1970 till 900.000 ton 1975 och beräknas uppgå till 5.1 miljoner ton 1980. Andra inhemska byggmaterial omfattar natursten, betong­ sten, tegel, asbestcement, trä, plywood, armeringsstål och även galvaniserad plåt. Bambu- och palmbladsmattor är fort­ farande populära vägg- respektive takbeklädnader för småhus. Ytterligare allmän information om landet och olika branschers betydelse framgår ur (LIT 85). .2 VerksamhetjmJJkor Etablering av utländska företag med planerad tillverkning i landet underlättas av skattereduktioner i uppbyggnadsfasen och senare med skyddstullar. Indonesiskt delägande ligger normalt vid 20% i början och måste ha nått 51% efter en tio­ årsperiod. Investeringstillståndet kan förlängas efter 30 år. Riktlinjer för sysselsättning av ett minimiantal av indone- sisk personal och föreskrifter för vidareutbildning måste beaktas. Företagsskatt utgår med 20% på nettovinster upp till 10 miljoner IDR och ytterligare 25% dvs totalt 45% på vinster över 10 miljoner IDR. 20% skatt utgår på ränte-, dividend- och royaltybetalningar. Den personliga inkomstskatten var 1977 begränsad till maximalt 50% för inkomster över 8.4 miljoner IDR. Tulltaxor bygger på Bryssel-(CCC)-nomenklaturen och beräknas på C.I.F.-värdet. Fyra varugrupper urskiljes. Grupp A: 0 - 10% Prioriterad import (t ex baslivsmedel) Grupp B: 20 - 40% Väsentlig import ( t ex råvaror, reserv­ delar) Grupp C: 50 - 70% Mindre väsentlig import (t ex lokalt till­ verkad industriprodukt) 80 -100% Lyximport (t ex lokalt tillverkade konsum­ tionsvaror) Grupp D: 132 Många varor belastas ytterligare med en så kallad import-sales-tax på 5 till 20% av C.I.F.-värdet plus tull. Exempel på tull satser för några lättbyggkomponenter nämns i (FIG 5:21) FIG 5:21 Kostnader för tull, tran­ sport till landet och lokal arbetskraft i Indonesien CUSTOM DUTIES (V.) TRANSPORT COST (USD) LABOUR COST (USD) STEEL EUROPE. UNSKILLED SECTIONS 10 BOAT 9.600 WORKER 80 - 150 SHEET TRUCK - METAL 10-60 PLANE SO. 000 FINISHED CONSTRUCTION 40 USA SKILLED OPERATOR 200 - 300 AIR BOAT 15 000 CONDITIONER 30 PLANE 89000 MINERAL WOOL 10 JAPAN GENERAL BOAT 5.100 QUALIFIED REMARKS ♦ 5 -*20 PLANE 31.000 ENGINEER 900-1200 APPROXIMATE CUSTOM DUTIES, TRANSPORT COSTS TO MONTHLY WAGE IN INDONESIA Betalningen är ett problem på grund av den ökande skuldbördan som belastar betalningsbalansen. Skuldtjänstkoden beräknas öka från nuvarande 16% till 20% under åttiotalet. Leverantörs- krediter är därför ett viktigt försaljningsinstrument. Japaner­ na med C. Itoh, Mitsui och Mitsubishi i täten praktiserar flexibla och framgångsrika kreditaffärer, skickligt kompone­ rade från kredit-, leverantörs- och beställarsidan allt under handelsbolagens kontroll. Detta har, trots varornas ibland lägre kvalitet och beständighet, medfört väsentliga konkur­ rensfördelar (LIT 86). En viktig roll i sammanhanget spelar även tids- och avståndsfaktorn på grund av en räntenivå upp till 24%. För att uppmuntra importörer att lägga ut beställ­ ningar i länder med gynnsamma lånevillkor med höga tids- och avståndsfaktorer, har möjligheter för tidiga valutaköp och rabatter på senarebetalning av rupier införts. Transferering av betalningar och av vinster efter skatt är tillåtna. Vinsttransfereringar har förmodligen även ibland genomförts på indirekt sätt i samband med fortsatt import av utrustningar för prioriterade investeringsobjekt. Eget kapi­ tal får endast i undantagsfall föras ut så länge verksamheten åtnjuter skatteförmåner. 133 Svenska processföretag i Indonesien är i stort sett samma företag som är engagerade i Malaysia och Singapore, i Korea och Filippinerna (LIT 87),bl a. Alfa Laval AB Asea AB Bofors AB Electrolux AB Sala International AB Svenska Fläkt AB Telefon AB L M Ericsson Tetra Pak AB Volvo AB Samarbetspartner i landet kan vara bl a byggentreprenörer eller träskiveti11verkare. Som exempel på några större företag inom dessa sektioner nämns här: Entreprenörer: P.T. Djasa Ubersakti P.T. Adhi Karya P.T. Pembangunan Jaya P.T. Wijaya Karya P.T. Pembangunan Perninahan P.T. Automan Karya Plywoodti11verkare: P.T. Kesurna Karya Jaya Sumatra P.T. Satya Jaya Raya Jawa P.T. Kutai Timber Jawa P.T. Hendratna Plywood Kalimontan Utländska entreprenörer på plats är övervägande från USA. De trettio mest betydande företagen kommer från: land antal USA 21 Japan 6 Hongkong 1 Sydkorea 1 Taivan 1 134 Banker i Indonesien måste ha en licens för att få syssla med valutahandel. Utöver de fem statliga affärsbankerna under Bank Indonesia (BI) har 6 privata indonesiska banker denna licens. Av de statliga affärsbankerna är Bank Negara Indonesia störst, Bank Bumi Daya den enda statliga affärsbanken med dataanläggning. Som statlig utvecklingsbank dominerar Bank Pembafunan Indonesia (BAPINDO), som statlig hypoteks- bank Bank Tabungan Negara (BTN). Utöver världsbankens betydelse för Indonesias internationella valutaupplåning, nämns bl a följande institutioner: ADB Asian Development Bank IBRD International Bank for Rekonstruktion and Development IDA International Development Association IGGI Intergovernment Group of Indonesia USAID US Agency for International Development USEXIM US Export Import Bank Myndigheter med större betydelse i lättbyggnadssammanhang kan vara: Department of Communications Directorate of Ports and Dredging Directorate of Airports Directorate of Telecommunications Directorate of Tourism Development Department of Education and Culture Directorate-General of Elementary and High School Education Directorate-General of Extra-Curricula and Athletic Education Department of Health Directorate-General of Health Service Department of Industry Directorate -General of Metal and Mechanical Industry Department of Public Works and Electric Power Directorate-General of Construction 135 Transferenng till och inom landet är förståeligt nog inte utan problem. Den indonesiska arkipelagen förfogar över flera hundra registrerade hamnar varav 44 är öppna för den inter­ nationella handeln och 20 kan ta emot fartyg större än 500 TDW. Den första terminalen för maximalt 300 containers invigdes 1976 i Jakartas hamn Tajung Priok. Här finns t ex även kranar upp till 200 tons kapacitet. Mindre hamnar däremot förfogar endast över kranar upp till 3 ton. Singapore med sina utmärkta faciliteter ligger i vissa fall bättre till än Jakarta. Vägnätet på totalt 85.000 km är till ca 10.000 asfalterat. Endast på Java är vägnätet av någorlunda täthet. Här finns 34% av landets vägar och huvudparten av landets motorvägar. Vägnätet indelas i följande klasser: Vägklass Max tillåtet axel tryck I 7.000 kg II 5.000 kg III 3.500 kg III A 2.750 kg IV 2.000 kg V 1.500 kg Lastbilar med vikter på 7.200-9.000 kg får endast användas på klass I och II, vilka sammanlagt utgör endast 13% av hela vägnätet. Järnvägsnätet - det största i Sydostasien - är till 90% smalspårigt. 1975 svarade linjerna på Java och Madura för ca 90% av person- och 70% av godstransporterna. I stor ut­ sträckning är tillåtet axeltryck bara ca 12 ton och tillåten hastighet 60 km/tim. Upprustning pågår ständigt och man räknar med en 4%-ig årlig transportvolymökning fram till 1980. Flyget är en viktig förbindelselänk inom landet och utåt. Den inhemska och utländska flygtrafiken beräknas öka årligen med ca 10%. Med avseende på transport till Indonesien har sammanställts några approximativa uppgifter i (FIG 5:21). Tillgången på arbetskraft är god, så länge det gäller out­ bildad personal. Kostnaderna är starkt varierande på de olika öarna. För att ge en översiktlig indikation kan man utgå från följande lönekostnader i Jakartaområdet (FIG 5:21). 136 .3 A v sä tji i jn g j^möj JJ £h et£r Kval itetskraven är mycket varierande. I Jakarta byggs höghus med modern utrustning av internationell standard. Moderna byggmaterial, som armerad betong, asbestcement, stål och även profilerad plåt har blivit vanliga även i mera normala sammanhang. Enkla byggnader är utförda med naturstensfunda- ment, Terrazzogolv, putsade tegelväggar och träåsar med tegel­ pannor, asbestcementskivor eller korrugerad plåt. Prefabri- kation har hittills endast prövats i försöksskala. Av väsent­ lig betydelse är att konstruktionen uppfyller det tropiska monsunklimatets fordringar på solskydd och ventilation, samt naturligtvis beständighet mot jordbävning och termiter. Mer pretentiösa byggnader kräver även en arkitektoniskt attrak­ tiv lösning, som emellertid inte får leda till krångliga transport- eller montageförhållanden. Befintligt bostadsbe­ stånd är i mycket dåligt skick, endast 5 - 10% motsvarar uppställda minimikrav med avseende på husteknisk installation, 20-30% har endast temporär ka ra klär. Detta betyder inte att man får komma med dåliga byggnadskonstruktioner, men det kräver att man kan leverera så kallade nol1 varianter med billigaste grundutförande som kan påbyggas med förbättringar. Behovsomfånget på bostadssidan med en befolkningstillväxt av 2,5% är ökande. Ett årligt behov av 440.000 nya bostäder står mot en maximal produktionskapacitet av 230.000 enheter, som i praktiken inte ens kan uppnås. Ett årligt ackumulerat behov av mer än 210.000 hus kommer att ställa till med stora problem. Undervisningssektorn uppvisar ett årligt behov av ca 1.200 till 1.500 nya skolbyggnader. Redan 1972 har 1.200 nya skolhus konstruerats, varav ungefär: 600 förskolor 300 lågstadieskolor 250 högstadieskolor 50 yrkesskolor Planmålen har följts t ex på vårdsidan i fråga om läkarsta­ tioner. 2.400 skulle byggas tom 1979 och har färdigställts redan under 1976. 137 Transportsektorn kommer att ha ett ökande behov av byggnader i hanform. Terminal-, lager- och servicebyggnader behövs i hamnar, järnvägs- och busstationer samt flygplatser. Priori­ tering på investeringar inom den lätta industrin, t ex på till­ verkning av 1 ivsmedelsprodukter, medför att speciellt lättare industrihallar kommer att efterfrågas i ökande takt. Kyl- och fryshus samt isfabriker måste byggas för att sänka den väldiga förlusten av livsmedel. Ungefär 30% av hela fisk­ fångsten förloras på grund av bristande kylningsmöjligheter. Flera komplex av lättare industrier eller lager är planerade. I närheten av Tanjang Priok skall en 173 ha stor lagerplats inrättas med 36 lagerhallar för sammanlagt ca 7 miljoner ton packat gods. Prisnivån varierar starkt mellan olika områden och öar. Byggkostnaderna uppskattas vara ca 20% lägre i Syd-Sulawesi och 50% högre i Irian Jaya än i området runt Jakarta. För envåningshus kan antas att följande prisnivå gäller i Jakarta: 2 Kvalitetsklass Byggkostnader rupiah IDR/m byggn.yta bostäder affärsbyggnader Low cost till 25.000 till 30.000 Medium cost 30.000 - 70.000 50.000-60.000 High cost från 100.000 från 90.000 Byggkostnaderna beräknas för närvarande öka med drygt 20% per år. Beställare är framför allt statliga myndigheter under ovan­ nämnda ministerier, ofta i samarbete med de ovan nämnda Mn- givande internationella institutionerna. På bostadssidan har dessutom följande nationella institu­ tioner stor betydelse: Programfrågor : National Housing Policy Board Programgenomförande: National Urban Development Organisation (PERUMNAS) Hypoteksfrågor: Housing Mortgage Bank (BHP) På industri sidan är det, utöver det statliga oljebolaget Pertamina framför allt utländska process- och handelsföre­ tag, som står för investeringarna. Majoriteten av dessa före­ tag kommer från Japan, en hel del även från USA - verksamma i 18-R104 138 form av joint-venture företag med indonesiskt delägande. En inte försumbar betydelse i sammanhanget har även företag med kinesiskt delägande, som ofta förfogar över bättre likviditet än rent indonesiska företag. Konkurrenter med utländskt ursprung kommer främst från USA, bl a Armco, Butler, Soulé. Från Storbritannien har uppmärk­ sammats Arcon Prima, Taylor Woodrow. Andra företag är Alcan- Kanada och Indomarine-Austral ien.Alcan och Eternit samarbetar inom området low cost-housing. En inhemsk industri för kor­ rugerad tunnpl åt finns . Den är emellertid begränsad till galvanisering och ytbeläggning av färdigval sade importplåtar. Plåtförbrukningen i landet har stigit från 8.500 (1970) till 250.000 (1975). Några av de större plåtleverantörerna nämns här. De ligger alla i Jakarta. P.T. Lion Metal Works P.T. Sinapat Coy Ltd P.T. Tobapro P.T. Anelca Jakarta P.T. Pulo Gedung Steel Stål konsumtionen uppskattas 1974 ha varit 900.000 ton, varav mer än 60% importerades. Indonesien förfogar hittills inte över lämpliga järnmalmsfyndigheter. Stålproduktionen skall enligt planerna byggas ut till 2,1 milj ton 1979 och 4,0 milj ton 1980. Härvid kan samarbetet mellan Ferrostaal-GHH (Tysk­ land) och P.T, Krakatan Steel spela en betydande roll. Produktionskapaciteten för aluminiumplåt uppgick 1977 till ca 30.000 ton per år, uppdelat mellan följande tre företag, varav det första är japansk-indonesiskt och resterande två företag inhemska. Företag ton alu/år P.T. Alumindo -Jakarta 20.000 P.T. Halco -Jakarta 5.000 P.T. Indal Aluminium -Surabaya 5.000 30.000 P.T. Alcan Indonesia producerar endast extruderade profiler. .4 Sammanfattning Indonesien är ett mycket folkrikt land, bestående av tusen- 139 tals öar. Den nuvarande regeringen har hittills lyckats be­ vara politisk stabilitet, trots en stor kommunistisk opposi­ tion. Infrastrukturen är med undantag för Java fortfarande eftersatt och utbyggnaden kommer att binda väldiga offentliga investeringsbelopp.Trots allt har landet en kraftig och ak­ tiv privatekonomi. Fördelningen mellan statliga och privata investeringar är ca 55:45. Sysselsättningspolitiken dikterar i hög grad prioritering av de statliga investeringarna, och de inhemska företagen skyddas mot den billiga importen genom skyddstullar. Andelen projekt med internationella lån är relativt stor. Stål är ett relativt nytt byggmaterial i landet och plåt finns övervägande som primitivt taktäckningsmaterial. Lättbyggtekniken kan trots detta finna sin plats på marknaden. 5.2.6 Egypten MEDITERRANEAN ALEXANDRIA'«AI OUMI IS-H JORDAN iRAEll AREA 1 MILJ km (3,5% CULTIVATED) 39 MILJPOPULATION •beni s LANGUAGE ARABIC SUEELIBYA («SAUDI ARABIARELIGION ISLAM REPUBLIC (MILITARY) 1 POUND EGP 11,5 SEK RESP 7,5 SEK GREGORIAN (MUSLIM HOLIDAYS) CONSTITUTION ASYUT FARAFRACURRENCY SAFASA CALENDAR (LUXOR'KHARGA iSSUANEGYPT AT A GLANCE SUDAN FIG 5:22 Egypten i korthet Bland de utvalda konsumentländerna har Egypten betraktats endast i en ti 1 läggsstudie. Studien motiverades på samma sätt som för Italien bland producentländerna (avsnitt 4.2.6) och har bekräftat, att Egypten, som är det folkrikaste landet i mellanöstern (LIT 88), kan vara intressant i sammanhanget. Efter Egyptens utrikespolitiska omorientering från öst till väst, har en tydlig ökning av landets ekonomiska aktivitet observerats. 140 Utländska investeringar har uppmuntrats bl a enligt (LIT 89) o undantag från skatt på vinst under de första 5 till 15 åren o skapandet av s k fria zoner (exv vid Alexandria) utan importrestriktioner och en skatt begränsad till 1% av omsättningen Den fria zonen är särskilt attraktiv för företag som avser att exportera merparten av sina produkter. Ansvarig är: o General Authority for Foreign Investment in the Free Zones (GAFIZ) Dessutom får numera den parallella växelkursen i stället för den officiella användas i stor utsträckning vid handel och transfereringar : 1 EGP = ca 1,5 USD i stället för 2,5 USD vilket praktiskt taget betyder en nedskrivning av pundet med ca 70%. Vill man vara med vid offentliga upphandlingar måste man antingen skaffa sig en agent eller bilda joint-venture före­ tag. Agenten måste vara egyptisk medborgare och även hans far. Han får inte ha varit i offentlig tjänst under de sista två åren och måste vara registrerad vid handel sministeriet. I fråga om joint-venture krävs 51% egyptiskt delägande. De stora posterna bland Egyptens valutaintäkter var 1977 approximativt Intäktskälla Belopp milj USD Olja 400 Turism 400 Bomull 450 Suezkanalen 550 Transferering 1.500 Merparten av transferdelen utgörs av löner som skickas hem av egyptisk arbetskraft (totalt ca 600.000) i arabiska grann­ länder som exv Saudi Arabien och Lybien. Egyptens intäkter räcker inte för att betala importen och finansiera den am­ bitiösa utvecklingsplanen 1978-82, som kräver väldiga inves­ teringar i industri, bostäder och infrastruktur. Stora lån har givits från: 141 o Gulf Organisation for the Development of Egypt (GODE) o US Agency for International Development (UDAID) o World Bank Även Japan, Tyskland och Frankrike ger kontinuerligt projekt­ bundna lån. En rad banker, mest med arabisk bakgrund, har ägnat sig åt kanalisering av dessa pengar för investeringar i industri, turism etc, exempelvis: o Alexandria Kuwait Bank International o Arab African International Bank o Arab International Bank o Cairo Barclay International Bank o Development Industrial Bank o Mi sr Iran Development Bank 0 National Bank of Abu Dhabi Dessa miljarder har hjälpt till att öka den egyptiska brutto­ national produkten 9% det sista året, men samtidigt accelererade inflationen till 30%. Landets byggnadsindustri räknas till de mest arbetsintensiva 1 hela mellanöstern. Medan universiteten med sina drygt 50.000 utexaminerade per år producerar ett överskott av akademiker, råder det brist på utbildade arbetare, delvis beroende på att arbetskraften har sökt sig till utlandet. Uppbyggnadsbehovet är enormt. På bostadssidan fattas direkt 1,1 miljoner enheter. Så där­ till kommer ersättning av bristfälliga bostäder och ett växan­ de behov på grund av befolkningstillväxt av 80.000 människor per månad. I den gällande femårsplanen har 1,8 miljarder EGP avsatts för flera nya städer med 500.000 invånare var. Men 1977 års totalproduktion uppgick endast till 51.000 enheter. 'Arab Contractors Company' som delägs av f.d. ministern för 'Housing & Reconstruction', Othman Ahmad Othman, har fått i uppdrag att bygga 24.000 bostäder i Kairo och i 10 Ramadan City för 133,5 miljoner EGP, varav en enklare kategori byggs för 4.000 EGP per enhet. Den mekaniska verkstadsindustrin är outvecklad. Stålstommar, väggkassetter och takplåtar för industribyggnader importeras normalt. Lätta konstruktioner är eftertraktade, speciellt i 142 Ni Idel talandet med sina dåliga grundförhållanden. USA, Italien, Storbritannien och Frankrike är engagerade konkurrenter. Pris­ läget för en enkel, isolerad industribyggnad, turn-key utan ? fundament och bottenplatta ligger vid ca 70 USD/m . Aluminium­ plåt och belagd stålplåt är - så länge mekanisk påverkan uteslutes - på grund av sina beständiga ytskikt uppskattade byggnadsmaterial. 5.3 INTERNATIONELL MARKNADSJÄMFÖRELSE Den översiktliga karaktären av genomförda marknadsundersök­ ningar tillåter inte någon exakt slutsats med avseende på möjliga lättbyggnaders förväntade avsättning. Materialet för­ medlar emellertid grundläggande insikter i fråga om lättbygg­ systemens konkurrenssituation i stort. Det har tydligt framkommit att det finns ett slags global närvaro av stora lättbyggföretag. Teknisk och organisatorisk flexi bi 1 i tet medger anpassning till olika ekonomiska och poli­ tiska förändringar. Snabbt skiftande förhållanden på enskilda marknader kräver återkoppling i systemet inom ramen av den långsiktiga utvecklingen av de stora marknadsregionerna. Här­ vid spelar även internationella bistånd och fonder,tradi- tionellt från i-landssidan, men i ökande grad nu från Opec- sidan, en viktig rol1. De attraktiva marknadsländerna har det gemensamt, att de inte längre vill betala industri godsimport med råvaruexport, utan de vill skapa egna til 1 verknings industri er och möjliggöra en décentrai isering av arbetstillfällena, för att trygga en spridd sysselsättning. Ett besvärande hinder vid uppbyggnaden är den överallt höga inflationen. Beställarna förväntar sig att leverantörerna tar personligt ansvar i uppbyggnadsarbetet. Kapi tal knapphet är inte alltid, men ofta, ett stort, problem och konkreta finansieringsmodeller används som effektiva konkurrensmedel. Marknadsvolymen för lättbyggsystem utgörs inte enbart av industrihallar men kommer i ökande grad att bero på byggnader med rumsaddition för undervisning, hälso­ vård, hotell och kanske även bostäder. Härvid har speciella konstruktionskrav med avseende på tropikklimat, långdistans­ transport och toleransokänslighet grundläggande betydelse. Tekniska normer har vid traditionella konstruktioner inte förorsakat större problem. Däremot kommer de att spela en 143 viktigare roll i samband med avancerade lättbyggkonstruktioner och tillhörande utrustning. Det internationella normarbetet blir kanske ett operationsfält för konkurrerande leverantörs- intressen. Några informationer och synpunkter i samband med utförda marknadsstudier kan vara värda att tas upp i en jämförande sammanställning. Detta gäller dels en rad marknadsdata, dels några väsentliga konkurrentstrategier och slutligen Sveriges position i förhållande till dessa resultat. I det följande behandlas därför: 5.3.1 Marknadsförhållanden 5.3.2 Föräljningsmetoder 5.3.3 Sveriges position 5.3.1 Marknadsförhål 1 anden . 1 Basdata En sammanställning av några basdata för olika undersökta konsumentländer (FIG 5:23) har kompletterats med uppgifter om fördelning mellan statliga och privata investeringar, ak­ tuell inflationskvot och föreskhiven undre andelsgräns i fråga om delägande genom inhemska partner. FIG 5:23 Basdata för konsument­ länder 1978 Saudi Arabien uppvisar bland undersökta oljeländer det klart största statliga engagemanget vid investeringar och vid ut­ ländsk etablering det minsta erforderliga delägandet genom den inhemska partnern, den största landsytan och den minsta befolkningsmängden. CONSUMER AREA POPULA- OFFICIAL CURRENCY INFLATION INVESTMENT COUNTRIES MILJ. TION Mil I. LANGUAGE UNIT ABBREV. VALUE SEK 1978 % PUBL1C/PRIVAT SAUDI ARABIA 2,15 9 ARABIC 1 RIAL SAR 1,35 15 90:10 NIGERIA 0,93 72 ENGLISH 1 NAIRA NGN 7,35 30 60:40 IRAN 1,65 35 FARSI 100 RIAL IRR 6,57 15 70:30 VENEZUELA 0,92 13 SPANISH 1 BOLIVAR VEB 1,11 25 50:50 INDONESIA 1,90 135 BAHASA INDONESIA 100 RUPIAH IDR 1,23 20 55:45 EGYPT 1,00 39 ARABIC 1 POUND EGP 7,00 30 - BASIC INFORMATION DATA AS TO CONSUMER COUNTRIES JUNE 1978 .2 Villkor Några informationer med betydelse för verksamheten i landet har sammanställts för undersökta marknader. En jämförelse av 144 gällande tul1 taxor för några lättbyggnadskomponenter visar att Saudi Arabien är än så länge en mycket liberal marknad. Även Iran har förhållandevis moderata tulltaxor. Däremot uppvisar Venezuela, Indonesien och Egypten höga skyddstullar för den inhemska industrin. Dessa tullar tas ibland bort inom ramen för biståndsprojekt eller i samband med extra högt prioriterade egna investeringar. (FIG 5:24). "^\^COUNTRY PRODUCT SAUDI- ARABIA IRAN NIGERIA VENE­ ZUELA INDO­ NESIA EGYPT STEEL SECTIONS 0 10MINIMUM 2 RIAL/KG 15 1 IN LENGTHS LESS THAN 200 mm : 60 ,10 20 FIG 5:24 Tulltaxor för några lättbygg- SHEET METAL 0 18 MINIMUM 3-5 RIAL KG PROFILED ROOF PANELS 20 KOBO/m2 OR 25%; 1-50 10-60 VARIES WITH THICKNESS, QUALITY, TYPE OF COATING ETC. 5-20 nadskomponenter i konsument­ länder 1978 FINISHED CONSTRUCTIONS LATTICE GIRDERS 3 10 MINIMUM 4 RIAL/KG 25 60 40 40 AIR CONDITIONERS 3 CERTAIN TYPES: 20 20 75 FOR INDU­ STRY : 5 1 SIZE LESS THAN 30.000 B.T.U: 120; 30 150 MINERAL WOOL 3 10 33 1/3 150 10 10 GENERAL REMARKS IMPORT TAX: 7,5% OF CUSTOMS RATE, REGIST­ RATION TAX: 1% {UP­ VALUE HARBOUR CHARGE: 5% OF THE VALUE OF THE COMMO­ DITIES GENERAL CUSTOMS DUTY: 3,5% OF C.l.F.-VALUE IMPORT SALES TAX 5,10, 20% ON CIF - VALUE DEVELOPMENT CHARGE 10 % OF C.l.F.— VALUE. STA­ TISTICS CHARGE. 1% OF (UP­ VALUE (IN PERCENT OF C.l.F VALUE, IF NOT OTHERWISE NOTED) CUSTOM DUTIES (BRYSSEL-CCC) FOR SOME LIGHTWEIGHT BUILDING COMPONENTS IN CONSUMER COUNTRIES 1978 N Approximativa transportkostnader från olika producentländer till olika konsumentländer för en ISO standardcontainer per båt, lastbil eller flygplan har sammanställts i (FIG 5:25). Europa uppvisar ett gynnsamt läge i förhållande till Mellan­ östern och i viss mån till Afrika och har nästan genomgående mindre transportkostnader än konkurrenten USA. Japan har en lägefördel i förhållande till Indonesien; USA detsamma till Venezuela. Förvånansvärt låga är Japans båt­ frakter till Mellanöstern och särskilt höga är USA's flyg­ frakter helt allmänt. För transportkostnader och -tider har inte tagits med pålägg och fördröjning på grund av väntetider vid lossning och förtullning i hamnar och på flygterminaler, som kan ge stora ökningar. 145 FIG 5:25 Approximative transport­ kostnader (USD) och -tider (veckor) för en ISO standard­ container från producent­ till konsumentland 1978 DESTINATION MEANS OF TRANSPORT FROM: SCANDINAVIA FRANCE GERMANY GREAT BRITAIN TR AN SP O RT TI M E FROM: USA TR AN SP O RT TI M E FROM: JAPAN TR AN SP O RT T IM E SAUDI ARABIA BOAT 5.500 4 6.100 7 5.400 4 RYADH TRUCK 9.300 3 - - AIR 30.000 58.000 60.000 IRAN BOAT 5.100 4 6.100 7 5.700 4 TEHERAN TRUCK 7.400 3 - - AIR 30.000 57.000 60.000 NIGERIA BOAT 8.200 3 10.000 4 10.500 6 LAGOS AIR 35.000 49.000 87.000 VENEZUELA BOAT 8.000 4 6.600 2 11.600 4 CARACAS AIR 45.000 17.000 79.000 INDONESIA BOAT 9.600 6 15.000 4 5.100 2 JAKARTA AIR 50.000 89.000 31.000 APPROXIMATE TRANSPORTATION COSTS (USD) AND TIME WEEKS) PER 40 FT. ISO-STANDARD CONTAINER FROM PRODUCER COUNTRIES 1978 UNSKILLED SKILLED ENGINEER SAUDI ARABIA 300-600 700-900 1100-1800 NIGERIA 200-400 500-800 1000-1500 IRAN 300-800 1000-2000 2300-4000 VENEZUELA 200-300 600-900 1200-1900 INDONESIA 80-150 200-300 900-1200 APPROXIMATE MONTHLY WAGES (USD) FOR LOCAL LABOUR FORCE IN CONSUMER COUNTRIES FIG 5:26 Approximativa månadslöner (USD) för inhemsk personal i konsumentländer 1978 Approximativa månadslöner för tre kategorier av inhemsk per­ sonal har sammanställts i (FIG 5:26). Det visar sig att In­ donesien har den klart lägsta lönenivån. Outbildad arbets­ kraft är generellt billigare i de folkrika länderna. Svenska processföretag, som är mer eller mindre intresserade av och representerade på nästan alla undersökta marknader och som kan ha behov av lättbyggnader är: Alfa Laval AB Asea AB Astra AB Atlas Copco AB Bahco AB Bofors AB Dynapac AB Electrolux AB Frigoscandia AB Telefonaktiebolaget L M Ericsson AB Gränges AB Kerna Nord AB Nitro Nobel AB Saab Scania AB SKF AB Statsföretag AB Svenska Fläkt AB Det måste vara värdefullt att systematiskt inventera dessa företags tekniska, organisatoriska och prismässiga krav på lättbyggsystem. 19-R104 146 . 3 Be ho Några viktiga marknadskrav på leverantörer och produkter, som mer eller mindre poängerat ställs i undersökta konsument­ länder, har sammanställts i (FIG 5:27). FIG 5:27 Marknadskrav på leverantörer och produkt i fråga om lätt­ byggsystem Utöver det självklara önskemålet om ett lågt pris för bygg­ naden, har man alltmer uppmärksammat en rad andra viktiga faktorer. Man önskar sig en kvalificerad och beslutsam mana­ gement som aktiv affärspartner med skicklighet i finansierings frågor och förmåga att koordinera turn-key-projekt, även om leveransen endast omfattar underentreprenader. önskemål på byggnaden omfattar, utöver krav på tillförlitlig stabilitet och synliga och känslomässiga små deformationer, allt mer även systemets flexibilitet vid uppbyggnad och variabilitet under drift. Dessutom kräver man större hänsyn till de lokala förhållanden i fråga om tropiskt klimat och traditionellt utseende. Vid byggnadens uppförande är framför allt använd­ ning av lokala delkomponenter av intresse, för att under­ stödja inhemsk sysselsättning. Byggprocessen skall gärna vara arbetsintensiv (inte i Saudi Arabien) och montaget toleransokänsli g t för att medge insats av lokal arbetskraft. Trots allt önskas självklart korta montage- och transport­ tider. Lätta väl staplade transportenheter skall avlasta den ansträngda transportapparaten. Slutligen har alltmer önskemål på driftsidan framkommit, dels att tillhandahålla undervis­ nings- eller ledningspersonal under inkörningstiden, dels att över huvudtaget svara för driften eller åtminstone för underhållet. Man har blivit alltmer medveten om driftskost­ nadernas betydelse både med hänsyn till förslitning och energi förbrukning. FIELD SECTOR EXPECTATION MANAGEMENT MANAGEMENT FINANCING COMMITMENT QUALIFICATION, AUTHORIZATION KNOW-HOW, CAPABILITY TURN-KEY- RESPONSIBILITY STRUCTURE STRUCTURE FUNCTION DESIGN STABILITY, SMALL DEFORMATION FLEXIBILITY, VARIABILITY TROPIC CLIMATE, LOCAL STYLE CONSTRUCTION MATERIAL TRANSPORT ERECTION LOCAL COMPONENTS, LABOUR INTENSITY LIGHT WEIGHT, COMPACT STACKING HIGH TOLERANCE MARGIN, SWIFTNESS OPERATION OPERATION MAINTAINANCE SERVICE EDUCATION, PERSONNEL DURABILITY, LOW COST RUNNING SPARE PARTS, REPAIR TEAM MARKET DEMANDS ON SUPPLIER AND PRODUCT AS TO LIGHTWEIGHT BUILDING SYSTEMS 147 FIG 5:28 01jeländers uppskattade intäkter och budget för löpande femårsplan i runda tal Ett approximativt behovsomfång för olika typer av lättbygg­ nader är inom ramen för denna utredning svårt att fastslå och de här nedan angivna siffrorna måste betraktas som en grov uppskattning. Även en indikation på storleksordningen kan dock underlätta en bedömning av framtida avsättningsmöj­ ligheter. Dessutom beror det verkliga investeringsförloppet på många politiska och ekonomiska svängningar både på det nationella och det internationella planet. Därmed blir det faktiska totalbehovet viktigare än det tidsmässigt oförutse­ bara skiftandet mellan olika budgetprioriteter. Kan man för en marknad eller ännu hellre för en hel region identifiera ett stort totalbehov och en rimlig sannolikhet för stora kontinuerliga intäkter så förfogar man åtminstone över en viss basis för djupare riskbedömningar. Absolut säkra slut­ satser för marknader i fråga kan man även med mycket större insatser, knappast förvänta sig. För att få grepp om kon­ sumentländers totala marknadspotential i jämförelse med va­ randra, har ländernas aktuella oljeproduktion och gällande femårsplans statliga total budget sammanställts i runda tal (FIG 5:28). OIL COUNTRY CRUDE OIL PRODUCTION [MILJ.rn/YEAR] OIL REVENUES ß000 MILJ. USD) REVE­ NUE RATIO OIL/OTHER EXCL.LOAN [7J TOTAL REVENUES Ü000M1LJ. USD] TOTAL BUDGET Ö000 MILJ. USDl TOTAL REVENUE TO BUDGET RATIO L7J SAUDI ARABIA 400 140 90 155 145 105 NIGERIA 120 45 85 50 55 90 IRAN 250 85 85 100 105 95 VENEZUELA 150 50 80 60 60 100 INDONESIA 70 25 70 35 40 90 OIL COUNTRIES ESTIMATED' GOVERNMENT REVENUES AND BUDGET FOR CURRENT FIVE YEAR PLAN PERIOD. ROUND FIGURES. Man kan utgå från ett antaget oljepris på omkring 70 USD 3 3per m , motsvarande 10,5 USD per barrel (1 barrel = 0,152 m ). Om man försummar respektive lands egen förbrukning (med undan­ tag av Indonesien med ca 30%) och tar hänsyn till bytesbalan­ sen i stort (exempelvis export av raffinaderiprodukter etc) kan man mot bakgrund av den statliga planbudgeten dra slut­ satsen att: o Saudi Arabien kan klara programmet utan hjälp utifrån o Nigeria uppvisar ett betydande penningunderskott o Iran kan klara programmet med mindre lån o Venezuela uppvisar balans, men behöver kanske mindre lån 148 o Indonesien behöver större utländska lån i fortsättningen Detta är rent penningmässiga betraktelser utan hänsyn till inflationen och motsvarar därför en sjunkande andel av genom­ förda projekt. Siffrorna i (FIG 5:28) indikerar enbart respek­ tive lands betalningsförmåga i förhållande till de övriga länderna, mot bakgrund av oljeintäkternas budgetandel. Storleksordningen av de olika konsumentländernas relativa investeringsvolymer inom några intressanta investerings- 1000 MILL ^\USD OIL COUNTRY^"'"'\ CURRENT FIVE YEAR PLAN PERIOD GOVERN­ MENT BUDGET PRIVAT SHARE OF TOTAL IN­ VESTMENT % GROSS TOTAL FIXE INDUSTRY D CA HOUSING ^ITAL soc EDUCATION FORMATI IAL HEALTH ON SUBTOTAL INDUSTRY ♦ SOCIAL INDUSTRY: INDUSTRY ♦SOCIAL % INDUSTRY ♦ SOCIAL : TOTAL % SAUDI ARABIA 75/ 80 145 10 80 21,9 7,9 9,0 3,3 20,2 42,1 51 52 NIGERIA 75/ 80 55 40 50 9,0 3,1 2,0 3,8 8,9 17,9 50 36 IRAN 73/ 78 105 30 70 14,0 8, 1 3,4 2,3 13,8 27,8 50 40 VENEZUELA 75/80 60 50 60 11,0 10,0 0,7 0,3 11,0 22,0 50 36 INDONESIA 74/79 40 45 35 3, C 0.5 2,0 1 ,o 3,5 6,5 46 18 OIL COUNTRIES ESTIMATED GROSS FIXED CAPITAL FORMATION IN CURRENT FIVE YEAR PLAN PERIOD FIG 5:29 Oljeländers uppskattade bruttoinvesteringar i löpande femårsplan Följande slutsatser kan dras: o Den offentliga delen av bruttoinvesteringarna uppgår förenklat uttryckt till ungefär hälften av den stat­ liga budgeten. Därtill kommer den privata andelen. o Investeringar i industrin å ena sidan och i byggnader för bostad, undervisning och vård å andra sidan, är ungefär lika stora. o Förhållandet mellan investeringar i industri och sociala byggnader, och totalinvesteringar blir mindre för länder med större folkmängd och mindre utvecklad infrastruktur. FIG 5:30 Uppskattat behov av olika kategorier av standardi­ serade lättbyggnader En 'kvalificerad gissning' av det möjliga behovsomfånget för lättbyggnader till industriella och sociala ändamål (utom bostäder) framgår ur (FIG 5:30). 1000 m2 BUILDING ^^^AREA CONSUMER COUNTRY FREE SPAN PRODUCT HANDLING (WAREHOUSES, INDUSTRIAL HALLS ETC.) ROOM ADDITION HUMAN BEING (SCHOOLS, HEALTH CENTER CAMPS ETC.) TOTAL SAUDI ARABIA 1400 1000 2400 NIGERIA 600 4 00 1000 IRAN 1100 1000 2100 VENEZUELA 700 200 900 INDONESIA 300 300 600 OTHER MIDDLE EAST COUNTRIES 1000 700 1700 OTHER NORTH AFRICAN COUNTRIES 700 500 1200 SVERIGE 500 200 700 TOTAL 6300 4300 10600 ESTIMATED DEMAND OF PRE-ENGINEERED LIGHTWEIGHT BUILDING CATEGORIES IN 1980 149 Sammanstäl1 ningen visar med avseende på lättbyggteknik år 1980 att: o Saudi Arabien har som väntat den största marknads­ volymen . o Iran har ett relativt mycket högt behov, på grund av den förhållandevis stora befolkningen och en ökad an­ del privatinvesteringar, varvid industrin redan har utvecklats mot en högre andel lättare tillverknings­ industrier. o övriga länder i mellanöstern och i nordöstafrika upp­ visar en stor marknadsvolym, som delvis är baserad på bistånd från OPEC-länder. En ungefärlig prisnivå för lätthallar år 1978, som skall åskådliggöra de olika konsumentländernas relativa kostnads- QUALITY CONSLH^--^nge MER COUNTRY^-^ LOW MEDIUM HIGH SAUDI ARABIA 55-85 120-150 325-410 NIGERIA 115-145 325 -410 800-950 IRAN 45-75 100 - 120 300-400 VENEZUELA 90-120 130 -160 350 -450 INDONESIA < 70 110 -145 > 220 SVERIGE 70-90 90 - 110 265 - 330 APPROX1MATE COST IUSD/m2) FOR INDUSTRIAL HALLS IN CONSUMER COUNTRIES 1976 FIG 5:31 2 Genomsnittligt pris (USD/m ) för industrihallar i konsu­ mentländer läge, har skisserats i (FIG 5:31). Man kan lägga märke till att: o Sverige är med stor marginal för dvrt på low cost sidan - på grund av att det knappast finns det önskade utbudet. o Sverige är fortfarande för dyrt på medium cost sidan - den normala svenska industrihallen är fortfarande för komplicerad. o Iran har den lägsta kostnadsnivån, Nigeria den högsta, med ungefär det tredubbla priset. 5.3.2 Försäljningsmetoder En rad synpunkter av övergripande karaktär, som följd av jäm­ förelser mellan kompetenta konkurrenter (kapitel 4) och pre­ sumtiva marknader (kapitel 5), har inte redovisats i tidigare sammanfattningar. De avser betydelsen av den strategiska affärsfi losofin för framgången på marknaden och skisseras med hjälp av en kort presentation av tre typiska exempel. .1 USA's distributionssystem Om man vill förstå USA's framgång med export av lättbyggsys­ tem i stål och plåt måste man titta på USA's hemmamarknad. Metallbyggnadssidan har från 1976 till 1977 årligen vuxit med ca 11% i jämförelse med ca 4% för byggnadsindustrin.total t. 150 Förändringen från 1976 till 1977 belyses med siffror från 'Metal Building Manufactures Association' (MBMA), deras med­ lemmar står för ungefär 90% av den totala produktionen (FIG 5:32), (FIG 5:33). FIG 5:32 Försäljningsti11 växt för pre­ fabricerade metal 1 byggnader i USA Fördelning av byggnaders användningsområden framgår ur (FIG 5:34) enligt samma källa. Användning av byggstål och försäljning av prefabrice­ rade metal 1 byggnader i USA INCREASE 1976 1977 % METAL BUIL­ DING STEEL [1000 TO} 904 1004 11 PRE-ENGINEERED METAL BUIL­ DINGS SALES [M1LJ. USD] 707 831 17 USE OF BUILDING STEEL AND SALES OF PRE- ENGINEERED METAL BUILDING SYSTEMS IN USA FIG 5:33 MILL.USD GROWTH OF METAL BUILDING SALES IN USA FIG 5:34 Användningsområden för pre­ fabricerade metall byggnader i USA agr: EQUIPMENT SERVICE 3,2% PRODUCTION 18,6% WAREHOUSING 8,2 % COMMERCIAL GARAGES SERVICE STATIONS 2,4 % TRANSPORTATION 2,6 % OFFICES & BANKS 3,3 % COMMERCIAL WAREHOUSING 14,5% RETAIL STORES 9.8% RECREATION 5,1% OTHER 0,2 % MUNICIPAL SERVICES 2,4% SCHOOLS, CHURCHES, MEDICAL CENTERS 50 % METAL BUILDING SYSTEMS END-USES 151 Vad står bakom den skildrade utvecklingen? Industrin för prefabricerade metall byggnader i USA känneteck­ nas av en klar ansvarsuppdelning mellan en produktionsorien- terad och en marknadsorienterad gren. Tillverkaren svarar för den tekniskt perfekta utformningen av standardsystemen. Beteckningen 'pre-engineering' i stället för 1pre-fabricating' uttrycker, att man definitivt har gått ifrån den tids- och kostnadskrävande 'halv-prefabriceringen'. Rationaliseringen av inköp, produktion och distribution är konsekvent. Standardsystemen är i många fall komplett dato­ riserade. Distributionen sker över så kallade 'dealers' (STRAN förfogar över mer än 600 enbart i USA). Dessa lokala företag har den direkta kundkontakten och övertar turn-keyansvaret från förstudien till inflyttningen. De utför även eventuella an­ passningar av systemet till köparens individuella önskemål med egna planerings- och även utföranderesurser. Arbetssättet är alltså ytterst marknadsbetonat. Båda ansvars­ grupperna är organiserade i aktiva branschorganisationer: o Metal Building Manufactures Association (MBMA) o Metal Building Dealer Association (MBDA) Ett intressant utbyte beträffande aktuella frågeställningar pågår i specialtidskrifter och -utställningar: o Metal Building Review o Metal Building Industry Exposition Detta marknadsbetonade arbetssätt, denna metod att praktiskt och prompt uppfylla kundens önskemål utan att äventyra en rationell produktion, är en styrka, så länge återkopplingen mellan båda grenar är säkerställd. Export av lättbyggnader kräver i viss mån just denna arbets­ metod, eftersom närheten till kunden och avståndet till pro­ duktionskällan är särskilt avgörande. Dessutom tillgodoses önskemål på lokal företagsmedverkan och möjliggörs samarbete och delägande på ett relativt enkelt sätt. Viktigt är härvid distributörens utbildning i fråga om systemets tekniska och organisatoriska möjligheter. Att uppfylla även kravet på lokal tillverkning av delkomponenter till systemet är visserligen möjligt men fordrar en stark central styrning. Olika grader 152 i centralisering är möjliga och kanske en fråga om företagets storlek: o Armco har relativt många dotterbolag som i sin tur samarbetar med lokala partner. o Butler har enstaka centraler på olika kontinenter, som sköter affärerna i sina respektive regioner. o STRAN har övervägande lokalt fördelade samarbetspartner utan mellancentralisering genom anpassning till ak­ tuella marknadskrav. Ett bra exempel på export av lättbyggnader - visserligen i huvudsak på basis av trästommar - utgöres av USA's Mobile Home Industry speciellt på området campbostäder. Generellt kan sägas att den marknadsbetonade inställningen dokumenteras genom de utmärkta marknadsundersökningarna under ledning av US Department of Commerce. .2 UK^s_ij2format;ionsmit_ Storbritanniens lättbyggföretag har visat sig vara mycket konkurrenskraftiga och är representerade på många marknader. Finns det några överordnade särdrag utöver de vanliga kri­ terierna som pris, teknik etc som bidrar till denna framgång? Företagen har i princip tagit tillvara common-wealth-tidens erfarenheter att bygga upp och underhålla ett världsomspännan­ de informationsnät. Medarbetare och samarbetspartner med vana av respektive marknaders förhållanden i fråga om bygg- tradition, byråkrati, klimat etc har vunnits. Marknaderna ses snarare som kulturel!t-klimatiskt enhetliga grupper av länder än som enskilda nationer. Ett exempel är Mellanöstern (LIT 60). Samarbetet mellan olika engelska företag i utlandet är tra­ ditionellt gott. Speciellt samverkan mellan arkitekter och byggkonsulter å ena sidan och byggentreprenörs- och verkstads­ företag å andra sidan är utpräglad. Den engelska konsulten är en självständig rådgivare till utländska beställare och har lyckats etablera kontakten i rätt tid. Industriföretag och konsulter i Storbritannien intar idag en utomordentligt viktig roll vid internationella upphandlingar. De föredrar att välja material och utrustningar på hemma­ marknaden. Vana vid upphandlingar av engelska produkter följs även av många utländska konsulter. Allt fler utländska före- 153 tag har därför bestämt sig för en representant i Storbritanni­ en. Samarbetet mellan engelska konsulter och industriföretag be­ lyses i (LIT 90). Speciellt konsulternas arbetsmetod och fram­ gång på exportmarknaden, uppdelad på olika industribranscher och byggnadstyper åskådliggör den världsomfattande aktiviteten baserad på lokalkonnedom. Den engelska konsulten är en intres­ sant partner både för den utländska beställaren och för den inhemska leverantören. Denna konsultinsats har sin tyngdpunkt i Mellanöstern och Afrika. Det belyses med data i (LIT 90), (FIG 5:35). TOTAL VALUE OF WORK AT HAND 1000 MILL GBP 1963 64 65 66 67 68 69 70 71 75 76 77 DISTRIBUTION AS TO GEOGRAPHY DISTRIBUTION AS TO BUILDING ACTIVITY EXTENT OF UK CONSULTANT ENGINEERS OVERSEAS ACTIVITIES JAN 1978 FIG 5:35 Dessutom ägnar sig industriföretagen själva alltmer åt en in- Omfång av utlandsverksam- tensiv konsultverksamhet på sina specialområden, heten av konsulter i Stor­ britannien .3 £a£a£S_fj2£n2ier£n9S£aJ = THERMAL TRANSMITTANCE W/m2 T = TEMPERATURE DIFF. d = DEPTH X = THERMAL CONDUCTIVITY w/mfc TIME £ = SPECIFIC GRAVITY THERMAL CAPACITY SPECIFIC THERMAL 'TRANSMITTANCE AS A FUNCTION OF TIME V___________________________________ _____________ _____________________________ J Den tid som åtgår innan stationära förhållanden inträffar varierar mellan olika material enligt formeln där tQ g är den tid i timmar som åtgår innan 90% av stationärt värmeflöde tränger ut ur materialet, övriga beteckningar för­ klaras i (FIG 6:3).1 nedanstående tabell redovisas tn 0 för betong och mineralull (24 kg/m ) vid olika tjocklekar. 172 C-------------- E ■ 'A THERMAL TRANSMITTANCE W rn^c 150 CONCRETE 50 MINERAL WOOL [MIN. WOOL THERMAL TRANSMITTANCE THROUGH DIFFERENT CONSTRUCTIONS AS A FUNCTION OF TIME V_______ _____________ ;______ ,______________J FIG 6:4 Tidsberoende värmeflöde ge­ nom olika konstruktioner ACC. THERMAL TRANSMITT. Wh/m2«c 150 CONCRETE MT i ___ 50 “minera LWaOL / 150 * MINERALWOOL ACCUMULATED THERMAL TRANSMITTANCE THROUGH DIFFERENT CONSTRUCTIONS FIG 6:5 50 mm Tjockl 100 mm ek 150 mm 200 mm Betong 0,25 h 1,0 h 2,3 h 4,1 h Mineral ul 1 0,09 h 0,38 h 0,87 h 1,5 h Tabellen visar tydliga fördelar för betongen vad gäller vär­ mens inträngande, men om hänsyn även tages till skillnader i värmemotstånd erhålles en mer rättvisande bild. I (FIG 6:3) visas värmegenomgångens variation med tiden vid en plötslig förändring av temperaturen på utsidan. (FIG 6:4) I denna figur har även hänsyn tagits till det inre övergångs- motståndet för att betongkonstruktionen ej skall få ett orea­ listiskt lågt värmemotstånd. Betydelsen av en väl isolerad konstruktion framgår tydligt, speciellt som den stora värme­ genomgången genom betongkonstruktionen efter en tid medför höga temperaturer på den inre ytan. Av stort intresse är förutom värmegenomgångens variation med tiden även den ackumulerade värmeinträngningen. I (FIG 6:5) visas den totalt inträngda värmen genom konstruktionen vid olika tidpunkter under samma förutsättningar som i (FIG 6:4) För att ovanstående jämförelser skall vara relevanta måste en betydande del av värmeinläckningen ske genom de isolerade delarna av vägg- eller takkonstruktionerna. Därför måste kon­ struktionerna utformas och utföras med hänsyn till detta och speciellt bör följande punkter beaktas o Byggnader utformas med relativt liten fönsterarea. o Fönster skall skärmas för att hindra direkt sol in­ strålning. o Risken för värmebyggor i isoleringen måste beaktas. o Isoleringen måste skyddas med vindskydd speciellt vid ventilerade luftspalter för att förhindra genombiås- ning och anblåsning. o Isoleringsarbetet måste utföras omsorgsfullt så att spalter och springor ej uppstår. Ackumulerat värmeflode genom 0 olika konstruktioner Ytskickt som utsättes för direkt solstrålning bör om möjligt ventileras på baksidan. 173 Redan dessa begränsade betraktelser om lättbyggnaders prestan­ da med hänsyn till värmelast visar lättbyggteknikens goda framtidsmöjligheter på byggnadsfysikens område. Tillhörande totalekonomiska betraktelser med hänsyn till bygg- och drifts­ kostnader speciellt i samband med inomhusklimatisering kommer att bli lönande föremål för en bred forskning och utveckling och kräver ett djupgående samarbete mellan byggkonsulter och VVS-företag. 6.1.2 Byggnader i hall form I enlighet med ovan skisserade prioritering av två domineran­ de byggnadstyper i hall form har dels en enkel förrådsbyggnad och dels en universiell hallbyggnad utvalts för närmare be­ traktelser. På basis av en enkel kravkatalog har några resul­ terande byggnadstekniska utvecklingslinjer diskuterats. Här­ vid har inte målsättningen varit att presentera färdigut­ vecklade lösningar, utan att demonstrera ett möjligt arbets­ sätt i anslutning till några framkomna insikter. . 1 Enke 1 t_förråci -1 Definition -2 Krav och förutsättningar -3 Konstruktionssystem -4 Tak- och väggkonstruktion -5 Sammanfattning -1 Definition Enkla förråd definieras som enkla byggnader med fria spänn­ vidder 4 - 20 m och höjder 2,5 -5m. Som arbetshypotes har förutsatts att byggnaden utförs med bärande ytelement av tunnplåt utan egentlig stomkonstruktion. Byggnader med stomkonstruktion behandlas under rubriken 'Uni­ versal hal 1 '. Varför det kan vara lämpligt att bygga enkla förråd i tropiker­ na med ytelement av tunnplåt, när detta inte görs i någon större omfattning i Sverige kan kanske förklaras om de bygg­ nadstekni ska skillnaderna kommenteras. 174 o Den största skilInaden ur byggnadsteknisk synpunkt är klimatet. I tropikernas varma klimat kan "värmebryggor" i motsats till köldbryggor enklare accepteras. Detta medför, att detaljlösningar och knutpunkter kan ut­ föras enklare, då genomgående stål i konstruktionen kan tillåtas. o Konstruktionslösningar av exempelvis typ 1 veckade konstruktioner' ger vid flera fack upphov till snöfickor med stora extra laster, om de skulle byggas i Sverige. I länder utan snö kan denna konstruktionsutformning vara konkurrenskraftig. o I vissa tropiska länder föreligger jordbävningsrisk. Konstruktioner i tunnplåtselement bör kunna utföras mycket "sega", vilket skulle vara en fördel ur jord- bävningssynpunkt. Enklaste varianten på enkla förrådet som endast skall fungera som klimatskydd utan krav på innertemperatur har kallats no11- variant. Genom påbyggnad av noll-varianten skall ökade krav beträffan­ de temperaturklimat, ljudklimat, estetik mm kunna uppfyllas. -2 Krav_och_förutsättningar Nedan redovisade krav och förutsättningar har antagits som styrande vid utformningen av lämpliga konstruktioner för enkla förråd : Material: Svenskt material Hög förädlingsgrad Möjlighet til1 varierande kval itetsklasser beträffande materialets ytskikt Delsystem: Prefab grundelement typ grundplattor, socklar skall kunna levereras till det enkla förrådet Konstruktion: Ytbärverk av tunnplåt har förutsatts. Sättningar i grundkonstruktion skall ej ge upphov till extra påkänningar i konstruktionen 175 Inspänning till grundkonstruktion bör undvikas För att erhålla vattenavrinning på oisolerade trapetsprofilerade plåttak bör plåten orien­ teras i takfallets riktning Flexibilitet: Hål för portar, fönster, takluckor o dyl skall kunna utföras med enkla standarddetaljer för framtida förändringar Tillverkning: Allt komplicerat arbete med det enkla förrådet skall utföras på verkstad. Serieeffekter eftersträvas. Transport: Allt material skall kunna levereras från Sverige till byggplatsen i 40-fots container Låg transportvikt eftersträvas Liten transportvolym eftersträvas Montage : Montage skall kunna utföras med okvalificerad arbetskraft Särskild stabilisering under montageskede und­ viks för att slippa hemtransport av montage­ material Förrådet skall om möjligt utföras tolerans- okänsligt Montageförband utföres med skruv, eventuellt självgängande Variabilitet: Lösningar som medger ökning av standard och kvalitet i efterhand bör eftersträvas. 3 Konstruktionssystem_ Nedan redovisas förslag till konstruktionssystem för en enkel förrådsbyggnad med bärande element av tunnplåt. Redovisningen har utförts i form av idéskisser som kommente-- ras med för och nackdelar för de olika systemen. Även lämp­ liga spännviddsområden för de olika systemen har uppskattats. 176 Konstruktionssystem: A. Ledad konstruktion med stabilisering genom skivverkan B. Ramsystem C. Treledsbåge med dragband D. Båge E. 'Veckade konstruktioner' A. Ledad konstruktion med stabilisering genom skivverkan Idéskiss se (FIG 6:6) o För stabilitet erfordras skivverkan i tak och väggar vilket begränsar öppningar i tak och väggar. o öppningar typ fönster och dörrar medför avväxlingar för att lämna laster till angränsande bärande ytelement o Större öppningar för exempelvis portar ger lastkon­ centrationer som fordrar att stålprofiler nyttjas för lastupptagning. o Stor flexibilitet beträffande byggnadens taklutning och taköverhäng för att erhålla skugga på väggar. B. Ramsystem Idéskiss se (FIG 6:7) o För stabilitet längs byggnad erfordras skivverkan i tak och längsväggar, vilket begränsar öppningen i dessa ytor o När skivverkan i taket utnyttjas för vindkrafter mot gavel ger böjmomentet i skivans plan upphov till nor­ malkrafter i kantbalkarna. Vid brutna tak med taknock erhålls en omlänkningskraft i kantbalkarna som måste beaktas genom spediell konstruktion i gaveln o öppningar i anslutning till momenthörn är svårlöst ur statisk synpunkt o Treledsramen har enklare förband i taknock än tvåleds- ramen, som måste utföras momentstyv. Däremot har ram­ hörnet vid takfot större moment vid treledsramen. 177 FIG: 6:6 Bmax' 6 - 10 M F0R TRP 10°-200 SYSTEM SECTION TYPE I SECTION TYPE E ALT, 1 I TRP-PANEL 1 SECTION ROOF 2 SECTION WALL ALT. 2 I TRP-PANEL HEAT INSULATION ALUMINIUM FOIL TRP-PANEL ilLLlllLLlLl 1 SECTION ROOF TRP-PANEL HEAT INSULATION ALUMINIUM FOIL TRP-PANEL 2 SECTION WALL imnnnïïïïj A. FLAT PANEL SYSTEM 2J-R104 178 FIG. 6:7 ALT 1 1 SECTION ROOF 2 SECTION WALL ALT 2 'l' ________ TRP-PANEL HEAT INSULATION ALUMINIUM FOIL 1 SECTION ROOF TRP-PANEL HEAT INSULATION ALUMINIUM FOIL WALL GIRT TRP-PANEL 2 SECTION WALL V B. RIGID FRAME SYSTEM 179 C. Treledsbåge med dragband Idéskiss se (FIG 6:8) o För stabilitet erfordras skivverkan i tak och väggar vilket begränsar öppningar i dessa ytor o När skivverkan utnyttjas för vindkrafter mot gavel ger böjmomentet i skivans plan upphov till normalkrafter i kantbalkarna. Vid brutna tak med taknock erhålls en omlänkningskraft i kantbalkarna som måste beaktas genom speciell konstruktion i gaveln o Stabilisering under montageskedet kan innebära problem o Lastkoncentrationer från dragband kan ge upphov till infästningsproblem D. Båge Idéskiss se (FIG 6:9) o Exempel på konstruktion enligt typ I finns utförda med pelarstomme och spännvidd ~8 m och radier 7 m. Lösningen erfordrar dragband för att uppta horisontal­ krafterna, vilket medför lastkoncentrationer och even­ tuellt infästningsproblem vid ytbärverk av tunnplåt i väggar o Stabilitet för typ I erhålls genom skivverkan i tak och samtliga väggar. För typ II behövs inte gavlarna för stabilitet o För att erhålla bågformen i trapetsprofilerade plåten erfordras valsutrustning o Bågformen erfordrar stor transportvolym. Exempel: typ II med B = 20 m. Bågen kan byggas upp av 3 st plåtar med längden ca 11 m och pilhöjden 1,5 m 180 FIG. 6:8 JA- bm«v"13-18m FOR TRP 100-200 SYSTEM ALT 1 I 1 SECTION ROOF 2 SECTION WALL P 3 L SECTION TYPE I m ALT. 2 I 1 SECTION ROOF _ TRP-PANEL heat INSULATION ALUMINIUM FOIL 2 SECTION WALL I C ARCH WITH THREE HINCHES AND ANCHOR TIE BAR 181 FIG. 6:9 ALT, 1 4 1 SECTION ROOF 2 SECTION WALL ALT. 2 4 HFAT INFUI ATIflU » ALUMINIUM FOIL 1 SECTION ROOF 2 SECTION WALL D, ARCH SYSTEM J 182 E. 'Veckade konstruktioner' Idéskiss se (FIG 6:10) o Systemet bygger på att takplåten med stålprofiler i nock och takfot fungerar som "balkar" som spänner mellan gavlar. "Balkarnas" liv utgörs av den trapets- profilerade plåten och flänsarna av stålprofilerna. I gavlarna erfordras dragband för att uppta horisontal - krafter 0 Stabilitet erhålles genom skivverkan i tak och väggar. För vindkrafter mot gavel erfordras speciell konstruk­ tion för att uppta omlänkningskraft i taknock -4 Tak- och väggkonstruktion För det enkla förrådet utgörs tak- och väggkonstruktioner i nol 1-varianten av den statiskt erforderliga bärande trapets- plåten. En kvalitetsökning ur klimatsynpunkt erhålls om en dubbel kon­ struktion utförs, där det yttre skiktet skuggar det inre skik­ tet och utrymmet mellan skikten luftas. Detta kan utföras genom att ytterligare plåtskikt fästs till den trapetspro- filerade stommen så att luftkanaler erhålls. Den extra styv­ het som dubbla plåtelement ger kan även statiskt utnyttjas för vissa konstruktionselement. Ytterligare kvalitetsökningar ur klimatsynpunkt kan erhållas med en reflekterande aluminiumfolie och mineralullsisolering 1 det luftade utrymmet. Det utvändiga ytskiktet kan ges olika kval itetsklasser ur korrosionssynpunkt exempelvis från obehandlad galvaniserad stålplåt respektive aluminiumplåt till högvärdig målning allt­ efter den omgivande luftens korrosivitet. Dock skall hög sol- reflektionskoefficient eftersträvas för ytskiktet. -5 Sammanfattning Av ovan skisserade tunnplåtssystem syns typ A med plana skiv- element vara det enklaste att lösa ur teknisk synpunkt. Sys­ temet har dock ett mera begränsat spännviddsområde än övriga system. 183 FIG. 6:10 4 SYSTEM SECTION TRP-PANEL HEAT INSULATION ALUMINIUM FOIL TRP-PANEL 1 SECTION ROOF TRP-PANEL HEAT INSULATION ALUMINIUM FOIL TRP-PANEL 2 SECTION WALL 184 Av de övriga konstruktionssystemen bedöms treledsbågen med dragband ha goda förutsättningar för en relativt snabb ut­ veckling. Problemet består i att lösa knutpunktsdetaljer, som uppfyller både de statiska och ekonomiska kraven. För att ge en uppfattning om transportvolymen för ett enkelt 2isolerat förråd har uppskattats, att ca 750 m förråd inkl. väggar med 4 m:s höjd enligt typ A kan levereras i en 40-fots container. .2 Universal hal 1 -1 Definition -2 Krav och förutsättningar -3 Stomme -4 Tak -5 Väggar -6 Sammanfattning -1 Definition Universalhallen definieras som en industribyggnad med stomme av stål och med väggar och tak av i huvudsak tunnplåtsproduk- ter. Max. fri spännvidd har antagits <40 m. Fri höjd<10 m. Hallen skall kunna utföras i olika kvalitetsklasser. Den enklaste varianten har kallats nol1-variant. Genom påbyggnad av nol1-varianten skall ökade krav beträffande kvalitet t ex klimat, ljud mm kunna uppfyllas. -2 Krav_och_förutsättningar Nedan redovisade krav och förutsättningar har antagits som styrande vid utformningen av lämpliga konstruktioner för universalhallen. Material : Svenskt material Hög förädlingsgrad Delsystem: Prefab grundelement typ grundplattor, socklar skall kunna levereras till universalhallen. Mindre traverser och telfrar skall kunna ingå i systemet. 185 Konstruktion : Flexibilitet: Tillverkning: Transport: Montage : Sättningar i grundkonstruktion skall ej ge upphov till extra påkänningar i stomme. Inspänning till grundkonstruktion bör undvikas Om samma stomme skall kunna användas för olika kvalitetsklasser innebär detta att taklutningen för oisolerad profilerad plåt är bestämmande (1/7 = 8°) För att erhålla vattenavrinning på oisolerade trapetsprofilerade plåttak måste plåten orien­ teras i takfallets riktning Hål för portar, fönster, takluckor o dyl skall kunna utföras med enkla standarddetaljer för framtida förändringar Gavlar utföres lika inre stommar vilket med­ för möjlighet till utbyggnad Allt komplicerat arbete med universalhallen skall utföras på verkstad Serieeffekter eftersträvas Utstickande knap o dyl bör undvikas ur trans­ portsynpunkt. Infästning av exempelvis åsar och väggreglar av tunnplåt bör utföras med själv- gängande skruv som förborras på montageplatsen. Detta medför både variantbegränsning och tole­ ransokänslighet Universalhallen skall kunna levereras från Sverige till byggplatsen i 40-fots container Låg transportvikt eftersträvas Liten transportvolym eftersträvas Montage skall kunna utföras med okvalificerad arbetskraft Särskild stabilisering under montageskedet und­ viks för att slippa hemtransport av montage­ material 24-R104 186 Universal hall en skall om möjligt utföras toleransokänslig Montageförband utföres med skruvar Underhåll: Underhållsvänlig konstruktion eftersträvas Variabilitet: Lösningar som medger ökning av standard och kvalitet i efterhand bör eftersträvas -3 Stomme Nedan redovisas olika konstruktionssystem A-F för stommar till universal hallen (FIG 6:11) med kommentarer hur stommarna upp­ fyller antagna krav och förutsättningar. För att belysa skillnaderna mellan de olika stonisystemen har en jämförelse av stålvikterna för ett fack utförts. (FIG 6:12) 187 A. FIG 6:11 Inspända pelare STRUCTURAL SYSTEMS FOR UNIVERSAL INDUSTRIAL BUILDING Inspärrning i grund­ konstruktion ej önsk­ värd . Taklutning 1/7 ger ingen ekonomi i svet­ sade sadelbalkar. Fack­ verk ej 1 i ka känsligt. Taklutning 1/7 ger max spännvidd 25 m för att ett färdigtillverkat fackverk skall få transporthöjden 2,4 m. B. Ledade pelare med stab.förband .1 Punkterna A.1-A.6 gäller .2 Detta system bör utföras tillsammans med skivver­ kan i takplåten C. Ledat infästad ram .1 Horisontalförskjutningar ger extra påkänningar i stomme. .2 Montageskarvar komplice­ rade på grund av moment. D. Inspänd ram .1 Punkterna C.1-C.3 gäller .2 Sättningar i grund ger upphov till extra på­ känningar i stomme. E. Treledsram .1 Ramhörn bör utföras på verkstad. Bultskarv för­ bereds i ramhörn på verk­ stad. F. Treledsbåge med dragband .1 Lyftkrafter på grund av vind gör konstruktionen statiskt underbestämd .2 Komplicerat montage på grund av sidostabi1 i tet .5 .4 .6 .3 .3 .3 .2 .3 .4 Fackverk bör tätsvetsas ur rostskyddssynpunkt. Fackverksbalken skall delas upp i 12 m läng­ der som skarvas med bult på arbetsplatsen. Fackverk något besvär­ liga ur underhåll ssyn­ punkt. Systemet erfordrar sär­ skild stabilisering un­ der montageskedet Ramhörn bör utföras på verkstad. Bultskarv förbereds i ramhörn på verkstad. Inspänning i grundkon­ struktion ej önskvärd. Montageskarv i nock enk­ lare än för ram C och D på grund av noll-moment. Detta system bör utföras tillsammans med skivver­ kan i takplåten. Funge­ rar ej med asbestcement- skivor. Om fackverk väljs som horisontella element i treledsbågen gäller punk­ terna A.4-A.6 188 Jämfönel _se__av. niajtejrial_v iJ<* 1 2t£r_for_oJ_iJia_s tomSZsieül FIG 6:12 2.750 2.450 2.240 2.330 2.460 2.150 COMPARISON OF STEEL WEIGHT OF DIFFERENT STRUCTURAL BUILDING MODULES (KG/UNIT) EAVE HIGHT 6 m , SPAN 20 m A. Inspanda pelare Ramvikt 2.750 kg/st 1 ) B. Ledade pelare med stab, vindförband Ramvikt 2.450 kg/st 2) C. Ledat infästad ram Ramvikt 2.240 kg/st D. Inspänd ram Ramvikt 2.330 kg/st 1 ) E. Treledsram Ramvikt 2.460 kg/st F. Treledsbåge med dragband Ramvikt 2.150 kg/st 2) 1) Inspänning i fundament fördyrar grundkonstruktion 2) Tillkommer vikt för stabiliserande förband (skivverkan, alt. takfackverk och stab.förband). Förutsättningar: samma vindlast spännv.id 20, höjd 6 viktangivelse per ramenhet utan åsar och längsstabilisering. 189 .4 Tak Allmänt För att kunna standardisera stomkonstruktionerna och därmed erhålla upprepningseffekt vid till verkning och montage av dessa har målsättningen för takkonstruktionsuppbyggnad varit att från en "noll-variant" kunna bygga på denna till olika kval i - tetsklasser. Detta skall helst kunna ske vid två olika tidpunkter för att tillgodose de båda kraven, flexibilitet och variabilitet. Den ena är att kvalitetsklassen bestäms före byggandet vilket är det vanligaste och den andra är att kunna förändra kvali- tetsklassen på befintlig byggnad i efterhand. "Nol1-varianten" har i redovisningen antagits vara en enkel trapetsprofil erad stål- eller aluminiumplåt som spänner i tak­ fallets riktning för att erhålla vattenavrinning. Denna kon­ struktion medför normalt ett åssystem som takplåten vilar på. Takkonstruktionerna typ 2 och 3 redovisar ökade kvalitets- klasser med hänsyn till klimatiska förhållanden inomhus. För att förbättra takkonstruktionen kontra takalt. 1 och er­ hålla lägre inomhustemperatur kan taket utföras som en dubbel- konstruktion med kraftig luftning mellan skikten. Det yttre skiktet skall då fungera som ett skuggande material och ha ett ytskikt som ger stor sol reflekterande aluminiumfolie och värmeisoleringsmaterial. Isoleringsmaterialet sänker inner­ takytans temperatur. Skillnaden mellan takytans och innerluftens temperatur bör helst vara mindre än 5°C för att strålningen inte skall kännas obehaglig. Åsar o Lämpliga åstyper: Valsprofil : Tunnplåt: IPN, UNP C-balkar, Z-balkar, Hatt-balkar fe 190 o Vals- och tunnplåtsprofiler är ur ekonomisk synpunkt tämligen likvärdiga vid användning i Sverige. Transport och montage med fästelement typ självgängande skruv kan ge vissa fördelar för tunnplåtsåsar. o Stora taklutningar medför att takåsarna av egenvikt böjer ut i sidled. För att rikta åsarna före takmon­ tage kan rundjärnsstagning erfordras. o Transportvolymen är minst för hattbalkar, som kan staplas i varandra. Samma gäller i viss mån även för Z-balkar. o Kraftkomposanten parallellt med takfallet upptas lämp­ ligen genom att ytbeklädnaden på vardera sidan om tak- nock sammanbinds i nockåsar. Vid skivmaterial utan skivverkan och vid ensidig taklutning erfordras rund­ järnsstagni ng i tredjedel spunkterna. o Fältvidden begränsas vid tunnplåtsåsar till 10,0 m p g a transportlängden. Fältvidden begränsas vid åsar av valsprofil till 9,3 m vid system Gerber och 10,6 m vid kopplat system p g a transportlängden. o Asar av valsprofil kan förenkla stabiliseringen vid montage av angränsande ramar. Tunnplåtsåsar skarvas om- lott över ramarna vilket försvårar stagningen av de angränsande ramarna. jStabjnji^seiHng Ü°r Jl0£isontcnj'i möjlighet att samarbeta med tredje företag De olika dotterföretagen sköter sina egna affärer ofta mycket självständigt. Detta är bra så länge produkterna kan försäljas utan omfattande komplement. Kompletta byggnadssystem - sär­ skilt i ramen av turn-key-projekt tillsammmans med utrust­ ningar och processer - kräver emellertid omfattande koordi­ nerade insatser. Den nuvarande organisationen försvårar ofta ett effektivt utnyttjande av erforderliga resurser inom kon­ cernen. Samordning och styrning av ett komplext byggsystem kan endast förverkligas genom ett ansvarsmässigt klart definierat företag med övergripande befogenheter. Dessa tankegångar gäller inte bara för lättbyggsystem i för­ hållande till konventionella byggnadskonstruktioner. Även för koncernen som helhet är det högst betydelsefullt att för­ foga över ett samordande företag som ägnar sig åt försäljning av koncernens kombinerade produkter, och har tillgång till koncernens samlade tekniska och ekonomiska resurser. Med tanke på den tidigare skisserade teknologispiralen (FIG 6:19) tillhör ovannämnda verksamhet gren IV 'Högteknologiska system och kompletta anläggningar'. Det är här lättbyggföretaget mås­ te förankras på ett komplett sätt. Den starkt automatiserade produktionen av själva 'pre-engineered building system' sker 1 komponentgren II. Särskilt för Sverige gäller att män inte 209 längre har råd med prefabri kati.onen i korta serier. . 2 Bransch'företaget En alternativ organisation för export av svenska lättbygg­ system kan åstadkommas genom samarbete mellan olika lättbygg­ företag. För att få tillräcklig slagkraft måste samverkan med all sannolikhet ske i ett gemensamt ägt företag med betydande handlingsfullmakt i fråga om exportaffärer. Ett samgåede på utlandsmarknaden medför inte en omedelbar förändring i kon­ kurrensen på hemmamarknaden, där de befintliga företagen kan agera självständigt även i fortsättningen (FIG 6:20) FIG 6:20 Branschföretag : Konkurrens på hemmamarknad, samgående på utlandsmarknad En lyckad satsning på ett gemensamt exportföretag kommer emellertid så småningom att påverka företagens situation på hemmamarknaden och därmed också den övriga lättbyggindustrins konkurrenssituation. Branschföretaget tillåter i jämförelse till komcernföretaget antagligen en större mångfald av företag - men säkerligen en längre övergångsperiod - med en mera ut­ präglad specialisering på olika byggnadstyper och spridning på olika geografiska områden. Ett gemensamt ägt företag möjliggör för de relativt små svenska lättbyggföretagen att konkurrera på utlandsmarknaden genom rationalisering av insatser i fråga om 27-R104 FOREIGN MARKETSJOINT EXPORT COMPANYCOMPETING COMPANIESDOMESTIC MARKET JOINT SWEDISH EXPORT LIGHTWEIGHT BUILDING COMPANY COMPETITION ON DOMESTIC AND COOPERATION ON FOREIGN MARKETS 210 forskning och utveckling marknadsundersökning och -bearbetning administration och information externt samarbete och inköp projektering och byggledning transport och montage uppföljning och service Enligt en undersökning av industridepartementet (LIT 119) beträffande samarbete emellan industriföretag uppvisar före­ tag med följande kännetecken en ökad tendens till samarbete: o mindre koncernstorlek o stor beslutsdecentralisering o låga FoU-kostnader o låg diversifieringsgrad Mycket stora koncerner är ofta starkt bundna i sin koncern­ politik beträffande marknadsföring, utveckling etc. Samarbete kräver flexibilitet och delegerad beslutsrätt varför en stark centralisering av beslutfattandet hos partnerföretagen är hindrande. Stora utvecklingsinsatser medför att företaget gärna vill utnyttja resultatet själv och är rädda för FoU-läckage. En hög diversifiering möjliggör för företaget att täcka fler marknadsgrenar och minskar behovet av ett kompletterande sortiment. Branschföretagets effektivitet är beroende på partnerföreta­ gens förmåga att satsa på samarbetet. Oklarhet i avtalet resulterar i störande problem under det praktiska arbetet och leder till o tveksamhet att satsa på en gemensam utlandsverksamhet o oförmåga att forma en slagkraftig och särpräglad firma- profi 1 o obalans i partnerföretagens bidrag o ohederligeht vid rekrytering av personal o oklarhet i administrativa regler på alla nivåer 211 6.2.2 Extern organisation Utformningen av både koncernföretaget och branschföretaget kan inte vara komplett i förhållande till möjliga turn-key- beställningars omfång. Detta är varken nödvändigt eller önsk­ värt. Ty samarbete med både lokala och internationella partner är i många fall en förutsättning för att få beställningar . 1 Farsta ^ama£b£tspart.n£r Som motiv för ett fast och lokalt samarbete kan nämnas enligt (LIT 119) o ekonomiska och politiska motiv (exv bestämmelser beträffande skatt, bidrag, delägande) o tekniska motiv (exv resursköp, resursutnyttjande, vertikal integration) o finansiella motiv (exv finansieringsresurser, kreditvärdighet) Utöver de i avsnitt 6.2.1 i fråga om ett internt svenskt sam­ arbete nämnda möjliga problemen kan i ett samarbete med ut­ ländska partner uppstå en rad ytterligare problem som kan bero bl a på marknadslandets: o utrikespolitik o lagstfftning o industripolitik o nationalism o kultur Agenter med utmärkta förbindelser kan under speciella för­ hållanden förmedla intressanta uppdrag. Mellanhändernas pris­ höjande effekt bekämpas speciellt från statsmakterna i några oljeländer. Agenters verksamhet har i Saudi Arabien exv allt mer begränsats. Långsiktigt sett blir ett samarbete med till­ verkande företag allt viktigare. De intressanta målgrupperna för denna komplettering är: o byggnadsentreprenörer o komponenttillverkare o processleverantörer 212 Bland byggnadsentreprenörerna är det framför allt de före­ tag med en bred marknadsförankring som är intressanta och som i sin tur önskar komplettera sitt sortiment. Det finns knappast konkurrenskonflikter i förhållande till en bygg­ entreprenör. Företagen är viktiga ur samhällets syn med avseende på sysselsättning och regionalpolitik och har of­ ta en real ti vt tidig kännedom om nya projekt. Även om man samarbetar i form av joint-venture måste man räkna med att själv vara den drivande kraften i hela kedjan av aktivi­ teter från marknadsföring till slutlig service. Bland komponentti11verkare kan både inhemska och utländska företag med en god lokal marknadsförankring vara tänkbara partner, vilka i praktiken kommer att användas som priori­ terade underleverantörer. Dessa företag är viktiga för lo­ kal sysselsättning och stödjer landets industrialiserings- strävanden. En intressant variant ur svensk synvinkel vore att själv påbörja en tillverkning av en delkomponent på mark­ naden. Härvid kan av ovan nämnda skäl även staten komma i fråga som delägare. Om placeringen av företaget väljs rätt kan export av komponenter till egna eller främmande projekt i grannländer vara en ytterligare fördel. Bland processleverantörerna är de stora internationellt verksamma svenska företagen, som nämndes i avsnitt 5.3, en naturlig målgrupp. En viktig uppgift vore att inlednings­ vis kartlägga dessa företags speciella kvalitets-, behovs- och prisramar. Man måste vidare undersöka möjligheterna till samarbete projektvis eller även regionsvis med hänsyn till byggnadssystemets karaktär som underleverans. En snarare indirekt hjälp vid förstudier, genomförande och uppföljning av projekt kan ges av företag specialiserade på o montage o service o konsulting Bland montageföretag som är vana vid de lokala förhållandena beträffande särskilt maskiner och personal är speciellt de internationella företag intressanta som har goda kontakter till personalförmedlingar med tidig kännedom om planerade projekt. Bland serviceföretag erbjuds exv driftmaterial, underhåll, 213 reparation, städning etc, som på dessa marknader kan vara intressanta anbudskomplement, speciellt i samband med total­ åtaganden även efter driftstart. Bland konsultföretag erbjuds möjligheter av arkitekter, råd­ givande ingenjörer och projektledare vars roll i dessa sam­ manhang ofta underskattats här i landet. Skildringen om Stor­ britanniens samarbetssystem har klargjort vilken stor betydel­ se dessa företag kan uppnå i samband med utlandsaffärer. För­ utsättningen härför är att konsulten intar en självständig och kraftfull position i direkt kontakt med utlänska bestäl­ lare. I jämförelse med några konkurrentländer har svenska konsulter inte lyckats med att placera sig i de positioner som här är av intresse. Detta beror å ena sidan på konsulterna själva, som delvis har insett misstaget och nu försöker komma igen. Â andra sidan har svenska entreprenörer inte insett den stora fördelen som kan ligga i en på utlandsmarknaden etab­ lerad konsult. Man har intrycket att denna insikt börjar växa fram. På detta område behövs stora insatser av konsultbranschen. Det är en svår väg att etablera sig som utlandskonsult. Men svenska konsulter kan knappast undvika denna satsning. Det är ett viktigt steg även till förmån för industrin och värt en uppbackning från deras sida. 6.2.3 Exportstrategi Som skisserats tidigare i detta avsnitt är de svenska lätt­ byggföretagens exportstrategi starkt beroende av valet på in­ terna och externa organisationsformer. . 1 Organj sa t. i onsa]_t£rna£i v_ Koncernföretaget betonar med avseende på den interna organisa­ tionen snarare det vertikala samarbetet. Som följd härav har den direkta påverkan på hemmamarknaden inledningsvis en mindre konkurrensbegränsande effekt. Satsningen på utlandsmarknaden är praktiskt taget samtidigt en satsning på hemmamarknaden. Om insatsen lyckas betyder detta för övriga inhemska konkurrenter utan tillgång till utlandsmarknaden antagligen en relativt kännbar konkurrensökning som förhållandevis snabbt kan leda till en omstrukturering i industrin mot färre och större en- 214 heter. Koncernföretaget har normalt bättre förutsättningar att ordna koncernens komponenttillverkning på utlandsmarkna­ den och att vinna samarbetspartner i byggentreprenörs- och processleverantörsleden på grund av större attraktivitet. På längre sikt kan koncernens lättbyggföretag eller åtminstone dess anläggningsföretag till och med upphandla externa pro­ cesser. Teorin om koncerners utveckling till högre teknologisk nivå stödjer denna utveckling. Branschföretaget betonar med avseende på den interna organi­ sationen det horisontella samarbetet. Detta skulle på hemma­ marknaden medföra en konkurrensbegränsande effekt för partner­ företagen och för de övriga företagen antagligen en snabbt minskande konkurrenskraft. Genom att begränsa samgåendet til i utlandsverksamheten kan till en början konkurrenssituationen bibehållas inom landet. Om utlandssatsningen lyckas kommer detta att leda till en sortimentuppdelning bland partner­ företagen även på hemmamarknaden och därmed till en konkurrens­ förbättring för gruppen i förhållande till utomstående företag. Detta kan leda till ett gradvis samgående och konsekvenserna blir en omstrukturering av industrin mot färre och större enheter i likhet med koncernföretaget, men övergångstiden blir förmodligen längre. För branschföretagets igångsättning behövs ett större antal starka personligheter i skilda företag som är villiga att satsa på export. Koncernföretaget kan ska­ pas i princip av en enda eller några enstaka personer. Under vissa förutsättningar kan branschföretaget kanske bättre hjälpa till vid finansiering av mycket stora projekt. .2 Nödvän cl i ghet_ ti_l 1_ handjande Vilka organisationsalternativ eller vilka av många tänkbara varianter som är mest lämpade beror i högsta grad på personer­ na som kommer att forma dem. Det kan till och med tänkas att båda alternativen förverkligas samtidigt. Viktigt är att man verkligen satsar på en ny marknadsorientering, och detta så snabbt som möjligt, överordnad målsättning måste vara att skapa ett lättbyggföretag med kompetens för internationella turn-key-projekt. Dess externa organisation kommer vid båda företagsalternativen att tendera mot ett vertikalt samarbete förankrat på respektive utlandsmarknad. 215 Utöver de ovan skisserade branschorienterade samordnings- alternativen finns ett behov av samordning tvärs över olika närings!ivsgrenar. Det kan tänkas att såväl koncernföretaget som branschföretaget samarbetar med ett försäljningsbolag med ännu bredare basis, exempelvis ett anläggningsföretag, gemensamt ägt av olika industrikoncerner, eller ett svenskt handelshus. Detta perspektiv är av stor betydelse men över­ stiger denna studies ram. 6.3 HANDLINGSLINJE Ett klart definierat handiingsprogram för en möjlig satsning på svenska lättbyggsystem i stål och plåt för export är be­ roende på beslut beträffande: o marknadsval o produktsortiment o organisationsform o personalfrågor o tids- och kostnadsramar För att underlätta för berörda beslutfattare att bedömma innehåll och konsekvenser av sådana beslut betraktar vi här nedan en rad möjliga handlingslinjer. Enligt studiens resultat kan man utgå från att: o attraktiva marknadsområden är framför allt Sverige och Norden Saudi Arabien och grannländer Iran Nigeria Nord- och ostafrikanska länder o starka konkurrenter på utlandsmarknaderna är framför allt USA Storbritannien Västtyskland Frankrike Italien o svenska lättbyggföretag har en rimlig chans att vinna intressanta marknadsandelar o teknisk utveckling måste bedrivas framför allt i tre huvudriktningar: tropikvänliga byggnader för export enkla förråds- och hallbyggnader flexibla byggnader med rumsaddition o organisatorisk utveckling måste framför allt baseras på en koncentration av internt och externt samarbete, det vill säga med hjälp av. 216 koncernföretaget — branschföretaget lokala samarbetspartner — lokal komponent- ti11 verkning Den till förfogande stående beslutfristen är kort och det räcker inte med ett halvhjärtat beslut för att nå framgång. Angivna åtgärder kan vidtas stegvis och enligt följande tidsschema: 6.3.1 Kortfristiga åtgärder 6.3.2 Medel fri stiga åtgärder 6.3.3 Långfristiga åtgärder 6.3.1 Kortfristiga åtgärder Befintliga lättbyggföretag påbörjar dessa arbetsinsatser omedelbart, möjligtvis separat men helst koordinerad. Lätt­ byggföretag med ambition på export måste likväl vidta dessa åtgärder, såvida de ännu inte har vidtagits. Målsättningen är att testa olika tekniska, organisatoriska och marknads- mässiga möjligheter: o Kalkyl med sikte på konkurrenskraftigt pris för: exv enkla förråd, enkla hallar ....... o Beslut att ta ett första steg mot en koncentrering av resurser med sikte på: exv koncernföretag, branschföretag, samordning......... o Urval av ett begränsat antal marknader: exv Saudi Arabien, Iran....... o Urval av ett begränsat antal byggnadstyper: exv plåtförråd, uni versal hall, .... o Undersökning av ett begränsat antal marknadsvillkor: exv beställare, behov, pris,......... 217 o Bearbetning av ett större antal anbudsförfrågningar och samtidigt kontinuerligt införa organisatoriska och tekniska förbättringar : exv tropikdetaljer, finansiering,.... o Utvärdering av upphandiingsresultaten på basis av kon­ takter till beställarna exv kalitetsjämförelser, prisnivå,__ De kortfristiga åtgärderna kan avslutas inom en tidsram av ca 1 år och medför endast mindre extra investeringar för: marknadsundersökningar anbudsbearbetning upphand!ingsuppföljning En uppskattning av tillhörande tids- och resursåtgång åter­ ges i (FIG 6:21) ~ _____________ YEAR ACTIVITY — ---------— ... 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 z RESEARCHING BUILDING CATEGORY MARKET.................................................................................... IMPROVING EXISTING BUILDING SYSTEMS............................................................................................. PARTICIPATING IN TENDER................................................................................................................................. EVALUATING BID RESULTS ................................................................................................................................. EE3 , FORMING LIGHTWEIGHT BUILDING COMPANY......................................................................................... SETTINGUP MEDIUM TERM PROGRAMME.............................................................................................. RESEARCHING BUILDING MARKET............................................................................................................... 3 TESTING LOOSE CO-OPERATION ABROAD................................................................................................. CANVASSING BUILDING CUSTOMER................................................................................................................. CARRYING OUT SAMPLE BUILDINGS............................................................................................................. ESTABLISHING CLOSE CO-OPERATION AT HOME............................................................................... ESTABLISHING CLOSE CO-OPERATION ABROAD.................................................................................. 1=1 FORMING TURN-KEY-PLANT COMPANY.......................................................................................................... SETTING UP LONG-TERM DEVELOPMENT PROGRAMME................................................................. REALIZING SAMPLE PLANTS................................................................................................................................ SHORT-/MEDIUM-/LONGTERM INVESTMENT MILLION SEK ............................................... TIME AND COST ESTIMATION FOR SWEDISH LIGHTWEIGHT B 1 JILDINC DEV CL o t- _JUJ /ENT 12 20 FIG 6:21 Uppskattad tids- och resursåtgång för stegvis handlingslinje. 28-R104 218 6.3.2 Medel fri stiga åtgärder De här nedan skisserade arbetsuppgifterna förutsätter att de kortfristiga åtgärderna indikerar riktigheten av den inslagna vägen. Målsättningen är att ett svenskt samarbete skall leda fram till att lättbyggföretaget erhåller en framskjuten posi­ tion bland internationella konkurrenter : o Utformning av en basorganisation för: exv koncernföretag, branschföretag,....... o Upprättande av program för: exv teknikutveckling, marknadsföring, externt samar­ bete, o Urval av ytterligare marknader och byggnadskategorier exv. Egypten, byggnader med rumsaddition,......... o Undersökning av villkor för ytterligare produkter på ytterligare marknader: exv beställare, behov, pris,......... o Igångsättning av ett projektbundet vertikalt samarbete på hemmamarknaden med hjälp av gemensamma projekt i Sverige exv konsulter, komponenttillverkare,....... o Utveckling av standardsystem för valda byggnadstyper och marknader med avancerade lösningar beträffande: exv flexibilitet, transport, driftekonomi,....... o laångsättning av ett projektbundet vertikalt samarbete på utlandsmarknaden: exv agent, byggnadsentreprenörer, komponenttillverkare o Förbättring av marknadskontakterna med hjälp av ett förstklassigt presentationsmaterial : exv personliga besök, broschyrer, produktutställning,. o Genomförande av eventuellt subventionerade projekt med nyckelfunktion beträffande: exv beställare, industri, region,........... o Utformning av en omfattande hemmaorganisation: exv koncernföretag, branschföretag,....... o Etablering av fast samarbete på hemmamarknaden och utom!ands : exv konsulter, processleverantörer, byggentreprenörer, komponenttillverkare (event, koncernegen)............. 219 De medel fri sti ga åtgärderna kräver säkerligen en tidsram av minst 2 år och medför betydande investeringar för: organisationsförbättringar marknadsundersökningar systemutveckling marknadsbearbetning projektsubventionering Uppskattad tids- och resursåtgång har skisserats i (FIG 6:21). 6.3.3 Långfristiga åtgärder För att säkra de svenska lättbyggföretagens konkurrenskraft i framtiden behövs grundläggande forskning och utveckling i institutioner och industri. Målsättningen är att ge svenska lättbyggnader framöver möjligheter att genom kraftfullt samarbete med övrig industri aktivt bidra till den svenska iiidustrins internationella konkurrenskraft: o Utformning av anläggningsföretag: exv i koncernregi, samarbete av flera koncerner, ........ o Upprättande av slutproduktinriktade forskningsprogram: exv komponentutveckling med hänsyn till processbygg-en- het, .......... o Undersökning av makro-ekonomiska utvecklingslinjer: exv robotstyrda fabriker, miljöskydd, råvaruexploa- tering, energiproblem, Kina som marknad eller kon­ kurrent, ........ o Utveckling av komplexa funktionsenheter: exv integrerad process-byggenhet, klimatiserade stads­ delar, .......... o Deltagande i internationell forskning, offentlighet: exv internationellt normarbete, facktidningsoffensiv, utställningar, ........ o Genomförande av stora projekt med leveranser från olika svenska och utländska industrier: exv lätta och tunga byggkomponenter, svenska, tyska och engelska processutrustningar............ De långfristiga åtgärderna kräver stora finansiella insatser och behöver pågå kontinuerligt efter att ha kommit upp i själv­ bärande nivå. 220 Sammanfattningsvis poängteras igen att utvecklingsinsatsen måste omfatta byggsystemet i sin helhet, dvs såväl konstruk­ tions- som produktions- och avsättningsgrenen. Härvid måste den materialorienterade tekniska utvecklingen och den mark- nadsorienterade organisatoriska utvecklingen ta hänsyn till både funktionella och ekonomiska aspekter (FIG 6:22). Samman­ hanget åskådliggörs i (APP 6:3). FIG 6:22 Basschema för teknisk och organisatorisk utveckling av lättbygg­ system. BASIC SCHEME FOR TECHNICAL AND ORGANISATIONAL DEVELOPMENT OF LIGHTWEIGHT BUILDING SYSTEMS WITH REGARD TO PRODUCT PERFORMANCE AND BUSINESS ECONOMY Det övergripande syftet är att visa den hårt pressade stålbygg- nadsbranschen en möjlig framtidsutveckling. Denna rekommenda­ tion verkar vara blygsam i skala men har i själva verket exempla risk karaktär. I klartext betyder förslaget att det är tvek­ samt att i nuvarande krisbranscher bilda allt större företags­ enheter med statligt engagemang och satsa väldiga belopp på deras omstrukturering, om man härvid siktar främst på stordrifts fördelar. Det är inte där det stora problemet sitter. För övrigt vore denna metod lika farlig om man skulle applicera den på just nu framgångsrika branscher. Vissa paralleller tyder på att dessa branscher kunde bli morgondagens krisbranscher. Ett litet land som Sverige måste försöka att nå marknadsnischer med hjälp av specialprodukter. Härför behövs små flexibla företagsenheter, som de tidigare nämnda koncern- eller branschföretagen. Dessa företag måste kunna agera självständigt och uppvisa stark mark­ nadsorientering och Foll-engagemang. Det är dessa företag som är värda en statlig uppbackning i form av investeringar, krediter och garantier. 221 7, SAMMANFATTNING BAKGRUND.OÇHJALSmNING Tillkomsten av denna översiktliga studie 'Lättbyggsystem i stål och plåt för export' kan förklaras enklast genom att hänvisa till ett motsägelsefullt faktum: Sverige uppvisar å ena sidan en internationellt mycket hög förbrukning av trapetsprofilerad plåt med mer än 1,5 (exv. Tyskland ca 20,2) m per capita och år. A andra sidan är exporten av metal 1 baserade lättbyggnader förhållandevis låg med mindre 2än 0,003 (Tyskland >0,004) m per capita och år. Därmed är Sveriges export av byggsystem i förhållande till plåt­ produktionen minst 10 gånger mindre än Tysklands. Denna siffra förklarar varför man var intresserad av att utskilja aktuella orsaker och att få synpunkter på framtida förbätt­ ringar i samband med detta fenomen. SAMABBEJE.OQH.GENOMFÖRANDE Studien utfördes huvudsakligen under tiden februari till juni 1978 av Tekn. dr ARNE JOHNSON Ingenjörsbyrå ab på uppdrag av Statens Råd för Byggnadsforskning, företag i metallbyggnadsindustrin samt branschorganisationer. För insamling av informationer i utlandet deltog Exportrådet, Ingenjörsvetenskapsakademien och exportspecialister. Studien inleds med att definiera ett byggsystem som en enhet av de till varandra kopplade delsystemen för komplett byggnad, produktion och avsättning. Fördelar och karakteris- tika av lättbyggteknik belyses, i synnerhet beroende på extrem material reduktion vid samtidigt högre förädling med hjälp av samverkan mellan tunna stålprofiler och lätta kompositmaterial som mineralul 1, spånskivor m.m. Det klar­ läggs att export av lättbyggsystem inte enbart omfattar produkter i form av byggvaror eller kompletta byggnader utan även tjänster i form av teknisk och organisatorisk know-how som exv. licenser, projektledning, montagegenom­ förande, driftledning, utbildning och service. Turn-key handläggning möjliggör planering av lönsam egen produktion 222 och vinst genom samordning. Betydelsen av hemmamarknaden som exportsystemens livsbasis understrykes. Relevanta fakta har framtagits beträffande Sveriges handels- relationer med utlandet. Som kompetenta konkurrenter med betydande export av lättbyggsystem identifieras industri­ länderna Storbritannien, USA, Tyskland, Frankrike samt Japan (i viss mån även Italien). Som attraktiva marknads- länder med import och konsumtion av lättbyggsystem identi­ fieras oljeländerna Saudi Arabien, Nigeria, Iran, Venezuela samt Indonesien (i viss mån även Egypten). De nämnda olje- ländernas överskott i handeln med respektive industri länder uppgår till sammanlagt ca 25 miljarder USD, valutareserver sammanlagt till ca 60 miljarder USD. A ena sidan tyder Japans och USA:s enorma handel sunderskott med framför allt Saudi Arabien på förstärkta exportansträngningar. A andra sidan skymtar oljeländernas vilja att bryta beroendet av dominerande stormakter. Sveriges import från oljeländerna består till nästan 100 % av olja, exporten till dessa länder till mer än 50 % av helfabrikat. Både Sveriges export och import till dessa oljeländer utgör enbart 10 % av Sveriges handel med de nämnda konkurrentländerna. Växelkursen för den svenska kronan har från 1972 till 1977 försvagats med ca 5 % mot saudi arabisk rial (SAR) och ca 25.% mot tysk mark (DEM). Mot övriga oljeländer har växelkursen förstärkts med 5-10 % och med 35 % mot brittiskt pund (GBP). Med dessa kunskaper som bas studeras det internationella utbudsspektrum, presumtiva marknadsområden och möjliga ut­ vecklingslinjer. Väsentliga resultat av dessa undersökningar presenteras i följande avsnitt 7.1 Utbudsspektrum 7.2 Marknadsområden 7.3 Utvecklingslinjer 7.1 UTBUDSSPEKTRUM Utbudet i Skandinavien och i konkurrentländer betraktas med avseende på 223 7.1.1 Byggnadskonstruktion 7.1.2 Atagandeomfång 7.1.3 Organisationsform 7.1.1 Byggnadskonstruktion Byggnadsstommar med större hallspännvidder utföres före­ trädesvis som svetsad tvåledsram med avsmalnande liv. Den ensidigt svetsade varianten har alltmer importerats från USA-företag även till Sverige. Vid spännvidder över 35 m förekommer fackverksbalken, i Storbritannien speciellt för de relativt vanliga konstruktionerna med spännvidder upp mot 70 m, i några kontinentala länder och speciellt i Sverige även relativt ofta för spännvidder mindre än 35 m. I USA brukar man bygga även breda hallar genom addition av flera standardramar, såvida det inte är helt oacceptabelt. Mindre förrådsbyggnader förekommer med stommar av kall formad plåt eller oftast utan stomme. Dessa plåtförråd lanseras företrädesvis av f.d. kolonialländer Frankrike, Storbritan­ nien och Italien. Byggnadsstommar för fåvåningsbyggnader med rumsavski1jande mellanväggar består ofta av kallformade plåtprofiler. Exempel finns i Tyskland och Frankrike, men särskilt i Japan med sina sträckmetallprofiler i superlätta tvåvåningsvillor. Flervåningsstommar, som oftast uppmärksammats i Tyskland, Frankrike och Italien för skol- och bostadshus utgörs före­ trädesvis av klena valsprofiIpelare och fackverksraster som samverkar med bjälklag. Speciellt i Tyskland finns fram­ gångsrika tredimensionella ramkonstruktioner i stål med triangulärt och rektangulärt raster, för mindre antal våningar även i aluminium. Volymkonstruktioner för låga byggnader är vanligast i Frankrike samt Tyskland och upp­ visar ofta bärande ytelement. I USA och Sverige domineras denna sektor av trävaruindustri en. Taket för hallbyggnader utförs vanligen av veckad plåt isolerad på översidan och med ytskikt av papp. Den falsade bandtäckningen är mycket populär i USA. Härvid används gärna en glasullsmatta med ett inre plastytskikt. Mattan klämmes ihop över åsarna som förses med en ti 11 äggsi solering mot lokal värmeförlust. Denna konstruktion kommer av US-företag 224 antagligen i framtiden att lanseras även i Sverige med större eftertryck. De svenska energi taken TOP 7 och GA-1 med dubbla plåtytskikt och extra tjock isolering är karakteristiska för Sverige och det nordliga klimatet. Dessa konstruktioner kan eventuellt med vissa anpassningar bli intressanta även för klimatiserade byggnader i länder med varmt klimat. Den stora svenska trapetsprofilen TRP 200, som användes för spännvidder upp till 15 m, tillåter att man kan avstå från åsar. Denna profil är förmodligen lämpad för vidareutveckling med sikte på exv. byggnadssystem för förråd m.m. och utan stomme. Väggen utförs övervägande som platsbyggd dubbel plåtvägg med mineralullsisolering. Med undantag från Sverige är polyuretan ett alternativt isoleringsmaterial och asbest­ cement ett alternativt ytskikt som ganska ofta förekommer vid de europeiska konkurrenternas konstruktioner. Vägg­ kassetter är vanliga i Frankrike, Tyskland och Italien i samband med volymkonstruktioner. De japanska viil 1 asystemen kännetecknas av superlätta kassetter, delvis med sträck- metallytskikt och delvis med pappfyllning i bikake-form. Utformningen av tak- och väggkonstruktioner för varmt klimat med hänsyn till solskydds-, reflektions- och ventilations- detaljer behärskas bäst av f.d. kolonialländer Frankrike, Italien och Storbritannien. 7.1.2 Atagandeomfång Begreppet turn-key innebär inte endast ett byggsystem med stomme och ett utvändigt skal utan också komplett grund, alla invändiga kompletteringar som mellanväggar, installa­ tioner, utrustningar och möblering. Vidare ingår arbeten utanför själva byggnaden som erfordras för en komplett funktion, det vill säga vägar och markarbeten. Vana med åtaganden i turn-key form är bättre utvecklad hos Sveriges konkurrenter, speciellt i USA, Storbritannien och Japan. Export av lättbyggnader utgör vid utländska företag ofta mer än 30 % av omsättningen och har stigit nästan genomgå­ ende kraftigt efter 1975. Det franska företaget Fil lod har exv. exporterat ca 3 miljoner kvadratmeter av sitt framgångs­ rika plåtförråd i alla världsdelar under de senaste 25 åren 225 och det italienska Acieroid exporterar flera hundra tusen kvadratmeter av olika byggnadstyper per år. De svenska lättbyggföretagens svårigheter med att åtminstone komma med ett snabbt anbud till en utländsk beställare har tidigare åskådliggjorts. Sveriges konkurrenter förfogar även över ett mycket bredare sortiment av byggnadstyper. Standardiserade lättbyggnader här i landet utgörs övervägande av hallbyggnader med spänn­ vidden 20-30 m. Storbritannien förfogar över ett antal system för större spännvidder, eftertraktade i u-länder för exv. hangarer och hamnlager. Frankrike uppvisar många system på basis av volymkonstruktioner lämpade för skol-, kontors- och campbyggnader, även skelettsystem för flervåningsbostäder. En imponerande bredd av sortimentet över nästan alla byggnads­ typer visar de tyska företagen. Jätteföretag finns inom Japans bostadssektor där det byggs ca 90.000 enheter i lätta stålkonstruktioner per år med en dessutom ordentligt stark ti 11växttakt. En översiktlig jämförelse av hemmapriser för hallbyggnader i konkurrentländerna har inte indikerat att Sverige är ute­ slutet från exportaffärer på grund av kostnadsläget på hemmamarknaden. Storbritannien uppvisar emellertid en tydligt lägre prisnivå, Japan en tydligt högre. Intressant i samman­ hanget är att Sverige har högsta arbetskostnad, i jämförelse uppnås 90 % härav i Tyskland och USA,ca 60 % i Frankrike och Italien, och ca 40 % i Storbritannien. Exportkredit- stödet har hittills varit mindre omfattande i Sverige, men har anpassats till den internationella nivån under sommaren 1978. Jämförelsevis har respektive lands exportaffärer under 1977 på det viset garanterats till ca 40 % i Japan, ca 35 °% i Storbritannien och ca 4 % i Sverige. 7.1.3 Organisationsform Omsättningen för de största svenska lättbyggföretagen är ungefär 10 gånger mindre än för de medelstora utländska företagen och 100 gånger mindre än för de största japanska företagen. Man kan urskilja tre omsättningsklasser på 40, 400 och 4000 miljoner svenska kronor. Den relativa andelen 29-R104 226 av företag som tillhör stora koncerner är störst i Japan, näst störst i USA, därefter i Storbritannien. Antalet anstälIda uppgår i Sverige från några personer till ca 150, medelstora utländska företag har 1000 till 1500 anställda och de största japanska företagen har ungefär 5000 till 6000 anställda. Relationen omsättning till antal anställda för lättbygg­ företag i 1000 SEK per anställd rör sig i genomsnitt i Storbritannien till omkring 220, Frankrike 250, Sverige och USA 300 och Tyskland 310. Genomsnittlig jämförelsesiffra är för svenska stålbyggnadsföretag 200 och svenska bygg­ entreprenörer 219. Japans turn-key företag för lättbostäder, som inom ramen av en stor koncern förfogar över både en rationell produktion av lättbyggkomponenter och över en kvalificerad projektledningskår uppnår relationsvärdet 720! Ett fördjupat samarbete såväl horisontellt med liknande företag som vertikalt med kompletterande företag, både internt på hemmamarknaden och externt på utlandsmarknaden, är av stor betydelse för framgång inte bara i utförande- utan också redan i anbudsskedet. Exv. representerar USA:s distributionssystem ('dealer'), Storbritanniens informa­ tionsnät ('consulting') och Japans finansieringspaket ('handelsbolag') olika framgångsrika metoder för samma världsomspännande strategi att tidigt spåra och säkra projekt. Allt vanligare blev tillverkning av åtminstone några system­ komponenter i exportregionen genom uppbyggnad av delä.gda produktionsanläggningar. 7.2 MARKNADSOMRÅDEN Konsumentländernas marknader med avseende på: 7.2.1 Beställarkrav 7.2.2 Verksamhetsvi11 kor 7.2.3 Avsättningsmöjligheter 227 7.2.1 Beställarkrav Kompletterande insatser med avseende på inledande feasibi­ lity studies och avslutande personalundervisning, service och drift är brister i beställarnas organisation och medför krav på entreprenörernas förmåga att kunna utföra internatio­ nella turn-key-åtaganden. Delägande av den levererade anlägg­ ningen och även motköps-, kompensations- och återköpsaffärer leder till förändrade kontraktsvi11 kor. Entreprenören för­ väntas bidra till landets industrialisering med tonvikt på ökning av decentralisering och sysselsättning. Projektfinansiering är ett viktigt konkurrensmedel, trots de i många fall stora oljeintäkterna. Som följd därav spelar ofta internationella bistånd och fonder en stor roll vid genomförandet av stora nationella projekt. Inflationen och ändringar av växelkursen ökar de i för sig stora finansi­ ella risktaganden. Lokal arkitektur kan inte längre nonchaleras utan anses vanligtvis som väsentlig av de framskridande samhällena, önskemål om individuella funktionslösningar kräver flexibla och variabla konstruktionssystem. Härvid spelar även möjlig­ heten att åstadkomma olika kvalitetsklasser genom noll- variantens påbyggnad en viktig roll. Merparten av byggnads- behov utgörs av förhållandevis enkla konstruktioner. Däre­ mot kräver det varma klimatet särskilt beaktande av tropik­ vänlig utformning med hänsyn till solskydd, luftventilation, strålningsreflektion, värmeisolering och värmekapacitet. Transport-, montage- och användningsförhållanden pekar på toleransokänsliga, hanteringsvänliga, slitstarka och ut- bytbata konstruktionselement. De omfångsrika arbetsåtagandena ställer höga krav på management. Företagen uppvisar en nästan global orientering med utpräglad återkoppling i informations- och beslutsför­ faranden. Byggnadssystemets föränderbarhet motsvaras av organisationens anpassningsförmåga. Utvecklingen mot allt komplexare tekniska och organisatoriska lösningar medför ett ökat behov av forskning, arbete med internationellt normarbete samt intern vidareutbildning. 228 7.2.2 Verksamhetsvi1 Ikor Aktuella konsumentländer satsar i nuläget sina väldiga intäkter av oljeförsäljningen på en forcerad uppbyggnad av infrastruktur och décentraiiserad industrialisering. Brister avseende organisation samt inflation fördröjer oftast uppfyllelsen av de uppställda femårsplanerna, men framstegen är likväl imponerande. Tull taxorna är lägst i Saudi Arabien (normalt under 5 %), överkomlig i Iran (normalt under 20 %) men mycket besvärande i Venezuela och Indonesien (ofta över 50 %). Transportkostnaderna för exv. en 40 fot ISO container till konsumentländerna är i genomsnitt relativt måttlig från Europa, om man bortser från det exceptionella läget av USA till Venezuela och av Japans läge till Indonesien. En 40- fot ISO container per båt från Nordeuropa till Mellanöstern uppgår till ca 5500 USD. Lönekostnaden för inhemsk personal i konsumentländerna varierar rätt kraftigt från land till land. 0m man utgår från en månadslön av 400 USD för outbildad samt 700 USD för utbildad arbetskraft och 1500 USD för en ingenjör så ligger Indonesien betydligt lägre och Iran betydligt högre. Löne­ kostnaden utan bi kostnader för utländska yrkesarbetare eller ingenjörer är mer än dubbelt så hög för respektive inhemsk personal, med undantag för Iran, där skillnaden inte är obetydlig. 7.2.3 Avsättningsmöjligheter Behovsomfånget för lättbyggnader utförda av prefabricerade standardsystem har försiktigt uppskattats dels för Skandi­ navien och dels för de olika konsumentländerna. Vid avsaknad av konkreta fakta har statistik och prognoser tagits till hjälp för att komma fram till en bedömning av åtminstone en ungefärlig storleksordning. Härvid har uppenbara samband mellan intäkter av oljeproduktionen och fördelningen mellan statliga och privata investeringar i landet å ena sidan och uppdelningen av totalinvesteringar på olika investerings- grenar å andra sidan underlättat behovsuppskattningen för 229 lättbyggnader. Behovet att lätta hallbyggnader i betraktade marknadsregioner kommer 1980 antagligen att uppgå till mer än 6 miljoner kvadratmeter per år eller mer än det tolv- dubbla svenska hemmabehovet. En alternativ byggnadskategori med rumsaddition för skolor, vårdstationer och campbostäder O uppskattas uppgå till sammanlagt mer än 4 miljoner m eller ungefär 70 % av ytbehovet för lättbyggnader med större spännvidder. Totalt handlar det alltså om en marknadsvolymp av mer än 10 miljoner m byggnadsyta 1980. Investeringsandelen i lättbyggnader utgör totalt i Sverige 1980 något mer än 25 % av den totala byggnadsinvesteringen, varav byggnader i hallform kommer att stå för ca 600 miljo­ ner SEK och byggnader med rumsadditioner för ca 400 miljoner SEK. Pri snivån för lättbyggnader i de aktuella konsumentländerna har genom en ökad konkurrens sänkts avsevärt under de senaste åren. Det svenska kostnadsläget har därmed blivit för högt. Detta gäller speciellt med avseende på low-cost-kvalitén, som inte är tillräckligt representerad i det svenska utbudet. Men även på medium- och high-cost sidan behövs en åtstram­ ning. Särskilt låg är prisnivån i Indonesien, Iran och Saudi Arabien, som i low-cost klassen överhuvud taget bara kan nås med hjälp av nya tekniska lösningar. Uppdragsgivare för svenska lättbyggföretag kan vara mini­ sterier och statliga företag, så småningom även privata investerare, dessutom utländska entreprenörer med turn-key- uppdrag. En viktig målgrupp är dessutom de svenska process­ leverantörerna med pågående aktiviteter i de aktuella konsumentländer. 7 •3 UTVECKLINGSLINJER Konkurrentutbudet och marknadskravet antyder utveckling med sikte på: 7.3.1 Teknikförbättring 7.3.2 Organisationsförbättring 7.3.3 Handiingsetapper 230 7.3.1 Teknikförbättring De befintliga svenska hall systemen måste i första hand anpassas bättre för långdistanstransporter, primitiva montage- och serviceförhål1 anden samt det tropiska klimatet. Nya byggnadssystem behövs för enkla förrådsbyggnader, men dessutom även för skol-, vård- och campbyggnader. De sist­ nämnda byggnadstyperna utgör kategorin av byggnader med rumsaddition som kan åstadkommas dels genom volymkonstruk­ tioner, dels genom skelettkonstruktioner med icke bärande mellanväggar. På längre sikt måste bostadssektorn komma med i bilden. Funktionellt och ekonomiskt bättre lösningar kan uppnås genom samverkan av plåt och kompositmaterial. Viktiga utvecklingsområden på det mekaniska området är o deformations- och svängningsproblem o punktlaster och mekanisk åverkan på ytor o skivverkan, öppningar, lastkoncentrationer. Dessutom kommer byggnadsfysikal i ska problem med avseende på ljud, värmebalans och tätning att få en allt större inverkan på byggsystemet i sin helhet. Avgörande betydelse för lätt­ byggsystemens framtid har dessutom utvecklingen av förbind- teknikniker både för kompositmaterialen och för byggelementen. 7.3.2 Organisationsförbättring De befintliga organisationsformerna måste anpassas till aktuella marknadskrav och åtaganden. För att kunna spåra och säkra projekt i ett tidigt skede behövs effektivare kontaktmetoder till möjliga beställare. Omfattande kunskaper och erbjudanden på områdena feasability studies, finansie­ ring, projektledning, internationell upphandling av bygg­ nader och processer underlättar möjligheterna till att kunna knyta fast kontakter. Större slagkraft utåt kan er­ hållas genom exportsamverkan av flera lättbyggföretag med hjälp av ett branschföretag eller genom koncentrering av olika resurser i ett koncernföretag. Samarbetet mel 1 an detta företag och möjliga partner hemma och utomlands måste inten­ sifieras. Lättbyggföretagens naturliga partner är härvid komponenttillverkare, processleverantörer, konsultföretag 231 och byggnadsentreprenörer. Ett engagement med delägande i lokala företag med produktion av vissa delkomponenter i marknadsregionen blir allt viktigare. Förmågan att flexi­ belt tillgodose särskilda beställarkrav är en stor fördel exv. utnyttjandet av prefererade underleverantörer. På grund av lättbyggteknikens allt snabbare utveckling måste lätt­ byggföretaget ha tillgång även till grundläggande forskning och bidra med informationer och målmedvetna beställningar till praktiknära arbetsinsatser. På längre sikt måste lättbyggföretaget även ses inom ramen av ett övergripande anläggningsföretag, som levererar kompletta anläggningar bestående av svenska och utländska delleveranser. 7.3.3 Handlingsetapper Den tekniska och organisatoriska utvecklingen mot konkurrens­ kraftiga svenska lättbyggsystem kan tänkas genomföras i tre etapper. Den kortfristiga målsättningen måste vara att i snabba steg förbättra det befintliga utbudet av hall- och förrådsbyggnader och fastslå den långsiktiga vägen framöver. Nästa etapp skall resultera i konkurrenskraftiga nya lätt­ byggsystem även för byggnader med rumsaddition och ett internationellt slagkraftigt lättbyggföretag. Den långsiktiga målsättningen slutligen måste vara att kunna konkurrera i bostadssektorn och i komplexa anläggningar och att förfoga över ett anläggningsföretag av internationellt format. 232 SLUTORD Föreliggande studier antyder att den väl utvecklade metall- baserade svenska lättbyggtekniken inte har lyckats med att exportera kompletta byggsystem i större skala beroende på att systemen oftast ej är tekniskt, organisatoriskt eller prismässigt lika attraktiva som konkurrenternas. Ett be­ aktande av presumtiva marknadskrav leder fram till förslag av förbättringar av det svenska utbudet genom en stegvis utveckling av teknik och organisation. Varken ett byggnads- eller ett organisationssystem får ses som en slutgiltig optimal struktur. Dessa system kan bara vara hjälpmedel för att genom kontinuerlig anpassning åstadkomma riktiga lösningar. Härvid behövs idérika och kraftfulla personer med spelrum för och incitament till initiativ. Små flexibla företag med utpräglad marknads- och FoU-orien- tering måste tränga in i marknadsnischer med special produk­ ter. 233 APPENDIXFÖRTECKNING Sida App. 1:1 Pågående förändringar med inverkan på framtidens byggmarknad. 233 App. 2:1 Utnyttjandegrad av trapetsplåt med hänsyn till profil geometrin. 234 App. 2:2 Lämplighetsschema för byggmaterial inom lättbygg­ tekniken. Exempel på egenskapsprofil. 235 App. 2:3 Exportens andel av total produktion för tungt och 1 ätt material. 237 App. 2:4 Byggnadsteknikens förändringar. 238 App. 2:5 Marknadsutveckling för trapetsprofi lerad plåt till industribyggnader. 239 App. 2:6 Huvudproblem vid start av turn-key-verksamhet i utlandet. 240 App. 2:7 Förteckning av företag, institutioner och organisa­ tioner som har bidragit med information om utländska marknader och konsumenter. 241 App. 3:1 Baslista för personlig intervju. 242 App. 3:2 Några nationalekonomiska data om producent- och konsumentländer. 243 App. 3:3 Producentländers utrikeshandel med konsumentländer. 244 App. 3:4 Konsumentländers utrikeshandel med producentländer. 246 App. 3:5 Svensk utrikeshandel med producent- och konsument­ länder. 247 App. 4:1 Lönekostnadsutveckling i producentländer (D.I.W.) 248 App. 5:1 Förteckning av företag, organisationer och förvalt­ ningar som har bidragit med information beträffande marknaden i Sverige. 249 App. 5:2 Basfrågor beträffande marknadsvillkor i konsument­ länder och checklista. 250 App. 5:3 SaudiArabien - Import från OECD-länder. 254 App. 6:1 Funktionsanalys för lättbyggsystem. 255 App. 6:2 Kallformade plåtprofiler: profi 1 varianter - påverkan - användningsområden. Jämförelsevärden för tröghetsmo- ment vid samverkanstvärsnitt. Exempel på lastnedböj- ningskurvor. 256 App. 6:3 Viktiga utvecklingsobjekt. 259 App. 6:4 Abstract in English 260 30-R104 234 APP. 1:1 PÅGÅENDE FÖRÄNDRINGAR MED INVERKAN PÅ FRAMTIDENS BYGGMARKNAD främjar med sikte på som medför RESURSÅTSTRAMNING Material Energi Arbete KRAVÖKNING Inomhusmi1jö Utomhusmi1jö Arbetsmi1jö TEKNIKUTVECKLING Processteknik Datateknik Roboteknik BYGGANDE OCH DRIFT Material besparing Energibesparing Arbetsbesparing Miljöförbättring BYGGKARAKTERISTIKA Samverkanskonstruktioner, utbytbarhet, variabilitet, återvinning Totalekonomiska energibetraktelser Automatiserad prefabrikation , rational i serad organisation Ergonomiskt riktiga komponenter, funktionsanpassade konstruktioner Utveckling av byggprodukter siktar idag på en internatione!1 marknad. Lättbyggteknik och turn-key organisation är viktiga hjälpmecTeTTÖr fram- gånaen. 235 APP 2:1 UTNYTTJANDEGRAD AV TRAPETSPLÂT MED HÄNSYN TILL PROFILGEOMETRIN (LIT 7) EIGENGEWICHT/SPANNWEITE [kg/m2m] GLEICHLAST: 1,3 kN/M MATERIAL fty = 350 N/mm2 FORMÄNDERUNG < L/200 20/0.8 95/0.65 110/1.0 200/0.» 200/1,5 200/0.9 2 00/1.0 SPANNWEITE L [m] Der Ausnutzungsgrad von Trapezblechen (Typ I -111 ) unter Berücksichtigung der ProfiIgeometrie (Höhe/Blechdicke) 236 APP 2:2 LÄMPLIGHETSSCHEMA FÖR BYGGMATERIAL INOM LfiTTBYGGTEKNIKEN (LIT 7) T u F e 5 E ABELLE 1: Eignungsschema für Baustoffe FUNKTIONSFORDERUNG ncT FföduTEtypen im Hinblick auf unktfonsforderungen bei Leichtbau- Tementen ! = Geeignet bei hohen Ansprüchen - Geeignet bei massigen Ansprüchen |= Geeignet bei geringen Ansprüchen 1= Ungeeignet I II III IV V VI VII —1 70 O : c o m -H FEUERSCHUTZ SCHALLSCHUTZ KLIM ASCHUTZ 73 ÇZ 1— mer BAUSTÜFF/PRODUKTTYP (BEISPIELE) 1 Unversteifte Blechpanele, fvz O o o - - - - 2 wie 1, fvz + Farbbeschichtung O o • - - - 3 Versteifte Blechpanele, fvz • • o - - - - 4 wie 3, fvz + Farbbeschichtung • • • - - - 5 20 mm Fiberbeton o o • - G 13 mm Gipsplatten o o - O 7 2G r.im Gipsplatten o o o • O - • 3 13 mm Sperrholz 0 o o - o 3 Holzfiberplatten - - • lü Holzspanplatten - - - o 11 Mineralwolle-(Glaswolle)Platten - - o • • • - 12 Schaumstoffe o o • - 13 Kompositmaterial für (7) - (7) o o • • • • • Im Einzelnen sind die Funktionsforderungen IV - VII weit kompli­ zierter als es das Eignungsschema ausweist. Beispielsweise seien folgende Differenzierungen in Stichworten genannt: Feuerschutz: Feuerwiderstandsdauer, Entflammbarkeit, Brandbe­ lastung, Rauchgasentwicklung, Toxität Schall schütz : Luftschall, Trittschall, Flankentransmission, Schallabsorption, Lärmbelästigung Klimaschutz: Wärmedämmung, Wärmekapazität, Lüftdurchlässigkeit, Konvektion, Dampfdiffusion, Kältebrücken ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Y 237 APP 2:2 FORTSÄTTNING EXEMPEL PÄ EGENSKAPSPROFIL TAKBJÄLKLAG I FRISTÅENDE ENFAMILJSHUS VID OUTNYTTJAD VIND (LIT 7) FUNKTIONSANSPRUCH QUALITÄTSANSPRUCH GEEIGNETE MASSNAHMEN1 ZUR ERFÜLLUNG DES7) QUALITÄTSANSPRUCHESr (J cp (r ^p c TR AG VE RM Ö G EN BIEGEMOMENT AUSGESTEIFTE BLECHPANtLE QUERKRAFT ANGEPASSTER STEGABSTAND EI UZE LLAST LASTVERTEILUNG (DACHBINDER) SCHE IBENUIRKUNG SCHUBSTEIFIGKEIT, VERBINDUNGEN NORMALKRAFT BEULSTEIFIGKEIT, AUSSTEIFUNGEN ST EI FI G KE IT BIEGESTEIFIGKEIT OHNE VERBUNDWIRKUNG QUERSTEIFIGKEIT LASTVERTEILUNG; QUERRIEGEL EIGENFREQUENZ KEINE BESONDEREN MASSNAHMEN DÄMPFUNG KEINE BESONDEREN MASSNAHMEN 1— LU O o Sr i— Ul cS KORROSIONSSCHUTZ VERZINKT! BLECHPANELE HOLZSCHUTZ BEI KONDENSRISI KO : IMPRÄGNIERUNG ZEITFESTIGKEIT KEINE BESONDEREN MASSNAHMEN FUNKTIONS- BESTÄNDIGKEIT UAMPFSPERRE FE UE RS CH UT Z FLUERUIÜERSTAHD UNDERUECKE: 13 mm GIPSPLATTE SCHUTZ: OBERSEITE MINERALWOLLE RAUCHENTWICKLUNG KEINE Gl FT IG! II GASE SC HA LL SC HU TZ TRITTSCHALL KEINE BESONDEREN MASSNAHMEN LUFTSCHALL » FLANKENTRANSMISSION " KL IM AS CH UT Z WÄRMEISOLIERUNG MINERALWOLLE, GERINGER K-WERT kältebrucken SORGFÄLTIGE KONSTRUKTIVE AUSFÜHRUNG LUFTKONVEKTION SORGFÄLTIGE ARBEITSAUSFUHRUNG RA UM M IL IE U OBERFlÄCHENBEHANDL. KEINE BESONDEREN MASSNAHMEN SCHALLABSORPTION NORMALE UNTERDECKE Beispiel für Eigenschaftsprofile: Dachdecke im freistehenden Einfamilienhaus bei unausgebautem Dachraum 238 APP 2:3 EXPORTENS ANDEL AV TOTAL PRODUKTION FÖR TUNGT RESP. LÄTT BYGGANDE % AV TOTAL PRODUKTION 'v TUNGT LÄTT;TUNGT: TRÄSKIVOR MINERALULL GIPSPLATTOR MONTERINGSFÄRDIGA STÅLBYGGNADER ARMERING CEMENT BETONGELEMENT EXPORTENS ANDEL AV TOTAL PRODUKTION FÖR TUNGT RESP LÄTT BYGGANDE APP. 2:4 239 BYGGNADSTEKNIKENS FÖRÄNDRINGAR (LIT 11) Utvecklingen under 25 år (1949 -1974). De tunga materialen ökade fram till ( trecklingen for några speciella mitten eller slutet av 60-talet för att sedan nå till Iraks "hy fifth risen". De lutta materialen prmlukter fortsatte att oka Lättbetong och by gg plåt i stål — en jämförelse. (3) Lättbetong, (12) Bygg- plåt, stål 19701950 Konstruktioner för industritak. Den relativa fördelningen och dess förändringar. (I) Trä, (2) Asbestcement, (3) Lättbetong, (4) Byggplät Förändringen i produktionen utuler en femårs­ period för några material Asbestcement Gips Byggplåt Mineralull Träskivor: 2 Trä: 6 Armering Cement Betongelement Lättbetong Tegel "LÄTT' 'TUNGT' 240 APP. 2:5 MARKNADSUTVECKLING FÖR TRAPETSPROFILERAD PLÅT TILL INDUSTRIBYGGNADER V. 100 ■■ 80 - 60 - 40 - 20 -■ 0 -■ 1965 66 67 68 69 70 71 72 73 MARKNAD : MARKNADSTILLVÄXT 1965-73: TAK CA 26 %; VÄGGAR CA 14 %. MARKNADSANDEL: |||||| - INDUSTRITAK K/j = INDUSTRIVÄGGAR AV TRAPETSPROF. min pLAT Marknadsutveckling för trapetsprofilerad plåt till industri­ byggnader i relation till den totala marknaden. APP, 2:6 HUVUDPROBLEM VID START AV TURN-KEY VERKSAMHET I UTLANDET 241 CO NT AC T TO CL IE NT BUILDING TRADITION REFERENCES CO-OPERATION BRANCH OFFICE PRICE LEVEL EX PE RI EN CE IN TE CH NI Q UE COMMUNICATION TRANSPORT CLIMATE STANDARDS ACCOMODATION l_L_ EXCHANGE RATEo z PAYMENTo 1— FINANCING \— 1—1 LEGISLATION oo i—i i—i _J cn POLITICS MAIN PROBLEMS IN ESTABLISHING TURN-KEY BUSINESS ABROAD 31-R104 242 APP, 2:7 FÖRTECKNING AV FÖRETAG, INSTITUTIONER OCH ORGANISATIONER SOM HAR BIDRAGIT MED INFORMATIONER OM UTLÄNDSKA MARKNADER OCH KON­ KURRENTER ALFA LAVAL AB ARMERAD BETONG VÄGFÖRBÄTTRINGAR AB AB SVENSKA GODSCENTRALEN ATLAS COPCO AB BACHO BE I JER BYGGMATERIAL AB BILSPEDITION, AB GODSTRAFIK CALOR CELSIUS AB ESAB GRÄNGES ALUMINIUM AB GRÄNGES HEDLUND AB GRÄNGES MINING AB JOHN MATTSON BYGGNADS AB MEKANS I KA VERKSTÄDERS RIKSFÖRBUND OHLSON ?: WRIGHT AB PLATZER BYGG AB POST- 8 KREDITBANKEN ROCKWOOL AB SALA INTERNATIONAL AB SIAB BYGGEN AB SIDA SKÅNSKA CEMENTGJUTER I ET AB SSAB DOMNARVETS JÄRNVERK AB SSAB PLANNJA AB STÅLBYGGNADS I MST I TUTET SVENSKA FLÄKT AB SVERIGES EXPORTRÅD SVERIGES MEKANFÖRBUND STÅLBYGGNADSGRUPPEN VEBE-TRANS AB VOLVO AB 243 APP. 3:1 BASLISTA FÖR PERSONLIG INTERVJU MED AVSEENDE PÂ URVAL AV PRODU­ CENT- OCH KONSUMENTLÄNDER 1. MARKNADER 1.1 Vilka marknader bedöms vara attraktiva och vilka produkter, processer, tjänster och åtaganden behövs? 1.2 Vilket behov av olika lättbyggnadstyper - antal, storlek, kvalitet- antas tom 1983 på respektive marknad? Uppge även antaget behov i Norden? 1.3 Vilka möjliga beställare eller kundkretsar bedöms vara intressanta? 1.4 Vilka finansierings- upphandlings- och betalningsformer är aktuella? 1.5 Vilka speciella bestämmelser beträffande t ex tull, valuta, beskatt­ ning, registrering, arbetarskydd, tekniska normer har extra stor betydelse? 1.6 Vilka faktorer i samband med t ex klimat, språk, tradition, politik, myndigheter, infrastruktur har extra stor betydelse? 2. KONKURRENS 2.1 Vilka inhemska och utländska företag eller samarbetsgrupper har framträtt och vilken specialitet, kapacitet, omsättning har kon­ kurrenterna? 2.2 Vilka exempel projekt kan beskrivas? 2.3 Vilka ungefärliga tids- och prismarginaler gäller för olika bygg­ nader? 2.4 Hur högt är priset för några basenheter beträffande arbete, energi, material ? 2.5 Vilka förutsättningar ger de svenska företagens internationella kon­ kurrenter överlägsen konkurrenskraft? 2.6 Vilken avsättning av lättbyggsystem har det egna företaget på olika marknader. Vilken form av intern organisation och externt samarbete har valts? 3. STRATEGI 3.1 Vilka befintliga brister eller framtida utvecklingsbehov kan nämnas beträffande lättbyggnadstekniken dvs byggnadssystem, produktion, lagring, transport, montage, underhåll? 3.2 Vilka befintliga brister eller framtida åtgärder kan nämnas beträf­ fande systemlanseringen dvs marknadsbearbetning, affärsvi11 kor, projektmanagement, samarbetsformer? __________________________ ? 244 APP 3:2 NÅGRA NATIONALEKONOMISKA DATA OM PRODUCENT-OCH KONSUMENTLÄNDERNA (LIT 21) (LIT 22) PERSONBILARBEFOLKNING,TOTAL BEFOLKNING INVANARE 1000 INVANARE 400 - SVERIGE FRANKRIKE\jAPAN200 — ■ \TYSKLAND .JAPAN 100 - \TYSKLAND TELEFONER USA /SVERIGE -y STORBRITANNIEN ’ /JAPAN //TYSKLAND •/FRANKRIKE (/.VENEZUELA /STORBRITANNIEN PER 1000 INVANARE 700 - /INDONESIEN 500- 100 - ■ NIGERIA JNDONES./JAPAN 100 — 150 — LÄKARE PER .1000 INVANARE 2.0 ____ TYSKLAND (RIKE XSVERIGE JAPAN ^/STORBRITANNIEN NIGERIA 100— TYSKLAND ■VENEZUELA FRANKRIKESTORBRITANNIEN INDONESIEN50 — /NIGERIA 50 — USA 'IRAN 'SVERIGE ENERGIFÖRBRUKNING PER CAPITA ( KG KOL EKVIVALENT) 15.000-VENEZUELA VENEZUELASAUDI ARABIEN SAUDI ARABIENXSVERIGE TYSKLAND 10.000- 1971 72 75 761971 72 73 74 75 76 'VENEZUELA5000-ÖKNING AV BNP I KONSTANTA PRISER,0/. SAUDI ARABIEN20 - -INDONESIEN, NIGERIA DISKONTO 7. 74 USA- PARTIPRISER 1970=100 245 APP 3:3 PRODUCENTLÄNDERS UTRIKESHANDEL MED KONSUM ENT LÄNDER (LIT 21 ) ( LIT 22) EXPORT EXPORT Milj.US DMilj.US D INDONESIEN 3.000 - SVERIGE FRANKRIKE INDONESIEN2.000 - .IRAN VENEZUELA ^NIGERIA \SAUDI ARABIEN 1.000 - SAUDI ARABIEN 1970 EXPORT I % a 100%- AV IMPORT - 50%- EXPORTI %/ 50%- AV IMPORT INDONESIEN IMPORT Milj.US D ' 700 - IMPORT VENEZUELA INDONESIEN \VENEZUELA ^NIGERIAMilj.US D IRAN \NIGERIA 5.000 .IRAN \SAUDI ARABIEN 3.000 - 1.000 - EXPORT \lNDONESIENMilj.US D STORBRITANNIEN3.000 - 2.000 - EXPORTIRAN Milj.US D INDONESIEN10.000- . VENEZUELA1.000 - \SAUDI ARABIEN NIGERIA6.000 - 4.000 - 2.000 - \SAUDI ARABIEN EXPORTl% 100 %- AV IMPORT . 50%- EXPORT I %. 100%-- AV IMPORT 50 %- 5.000 - IMPORT Milj.US D INDONESIEN IMPORT^VENEZUELA Milj.US D\NIGERIA4.000- 20.000- MNDONESIEN .IRAN ^VENEZUELA 3.000 - 15.000- ANIGERIA 2.000 - 10.000- \SAUDI ARABIEN .IRAN 1.000 - 5.000 - 246 APP 33 FORTSÄTTNING PRODUCENTLÄNDERS UTRIKESHANDEL MED KONSUMENTLÄNDER (UT 21) (LIT 22) EXPORTEXPORT Milj.US D Milj.US D 3.000 - \lNDONESlE N 5.000- TYSKLANDITALIEN Venezuela INDONESIEN \NIGERIAVENEZUELA 4.000-2.000 - ^NIGERIA IRAN 3.000 - 1.000 - SAUDI ARABIEN 2.000 - \SAUDI ARABIEN EXPORT 17. AV IMPORT 50 V.- IMPORT Milj. US D 4.000 - INDONESIEN VENEZUELA IMPORT ' \INDONESI EN Venezuela \nigeria NIGERIA Milj.US D JRAN 3.000 - 4.000 - IRAN \SAUDI ARABIEN 3.000 -2.000 - 2.000 - 1.000 - ,SAUDI ARABIEN 1.000 - EXPORTEXPORT Milj.USD ' 10.000- Milj.US D 10.000- VENEZUELAJAPAN 1.000 - TOTALINDONESIEN EXPORT6.000 - VENEZUELA NIGERIA 4.000 - .IRAN 7.000 - SAUDI ARABIEN2.000 - SVERIGE 5.000- TYSKLAND \XFR ANKRIKE Ästorbritannienexport r/. AV IMPORT —J 4^ •k * -H « V F=_T- FLACHENTRAGWERKE UND BEANSPRUCH­ UNGEN: ("BLECHPANELE") DECKE WAND 3~ SCHEIBE Kaltgeformte Blechprofile: Profi 1varianten - Beanspruchungen - Anwendungsbereiche JÄMFÖRELSEVÄRDEN FÖR TRÖGHETSMOMENT VID SAMVERKANSTVÄRSNITT (LIT 7) Querschnitt Effektiver Querschnitt Ideelle Flanschdicke tF [rim] Verhältniswert der Trägheitsmomente "‘s’t , bT f bg *b 1 tl"~ -J 0.7 2,3L~—Jf t^yU2 2 C ] £ h 0.7 1.0 12mm SPERRHOLZ b, .b 3 : : 0,7»0.4 = 1.1 2.6 13 mm GIPSKARTON b, .b 4 1 J 0,7*0,12 = 0.82 2.4 33-R104 t Vergleichswerte der Trägheitsmomente von Verbund­ konstruktionen 258 APP. 6:2 FORTSÄTTNING EXEMPEL PÅ LAST-NEDBÖJNINGSKURVOR FÖR C-PROFILER I SAMVERKAN MED KOMPOSIT- MATERIAL (LIT /) 2000- 1500- SPERRHOLZ GIPSPLATTE MINERALWOLLE JJUïïjiïWL 100 150 DURCHBIEGUNG a1 [mm] Beispiele für Last- Durchbiegungskurven für Verbundprofile 259 APP. 6:2 FORTSÄTTNING SAMVERKANSKONSTRUKTIONER INOM LÄ.TTBYGGNADSTEKNI KEN Abb. 44 Beispiele zur Verbundwirkurg Biegesteife Platten, mzst ßiegeweiche Platten Werkstoff E [N/mm2] n Estål n = -y- Plattendicke t [mm] Äquivalentwert tStahl [mm:l STAHL 210.000 1 0,7 0,7 SPERRHOLZ Fiberrichtung // ~ 7.000 30 12 Ol " 1 ~ 5.000 42 12 ~ 0,3 Fiberrichtung // 6.000 35 10 ~ 0,5 " 1 ~ 6.000 35 18 ~ 0,5 GIPSKARTON ~ 2.000 105 13 ~ 0,12 HOLZFASER HART - 5.000 42 5 ~ 0,11 HALBHART ~ 1.800 117 12 ~ 0,10 Elastizitätsmodul und äquivalente Stahlquerschnitte für Platten aus Sperrholz, Gipskarton und Holzfasern APP. 6:3 260 VIKTIGA UTVECKLINGSOBJEKTT M AR KN AD SM ÄS SI G OR G AN IS AT O RI SK PRODUKT Avsättningsmöjligheter: Kvalitet, pris, behov.................. Avsättningsbegränsningar: Tull, bestämmelser................... Marknadsstrategi: Konsulting, turn-key-offert, Service... Kundkontakt: Information, reklam................ SAMARBETE Horisontellt samarbete hemma Vertikalt samarbet hemma Verksamhetsvil1 kor utomlands: Skatt, löner.............. Vertikalt samarbete utomlands: Delägande, lokaltillverkning............ f--- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- --- -- TE KN IS K K O NS TR UK TI V PRODUKTION Rationell komponenttillverkning Transportmetod avpassad till montaget Integrerat installationssystem Montagevänlig grundiäggningsmetod STATIK Nya kompositmaterial Förbindning mellan kompositmaterial Förbindning mellan komponenter öppningar i lättbyggskivor, lastkoncentrationer BYGGFYSIK Svängningar i bjälklag och väggar Ljuddämpning i bjälklag och väggar Fogtätning mellan komponenter Totalekonomiska lösningar med hänsyn till tropikklimat DRIFT URVAL AV VIKTI MOT BÄTTRE KV Beständighet, slitstyrka, driftsäkerhet Mekanisk påverkan, punktlaster Utbytbarhet, föränderbarhet Arkitektonisk utformning GA PROBLEMSTÄLLNINGAR VID UTVECKLING AV LÄTTBYGGSYSTEM ALITET OCH LÄGRE PRIS. -/ 261 APP, 6:4 ABSTRACT IN ENGLISH This study 'Light weight Building System in Steel and Sheet Metal for Export1 was carried out by the consulting firm 'Tekn dr ARNE JOHNSON Ingenjörsbyrå ab - Stockholm', by order and for account of the Swedish Council for Building Research in co-operation with Swedish metal manufac­ turing companies and trade associations concerned. The main part of the study was accomplished in the time from February to June 1978 and comprises o investigation of the existing international supply in the field of lightweight building systems o survey of potential markets with regard to principal demands and governing conditions o recommendation for technical and organisational development of complete Swedish systems Some main results of the study may be summarized as follows: o Among the competing countries special attention is called to the United Kingdom, USA, France, Germany, Japan and Italy. An overall increase of export of lightweight buildings is evident. o Among potential countries are discussed Saudi Arabia, Nigeria, Iran Venezuela, Indonesia and Egypt. The importance of north and east African countries and of comprehensive market regions in general is emphasized. o New systems not only for hallbuildings for industry and storage but also systems for a different category of buildings for education and health as well as for temporary and permanent housing are needed. A low cost basic system with possibility for improvement of quality step by step seems to be attractive. The special conditions as to transport, erection and tropic climate have to be observed. o Contractors ability to implement turn-key projects is decisive for future success. New forms of co-operation among Swedish lightweight building companies and within company groups concerned are essential. Moreover co-operation on the foreign market including local manu­ facturing of components is of importance. 262 CONTENTS APP. 6:4 Page — FIGURES 5 1. PREFACE 10 i.i BACKGROUND 10 1 .2 PURPOSE 10 1.3 TEAMWORK 11 O L. i INTRODUCTION 13 2.1 PRE-CONDITIONS 13 2.1.1 Trade 14 2.1.2 Supply 15 2.1.3 Market 16 2.1.4 Development 17 2.2 DEFINITIONS 19 2.2.1 Building System 20 2.2.2 Lightweight Technique 22 2.2.3 Extent of Export 26 2.3 IMPLEMENTATION 28 2.3.1 Disposition 28 2.3.2 Information 30 2.3.3 Evaluation 32 3. POTENTIAL TRADE PARTNER 33 3.1 CONSUMER COUNTRIES 33 3.1.1 Documentation 34 3.1.2 Comment 35 3.1.3 Selection 36 3.2 PRODUCER COUNTRIES 37 3.2.1 Documentation 37 3.2.2 Comment 38 3.2.3 Selection 40 3.3 TRADE RELATION 40 3.3.1 Economy 42 3.3.2 Trade Exchange 43 3.3.3 Sweden's Foreign Trade 45 4. EXISTING SUPPLY SPECTRUM 47 4.1 SWEDISH AND SCANDINAVIAN SUPPLY 48 4.1.1 Building Structure 49 4.1.2 Extent of Commitment 51 4.1.3 Form of Organisation 52 4.2 OTHER PRODUCER COUNTRIES SUPPLY 54 4.2.1 United Kingdom 55 4.2.2 United States 58 4.2.3 France 61 4.2.4 Germany 66 4.2.5 Japan 70 4.2.6 Italy 73 4.3 INTERNATIONAL SUPPLY COMPARISON 73 4.3.1 Building Technique 76 4.3.2 Project Management 82 4.3.3 Business Framework 84 263 5. PRESUMPTIVE MARKET REGIONS 88 5.1 SWEDISH AND SCANDINAVIAN MARKET 88 5.1.1 Building Categories 89 5.1.2 Investment Volume 90 5.1.3 Lightweight Building Share 92 5.2 OTHER CONSUMER COUNTRIES MARKET 93 5.2.1 Saudi Arabia 95 5.2.2 Nigeria 108 5.2.3 Iran 115 5.2.4 Venezuela 122 5.2.5 Indonesia 130 5.2.6 Egypt 139 5.3 INTERNATIONAL MARKET COMPARISON 142 5.3.1 Market Conditions 143 5.3.2 Sales Approach 149 5.3.3 Sweden's Position 156 6. INTERESTING DEVELOPMENT OUTLINES 163 6.1 TECHNIQUE RELATED DEVELOPMENT 164 6.1.1 Buildings in the Tropics 166 6.1.2 Buildings in the Form of Halls 173 6.1.3 Buildings with Room Addition 196 6.2 MARKET RELATED DEVELOPMENT 204 6.2.1 Internal Organisation 205 6.2.2 External Organisation 211 6.2.3 Export Strategy 213 6.3 ACTION OUTLINE 215 6.3.1 Short-term Measures 216 6.3.2 Medium-term Measures 218 6.3.3 Long-term Measures 219 7. SUMMARY 221 7.1 SUPPLY SPECTRUM 222 7.1.1 Building Structure 223 7.1.2 Extent of Commitment 224 7.1.3 Form of Organisation 225 7.2 MARKET REGIONS 226 7.2.1 Purchasers Demands 227 7.2.2 Activity Conditions 228 7.2.3 Sales Possibilities 228 7.3 DEVELOPMENT OUTLINES 229 7.3.1 Improvement of Technique 230 7.3.2 Improvement of Organisation 230 7.3.3 Activity Stages 231 8. CONCLUSION 232 — APPENDIX 233 ---------- --- REFERENCES 270 264 APP 6:4 FIGURES Page FIG 1:1 Increasing demand of certain activities in building 1° :2 Main subjects of investigation :3 Project organisation simplified ^ FIG 2:1 Selection of producer and consumer countries 14 :2 Building system supply overall view ^ :3 Building system for home market and key market abroad 17 :4 Performance gap and building system development 18 :5 Main trends in lightweight building system development 19 :6 Main sectors of turn-key systems 80 on:7 Sub-sectors of a building Ol :8 Sub-sectors of building production :9 Sub-sectors of building market 81 :10 Sub-sectors of project management 81 : 11 Increasing load-bearing capacity of sheet metal by 23cold forming : 12 Common lightweight building materials 23 : 13 Lightweight and heavy building materials 24 :14 Main advantages of lightweight building technique 25 :15 Important commitments in building export 26 : 16 Convenient building types for export of turn-key systems 27 : 17 Disposition of projects main tropics 30 : 18 Projects time schedule simplified 30 FIG 3:1 Importance of potential consumer countries 34 :2 Selection of potential consumer countries 37 :3 Importance of substantial producer countries 38 :4 Selection of potential producer countries 40 :5 Geographical location of selected countries 40 :6 Trade relations between consumer and producer countries 41 :7 Comparison of trade partners' GNP per capita 42 :8 Comparison of trade partners' reserves and foreign debts 43 :9 Industrial countries' trade deficit with oil country group 43 :10 Oil countries' trade surplus with industrial countries group 44 :11 Industrial and oil countries' share of Swedish export and import 45 : 12 Import of fuels and export of engineering products, Sweden 45 :13 Exchange rate variation of Swedish crown to currencies of industrial countries 46 265 Page FIG 4:1 Companies with lightweight building systems in Scandinavia 2 Structural systems for lightweight buildings in Scandinavia 3 Roof constructions for lightweight buildings in Scandinavia 4 Wall constructions for lightweight buildings in Scandinavia 5 Frequency of span for lightweight buildings in Scandinavia 6 Extent of commitment as to lightweight building systems in Scandinavia :7 Lightweight building categories in Scandinavia :8 Prices for lightweight buildings, type warehouse, in Scandinavia :9 Turnover as to lightweight buildings in Scandinavia : 10 Number of employees as to lightweight building system in Scandinavia :11 Turnover per employee as to lightweight building systems in Scandinavia :12 Companies with lightweight building systems in United Kingdom :13 Structural systems for lightweight buildings in United Kingdom :14 Roof and wall constructions for lightweight buildings in United Kingdom : 15 Extent of commitment as to lightweight building systems in United Kingdom :16 Lightweight building categories in United Kingdom :17 Average price level for lightweight buildings in United Kingdom :18 Average turnover and number of employees as to light­ weight building systems in United Kingdom :19 Frequency of span for lightweight buildings in United Kingdom 20 Companies with lightweigt building systems in USA 21 Building systems for lightweight buildings in USA 22 Extent of commitment as to lightweight buildings in USA 23 Lightweight building categories in USA 24 Average price level for lightweight buildings in USA 25 Turnover and number of employees as to lightweight building systems in USA :26 Frequency of span for lightweight buildings in USA 48 49 49 50 50 51 52 52 53 53 53 55 55 56 56 56 57 57 57 58 58 59 59 60 60 61 34-R104 266 Page FIG 4:27 Companies with lightweight building systems in France 61 :28 Structural systems for lightweight buildings in France 62 :29 Roof- and wall constructions for lightweight buildings in France 63 :30 Extent of commitment as to lightweight building systems in France 63 :31 Lightweight building categories in France 64 :32 Prices for lightweight buildings, type office volumes in France 64 :33 Turnover and no of employees as to lightweight buildings in France 64 :34 Turnover per employee as to lightweight building systems in France 65 :35 Frequency of span for lightweight buildings in France 65 :36 Companies with lightweight building systems in Germany 66 :37 Structural systems for lightweight buildings in Germany 66 :38 Roof constructions for lightweight buildings in Germany 67 :39 Wall constructions for lightweight buildings in Germany 67 :40 Extent of commitment as to lightweight buildings in Germany 68 :41 Lightweight building categories in Germany 68 :42 Prices for lightweight buildings, type warehouse and camp volumes, in Germany 68 :43 Turnover and number of employees as to lightweight building systems in Germany 69 :44 Frequency of span for lightweight buildings in Germany 7g :45 Companies with lightweight building systems in Japan 7g :46 Structural systems as to lightweight building systems in Japan 71 :47 Lightweight building categories in Japan 72 :48 Frequency of span for lightweight buildings in Japan 73 :49 Structural system details for one-storey lightweight hall building 77 :50 Structural system details for few-storey lightweight office buildings 79 :51 Roof and wall details of lightweight buildings gl :52 Average turnover per employees as to producer countries 34 :53 Average turnover per employee and company for Swedish building contractors and metal manufacturers 35 267 Page FIG 4:54 Comparison of average turnover per employee and company between Swedish lightweight building companies, building contractors and metal building manufacturers 86 :55 Example for distribution of turnover as to lightweight companies in producer countries in percent 86 :56 Labour cost development in producer countries 87 FIG 5:1 Investment for selected building categories in Scandinavia 90 :2 Alternative developments for future investments in selected building categories in Scandinavia 91 :3 Alternative developments for future investments in selected lightweight building categories in Scandinavia 92 :4 Estimated investment for selected lightweight building types in Scandinavia 1980 94 :5 Saudi Arabia at a glance 95 :6 Approximate custom duties, transport cost to monthly wage in Saudi Arabia 97 :7 Estimated labour mix and average monthly wages in USD for workforce in Saudi Arabia in 1977 100 :8 Estimated market size for prefabricated lightweight hall building systems in Saudi Arabia 103 :9 Estimated change of market size for lightweight hall buil­ dings as to region in Saudi Arabia in percent 103 : 10 Estimated change of market size for lightweight building systems as to quality class in Saudi Arabia in percent i03 :11 Range of market size for lightweight buildings in Saudi Arabia 104 :12 Approximate price level SAR/m for lightweight buildings in Saudi Arabia 1978 106 :13 Nigeria at a glance 108 :14 Approximate custom duties, transport costs to monthly wage in Nigeria 110 :15 Iran at a glance 115 :16 Approximate custom duties, transport costs to monthly wage in Iran 117 :17 Estimated market size for school buildings in Iran up to 1984 120 : 18 Venezuela at a glance 122 :19 Approximate custom duties, transport costs to monthly wage in Venezuela 124 268 Page FIG 5:20 Indonesia at a glance 130 :21 Approximate custom duties, transport costs to monthly wage in Indonesia 132 :22 Egypt at a glance 139 :23 Basic information data as to consumer countries june 1978 143 :24 Custom duties (Bryssel-CCC) for some lightweight building components in consumer countries 1978 144 :25 Approximate transportation costs (USD) and time (weeks) per 49 ft. ISO-standard container from producer countries 1978 I45 :26 Approximate monthly wages (USD) for local labour force in consumer countries 145 :27 Market demands on supplier and product as to lightweight building systems 146 :28 Oil countries estimated government revenues and budget for current five year plan period. Round figures. 147 :29 Oil countries estimated gross fixed capital formation in current five year plan period 148 : 30 Estimated demand of pre-engineered lightweight building categories in 1980 148 9 :31 Approximate cost (USD/m ) for industrial halls in consumer countries 1978 149 :32 Growth of metal building sales in USA 150 :33 Use of building steel and sales of preengineered metal building systems in USA 150 :34 Metal building systems end-uses 150 :35 Extent of UK consultant engineers overseas activities jan. 1978 153 :36 Japanese financial activity overseas 154 :37 Préfabrication and steel in Japanese housing construction i55 :38 Export credit systems in producer countries 1978 156 FIG 6:1 Typical features for alternative lightweight building categories 165 2 :2 Heat transmittance per m roof area of one storey building for alternative distribution of heat insulation on roof and walIs 170 :3 Specific thermal transmittance as a function of time 171 :4 Thermal transmittance through different constructions as a function of time 172 269 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Accumulated thermal transmittance through different constructions A. Flat panel system B. Rigid frame system C. Arch with three hinches and anchor tie bar D. Arch system E. Stessed skin design Structural systems for universal industrial building Comparison of steel weight of different structural building modules (kg/unit) eave hight 6 m, span 20 m Roof constructions Wall constructions Volume unit. Structural elements Unit addition Panel addition Compact unit Industrial group: Parent company and subsidiaries' business lines development towards activities with higher technology Joint Swedish lightweight building company competition on domestic and cooperation on foreign markets Time and cost estimation for Swedish lightweight building development Basic scheme for technical and organisational development of lightweight building systems with regard to product performance and business economy Page 172 177 178 180 181 183 187 188 191 194 200 200 201 201 207 209 217 220 270 LITTERATURFÖRTECKNING LIT 1 Low Rise Lightweight Constructions International Symposium CIB Budapest 1971 LIT 2 Dünne Platten und Sandwichtafel im Bauwesen International Symposium CIB Linz 1973 LIT 3 Research and Developments in Cold-formed Steel Design and Construction Third International Conference on Cold-formd Steel Structures University ov Missouri 1975 LIT 4 New Development in Steel Construction 2nd International Symposium ECCS London 1978 LIT 5 European Rekommendations for Stressed Skin Design of Steel Structures ECCS Committee 17 Publ 17/1977 LIT 6 Recommendations for the Structural Design of Lightweight Sandwich Panels International Council for Building Research Studies and Documentation CIB Budapest 1978 LIT 7 BAEHRE, R. Entwicklungsmerkmale der Leichtbautechnik: Aussteifungen, Komponenten, Verbund Statens råd för byggnadsforskning D8 Stockholm 1978 LIT 8 BAEHRE, R. Plåtpaneler i byggnadsteknisk användning - pågående forskningsprojekt i Sverige Statens råd för byggnadsforskning Rapport R 61 Stockholm 1975 LIT 9 Statistisk Årsbok för Sverige 1977 Statistiska Centralbyrån Stockholm 1977 LIT 10 WALLIN, L. Modernes Bauen mit Stahl profi 1 blechen in Schweden Manuskript Vortrag Constructa Hannover 1978 271 LIT 11 VINBERG, H. Byggnadsteknikens förändringar under 25 år - en studie av produktionsstati stik Väg- och vattenbyggaren 11/1971 LIT 12 Godkännanderegler nr. 3 Tunnplåtskonstruktioner Statens planverk Stockholm 1974 LIT 13 LUNDIN, K. Tunnplåtskonstruktioner Beräkning, utformning, utförande Stålbyggnadsinstitutet publ. 39 Stockholm 1975 LIT 14 Tunnplåtsnorm Statens Stålbyggnadskommittée StBK - N5 Stockholm 1978 LIT 15 BRODKA, J. Leichte Stahl konstruktionen Verlagsgesellschaft Rudolf Müller Köln 1977 LIT 16 DAVIES, J.M. Light Gauge Steel Folded Plate Construction ETH Zürich 1976 LIT 17 OTTMAR, B. Einige Probleme der Leichtbauweise in Ungarn Periodica Polytechnica Architecture 15 (1971) Nr 3/4 LIT 18 HALASZ, 0. Light Gauge Cold-formed Steel Structures in Hungary Build International Oct 1970 LIT 19 BAEHRE, R. Tunnplåtsteknik - quo vadis? Tunnplåtskomponenter för bjälklag och väggar Byggmästaren 1976 nr 4 + 10 LIT 20 OHLSSON, E. RISFORS, A. Utlandsbyggande och export av stålbyggnad Stålbyggnadsdagen 1976 Stålbyggnadsinstitutet publ. 55 Stockholm 1977 LIT 21 Market Profiles Sveriges Exportråd Stockholm 1978 LIT 22 International Monetary Fund Direction of Trade 1977 LIT 23 Energitak TOP 7 Plannja AB Broschyr Luleå 1977 LIT 24 LIT 25 LIT 26 LIT 27 LIT 28 LIT 29 LIT 30 LIT 31 LIT 32 LIT 33 LIT 34 LIT 35 LIT 36 LIT 37 LIT 38 LIT 39 272 GA I - taket Granges Aluminium Broschyr Finspång 1978 Stål ihop med trä ger lätta balkar Ny Teknik (1976) nr 17 Intressant variant på villabygge i plåt Plåtslageri 61 (1973) nr 12 BARSTAD, 0. Stål huset Nye Bonytt 36 (1976) nr 3/4 SENNINGE, P. En marknadsundersökning för prefabricerade stålhallar Tekniska Högskolan, Linköping 1977 Operation Breakthrough US Department of Housing Washington 1970 MAJZUB, E. Containerised Transport and Housing System Building Research and Practice Feb. 1973 AFEK-SHPAK, S. Construction avec Aciers Profilés Légers Batiment International Avril 1976 PROUVE, J. Bau-System S. I.R.H. Elementund Fertigbau 13 (1 976) Nr 5 Das Dreieck als Grundlage BMF Rundschau 10 (1976) Nr 21 Metastadt Wulfen InternationaleAsbestzement-Rev. 22 (1977) Nr 2 Offenes Bausystem für den Wohnungsbau EGKS-Versuchsstation Berlin Bauen und Wohnen 31 (1976) Nr 12 MEYER, J. Raumelemente in Stahl konstruktion Fertigtei1 bau und Industrialisiertes Bauen 11 (1 976) Nr 4 SCHMIEDEL, K.H. Elementiertes Bauen in Stahl Fertigteilbau und Industrialisiertes Bauen 11 (1976) Nr 4 PORTMANN, K.D. Stahlbausysteme und ihre Einsatzmöglichkeiten Deutsche Bauzeitschrift 25 (1977) Nr 7 PORTMANN, U. Flexible Stahlskelettsysteme im Wohnungsbau Fachgemeinschaft Elementiertes BAuen Köl n 273 LIT 40 KNECHTEL, E. Marktdaten zum Fertigteilbau 1965 - 1976 Wiesbaden 1977 LIT 41 HEFTER, M. Bauliche Veränderbarkeit Bauen + Wohnen 1971 LIT 42 BONDZIO, H. Flexibilität, Variabilität, Mobilität Formen der Anpassung Fertigteilbau und Industrialisiertes Bauen LIT 43 WEBER, H. Analyse von Bausystemen Institut für Industrialisiering des Bauens Hannover Element und Fertigbau 14 (1977) Nr 2 LIT 44 SARGENTI, E.G. Demontierbare Schulbebäude in Deutschland Acier Stahl Steel 37 (1972) Nr 10 LIT 45 KLEMM, D. Leichtmetallkonstruktionen FEAL-Leichtbausystem Bauakademi DDR 1976 LIT 46 HATANO, N. L'Industrialisation de la Construction de Logement comparée a celle la Construction Navale 3eme colloque Franco-Japonais sur l'Industrialisation dans le Batiment Oct. 1972 LIT 47 Floating Hotels Daily "The Kaiji" Tokyo 1977 LIT 48 The offshore programme Swedyards 1978 LIT 49 VINBERG, H. De nya industri taken Byggmästaren nr 5 1977 LIT 50 Japan nytt nr 2 1978 LIT 51 HIGASHI, T. Comparaison du Coût de la Construction de Batiment en France et au Japon 3eme colloque Franco-Japonais sur 1*Industrialisation dans le Batiment Oct. 1972 LIT 52 Fritid för miljarder Husbyggaren nr 3 1978 35-R104 274 LIT 53 STERN, A. Checklista för rekognosering av en utländsk arbetsplats Institut för Byggdokumentati on Stockholm 1977 LIT 54 Skeppningshandboken Sveriges Exportråd Två ringpärmar med supplementblad LIT 55 Middle East Construction Middle East Economic Digest Special Report June 1978 LIT 56 Saudi Arabia five year plan 1975 - 1980 The Kingdom of Saudi Arabia Central Planning Office LIT 57 Saudi Arabia Increasing Spending, Shifting Priorities Business International March 1978 LIT 58 Saudi Arabia pushes ahead with industrial infrastructure Middle East Economic Survey April 1978 LIT 59 LENNON, F. Saudi Arabia Building material spread, but market lacks confidence Middle East Economis Digest June 1978 LIT 60 Into the Middle East Where hard work bring result Trade and Industry March 1978 LIT 61 Marknadskartläggning Saudi Arabien Sveriges Exportråd Stockholm 1976 LIT 62 Saudi Arabia The Chase World Information Series on Development Business in the Middle East LIT 63 Market for Prefabricated Factory Buildings and Hangars in Saudi Arabia The Industrial Studies and Development Center Riyadh 1974 LIT 64 Industrial Housing: A Techno Economic Feasibility Study Industrial Studies and Development Center Riyadh 1976 LIT 65 Marknadskartläggning - Nigeria Sveriges Exportråd Stockholm 1976 LIT 66 Nigeria Scandinavia The Magazine for Industrial and Business Management vol 2 nr 1 March 1978 275 LIT 67 LIT 68 LIT 69 LIT 70 LIT 71 LIT 72 LIT73 LIT 74 LIT 75 LIT 76 LIT 77 LIT 78 LIT 79 LIT 80 Sweden at 1st Lagos International Trade Fair November 27 - December 11 1977 Lagos Nigeria Federal Republic of Nigeria Third National Development Plan 1975 - 1980 The Central Planning Office Federal Ministry of Economic Development Nigeria A Survey of US Business Opportunities US Department of Commerce May 1976 OLADAPO Construction Industry in Nigeria Marketing in West Africa sep/oct 1977 TAYLOR, A. Government blamed Sunday Tribune June 1978 The imperial Government of Iran Iran's 5 th Development Plan 1973 - 1978 Plan and Budget Organisation Iran A Survey of US Business Opportunities US Department of Commerce Oct. 1977 Semi-Annual Economic Trends Report Iran US Department of Commerce June 1978 Economic Survey No 186 ECHO Teheran April 1978 Marknadskartläggning Iran Sveriges Exportråd Stockholm 1976 AMIRE, A. TWITCHELL, H. Iran in the 1980's Institute for International Political Economic Studies Teheran 1978 Venezuelas 5: Utvecklingsplan 1975 - 1980 Gaceta Official de la Republica de Venezuela 1976 MANN, J. Venezuela - growing at a feverish pace World Construction 2/1978 TERSMEDEN, S. ENGSTRÖM, L. PERSSON, H. Marknadskartläggning Venezuela Svenska Ambassaden Caracas Sveriges Exportråd Stockholm 1976 276 LIT 81 Venezuela A Survey of US Business Opporunities US Department of Commerce June 1976 LIT 82 Construccion Organo official de carnara venezolana de la construccion Caracas October 1977 LIT 83 The second five-year Development Plan 1974/75 - 1978/79 Department of Information Republic of Indonesia I - IV LIT 84 Selektiv Exportinformation Sveriges Exportråd Juni 1978 LIT 85 Marknadskartläggning Indonesien Sveriges Exportråd Stockholm 1976 LIT 86 Indonesia A Survey of US Business Opportunities US Department of Commerce May 1977 LIT 87 Swedish Industrial Delegation To Philippines and Korea April 1977 To Malaysia Oct. 1977 Swedish Export Council Stockholm 1977 LIT 88 Statistik des Auslandes Länderbericht Ägypten Statistisches Bundesamt Wiesbaden 1977 LIT 89 Middle East Economic Digest Special Report Egypt May 1978 LIT 90 Large Capital Projects - Specifiers of Products & Services Sveriges Exportråd Stockholm 1978 LIT 91 Japan and the Developing Nations Partners in Construction World Construction 12/1977 LIT 92 WATANABE, S. A Review of the prefabricated home industry in Japan First International Conference of the Use of Prefabricated Building Elements - Construction in Developing Countries Hamburg Sept 1977 LIT 93 The Export Credit Financing System in OECD Member Countries Organisation for Economic Co-operation and Development Paris 1976 277 LIT 94 ERIKSSON, B. Profilerad plåt - verkningssätt, dimensionering och in­ fästning Stålbyggnadsdagen 1970 SBI publ 23 LIT 95 LIT 96 LIT 97 LIT 98 LIT 99 LIT 100 LIT 101 LIT 102 LIT 103 LIT 104 LIT 105 FRANKLIN, B. Skolbyggnad i stål Stålbyggnadsdagen 1970 SBI publ 23 Stockholm 1970 SANDER, A. Tunnplåt - Material och leveransformer Stålbyggnadsdagen 1970 SBI publ 23 Stockholm 1970 WIKSTRÖM, P. Tunnplåtskonstruktioner Möjligheter och tillämpningar Stålbyggnadsdagen 1970 SBI publ 23 Stockholm 1970 WALLIN, L. Stålbyggnad 1969 - 1970 Stålbyggnadsdagen 1970 SBI publ 23 Stockholm 1970 BRYAN, E.R. New development in light gauge steel construction Stålbyggnadsdagen 1975 SBI publ 49 Stockholm 1975 FRANKLIN, B. Tunnplåt i tak och väggar Stålbyggnadsdagen 1975 SBI publ 49 Stockholm 1975 LUNDIN, K. Att konstruera med tunnplåt Stålbyggnadsdagen 1975 SBI publ 49 Stockholm 1975 LARSSEN , J-F. Lättbärverk med samverkande biandkomponenter STATENS råd för byggnadsforskning Rapport R 56:75 Stockholm 1975 THOMASSON, P-0. Thin-walld C-shaped Panels in Axial Compression Swedish Council for Building Research Document D1 :78 Stockholm 1978 KÖNIG, J. Transversally loaded thin-walled C-shaped panels with in­ termediate stiffeners Swedish Council for Building Research Document D7:78 Stockholm 1978 Statens Planverk Typgodkännande 974/1977 278 LIT 106 BAEHRE, R. NYBERG, G. Stabilisering av byggnader genom ytbärverk av profilerad plåt Byggforskningen R 4:77 Stockholm 1974 LIT 107 DAVIES, J.M. LAWSON, R.M. Light Gauge Steel Diaphragms with Openings International Association for Bridges and Structural En­ gineering Summer 1978 LIT 108 KORSGAARD, U. Termisk aekvivalente ydervaegge Ingeni0ren nr 11/1977 LIT 109 VINBERG, H. Klimat i lättbyggnader inte så svårt som Ni tror VVS nr 5/1978 LIT 110 TENGBLAD, M. Det nya stålet Arkitektur (75) 1975 nr 8 LIT 111 Strukturen und Hüllen Werk 63 (1976) Nr 11 LIT 112 GLAUMANN, M. WESTERBERG, U. Klimat och Byggandet i Tropikerna Institutionen för Konstruktionslära Rapport nr 1/71 Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm 1971 LIT 113 LIPPSMEIER, G. Tropenbau Callwey München 1969 LIT 114 KOENIGSBERGER, 0. Manual of Tropical Housing and Building Longman London 1973 LIT 115 DANBY, M, The design of Buildings in hot-dry climates Build International (6) 1973 LIT 116 Building Digest Central Building Research Institute, India Nr: 100 Prediction of Air Movement in Buildings Nr: 102 Determination of Sunlight Penetration in Doors Roorkee 1972 LIT 117 L0BRY, M, Manual de Construction des Batiments pour l'Elevage en zone Tropical lmp. Gutenberg Paris 1970 LIT 118 TOPS-Total Organized Planning and Producing System Systembeskrivning 1977 LIT 119 Svensk läkemedelsindustri - några uppgifter och synpunkter - Industridepartementet Ds 1/78:18 Stockholm 1978 Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 780066-0 från Statens råd för byggnadsforskning till Arne Johnson Ingenjörsbyrå AB, Stockholm R104:1978 Art.nr: 6600804 Abonnemangsgrupp: Z. Konstruktioner och material Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 1403 112 84 Stockholm ISBN 91-540-2941-4 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Cirkapris: 40 kr exkl moms