Det h?r verket har digitaliserats vid G?teborgs universitetsbibliotek. 
Alla tryckta texter ?r OCR-tolkade till maskinl?sbar text. Det betyder att du kan s?ka och 
kopiera texten fr?n dokumentet. Vissa ?ldre dokument med d?ligt tryck kan vara sv?ra att 
OCR-tolka korrekt vilket medf?r att den OCR-tolkade texten kan inneh?lla fel och d?rf?r b?r 
man visuellt j?mf?ra med verkets bilder f?r att avg?ra vad som ?r riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. 
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books 
are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always 
visually compare it with the images to determine what is correct.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
C
M
DAGNY
TIDNING TOR 
?N. SVENSKAN 
KVINNOR?RELSEN
UTG1FVEN OENOM FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET AF F?RENINGEN DAGNY
N:r 47. Stockholm 3 December 1908 l:a ?rg.
Prenumerationspris :
Vi ?r... kr. 4: 5011/2 ?r... kr. 2: 50 
ZU * ??? ? 3: 5O1V4 * ??? ? 1:25
L?snummer 10 ?re.
Prenumeration sker s?v?l i
Redaktion:
M?stersamuelsgatan 51, en tr.
Telefoner:
Allm. 6353. Riks- 122 85.
Redakt?r o. ansvarig utgifvare:
ELLEN KLEMAN.
Mottagningstid ?
Kl. 1?2.
Expedition 
och Annonskontor:
M?stersamuelsgatan 51, en tr.
Anuonspris:
15 ?re per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm. 
Marginalannom under texten 
15 n?m:s h?j 1 per g?ng 10: 
Rabal t: 5 ggr 5 ?/o, 10 ggr 10 %, 
20 ggr 20 ?/b 50 ggr 15 %. 
Annons b?r vara inl ?muad 
senast m?ndag f. m.
n?rmaste post anst alt eller bok?
handel. Utgifningstid hvarje torsdag. Stockholm 1908, Aftonbladets tryckeri.
Post- och telegramadress :
DAfilVI, Stockholm.
Martina Kramers.
gglP^?r de m?nga svenska deltagarne i Amsterdamkon- 
grossen ?r det s?kerligen med en k?Dsla af gl?dje 
och tacksamhet de ?terse de v?lbekanta dragen af den 
kvinna, hvars bild h?r framst?lles f?r Dagnys l?se?
krets, fr?ken Martina Kramers, kon?
gressens outtr?ttliga sekreterare. I 
den serie af f?r r?str?tten och 
kvinnosaken verksamma utl?nd?
ska kvinnor, som h?r framst?lles, 
har hon sin gifna plats.
Den som bes?ker ett fr?m?
mande land, h?lsar mer?udels med 
s?rskild gl?dje hvarje f?reteelse, 
som synes verkligt typisk, karak?
teristisk f?r den nation, som lian 
eller hon tr?der i ber?ring med.
Martina Kramers sk?nker en verk?
ligen denna tillfredsst?llelse. Det 
?r som om den sega, trygga kraft, 
i sin m?lmedvetenhet aldrig fam?
lande, hvilken m?ste vara ett ge?
nomg?ende drag hos ett folk med 
en s?dan historia som holl?ndarne, 
i h?g grad bodde hos denna kvinna 
med det lugna v?sendet. ,?V?r stridbara Martina? ? som 
en af de holl?ndska deputerade vid ett tillf?lle under 
kongressveckan kallade henne ? skulle alldeles s?kert, 
om hon varit med vid Haarlems bel?gring under fri?
hetskriget, h?rt till de kvinnor, som vid m?nnens sida 
k?mpat mot spanjorerna. Odet till?ter henne icke att
som fullmyndig medborgare taga del i de utvecklingens 
strider som p?g? i hennes land. Men med kraft och 
mod k?mpar hon f?r denna r?tt.
I Internationella r?str?ttsalliansen ?r Martina Kra?
mers en af de tre sekreterarne. 
Hon redigerar dessutom alliansens 
tidskrift Jus Suffragii och ?r sek?
reterare f?r sitt eget lands ?Veree- 
nigung vor Vrouven Kiesrecht?. 
S?kert g?r Martina Kramers en be?
tydande insats i r?str?ttsstr?fvan- 
dena inom det egna landet. Och 
man kan vara viss att de hol?
l?ndska kvinnorna veta att begagna 
sig af politiska situationer, n?r till?
f?lle yppar sig. D? i oktober 1907 
den d? sittande regeringen fram?
lade f?rslag till f?rfattningsrevision, 
som bl. a. skulle inneb?ra en grund?
lags?ndring, hvarigenom kvinnas 
egenskap af kvinna icke ? enligt 
grundlagen ? skulle utg?ra hinder 
f?r politisk r?str?tt och valbarhet, 
och en s?rskildt tillsatt kommitt? 
uttalade sig f?r kvinnans medborgarr?tt, s? voro kvin?
norna f?rdiga att m?ta det vid dylika tillf?llen alltid 
uppdykande talet om ?spr?nget ut i det ok?nda?. De 
publicerade n?mligen en bok inneh?llande argumenter 
f?r kviimbr?str?tten och redog?relse f?r dess resultat 
i de l?nder, d?r den blifvit inf?rd. Denna publika-
602 DAGNY
tion, som tillst?lldes drottning Vilhelmina, parlaments?
medlemmar, ministrar m. fl., v?ckte' mycken uppm?rk?
samhet och mottogs af press och allm?nhet med stort 
bifall. Tyv?rr intr?dde ministerkris ; f?rslaget om f?r?
fattningsrevision f?ll och d?rmed de holl?ndska kvin?
nornas f?rhoppning att inom en snar framtid f? sin 
fr?ga l?st.
F?rutom sitt arbete f?r r?str?ttssaken ut?fvar 
Martina Kramers l?rarinneverksamhet och ?r en myc?
ket skicklig spr?km?nniska, som fullkomligt beh?rskar
de tre stora kulturspr?ken och k?nner till ?nnu flera 
? s?som t. ex. det svenska.
Den Internationella alliansen, som sammansluter 
kvinnor fr?n s? m?nga olika l?nder i gemensam str?f- 
van f?r samma m?l, ?r i och f?r sig ett faktum, som 
b?r sk?nka segervisshet. Och alliansens'holl?ndska se?
kreterare, Martina Kramers, h?r till de kvinnor, som ge?
nom den lugna, m?lmedvetna kraften i sin personlighet 
?ro i h?g grad ?gnade att hos andra ingjuta den tro och 
den tillf?rsikt, som s? v?l beh?fvas i r?str?ttsr?relsen.
A. K.
Reformtankar i skolfr?gor.
(Forts. o. slut fr. f?reg. n:r.|
Sen kvinnliga befordringsfr?gan inom K?penhamns folkskolor har s?lunda n?tt en lycklig l?sning. Intet hinder finnes numera f?r en kvinna att n? till och 
med det h?gsta ?mbetet inom stadens folkskolev?sen, 
att bli administrerande skoledirekt?r (motsvarande f?r?
ste folkskoleinspekt?r i Stockholm, den plats, hvilken, 
som bekant, innebafves af professor v. Sch?ele).
Huru togo sig nu dessa af kvinnliga chefer styrda 
skolor ut i verkligheten? Ja, jag skall be l?saren 
f?lja mig, d? jag i minnet f?rnyar mina omn?mnda 
bes?k.
Tidigt en morgonstund infann jag mig hos fr?ken 
Mathea Hannstrup, inspektris vid Frankrigsgades skole. 
Jag kom under en rast. Barnen lekte trefligt ute p? 
en v?l h?llen g?rd med behagliga gr?na omgifningar. 
I korridoren inne i skolhuset, som f?rresten hade en 
ganska gammal och otidsenlig pr?gel, stodo n?gra 
l?rarinnor i samspr?k med en hvitli?rig dam. Hon 
hade redan vid f?rsta anblicken n?got vinnande ?fver 
sig. Hon f?ref?ll lugn och best?md men p? samma 
g?ng s? naturligt tillg?nglig och sympatisk. Jag hade 
ej tagit fel. Det var inspektrisen f?r den stora skolan. 
Till hennes omr?de h?r utom detta fyra andra skol?
hus j?mte skolk?ket. Under hennes ledning och ?f- 
vervakande st? 53 l?rare och l?rarinnor och 1,700 
barn. Det st?rsta barnantal en inspekt?r har p? sin 
lott ?r 2,000, det ?r endast en, som har s? m?nga. 
Efter ett par ord f?rstod inspektrisen genast, i hvilket 
syfte jag kommit, och f?rde mig utan vidare cere?
monier in p? kontoret. Ytterst tillm?tesg?ende sva?
rade hon klart och upplysande p? mina fr?gor. De 
r?rde sig om hennes st?llning som inspektris och de 
erfarenheter hon hunnit g?ra under sin fem?riga verk?
samhet. Beredvilligt st?llde hon till mitt f?rfogande 
en hel del litteratur: skolstadga, undervisningsplan, 
instruktion f?r inspekt?rer och protokollsb?cker af 
olika slag. Hon bad mig urs?kta, att jag m?ste sitta 
ned och g?ra mina anteckningar i hennes mottag?
ningsrum, hon hade ej mer ?n ett till sitt f?rfogande. 
Detta ans?g jag som en lycklig omst?ndighet. Ty
jag kom ju d?rigenom i tillf?lle att iakttaga hennes 
upptr?dande som chef och den bit skollif, som ut?
vecklades omkring mig. Och jag blef glad ?t hvad 
jag h?rde och s?g. H?r blef man snart hemmastadd. 
Som en klok och god moderlig v?n behandlade hon 
alla. Och det var m?nga som s?kte henne. L?rarin?
nor kommo f?r att afl?mna sina anciennitetsber?k- 
ningar f?r en p?g?ende l?nereglering. N?r det f?ll 
sig l?mpligt s?, presenterade hon oss f?r hvarandra. 
F?r?ldrar kommo i ett eller annat ?rende och likaledes 
barn. Allt gick s? naturligt och enkelt till. Det tyck?
tes vara ett riktigt angen?mt uppdrag h?r att s?ka 
inspektrisen. Inte f?rr?dde hon en min af tr?tthet 
eller ot?lighet utan tycktes ha god tid f?r alla, ehuru 
det nog m?rktes, att hvar och en fick raskt besked. 
Jag f?rst?r s? v?l, hvad hon sedan skref till mig med 
anledning af n?gra upplysningar, som jag beg?rt, att 
hon tagit till sin uppgift att f? alla, barn, l?rarinnor 
och ?fven ?Fremmede?, att k?nna sig hemma och 
v?l till mods, s? att ?Skolen ikke bliver et Sted man 
gerne vil bort fru?. Hvad de v?rmde en in i sj?len, 
dessa ord! Just s? hade jag ju t?nkt mig, att en 
kvinnlig skolchef skulle kunna ordna sin v?rld, ?fven 
i den stort anlagda folkskolan. D?r vilja vi ju s? 
g?rna slippa stela typer med yrkespr?geln p? anlets?
drag och upptr?dande. Just d?r beh?fva vi enkla, 
naturliga och varmhj?rtade m?nniskor.
Jag bes?kte ocks? fr?ken Petersen, bvilkeu sedan 
1894 f?rest?r skolan vid Dronningens gade, ocks? p? 
Amager. Den tredje inspektrisen, fr?ken Pretorius, 
f?rut anst?lld vid Zahleska seminariet, har sin verk?
samhet f?rlagd till Vesterbro. Hon residerar, som 
n?mndt, i det stora skolhuset vid Tietgensgade, en s. k. 
blandad skola, d?r gossar och flickor g?, ehuru i hvar 
sin half va af huset. I skolan vid Dronningens gade 
var det visst en l?ngre rast, n?r jag kom, ty jag s?g 
ej sp?r af l?rarinnor och barn. Fr?ken Petersen tog 
likaledes emot p? ett v?nligt och f?rekommande s?tt. 
Af henne fick jag ?fven bidrag till dessa platsers 
historik.
DAGNY 603
Fr?ken Pretorias fick jag liksom fr?ken Hannstrup 
sk?da i ut?fvandet af hennes verksamhet. Och mitt 
f?rsta goda intryck f?rst?rktes d?rvid ytterligare. Alla 
tre inspektriserna f?ref?llo n?jda med sin st?llning. 
De hade ej m?tt disciplin?ra sv?righeter af n?got slag. 
S?rskildt tycktes ett godt f?rh?llande r?da mellan kolle?
gierna och deras kvinnliga chefer. En ganska rolig 
historia h?rde jag, som kan tj?na att belysa de hinder, 
kvinnan har att besegra p? v?gen till ?fverordnade 
anst?llningar. D? fr?ken Pretorius ?r 1906 tillsattes, 
hade f?re henne en inspekt?r innehaft platsen i 20 
eller 22 ?r. En hel del gamla konservativa l?rare ? 
och l?rarinnor med f?r?frigt ? kunde inte genast 
inse l?mpligheten af en kvinnlig chef. En af l?rarna 
uttalade sig, ?ppet mot ?nyheten?. Efter ett ?r blef 
han tillfr?gad, hur ?det gick? med den kvinnliga che?
fen. ?Desv?rre udm?rket?, var det lakoniska svaret, 
hedrande f?r dem b?da f?r?frigt. Det ?r gifvet, att 
fr?ken Pretorius s?ker f?rvalta sitt ?mbete med f?r?
siktighet och takt. S? gick hon t. ex. inte och h?rde 
p? de ?ldre af l?rarepersonalen, f?rr?n dessa formligen 
anh?llo d?rom. N?r jag nu f?ljde henne omkring i 
klasserna, mottogs hon af den uppriktigaste bel?tenhet. 
Det lyste till i uttrycket hos b?de l?rare och elever, n?r 
de m?tte den goda blicken hos den f?rst?ende kvinnan.
Det ?r sannt, att h?ga, vackra skolsalar och hygie?
niska f?rh?llanden i ?frigt ?ro ov?rderliga f?r h?lsans 
bibeh?llande hos l?rarpersonal och barn. 1 det afse- 
endet kunde kanske de danska kommuneskoler, som 
jag hade tillf?lle att se, l?mna ?tskilligt att ?nska. 
Men s? fanns d?r s? mycket, som uppv?gde brist?
f?lliga yttre f?rh?llanden. D?r fanns oeftergifiiga 
villkor f?r andligt v?xande: sol och v?rme i sinnena 
och en lifsluft, d?r alla kunde andas fritt. Det ?r 
viktigare, ?n hvad utanf?r st?ende kanske skulle tro, 
att barn och ungdom f? utf?ra sitt skolarbete i en 
j?mn, ljus och glad sinnesst?mning, en st?mning, som 
blott ett harmoniskt f?rh?llande kan ?stadkomma, ett 
humant och af sympatiskt f?rst?ende pr?gladt um?
g?nge mellan alla i skolan, fr?n den styrande till 
minsta barn.
Det kanske kan f?refalla n?gon, som om jag tagit 
saken ensidigt ur den synpunkten: kvinnans l?mplig?
het p? ?fverordnade platser inom skolan m?ste be?
visas, ?fven p? mannens bekostnad. Det ville jag 
egentligen ej. Men det ?r ju s?, att mannens dug?
lighet som chef, p? hvilket omr?de det vara m?, har 
s? pass h?fd f?r sig och anses s? oangriplig, att han 
ej torde beh?fva f?rsvar. Af manligt inflytande i 
v?ra skolor ha vi v?l d?rf?r i allm?nhet nog. Och 
vi vilja visst inte undvara det, l?ngt d?rifr?n. Det 
?r det kvinnliga inflytandet p? ledningen och andan 
inom skolan, som vi p? sina h?ll sakna eller ha f?r 
litet af.
Att man l?nge k?nt ett dylikt behof, ?r nogsamt 
bekant f?r litet hvar. Jag vill endast p?minna om
livad som skrefs i den saken, n?r f?r n?gra ?r sedan 
en kommitt? tillsattes f?r seminariernas ombildande. 
Betecknande nog var ifr?n b?rjan ingen kvinna in?
kallad i n?mnda kommitt?, och det fast?n vi ha sex 
kvinnliga seminarier. Sedermera tillkallades fr?ken 
Sidner s?som sakkunnig och invaldes ocks? i kom?
mitt?n efter en afg?ende medlem. Vid den tiden 
framh?ll fr?ken Eur?n i en artikel i Aftonbladet vikten 
af ?kadt kvinnligt inflytande just p? ledningen af 
kvinnliga seminarier. I samma riktning skref fr?ken 
Olander en uppsats i Dagny. Helt visst trodde sig 
dessa damer d? ej kunna g? l?ngre ?n till att fram?
st?lla en ?nskan om en f?rest?ndarinna vid rektorns 
sida. Det kommer mig att t?nka p? ofvann?mnda 
k?penhamnska borgarrepresentanters diskussion om 
kvinnans anst?llning p? ?fverordnade platser. ?Kvin- 
den er jo, ved den Stilling hon hidtil indtagit i Sam?
fundet og Erhvervslivet, ble vet vant til Beskedenhed.? 
D?r p?pekades vidare, hurusom ett viceinspektris- 
?mbete, som funnits vid sidan af inspekt?ren i kom-? 
muneskolen, i sj?lfva verket s?som alldeles makt- och 
betydelsel?st kommit ur bruk. ?At liave to sideord- 
nede Regenter i samme Stilling, som er foreslaaet, 
vilde i mange Henseenden v?re en uheldig Ordning.? 
I detta yttrande inst?mmer jag fullkomligt: skolord?
ningens uppr?tth?llande och ?fvervakande b?r ligga i 
en hand. Och skall kvinnan verkligen kunna, d?r s? 
beh?fves, verka omdanande, b?r hon ha fria h?nder.
Slutligen vill jag h?nvisa till den petition, som 
tillst?lldes seminariekommitt?n af verkst?llande ut?
skottet f?r ?Sveriges folkskoll?rarinnef?rbund?. D?r 
anh?lls likaledes, att kommitt?n ville framkomma med 
s?dana f?rslag till stadge?ndring f?r de kvinnliga se?
minarierna, att ?kadt inflytande p? ledningen bereddes 
?t kvinnan. Petition?rernas ?nskem?l ?ro: m?jlighet 
f?r kvinna att kunna bli rektor f?r ett kvinnligt semi?
narium; ?kadt antal kvinnliga adjunkter; och kvinnlig 
skoll?kare. Af motiveringen vill jag anf?ra slutorden: 
?P? samma g?ng som vi tacksamt erk?nna, hvad de 
kvinnliga seminarierna utr?ttat under m?ns ledning, 
kunna vi ej annat ?n hysa den ?fvertygelsen, att det 
vore r?ttvist och billigt och dessutom f?r kvinnans 
r?tta fostran f?r det viktiga l?rarinnekallet i h?g grad 
betydelsefullt och gagneligt, att vid n?mnda semina?
riers ledning och anordning mera utrymme g?fves ?t 
kvinnans egenart. Endast s? kunna de kvinnliga 
seminarierna f? sin r?tta pr?gel och anda och d?r?
igenom verkligt gagna fosterlandet.?
Anna Lindek.
Kvinnan och det kommunala 
vetot.
Sen tid ?r f?rbi, d? man inom den s. k. ??fver- klassen? med f?rn?m likgiltighet ryckte p? ax?
larna ?t nykterhetssaken. Eller den borde ?tminstone 
vara f?rbi. Framst?ende medicinska auktoriteter, klar-
604 DAGNY
synta sociologer och behj?rtade pedagoger hafva ta?
git alkoholfr?gan om hand, och med ?fverbevisande 
saklighet hafva de belyst den fr?n olika sidor. De, 
som med ?rligt sanningssinne s?kt att tr?nga in i 
sp?rsm?len, hafva m?st b?ja sig f?r det oafvisliga fak?
tum, att alkoholproblemets l?sning har en a ('g?rande 
betydelse f?r folkens framtid.
P? tvenne v?gar skall detta problem l?sas ? ge?
nom folkupplysning och lagstiftning.
I v?rt land p?g?r ett genomgripande upplysnings?
arbete fr?n de olika nykterhetss?llskapens sida och ej 
minst genom Centralf?rbundet f?r nykterhetsundervis- 
ning, som ?rligen anordnar talrikt bes?kta f?rel?snings- 
kurser i olika delar af landet, Dessa kurser hafva 
medf?rt, att undervisning i alkohologi begynner att 
inf?ras i de svenska skolorna i samband med h?lso- 
l?ra. M?let ?r, att dessa ?mnen skola blifva obliga?
toriska i alla skolor.
J?msides med n?mnda folkundervisning l?per lag?
stiftningsarbetet, och den som med vaket intresse f?l?
jer denna del af riksdagsfr?gorna finner, att h?r pul?
serar en lifsstr?m, som f?rr eller senare m?ste bryta 
igenom alla f?rd?mningar. Lagstiftningsarbetets l?sen 
heter f?rbud, men icke ett f?rbud, som kv?fver, utan 
ett f?rbud, som genom att hindra det onda bereder 
nya, rika m?jligheter f?r det godas utveckling.
Af alla de m?nga lagstiftningsfr?gor r?rande nyk?
terhet f?r v?rt folk, som st? p? dagordningen inom 
den svenska riksdagen, torde ingen vara af s? ingri?
pande betydelse som fr?gan om det kommunala vetot, 
eller, som det ?fven kallas, det lokala vetot. Genom 
r?tten att med sin r?st uttala ett veto ? jag f?rbju?
der ? skola svensk man och svensk kvinna i j?mn- 
sides, likm?tig kamp kunna undantr?nga den fiende, 
som b?r ett s? fruktansv?rdt f?rd?rf till hela v?rt sl?kte.
H?r kallas kvinnan fram att g?ra sin v?rnplikt. 
?fverallt, d?r det lokala vetot i andra l?nder g?tt fram 
till seger, ha kvinnorna modigt och troget st?tt i fr?m?
sta leden. S? har det varit i v?rt grannland Norge, 
som sedan ?r 1894 ?ger en lag om lokalt veto. S? 
har det varit i Amerika ? det stora f?reg?ngslandet 
i h?r ber?rda frihetskamp.
Redan f?r femton ?r sedan ? ?r 1893 ? v?cktes 
i den svenska riksdagen en motion om att det skulle 
till?tas alla till myndig ?lder komna m?n och kvinnor 
inom Sveriges kommuner att genom omr?stning, hvarvid 
hvar och en skulle ?ga en r?st, afg?ra, huruvida krog?
r?relse skulle f? ?ga rum inom kommunen eller ej. 
Motionen delade s? m?nga andras ?de att med of?r?
st?ende och likgiltighet afvisas. Den frambars ?ter 
med samma resultat ?ren 1894, 1896 och 1902.
?r 1907 framkom motionen med det till?gget, att 
det skulle erfordras tv? tredjedelars majoritet f?r be?
slutets giltighet. Genom denna kvalificerade majoritet 
skulle vinnas full visshet, att beslutet vore uttryck f?r 
en stadgad opinion inom kommunen. Andra kamma?
ren bif?ll nu f?rslaget med 113 r?ster mot 69.
Vid innevarande ?rs riksdag framlades ?ter motio?
ner i samma syfte af s?v?l riksdagens nykterhetsgrupp 
som liberala samlingspartiet, och mot sammansatta 
bevillnings- och lagutskottets afstyrkande bifolios dessa 
nu af andra kammaren utan votering. F?rsta kamma?
ren afslog utan votering.
Andra kammarens beslut g?llde, att riksdagen ville 
i skrifvelse till K. M:t anh?lla om framl?ggande f?r 
riksdagen af f?rslag till best?mmelser i syfte att afg?- 
randet inom kommun om tillst?nd till detaljhandel med 
br?nnvin samt f?rs?ljning af vin oeh ?l m?tte ?ga rum 
genom allm?n omr?stning med lika och direkt r?str?tt i 
hufvudsaklig ?fverensst?mmelse med de af riksdagens 
nykterhetsgrupp m. fl. angifna grunder.
Nykterhetsgruppen har i sitt f?rslag f?ljande slut?
uttalande :
?N?r i stads- eller landtkommun fr?ga uppst?tt, att 
r?ttigheter till detaljhandel med br?nnvin m? medde?
las, ?ligger det k. befhde, d?rest inom viss tid skrift?
lig ans?kan inkommer, undertecknad af v?lfr?jdade, 
till myndig ?lder komna m?n och kvinnor, som ?ro 
medlemmar af kommunen och svenska medborgare, 
till ett antal af minst en tjugondei af kommunens 
mantalsskrifna folkm?ngd, att f?rordna om anst?llande 
i kommunen af omr?stning r?rande den s?lunda v?ckta 
fr?gan.
I denna omr?stning, som sker med slutna sedlar 
och som g?ller endast f?rbud eller icke f?rbud mot 
ifr?gavarande uppl?telse af utsk?nkiiingsr?ttigheter, 
?ger en hvar v?lfr?jdad, myndig man och kvinna, som 
?r medlem af kommunen, att deltaga.
Om -f af de i omr?stningen deltagande r?sta f?r 
f?rbud, tr?der detta i kraft p? den tidpunkt, d? f?rut 
beviljade r?ttigheter upph?ra. F?r inf?rande af detalj?
handel med br?nnvin, d?r s?dan handel icke funnits, skall 
likaledes erfordras 2/3 majoritet. Fr?gan kan f?rst 
efter tre ?r v?ckas p? nytt. ?------ ?.
F?r att kunna vid n?sta riksdag framb?ra ett sam- 
ladt uttryck f?r folkviljan har Sveriges nykterhetss?ll- 
skaps representantf?rsamling under sisflidne november 
m?nad uts?ndt en skrifvelse till alla kommunalst?m?
mor i riket med beg?ran om ett uttalande ang?ende 
det lokala vetot. I n?mnda skrifvek? s?ges:
?Fr?gan om f?rs?ljning af alkoholhaltiga drycker 
?r, s?som reservanterna inom sammansatta bevillnings- 
och lagutskottet landsh?fding Wid?n, Jansson i Krake- 
rud m. fl. framh?llit, ej blott en n?rings- eller skatte?
fr?ga utan en sedlighetsfr?ga, som p? det n?rmaste 
ber?r den enskildes lif och familjelifvet. I en s?dan 
fr?ga ?r allm?n folkomr?stning, som helt grundar sig 
p? personlighetsprincipen, den enda principiellt riktiga 
r?stgrunden.
Med h?nsyn till fr?gans ofvan angifna sedliga och 
f?r familjelif vet betydande inneb?rd ?r det alldeles 
s?rskildt or?tt, att, s?som nu ?fven efter genomf?rande 
af den f?reslagna ?ndringen i de kommunala r?str?ttsbe?
st?mmelserna m?ste blifva fallet, kvinnan ?r i st?rsta 
utstr?ckning utesluten fr?n att med sin r?st inverka 
p? kommunens beslut.?
DAGNY 605
Denna fr?ga ?r, som man finner, icke blott en nyk- 
terhetsfr?ga, utan ?fven en kvinnofr?ga. Det g?ller att 
inom ett viktigt omr?de f?rv?rfva ?t kvinnan vidgadt 
inflytande och allm?n r?str?tt till oafvisligt gagn f?r 
hela v?rt folk.
Ingen svensk kvinna f?r h?r st? okunnig och lik?
giltig. Hvar och en ibland oss, som ?ger r?tt att del?
taga i kommunalst?mma, b?r om m?jligt n?rvara n?r 
fr?gan behandlas f?r att genom sin r?st bidraga till 
en utveckling i r?tt riktning,
S?ndagen den 6 dec. kommer landet rundt stora 
opinionsm?ten att anordnas till f?rm?n f?r det lokala 
vetot, och framst?llning har ?fven gjorts till svenska 
kyrkans pr?sterskap och de religi?sa samfundens pre?
dikanter att i sina predikningar n?mnda s?ndag ber?ra 
nykterhetsfr?gan och mana till kamp mot rusdryckerna.
Fr?gan om det kommunala vetot ?r i h?g grad 
aktuell. M? ett ord d?rom med ilbud g? ut till Sve?
riges kvinnor.
I?ta Rogberg.
De vryska kvinnorna och 
undervisningsfr?gan.
Bref fr?n Ryssland.
Sela kvinnor?relsen i Ryssland koncentreras f?r n?r?varande i en enda br?nnande fr?ga, hvilken icke kan skjutas ?t sidan : fr?gan om h?gre akademisk utbild?
ning f?r kvinnor. Tack vare det reaktion?ra undervis- 
ningsdepartementet med ministern Schwarz i spetsen h?n?
der f?r n?rvarande de mest otroliga saker. En f?rtviflad 
strid p?g?r mellan landets kunskapst?rstande ungdom och 
de ledande i undervisningsdepartementet, hvilka s?ka 
hindra spridandet af all h?gre undervisning. Kvinnorna 
voro de, som f?rst blefvo lidande genom de reaktion?ra 
?tg?rder som vidtogos. Redan i maj detta ?r f?rklarade 
minister Schwarz sig vara emot kvinnors tilltr?de till uni?
versiteten. Senare utf?rdades ett direkt f?rbud f?r kvin?
norna att idka universitetsstudier med undantag af dem, 
som under de sista tv? ?ren studerat vid universitet.
Genom denna ?tg?rd ?ro f?r n?rvarande tusentals ryska 
kvinnor ber?fvade m?jlighet till h?gre utbildning. Ryska 
kvinnof?rbundet har emellertid tagit upp fr?gan. I f?r?
bundets tidning har f?ranstaltats en enqu?te i undervis?
ningsfr?gan. Till alla universitetsprofessorer har uts?ndts 
ett cirkul?r inneh?llande f?ljande fyra fr?gor: ?ro de 
kvinnliga studenterna tillr?ckligt f?rberedda till universi?
tetsstudier? Hafva de ?dagalagt ?nskv?rd flit i studi?
erna? Hafva resultatet af deras examina visat sig till?
fredsst?llande? ?r tilltr?de till universitet f?r kvinnor 
?nskv?rdt och. af lagen medgifvet?
Mycket f? af de tillfr?gade g?fvo ett nekande svar p? 
den f?rsta och fj?rde fr?gan; till den andra och tredje 
fr?gan svarades ja af alla, p? ett enda undantag n?r. 
M?nga uttryckte sin f?rv?ning ?fver och beundran f?r de 
kvinnliga studerandenas flit och plikttrohet. Deras af-
lagda examensprof hafva varit i h?gsta grad tillfredsst?l?
lande. Flera vetenskapliga afhandlingar hade ansetts 
v?rda att tryckas i vetenskapliga tidskrifter. I m?nga 
fall ?ro studentskorna betydligt ?fverl?gsna studenterna. 
En professor i juridik omtalade, att det h?ndt i tenta?
mina, att de manliga studerandena sj?lfva insett sin in?
kompetens, n?r de h?rt huru skickliga deras kvinnliga 
kamrater voro. Professorerna anse, att studentskornas n?r?
varo vid universitetet ?r en nyttig sporre f?r de manliga 
studerandena.
S?dan ?r uppfattningen hos auktoriteter i fr?gan. 
M?nga professorer hafva lagt sig ut f?r studentskorna i 
undervisningsdepartementet. Hitintills har emellertid mi?
nister Schwartz visat sig d?f s?v?l f?r deras mening som 
f?r den allm?nna opinionen. Han vidh?ller, att kvinnorna ej 
skola f? studera vid universitetet och att h?gre forts?tt?
ningskurser efter skolorna ?ro tillr?ckliga f?r dem. Na?
turligen gifva dessa kurser emellertid ingen utbildning 
motsvarande universitetsstudierna. Dessutom finnes s? 
f? s?dana, att endast ett mindretal kvinnor d?r kan vinna 
intr?de.
Ingen kan f?ruts?ga, hvad som skall komma af denna 
konflikt mellan de fram?tstr?fvande elementen i Ryssland 
och en reaktion?r byr?krati. Ett rykte har nyligen spridts, 
att minister Schwarz skulle afg?. ?fven om detta vore 
sannt, ?r d?rmed troligen intet vunnit. Ministrar af samma 
typ som han ?ro alltid till hands och alltid v?lkomna i 
kabinettet i S:t Petersburg.
Vid sidan af undervisningsfr?gan ?r Ryska kvinnof?r?
bundet f?r n?rvarande ifrigt sysselsatt med f?rberedelser 
f?r den kvinnokongress, som tager sin b?rjan i S:t'Peters?
burg den 23 december. Vi hoppas, att de af v?ra systrar 
i andra l?nder, som hafva tid och tillf?lle att komma till 
Ryssland, vilja deltaga i denna kongress, som ?r af den 
st?rsta betydelse f?r ryska kvinnor af alla klasser.
Zen?ide Mirovitch.
Utlandet
En f?rel?sning vid universitetet i New York.
Vid ?ppnandet af de juridiska f?rel?sningarna f?r stu?
derandena vid Woman?s Legal Education Society vid uni?
versitetet i New York den 2 november inledde kansl?rn, 
Mr Mc Cracken, sitt f?redrag med att uppl?sa en artikel 
af Mrs Humphrey Ward, d?r hon drar i h?rnad mot r?st?
r?tt f?r kvinnor. Utan att vare sig inst?mma eller 
klandra yttrade d?rp? Mr Mc Cracken: ?Hvad som f?r 
tillf?llet ?r det n?dv?ndiga ?r att unders?ka i hvad ut?
str?ckning kvinnorna erh?llit r?str?tt och huru detta 
verkat. Hvilka framskjutna ansvarsfulla uppdrag hafva 
gifvits ?t kvinnor? Hvar b?ra kvinnor anst?llas och 
hvilka ?ro deras medborgerliga plikter?? D?rp? till?de 
han: ?I en stad som v?r, ?fverfull af inr?ttningar och 
v?rdanstalter f?r kvinnor och barn, ?r det en skriande 
or?ttvisa, att ingen kvinna sitter i h?lsov?rdsn?mnden 
eller i skolr?det etc?. Han anvisade de kvinnliga juris 
studerandena att ing?ende unders?ka de lagliga best?m?
melserna ang?ende dessa f?rh?llanden och att samla dessa 
lagar och f?rordningar till en bok, som sedan skulle ut?
g?ra en v?gledning i dessa fr?g?r.
606 DAGNY
Studie- och rekreationshemmet vid ?resund.
Plats har beg?rts f?r nedanst?ende artikel, hvilken redog?r 
f?r den plan till ett studie- och rekreationshem, hvilket den f?r 
detta ?ndam?l af folkskoll?rarinnef?rbundet tillsatta kommitt?n 
utarbetat. Ett till Dagny tidigare ins?ndt referat af Malm? folk- 
skoll?rarinnef?renings m?te den 21 Oktober gifver emellertid 
vid handen, att planen p? ett studiehem enligt kommitt?ns h?r 
gjorda f?rslag icke vunnit gillande inom alla f?rbundskretsarna.
??Motq?ngar utvecklat.
fatsen kunde s?ttas som motto ?fver den m?lmed?vetna verksamhetslust, som gripit landets folk- skoll?rarinnek?r efter det af riksdagen 1906 fattade 
nedsl?ende beslutet i dess l?nefr?ga.
Knappt hade samtidigt och som en f?rsta verkan 
d?raf en sammanslutning af landets folkskoll?rarinnor 
bildats, Sveriges folkskoll?rarinnef?rbund, f?rr?n f?r?
slag framst?lldes inom. f?rbundet om utgifvandet af 
ett eget tidningsorgan f?r folkskoll?rarinnek?ren. 
Planen p? en egen tidning ?fvergafs emellertid, n?r det 
blef bekant att en gemensam tidning f?r den svenska 
kvinnor?relsen h?ll p? att planl?ggas i och med tid?
skriften Dagnys omredigering till veckotidning. Med 
Dagnys framtr?dande i ny gestalt och p? basis af ett 
vidare program ans?go folkskoll?rarinnorna ?fven 
sina intressen tillgodosedda, i den m?n s?dant kan ske 
i en icke facklig tidning. Man enade sig d? om att 
i Dagny se ett organ f?r folkskoll?rarinnek?rens ange?
l?genheter.
De genom l?sningen af tidningsfr?gan frigjorda 
krafterna inom f?rbundet har redan hunnit framf?ra 
ett nytt stort projekt, ett projekt, som visar att folk?
skoll?rarinnorna f?rst? tidens kraf och i tid rusta 
sig att m?ta dem.
Vid sommarens ?rsm?te i Stockholm framst?lldes i 
sammanhang med fr?gan om folkskoll?rarinnornas 
fortbildning f?rslag om uppr?ttande af ett studie- och 
rekreationshem f?r landets folkskoll?rarinnor ? Sk?nes 
v?stkust, hvilken plats f?reslogs p? grund af de n?ra 
och l?tta kommunikationerna med kontinenten, K?pen?
hamn?Tyskland, hvilket skulle g?ra det l?tt att 
erh?lla f?rel?sare fr?n utlandet och som genom sin 
n?rhet till universitetet i Lund skulle m?jligg?ra f?r- 
v?rfvandet af dugliga l?rarekrafter. En kommitt? till?
sattes f?r utredande af fr?gan, och f?rarbetena inom 
densamma hafva nu hunnit s? l?ngt, att kommitt?n 
utsett en l?mplig plats f?r anstalten, en liten f?r?
tjusande idyll vid ?resunds lekande, bl?a vatten med 
l?ngsluttande strand, l?mplig f?r hafsbad och solbad 
mellan de gula sandkullarna p? stranden. Fet, v?l?
sk?tt sk?nsk jord f?r tr?dg?rdsodling i stort, ett 50-tal 
hektar park, frukttr?dg?rd ? och d?rtill solnedg?ngar 
s? betagande som endast vid ?resund. Afskildhet fr?n 
hela v?rlden och dock endast n?gra ?rtag eller steg 
in i den igen.
Denna egendom har man t?nkt sig kunna f?rv?rfva
med alla dess f?rm?ner och med all denna naturens 
h?rlighet p? k?pet, om nu blott det n?diga kapitalet 
kan uppbringas. Och det n?diga kapitalet f?r k?p, 
en omfattande nyrestaurering af hufvudbyggnaden, 
uppf?rande af gymnastikbyggnad, finsk badstuga, bad?
hytter p? stranden och badbrygga, utsiktspaviljong ? 
h?gsta strandklinten, oml?ggning af tr?dg?rd och park, 
hufvudbyggnadens utsmyckning och m?blering, ink?p 
af bibliotek m. m., heter minst 60,000 kronor. Hvaraf 
minst, 30,000 m?ste vara hopbragta inom den n?rmaste 
tiden, om institutet skall kunna ?ppnas f?r sina f?rsta 
studenter och rekreenter v?ren 1909, s?som menin?
gen ?r under gynnsamma f?rh?llanden.
S?som redan angifves af namnet skulle institutet 
hafva en dubbel uppgift, p? en g?ng gifva tillf?lle till 
fortbildning och hvila. I anslutning till platsens na?
turliga betingelser, den f?rtr?ffliga jorden, l?get mellan 
tv? st?der som afs?ttningsorter, har man t?nkt sig hela 
jordomr?det utlagt till en tr?dg?rdsskola f?r kvinnor 
under ledning af kvinnliga tr?dg?rdsdirekt?rer. Frukt-, 
blomster- och k?kstr?dg?rdsodling. D?rj?mte har 
man d?rst?des t?nkt sig platsen f?r ett gymnastikin?
stitut f?r kvinnor under ledning af kvinnliga gymna?
stikdirekt?rer, en plats, d?r olika system kunde pr?fvas, 
lek och idrott, f?ktning och olika slags sport ?fvas.
Dessa tv? uppgifter skulle vara institutets permanenta. 
Till dessa skulle sluta sig dess betydelse som spr?kinsti?
tut. ?rligen ?terkommande regelbundna kurser i fr?m?
mande spr?k, tyska och engelska f?r nyb?rjare och 
forts?ttningskurser under ledning af inf?dda kompe?
tenta l?rare och med tillf?lle till tentamen och betyg 
skola anordnas. D?rj?mte har man t?nkt sig en 
fortbildningskurs i annat ?mne ? matematik, teck?
ning eller biologi, likaledes med tillf?lle till tentamen 
och betyg i ?mnet. F?r att f?rhindra ?fveranstr?ng- 
ning i studierna f?r ingen studerande under samma 
kurs l?ra mer ?n ett spr?k och aldrig samtidigt mer 
?n tv? ?mnen.
Efter underg?ngen restaurering ber?knas, att huf?
vudbyggnaden i tv? v?ningar med glasverandor, en 
st?rre hall till samlings- och f?rel?sningssal, bib?
liotek, tv? st?rre matsalar, som vid behof kunna sam?
mansl?s till en, k?ksafdelningen i k?llarv?ningen och 
20 ? 30 enskilda st?rre och mindre g?strum skulle gifva ut?
rymme f?r 30?50 studenter f?r hvarje kurs. Insti?
tutet skulle framdeles h?llas ?ppet ?ret om f?r kvin?
nor, icke endast l?rarinnor, som kunna vara i behof 
af afskildhet och hvila.
Alla dessa anordningar hoppas man skall g?ra 
detta ?Hem? efters?kt af kvinnor och till en samlings?
plats f?r framf?rallt de bildningsstr?fvande och fram?
synta kvinnorna.
Men d?rf?r anser man ocks?, att ?Hemmet? kan g?ra 
anspr?k p? alla kvinnors st?d och intresse f?r att kunna
DAGNY 607
f?rverkligas i ?fvensst?mmelse med den ? f?r att 
vara af kvinnor ? ju alls icke illa hopkomna planen. 
P? goda grunder v?gar man hoppas, att Sveriges b?sta 
kvinnor skola vilja knyta sina namn till denna nya 
institution f?r kvinnor p? sk?nsk grund.
Man har t?nkt sig f?retaget kooperativt. Andelarna 
skola lyda ? 50 kronor och f?rr?ntas med h?gst 6 %. 
Sedan 10 % af nettovinsten afsatts till en reservfond, 
skola andels?garne f?r hvarje ?r besluta, huru den 
?fverskjutande vinsten skall anv?ndas.
Innan inbjudan till andelsteckning i f?retaget utg?r 
till folkskoll?rarinnorna har man ansett, att helst h?lf?
ten af det erforderliga kapitalet borde vara tecknat p? 
annan v?g ? s?som r?ntefritt l?n p? ett 10-tal ?r eller 
g?fva af f?r f?retagets syfte behj?rtade kvinnor och m?n.
Det torde icke vara underkastat tvifvel, att insti?
tutet, grundadt, skall ekonomiskt kunna b?ra upp sig 
sj?lf, betala sina f?rb?ttringar och m?jliga utvidgnin?
gar i framtiden med afkastningen af sitt jordbruk och 
sin tr?dg?rdsodling j?mte inkomsterna f?r inackorde?
ringar och kursafgifter.
Med uppbjudande af litet god vilja och energi 
b?r ett grundkapital p? 30,000 kronor l?tt nog vara 
funnet.
Och v?ra konstn?rer ?ro nog kanske villiga att st? 
oss bi med en konsert, en soir?, en teaterf?rest?llning till 
f?rm?n f?r studie- och rekreationshemmet i Sk?ne! 
Men de m?ste f? veta att deras hj?lp och medverkan 
beh?fvas.
Nanny Palmkvist.
Litteratur.
Anna Maria Moos:
P? s?llsamma v?gar. 
Stockholm C. E. Fritzes 
Bokf?rlags-A. B
Redan f?rut har Anna 
Maria Roos gifvit prof 
p? sin ber?ttarkonst i 
trenne af tankedjup och 
poetisk sk?nhet pr?glade 
novellsamlingar: ?Tysta 
djup?, ?Den sk?na prin?
sessan Li-Hang-Tse? och 
?Syster Dione?. Med f??
religgande arbete har 
f?rf. utvidgat sitt om?
r?de och nedlagt en skatt 
af lifserfarenheter, tankar och intryck i en roman, ej den 
f?rsta af hennes hand,men den f?rst i bokform utkomna. 
Liksom i de flesta f?reg?ende ber?ttelserna ?r hufvudper- 
sonen ?fven h?r en kvinna, en ung flicka, hvars utveck?
lingshistoria skildras. Hervor, flickan med det vackra nor?
diska namnet, har starkt syskontycke med halft sagolika 
gestalter ur f?rf:s tidigare diktning, men ?r mycket 
mera individualiserad och realistiskt skildrad. Hon 
?r ett lefvande barn af sena tider, hos hvilken bara 
den veka undfallenheten f?r sl?ktens tyranni utg?r en 
anakronism ? dock ej utan motsvarighet ?fven i v?ra 
dagar. Glad och hurtig, ?r hon likv?l inv?rtes k?ns?
lig och skygg, med allvarstankar p? djupet, med rika 
g?fvor, f?r hvilkas utveckling hon f?r en n?stan hopp?
l?s kamp mot en of?rst?ende omgifning och inst?ngda 
f?rh?llanden, ur hvilka hon ej f?rm?r bryta sig ut. 
Hur hon tillbringar tr?gt framglidande ungdoms?r, 
hur hon till sist genom yttre f?rh?llandens hj?lp f?r 
?komma ut?, hvad hon s? upplefver af mer ?n van?
ligt m?rkv?rdiga h?ndelser och hur hon vinner lyckan
med den man hon ?lskar, allt detta ber?ttas lifligt och 
?lskv?rdt, med ing?ende och trov?rdig psykologi i 
skildringen af hj?ltinnans sj?lslif, ?t hvilket f?rf. eg- 
nar s? mycken ?m sympati, att det blir mindre ?fver 
f?r de andra upptr?dande. Hos dem f?r man mest 
syn p? den utv?rtes m?nniskan, som dock tecknas 
med fasta och s?kra drag. Mycken fart och humor 
pr?glar skildringen af n?gra roliga bipersoner, s?som 
Heryors garde af besv?rliga tanter j?mte ?friga med?
lemmar af k?ra sl?kten samt de turistande och flir?
tande g?sterna p? ett internationellt hotell i Schweiz.. 
Kring hufvudhandlingen slingra sig som rankor med 
blad och blom rundt en pelare f?rgrika naturbeskrif- 
ningar, skildringar af land och folk, en rikedom af 
f?ngslande id?er. F?r dessa senare f? bokens m?nni?
skor vara f?rf:s sp?kr?r, hvarf?r de l?tt falla offer f?r 
svagheten att l?ta sina anf?randen sv?lla ut till sm? 
f?redrag. M?nga problem vidr?ras mer eller mindre 
i sammanhang med handlingen. Ett ?r det, som f?tt 
en knapph?ndigare behandling ?n dess vikt f?r be?
r?ttelsen egentligen fordrade. Det uppst?r n?mligen 
en konflikt mellan de ?lskande, emedan ?han? vill ega 
henne helt f?r sig sj?lf och beg?r att ?hon? skall af- 
st? b?de fr?n sitt konstn?rskap och fr?n sin l?kare?
verksamhet i fattiga hem. Det ?r fr?n mannens sida 
ett ej ovanligt kraf, som har sin djupaste grund i sj?lf- 
viskhet och underk?nnande af kvinnans m?nniskov?rde. 
Och problemet blir v?l kvinnofr?gans sist och sv?rast 
l?sta. F?rf. af g?r saken p? ett n?got l?ttvindigt s?tt 
genom hj?ltens pl?tsliga omv?ndelse, orsakad af en 
tillsammans med Hervor genomg?ngen d?dsfara. Men 
man v?gar ej vara s?ker p? att sinnes?ndringen skall 
vara eller p? att ej Hervor i sitt blifvande ?ktenskap 
skall af sin k?rlek och vekhet, af fruktan f?r mannens 
outtalade missn?je, sm?ningom dragas bort fr?n sin 
kallelse.
Anna icaria Roos.
IlllllliiW???1g i I ?P
1II
608 DAGNY
Lifliga och vackra ?ro naturskildringarna fr?n eget 
och fr?mmande land. Mest intimitet hvilar dock ?fver 
Stockholmsbilderna, som verka med det hemvandas 
hela behag. Hur lefvande friskt beskrifves ej den 
utf?rd, d? Hervor och hennes v?n Greta draga ut ?t 
Nacka i den unga, sp?dgr?na v?ren f?r att m?la hvit?
sippor i spirande gr?s! Andra g?ngen ser man sta?
den i h?stslask under mulen himmel eller i m?rka 
kv?llar med lyktsken och en g?ng Nationalmuseums 
tysta salar med marmorstoder och gamla taflor. Ett 
sagolandskaps h?nf?rande skimmer hvilar ?fver slut?
scenen p? det liafomflutna ; Capri, liksom slutorden 
b?ras af sagornas lyckotro ?Intet ?r s? fagert, att det 
icke kan vinnas, intet ?r s? fj?rran, att det icke kan 
n?s?.
Aiwa Uppste?m.
Ins?nd litteratur.
Albert Bonniers f?rlag, Stockholm: Den gamla herrg?rds?
all?n, af Gustaf af Geijerstam. ? Erotikon, lustspel i fyra 
akter, af Per Hallstr?m. ? De doive, af N. Selander. ? 
Indiansommar, af Sigfrid Siwertz. ? En saga. om en 
saga och andra sagor, af Selma Lagerl?f. ? H?rskare. 
Tv? dramer om makt ocli vanmakt, af Sven Lidman. 
Barbarskogen. Ber?ttelse i klasskampens tecken, af K. 
G. Ossian-Nilsson. ? Af serien Svenskar : Selma Lagerl?f, 
af Johan Mortemen ? En moders dagbok och andra be? 
r?ttelser, af'Mathilda Boos. ? Bonniers m?nadsh?ften, 
N:ris 10 och 11.
Wahlstr?m & Widstrand, Stockholm : Syner i natten och andra 
noveller, af Jane Gernandt Claine. ? Den vita duvans 
samfund, sk?despel af Harold Gote. ? Svenska ton?
s?ttare under nittonde ?rhundradet, af Lim Lager- 
bielke. ? V?lg?rare, af Jenny Engelke. ? Lille Trotts 
?fventyr, af Andr? Lichtenberger. ? ivers, af Ingegerd La?
gerstr?m.
Hugo Gebers f?rlag, Stockholm: ?ktenskapets problem, af 
Gabriele Beider. -- Af serien: De st?rsta m?rkesm?nnen: 
VIII. Spinoza, af O. H. iMmraht, och IX. Svedenborg, 
af Ernst Liljedahl. ? Enkronasbibliotek : Profeten, af Aug. 
Lundin. ? Skeppsbrutna j?mte andra ber?ttelser, af Maria 
Bieck-M?ller. ? Bland f?lt och ?ngar. Ber?ttelse f?r 
barn och ungdom, af Amanda Kerfstedt.
A. B. Sandbergs bokhandel, Stockholm : Dr?mmen. En s?llsam 
ber?ttelse. I o. II. ? Form, af Tyra Kleen. :
- O. E. Fritzes Bokf?rlags A.-B., Stockholm: P? s?llsamma 
v?gar, af Anna Maria Boos.
. Evang. Fosterlands-stiftelsens f?rlags-expedition, Stockholm : Cru- 
cifixus, af Buna. ? Br?derna Vaid?s, af Ebba Bamsay. 
? Hindukvinnor, af Johanne Blauenfd?t. Bemynd. ?fvers. 
af Ida Granquist. ? Borgfr?ken, af M. Lenk. Bemynd. 
?fvers. af E. W?n. ? R?dsherrens hustru, af M. Bu- 
diger. Bemynd. ?fvers. fr?n originalets sj?tte upplaga. ? 
Mara, af B. Ulmen. Bemynd. ?fvers. af E. Will?n. ? 
N?r de unga togo vid, af Hillis Grane. ? Fran?ois 
Coillard, af A?e v. K. ? Till uppbyggelse. Korta be?
traktelser f?r morgonandakten, af E. D. Heiiman. ? Varde 
ljus. Nordisk missionskalender. IJtgifven af A. Kolmodin. 
? Frideborg. Folkkalender. Utgifven af B. Wadstr?m. 
? Kampen om en sj?l. ?fvers. fr?n engelskan. Af Edith 
Hinkley och Marie L. Christlieb. ? Han ?r v?r frid, af 
M. v. O. Bem. ?fvers. af Elisabeth Taube. ?- Mot ljuset 
och lifvet, af Fred. Tybring. Bem. ?fvers. fr?n norskan. 
? Brutna str?lar, af Jacob Paulli. Aukt. ?fvers. af Abra?
ham ?hl?n. ? Allting nytt. Ett budskap till unga kristna 
af G. Campbell Morgan. Bem. ?fvers. af A. Anderberg.
Ett f?redrag1 om Rimforsa landt- 
hush?llningsskola.
redrika-Bremer-.F?rbmulets samkv?mskommitt? i 
Stockholm hade den 25 november anordnat sin 
f?rsta samkv?msafton f?r vintern, vid hvilken fr?ken 
Gertrud Adelborg h?ll ett intressant f?redrag om star?
tandet af landthusli?llningsskolan vid Rimforsa samt 
det f?rsta arbets?ret. Den 23 oktober 1906 var det 
som f?rslaget om ett dylikt f?retag f?rsta g?ngen fram?
kastades, och redan ett ?r d?refter, den 1 november 
1907, kunde skolan b?rja sin verksamhet. Att f?reta?
get s? raskt kunde s?ttas i g?ng berodde som bekant 
i ganska stor grad p? den hj?lp som erh?lls i form 
af s?v?l statsunderst?d som enskilda bidrag. Till 
grundandet af skolan l?mnades n?mligen ett statsanslag 
p? 2,500 kronor, ?fvensom ett ytterligare anslag p? 
4,000 kronor f?r det f?rsta arbets?ret; fjorton hus?
h?llningss?llskap bidrogo med sammanlagdt 3,900 kro?
nor. Lokal och omr?de erh?ll skolan gratis af konsul 
Ekman, som ink?pte Rimforsa turisthotell och st?llde 
detsamma till f?retagets disposition. D?rmed f?ljde 
10 tunnland jord till landtbruk samt ungef?r 3 tunn?
land ?ng.
Efter detta korta omn?mnande af den f?rsta star?
ten l?mnade fr?ken Adelborg en liffull beskrifning 
?fver arbets- och dagordningen p? Rimforsa. Man 
fick vara med om lektioner, matlagning, st?dning och 
diskning i skolan och hela sm?brukets kr?fvande sk?t?
sel, ladug?rden och korna, grisarna och h?nsen, g?d?
selstadens metodiska uppl?ggande, sk?rd och h?berg- 
ning, mj?lkens separering, tj?rnandet af sm?ret och 
ystning. Pl?jning ?r det enda arbete, som eleverna 
icke utf?ra, p? grund af att detta arbete ?r v?l an?
str?ngande och ?fvenledes sv?rt att medhinna, d? s? 
mycket annat finnes att utr?tta. En femtedel af ti?
den f?r kursen, hvilken ju hittills varat ett och halft 
?r, men som h?danefter skall s?ttas till tv? ?r, till?
bringas vid sm?bruket.
Sl?jd och s?mnad, att v?fva och spinna, baka och 
tv?tta, allt f? eleverna efter hand s?tta sig in i. D?r?
till kommer den teoretiska undervisningen ? kemi, fy?
sik, f?do?mnesl?ra, botanik, samh?llsl?ra, pedagogik, 
m. m., ? hvilken dock s? mycket som m?jligt f?rbin- 
des med praktiken.
Skolk?ket samt den d?rmed f?renade husmoders- 
elevkursen har visat sig s?rdeles tillfredsst?llande. 
Och ?fver allt har arbetet g?tt med lif och lust.
Fr?ken Adelborg slutade med att uppdraga n?gra 
linjer f?r den verksamhet, som man t?nkt sig skall 
?pnas f?r eleverna, n?r de l?mna skolan. Vid de 
till?mnade s. k. l?nsskolorna vore i h?gsta grad l?mp?
ligt att kvinnor finge komme med som l?rare, ?fven 
s?som ledare vid ?landtbruksveckorna?, kvinnliga kon?
sulenter, skulle man ?fven kunna t?nka sig l?mpliga 
s?som r?dgifvare ?t de landtbrukande kvinnorna. Af- 
ven som f?rel?sare skulle de fr?n skolan utg?ngna 
eleverna kunna vara verksamma.
DAGNY 609
Det intressanta f?redraget mottogs med liftiga 
appl?der. Fr?ken Lilly Engstr?m uttalade d?rp? ett 
tack till fr?ken Adelborg f?r den personliga insats 
hon gjort vid skolans startande samt det arbete hon 
alltj?mt nedl?gger p? detta f?retag. Fr?ken Engstr?m 
menade, att detta vore en sak som fr?ken Adelborg 
gl?mt att n?mna i den annars s? sakrika redog?relsen.
D?refter vidtog t?drickning och en stunds angen?m 
samvaro innan samkv?met uppl?stes.
Fr?n allm?nheten.
K?ra Viola Bj?rck!
Nyligen l?ste jag i en tidning en artikel om kvinnans 
uppgift. Den b?rjade med ett citat ur en af Comtesse 
de Noailles romaner: ?Kvinnorna, dessa jordens prinsessor 
ha ingen annan verklighet ?n den mannen sk?nker dem, 
ingen annan hj?lp eller f?rhoppning, en drottning, som 
icke l?ngre behagade sin page, skulle i och f?r sig icke 
l?ngre vara drottning.? Och sedan f?ljde en skildring 
af aff?rskvinnorna, som nere p? gatan ? det var vid 
5-tiden ? tr?tta och gr?a cch n?tta gingo fr?n sina banker 
och kontor. De stodo sig verkligen sl?tt i j?mf?relse 
med de omn?mnda ?jordens prinsessor?! Och i sp?n?
ning l?ste jag vidare, v?ntande en l?sning p? fr?gan 
om de svenska kvinnornas drottningskap, pagerna och 
allt det d?r. Jag kom ih?g en ber?ttelse af Comtesse 
de Noilles om en ung fransk flicka i ett kloster, som 
fick sin page och drottningskapets upph?jelse och huru 
hon skiftesvis nj?t af den religi?sa och den jordiska k?r?
lekens extaser. Uppriktigt sagdt hade jag verkligen tyckt 
att ber?ttelsen var riktigt omoralisk, men det var v?l s?, 
att jag icke begrep b?ttre. Lenah har ju tagit just denna 
f?rfattarinnas uttalande till utg?ngspunkt f?r hvad hon 
t?nkte om kvinnans uppgift. N?gon riktig till?mpning 
p? svenska f?rh?llanden af den ?franska f?rfattarinnans 
?sikter kom det emellertid icke till i Lenahs artikel, men 
i st?llet blef det ett lofprisande af just Er lifsg?rning, 
Viola Bj?rk, ?att vara en hj?lpreda med famnen full af 
arbete f?r andra, men ocks? med delaktighet i en familjs 
?den och st?ende i kontakt med hem och barn? ? fast 
hon t?nkte sig att de alltid skulle vara sl?kt med famil?
jen. Med gl?dje t?nkte jag p?, att den utv?gen, att hj?lpa 
till i familjer, st?r d? ?ppen f?r s? m?nga ? l?s bara 
alla annonserna i tidningarna ? och jag tyckte, n?r jag 
sedan i en annan tidning s?g om de kvinnliga kontoris?
ternas mis?r, att jag ville ropat till dem allihopa: ?Stanna 
inte vid kontorspulpeten, g?n in i hemmen och blifven 
lyckliga. ?
Men nu kommer Ni, Viola Bj?rk, och s?ger att fr?k?
narna i familjerna aldrig veta hvad ro och trefnad vill 
s?ga, att de komma efter husdjuren i rang och knappt 
f? n?got betaldt. Ni h?r tagit ifr?n mig min sista illu?
sion. Hvad skall man v?l rekommendera f?r arbete ?t 
sina sm? kvinnliga v?nner, n?r de icke passa till f?r?
fattarinnor eller doktorer eller ens l?rarinnor? Det ?r 
f?rf?rligt! ?r det n?gon, som kan s?ga n?got praktiskt 
yrke, d?r de bli ordentligt betalade och behandlade?^
I en s?dan d?r faslig, mod?rn pj?s, ?r det n?gon 
som s?ger: ?Det enda s?tt, hvarp? en kvinna kan an?
st?ndigt f?rs?rja sig ?r att vara v?nlig mot en karl, som 
har r?d att vara v?nlig tillbaka^ Det kan v?l icke vara 
det, som ?r andemeningen i hvad Lenah s?ger om kvin?
nans uppgift? Men det tycker inte jag. Det l?ter s? 
socialistiskt, fast jag b?rjar nog tro, att b?de g?tillhanda- 
fr?knarna och kontoristerna skulle bilda s?dana d?r fack?
f?reningar. Fackf?reningarna ?ro ju s? m?ktiga s?, och 
kvinnorna s? vanm?ktiga hvar f?r sig. Det har Ni, Viola 
Bj?rk, riktigt bevisat. Bra roligt vore det, om n?gon 
som f?rstod det mod?rna lite b?ttre ?n jag, ville yttra 
sig om saken i Dagny.
Tamt Vendu a.
Ett utl?tande af H?gsta domstolen.
?gsta domstolen har nu afgifvit sitt utl?tande r?rande 
H j 1 tills?ttande af pr?sterliga tj?nster och i detta sam?
manhang uttalat sig f?r att gifta kvinnor skola hafva r?tt 
att afgifva r?st vid pr?stval.
Alltmera tyckes i sj?lfva verket den uppfattningen nu 
ing? i allm?nna medvetandet, att ?fven kvinnorna hafva 
r?tt att deltaga i afg?randet af de angel?genheter, som 
ordnas af staten och samh?llet. Att d?rvidlag ingen 
skillnad kan och f?r f?refinnas mellan gift och ogift 
kvinna b?r v?l ocks? b?rja st? klart f?r en och hvar. 
H?gsta domstolens utl?tande i denna riktning kan h?lsas 
s?som ett gl?djande tecken p? att s? ?r f?rh?llandet, och 
man v?gar hoppas, att den uppfattningen ?fven skall 
framkomma p? andra omr?den, n?r det g?ller f?r kvinnorna 
st?rre och betydelsefullare fr?gors afg?rande.
Val af centralstyrelsemedlemmar i Stock?
holms F. K. P. R.
F?redrag af d:r Gulli Petrini.
Stockholmsf?reningen f?r kvinnans politiska r?str?tt 
sammantr?dde m?ndagen den 30 november under yrrdf?- 
randeskap af d:r Lydia Wahlstr?m i och f?r val af cen?
tralstyrelsemedlemmar. D:r Wahlstr?m inledde m?tet med 
att till fr?ken Anna Wliitlock, som sett sig n?dsakad att 
afs?ga sig ordf?randeskapet i Landsf?reningen fr. o. m. 
n?sta ?r, rikta ett varmt tack f?r allt hvad hon under 
de g?ngna ?ren utr?ttat p? denna post, p?pekande hvilken 
oers?ttlig f?rlust r?str?ttsr?relsen gjorde med fr?ken W:s 
afg?ng. Fr?ken Wliitlock svarade, framh?llande den 
gl?dje det varit f?r henne att st? i spetsen f?r det lif- 
aktiga arbete, som karakteriserar r?relsen.
D?refter skreds till val af centralstyrelsemedlemmar. 
D:r Wahlstr?m och fr?ken Signe Bergman omvaldes och 
nyvaldes fr?ken Axianne Thorstenson. Dessutom besl?ts 
inv?ljande af tv? suppleanter i utskottet, och Valdes fru 
Ezaline Boheman och friherrinnan Ebba Palmstierna.
610 DAGNY
ii.-
Efter en kort redog?relse f?r planen f?r n?sta termins 
sociala kurs, hvilken kommer att utg?ras af f?rel?sningar 
?fver aktuella fr?gor i svensk socialpolitik, h?ll d:r Gulli 
Petrini f?redraget f?r aftonen: ?Om m?ns och kvinnors 
politiska mognad?.
Talarinnan gjorde en kort ?fverblick af den under?
visning, som meddelas i skolorna. Staten gifver genom 
folkskolorna gossar och flickor samma utbildning, hvilken 
dock ?r ganska bristf?llig. N?gon politisk bildning er- 
h?lles naturligtvis ej i folkskolorna. Den h?gre under?
visningen har staten, hvad flickorna betr?ffar, ju ej i 
n?gon m?n s?rjt f?r f?rr ?n p? senare ?r, d? de privata 
flickskolorna erh?llit statsanslag. I dessa skolor meddelas 
numera undervisning i politiska och sociala f?rh?llanden.
F?r realskoleexamen fordras kunskap i dessa ?mnen.
G?r man nu till sj?lfva folket, kan man ej s?ga att 
det politiska intresset hos m?nnen i allm?nhet rundt om 
i landet kan betecknas s?som s?rdeles stort. Valr?relsen 
ute i bygderna har ej visat n?gon st?rre lifaktighet. St??
dernas arbetare d?remot, i den m?n de kommit ?fver 
strecket, hafva ?dagalagt ett lifligare agitatoriskt intresse.
Att m?nnen, och t. o. m. riksdagskandidaterna sj?lfva, 
understundom ?ro mycket okunniga i politiska fr?gor, 
belyste d:r Petrini genom att omtala att vid ett tillf?lle 
en kandidat icke ens vetat, att allm?n och lika r?str?tt 
f?r m?n och kvinnor ?fven betydde r?str?tt f?r de gifta 
kvinnorna. En s?rdeles ?roande? okunnighet var, n?r 
ett par valm?n i en Norrlandssocken f?rklarade sig ?mna 
v?lja l?nsmejerskan till riksdagsman.
F?r kvinnornas politiska intresse f?refinnes den sv??
righet, som ligger i att bryta med ?rhundradens traditio?
ner, och att det icke faller af sig sj?lf att de skola syssla 
med politiska fr?gor, som ju f?rh?llandet ?r med m?n?
nen, som ?ga r?tt att r?sta. F?rh?llandena, som drifvit 
ut kvinnan p? arbetsmarknaden och d?r st?llt henne som 
kamrat med mannen, underl?ttar emellertid en frig?relse 
p? detta omr?de. Det blir naturligt f?r kvinnan att 
resonera med sina manliga kamrater och bilda sig egna 
?sikter. Genom sin verksamhet ut?t f? kvinnorna ?fven 
en praktisk k?nnedom om en del lagstiftningsfr?gor, som 
p? det n?rmaste ber?ra dem. D?rmed kommer intresset 
af att hafva n?got att s?ga vid s?dana fr?gors afg?randen. 
Det politiska intresset v?xer d?rmed. Att den kvinnliga 
r?str?ttsr?relsen f?tt en s? hastig utbredning visar v?l 
?fven att kvinnorna ej ?ro omogna f?r politiken.
Men innan kvinnorna verkligen kunna blifva af n??
gon betydelse i det politiska lifvet, m?ste tv? f?rdomar 
bort, sl?t d:r Petrini, den, att m?nnen kunna allting, och 
den, att kvinnorna ingenting kunna.
Det intressanta f?redraget mottogs med lifliga ap?
pl?der.
Notiser,
R?str?ttsr?relsen. F?rening f?r kvinnans politiska r?st?
r?tt ?r bildad i Glommerstr?sk, Norrbottens l?n, efter 
f?redrag af fil. d:r, fru Gulli Petrini. F?reningen, som ?r 
den 132:a i ordningen, har anslutit sig till Landsf?reningen- 
? S?ndagen den 22 nov. h?lls i Arvidsjaur f?redrag 
af doktor Gulli Petrini om kvinnans politiska r?str?tt 
och proportionella val. Salen var till tr?ngsel fylld af en 
intresserad publik, hvilken gaf sitt bifall tillk?nna genom 
lifliga bravorop och appl?der. Efter f?redragets slut ut- 
bragtes ett fyrfaldigt lefve f?r kvinnans r?str?tt. Tolf 
nya medlemmar antecknade sig f?r intr?de i f?reningen.
?? Str?mstadsf?reningen f?r kvinnans politiska r?str?tt 
hade f?rra l?rdagen ?rssammantr?de, d? till styrelse f?r 
n?sta ?r valdes : Fruarna Elisabeth Crafoord, Trina Hans?
son och Amanda Hauge samt fr?kn. Ingrid Nilsson (?fven 
centralstyrelsens ledamot) och Hilma Normann och till 
revisorer fr?kn. Tyra Johansson och Frida Dahlgren. 
Fr?ken Ingrid Nilsson h?ll d?rp? ett intressant och sak?
rikt f?redrag om kvinnor?relsens strider och framg?ngar 
under senaste ?rhundradet. F?reningen har nu, i likhet 
med ?friga f?reningar f?r F. K. P. R. landet rundt, be?
slutat att rekvirera sparb?ssor f?r insamlande af medel 
till verksamheten.
Kvinnor i kommunens tj?nst. I ?fverensst?mmelse 
med den motion, som under den minnesrika debatten i 
Stockholms stadsfullm?ktige i v?ras i anledning af kam- 
rerareplatsens bes?ttande inom h?lsov?rdsn?mnden v?cktes 
af d:r Knut Kjellberg, hafva nu stadens n?mnder och 
styrelser i sina framlagda statf?rslag uttalat sig om kvin?
nors anst?llande i kommunens tj?nst.
H?lsov?rdsn?mnden har s?som sitt upptagit f?rste 
stadsl?karens utl?tande i hans skrifvelse till h?lsov?rds?
n?mnden betr?ffande fr?gan om hvilka tj?nster och be?
fattningar ? kommunens stat, som b?ra kunna bes?ttas 
med kvinnor. Enligt hans f?rmenande b?ra n?gra prin?
cipiella hinder icke uppst?llas mot att bes?tta hvilken 
som helst s?dan tj?nst eller befattning med kvinnlig inne- 
hafvare, d? s?dan s?kande finnes, som i skicklighet och 
l?mplighet i ?frigt pr?fvas andra s?kande ?fverl?gsen, samt 
n?got lagligt eller annat hinder icke finnes h?rf?r.
F?r ern?ende af en tempor?r l?sning f?resl?s emellertid 
att tilltr?de icke b?r f?rv?gras f?r kvinnor till f?ljande 
befattningar, n?mligen: kamrerare, amanuens, distrikts?
l?kare, l?kare ?t barnaf?derskor, ?fverl?kare, underl?kare 
och amanuenser vid sjukhusen, obducent, organist, poli?
klinikl?kare, besiktningsl?kare, bostadsinspekt?r, bakterio- 
log, vaccinat?r.
Betr?ffande afl?ningsf?rh?llandena b?r s? l?ngt som 
m?jligt tillgodoses den fordran, att samma arbete b?r 
betalas lika, vare sig det utf?res af manlig eller kvinnlig 
befattningsinnehafvare. F?r tj?nster eller befattningar, 
som i staten ?ro uppf?rda med arfvoden, b?ra beloppen 
utg? lika till man och kvinna. Betr?ffande ?ter s?dana 
tj?nster, hvilkas innehafvare uteslutande skola ?gna sig 
?t tj?nstens sk?tande eller icke kunna ha annan n?mn?
v?rd verksamhet, synas dock n?gra modifikationer i af- 
seende p? likst?lligheten i l?nevillkoren ?ga fog f?r sig. 
Likaledes b?r l?nen s?ttas h?gre f?r gifta m?n ?n f?r 
ogifta m?n eller kvinnor.
Stipendier f?r sjuksk?terskor. Svenska nationalf?r?
eningen mot tuberkulos utdelar ?fven under ?r 1909 stipen?
dier till sjuksk?terskor f?r utbildning i tuberkulosv?rd. 
Kurserna b?rja den 1 i hvar och en af m?naderna janu?
ari?maj och september?november. Ans?kning g?res 
senast den 1 i m?naden n?rmast f?re den, d? kursen 
skall begynna, till Nationalf?reningens styrelse.
Svensk sjuksk?tersketidning. Med n?sta ?r b?rjar 
Svensk sjuksk?tersketidning sin f?rsta ?rg?ng. Tidningen 
utkommer med 12 nummer om ?ret, hvilka distribueras 
i f?rsta veckan p? hvar m?nad. Profnumret har redan 
f?r en tid sedan utkommit, och som det framg?r af an?
m?lan afser tidningen att verka f?r sjuksk?terskek?rens 
h?jande genom sk?rpta fordringar p? sjuksk?terskornas 
utbildning. Ett annat m?l ?r solidaritetsk?nslans st?r?
kande inom k?ren. Genom opartiska och sakrika redog??
relser vill tidningen sprida k?nnedom om f?rh?llandena 
p? de olika arbetsf?lten inom sjukv?rden samt l?mna 
upplysningar om sjukv?rdens olika grenar.
Tidningen redigeras af sjuksk?terskan fr?ken Estrid 
Rodhe.
DAGNY 611
U?yi hnitalktpr S?rskildt fruntimmer, har det l?nge varit ett 
ful MJUHUl?lCl, ?nskningsm?l att kunna ?fverl?mna v?rden af 
sina v?rdepapper och sk?tseln af sina aff?rer ?t n?gon person eller 
institution, som med absolut s?kerhet f?renade punktlighet och nog?
grannhet i utf?randet af det anf?rtrodda uppdraget ?fvensom pris?
billighet. En s?dan institution ?r
Stockholms Enskilda Banks Notariatafdelning 
(Lilla Nygatan 27, expeditionstid 10?4), 
som under garanti af Stockholms Enskilda Bank ?tager sig v?rd och 
f?rvaltning af enskilda personers och kassors v?rdepapper.
Exempel 1. Om en person hos Notariatafdelningen deponerar 
obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid f?rfallotiderna kuponger 
och tillhandah?ller deponenten influtna medel. Vidare efterser No?
tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underr?ttar deponenten 
i god tid, ifall en denne tillh?rig obligation blifvit utlottad, samt l?m?
nar f?rslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2. Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, 
underr?ttar Notariatafdelningen g?lden?ren d?rom att r?ntorna ? in?
teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som 
inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelningen, 
att inteckningarna blifva i vederb?rlig tid f?rnyade. Om en hos af?
delningen deponerad inteckning genom underl?ten f?rnyelse skulle 
f?rfalla, ers?tter Stockholms Enskilda Bank d?rigenom uppkommen 
skada.
F?rvaringsafgift: 50 ?re f?r ?r per 1,000 kronor af depositio?
nens v?rde, dock ej under tv? kronor.
Kemisk Tv?tt.
A.-B. Hyn BIA Hand,
? Stockholm. ?
PLATSS?KANDE.
(Platss?kande f? sina annonser inf?rda i 
Dagny f?r halfva priset eller 71/2 ?re pr mm.)
Korrespondent, mnsuinskrif-verska och svensk-engelsk ste?
nograf, som flytande skrifver tyska, 
franska och engelska samt ?ger 
9 ?rs kommerciell erfarenhet, s?ker 
anst?llning ? bank, bruk eller st?rre 
kontor, nu eller till ny?ret. Svar 
till ?Seneuse*, Gum?lii Annons?
byr?, Stockholm, f. v b.
I TNG BILDAD FLICKA af god 
familj ?nskar plats som s?ll?
skap och hj?lp. Ar g?rna behj?lp?
lig med l?xl?sning och barnens 
sk?tsel. Svar till ?E. J. Familje?
medlem? under adr. S. Gum?lii 
Annonsbyr?, Stockholm, f. \. b.
PR?STDOTTER, van att deltaga 
* i alla inom ett hem f?rekom?
mande g?rom?l, ?nskar nu genast 
eller 1 jan. plats att vara husmo?
der behj?lplig. N?gon liten l?n 
?nskas. Svar till ?20 ?r?, Sk?ller- 
sta p. r.
?RIG flicka ?nskar den 1 jan. 
plats som bush?lls- eller 
skri fbitr?de. Kan ock undervisa 
nyb?rjare. Svar snarast till ?F?r- 
lofvad?, Sundbyberg, p. r.
pXAM, sjuksk?terska rhed goda 
rek. ?nskar privat plats ?t sjuk 
dam eller herre. Svar till ?Sjuk?
sk?terska?, Stenungsund p. r:
pLICKA af god familj (f?r?ldra- 
* l?s) ?nskar plats som s?llskap. 
Villig och van deltaga i skrifarbete. 
Betyg finnas. Svar B. H?gstedt, 
Ume? p. r.
Magpl?gor,
hufvudv?rk, h?morrojder m. fl. obe?
hag f?rekomma Ofta i f?rening 
med tr?g aff?ring. Ett mycket verk?
samt medel till lindrande h?raf 
har Salubrin visat sig Vara, d? det 
anv?ndes p? s?tt, som enligt bruks?
anvisningen befunnits ?ndam?ls?
enliga, men f?r att botande skall 
kunna ?ga rum fordras att lefva 
rationellt och iakttaga l?kares f?re?
skrifter. Salubrin tillhandah?lles 
i Parfym-, Speceri- och F?rgaff?rer. 
Partiiager hos Geijer & C:o, Stock?
holm.
L-jUSH?LLSSKOLOR! Intres- 
* * serad och skicklig l?rarinna 
med utm?rkta vitsord fr?n f?re?
g?ende verksamhet, samt med s?r?
skild fallenhet att handleda elever, 
?nskar till ny?ret anst?llning i hus?
h?llsskola, helst p? landet. Ehuru 
kompetent ?fven i ?friga ?mnen, 
?nskar den s?kande dock f?retr??
desvis plats som l?rarinna i tv?tt 
(glansstrykning inbegripen), v?f- 
ning och eventuellt gymnastik. 
Svar till ??d ?n?, Karlskoga p. r.
LEDIGA PLATSER.
C JIIKSK?T ERSKA. Trauemo 
kommun s?ker till beslutad sjuk- 
v?rdsafdelning vid f?rs?rjningsin?
r?ttningen en duglig, frisk och stark 
sk?terska med sinne f?r ordning 
och h?g f?r sitt kall, h?lst d?r?
j?mte med n?gon vana att leda 
ett hush?ll. F?rm?nliga l?nevill?
kor. Tilltr?de p? ny?ret. Reflek?
terande h?uv?nde sig f?r vidare 
upplysningar till Disponent Ernst 
Glaeson, TJddebo.
SJUKSK?TERSKEPLATS. Plats som vik. sjuksk?terska i Gr?n?
sk?ra distrikt f?r tiden 1 dec. 1908 
?31 dec. 1909 ?r till ans?kan ledig. 
L?n efter 400 kr. pr ?r samt 1 kr. 
om dagen f?r tj?nstg?ring vid 
epidemi; vid annan sjukdom efter 
?fverensk. Ans?kn. ins?ndas genast 
till Kantor V. Hoffman, E?ghult, 
L?karstyrelsens ordf.
Nyheter i bokhandeln:
Julg?fvan. Illustrerad jultidning 
f?r hemmet. Pris med stor, 
vacker gratisplansch 1 kr. 
Julk?rfven. Illustrerad jultidning 
f?r barnen. Pris 15 ?re. 
Frideborg,illustrerad folkkalender 
f?r 1909. Red. Pastor B. Wad- 
str?m. Kart. 1: 25, klotb. 2 kr. 
Varde ljus! Nordisk missionska- 
lender f?r 1909. Red. Profes?
sor A. K oh? od in. Kart. 1: 25. 
Korsblomman. Kristlig kalender 
f?r 1909. Red. Pastor Efr. 
Rang. Kart. 1: 25, klotb. 2: 25. 
Till uppbyggelse. Korta betrak?
telser af Kyrkoherde E. D. 
Hedman. H?ft. 2; 50, v. b. 3 
kr., klotb. 3: 50.
Mot ljuset och lifvet. Af Pastor 
Fred. Tybring. H?ft. 0: 60, kart. 
0: 85.
Han ?r v?r frid. Ber?ttelse af 
M. v. O. H?ft. 2 kr., kart, 2: 50 
klotb. 2: 75.
Syrierns s?ng. Af William Allen 
Knigth. Med 20 fina original?
illustrationer af Folke Hoving. 
H?ft. 1 kr., kart. 1: 25, klotb. 
1: 75.
Brutna str?lar. Af Jakob Paulli. 
H?ft. 1 kr., kart. 1: 25, klotb. 
1: 50.
Crucitixus. Skildringar af Runa. 
H?ft. 1:25, kart. 1:50, klotb. 
1: 75.
Ropande r?ster. Lefnadstecknin- 
gar af Pastor Hjalmar Lyth. 
Med 2 portr?tt. H?ft. 0: 75, 
kart. 1 kr.
Br?derna Vald?s. At EbbaRam- 
say. H?ft. 0; 75, kart. 1 kr.
Missionsf?ltens hj?ltar. Af J. G. 
Lambert. Del I Asien, h?ft. 1 
kr., del II Afrika, h?ft. 1 kr.
Slagen och dock segrare. Af D. 
Alcock. F?rsta delen, h?ft. 1: 50, 
kart. 1; 75, klotb. 2 kr. Andra 
delen, h?ft. 2:25, kart 2: 75, 
klotb. 3 kr.
Mara. Af B. Ulmen. H?ft. 1 
kr., kart, 1:25, klotb. 1:50.
R?dsherrens hustru. Af AI. R?di?
ger. Del I, h?ft. 1 kr., kart. 
1:50, klotb. 1:75. Del II, h?ft. 
1 kr., kart. 1:50, klotb. 1:75.
Borgfr?ken. En ber?ttelse af 
Margaretha Lenk. H?ft. 1: 25, 
kart. 1: 75, klotb. 2 kr.
Hindukvinnor. Af Johanne Blauen- 
feldt. H?ft. 1 kr., kart. 1: 25.
N?r de unga togo vid. I. Skil?
dring ur folklifvet af Hillis 
Grane. H?ft 1: 50, kart. 1: 75, 
klotb. 2 kr.
Majdagar. Ber?ttelser f?r barn 
och deras v?nner af A - -der. 
Rikt illustr. af Brita Ellstr?m. 
H?ft. 1: 25, kart 1: 50.
Den eviges v?gar m. fl. ber?ttel?
ser af Anna H?m Preinitz. 
Med m?nga ill. H?ft. 1:25, 
kart. 1: 50.
Mors lilla solstr?le m. fl. ber?t?
telser f?r barn. Af Anna H?rh 
Preinitz. Rikt ill. H?ft. 1 kr., 
kart. 1: 25.
Eiang, Fosterlands-Stiftelsens F?rlags-Expedition, Stockholm 3.
p ? RE S T?ND ARINNEBEFATT- 
* NINGEN vid Karlskrona h?gre 
l?roverk f?r flickor blifver ledig 
att tilltr?das vid n?sta l?s?rs b?r?
jan, och ?ga hugade s?kande att 
till styrelsen ingifva sina af kom?
petenshandlingar samt pr?st- oeh 
l?karebetyg ?tf?ljda ans?kningar 
f?re den 10 n?st kom. december. 
L?n 2,000 kr. j?mte fri bostad.
Karlskrona den 28 okt. 1908.
Styrelsen.
ilip Holmquists
Handelsinstitut
Norra All?gat. 7, G?teborg
FR?MSTA OCH ST?RSTA 
ENSKILDA HANDELS- 
L?ROVERKET ILANDETS 
FR?MSTA HANDELSSTAD
?
Efter aflagfd
Realskoleexamen
/ hvarje bokhandel :
Med. d:r
A. Bergstrand
Framtidens
?ktenskap.
? Pris I krona. ? 
Bj?rck & B?rjesson.
eller studentexamen eller afg?ng 
fr?n h?gre l?roverk f?r fliekor
bilda Institutets ?rs- oeh termins?
kurser en synnerligen l?mplig och 
tidbesparande forts?ttning f?r 
intr?de p? k?pmansbananoch bank?
kontor. Beg?r program. Of ver 200 
firmor ha under 1907 rekryterat 
sin personal fr?n Institutet. Bank- 
kurser.
Filip Holmqvlst,
?fverl?rare vid Tekniska skolan i Stock?
holm, l?rare vid Chalmersska institutet, 
ledamot af Sv. Revisorsamfundet.
V?rterminen b?rjar den 14 jan.
S. T G. 27 550
Roden stamska
Sl?jd- och Hush?llsskolan,
Hudiksvall.
Husmoderskurs. Skolk?ksl?rarin- 
nekurs. Sl?jdl?rarinnekurs.
612 DAGNY
Orientaliska Mattor och ?friga Afpassade mattor, s?som Smyrna, Argaman, Kos?mos, Radium, Axminster, Kidderminster, Rockminster, 
Velvet, Br?ssel m, fl. i alla kvalit?er och storlekar 
Engelska Magasinet ......?? Drottninggatan 31
Myheter f?r saisonen
i stort urval
Billiga priser i Pels varuaff?ren, Drottninggatan 26
Riks. 28 40. Allm. 52 08.
D. Forssells S?ner E C:o Eftr. H. 3. i.
Fanny Josephsons Byr?
? 4 Biblioteksgatan 4 ?
Allm. Tel. 40 59. Rikst, 105 74. N
F?rmedlar fastighetsf?rs?ljningar, aff?rs?fverl?telser no. m.
Uihyr m?bl. och om?bl. rnm, v?ningar, aff?rslokaler & sommarn?jen. 
Anskaffar inackorderingar. Kontorstid kl. 10?4.
ORGLAR fr?n landets f?rn?msta
fabriker s?ljas mot er?
l?ggande af 4 % af priset strax 
och sedan 12 % i hvarje f?ljande 
kvartal under 2 ?r samt
mot 4 % strax och 
8 % i hvarje kvartal
under 3 ?r.
Kataloger och n?rmare upplys?
ningar erh?llas mot 20 ?re i frim.
F. 0. ?KERLUND, Str?msbro.
PI?NINON
Ullgarn,
Svenskt och Engelskt f?r hand- och 
maskinstickning samt till v?fnad, 
Hamburgergarn, Z?fir- och Kaster - 
garn, Carmen-, Tua- och Andalusia- 
garn till Schalar. Oblekt, Blekt 
och Cr?mef?rgadt Fiskegarn till 
Gardiner, Glansgarn, Mattvarp, 
Matt skedar och finare V?fskedar. 
allt till l?gsta priser i
3xel Hindersons Gnrnbod, H?torget 13.
Stina Quints v?lk?nda, af alla barn efterl?ngtade 
julpublikationer Julklappen, Guldslottet, Lilleputt, Trisse 
och Rosengull ?ro nu utkomna och erh?llas i skolor 
...------- ? och bokl?dor. ?========
AlTTMMEA
K
Tidskriften s.Mltt Hem 
1 ?r en v?rdefull, prak?
tisk r?dgifvare i alla 
fr?gor, som r?ra ett hems 
trefnad och kloka eko?
nomi. Den f?ljer -intres- 
seradt alla husliga och 
sociala sp?rsm?f, som intressera kvinnov?rlden, och bjuden d?r?
j?mte p? en myckenhet god och underh?llande lektyr. B?r alltige?
nom pr?geln af sundt f?rnuft och ?r redan d?rigenom den b?sta 
af alla publikationer f?r kvinnan och hemmet. Vackert utstyrd 
med m?nga bilder.
Ins?nd 50 ?re i frim?rken till Exp. af >Mitt Hem?, Karduans- 
makaregatan 7, Stockholm, s? erh?llas b?da numren f?r decem?
ber och d?rj?mte ett utm?rkt vackert julnummer, som eljest ensamt 
kostar 50 ?re i bokhandeln.
G?r ett f?rs?k! Ni ?ngrar det intet! =
Nytt! H?rbehandiing
med galvanisk elektrisk apparat mot 
h?raffall. Vid starkt h?raffall un?
ders?kas h?ret mikroskopiskt af 
l?kare-specialist och som st?ller 
diagnosen. Fru M. von Miekwitz, 
Gamla Kungsholmsbrogatan 32. 
Tel. Brunkeb. 34 41.
Ylieftl?dningar i afpassade bi?
tar 7 ni. Vacker svart, bl?, brun 
ell. gr?, extra god Vl-vHe dainche- 
viot, 70 cm. bred, erh?lles till en?
dast 4,65. OBS.! 1,000-tals kl?d- 
ni ngar s?ljas af detta tyg ?rligen. 
Bluslifstvg 2V3 m. Vacker, randig 
eller rutig velourflanell, 70 cm. 
bred, till 1,40. Tagas 7 bitar, l?m?
nas den 8:de gratis. Otto Oskar?
son, G:a Kungsholmsbrogatan 23 
A, Stockholm.
Succes-Kjolen
Campania
Instickade svarta breda 
r?nder p? gr? fond-! 
Elegant sits.
Pris 14: 50. 
Postf?rs?ndcs om fram- 
l?ngd och midjebredd 
uppgifvas
Succ?s-Blusar
Brabant
Spachtel med Tyll 
foder !
Fenomenalt pris
12 kr
Passande julklapp 
Postf?rs?ndes om hals- 
och br?stvidd meddelas
Endast
F. W. Campanilla,
Stockholm 2.
Ett kaffes arom
?r till stor del beroende p? konstruktionen af de maskiner, p? hvilka 
det ?r rostadt, ju b?ttre maskiner man anv?nder vid r?stningen, 
desto mera fullkomligt utvecklas aromen, under det alla oh?lsosamma 
?mnen afl?gsnas.
Karlbergs Specialblandning ? 1: 50 pr kg.
best?r af flera ?dla kaffesorter sammanblandade samt rostas p? nu?
tidens f?rn?msta rostningsmaskin i eget f?rstklassigt rosteri.
OBS.! Renaste smak, h?gsta arom samt mest omtyckta kaffe 
i marknaden. Till landsorten mot efterkraf.
Tj TIT rr ? M?ster-Samuelsgatan lO,K,. W. IVcirlDCFSf (h?rnet af Norrlandsg.)
? Kaffeaff?r En gros & en Detail.
Fredrika-Bremer-F?rbundet : Drottninggatan 54. 
Rikstel. 27 62. F?rbundets byr? ?ppen 11?4. Allm. tel. 48 16. 
Fredrika-Bremer F?rbundets Sjuksk?terskeb/r?: Tunnelgatan 25. 
Rikstel. 68 98. Allm. tel. 82 11.
Inneh?llsf?rteckning.
Dagens nummer inneh?ller:
Martina Kramers. Af A. K.
Reformtankar i skolfr?gor. Af Anna Linder.
Kvinnan och (let kommunala vetot. Af Ina Rogberg.
De ryska kvinnorna och undervisningsfr?gan. Bref fr?n
Ryssland. Af Zen?ide Mirovitch,
Utlandet.
Studie- och rekreationsliemmet vid ?resund. Af Nanny 
Palmkvist.
Anna Marja Boos: P? s?llsamma v?gar. Af Aiwa Uppstr?m.
Ins?nd litteratur.
Ett f?redrag om Rimforsa landtluisli?llnings,skola.
Fr?n allm?nheten.
Ett utl?tande af H?gsta domstolen.
Tal af centralstyrelsemedlemmar i Stockholms F. K. P. II.
F?redrag af d:r Gulli Petrini.
Notiser.
Prenumeration ? Dagny sker ? n?rmaste postanstalt (Tid- 
====== ningstaxa n:r 5) eller bokhandel. =======