Maria Ros Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2013:20 Bevarandevärt i domstolsprövning – plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel i Bevarandevärt i domstolsprövning – plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Maria Ros Handledare: Krister Svedhage, Göteborgs universitet Annika Andersson, Bjerking AB Kandidatuppsats, 15 hp Bebyggelseantikvariskt program Lå 2012/13 GÖTEBORGS UNIVERSITET ISSN 1101-3303 Institutionen för kulturvård ISRN GU/KUV—13/20—SE ii iii UNIVERSITY OF GOTHENBURG www.conservation.gu.se Department of Conservation Tel +46 31 7864700 P.O. Box 130 Fax +46 31 786 47 03 SE-405 30 Göteborg, Sweden Program in Integrated Conservation of Built Environments Graduating thesis, BA/Sc, 2013 By: Maria Ros Mentor: Krister Svedhage, Annika Andersson Uppsatsen titel på engelska: Worth to preserve in judicial review - the actual protection of built environments according to the Swedish plan- and construction law from a preservation perspective. ABSTRACT This essay has studied appeals of the provincial government about building permits concerning a few specific paragraphs of the Swedish plan- and construction law. The studied paragraphs relate to the integrated conservation field, with a perspective of preservation. The essay has studied how the paragraphs cope in judicial review. 92 court cases have been examined, and the results show that buildings from the 1800’s are valued as having a higher preservation worth. Buildings from the 1960’s and later, are, according to the cases studied, not considered worth preserving. The most commonly occurring appealed matters on a national scale are changes to the façade and balconies. The most unfavorable action against cultural historical values is building permits regarding additions to buildings. Provisions of protection in plan layouts were not common in the studied cases, which is why one can assume that the restrictions given are considered clear and not worth challenging. The strongest protection in percentage is programs for preservation, even though they are not legally binding documents. The most stunning result is the inconsistent rulings; in similar cases rulings for both preservation and destruction can be found. The key to success for the cultural values seems to be in how well the programs for preservation manage to specify and define the values, and ties them to the perceived material qualities in the building. The outcome of an appeal appeal will likely be determined by how well either side motivates their cause. Therefore it is of grave importance that people working in the integrated conservation field motivate as much as possible, rather than stating different types of values as is done with Axel Unnerbäcks evaluation model for valuing culturally important buildings. Legal precedent in court cases is an uncertain utility, and it is extremely difficult to search for court cases. Maintenance of the buildings is an easy way to avoid big changes and decay of buildings. For cultural historical values to overturn previously lost cases in future appeals there must be a consistent approach towards the programs, as well as towards the experts in the field of integrated conservation. Today the programs and competence are unevenly valued in different parts of the country this creates an inconsistency in the court rulings. Title in original language: Bevarandevärt i domstolsprövning – plan- och bygglagens egentliga skydd ur bebyggelseantikvarisk synvinkel Language of text: Swedish Number of pages: 54 + attachments Keywords: (5-7 in English) court cases, appeals, plan- and construction law, building permit, paragraph, preservation, integrated conservation ISSN 1101-3303 ISRN GU/KUV—13/20--SE iv v FÖRORD Detta examensarbete ingår som avslutande del om 15hp för bebyggelseantikvariskt program vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Jag vill tacka Annika Andersson som varit min externa handledare för den här uppsatsen. Uppslaget till denna uppsats kom efter en kurs om bygglovshandläggning som Annika hade i Göteborg hösten 2012. Annika Andersson är antikvarisk expert på bygglovsfrågor enligt plan- och bygglagen och har varit ett stort stöd för mig i uppsatsskrivandet. Jag vill rikta ett stort tack till Peter Gustafsson, utan ditt stöd det inte hade blivit någon uppsats! Jag vill också tacka alla omtänksamma och roliga medarbetare på Bjerking AB på kontoret i Uppsala, där jag mestadels suttit och skrivit uppsatsen. Tack till Saara Gröhn som korrekturläst och stöttat mig under tiden jag skrivit. Tack också till Diana Zetterberg Rogers, jurist och vd vid LexLaw AB för din hjälpsamhet bland annat kring mina frågor om juridik. vi FÖRKORTNINGSLISTA Lst Länsstyrelsen LR Länsrätten FR Förvaltningsrätten KR Kammarrätten RR Regeringsrätten HFD Högsta Förvaltningsdomstolen MD Mark- och miljödomstol MÖD Mark- och miljööverdomstolen PBL Plan- och bygglagen (2010:900) NPBL Nya plan- och bygglagen (2010:900) ÄPBL Äldre plan- och bygglagen (1987:10) MB Miljöbalken (1998:808) FL Förvaltningslag (1986:223) DP Detaljplan ÖP Översiktsplan k Varsamhetsbestämmelser i DP q Skyddsbestämmelser i DP Q Anpassad användning av lokal, endast verksamheter som samspelar med de kulturhistoriska värdena tillåtna KTH Kungliga tekniska högskolan K-hist Kulturhistoriska vii Innehåll FÖRORD FÖRKORTNINGSLISTA SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................... 9 1. INLEDNING .............................................................................................................................. 13 1.1 BAKGRUND OCH SAMMANHANG ..................................................................................................................... 13 1.2 PROBLEMFORMULERING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .............................................................................................. 13 1.3 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING .............................................................................................................................. 14 1.4 AVGRÄNSNINGAR ......................................................................................................................................... 14 1.5 METOD ...................................................................................................................................................... 15 1.6 MATERIAL .................................................................................................................................................. 18 1.7 TIDIGARE STUDIER ........................................................................................................................................ 18 1.8. VÄRDEPREMISSER ........................................................................................................................................ 19 1.9 DISPOSITION ............................................................................................................................................... 20 2. PLAN- OCH BYGGLAGEN .......................................................................................................... 21 2.1 BYGGLOVPLIKTIGA ÅTGÄRDER, UNDANTAG, ÖVERKLAGANDE OCH LOV .................................................................... 21 2.2 BYGGLOVSBESLUT OCH ÖVERKLAGANDE ............................................................................................................ 23 2.3 SKYDD I PLANER OCH PROGRAM ...................................................................................................................... 26 3. RESULTAT ................................................................................................................................ 29 3.1 VILKA VÄRDEN UPPFATTAS SOM SKYDDSVÄRDA ENLIGT UTFALLEN FRÅN DE STUDERADE RÄTTSFALLEN? .......................... 29 3.2. VILKA FAKTORER HAR PÅVERKAT UTGÅNGEN AV DE STUDERADE RÄTTSFALLENS BESLUT? ............................................. 32 3.3 VILKA FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER STÄRKER PBL:S ARGUMENT OM KULTURHISTORISKA VÄRDEN ENLIGT DE STUDERADE RÄTTSFALLEN? ...................................................................................................................................................... 36 3.4 FINNS DET ANDRA SÄTT MAN KAN SKYDDA BEBYGGELSE PÅ? ................................................................................. 39 4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ................................................................................................ 43 4.1 PROPORTIONALITETSPRINCIPEN....................................................................................................................... 43 4.2 LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN .......................................................................................................................... 44 4.3 ANPASSNINGSKRAVET ................................................................................................................................... 44 4.4 DET ÄR RÄTTSOSÄKERT ATT DET ÄR SÅ SVÅRT ATT SÖKA RÄTTSFALL. ........................................................................ 45 4.5 OM MOTIVERINGSKRAV FÖR BESLUTSFATTARNA ................................................................................................. 46 4.6 BEGREPPET ”ESTETISKT TILLTALANDE”, EN PROBLEMATISK FORMULERING ................................................................ 47 4.7 STOCKHOLMS KLASSIFICERING ......................................................................................................................... 47 4.8 SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER .................................................................................................................. 49 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ............................................................................................................ 53 BILAGA 1 REGLERANDE PARAGRAFER I PBL SOM BEHANDLAR KULTURMILJÖN ...................................... 55 BILAGA 2 KLARGÖRANDE AV TABELLFÄLT ............................................................................................... 59 BILAGA 3 GRANSKNING AV 92 STYCKEN RÄTTSFALL ............................................................................... 60 BILAGA 4 ANALYSER AV RÄTTSFALEN ..................................................................................................... 71 viii 9 SAMMANFATTNING Plan- och bygglagen innehåller flera paragrafer som rör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Hur dessa används får stor betydelse i hur den byggda miljön hanteras i frågor om bygglov. Det som börjat som en enskild fråga kan efter en rättsprövning bli ett nationellt exempel på ett visst ställningstagande, praxis. Det saknas idag forskning kring vad som skyddas med dessa paragrafer och vad kriterierna är för att paragraferna ska anses tillämpbara. Syftet med föreliggande studie har varit att ta reda på vad som i praktiken skyddas av plan- och bygglagens paragrafer om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett bygglovsbeslut taget av en byggnadsnämnd kan övarklagas och i denna studie har överklaganden av länsstyrelsernas beslut studerats. För studien har rättsfall inhämtats vilket resulterade i 92 fall som granskades närmare (se bilaga 3). De studerade rättsfallen berörde i huvudsak paragraferna ur den äldre plan- och bygglagen (1987:10). Den äldre plan- och bygglagen tillämpas på mål och ärenden som påbörjats innan den 2 maj 2011 och de flesta av de undersökta rättsfallen var från denna period. Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och ändrad användning av en byggnad. För bebyggelse som omfattas av detaljplan krävs även bygglov för byte av fasad- eller tak- beklädnad eller ommålning i ny kulör. Även andra åtgärder som avsevärt förändrar byggnadens exteriöra utseende kräver bygglov. I vissa fall måste man ge lov och ibland får lov beviljas under vissa förutsättningar. Skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan uttryckas i planer eller program. De kommunala verktyg som finns att använda är regionplan, översiktsplan samt fördjupad översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser. Andra program med fokus på kulturmiljön kan också upprättas och kallas exempelvis bevarandeprogram, kulturmiljö- program eller kulturmiljöinventering. Även riksintressen är en typ av program upprättad för att skydda värdefull bebyggelse. Resultatet av har visat följande; för vilka värden som enligt rättsfallens utfall uppfattas som skyddsvärda står bebyggelse från 1960-talet och framåt ut som minst bevarandevärd. Bebyggelse från 1800-talet anses lite mer bevarandevärd. Frågor kring balkonger är vanligt förekommande varför det exteriöra uttrycket av en byggnad är att uppfatta som ett starkt engagerande värde. Nationellt sett är fasadförändringar och uppförande av balkonger de mest överklagade åtgärderna. Överklaganden av balkonger sticker speciellt ut i Stockholmsregionen. Tillbyggnader är den vanligaste åtgärden som är till nackdel för de kulturhistoriska värdena men ingen generell byggnadstyp verkar favoriseras. Av faktorerna som påverkat utgången av de studerade rättsfallen så har ålder, som tidigare nämnts, betydelse men framför allt hänger det i stor utsträckning på hur väl man motiverar sin ståndpunkt. Hur kulturmiljö- eller bevarandeprogrammen är utformade och hur tydligt de pekar ut värden och karaktärsdrag påverkar utgången. Av granskningen framgår att i frågor 10 där kulturvärden ställs mot givna byggrätter i detaljplaner så är byggrätten alltid starkare då detaljplanen till skillnad från kulturmiljöprogram är juridiskt bindande. Skyddsbestämmelser för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan finnas i detaljplaner men de kan också förbigås genom att åtgärden anses vara en mindre avvikelse. Förslag på alternativa placeringar är däremot ett verkningsfullt argument mot en åtgärd som anses förvanskande eller ovarsam. Den mest effektiva förebyggande åtgärden för kulturhistoriska värden enligt de studerade rättsfallen är olika typer av bevarandeprogram. Trots att de inte är juridiskt bindande står de sig procentuellt bättre än de överklagade rättsfallen med detaljplanebestämmelser. Om rättsfallet berör en byggnad inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården är av mindre betydelse för utgången av rättsfallen. Ett förslag på hur man på andra sätt kan skydda bebyggelse mot förvanskning är ett kontinuerligt underhåll. Hur man värderar antikvarisk expertis liksom om nya värden anses kunna tillkomma har stor betydelse speciellt för modernare bebyggelse. Användningen av bevarandeprogrammen är olika över landet. Ett nationellt ställningstagande att ge bevarandeprogram och antikvarisk expertis tyngd i överklaganden skulle verka positivt för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I dagsläget värderas antikvarisk expertis olika och programmens relevans för den rättsliga prövningen bedöms i varje enskilt fall. Argument som ofta tas upp till nackdel för de kulturhistoriska värdena är proportionalitetsprincipen och likabehandlingsprincipen som innebär ungefär samma sak som praxis, ”har andra fått lov borde du också få det”. Proportionalitetsprincipen innebär att det alltid skall finnas en rimlig balans mellan nyttan av beslutet i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. Här skall en avvägning göras mellan enskilda och allmänna intressen. Kommunen har det övergripande ansvaret att bevaka allmänna intressen i bygglovsfrågor. Vem som har rätt att överklaga kommunens beslut och därmed hävda de allmänna intressena beror på om man är sakägare i förhållande till bygglovs- beslutet. Detta tycker jag kan ifrågasättas, kulturarvet tillhör alla. Att klagorätten för upplevelsen av kulturmiljön i till exempel ett stadsrum ska begränsas till endast de fastigheter som direkt angränsar till den berörda fastigheten är inte rimligt. Vid oklarhet om vilket intresse som väger tyngst ges i dagsläget fastighetsägarens intresse företräde i överprövande instanser. Det är svårt att söka rättsfall. Vad domstolarna tagit beslut om framgår sällan tydligt och det finns inget söksystem förutom inom vilken lagstiftning och vilket år man är intresserad av, vilket jag inte anser är rättssäkert. Man ska inte behöva en juridisk bakgrund för att kunna hitta eller förstå beslut. För att motivera beslut där man anser att den sökta åtgärden innebär en förvanskning behöver inte ett skyddsbehov ha kommit till uttryck tidigare. Detta är ett argument som behövs för att kunna ta ställning till miljöer som inte berörs av något program eller skyddsbestämmelser i detaljplan. Begreppet ”estetiskt tilltalande” i den tidigare plan- och bygglagen är ett problematiskt begrepp. Jag anser att bedömningen om vad som är estetiskt tilltalande hör 11 hemma i bygglovsprocessen men inte i diskussionen om kulturhistoriskt värde. En byggnad kan vara ”jätteful”, men ändå ha ett högt kulturhistoriskt värde. Slutligen vill jag mena att det som främst framkommit av studien är att rättspraxis är ett väldigt osäkert verktyg. Det går att motivera både förvanskning och bevarande utifrån tidigare ställningstaganden i överklaganden. Detta gör att överklagandena ofta diskuterar vad som är ”rättvist”. Målsättningen med uppsatsen var att exemplifiera vilken typ av bebyggelse som inte skyddas genom plan- och bygglagen. Ingen speciell byggnadstyp stack ut, mer än att modern bebyggelse från och med 1960-talet inte anses bevarandevärd. Det enligt mig mest intressanta resultatet är att detaljplanebestämmelser sällan framkom i överprövningar vilket innebär att de sällan överklagades och när de gör det har de procentuellt sett sämre bärighet än bevarandeprogram. 12 13 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och sammanhang Skyddsbestämmelser är en väsentlig del i arbetet med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bebyggelse kan få lagskydd genom plan- och bygglagen, kulturminneslagen och genom miljöbalken. Plan- och bygglagen (PBL) är ett kommunalt lagrum som för frågor kring kulturmiljön och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse innebär att ändringar av all typ av bebyggelse ska ske varsamt och underhållas så att kulturhistoriska värden inte förvanskas. Ny bebyggelse ska utformas och placeras så att den är hänsynsfull mot sin omgivning. Paragraferna i PBL som rör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ett viktigt verktyg för kulturmiljövården i hanteringen av den byggda miljön i bygglovsfrågor. Plan- och bygglagen har en stor beröringsyta där alla ifrån privatpersoner till myndigheter använder och förhåller sig till författningen på något sätt. Hur lagen används och tolkas berör därför många människor. Det som börjat som en enskild fråga kan efter en rättsprövning bli ett nationellt exempel på ett visst ställningstagande, praxis, i frågor som rör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Att praxis till viss del styr hur vi arbetar och värderar bebyggelse tycker jag är intressant och är en av anledningarna till att jag intresserade mig för detta ämne. Jag ser också plan- och bygglagen ett verktyg som berör otroligt många och som stäcker sig över olika yrkes- och ämnessektorer. Därför tyckte jag också att det var intressant att studera ett specifikt sektorsintresse som kulturmiljövården inom detta lagrum. PBL ”i praktiken” är ett begrepp som i denna uppsats främst används som ett samlingsbegrepp för studien av överprövningar. PBL praktiseras dagligen utan att prövas men överprövningarna blir praxis som följs i handläggning. Därmed är denna uppsats till viss mån även en studie av PBL i praktiken. I uppsatsen benämns (äldre) plan- och bygglagen (1987:10) som ÄPBL och (nya) plan- och bygglagen (2010:900) som NPBL. 1.2 Problemformulering och frågeställningar Plan- och bygglagen är ett kommunalt lagrum vilket innebär att kommunerna i första hand tar beslut i frågor som rör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. För att vi ska kunna veta vad för bebyggelse som i denna process behöver mer eller bättre skydd behövs undersökningar om vad som skyddas enligt PBL:s paragrafer om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse när de prövas i domstol. Det är idag oklart vilka kriterierna är för att paragraferna ska anses tillämpningsbara. I dagsläget saknas också forskning om vad som skyddas med dessa paragrafer och vilken roll kulturmiljö- och bevarandeprogram har för utgången av överprövningar. För rättssäkerheten är det viktigt att lagen tillämpas på lika villkor över landet. 14 Frågeställningar  Vilka värden uppfattas som skyddsvärda enligt utfallen från de studerade rättsfallen?  Vilka faktorer har påverkat utgången av de studerade rättsfallens beslut?  Vad för förebyggande åtgärder stärker PBL:s argument om kulturhistoriska värden enligt de studerade rättsfallen?  Finns det andra sätt man kan skydda bebyggelse på? 1.3 Syfte och målsättning Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad som i praktiken skyddas av plan- och bygglagens paragrafer om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Målsättningen är att det framtagna underlaget kan användas för att exemplifiera vilken typ av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som inte skyddas genom plan- och bygglagen samt komma fram till nya sätt att skydda bebyggelse på. 1.4 Avgränsningar Fallen som granskats är överklaganden av länsstyrelsernas (Lst) beslut. Dessa går i dagsläget till mark- och miljödomstolarna (MD) och överklaganden av dem till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD)(se figur 1)( Sveriges Domstolar 2011). Tidigare års motsvarande instanser för MD och MÖD har också studerats (se figur 2). De granskade rättsfallen är utvalda på grund av att de berör några specifika paragrafer i gamla ÄPBL och NPBL. Dessa redovisas närmare under rubriken metod. Äldre rättsutfall som tagits upp berörs endast i korthet för att statuera exempel på olika förhållningssätt. Det studerade lagrummen är den äldre och den nya plan- och bygglagen. NPBL trädde i kraft den 2 maj 2011. Majoriteten av de studerade fallen berör ÄPBL då mål och ärenden som påbörjats innan 2 maj 2011 bedöms efter de äldre föreskrifterna (Boverket 1). Överklaganden av beslut från Lst som inkommit efter 2 maj 2011 går upp i mark- och miljödomstolar trots att de tidigare skulle ha bedömts i länsrätt/förvaltningsrätt som nästa besvärsinstans. Är ärendet påbörjat innan 2 maj 2011 bedöms fallet som nämnt efter ÄPBL. Är ärendet påbörjat efter 2 maj 2011 bedöms fallet efter NPBL (Boverket 1). Ett urval har gjorts i de rättsfall som enbart rör kravet på hänsyn vilket är 3 kap. 1 § ÄPBL och 2 kap. 6 § NPBL och inte varsamhet eller förvanskning. Endast rättsfall där dessa paragrafer närmare motiveras med varför/varför inte det överklagade följer/inte följer paragrafen har granskats. Detta då ett stort antal rättsfall skriver ut paragrafen och motiverar sedan sitt ställningstagande med ”…anses uppfylla kraven enligt 3 kap. 1 §/2 kap. 6 §”. En studie av rättsfallen som endast i förbifarten nämner hänsynskravet rymdes inte inom denna uppsats då det är ett stort antal. De skulle inte heller bidragit nämnvärt till uppsatsens studieområde. 15 Inom det tidspann som denna undersökning fokuserat på har inget ärende som rör de studerade paragraferna tagits upp till prövning i Högsta domstolen. Därför nämns instansnivån inte närmare i uppsatsen. En granskning av prejudicerande ärenden och vilken påverkan de haft på rättstillämpningen ett är ett område som lämnas till framtida studier. Uppsatsen fokuserar på överklaganden som rör bygglov. Ärenden angående antagande av detaljplaner, som förvisso behandlar paragraferna i PBL som denna uppsats fokuserat på, har valts bort då de inte ryms inom uppsatsens frågeställningar. Detta är också ett så pass stort studieområde att det lämnas för framtida studier. Tidsspannet som undersökts är sista avgörandenivå år 2007 – 30 april 2013. Noterbart årtal här är 2013, då en del ärenden fortfarande kan överklagas till en högre instans. Tidsspannet på drygt fem år är med anledning av att antalet prövade ärenden som avser kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är relativt få. Det totala tidsomfånget av de studerade rättsfallen skall påpekas täcker fler år än 2007-2013. Exempelvis ett avgörande från Regeringsrätten 2007 har beslutats om i lägre instanser och överklagats tidigare år. De tidigaste överklagade byggnadsnämndsbesluten i denna uppsats är från 2004. Då rättsfallsdatabasen Zeteo endast visar avgöranden från förvaltningsrätterna och kammarrätterna kan det hända att det finns domar nyligen avgjorda fall i dessa som inte kommit med i denna studie. Uppsatsen konstaterar de beskrivna värdena men tar endast översiktligt upp en diskussion om värderingar som ligger till grund för beslutens utfall. Det är ett område alldeles för omfattande för att kunna hanteras inom tidsramen för denna uppsats. För en framtida studie är resultaten som presenteras i denna uppsats förhoppningsvis ett hjälpmedel i en värderingsdiskussion om vad som anses bevarandevärt. Uppsatsen gör heller inte någon undersökning om de upptagna argumenten i rättsprövningarna stämmer eller är ofullständiga. En sådan undersökning är alldeles för omfattande för att rymmas inom tidsramen för denna uppsats. 1.5 Metod Frågeställningarna ett till tre besvarades genom den kvantitativa studien av rättsfall och den fjärde frågan genom de kvalitativa analyserna i fallstudierna av några få mål. Kvantitativ studie Metoden för uppsatsen har till största del varit en kvantitativ studie där ett antal rättsfall sökts upp och granskats. Uppletandet av rättsfall har skett på två vis. Metod 1 I den första metoden för sökning efter rättsfall användes Zeteo, en rättsfallsdatabas från Nordstedts Juridik, tillhandahållen av konsultföretaget Bjerking AB. Rättsfallsdatabasen 16 gjorde det möjligt att söka och läsa igenom rättsfall utan att beställa dem. På denna rättsfallsdatabas har dock bara avgöranden kunnat läsas. Det vill säga rättsfall med beslut som inte går att överklaga. I Zeteo har sökning skett på olika ord och fraser både i sin exakta form, ”ord nära varandra” samt en generell sökning. Alltså 3 sökningar per ord/fras. Därefter har sökningen specificerats genom att titta på ”avgöranden” och ”artiklar” (publicerade endast på Zeteo) och sedan relevanta årtal (2007-2013). Relevanta fall togs upp här oavsett åtgärd. Rättsfall som valdes bort i denna sökning var mål där hänsynskravet (3 kap. 1 § ÄPBL, 2 kap. 6 § NPBL) bara berördes kort och utan närmare motivering. Exempelvis listades som berört lagrum utan någon mer kommentar samt fall där kommentaren till paragrafen var i stil med ”åtgärden anses inte strida mot...”. Sökning har gjorts på ord och fraserna: kulturhistorisk förvanskning varsamhet hänsyn 3 kap. 1 § PBL 3 kap. 1 § 3 kap. 10 § PBL 3 kap. 10 § 3 kap. 12 § PBL 3 kap. 12 § 8 kap. 11 § PBL 8 kap. 11 § 8 kap. 12 § PBL 8 kap. 12 § 2 kap. 6 § PBL 2 kap. 6 § 8 kap. 17 § PBL 8 kap. 17 § 8 kap. 13 § PBL 8 kap. 13 § 9 kap. 30 § PBL 9 kap. 30 § 9 kap. 31 § PBL 9 kap. 31 § Metod 1 resulterade i 20 rättsfall som granskades närmare. Metod 2 På grund av att urvalet från Zeteo endast visade avgöranden har respektive mark- och miljödomstol (tingsrätterna i Östersund, Umeå, Växjö, Vänersborg och Nacka) kontaktats för att denna studie även skall redovisa domar. En dom kan överklagas medan ett avgörande inte går att överklaga. Från varje tingsrätt har en lista på alla hittills avgjorda mål genom en dom enligt plan- och bygglagen i mark- och miljödomstolen skickats (det vill säga tidigast 2 maj 2011 till och med 30 april 2013). Utifrån respektive lista har sedan har ett urval gjorts där vissa typer av frågeställningar och objekt valts bort för att minska mängden fall att gå igenom. Studerat område är: - Tillbyggnader. Även kallat om- eller påbyggnader. Enligt NPBL finns om- och tillbyggnader (1 kap. 4 § och 9 kap. 2 § NPBL). Enligt ÄPBL finns bara tillbyggnader (8 kap. 1 § ÄPBL). - Yttre ändringar som byte av kulör, fasad- eller takmaterial, mindre balkonger, fönster och takkupor. - Nybyggnader av vindkraftverk, master och teletorn. Dessa har valts att ha med för att kunna föra en mer underbyggd diskussion kring allmänna och enskilda värden. Vindkraftverk har ofta en stor påverkan på 17 kulturmiljön varför det var rimligt att anta att allmänna och enskilda intressen oftare än i andra bygglov diskuteras här. Rättsfall som valts bort är fall som rör: Nybyggnader (med undantag för vindkraftverk och olika typer av master och teletorn) Inhibition Förhandsbesked Olovligt byggande Byggsanktionsavgifter Förlägganden Lov i efterhand Ändringar i lov Tidsbegränsade lov Ändrad användning Detaljplaner Ej mätvärda altaner Murar Upplag Skyltar Antenner Idrottsanläggningar Avvisningar Fråga om talerätt Rivningslov En del av dessa fanns med i sökningen från Zeteo då det där var lättare att söka på fall som rörde kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Att ha med dem i urvalet från tingrätterna skulle ha inneburit att det inte blev något urval utan att alla fall studerades, vilket inte var rimligt för denna uppsats. De händer att de förekommer i de undersökta rättsfallen, då med anledning att målet även innehåller fråga som rör tillbyggnad eller annan undersökt åtgärd. Fokus har i dessa fall legat på berört område för denna studie. Listorna från tingsrätterna av mål som beslutats enligt plan- och bygglagen omfattade totalt 3420 domar och avgöranden. Det första urvalet resulterade i listor omfattande totalt 694 rättsfall som beställdes av tingsrätterna. Därefter granskades fallen översiktligt för att se vilka rättsfall som berörde någon av paragraferna för denna studie. Detta andra urval resulterade i 259 fall som på något sätt berörde paragraferna om hänsyn, varsamhet och förbud mot förvanskning. 187 fall föll bort då de endast översiktligt behandlade hänsynskravet (3 kap. 1 § ÄPBL och 2 kap. 6 § NPBL) och ibland lika kort varsamhetskravet (3 kap. 10 § ÄPBL och 8 kap. 17 § NPBL). Endast rättsfall där dessa paragrafer närmare motiveras med varför/varför inte det överklagade följer/inte följer paragrafen har granskats. Metod 2 resulterade i 72 rättsfall som granskades närmare. Granskning Totalt studerades 92 fall i granskningsmallen (se BILAGA 3). Därefter sammanställdes resultaten i statistisk form för att få svar på uppsatsens frågeställningar. Sedan gjordes en fördjupad analys av de svar som inte var av JA/NEJ-karaktär. Analysen bestod bland annat av att sammanställa vilken typ av bebyggelse fallen gällde samt förekomsten av program och värderingen av dessa. Vidare studerades även vägningen mellan allmänna och enskilda intressen. Den kvantitativa studien medförde att en redogörelse över vad som anses vara bevarandevärt kunde sammanställas och resultaten analyseras. Genom att gå igenom överklaganden om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Mark- och miljööverdomstolen och landets fem mark- och miljödomstolar samt motsvarande instanser tidigare år, blev studiematerialets geografiska 18 spridning över landet brett. Resultatet är därför representativt för överprövningar i hela Sverige. Denna studie visar dagens rättsfallsläge med både avgöranden och domar som fortfarande går att överklaga. Kvalitativ studie Den fjärde frågan besvaras genom en mer kvalitativ metod i form av en diskussion kring olika förhållningssätt och argumentationen som förts i de studerade rättsfallen. 1.6 Material Via Zeteo, en internetbaserad rättsfallsdatabas från Nordstedts Juridik har rättsfall kunnat läsas och analyseras utan att någon beställning av dem behövt göras. Databasen tillgängliggjordes via konsultföretaget Bjerking AB. Rättsfallen är överklaganden från Sveriges fem mark- och miljödomstolar vilka är Östersund, Umeå, Växjö, Vänersborg och Nacka. De utgör en del av tingsrätterna på respektive ort. Mark- och miljööverdomstolen utgör en del av Svea hovrätt i Stockholm (Sveriges Domstolar 2011). Då rättsfall tillbaka från år 2007 studerats har även material hämtats från Regeringsrätten samt kammarrätterna i Stockholm, Jönköping, Göteborg och Sundsvall. I dessa rättsfall finns även länsrätternas och förvaltningsrätternas samt länsstyrelsernas beslut. 1.7 Tidigare studier Tidigare funna studier är diverse uppsatser som på något sätt rör PBL. Den studie som närmast berör frågeställningarna i denna uppsats är Bygglovsprövning vid ändring av byggnader med kulturhistoriskt intresse, från Kungliga tekniska högskolan (KTH) 2003 av Therese Svedberg. Uppsatsen går igenom vilken lagstiftning som gäller vid ändring av hus samt hur krav på varsamhet och förvanskningsförbud hanteras i olika rättsinstanser när de överklagas. Utifrån en studie av ett antal domar från kammarrätterna och Regeringsrätten presenteras i uppsatsen hur kommunernas beslut står sig i högre instanser. Uppsatsen diskuterar också huruvida detaljplanebestämmelser och översiktsplaner, där områden utpekas som kulturhistoriskt värdefulla, spelar någon roll i bedömningen. En uppsats från Högskolan i väst har under 2012 granskat bevarandebestämmelser i pågående detaljplaner i Västra Götalands län. Studien behandlar otydligheter och andra brister i utförandet av bevarandebestämmelser. Uppsatsens namn är Kulturhistoriskt intressant bebyggelse – Bevarande med stöd av Plan- och bygglagen och är skriven av Chistian Blidberg och Mattias Prick. Resonemanget som förs kring utformningen av bevarandebestämmelserna är en viktig informationskälla till varför resultatet i denna uppsats kan innehålla en viss felmarginal. Undersökningen som görs i denna uppsats noterar bara vilken information som ges i detaljplanerna men reflekterar inte i någon djupare diskussion om informationens kvalitet. En uppsats från Göteborgs universitet 2008 redovisar upphävda och avslagna beslut om bygglov till Länsstyrelsen i Västra Götalands län under 2007 samt presenterar Länsstyrelsens motiv för upphävande av bygglov. Uppsatsen heter Kartläggning i GIS av överklaganden gällande beslut 19 om bygglov och är skriven av Daniel Sandström. Området som har studerats är Sjuhärad och Göteborgs region, sammanlagt tjugo kommuner. Resultatet visar att antalet överklagade ärenden är flest i den västra delen av det studerade området med stor majoritet i Göteborgs kommun. Antalet avslagna/avvisade ärenden är också högst kring Göteborgsområdet. Snittet på andelen upphävda beslut ligger på ca 25-35% av totala antalet överklagade beslut. Noterbart är att av Göteborgs kommun 150 överklagade beslut upphävdes endast 32 bygglov. Det är 21,3% vilket innebär att trots att Göteborgs kommun år 2007 har tre gånger så många överklaganden som resterande kommuner, ändå ligger nästan lägst i procent upphävda bygglov. Partille upphävde sex av tio överklagade bygglov och sticker därmed ut med en procentsats på 60%. Motiven har klassificerats till elva olika orsaker. Främsta motiven för avslag är för stora mindre avvikelser och brister i beslutsunderlaget samt bristande motivering. Noterbart för denna uppsats är upphävda bygglov med anledning av att de strider mot kraven i 2 och 3 kap. ÄPBL är ett relativt ovanligt motiv. Flest fall där denna anledning använts är i Göteborg där 4 av 32 upphävda bygglov motiverats med denna anledning. Det är alltså flest fall här trots att Göteborgs kommun generellt sett upphävde färre bygglov än genomsnittet. Andra närliggande uppsatser av relevans är bland annat en från KTH 2009 kallad Kommunernas detaljplanebestämmelser. Lagstöd? Tydlighet? av Carl Caesar och Eidar Lindgren samt en uppsats från Göteborgs universitet, 2007 kallad PBL. PLAN- OCH BYGGLAGEN. Mindre avvikelse från detaljplan av Madeleine Arvidsson Wäli. Uppsatserna diskuterar hur planbestämmelser utan lagskydd förekommer i detaljplaner samt om mindre avvikelser från detaljplan. Akulina Müller diskuterar hävandet av byggnadsminnen i sin examensuppsats Byggnadsminnesförklaring – Ett långsiktigt hållbart skydd? från Högskolan på Gotland 2012. Müllers uppsats av intresse för denna studie då hon påtalar att en frekvent använd motivering till upphävandet av byggnadsminnen är stora genomförda förändringar i form av om- och tillbyggnader. Förändringarna resulterar i att byggnadens kulturhistoriska värde anses minska. 1.8. Värdepremisser Uppsatsen har till största del varit en statistisk undersökning utan hypoteser och teorier om hur resultatet skulle kunna eller borde bli. Resultaten av granskningen har i analyserna och diskussion tolkats utifrån ett antikvariskt perspektiv. Ett ställningstagande är således gjort att det finns en kulturmiljö och objekt av värde att bevara för framtiden. Ställningstagandet innebär också att antikvarier som yrkeskår anses ha den bästa utbildningen och kunskapen för att värdera och ta ställning kring bygglovsfrågor om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Granskningsmallen som använts har formulerats så att rättsfallens sista utfall kan ses vara till fördel eller nackdel för de kulturhistoriska värdena. Detta innebär att resultatet visar på ”fördel för k-hist värden” om den part som anfört argumenten för de kulturhistoriska värdena ”vinner” målet. Likadant anses domen/avgörandet vara till ”nackdel för k-hist värden” om parten som sökt bygglov för en åtgärd (och inte anser att det finns bevarandevärda delar) ”vinner” målet. Denna granskningsmetod innebär att åsikter kring synsättet att användande av ett objekt innebär 20 bevarande inte kommer till tals då alla förändringar bedöms som negativt för det berörda objektet. 1.9 Disposition Efter det inledande kapitlet beskrivs under det andra kapitlet vad för åtgärder som kräver bygglov enligt plan- och bygglagen. Vad som behöver tas hänsyn till i bygglovsprocessen samt när man måste och när man får ge lov. I samma kapitel redogörs för formerna kring bygglovsbeslut och överklagande med besvärsordning idag och tidigare samt en generell genomgång av olika skydd i planer och program. I tredje kapitlet presenteras resultaten till uppsatsens frågeställningar. I fjärde kapitlet diskuteras parametrar som kommit upp under granskningen av rättsfall som är relevanta för hur man bedömer överklaganden i högre instanser. Bilagorna presenterar granskningen av rättsfallen, förd statistik samt i uppsatsen berörda paragrafer ur PBL. 21 2. PLAN- OCH BYGGLAGEN 2.1 Bygglovpliktiga åtgärder, undantag, överklagande och lov Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och ändrad användning av en byggnad som exempelvis att bostad göra om till kontor. Detta återfinns i 9 kap. 2 § NPBL och 8 kap. 1 § plan- och bygglagen ÄPBL. För bebyggelse i områden som omfattas av detaljplan krävs även bygglov för byte av fasad- eller takbeklädnad eller ommålning i ny färg (kulör) eller andra åtgärder som avsevärt förändrar byggnadens exteriöra utseende (9 kap. 2 § NPBL och 8 kap. 3 § ÄPBL). För en- och tvåbostadshus råder vissa lättnader från de ovan nämnda kraven på bygglov. Detta regleras i 9 kap. 4 § NPBL och 8 kap. 4 § ÄPBL. Lättnaderna innebär att det inte behövs bygglov för omfärgningar och ändringar i fasad- och takmaterial om ändringen inte väsentligt förändrar byggnadens eller områdets karaktär. Härunder faller också den allmänt kända friggeboden som, förenklat sett, inte är bygglovspliktig om byggnadskroppen inte överstiger 15m2 i byggnadsarea, 3m i höjd och inte placeras närmare än 4,5m från tomtgränsen. Vid handläggning av bygglovsansökningar skall vissa parametrar särkilt beaktas (9 kap. 30-31 §§ NPBL och i 8 kap 11-12 §§ ÄPBL). I 9 kap. 30 § 4 st. NPBL respektive 8 kap. 11 § 3 st. ÄPBL ställs kravet på att förvanskningsförbudet samt varsamhets- och hänsynskraven följs. Det är även enligt dessa paragrafer man överklagar ett beviljat/nekat bygglov som inte följer kraven på varsamhet, hänsyn och förvanskningsförbudet. I vissa fall måste lov beviljas och ibland får lov beviljas under vissa förutsättningar. Berörda paragrafer kring detta redovisas i kommande avsnitt. Paragraferna 8 kap. 11 § ÄPBL och 9 kap. 30 § NPBL första styckena preciserar förutsättningar för när lov ska, alltså måste, beviljas. Sista stycket i bägge tidigare nämnda paragrafer innebär att lov får beviljas förutsatt att vissa förutsättningar är uppfyllda. Det finns alltså olika förutsättningar för när lov kan och måste beviljas. Därmed också sagt att det finns olika förutsättningar för att neka bygglovsansökningar. Som också påpekas i avsnitt 2.3 i denna uppsats kan inget program eller plan vara absolut. Det finns alltid ett tolkningsutrymme. Bygglov kan beviljas i en annars restriktiv detaljplan om åtgärden anses vara en mindre avvikelse (kallad liten avvikelse i ÄPBL). Detta återfinns i 9 kap. 31b NPBL, 8 kap. 11 § 2b, 12 § 4 st ÄPBL. Värt att notera är att förbudet mot förvanskning är något som skapades med nya plan och bygglagen. 3 kap. 12 § ÄPBL och 8 kap. 13 § NPBL är således inte identiska och utbytbara mot varandra. Enligt 3 kap. 12 § ÄPBL får byggnader, som är särskilt värdefulla inte förvanskas, men det står inte någonstans något om ett förbud. I 8 kap. 13 § NPBL däremot så samlas alla regler och förbud mot förvanskning under rubriken ”Förbud mot förvanskning”. Syftet med en ny plan- och bygglag var att modernisera språket och göra planförfarandet enklare (prop 2009/10). Språkmoderniseringen innebar alltså att det som skulle vara ”samma” paragraf nu fått ny innebörd. Detta kan ses i prop 2009/10:170 på s 464, där det för 8 kap. 13 § påtalas att ”Paragrafen saknar motsvarighet i nuvarande reglering. I den samlas alla regler om förbud mot förvanskning. Innehållet överensstämmer med innehållet i 3 kap 12, 14 § st 1, 17 § st 2 och 18 § st 1 ÄPBL”. 22 Bygglov ska bifallas för områden inom detaljplan om: NPBL 9 kap. 30 § 1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) överensstämmer med detaljplanen, eller b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), 2. åtgärden inte strider mot detaljplanen, 3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och 4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1– 3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§. ÄPBL 8 kap. 11 § 1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas, 2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), och 3. åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10--18 §§. Bygglov ska bifallas för områden utanför detaljplan om åtgärden: NPBL 9 kap. 31 § 1. inte strider mot områdesbestämmelser, 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2011:335). 9 kap. 31 a § 1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad, 2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. samt 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2011:335). 9 kap. 31 b § Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte. Om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska 23 en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2011:335). ÄPBL 8 kap. 12 § 1. uppfyller kraven i 2 kap., 2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 §, 3. inte strider mot områdesbestämmelser och 4. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10--18 §§. Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov till kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden uppfyller kraven i första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller 4. Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra byggnader än en- eller tvåbostadshus, om ansökningen avser sådana åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 eller underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 §. Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med bestämmelserna. Lag (1994:852). 2.2 Bygglovsbeslut och överklagande När en ansökan kommer in är det bygglovshandläggarna som handlägger ärendet och tar beslut i frågan om att bevilja eller avslå ansökan. En del ansökningar kan inte beviljas på tjänstemannanivå och måste då presenteras och beslutas om i byggnadsnämnd eller kommunfullmäktige. Vilka beslut som kan tas av en bygglovshandläggare på tjänstemannanivå beror på hur kommunens delegationsordning ser ut. Vad delegationsordningen innefattar varierar från kommun till kommun och beslutas av nämnden (6 kap. 33 § kommunallagen (1991:900)). Generellt sett så får delegationsuppdraget inte innebära att handläggarna har befogenhet att avgöra i ärenden som är av stor vikt eller har principiell betydelse, utan dessa ska beslutas av nämnden (12 kap. 6 § 1 st NPBL, 11 kap. 3 § 1 st ÄPBL). Håller man inte med om nämndens/kommunfullmäktiges beslut kan man överklaga till länets länsstyrelse (12 kap. 3 § NPBL, 13 kap. 2 § 1 st ÄPBL). Håller man inte med länsstyrelsens beslut kan man överklaga vidare (se figur 2)(13 kap. 6 § NPBL, 13 kap. 4 § ÄPBL). Besvärsordning idag Överklaganden av länsstyrelsernas beslut enligt plan- och bygglagen går sedan den 2 maj 2011 till mark- och miljödomstolarna (MD) och efter ytterligare överklagande vidare till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) (se figur 1). För att ett överklagat avgörande ska hamna hos överdomstolen krävs ett prövningstillstånd (Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar 1 kap. 2 §, Sveriges Domstolar 2011). Ett beslut från MÖD som inte är bedömt enligt miljöbalken, däribland mål enligt PBL, kan överklagas ytterligare till Högsta domstolen (HD). Detta är för att MÖD är en avdelning inom Svea hovrätt, vars högsta instans är Högsta domstolen. Om ärendet går att överklaga till HD eller inte står i domen från MÖD. Mål enligt miljöbalken får däremot inte överklagas. För att ett mål 24 ska tas upp i HD måste ärendet ges särkilt prövningstillstånd. Endast mål upp som är av väsentlig betydelse för att vägleda i framtida rättstillämpning ges prövningstillstånd i HD (Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar 1 kap.1- 2 §§ 5 kap. 5 §, Boverket 2). Figur 1: Dagens rättsinstansnivåer med det studerade området inringat. Besvärsordning tidigare Innan 2 maj 2011 gick överklaganden av länsstyrelsernas (Lst) beslut till länsrätterna (LR). Länsrätten bytte 15 feb 2010 namn till förvaltningsrätten (FR). Ett överklagat beslut från LR eller FR tas upp i kammarrätterna (KR). Efter ytterligare överklagande går målet sedan upp i högsta instans inom de allmänna förvaltningsdomstolarna som fram till 1 jan 2011 var Regeringsrätten (RR) och mellan 1 jan 2011- 2 maj 2011 var Högsta förvaltningsdomstolen (HFD)(se Figur 2). För att ett överklagat avgörande från KR ska tas upp i HFD (tidigare RR) måste även här prövningstillstånd medges. HFD huvudsakliga uppdrag är att skapa prejudikat för framtida bedömning (Sveriges domstolar 1-3). 25 Besvärsordning bygglov Högsta domstolen (sedan 2 maj 2011) (HD) Mark- och miljööverdomstolen (sedan 2 maj 2011) (MÖD) Högsta förvaltningsrätten (1 jan 2011 – 2 maj 2011) (HFD) Regeringsrätten (innan 1 jan 2011) (RR) Mark- och miljödomstolarna (sedan 2 maj 2011) (MD) Kammarrätterna (innan 2 maj 2011) (KR) Förvaltningsrätterna (sedan 15 feb 2010) (FR) Länsrätterna (innan 15 feb 2010) (LR) Länsstyrelserna (LS) Kommunal byggnadsnämnd (BN) eller kommunfullmäktige (KN) Figur 2. Besvärsordning bygglov. Fetstilade rättsinstanser visar dagens besvärsinstanser. 26 2.3 Skydd i planer och program Regionplan En regionplan har till uppgift att samordna planeringen för två eller fler kommuner. Planen gäller i åtta år efter antagande och skall endast upprättas om samordningen och utredningsarbetet mellan kommunerna inte fungerar. Regionplanen skall vara vägledande för översiktsplanering, detaljplanering och områdesbestämmelser och liknar i stort översiktsplanen med sitt syfte att ange beslutsriktning för framtida planering (7 kap. 1-10 §§ NPBL, 7 kap. 1-8 §§ ÄPBL). Översiktsplan och fördjupad översiktsplan Varje kommun skall ha en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planen är inte juridiskt bindande men skall fungera vägledande angående kommunens intentioner i frågor om mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. Översiktsplanen skall vara aktuell och särkilt redovisa kommunens riksintressen enligt miljöbalkens 3 och 4 kap (3 kap. 1-6 §§ NPBL, 1 kap. 3 § och 4 kap. 1 § ÄPBL). Till skillnad från ÄPBL påtalar NPBL även att översiktsplanen ”ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön” (3 kap. 2 § NPBL). Regionala och lokala mål, ”planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen” skall redovisas samt vilka konsekvenser och betydelse planen får (3 kap. 5-6 §§ NPBL, 4 kap. 1 § ÄPBL). En fördjupad översiktsplan kan upprättas då det finns behov att tillgodose ett särkilt allmänt intresse (3 kap. 23 § NPBL 4 kap. 1a och 8 §§ ÄPBL). Eftersom vår kulturmiljö enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)(MB) är ett allmänt intresse är kan en fördjupad översiktsplan med fokus på kulturmiljön upprättas efter Plan- och bygglagens lagrum. Detaljplan Med en detaljplan reglerar man mer detaljerat än översiktsplanen hur mark- och vattenområden samt bebyggelse och byggnadsverk ska användas och utformas. Äldre stadsplaner och byggnadsplaner jämställs med utgångna detaljplaner, det vill säga detaljplaner vars genomförandetid har gått ut. En detaljplanen är juridiskt bindande och anger i olika grad gränserna och användningen av kvartersmark och vattenområden samt allmänna platsers utformning. Detaljplanen får reglera byggnadsverks utformning, utförande och placering samt vegetationens höjd och utformning (4 kap. 1, 5, 10, 16 §§ NPBL, 5 kap. 3 och 7 §§ ÄPBL, jmf. 3 kap. 12, 14 och 17 §§ ÄPBL). För att byggnadsverk och bebyggelseområden skall skyddas enligt förvanskningsförbudet, varsamhetskravet och hänsynskravet får preciserade krav sättas i detaljplanen (4 kap. 16 § NPBL, 5 kap. 7 § jmf. 3 kap. 12, 14 och 17 §§ ÄPBL). Detaljplanen får reglera hur skyddet ska se ut för allmänna platser som är särkilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt (4 kap. 8 § 1 st NPBL, 5 kap. 7 § ÄPBL). Det skall noteras att ingen detaljplan är ”vattentät”. Trots att det kan finnas tydliga bestämmelser i detaljplan kan en sökt bygglovsåtgärd som strider mot detaljplan tillåtas om avvikelsen är liten (9 kap. 31b NPBL, 8 kap. 11 § 2b, 12 § 4 st ÄPBL). En sökt åtgärd som inte följer detaljplan är att betrakta som ett ärende av principiell betydelse varför det skall beslutas av nämnden (6 kap. 33 § kommunallagen (1991:900), 12 kap. 6 § 1 st NPBL, 11 kap. 3 § 1 st ÄPBL). Då är det 27 byggnadsnämnden (politiker) som avgör om bygglovet beviljas eller avslås. Bygglovshandläggarna ger som tjänstemän en rekommendation till beslut till nämnden men det är upp till nämnden att avvisa eller bevilja ärendet. Det finns inget absolut mått på vad som är en liten avvikelse. Om en avvikelse är att anse som liten skall bedömas enskilt i varje fall utifrån rådande förhållanden och omständigheter. En och samma åtgärd kan alltså anses olika avvikande beroende på omständigheterna. En generell förutsättning för att avvikelsen skall anses som liten är att åtgärden endast har lokal påvekan (Boverket 3). Områdesbestämmelser Begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan regleras med områdesbestämmelser. Liksom detaljplanen regleras i områdesbestämmelserna hur mark- och vattenområden, bebyggelse, byggnadsverk och miljön ska användas och utformas. Områdesbestämmelserna får dock inte vara lika precisa som en detaljplan varför endast vissa åtgärder regleras vilket preciseras i 4 kap. 42 § NPBL, 5 kap. 16 § ÄPBL (4 kap. 41-43 § NPBL, 5 kap 16-17 §§ ÄPBL). Andra program Andra program med fokus på kulturmiljön kan upprättas för att kommunen bland annat vid handläggning av bygglov skall ha riktlinjer kring kulturmiljön att förhålla sig till. Programmen kan till exempel kallas bevarandeprogram, kulturmiljöprogram eller kulturmiljöinventeringen. Dessa program är inte juridiskt bindande utan fungerar oftast som vägledande dokument. Riksintressen Riksintressen är ett skydd via 3 kap. 6 § MB. För denna studie är riksintressen av kulturmiljövården av vikt då det är ett allmänt intresse. Ett område som är riksintresse skall enligt 3 kap. 6 § MB skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på riksintresset. Stockholms stadsmuseums klassificering Stockholms stadsmuseum har utarbetat ett klassificeringssystem för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i form av färgmarkeringar om blått, grönt och gult. Klassificeringen är tänkt att användas som kunskapsunderlag vid bland annat bygglovs- och planfrågor. Klassificeringen gäller inte bara byggnadens yttre utan hela fastigheten liksom byggnadens exteriör och interiör. Detta program har troligtvis större genomslagskraft än något annat program i Sverige. Blå – Bebyggelse som är ”synnerligen kulturhistoriskt värdefull”. Denna klassificering är likvärdigt med byggnadsminnen enligt kulturminneslagen. Grön – Bebyggelse med ”ett högt kulturhistoriskt värde” samt att ”bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. Gul – Bebyggelse med ”positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde”. 28 Grått – Bebyggelse med grå markering är inte av ovanstående klass. Streckad – Bebyggelse som är streckad innebär att den är uppförd senare än 1960 eller 1990, alternativt att fastigheten är obebyggd. (Sthlm stadsmuseum 1) 29 3. RESULTAT 3.1 Vilka värden uppfattas som skyddsvärda enligt utfallen från de studerade rättsfallen?  Äldre bebyggelse är mer bevarandevärd, speciellt i området kring Västra Götaland. Bebyggelse från 1800-talet ansågs av granskningen mest bevarandevärd. I 85%, 9 av 12 (9/12) av fallen utföll med fördel för det kulturhistoriska värdet. Till största del berördes byggnader från sent 1800-tal. Av bebyggelse från år 1900-1959 blev 57% (17/30) med fördel för det kulturhistoriska värdet. Av bebyggelse från år 1960-1990 blev däremot endast 13% (1/8) av utfallen till fördel. Vid planering av ny bebyggelse (både bostadshus, vindkraft och master) är utfallet lika ofta till fördel som nackdel för det kulturhistoriska värdet. Att i rättsfallen inte specificera och använda åldern som ett argument visar sig inte till fördel för det kulturhistoriska värdet. 20 av de 92 studerade fallen, dvs. 22% nämnde inte under vilken tidsperiod bebyggelsen var uppförd. I 65% av dessa fall (13/20) blev utgången till nackdel för det kulturhistoriska värdet. I de fall där utgången blev till fördel för det kulturhistoriska värdet i fråga om bebyggelse från 1800-talet fanns bevarandeprogram för samtliga objekt. 75% låg även inom riksintresseområden för kulturmiljön. Skyddsbestämmelser i detaljplan fanns för totalt ca 15% (2/13) och endast 13% (1/8) för de fall som gick till fördel för det kulturhistoriska värdet. Representerade områden är Stockholm (inkl. Uppsala), Västra Götaland (inkl. Halland), Skåne och ett fall från Jönköping. Västra Götaland har av dessa områden högst bevarandegrad då samtliga fyra rättsfall kring förändring av 1800-talsbebyggelse utföll till fördel för det kulturhistoriska värdet (för resultatgrundande tabeller se bilaga 4).  Modern bebyggelse från 1960 och framåt anses inte särskilt bevarandevärd. I 6/7 rättsfall där bebyggelsen var från 1960-talet blev utgången till nackdel för det kulturhistoriska värdet. Bebyggelse från 1970- och 80-talet anses inte än vara bevarandevärt då 2/2 fall som behandlade bebyggelse från de åren utföll till nackdel för det kulturhistoriska värdet. I överprövningarna i högsta instans (Regeringsrätten eller Mark- och miljööverdomstolen) gäller överklagandena bebyggelse som antingen är helt ny eller som är minst 70 år gammal vilket stärker argumentet att ny bebyggelse inte anses skyddsvärd idag. Dock skall noteras att största delen undersökta ärenden är från 2012 varför det kan hända att överklaganden om 30 modern bebyggelse kan komma framöver och skapa prejudicerande fall som kan vända detta ställningstagande.  Ingen generell byggnadstyp favoriseras. Tabell 1: Typ av byggnad som den överklagade åtgärden berör Fördel K- hist Nackdel K- hist TOT Villa 9 4 13 Enfamiljshus 11 15 26 Flerfamiljshus (varav 2 radhus) 12 16 28 Obebyggt 7 7 14 Annat (hotell/uthus, affär m.m.) 4 7 11 43 49 92 Vanligaste förekommande byggnadstypen som överklagas är enfamiljshus med 42% (villa + enfamiljshus dvs. 13+26 /92). Flerfamiljshus förekommer i 30% (28/92) av fallen, obebyggd mark i 15% (14/92) och annat såsom hotell eller uthus förekommer i 12% (11/92). Generellt sett är det en väldigt jämn fördelning över rättsfallens utgång sett till byggnadstyp. Det man kan se är att utgången för de kulturhistoriska värdena är marginellt bättre för ärenden där det påtalas att det berör villor än för flerfamiljshus (se tabell 1). I 79% av alla överklaganden gällde ärendet byggnader inom detaljplanerat område. Endast ca 20% dvs. 19 stycken låg utanför. Det betyder att de flesta överklaganden berör bebyggelse inom mer tätbebyggda områden.  Nationellt sett är fasadförändringar och uppförande av balkonger de mest överklagade åtgärderna. Tabell 2: Typ av åtgärd Fördel K-hist Nackdel K-hist TOT Balkonger 10 14 24 Fasadändringar 12 6 18 Tillbyggnader 11 20 31 Vindkraftverk och master 6 7 13 Annat (förhandsbesked, lov i efterhand, nybyggnad) 4 2 6 TOT 43 49 92 Den vanligaste bygglovsansökan som överklagats handlar om exteriöra förändringar, ofta i fråga om uppförande av balkonger. Totalt sett upptar balkonger och andra fasadändringar tillsammans 46% (42/92) av rättsfallen, varav balkonger upptar 57% (24/42) av dessa. Totalt berör frågor om balkonger 26% (24/92) av alla rättsfall (se tabell 2). 31 Tabell 3: Geografisk förekomst av balkonger Fördel K- hist Nackdel K- hist TOT KR Sundsvall KR Stockholm 1 1 KR Göteborg KR Jönköping MD Östersund 1 1 MD Nacka 8 10 18 MD Vänersborg 1 1 2 MD Växjö 1 1 2 TOT 9 14 24 Den i Stockholmsregionen vanligaste överklagade åtgärden är uppförande av balkonger. Av totalt 24 fall som rör balkonger är 18 stycken fall från Stockholm, vilka behandlats i MD Nacka. Det är 75% av alla rättsfall som studerats som rör balkonger. Av dessa var utfallen med negativt resultat marginellt större än de med positivt resultat för kulturmiljön (se tabell 3). Det innebär att lite fler än hälften av de överklagade rättsfallen angående balkonger i Stockholm fick gehör för sitt överklagande.  Tillbyggnader är vanligaste åtgärden till nackdel för de kulturhistoriska värdena. Av studerade fall har tillbyggnader stått för den enskilt största åtgärden som vars resultat i sita instans blivit till nackdel för de kulturhistoriska värdena (se tabell 2). Tillbyggnaderna står för 41% (20/49) av dessa negativa beslut. Det är 22% (20/92) av alla undersökta överklagade bygglov. Näst vanligast åtgärd med nackdel för de kulturhistoriska värdena är balkonger som upptar 29% (14/49) av fallen och 15% (14/92) totalt sett av de studerade rättsfallen (se tabell 2). 32 3.2. Vilka faktorer har påverkat utgången av de studerade rättsfallens beslut?  Hur bra man motiverar påverkar utgången. Ett återkommande tema i alla rättsfall är diskussioner kring hur väl motiverat och underbyggt åtgärdsförslaget respektive bevarandeintresset är. Detta exemplifieras bland annat i en alldeles ny dom från MD Nacka, meddelad 2013-05-02, mål nr P2805-12 där MD anger att åtgärden, en tillbyggnad, inte kan anses utgöra en förvanskning på grund av avsaknaden av en giltig motivering om just varför och hur det skulle förvanska byggnaden (s 4). Värdena som påtalas måste knyts till fysiska egenskaper för att stå sig i överprövningar. Detta diskuteras närmare under diskussionsavsnittet punkt 4.8.  Ålder har betydelse för utgången. Ju äldre, desto större sannolikhet att byggnaden bevaras. Är byggnaden från 1960-talet och framåt minskar åsikterna om bevarandevärdet avsevärt. Se tidigare argumentation under avsnitt 3.1.  Hur bevarandeprogrammen är formulerade och hur tydligt de pekar ut värden och karaktärsdrag påverkar utgången. De fall där kulturmiljö- eller bevarandeprogrammen inte ansetts användbara eller nödvändiga att ta hänsyn till är där formuleringarna kring de kulturhistoriska värdena är alltför generella. En bygglovsansökan är väldigt specifik; t.ex. slamma om rött tegel till vitt. Står det då i bevarandeprogrammet att områdets karaktär ska bevaras men karaktärsdragen inte är beskrivna på detaljnivå är det svårare att hävda att det obehandlade teglet är viktigare än fastighetsägarens rätt att göra vad han eller hon vill med sitt hus. Står det däremot i programmet att det är just det obehandlade strängpressade teglet som är ett viktigt karaktärsdrag i området så har programmet en mycket större tyngd. Program som står sig i överprövningarna har ofta beskrivit områdens karaktärsdrag i exempel på husens placering i landskapet/stadsrummet, material-, form- och färgval och ibland med utpekande av specifika hus som bidrar till upplevelsen av värdena. Det senaste exemplet där ett bevarandeprogram med tydliga formuleringar haft betydelse är en dom meddelad 2013-05-02 från MD Nacka, mål nr P2805-12. Ärendet gällde tillbyggnad av huvudbyggnaden i en våning med inredd vind, förlängning av byggnadskroppen, nya takkupor samt fasadändringar. I en inventering från 1995, utförd av Stockholms stadsmuseum, har byggnaden i fråga beskrivits som en tydlig rektangulär volym samt specifik utformning och placering av fönster och farstukvist vilket MD vid bedömningen särskilt tar fasta på (s 6). Domen blev till fördel för de kulturhistoriska värdena. 33  Program och riktlinjer med formuleringar som ”bör” och ”undvikas” står sig inte i överprövningar. Formuleringar som ”bör” och ”undvikas” är inte förbud och kan därmed lättare förbigås vilket medför att det kulturhistoriska värdet minskar. Därför bör sådana formuleringar undvikas i största möjliga mån. Ett exempel där det kommenteras att formuleringen ”undviks” inte är ett förbud är ett rättsfall från Kammarrätten i Stockholm från 2011 (mål nr 4284-10). Den sökta åtgärden avsåg uppförande av fyra balkonger på fasaden mot gatan på en byggnad på Kungsholmen i Stockholm. Byggnaden som åtgärden berörde var ett femvåningshus uppfört 1905-1906 i jugendstil. Formuleringarna i Stockholms byggnadsordning som hävdades som hinder mot bygglov prövades här i kammarrätten. Stockholms byggnadsordning är ett tillägg till översiktsplanen och därmed ej juridiskt bindande. Kammarrätten kom fram till att lov för balkonger inte kunde nekas på formuleringen ”bör undvikas” i byggnadsordningen. Byggnadsnämndens och Länsstyrelsens beslut om nekat lov blev därmed undanröjda. Detta trots att förordningen från ett antikvariskt perspektiv kan tyckas vara tydlig (se citat ur byggnadsordningen nedan). Stockholms byggnadsordning: ”Den äldre bebyggelsen proportioner, färg, fasadmaterial, fasadindelning, takform, och takbeklädnad bevaras och återskapas särskilt mot gatan. Tidstypisk prägel på fönster, entréer och andra detaljer behålls. Nya balkonger och takterrasser mot gatan undviks.”(KR Stockholm, 2011, mål nr 4284-10, länsstyrelsen i Stockholms län citerar i sitt beslut på sid 4(7))  Byggrätten är starkare än hänsynskravet, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Enligt rättspraxis konstateras att byggrätten inte kan begränsas med hänvisning till kraven i 3 kap. 1 och 2 §§ ÄPBL (RÅ ref 1992 ref 59 och RÅ 1993 ref 59 I och II). 3 kap i ÄPBL kan inte begränsa byggnadshöjd, byggnadsyta eller antal lägenheter utan endast påverka hur en byggrätt nyttjas. Handlingsfriheten för en husägare är kraftigt betonad i förarbetena till byggnadsstadgan som också påtalar att handlingsfriheten skall vägas mot de estetiska kraven (länsstyrelsens argumentation i MD Växjö, 2012, mål nr P1592-12). Vad gäller varsamhetskravet kan det inte hävdas mot en fastighetsägares vilja så länge det inte strider mot någon bestämmelse i detaljplanen. Detta har Regeringsrätten tagit ställning till i RÅ 1990 ref 41 och RÅ 1996 ref 77. För att kravet skall vara uppfyllt räcker det också att man tillräckligt i ”rimlig grad” behåller byggnadens särdrag (länsstyrelsens argumentation i MD Växjö, 2012, mål nr P1592-12). 34 Inte heller kan byggrätten begränsas av förbudet mot förvanskning i 3 kap. 12 § ÄPBL enligt MD Nacka, mål nr P3545-11 meddelad 2012. Länsstyrelsens argumentation i en dom från MD Växjö 2012 menar samma sak: i avsaknaden av planbestämmelser får tillämpningen av 3 kap. 12 § ÄPBL i ett enskilt tillståndsärende hävas så pass långt att man avsevärt försvårar den pågående användningen av byggnaden (MD Växjö 2012 mål nr P1592-12 s 4). Detta utav lagkommentaren, rättsprinciper och det grundlagsfästa egendomsskyddet. Trångboddhet är ett exempel på argument som i flera av de studerade fallen hävdas avsevärt försvårar den pågående användningen. Mark- och miljödomstolen i Nacka hävdade nyligen att existensen av en byggrätt i detaljplan är att anse att byggnaden omfattas av pågående markanvändning, trots att planens genomförandetid gått ut (MD Nacka, 2012, mål nr P3545- 11 s 9). Detta är ett problematiskt ställningstagande eftersom det innebär att så länge det finns en byggrätt i detaljplan kan den aldrig hindras av förvanskningsförbudet – då tillämpningen av den paragrafen aldrig får bli så långtgående att den hindrar den pågående användningen. För att kunna hävda kulturhistoriska värden och skydda bebyggelse från förvanskning måste det enligt MD Nackas åsikt finnas skyddsbestämmelser i detaljplan för all bebyggelse som anses bevarandevärd. Det skulle bli en hel del detaljplaner att göra om och lägga till, kort sagt ett orimligt projekt. Lagkommentaren till 3 kap. 12 § ÄPBL som presenteras i ovan nämnda rättsfall menar att paragrafen kan begränsa fastighetsägarens rätt att utföra vissa förbättrings- och kompletteringsåtgärder som skulle varit tillåtna utanför detaljplanelagt område. Utifrån resonemanget i föregående stycke förutsätter detta då att objektet är utmärkt i detaljplan för att det ska kunna stå sig mot byggrätten (MD Nacka, 2012, mål nr P3545-11 s 8).  Förslag på alternativ placering är ett argument för bevarande som kan göra kraven i 3 kap starkare än byggrätten. Det senaste exemplet på att föreslå en alternativ placering är från MD Nacka, 2013-05-02, mål nr P2805-12. MD beslutade i detta fall att sökta åtgärder (tillbyggnad av en våning, inredd vind och ändring av fasad på enbostadshus) strider mot förvanskningsförbudet och inte uppfyller kraven på varsamhet. Inga skyddsbestämmelser fanns i detaljplan. Däremot fanns det en inventering som ”blåklassat byggnaden” och tydligt beskrivit områdets karaktärsdrag. Den sökta åtgärden ansågs förvanska byggnaden och man motiverade ett avslag med att föreslå en bättre placering om fastighetsägarna absolut ville bygga ut. MD mottog detta förslag väl och menade att tack vare att det framkommit andra möjligheter att utnyttja byggätten kunde man inte anse att ett ”tillräckligt kvalificerat intrång i markanvändningen [...] gör sig gällande”(s 7). Utfallet av domen blev till fördel för de kulturhistoriska värdena. Även MD Växjö diskuterar i en dom från 2012 i mål nr P2432-11 alternativa placeringar. Åtgärden gällde insättning av två takfönster på hanbandsvind mot gata. Den tydliga 35 motiveringen att flera andra möjliga alternativ till fönsterplacering fanns bidrog till att nekandet stod sig både i Länsstyrelsen i Skåne län och MD Växjös prövning. Ett annat exempel där alternativt förslag tas upp är MD Vänersborg mål nr P 2663-12 från 2012. Det överklagade lovet går i detta fall igenom men det påtalas av MD att förslag till annan placering är att ta med i beaktning. Även Regeringsrätten har i RÅ 1991 ref 46 uttalat sig i frågan om placering. Domstolen påtalar att om möjlighet finns till alternativa placeringar av en byggnad så får den inte förläggas fritt på det byggbara området. I just detta fall behandlade målet inte kulturmiljöfrågor utan om att man måste beakta grannars intressen vid nybyggnation (så att den nya byggnadens placering inte förorsakar betydande olägenhet). Regeringsrättens uttalande visar ändå på att om alternativa placeringar föreslås ska de tas hänsyn till, vilket är precis vad de ovan nämnda rättsfallen exemplifierar.  Viktigt att överklaga hela vägen upp för att kunna behålla sin ståndpunkt. Att som byggnadsnämnd neka ett lov och sedan inte följa upp ärendet genom att överklaga när ett beslut ändras i högre instanser kan vara avgörande för att målet förloras. Detta redovisas i ett fall från MD Vänersborg, 2012, mål nr P144-12, då Sotenäs miljö- och byggnadsnämnd avslog en ansökan om tillbyggnad av altan på ett enbostadshus. Motiveringen från kommunen var att byggnaden ingick i ett område med högt kulturhistoriskt värde och var företrädare för efterkrigstidens bebyggelse på nordvästra Smögen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som upphävde byggnadsnämndens beslut. Det faktum att miljö- och byggnadsnämnden sedan själva inte överklagade ansågs av MD i Vänersborg som att nämnden accepterat länsstyrelsens beslut. I överklagandet av länsstyrelsen beslut (som gjordes av några grannar), yttrade sig nämnden igen och vidhöll sin argumentation. MD ansåg då att pga. att nämnden inte själva överklagat beslutet ansågs att det ”bör tas till intäkt att kommunens miljö- och byggnadsnämnd inte har bedömt de allmänna intressena så starka att man själva valt att driva fråga genom överklagande”. Vidare ansåg MD att kommunen på ett olyckligt sätt gjort sig beroende av att någon annan drev målet (MD Vänersborg från 2012 mål nr P144-12 s 6). Byggnadsnämnden kanske ansåg att de bevakade kommunens kulturhistoriska värden då de lämnat in ett utkast till planändring med bevarandeinriktning för det aktuella området. Men då planen inte var antagen kunde inte en sådan ”intention” påverka utgången i prövningen av bygglovsärendet enligt MD. 36 3.3 Vilka förebyggande åtgärder stärker PBL:s argument om kulturhistoriska värden enligt de studerade rättsfallen?  Skyddsbestämmelser i detaljplan är inte det starkaste skyddet. Tabell 4: Förekomst av detaljplanebestämmelse (DP - bestämmelse) i de undersökta rättsfallen DP – bestämmelse Inom DP TOT K-hist fördel 6/35 14/73 K-hist nackdel 8/38 En detaljplan med skyddsbestämmelser är inom plan- och bygglagens ramar det enda skyddsdokumentet för byggnader/bebyggelse av kulturhistoriskt värde som är juridiskt bindande. Därmed borde detaljplaner också ge det starkaste skyddet vid överprövningar. Skyddsbestämmelser i detaljplan är enligt denna undersökning i överprövande instanser ett ovanligt inslag. Av de studerade 92 rättsfallen var 73 stycken inom detaljplan. Förekomsten av bestämmelser i detaljplan av dessa 73 fall är totalt 19% (14/73)(se tabell 4). I endast 6 av de överklagade fallen (43%) stod sig planbestämmelsen och utfallet blev till fördel för de kulturhistoriska värdena. I 8 fall (57%) ansågs inte detaljplanebestämmelsen tillräckligt stark (se tabell 4). Det låga antalet detaljplanebestämmelser i överprövande instanser kan bero på att det anses tydligare i dessa än i andra program vad som är att betrakta som förvanskning, varsamhet och hänsyn. Av denna undersökning kan slutsatsen dras att möjligheten att bevilja lov som mindre eller liten avvikelse är olycklig för skyddsbestämmelser i detaljplan. Detta då det innebär att så länge avvikelsen bedöms som liten och förenlig med planens syfte har skyddsbestämmelsen ingen bärighet.  Bevarandeprogram ger idag i överprövningar ett starkare skydd än bestämmelser i detaljplan (procentuellt sett) trots att de inte är juridiskt bindande. Tabell 5: Förekomst av program i de undersökta rättsfallen inom och utanför detaljplanelagt område (DP) Förekomst av program TOT inom DP (1 OB) fördel och nackdel TOT både utom och inom DP Utanför DP Inom DP K-hist fördel 3/8 20/35 37/73 44/92 K-hist nackdel 4/11 17/38 37 Tabell 6: Förekomst av detaljplanebestämmelse (DP - bestämmelse) och program i de undersökta rättsfallen, inom områden med detaljplan Endast DP- bestämmelse (1st OB) Endast Program DP - bestämmelse (1 OB) + program Inom DP TOT Inom DP TOT Inom DP TOT K-hist fördel 3/35 8/73 17/35 31/73 3/35 6/73 K-hist nackdel 5/38 14/38 3 /38 Av de undersökta rättsfallen inom detaljplan är förekomsten av bestämmelser inom detaljplan totalt sett endast 19% (14/73) medan förekomsten av bevarandeprogram totalt sett inom samma område är drygt 51% (37/73)(se tabell 5 och 6). I rättsfall där utgången varit till fördel för kulturhistoriskt värde förekom detaljplanebestämmelser i 9% (3/35)(se tabell 6). Tolkat av utgången av rättsfallen har själva existensen av ett kulturmiljö- eller bevarandeprogram endast begränsad betydelse totalt sett. Bevarandeprogram förekommer totalt i 47% (44/92) av de överklagade fallen. Antalet rättsfall med negativ utgång som hade bevarandeprogram var 36% (14/38) och för de med positiv utgång 49% (17/35). Undantaget är som tidigare diskuterats 1800-talsbebebyggelse där 85% (11/13) av alla överklagade objekt hade någon form av bevarandeprogram och samtliga fall som utföll till fördel för det kulturhistoriska värdena hade bevarandeprogram (se tabell 5). Sett ur ett juridiskt perspektiv är det av mindre betydelse om det finns ett kulturmiljö- eller bevarandeprogram när det finns en detaljplan för samma område. Detta då detaljplanen är det enda som måste tas hänsyn till i en bygglovsprövning och överprövning (annars kan man, både som lekman och privatperson tycka att ju fler program desto bättre för utgången av överklagandet). Resultatet av denna undersökning motsäger detta argument och den största anledningen är med största sannolikhet att en detaljplanebestämmelse alltid kan kringgås i och med plan- och bygglagens undantag liten avvikelse (tidigare kallad mindre avvikelse)(9 kap. 31b NPBL, 8 kap. 11 § 2b, 12 § 4 st ÄPBL). I 3 av de 7 fall (43%) där skyddsbestämmelse fanns i detaljplan och utgången blev till nackdel för de kulturhistoriska värdena argumenterades just att åtgärden skulle ses som en mindre/liten avvikelse (se bilaga 4).  Att bebyggelsen ligger inom riksintressen har ingen större påverkan. Tabell 7: Förekomst riksintressen (RI) TOT inom och utom DP TOT både utom och inom DP Utanför DP Inom DP K-hist fördel 4/8 10/35 14/43 29/92 K-hist nackdel 5/11 10/38 15/49 38 Tabell 8: Förekomst av riksintressen (RI) program och DP - bestämmelser Endast RI RI + Program TOT RI + program RI + DP- bestämmelse (1st OB) ALLT (RI + Program + DP- bestämmelse) Inom DP Utanför DP Inom DP Utanför DP Inom och utanför DP Inom DP Inom DP Fördel K-hist 2 2 6 2 8 4 2 Nackdel K-hist 1 2 7 3 10 3 2 TOT 3 4 13 5 18 7 4 Riksintressen förekommer totalt i 32% (29/92) av de studerade rättsfallen. Av dessa 29 fall där riksintressen förekom gick 14 fall till fördel och 15 fall till nackdel för de kulturhistoriska värdena. Den lika fördelningen mellan grupperna gör att förekomsten av riksintresse inte kan anses ha någon större påverkan på rättsfallens utgång. Inte heller har förekomsten av riksintresse någon påverkan på utgången objektet ligger inom eller utanför detaljplanelagt område (se tabell 7). Någon utförligare analys av beskrivningarna av riksintressena har inte gjorts i denna uppsats mer än att de har presenterats som värden/motiv för bevarande i granskningen. Detta då riksintressena svarar mot 3 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) och denna uppsats har haft fokus på plan- och bygglagen. Det skall tilläggas att de officiella riksintressebeskrivningarna är fokuserade på att skydda mot borttagande. Då det förekommit få rivningar i samband med bygglovsärendena som studerats i denna uppsats har riksintressena inte haft en avgörande roll. Generellt är riksintressebeskrivningarna korta och svåranvända i frågor om tillägg och förändringar av objekt och miljöer de fokuserar på borttagande inom det utpekade områdena. Åtgärder idag handlar oftast om förtätning, vilket riksintressebeskrivningarna inte berör. Uppdaterade riksintressebeskrivningar kan dock innehålla detta. Av resultatet från denna undersökning kan påtalas att områden av riksintresse för kulturmiljövården sällan bara har en riksintressebeskrivning utan även ofta berörs av någon form av bevarande- eller kulturmiljöprogram. I 62%, det vill säga 18 av de 29 studerade rättsfallen som berördes av ett riksintresse för kulturmiljövården berördes även av ett program (se tabell 7 och 8). Detta är positivt då riksintressena som nämnts ofta är väldigt korta och fokuserade på borttagande. 39 3.4 Finns det andra sätt man kan skydda bebyggelse på? Vad innebär förvanskning? I juridiska sammanhang tolkas ordet förvanska som en enklare form av urkundsförvanskning. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att begreppet inte definierats i vare sig lagtext eller förarbeten (KR Stockholm, 2011, mål nr 4284-10 s 4, 6). Vad som är att förvanska en byggnad blir därmed bedömt enligt praxis. En byggnad kan anses förvanskad när: - En väsentlig egenskap går helt förlorad (RÅ 1991 ref 103). - Åtgärden inte är väl anpassad till huset karaktär i fråga om en byggnad som har ett känsligt läge i en kulturmiljö (RÅ 1995 ref 17). - Åtgärden går ut över byggnadens och med detta i någon mån bebyggelseområdets särart, alternativt att det medför att en byggnads genuina karaktär inte behålls (RÅ 1997 ref 77). Även RÅ 1998 ref 17 I och II bekräftar detta ställningstagande (MD Östersund, 2012, mål nr P724-12 s 8 och KR Göteborg, 2008, mål nr 2516-06). Att beakta en byggnads karaktärsdrag innebär inte bara att bevara enstaka unika detaljer, utan även det som karaktäriserar en byggnad och dess samspel med omgivningen (prop. 1997/98:117 s 55).  Kontinuerligt underhåll minskar behovet av radikala åtgärder och skyddar byggnadens egenskaper och karaktärsdrag. Enligt Jan-Mikael Bexhed, advokat på SALC advokatbyrå som specialiserat sig särskilt på kulturegendomsrätt och processer, är kulturmiljövården som sektor dålig på att driva frågor om underhåll (Ros, 2013 s 14). Flera av de studerade rättsfallen använder motivet att byggnaden är dåligt underhållen som ett argument för att få igenom en ändring som inte sällan är till nackdel för det kulturhistoriska värdet. Enligt Bexhed är bristande underhåll med anledning av ekonomiska svårigheter inte ett hållbart argument för att underlåta underhåll (Ros, 2013 s 14). Byggnader, tomter, parker och allmänna platser skall enligt plan- och bygglagen hållas i vårdat skick, skötas och underhållas så att utformning och tekniska egenskaper på byggnadsverket i huvudsak bevaras (8 kap. 14-16 §§ NPBL, 3 kap. 13-14, 17-18 §§ ÄPBL). De specifika värdena i särskilt värdefulla byggnadsverk från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt har lagkrav enligt 8 kap. 14 § NPBL, 3 kap. 13-14 §§ ÄPBL. Med kontinuerligt underhåll kan man undvika stora kostsamma åtgärder och bevara byggnader och miljöers egenskaper och karaktärsdrag. Samtidigt kommer området troligtvis uppfattas som välbevarat och omhändertaget. Behovet av underhåll är inte något som kunnat studeras i denna uppsats. För att rättvist kunna redogöra för hur situationen ser ut behöver bland annat förelägganden om bland annat vite undersökas. Behovet av underhåll kan ändå 40 diskuteras utifrån denna uppsats då argumentet ”dåligt underhållet” flertalet gånger används som motiv för förändring.  Tidigare ställningstaganden till kulturmiljön värderas i rättspraxis olika. Att gemensamt konstatera att nya värden kan tillkomma skulle stärka bärigheten av paragraferna om kulturhistoriskt värde gentemot detaljplaner som inte har några skyddsbestämmelser. Enligt ett rättsfall från KR i Sundsvall 2007 ansåg man att nytt värde kunnat tillkomma på 20 år. Det ställningstagandet resulterade i att en byggnad ansågs bevarandevärd trots att den inte var utpekad i kommunens inventering från 1983 eller hade någon speciell bestämmelse i stadsplanen från 1968. Den sökta åtgärden var planenlig men byggnaden ansågs, tack vare uppfattningen om det nytillkomna värdet, omfattas av varsamhetskravet i 3 kap. 10 § ÄPBL (KR i Sundsvall, mål nr 851-06). Stadsmuseet i Stockholm menar liksom KR i Sundsvall att uppfattningen av byggnadsmiljöer som anses skyddsvärda har utvecklats de senaste årtiondena allt eftersom ny kunskap tillkommer och äldre byggnader i ursprungligt skick i allt högre grad minskar. Skäl till att revidera klassificeringar kan därmed finnas (även om det är ovanligt) vilket lämnar utrymme för att uppfattningen av de tidigare utpekade kulturvärdena på samma sätt kan förändras (Sthlm stadsmuseum 1). Rättsfall som presenterar motsatta åsikter finns också. I en dom från MD Nacka 2012 ansågs det av stadsplanen från 1922 – som inte pekat ut husen från sekelskiftet 1900 som kulturhistoriskt värdefulla – viktigare att tillgodose byggrätten, än att hävda 3 kap. 12 § ÄPBL. Att uppfattningen om vad som anses skyddsvärt utvecklats och att det kan ha tillkommit ett värde på under senaste 90 åren diskuteras inte. Man hävdar istället att frågor som är avgjorda genom detaljplanen inte kan ifrågasättas (enligt 13 kap. 2 § NPBL, 13 kap. 2 § ÄPBL). Stadsplanen har i dagsläget inga utpekade områden som särskilt värdefulla/varsamhetskrav, varför 3 kap. 12 § ÄPBL inte är tillämpbar. Att stadsplanen är över 60 år reflekteras heller inte över (MD Nacka, 2012, mål nr P3545-11). Detta är exempel på hur man enligt ett strikt juridiska perspektiv måste tolka lagen. Med detta resonemang är det dock svårt att hävda värden som inte tas upp i både äldre och nyare planer. I just detta fall hade ett arbete med att förnya detaljplanen påbörjats, för att bevara områdets karaktärsdrag. Utifrån detta skulle byggnadsnämnden kunnat neka lovet med hänvisning till 9 kap. 28§ NPBL eller 8 kap 23 § ÄPBL. Dessa paragrafer menar att om det påbörjats ett arbete för att ändra en detaljplan som rör byggnaden som det sökta lovet avser, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet till dess att planarbetet avslutats. I detta fall beviljade dock byggnadsnämnden målet trots att ett bevarandeintresse uppenbarligen fanns inom kommunen. 41  Hur man värderar fristående antikvarisk expertis påverkar utgången. Uttalanden från instanser med antikvarisk expertis värderas olika i de studerade rättsfallen. Till kulturmiljövårdens fördel hävdar KR Sundsvall att nya värden kan tillkomma: ”Vid tidpunkten för länsstyrelsens inventering i början av 1980-talet var byggnaden endast ca 25 år gammal, medan det nu har förflutit ytterligare 20 år. Under denna tid har uppfattningen i fråga om vilka typer av byggnadsmiljöer som av olika skäl anses vara skyddsvärda utvecklats ytterligare. Mot den bakgrunden bör den inställning i frågan som kommunen, länsstyrelsen och Jämtlands Läns museum nu ger uttryck för tillmätas förhållandevis stor betydelse.” (KR Sundsvall, 2007, mål nr 851-06 s 6) Ett annat exempel där man värderar antikvarisk expertis högt är ett prejudicerande rättsfall från MÖD 2013 där domstolen påtalar att: ”Kulturmiljö Halland torde vara den instans som har bäst vetskap om hur den befintliga kulturmiljön ska bevaras på bästa sätt. Kulturmiljö Halland har ingående kunskap om hur byggnationen ser ut i omgivningen, vilket mark- och miljödomstolen svårligen kan ha fått genom den syn som företagits på platsen.”( MÖD, 2013, mål nr P6846-12 s 4) Det finns också praxis som kan användas av motstående sida där antikvarisk expertis värderas lågt, också nyligen beslutat i MÖD 2013. Åtgärden som MÖD ansåg godtagbar gällde i stort inredning av torkvind till 4 vindslägenheter, upptagande av 8 takkupor och takfönster på en byggnadsminnesförklarad byggnad i Stockholm. Yttrande hade inhämtats från Stockholms stadsmuseum och Riksantikvarieämbetet som båda avstyrkte åtgärden med anledning att den förvanskade byggnaden och att få torkvindar finns bevarande. Trots att även flera sakkunniga inom kulturmiljövården således påtalat intresset av att bevara fastighetens vind orörd ansåg MÖD att den i detaljplanen tillåtna byggrätten av vinden var starkare än bevarandeintresset (MÖD 2013 mål nr 2567-12). En intressant kommentar till detta är att MD Nacka menar på att fastighetsägarens åsikt har betydelse för hur man värderar byggnaden. I rättsfallet menar man att i lagkommentaren till 3 kap. 12 § ÄPBL sägs att prövningen av skyddsobjektets värde måste göras striktare i fall där ägaren bestrider att det finns något värt att skydda (MÖD 2013, mål nr 2805-12). Därmed får prövningen av vad som är juridiskt bindande och inte större betydelse för utfallet. 42  Idag är det olika praxis på hur program används. Ett ställningstagande att bevarandeprogram alltid är relevanta skulle främja de kulturhistoriska värdena. Det är olika praxis på hur utredningar om kulturmiljön som bevarandeprogram används i kommunerna. I dagsläget värderas programmen i varje enskilt fall för att bedöma dess relevans för varje specifik överklagad bygglovsåtgärd. Stockholms stadsmuseums utpekande av fastigheter som blåa/gröna/gula kan efter granskning av rättsfallen anses ha en otrolig tyngd för utgången av rättsfallen. Stockholms stadsmuseums yttranden kring den föreslagna åtgärden likaså. Däremot påpekar MD Vänersborg i en dom från 2011 (P1648-11 s 3) angående ett fall från Falkenberg att den utredning (Stadens yttre årsringar, 2007) som hänvisas till i översiktsplanen i frågor om kulturmiljön, inte kan jämställas med bestämmelser i detaljplan utan måste värderas om den är tillämbar från fall till fall. Utredningen är inte att anse som jämförbar med bestämmelser i till exempelvis en detaljplan. Bestämmelserna i utredningen är, trots sin tydlighet, inte direkt tillämpliga. För att värdera om uttalandena i utredningen är tillämpbara behöver de analyseras. Detta görs enligt MD Vänersborg genom att undersöka syftet med utredningen och därmed bakgrunden till rapportens värderingar. I rättsfallet nämnt i föregående stycke handlade det överklagade beslutet om att slamma en enskild byggnad. Utredningen ”Stadens yttre årsringar” hade däremot som syfte att ”översiktligt inventera hela bebyggelsen i Falkenbergs innerstad med fokus på värdeenhetliga områden”( MD Vänersborg, 2011, P1648-11 s 4) och därmed är uttalandena att områdets karaktärsdrag i området inte anses tillämpbara som skäl att neka denna bygglovsansökan. Detta trots att utredningen tydligt pekade ut och beskrev värdet av att bevara de röda tegel fasaderna. 43 4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 4.1 Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen tas ofta upp som argument för att få igenom en sökt bygglovspliktig åtgärd. Principen innebär att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av beslutet i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen (jmf prop. 2009/10:170 s 160). En intresseavvägning Det handlar alltså om en intresseavvägning. Här kommer avvägningen och bedömningen av allmänna och enskilda intressen in. Hänsyn skall tas till både allmänna och enskilda intressen vid prövning av frågor enligt PBL (2 kap. 1 § NPBL, 1 kap. 5 § ÄPBL). Kulturmiljön är enligt miljöbalken 3 kap. 6 § ett allmänt intresse som kan hävdas som ett argument i överprövande instanser. Då kulturmiljön är ett allmänt intresse har fördjupade översiktsplaner eller andra bevarandeprogram enligt detta en viss tyngd i rättsprövning även om de inte är juridiskt bindande. Trots kravet på hänsyn tas frågan endast upp i 50 % av de 92 studerade rättsfallen. Likaså tas det upp ungefär i hälften av fallen vars sista instans är till fördel (21/43) och nackdel (25/49) för det kulturhistoriska värdet. Huruvida detta har någon påverkan på rättsfallens utgång är svårt att avgöra utan närmare studie av motiveringarna. Endast den som är sakägare har rätt att hävda allmänna intressen ÄPBL saknar bestämmelser om vem som har rätt att överklaga ett beslut om bygglov. Därför tillämpas 22 § förvaltningslagen (1986:223) som säger att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom emot. Beslut om bygglov anses enligt praxis angå sökanden, ”rågrannar”, det vill säga ägare till fastigheter som gränsar direkt till den fastighet som bygglovet gäller (5 kap. 11 § NPBL, prop. 1985/86:1 s 610). Därutöver anses ägare till fastigheter i nära grannskap som beroende på åtgärdens art och omfattning som berörda (RÅ 1992 ref 81). Andra fastighetsägare såsom kända bostadsrättsinnehavare, boende och hyresgäster som berörs av åtgärden kan också ha rätt att överklaga beslut om bygglov (RÅ 1992 ref 43 ur MD Vänersborg, 2013, mål nr P3930-12). Det är kommunen som särskilt skall beakta de allmänna intressena i bygglovsprövning. Utöver deras bedömning måste man alltså vara sakägare för att kunna överklaga ett beslut. Vem som har rätt att hävda allmänna värden är således knutet till fastigheten. En person som inte håller med om detta är Thomas Fång. Med sitt företag ”Kulturarvet-Ej till salu” och som enskild person överklagar han många beslut om bygglov i Stockholms innerstad. Han hävdar att han har överklaganderätt då kulturarvet tillhör alla. Få av Thomas Fångs överklaganden har studerats i denna uppsats då de flesta avvisas med anledning av att han inte anses ha talerätt i ärendet. Detta då han varken sakägare eller rågranne. Thomas Fång för i sina överklaganden en intressant diskussion om vem kulturarvet tillhör och vem som har rätt att överklaga, varför jag nämner honom i denna uppsats. Ett exempel på hur hans argumentation är: 44 ”…det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö samt att ansvaret för detta och äganderätten till kulturarvet delas av alla. Därför ska samtliga medborgare ha talerätt när kulturarvet hotas eller skadas. Länsstyrelsen har tolkat 22 § förvaltningslagen på fel sätt, vilket innebär att olagliga byggnadslov skyddas. Det är inte rimligt att klagandens bostadsadress ska avgöra om talerätt föreligger eller inte.” (MD Nacka, 2011, mål nr P4728-11) Thomas Fång tar enligt mig fasta på en viktig punk; att kulturarvet tillhör alla, men att bara sakägare får hävda det är orimligt. Vem som har rätt att hävda allmänna värden är alltså knutet till fastigheten och dess geografiska läge enligt plan- och bygglagens tolkning. Jag anser det inte rimligt att vem som helst skall kunna överklaga bygglovsbeslut (speciellt i ett rättssystem där det inte kostar något att överklaga). Däremot anser jag att antikvarier av denna anledning borde ges större inflytande vid överprövningar. Bara för att jag inte är rågranne kan jag fortfarande påverkas av åtgärden och den som bäst kan ta ställning till åtgärdens inverkan på kulturmiljön är som sakkunnig en antikvarie. Vid oklarhet ges fastighetsägarens intresse företräde Mark- och miljödomstolen i Vänersborg fastslog i en dom från 2011 (P1648-11) att i en situation där inget av intressena väger tyngre än det andra ska fastighetsägarens intresse ges företräde. Frågan gällde det allmänna intresset av att bevara en tidstypisk 1960-tals röd tegelfasad mot fastighetsägarens intresse av att slamma fasaden ljusgrå. 4.2 Likabehandlingsprincipen Enligt 2 kap. 2§ kommunallagen (1991:900) skall ”Kommuner och landsting […] behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”. Att grannarna, någon i närheten eller att en åtgärd godkänts enligt rättspraxis är argument för likabehandlingsprincipen. Argumentationen hävdas enligt undersökningen av sidan som inte till fördel för de kulturhistoriska värdena och ofta tillsammans med proportionalitetsprincipen. 4.3 Anpassningskravet Anpassningskravet i 3 kap. 1§ ÄPBL och 2 kap. 6 § NPBL ger byggnadsnämnden möjlighet att ställa krav hur byggnader placeras, utformas och färgsätts. Det framgår dock av praxis och förarbeten till bestämmelsen att byggherren har en stor handlingsfrihet (MD Nacka, 2011, mål nr P3255-11 s 10). Möjligheterna att ställa krav på tillkommande bebyggelse med stöd av anpassningskravet i 3 kap. 1 § ÄPBL är enligt ett avgörande från RÅ 1993 ref 59 begränsade (s 9). Ingripande med stöd av bestämmelsen kan främst ske inom särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer. Vid bedömningar om stöd för ingripande finns, skall stor betydelse tillmätas kommunens tidigare ställningstagande i översiktsplaner, bevarandeprogram eller om man på annat sätt ställt särskilda krav på hänsyn till miljön eller utfärdat anvisningar för bebyggelsen i området (MD Nacka, 2011, mål nr P3255-11 s 10). 45 Anpassningskravet är det mest förekommande av de studerade lagparagraferna i nya och äldre plan- och bygglagen. Anpassningskravet var också den paragraf som bland annat i relation till sin förekomst sämst motiverades. Av denna anledning valdes en stor grupp rättsfall bort från studien vilket skall påtalas kan påverka resultaten i denna uppsats. Påverkan är dock med stor sannolikhet marginell då majoriteten av de bortvalda fallen om de tagits med i denna studie, redovisats som nackdel till de kulturhistoriska värdena. Överslaget skulle gett ett oproportionerligt och mer svårtolkat reslutat. 4.4 Det är rättsosäkert att det är så svårt att söka rättsfall. Att leta rättsfall är svårt. Som ett resultat av denna undersökning kan konstateras att systemet för hur man beskriver och presenterar tagna beslut inte är gjort för att lätt kunna granskas. Att inte kunna söka relevanta rättsfall leder till en rättsosäkerhet, speciellt i frågor där man baserar beslut på rättspraxis. För denna uppsats beställdes listor på samtliga avslutade mål enligt plan- och bygglagen (P-mål). Det innebar en lista med målnummer, beslutsdatum, ärendemening, parter m.m. Av ärendemeningen skall man kunna avgöra vad målet handlar om. Det gick i ungefär hälften av fallen. Oklarheten, eller avsaknaden av beskrivning i ärendemeningen gjorde att ett stort antal rättsfall fick beställas enbart av undersökningsskäl. Ett bra exempel på ärendemening är i ”ang. beslut om bygglov för vindkraftverk på fastigheten Lundby-Kroken 1:10 i Vara kommun” (MD Vänersborg, 2011, mål nr P4433-11) eller ” angående beslut av bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten Näset 61:3 i Göteborgs kommun” (MD Vänersborg, 2011, mål nr P3104-11). Mindre bra exempel är ”ang. bygglov på fastigheten Lervik 1:13, Strömstads kommun”(MD Vänersborg, 2011, P4339) där man inte får veta någonting om det är tillbyggnad, utvändig ändring, enbostadshus eller flerbostadshus bygglovet handlar om. Riktigt illa är det när ärendemeningen är ”####################” (MD Nacka, 2011, P4463-11). Lika dåligt formulerade, men vanligt förekommande ärendemeningar och beskrivningar är ”bygglov”, ”mål enligt plan- och bygglagen” och ”angående fastigheten...”. I ärendemeningen och ”saken”, som är en förkortning av ärendemeningen, skrivs det inte sällan om om- och påbyggnader. Enligt NPBL finns om- och tillbyggnader (1 kap. 4 § och 9 kap. 2 NPBL). Enligt ÄPBL finns bara tillbyggnader (8 kap. 1 § ÄPBL). Jag kan tycka det är lite konstigt att man i rättsprövning beslutar om frågor, exempelvis en ombyggnad enligt ÄPBL, som det inte finns något tydligt lagstöd för. Det kan tyckas som ordmärkning men när överklagandena står eller faller på ordval i bevarandeprogram eller detaljplaner som säger ”bör” och inte ”får” så anser jag att resonemanget relevant. Det ökar inte direkt trovärdheten för rättsprövningen. För rättssäkerheten är det enligt min åsikt också otroligt viktigt att beslut är lätta att söka bland och tydliga så att alla medborgare förstår innebörden. Man ska inte behöva ha en juridisk bakgrund (eller skriva examensarbete) för att hitta relevanta rättsfall och förstå beslut. 46 4.5 Om motiveringskrav för beslutsfattarna Enligt 20 § första stycket FL får skälen för beslutet helt eller delvis utelämnas om beslutet inte går någon part emot eller är uppenbart obehövligt. Det innebär att vid beviljande av bygglov så anses åtgärden inte strida mot några bestämmelser och man behöver inte motivera ställningstagandet. Ett nekat lov alternativt ett överklagande av ett beviljat lov måste däremot tydligt motiveras. Trots att man enligt 22 § FL kan helt eller delvis utelämna skäl för beslut anser Justitieombudsmannen (JO) att det föreligger motiveringsskyldighet för nämnden. I ärendet 1993/94:JO1 s 403 anges att om man inte själv vill eller anser sig nödgad att motivera kan motiveringsskyldigheten fullgöras genom att man tydligt hänvisar till ett tidigare gjord formulering, av till exempel en hörd tjänsteman eller myndighet hos nämnden. Vad som är nämndes egna skäl till beslut måste framgå i byggnadsnämndens protokoll över beslut enligt ärendet 1997/98:JO1 s 473 och inte bara i det allmänna protokollet eller någon däri ilagd handling (MD Vänersborg, 2012, P3710-12). Motivering mot förvanskning Beslut om förvanskning kan hävdas i varje enskilt tillståndsärende. Något krav på att skyddsbehovet kommit till uttryck i detaljplan föreligger inte enligt MD Östersund i ett beslut från 2012, mål nr P 724-12. Departementschefen (prop 1985/86:1 s 242) framhöll dock det lämpliga i att kommunen i förväg ändå tagit ställning till bevarandefrågorna och att detta kommer till uttryck i bestämmelser i detaljplan eller på annat sätt. MD Växjö menar i en dom från 2012 att sentida tillägg och förändringar i sig inte utgör något hinder för att byggnadens karaktärsdrag som gäller miljömässiga, byggtekniska eller konstnärliga värden ska vara fortsatt värda att bevara (MD Växjö, 2012 mål nr P2432-11 s 4). Dock verkar det inte anses föreligga lika höga krav på varsamhet och förvanskning för byggnader som redan är väldigt förändrade. Idag kan vi anse att tillägg är en del av byggnadens värde. Just att en förändring av en byggnad kan komma att skapa nya värden är något som tas upp flera gånger av bygglovssökande som ett argument för ändring. MD i Växjö ansåg att för en rättvis och korrekt prövning behövdes en estetisk analys av den befintliga byggnaden ställas mot en estetisk analys av den förändrade. MÖD undanröjde denna ståndpunkt med att konstatera att eventuella nya värden som tillskapas inte ska räknas med när en byggnad bedöms enligt 3 kap. 12 § ÄPBL (MD Växjö 2012:13 mål nr P285-12). Jag håller med MÖD och menar att MD Växjös ställningstagande skulle vara förödande ifall det blev praxis. En sådan motivering skulle kunna användas för att ”höja” värdet byggnader efter vad vi idag anser är värdefullt. Dessutom finns det allt som tiden går färre och färre oförändrade äldre byggnader. Detta skulle i en snabbare takt minska dem. 47 4.6 Begreppet ”estetiskt tilltalande”, en problematisk formulering Begreppet ”estetiskt tilltalande” återfinns i 3 kap. 1 § ÄPBL. Det är en problematisk formulering som nu i nya NPBL är ersatt med ”god färg och formverkan” i 8 kap 1 § NPBL. Uttrycket är problematiskt av flera anledningar. Den främsta anledningen är enligt min tolkning att paragrafen och begreppet ”estetiskt tilltalande” används i överklagandeinstanser för bedömningar och värderingar om vad som är kulturhistoriskt värdefullt. Paragrafen har ingen roll i att utvärdera vad som är kulturhistoriskt värdefullt utifrån om den är ”estetiskt tilltalande” eller inte. Något som enligt vissa är jättefult kan ändå ha ett kulturhistoriskt värde. Däremot har det ”estetiskt tilltalande”, det vill säga vad som är fint/fult, en viss roll i bygglovshanteringen, varför formuleringen är med i PBL från 1987. Undersökta överklaganden fokuserar således mycket på att värdera bebyggelse utifrån denna paragraf vilken är missvisande. Uppblandningen och missanvändandet av fint/fult i värderingen (av vad som är kulturhistoriskt värdefullt) beror troligtvis på att en hel del bebyggelse som klassas som kulturhistoriskt värdefullt enligt många uppfattas som vacker och tilltalande. Detta är dock ingen avgörande parameter, i sådana fall skulle varje blombukett eller tavla kunna vara kulturhistoriskt värdefull. Det är de inte (än i alla fall). Att en byggnad/bebyggelse är ”vacker” och ”tilltalande” kan vara ett delargument och motiv men som egentligen bättre beskrivs med termer om ”symmetrisk”, ”solitt intryck med sina…” osv. Istället för att säga att det är ”fult” är det kanske just ”inte tidsenligt” som är tryckpunkten. Just formuleringarna ”estetiskt tilltalande”, fint/fult, vacker/förfulande är begrepp som uppfattas som subjektiva och ger upphov till återkommande ofruktsamma diskussioner. Med NPBL har man som nämnt tagit bort begreppet vilket föranleder ett hopp om att denna diskussion med tiden skall dö ut och återgå till där den hör hemma – i bygglovsprocessen. Inte i värderingen av vad som är kulturhistoriskt värdefullt. För bedömningen i bygglovsprocessen har tidigare värderingar i program och likande betydelse. Som påtalas i ett nyligen upptaget fall från MD 2013, mål nr P 6846-12, så framhölls det i förarbetena till ÄPBL och om införandet av begreppet ”estetiskt tilltalande’ just att det måste ske en fackmässig bedömning om vad som uppfattas som ”estetiskt tilltalande”. Det är inte upp till fritt tyckande i nämnden/domstolarna. Det är inte fel att tycka kulturhistoriskt värdefulla byggnader är vackra men smak och tycke förändras över tid. Jag skulle vilja dra det så långt att påstå att användandet fint/fult som ett skäl för bevarande är ett argument ur ett förlegat sätt att tänka. Det är av samma förlegade tänk som vi kämpar med vårt moderna kulturarv, exempelvis miljonprojektets bebyggelse. Det uppfattas ofta som ”fult” och därmed inte kulturhistoriskt värdefullt. Modernisering av miljonprogramsbebyggelse handlar ofta just om att ”bygga bort det fula”. 4.7 Stockholms klassificering Stockholms stadsmuseum påbörjade på 1990-talet en klassificering av Stockholms byggnader i färgkodning. Färgkodningen är ett bevarandeprogram och har därmed alltså inget juridiskt krav 48 på att den ska beaktas. Praxis i Stockholm är dock att en stor del ärenden skickas till Stockholms stadsmuseum för bedömning utefter detta program. Till motiveringarna används ofta Stockholms byggnadsordning som är ett tillägg till kommunens översiktsplan med olika riktlinjer och råd till byggande inom Stockholms olika delar. Stockholms färgklassificering har troligtvis mer genomslagskraft än något annat program i Sverige. Bevarandeprogrammet används av praktiserande bygglovshandläggare i Stockholm i princip som lag. Som diskuterat ovan skall fackmässiga uttalanden tas hänsyn i frågor om värderingar och vad som anses vara ”estetiskt tilltalande” men det finns inget lagkrav på att hänsyn tas till detta program (Sthlm stadsmuseum 1). JO uttalade sig 2012 kring ett kommunalt beslut om kulturhistorisk klassificering då en byggnad ”k-märkts” mot en fastighetsägares vilja. Enligt ägaren sänkte klassificeringen värdet på fastigheten och han ansåg att hans enskilda intressen inte beaktats. JO konstaterade att ”k- märkningen” avsåg att fungera som en bygglovsrestriktion för vilken Kulturnämnden i Stockholms stad skulle kritiseras ((JO:s ämbetsberättelse 2012/13 s 398). JO påpekade att lagstiftaren redan har tagit ställning till om det bör finnas möjlighet till en kommunal kulturminnesmärkning och avvisat förslaget. Möjligheterna att meddela särskilda bestämmelser och restriktioner finns redan enligt plan- och bygglagen (skydd för kulturhistoriska värden enligt 8 kap. bygg- och rivningslov enligt 9 kap. samt möjligheten till utökat skydd i detaljplan enligt 4 kap 16-16 §§). En restriktion som inte är författningsreglerad som den som gjordes av Kulturnämnden bör enligt JO inte förekomma, särskilt om det sker utan att den enskildas rätt beaktas. Det föreligger sammanfattningsvis ett antal möjligheter att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen och därmed inskränka på bygglovsrätten och fastighetsägarens rätt – samtidigt som man beaktar ägarens rättigheter (JO:s ämbetsberättelse 2012/13). Det skall också påtalas att JO inte gör en prövning enligt plan- och bygglagen och därmed om paragraferna om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, utan om den enskildas intressen tagits tillvara i ett större medborgarrättsligt perspektiv. Personligen anser jag att bevarandeprogram skall ges stor vikt vid bygglovshandläggning, men att använda dem som ”lag” är ändå tveksamt. Anledningen till att de inte är juridiskt bindande är på grund av att de inte beslutats om i en demokratisk process. För att komma runt problemet anser jag att man borde kunna göra någon form av ”utökade bevarandeprogram” som i avsaknad av detaljplan, alternativt en mycket gammal detaljplan, skulle kunna användas att fungera som byggrestriktion. Jag hävdar inte detta med anledning att jag anser att detaljplaner med skyddsbestämmelser inte fungerar, utan därför att det ofta tar otroligt lång tid att upprätta en detaljplan. Takten byggnader och miljöer förvanskas går enligt min uppfattning mycket snabbare än takten det tar att upprätta detaljplaner. En restriktion i ett sådant program skulle förslagsvis kunna, liksom i en detaljplan, förbigås genom mindre avvikelse och därmed inte vara ett absolut förbud, men ändå ge mer tyngd åt kulturvärden i överprövningar. 49 4.8 Sammanfattande reflektioner Nedan presenteras några slående reflektioner som framträtt under granskningen av rättsfallen. Rättvisan framför allt Proportionalitetsprincipen och likabehandlingsprincipen är motiveringar som används för att få en åtgärd godkänd. Inte sällan hänvisar man till att grannen fått lov för samma eller liknande åtgärd. Självklart skall dessa paragrafer råda, men min uppfattning efter granskningen som gjorts i denna studie är att hävdandet av likabehandlingsprincipen i sig tenderar att handla om att ”det ska vara rättvist”. Att det är rättvist ter sig viktigare än att faktiskt utvärdera situationens förutsättningar och områdets värden. Ett hörnhus har exempelvis ett känsligare läge än ett hus mitt på en gata. Problemet blir när många olika lov ges som tillsammans innebär en förvanskning. Exempelvis är en eller två balkonger kanske inte i sig förvanskar området, men många innebär en negativ påverkan. Har allt för många lov då beviljats så ges likabehandlingsprincipen större vikt vid behandling av det enskilda fallet. Detta påverkar åsikterna kring vad som är värt att bevara och frågor kring förvanskning. Det råder delade meningar kring om en förvanskad byggnad är att anse som tillräckligt värdefull för att förhindra fler ändringar. Vid prövning om en åtgärd medför en förvanskning skall det enligt Boverkets allmänna råd om ändring av byggnader (1996:4, i sig ändrad genom 2006:1) klarläggas ifall åtgärden skadar de egenskaper som konstituerar byggnadens kulturvärde och om åtgärden förändrar byggnaden karaktärsdrag (MD Nacka, 2012, P4114-11 s 3). Det innebär att har byggnadens karaktärsdrag redan förändrats eller att egenskaperna som ”konstituerar byggnadens kulturvärde” inte tydligt nog redogjorts i ett kulturmiljö- eller bevarandeprogram så har man inte mycket att hindra fortsatt förvanskning med. Rättspraxis är ett osäkert verktyg Den främsta reflektionen efter denna studie är att rättspraxis är ett väldigt osäkert verktyg. Det går att motivera både förvanskning och bevarande utifrån tidigare ställningstaganden i överklaganden. Jag uppfattar diskussionen om vad som anses varsamt eller ovarsamt som otroligt snårig och svårtolkad. Det som jag personligen anser är varsamt när en tillbyggnad eller annat tillägg samspelar med byggnaden och där ett otränat öga inte nödvändigtvis ser att det gjorts ett tillägg. Dagens arkitekter håller inte med mig. Idag är ”bra arkitektur” märkesbyggnader som sticker ut och inte alls samspelar med sin omgivning. Har vi inte redan gått igenom en sådan period i restaureringsteori på 1980-talet då man gjorde tydliga tillägg som idag av många uppfattas som en böld som förtar helheten? Eller när man under samma period satte ihop många antika skulpturer med tydliga lagningar i modern stark cement, som vi idag anser är ovarsamt, förvanskande och inte alls anpassat till omgivningen. Senast förra året, 2012, uttalade sig Länsstyrelsen i Stockholm att en ”den valda utformningen framstår som en bra lösning utifrån ett rent arkitektoniskt perspektiv, där tillbyggnaden utgör ett 50 tydligt tillägg till det äldre huset” (länsstyrelsens beslut s 6(8) ur MD Nacka, 2012, mål nr P3277-12). Åtgärden som just det här uttalandet avsåg var en tillbyggnad om 186 kvm till ett 149 kvm stor byggnad. I ett tillägg som mer än fördubblar husets storlek anser jag personligen att det är otroligt viktigt att tillbyggnaden samspelar med byggnaden och inte totalt dominerar den befintliga byggnaden, som dessutom låg i ett utpekat värdefullt område ur kulturhistoriskt perspektiv. Anledningen till att MD Nacka senare upphävde byggnadsnämndens och länsstyrelsen beslut hade dock inget att erinra mot detta ställningstagande utan upphävde med anledning av att byggnationen stred mot detaljplanen i antal byggnader och avstånd till tomtgräns. Värdena måste knyts till fysiska egenskaper för att stå sig i överprövningar Som tidigare nämnts så påverkas utgången av rättsfallen av hur tydligt bevarandeprogrammen har pekat ut och formulerat värdena som tagits upp i överklagandena. Det har också påtalats att utgången påverkas av hur bra man är på att motivera. Jag vill påstå att dessa hänger tätt ihop. Ju tydligare man kan beskriva och peka ut viktiga karaktärsskapande drag desto bättre kan man knyta materiella och upplevelsemässiga värden tillsammans. Därmed kan man bättre förmedla vad som är viktigt att bevara och vad som går att förändra. Karaktäriseringen av objektets fysiska egenskaper måste knytas till värderingen. Ju tydligare argument, desto mer konkret blir motiveringen och desto större chans har de kulturhistoriska värdena att stå sig i en överprövning. Viktigt att notera är att en domstolsprövning är en prövning av dokument, inte av objektets faktiska värden. Därför har utformningen av dokumentet otroligt stor påverkan på utgången av överprövningarna. Axel Unnerbäcks värderingsmetod är inte tillämpbar Utifrån ovan givna resonemang kan det konstateras att Axel Unnerbäcks metod från boken Kulturhistorisk värdering av bebyggelse från 2002 inte är användbar för att värdera bebyggelse. Det största problemet är att Unnerbäck skiljer värdena från varandra. Upplevelsevärde är ett och dokumentvärde (”materialvärde” författarens kommentar) ett annat. Upplevelsevärdena knyts inte heller till de materiella värdena eller egenskaperna. Motiveringen kan som nämnts i fallet MD Nacka, meddelad 2013-05-02, mål nr P2805-12 komma att bli ihålig och ohållbar. I rättsfallet påpekade MD att det saknades en giltig motivering om just varför och hur den sökta åtgärden skulle förvanska byggnaden. Därför ansågs motiveringen inte användbar. Unnerbäcks metod går ut på att identifiera grundmotiv och förstärkande övergripande motiv till grundmotiven. Grundmotiven är dokumentvärden som är historiska egenskaper (patina, arkitekturhistoriskt, byggnadshistoriskt, byggnadsteknikhistoriskt, samhällshistoriskt, socialhistoriskt, personhistoriskt och teknikhistoriskt värde) och upplevelsevärden som är estetiskt och socialt engagerande egenskaper (patina, identitetsvärde, kontinuitetsvärde, arkitektoniskt, konstnärligt och miljöskapande värde). De förstärkande värdena är kvalitet, sällsynthet, autenticitet – äkthet, pedagogiskt värde – tydlighet och representativitet (lokalt, regionalt). Unnerbäck skriver själv att hans värderingsmetod kan användas som en ”checklista vid systematisk kulturhistorisk analys och motivskrivning” (Unnerbäck, 2002 s 11-12). Förutom åtskiljandet av värdena från varandra är ett annat problem med denna checklista att de uppradade värdena kan tillskrivas nästan alla byggnader och hur skiljer man då vilken som är mer 51 bevarandevärd än någon annan? Det finns en stor risk att man struntar i att motivera när man ställer upp värden i en checklista och bara konstaterar värden. Vari värdena består och när värdena kan anses förvanskade är med denna metod oklart. Uppsatsens mål målsättning Målsättningen med denna uppsats var att det framtagna underlaget skulle kunna användas för att exemplifiera vilken typ av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som inte skyddas genom plan- och bygglagen samt komma fram till nya sätt att skydda bebyggelse på. Analyserna av undersökningen har visat att bebyggelse från 1960-talet och framåt inte än anses ha högt kulturhistoriskt värde. De kan därmed inte anses skyddade av plan- och bygglagen. Nya sätt att skydda bebyggelse på har diskuterats främst i fråga om underhåll och frågor kring efterkrigstidens bebyggelse. För att kunna skydda det moderna kulturarvet måste ett gemensamt ställningstagande göras; att nya värden tillkommer och att då vi går i en allt snabbare utvecklingstakt kanske även nyare bebyggelse är att anse som bevarandevärd. Även hur man värderar antikvarisk expertis påverkar bedömningen. Det intressantaste resultatet anser jag är att detaljplanebestämmelser sällan framkom i de studerade överprövningarna. Detta innebär att de sällan överklagas i frågor om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och när de gör det har de procentuellt sett sämre bärighet jämfört med kulturmiljö- eller bevarandeprogram. 52 53 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Lagrum: Förvaltningslag (1986:223) Kommunallag (1991:900) Lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar Plan- och bygglag (1987:10) Plan- och bygglag (2010:800) Tryckta källor och litteratur: Arvidsson Wäli , Madeleine, (2007) PBL. PLAN- OCH BYGGLAGEN. Mindre avvikelse från detaljplan, Juridiska institutionen, Göteborgs Universitet Blidberg, Chistian, Prick, Mattias, (2012) Kulturhistoriskt intressant bebyggelse – Bevarande med stöd av Plan- och bygglagen, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Högskolan i väst Boverkets allmänna råd om ändring av byggnader (1996:4, i sig ändrad genom 2006:1) Boverket 1: http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Regler-och-forarbeten/Aldre- regler/Plan--och-bygglag-1998808/ 2013-06-18 Boverket 2 http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/Overklagande- och-domstolsprovning/Instansordning/ 2013-04-16 Boverket 3 http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Lov--byggande/Om-handlaggning- av-lov-anmalan/Provning-av-bygglov-inom-detaljplan/Liten-avvikelse/ 2013-04-23 Caesar, Carl, Lindgren, Eidar, (2009) Kommunernas detaljplanebestämmelser. Lagstöd? Tydlighet? Institutionen för fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan De nya mark- och miljödomstolarna, 05 april 2011, Sveriges Domstolar 2011 http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Forvaltningsratt/ 2013-04-16 Kritik mot Kulturnämnden i Stockholms stad, som ”k-märkt” en byggnad utan lagstöd, Beslut av JO Axberger den 23 februari 2012, dnr 5716-2010, 2013, JO:s ämbetsberättelse 2012/13 - Avsnitt Plan- och byggnadsväsendet. 54 http://www.jo.se/sv/Sok/?searchType=site&query=klassificering+bl%c3%a5+gr%c3%b6n+gul& cc=627 2013-05-30 Müller, Akulina, (2012) Byggnadsminnesförklaring – Ett långsiktigt hållbart skydd? Institutionen för kulturvård, Högskolan på Gotland. Ros, Maria, (2013) Bjerking AB:s Byggnadsvårdsdagar, http://bjerking.se/Global/Byggnadsv%c3%a5rd/Dokument/Bjerking%20byggnadsvardsdagar.pdf Sandström, Daniel, (2008) Kartläggning i GIS av överklaganden gällande beslut om bygglov, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet Stockholms stadsmuseum 1 http://www.stadsmuseum.stockholm.se/byggvard.php?kategori=69&sprak=svenska 2013-05-27 Svedberg, Therese, (2003) Bygglovsprövning vid ändring av byggnader med kulturhistoriskt intresse, Kungliga tekniska högskolan Sveriges domstolar 1 http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Forvaltningsratt/ 2013-04-16 Sveriges domstolar 2 http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Kammarratt/ 2013-04-16 Sveriges domstolar 3 http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Hogsta-forvaltningsdomstolen/ 2013-04-16). Prop. 2009/10:80, (2009) En reformerad grundlag (2009), Justitiedepartementet Prop 1985/86:1, (2009), Med förslag till ny plan- och bygglag, Justitiedepartementet Unnerbäck, R. Axel (2002). Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. 1. [uppl.] Stockholm: Riksantikvarieämbetets förl. Illustrationer: Samtliga figurer och tabeller är gjorda av författaren. 55 BILAGA 1 Reglerande paragrafer i PBL som behandlar kulturmiljön Förvanskningsförbudet (först med NPBL som det blev ett förbud) NPBL 8 kap. 13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden. ÄPBL 3 kap. 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Varsamhetskravet NPBL 8 kap. 17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. ÄPBL 3 kap. 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805). Hänsynskravet NPBL 2 kap. 6 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra 56 olyckshändelser, 3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar, 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden, 5. möjligheterna att hantera avfall, 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar. Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar. Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. ÄPBL 3 kap. 1 § Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Lag (1998:805). Underhållskrav på byggnader och anläggningar (byggnadsverk i NPBL) NPBL 8 kap. 14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335). ÄPBL 3 kap. 13§ Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852). 57 ÄPBL 3 kap. 14 § I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket skall föreskrifterna i 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas. I fråga om sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov skall föreskrifterna i 1 och 2 §§ om byggnader tillämpas. Lag (1995:1197). Underhållskrav på tomter NPBL 8 kap. 15 § En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket. ÄPBL 3 kap. 17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras. Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven i 15 § skall hållas i stånd i skälig utsträckning. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Lag (1995:1197). NPBL 8 kap16 § Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 § ska i skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. ÄPBL 3 kap. 18 § 58 I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 17 § andra stycket alltid tilllämpas samt vad som föreskrivs i 15 och 16 §§ och i 17 § första, tredje och fjärde styckena tillämpas i skälig utsträckning. Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i 15 § första stycket 5 på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146). 59 BILAGA 2 Klargörande av tabellfält Klargörande av tabellfält ”ändring/påverkan” Insorteringen av rättsfallen i grader av ändring eller påverkan (S, M och L) i fältet ändring/påverkan (se bilaga X) är baserad på uppsatsen Bygglovsprövning vid ändring av byggnader med kulturhistoriskt intresse, från Kungliga tekniska högskolan (KTH), av Therese Svedberg, 2003. Svedberg gjorde i sin uppsats en gruppering utifrån de studerade domarna av bygglovsärenden i liten, mellan och stor förändring. De grupperingarna låg till grund för uppdelningen som gjorts i denna. På grund av olikheterna i fallen som studerats i denna uppsats och Svedbergs har dock inte samma indelning gjorts. Denna uppsats behandlar även bygglov för nyuppförande av byggnader och anläggningar och inte bara förändringar i befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader som Svedberg diskuterar. Därför listar Svedberg till exempel tillbyggnader som stor förändring medans de in denna uppsats delats in som mellan ändring/påvekan. S = Stor ändring/påverkan Här listas nybyggnad av större grupper och enskilda byggnader och anläggningar såsom: - Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus, parhus, - Bygglov för 22 stycken stugor för hotelländamål - Vindkraftverk - Mobilmaster - Nybyggnader M = Mellan ändring/påverkan Här listas tillbyggnader och mindre tillägg till befintliga byggnader såsom: - Tillbyggnad till enbostadshus, - Tillbyggnad av veranda - Höjning tak i båthus - Nybyggnad av mindre förråd, garage L = Liten ändring/påverkan Här listas mindre (byggnadstekniska) tillägg/förändringar på befintliga byggnader såsom: - Byte av fasadbeklädnad - Omfärgning av fasad - Fönsterbyte - Takkupa - Solfångare - Plank - Inglasning av balkong Klargörande av tabellfält ” Utfall fördel K-hist värde” och ”Utfall nackdel K-hist värde” Under detta avsnitt har NEJ/JA baserats utefter om utfallet gått emot eller till fördel för sidan som anfört åsikten om kulturhistoriska värden. Se även avsnitt 1.8 för utförligare beskrivning. BILAGA 3 GRANSKNING AV 92 STYCKEN RÄTTSFALL Utfall fördel K-hist värden Utfall nackdel K-hist värden Röd text = utanför DP Svart text = inom DP Domstol Målnr År PBL § Typ av bebyggelse Ärende, åtgärd Exteriör förändring Rivning Värden/motiv som påtalas för bevarande Värden/motiv som påtalas för ändring Inom/utanför DP Skydd i DP k Skydd i DP q Skydd i DP annan bestämmelse (t.ex. Q) Skyddsvärd enligt ÖP ÖP argument skyddsvärd Skyddsvärd enligt annat program Allmänna/enskilda intressen nämnt Utfall fördel K-hist värde Utfall nackdel K-hist värde BN Lst LR FR KR MD KR/MD xxxxxx xxxx Typ, ålder Ange Stor/Mellan /Liten NEJ/JA Ange Ange DP/Utanför DP/OB/oklart NEJ/JA ange NEJ/JA ange NEJ/JA ange NEJ/JA Riksintresse/Värdefull miljö/värdefullt objekt/INGET nämnt NEJ/ange vilket Allmänt/Enskilt/INGET NEJ/JA NEJ/JA +/- '+/- '+/- '+/- ZETEO 1 KR Sundsvall 851-06 2007 3:1, 3:10, 3:12 Flerbostadshus 1940- 50-tal Tillbyggnad och fasadändringar mot innergård. Det indragna och inglasade gemeskapsutrymmet med lokaler föreslås byggas om till lgh och byggas ut till och med pelarna som håller upp den inskjutna delen. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Avsedd tillbyggnad, skärmar och avfallsbehållare i passage strider mot den bef byggnadens och kvarterets karaktär och därmed varsamhetskravet 3:10. Kraven på tillgänglighet ej uppfyllda. Skifferklädda pelare som bär upp delar av byggnaderna bl.a. invid de indragna hörnen som skapar ljus och luft är karaktäristiskt för kvarteret. Lgher innebär att vissa pelare byggs in. Kvarteret tillhör en av länets mest intressanta bebyggelsegrupper från efterkrigstiden och har stora k-hist och estetiska kvaliteter. Ombyggnad av lokaler till lgh neg förändringar i kvarterets egenvärde. Viktigt att behålla torgbildning, områdets "entré" och den öppna passagen mot gården samt det som återstår av höghusets arkad. Förvanskat 1980 och 90-tal. Ej försvarbart med mer förvanskning. Kvarteret k-hist värden som motiveras både genom kvarterets tillkomst och historia, samt genom arkitekturens form och arkitektoniska uttryck. Kvarteret är både en produkt av samtidens lokala initiativ kring kvarterssanering och bostadsbyggande och av nationella arkitekturströmningar.Fastigheten har inte markerats som en k-hist värdefull bebyggelse i inventering, Lst 1983, men enligt KR kan det inte tas till intäkt för att den inte idag kan anses ha ett sådant värde. Uppfattningen i fråga om vilka typer av byggnadsmiljöer som av olika skäl anses vara skyddsvärda har utvecklats. Strider ej mot DP. Kvarteret har vissa särskilda k-hist värden men åtgärden innebär ingen förvanskning av dessa. Tolkningen av varsamhet feltolkad. Aktsamhetskravet i sig, 3:10 innebär inte något hinder mot åtgärden, endast om hur den utförs. Fasad kommer överrensstämma mer med ursprungligt utseende än idag. Inbyggnad skifferklädda pelare friläggs, soprum tas bort. Tillbyggnad förhållandevis begränsad och tillgodoser kravet på fler lgh med låg hyresnivå i centrala Östersund. Åtgärden efterliknar motsvarande delar på av övrig fasad i fråga om materialval och utformning. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Områdets stora k-hist värden och estetiska kvaliteter har framhållits i flera yttranden från Jämtlands läns museum, bl.a. framhålls det i en skrivelse till Östersunds kommun 1990 att "det råder inga tvivel om att kvarteret Häradsskrivaren är det bästa exemplet på högvärdig bostadsarkitektur från efterkrigstidens Östersund och överträffar vida, i såväl gestaltning som i detaljutformning, många av samtidens andra hyreshusbyggnader i staden". INGET JA NEJ - - Jämtlands län + Jämtl ands län - Sunds vall 2 KR Stockholm 3000-06 2007 3:1, 3:10, 3:12 Huvudbyggnad från 1700-tal med tillbyggnad från 1940- 50-tal. Tillbyggnad av terrass inom Visby världsarv. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Området saknar arkitektoniskt motsvarighet i norra Europa. Tillbyggnad olägenhet pga. ljud m.m. Negativ påverkan på bebyggelsen ålderdomliga karaktär och stadsmiljön. 3 kap uppfylls ej och om åtgärd kommer omr. och stadsbild förvanskas. De värden som RI omfassar anses skadas påtagligt av föreslagen åtgärd. Olämplig åtgärd med hänsyn till gatubild och mindre estetiskt tilltalande byggnad. Oregelbundenheten en del av Visbys särprägel. Terrassen visst synlig. Ovanligt balkongläge som ej är anpassat till omgivning ur arkitektonisk, kultur- eller naturmiljösynpunkt. Av intresse för bedömningen av byggnadens och den närmaste omgivningens kulturhistoriska status är byggnadsantikvarien vid Länsstyrelsen Gotlands län Tor Sundbergs yttrande inför länsstyrelsens beslut i ärendet. Sundberg anför bl.a. följande. Länsmuseet har lämnat ärendet utan erinran. Här visar byggnadsnämnden en mer antikvarisk inställning än den sakkunskap man remitterat ärendet till. Fastighetens karaktär kommer bli medeltida tack vara att taknocken höjs och därmed blir mer lik kringliggande byggnader. Altanen syns ej från gatan i och med den högre taknocken. Varken byggnad eller grannfastigheter kommer påverkas negativt. Tillbyggnad kommer smälta in väl med grannfastigheter som samtliga är utrustade med balkonger. Altan skulle ge mervärde i uteplats och havsutsikt åt fastigheten. Strider ej mot DP och terrassen avviker inte nämnvärt från övrig bebyggelse i omr. Liknande konstruktioner finns i omr. Byggnaden har ej ålderdomlig karaktär då lågt tak från 1960-tal. DP NEJ NEJ NEJ JA Kommunfullmäktigt antog 1995 översiktsplanen "Vision Gotland 2010" för bevarandet av ett område av världsunikt kulturhistoriskt intresse. 1: Visby är uppsatt på UNESCO:s världsarvslista. 2: I "Hansestaden Visby - Handlingsplan för Visby innerstad" antagen av kommunfullmäktige 1993 skall den levande innerstadens kulturhistoriska karaktär bibehållas och tillåtas vidareutvecklas så att blandningen av boende och verksamheter skall kvarstå. 3: "Visby innerstad - råd och riktlinjer för bevarande" skall användas som riktlinje vid tillämpningen av 3 kap. -12 § PBL. 4: Bok "Visby innerstad - en bebyggelseinventering" där huvudbyggnaden från 1700-tal anses ha k-hist värde och tillbyggnaderna miljöskapande värde i stadsrummet. end. Paragraf - dock påtalar BN: Bebyggelseutvecklingen inom detta omr. måste med självklarhet få styras av det k-hist intresset liksom även att de estetiska aspekterna skall kunna hävdas starkar än inom andra samhällen. NEJ JA - + Gotlands län + Gotla nds län + Stockh olm 3 KR Göteborg 4273-06 2007 3:1 två moderna enbostadshus Förhandsbesked på nybygge av två enbostadshus, Värmland, Nekat förhandsbesked överklagat. Stor NEJ Utpekat k-hist värdefullt område. Värmland har lite öppet landskap återhållsamhet mot alla ingrepp. Miljömål "öppet odlingslanskap" vyer och siktlinjer extra viktiga. Ej lämplig mark att bebygga. Kulturminnesmärkt disponentvilla skyms om byggnation. Bef. byggnadsstruktur bör bevaras. DP-arbete skall påbörjas -utveckla platsen som utflyktsmål. Kommunen ej visat hur byggnationen skulle skada områdets värden, därför borde det argumentet strykas. Platsen tidigare bebyggd med stor loge. Ny byggnation skulle passa väl in i och fylla en lucka i radbyn. Endast begränsad minskning av utblicksmöjligheter. Väg dit är återvändsgränd, ny bebyggelse i omr. finns - likabehandlingsprincip borde gälla. Landskapet i sig påverkas inte. OB NEJ NEJ NEJ JA RI. Värdefull miljö. Värmland har lite öppet landskap -viktigt att värna om dessa. Försiktighetsprinciper ska styra beslut och handlingar. OB 2004: säkerställa omr. k-hist värden. Miljövårdsprogram, miljömål 2002 "öppet odlingslandskap". INGET JA NEJ - - + Värm lands län - Gbg 4 KR Göteborg 2379-06 2007 3:12, (3:1 Lst) Hotel Continental, Ystad från 1814 typiskt ljust putsat "stenhus" Omfärgning fasad från ljusgul till tegel/oxblodsröd. Nekat lov överklagat. Liten NEJ K-hist värdefull byggnad som med sina fasader och volym är av stort värde för stadsmiljön som helhet. Ingår i område "stenstaden" och är putsat för att se ut som stenhus i natursten. Idag är den traditionella arkitektoniska, tidstypiska uppbyggnaden av fasadens formelement och kulör i samklang med varandra. Byte av färg skulle minska detta. Huset alltid haft ljus färgsättning. Mörkröd färg är klassicistiskt 1920-tals färg och ej förenlig med byggnadens utseende. Överdrivet att hävda "tidstypisk färg" för alltid. Mörkröd och ljusgrå är vanliga färger i Skåne och Ystad. Stadsbilden kring hotellet är brokig i variation i utformning och färgsättning. Fler röda byggnader flankerar hotellet. Röd fasad kommer göra att huset smälter in med omgivning. Mörkröd färg knyter an till hotellets inre miljö och är en färg som är varm, inbjudande, välkomnande, ger en känsla av elegans och seriositet, historia och klassisk miljö. Ljusgult som huset varit sedan 1829 (grått 1814-1829) är intetsägande. DP NEJ Värdefull miljö där ändring av byggnad inte fåt förvanska dess karaktär eller anpassning till området. Hotellets fasad och volym är av stort värde för stadsmiljön kring Hamngatan. DP 1991. NEJ NEJ INGET nämnt Bevarandeplan 1991 för Ystads medeltida stadskärna. INGET JA NEJ - - + Skån e län - Gbg 5 KR Stockholm 5877-06 2007 3:1,3:1 0, 3:12 Enbostadshus från 1950-tal Bygglov i efterhand på tillbyggnad i form av förråd. Föreläggande om rivning av densamma. Nekat lov överklagat. Mellan JA Omr. har en sammanhållen arkitektonisk utformning och gemensamma materialval. Tillbyggnaden är prickmark i DP och är inte anpassad till bebyggelse. Främmande inslag i stadsbild och omr. karaktär. Omr. sparsamma arkitektur är känsligt för förändringar. Bebyggelsen i området har inte genomgått några större förändringar utan behållit sin 1950-tals karaktär. Främmande material och volym på förrådet. Negativ påverkan på omr. och innebär förvanskning av fasaderna. Otydligt att tillbyggnaden strider mot DP och därmed innebär förvanskning. Förrådet ritat av arkitekt och möter Mölnas karaktär och historia. Ej främmande material och finns ca 20 tillbyggnader och förråd i området av snarlik karaktär. KR tillät balkong i omr. 2003. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Kulturmiljöprogram för Lidingö 1990 - värdefull närmiljö. Stockholms länsmuseums inventering 1995 - K- historiskt omistlig miljö Kommunens intresse av bevarande bör väga tyngre än det enskilda intresset att anordna förråd. JA NEJ - - + Stoc khol ms län - Sthlm 6 KR Göteborg 3934-07 2008 3:10, 3:12, 3:1 Enbostadshus tidigt 1900-tal Vill uppföra solfångare på tak. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Hus inom DP och då takmaterialet ändras krävs bygglov. Huset och området har dokumenterade k-hist värden. 4 hus spec. utpekade varav det aktuella är ett av dem. Ändringen skulle innebära stor påverkan på byggnadens utseende. Oförvanskad miljö. Husen i väl bevarat skick. Bygglov anses ej behövas för solfångare. Miljöförbättringen att övergå från olja till sol bör vägas in i beslutet. Endast gaveln, muren och kolbodarna som omfattas av kulturbevarande. Området utan bevarandeskydd. Solpaneler blir som takfönster. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Bevarandeplan för Bjuvs kommun - bostadshusen utmed Lindallén med tillhörande uthus, kolbodar och urar uttagits som särskilt värdefull enskild miljö med högt k-hist värde. 4 st. hus spec. utpekade som väl bevarade. Kulturminnesvårdsprogram för Skåne län av Lst - angett i Lindallé-omr. finns välbevara och tidstypisk bostadsbebyggelse från tidigt 1900- tal. Lst rekommenderat kommunen att iaktta varsamhet vid bygglovsprövning inom omr. INGET JA NEJ - - - Skån e län - Gbg 7 KR Göteborg 2516-07 2008 3:12, 3:10, 3:1 Stocktimrat torp från 1800-talet (omgjort tidigare med tillbyggnader, enbostadshus) Vill uppföra tillbyggnad som innefattar en gavelvägg helt i glas. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Det moderna inslaget dominerar och påverkar därmed byggnadens karaktär och kan inte anses vara varsamt utfört eller anpassat till byggnaden. Trots tidigare förändringar ska tillbyggnaden ses i sin helhet med den påverkan den har. Rättpraxis menar att förvanskning föreligger då områdets karaktär går förlorad. Tidigare ägare förändrat så inte längre tydligt 1800-tals torp - Interiör och exteriör förändrad. De tidigare tillbyggnaderna är inte urskiljningsbara gentemot ursprunglig byggnad vilket i princip innebär en form av förvanskning Åtgärd är planerad och väl avvägd med respekt och omsorg till detaljer, planerat permanentboende kräver visst ljusinsläpp. Idag andra krav än förr. Fast. inte tydligt utpekad i ÖP-RI, varsamhetskravet diffust presenteras varför det inte borde tillmätas vikt. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kmv Förslag till kulturmiljöprogram för Kungsbacka antaget av kulturnämnden men ej av kommunfullmäktige än. Fastigh.ägarna anser att ingen hänsyn tagits till deras enskilda intressen och att någon avvägning enskilda/allmänna intressen enligt PBL ej skett. JA NEJ - - + Halla nds län - Gbg 8 KR Göteborg 6722-09 2010 3:12 Stenhus sent 1800- tal, oförändrat Restaurang vill bygga vinterveranda helt i glas. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Permanent vinterveranda strider mot syftet med DP från 1876 att ha öppna förträdgårdar till husen. Fast. i fråga Vasagatan/Haga Kyrkogata är hörnbyggnad varför stenstadens rätvinkliga struktur är beroende av en tydlig hörna för uppfattningen av känslan av rätvinkliga kvarter. Huset relativt oförändrad och en glasbyggnad uppfattas som svart/spegelvild vilket medför stor påverkan på fasad, gaturum och stadsbilden = betydande ändring. Skulle få prejudicerande effekt på omr. varför Raä:s uttalande att fler verandor kan innebära påtaglig skada skall tas särklid hänsyn till. Andra restauranger i omr. Fått lov för vinterverandor. Fel att tillåta tidsbegränsat lov för serveringe men inte permanent. Byggnaden inom RI men inte spec. utpekat. Inget förbud mot att bebygga mellan byggnad och gata finns. Glasbyggnadens genomskinlighet skulle gör att man ser sockelvåning och att husets helhetsuppfattning ej påverkas. Inte stort ingrepp därför ej förankring. Raä enskild veranda ej påtaglig skada men flertalet. Detta endast en och kan ej bli fler längs Vasagatan pga. ej fler förträdgårdar. DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kvm: hela Gbg innestad. Spec här Vasastaden - den samlade miljön som bildas av byggnadskvarteren tillsammans med parker och öppna platser. Bevarandeprogrammet för Göteborg - Vasastaden. Raä anser att allmänna intresset att bevara stenstadens karaktär och byggnaders fasader, så långt möjligt, väger tyngre än det enskilda intresset (att utöka verksamhet). JA NEJ - - - Västr a Götal ands län - Gbg 9 KR Stockholm 2342-09 2010 3:12, 3:10 (3:1 nämns i förbigå .) Äldre liggtimrad fiskebod (parbod) från 1800-tal Uppförande av båthus -höjning av bef husfasad 50 cm, nytt yttertak och ev. ny fasadbeklädnad - innebär rivning av bef. tak och bjälklag. Nekat lov överklagat. Mellan JA delvis Omr. Karaktär av 1800-tal och 1900-tal. Sjöboden i fråga en av 7 äldre liggtimrade kvarvarande bodar. Ligger i länga om 4 sammanhållna, denna nr 2. Karaktäristiskt för äldre knuttimrade sjöbodar är synligt timmer, relativt låga väggar och takfot jämnhöjd med överkant på dörr. Boden är omgjord tidigare då den öppna båtlämningen är igenbyggd med fasad i falsk lockpanel. Ny grövre takkonstruktion skulle medföra större dimensioner på byggnaden vilket skulle förvanska längans sammanhålla utseende av äldre bodar. Nytt högre och större tak dessutom ge betydligt större laster på bef. konstruktion spec. om tegeltak. Otydligt bygglovsansökan försvårar bedömningen. Området blandning av 1800- och 1900-tal. Varierande bebyggelse- Hänvisar till tidigare undantag i området. Höjning av tak ej förvanskning. Timmerväggen malplacerad och rötskadad. Förändringen skulle säkerställa framtida bevarande av fiskeläget då kontinuerligt underhåll möjliggörs. DP ja fast anges i q1 q1 = byggnaden får ej rivas. Underhåll ska ske med traditionella material och metoder. Q, förhöjd lovplikt, hela området utpekat i DP:n som "3:12 område" JA RI för kmv: Hällers by och Fågelsundets fiskehamn - sjöbodar och bryggor värdebärande Kulturhistorisk beskrivning 1999 av Upplandsmuseet, program för bevarande av fiskeläget - Sjöbodarna utgör kanske den viktigaste miljöbildande komponenten i Fågelsundets fiskeläge och är att beakta som omistliga ur kulturhistorisk synpunkt INGET JA NEJ - - + Upps ala län - Sthlm 10 KR Jönköping 3002-09 2010 3:10, 3:12 Enbostadshus 1943 tydlig funkisstil, sadeltak, putsad fasad Tilläggsisolering och fasadändring, puts mot trä (45cm tillägg på fasaderna). Nekat lov överklagat. Liten NEJ Huset ingår i omr. Norrmalm, Skövde, av flerfamiljshus i funkisstil från 1940-tal. Fast. Rågen 11 är utpekad som representativ för området och uppmärksammats som enskilt värdefull byggnad inom omr. Putsfasaden är tidstypisk exteriör och av stor vikt för byggnadens karaktärsdrag. En förändring skulle väsentligt förändra byggnaden och områdets karaktär som mestadels är stenfasader. Energiminskningen är dessutom endast ca 10% varför det argumentet inte ska tillmätas vikt. Vill genomföra tilläggsisolering för att minska driftskostnader och få en fasad de trivs med. Området har varierande fasadmaterial i puts, tegel, trä, kalksten. Ny puts kostar 300 tkr tilläggsisolering 100 tkr. DP NEJ NEJ NEJ JA I FÖP har nämnts att k-hist värdefulla byggnader skall betraktas som väsentlig del av kulturavet - bevarandefokus på såväl enskilda byggnader som miljöer. Skövde inventering 1991 nämns. Inventering av Skövde kommun 1989- 1991 - typisk Norrmalmsbebyggelse av flerfamiljshus i funkisstil 1940-tal. Ändringar och tillägg på byggnader eller i omr. som pekas ut som är av särkilt k-hist intresse skall göras på ett sätt som inte förändrar intrycket av området. Rågen 11 pekas spec. ut som tidstypisk. INGET JA NEJ - - Västra Götalands Lst + Mari esta ds län - Jönkö ping 11 KR Stockholm 4284-10 2011 3:1, 3:10, 3:12 Flerbostadshus från 1905-1906, jugendstil Tillbyggnad av 4 balkonger mot gata i lodrät rad och en hörnbalkong under 3 bef. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Åtgärden skulle strida mot rådande praxis att tillåta nybyggda balkonger på ett kulturskyddat hus i Sthlms innestad. Bifall kan få prejudicerande verkan och förändra stenstadens byggnader och gaturummets karaktär. Förfula och ge konstgjort intryck åt den hundraåriga fasaden. Husen runt Kronobergsparken är mycket sparsamt dekorerade såsom detta jugendhus med enkla fasader. Balkongerna i omr. har maxdjup påp 1,1m Föreslagna balkonger är på 1,1-1-5m. Maxrekommendation är 1,4 Sthlms byggnadsordning. Beslutsunderlag otillräckligt då inget uttalande från skönhetsrådet eller stadsmuseet. Olägenhet insyn, utsikt, närhet till andra balkonger. Yttrande av byggnadsantikvarie Cecilia Boman och bebyggelseantikvarie Adam Katzeff. Balkongerna ska uppföras i tidstypisk stil och med de 3 bef hörnbalkongerna som förebild. Skälen för klassificeringen finns inte dokumenterade, dock är den gjord innan vindsombyggnaden gjorden 1998-2000 då 5 vindsvåningar med tillhörande fönster och takterrasser tillkom och då den ursprungliga takutformningen, som sannolikt bidragit till klassificeringen, har förändrats. Mycket förarbete av olika arkitekter och arkitektur tidigt 1900-tal för att anpassa väl. Balkonger byggs mot gata vilket betyder att Sthlms byggnadsordning inte följs. Lgh i fråga kan bara ha balkong mot gata. DP NEJ NEJ Grönklassad. JA INGET nämnt Stockholms stenstad. Sthlms byggnadsordning: Lst, FR: Paragrafen preciserar inte hus avvägningen ska göras utan föreskriver enbart ett krav på hänsyn till de olika intressena. Det allmänna intresset att värna om det offentliga gaturummet tyngst. KR det enskilda intresset att bygga balkonger högre än allmänna intresset då byggnad i helhet inte är välbevarad mm. NEJ JA + - Sthlms län - Sthl ms län + Sthlm 12 KR Göteborg 4676-11 2012 3:1, 3:10 Radhus från slutet 1960-tal Putsning av gul tegelfasad. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Hela bostadsområdet är ritat av arkitekten Sten Samuelsson med en-två våningshus i gult strängpressat tegel, mörka träinslag i form av balkonger och platta tak. Huset i har tidstypisk exteriör, omr. upplevs som intakt och oförstört med en enhetlig karaktär. Flertalet byggnader har bevarade gula tegelfasader. Området beskrivet som skyddsvärt i kommunala riktlinjer. Ingen dp finns, dyrt och kommunen måste kunna ta ställning om 3:1, 3:10, 3:12 utan dp och skyddsbestämmelser. Kommunala riktlinjer ingen rättslig betydelse och kan inte göras bindande för enskilda. Lov liknande detta getts för andra i området. Fasaden vetter inte åt gatan utan mot grönomr och lekplats. Nämndens beslut är inkonsekvent och orättvist. Utanför DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Landskrona kommuns riktlinjer för Kryddgränderna, 2009 - Tegelfasaderna är ett viktigt karaktärsdrag i omr. och det är angeläget att teglet (strängpressat) kan bevaras eller ersättas. INGET JA NEJ - - Skåne län + Mal mö län - Gbg Nedan följer kopior av nästa flik "RR, HFD, MÖD". ZETEO 13 KR Gbg (RÅ 2007) 3420-02 (4116-04) 2004 (200 7) 3:10, 3:12 Troligtvis tidigt 1900- tal Fönsterbyte från trä till nyproducerade i plast. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Fastigheten ligger inom RI för kulturmiljövården som pekats ut i ÖP. Nya fönster i plast banaliserar formspråket och ger ett stelt och förändrat uttryck av byggnaden. Fönstren har bytts från tvådörrars träkarmar och bågar med fast spröjs i gråaktig ton till nyproducerade endörrars plastkarmar och falsk spröjs mellan rutorna i blankt vit färg med förenklade, utslätade och livlösa profiler än innan. Fönstren upptar 40% av fasaden varför fönsterbytet är att anse som stor förändring av fasad. Plast åldras dessutom fulare än trä. Renoveringen av fönstren är så pass marginell att den är att jämställas med ommålning. Ej bygglovpliktigt. Effekten av renoveringen är att fönsterkulören är något fräschare än tidigare. Felaktigt att kulör tidigare grå. Fastighetsägaren målade vitt för 12 år sedan. Måtten är dagens standard från fönsterleverantör. Flera fastigheter i omr. har bytt fönster, bl.a. till fönsterbågar av plast. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kulturmiljövården Skrift från 1999 att Davidshallstorg och omkringliggande kvarter utgör en unik arkitektonisk enhet med stora krav på bevarande och vård. Boverket (KR inhämtat yttrande) anser att fönsterbytet berör så väsentliga allmänna intressen att det är att anse som otillåtet enligt 3:12 och bygglovpliktigt. NEJ JA - - Skåne län + Skån e län + Gbg 14 KR Gbg (RÅ 2010 ref. 62) 6481-05 (1057-07) 2007 (201 0) 3:1 Obebyggt, enbostadshus i närhet Uppförande av 48m hög telemast med teknikbyggnader. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Masten kommer vara inom RI för kultur- och naturmiljön och 39 och 49m från befintliga hus. Masten dominerar landskapsbilden och förfular området och boendemiljön. Masten kommer ej täckas av växtligheten då den ej är tät och gammal. Bergets stigning tydligt genom växtlighet gör master tydligt urskiljbar. Platsen har valts av bekvämlighetsskäl från 3GIS utan att alternativa lokaliserar presenterats. Utredning av Arildsplatån på 1980-tal klargjorde att bevarandeintresset vida överskred nyttan av en bebyggelse på platsen varför kommunens förslag till stadsplan upphävdes av regeringen efter prövat av Raä och Statens naturvårdsverk. Masten placeras i omr. utanför DP och utan andra områdesbestämmelser. Satsningen från 3GIS att bygga ett heltäckande infrastrukturnät för 3G/UMTS gör att basstationer måste uppföras med viss regelbundenhet. Vid lokalisering tas hänsyn till flertal faktorer men avgörande är radiotekniska förutsättningar. Inte varit möjligt att helt undvika intrång trots att omfattande lokaliseringsarbete gjorts. Läget är väl valt och basstationen är dold från norr och täcks av träd och buskar. Det visuella intrånget är inte betydande skada på kultur- eller naturmiljöns intressen. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kultur- och naturmiljön Utredning från 1980 då stadsplan upphävdes - bevarandeintresset vida överstred nytta av bebyggelse på den plats där nu tilltänkt mast placerats. RI mot RI - Natur- och kulturmiljö landskapsbild mot intresset av täckning över landet. Telekommunikation är ett stort allmänt intresse som enligt 3GIS väger tyngre än motstående allmänna intressen. Lst anser att masten får neg påverkan på allmänna intressena av landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen. NEJ JA + - Skåne län + Skån e + Gbg 15 MD Växjö (MÖD 2012) P3189-11 (P78-12) 2011 (201 2) 3:1 Obebyggt Uppförande av vindkraftverk. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Sökt vindkraftverk ligger endast 1,5km från befintlig grupp med vindkraftverk. ÖP från 2001 anger riktlinjer för lokalisering och anger ett avstånd på 3-5km mellan grupperna. Ett senare tillägg, utställt 2011, ej antaget än, anger också de avstånden. I omr. finns redan två grupper med fyra och två vindkraftverk vardera. Vindkraftverkens ska följa landskapets struktur med hänsyn till siktlinjer och vyer och anpassas i storlek till landskapets struktur. Den föreslagna placeringen och lokaliseringen följer inte detta och är därmed olämplig. Både ÖP 2001 och tillägget pekat ut området i fråga som lämpligt för vindkraftverk samt att det ryms ett till två vindkraft till inom området. Kravet på 3.5km mellan grupperna är inte bindande och hör inte hemma i ÖP utan i OB eller DP. Nu finns inget avdera för platsen eller något RI. En lämplighetsanalys måste göra i varje enskilt fall. Detta har inte gjorts i detta fall. För mycket vikt har lagts på ÖP. Inte framkommit att et råder stor efterfrågan på mark i omr. och varför platsen är lämplig för vindkraftverksamhet. Då omr. tidigare är bebyggt med vindkraftverk kan ej föreslagen åtgärd anses påverka landskapsbilden i större omfattning. Det är ett allmänt intresse att bygga ut vindkraften. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA Riktlinjer för vindkraftverks placering och lokalisering. NEJ Nämnde har bedömt, vilket Lst och MÖD instämmer, att det enskilda intresset att uppföra vindkraftverk får stå tillbaka för det allmänna intresset som uttryckts med olämplig placering. Det är även ett allmänt intresse att bygga ut vindkraften men detta kopplas i detta fall till det enskilda intresset att bygga vindkraftverk. ÖPn är ett viktigt dokument vid avvägning mellan enskilda och allmänna intressen och skall därför tillåtas ha stor betydelse i bedömningen. JA NEJ - - Skåne län + Växjö MD 16 MD Nacka (MÖD 2012:54) P3869-11 (P2884- 12) 2012 (201 2) 3:1 Obebyggt Nytt fritidshus på åkermark. Beviljat förhandsbesked överklagat. Stor NEJ Området som nybyggnationen avser är åkermark och tillhör Sturåkern, den största sammanhängande brukningsbara jordbruksmarken i Hjortnäs. Området är RI. Ny bebyggelse innebär ingrepp i Sturåkern och kan komma att bli prejudicerande och medföra att större delar av åkern kommer att bebyggas. Därmed kommer landskapets karaktär förändras negativt och strider mot RI och 3:1. Upplevelsen av det öppna odlingslandskapet är av stor vikt för turism och ett karaktärsdrag för byn. För att bibehålla miljöns värden är det viktigt att ny bebyggelse väljs med stort hänsynstagande till hur bebyggelsen historiskt sett varit lokaliserad - dvs. ej på åkermark. Bebyggelsen kommer dessutom splittra uppfattningen av fornlämningen. Nybyggnad av fritidshus på platsen kommer inte avsevärt förändra upplevelsen av ett öppet kultur- och odlingslandskap. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI - Värdefull odlingsmark, brukningsvärd jordbruksmark. Ingår i större fornlämning. Lst bedömer att vid avvägning allmänna och enskilda intressen är de långsiktiga intresset av att bibehålla marken som bl.a. jordbruksmark starkare än sökandes intresse att ta marken i anspråk för bebyggelse. Inga väsentliga samhällsintressen ryms inom de enskilda intresset att bygga nytt. Turismen, friluftslivet och RI är viktigare. NEJ JA + - Dalarna län + Nacka MD 17 MD Växjö (MÖD 2012:13) P3026-11 (P285-12) 2011 (201 2) 3:1, 3:10, 3:12 Villa från 1937. Urspr. Tvåfamiljshus. Oförändrad och praktexempel på funktionalistisk stil. Fasadändring i form av tilläggsisolering av tegelfasad, nya balkonger. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Byggnaden är inte dokumenterad i bevarandeprogram eller DP men det finns inget krav på att byggnaderna ska vara skyddade som byggnadsminnen eller i DP för att ha skydd av 3:10 och 3:12 (isf skulle detta stå i lagtexten). Detta vore orimligt att kräva av alla kommuner om alla dess fastigh. Inte heller finns något generellt krav på att k-historiska och arkitektoniska värden kommuniceras med fast.ägare innan ansöka om bygglov inkommit. Nya värden i och med förändring ska INTE vägas emot byggnadens nuvarande värden (MÖD). Nya värden skall inte tas med i beräkning när det bedöms om fastighet är värdefullt och om ändring innebär förvanskning eller ovarsamhet m.m. (MÖD). Vid inflytt fått veta att inga bevarandeprogram eller kulturmärkning fanns på byggnaden. Viktigt för fast.ägare att sätta igen några fönster, öppna nya så att det ursprungliga 2-lgh-byggnaden passar dem. Husets praktiska funktion måste sättas först. Stor variation på fasader i omr. -trä, puts, tegel. Nämnden nyligen godkänt liknande lov i omr. Fasadändringen kommer inte påverka stadsbilden negativt utan smälta in bra i omr. Begränsad påverkan på kulturvärdena. Fasad och balkonger i dåligt skick, ändringarna nödvändiga ur värmeekonomiska, praktiska och estetiska skäl. Balkongrenovering och inte nya skulle innebära alltför stor kostnad. Undersökt möjligheter till byggn. orginallösningar men ej möjligt. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Särskilt omnämnd i "Arkitektguide för Helsingborg". Mycket text om avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Avvägningen bör särkilt prövas i MÖD. BN och LST gjort avvägning. Vid bedömning av estetiskt tilltalande miljö enligt 3:1 som är ett allmänt intresse bör enligt MD kommunens bedömningar ges särskild vikt (program etc.). JA NEJ - - Skåne län + Växjö MD 18 MD Östersund (MÖD 2012) P2257-11 (P3639- 12) 2012 (201 2) 3:1 Obebyggd tomt Förhandsbesked på nybyggnad av bostadshus. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Fastigheten nämns i ÖP som ett utpekat område där kulturlandskapet ska bevaras. Mark som inte används för bebyggelse ska inte tar i anspråk för detta ändamål. Fastigheten får ej bebyggas enligt ÖP då ligger nära Frösö kyrka, Peterson-Bergers gravplats och Sommarhagen. Lov kan bli prejudicerande och innebära fortsatt bebyggelse av omr. Pga. ÖPns tydlighet anses ej placeringen med hänsyn till 3:1 ej lämpligt. Vid bedömning av lämplighet ska miljömässiga aspekter på platsen ska särskilt beaktas och kan medföra att byggnad över huvud taget ej är lämplig på platsen. Fastigheten ligger 250m från Sommarhagen och kommer ej märkas av turister. Fast.ägarna villiga att anpassa fastighet till kulturlanskapet. ÖP är vägledande, ej bindande. Platsen är redan en avstyckad tomt sedan slutet 1930-tal. Bostadstomt utan bebyggelse riskerar att växa igen och på så sätt bevaras inte kulturlandskapet. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA Utpekat som omr. där kulturlandskapet ska bevaras Mark som inte idag används för bebyggelse ska inte tas i anspråk för det ändamålet. NEJ ÖP:n ska vara vägledande. MÖD allmänna intresset ska ges särskild tyngd då den tydligt redogjort för sin syn på omr. kultur- och miljömässiga värde. Det allmänna intresset väger tyngre än det enskilda att bebygga. JA NEJ + - Jämtland + Östersund 19 MD Vänersborg (MÖD 2013) P5773-11 (P6846- 12) 2012 (201 3) 3:1, (3:12 nämns ) Laholms Strandhotell (byggnadsminnesklas s) Nybyggnad av 22 fristående stugor och parkering. Beviljat lov överklagat. Stor JA bef bebyggel se på platsen Strandhotellet ett av Laholms mest värdefulla byggnader. Totalt handlar det om 5 lov på tot. 22 byggnader och parkering i direkt anslutning till Strandhotellet. Kulturmiljö Halland har yttrat sig i och MD valt att bortse. MÖD anför: Kulturmiljö Halland torde ha bäst vetskap om hur befintlig kulturmiljö ska bevaras på bästa sätt. Deras bedömning torde därför vara avgörande eftersom stiftelsen dels besitter expertis på arkitektur- och kulturområdet, det har stor kunskap om omgivningen. Kult. Halland rekommenderade i yttrande att ny bebyggelse borde minskas i antal och tydligt anknytas till Strandhotellet i bl.a. kulör då sådan närhet till hotellet. Vad som uppfattas som "estetiskt tilltalande" enligt 3:1 anförs av MÖD inte som fritt tyckande. Redan i förarbete till begreppet "estetiskt tilltalande" i ÄPBL påtalades att det måste ske en fackmässig bedömning. Antalet strider mot DP, endast 1/5 ok. Byggnaderna inte i sitt utförande anpassade i utförande eller kulör till Strandhotellet. Modern design och avviker markant i arkitektur och kulör, ej anpassat till bef miljö, helhetsintrycket rörigt. Inför bygglovet gjordes särskild utredning av arkitektfirman Sandel och Sandberg och yttrande från Kulturmiljö Halland inhämtades. Förslaget bygger på att man bevarar Strandhotellet som den huvudbyggnad det är. Nya byggnader har en modern utformning men konkurrerar ej med hotellets utseende utan tar upp omgivande karaktärer i Laholm för att förstärka dagens tidsanda i området. Efter samtal med grannar ändrades fasaderna. Strider inte mot DP då rivningar genomfördes som gör att byggbar yta tillkom. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Utpekad i Byggnadsinventering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Laholms kommun. Strandhotellet är av klass A vilket är byggnadsminnesklass. INGET NEJ JA + + Hallands län - Vänersborgs län 20 MD Nacka (MÖD 2013) P3416-11 (P2567- 12) 2012 (201 3) 3:1, 3:10, 3:12 Byggnadsminne 1880- tal, nyrenässansstil Inredande av 4 vindslgh, upptagande av 8 takkupor och takfönster, anläggande tvättstuga, utrymningsstegar på taket, tillbyggnad (hiss från gård till källare), nytt värmesystem, höjning av balkongräcken. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Föreslagna åtgärder ej planenliga eller varsamma. Byggnaden är BM och i princip oförändrad sedan uppförande 1880-tal. Välbevarad torkvind, skyddsrum från andra världskriget i källare och hiss från 1908 kommer förstöras med ombyggnaderna. Stadsmuseet uttalat sig och anser åtgärderna som förvanskade då Inredning av vinden är inte varsam. Utrymningsstegarna från 4 runda takkupor mot gatufasad till takfot är förvanskning i utseende trots att de är tämligen modesta. Det är rimligt att kräva bevarande då bygganden är BM och då skall bevaras i skick som vid utnämning av BM. Fönstren kan ej anses likna sotarluckor pga. mkt större storlek. Stadsmuseet ingen erinran mot höjning av balkongräcken. Antikvarisk konsekvensbeskrivning från Nyréns påtalar att åtgärderna vindsinredning är olämplig pga. byggnadens intakta och ovanliga skick, golv och inredning. Hissbyggnaden rekommenderas ej då omfattande grävnings och förstärkning av grunden behövs. Raä uttalat att få torkvindar finns kvar. Vind tillåts inte i DP fram till ny tilläggsplan 2004 dock med varsamhetsbestämmelsen om utförande. Uppfylls ej. Boende i huset (hyresgäster) vill inte ha några ändringar. Underhållet eftersatt varför förutom inredning av vindslgh, hissbyggnad på innergård, lanterniner, tvättstuga även nytt värmesystem och byte av el kommer utföras samtidigt och innebära evakuering för ombyggnad minst 10 mån. Boende befarar betydande hyreshöjning. Åtgärden av vindsinredning planenlig enligt tilläggsplan 2004. Utformning och storlek på takfönster och takkupor kan liknas vid sotarluckor. Takkuporna små med fönster på 90x90cm, plåtklädda med sadeltak. Enkel utformning och glest placerade. Hissbyggnad ej planenlig men bör ses som mindre avvikelse då förenlig med planens syfte. DP medger underbyggnad.Hissen bör ses som tekniskt utrymme och därmed vara planenligt. Kuporna tillägg till fasaden som är lämpligt till byggnadens kulturvärden. Påverkan från åtgärderna bedöms vara väsentliga ändring av gårdsfasaderna men anses inte påverka dessa alltför negativt. Krav på tillgänglighet och lägsta tillåtna standard uppfylls. Inga ändringar mot gatan. Lämplighet, varsamhet och skydd mot förvanskning uppfylls. Lst godkänt ändringarna inom BM. I BM-förklaringen står att vindsinredning kan tillåtas. Lst anser hiss ok ur antikvarisk synpunkt. Inga ingrepp görs i taket mot gatan och därmed är vindsinredningen ok ur BM- förklaring-synpunkt. Inför ombyggnaden har antikvarisk konsekvensanalys av erkänd byggnadsantikvarie inhämtats (Nyréns). De har därmed inhämtat sakkunnig intyg beträffande fast. byggnadsantikvariska värden. DP "Ny takkupa, nytt takfönster eller annan ändring får endast göras där det inte är olämpligt med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska och stadsmiljömässiga värde eller på grund av att byggnaden ingår i en värdefull helhetsmiljö. En förutsättning är att tilläggen ges en lämplig placering och utformning med hänsyn till byggnadens karaktär och exponering i stadsbilden." Blåklassad NEJ NEJ INGET nämnt Inventering Sthlms stadsmuseum sent 1970-tal - "Ett av Sthlms främsta och tillika bäst bevarade exempel på slösande rik putsarkitektur från 1880- talet. Bör bli BM." Blev BM 1994. Viktig del av "esplanadsystemet" som är ex på 1880-tals stadsplaneideal och RI för kmv. Byggnaden del av "villastaden i Sthlms byggnadsordning" som också är RI för kmv. (Tidigare förbud i dp mot vindsinredning.) Stor vikt ska vid avvägning fästas vid den specifika situation som föreligger i varje enskilt fall (RÅ 1996 ref. 44) I praxis har enskilda fastighetsägares ekonomiska intresse ansetts överväga det allmänna intresset. NEJ JA + + (- lanternine r) Stockholm s län - Nacka MD Nya fall från MD. Tingsrätterna 21 MD Östersund P741-12 2012 8:13 Flerfamiljshus 1950- tal Inglasning av balkong flerfamiljshus. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Flerfamiljshusen längs Västergatan uppfördes i början av 1940- och början av 1950- talet. Ingår i kommunens kulturmiljöinventering över 1950-tals arkitektur. Bebyggelsen har stora arkitektoniska värden och är viktig för stadsbilden. Inventeringen poängterar vikten av användande av ursprungliga material, kulörer och detaljer och att byggnadens karaktär ligger i smidesräckena på balkongerna, tegelarkitekturen och fönsterindelningen. Inglasningen innebär främmande tillägg som anses förvanska byggnadens karaktärsdrag. Byggnaden ingår i område "miljöbeskrivning 9V" varav det inom omr. sedan några år funnits inglasade balkonger som fått lov. Likabehandlingsprincipen borde gälla. Befintlig balkong går ej att använda i nuvarande utformning pga. ligger vid starkt trafikerad väg, ohälsosamt att vistas där, nedsmutsning och stark vind. oklart NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Sundsvalls kulturmiljöinventering "Bebyggelse med stora arkitektoniska kvaliteter med tidstypiska detaljer från 1950-talet". Skall alltid finnas rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. Lst prövar om enskilda intresset av att glasa in balkong är starkare än bevarandeintresset och finner att det allmänna intresset av bevarande är starkare. JA NEJ - - Västernorr lands län - Östersund MD 22 MD Östersund P724-12 2012 8:13, 8:17, 2:6 Flerfamiljshus från 1945 Tillbyggnad av balkong i form av utkragning på byggnadens gavel. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Det i särklass viktigaste karaktärsdraget på den aktuella byggnaden är den indragna takvåningen och de två takfallen. Sökt tillbyggnad kommer förvanska karaktären och strida mot 8:13. Byggnad ingår i RI-om för kmv. Även om DP ej specifikt pekar ut balkongen så gäller 8:13. Tidigare förändringar av byggnaden har inte medfört att den ursprungliga karaktären har gått förlorad. Balkongen pekas ej ut i DPn som karaktärsskapande. Karaktärsdrag som tas upp som bör bevaras är den gula slätputsade fasaden samt taket med rött taktegel/(alt. Betongpannor. Tillbyggnaden av balkongen kommer inte synas i någon störer omfattning då lokaliserad högst upp och i huset vänd mot bakgård. Silhuettskillnaden med tänkt tillbyggnad minimal. Bygglov har beviljats för liknande hus i området. Således ingen förändring i stadsbilden. Materialen för balkongen kommer att anpassas till byggnaden. DP NEJ NEJ Karaktärsdrag som bör bevaras är gul, slätputsad fasad samt tak med rött taktegel/alt. Betongpannor. NEJ RI för kmv "Östersunds stad Z27" NEJ Vid avvägning allmänna/enskilda intressen skall prooprtionalitetsprincipen tillämpas vilken innebär att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut io en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. NEJ JA - + Jämtlands län + Östersund MD 23 MD Nacka P6074-12 2013 2:6 Obebyggt Uppförande av 30m högt torn och två teknikbodar. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Aktuella grönområdet är ej tillåtet i DP. Området utpekat som grönområde i DP för bl.a. klagandes fastighet. Området kommer påverkas negativt i sina rekreationsvärden, naturvärden, det visuella intrycket och innebära en strålningsdos. Åtgärden är olämplig då det i närområdet finns andra master. Försiktighetsprincipen bör gälla. Åtgärden är förenlig med DPs syfte och bör ses som en mindre avvikelse från plan då topografi och naturförutsättningar ej är sådana att anläggningen märkbart kommer påverka negativt i området. Olika vad som anses som mindre avvikelse för DP i tätbebyggd storstad och grönområde. Mindre avvikelse är i detta fall rimligt. Stort avstånd mellan klagandes fastighet och mast. även om master och torn generellt pga. sin höjd är väl synliga i omgivning och medför intrång i landskapsbilden är det ingen allvarlig påverkan. Åtgärden medför bättre teckning. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Område för friluftsliv enlig MB. INGET NEJ JA + + Dalarnas län + Nacka MD 24 MD Nacka P5848-12 2013 2:6 Tillbyggnad av garage till enbostadshus.Omr med "gammal karaktäristisk bebyggelse" Tillbyggnad av garage, ny höjd 6m. Beviljat lov överklagat. Mellan JA Byggnaden strider mot DP med dubbel höjd. Byggnaden är inte anpassad till bebyggelsen inom omr. som utgörs av gammal karaktäristisk bebyggelse. Föreslagen åtgärd skadar helhetsverkan i området och sticker mot skyddet som enligt grundtankarna i gällande DP och ÖP ska skyddas. Sticker ut, skymmer utsikt och sol. Värmeväxlare i byggnad låter konstant. Ingen info om rivning finns trots att detta kommer behövas. Inga speciella värden i omr. som gör att kraven från 2:6 kan ställas. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA + + Dalarnas län + Nacka MD 25 MD Nacka P1720-12 2012 3:1, 3:10, 3:12 Tillbyggnad på fastigh. Från 1907 och 1934, Drottninggatan Sthlm Tillbyggnad av balkonger och fönsterdörrar på gårdsfasader på två fastigheter. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Nämnden har ej tagit hänsyn till byggnadens särkligt kulturhistoriska värde. Byggnaderna är gul och grön-klassade och innebär att byggnaderna inte får förvanskas. 5 överdimensionerade balkonger är inget litet ingrepp i fasadens yttre. Innergård redan minimal. Boendemiljön förstörs speciellt för boende längst ner som skuggas. Dessutom inbrottsrisk. Balkongerna är belägna mot innergårdens fasad och påverkar därför inte stadsbilden negativt. Åtgärden uppfyller 3:1 och 3:10 och är lämplig. Innebär inte förvanskning av byggnaderna. Det finns ett allmänintresse för balkonger. Små balkonger ej tekniskt möjligt. DP NEJ NEJ Gulklassad NEJ INGET nämnt Stadsmuseets inventering gul- och grönklassade. Finns ett allmänintresse av att installera balkonger. NEJ JA + + Sthlm län + Nacka MD 26 MD Nacka P3277-12 2012 2:6, 8:17 Tillbyggnad av enbostadshus inom påkostat villaområde Tillbyggnad 186kvm av enbostadshus och nybyggnad av garage 30kvm. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Tilltänkt byggnad strider mot DP för stor och för nära tomtgräns. Utformning och placering inte lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärdena på platsen. Ger ej god helhetsverkan för området. Kulturhistoriska värden skyddas inte genom det beviljade lovet. Karaktärsdrag tillvaratas inte och byggnationen inkräktar på särskilt viktiga bevarandevärden. Förslaget överrensstämmer med DP. Förslaget är anpassat till kulturvärdena och är utformat samverkan med sakkunniga inom kommunen. Rådande stads- och landskapsbild och kulturvärden på platsen har tagits hänsyn till i förslaget. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Kommunplan för Sollentuna, 1998- aktuellt omr utpekat som värdefull bebyggelsemiljö. Kmvprogrammet, 1993 - "Villasamhället Norrviken" hör till det mest påkostade villamiljöerna i Sollentuna med ett stort antal välbevarade villor med arkitekturhistoriska värden. Stor betydelse för stadsbilden har gatusträckningen, tomtindelningen och de stora trädgårdarna. INGET JA NEJ + + Sthlm län - Nacka MD 27 MD Nacka P1108-12 2012 3 kap Sammanhållet radhusområde, Lidingö Tillbyggnad på fasad av utkragande takförsedd balkong på radhus. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Det arkitektoniskt sammanhållna formspråket som kännetecknar tunen i Rudboda skulle av föreslagen åtgärd tappa mycket av sin karaktär. Åtgärden skulle få prejudicerande effekt på omr. Föreslagen åtgärd uppfyller inte kraven i 3 kap. Grannar till klagande har fått bygga balkong då skilda förutsättningar och sökta åtgärder, t.ex. kragar balkongerna inte alls lika mycket ut som sökt tillbyggnad. Ljusinsläppet för grannarna skulle begränsas om sökt åtgärd beviljades. Åtgärden strider ej mot DP. Klagandes grannar har fått bygga balkong. Husets utseende skulle förbättras om befintligt skärmtak revs och ny balkong och tak tillkom. Värdeminskning pga. grannarnas balkong. Egen balkong skulle åter öka värdet. Tidigare ombyggnader i omr. av radhusen har redan ändrat den ursprungliga karaktären. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Hänsyn skall inte enbart tas till den enskilda fastighetsägarens utan föreslagen förändring ska ses i ett sammanhang där ett beviljande av en utbyggnad av balkong kan få konsekvenser för alla tunen. JA NEJ - - Sthlm län - Nacka MD 28 MD Nacka P6068-11 2012 3:12 Grönklassad brf- fastighet Komplettering av tidigare lov med balkong och altandörr vars svängda utformning avviker från övriga balkonger. Beviljat lov överklagat Mellan NEJ Balkongens utseende kommer skilja sig väsentligt från övriga i brf:en (klagande). Fastigheten är grönmarkerad. Föreningen har fattat beslut om att balkongernas utseende ska vara enhetligt med rakta räcken med hänsyn till byggnadens arkitektur. Det beivljade lovet och uppförda balkongen har svängda räcken. Föreningen har ytterst ansvar för fasaden och gemensamma ytor i fastigheten varför deras åsikt bör väga tungt. Utseendet på sökt åtgärd kommer vara identiskt med bef fransk balkong som tidigare fått lov och godkänts av föreningen. Sbk tillåtit förändringen och givit lov. DP NEJ NEJ Grönklassad. NEJ INGET nämnt NEJ Utan föreningens medgivande går det ej att ändra utformning av balkongen. Med hänsyn till detta bör föreningens uppfattning väga tungt i detta avseendet. JA NEJ + - Sthlm län - Nacka MD 29 MD Nacka P4114-11 2012 3:12, 3:1, 310 Fastighet från 1932, arkitekt C Åkerblad. Tidstypisk modernistisk arkitektur Tillbyggnad av utkragande balkonger och fönsterdörrar. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Aktuella balkonger vetter mot gaturummet Norr Mälarstrand. Byggnaden med sina gatufasader medverkar till stadsbildens helhet och karaktärsdrag. Nya balkonger bör undvikas enligt Stockholms byggnadsordning. Balkongtypen är ej av den typ som finns i gatumiljön och på gaveln av byggnaden. Lovet strider mot 3:12 och praxis att balkonger inom stenstaden bör undvikas. Fastigheten är välbevarad och visar tillsammans med flera fastigheter i omr. på modernistiska riktlinjer som rådde för stadsplaneringen kring 1930-talet. Området är väl gestaltat och har sammanhållen tidstypisk arkitektur. Balkonger skulle innebära en förvanskning av stadsbild, miljö och en förfulning av gatuvyn och gatans karaktär. Olämplig och ger asymmetrisk stadsbild. Olägenhet pga. insyn och rökning. Stadsmusett, skönhetsrådet och sthlm sbk anser att balkongerna innebär förvanskning. Balkongerna är utformade som tidigare mot gården. Lovet går ej utöver områdets särart. Att stadsbilden blir assymetrsik stämmer ej då kringliggande fasader har balkonger. Fastigheten i fråga är redan förändrad med takvåning och tillförande takterrass. Fler hus i området som är grönklassade har fått lov för balkonger. DP NEJ NEJ Grönklassad. NEJ INGET nämnt Sthlms byggnadsordning - förhållningsregler till stenstaden - nya balkonger mot gata bör undvikas. Allmänna intresset av att värna det offentliga rummet bedöms väga tyngre än det enskilda intresset att ha tillgång till en balkong. JA NEJ + - Sthlm län - Nacka MD 30 MD Nacka P2698-11 2012 3:1, 3:10 Flerbostadshus från 1882 kraftigt ombyggt 1942. Sthlms stenstad Tillbyggnad av 21 balkonger på tre gatufasader i Liljeholmsviken. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Förslaget strider mot PBL kommunens byggnadsordning och flera paragrafer i MB. Sthlm stenstad är RI för kmv sedan 1990 vilket också påpekas i gällande ÖP. Ny ÖP från 2009 ej antagen än tar också upp dessa. Åtgärden tar inte hänsyn till RI när den klassicistiska fasaden kläs med balkonger. I början av 1900-talet när byggnaden uppfördes hade man ej balkonger av skälen vi har idag, de var arkitektonisk utsmyckning, funktionen som balkong kom iandra hand. Balkongerna innebär vare sig en neutral eller positiv förbättring i linje med byggnadens ursprung och strider därför mot PBL. Balkongerna är anakroniska och ger ej god helhetsverkan. Kulturvärden och stadsbilden påverkas negativt. Skönhetsrådet avrått bygglov då omr. är en sammanhållen gatumiljö. Huset är klassicistiskt och inte funktionalistiskt som balkongföretaget anför. Deras kompetens inom området ifrågasätts. Huset gulklassat. Huset beskrivs tydligt samt förändringar. Åtgärden strider ej mot DP. Ny ÖP ej gällande. Byggnadsordning endast vägledande. Inget förbud mot balkonger. Många av smålgh enkelsidiga varför balkonger kraftigt höjer boendekvaliteten, ingen innergård. Positivt tillskott till stadsbilden. Förslaget utformats i samråd med arkitekt och sbk. Valt många "dyra" alt. för att uppfylla varsamhet, krav på god helhetsverkan och symmetri. Måste tillåtas att hus förändras för att bättre passa morgondagens Sthlmare. Finns balkonger i området. Bedömning om arkitektoniskt, konstnärligt och k-hist lämpligt/olämpligt resp. varsamt/ovarsamt = fråga om tycke och smak, om än professionellt och ofta politiskt förgat tycke och ideal- därmed knappast en fråga som med legitimitet kan avgöras i rättslig prövning. Omr blandad bebyggelse och byggn. förändrades stort 1940-tal. Renoveringen har utförts trots överklagan då annars kostsamt, tids- och allmän olägenhet av byggarbetsplats i stan. Gamla fönster och förrar har slängts och ersatts av nya måttanpassade. Gjutna balkongplattor har satts på plats efter att fasaden bilats ner. Oskäligt att ta bort dem nu pga. de boendes ekonomi. Tot. kostn för boende 2,6milj. Ta bort=förlust på 4,6-6,6 milj. kronor. DP NEJ NEJ Gulklassad. JA Ingår i RI för kmv "Stockholms stenstad" Sthlms byggnadsordning - förhållningsregler till stenstaden - nya balkonger mot gata bör undvikas. ÖP och RI rekommenderar denna. Intresset för några bostadsrättsinnehavare att ha balkonger inte uppväger det allmänna intresset. Balkongbolaget hävdar att det finn flera enskilda intressen som främst ekonomiska. MD: i stort sett obefintliga allmänna intressen mot starka enskilda intressen. NEJ JA + - Sthlm län + Nacka MD 31 MD Nacka P2511-11 2011 3:1, 3:10 Flerbostadshus från 1930 med tydligt 20- tals prägel klassicistisk Tillbyggnad av 20 balkonger på två fasader. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Balkongerna innebär ett ingrepp i skyddsvärd kulturmiljö på Mariaberget. K-hist byggnad. Omr omfattar en stor mängd byggnader från 1700-talet. Omr attraherar turister och väl utnyttjat promenadstråk. Stor del av berörd fasad ligger med fri sikt från Riddarfjärden och ngår i Sthlm silhuett från norr. Balkongerna samspelar ej med klassicistiska arkitekturen från 1920-30-tal. Stram fasad ovan rusticerad bottenvåning. Rytmisk fönstersättning och dekor. Balkongerna främmande inslag och utförande samspelar ej med miljö. Oestetiskt inslag med negativ påverkan på stadsbilden. Befintliga balkonger i området skyms av andra byggnader och är inte del av stadsbilds silhuett på samma sätt. Förslaget följer ej kommunens riktlinjer för uppförande av balkonger. Strider ej mot DP eller andra planer. Ingår ej i Mariabergets kulturreservat. Flertalet fastigheter från 1920-30-talet ahr balkonger utskjutande från fasadlivet inom området "Södra Katarina". Byggnaden har ingen tydlig 20-tals prägel utan är en blandning av 20-talets klassicism och 30-talets funktionalism. Balkongerna är väl anpassade i konstruktion, material och färgval och samspelar med byggnaden. Byggnaden omfattas ej av 3:12 utan bara anpassningskrav vilka uppfyllts. Gulmarkerade 1900-talsfastigheter. Flertalet balkonger inom omr. DP NEJ NEJ Gulklassad. JA Ingår i RI för kmv "Stockholms innerstad och Djurgården" Kommunens riktlinjer för uppförande av balkonger. Lst:Intresseavvägnign (proportionalitetsbedömning) ska ovillkorligen göras. De allmänna intressena trots åberopats av en berörd boende anses ha en sådan tyngd att de överväger de enskilda intressena. MD:Det allmänna intressen är RI och däri nämns inget speciellt m områdets 1920-30- talsbebyggelse. NEJ JA + - Sthlm län + Nacka MD 32 MD Nacka P5178-11 2011 3:1, 3:10 Flerbostadshus Tillbyggnad av 4 rader om 7 balkonger i varje med glasräcken. Glaspartier ned till golv ersätter bef dörrar och fönster. En rad balkonger får glasräcken. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Byggnaden är belägen inom kulturhistoriskt värdefullt område enligt ÖP. Åsikter borde inhämtats från skönhetsrådet och stadsmuseet. Planenlig åtgärd. Klarglas för max ljusinsläpp och minimal skymd. Balkongerna är ett välgörande kontrast till loftgångarna med sina vita horisontella plåträcken. Väl utformat och estetiskt tilltalande. Byggnadens kulturhistoriska värde är begränsat. DP NEJ NEJ Randig - betyder att huset nyligen blivit klassat. JA INGET nämnt Kommunens riktlinjer för uppförande av balkonger. INGET NEJ JA + + Sthlm län + Nacka MD 33 MD Nacka P6085-11 2013 3:1, 3:10, 3:12 Hörnhus från 1906- 1909, vindsvåning från 1917. Jugendstil Krukmakarg. Tillbyggnad i form av 4 balkonger och fönsterdörrar på gatufasad och 8 balkonger och fönsterdörrar+en altandörr in mot gård. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Beviljade lovet strider mot 3 kap samt kommunens byggnadsordning som bör respekteras. Aktuella balkonger är anakroniska och ger således ingen god helhetsverkan. Åtgärderna tar ej hänsyn till kulturvärdena på platsen eller stadsbilden. Byggnaden är grönklassad och ska prövas mot samtliga nämnda paragrafer i PBL. Balkongerna har anbringats husset med gaffeltrucksmetoden och förvanskat byggnadens ursprungliga karaktär och dess omgivning. Det gemensamma offentliga rummet medföre särskilda jkram på fastigheter med fasader mot detta rum. Byggnaden i fråga är ett hörnhus och därför väl synligt läge i stadsrummet. De balkonger som finns i området är endast på nyare byggnader. All äldre, tidigt 1900-tals bebyggelse i området saknar balkonger mot gatan. All byggnation redan utförd. Klagande saknar talerätt. Balkongerna som anbringats på gatufasaden har utformats på ett sätt som gör att de väl harmonierar med byggnaden i övrigt. Karaktärsdragen på byggnaden kan därför inte anses vara negativt påverkade. Balkongerna är tämligen få och har en smäcker utformning med svarta smidesräcken. Hörnbalkongerna mot gatan framhäver fasadernas antikvariska värden. DP NEJ NEJ Grönklassad. JA RI för kmv - "Stockholms innerstad och Djurgården" Sthlms byggnadsordning - förhållningsregler till stenstaden - nya balkonger mot gata bör undvikas. ÖP och RI rekommenderar denna. Kommunens riktlinjer för uppförande av balkonger. Lst: I frågan om balkonger mot gatan överväger det allmänna intresset det enskilda. I fråga om balkonger mot innergård väger enskilda intresset mer än det allmänna. Balkongföretag: Lovet strider vare sig mot allmänna eller enskilda intressen. NEJ JA + - Sthlm län + Nacka MD 34 MD Nacka P7159-12 2013 3:1, 3:10, 3:12 Byggnad 1920-tal. Tillbyggnad om 155kvm till pensionat Norrviken Sollentuna. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Finns endast tre hus kvar som representerar gamla Norrviken i Sollentuna och det genuina Centrum. Beslutet tar grönområde i anspråk och kommer få prejudicerande effekt. Avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. Tillbyggnaden är ej till nackdel för stads- eller landskapsbilden och regleras av bestämmelser i DP. Huvudbyggnad ska placeras med långsidan ot egenskapsgräns mot Stationshallen och för ursprunglig byggnad från 1920-talet gäller att vi exteriört underhåll och/eller förändringar ska ursprungliga typer av material, ytbehandlingar och utformningar användas. Byggnad ska färgas med vid tiden för dess uppförande tidsenliga kulörer. Byggnaden får ej rivas. Vid ombyggnad ska särskild hänsyn tas till bef k-hist värdefull bebyggelse och omr. egenart. DP för ursprunglig byggnad från 1920-talet gäller att vi exteriört underhåll och/eller förändringar ska ursprungliga typer av material, ytbehandlingar och utformningar användas. Byggnad ska färgas med vid tiden för dess uppförande tidsenliga kulörer. . Vid ombyggnad ska särskild hänsyn tas till bef k-hist värdefull bebyggelse och omr. egenart. Byggnaden får ej rivas NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA + + Sthlm län -+Nacka 35 MD Nacka P972-12 2013 3:1, 3:10 1-plans trähus från sent 1800-tal Tillbyggnad i form av en inglasad veranda, ändrad fasad genom 4 nya takkupor och 2 nya balkonger, tilläggsisolering och ny panel på hela byggnaden samt rivning och nytt uppförande av uthus. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Byggnaden ifråga är en väl hållen fastighet med ursprunglig symmetri. Återhållsam stil av 1-planshus från sent 1800-tal. Förslaget avviker från tillåtet i DP och har negativ påverkan på husets utseende. Olägenhet för klagade grannar i sikt och minskad avskildhet. Parkeringsproblem. Gårdsbyggnad i dåligt skick och invändigt lågt i tak. Tillbyggnaden ovan verandan ger huset ett mer enhetligt intryck. Paneländringen är en återgång till utseendet under sent 1800-tal. Tillkommande takkupor har samma takutformning som bef och fönstren går i samma stil som bef. Åtgärden är mindre avvikelse som är förenlig med planens syfte. Inga kommunala riktlinjer för skötsel och underhåll har antagits. Åtgärden förändrar inte byggnadens grundform och ändrar ej utseendet mot gatan på ett avgörande sätt. DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kmv "Centrala Öregrund". Välbevarad rutnätsplan med småskalig trähusbebyggelse från huvudsakligen 1800- tal. I "Regler och vägledning" påpekas att införa ytterligare skyddsbestämmelser allteftersom detaljplaner upprättas. NEJ Lst prövning i första hand avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Lst som besvärsprövningsmyndighet har begränsad möjlighet att på talan av enskild i ärenden som rör bygglov pröva ett allmänt intresse såsom en byggnads kulturmiljövärden och åtgärder som av de klagande befaras kan koma att påverka dess kulturmiljö negativt. NEJ JA + + Uppsala län - Nacka MD 36 MD Nacka P7168-12 2013 2:6, 8:13, 8:17 Enhetligt område 1950-tals enfamiljshus Tillbyggnad av en våning samt förse fasad med liggande vit träpanel. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Alla 24 hus i kvarteret är väl bevarade med undantag på ett hus. Kvarteret uppfördes 1955-1965 och har en enhetlig utformning med hög källarvåning och trappa upp till bostadsplanet vilket ger intryck av ett tvåvåningshus. Samtliga fasader är rappade enplanshus (reveterade fasader). Omr. kännetecknas av att tomterna har träd och häckar som avskiljare samt att husen är placerade nära gatan vilket ger en avskild och insynsskyddad tomt trots de små tomterna. Byggnaderna är uppförda i en stil som för tiden är modern. En påbyggnad av en våning skulle göra att huset kraftigt sticker ut och minskar avskildheten för grannarna. Byte av fasadmaterial och kulör kommer avsevärt skilja ut byggnaden från området på ett negativt sätt. Höjd, fasadbeklädnad och färgsättning är olämpliga. Området är att anse som unikt med bevarad 1950-tals karaktär. Enplansvilla, ej att uppfatta som tvåvåningshus. Felaktiga mätningar har gjort att lovet i överprövande instans Lst är att anse som planstridigt. Källaren är inte att anse som en våning. Föreslagna åtgärder kan inte anses olämpliga med hänsyn till stadsbilden eller kulturvärden på platsen: Den redan medgivna byggrätten given i planen (från 1950) måste tas hänsyn till och den tillåter två våningar. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA + + Sthlm län + Nacka MD 37 MD Nacka P5853-12 2013 2:6 Obebyggt Uppförande av 24m högt ostagat torn och två teknikbodar. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Planerad placering är i Kronoparken, vilket ej är lämpligt området då tätbebyggt stugomr. Platsen är i DP markerad som grönområde och planen är väldigt restriktiv till byggnationer generellt inom området. Strålningsoro. Placering rakt i blockfånget för många och stör utsikt över annars orörd fjällvärld. Naturupplevelsen och trivseln i området minskar. Ej att anse som allvarlig påverkan. Syftet med teleanläggningen är att tillhandahålla dels teletrafik samt mobilt bredband vilket har stor och ökande efterfrågan i omr. med stor turistnäring. Nuvarande plats har valts i samråd med markägare som den bästa platsen med tanke på att här finns en anläggning (lift) som miljömässigt kan passas ihop med en mastkonstruktion av föreslagen art. Ej så högt torn och minst 100m till närmaste bostadshus. DP NEJ NEJ NEJ JA RI för friluftslivet NEJ INGET NEJ JA + + Dalarnas län + Nacka MD 38 MD Nacka P4946 2013 8:13, 8:17 1938 flerbostadshus (ursprungligen kontor) Uppförande av 24 balkonger och fönsterdörrar i 7 rader mot öppet parkrum. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Bygganden uppfördes 1938 för Generalpoststyrelsen efter ritningar av Erik Lallerstedt och ingår i väl sammanhållet omr. med utpräglad funktionalistisk stil. Utförd i slätputs och stora fönsterpartier i liv med fasad. Bef balkonger är 6st mot gata och 4 st. mot park är medvetet placerade som ett horisontellt band på våning 4. Påbyggnaden i 2 våningar har utförts med största omsorg till de k-hist värdena. Byggnaden ett av fåtal i Sthlm med så utförlig funktionalistisk stil. 24 balkonger kommer att göra att byggnadens karaktär går förlorad och får nytt fasaduttryck. Idag luftig karaktär, om balkonger vertikalt utseende. Byggnaden har stora k-hist och arkitektioniska värden och väl synlig i stadsbilden. Förslaget överrensstämmer med DP. Uppfyller varsamhetskrav och fastighetens byggtekniska, historiska, k-hist och konstnärliga karaktär bevaras. Fler balkonger skulle ge en helhet och symmetri mot gården, höja boendekvaliteten och följa BBR. Huset ligger som en skiljelinje mellan nyklassicistiskt och funktionalistiskt omr. Samtliga byggnader har balkonger mot parken. Balkonger skulle väl passa in. Den stora ljusa fasaden kommer behålla sin regelbundna och repetitiva karaktär. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET JA NEJ - - Sthlms län - Nacka MD 39 MD Nacka P6730-12 2012 3:12, 3:1 Bostadshus enhetligt Dalarö Tillbyggnad samt utv. ändring av bostadshus. Tillbyggnad källarvåning ch ovanförliggande terrass framför glasveranda + utökning av befintlig terrass. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Meken inom fastighet har k-hist värde och ny bebyggelse eller andra åtgärder få rite ske om nämnden anser det lämpligt i förhållande till miljön. Sökt åtgärd medför att terrasser omgärdar byggnaden på två sidor vilket är främmande för Dalarös byggnadstraditioner och är en förvanskning av k-hist värde. Åtgärden är plastridig. Bygglov bör beviljas med hänsyn till att den ska härbärgera bergvärmepump och utrustning för att möjliggöra övergång från el till värme. Utbyggnad kommer avsevärt underlätta tilläggsisolering, panelbyte, byte av fönster och underhåll av glasverandan. Åtgärden kommer förbättra byggnadens utseende avsevärt och motsvarande förändringar har skett i grannskapet och är tämligen vanlig på Dalarö. DP - Ja. Fastigheten är av särskilt k-hist värde och får ej förvanskas. Nybebyggelse ska utföras med särskild hänsyn till såväl bef på tomten som omgivande särart. I planbestämmelserna anges bl.a. följande. Marken utgör k-hist miljö av särskilt stort värde och nybebyggelse får inte ske. Utan hinder härav får byggnader uppföras och andra åtgärder vidtas om detta av miljö- och byggnadsnämnden prövas lämpligt särskilt med hänsyn till miljön (punkten 4 i bestämmelserna). Den befintliga miljön inom fastigheten får inte förvanskas. Befintlig bebyggelse ska så långt som möjligt bevaras. Ny bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn såväl till befintlig bebyggelse på tomten som till omgivningens egenart. JA NEJ Då byggnaden är utmärkt med q i DP omfattas den av 3:12. Det allmänna intresset av att bevara byggnadens ursprungliga karaktär får således anses överväga sökandes enskilda intresse att utföra åtgärder. JA NEJ - - Sthlms län - Nacka MD 40 MD Nacka P3577-11 2012 2:6, 8:17 Flerbostadshus från mitten 1970-tal Tillbyggnad i form av 16 balkonger, 3 franska balkonger, fönsterdörrar och 2 takaltaner. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Det finns i dagsläget endast några få balkonger på östra delen sav Parkgatan och dessa är väl överrensstämmande med tidsepok och arkitektur för respektive fastighet samt att dessa få balkonger är gjutjärnsbalkonger som ej hindrar genomsyn. De föreslagna åtgärden är att anse som ett betydande intrång på gatubilden och Parkgatan och Polhemsgatans nuvarande karaktär. Hindrar utsikt från lgh till Kronobergsparken samt insyn i lgh. Anses strida mot DP. Kommer bli en negativ förändring av byggnadens gatufasader. Befaras få prejudicerande effekt med ökad exploatering av stadsrummet. Påverkan på stadsrummet har redan prövats av sbk och godkänts."SBK konstaterar att de sökta balkongerna är planenliga ch berömvärt tidstypiska, välanpassade till husets arkitektur och tillkomsttid avseende infästning, plattans tjocklek likväl som räckenas utformning. Påståendet att balkongerna skymmer utsikten är felaktigt. Ej olämpliga ur stadsbildssynpunkt. Anses ej påverka de k-hist och arkitektoniska värdena på ett sådant sätt som är tillräckligt för att enkla lov. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ "vid avvägning mellan intressena överklagandet ska avslås" NEJ JA + + Sthlms län + Nacka MD 41 MD Nacka P3132-12 2012 2:6, 8:17 Punkthus 1950-tal. Byte av taktäckningsmaterial från skifferliknande eternitplattor till gråsvarta betongpannor med vissa partier av plåt. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Ej planenlig åtgärd. Byggnaden ingår i omr. som är k-hist värdefull helhetsmiljö i kommunen kmv-program. Ett av 11 tidstypiska punkthus som med sina tak är väl synliga i landskapsbilden. Flera hus bytt takmareil. Sökt åtgärd innebär ytterligare en typ av takmaterial i ett annars homogent omr. Byggnad del av helhet. Föreslaget material främmande och randigt uttryck som ej kan jämställas med de skiffer och fibercementplattor som grannfastigheter har. Antikvariskt utlåtande från Nyréns arkitektkontor: Punkthusområdet från mitten av 1900-talet. I kommunala inventeringar bedöms området vara av särskilt kulturhistoriskt värde. Den nätta släta taktäckning som eternitplattorna utgör bidrar tillsammans med de accentuerade gavelpartierna till områdets karaktär. Eternittaket på fast.. enda kvarvarande av sin typ i omr. Betongpannor tyngre och tjockare taktäckning vilket ger nytt takuttryck och bryter mot omgivande tak. På 3 av de 11 punkthusen har eternitplattorna ersatts med bandtäckt plåt, vilket är olyckligt ur antikvarisk synvinkel. På 7 av husen har eterniten ersatts med skiffer eller fibercementplattor. För att upprätthålla områdets enhetliga karaktär bör en taktäckning bestående av fibercementplattor eller skiffer användas även på Jungmannen 3. Materialet är en ny skifferliknande takplattan er lik grannens fibercementplattor än skiffer. Dock bättre än bef fibercementplattor då tunnare och därmed ej de fuktproblem som varit med dem. Skiffer kostar en halv miljon mer. Takvalen är ändå gråsvart och tar hänsyn till områdets tak. DP NEJ NEJ NEJ JA Ingår i "Lidingös kulturhistoriska miljöer" från 1990 som antogs i och med ÖP 2002. Området pekas ut som värdefull helhetsmiljö. Antikvariskt utlåtande från Nyréns arkitektkontor och ingår i "Lidingös kulturhistoriska miljöer" från 1990 som antogs i och med ÖP 2002. Området pekas ut som värdefull helhetsmiljö. - "Typiskt 1950-tals omr" Ang punkthusen anges att de är klädda med gult fasadtegel och att taken är täckta med svart skiffer. Vidare anges att takutformningen och balkongraderna är det som ger husen dess karaktär. INGET NEJ JA - + Sthlms län + Nacka MD 42 MD Nacka P5098-11 2012 3:1, 3:10 Enbostadshus 1963- 65 Tillbyggnad av takkupa på enbostadshus från 1963-65. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Strider mot DP- Byggnaden ingår i omr där husen fått en karaktäristisk utformning med brant takfall åt ena hållet och flackt åt andra. Tillbyggnaden är placerad i det flacka takfallet. Åtgärden betraktas som ovarsam och till byggnadens karaktärsdrag. Åtgärden ger ej en god helhetsverkan då den ej tar hänsyn till stadsbilden eller är estetiskt tilltalande. Avvikelsen är ej heller förenlig med planens syfte. Takkupan borde anses vara mindre avvikelse och uppfyller kraven i 3 kap. Av omr 104 fastigheter från samma tid har 28 st. fått lov för takkupor vilket är 27% av. 19 av dessa lov gavs efter 1987 och alltså samma lag som detta fall prövas mot. Åtgärd understiger bef byggnadshöjd och innebär ej ytterligare avvikelse utöver byggnaden ursprungliga planavvikelse. Ej relevant att hänvisa till 3:10 när andra karakträrsändrande åtgärder godkänts i området som brytning/vinkling av tak och tillbyggnader. Vad som anses vara estetiskt tilltalande är en subjektiv bedömning. Takkupor är en naturlig del i området och inget dokumenterat intresse av att bevara aktuell hustyps karaktärsdrag eller orginalutförande finns. Ingen markering i tidigare lov om detta heller. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA - - Sthlms län + Nacka MD 43 MD Nacka P5097-11 2012 3:1, 3:10 Enbostadshus 1963- 65 Tillbyggnad av takkupa på enbostadshus från 1963-65. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Strider mot DP- Byggnaden ingår i omr där husen fått en karaktäristisk utformning med brant takfall åt ena hållet och flackt åt andra. Tillbyggnaden är placerad i det flacka takfallet. Åtgärden betraktas som ovarsam och till byggnadens karaktärsdrag (3:10). Åtgärden ger ej en god helhetsverkan då den ej tar hänsyn till stadsbilden eller är estetiskt tilltalande (3:1). Avvikelsen är ej heller förenlig med planens syfte. Takkupan borde anses vara mindre avvikelse och uppfyller kraven i 3 kap. Av omr 104 fastigheter från samma tid har 28 st fått lov för takkupor vilket är 27% av. 19 av dessa lov gavs efter 1987 och alltså samma lag som detta fall prövas mot. Åtgärd understiger bef byggnadshöjd och innebär ej ytterligare avvikelse utöver byggnaden ursprungliga planavvikelse. Ej relevant att hänvisa till 3:10 när andra karakträrsändrande åtgärder godkänts i området som brytning/vinkling av tak och tillbyggnader. Vad som anses vara estetiskt tilltalande är en subjektiv bedömning. Takkupor är en naturlig del i området och inget dokumenterat intresse av att bevara aktuell hustyps karaktärsdrag eller orginalutförande finns. Ingen markering i tidigare lov om detta heller. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA - - Sthlms län + Nacka MD 44 MD Nacka P5096-11 2012 3:1, 3:10 Enbostadshus 1963- 65 Tillbyggnad av takkupa på enbostadshus från 1963-65. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Strider mot DP- Byggnaden ingår i omr där husen fått en karaktäristisk utformning med brant takfall åt ena hållet och flackt åt andra. Tillbyggnaden är placerad i det flacka takfallet. Åtgärden betraktas som ovarsam och till byggnadens karaktärsdrag (3:10). Åtgärden ger ej en god helhetsverkan då den ej tar hänsyn till stadsbilden eller är estetiskt tilltalande (3:1). Avvikelsen är ej heller förenlig med planens syfte. Takkupan borde anses vara mindre avvikelse och uppfyller kraven i 3 kap. Av omr 104 fastigheter från samma tid har 28 st fått lov för takkupor vilket är 27% av. 19 av dessa lov gavs efter 1987 och alltså samma lag som detta fall prövas mot. Åtgärd understiger bef byggnadshöjd och innebär ej ytterligare avvikelse utöver byggnaden ursprungliga planavvikelse. Ej relevant att hänvisa till 3:10 när andra karakträrsändrande åtgärder godkänts i området som brytning/vinkling av tak och tillbyggnader. Vad som anses vara estetiskt tilltalande är en subjektiv bedömning. Takkupor är en naturlig del i området och inget dokumenterat intresse av att bevara aktuell hustyps karaktärsdrag eller orginalutförande finns. Ingen markering i tidigare lov om detta heller. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA - - Sthlms län + Nacka MD 45 MD Nacka P5091-11 2012 3:1, 3:10 Enbostadshus 1963- 65 Tillbyggnad av takkupa på enbostadshus från 1963-65. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Strider mot DP- Byggnaden ingår i omr där husen fått en karaktäristisk utformning med brant takfall åt ena hållet och flackt åt andra. Tillbyggnaden är placerad i det flacka takfallet. Åtgärden betraktas som ovarsam och till byggnadens karaktärsdrag (3:10). Åtgärden ger ej en god helhetsverkan då den ej tar hänsyn till stadsbilden eller är estetiskt tilltalande (3:1). Avvikelsen är ej heller förenlig med planens syfte. Takkupan borde anses vara mindre avvikelse och uppfyller kraven i 3 kap. Av omr 104 fastigheter från samma tid har 28 st fått lov för takkupor vilket är 27% av. 19 av dessa lov gavs efter 1987 och alltså samma lag som detta fall prövas mot. Åtgärd understiger bef byggnadshöjd och innebär ej ytterligare avvikelse utöver byggnaden ursprungliga planavvikelse. Ej relevant att hänvisa till 3:10 när andra karakträrsändrande åtgärder godkänts i området som brytning/vinkling av tak och tillbyggnader. Vad som anses vara estetiskt tilltalande är en subjektiv bedömning. Takkupor är en naturlig del i området och inget dokumenterat intresse av att bevara aktuell hustyps karaktärsdrag eller orginalutförande finns. Ingen markering i tidigare lov om detta heller. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA - - Sthlms län + Nacka MD 46 MD Nacka P1407-12 2012 3:1, 3:12 Sigtuna stadshotell Tillbyggnad om 1175 kvm (11 hotellrum, lounge, gym och 6 parkeringsplatser). Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Byggnadens yttre kommer efter tillbyggnaden att markant skilja sig från hotellets nuvarande yttre. Intrycket för närmast tankarna till ett motell och ter sig pga. storlek och utformning som ett främmande inslag i den känsliga kulturmiljön. Det finns ett starkt skydd för byggnader av riksintresse i 3:12 PBL som nämnden ej beaktat.Trafikfara och kan innebära sättningar i marken. Förslaget är mindre avvikelse från DP och bedöms inte strida mot syftet med planen. Bra tillskott till miljön. DP NEJ NEJ NEJ JA Hänvisas till "Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad" som ska ligga till grund för bygglovsprövningar och vid upprättandet av DP och andra riktlinjer. Området RI för kmv -" Centrala Sigtuna stad". "Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad" som ska ligga till grund för bygglovsprövningar och vid upprättandet av DP och andra riktlinjer. Upprättades och antogs 1986. Området RI för kmv -" Centrala Sigtuna stad" Både allmänna och enskilda intresset ska beaktas. NEJ JA + + Sthlms län + Nacka MD 47 MD Nacka P6928-11 2012 3:1, 3:10, 3:12 Flerbostadshus tidigt 1900-tal. Ritat av Cyrillus Johansson Tillbyggnad av 19 balkonger och 5 fönsterdörrar (fransk balkong) på gårdsfasad. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Byggnaden är i stort sett oförändrad exteriört. Förändringen är ovarsam mot stensockeln. Byggnadens karaktärsdrag kommer att ändras vilket strider mot 3:10 och förvanskas, 3:12. Byggnaden är ritad av Cyrillus Johansson och är särskilt viktig ur k-hist synpunkt. Det arkitektoniska uttrycket karaktäriseras av väggar med fria obrutna släta ytor med balkongerna dolda i hörnen. Varje husvägg blir genom en snillrik arkitektonisk konstruktion smalare vilket skapar en still renhet i harmoni med fasaden, lugnt uttryck av fasaden. Inte alla kommer vilja ha balkong varför detta uttryck medföra ett rörigt uttryck. Balkongerna kommer användas lite. Finns redan balkonger tillgängliga för samtliga boende i fastigheten. Idag finns 4 stilmässigt olika balkonger, föreslagen åtgärd skulle tillåta 5-8 varianter till, beroende på vilken typ av tillval de boende väljer. Gården är för många den enda utomhuskontakten, vissa lgh har bara fönster in mot gården, därmed blir innergården den stadsbild man vill skydda. Liknande balkonger har tidigare beviljats i området och givet lov har haft detta till grund för bedömningen. Åtgärden anses inte påverka byggnadens värden. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Lst: hänsyn ska tas till det enskilda intresset att uppföra balkonger. MD gjort avvägning mellan allmänna och enskilda intressen för sitt beslut. JA NEJ + + Sthlms län - Nacka MD 48 MD Nacka P2137-12 2012 3:10 Enbostadshus 1960- tal, Visby Byte av fasadmaterial tegel till puts, sätta in 2 nya fönster samt tilläggsisolera och putsa huset. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Viktigt att alla förändringar genomförs ed stor respekt och varsamhet. Generella förhållningsätt är enligt BN att byggnader och trädgårdar skall förvaltas med hänsyn till ursprunglig karaktär och att vid utbyte av tak- eller fasadmaterial ska dessa följa de ursprungliga till material, struktur och utformning. 3 byggnad inom samma bebyggelseområde har fått lov att putsa sina hus från tegel. (3/20 hus). Man vill putsa huset för att få det energieffektivt och ljusisolerat. Huset ligger vid mycket trafikerad gata. Huset mkt omgjort redan, tegeltaket bytt mot betongtegel, fönsterbågar i aluminium och skorsten i plåt. Ej utpekat område med särskilt värde ur bevarandesynpunkt och mycket exteriöra förändringar längs hela berörda gatan. DP NEJ NEJ "..skola byggnads ytterväggar utvändigt brandhärdigt bekläs därest de icke utföras brandsäkert" JA FÖP: "Hela Visby, Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdras i Visby ytterstad 1900-2000" Förhållningssätt för fasader: till de tot. 517 gula 1960-tals tegelvillorna var noga med att underhålla detaljerna vid en fasadrenovering, t.ex. putsstruktur, paneldimensioner och tegeltyp. Karaktärsdrag för villor: ursprungliga material. Byggnadsdelar som är viktiga att bevara är fasadmaterial som puts, tegel och träpanel sant entréer och ytterdörrar. NEJ Det enskilda intresset att genomföra ändringar starkare än det allmänna intresset att bevara exteriören med stöd av 3:10. NEJ JA - + Gotlands län + Nacka MD 49 MD Nacka P3545-11 2012 3:1, 3:12 Trähus sekelskiftet 1900 Utvändig ändring av enbostadshus i form av tillbyggnad 52kvm i 3 plan, Äppelviken. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Tillbyggnaden är synnerligen omfattande och förvränger husets gamla genuina stil och är kraftigt atypisk för omg i sin helhet samt för kvarterets bebyggelse som ligger i U-form. Tidstypisk unik karaktär på alla hus samt trädgårdar och den gamla vegetationen. Ombyggnader har skett i området och endast 2 st byggnader är kvar grönklassade i kvarteret. Berörd fastighet är en av dem. Husets arkitektoniska kvalitet förloras genom givet lov. Stadsmuseet har avstyrkt ändringen. Skymmer utsikt, Sprider mot DP, 3:1 och 3:12. Förändrar ursprunglig karaktär och det estetiska uttrycket. Kulturella värden kommer gå förlorade. Villornas volym, utseende och inbördes placering viktigt för upplevelsen av området och bildar en mycket balanserad miljö. Risk för att beslutet blir prejudicerande och att k-hist miljön förvanskas ännu mer. DP arbete ang förnyelse pågår så att karaktärsdrag bevaras. Tillbyggnad 52 kvm i 3 våningar inte påverka 100kvm per plan som klagande tidigare anfört. Klagande har med en mest bebyggda tomten i hela kvarteret med stor tillbyggnad, altan i 2 plan, inglasad veranda och garage. Anledning till ombyggnad är att familjen består av 6 personer varav 4 är mellan 4-13 år. Fastigheten har byggrätt enligt DP som ej kan begränsas enligt 3:12 DP NEJ NEJ Grönklassad. NEJ INGET nämnt Artikel " Blått, grönt gult och grått. Kulturhistorisk klassificering av Stockholms bebyggelse" Lst: När förslag angående DP antagits och däri angivit en byggrätt på viss fastighet ahr kommunen bedömt att nybyggnader inom byggrätten uppfyller krav på beaktande av allmänna intressen enligt 2 kap. MD: Beslutet strider mot PBL både ur allmän och enskild synvinkel och därmed föreligger ingen intressekonflikt beträffande det allmänna och enskilda. NEJ JA + + Sthlms län + Nacka MD 50 MD Nacka P5747-11 2012 3:1, 3:10, 3:12 Flerbostadshus 1896- 1897, alldeles intill van der Nootska palatset från 1647. Fasadändring i form av tot. 39 balkonger.- Paris 11: Femton balkonger och fönsterdörrar på våning 2-4 samt fem separata fönsterdörrar på våning 1 (bottenvåning) - Paris 12: Tolv balkonger och fönsterdörrar på våning 2-4 samt fyra separata fönsterdörrar på våning 1 (bottenvåning) - Paris 13: Tolv balkonger och fönsterdörrar på våning 2-4 samt fyra separata fönsterdörrar på våning 1 (bottenvåning). Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Området är av publik karaktär och att anse som "palatsområde" då det ligger anslutet till Van der Nootska palatset från 1647. En förändring i form av balkonger mot gården kommer förändra karaktären på gården och gårdsmiljön. Husets enkla gårdsfasader har bevarat sin ursprungliga karaktär och är väl synliga från Van der Nootska palatsets gård som är öppen för allmänheten. Balkonger får där anses som främmande för denna typ av arkitektur med de öppna gårdarna. Tidigare givet lov från byggnadsnämnden på samtliga balkonger på de 3 fastigheterna upphävdes av länsstyrelsen med hänsyn till att fastigheterna klassas som ett "palatsområde" av publik karaktär i anslutning till Van der Nootska palatset. Bolaget anser att fastigheten är av ordinär karaktär. Fastigheternas förslag till balkonger har omarbetats för att passas in i en publik miljö. Dolda infästningar har föreslagits. Samma typ har beviljats och monterats på ett flertal fast i Sthlm innerstad mot gata. Varför ska detta överklassens lustslott byggt 1674(Van der Nootska palatset) på 2000-talet hindra de boende i fastigheter att njuta av en uteplats i solen? DP NEJ NEJ Grönklassad. NEJ INGET nämnt NEJ INGET JA NEJ - - Sthlms län - Nacka MD 51 MD Nacka P6107-11 2012 3:1, 3:10, 3:12 Lamellhus och bågformat hus, "Lillö- Kalmar" i Danderyd Ändring av fasad med tot. 64 balkonger. 58 st på bågformat hus mot gården och 4 på lamellhuset mot gata och 4 mot gård. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Uppfyller ej kravet på varsamhet 3:10. Balkonger förfular byggnadernas originalformspråk och förvanskar byggnadens uttryck. Står ingenstans att DP/Stadsplan tillåter balkonger. Förmörkar och sänker ekonomiskt värde på lgh i markplan. Huset borde lämnas ifred och BM-förklaras. Ytterväggar ej bärkraftiga för balkonger. Danderyds kommun planerat att genomföra bevarandeplan för detta område. Balkongerna kommer höja husen betydligt rent estetiskt. Standardhöjning för ökad boendekomfort borde väga tungt. Skuggning marginell. Balkongernas undersida kommer vara kommer vara vit och ljuset reflekteras. Aktuella balkonger ska placeras främst mot gård och kommer att utföras i smidesjärn och i samma stil som de befintliga balkongernas smidesjärnräcken och fönsterräcken. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA + + Sthlms län + Nacka MD 52 MD Nacka P6569-11 2011 3:1, 3:10, 3:12 Röda Bergen, Vasastaden Ändring av fasad med 19 balkonger och 4 fönsterdörrar mot gård. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Kvarteret Bikupan omsluter grönskande gård. Fasadernas sparsamma utsmyckning utgörs av små indragna balkonger som oftast markera husets mittaxel. Balkonger och ändring av fönster till fönsterdörr är främmande för den här typen av arkitektur och medför förvanskning av huset och omr karaktär. Skönhetsrådet anser åtgärd förvanskande. Balkonger, i den mån de förekommer i den klassiska arkitekturen är dessutom snarare dekorativa element än användbara uteplatser då de är mkt små. Viktig del av gårdsrum som Röda Bergen utgör. Karaktäriserande del av omr. Balkongerna bör anses vara en varsam ändring av helheten medhänsyn till storlek och placering. Förbättrar boendekvalitet och möjlighet att njuta av innergård. Handikappanpassning och anpassning till dagens brandkrav. Typen av balkong nyligen godkänts på Brobyggaren 3. Väl anpassade balkonger som liknar orginalbalkonger från tiden då huset byggnadens. Infästning dold. DP NEJ NEJ NEJ JA RI - Röda Bergen NEJ INGET JA NEJ - - Sthlms län - Nacka MD 53 MD Nacka P5094-11 2011 3:1, 3:10, 3:12 Flerbostadshus, 1912, Gamla Råsunda Ändring av fasad med uppförande av nya balkonger som sammanbyggs med befintliga vädringsbalkonger. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Huset i fråga är beläget i hjärtat av gamla Råsunda och byggt 1912. Arkitekturen är varsam och huset k-märkt. Balkongerna olämpliga pga. insyn och nära läge. Planerad åtgärd kan inte anses innebära en sådan förvanskning av det k- historiska värdet att det ska hindras. DP NEJ NEJ NEJ JA Utpekat omr "Gamla Råsunda" som sammanhängande k-hist värdefull miljö. NEJ 1:5 ska tillämpas. NEJ JA + + Sthlms län + Nacka MD 54 MD Nacka P5564-11 2011 3:1, 3:10, 3:12 Enbostadshus mitten 1850-tidigt 1900, gruvarbetarbostäder av torpkaraktär Tillbyggnad av enbostadshus med delvis ny våning och fönster. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Tillbyggnaderna olägenhet och strider mot anpassningskravet då den pga. sin takhöjd och det dominerande intryck som tillbyggnader ger i förhållande till det ursprungliga huset. Tillräcklig hänsyn har inte tagits till kulturmiljöaspekter i enligheten med ÖP. Viktigt att bevara byn Kölsbos torparkaraktär. Fönster på övervåning tillbyggnad kommer vara lika högt som innan, dvs ej olägenhet. Klagandes som valt att ej insynsskydda sitt badrum. Sevärdheterna i bygn ligger 1-1,5km bort från hans hus. Finns inget i ÖP som motsätter bebyggelsekomplettering i omr. Byggnaden en av de som förändrats mycket. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA Kylsbo omr. Med särkilt värdefull landskapsbild, dels som ett kulturmiljöomr av allmänt lokalt intresse. Kylsbo utgörs av gruvarbetarbostäder från mitten 1800-tal till 1900-talets början. Sammantaget uppbär området höga k-hist värden. Generella instruktioner om hus man bör gå tillväga vid ny-, om- och tillbyggnader av hus i Norbergs kommun. Generellt välbevarat omr. NEJ INGET NEJ JA + + Västmanla nds län + Nacka MD 55 MD Nacka P4136-11 2011 3:1, 3:10, 3:12 Flerbostadshus i "stenstaden" Sthlm Tillbyggnad av 7 balkonger, 4 franska balkonger, 2 kungsbalkonger på indragen våning ovan taklist och 2 takaltaner. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Olägenhet, fel angivelser i lov och ej remitterats till Sthlms stadsmuseum. Byggnadsantikvarie vid Sthlms stadsmuseum skriver i mail: Takaltaner utöver de befintliga kungsbalkongerna skulle innebära en förvanskning. Detta hänger samman med att det inte hör till denna byggnadsstil att ha takkupor eller altaner i de takfall som ligger ovanför kungsvåningen. Ingen olägenhet i form av insyn. De uppförs på en ljus gård och kommer inte att göra gården eller bostäderna under balkongerna nämnvärt mörkare. Gatuhusets balkongrad placeras på ett slätt fasadparti och kan accepteras. Att till kungsvåningen utforma ett smidesräcke för balkonger kommer inte att uppfattas som främmande för denna typ av byggnad. Altanerna är väl indragna i takfallet, har lämplig storlek och kommer endast marginellt att ändra taklandskapet. Byggnadssättet är varsamt och planenligt. Nytillkomna balkongräcken ska ges en tidstypisk och luftig utformning med relativt smala och enkla pinnräcken i svart smide liknande befintlig. DP NEJ NEJ Grönklassad. NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA + + Sthlms län + Nacka MD 56 MD Nacka P2805-12 2013 3:1, 3:10, 3:12 Villa från 1924, Lidingö Tillbyggnad av huvudbyggnad i en våning med inredd vind dels vid bef. Entré mot öster, dels genom förlängning av byggnadskroppen mot väder. Tillbyggnad med ny köksentré mot väster och nya takkupor mot öster samt fasadändringar. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Föreslagen tillbyggnad ej planenlig och beaktar inte i tillräckligt hög grad den ursprungliga byggnadens karaktärsdrag och strider mot kravet på byggnaders egenvärde enligt 3:1. Finns möjlighet att utnyttja den byggrätt som fastigheten har på ett sätt så att bef byggnad ej förvanskas. Södra delen har stort utrymme som ej skulle skymma och påverka intrycket av byggnaden på ett förvanskande sätt. Villan har stort k-hist värde, är från 1924 uppfört av arkitekten Anton Wallby. 3 olika fönsterstorlekar olämpligt, takkuporna främmande för byggnaden, tillbyggnaden av entrén förvanskande. Glaspartiet i söder utgör inte ett sådant särpräglat drag som skulle kunna motivera blåklassning och ingick ej i ursprungliga ritningar. Fasaden har ändrats efter lov 2007 då övervåningens fönster flyttades isär. 3:12 ej tillämpbar på byggnad. Blåklassningen har ingen politisk förankring. Föreslagen byggnation ej heller förvanskning. Arkitekten som anlitats är välrenommerad och prisbelönt för sitt arbete med bevarandet av k-hist värden på Lidingö. Åtgärden bör ses som mindre avvikelse. Behov av tillbyggnad då antalet rum inte räcker för familjen. Utformningen av tillbyggnaden av huset har gjorts i syfte att bibehålla byggnadens karaktärsdrag och att nte göra avsteg från den ursprungliga arkitektens idé. DP NEJ NEJ Blåklassad av Lidingö stads inventering 2009. Motivering: tidstypisk villa av hög konstnärlig/arkitektonisk kvalité att byggnaden med sitt brutna sadeltak, rektangulära volym, förnstersättning och klassicistiska kvist är en parafras på svenskt 1700-tal samt att den är autentisk och av en känd arkitekt. JA INGET nämnt Sthlm länsmuseums inventering 1995: utpekad som "k-hist värdefull byggnad", byggnaden har en välbevarad och tidstypisk karaktär. Byggnaden ingår i omr som utpekats som värdefull helhetsmiljö i stadens kulturmiljöprogram. MD: Även med beaktande av de skäl motpart anfört till stöd för uppförandet av tillbyggnaden finner domstolen att det allmänna intresset av att bevara byggnaden i sin nuvarande utformning överväger. Motpart anser att delar av tillbyggnaden är energisparande vilket både är ett enskilt och allmänt intresse. JA NEJ - - (+ till förlängnin g av byggnad mot söder) Sthlms län - Nacka MD 57 MD Vänersborg P606-13 2013 3:1, 3:10, 3:12 Affär inom RI för kmv Tillbyggnad av affär och inredning av vind i bef. Byggnad med 3 lgh med entré via loftgång mot gården. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Att i bygglovsärendet luta sig mot tidigare ombyggnationer som skäl leder till en mycket omfattande förvanskning av den värdefulla miljö som satts under skydd. Ingen förändring sedan 1950-tal. Bristfällig lämplighetsprövning med hänsyn till omr miljö och k-hist karaktär. Olägenhet i form av brist på parkeringsplatser mm. Ej komplett kontrollplan, brandskyddsdokumentation och olovligt utföra åtgärder. Regionmuseet har inget att erinra mot ombyggnadsförslaget då byggnaden redan genomgått flera större förändringar. Dock inom RI kmv varför utvändiga material och utförande bör vara av traditionell karaktär. 1950-60-tal omvandlades vindsvåning till lgh. 1980-90-tal renoverades taket och 2000- talet delades vindsvåningen till 2 lgh och taklyft gjordes. DP NEJ NEJ Ändring av byggnaden som förvanskar dess karaktär eller anpassning till omgivning får ej vidtas. JA RI för kmv. NEJ INGET NEJ JA - + Västra Götalands län + Vänersborg MD 58 MD Vänersborg P3710-12 2013 2:6, 8:13 Villa från "innan 1936" Tillbyggnad och ändring av enbostadshus i form av balkong och dörrar mot tomt. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Åtgärden innebär betydande olägenhet då den starkt kommer påverka den insynsskyddade innergården. Balkongen förstör utseendet på en vacker gammal fastighet. Anledning till husköpet var den lugna och insynsskyddade innergården. Deras granne fick för ac 15 år sedan bygglov för påbyggnad under förutsättning att fönster ej monterades mot gården, just pga. insynsskyddet. Klassificeringen av berörd fastighet för balkongtillbyggnad innebär att den omfattas av 8:13 och får därför ej förvanskas. Utgången kommer ha prejudicerande effekt i området. Likabehandlingspricip då andra blivit nekade lov enligt 8:13. Fönsterstorlek och spröjs har av bebyggelseantikvarie från Kulturmiljö Halland framhållits som särkilt viktig för byggnadens stil och tillkomsttid. Åtgärden innebär stor yttre, och negativ påverkan. BN beslut saknar motivering. Vid köp av bostad kontaktades de av arkitekt som påpekade kulturklassningen. De sa direkt att de var starkt emot detta. Hörnfastighet och tomt på 6kvm. Gårdssidans fasader kan fritt färgsättas men har begränsat ljusinsläpp pga. 2m hög mur mot bägge grannarna. Balkong enda möjligheten till sol. Fasaden nämns som "kulturhistorisk" vilket är svårt att se. Balkong mot gaturum mycket negativt ur allmän synpunkt varför den föreslagna är mot gården. Då balkongen är mätvärd inskränker ett nekande på bytträtten. DP NEJ NEJ DP från 1936 medger ej någon speciell rätt att uppföra balkonger eller göra fasadändringar. JA RI kmv "Varbergs innerstad" Fastigheten är utpekad och av kulturklass B med regionalt intresse i inventeringen för k-hist värdefull bebyggelse. INGET JA NEJ + + Hallands län - Vänersborg MD 59 MD Vänersborg P2276-11 2012 3:10, 3:12 Lamellhus från 1943 Utvändig ändring i form av tilläggsisolering som putsas, tot. 7cm tjockt. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Fastigheten är belägen inom 30:10 omr som särskilt bör beaktas. Fast särskilt utpekad varför 3:12 gäller. Arkitekturhistoriskt är byggnaden värdefull att bevara oförändrad i och med dess dominerande läge, dvs att den är centralt placerad omgiven av andra byggnader av samma karaktär. Vid tilläggsisolering förändras byggnadens genuina släta karaktär och det k-hist värde fördärvas. Typiska drag för lamellhus från denna tid får ej förvanskas. Takutsprång och takfot skulle vid tilläggsisolering bli mindre, fönstren skulle hamna längre in i fasaden och fasad och sockel skulle inte längre vara i liv. Föreningens fastighet är i behov av renovering. Tilläggsisolering för att minska uppvärmningskostnaderna if ramtiden och på så vis minska belastningen på miljön. Tilläggsisolering bara 7cm tillägg. Åtgärden skulle inte förändra utseendet märkbart. Efter tilläggsisolering kommer fasaden putsas i samma färg som idag. Tilläggsisolering av vinden först möjligt ekonomiskt om 5-10 år och den läcker minst värde varför fasadisolering prioriteras. Att inte tilläggsisolera innebär merkostnader i energikostnader i framtiden för föreningen. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Upptagen i Trollhättans kommuns kulturmiljöprogram. Fastigheten är upptagen i kommunens byggnadsinventering av k-hist värdefull bebyggelse från 2003. INGET JA NEJ - - Västra Götaland - Vänersborg MD 60 MD Vänersborg P5738-11 2012 3:1, 3:10 Villa från 1924 med mansardtak och eternitplattor. Ingår i egnahemsområde. Tillbyggnad av enbostadshus. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Fast ligger inom tidigt egnahemsområdet Hjulkvarn. Huset från 1924 och tillbyggt på 1950-tal med garage, wc och sovrum mot sydväst. Sadeltak och träfasad på tillbyggnad istället för mansardtak och eternitplattor som på resterande hus. Olägenhet pga. nära läge, insyn, försämrad boendekvalitet för grannar och inskränkning i personlig integritet. Ej planenlig och inte att betrakta som mindre avvikelse. Syftet med DP från 1932 är bostadsändamål. Planavvikelse bör ses som mindre. Många planavvikelser tillåtna inom området. Kulturmiljöprogrammet innehåller endast rekommendationer och bör därför helt lämnas utan hänsyn då ej någon strikt juridisk bäring. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Fastigheten inom område där 3:10 särskilt bör beaktas enligt "Trollhättans kommuns kulturmiljöprogram" INGET JA NEJ + - Västra Götalands län - Vänersborg MD 61 MD Vänersborg P6678-11 2012 3:1, 3:10, 3:12 Ett och ett halvt plans villa, tidigare traditionellt utformad, nu ombyggts i modern stil. Tillbyggnad av enbostadshus med areaökning från 295 till 363kvm. Nytt yttertak med annan utformning, påbyggnad av veranda, ny fasadbeklädnad samt en sammanbyggnad av ett fristående uthus(gäststuga) till bostadshuset. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Stilmässigt passar byggnaden inte in med området andra fastigheter. Åtgärden strider mot områdesbestämmelser. Enligt kulturmiljövårdsprogrammet ska Bohusläns museum höras innan åtgärder beslutas om inom området vilket inte skett. Åtgärd ej varsam. Aktuell byggnad har ett känsligt högt läge i miljön och står påverkan på omgivning. Åtgärd innebär kraftig avvikelse från övriga omr. Den tidigare relativt goda helhetsverkan inom omr har förlorats. Beslutsfattare - handläggare ev. jävig. Huset redan omgjort i modern stil varför 3:12 ej tillämpligt. Det tidigare huset som var av 3:12-kvalitet men är idag ej det. Huset ombyggt i flera omgångar på 1960, 70 och 80-talen. Genom dessa ombyggnader har byggnaden kommit att sakna varje form av tidstypisk karaktär. Tillbyggnad ritad av arkitekt för lämpligt anpassad tillbyggnad då tidigare beviljat lov överklagats ända upp till KR Gbg. Byggnaden ingår inte i "särkilt värdefullt omr" vad som än avses med uttrycket. ÖP ej bindande. Den förhöja lovplikten enligt områdesbestämmelserna gäller ej för aktuell fastighet. OB NEJ NEJ Områdesbestämmelser: Lovpliktigt för bygge av fasadmaterial, omfärgning(kulörbyte) av fasad, byte, flyttning eller igensättning av fönster och ytterdörrar, ändring eller byggnad av skorstenar, hovar eller dylikt. Samt rivningslov för schaktning, fyllning och trädfällning. JA FÖP: aktuella området uppfattas utgöra en värdefull miljö enligt 3 kap. Uddevalla kommuns kulturmiljövårdsprogram: aktuella området uppfattas utgöra en värdefull miljö enligt 3 kap. INGET NEJ JA + + Västra Götalands län + Vänersborg MD 62 MD Vänersborg P6934-11 2012 3:10, 3:12 Falurött trähus från 1800-talets mitt Fasadändring i kulör från rött till vitt. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Aktuella huset är ett av Skärhamns äldsta och byggt enligt kustsamhällets tradition. Ingår i bebyggelseområde med höga k-hist och miljömässiga värden. Färgsättningen av röd fasad och vita fönster på aktuellt hus och i omr berättar om äldre tiders sätta tt bygga och om olika samhällsklasser. Färgändring av fasaden medför att karaktären på det k-hist huset och omr förvanskas. Enligt förarbetena anges att lovplikt bör bedömas i relation till ändringen av byggnaders utseende och inte ändringarna i sig. Kulörändring skulle påverka omgivningens röda hus och göra att de inte uppfattas ingå i ett meningsfullt k-hist sammanhang. Kulörändringen ska ej anses vara bygglovspliktig åtgärd. IngeT i DP om omfärgning av fasad. Dominerande fasadfärg i omr är vitt. Fastigheten ingår i omr från 1800-talets mitt och är varken unik eller särskiljer sig från omg. DP NEJ NEJ NEJ JA Utpekad som värdefull miljö där: om och tillbyggnader av äldre bebyggelsemiljöer inne i Skärhamn ska ske varsamt så att k- hist värden ej går förlorade. RI för natur och kulturvärden. Område utpekat som särskilt värdefull område i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Det bedöms vara av allmänt intresse att aktuellt bostadshus behålls med röd färg. JA NEJ - - Västra Götalands län - Vänersborgs MD 63 MD Vänersborg P6984-11 2012 3:1, 3:10 Tidstypiskt landshövdingehus Tillbyggnad för balkonger och trappor på Stigsberget. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Lämpligheten för nybyggnation av balkonger i denna typ av kulturellt värdefulla bostadsområde kan ifrågasättas. Omr stigsberget. Balkongerna riskerar att sticka ut i det övrigt homogena och k-hist värdefulla omr. Det stora antalet balkonger ger en viss förändring i omr och av fasaden. Gynnar ej brfen eller omr. Byggnadstekniken som ska användas kommer göra märkbara förändringar och förfula helhetsbilden av kvarteret. Olägenhet i form av insyn och begränsning av sol. Balkonger på Landshövdingehus så tidstypiska kommer ge ett disharmoniskt utseende och stor påverkan på omr mot Slottsskogen. Arkitektoniskt förödande inslag. Man bör lägga vikt vid att få ett så tidsenligt utförande som möjligt. Att huset redan är förfulat av takkupor uppfattas ej och är ej skäl till att isf ytterligare förfula huset. Gbg stads byggnadsantikvarie Sören Holmström anser att beviljat lov är i enlighet med PBL. Utförande av detaljer och placering/läge samt kulörer har mött husets stil och är tidsenligt smäckra balkonger. För att smälta in maximalt mot den ljusa fasaden görs ett varmgalvat stålräcke i ljusgrått samt ljusgrå plåt på balkongplattans sidor och överyta. Undersida målas vit. Trappor smäcker konstruktion. Balkonger på landshövdingehus inget unikt. Placering styrs av symmetrikrav och smålgh planlösningar. Sörens yttrande: Byggnaden ingår i ett bebyggelsesammanhang med jämförelsevis individualistiskt präglad arkitektur där fasaderna uppvisar måttlig grad av ensembleverkan. Tänkbart att pröva förslaget med begränsat djup och höga krav på materialdetaljering som skulle kunna bära upp den tidigare förvanskningen med takkupor som gett fasaden obalans. DP Byggnadens fasader ska uppföras i en arkitektonisk utformning med sådant fasad- och taktäckningsmaterial samt med sådan utvändig färggivning som gatu och gårdsbilden i sin helhet fordrar. NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Ingår i kommunala bevarandeprogram. INGET NEJ JA + + Västra Götalands län + Vänersborg MD 64 MD Vänersborg P144-12 2012 3:1, 3:10, 3:12 1940-50-tals enbostadshus. Tillbyggnad av enbostadshus med altan om 19kvm mot väster och baksida. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Bohusläns museum har påtalat det pågående arbetet med kommunens ÖP att det aktuella omr speglar 1940 och 1950-talets byggande på Smögen och bör redovisas bland "Kulturmiljöer i Sotenäs kommun" i k-hist underlag för ÖP 2010. Altan i föreslaget högt läge bör undvikas och föreslår att eventuell altan förläggs till marknivå. Enhetligheten i miljön har ett stort värde och bör bibehållas som exponent för efterkrigstidens byggnaden och planering. Eftersom husraden där aktuell byggnad finns hittills inte bebyggts med altaner utan behållit de mindre balkonger som funnits är det ett incitament för bevarande av husradens karaktär. Olägenhet då altanen skymmer. Kan bli prejudicerande fall. Intention till planändring finns. Hänsyn har tagits till att gatan är orörd och altanen har därför placerats på baksidan av huset så den i princip inte är synlig från gatan. Omr ingår ej i RI för Smögen. Karaktäristiskt för omr enligt ÖP för 1940-50-talets byggande är, som för andra delar av Smögen, att tomterna utgörs av hälleberg. Altanen förvanskar inte bebyggelsemiljön och är ej en 3:12 byggnad. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Det enskilda intresset presentera som havsutsikt. Det allmänna som anpassning till miljön i större sammanhang att bevara äldre bebyggelse utan förvanskning. M D menar att det bör tar still intäkt att kommunens miljö och BN inte har bedömt de allmänna intressena SÅ starkt att man valt att själv driva frågan genom överklagande. NEJ JA - + Västra Götalands län + Vänersborg MD 65 MD Vänersborg P1411-12 2012 3:1, 3:10 Villa 1930-tal (1950- tal?) arkitektritad. Tillbyggnad av enbostadshus om 42kvm och 2 takkupor. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Olägenhet skymma utsikt och kvällssol. Värdefull arkitektritad villa. Muras skorsten skall enl. förslag ersättas med snedställd isolerad rökgång med sotlucka i övervåning. 2 nya takkuport till en bef utan lov. Detta förändrar och förvanskar utseendet mot gatan. Att en takkupa finns inte skäl för att förvanska ytterligare. Den är asymmetriskt placerad och bör tas bort. Tillbyggnaden skulle kunna förläggas till baksidan och låta gaturummet vara enhetligt. 2 tidigare lov i omr finns för detta. "Fönsterfasaden" mot gatan förbyggnad av skolan vilket ger ej god helhetsverkan. Ingen olägenhet. Ingen förvanskning. Ritningen gjort med omtanke för att minst störa omgivning och erhålla en effektiv öppen planlösning samt ta tillvara husets kulturvärde. Bef takkupa från 1991 då uppgavs att lov ej krävdes. Taket höjs så att det blir samma höjs som övrigt för god helhetsverkan. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA I Lerums ÖP 2008 är fastigheten inom utpekat område med stora kulturmiljövärden. Kommunala bevarandeplanen: "egnahems- och villabebyggelse från 1920-talet och framåt. Terränganpassad styckningsplan från 1927, utställningsvillor från byggnadsutställningen 1929. Aspenäs villastad representerar viktigt utbyggnadsskede i Lerums historia som började 1800-talets mitt med järnvägens etablering. Villorna i omr illustrerar flera av de olika arkitekturstilar rådande 1920-1960-tal Stadsplan i enlighet med Camillo Sittes stadsplaneideal från sekelskiftet. Till ledning för avvägning mellan motstående intressen tas om åtgärden anses vara betydande olägenhet. NEJ JA + + Västra Götalands län + Vänersborg MD 66 MD Vänersborg P11-12 2012 3 kap Enbostadshus tidigt 1900-tal (innan 1930) Påbyggnad av taklätta 3, 5m lång asymmetriskt placerad på ena långsidan samt uppförande av plank 9,7m långt och 1,8m högt. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ DP medger inga taklyft i den k-hist värdefulla miljön och förslaget ej mindre avvikelse. Taklättor som anses uppföras ej förenliga med DP syften som är att konservera omr kring Norstradsv. Grundsyfte handlar del om bebyggelsemiljön, dvs helheten med byggnader och mellanrummen mellan husen, dels fastighetsstrukturen. Tidigare vanligt i Bohuslän med hustomt i hage; i princip den mark som huset störd på och en hage. Tomtindelning tillkom 30-40-50-talen. Omr vid Norstrandsv. enda i Sotenäs som finns kvar av gamla fastighetsstrukturen. Planen restriktiv varför inga marktillköp medges. Givet lov innan plan antogs ja, men ej bra. Utöver gamla Hasselösund är det i princip Käringön och Gullholmen som har liknande fastighetsstruktur som är karaktäristiskt för det gamla skärgårdssamhället. Flera hus i närområdet har taklättor varför k-hist miljön ej kan anses ta skada. Av 10 grannar har 8 takkupor. Takkupor i övrigt vakligt i Hasselösund. De valda har en arkitektonisk utformning och smälter in väl i omkringliggande miljö. Likabehandlingsprincipen hävdas. Planket är för att avskärma fastigheten mot den bilparkering som nu ersatt det tidigare posthuset. DP NEJ NEJ "detaljerad och restriktiv plan" får 2009 maxhöjd för hus och för staket finns. DP syften som är att konservera omr kring Norstradsv. Grundsyfte handlar del om bebyggelsemiljön, dvs helheten med byggnader och mellanrummen mellan husen, dels fastighetsstrukturen. NEJ INGET nämnt NEJ INGET JA NEJ - - Västra Götalands län - Vänersborg MD 67 MD Vänersborg P2663-12 2012 3:1 Fritidshus Tillbyggnad av fritidshus med 68kvm (tot. 100kvm). Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Tillbyggnad stor och hög kommer att utgöra ett dominerande inslag i miljön. Förespråkar lägre utformning. Skulle fritidshuset bli för litet kan en lämplig ökning av bottenytan göras åt nordväst. Tillbyggnaden olägenhet för omgivning, insyn och troligtvid mer störande biltrafik då fritidsbyggnad blir permanentboende. Tomt redan bebyggd och tidigare bedömts som lämplig för bostadsändamål. Omr omfattas ej av kulturbevarandeintresse och det anses inte finnas någon särpräglad byggnadsstil. Byggnaden har en klassisk och enkel utformning. Ej dominerande inslag. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA Omr markerat som för jordbruk och bostäder. Landsbygd, gles bebyggelse med ofullständig infrastruktur. Enstaka villor kan uppföras här för de som söker ett lantligt boende med låg tillgänglighet till kommunal och privat service om det sker med utgångspunkt från landskapsbild, natur- och kulturmiljövärden. NEJ INGET NEJ JA + + Västra Götalands län + Vänersborg MD 68 MD Vänersborg P671-11 2012 3:1, 3:10 Enbostadshus Bygglov för tillbyggnad, ändring av fönster samt rivning av balkong och altantak. Beviljat lov överklagat. Mellan JA Olägenhet då väsentlig skuggning. I rådande känsliga och kulturvärdefulla miljö är det viktigt att inte byggnader får ett alltför stort och dominerande utseende, framförallt mot kanalen och vattnet. Förslaget följer ej plan eller dess intentioner. Felaktiga mått i lov. Utförandet planenligt och tar hänsyn till arkitektoniska och k-hist aspekter. Ingen olägenhet. DP NEJ q =K-hist värdefull miljö. Bebyggelsens yttre och den utvändiga miljön ska behandlas pietetsfullt, så att den enhetlighet och för äldre västkustsförhållanden tidstypiska karaktären bibehålls. Förändringar får ej vidtas av befintlig byggnad som förvanskar dess yttre form och allmänna karaktär. Ny bebyggelse skall beträffande utformning omsorgsfullt anpassas till omr bebyggelsekaraktär. NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET NEJ JA + + Västra Götalands län + Vänersborg MD 69 MD Vänersborg P2404-11 2011 3:12 Enbostadshus Till- och ombyggnad av enbostadshus med byggnation av torn, balkong, tillbyggnad med skärmtak och trapp norr om garage och trapp från övervåning mot söder från balkong till garage. Givet lov överklagat. Mellan NEJ Byggnadsföretaget avviket från planbestämmelser om byggnad- och takfotshöjd samt skyddsbestämmelser. Att återskapa ursprungligt utseende omöjligt. Anpassning till omr karaktär borde också eftersträvas på ett bättre sätt. Beslutet blir förhoppningsvis inte prejudicerande i omr för framtida handläggning eller till med för byggnadens k-hist värden. Olägenhet då mindre avskildhet för granne och minskat fastighetsvärde. Enligt praxis är den överskridna byggnadshöjden ej obetydlig. Byggnationen av torn, trappor, balkonger liknande sökta åtgärder finns ej på någon fastighet i stadsdelen. Byggnaden har tidigare genomgått omfattande ombyggnader där huset ursprungliga utseende helt förvanskats. Byggnadsföretaget avviker från planbestämmelser men är liten avvikelse och överrens med varsamhetsbestämmelserna eftersom byggnaden så förvanskad idag. Förslaget ger arkitektonisk utformning som är mer anpassad till omr karaktär än nuvarande utseende är. Tidigare ombyggnader har godkänts vilket innebär att lagar och regler redan frångåtts. DP k2 = vid ombyggnad/ändring av byggnads exteriör ska, avseende utformning av fasad, tak, skorstenar, fönster och dörrplacering eftersträvas ett ursprungligt utseende eller anpassning till omr karaktär. Tillbyggnad ska ske med stor omsorg och underordna sig byggnadens ursprungliga volym och planform. Fönster och dörrar ska placeras nära fasadliv. Högsta tillåtna byggnadshöjd och takfotshöjd är lika med nuvarande byggnads- och takfotshöjd för huvudbyggnad. NEJ NEJ NEJ INGET nämnt INGET nämnt INGET NEJ JA + + Västra Götalands län - trappa från övervåning mot söder från balkong till garagebyggn ad. + övrigt (torn, balkong, tillbyggnad) Vänersborg MD 70 MD Vänersborg P2242-11 2011 3:1 Korsvirkesmagasin från 1861 och verkstadsbyggnad från 1879. Lov för rivning av grönmålad handels- och verkstadsbyggnad samt tillbyggnad av restaurang. Beviljat lov överklagat. Mellan JA Kvarteret Bron är beläget i kärnan av RI och direkt i blickfånget från byggnadsminnet Tullbron som utgjort stadens huvudentré sedan bron färdigställdes 1761. Korsvirkesmagasinet från 1861 är en k-hist synnerligen värdefull representant för den agrara köpstad som utgör kärnan i RI. Föreslagen åtgärd av densamma inte anpassad efter byggnadernas och den kringliggande kulturmiljöns stora k-hist värde. Bef uteserveringsbalkong inte anpassad efter RI. Ej lämpligt utformad med hänsyn till fönster, burspråk, innergård och underhåll. Betydande olägenhet för grannar. Åtgärd anpassad och uppfyller 3:1. Grannfastigheter Bron 1 som är nyuppförd bryter i sin utformning mot bef bebyggelse. Stor möda har lagts ner på att den föreslagna tillbyggnaden ska passa in i den miljön som har vuxit fram i omr kring Tullbron. Tillbyggnaden innebär harmonisk övergång mellan Bron 1 och bef bebyggelse. Höjden är anpassad för att inte skymma fasaderna på korsvirkesmagasinet. Bef f.d. verkstadslokan är starkt nedgången. Nybyggnaden tillför spännande och attraktiva kvalitéer till bef bebyggelse. Bron 1 gör att tidigare verkstads- och cykelbutik passar dåligt in i miljön. DP NEJ NEJ NEJ JA Fast fornlämning. RI - "Falkenbergs innerstad": Falkenbergs innerstad är ett ovanligt välbevarat äldre stadsomr representerande främst 1800-talets agrara köpstad och småskaliga trästad. Staden har vidare en väl bevarad stadsplan av medeltida karaktär, bevarade fornlämningar efter en medeltida borg och kyrka samt en för landet unik stenvalvsbro. "Bevarandeplan för Falkenbergs innerstad" 1986 och "K-hist bebyggelseinventering" 2010: Byggnaderna korsvirkesmagasinet från 1861 och handels- och verkstadsbyggnaden från 1871 har klassificerats med stort k-hist värde. INGET JA NEJ + - Hallands län - Vänersborg MD 71 MD Vänersborg P2158-11 2011 3:12 En och ett halvplans timmerhus (troligtvis 1800-tal) Tillbyggnad av enbostadshus med ökning av höjd och volym. Ökningen på djupet kräver vissa sprängningsarbeten. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Varken byggnadens höjd eller volym får enligt byggnadsplanen ändras och att det i annat fall skulle innebära en förvanskning av byggnaden. Planavvikelsen är ej förenlig med planens syfte varför mindre avvikelse ej möjlig. Syftet med att renovera är att ändamålsanpassa det befintliga bostadshuset. Beg. en och ett halvplans timmerhus är i stort behov av renovering (total). Dessutom anpassling för att etablera kommunalt vatten och avlopp. Det är rimligt att renovera huset och anpassa det till modern levnadsstandard. Ambitionen är att samtidigt behålla husets och utomhusmiljöns traditionella särprägel. Problem i bottenvåning med endast 180sm ståhöjd. Hus utan takstolar varför höjning av väggar ej möjligt utan att höja hustes totalhöjd. Föreslagen åtgärd minst åverkan på den traditionella särprägeln. DP JA (Målet med planen är att bevara den k-hist värdefulla miljön på Gullholmenön. Alla åtgärder vid ett genomförande av planen bör underordna sig bevarandeaspekterna och underlätta bevarande) JA (befintlig byggnad får ej förändras så att byggnadens yttre form och allmänna karaktär förändras) Marken som omger fastigheten får en förändras på så sätt att dess allmänna karaktär förändras. JA RI för kmv - "Gullholmen" (Nordöstra Orustskärgården) NEJ INGET JA NEJ - - Västra Götalands län - Vänersborg MD 72 MD Vänersborg P2053-11 2011 3:1, 3:10, 3:12 Enbostadshus/villa tidigt 1900-tal Beklädnad av putsad brandmur med målad plåt (i röd eller grå kulör). Nekat lov överklagat. Liten NEJ Föreslagen åtgärd av fasadbeklädnad av den 2m höga och 17m långa putsade muren är inte passande för byggnaden som sådan och omgivande bebyggelsemiljö. Ej förenligt med 3:1. En hög plåtbeklädd randmur gränsande mot en uteplats på villatomt ger inte en god bebyggelsemiljö för granntomten. Olägenhet. Plåtklädsel är fult och estetiskt och k-hist oriktigt. Otidsenligt mot grannhuset från 1908 och påverkar deras fastighet negativt. Förändrar stadsbilden markant. Det är av största vikt tt hus av äldre karaktär bevaras och underhålls. Erbjudit sig att köpa ut det berörda huset av klaganden men ej fått respons. Plåt kan inte i detta omr anses vara ett lämpligt material utifrån en historisk, k-hist, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Området är gränslandet mellan den täta småstaden och de utanförliggande villakvarteren. Brandmur är typiskt element för området och har ett synnerligen dominerande inslag i miljön. Strider ej mot DP. Aktuella planbestämmelser föreskriver inget om fasadmaterial. Byggnaden ej särkilt utpekad i kulturmiljövårdprogrammet. Tidigare fått lov för beklädnad av muren som nu gått ut. Plåtbeklädnad av muren det m est lämpliga och beständiga materialet. Att putsa muren skulle enligt sakkunniga vara ogjort arbete eftersom det inte är hållbart. Ägarna till grannfastighet har satt upp växter mm. vilket hindrar tillträde för underhåll av väggen. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Fastigheten ligger inom stadsdelen Elseberg som är upptagen som värdefull helhetsmiljö ur stadsplanesynpunkt i Kulturmiljövårdsprogrammet. INGET JA NEJ - + Västra Götalands län - Vänersborg MD 73 MD Vänersborg P1704-11 2011 3:1 Obebyggt Uppförande av 6 vindkraftverk. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Verken är 145m hög och placeras i sluttning vilket gör att de kommer synas otroligt mycket från klagandens hem. Verk 5 och 6 planeras stå 798 resp. 872m från deras hem. Vindkraftverken kommer orimligt dominera landskapsbilden. Ny storskalig vindkraft i denna relativt kustnära och tätt bebyggda del av kommunen ej lämpligt. Småskaliga landskapet är känsligt för stora vindkraftetableringar. Lst yttrande till "Vindbruksplan ÖP 2010": påverkan och visuella effekter i landskapsbilden sett från Bärfendalen, odlingslandskapet kring Stora Hedum samt det öppna landskapet på Tanumsidan norr om omr bör redovisas. Ok ljudnivå för omkringliggande fastigheter. Skuggtid ok. Kommunen tagit fram en plan för etableringar av vinbruk i och med arbete med nya ÖP 2010. För att begränsa omgivningspåverkan och i syfte att skapa enhetlighet kring förutsättningarna för vindbruk har det utvecklats riktlinjer för den omgivningspåverkan som anses acceptabel i förhållande till intresset att bygga ut vinkraftsproduktionen. öp: "området med generellt sett goda förutsättningar för vindbruk". Utanför DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Vid avvägning mellan nyttan av vindkraftverken och de störningar som kan tänkas förväntas uppstå bedöms i detta fall nyttan vara större och de störningar som uppstår i omgivningen får accepteras. Den praxis som utvecklats för den intresseavvägning som skall göras inför en vindkraftsetablering är att det nationella intresset att uppnå målen tillmäts stor betydelse. NEJ JA + + Västra Götalands län + Vänersborg MD 74 MD Vänersborg P1648-11 2011 3:1, 3:10 Enplansvilla, tidigt 1960-tal Fasadändring med tunnputsning (slamning) av röd tegelfasad till ljusgrå. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Aktuell fastighet ingår i bebyggelseområde med relativt enhetlig grupphusbebyggelse från tidigt 1960-tal. Kvarteret i fråga del av ett område med seriebyggda enplansvillor. Omr har röda tegelfasader och stående panel på gavelröstena samt flacka sadeltak med rött tegel. De röda tegelfasaderna och de sammanhållna taken förstärker den enhetliga gatubilden. Tegelfasader bör därför bibehållas och inte tillåtas putsas över eller målas. Ej heller förändra tak och tillbyggnader mot gata undvikas. Putsning kommer innebära att karaktärsdrag och kulturhistoriska värden förloras. Åtgärden tar ej hänsyn till stadsbilden och kulturvärden. Vill ändra fasaden från röd tegel till ljusgrå tunnputs med bibehållande av teglets struktur. I och med att strukturen är kvar bevaras byggnadens karaktärsdrag och de k-hist och miljömässiga värdena tas tillvara. Stora försändninrgar redan skett i kvarteret. En granne lyft tak, en annan byggt ut sitt hus i trä så det röda teglet skyms och finns ett tunnputsat hus i kvarteret. Utan förnyelse hålls fastighetens pris nere. Visste inte om "stadens yttre årsringar" och någon dokumentation av enskilda byggnader var inte arbetets syfte. Måste se till i vilket syfte som underlaget skapades i för att kunna använda det som argument. Syftet var att omfatta "värdeenhetliga områden". Någon dokumentation av enskilda byggnader var inte avsedd och har heller inte gjorts. DP Fasadernas utseende bör ej ändras. NEJ NEJ JA I delöversiktsplanen hänvisas i fråga om kulturmiljöer till utredningen "Stadens ytter årsringar" från 2007. Fastigheten ligger inom omr med k- hist värden vilket framgår av rapporten "Stadens yttre årsringar" som även skrevs om i lokaltidningen 2007. Lst: Kommunen tydligt pekat ut vari de allmänna bevarandeintressena i det aktuella kvarteret består. Kommunen har således inte angivit att enskilda detaljer såsom fönster och dörrar eller färgsättning av träpaneler måste bevaras - innebär finns stort utrymme för enskilde att bruka fastigheten. MD: Mot kulturvärdet ska vägas fastighetsägarens intresse att fritt kunna vidta vilka åtgärder han vill med sin fastighet. Oklart värde på det allmänna då inte tillräckligt visat av nämnden - och vid en situation där inget av intressena väger tyngre än det andra bedömer MD att fastighetsägarens intresse ska ges företräde. NEJ JA - - Hallands län + Vänersborg MD 75 MD Växjö P2049-11 2012 3:1 Obebyggt Uppförande av 3 vindkraftverk, 1 st 185m och blinkande hindermarkering samt 2 st 150m höga. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Lokaliseringen av vinkraft i omr Hamneda Horn är olämpligt med hänsyn till kulturmiljön. Motiveringen är att det småskaliga öppna odlingslandskap som vuxit fram under 1000-tals år av skiftande jordbruk skulle få negativ effekt av vinkraftverk. Dessa skulle totalt dominera den öppna landskapsbilden vida omkring och skada upplevelsevärdet av detta k-hist intressanta och bevarandevärda område. Vindkraftverk nära ån olämpligt jämfört med i skogslandskap. Inte bara 185m högt utan också störande blinkande hindermarkeringar i form av högintensiv karaktär. Utbyggnadsmöjligheterna för Markaryds kommun påverkas negativt. Boende i omr uppfattar som stor olägenhet och fastighetsförlust om verken uppförs. Vindkraftsplanen som är tillägg till ÖP anger områden som är lämpliga för vindkraftverk. 2 av verken ligger inom dessa omr och det 3e i utkanten av fredat omr. Det i fredat omr kan tas bort ur förslag men då frångår man kommunens riktlinjer på att uppföra verk i grupper om minst 3 st. Utredning gjorts för det planerade omr enligt kommunens riktlinjer. Därför borde lov ges då det i utredning påvisats att inga naturvärden kommer påverkas så att det finns skäl att enligt PBL förbjuda åtgärden. Omr är tidigare exploaterat av jordbruk och skogsverksamhet. Närmaste k-hist lämning är 1km bort. Påverkan på landskapsbild samt natur och kulturmiljövärden är högst begränsade och acceptabla med hänsyn till samhällets behov av förnyelsebar energi. Att verken förses med hindermarkeringar kan endast uppfattas nattetid och borde ej rymmas inom begreppet "landskapsbild". ÖP ej bindande. oklart NEJ NEJ NEJ JA FöP: Vindkraftsplanen. Ett av verken står inom ett fredat område "Lagadalen" som är ett av 9 utpekade omr där det är olämpligt att placera vindkraft. Även påtalat att vindkraft kring större åar är olämpligt. Området kring Lagan också utpekat som omr med mycket stora naturvärden. NEJ Klagande anser att miljö- och BN inte gjort någon avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. JA NEJ - - Kronoberg s län - Växjö MD 76 MD Växjö P2688-12 2012 2:6 Uthus från 1897 Uppförande av balkong och ändrad användning från uthus till bostad. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Planstridig åtgärd att göra bostad för mark där endast uthus tillåtet. Aktuell byggnad k-hist värdefull i kulturminnesvårdsprogrammet och DP. Balkongen är olägenhet med sitt nära läge, vilket är integritetskränkande. Vid efterfrågan om exempel på den påstådda "vanliga" placering har inget adress givits. Frekvent balkongtillägg på uthus skulle innebära påtaglig skada på RI. I Grännas centrala delar vanligt med trånga, smala tomter med bostadshus bygga i tomtfräns både med och utan balkonger. Alla har någon form av insyn varför det borde tålas i detta fall och ej anses som olägenhet. Åtgärden är utformad och anpassad efter byggnadens karaktär. Innergården där uthuset står innehåller inte i någon större utsträckning några k-hist eller konstnärliga värden eller de karaktärsdrag som förknippas med Gränna. Balkongen framritad i samråd med Länsmuseets antikvarie varför Länsmuseet inte hade någon erinran till åtgärden. DP JA - värdefull kulturmiljö (DP från 1989) NEJ NEJ JA RI för kmv - "Gränna stad": välbevarad trästadsbebyggelse från sent 1700-tal och 1800-tal. Aktuell byggnad utpekad som k-hist värdefull i "Kulturminnesvårdprogrammet för Jönköpings kommun" 1989 INGET NEJ JA + - ändrad användnin g + balkong. Jönköping s län - ändrad användning + balkong. Växjö MD 77 MD Växjö P4149-11 2012 3:1 Om med 2 vindkraftverk Uppförande av ett vindkraftverk i omr där det redan finns 2st. Nekat lov överklagat. Stor NEJ I området finns redan 2 vidkraftverk som påverkar området negativt. Sökt åtgärd är för nära placering enligt ÖP:s riktlinjer, 800m från DP-område för bostäder ist för 1000m. Vindkraftverket kommer innebära negativ påverkan på den visuella upplevelsen. Även negativ och hämmande konsekvenser för eventuell utveckling av Äsperöds samhälle. ÖP ej bindande och gällande är 9 år gammal. Allmänintresset av produktion av förnyelsebar energi värderas högre idag. Så kallade skyddsavstånd till samlad bebyggelse nämns ej i ÖP. Praxis är att det går att fastställa det generella skyddsavståndet i varje enskilt fall. Landskapsbilden är redan påverkad av 2 verk. Finns inga natur- eller kulturomr som bör ges extra hänsyn då platsen är intensivt odlad jordbruksmark. DP NEJ NEJ NEJ JA Vindkraftverk ska inte tillåtas inom DP-omr för bostäder och tillhörande utbyggnadsområden samt inom ett avstånd om 1000m från dessa. NEJ 1:5 listas inte mer. NEJ JA - + Skåne län + Växjö MD 78 MD Växjö P1592-12 2012 3:1, 3:10, 3:12 Villa, urspr. Tvåfamiljshus 1938, uppfört med identiskt grannhus Fasadändring av tilläggsisolering och putsning av densamma samt ändring av fönstersättning och balkonger. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Stadsantikvarien avråder åtgärden. Ev. förändringar ska göras med större hänsyn till den bef byggnaden. Huset är uppfört med identiskt grannhus. Det urspr. Tvåfamiljshuset kännetecknas av volymen, mönstermurade tegelfasader, balkonger över hörn, tidstypisk fönstersättning och sluten norrfasad. Byggnaderna är som tagna ur textbok för funktionalistisk tegelarkitektur och har alla tidstypiska drag. Båda har med tiden kompletterats med var sitt garage, anpassat efter boningshusets utseende. Omr ej inom bevarandeprogram än men huset är i så pass välbevarat skick och har sådana arkitektoniska kvalitéer att det tillsammans med sin samtida uppförda andra del, skaftet 2, bedöms uppfylla 3:12. Fönsterändringarna och fasadändringarna av murbruket är ej reversibla ändringar. Lov kan komma att bli prejudicerande. För bättre isolering kan taket isolerad, fönster tätas och ev. bytas till bättre träfönster inom bef. muröppningar. Åtgärden skulle innebära en väsentlig förändring av byggnadens yttre och påverka stadsbilden negativt. Den i DP medgivna byggrätten får inte begränsas med kravet på anpassning till omgivning. Hänvisar till ett antal rättsfall. Ansökan om ändring av fasad innebär på inga vis långtgående skillnader från övriga fastigheter i or Reda många ombyggda fastigheter i omr. Ändringarna har, om någon alls, inverkan isf väldigt ringa på stadsbilden och kulturvärdena på platsen. Renovera balkonger inte ekonomiskt försvarbart. Fasad skadad och smutsig. Åtgärd behövs för att kunna vårda fastigheten. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Enligt klagande har ingen intresseavvägning skett. Det allmänna intresset kan enbart avses vara av kommunal räckvidd, det enskilda brukar i fall som detta väga tyngre. JA NEJ - - Skåne län - Växjö MD 79 MD Växjö P2028-12 2012 2:6 Villa oklart när Omfärgning av rött tegel och panel från rött till vitt. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Huset har idag rött tegel på kortsidor och röd träpanel på långsidor som är ursprunglig färgsättning och tydlig arkitektonisk ide där kortsidorna ger tyngd åt huset. Omfärgning har skett på träpanel i omr och anses av BN ok då detta är reversibelt. Måla tegel ej reversibelt och förändrar karaktären fullständigt. Tegelväggen är välgjord och inte i behov av några underhållsåtgärder. Fondvägg för klagande och hennes fastighet, sökande som vill måla ser ej den kortsidan från sin fastighet. Stadsarkitekten har besiktigat fastigheten och anser att den röda panelen kan målas vit men att teglet ska behållas i sitt nuvarande omålade skick. Vill måla även teglet vitt för fin helhetsbild. Stör ej omgivningen. Färgsättning varierande i området. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ 1:5 listas inte mer. JA NEJ - + Kronoberg s län - Växjö MD 80 MD Växjö P2817-12 2013 3:1 Obebyggt Uppförande av 2 eller 3 vindkraftverk om högst 150m. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Regionmuseet och Länsstyrelsen har poängterat påverkan på angränsande RI. RI är odlingslandskap präglat av stora odlingsföretag i samband med enskiftet 1780 och de då vildade s.k. farmerna med ståndsmässiga byggnader som gav omr ett högt såväl landskapsmässigt som byggnadshistoriskt värde. huvudbyggnaderna i omr. av klassicerande arkitektur m.m. Alléerna viktigt inslag i landskapsbilden. Vindkraft ej lämpligt. Utanför DP område med samlad bebyggelse och i kommunens vindbruksplan utpekat som B-områden där det kan vara lämpligt med mindre grupper av vindkraftverk. Dessutom är den valda lokaliseringen omgiven av anlagda vägar. Således är området redan i viss mån exploaterat, varför påverkan på riksintresset för Araslöv inte kan anses föreligga. Bolaget anser inte att ansökan står i strid med något riksintresse. vindkraftsetableringar. Buller och skuggnivåer ej sådana att de ska avslås. Ansökan i linje med kommunens vindbruksplan. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI-Araslövs farmer NEJ Inom B-område kan det föreligga motstående intressen och det anges att vindkraftsetableringar endast kan komma ifråga om konflikter med motstående intressen kan undvikas och genom särskild varsamhet mot landskapsbild och boende. JA NEJ - - Skåne län - Växjö MD 81 MD Växjö P3416-12 2013 2:6, 8:13, 8:17 Före detta fabriksbyggnad som byggts om till bostäder. Uppsättning av markiser ovan balkonger. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Fd. industribyggnad som byggts om till bostäder. Byggnaden har klar industriell karaktär. Markiser är ett främmande inslag på byggnaden och skulle förvanska dess industriella karaktär. Lgh inte fullt användbara vid full solinstrålning. Markiser med matchande färgval kan inte anses störa fasadernas helhet. Lov för balkonger skulle ha innefattat markiser. DP NEJ q1 = byggnaden får ej rivas. Särskild hänsyn skall tas beträffande fasadskikt, fönster, dörrar och övriga fasaddetaljer samt takmaterial och färgsättning. NEJ NEJ INGET nämnt Byggnaden av "klass 2" (byggnad med stort värde) i kommunens byggnadsinventering. INGET JA NEJ - - Östergötla nds län - Växjö MD 82 MD Växjö P4189-11 2012 3:1 Obebyggt Uppförande av 48m hög mast och 2 teknikbodar. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Föreslagen åtgärd ej lämplig med hänsyn till landskapsbild. Nuvarande placering mest lämpligt läge. 21 m från banvallen och till för att ge täckning till tågresenärer. Kommunen ej bemött företaget utan enbart fokuserat på förvaltningens tjänsteskrivelse. Nätbolaget hänvisar till rättsfall om lokalisering av master nära bostadshus. Frågande till nämndens föresats att överta en operatörs radiomast. Samlokalisering av radiomast och föreslagen mast i närliggande område har ej redovisats av kommunen. Föreslagen placering av radiomast omöjlig. Under förutsättning att stenmur och ev. husrester från banvaktstugan kvarligger finner Lst inga hinder mot mast. Utanför DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Att bygga ut 3G-nätet ett samhällsintresse. NEJ JA - + Östergötla nds län + Växjö MD 83 MD Växjö P5119-11 2012 3:1, 3:10, 3:12 Flerbostadshus från 1954 Renovering och utbyggnad av balkonger, inglasning samt ökat djup till 1200mm samt renovering av fasader. Nekat lov överklagat. Mellan NEJ Utbyggnaden är inte varsam mot husets karaktär samt är på mark som ej får bebyggas. Stadsantikvarien i Landskrona uttar att: Byggnaden stod klar 1954 som HSB:s kontor, ritad av HSB:s arkitektkontor. Uppförd i gult tegel, fasaden mot gatan har vertikalt markerade fönsterpartier med blå bröstningar och franska balkonger. På gårdssidan är fasaderna indelade i murade och putsade vertikala partier. Gårdsfasad är bruten där vardagsrummen med inbyggda balkonger möts i spets. Byggnaden är k-hist värdefull och framstår i sin helhet som välbevarad utan senare tillägg. Fint exempel på 1950-tals arkitektur. Föreslagna utbyggda balkonger skulle innebära en förvanskning av fasaderna och kan inte accepteras ur kulturmiljösynpunkt. Avstryker förslag och tillstryker renovering av fasad med färgsättning i samråd med stadsarkitekt. Vill ha lov ex med förändring av färgsättning balkongfronter eller inglasning. Utbyggnaden skulle göras så att man förstärker fasadens karaktär med att balkongerna även fortsättningsvis möts i spets. Arbetena aktualiserades av att bef balkonger och fasaden är i behov av renovering. Föreningen tidigare fått lov på prickmark för fasadändring och ombyggnad. Praxis är att man är emr tillåtande mot gårdssidan. Kvarterets gårdsmiljö ej speciellt unik. Heterogen bebyggelse från många epoker 1750-1950. Inte ett k-hist värdefullt hus eller omr. Omr domineras av baksidan av ett hotell med varuintag mm. Finns inget i gällande stadsplan som säger att byggnad är k-hist värdefull. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ INGET JA NEJ - - Skåne län - Växjö MD 84 MD Växjö P2350-12 2012 3:1 Enbostadshus. Fasadändring och tillbyggnad av enbostadshus. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Förslaget är modernt tillägg i ett omr där traditionell bebyggelse är mest förekommande. Bygglovet måste prövas i förhållande till de allmänna intressen som finns i omr och om det finns gällande OB. Tillbyggnad är olägenhet. Sökt åtgärd avviker från traditionell utformning i omg. Tillbyggnad väl synlig för granne. Finns förslag på till områdesbestämmelser däri beskrivs i bestämda ordalag om vikten av att bevara kulturmiljön och det specifikt skånska i bebyggelsemiljön. Finns troligtvis fornlämningar i omr. Byggnaden är sedan tidigare tillbyggd på ett sätt som inte anknyter till den traditionellt skånska byggnadsstilen. Ny tillbyggnad anknyter till denna. Fastigheten är ianspråktagen för bostadsändamål och lokaliseringen till platsen kan anses som förenlig med Ystads ÖP. Fastigheten är delvis omgiven av skog varför ingen stor exponering i omgivning. Inga områdesbestämmelser gällande, finns för omr. Utanför DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Klagande:Bygglovet måste prövas i förhållande till de allmänna intressen som finns i omr. NEJ JA + + Skåne län + Växjö MD 85 MD Växjö P1033-12 2012 3:1 Obebyggt Uppförande av 4 vindkraftverk med högsta höjd om150m + 4 transformatorkiosker om 6.6kvm i direkt anslutning till verken + framdragande av väg till varje verk. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Fara för fågelbestånd i skogsmiljön. Vindkrafts påverkan på fåglar i skogsmiljö är föga studerad. Natura 2000-omr. Buller och skuggning. Inkräktar på naturliv, friluftsliv, turism och djurliv. Placeringen benämnt omr C i vindbruksplanen i Olofströms kommun som är komplement till ÖP. Anges i planen att vindbruk kan komma att prioriteras i detta omr då bästa vindförhållanden av de prioriterade omr. Blandskog. Landskapet i omr är både vidsträckt och kuperat och stora delar öppen högproduktiv jordbruksmark. Max 4 verk kan komma att prioriteras då en sådan mindre etablering endast utgör en liten procentuell yta i förhållande till RI natur i omr och ej hot mot friluftsliv då. Elproduktion från vindkraftvek förutsätter att vindexponerade omr kan utnyttjas och därmed att landskapsbilder påverkas. Dock är förändringen acceptabel. Utanför DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt NEJ Allmänna och enskilda intressen ska beaktas. I förevarande fall finns en ÖP, 2008 och vindbruksplanen som beskriver de allmänna intressena i kommunen i dess helhet. Ej rättsligt bindande men underlag för beslut i bygglovsprocessen. Klagande anser att allmänhetens intresse för vindkraft kan tillgodoses genom att placera verken på industriområden, vägar eller på avstånd så att det garanterar ok ljudnivå och en god miljö för boende i närheten. NEJ JA + + Blekinge län + Växjö MD 86 MD Växjö P1674-11 2011 3:1 Obebyggt Uppförande av ett vindkraftverk. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Olämpligt omr för kommersiell vindkraftverksamhet. Omr sörda mellanbygden är övergångsomr mellan låglandet och åsarna samt mellan slätt och skogen. Landskapet präglas av större åkrar av fullåkersbygd och mer småskaliga mosaikartade. Betade gräsmarker utgör tillsammans med dess avgränsande stängsel och stenmurar en viktig karaktärsbildare. Sparsam bebyggelse, området har känsla av enskildhet. Omr naturvärden knutna till småskaliga mosaikartade landskapets. Vissa delar av omr omfattas av landskapsbildsskydd varför ny bebyggelse anses olämplig. Betespräglat landskap med karaktär av ett äldre odlingslandskap. Höga k-hist och naturvärden. Effektiv utbyggnad av vindkraften med så liten omgivningspåverkan som möjligt. Hellre fler i grupp än enstaka som detta. Risken för prejudicerande effekt bör beaktas. Vindbruk är en del av jordbrukets utveckling. Ovanligt med bra marktillgång till så här bra vindläge. Ansökan är enligt gällande riktlinjer. Inga skyddsvärda områden påverkas. Anslutning till elnät oproblematiskt. Tillräckligt avstånd till andra vindkraftverk. Ingen erinran från remissinstanserna. Ej någon påverkan på landskapsrummet. Ingen vertikal dominerande effekt. Att ej ge lov är att motverka kommunens ålsättning om levande landsbygd. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA I tematiskt tillägg till ÖP för Sjöbo kommun bedöms området i fråga som olämpligt för kommersiell vinkraftsutbyggnad pga. det samlade värdet av ett starkt bevarandeintresse samt övriga intressen för friluftslivet, tysta och större opåverkade områden, känslig landskapsbild och konkurrerande markanvändarintressen. NEJ Vid avvägning mellan enskilda intresset att utnyttja marken för vindkraft mot det allmänna intresset att bevara omr relativt ostört väger det allmänna intresset tyngst. Avvägningen omfattar RI, lanskapsbildskydd, opåverkade omr, försvarsintressen och relation till befintlig bebyggelse. JA NEJ - - Skåne län - Växjö MD 87 MD Växjö P1757-12 2012 3:1, 3:12 Bostadshus i Viks fiskeläge, Simrishamn Ombyggnad och ändrad användning av verkstad/garage/uthus till fritidshus. Takhöjning och ny takkupa. Beviljat lov överklagat. Liten NEJ Förslaget strider mot kommunens riktlinjer. Takkupor och takfönster ej tillåtet på aktuell byggnad. Kupan avviker från de som finns i omr. Taket ska höjas. Byn har starka historiska anor - tre familjer på fastighet för en ej lämpligt. Ombyggnaden olämplig då total insyn till grannar. Utebliven kommunikation om ändringar i lov om ev. mindre takkupa. Om tak i aluminium passar detta inte in i miljön. Förslaget har på ett godtagbart och estetiskt väl avvägt sätt utformats med en relativt begränsad volymökning av byggnaden. Helhetsverkan god. I riktlinjerna anges att undantag kan ges mot förbudet att inte uppföra takkupor i omr och det får anses rimligt när byggnadens användning ändras till bostadsändamål. Byggnad i dess nuvarande lägga har inget k-hist värde som förstörs om takets förses med takkupa. Trots att åtgärden är synlig i omr är den utformad och anpassad till miljön och bör tillåtas. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kmv - "Viks fiskeläge" Området är med i "Särskilt värdefulla kulturmiljöer". I Simrishamns kommuns riktlinjer om utformningen av takfönster och takkupor inom kustsamhällen anges att aktuell byggnad varken får förses med takfönster eller takkupor. INGET NEJ JA + + Skåne län + Växjö MD 88 MD Växjö P2057-11 2011 3:1 Obebyggt Uppförande av 3 vindkraftverk. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Markområdena ej lämpliga för etableringar vav vindkraft. Fastighet inom RI och stämmer ej överrens med planeringsunderlaget Ölandsutredningen. Försvarsmakten negativ till vindkraftsetablering på denna plats. Landskapsbilden och natur och kulturvärden kommer skadas om bifall. Etablering av vindkraftverk ligger i linjer med Ölandsutredningen, att det är höga natur oh kulturvärden på Öland och att det blåser bra samt att platsen är optimal för vindbruk. Berörd fastighet ligger utanför de omr som pekas ut i Ölandsutredningen som olämpliga. Utredningen är väl restriktiv i övrigt. Det goda vindläget med mark och naturresurser ligger i linje med de nationella miljömålen. Försvarsmakten kommer troligtvis acceptera placeringen inom några månader. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA Med hänsyn till Ölands flacka landskap där vindkraftverk oundvikligen blir ett påtagligt inslag i landskapsbilden är det av största vikt att "hushålla" med etableringar så att inte hela landskapet påverkas. + RI för kmv. Ölandsutredningen : planeringsunderlag som tänkt att vara underlag till tematiskt tillägg till ÖP:n. Föreslaget omr stämmer ej överrens med det som tas upp i planen. Östra delen av Mörbylånga kommun ska vara fritt från vindkraftverksetablering med hänsyn till de kultur och naturvärden som det öppna landskapet innebär och av hänsyn till Ölands speciella värden. INGET JA NEJ - - Kalmars län - Växjö MD 89 MD Växjö P2432-11 2012 3:1, 3:10 Villa från 1927 Insättning av 2 takfönster på hanbandsvind mot gata. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Nuvarande utformning ej anpassad till byggnadens arkitektur eller gatubild. Då hörnfastighet stor dominerande effekt gaturummet. Stor prejudicerande effekt då andra ärenden inväntar detta utfall innan beslut tas. Hävdade bef takfönster hos granne inte prövat i bygglov. Takfönster strider ot landskapsbilden samt natur och kulturvärden i omr. Enl. stadsantikvarie: "väl synliga fönster i gaturum och större än traditionella takfönster som oftast är mer lika gluggar. Erinran mot nuvarande utformning. Mindre fönster som bättre ansluter till byggnaden förespråkas, med fördel kan takfönster anpassade till k-hist värdefulla byggnader väljas." Vanligt med inredda vindar men ej traditionellt vanligt att, som här, inreda övre delen av vinden (hanbandsvinden). Fönsterplacering blir då ej i nivå med vindens bjälklag utan högt placerat. Ur kulturmiljösynpunkt ej vanlig eller lämplig åtgärd. Kommunen påbörjat arbete med bevarandeprogram som berör området. Viktiga karaktärsdrag för aktuell byggnad är de välgjorda genomarbetade murverket samt byggnadens strama och proportionerliga fasad mot gatan. Det branta och dominerande tegeltaket utgör inte en oväsentlig del. En stor del av husets karaktär kommer av detaljerna i både material och utförande. I omr finns varierad landskapsbild. Ett flertal av husen i direkt närhet har takfönster i samma storlek och även dessa är placerade mot gata. Vill ha fönster på vind för maximalt ljusinsläpp. Inredd vind utan takfönster ej aktuell lösning. Barnfamilj och behöver all yta huset har. Vet att det inte är tradition att använda hela vinden men redan 1933 hade man gjort om isch inrett halva vinden. Huset har genomgått flera ombyggnader nyligen. Alla fönster utbytta och altan, dubbelgarage och uterum med många fönster tillkommit för moderna behov. Byggnaden har mer arkitektoniskt utseende av 2004 än 1927. Finns hus i omr med mindre takfönster men då har de ist fler för samma ljusinsläpp vilket inte är lika estetiskt tilltalande som 2 större är. Hörnhus medför att placering norr eller söder bägge syns. Vet att huset har kulturellt värde men detta kan inte innebära att de ej får modernisera så huset passar dagens samhälle och barnfamilj 2010. Tycket om sitt hus, köpte det för sin charm som gamla hus har, tycker också om dess gamla karaktär. Husets kulturella värde kommer inte påverkas av takfönstren. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET nämnt Huset inom värdefull bebyggelsemiljö (oklart varifrån) Utifrån Regeringens proposition "Framtidsformer - handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design" (3 kap) är det rimligt att vid tolkningen av detta estetiska allmänna intresse fästa stor vikt vid de bedömningar som gjorts av kommunen. Allmänna kravet på god estetik mot det enskilda intresset att bygga. JA NEJ - - Skåne län - Växjö MD 90 MD Växjö P2434-11 2011 3:1, 3:10, 3:12 Ursprungligen fiskarbostad från 1800-talets mitt. Tillbyggnad och ändring av fasad: 1. Fasadmaterial byts från vit slätputsat trä och tegel till putsat tegel och nytillverkat korsvirke. 2. Fönster på gavlar ersätts med nya. 3. Byte av taktäckningsmaterial från papp till stråtak. 4. Inrättande av 2 homejor i takfallet. 5. Mindre tillbyggnad där enkelt vindfång byts mot högre tillbyggnad. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Samhället är k-hist unikt och dokumenterat. Av stort värde att bevara den ursprungliga karaktären. Ursprunglig fiskarbostad från 1800-talets mitt. Fasader är enkelt vitkalkad. Att klä fasad med nytillverkat korvirke onödigt stilbrott. Nya stora fönsterpartier ändrar husets totala karaktär. Det enkla vindfånget avses bytas ut mot hög tillbyggnad vilket är planstridigt. God bostadsstandard kan uppnås utan att den unika karaktären förstörs. Föreslagen ändring av exteriör onödig och klart stilbrott. Tillbyggnad kan flyttas. Fasader och takytor mot fiskelägena miljömässigt och k-hist mest värdefulla och från allmän synpunkt mest exponerade stråk omfattas av restriktiva riktlinjer. Föreslagna åtgärder medför förvanskning. Fasadtäckningsmaterialet betydelse för byggnadens karaktärsdrag samt föreligger starkt bevarandeintresse. Underhållet länge eftersatt vilket medfört läckage genom papptaket. Delar av bärande takkonstruktion var helt avruttnade och på flera ställen har det läckt in i väggarnas lertegel. Totalrenovering nödvändig. Resultatet ska hålla hög kvalitet och vara anpassat till omg. Övre våning används som ateljé varför fordras max ljusinsläpp, därav homejorna. Korsvirke anpassat till omgivning. Samtliga fönster måste bytas då befintliga ej går att renovera. Fönster i gammal stil har specialbeställts. Homejorna överrensstämmer med riktlinjerna och anvisningarna för insättande av takfönster framtagna av kommunen och väl anpassade till husets karaktär. Tillbyggnad vid entré bedöms inte skada några k-hist värden då det av tradition varit naturligt att bygga ut i takt med ändrade krav och förutsättningar. DP Vid renoveringar eller tillbyggnader ska traditionella material och ƚĞŬŶŝŬĞƌĂŶǀćŶĚĂƐʹ se beskrivningen av den befintliga bebyggelsen. Panelade hus bör t.ex. förbli panelade ŽĐŚƉƵƚƐĂĚĞŚƵƐƉƵƚƐĂƐ͘”͘ q = särskilt värdefull bebyggelse enligt 3:12. Byggnaden får ej förvanskas vid ombyggnad eller annan ändring. I planbeskrivningen har vidare, vad gäller fönster och dörrar, följande angetts avseende det aktuella ŽŵƌĊĚĞƚ͘” ůĚƌĞĨƂŶƐƚĞƌ och dörrar ska i möjligaste mån ďĞǀĂƌĂƐ;͙Ϳ͘ELJĂĨƂŶƐƚĞƌ bör vara kopplade med smårutor i yttre bågarna och ha en stående rektangulär form. Fönster med kupiga glas, perspektivfönster och fönsterluckor bör ƵŶĚǀŝŬĂƐ”͘ JA RI för kmv: "Haväng-Vitemölla": ett kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strandängar, ålabodar och förhistoriska gravar. RI för kustzon och friluftslivet. "Inventering över byggnader samt gator, strädden och större träd i Vitemölla", 1980: framgår att mot sjön norr och öster är fasaderna på bebyggelsen av vit slätputs med grå hörn. Landfasaderna mot söder och väst har rödmålat tegel med vita fogar. Gavelrösena är klädda med gråvit locklistpanel och det obrutna taket belagt med tjärpapp. På tak vitputsad tegelskorsten. Sockel av hallasten. Aktuell fastighet del av 3 vitputsade längor, välbevarade, som bildar fin helhet. Det rödmålade teglet särskilt påtalat. Vid kommunens bedömning i anvisningar och riktlinjer har det allmänna intresset varit vägledande. Föreligger starkt bevarandeintresse. Dock bör hänsyn tas till fastighetsägarnas möjlighet att nyttja vindarna för bostadsändamål. JA NEJ + + - för 1. Fasadmate rial byts från vit slätputsat trä och tegel till putsat tegel och nytillverka t korsvirke. 2. Fönster på gavlar ersätts med nya. I övrigt avslogs överklagan . Skåne län + - för 1. Fasadmateri al byts från vit slätputsat trä och tegel till putsat tegel och nytillverkat korsvirke. 2. Fönster på gavlar ersätts med nya. I övrigt avslogs överklagan. Växjö MD 91 MD Växjö P4483-11 2012 3:1, 3:10 Grupphusområde villa 1970/80-tal Fasadändring: målning av fasad, fönsterbyte, nytt skjutglasparti och kulörändring på ytterdörr. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Grupphusområdet från 70/80-talet är ett mycket speciellt och fint exempel på tidstypisk arkitektur då det gäller enbostadshus som byggdes gruppvis i större områden. Gällande plan är från 1970-talet. Villorna i grupphusområdet ritades av en erkänd arkitekt och är av mycket hög kvalitet. Repetition och sammanhållning var ett estetiskt grepp. Det är enhetliga, genomtänkta och välbyggda villor med garage. Enhetligheten består bl.a. i färgsättning och tidstypiska material, speciellt på gavlarna. Husets tegelfasad och färg är viktiga karaktärsdrag. Att måla huset vitt är inte en varsam förändring. Tegelkaraktären kommer att gå förlorad och det strider mot den ursprungliga arkitektoniska tanken. Angeläget att av arkitektur- och k-hist skäl värna om goda ex från varje epok. 70/80-talets arkitektur har måhända i vissa hall ännu inte uppnått det bevarandevärde för vår samtid som ännu äldrebebyggelse har. Det är en nu rådande trend att måla tegelfasader vita. Flera av förändringarna i omr har gjorts olovligen. Omr ej så likformigt att varje ändring av färgsättning eller fasaddetaljer påverkar helhetsintrycket negativt. Området har inga varsamhetskrav i DP eller är utpekat område. Inga dokumenterade värden i ÖP, DP eller bevarandeprogram. Hela omr förändrat sedda tidigare. Tidigare lov för likande åtgärder har givits. Ej avvikande åtgärd i området då största delen av fastigheterna redan vita. DP NEJ NEJ NEJ NEJ Allmänna intresset av att bevara särdragen för 70-tals villaomr förvisso viktigt men i enskilda fallet måste också hänsyn tas till fastighetsägarnas intresse av att förändra byggnaden efter eget tycke. NEJ INGET NEJ JA - + Skåne län + Växjö MD 92 MD Växjö P4594-11 2012 3:1 Obebyggt Uppförande av 2 vindkraftverk med tornhöjd på 108m. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Vindkraft passar inte in i landskapsbilden utan påverkar negativt i visuell framträdan. Vyn kommer förändras radikalt och dominera landskapsbilden så det uppfattas som störande. Området är ej lämpligt för vindkraftverk. Etableringen är ej förenligt med ÖP ekker dess riktlinjer om vindkraftsparker på 3-5 verk i vissa utpekade omr. I det tematiskt tillägget om vindkraft är omr ej utpekat som lämpligt för vindkraft. Tolkar av ÖP att kommunen är positiv till landsbaserad vindkraftsproduktion. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kmv: Öland i sin helhet. Öland karaktäriseras dels av landskapstyper med en särpräglad natur, dels av ett odlingslandskap där den brukade marken och bebyggelsen bildar en enhetligt och under lång tid framvuxen struktur som är av mycket k-hist värde. Det öppna landskap som dominerar Öland är speciellt känsligt för ingrepp av olika slag. Särskild försiktighet bör i vissa fall iakttas med att tillåta spridd bebyggelse i omr av öppen karaktär. Om vindbruk: Lämpliga exploateringsplatser för vindkraft måste analyseras med hänsyn till landskapsbilden. Grundläggande krav att hålla samman grupper av större vindkraftsverk. NEJ INGET JA NEJ + - Kalmar län - Växjö MD Förtydligande av rad 13-20. Här redovisas de fall som gått upp i högsta instans dvs. RR(RÅ) eller MÖD Domstol Målnr År PBL § Typ av bebyggelse Ärende, åtgärd Exteriör förändri ng Rivning Värden/motiv som påtalas för bevarande Värden/motiv som påtalas för ändring Inom/utanför DP Skydd i DP k Skydd i DP q Skydd i DP annan bestämmelse (t.ex. Q) Skyddsvärd enligt ÖP ÖP argument skyddsvärd Skyddsvärd enligt annat program Allmänna/enskilda intressen nämnt Utfall fördel K-hist värde Utfall nackdel K-hist värde BN Lst LR FR KR MD RR HFD MÖD KR/MD xxxxxx xxxx Typ, ålder Ange Stor/Mellan/LitenNEJ/JA Ange Ange DP/Utanför DP/OB/oklart NEJ/JA ange NEJ/JA ange NEJ/JA ange NEJ/JA Riksintresse/Värdefull miljö/värdefullt objekt/INGET nämntNEJ/ange vilket Allmänt/Enskilt/NEJ NEJ/JA NEJ/JA +/- '+/- +/- +/- '+/- '+/- '+/- +/- '+/- RÅ 2007 4116-04 2007 3:10, 3:12 troligtvis tidigt 1900- tal Fönsterbyte från trä till nyproducerade i plast. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Fastigheten ligger inom RI för kulturmiljövården som pekats ut i ÖP. Nya fönster i plast banaliserar formspråket och ger ett stelt och förändrat uttryck av byggnaden. Fönstren har bytts från tvådörrars träkarmar och bågar med fast spröjs i gråaktig ton till nyproducerade endörrars plastkarmar och falsk spröjs mellan rutorna i blankt vit färg med förenklade, utslätade och livlösa profiler än innan. Fönstren upptar 40% av fasaden varför fönsterbytet är att anse som stor förändring av fasad. Plast åldras dessutom fulare än trä. Renoveringen av fönstren är så pass marginell att den är att jämställas med ommålning. Ej bygglovpliktigt. Effekten av renoveringen är att fönsterkulören är något fräschare än tidigare. Felaktigt att kulör tidigare grå. Fastighetsägaren målade vitt för 12 år sedan. Måtten är dagens standard från fönsterleverantör. Flera fastigheter i omr. har bytt fönster, bl.a. till fönsterbågar av plast. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kulturmiljövården Skrift från 1999 att Davidshallstorg och omkringliggande kvarter utgör en unik arkitektonisk enhet med stora krav på bevarande och vård. Boverket (KR inhämtat yttrande) anser att fönsterbytet berör så väsentliga allmänna intressen att det är att anse som otillåtet enligt 3:12 och bygglovpliktigt. NEJ JA - - Skåne län + Skåne län + Gbg Prövni ngstills tånd meddel ats RÅ 2010 ref. 62 1057-07 2010 3:1 Obebyggt, enbostadshus i närhet Uppförande av 48m hög telemast med teknikbyggnader. Beviljat lov överklagat. Stor NEJ Masten kommer vara inom RI för kultur- och naturmiljön och 39 och 49m från befintliga hus. Masten dominerar landskapsbilden och förfular området och boendemiljön. Masten kommer ej täckas av växtligheten då den ej är tät och gammal. Bergets stigning tydligt genom växtlighet gör master tydligt urskiljbar. Platsen har valts av bekvämlighetsskäl från 3GIS utan att alternativa lokaliserar presenterats. Utredning av Arildsplatån på 1980-tal klargjorde att bevarandeintresset vida överskred nyttan av en bebyggelse på platsen varför kommunens förslag till stadsplan upphävdes av regeringen efter prövat av Raä och Statens naturvårdsverk. Masten placeras i omr. utanför DP och utan andra områdesbestämmelser. Satsningen från 3GIS att bygga ett heltäckande infrastrukturnät för 3G/UMTS gör att basstationer måste uppföras med viss regelbundenhet. Vid lokalisering tas hänsyn till flertal faktorer men avgörande är radiotekniska förutsättningar. Inte varit möjligt att helt undvika intrång trots att omfattande lokaliseringsarbete gjorts. Läget är väl valt och basstationen är dold från norr och täcks av träd och buskar. Det visuella intrånget är inte betydande skada på kultur- eller naturmiljöns intressen. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI för kultur- och naturmiljön Utredning från 1980 då stadsplan upphävdes - bevarandeintresset vida överstred nytta av bebyggelse på den plats där nu tilltänkt mast placerats. RI mot RI - Natur- och kulturmiljö landskapsbild mot intresset av täckning över landet. Telekommunikation är ett stort allmänt intresse som enligt 3GIS väger tyngre än motstående allmänna intressen. Lst anser att masten får neg påverkan på allmänna intressena av landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen. NEJ JA + - Skåne län + Skåne + Gbg Prövni ngstills tånd meddel ats MÖD 2012 P78-12 2012 3:1 nytt vindkraftverk uppförande av vindkraftverk. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Sökt vindkraftverk ligger endast 1,5km från befintlig grupp med vindkraftverk. ÖP från 2001 anger riktlinjer för lokalisering och anger ett avstånd på 3-5km mellan grupperna. Ett senare tillägg, utställt 2011, ej antaget än, anger också de avstånden. I omr. finns redan två grupper med fyra och två vindkraftverk vardera. Vindkraftverkens ska följa landskapets struktur med hänsyn till siktlinjer och vyer och anpassas i storlek till landskapets struktur. Den föreslagna placeringen och lokaliseringen följer inte detta och är därmed olämplig. Både ÖP 2001 och tillägget pekat ut området i fråga som lämpligt för vindkraftverk samt att det ryms ett till två vindkraft till inom området. Kravet på 3.5km mellan grupperna är inte bindande och hör inte hemma i ÖP utan i OB eller DP. Nu finns inget avdera för platsen eller något RI. En lämplighetsanalys måste göra i varje enskilt fall. Detta har inte gjorts i detta fall. För mycket vikt har lagts på ÖP. Inte framkommit att et råder stor efterfrågan på mark i omr. och varför platsen är lämplig för vindkraftverksamhet. Då omr. tidigare är bebyggt med vindkraftverk kan ej föreslagen åtgärd anses påverka landskapsbilden i större omfattning. Det är ett allmänt intresse att bygga ut vindkraften. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA Riktlinjer för vindkraftverks placering och lokalisering. Nämnde har bedömt, vilket Lst och MÖD instämmer, att det enskilda intresset att uppföra vindkraftverk får stå tillbaka för det allmänna intresset som uttryckts med olämplig placering. Det är även ett allmänt intresse att bygga ut vindkraften men detta kopplas i detta fall till det enskilda intresset att bygga vindkraftverk. ÖPn är ett viktigt dokument vid avvägning mellan enskilda och allmänna intressen och skall därför tillåtas ha stor betydelse i bedömningen. JA NEJ - - Skåne län + Växjö MD - MÖD 2012:54 P2884-12 2012 3:1 nytt fritidshus Nytt fritidshus på åkermark. Beviljat förhandsbesked överklagat. Stor NEJ Området som nybyggnationen avser är åkermark och tillhör Sturåkern, den största sammanhängande brukningsbara jordbruksmarken i Hjortnäs. Området är RI. Ny bebyggelse innebär ingrepp i Sturåkern och kan komma att bli prejudicerande och medföra att större delar av åkern kommer att bebyggas. Därmed kommer landskapets karaktär förändras negativt och strider mot RI och 3:1. Upplevelsen av det öppna odlingslandskapet är av stor vikt för turism och ett karaktärsdrag för byn. För att bibehålla miljöns värden är det viktigt att ny bebyggelse väljs med stort hänsynstagande till hur bebyggelsen historiskt sett varit lokaliserad - dvs. ej på åkermark. Bebyggelsen kommer dessutom splittra uppfattningen av fornlämningen. Nybyggnad av fritidshus på platsen kommer inte avsevärt förändra upplevelsen av ett öppet kultur- och odlingslandskap. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA RI - Värdefull odlingsmark, brukningsvärd jordbruksmark. Ingår i större fornlämning. Lst bedömer att vid avvägning allmänna och enskilda intressen är de långsiktiga intresset av att bibehålla marken som bl.a. jordbruksmark starkare än sökandes intresse att ta marken i anspråk för bebyggelse. Inga väsentliga samhällsintressen ryms inom de enskilda intresset att bygga nytt. Turismen, friluftslivet och RI är viktigare. NEJ JA + - Dalarna län + Nacka MD - MÖD 2012:13 P285-12 2012 3:1, 3:10, 3:12 Villa från 1937 (urspr. tvåfamiljshus) oförändrad och praktexempel på funktionalistisk stil Fasadändring i form av tilläggsisolering av tegelfasad, nya balkonger. Nekat lov överklagat. Liten NEJ Byggnaden är inte dokumenterad i bevarandeprogram eller DP men det finns inget krav på att byggnaderna ska vara skyddade som byggnadsminnen eller i DP för att ha skydd av 3:10 och 3:12 (isf skulle detta stå i lagtexten). Detta vore orimligt att kräva av alla kommuner om alla dess fastigh. Inte heller finns något generellt krav på att k-historiska och arkitektoniska värden kommuniceras med fast.ägare innan ansöka om bygglov inkommit. Nya värden i och med förändring ska INTE vägas emot byggnadens nuvarande värden (MÖD). Nya värden skall inte tas med i beräkning när det bedöms om fastighet är värdefullt och om ändring innebär förvanskning eller ovarsamhet m.m. (MÖD). Vid inflytt fått veta att inga bevarandeprogram eller kulturmärkning fanns på byggnaden. Viktigt för fast.ägare att sätta igen några fönster, öppna nya så att det ursprungliga 2-lgh-byggnaden passar dem. Husets praktiska funktion måste sättas först. Stor variation på fasader i omr. -trä, puts, tegel. Nämnden nyligen godkänt liknande lov i omr. Fasadändringen kommer inte påverka stadsbilden negativt utan smälta in bra i omr. Begränsad påverkan på kulturvärdena. Fasad och balkonger i dåligt skick, ändringarna nödvändiga ur värmeekonomiska, praktiska och estetiska skäl. Balkongrenovering och inte nya skulle innebära alltför stor kostnad. Undersökt möjligheter till byggn. orginallösningar men ej möjligt. DP NEJ NEJ NEJ NEJ INGET Särskilt omnämnd i "Arkitektguide för Helsingborg". Mycket text om avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Avvägningen bör särkilt prövas i MÖD. BN och LST gjort avvägning. Vid bedömning av estetiskt tilltalande miljö enligt 3:1 som är ett allmänt intresse bör enligt MD kommunens bedömningar ges särskild vikt (program etc.). JA NEJ - - Skåne län + Växjö MD - MÖD 2012 P3639-12 2012 3:1 obebyggd tomt Förhandsbesked på nybyggnad av bostadshus. Nekat lov överklagat. Stor NEJ Fastigheten nämns i ÖP som ett utpekat område där kulturlandskapet ska bevaras. Mark som inte används för bebyggelse ska inte tar i anspråk för detta ändamål. Fastigheten får ej bebyggas enligt ÖP då ligger nära Frösö kyrka, Peterson-Bergers gravplats och Sommarhagen. Lov kan bli prejudicerande och innebära fortsatt bebyggelse av omr. Pga. ÖPns tydlighet anses ej placeringen med hänsyn till 3:1 ej lämpligt. Vid bedömning av lämplighet ska miljömässiga aspekter på platsen ska särskilt beaktas och kan medföra att byggnad över huvud taget ej är lämplig på platsen. Fastigheten ligger 250m från Sommarhagen och kommer ej märkas av turister. Fast.ägarna villiga att anpassa fastighet till kulturlanskapet. ÖP är vägledande, ej bindande. Platsen är redan en avstyckad tomt sedan slutet 1930-tal. Bostadstomt utan bebyggelse riskerar att växa igen och på så sätt bevaras inte kulturlandskapet. Utanför DP NEJ NEJ NEJ JA Utpekat som omr. där kulturlandskapet ska bevaras Mark som inte idag används för bebyggelse ska inte tas i anspråk för det ändamålet. NEJ ÖP:n ska vara vägledande. MÖD allmänna intresset ska ges särskild tyngd då den tydligt redogjort för sin syn på omr. kultur- och miljömässiga värde. Det allmänna intresset väger tyngre än det enskilda att bebygga. JA NEJ + - Jämtlan d + Östers und - MÖD 2013 P6846-12 2013 3:1, (3:12 nämns ) Laholms Strandhotell (byggnadsminnesklas s) Nybyggnad av 22 fristående stugor och parkering. Beviljat lov överklagat. Stor JA bef bebyggels e på platsen Strandhotellet ett av Laholms mest värdefulla byggnader. Totalt handlar det om 5 lov på tot. 22 byggnader och parkering i direkt anslutning till Strandhotellet. Kulturmiljö Halland har yttrat sig i och MD valt att bortse. MÖD anför: Kulturmiljö Halland torde ha bäst vetskap om hur befintlig kulturmiljö ska bevaras på bästa sätt. Deras bedömning torde därför vara avgörande eftersom stiftelsen dels besitter expertis på arkitektur- och kulturområdet, det har stor kunskap om omgivningen. Kult. Halland rekommenderade i yttrande att ny bebyggelse borde minskas i antal och tydligt anknytas till Strandhotellet i bl.a. kulör då sådan närhet till hotellet. Vad som uppfattas som "estetiskt tilltalande" enligt 3:1 anförs av MÖD inte som fritt tyckande. Redan i förarbete till begreppet "estetiskt tilltalande" i ÄPBL påtalades att det måste ske en fackmässig bedömning. Antalet strider mot DP, endast 1/5 ok. Byggnaderna inte i sitt utförande anpassade i utförande eller kulör till Strandhotellet. Modern design och avviker markant i arkitektur och kulör, ej anpassat till bef miljö, helhetsintrycket rörigt. Inför bygglovet gjordes särskild utredning av arkitektfirman Sandel och Sandberg och yttrande från Kulturmiljö Halland inhämtades. Förslaget bygger på att man bevarar Strandhotellet som den huvudbyggnad det är. Nya byggnader har en modern utformning men konkurrerar ej med hotellets utseende utan tar upp omgivande karaktärer i Laholm för att förstärka dagens tidsanda i området. Efter samtal med grannar ändrades fasaderna. Strider inte mot DP då rivningar genomfördes som gör att byggbar yta tillkom. DP NEJ NEJ Begr. i area som får bebyggas - - Utpekad i Byggnadsinventering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Laholms kommun. Strandhotellet är av klass A vilket är byggnadsminnesklass. NEJ NEJ JA + + Hallands län - Väners borgs län - MÖD 2013 P2567-12 2013 3:1, 3:10, 3:12 Byggnadsminne 1880-tal, nyrenässansstil inredande av 4 vindslgh, upptagande av 8 takkupor och takfönster, anläggande tvättstuga, utrymningsstegar på taket, tillbyggnad (hiss från gård till källare), nytt värmesystem, höjning av balkongräcken. Beviljat lov överklagat. Mellan NEJ Föreslagna åtgärder ej planenliga eller varsamma. Byggnaden är BM och i princip oförändrad sedan uppförande 1880-tal. Välbevarad torkvind, skyddsrum från andra världskriget i källare och hiss från 1908 kommer förstöras med ombyggnaderna. Stadsmuseet uttalat sig och anser åtgärderna som förvanskade då Inredning av vinden är inte varsam. Utrymningsstegarna från 4 runda takkupor mot gatufasad till takfot är förvanskning i utseende trots att de är tämligen modesta. Det är rimligt att kräva bevarande då bygganden är BM och då skall bevaras i skick som vid utnämning av BM. Fönstren kan ej anses likna sotarluckor pga. mkt större storlek. Stadsmuseet ingen erinran mot höjning av balkongräcken. Antikvarisk konsekvensbeskrivning från Nyréns påtalar att åtgärderna vindsinredning är olämplig pga. byggnadens intakta och ovanliga skick, golv och inredning. Hissbyggnaden rekommenderas ej då omfattande grävnings och förstärkning av grunden behövs. Raä uttalat att få torkvindar finns kvar. Vind tillåts inte i DP fram till ny tilläggsplan 2004 dock med varsamhetsbestämmelsen om utförande. Uppfylls ej. Boende i huset (hyresgäster) vill inte ha några ändringar. Underhållet eftersatt varför förutom inredning av vindslgh, hissbyggnad på innergård, lanterniner, tvättstuga även nytt värmesystem och byte av el kommer utföras samtidigt och innebära evakuering för ombyggnad minst 10 mån. Boende befarar betydande hyreshöjning. Åtgärden av vindsinredning planenlig enligt tilläggsplan 2004. Utformning och storlek på takfönster och takkupor kan liknas vid sotarluckor. Takkuporna små med fönster på 90x90cm, plåtklädda med sadeltak. Enkel utformning och glest placerade. Hissbyggnad ej planenlig men bör ses som mindre avvikelse då förenlig med planens syfte. DP medger underbyggnad.Hissen bör ses som tekniskt utrymme och därmed vara planenligt. Kuporna tillägg till fasaden som är lämpligt till byggnadens kulturvärden. Påverkan från åtgärderna bedöms vara väsentliga ändring av gårdsfasaderna men anses inte påverka dessa alltför negativt. Krav på tillgänglighet och lägsta tillåtna standard uppfylls. Inga ändringar mot gatan. Lämplighet, varsamhet och skydd mot förvanskning uppfylls. Lst godkänt ändringarna inom BM. I BM-förklaringen står att vindsinredning kan tillåtas. Lst anser hiss ok ur antikvarisk synpunkt. Inga ingrepp görs i taket mot gatan och därmed är vindsinredningen ok ur BM- förklaring-synpunkt. Inför ombyggnaden har antikvarisk konsekvensanalys av erkänd byggnadsantikvarie inhämtats (Nyréns). De har därmed inhämtat sakkunnig intyg beträffande fast. byggnadsantikvariska värden. DP JA- "Ny takkupa, nytt takfönster eller annan ändring får endast göras där det inte är olämpligt med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska och stadsmiljömässiga värde eller på grund av att byggnaden ingår i en värdefull helhetsmiljö. En förutsättning är att tilläggen ges en lämplig placering och utformning med hänsyn till byggnadens karaktär och exponering i stadsbilden." blåklassad blåklassad = Bygganden får därmed ej förändras till det yttre, dvs. gatufasad, tak, vindsfönster, ytterportar, fönster. - - (Esplanadsystemet RI men nämns ej) Inventering Sthlms stadsmuseum sent 1970-tal - "Ett av Sthlms främsta och tillika bäst bevarade exempel på slösande rik putsarkitektur från 1880-talet. Bör bli BM." Blev BM 1994. Viktig del av "esplanadsystemet" som är ex på 1880-tals stadsplaneideal och RI för kmv. Byggnaden del av "villastaden i Sthlms byggnadsordning" som också är RI för kmv. (Tidigare förbud i dp mot vindsinredning.) Stor vikt ska vid avvägning fästas vid den specifika situation som föreligger i varje enskilt fall (RÅ 1996 ref. 44) I praxis har enskilda fastighetsägares ekonomiska intresse ansetts överväga det allmänna intresset. NEJ JA + + (- lanterni ner) - Nacka MD + (vind) - (hiss) 71 BILAGA 4 ANALYSER AV RÄTTSFALLEN UNDERLAG- fråga 3 UTANFÖR DP-område UTFALL K-HIST FÖRDEL 8 st RI ÖP Annat program X X Kulturmiljöprogram X Riktlinjer 2009 X X X X X X X Ölandsutredningen X UTFALL K-HIST NACKDEL 11 st RI ÖP Annat program X X Skrift 1999 X X Utredning 1980 X X X X Bevarandeprogram - - - - - - - - - - - - X X Riktlinjer X UNDERLAG- fråga 3 INNANFÖR DP-område UTFALL K-HIST FÖRDEL 35 st varav 2 oklat och 1 OB DP k/q/Q RI ÖP Annat program OB X X oklart 1 X oklart 2 X Kulturmiljöinventering X Bevarandeplan 1991 X - - - X Kulturmiljöprogram 1990 + Sthlms länsmusetum inventering K-hist omistlig miljö 1995. X Bevarandeplan. + Kulturminnesvårdsprogram. X X X Bevarandeprogram X X X K -hist beskrivning 1999, program för bevarande. X X Inventering 1989 -1991 X Arkitekturguide för Helsingborg X Kulturmiljövårdsprogrammet 1993 - - - X Blåklassad X Grönklassad + Sthlms byggnadsordning - - - X X - - - - - - X 72 X X Blåklassad i Sthlms länsmuseums inventering K-hist miljö 1995. X X Inventering för K -hist värdefull bebyggelse X Kulturmiljöprogram 2003 X Kulturmiljöprogram 2003 X X X Kulturminnesvårdsprogram - - - X X Bevarandeplan 1986 X X X Kulturmiljövårdsprogram - - - - - - X X Byggnadsinvetering - - - - - - X X X Inventering över byggnader samt gator, strädden och större träd UTFALL K-HIST NACKDEL 38 st varav 1 OB DP k/q/Q RI ÖP Annat program OB X förhöjd lovplikt X X Kulturminnesvårdsprogram - - - - X X Kulturminnesvårdsprogram 1989 X X X Stadens yttre årsringar 2007 X X X X Bevarandeprogram - - - - X X X X Grönklassad - - - - X yƌƚŝŬĞů͗ůĊƚƚ,ŐƌƂŶƚ,ŐƵůƚŽĐŚŐƌĊƚƚ͙ - - - - X Lidingös kulturhistoriska miljöer 1990 - - - - - - - - - - - - - - - - X X Bevarande och förnyelseplan 1986 X X Gulklassad + Sthlms byggnadsordning X X Gulklassad + Riktlinjer för uppförande av balkonger X X Randig + Riktlinjer för uppförande av balkonger X X Grönklassad + Riktlinjer för uppförande av balkonger X X - - - - - - - - X X - - - - - - - - X Grönklassad X Byggnadsinventering av k -hist värdefulla byggnader X X X Blåklassad + Inventering Sthlms stadsmuseum 1970-tal + BM 1994 X X Grönklassad 73 X X Hansestaden Visby - Handlingsplan för Visby innerstad 1993 + Visby innerstad - råd och riktlinjer för bevarande 74 Typ av byggnader som överklagandena gäller RR, HFD, MÖD Inom DP Utanför DP Fördel K-hist År Nackdel K- hist År TOT Fördel K-hist År Nackdel K-hist År TOT TOT inom och utom DP 1700-tal "1800-tal" 1800-1849 1850-1899 1 1st 2012 1 1 "Tidigt 1900-tal" 1 1st 2007 1 1 1900-1909 1910-1919 1920-1929 1930-1939 1 1 st 2012 1 1 1940-1949 1950-1959 "1940-50-tal" 1960-1969 1970-1979 1980-1999 "1970-80-tal" 2000-2013 Nybyggnad 1(Laholms strandhotell) 1st 2012 1 1 Obebyggt 2 2st 2012 2 1st 2010, 1st 2012 4 4 Oklar ålder 75 8 KR, MD Inom DP Utanför DP Fördel K-hist År Nackdel K- hist År TOT Fördel K-hist År Nackdel K-hist År TOT TOT inom och utom DP 1700-tal 1 (+ tillb. 40-50-tal) 1st 2007 1 0 1 "1800-tal" 5 2st 2010, 2st 2011, 1st 2012 1 1st 2013 6 1 1st 2008 1 7 1800-1849 1 1st 2007 1 0 1 1850-1899 2 1st 2011, 1st 2012 2 2st 2012 4 0 4 "Tidigt 1900-tal" 4 1st 2008, 1st 2011, 2st 2012 1 1st 2012 5 1 1st 2011 1 6 1900-1909 3 1st 2011, 1st 2012, 1st 2013 3 0 3 1910-1919 1 1st 2011 1 0 1 1920-1929 3 3st 2012 1 1st 2013 4 0 4 1930-1939 4 (vara 1 "villa innan 1936") 2st 2012, 2st 2013 1 1st 2011 5 1 1st 2012 1 6 1940-1949 1 1st 2010 1 1st 2012 2 0 2 1950-1959 3 1st 2007, 2st 2012 2 1st 2012, 1st 2013 5 0 5 "1940-50-tal" 2 1st 2007, 1st 2012 1 1st 2012 3 0 3 76 1960-1969 6 1st 2011, 5st 2012 6 1 1st 2012 1 7 1970-1979 1 1st 2012 1 0 1 1980-1999 0 0 0 "1970-80-tal" 1 1st 2012 1 0 1 2000-2013 0 0 0 Nybyggnad 1 1st 2007 1 (vindkraft vid 2 bef) 1st 2012 2 0 2 Obebyggt 1 1st 2012 2 2st 2013 3 4 2st 2011, 1st 2012, 1st 2013 3 1st 2011, 2st 2012 7 10 Oklar ålder 7 1st 2011, 5st 2012, 1st 2013 10 (varav 1 Sigtuna stadshotell) 3st 2011, 5st 2012, 2st 2013 17 3 3st 2012 3 20 84 8+84=92 Utfall domar Undersökta rättsfall årtal 2004 2007 2008 2010 2011 2012 2013 1st 7st 2st 5st 18st 53st 14st BN Lst LR/FR KR MD RR MÖD + - + - Delat beslut + - + - + - Delat beslut + - prövningstillstå nd meddelat + - Delat beslut Positivt utfall K-hist i sista instans BN-RR 10 10 8 2 10 Positivt utfall K-hist i sista instans BN-MÖD 9 24 5 26 2 3 29 1 3 Negativt utfall K-hist i sista instans BN-RR 2 2 2 2 3 1 4 2 Negativt utfall K-hist i sista instans BN-MÖD 32 13 34 9 2 40 3 2 1 1 77 Utfall domar alla (K-hist + och -) BN Lst LR/FR KR RR + - + - Delat beslut + - + - + - Prövningsti llstånd meddelat Delat beslut KR Sundsvall 1 1 1 1 KR Stockholm 1 3 1 3 3 1 2 2 KR Göteborg 1 7 8 6 2 2 6 2 KR Jönköping 1 1 1 1 BN Lst MD MÖD + - + - Delat beslut + - Delat beslut + - Delat beslut MD Nacka 24 12 19 15 2 23 12 1 1 1 MD Vänersborg 11 8 12 7 9 9 1 1 MD Växjö 6 14 7 11 2 8 10 2 2 MD Umeå MD Östersund 1 2 1 2 2 1 1 Utfall K-hist fördel BN Lst LR/FR KR RR + - + - Delat beslut + - + - + - Prövningsti llstånd meddelat Delat beslut KR Sundsvall 1 1 1 1 KR Stockholm 2 2 2 2 KR Göteborg 6 6 4 2 6 KR Jönköping 1 1 1 1 78 BN Lst MD MÖD + - + - Delat beslut + - Delat beslut + - Delat beslut MD Nacka 4 6 2 7 1 10 MD Vänersborg 3 5 2 6 8 MD Växjö 2 11 1 11 1 2 10 1 2 MD Umeå MD Östersund 1 1 2 1 1 1 Utfall domar RR, MÖD BN Lst LR/FR KR RR + - + - Delat beslut + - + - + - Prövningstillstånd meddelat Delat beslut KR Sundsvall KR Stockholm KR Göteborg 1 1 2 2 2 2 BN Lst MD MÖD + - + - Delat beslut + - Delat beslut + - Delat beslut MD Nacka 2 1 1 1 1 1 1 MD Vänersborg 1 1 1 1 MD Växjö 2 2 2 2 MD Umeå MD Östersund 1 1 1 1 79 Ändring Liten 18 Mellan 55 Stor 19 92 Exteriör förändring Liten Mellan Stor TOT KR Sundsvall 1 KR Stockholm 4 KR Göteborg 4 2 2 KR Jönköping 1 Östersund 1 1 1 Nacka 2 29 5 Vänersborg 4 13 2 Växjö 6 5 9 TOT 18 55 19 92 Exteriör förändring Upptagen i KR, MD 2004 2007 2008 2010 2011 2012 2013 TOT Liten 1 1 1 1 3 10 1 18 Mellan 3 1 2 11 30 8 55 Stor 2 4 10 3 19 TOT 1 6 2 3 18 50 12 92 80 Exteriör förändring Upptagen i RR, MÖD 2004 2007 2008 2010 2011 2012 2013 TOT Liten 1 1 2 Mellan 1 1 Stor 1 3 1 5 TOT 1 1 4 2 8 Balkonger K-hist värde Fördel nackdel TOT KR Sundsvall KR Stockholm 1 1 KR Göteborg KR Jönköping Östersund 1 1 Nacka 7 10 17 Vänersborg 1 1 2 Växjö 1 1 2 TOT 9 14 23 Typ av byggnad sökt åtgärd berör Antal Villa 12 Enfamiljshus 26 Flerfamiljshus (varav 2 radhus) 28 Obebyggt 15 Annat (hotell/uthus, affär m.m.) 11 92 Typ av åtgärd benämning Antal Balkonger 23 Fasadändringar (balkonger kan ingå i detta) 27 Tillbyggnader 22 Vindkraftverk 25 Annat (förhandsbesked, lov i efterhand, nybyggnad) 5 81