Vem och vad kan man lita på? gothenburg studies in educational sciences 421 Vem och vad kan man lita på? Ungdomars förhållningssätt till budskap om mat och ätande utifrån ett forskarinitierat rollspel Jenny Rendahl © JENNY RENDAHL, 2018 isbn 978-91-7346-973-9 (tryck) isbn 978-91-7346-974-6 (pdf ) issn 0436-1121 Akademisk avhandling i kostvetenskap, vid Institutionen i kost- och idrotts¬vetenskap Avhandlingen finns även i fulltext på: http://hdl.handle.net/2077/56328 Prenumeration på serien eller beställningar av enskilda exemplar skickas till: Acta Universitatis Gothoburgensis, Box 222, 405 30 Göteborg, eller till acta@ub.gu.se Foto: Linn Håman Tryck: BrandFactory AB, Kållered, 2018 Abstract Title: Who and what can you trust? – Adolescents’ approach towards food messages from a researcher initiated role-play Author: Jenny Rendahl Language: Swedish with an English summary ISBN: 978-91-7346-973-9 (print) ISBN: 978-91-7346-974-6 (pdf) ISSN: 0436-1121 Keywords: adolescents, food, risk, trust, reflexivity, identity, role-play, focus group interview, Home economics, In everyday life, adolescents are exposed to multiple messages about food. There is an abundance of information to process and handle, which can lead to confusion and anxiety. The overall aim with this thesis was to develop, ana- lyse and problematize researcher-initiated role-play combined with a sub- sequent focus group interview resembling food contexts in adolescents’ every- day life, and through the adolescents’ participation in the role-play identify their approach to and negotiation about messages concerning food and eating. The empirical data built on role-playing and focus group interviews with 42 adolescents; boys (14) and girls (28), 15 to 17 years old. The findings revealed that role-playing in combination with subsequent focus group interviews is a suitable research method to study adolescents’ reflexivity regarding food and eating, as it promoted participation and reflections amongst the adolescents. Participation and reflection are crucial elements in Swedish schools, and there- fore this method could serve as a pedagogical tool in Home and consumer studies. The results also show that the adolescents were reflexive concerning who to trust when it comes to food messages, bodily risks with food ingested, and food as an identity marker. The adolescents perceived agents who had knowledge or education concerning food and nutrition as well as agents with whom they had a close relationship to be trustworthy. On the other hand, messages conveyed with a commercial interest were less trusted by the adoles- cents. In addition, this thesis shows that food is much more than nutrients for adolescents; it is also a tool by which to express identity. Förord Resan som doktorand har varit kantad av både toppar och dalar samt en och en annan omväg. Nu står jag dock här och har äntligen kommit fram till slut- destinationen på denna resa. Under resan är det flera personer som betytt väl- digt mycket för mig och som jag nu vill tacka. Först och främst vill jag tacka mina handledare Christina Berg, Peter Korp och Marianne Pipping Ekström. Christina, stort tack för all tid och engagemang du lagt i avhandlingsprocessen, för din noggrannhet och vetenskapliga kompetens som bidragit till många värdefulla kommentarer och diskussioner under åren. Peter, tack för att du delat med dig av din gedigna kunskap kring vetenskapsteori och gett mig guidning i detta snåriga område. Marianne, tack för att du delat med dig av din långa erfarenhet och kompetens inom fältet och för din skarpa blick kring språk och referenser. Jag vill också tacka alla kollegor på IKI som under årens lopp kommit med feedback på mina texter, uppmuntrande ord samt bidragit till trevliga prat- stunder i fikarummet. Ett speciellt tack vill jag rikta till Ann Parinder som un- der processens gång bidragit med glada hejarop. Även ett varmt tack till Annica Strand Johansson och Ann-Christine Mattson som har hjälpt mig med att räkna och pussla. Jag vill också rikta ett tack till Ingrid Cullbrand och Helen Wåhlander som uppmuntrade mig att söka till forskarutbildningen och gav mig en bra start på IKI. Jag vill också tacka mina doktorandkollegor nuvarande som ”gamla”. Ni har bidragit med många givande diskussioner och glada tillrop. Ett särskilt stort tack vill jag ge till Steingerdur Olofsdottir som gav mig en bra start på forskarutbildningen samt till Linn Håman, min före detta doktorandkollega, men framförallt min vän. Linn, utan dig vid min sida hade denna väg varit så otroligt mycket tuffare och framförallt inte alls lika rolig. Tack för all hjälp, stöttning, uppmuntran och härliga skratt som du givit mig, det har varit ovärderligt. Du har varit min livlina ”ring en vän”. Tack till de personer som varit diskutanter, granskare eller expert- handledare, Viveka Berggren Thorell, Signild Risenfors, Inger Johnsson och Christel Larsson. Signild, tack också för ett givande samarbete med metodartikeln. Ett extra tack vill jag rikta till Päivi Palojoki och Eva- Carin Lindgren som i slutfasen har granskat manuset och bidragit med mycket värdefulla och konstruktiva kommentarer. Eva-Carin, tack också för feedback du givit under resans gång. Jag vill även tacka alla ungdomar som deltagit i studien och så generöst delat med sig av sina tankar, erfarenheter och sin tid. Därtill vill jag tacka Praktiska hushållsskolans donationsfond, Stiftelsen Engelbrekts Barnavårds och Husmodersskola, Kungliga Hvitfeltska stiftelsen och IKI för att ni gett mig möjlighet att delta på konferenser samt tid till att färdigställa avhandlingen. Sist men absolut inte minst vill jag tacka mina vänner och min familj som varit ett stort stöd under denna tid. Mamma och pappa, ni har varit fantastiska och bidragit med allt från barnpassning, skrivarstuga med helpension till att ordna bussbiljetter för respondenter. Vardagen hade varit väldig svår att få ihop utan er. Ni har även alltid funnits som stöd för mig i både med- och motgång, TACK! Jag vill också tacka mina underbara svärföräldrar för att ni så många gånger ställt upp och passat barnen när jag har behövt jobba. Ett stort tack vill jag också rikta till Jonas och Lisa, ni har betytt mycket för mig under denna tid. Ni har på ett outtröttligt sätt stöttat och peppat mig. Lisa, tack för att du ägnade stora delar av midsommarhelgen till korrekturläsning. Jonas, ett stort tack för all hjälp med engelskan och för alla dina goda råd, både vetenskapliga och medmänskliga. Tänk att jag har en så klok lillebror! Slutligen ett stort tack från hela mitt hjärta till min älskade man Andreas. Utan dig hade detta inte varit möjligt. Tack för att du har stått ut med ”jag måste bara jobba lite till” och för att du låtit mig åka iväg på mina skrivarresor, långa som korta, för din uppmuntran, kärlek och ditt tålamod. Du är fantastisk! Ett särskilt tack till mina underbara barn Noah och Wilmer, ni betyder allt för mig och har lärt mig vad som är viktigt här i livet. Denna bok vill jag tillägna er. Göteborg, juni 2018 Innehåll ABSTRACT ................................................................................................................... 5 FÖRORD ...................................................................................................................... 7 INNEHÅLL ................................................................................................................... 9 TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING ...................................................................... 11 Lista på publikationer ........................................................................................ 13 1. INTRODUKTION ................................................................................................... 15 1.1 Ungdomar och matbudskap ....................................................................... 15 1.2 Synliggöra ungdomars perspektiv.............................................................. 16 1.3 Syfte ............................................................................................................... 17 2. BUDSKAP, IDENTITET OCH DET ”FRIA” VALET ................................................ 19 2.1 Mat och identitetsskapande ........................................................................ 19 2.2 Ungdomars valmöjligheter ......................................................................... 21 2.3 Matens kulturella och sociala betydelse .................................................... 23 2.3.1 Komplexa matval ................................................................................ 23 2.3.2 Mat och identitet ................................................................................. 24 2.4 Matbudskap och tillit .................................................................................. 26 2.4.1 Motstridiga budskap ........................................................................... 26 2.4.2 Tillit till olika aktörer .......................................................................... 27 2.4.3 Ungdomars tillit till informationskällor ........................................... 28 2.4.4 Tillit till producenter .......................................................................... 29 2.5 Reflexivt förhållningssätt och matval ........................................................ 31 3. KONTEXTUELL SYN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE ............................................ 33 3.1 Kontextens betydelse .................................................................................. 33 3.2 Rollspel inom pedagogik och forskning ................................................... 33 4. METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ............................................................. 37 4.1 Tolkande perspektiv .................................................................................... 37 4.2 Deltagarbaserad forskning med ungdomar .............................................. 37 5. METOD OCH URVAL ............................................................................................. 41 5.1 Översikt av delstudier ................................................................................. 41 5.2 Datainsamling .............................................................................................. 44 5.2.1 Rollspel som datainsamlingsmetod .................................................. 44 5.2.2 Rollspelets fem faser .......................................................................... 45 5.3 Dataanalys .................................................................................................... 48 5.3.1 Delarbete I ........................................................................................... 49 5.3.2 Delarbete II ......................................................................................... 50 5.3.3 Delarbete III........................................................................................ 51 5.4 Etiska ställningstaganden ........................................................................... 52 6. RESULTAT ............................................................................................................. 55 6.1 Forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju främjar delaktighet och reflektion (delarbete I) ........................................................... 55 6.2 Ungdomars perspektiv på och tillit till kostbudskap (delarbete II) ....... 58 6.3 Ungdomars resonemang om risk i förhållande till mat och ätande (delarbete III) ..................................................................................................... 62 7. UNGDOMARS REFLEXIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL MAT OCH ÄTANDE ........ 65 7.1 Ungdomars reflexivitet synliggjordes ........................................................ 65 7.2 Ungdomars reflexivitet i förhållande till risk och tillit ............................ 67 7.3 Ungdomars reflexivitet i förhållande till mat och identitet .................... 69 7.4 Metod för att studera reflexivitet och ett verktyg för att främja lärande ................................................................................................................. 70 8. METODOLOGISKA REFLEKTIONER .................................................................... 73 8.1 Rollspel och deltagarbaserad forskning .................................................... 73 8.2 Studiens trovärdighet .................................................................................. 76 9. KONKLUSION OCH IMPLIKATIONER .................................................................. 79 9.1 Rollspel främjar deltagande och reflektion .............................................. 79 9.2 Mat innebär både sociala och kroppsliga risker ....................................... 80 9.3 Tillit beroende av flera aspekter ................................................................ 81 ENGLISH SUMMARY ................................................................................................. 83 REFERENSER ............................................................................................................ 91 Bilaga 1 Tabell- och figurförteckning Tabell 1. Översikt av de olika delarbetena ........................................................... 42 Figur 1. Aktiviteter i forskarinitierat rollspel med efter- följande fokusgruppsintervju. ................................................................................ 46 Tabell 2. Exempel på dataanalys delarbete I ........................................................ 50 Tabell 3. Exempel på dataanalys delarbete II,. .................................................... 51 Tabell 4. Exempel på dataanalys delarbete III ..................................................... 52 Tabell 5. Huvudresultat för varje delarbete .......................................................... 55 Tabell 6. Översikt av aktörer i rollspelet. ............................................................ 59 Tabell 7. En översikt av budskap. ......................................................................... 60 Figur 2. Översikt av ungdomarnas upplevda risker ............................................ 62 Figur 3. Ungdomars reflexivitet ................................................................... 66 13 Lista på publikationer Avhandlingen bygger på följande vetenskapliga artiklar. I. Rendahl, J., Risenfors, S., Korp, P., Ekström, M., & Berg, C. (2017). Forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppintervju: en me- tod för att främja delaktighet och reflektion. Educare, 2, 31-55. II. Rendahl, J., Korp, P., Ekström, M., & Berg, C. (2017). Adolescents’ trust in food messages and their sources. British Food Journal, 119(12), 2712-2723. III. Rendahl, J., Korp, P., Ekström, M., & Berg, C. (2018). Eating and risk: adolescents’ reasoning regarding body and image. Health Education, 118(3), 262-276. Artiklarna publiceras med tillstånd från respektive tidskrift. 15 1. Introduktion 1.1 Ungdomar och matbudskap I dagens senmoderna samhälle överöses ungdomar med olika budskap som handlar om mat. Budskap kan kommuniceras via bilder, text, en persons handlingar, medvetet eller omedvetet. Dessa budskap finns till exempel i kvällstidningar, där det rapporteras om mat som främjar viktnedgång, för att några blad senare visa recept på delikata måltider och bakverk, som för fram ett budskap om att unna sig lyx i vardagen. Budskapen är många och kommer från ett flertal aktörer i vårt samhälle och berör allt från hälsa och väl- befinnande till riskrapporter för viss mat. Det kan också handla om att spara pengar genom extrapriser samt att välja rätt livsmedel för att främja en ekolo- gisk, ekonomisk och socialt hållbar värld. Utöver detta finns det en uppsjö av budskap som handlar om rätt mat för en snygg och vältränad kropp. Livsstils- program såsom Biggest loser och Du är vad du äter är exempel på sådana program där deltagarna går på sträng diet och följer ett hårt träningsprogram. Samtidigt sänds matlagningsprogram som underhållning med både professionella kockar som Kockduellen eller amatörkockar som i Sveriges mästerkock och Hela Sverige bakar. Därtill möts individer av budskap i sin sociala omgivning från till exem- pel familj, skola, vänner. Utifrån detta överflöd av budskap kan man konsta- tera att det inte är enkelt att vara konsument idag. Det är många aspekter som ska behandlas och förhandlas i de vardagliga livsmedelsvalen (Sobal & Bisogni, 2009). Budskapen framförs av olika personer, såväl kostutbildade som självutnämnda experter och vanliga lekmän, vilket gör att det är svårt att veta vem och vad man kan lita på. Det råder således ingen brist på in- formation, utan snarare finns det för mycket information för konsumenter att ta in och hantera (Järvelä, Mäkelä, & Piiroinen, 2006; Östberg, 2003). Förutom att det florerar en mängd budskap har mat också i olika blivit be- tydligt mer tillgänglig än tidigare. Butiker har öppet stora delar av dygnet, det finns snabbmatskedjor med generösa öppettider och det finns mat att tillgå från hela världen, året runt (Scrinis, 2013). Ungdomar äter fler måltider utan- för hemmet, såsom i skolmatsalen, på caféer och restauranger. Det här inne- VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 16 bär att mat och budskap kring mat och ätande ständigt är närvarande i ung- domarnas vardag. Reklam, artiklar och frågespalter i tidningar och livsstilsmagasin uppmanar individer till eget ansvar för hur de ser ut och hur de vill se ut (Featherstone, 2010; Sandberg, 2004). Den betoning som finns i vår kultur av individens an- svar för kropp och hälsa får en direkt betydelse för våra matval; vilken mat ska väljas för att främja en vacker, hälsosam och frisk kropp. Vidare har mat också en central betydelse för att uttrycka identitet: genom vad du väljer att äta visar du vem du är (Barthes, 1997; Mennell, 1997). Giddens (1991) menar att stora valmöjligheter och individuellt ansvar är det som karaktäriserar att leva i dagens senmoderna samhälle. Ungdomar är sär- skilt berörda av det stora utbudet valmöjligheter som finns, då de inte i samma utsträckning som förr, behöver följa tidigare generationers levnadsvanor utan kan idag till stor del skapa sin egen identitet (Furlong & Cartmel, 2007; Giddens, 1991). Det innebär både möjligheter och sätter press på ungdomar. Valmöjligheterna och friheten ökar samtidigt som ansvar för hälsa och skap- andet av identiteten läggs på den enskilde (Furlong & Cartmel, 2007). Ungdomar är på väg in i vuxenvärlden och med det får de en större på- verkan på sin egen konsumtion även när det gäller matval (Tufte, 2007). Det finns en strävan efter att bli mer och mer självständig, samtidigt som ung- domarna fortfarande också är beroende av föräldrar eller andra vuxna i det vardagliga livet (Cook, 2005). Av dessa anledningar är ungdomar en intressant grupp att studera i förhållande till matbudskap. 1.2 Synliggöra ungdomars perspektiv Jag har en bakgrund som hem- och konsumentkunskapslärare i grundskolan och har genom åren träffat ett flertal elever i situationer som involverar mat och ätande. Dessa elever gav uttryck för olika åsikter och tankar, men bar också på flera frågor och föreställningar gällande mat och ätande. Under lek- tionerna kunde jag höra uttalanden såsom: ”Jag kan inte äta så mycket kol- hydrater, jag har hört att man blir fet av det”, eller ”Så här lite kött räcker inte för mig, jag tränar och behöver mycket kött, mycket protein för att bygga min kropp” eller ”Är det sant att det är farligt att äta chips? Är de giftiga?” Ut- talanden av denna karaktär var relativt vanligt förekommande och gjorde mig nyfiken på att få veta mer om ungdomars perspektiv på mat och ätande. INTRODUKTION 17 Det är av vikt att synliggöra ungdomars perspektiv på matbudskap för att kunna skapa undervisning eller hälsopromotiva insatser som tar sin utgångs- punkt i ungdomars perspektiv. Barn och ungdomars delaktighet är något som lyfts både i FNs barnkonvention (UNICEF, 2009) och i styrdokument för grundskolan (Skolverket, 2011) samt inom forskning (Gallacher & Gallagher, 2008; James, 2007). Barn och ungas egna åsikter, tankar och erfarenheter kring frågor som berör dem har blivit viktiga att synliggöra (Gallacher & Gallagher, 2008; Hill, 2006). Barn och unga är kompetenta aktörer med egna perspektiv på den sociala världen, som det är viktigt för vuxna att ta del av (Gallacher & Gallagher, 2008; James, 2007). Vid forskningsstudier som involverar barn och unga ställs forskaren inför ett flertal metodologiska utmaningar. En sådan utmaning är att försöka minska maktförhållandet mellan forskare och deltagare (Berger, 2015). I litte- raturen tas flera olika åtgärder upp för att minska hierarkin mellan forskare och barn, som till exempel ge dem fler uttrycksmöjligheter än enbart verbalt, låta deltagarna till antalet vara fler än forskarna, eller ta hjälp av stimulimaterial (jfr. Gardner, 2016; Morgan, Gibbs, Maxwell, & Britten, 2002; Änggård, 2015). Det finns ett fortsatt behov av att utveckla metoder som kan skildra barns och ungas perspektiv som aktiva aktörer (Hillén, 2013; Janhonen, 2016). 1.3 Syfte Det övergripande syftet med denna avhandling var att utveckla, analysera och problematisera ett forskarinitierat rollspel med vardagsnära matsituationer för ungdomar, och genom ungdomarnas deltagande i rollspelet identifiera deras förhållningssätt till och förhandlingar om budskap kring mat och ätande. Syfte för respektive delarbete var att:  Delarbete I: Beskriva och värdera hur forskarinitierat rollspel med vardagsnära matsituationer i kombination med efterföljande fokus- gruppsintervju fungerar för att samla in forskningsdata. Med den mer specifika forskningsfrågan: Hur stimulerar och begränsar data- insamlingsmetoden delaktighet och reflektion samt synliggör ungdomars förhandlingar och resonemang? VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 18  Delarbete II: Beskriva ungdomars uppfattningar om matbudskap och aktörer som förmedlar budskapen, samt utforska ungdomarnas tillit till dessa.  Delarbete III: Utforska och belysa ungdomars resonemang kring risk i förhållande till mat och ätande. 19 2. Budskap, identitet och det ”fria” valet I det här kapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som bygger på Giddens (1991) teori om det senmoderna samhället med fokus på begreppen risk, tillit och reflexivitet. De här begreppen har använts för att tolka och dis- kutera ungdomars förhållningssätt, förhandlingar, resonemang och värder- ingar av mat och ätande, i förhållande till de budskap som ungdomar upplever som närvarande i sin vardag. Senare i detta kapitel presenteras även den em- piriska forskningskontext som är relevant i förhållande till delarbetena och avhandlingen i stort. 2.1 Mat och identitetsskapande Mat och ätande är en del av en persons livsstil och är nära förbundet med identitet, kropp och den bild man vill skapa av sin egen person. En individs utseende betraktas som en stor del av jaget och individens värde är nära sam- mankopplat med dennes utseende. Individens medvetande om sitt utseende har blivit större till följd av att han/hon mäter och jämför sig med idealiserade bilder av kroppen, som ofta syns i massmedia och reklam. Bilder, både per- sonliga foton och reklam, har blivit ett medel som inbjuder till att jämföra och blir ständiga påminnelser av vad vi är och vad vi med ansträngning och arbete kan bli (Featherstone, 1991). Det finns således en betoning på underhåll, be- varande av kroppen och utseendet som individen själv har ansvar för. Kropp- en betraktas som ett projekt som med arbete och vilja går att förändra och forma (Featherstone, 2010; Giddens, 1991). Vidare lever ungdomar idag i ett samhälle som karaktäriseras av osäkerhet inför den mängd valmöjligheter individer ställs inför, till skillnad från tidigare samhällsformer där människor förlitade sig på traditioner och lokal kunskap. De tidigare samhällsformerna kännetecknades av en kontinuitet mellan gene- rationer: barnen följde samma livsmönster som sina föräldrar (Johansson, 2002, 2007). Begreppet modernitet syftar till de kulturella förändringar som sker under en viss tid i historien. Det innebär bland annat att den moderna vetenskapen växer fram och människors tilltro sätts inte längre enbart till re- VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 20 ligion. Även industrialiseringen börjar ta fart och människor blir geografiskt mer flyttbara än i traditionella samhällen. Det senmoderna samhället inträder vid efterkrigstiden och under denna tid sker en stark framväxt av medier och ungdoms- och populärkultur. Ett informationssamhälle växer fram (Johansson, 2002), vilket innebär att ungdomar får tillgång till nya kommu- nikationsmöjligheter och en enorm mängd information. Giddens (1991) diskuterar bland annat begreppen risk, tillit och reflexivitet i sin teori om det senmoderna samhället. Han menar att traditionernas och vanornas betydelse inte helt försvunnit och fullt ut ersatts av rationell kunskap och vetenskaplig analys, utan dagens samhälle kännetecknas snarare av tvivel och osäkerhet. Det innebär bland annat ett reflexivt förhållande till kunskap. Påståenden kan mycket väl vara sanna men de måste alltid vara öppna för re- videringar i ljuset av ny kunskap, både för lekmän och experter, och kan komma att ersättas vid ett senare tillfälle (Giddens, 1991). Människor utsätts för prövning genom ny information som leder till revideringar. Sociala vanor och vardagsrutiner förändras då individer inhämtar kunskap eller information. Rutiner eller kunskap ska därför inte ses som absolut och något fast utan ses som något som kan omprövas, beroende på den inneboende reflexiviteten i det senmoderna samhället (Giddens, 1991). Det här är i högsta grad relevant vad gäller kunskap om och den information kring mat som når ungdomar. Ett livsmedel kan ena dagen ses som helt riskfritt att äta medan det nästa dag pre- senteras i larmrapporter där hälsorisker beskrivs vilket leder till en osäkerhet kring vilken mat som är fördelaktig att välja. Trots den osäkerhet som är karaktäristisk för det senmoderna samhället är tillit till kunskap och expertsystem en nödvändig del av människors vardagsliv. Kunskap har förflyttats från en lokal till en global nivå. Människor behöver utveckla en tillit till abstrakta system såsom expertsystem för att få relationen mellan det lokala och det globala att fungera, samt att reducera riskfaktorer. Expertsystemen innefattar både teknologisk kunskap och annan expertis, som till exempel läkare och forskare står för. I dagens samhälle kan människor så- ledes inte förlita sig på lokal kunskap, traditioner, vanor, eller observation av andra människor som de gjorde i det förmoderna samhället. Istället behöver människor idag till stor del förlita sig på att människor de inte känner förser dem både med råd och riktlinjer, samt livsmedel och maträtter (Giddens, 1991). Ungdomar får till exempel lunch serverad i skolan, kan köpa måltider eller livsmedel i butiker och caféer och det finns information kring mat via en mängd olika kanaler och sammanhang i det vardagliga livet. BUDSKAP, IDENTITET OCH DET ”FRIA” VALET 21 I det senmoderna samhället är även risk centralt (Giddens, 1991). Teorin om risksamhället antyder att de moderna riskerna är mänskligt skapade, svåra eller i stort sett omöjliga att beräkna eller uppskatta, samt att de får konsekvenser som är obegränsade av tid och rum (Beck, 1992; Giddens, 1991). De aktiviteter och val människor gör idag kan få konsekvenser nu eller för kom- mande generationer och de handlingar som görs lokalt kan få konsekvenser på global nivå och vice versa. Framtiden dras ständigt in i nuet men det är omöj- ligt att helt kontrollera och styra framtiden och därför måste en viss risk- bedömning göras. Människor behöver förhålla sig till dessa risker och utveckla strategier för hur de kan hanteras samt göra riskprofiler (Giddens, 1991). Risk handlar således om framtida händelser i förhållande till praktiker i nutiden. Den detaljerade information och övervakning av till exempel hälsorisker som finns idag visar på ett samspel mellan expertsystem (t.ex. läkare och veten- skapen) och den vanliga människan. Specialister och forskare producerar in- formation som används som utgångspunkt för riskprofilering. Denna risk- profilering görs av vanliga människor i vardagssammanhang och experter för- söker nå ut och sprida sina resultat till allmänheten för att stödja dem i deras sortering och hantering av risker (Giddens, 1991). Genom riskprofilering be- döms risker i olika miljöer och situationer som individen befinner sig i utifrån den kunskap de har och de villkor som råder just där och då. Kunskap och villkor förändras och med det revideras och uppdateras dessa riskprofiler. Det är dock inte hållbart i vardagen att ständigt vara reflexiv och göra be- dömningar, därför skapas rutiner, som Giddens benämner rutinisering. Ru- tinisering ses som det kitt som håller samman vardagen och handlar om kun- skaper som individen succesivt har lärt sig under sin uppväxt. Rutiniseringen ska inte ses som ett hinder för reflexivitet utan snarare som en grund för re- flexivitet. Det är utifrån rutiner som individer kan reagera och handla i mötet med andra människor i en reflexiv process med val, överväganden och beslut. Rutiner hjälper till att skapa trygghet för individer (Giddens, 1991). 2.2 Ungdomars valmöjligheter Kulturella traditioner är som nämnts inte lika starka i dagens senmoderna samhälle som de varit i tidigare samhällsformer. En följd av det är att det inte är lika självklart för ungdomar vilken livsstil de ska välja. De gemensamma kulturella tolkningar som fanns förr är ifrågasatta och dagens ungdomar be- höver i större utsträckning söka sin egen väg. Det liv som tidigare generation- VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 22 er levde hade starka rötter i livs- och tankemönster som inte ifrågasattes. Det fungerade avlastande för den enskilde individen men samtidigt bidrog det till att den enskilde individens föreställningsförmåga och handlingsmönster stängdes. Med tanke på den kulturella friställning som finns idag är det inte lika självklart att ungdomar väljer de livsformer som gav tidigare generationers liv struktur, mening och innehåll (Sernhede, 1996). När tidigare gemensamma föreställningar om livets mening och mål inte framstår som självklara kollek- tiva värden skapar detta en osäkerhet och större press på den enskilde indi- viden (Furlong & Cartmel, 2007; Sernhede, 1996). Härkomsten, det vill säga klass, familj och varifrån man kommer geografiskt, har inte samma selek- terande och strukturerande funktion som tidigare. Individers frikoppling från traditionella tolkningsmönster som kommer från hans/hennes sociala ur- sprungsmiljö är vad Ziehe (1993) kallar för individualisering och det är ett vik- tigt uttryck för en kulturell moderniseringsprocess. Detta har lett till att iden- titet inte längre är något som man växer in i utan något som man måste skapa och forma själv och ansvaret för livsvalen läggs i stor uträckning på individen själv (Giddens, 1991). Alla vardagliga och även mer fundamentala beslut som en individ gör innefattar inte bara hur man ska handla utan också vem man vill vara. Eftersom traditionella förväntningar har försvagats så har kon- sumtion och livsstil blivit centralt i identitetskonstruktionen (Furlong & Cartmel, 2007). Det individuella ansvaret och alla valmöjligheter som erbjuds ungdomar i det senmoderna samhället kan ses både som negativt och positivt. Det negativa är att det leder till en osäkerhet över vilka val som är ”de rätta” medan det positiva är att unga kan känna en frihet att kunna välja och experi- mentera med livsstilar och identitet och att det mesta är möjligt (Furlong & Cartmel, 2007; Ziehe, Fornäs, & Retzlaff, 1993). Att det finns en mängd val- möjligheter innebär inte att alla val är tillgängliga för alla individer eller att be- sluten fattas i full insikt om alla tänkbara alternativ. Valet och skapandet av livsstil påverkas av flera faktorer såsom grupptryck, synliga förebilder och so- cioekonomiska förhållanden (Giddens, 1991). Det är tydligt att ett stort utbud av valmöjligheter är karaktäristiskt för det samhälle som ungdomar lever i idag. Mat och ätande innebär en mängd var- dagliga val och därför har ovanstående teoretiska referensram valts i denna avhandling. BUDSKAP, IDENTITET OCH DET ”FRIA” VALET 23 2.3 Matens kulturella och sociala betydelse 2.3.1 Komplexa matval Mat och ätande är ständigt närvarande i människors vardagsliv eftersom vi på något sätt möter mat varje dag. Matval är mångfacetterade och komplexa. Människor gör ständigt olika former av matval som till exempel vad, när, hur, med vem, hur länge och hur mycket som ska ätas. Inom forskningen har det uppskattats att människor gör över 200 olika matval varje dag (Wansink & Sobal, 2007). Även om man väljer att inte äta är det ett val i sig. ”The food choice process model” (Furst, Connors, Bisogni, Sobal, & Falk, 1996; Sobal & Bisogni, 2009) är en modell som ämnar förklara faktorer och processer som ligger bakom människors matval. Modellen utgår ifrån att de mentala processer som människor använder för att bestämma vad och hur de ska äta i specifika situationer formas av såväl biologiska faktorer som livs- erfarenheter och förväntningar på framtiden. Individuella faktorer som fysio- logiska och psykologiska egenskaper och identitet har betydelse, liksom de olika påverkansfaktorer man möter under livet i form av ideal, sociala kontex- ter, miljöer och resurser (Sobal & Bisogni, 2009). Furst et al. (1996) har med grund i kvalitativa intervjuer grupperat faktorer som influerar matval: kultu- rella ideal, personliga faktorer, resurser, sociala faktorer och rådande kontext. Vad gäller kulturella ideal kan det handla om att bedöma vad som är ”rätt”, ”passande” eller ”oacceptabelt” både vad gäller vilken mat som äts men också hur man äter (Douglas, 1972). Sociala och kulturella aspekter är starkt för- knippade med mat och måltider. Hur måltiden ser ut och vad den förmedlar, den symboliska meningen, ser olika ut för olika individer och åldersgrupper och är beroende av den kulturella kontexten (Fjellström, 2004). Måltids- struktur och i vilken följd olika rätterna äts är starkt kulturellt bundet (Douglas, 1972; Holm et al., 2012), liksom vad en måltid ska innehålla. Att frångå dessa kulinariska regler kan upplevas som att det förstör hela måltiden (Fjellström, 2004). Likväl som för vuxna influeras ungdomars matval av en mängd olika aspekter såsom individuella preferenser, familj och vänner, utbud av mat i skola och närområde, massmedia, kulturella och sociala normer (Story, Neumark-Sztainer, & French, 2002). Contento et al. (2006) lyfter fram de kri- terier och motiv som en grupp amerikanska ungdomar uppgav förhålla sig till vid matval. Mat valdes oftast utifrån smak, följt av igenkännande eller vana VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 24 och hälsa. Dessa kriterier hade dock olika betydelse beroende på vilken mat som skulle väljas. Vid val av till exempel hamburgare var smaken viktigast medan vid val av sallad var det hälsa som var det främsta kriteriet. Genom att göra dessa prioriteringar balanserade ungdomarna mellan olika kriterier såsom smak, igenkännande, hälsa och skapade strategier för sina matval (Contento et al., 2006). En nyligen genomförd svensk studie inom ramen för hem- och konsumentkunskapsundervisning visade på att smakpreferenser och vanor främst styrde ungdomarnas val av grönsaker och att till exempel hälsoaspekter endast vävdes in då eleverna visste att de blev betygsatta (Bohm, Lindblom, Åbacka, & Hörnell, 2016). 2.3.2 Mat och identitet Mat är inte bara något som stillar hunger eller tillgodoser näringsbehov. Ge- nom mat uttrycker människor sin identitet, position i den sociala strukturen och uppfattning om meningen med livet (Barthes, 1997; Mennell, 1997). Mat som symbol har under senare tid getts större utrymmen inom kostforskning (Fjellström, 2004). Förståelse för människors mat- och måltidsvanor i relation till samhällets utveckling samt utifrån individens perspektiv har fått en allt större betydelse. Mat och ätande har en viktig roll i att uttrycka identitet, kommunicera, skapa sociala interaktioner, såväl som att visa på social status och genus (t.ex. Lupton, 1996; Murcott, 1986). Vartanian et al. (2007) har gjort en översikt av studier kopplade till mat och identitet. Den visar på att mat och ätande används för att bedöma individer; du är vad du äter. Det finns till exempel ett flertal studier som pekar på att vad och hur mycket som äts är kopplat till genus och vad som är socialt accepterat (Vartanian et al., 2007). Bland annat är köttkonsumtion, ohälsosam mat och stora portioner starkt förknippat med maskulinitet medan grönsaker, kyckling, hälsosam mat och små portioner förknippas med femininitet (Buerkle, 2009; O'Doherty Jensen & Holm, 1999; Rothgerber, 2013; Turner, Ferguson, Craig, Jeffries, & Beaton, 2013; Vartanian et al., 2007). Vuxna personer har tillfrågats hur de ser på människor som äter hälsosamt respektive ohälsosamt (med tanke på fett och kaloriinnehåll). De som åt hälsosamt ansågs som intelligenta, ha hög moral och vara attraktiva men sågs också som tråkiga och mindre soci- ala, medan motsatsen gällde för de som åt mer ohälsosam mat: de sågs som oattraktiva, ointelligenta men roliga att umgås med (Vartanian et al., 2007). BUDSKAP, IDENTITET OCH DET ”FRIA” VALET 25 I en studie av Dorey and McCool (2009) tillfrågades nya zeeländska ung- domar om deras bild av jämnåriga som åt hälsosam respektive ohälsosam mat och även i denna studie fanns liknande tendenser. De ungdomar som var hälsosamma uppfattades som perfektionister. Dem ville man inte bjuda på kalas, på grund av deras strikta kosthållning, vilken skulle förhindra dem från att äta tårta och godis och då skulle kalaset inte bli roligt. Vad gällde de ung- domar som ansågs vara ohälsosamma uppfattades de som mer sårbara för mobbing och social isolering, samt oattraktiva för det motsatta könet (Dorey & McCool, 2009). Dessa moraliska konnotationer till hälsosam respektive ohälsosam mat och ätande har också setts bland nordiska (Berggren et al., 2017) och kanadensiska ungdomar (McPhail, Chapman, & Beagan, 2011). Bland annat beskrev sig ungdomarna själva som hälsosamma och duktiga eller ohälsosamma och dåliga (McPhail et al., 2011). Ungdomars strävan att känna tillhörighet, till bland annat kompisar, har vi- sat sig vara så stark att de egna preferenserna sätts åt sidan (Neely, Walton, & Stephens, 2014). Ungdomar menar att om kompisarna äter chips vill de inte plocka fram och äta morötter och selleri, även om de vet att det är nyttigare och egentligen vill ha det, eftersom morötter och selleri skulle uppfattas som töntigt av kompisarna (Croll, Neumark-Sztainer, & Story, 2001). Dock uppger också ungdomar att de går emot sina kompisar och äter det som de själva vill, till exempel att inte äta skräpmat fast kompisarna gör det. Det förklarades med att de ansåg sig själva som hälsomedvetna eller att de inte gillade skräpmat (Contento et al., 2006). Det finns även studier som visar att ungdomar tillskriver mat olika symbo- liska värden som kopplas till hur de vill framställa sig själva (t.ex. Bugge, 2010; Parinder, 2012; Stead, McDermott, MacKintosh, & Adamson, 2011). En brit- tisk studie visar att ungdomar använde olika livsmedel och livsmedelmärken, i likhet med kläder och mobiltelefoner, för att beskriva sin image och bedöma andra genom deras matval. Till exempel klassades livsmedel från lågpriskedjor som dåliga då de gav uttryck för att personen skulle vara töntig och fattig (Stead et al., 2011). Genusnormerna kring mat och ätande har betydelse för ungdomar (Bugge, 2010; Crofton, Markey, & Scannell, 2014). Killar har gett uttryck för att välja stora portioner vilket de ansåg visade på maskulinitet medan tjejer valde mindre portioner som indikerade femininitet men också en koppling till kroppsideal. Det smala idealet var viktigt för tjejer, de smala tjejerna var de som ansågs populära (Bugge, 2010; Wiklund, Bengs, Malmgren-Olsson, & VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 26 Öhman, 2010). Ungdomar har även gett uttryck för att de upplever en press från familj, vänner och media att leva upp till rådande kroppsideal. För tjejer innebar det en önskan om att bli smalare medan det för killar handlade om att bygga mer muskler, framförallt på överkroppen (Ata, Ludden, & Lally, 2006). En slank vältränad kropp ses som tecken på viljestyrka och kontroll medan en överviktig kropp ger uttryck för förfall och brist på kontroll (Frisén, 2006). Svenska ungdomar som bantar har gett uttryck för att de tror att kompisarna skulle tycka om dem bättre om de var smalare (Edlund, Halvarsson, Gebre- Medhin, & Sjöden, 1999). Det finns således en tydlig koppling för ungdomar mellan mat och identitet, den mat de äter visar upp en bild av vem de vill ge uttryck för att vara. Ungdomars identitet förmedlas genom mat, därför blir studier kring barns och ungas matpraktiker en viktig pusselbit även inom barn- och ungdomsforskning (James, Kjørholt, & Tingstad, 2009). Som tidigare beskrivits i detta kapitel är ungdomar i dagens samhälle inte lika bundna till tidigare generationers livsmönster utan har fler valmöjligheter att skapa sina egna val av livsstil. Ovanstående genomgång av studier visar dock på att matval är komplext och påverkas av en mängd faktorer. Därav bör man fundera över hur fria valen kring mat egentligen är för ungdomar idag. 2.4 Matbudskap och tillit 2.4.1 Motstridiga budskap Det råder inte någon brist på information och budskap kring vilken mat som ska ätas för att främja hälsa, en snygg kropp eller för att uppleva njutning och lyx. Snarare kan det bli för mycket information för individer att ta in och för- hålla sig till (Järvelä et al., 2006). Informationen och budskapen som florerar är inte heller samstämmiga utan många gånger motsäger de varandra. Tidigare studier har visat att motsägelsefulla matbudskap kan leda till förvirring (Rangel, Dukeshire, & MacDonald, 2012; Ronteltap, Sijtsema, Dagevos, & de Winter, 2012; Ward, Henderson, Coveney, & Meyer, 2012) och även bidra till att evidensbaserade hälsobudskap undermineras (Nagler, 2014). Det är svårt att veta vem som är expert eller inte och vem man kan lita på. Kostråden är många och kommer från en mängd olika aktörer. I Sverige är det Livsmedels- verket som står för de nationella kostråden, som baseras på de nordiska näringsrekommendationerna, men även andra aktörer, såväl privata som kommersiella, till exempel bloggare och företag, ger kostråd. Denna mängd av BUDSKAP, IDENTITET OCH DET ”FRIA” VALET 27 råd och budskap kring mat har kallats för ”nutritional cacophony” (Fischler, 2011). 2.4.2 Tillit till olika aktörer Den ström av motsägelsefulla budskap som finns kring mat och ätande leder till att oro, tillit och reflexivitet i förhållande till mat blir viktigt att diskutera. Tillit till diverse abstrakta system är en förutsättning för att vardagslivet ska fungera (Giddens, 1991). I förhållande till mat handlar det om att konsumen- ter behöver lita på dem som tillhandahåller maten då det idag finns få självför- sörjande hushåll. Ur ett folkhälsoperspektiv har tillit betydelse framförallt inom matval, expertråd såsom till exempel näringsrekommendationer samt regler och bestämmelser kring livsmedel (Coveney, 2008). Tillit i förhållande till matval kan ha konsekvenser för vilken mat som konsumeras. Om maten inte känns tillförlitlig väljs den bort, vilket i extrema fall kan leda till att hela livsmedelsgrupper undviks. Det kan i sin tur leda till näringsbrist och för- sämrad hälsa. Vidare är tillit till expertråd och institutioner viktigt för att till exempel få olika folkhälsoinsatser och näringsrekommendationer att fungera (Coveney, 2008). Tidigare studier har belyst hur konsumenter värderar sin tilltro till olika källor som ger information om mat och ätande. I dessa studier har konsu- ment- och miljöorganisationer, tillsammans med källor som har medicinsk anknytning, rankats som trovärdiga (Frewer, Howard, Hedderley, & Shepherd, 1996; Hunt & Frewer, 2001; Rosati & Saba, 2004). Konsumentorganisationer nämns som trovärdiga på grund av att de inte är knutna till ekonomiska in- tressen (Green, Draper, & Dowler, 2003; Kjærnes, 2006). Källor som däremot ansetts mindre trovärdiga har bland annat varit regering, politiker och kvälls- tidningar (Frewer et al., 1996; Hunt & Frewer, 2001; Rosati & Saba, 2004). Det tycks finnas några återkommande aspekter som är av betydelse för konsumenter i förhållande till tillit, nämligen förtrogenhet/kännedom, kun- skap/expertis, uppriktighet/ärlighet och omsorg (jfr. Hawkes & Rowe, 2008; Peters, Covello, & McCallum, 1997; Rosati & Saba, 2004). Igen- kännande/förtrogenhet tillsammans med kunskap har lyfts fram som viktiga aspekter för tillit. Aktörer som uppfattas ha en hög grad av kunskap kring matrelaterade risker, i kombination med en omtanke om att skydda med- borgarnas hälsa från potentiella matrelaterade risker har visat sig vara av stor betydelse för trovärdigheten (Rosati & Saba, 2004). Även uppfattningar om VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 28 aktörens ärlighet, det vill säga uppfattning om att de ger information som är komplett och inte underhåller något, är också en viktig faktor, dock inte lika betydelsefull som kombinationen av kunskap och omsorg (Rosati & Saba, 2004). 2.4.3 Ungdomars tillit till informationskällor Det finns studier där ungdomar tillfrågats kring vilka källor de använder för att söka information kring nutrition, livsmedelssäkerhet och hälsorelaterade frågor (Larsen & Martey, 2011; Tiedje et al., 2014; Wartella, Rideout, Zupancic, Beaudoin-Ryan, & Lauricella, 2015). Föräldrar, vänner, hälso- och sjukvårdspersonal samt media har ungdomar uppgett som källor för hälso- information i stort, inte enbart knutet till mat. Amerikanska ungdomar angav sin mamma som den person de främst skulle diskutera hälsorelaterade frågor med, följt av läkare och skolsköterska (Ackard & Neumark-Sztainer, 2001). När det kommer till information om nutrition vände sig ungdomar till för- äldrar, lärare och böcker. För att få reda på mer om vilken mat som är hälso- sam vände sig ungdomar ofta till sina föräldrar men även personliga tränare tillfrågades om råd kring nutrition (Larsen & Martey, 2011). Vidare angav ett flertal ungdomar i sina enkätsvar att de använde näringsinformation på för- packning för att få reda på livsmedlets näringsstatus. När detta följdes upp i en intervju uppgav dock majoriteten att de oftast inte läste på förpackningarna i vardagen (Larsen & Martey, 2011). Internet har också lyfts fram som en källa som brittiska och amerikanska ungdomar använder för att söka hälso- information, i både större och mindre utsträckning (Gray, Klein, Noyce, Sesselberg, & Cantrill, 2005; Larsen & Martey, 2011). Internet innebär nya sätt att förmedla information på, genom till exempel bloggar, Facebook, Instagram och tweets (Johnston & Goodman, 2015). Ungdomarna har uppgett internet som en källa för information som de är relativt nöjda med. Det fanns dock även en grupp ungdomar som uppgav att de inte var nöjda med den hälso- information de fann på internet och skälet till missnöjet var motsägelsefulla budskap, att informationen inte verkade trovärdig, samt att information inte var relevant i förhållande till vad de sökte (Larsen & Martey, 2011; Wartella et al., 2015). Några ungdomar menade att de visste hur de skulle ta reda på om informationen på nätet var trovärdig men det var för mycket jobb att göra det (Larsen & Martey, 2011). BUDSKAP, IDENTITET OCH DET ”FRIA” VALET 29 Skolan och då specifikt hem- och konsumentkunskapsundervisningen har också uppgetts som en källa för kunskap om till exempel livsmedelssäkerhet för brittiska och svenska ungdomar (Green et al., 2003; Lange, 2017). Coulson (2002) visar att brittiska ungdomar rankar familj, lärare och medicinska källor som mest trovärdiga att ge sanningsenlig information angående livsmedels- säkerhet, medan kvällstidningar ansågs minst trovärdiga (Coulson, 2002). Svenska ungdomar har lyft fram sina mödrar och hem- och konsument- kunskapsämnet i skolan som de källor de litar på mest när det handlar om livsmedelssäkerhet (Lange, 2017), vilket är i linje med en annan studie där ungdomarna uppger källor för kunskap om nutrition. De källor som ung- domarna litade mest på var lärare, faktaböcker och föräldrar. Media ansågs däremot som mindre trovärdiga på grund av att deras främsta syfte var att un- derhålla eller sälja, samt att de ansåg att media oftast inte gav full information om matens näringsvärde (Larsen & Martey, 2011). Wartella et al. (2015) har tillfrågat amerikanska ungdomar kring informationskällor för hälsa. Ungdo- marna uppgav föräldrar, läkare, sjuksköterskor samt skola som informations- källor de var nöjda med. 2.4.4 Tillit till producenter I förhållande till tillit kan också risk och oro inför mat och livsmedel disku- teras. Tidigare studier kring konsumenters uppfattningar av risk i förhållande till mat, har framförallt fokuserat på risker med en speciell typ av livsmedel eller en specifik risk såsom genmodifierade livsmedel eller matskandaler som exempelvis BSE 1. (Bearth, Cousin, & Siegrist, 2014; Halkier, 2001; Hawkes & Rowe, 2008; Jackson, 2015; Molander, 2011). En aspekt som konsumenter ofta kopplar samman med risk är matens ursprung. Konsumenter tenderar att värdera den inhemska maten som säkrare jämfört med mat som importerats från andra länder (Green et al., 2003; Henderson, Ward, Coveney, & Meyer, 2012; Jackson, 2015). Inköp hos den lokala handlaren har också lyfts fram som säkert, att handla där skapar igenkänning och trygghet. Det skapas en re- lation med säljaren och säljaren vet varifrån varorna kommer, vilket leder till tillit för dennes varor (Eden, Bear, & Walker, 2008; Green et al., 2003; Meyer, Coveney, Henderson, Ward, & Taylor, 2012). Det här visar på tillit på två olika nivåer. Det ena handlar om tillit till det lokala och igenkänning som till 1 Bovin Spongiform Encefalopati, även kallad ”galna kosjukan”. En dödlig sjukdom som drabbar central nervsystemet hos nötkreatur. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 30 stor del bygger på sociala relationer. Det andra handlar om en mer abstrakt tillit som bygger på att konsumenter tror på de regler och den kontroll som finns för livsmedelsproduktion och försäljning av livsmedel i det egna landet (jfr. Kjearnes, 2013; Wilson et al., 2013). Det stora avstånd som idag finns mellan producenter och konsumenter innebär att konsumenter behöver lita på att lagar och förordningar kring livsmedel följs av producenter för att förse dem med säker mat (Bildtgård, 2008; Coveney, 2008; Meyer et al., 2012; Wilson et al., 2013). Det är dock ohållbart att i vardagen ständigt tänka på och göra över- väganden kring risker. Människor utvecklar olika former av rutiner för att göra vardagens val hanterbara. Dessa rutiner är dock reflexiva, vilket innebär att de kan förändras och inte är bestående livet ut (jfr. Giddens, 1991). En engelsk studie visar att konsumenter skapar ”tumregler” kring matval och dessa tum- regler tar hänsyn till livsmedlets näringsvärde, smak, kvalitet, samt etiska aspekter, risk och säkerhet. Ett sätt att försäkra sig om att livsmedlet är säkert är att lita på de sensoriska egenskaperna, genom att titta, lukta och känna. Renlighet i butiker och restauranger var också något som påverkade om kon- sumenterna uppfattade maten som säker eller inte (Green et al., 2003). Ge- nom dessa tumregler blir människors matpraktiker enklare att hantera och de lägger inte så mycket vikt vid livsmedelssäkerhet vid varje konsumtionsbeslut (Green et al., 2003). Vidare visar en översiktsstudie att det finns en diskrepans mellan kunskap om livsmedelssäkerhet och faktiskt beteende (Wilcock, Pun, Khanona, & Aung, 2004). Trots att konsumenter är medvetna om speciella risker och hur dessa kan minimeras vid till exempel matlagning följs inte alltid riktlinjerna vid egen matlagning. Konsumenterna fokuserar mer på risker som är kopplade till hur produkterna produceras, det vill säga innan de kommer in i personers eget hushåll (Wilcock et al., 2004). Konsumenter känner sig säkra och litar på sitt eget agerande i förhållande till mat, såsom att hantera och tillaga mat (Coveney, 2008; House & Coveney, 2013; Wilcock et al., 2004). Det finns också studier som visar att konsumenter med begränsad kunskap upplever en lägre risk samt att människor avsiktligt håller sig undan från information för att undvika att skrämma upp sig själva (Frostling-Henningsson, 2012; Hawkes & Rowe, 2008). BUDSKAP, IDENTITET OCH DET ”FRIA” VALET 31 2.5 Reflexivt förhållningssätt och matval Reflexivitet är ett av de grundläggande elementen i det senmoderna samhället och handlar om att individer idag ställs inför en mängd valmöjligheter samt att kunskap, information och rutiner inte är fasta utan alltid kan revideras i ljuset av ny kunskap eller information (Giddens, 1991). I en tidigare studie har re- flexivitet i förhållande till livsmedelssäkerhet tenderat att vara beroende av kön. Kvinnor uppgavs ha ett mer reflexivt förhållningssätt i jämförelse med män (Berg, 2004). Det finns också en studie där konsumenter har visat ett re- flexivt förhållningssätt till information som finns kring hälsoaspekter av mat (Östberg, 2003), men det finns även studier som pekar på att konsumenter inte är reflexiva när det kommer till livsmedelssäkerhet (Henderson et al., 2012; Holmberg, Coveney, Henderson, & Meyer, 2010). Johnston och Szabo (2011) menar att reflexivitet inte ska ses som en dikotomi, antingen när- varande eller frånvarande, utan istället utifrån en mer nyanserad bild, och de menar att konsumenter är reflexiva i olika grad. Ett skäl till att konsumenter visade olika grad av reflexivitet i förhållande till livsmedelssäkerhet kan bero på om det egna landet varit involverat i någon matskandal, som till exempel BSE, vilket troligtvis höjer graden av reflexivitet bland dess konsumenter (Berg, 2004; Henderson et al., 2012). Vad gäller ungdomars reflexivitet i förhållande livsmedelssäkerhet finns det några studier där ungdomarna inte visat på ett reflexivt förhållningssätt (Green et al., 2003; Holmberg et al., 2010). Litteraturgenomgången i detta avsnitt visar dock på att risk, tillit och reflexivitet ofta lyfts i förhållande till vissa aspekter som till exempel ekologiska eller etiska matval, speciella livsmedel, livsmedels- säkerhet eller sökande efter information kring mat, nutrition och hälsa. I denna avhandling vill jag nå en mångfacetterad bild av risk, tillit och reflexi- vitet i förhållande till mat och ätande och begränsas således inte till någon eller några specifika aspekter. 33 3. Kontextuell syn på kunskap och lärande 3.1 Kontextens betydelse Det sociokulturella perspektivet ligger i denna avhandling till grund för hur datainsamlingsmetoden, rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju, ut- vecklats men används även för att diskutera resultatet. Detta perspektiv utgår från att kunskap är något som växer fram i samspel med andra i olika prakti- ker. Lärande ses således inte som något individuellt som sker inom individen utan är en process som utvecklas tillsammans och i interaktion med andra (Lave & Wenger, 1991; Säljö, 2014). Det sociokulturella perspektivet tar även utgångspunkt i kontextens betydelse för vilka lärprocesser och vilka handling- ar som är möjliga. Det är inte att lärprocesser är isolerade enheter utan de samspelar med den kontext där de aktiveras och med de resurser som denna kontext tillhandahåller (Carraher, Carraher, & Schliemann, 1985; Säljö, 2014). Med resurser menas de verktyg eller redskap som finns för människan att tillgå och använda för att förstå och agera i sin omvärld. Resurser kan vara såväl språkliga, intellektuella som fysiska (Säljö, 2014; Vygotskij, 1986). Be- roende på kontext och vilka resurser som finns att tillgå kan människors hand- lingar och lärprocesser skilja sig åt. Detta har till exempel visat sig genom en studie då personer genomförde en räkneuppgift i ett snabbköp med riktiga pengar och hade möjlighet att jämföra pris på produkter. Resultatet blev då bättre än när de utförde samma uppgift enbart med papper och penna (Lave, 1988). Detta exempel visar att en uppgift kan utföras på olika sätt beroende på vilka resurser som finns att tillgå samt i vilken kontext den utförs. Det socio- kulturella perspektivet har varit en utgångspunkt till att rollspel med var- dagsnära matsituationer har använts vid datainsamlingen i denna avhandling. 3.2 Rollspel inom pedagogik och forskning Rollspel är utformat som en ”som om”-situation, vilket innebär att det liknar verkligheten, men den är flyttad till här och nu och baseras på våra vardagliga roller och aktiviteter (Nilsson & Waldemarson, 2011). Genom att spela en ka- VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 34 raktär får deltagarna möjlighet att känna, agera och reagera på ett sätt som lig- ger nära hur en person skulle reagera i den specifika situationen. Denna pro- cess möjliggör för deltagaren att, utifrån sin uppfattning om karaktären, upp- leva troliga reaktioner från karaktären (Siew & Abdullah, 2012). Inom pedagogik har rollspel använts som en metod för lärande. Denna typ av inlärningssituation har visat sig ha en fördelaktig påverkan på studenter jäm- fört med till exempel föreläsningar (Monahan, 2002). Rollspel har använts med barn, ungdomar såväl som vuxna och inom olika ämnesområden. Det har bland annat genomförts inom hälso- och sjukvårdsutbildningar för att öva på den kommande yrkesrollen, men även inom andra typer av utbildning för att debattera olika ämnen såsom hållbar utveckling och etiska frågor (e.g Brazier, 2014; Hafford-Letchfield, 2010). Då rollspel använts med barn i undervisning kring hållbar utveckling bidrog det till att barnen kunde hantera kontroverser mellan olika ståndpunkter, ta ett annat perspektiv än sitt eget, utveckla kritiskt tänkande samt utveckla användandet av språket (Lyle, 2002). Det har också visat sig vara en effektiv metod för att utvidga sina kunskaper kring ett specifikt ämne eller begrepp (Blanchard & Buchs, 2015; Lyle, 2002) och främja meningsfullt och varaktigt lärande samt reflektion hos deltagarna. Att inta en annan persons perspektiv och interagera med andra blir som bränsle för reflektion (Chen & Martin, 2015; Lyle, 2002). Rollspel är en form av ”aktivt lärande” där deltagarna lär sig genom att göra för att sedan reflek- tera över det som gjorts (Paschall & Wüstenhagen, 2012). Rollspel där delta- garna agerar vårdpersonal och patient har även visat sig vara en bra metod att använda inom hälsoutbildningar för att lära empati (Bearman, Palermo, Allen, & Williams, 2015). Inom forskningen finns det studier som utvärderar rollspel som under- visningsmetod (Bearman et al., 2015; Gordon & Thomas, 2016; Paschall & Wüstenhagen, 2012) men det har också använts där en skådespelare eller fors- kare interagerar med deltagarna för att studera hur de kommunicerar eller kla- rar en uppgift (Bard et al., 2017; Mercer Kollar et al., 2016). Rollspel i forsk- ningsstudier med barn och unga har använts i områden som ungdomars kon- fliktlösning (Borbely, Graber, Nichols, Brooks-Gunn, & Botvin, 2005) eller hur ungdomar behärskar ett främmande språk (Demeter, 2007). Det finns även några få studier som använt rollspel som en datainsamlingsmetod för att få reda på barns perspektiv kring ett visst fenomen, till exempel förskolebarns uppfattningar kring tobak och alkohol (Dalton et al., 2005), barns läsinlärning (Gardner, 2016) samt kring barns erfarenhet av att leva med astma (Morgan, KONTEXTUELL SYN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE 35 Gibbs, Maxwell, & Britten, 2002). En mer passiv form av rollspel ”empathy- based stories” har använts för att studera vad kvinnliga studenter i Tanzania anser är viktiga faktorer för att nå framgång i studierna (Posti-Ahokas, 2013). Empathy-based stories är en metod där deltagarna ska skriva en påhittad be- rättelse utifrån ett inledande scenario (Lehtomäki et al., 2014). I denna avhandling har den aktiva formen av rollspel använts där del- tagaren spelar en karaktär för att ge sin syn på en specifik praktik. Yaacob och Gardner (2012) har använt sig av vad de benämner som forskarinitierat rollspel och definierat det som en metod där forskare bjuder in deltagare till rollspel för att de i interaktion med varandra ska kunna ge sina perspektiv kring en specifik praktik. De valde att använda forskarinitierat roll- spel med utgångspunkten att rollspel är något som barn är vana vid att göra i lek, samt från studier som visar att syskon spontant leker skola hemma. De studerade barns språkinlärning genom att barn i årkurs 1 fick genomföra ett rollspel kring hur en språklektion i skolan kunde se ut. En av deltagarna age- rade lärare och de andra barnen agerade elever. Böcker och annat under- visningsmaterial fanns med som rekvisita (Gardner, 2016; Yaacob & Gardner, 2012). Rollspel av liknande art där fokus varit att studera barns perspektiv kring ett specifikt fenomen har också utförts med hjälp av dockor för att stu- dera barns perspektiv på vuxnas konsumtion av alkohol och tobak (Dalton et al., 2005) och barns erfarenheter av att leva med astma (Morgan et al., 2002). Dalton et al. (2005) använde sig av en fiktiv affär bestående av leksaksmat där barnen handlade med hjälp av dockor för att visa vilka varor vuxna handlar för en social kvällstillställning. Morgan et al. (2002) lät deltagarna använda dockor och ge dem karaktärer, såsom föräldrar, vänner, lärare etc. vilket underlättade för barnen att förmedla erfarenheter och uppfattningar som var svårt att göra i mer personliga termer (Morgan et al., 2002). Vidare bidrog roll- spel till engagemang (Dalton et al., 2005) hos deltagarna samt minskade makt- förhållandet mellan deltagare och forskare (Gardner, 2016; Morgan et al., 2002). Rollspel har en fördel då det ger deltagarna möjlighet att själva ta kon- troll över interaktionen och bestämma villkoren för hur rollspelet framskrider utan att någon vuxen lägger sig i. Deltagarna är experter och forskaren vill för- stå vad de vet. Forskaren tillhandahåller rekvisita, ramar, och en plats som främjar en god miljö för rollspel (Gardner, 2016). Risker eller fallgropar med rollspel har också diskuterats i litteraturen. Till exempel att empiri från rollspel bör trianguleras med data från någon annan datainsamlingsmetod, då deltagarna i ett rollspel spelar en roll i en kontext VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 36 som kan skilja sig från de praktiker som studeras (Yaacob & Gardner, 2012). Vidare kan det vara svårt för deltagarna att hålla sin rollkaraktär genom roll- spelet samt att vara allvarliga och inte tramsa (Linell & Thunqvist, 2003; Norlund, 2016). Ackroyd (2007) relaterar rollspel till en pedagogisk kontext och lyfter då fram fördelen med att spela en roll, att det inte är på riktigt. Fik- tionen fungerar som ett skydd, deltagarna behöver inte blotta sina egna käns- lor och de har också möjlighet att gå ur rollen om det skulle bli för påfres- tande att till exempel lösa en konflikt. Samtidigt menar hon att det är svårt att skilja rollen helt från den egna personen. Den egna personens egenskaper, tankar och känslor färgar rollpersonen, så till viss del blir det ändå den egna personen som kommer till uttryck, men under ett visst skydd av fiktionen (Ackroyd, 2007). Rollspel har således visat sig innehålla flera fördelar, men också en del ris- ker som behöver tas i beaktande, vare sig det används i undervisning eller forskning. I nästkommande kapitel beskrivs de metodologiska utgångs- punkterna för denna studie. 37 4. Metodologiska utgångspunkter 4.1 Tolkande perspektiv Denna avhandling tar utgångspunkt i en tolkande tradition. Enligt den tolk- ande traditionen skapar människor sin egen mening och förståelse i social in- teraktion med andra människor. En tolkande ansats motsäger sig positiv- ismens sätt att se att det finns en objektiv verklighet som går att ”upptäcka”, utan söker istället en förståelse för en speciell kontext, hur människor förstår, uppfattar och erfar världen (Chen, Shek, & Bu, 2011; Denzin & Lincoln, 1998; Willis, Jost, & Nilakanta, 2007). I ett tolkande perspektiv ingår forskaren och deltagarna även i en interaktion där de med sin förförståelse influerar varandra och tillsammans konstruerar en bild av verkligheten (Schwandt, 2000). Även om det finns ett flertal personliga tolkningar i en given situation strävar forskaren efter att erhålla den gemensamma konstruktionen och de gemensamma tolkningarna (Chen et al., 2011). I denna avhandling var en del av det övergripande syftet att identifiera ungdomarnas förhållningssätt till och förhandlingar om budskap kring mat och ätande, och därmed har studiens design utvecklats med utgångspunkt i en tolkande ansats. 4.2 Deltagarbaserad forskning med ungdomar I ett historiskt perspektiv har forskning som berör barn och unga utvecklats från att ha handlat om barn som objekt för forskning till att numer se barn som subjekt. Tidigare låg fokus på variabler som rörde barn snarare än på barn som personer (Greene & Hogan, 2005). Vid 1990-talet skedde en form av paradigmskifte vad gäller samhällsvetenskapliga studier av barndom. Detta skifte kan ses som en reaktion på tidigare syn på barndom och barn. Det var förut vanligt att barn sågs som inkompetenta och som ”becomings”, det vill säga på väg mot vuxenvärlden. I och med paradigmskiftet sågs barn istället som kompetenta aktörer (Gallacher & Gallagher, 2008). James och James (2001) talar om tre grundprinciper i dagens barndomsforskning: barndomen är socialt konstruerad, det är av värde att studera barn, och barn är kompetenta sociala aktörer som har egna perspektiv på den sociala världen, som är av VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 38 värde för vuxna att lyssna på (Ibid, sid 26). Inom detta perspektiv ges barn en självständighet vilket innebär att de inte endast ses som en del av en familj, skola eller andra sociala institutioner och relationer där barn traditionellt setts som behövande och beroende (Christensen & Prout, 2002). Det är inte till- räckligt att studera om barndom; barndomsforskning måste vara för och med barn (Gallacher & Gallagher, 2008). Barn och ungdomars erfarenheter, atti- tyder och behov är inte detsamma som vuxnas. Det kan innebära att ung- domar föreskriver sina egna beteenden i relation till mat och hälsa och kanske inte alltid agerar i enlighet med vad de vuxna förespråkar. Willis et al. (2008) lyfter fram att det bland annat i Storbritannien finns studier som belyser barn och ungdomars röst vad gäller deras egen hälsa och hälsorelaterade beteenden. Han menar dock att det är tveksamt om faktiska förändringar genomförs uti- från studiernas resultat (Wills et al., 2008). Fortsatt arbete med att utveckla metoder som främjar delaktighet och belyser ungdomars perspektiv är nöd- vändigt för att kunna genomföra hållbara förändringar i institutioner där ung- domar befinner sig (Berggren et al., 2017; Janhonen, 2016). Under de senaste årtiondena har även forskning i allt högre grad tagit fasta på barn och ungas delaktighet (jfr. Gallacher & Gallagher, 2008; Hill, 2006; Morgan et al., 2002). Det finns olika grad av deltagande forskning, från att deltagarna är aktiva vid datainsamlingen till att de är medforskare och del- aktiga genom hela forskningsprocessen (Hillén, 2013). I deltagarbaserad forskning har forskaren en viktig roll tillsammans med deltagarna (Seale, Nind, & Parsons, 2014). Det blir viktigt att som forskare reflektera över forskarens respektive deltagarnas roll. Hur mycket kan lämnas åt deltagarna? Vilka ramar och stöd behöver de för att känna sig trygga samt för att skapa goda möjlig- heter att genomföra forskning? Vid forskningsstudier med barn och ung- domar finns det emellertid extra stora metodologiska utmaningar. En sådan utmaning handlar om att hierarkin mellan forskare och deltagare kan bli extra påtaglig och riskera att hämma deltagarnas sätt att berätta om ett fenomen. Denna maktobalans kan till exempel utjämnas genom att låta deltagarna vara fler än forskaren (Morgan & Krueger, 1993; Wibeck, 2010). I en studie kring hur barn och unga själva upplever forskningsmetoder, ut- tryckte de flesta att de föredrog att ingå i en grupp. Om de dessutom kände de andra gruppmedlemmarna upplevde de sig tryggare och hade lättare att ut- trycka sig fritt (Hill, 2006). Ytterligare ett sätt att minska maktförhållandet är att erbjuda deltagarna andra möjligheter att uttrycka sig än enbart verbalt. Ge- nom att ge barn möjligheter att uttrycka sig med kroppen och interagera med METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER 39 andra ger det dem större möjligheter att visa hur de förstår ett fenomen (Gardner, 2016; Änggård, 2015). Möjligheten att uttrycka sig kan också öka genom att deltagarna själva slipper stå i fokus. Istället kan de diskutera ett sti- mulimaterial, exempelvis en film, bilder eller skrivna berättelser (Cwejman, 1990; Posti-Ahokas, 2013). Användning av ”empathy-based stories”, som in- nebär att forskaren tillhandahåller en inledning på en berättelse som del- tagarna sedan ska skriva klart (Posti-Ahokas, 2013), är också en metod som ger deltagarna möjlighet att uttrycka sig mer än verbalt. Den metoden har visat sig lämplig då det gäller att ge röst till personer som vanligtvis inte får sin röst hörd i så stor utsträckning samt att bidra till ett rikt datamaterial (Posti- Ahokas, 2013). Rollspel är ett annat sätt att synliggöra problem och tankar som kan vara svåra för barn och ungdomar att uttrycka i mer formella sam- manhang, som i en individuell intervju (Morgan et al., 2002). Tidigare studier visar att rollspel fungerar som stimuli och därmed kan tillhandahålla fler di- mensioner av data samt göra deltagarnas röster hörda (Dalton et al., 2005; Gardner, 2016). I denna avhandling har jag utgått från perspektivet att se ungdomar som kompetenta aktörer, vilket betyder att ungdomar är accepterade som ”beings” och inte ses som ”becomings”. Det har inneburit att fokus har varit att skildra ungdomarnas perspektiv samt att skapa delaktighet i forskningsprocessen. 41 5. Metod och urval 5.1 Översikt av delstudier Först genomfördes två pilotstudier och därefter genomfördes huvudstudien med fem grupper av ungdomar. Urvalet för delarbete Ӏ inkluderar alla grupper, det vill säga även de två grupperna från pilotstudierna. En översikt av del- studierna avseende syfte, deltagare, metod för datainsamling samt material för dataanalys ges i tabell 1. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 42 Tabell 1. Översikt av syfte, deltagare, datainsamlingsmetod och material för dataanalys i de olika delarbetena Delarbete Syfte Deltagare Datainsamlings- metod Material för data- analys Ӏ Beskriva och värdera hur forskarinitierat- rollspel med var- dagsnära mat- situationer i kombination med efterföljande fokus- gruppsintervju fungerar för att samla in forskningsdata Totalt 42 ungdomar, 4 tjejer (år 1 i gymnasiet), pilotstudie1 24 tjejer och 14 killar (årskurs 9), varav 4 tjejer och 3 killar deltog i pilot- studie 2 Rollspel och fokusgrupps- intervju med 7 grupper Ljudupptagning och anteckningar från genomförandet och deltagarnas utsagor kring metod vid pilotstudier. Ljudupptagning och transkriberingar från rollspel och fokusgruppsintervju i huvudstudien ӀӀ Beskriva ungdomars uppfattningar om matbudskap och om dem, som förmedlar budskapen, samt utforska ungdomarnas tillit till dessa Totalt 31 ungdomar, 20 tjejer, 11 killar (årskurs 9) Samma ungdomar som i delarbete Ӏ (exklusive pilotstudierna) Rollspel och fokusgrupps- intervju med 5 grupper Ljudupptagning och transkriberingar från rollspel och fokusgruppsintervju ӀӀӀ Utforska och belysa ungdomars resonemang kring risk i förhållande till mat och ätande Samma ungdomar som delarbete ӀӀ Samma som delarbete ӀӀ Ljudupptagning och transkriberingar från rollspel och fokusgruppsintervju då ungdomarna inte agerade i sina roller Urvalet var ändamålsenligt (Polit & Beck, 2012). Ett ändamålsenligt urval in- nebär att välja de deltagare som är mest ändamålsenliga för studien. En be- tydande fördel med just denna strategi är att de gemensamma mönster som framträder är av speciellt värde då det gäller att fånga det huvudsakliga och kärnan av erfarenheter. Ändamålsenligt urval kan användas för att få förståelse för en specifik grupp, i det här fallet ungdomar i årskurs 9 (Polit & Beck, 2012). METOD OCH URVAL 43 Pilotstudie 1 genomfördes med ungdomar som gick första året på gymna- siet. Valet av denna åldersgrupp gjordes på grund av att de hade genomgått grundskolan och därmed hade haft all sin hem- och konsument- kunskapsundervisning och jag var intresserad av att se om det kom fram något om just hem- och konsumentkunskap. Det visade sig dock att det var vissa svårigheter med denna åldersgrupp, exempelvis genom att välja gymnasie- ungdomar var det svårt att nå en heterogen grupp ungdomar, vilket var ett önskemål. Ungdomar med liknande bakgrund eller liknande intressen tenderar att samlas på samma program eller gymnasieskola. Det var även svårare att få till en tid som var lämplig för dessa ungdomar då det skulle ske efter skoltid. I pilotstudie 1 deltog enbart tjejer (4 st). Till pilotstudie 2 valdes istället att kon- takta elever i årskurs 9 på grundskolan. Deltagarna blev då en blandning av både killar och tjejer, vilket var positivt. Totalt var det 6 ungdomar som deltog i pilotstudie 2. Det blev också möjligt för eleverna att gå ifrån skolan och ge- nomföra studien på skoltid vilket underlättade genomförandet. Av dessa skäl valdes att deltagarna fortsättningsvis skulle vara ungdomar i årskurs 9. Processen med att välja skolor att kontakta till huvudstudien påbörjades med en genomgång av statistik över Göteborgs stads population. Variabler såsom utländsk bakgrund, inkomst, förvärvsarbete, boendeform och ut- bildning studerades. Skolor valdes i stadsdelar där fördelningen av dessa vari- abler låg nära hela Göteborgs population för att undvika en alltför homogen elevgrupp. Önskemålet var att nå en så blandad population som möjligt med hänsyn till exempelvis kön och socioekonomisk bakgrund. Detta togs dock endast hänsyn till vid val av skolor, när det sedan kom till enskilda ungdomar var det de som frivilligt anmälde sig som deltog och då togs ingen information om etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Ytterligare ett kriterium för urval av skola var att den skulle vara belägen inom rimligt geografiskt avstånd från institutionen för kost och idrottsvetenskap, där studien ägde rum. Avståndet var av betydelse för att ungdomarna skulle ha möjlighet att resa dit på egen hand. Inför huvudstudien kontaktades nio skolor, antingen genom rektor eller hem- och konsumentkunskapsläraren på respektive skola. Fyra skolor tackade ja till att delta. I de fyra skolorna fick jag komma och besöka en klass i årskurs 9 för att informera, både muntligt och skriftligt, om studien och fråga om de ville delta. Informationen handlade om syftet med studien, forskningsetiska principer såsom avidentifiering av namn, rätten att när som helst avbryta utan att behöva uppge skäl, samt att studien innebar att de skulle spela ett rollspel, handla, laga och äta mat. Ur varje klass anmälde sig några elever frivilligt till att VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 44 delta och datum och tid för studien bestämdes med dem. De elever som del- tog i huvudstudien gick i årskurs 9 och var således mellan 15-16 år och innan studien startade informerades de återigen om de forskningsetiska principerna samt under ett samtyckesformulär. Totalt (inklusive pilotstudier) deltog 42 ungdomar från 6 olika skolor. Exklusive pilotstudierna var det 31 ungdomar från 4 olika skolor, 20 tjejer och 11 killar. I varje deltagargrupp var det 4-7 personer och båda könen fanns representerade. De ungdomar som ingick i respektive deltagargrupp var från samma klass och kände varandra väl. Innan rollspelet och fokusgruppen startade förklarade jag att det inte fanns några svar som var rätt eller fel och att jag inte var ute efter att se deras fakta- kunskap inom kostområdet. Vidare berättade jag att allas åsikter, tankar och erfarenheter var lika viktiga och att alla skulle få komma till tals (Keeffe & Andrews, 2015). I fokusgruppsintervjun användes en tematisk semi- strukturerad frågeguide (Bryman, 2011). Teman som togs upp i fokusgruppen var a) rollspelet, såsom hur de upplevde att genomföra rollspelet, om det var något de ville förtydliga, kommentera, ta bort eller lägga till och b) mat- budskap i deras vardag såsom vilka matbudskap finns, vilka aktörer ger bud- skap, vilka budskap lyssnar ungdomarna på, hur hanterar de motsägelsefulla budskap (se bilaga 1). Vidare diskuterades även andra områden med relevans för syftet som ungdomarna själva lyfte. Datainsamling skedde under 2010- 2012. 5.2 Datainsamling 5.2.1 Rollspel som datainsamlingsmetod Forskarinitierat rollspel användes i denna avhandling med samma intention som Yaacob och Gardner (2012) beskriver, det vill säga att deltagarna i inter- aktion med varandra ger sina perspektiv kring en specifik praktik, i det här fallet kring matbudskap i deras vardag. I och med avhandlingens utgångspunkt i sociokulturellt lärande har även vardagsnära situationer såsom att handla och laga mat inkluderats i rollspelet, för att deltagarna skulle ha tillgång till livs- medel och köksutrustning som ofta finns i vardagslivet. Det ger deltagarna en annan kontext och andra resurser att tillgå än om vi bara skulle genomföra en fokusgruppsintervju eller använda fiktiva livsmedel och butik (jfr. Säljö, 2014). Därutöver har en fokusgruppsintervju lagts till i direkt anslutning till rollspelet för att fånga upp deltagarnas reflektion kring rollspelet. Valet att använda var- METOD OCH URVAL 45 dagsnära matmiljöer innebar att möjliggöra hantering av riktig mat. Mötet med riktiga livsmedel ansågs även vara stimuli för diskussion och reflektion. I denna avhandling ses inte rollspel och fokusgruppsintervju som separata, utan de hänger ihop och bildar tillsammans en helhet. På det sätt som de använts i denna avhandling skulle de inte kunna fungera var och en för sig. Två pilotstudier genomfördes för att pröva designen. En del små- justeringar gjordes inför huvudstudien för att ytterligare främja delaktighet och reflektion hos deltagarna. Vilka justeringar som gjordes beskrivs under resultat, rubrik 6.1. Nedan beskrivs hur datainsamlingen gick till vid huvudstudien. 5.2.2 Rollspelets fem faser Det forskarinitierade rollspelet med efterföljande fokusgruppsintervju bestod av fem faser (se figur 1) som beskrivs nedan. Vid alla fem faserna skedde ljud- inspelning samt en kompletterande videoinspelning under de faser som sked- de i köket. Videomaterialet har dock inte använts i analysen, framförallt på grund av bristande kvalitet, men också för att det inte gav utförligare data för tolkning och analys. Alla faser utom fas 3, ägde rum i ett undervisningskök på universitetet. Fas 3 utspelade sig i en närliggande affär och då bar ungdomarna varsin mikrofon. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 46 Figur 1. De aktiviteter som ungdomarna genomförde i det forskarinitierade rollspelet med efterföljande fokusgruppsintervju. I första fasen fick deltagarna associera fritt kring var de möter budskap om mat och ätande i sin vardag. En förklaring av vad som innefattades i begreppet mat gavs; allt som kan ätas eller drickas. Om det behövdes en förklaring av budskap beskrevs det som att det kan innefatta bilder, texter, film, tal men också hur en person medvetet eller omedvetet agerar i vissa situationer. Jag valde att använda ordet budskap då det kan innefatta såväl information och reklam som sociala normer. De flesta grupper efterfrågade inte någon för- klaring utan började genast diskutera kring varifrån de får budskap om mat METOD OCH URVAL 47 och ätande. Denna diskussion resulterade i att synliggöra en mängd aktörer. Aktörerna formades därefter till roller som skulle gestaltas i rollspelet. Ung- domarna bestämde tillsammans vilka aktörer som skulle gestaltas samt vem av dem som skulle spela vilken roll. När de olika rollerna bestämts startade för- handlingar kring en gemensam bild av vilka budskap som respektive aktör stod för. Till exempel diskuterade ungdomarna vad som kännetecknar bud- skapen från en förälder, eftersom alla hade en bild av detta från sina egna för- äldrar. Den andra fasen av rollspelet innebar att ungdomarna i sina roller skulle planera en lunch tillsammans. Ungdomarna argumenterade för sina val utifrån deras föreställning om rollpersonens åsikter. De uppmanades att ”tänka högt” för att i största möjliga mån ge uttryck för tankarna bakom sina argument. I förhandlingarna om vad som skulle ätas behövde de inte vara helt överens om vilka livsmedel som skulle inhandlas i gruppen men i huvudsak skulle de komma fram till en gemensam lunch. Det var inte helt enkelt för deltagarna att komma överens om vad som skulle köpas, men när de till slut kom över- ens skrev de en inköpslista. Ungdomarna blev informerade om att det inte fanns någon budget för måltiden. De handlade vad de behövde och kontak- tade sedan mig som kom till affären och betalade. Den tredje fasen bestod av att ungdomarna gick till affären för att köpa livs- medel till den lunch de planerat. Även i affären argumenterade ungdomarna i sina roller. I denna fas blev mötet med maten verkligt. Detta bidrog till att förhandlingarna blev än mer livliga, intensiva och långa. Förhandlingarna rörde vad de skulle välja i förhållande till rollpersonens åsikter, men i denna fas blev också egna värderingar och preferenser mer synliga än tidigare. Fjärde fasen bestod av att ungdomarna skulle tillaga maten de köpt för att sedan äta den. I denna fas var det förståeligt om de gick ur rollen. Vid de båda pilotstudierna visade det sig att det var svårt att hålla sin roll då ung- domarna tillagade maten. Ungdomarna uppgav att det var komplicerat att både hålla rollen och samtidigt koncentrera sig på vad de själva och de andra gjorde i köket. I matlagning ingår en mängd val och beslut samt olika prak- tiska handlingar, till exempel: vilken stekpanna ska jag använda om jag ska steka kyckling, vilken stekspade ska jag då ha, vilken typ av fett ska jag an- vända i stekpannan, hur varm ska jag ha plattan och så vidare. Det blir väldigt många olika steg som ska genomföras och att samtidigt spela en rollkaraktär blev då för komplext. Ytterligare en trolig anledning är att det var svårt för ungdomarna att veta hur de personer som de gestaltade praktiskt lagade mat, VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 48 exempelvis hur en journalist steker kyckling. Efter pilotstudierna ändrades upplägget till att ungdomarna då kunde gå ur sina roller vid matlagningen och istället uppmanades de att ”tänka högt” så att de berättade varför de gjorde som de gjorde och varifrån de erhållit sina erfarenheter. När maten var färdig- lagad satte de sig tillsammans för att äta. Den femte fasen innebar en reflektion över de tidigare faserna i form av en fokusgruppsintervju. I diskussionen fick ungdomarna utveckla, förtydliga och reflektera över det som sagts och gjorts tidigare i rollspelet. I denna fas till- frågades även ungdomarna om det fanns fler aktörer som förmedlade budskap om mat än de som gestaltades i rollspelet. Denna fråga ställdes för att ge ung- domarna en möjlighet att lägga till aktörer som de kommit på under tiden de genomförde rollspelet, men även för att synliggöra aktörer som de av olika skäl valt att inte gestalta i rollspelet. I den efterföljande reflektionen fick ung- domarna också möjlighet att diskutera hur de själva förhåller sig till, värderar och hanterar de olika budskapen. Det fanns inga tidsramar för de olika faserna i rollspelet eller för rollspelet som helhet. Varje grupps genomförande varade i 3-4 timmar. Under de olika faserna i rollspelet, förutom fas tre då de var i affären, deltog jag och en bi- sittare. Jag intog en lyssnande och relativt passiv roll, dock kunde ungdomarna uppmanas att utveckla eller förklara. Det hände även att deltagarna ställde frå- gor om mina synpunkter. Under rollspelets gång svarade jag inte på den typen av frågor utan sa att jag gärna svarar på dem efteråt. De frågor som svarades på var av praktisk art, till exempel var det fanns olika redskap till matlag- ningen. Bisittaren hanterade inspelningsutrustning samt var behjälplig om nå- got behövde hämtas eller om jag glömt ge någon väsentlig information till del- tagarna. 5.3 Dataanalys I analysen på samtliga delarbeten har en kvalitativ innehållsanalys använts (Graneheim & Lundman, 2004; Krippendorff, 2013). Hur dataanalyserna har genomförts beskrivs nedan i förhållande till respektive delarbete. Det in- spelade materialet från huvudstudiens fas 1, 2, 3 och 5 transkriberades orda- grant vilket resulterade i 269 sidor. Fas 4, då deltagarna lagade maten, tran- skriberades inte, då en stor del av samtalen inte rörde studiens syfte. Det som var av relevans för syftet antecknades. I delarbete I inkluderades även pilot- studierna (se tabell 1). Materialet från pilotstudierna var mina anteckningar av METOD OCH URVAL 49 genomförandet och deltagarnas utsagor, både utifrån anteckningar vid själva genomförandet men även anteckningar efter att ha lyssnat på det inspelade materialet. 5.3.1 Delarbete I I delarbete I användes innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen i detta delarbete utgick från forskningsfrågan ”Hur stimulerar och begränsar forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju till delaktighet och reflektion samt synliggör ungdomars förhandlingar och reso- nemang?” Två typer av material har använts i detta delarbete, det inspelade och transkriberade materialet från huvudstudien, samt observationer och an- teckningar från genomförandet av pilotstudierna. Första steget var att lyssna på ljudinspelningar samt läsa mina anteckningar från genomförandet av pilot- studierna, samt anteckningar av ungdomarnas utsagor om hur de upplevde att vara med i studien, för att få en övergripande förståelse. I nästa steg analyse- rades det transkriberade materialet enligt kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004; Krippendorff, 2013). Transkriberingarna från huvudstu- dien lästes igenom ett flertal gånger för att få en övergripande bild. Därefter markerades meningsbärande enheter för att identifiera ungdomarnas utsagor i relation till forskningsfrågan. De meningsbärande enheterna kondenserades och kodades. Koderna jämfördes för likheter och skillnader och sorterades in i kategorier (Graneheim, Lindgren, & Lundman, 2017) se tabell 2. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 50 Tabell 2. Exempel på dataanalys i delarbete Ӏ, från meningsbärande enhet till tema. Meningsbärande enhet Kod Kategori Tema Internet/kille: Ska vi köpa dricka? Internet/kille: Mycket kolhydrater i HKK/kille: Inte nyttigt Vän/tjej: Cola är gott Hockeytränare/kille: Måste äta samtidigt, då ok. Internet/kille: För mycket socker i cola inte bra HKK/Kille: Innehåller ca 55 sockerbitar Internet/kille: 1/3 socker… kan likaväl dricka socker Konflikt Konflikt mellan olika rollpersoner synliggörs Rollspelet bidrar till att synliggöra konflikter och förhandlingar Viktväktarna/tjej: Vi ska inte ha glass vi ska bara ha frukt, massa frukt och nyttigheter Tjej/Viktväktarna: Jag vill ha chokladsås, nu är jag mig själv alltså Sara (namnet på Viktväktarpersonen) hade aldrig velat ha chokladsås Tjej/Viktväktarna 2; Alltså nu säger jag som mig själv då inte som Sara kan inte vi göra marängsviss Konflikt Konflikt mellan egna personens värderingar och roll- personens synliggörs 5.3.2 Delarbete II I delarbete II startade dataanalysen med att återupprepande lyssna på det in- spelade materialet samt att läsa transkriberingarna för att skapa ett över- gripande intryck. I nästa fas lästes transkriberingarna för att identifiera me- ningsbärande enheter (Graneheim & Lundman, 2004) i relation till syftet, mer specifikt i relation till a) innehåll i budskapen b) hur ungdomarna porträtterade aktörerna och c) hur tillit var representerat i ungdomarnas förhandling och beskrivning av aktörer. De meningsbärande enheterna kondenserades utan att mista sin ursprungliga mening och kodades med en kod som belyste inne- hållet. De olika koderna jämfördes i förhållande till likheter och skillnader och sorterades in i kategorier (se tabell 3). Slutligen formulerades teman som speg- lade det underliggande budskapet i kategorierna (Graneheim & Lundman, 2004), och dessa var 1) tillit är beroende av om budskapen är grundade i kun- skap, omsorg eller kommersiellt intresse 2) relation och situation är av bety- delse för tillit. 2 Tjej står före rollpersonen då det är den egna personen som uttrycker sin åsikt och inte rollpersonen METOD OCH URVAL 51 Tabell 3. Exempel på dataanalys i delarbete ӀӀ, från meningsbärande enhet till tema. Meningsbärande enhet Kod Kategori Tema Hemkunskapsläraren kanske har mest kunskaper… eller ja det kanske är lika med fystränaren, de är båda utbildade … det är dom som vet mest Kunskap och ut- bildning Litar på aktörer som har kunskap Tillit är beroende av om budskapen är grundade i kunskap, omsorg eller kommersiellt intresse Ni litar mer på typ media? Inte jag, för media handlar ju om att dra in så mycket pengar som möjligt Tjäna pengar Litar inte på aktörer som har ett kommersiellt intresse Jag litar på den som vill mig bäst alltså. Det kan vara tränare, det kan vara förälder, det kan vara olika vid olika tillfällen Vill väl Litar på aktörer som har omsorg om personen de förmedlar budskap till 5.3.3 Delarbete III I analysen av delarbete II blev det synligt att ungdomarna pratade om risk i förhållande till mat och därför blev ungdomarnas resonemang kring risk i för- hållande till mat och ätande fokus för delarbete III. Giddens (1991) begrepp riskprofilering användes som en utgångspunkt vid starten av analysen. Tran- skriberingarna lästes och meningsbärande enheter som berörde begreppet riskprofilering markerades, det vill säga enheter där ungdomarna resonerade kring risk i förhållande till mat och ätande. I nästa steg kodades de menings- bärande enheterna med en kod som belyste innehållet. Dessa koder jämfördes i förhållande till likheter och skillnader och sorterades in i subkategorier och kategorier utifrån hur riskprofilering kom till uttryck hos ungdomarna på en manifestnivå, det vill säga empirinära (Graneheim et al., 2017). Det sista steget i analysen var att formulera tema. Tabell 4 visar analysprocessen från koder till tema. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 52 Tabell 4. Exempel på dataanalys i delarbete III, från meningsbärande enhet till tema. Meningsbärande enhet Kod Subkategori Kategori Tema Alltså jag har fått höra att typ nu…vad heter det köttfärsen finns det typ sån där malaria i den nu Nu? Ja, jag har fått höra det. I svensk? Ja Va? Ja, jag vet inte det är vad jag hört Finns det bakterier i den nu? Ja har du inte läst nyheterna eller? Men då äter vi något vegetariskt. Risk att bli sjuk av maten Risk att inte nå hälsa och prestation på grund av matintag Kroppslig risk kopplad till matintag Ungdomar brottas med risker i för- hållande till mat och ätande Tjej: Men det e samma, man känner att man inte kan ta hur mycket som helst även om man är jättehungrig. Man tar lite liksom för annars kollar folk så himla konstigt på en Tjej: Alltså det känns lite såhär: många killar tror jag kan ta typ mer mat Risk att inte följa genus- normer Risk att inte leva upp till rådande ideal Risk att inte visa upp rätt bild av sig själv genom mat och ätande 5.4 Etiska ställningstaganden Vid planering och genomförande av forskning är det viktigt att ta hänsyn till en rad etiska aspekter och dessa blir synnerligen viktiga när forskningen dess- utom involverar barn och unga. Ofta får forskaren tillgång till barn och ung- domar genom att andra vuxna fungerar som ”dörröppnare”. Det här är ett sätt som underlättar att få kontakt med informanter men det är då viktigt att ha i åtanke att dessa ”dörröppnare” kan ha en egen agenda för forskningens rikt- ning (Hillén, 2013). I denna avhandling fungerade skolans hem- och kon- sumentkunskapslärare i de flesta fall som ”dörröppnare” och var den som jag hade kontakt med innan jag träffade ungdomarna. I samtalet med läraren var det därför viktigt att poängtera att jag ville träffa hela klasser eller halvklasser så att alla elever skulle tillfrågas. Det förhindrade att läraren själv först valde ut ett antal elever som jag sedan skulle tillfråga. Vid planering och genomförande av studierna har även vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) beaktats. Studien har prövats av regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (Dnr: 062-12). De ansåg att studien inte METOD OCH URVAL 53 föll in under lagen för etikprövning utan gav ett rådgivande yttrande som handlade om de ovan nämnda huvudkraven. Konkret har det inneburit att ungdomarna har blivit informerade om syftet med studien, vad deras med- verkan innebär, att det är frivilligt att delta och de har rätt att när som helt av- bryta sin medverkan utan motivering. Denna information gavs både muntligt och skriftligt vid rekrytering av ungdomar men också precis innan data- insamlingen startade då samtyckesblankett skrevs på. Informationsbrevet till deltagarna innehöll även kontaktuppgifter till ansvarigt universitet, institution och för studien ansvarig forskare. I transkriberingarna används inga namn utan deltagarnas utsagor refereras antingen till rollperson eller kille/tjej. Ung- domarna blev även informerade om att utsagor som kommer att presenteras i artiklar och avhandling inte kommer kunna spåras till någon person. 55 6. Resultat I detta kapitel ges en beskrivning av resultaten från de tre delarbetena. I tabell 5 visas en översikt av huvudresultatet från varje delarbete. För en mer detal- jerad beskrivning av resultatet hänvisas till respektive artikel. Tabell 5. Huvudresultat för varje delarbete Delarbete Ӏ Delarbete ӀӀ Delarbete ӀӀӀ Forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju bidrar till delaktighet och reflektion hos deltagarna, samt synliggör förhandlingar och resonemang Omsorg, kunskap och frånvaro av kommersiellt intresse, samt social relation och situation är av betydelse för hur ungdomar värderar tillit till aktörer och deras budskap Ungdomars resonemang kring risk i förhållande till mat och ätande kan delas in i två kategorier: a) kroppslig risk b) risk att inte visa upp ”rätt” bild av sig själv 6.1 Forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju främjar delaktighet och reflektion (delarbete I) Utgångspunkten i denna studie var att skapa delaktighet och ge ungdomarna möjlighet att framföra sina perspektiv, varför två pilotstudier genomfördes för att testa på vilket sätt designen främjade eller hämmade dessa aspekter. Pilot- studie 1 började med att var och en av deltagarna själv skulle tänka varifrån de ansåg att de fick budskap om mat. Deltagarna upplevde att det var svårt att komma på aktörer och då visade jag exempel på olika aktörer som kan ge budskap. Det visade sig att dessa exempel blev alltför styrande. De aktörer som visats i exemplet blev de som ungdomarna lyfte fram i rollspelet. Till pilotstudie 2 togs därför exemplifiering av aktörer bort och istället infördes en gemensam association och diskussion kring vilka aktörer ungdomarna upp- levde som förmedlare av matbudskap. Denna ändring resulterade i att det blev en utförlig diskussion, när de tillsammans kunde associera kring budskap och aktörer, och fler aktörer framträdde både i diskussionen men även i gestalt- ningen i rollspelet. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 56 Delaktighet hos deltagarna syntes genom att deltagarna var med och styrde vad som skedde i de olika faserna, dock var ramarna satta av mig som forskare. I praktiken innebar det att deltagarna fick veta vad de olika faserna innebar, vilken uppgift som skulle genomföras, till exempel planering och in- köp av en måltid samt i vilken miljö det skulle utföras (inköp i affär). Däremot var deltagarna med och styrde hur rollspelet fortskred, till exempel vilka aktö- rer som de gestaltade i rollspelet, vilken mat de skulle köpa in och så vidare. Deltagarna själva ställde frågor till varandra och höll i stort igång diskussionen, vilket ledde till att min roll som forskare blev mindre framträdande än till ex- empel vid enskilda intervjuer. Det bidrog till att det i huvudsak var ung- domarna själva som drev handlingar och diskussioner framåt. Ungdomarna fick genom denna datainsamlingsmetod inte bara möjlighet att uttrycka sig verbalt utan även att genomföra en rad olika aktiviteter som att handla och laga mat. Att utföra handlingar är en del av rollspel och i denna studie fick deltagarna köpa in, hantera, tillaga och äta riktig mat. Deltagarna fick möjlighet att möta en butiks stora utbud av livsmedel och ställas inför reella val. Förutom det visuella blev då även andra sinnen som lukt och känsel involverade i köpbeslutet. Mötet med den verkliga maten, och alla val- möjligheter det innebar, gav deltagarna möjlighet att få mer information om livsmedlen i form av till exempel förpackningar och jämförpriser än de annars hade fått. Den variation av livsmedel som affären erbjöd innebar således ytter- ligare information och fler val för ungdomarna som de kunde förhandla, reso- nera och argumentera kring. Vid de två första pilotstudierna erhöll deltagarna en budget för måltiden. Det medförde dock att de ekonomiska argumenten blev alltför styrande. Eftersom en del rollpersoner förespråkade ett ekono- miskt perspektiv blev deras argument överordnade i förhandlingarna. För att motverka detta och möjliggöra för alla argument och därmed mer förhandling och diskussion togs de ekonomiska restriktionerna bort vid genomförandet av datainsamlingen i huvudstudien. Resultaten visar på att rollspelet synliggjorde konflikter som kan uppstå mellan olika aktörers matbudskap då de kunde förespråka vitt skilda aspekter i förhållande till mat. Nedan är ett exempel på när en grupp i rollspelet diskute- rar vad de ska äta till lunch: Hockeytränare: Bra med köttfärs alltså mycket protein, måste ha mycket protein och så mycket bröd för då bygger vi upp kroppen så vi får starka muskler och så. RESULTAT 57 Tv-kock: Jag skulle gärna vilja se att vi har lite mer grönsaker. Journalist: Ja för kött är inte bra för miljön. HKK-lärare: Vi kan ta linser istället och bönor. Hockeytränare: Men hockeyspelare ska bygga muskler det är det som det går ut på. Vidare blev konflikter mellan egna smakpreferenser och värderingar i för- hållande till aktörernas budskap synliga. Dessa konflikter blev framförallt framträdande då deltagarna var i affären och maten blev konkret och verklig för dem. Det handlade både om att det fanns mat som deras rollperson före- språkade som de inte själva tyckte om, men också att nya livsmedel blev syn- liga såsom godis, snacks och dricka. En lust efter att köpa den typen av livs- medel väcktes då hos deltagarna, vilket var något som ofta stod i motsats- förhållande till rollpersonens åsikt. Deltagarna valde då att träda ur sin roll, som i exemplet nedan när en tjej som spelar skolmåltidspersonal får syn på godis: Alltså åh, åh, åh Nutella nu går vi härifrån… alltså det är godis överallt … jag är mig själv nu och jag tycker att godis är gott. Åh nej kolla jag e mig själv och jag vill köpa lite godis. Nu är jag bambatant, man ska inte äta godis på vardagar. Således blev även egna smakpreferenser och konflikten mellan dessa och aktö- rernas budskap synliga i rollspelet. Konflikterna blev verkliga och ungdomarna var tvungna att genomföra förhandlingar för att möjliggöra vad som skulle köpas in till lunchen. Det här stimulerade till diskussion och reflektion hos deltagarna. Ungdomarna menade att om de hade fått planera en lunch, göra inköp och tillaga mat som sig själva istället för i roller, så hade det inte blivit så mycket diskussioner kring valen utan de hade då tyckt mer lika. Det styrker argumentationen för att rollspelet bidrog till diskussion och reflektion hos ungdomarna. Vidare var även den efterföljande fokusgruppsintervjun viktig för reflektionen. I fokusgruppen fick deltagarna möjlighet att kritiskt granska sin gestaltning av rollpersonen men kunde också reflektera över budskap som nämnts och hur de själva hanterade dessa i vardagen. Det innebar att del- tagarna både reflekterade i handling (under rollspelets gång) och över handling (i fokusgruppsintervjun). Sammanfattningsvis, genom att främja deltagarstyrning och innefatta var- dagsnära stimuli, i form av att planera en lunch, göra inköp i en affär, tillaga VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 58 och äta mat, fick deltagarna andra resurser att tillgå än vad som skulle ha fun- nits vid ett samtal kring bilder eller attrapper på livsmedel. Detta bidrog till att stimulera reflektion, förhandling och diskussion hos deltagarna samt fram- bringa ett rikt datamaterial. 6.2 Ungdomars perspektiv på och tillit till kostbudskap (delarbete II) Resultatet från delarbete II visar hur ungdomarna värderar tillit till olika aktö- rer och deras budskap. Dagens ungdomar möter en mängd differentierade budskap kring mat och ätande, förmedlade av ett flertal olika aktörer. Ung- domarna valde att porträttera vissa av de här aktörerna i rollspelet. I varje del- tagargrupp genomförde ungdomarna en förhandling kring vilka aktörer som skulle få en roll i rollspelet. Vilka aktörer som gestaltades i respektive grupps rollspel samt vilka aktörer som nämndes utan att gestaltas visas i tabell 6. Det förekom även en förhandling mellan ungdomarna kring aktörernas budskap. De förhandlade till exempel kring vilka värden och aspekter i förhållande till mat som föräldrar förespråkar. Ungdomarna diskuterade och resonerade till- sammans och kom till slut fram till en gemensam bild av vilka budskap kring mat och ätande som är karaktäristiska för en förälder. RESULTAT 59 Tabell 6. Översikt av aktörer som gestaltades eller nämndes i de olika deltagargrupperna. (x) markerar när aktörerna nämndes i diskussionen men inte gestaltades i rollspelet. Aktörer Deltagargrupp Totalt alla grupper 1 2 3 4 5 HKK-lärare 1 2 1 1 1 6 Föräldrar 1 1 1 1 1 5 Vänner 1 1 1 1 4 Idrottstränare 1 1 1 3 Skolmåltidspersonal (x) (x) 1 1 2 Tv-kock (x) 1 1 2 Media (generellt) (x) (x) 1 (x) (x) 1 Internet 1 (x) (x) (x) 1 Mc Donald’s3. (x) (x) 1 1 Journalist 1 (x) 1 Idrottare 1 (x) 1 Skolsköterska 1 1 Faktaböcker 1 1 Bantningscoach i TV 1 1 Viktväktare 1 1 Budskapen från aktörerna, som ungdomarna framförde, var fokuserade på olika aspekter: a) mat som främjar fysiskt välbefinnande och hälsa, b) mat som främjar styrka och idrottslig prestation, c) mat som ger en upplevelse med tanke på smak, estetiska aspekter och känsla av lyx, d) mat som främjar vikt- reduktion, e) mat som främjar resurshushållning i förhållande till ekonomi och tid, samt f) mat som främjar miljön. I tabell 7 finns exempel på aspekter inom varje kategori. 3 Mc Donald’s gestaltades som chefen för Mc Donald’s och förespråkade deras varor och koncept VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 60 Tabell 7. En översikt av vilka aspekter budskapen förespråkar samt exempel på innehåll av budskap i varje aspekt. Aspekter som budskapen förespråkar Exempel på innehåll Mat som främjar fysiskt välbefinnande och hälsa Grönsaker, balanserad kost, begränsa sötsaker till speciella tillfällen Mat som främjar styrka och idrottslig prestation Kött, protein, bra det bygger muskler, mycket mat ger energi, äta direkt efter träning Mat som ger en upplevelse i form av smak, estetik, lyx Ska vara vackert på tallriken, färgrikt, kännas lyxigt, vara gott Mat som främjar viktreduktion Grönsaker och lightprodukter Mat som främjar resurshushållning i förhållande till ekonomi och tid Livsmedel som inte tar för lång tid att tillaga, det ska var billiga livsmedel Mat som främjar miljön Ekologiska varor, grönsaker bättre än kött för miljön Under rollspelets gång blev det tydligt att dessa budskap ofta stod i konflikt med varandra. I rollspelet agerade deltagarna utifrån olika roller och dessa rollpersoner förespråkade olika aspekter och värden i relation till mat och ätande. Nedan är ett exempel på hur en diskussion mellan de olika roll- personerna kunde utspela sig. Tjej: Vad ska vi äta till middag? Gordon Ramsay: Eftersom jag har jobbat i branschen mycket länge så före- slår jag att vi gör en fiskrullad. Viktväktarperson: Nej, kan vi inte göra en liten sallad med en sån där lätta…. Pappa: Nej vi gör något ganska enkelt, men ändå gott, som går att göra snabbt. Hem- och konsumentkunskapslärare: Jag tycket att vi måste göra något som vi lär oss av. Gordon Ramsay: Men det måste se vackert ut på tallriken. Viktväktarperson: Det viktigaste är att det inte är så mycket fett i maten, det är det viktigaste. Hem- och konsumentkunskapslärare: Det viktigaste är att vi lär oss att laga mat. RESULTAT 61 Vän: Att vi har roligt. Citatet visar på att olika aspekter förespråkas av olika aktörer och det var så- ledes inte helt enkelt för ungdomarna att komma överens om vad de skulle välja till lunch. I den efterföljande reflektionen, när ungdomarna inte längre spelade en roll (fas 5), diskuterade de möjliga konflikter som uppstår i olika situationer i deras vardag och hur de löser dessa konflikter. En vanligt före- kommande konflikt var att det fanns budskap som talar om att något är nyttigt men som ungdomarna inte tyckte var så gott, eller något som ungdomarna tyckte om men som inte ansågs som nyttigt. Med utgångspunkt i dessa differentierade budskap tillfrågades ungdomarna hur de hanterar budskapen i sin vardag. Ungdomarna diskuterade då tillit i förhållande till aktörer och budskap. Några aspekter nämndes som viktiga i förhållande till tillit. Dessa aspekter var om budskapen grundar sig i omsorg, kunskap och/eller kommersiellt intresse. Omsorg innefattade att budskapen var grundade i omsorg för ungdomen som individ. De som gav dessa budskap ansågs ha ett genuint intresse för att vilja personens bästa både vad det gällde hälsa men det kunde också handla om att tillgodose personens smak- preferenser. Omsorg var framförallt kopplat till föräldrar. Utöver omsorg var även aktörers kunskap kring mat och måltider en viktig faktor för att lita på matrelaterade budskap. Ungdomarna tillskrev kunskap till de personer som hade någon form av utbildning eller yrkesprofession, som till exempel forskare, läkare och lärare, vilket innebar att budskap från dessa personer ansågs trovärdiga. Forskare alltså dom som forskar. Ja det dom säger är ju sant man kan verkligen lita på det, och dom har ju verkligen gått in för det. Ja jag tror också det. Vidare var frånvaro av kommersiellt intresse av betydelse för trovärdighet. Delar av media porträtterades av ungdomarna som en aktör som främst gav budskap utifrån skälet att de vill sälja produkter och tjäna pengar. Ungdomar- na var kritiska mot dessa budskap och menade att de mer eller mindre för- sökte ”lura” dem till köp medan de intog en mer okritisk hållning till källor såsom böcker eller sökmotorer på internet där de själva sökte efter infor- mation. Utöver de tre aspekterna omsorg, kunskap och kommersiellt intresse hade även relationen till aktören, då aktören är en person, betydelse för tillit. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 62 En nära relation innebar i de flesta fall att de litade på vad den personen sade. Ungdomarna diskuterade även situatione n som betydelsefull för om de litade på budskapen eller inte. Exempelvis vid sjukdom litade de på vad läkaren sa på grund av dennes expertis och det oberoende av om de hade en social rela- tion eller inte. Sammanfattningsvis var det således ett flertal aspekter som ungdomarna lyfte fram som viktiga i förhållande till tillit till aktörer och deras budskap. 6.3 Ungdomars resonemang om risk i förhållande till mat och ätande (delarbete III) Resultaten från detta delarbete visar ungdomars resonemang kring risk i för- hållande till mat och ätande. Ungdomarnas resonemang kring risk kan be- skrivas beröra två teman, a) kroppsliga risker kopplade till maten som kon- sumeras, b) risken att inte visa upp ”rätt” bild av sig själv genom mat och ätande. Kroppsliga risker kunde till exempel vara risken för att bli sjuk om man äter mat som innehåller bakterier eller att för mycket tillsatser inte är bra för kroppen (figur 2). Figur 2. Översikt av ungdomarnas upplevda risker kopplat till mat och ätande. Ungdomarna upplevde också en osäker het kring om maten var nyttig eller inte. Ungdomarna klassificerade enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper som nyttig eller onyttig utan några större problem. Till exempel ansåg de att frukt och grönsaker var nyttigt medan ch ips och kakor var onyttigt, eller be- nämnde mörkt bröd som nyttigt och vitt bröd som onyttigt. Problemet upp- stod då de försökte benämna hela måltider som nyttiga respektive onyttiga. RESULTAT 63 Det fanns livsmedel i måltiden som enskilt kunde betraktas både som nyttiga respektive onyttiga, vilket innebar att ungdomarna upplevde det svårt att veta om måltiden som helhet skulle ses som nyttig eller onyttig. Således var det inte helt enkelt att kategorisera mat som nyttig eller onyttig vilket ledde till en än större osäkerhet. Vidare handlade det också om risken att inte äta ”rätt” mat eller mängd mat för att främja en hälsosam och stark kropp. Ungdomarna lyfte också risken att gå miste om mat som de tyckte om. De ville äta mat som de ansåg som god och då de gjorde det beskrev de att en varm, härlig känsla spred sig i kroppen. Den andra aspekten av risk handlade om att inte visa upp ”rätt” bild av sig själv genom val av mat eller beteende i matsituationer. Bland ungdomarna var det framförallt denna risk som de hela tiden återkom till, och den kan därav tolkas vara mer framträdande för dem än de kroppsliga riskerna. Att visa upp ”rätt” bild innebar att välja mat, både vad och mängd, som representerade den de ville vara. Ungdomarna gav uttryck för att det fanns sociala normer som var starkt kopplade till mat och ätande, vilka de ville uppfylla inför andra. Att inte lyckas visa rätt bild av sig själv inför andra var således något som ung- domarna kände en osäkerhet kring. Till exempel var ett korrekt bordsskick något som var viktigt då ungdomarna åt tillsammans med andra än närmaste familjen. En annan aspekt var att välja rätt typ av mat samt rätt mängd mat beroende på om de var kille eller tjej. Det handlade både om att tjejer inte skulle äta stora portioner med mat men också om vilken typ av mat, vilket blir tydligt i citatet nedan: Tjej: Men det är inte så socialt accepterat heller och äta mycket som tjej. Tjej: Men alltså det är ju typ på såna här bars, typ såna där nyttiga grejer, ja det e ju bara tjejer som gör reklam för dom. Tjej: Och dom blir man ju verkligen inte ens mätt på! Tjej: På alla såna där nyttiga saker så är det ju tjejer eller om det är killar då är det såna där med muskler som vill träna mer. Ungdomarna upplevde att vissa livsmedel var förknippade med femininitet respektive maskulinitet samt lyfte fram skillnader i kroppsideal för tjejer (smal) respektive killar (vältränad). Dessa idealiserande bilder var något de upplevde att framförallt media presenterade. Dock ifrågasatte ungdomarna dessa kroppsideal samt den mat som presenterades som manlig respektive kvinnlig, men menade ändå att det var svårt att gå emot dessa normer. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 64 Sammanfattningsvis visar resultatet från delarbete III att mat är förknippat med vissa risker för ungdomar. Det finns en viss oro för att få i sig något som inte är bra för kroppen men framförallt finns en risk att äta något eller visa på ett beteende i samband med mat och ätande som inte stämmer överens med de samhälleliga normer som råder. Mat är såldes mycket mer än bara mat och nutrition för ungdomar. Mat är ett sätt att uttrycka sin identitet och visa vem man är. 65 7. Ungdomars reflexivitet i förhållande till mat och ätande I detta kapitel diskuteras resultaten från de tre delarbetena utifrån av- handlingens teoretiska utgångspunkt om det senmoderna samhället med fokus på reflexivitet, som är ett av de bärande elementen i denna teori. Delarbetena diskuteras även utifrån tidigare empiriska studier inom området samt ett sociokulturellt perspektiv på lärande. 7.1 Ungdomars reflexivitet synliggjordes Det huvudsakliga resultatet från de tre delarbetena är sammantaget att data- insamlingsmetoden, forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgrupps- intervju, skapade möjlighet att studera reflexivitet. Metoden gjorde det möjligt att synliggöra ungdomarnas reflexivitet kring mat och ätande. Ungdomar visar på ett reflexivt förhållningssätt kring: tillit till olika aktörer och deras budskap om mat och ätande (delarbete II), vilka kroppsliga risker som mat kan med- föra (delarbete III), samt mat som ett uttryck för identitet (delarbete III) (se figur 3 ). VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 66 Figur 3. Ungdomars reflexivitet i förhållande till kroppsliga risker, identitet och tillit blev synliga genom rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju Forskarinitierat rollspel med efterföl jande fokusgruppsintervju visar i denna avhandling att det är en metod som kan användas för att studera reflexivitet. Rollspelet innebar att ungdomarna ställdes inför en mängd budskap och val- möjligheter vad gällde att välja matvaror till en lunch. Mängden information och valmöjligheter är det som kännetecknar dagens samhälle och är en del som leder till ett reflexivt förhållningssätt (Giddens, 19 91). De olika faserna i rollspelet blev betydande för ungdomarnas handlingar. Genom att ungdomar- na fick möjlighet att hantera verklig mat och delta i vardagsnära matsituationer fick de andra verktyg och resurser att t illgå än endast språkliga och sin egen förmåga att sätta sig in i en abstrakt situation, som ett samtal kring mat hade inneburit (jfr. Säljö, 2014). Rollspelet och den efterföljande fokusgrupps- intervjun gav ungdomarna möjlighet att utföra handlingar, förhandlingar, ta beslut, diskutera och reflektera. Detta ledde till att många aspekter kring mat belystes, vilket också gav dem möjlighet att identifiera, synliggöra, diskutera UNGDOMARS REFLEXIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL MAT OCH ÄTANDE 67 och ifrågasätta rutiner och tankemönster i förhållande till mat och ätande. Ge- nom rollspelet lyftes de budskap som ungdomarna upplevde att de mötte i sin vardag. Rådande samhälleliga normer och värderingar synliggjordes och ifrågasattes vilket ledde till att ungdomarnas reflexivitet blev synlig. 7.2 Ungdomars reflexivitet i förhållande till risk och tillit Rollspelet och fokusgruppsintervjun synliggjorde ungdomarnas resonemang kring risker kopplade till mat och ätande, detta trots att frågor inte explicit ställts kring risk. Det finns tidigare studier som lyfter fram att ungdomar tro- ligen inte ”koloniserar framtiden” (jfr. Giddens, 1991) i någon större ut- sträckning, vilket bidrar till att ungdomar har svårt att koppla ihop nuvarande beteende med framtida hälsa (Holmberg et al., 2010; Wills et al., 2008). En studie bland nordiska ungdomar visar att det är kortsiktiga konsekvenser för fysisk hälsa och kognition som kopplas till mat och ätande (Berggren et al., 2017). Det skulle även kunna vara fallet i denna studie, eftersom det för ung- domarna främst var mat och beteende kopplat till mat här och nu som var förknippat med risk och osäkerhet (delarbete III). Dock ledde detta till en riskprofilering av vilka risker som låg inom en nära framtid. Vad gällde kroppsliga risker handlade det om att de inte skulle få i sig rätt mat för att ge kroppen den energi och styrka som krävs för att till exempel genomföra id- rottsliga presentationer. Eller att äta något med bakterier i, eftersom det kunde leda till sjukdom. Ungdomarna uttryckte en svårighet med att veta om maten innehöll bakterier eller tillsatser. Ett sätt att undvika bakterier var att köpa mat producerad i Sverige (jfr. Henderson et al., 2012; Jackson, 2015), då den an- sågs som säker. Det var även svårt för ungdomarna att avgöra om maträtter var nyttiga eller inte. De visste att några livsmedel i en maträtt kunde klassas som onyttiga medan andra ansågs som nyttiga, vilket gjorde att de kände en ambivalens till om maträtten som helhet var nyttig eller onyttig (jfr. Thompson, Blunden, Brindal, & Hendrie, 2011). Ungdomarnas bedömning av risk var starkt förbundet med tillit till aktören som förmedlar budskapen (jfr. Kjærnes, 2006). Ungdomarna värderade och resonerade kring vem och vad som går att lita på när det gäller budskap om mat och ätande, och de identifierar aspekter som är av betydelse för tillit (delarbete II). I litteraturen belyses två olika aspekter av tillit: igenkänning (familarity) och förtroende (confidence). Igenkänning handlar framförallt om VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 68 personliga relationer medan förtroende är mer kopplat till institutioner (Kjearnes, 2013; Tonkin, Wilson, Coveney, Webb, & Meyer, 2015; Wilson et al., 2013). Dessa grunder för tillit är de som också ungdomarna i denna studie ger uttryck för, både kunskap och expertis kopplat till institutioner men också sociala relationer och omsorg. Även vuxna har gett uttryck för liknande aspekter då de tillfrågats om trovärdighet i aktörers budskap (Frewer et al., 1996; Rosati & Saba, 2004). Om mottagarna inte hyser tillit till den som för- medlar budskapen kommer de inte heller att lita på budskapet, hur väl veten- skapligt underbyggt budskapet än är (Hansen, Holm, Frewer, Robinson, & Sandøe, 2003; Kjærnes, 2006). Dock visar studier att tillit generellt sett är högre till forskare och läkare medan journalister och politiker möttes av lägre grad tillit (Olofsson, Öhman, & Rashid, 2006; Rosati & Saba, 2004). I denna studie skiljer sig ungdomarnas resonemang kring omsorg något från hur vuxna beskrivit det. Vuxnas beskrivning har till exempel handlat om konsumentorganisationers eller regeringens omsorg att skydda medborgarna från livsmedelsrelaterad fara (Rosati & Saba, 2004), ungdomarna däremot be- skriver det på ett mer personligt plan. De vill känna att den som förmedlar budskapen ska bry sig om personen i fråga, inte om ungdomar generellt. För- äldrar var oftast den aktör som ungdomarna lyfte fram i förhållande till om- sorg. Mat och omsorg är starkt förknippande med varandra, till exempel har föräldrar uttryckt att genom matlagning visar de på kärlek och omsorg till sina barn (Jackson, 2009; Molander, 2011). Ungdomars uttryck för att omsorg är viktigt kan tyda på att till exempel kostråd bör vara personligt riktade istället för generella och riktade till en större population. Media porträtterades generellt av ungdomarna som en aktör som främst gav budskap utifrån skälet att de ville sälja produkter och tjäna pengar och därmed ansågs som mindre trovärdiga. Media har även i tidigare studier ut- pekats som mindre trovärdiga av ungdomar (t.ex. Ekström & Sandberg, 2010; Larsen & Martey, 2011). Ungdomarna var kritiska mot dessa budskap och menade att de mer eller mindre försökte ”lura” dem till köp, medan ung- domarna intog en mer okritisk hållning till ”passiva” budskap som att själv söka information i böcker eller använda sökmotorer på internet. Dock var det inte alltid lätt för ungdomarna att tydligt fastställa om källorna i media gick att lita på. Som exempel gavs dokumentärer; några litade på dem medan andra var skeptiska. I dagens samhälle finns nya distributionskanaler för budskap via internet och social media. Vad som är reklam eller inte på en blogg, Youtube eller Facebook är inte alltid enkelt att veta. Instagram är ytterligare ett forum UNGDOMARS REFLEXIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL MAT OCH ÄTANDE 69 där budskap kring mat kan florera och där ungdomar framställer mat av olika varumärken som reklam (Holmberg, Chaplin, Hillman, & Berg, 2016). Frågan är om ungdomar betraktar detta som reklam eller inte? Denna typ av budskap och ”reklam” är viktig att lyfta upp till diskussion med ungdomar, till exempel inom skolan. I ungdomarnas resonemang kring tillit kunde således ett antal aspekter som var av betydelse identifieras. Samtidigt kunde dessa aspekter samspela med varandra och de innefattade inte någon hierarkisk ordning. Ungdomarna dis- kuterade till exempel om den som bryr sig om personen verkligen har kunskap om vad som är bäst för personen. Vågar man lita på den personen då, bara för att de bryr sig om, även om de inte har kunskap? Det är svårt att utifrån dessa resultat uttala sig om huruvida tilliten ökar då fler än en aspekt är närvarande samtidigt. Det är något som skulle behöva studeras ytterligare för att erhålla en mer nyanserad bild. Tilliten till aktörer blev även ifrågasatt i förhållande till om de läst eller hört larmrapporter om hälsorisker med vissa livsmedel. Resul- taten visar att det var svårt och komplext för ungdomarna att klart och tydligt slå fast vem man kan lita på och vilka risker som egentligen finns och är reella. Således visar det på ett reflexivt förhållningsätt till tillit och risk i förhållande till matbudskap. 7.3 Ungdomars reflexivitet i förhållande till mat och identitet Mat och identitet var något som var centralt för ungdomarna (delarbete III). De diskuterade vilken mat och mängd av mat de skulle välja för att visa upp den bild av sig själva som de ville att andra skulle se. Detta kan ses i ljuset av det senmoderna samhället där identitetsskapande är en reflexiv process, som handlar om att skapa sin identitet: individer skapar sin egen livsberättelse (Giddens, 1991). En aspekt var att välja rätt typ av mat samt rätt mängd mat beroende på om de var kille eller tjej. Ett korrekt bordsskick var också något som var viktigt då ungdomarna åt tillsammans med andra än närmaste famil- jen. Ungdomarna gav uttryck för att det fanns sociala normer som var starkt kopplade till mat och ätande, vilka de ville uppfylla inför andra. Vad gällde genus kopplat till mat, handlade det om att tjejer inte skulle äta stora portioner med mat men även om att vissa livsmedel var förknippade med femininitet respektive maskulinitet, vilket ligger väl i linje med tidigare forskning (Bugge, 2010; Counihan, 1992; Turner et al., 2013). Ungdomarna VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 70 poängterar även skillnader i utseende för tjejer (smal) respektive killar (väl- tränad). Dessa idealiserande bilder av kroppar finns ständigt närvarande och ungdomarna kopplar dem till mat och ätande: vad som bör ätas för att uppnå en kropp överensstämmande med idealen. En smal och vältränad kropp är i vårt samhälle förknippat med lycka och framgång och ansvaret för kropp och hälsa läggs på den enskilda individen. Kroppen betraktas som ett projekt som med arbete och vilja går att förändra och forma (Featherstone, 2010; Giddens, 1991; Lupton, 1996). Kroppen är idag en symbol för identitet och personers värde är förbundet med utseende (Featherstone, 1991; Sandberg, 2004). Den entydiga bild av skönhetsideal som media och modeindustri ger blir särskilt svårt för ungdomar att motstå, då de i den åldern är känsliga för andras åsikter och samtidigt ofta oklara över sina egna (Frisén, 2006). Ungdomar tar del av bilden om ”hur jag bör vara” och använder den i sitt identitetsskapande (Hirdman, 2001). De uppmanas att ständigt arbeta med sin självidentitet och göra kloka val inför framtiden (Johansson, 2006). Den frihet och det ansvar som denna identitetsprocess kräver kan upplevas som stressande för ung- domar (Furlong & Cartmel, 2007; Wiklund et al., 2010). Parallellt med denna frihet känner ungdomar också en press att följa regler och normer som de upplever förväntas av dem (Cebulla, 2009). Ungdomarna i denna studie gav uttryck för att de känner en press att leva upp till de samhälleliga idealen och normer som råder samtidigt som de starkt ifrågasatte dessa. De upplevde dock att det var svårt att gå emot etablerade sociala normer. Frågan är hur stor fri- heten egentligen är för ungdomar idag att göra val och utveckla sin personliga identitet, då de till stor del tycks styras av sociala normer. 7.4 Metod för att studera reflexivitet och ett verktyg för att främja lärande I denna avhandling har rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju använts som en forskningsmetod för att samla in data och det visade sig fungera väl. Metoden skulle även kunna användas i undervisning som ett pedagogiskt verktyg för att främja lärande. Tidigare studier där rollspel använts i under- visning visar på vinster när det kommer till deltagarnas engagemang, förmåga till reflektion och kritiskt tänkande men också att utveckla sina kunskaper kring ett specifikt ämne (Blanchard & Buchs, 2015; J. Chen & Martin, 2015; Lyle, 2002). Rollspelet bidrog till lust och engagemang hos deltagarna även i denna studie och ett av huvuduppdragen i skolan är just att fånga barn och UNGDOMARS REFLEXIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL MAT OCH ÄTANDE 71 ungas lust att lära. Vidare lyfter även grundskolans läroplan fram att elever ska utveckla generiska kunskaper såsom ett kritiskt tänkande, reflektionsförmåga och förmåga att kunna arbeta tillsammans med andra (Skolverket, 2011). Just dessa förmågor är något som kan nås genom att använda denna typ av roll- spel. Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett ämne i skolan där det tro- ligtvis skulle fungera väl att använda rollspelet såsom det använts i denna stu- die, då HKK är ett ämne som specifikt berör mat och måltider. Reflektion är en av grundpelarna i den svenska hem- och konsumentkunskaps- undervisningen. Inom ämnet tränas eleverna till att kunna göra reflekterande val och vara kritiska konsumenter, vilket är aspekter som stimuleras vid denna typ av rollspel. I rollspelet används mat som ett verktyg för att nå diskussion och reflektion. Rollspelet ger eleverna möjlighet att reflektera i handling och över handling. Genom att reflektera i handling kan det vara lättare att förena teoretisk reflektion med praktisk erfarenhet, att sedan kunna reflektera över handling, ger möjlighet att nå djupare reflektion (Schön, 1983). Vidare får eleverna samarbeta; de diskuterar och löser uppgiften till- sammans och det finns inte några rätt eller fel. Det är förmågan att kunna mo- tivera och resonera kring sina val som blir det viktiga (jfr. Skolverket, 2011). Genom rollspelet granskar eleverna inte valen enbart utifrån sitt eget perspek- tiv utan även från andras. I och med att andras perspektiv intas kan de tre bä- rande ämnesperspektiven inom HKK, hälsa, ekonomi och miljö synliggöras och praktiseras i verkliga valsituationer. Ett av de kunskapskrav som finns i kursplanen för hem- och konsumentkunskap är att eleven ska kunna föra un- derbyggda resonemang kring hälsa, ekonomi och miljö samt kunna motivera livsmedelsval utifrån samma aspekter (Skolverket, 2011). I rollspelets dis- kussioner och förhandlingar ges möjlighet för eleverna att träna och utveckla dessa förmågor. Genom att inträda i en roll bidrar det till att det inte är per- sonliga åsikter som ifrågasätts och diskuteras, vilket kan underlätta för elever (jfr. Ackroyd, 2007). I rollspelet blir eleverna delaktiga och aktiva, de får möjlighet att agera, visa och diskutera. En viktig del i detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig och visa sin kunskap på annat sätt än enbart skriftligt, vilket ger möjlighet till variation och alternativa uttrycksmedel. Lärande är inte någon individuell pro- cess som sker inom den enskilda människan utan det sker tillsammans med andra människor och samspelar med den kontext som människorna befinner sig i (Lave & Wenger, 1991; Vygotskij, 1986). Genom rollspelet får eleverna möjlighet att lära av varandra samt befinna sig i en kontext där verkliga livs- VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 72 medel finns att tillgå, vilket ger dem andra verktyg än att enbart använda sig av språkliga förmågor och abstraktion, som blir fallet då de talar om mat och måltider; här gör de mat och måltider (jfr. Brante & Brunosson, 2014; Säljö, 2014). Sammantaget talar detta för rollspel som ett användbart pedagogiskt verktyg för att främja lärande i HKK-undervisning. 73 8. Metodologiska reflektioner 8.1 Rollspel och deltagarbaserad forskning Vid deltagarbaserad forskning har forskaren en viktig roll tillsammans med deltagarna (Seale et al., 2014), och forskaren bör fundera över vad ung- domarnas deltagande innebär. Den huvudsakliga kritiken mot deltagarbaserad forskning berör frågan kring hur delaktiga och medbestämmande deltagarna egentligen är eller om de mest faller in i de förväntningar som forskaren har och därmed uppfyller forskarens agenda (Gallacher & Gallagher, 2008). En medvetenhet krävs därför kring vad som kan begränsa deltagarnas möjlighet att kunna reflektera, uttrycka sig och agera fritt. Ungdomarna i denna studie var delaktiga så till vida att de själva bestämde vilka aktörer de ville gestalta i rollspelet, samt vilken mat de skulle välja att köpa, tillaga och äta. Ramarna var dock satta av forskaren, såsom att de skulle planera en lunch, handla mat i en butik och så vidare. Pilotstudierna hjälpte till att skapa en design som främjade delaktighet. Förutom att metoden främjade delaktighet gav den också goda förut- sättningar att minska hierarkin mellan forskare och deltagare. Det är viktig att fundera över det hierarkiska förhållandet som finns inbyggt mellan deltagare och forskare. Detta förhållande finns då deltagarna är vuxna men blir än mer påtagligt vid forskning med barn och unga. Språkbruket som forskaren an- vänder kan bidra till att deltagarna känner sig inkompetenta och maktlösa (Hill, 2006). Vid genomförandet av datainsamlingen till denna avhandling har jag funderat mycket kring just maktobalans och hur den kan minimeras. Ett sätt att försöka minska hierarkin var just att fundera på val av språkbruk. I mötet med ungdomarna försökte jag undvika komplicerade och fackrelaterade termer och istället använda ett språkbruk som låg så nära deras eget som möj- ligt. Samtalen utformades också så att vi satt tillsammans runt ett bord vilket innebar att vi rent rumsligt befann oss på samma nivå. Det gjordes dock inga försök till att jag som forskare inte skulle ses som vuxen. Det vore inte lämp- ligt eftersom detta trots allt var en forskningsstudie där forskaren var ansvarig (jfr. Morgan et al., 2002). VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 74 Vidare valdes att förlägga studien på universitetet för att komma bort från skolan där det finns en viss maktordning inbyggt i ”rummet” i förhållandet mellan elev - lärare, ungdom - vuxen. Det har visat sig i tidigare studier som genomförts i skola att det kan finnas en inneboende förväntning om att svara ”rätt” (Yaacob & Gardner, 2012). I och med att barn och unga bär med sig denna erfarenhet är det lätt att denna föreställning blir rådande även i en forskningsstudie. Användning av rollspel kan vara ett sätt att komma undan dessa förväntningar om rätt och fel. Genom att låta deltagarna agera och an- vända sina kroppar istället för att göra uppgifter med papper och penna, eller svara på direkta frågor, kan tankarna om att det finns ett korrekt svar mini- meras (jfr. Yaacob & Gardner, 2012). Innan studien startade förklarades tyd- ligt att det inte var ungdomarnas kunskap om mat som var av intresse utan det var deras tankar och erfarenheter som jag ville få reda på mer om. Det fanns således inte något som var rätt och fel utan allas olika utsagor var lika viktiga. Universitet är visserligen också en utbildningsinstitution men inte den där ungdomarna befinner sig dagligen och därmed var förhoppningen att detta skulle kunna minska maktrelationen. Ytterligare ett skäl till att studie förlades på universitet var att det var en mer neutral plats i den bemärkelse att lärare, föräldrar eller andra som kunde vara potentiella aktörer i rollspelet inte fanns fysiskt närvarande. Ungdomarna i respektive deltagargrupp kände varandra då de kom från samma klass, vilket tidigare visat sig medföra en känsla av trygghet (Hill, 2006). Det finns både för- och nackdelar med att använda redan etablerade grupper i till exempel fokusgruppsintervjuer. En av de största fördelarna är att forskaren får inblick i en av de sociala kontexter där idéer formas (Wibeck, 2010). En av nackdelarna är däremot att det finns en risk att de faller in i sina sociala roller som de har i vardaglig interaktion. Begränsningarna ses dock inte som tillräckliga skäl för att inte använda sig av redan existerande grupper (Wibeck, 2010). Det har poängterats att rollspel ska spegla en verklig situation så bra som möjligt för att det ska bli enklare för deltagarna att föreställa sig kontexten som det utspelar sig i (Bataller, 2013; Chen & Martin, 2015). Mötet med ma- ten och hanteringen av maten var framförallt det som skilde denna studie från tidigare, där fiktiva affärer, restauranger och livsmedel använts (t.ex. Bataller, 2013; Dalton et al., 2005). Det unika med detta forskarinitierade rollspel var att ungdomarna hanterade verklig mat, genomförde inköp i en livsmedelsaffär samt tillagade en måltid som de sedan åt tillsammans. Budskap om mat och METODOLOGISKA REFLEKTIONER 75 ätande som ungdomar erfor fanns i deras vardag blev synliga genom deras gestaltning av olika aktörer i rollspelet. Därtill blev det även synligt att det är komplext att välja mat och att konsumenter ställs inför en mängd val. Särskilt tydlig blev detta då ungdomarna befann sig i affären, exempelvis när ung- domarna kom in i affären och tittade på sin inköpslista där det stod att de skulle köpa tomat. I affären var en tomat inte längre bara en tomat. Där fanns en mängd valmöjligheter vad det gällde tomater, såsom olika färger, storlekar, cocktailtomater, plommontomater, ekologiska eller konventionellt odlade, olika ursprungsländer, flerpack eller i lösvikt. De många valmöjligheterna i affären gällde inte bara för tomater utan för de flesta livsmedel. Utöver val- möjligheterna som butikens utbud innebar skulle även ungdomarna förhålla sig till och förhandla kring de olika rollpersonernas budskap samt sina egna preferenser och värderingar. Rollspelet representerade en vardagsnära miljö i jämförelse med att kom- binera ihop en måltid med hjälp av bilder eller attrapper av livsmedel, vilket innebar stimuli för diskussion och reflektion bland ungdomarna. Metoden möjliggjorde således en annan typ av reflektion än vad som varit möjlig endast genom samtal med bilder på mat och fiktiva affärer. Även om maten var verk- lig och miljön var vardagsnära är rollspel i sig en fiktion. Till exempel var det svårt för ungdomarna att hela tiden hålla sig allvarliga och också att hålla sina roller (jfr. Linell & Thunqvist, 2003; Norlund, 2016). Ytterligare en risk med rollspelet var att gestaltningen av aktörerna blev överdriven. Ungdomarna gav uttryck för att de i vissa fall överdrivit aktören men att det då handlade om att vara påstridig och att hålla väldigt hårt på sitt. Detta kan ha lett till att en allt- för endimensionell bild av aktören har beskrivits, dock är det ändå troligtvis något som ungdomarna uppfattade att aktören står för. Det finns även vinster med fiktionen som ett rollspel ger. Fiktionen kan fungera som ett skydd. Det som sker är inte på riktigt. Ungdomarna behövde inte blotta sina egna känslor, personliga åsikter eller berättelser och därmed behövde inte dessa bli ifråga- satta. Ungdomarna hade också möjlighet att gå ur rollen om det skulle bli för påfrestande att till exempel lösa en konflikt (jfr. Ackroyd, 2007). Exempel på att detta skedde var när ungdomarna gick ur sin roll då de egna preferenserna stod i alltför stark konflikt med rollpersonens åsikter. Fiktionen kan också in- nebära etiska dilemman, som att ungdomarna gestaltade en person i sin närhet och därmed ”lämnade ut” den personen. I denna studie var det dock vanligt att deltagarna tillsammans förhandlade fram en bild av till exempel en förälder och därmed blev det inte någons riktiga förälder som gestaltades. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 76 En invändning mot just deltagarbaserade forskningsmetoder handlar om att autenticiteten från data, där barn spelar en roll, ett drama eller producerar teckningar, kan ifrågasättas. Det lyfts fram i dessa diskussioner att det inte är tillräckligt att endast beakta data från denna typ av metoder utan det är av vikt att kombinera dessa med andra metoder (Gallacher & Gallagher, 2008; Pinter & Zandian, 2014). I det här hänseendet var den efterföljande fokusgrupps- intervjun viktig, där ungdomarna fick möjlighet att kritiskt granska sin gestalt- ning, samt att den gav dem möjlighet att reflektera över det som sagts och gjorts i rollspelet, vilket ledde till en djupare reflektion. Det är dock svårt att utifrån denna avhandling uttala sig om ungdomarnas vardagliga konsumtion av mat, det vill säga om till exempel de risker som de lyfter med mat begränsar ungdomarna i deras matval, att de undviker viss mat eller livsmedel på grund av att de innebär en risk. Det kan diskuteras om ris- kerna som lyfts av ungdomarna är en avspegling av det som har rapporterats i media och därmed visar mer på ungdomarnas medvetenhet kring riskbudskap, än på risker som faktiskt begränsar deras vardagliga handlingar kopplade till mat och ätande. Denna avhandling gör därför inte anspråk på att kunna göra uttalanden om ungdomarnas vardagliga konsumtion av mat. En indikation kring deras vardagliga handlingar kan ändå tänkas ha blivit synliggjord ef- tersom de genomför inköp, tillagning av livsmedel samt äter maten. Det kommer då vid olika tillfällen fram att vissa livsmedel kan innehålla tillsatser eller bakterier/smitta som kan vara farligt att få i sig. Ungdomarna valde då att undvika dessa livsmedel när de handlade (se delarbete III, diskussion kring malaria i köttfärs). Vidare gav ungdomarna även ett flertal exempel på hur de agerat i olika matsituationer för att följa de rådande normerna kring exempel- vis genus och mat (delarbete III), vilket således tyder på att de faktiskt väljer bort en del livsmedel eller mat på grund av uppfattade risker. 8.2 Studiens trovärdighet För att diskutera studiens trovärdighet har följande begrepps använts: giltig- het, tillförlitlighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2004). Giltig- heten i studien bedöms som god då deltagarna kom från olika skolor och hade olika erfarenheter från aktörer och budskap. Skolorna valdes också utifrån att de låg i stadsdelar som speglade stadens totala population i relation till ut- ländsk bakgrund, inkomst, förvärvsarbete, boendeform och utbildning. Dock METODOLOGISKA REFLEKTIONER 77 har denna avhandling ingen ambition att kunna generalisera kring ungdomar i stort. Vidare har de olika stegen i analysen beskrivits och exempel på koder, ka- tegorier och teman har presenteras, för att öka transparensen och därmed också trovärdigheten (Graneheim & Lundman, 2004). Jag har även gått till- baka till ljudinspelningar och transkriberingarna vid ett flertal tillfällen för att säkerställa att inget missuppfattats eller utelämnats. Det är jag själv som har genomfört både datainsamlingen och transkriberingen vilket medför att risken för feltolkningar minskar mot när detta delas upp på två eller flera personer. Analysprocessen i alla delarbeten skiftade mellan att jag genomförde identi- fiering och kategorisering till att dessa på ett systematiskt sätt diskuterades med handledare, vilket stärker tillförlitligheten. Vidare belyses resultatet med hjälp av citat från de olika deltagargrupperna för att stärka trovärdigheten. Överförbarhet är också något som diskuteras i samband med kvalitativa studier och relaterar till i vilken utsträckning som resultatet kan föras över till en annan inramning eller grupp. Det är läsaren som bedömer om resultatet är överförbart eller inte. För att läsaren ska kunna göra denna bedömning är det viktigt att beskriva kontext, urval, datainsamling och analysprocess (jfr. Graneheim & Lundman, 2004), vilket jag gjort i kapitlet 5. Metod och urval. Jag som forskare har tagit med mig min erfarenhet och förförståelse som hem- och konsumentkunskapslärare in i detta avhandlingsprojekt och det kan innebära både för- och nackdelar. En av fördelarna är att jag har erfarenhet av att arbeta med ungdomar och mat, vilket medför att jag känner mig bekväm i situationen. Min lärarbakgrund blev också en utmaning för mig då jag nu skulle vara forskare och inte lärare. Jag fick medvetet arbeta för att inte inta en lärarposition utan istället vara den nyfikna forskaren, vilket var utmanande vid ett flertal tillfällen, bland annat när ungdomarna i vissa grupper hade så livliga diskussioner att de nästan blev osams eller när de slarvade med städning i köket. Jag hade funderat mycket kring detta innan och var väl förberedd på att det skulle bli utmanande och anser att jag till stor del lyckades hålla min roll som forskare. Det är dock helt omöjligt och inte heller önskvärt att förhålla sig helt ”blank”, det vill säga försöka glömma bort sin förförståelse (Gustavsson, 2013). Jag som forskare ingår i en interaktion med deltagarna där bådas förförståelse influerar varandra (Schwandt, 2000). Det finns dock en differens mellan att interagera med deltagarna och att ge mina åsikter kring specifika fenomen och frågor, därför undvek jag det sistnämnda. Jag valde således medvetet att inte svara på frågor av karaktären ”Är McDonalds mat VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 78 dålig? Tycker du det?” för att mina åsikter inte skulle influera deltagarna. Jag svarade istället att jag inte ville svara på den frågan under rollspelets gång men att jag gärna kunde diskutera det med dem efteråt. De frågor som jag svarade på var av mer praktisk art, som till exempel var de kunde hitta redskap och utrustning. Ytterligare ett ställningstagande som jag gjorde var att inte berätta om min bakgrund som HKK-lärare för eleverna, utan jag presenterade mig bara som doktorand och vad den positionen innebar. Skälet till det var att jag ville und- vika svar från ungdomarna som var konstruerade utifrån vad de förväntade sig att en lärare vill höra. Platsen, ett undervisningskök på ett universitet, kan ändå göra att jag blev associerad till någon form av lärarroll eller auktoritet, men som beskrivits ovan gjordes ett flertal val och överväganden för att minska maktobalansen. 79 9. Konklusion och implikationer 9.1 Rollspel främjar deltagande och reflektion Avhandlingen visar att rollspel med efterföljande fokusgruppsintervju i en vardagsnära kontext är en metod som främjar deltagande och reflektion. Del- tagarna mötte ett stort utbud av riktiga livsmedel och ställdes inför reella val- situationer. Rollspelets kontext bidrog till att andra resurser och verktyg fanns att tillgå än vad som funnits vid ett samtal kring bilder eller attrapper på livs- medel, vilket i sin tur innebar att andra typer av förhandlingar, diskussioner och reflektioner kom till stånd. Datainsamlingsmetoden gav goda förut- sättningar att skildra ungdomars reflexivitet kring mat och ätande genom att den synliggjorde olika budskap ungdomarna möter samt att ungdomarnas egna preferenser och värderingar ställdes mot dessa budskap. Rollspel kan bidra till att minska maktförhållandet mellan deltagare och forskare, framförallt vid forskning med barn och ungdomar, då ungdomarna får möjlighet att vara med och styra hur rollspelet fortskrider samt inte bara svara på frågor. Inneboende förväntningar hos deltagarna om att det finns ett rätt svar som ska levereras kan då minskas. Detta implicerar att metoden skulle vara användbar även i andra studier som rör vardagliga praktiker med barn och unga. Det skulle därför vara av vikt och intresse att använda meto- den i framtida forskningsstudier. Ytterligare ett användningsområde för rollspel är som ett pedagogiskt verk- tyg för att främja lärande. Tidigare studier där rollspel använts som en metod i undervisning har visat på vinster vad gäller deltagarnas engagemang och för- måga till reflektion och kritiskt tänkande men också att utveckla sina kunskap- er kring ett specifikt ämne (Blanchard & Buchs, 2015; Chen & Martin, 2015; Lyle, 2002). I denna studie framkom att rollspelet bidrog till lust, engagemang och reflektion och detta är något som ska utvecklas i skolan, vilket tyder på att metoden skulle vara användbar för lärare i deras undervisning. Den skulle med fördel kunna användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisning gene- rellt och mer specifik i HKK där frågor och dilemman kring mat och ätande är i fokus. Rollspelet visade sig stimulera delaktighet, reflektion och samarbete VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 80 hos deltagarna och detta är något som ligger väl i linje med skolans styr- dokument. Vidare skulle det vara intressant att använda metoden i praktiknära forsk- ning då lärare är involverade. En av definitionerna för praktiknära forskning är att forskningen ska gynna elevernas lärande och skolans metoder och arbets- sätt (Rönnerman & Langelotz, 2015), vilket rollspel som pedagogiskt verktyg har möjlighet att göra. 9.2 Mat innebär både sociala och kroppsliga risker Ungdomarna i denna studie visar på ett reflexivt förhållningssätt till mat och ätande, framförallt vad det gällde: tillit till budskap om mat och ätande, kroppsliga risker kopplade till mat, samt mat som ett uttryck för identitet. Ungdomarna menade att mat kunde ge upphov till kroppsliga risker. Dessa risker var framför allt bakterier eller tillsatser i mat, risk att äta mat som inte gav energi och styrka. Det är dock svårt att utifrån denna studie veta fullt ut hur mycket dessa risker begränsar ungdomarna i deras vardagliga mat- konsumtion. Mat och ätande innefattade ett flertal aspekter för ungdomarna. Det hand- lade inte bara om att tillfredsställa fysiska behov såsom hunger eller att ge kroppen näring. Lika viktigt, om inte än viktigare, var matens sociala be- tydelse. Genom val av mat och ätande kunde de uttrycka den bild av sig själva som de ville att andra skulle se. En risk som ungdomarna upplevde som på- taglig var att inte leva upp till samhällets normer kring hur och vad som ska ätas. Mat innebar således mer än näring för ungdomarna; mat var även en iden- titetsmarkör. Det implicerar att det inte är tillräckligt att bara se på närings- mässiga faktorer då det handlar om att främja ett hälsosamt ätande hos unga. En insikt om att matens sociala värde och att mat utgör ett medel i identitets- skapandet är av yttersta relevans för till exempel pedagoger och andra perso- ner involverade i hälsopromotiva insatser för ungdomar. Ungdomarna upp- levde samhälleliga normer kring mat och genus som orimliga; samtidigt ut- tryckte de att det var svårt att gå emot dessa normer. Detta indikerar att ut- bildning riktad till ungdomar behöver diskutera, problematisera och kritiskt granska dessa normer för att stärka ungdomar i att våga ifrågasätta och gå emot dem. En lämplig arena för denna diskussion är hem- och konsument- KONKLUSION OCH IMPLIKATIONER 81 kunskapsundervisningen, där frågor kring konsumtion och identitet tas upp (jfr. Lindblom, 2016). 9.3 Tillit beroende av flera aspekter Ungdomarna i denna studie mötte ett flertal differentierade budskap om mat och ätande som förmedlades av en mängd olika aktörer, såväl från aktörer som ungdomarna hade en nära relation till, som från mer distanserade aktörer. Ungdomarna värderade bland annat trovärdighet i budskap och tillit till aktö- rer. Budskapen bör vara grundade i kunskap och/eller omsorg och det ska inte finnas något kommersiellt intresse bakom för att budskapen ska anses trovärdiga, enligt ungdomarna. Utöver det var även den sociala relationen till den som förmedlade budskapet viktigt för tilliten, liksom i vilken situation som budskapen förmedlades. Bland annat lyftes idrottstränaren som en per- son de idrottsaktiva ungdomarna lyssnade på. Det implicerar att idrottstränare borde få mer utbildning kring kost, prestation och hälsa. I idrottsföreningar i Sverige är det ofta föräldrar som ideellt ställer upp på sin fritid och är tränare för barn- och ungdomslag och därför har de ofta inte någon utbildning inom kost och hälsa. Resultaten visar att det finns ett flertal aktörer som ungdomarna litar på vad gäller budskap, således kan det vara en god idé att vid hälsopromotiva in- satser involvera personer i ungdomarnas närhet som tränare, lärare och för- äldrar. Hem- och konsumentkunskapslärare lyftes fram som en aktör som ungdomarna uttryckte att de litade på, både på grund av att hen ansågs ha god kunskap om mat samt att hen hade en relativ nära relation till ungdomarna, vilket tyder på att HKK- läraren är en viktig aktör vid hälsopromotiva insatser. Inom utbildning ställs ofta frågan vad som krävs för att ungdomar ska bli kompetenta, kritiska och självständiga individer, men det är minst lika viktigt att forskare och pedagoger ställer sig frågan: Vad kan vi lära av ungdomar? Det innebär att en fortsatt utveckling är nödvändig av såväl datainsamlings- metoder som pedagogiska metoder, som främjar aktivt deltagande och belyser ungdomars perspektiv (jfr. Janhonen, 2016). Titeln på denna avhandling ställer frågan ”Vem och vad kan man lita på?” Avhandlingen belyser att ungdomarna upplever budskap om mat och ätande som komplext och att det är svårt att veta vem och vad kan de lita på. Det innebär att vi som arbetar med ungdomar, mat och hälsa behöver ge dem verktyg så att de kan bli kritiska konsumenter och lita till sin egen förmåga. 83 English summary Introduction Adolescents live in a late-modern society characterised by an overflow of in- formation about the “right” choices to make in everyday life (Giddens, 1991). With regard to daily food choices, adolescents are exposed to and guided by several messages. There are alarming reports about foods that may be bad for human health; in addition, other messages describe pleasure related to food, foods that can be purchased at a discount to save money and the temptations surrounding “luxury” foods. In addition to these messages, there are expecta- tions concerning ethical choices, for example, making responsible food choices related to environmental sustainability. In summary, an abundance of information regarding food and eating is encountered in everyday life (Järvelä, Mäkelä, & Piiroinen, 2006). Food is available in supermarkets and restaurants almost 24 hours a day (Scrinis, 2013), and adolescents eat several meals outside of their homes, for example, school cafeterias, coffee shops and restaurants. Thus, adolescents are exposed daily to both global and local foods and food messages. Magazines, TV shows and the Internet display images of ideal bodies and promote individual responsibility to create their desired bodies and to adopt a healthy lifestyle (Featherstone, 2010; Sandberg, 2004). This emphasis on body image gives implications for food choices: What kind of food one should choose to promote a beautiful and healthy body. Furthermore, food is closely linked to identity and can be used as an identity marker (Barthes, 1997; Mennell, 1997; Vartanian, Herman, & Polivy, 2007). Adolescents in contemporary society choose who to become and create their own identity to a greater extent than earlier generations (Furlong & Cartmel, 2007; Giddens, 1991). All these choices generate freedom but also add pressure for adolescents. Along with freedom of choice, the responsibility towards health and identity construction has also increased (Furlong & Cartmel, 2007). Adolescents are on their way to becoming adults who are in- creasingly independent and responsible for their choices, which include food- related decisions. They are striving to become more independent and are, at the same time, dependent on their parents or other adults in their everyday VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 84 lives (Cook, 2005). Therefore, adolescents are an important group in relation to food messages. The importance of illuminating and listening to children’s and adolescents’ perspectives and opinions is written in the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNICEF, 2009) and has been promoted in child and adolescent research (Gallacher & Gallagher, 2008; Hill, 2006). Adolescents should be considered as competent agents with their own perspective on the social world that is crucial for adults to take part of (Gallacher & Gallagher, 2008; Hill, 2006; James, 2007). This is a central perspective in this thesis. Aim The overall aim with this thesis was to develop, analyse and problematize researcher-initiated role-play combined with a subsequent focus group inter- view resembling food contexts in adolescents’ everyday life, and through the adolescents’ participation in the role-play identify the their approach to and negotiation about messages concerning food and eating. The specific aims for paper I-III were:  Paper I: Describe and value how research-initiated role-play combined with subsequent focus group interviews function as a method to collect research data. With a more specific research question: How does this data collection method promote and inhibit participation and reflection and illuminate adolescents’ negotiations and reasoning?  Paper II: Role-playing with subsequent focus group interviews were used to explore how adolescents negotiate conflicting food messages they encounter in their daily lives. The aim was to describe adolescents’ perceptions about different messages and their sources and to explore the trust they place in them.  Paper III: The aim of this study was to explore and elucidate adolescents’ reasoning about risks related to food and eating. ENGLISH SUMMARY 85 Theoretical framework In this thesis, Giddens’ theory of the late- modern society was used to discuss and interpret the results, with a focus on the concepts of risk, trust and re- flexivity. Contemporary society is characterised by expectations placed upon the individual person to take responsibility and make choices. Everyday life is permeated by an overflow of information about what the “right” choices are (Giddens, 1991). Furthermore, late modernity is characterised by constant changes in knowledge claims. No matter how well-established a knowledge claim may be, it is always subjected to revision in light of new ideas or results, which refers to the reflexivity in late modernity (Giddens, 1991). In a society with an abundant amount of information and endless choices, evaluation of risks is a central element (Giddens, 1991). When it comes to food, there are, for example, several alarming reports about food that is bad for your health. People need to evaluate these risks in relation to their choices and actions. Actions taken today can have unpredictable consequences in the future. Thus, risk is about future occurrences in relation to current practices (Giddens, 1991). In a society with an abundant amount of information and endless choices, evaluations of risks are a central element (Giddens, 1991). When it comes to food, there are, for example, several alarming reports in media about food that is bad for your health. People need to evaluate these risks in relation to their choices and actions. Actions taken today can have unpredictable conse- quences in the future. Thus, risk is about future occurrences in relation to current practices (Giddens, 1991). Another perspective that is a part of the theoretical framework for this thesis is the socio-cultural perspective, mostly as a guide to design the data collection method but also to discuss the results. The socio-cultural per- spective is based on the belief that learning is something that occurs together with other people and not as an individual process (Lave & Wenger, 1991; Säljö, 2014). Furthermore, the context is crucial, as it is important for the ac- tions and learning processes that can take place. Actions and learning pro- cesses interact with the context in which they are displayed (Carraher, Carraher, & Schliemann, 1985; Säljö, 2014). VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 86 Methodology This study used an interpretive approach. Interpretive inquiries attempt to explore and understand how individuals feel, perceive and experience the world (Chen, Shek, & Bu, 2011; Denzin & Lincoln, 2003; Willis, Jost, & Nilakanta, 2007). The researchers’ interest are in the partcicipants’ subjective interpretations of the world, rather than the objective world itself (Chen et al., 2011). In the present study, role-playing with subsequent focus group inter- views was chosen as the method for gathering data, as this enabled social in- teraction amongst the adolescents and gave them the ability to express their understanding about food messages and their sources. Participants The participants were chosen through a purposive sample (Polit and Beck, 2012), which means that comprehensive schools in western Sweden were cho- sen from a population that was as heterogeneous as possible considering neighbourhood characteristics regarding ethnic diversity, socioeconomic sta- tus, etc. A total of 42 adolescents, 14 boys and 28 girls, agreed to participate in the study, including two pilot studies. The adolescents were 15 and 16 years old, except for four girls in the first pilot study that were 17. Data collection was performed separately in seven groups of participants, with four to seven par- ticipants in each group. Data collection Data were collected through role-playing and subsequent focus group inter- views and took place during 2010- 2012. In role-playing, participants take on roles and act based on events they have experienced from their lives (Yaacob & Gardner, 2012). In a research setting, the researcher prompts participants to take part in specific role-playing activities with the intention of capturing par- ticipants’ perspectives on the area of interest (Gardner, 2016). In the role-play activity, the adolescents were asked to show messages re- lated to food and eating from their everyday lives. In a subsequent focus group, they discussed the role-play and ways to cope with conflicting messages, preferences and needs regarding food and eating. Data collection started with the adolescents’ discussing where they re- ceived information and messages about food and eating. This discussion re- sulted in the mention of a number of agents, both persons and institutions. ENGLISH SUMMARY 87 Some of the agents conveying these messages became the characters of the role-play, for example, parents, teachers of home and consumer studies, sports coaches, friends, media, and the school’s lunch-service personnel. The role-playing consisted of a sequence of activities in which the adolescents, act- ing in their different roles, were asked to plan a lunch and purchase the food. They also cooked the food and then ate the meal together. During the role- play, the adolescents were encouraged to negotiate, act and discuss, with little involvement from the researchers to reveal as much as possible about their thoughts and perceptions. Each data-collecting session with the role-playing and focus group inter- view lasted three to four hours. All five phases were audiotaped using MP3 players, with one player per participant during the grocery store scenes. The recorded material was transcribed verbatim. The transcripts were analysed us- ing qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Result Paper I The data collection method used in this study was a research-initiated role- play with a subsequent focus group interview. The participants were active and influenced how the role-play proceeded, which diverted the control from the researcher to the participants and reduced the power hierarchy. The two pilot studies were used to develop the method to promote these aspects. Furthermore, this method promoted reflection amongst the participants, both because they were acting in roles and because they were confronted with authentic food. The different roles that were portrayed in the role-play had different opinions and values in relation to food, and the adolescents’ own values and opinions also differed from the role persons. This resulted in long and intense discussions and reflections amongst the adolescents. The fact that the adolescents were provided with real food in the grocery store promoted reflections. The food was something abstract when they discussed it before going into the store. However, in the store, the food became concrete and; it was obvious that they should actually eat it, which made personal taste pref- erences visible. In addition, the food supply in the store stimulated the re- flection. For example, a tomato was no longer just a tomato; there was a choice of several different tomatoes, such as cocktail, organic, red, yellow, etc. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 88 The role-play with subsequent focus group interview promoted partici- pation and incorporated everyday stimuli in the form of planning a lunch, making purchases in a store and preparing and eating food. The adolescents were able to use other resources than what would have been possible in a conversation about pictures of food or imaginary food. The combination of acting in roles, being able to use and choose real food from a large supply and discussing it together in the focus group illuminated the adolescents’ nego- tiations and conflicts, both between the different agents’ messages and the adolescents’ own preferences and conceptions of food. This contributed to stimulating reflection, negotiation and discussion amongst the adolescents, as well as producing a rich data material. Paper II The results from Paper II show that the adolescents most frequently men- tioned home and consumer studies (HCS) teachers, parents, friends, sports coaches and media as sources of food messages. The adolescents portrayed messages of diverse reasons for food choices, preparation and eating. The messages concerned: a) promoting physical well-being; b) providing an ex- perience of palatability and luxury; c) managing resources, e.g. time, and fi- nancial resources; d) promoting sustainability with regard to the protection of the natural environment; e) promoting athletic performance and a strong body; and f) promoting weight loss. The results revealed the challenging task for adolescents of assimilating the differentiated and often conflicting mess- ages about food presented to them. In everyday life, adolescents must cope with and evaluate different mess- ages and decide which to incorporate and which to ignore; they have to decide what and whom to trust. The study revealed different important aspects when the adolescents evaluated trustworthiness. These aspects can be summed up in to two themes. First, trust was related to whether and to what extent the messages were based on care for the person or group receiving the message; on knowledge about food, eating and the consequences of consumption; and on commercial interest. Second, trust was dependent on the adolescent’s so- cial relationship to the person conveying the message and on the situation in which the message was conveyed. A close relationship with the person con- veying food messages enhanced trust. ENGLISH SUMMARY 89 Paper III The result from this paper showed how the adolescents reasoned about risk related to food and eating. Risk was a reoccurring theme when they engaged in negotiations and discussed whether to believe and conform to food mess- ages, as well as when they made food-related decisions. Two major categories of risk were identified: 1) bodily risk related to food ingested and 2) risk of not displaying the “right” image when eating. In the first category, bodily risk re- lated to food ingested, the participants discussed the consequences for health, performance and pleasure when consuming or avoiding certain foods. The participants discussed how the consumption of certain foods might affect their bodies and the risk of not attaining health and athletic ability. They were afraid of not consuming the right foods or amounts of food to provide their bodies with the nutrients that promote strong, well-functioning bodies. In addition, they felt that food should not contain any harmful substances or bacteria, viruses and parasites that could compromise bodily functions or cause illness. The second category, risk of not displaying the “right” image when eating, concerned the risk of not showing the correct image, which meant not be- having according to others’ perceived expectations, whether in specific situa- tions or according to more general norms. The adolescents were eager to dis- play an image of themselves that corresponded to their perceived social ex- pectations. These norms and expectations included correct table manners, knowing how to eat and behave properly in meal situations; in addition, the type and the amount of food to consume were related to gender norms and body ideals often portrayed by the media. This category concerning image seemed to be somewhat more prominent, and the adolescents often returned to it in their discussions. Thus, for the adolescents in this study, food and eating were connected not only to pleasure but also to uncertainty. Conclusions The role-play with subsequent focus group interviews used in this study made it possible to illuminate adolescents’ reflexivity in regard to food and eating. The adolescents were not only reflexive about who and what to trust when it came to food messages, but also about risks in relation to food and eating. In addition, they showed a reflexive approach concerning food and identity. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 90 Thus, there are several messages about food and eating in adolescents’ everyday lives that are complicated to manage, as adolescents feel pressure to live up to perceived societal norms and expectations concerning food and eat- ing. This implies that, for example, home and consumer studies teachers and other professionals involved in food and health education amongst adoles- cents need to equip them with tools to critically review and navigate through all messages and expectations in relation to food and eating. The method used in this study promoted participation and reflections that are central elements in the Swedish home economics education. This implies that this method can also be used as a tool for learning, not only as a data collection method. 91 Referenser Ackard, D. M., & Neumark-Sztainer, D. (2001). Health care information sources for adolescents: age and gender differences on use, concerns, and needs. Journal of Adolescent Health, 29(3), 170-176. doi:10.1016/S1054- 139X(01)00253-1 Ackroyd, J. (2007). Real Play, real feelings and issues of protection: Drama in education beyond the classroom. Drama Australia Journal, 31(1), 23-32. doi: 10.1080/14452294.2007.11649506 Ata, R. N., Ludden, A. B., & Lally, M. M. (2006). The effects of gender and family, friend, and media Influences on eating behaviors and body image during adolescence. Journal of Youth and Adolescence, 36(8), 1024-1037. doi: 10.1007/s10964-006-9159-x Bard, A. M., Main, D. C. J., Haase, A. M., Whay, H. R., Roe, E. J., & Reyher, K. K. (2017). The future of veterinary communication: partnership or per- suasion? A qualitative investigation of veterinary communication in the pursuit of client behaviour change. PLoS ONE, 12(3), doi: 10.1371/journal.pone.0171380 Barthes, R. (1997). Toward a physchosociology of contemporary. In C. Counihan & P. Van Esterik, (Eds.), Food and Culture. A reader (pp. 20-28). New York: Routledge. Bataller, R. (2013). Role-plays vs. natural data: asking for a drink at a cafeteria in Peninsular Spanish. Ikala, Revista de Lenguaje y Cultura, 18(2), 111-126. Bearman, M., Palermo, C., Allen, L. M., & Williams, B. (2015). Learning em- pathy through simulation: a systematic literature review. Simulation in Healthcare, 10(5), 308-319. doi: 10.1097/SIH.0000000000000113 Bearth, A., Cousin, M.-E., & Siegrist, M. (2014). The consumer's perception of artificial food additives: influences on acceptance, risk and benefit perceptions. Food Quality and Preference, 38, 14-23. doi: 10.1016/j.foodqual.2014.05.008 Beck, U. (1992). Risk society: towards a new modernity. London: Sage. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 92 Berg, L. (2004). Trust in food in the age of mad cow disease: a comparative study of consumers' evaluation of food safety in Belgium, Britain and Nor- way. Appetite, 42(1), 21-32. doi: https://doi.org/10.1016/S0195- 6663(03)00112-0 Berger, R. (2015). Now I see it, now I don’t: researcher’s position and reflexiv- ity in qualitative research. Qualitative Research, 15(2), 219-234. doi: 10.1177/1468794112468475 Berggren, L., Talvia, S., Fossgard, E., Björk Arnfjörð, U., Hörnell, A., Ólafsdóttir, A. S., Olsson, C. (2017). Nordic children’s conceptualizations of healthy eating in relation to school lunch. Health Education, 117(2), 130- 147. doi:10.1108/HE-05-2016-0022 Bildtgård, T. (2008). Trust in food in modern and late-modern societies. Social Science Information, 47(1). doi: 10.1177/0539018407085751 Blanchard, O., & Buchs, A. (2015). Clarifying sustainable development con- cepts through role-play. Simulation & Gaming, 46(6), 697-712. doi: 10.1177/1046878114564508 Bohm, I., Lindblom, C., Åbacka, G., & Hörnell, A. (2016). ‘Don't give us an assignment where we have to use spinach!’: Food choice and discourse in home and consumer studies. International Journal of Consumer Studies, 40(1), 57-65. doi:10.1111/ijcs.12213 Borbely, C. J., Graber, J. A., Nichols, T., Brooks-Gunn, J., & Botvin, G. J. (2005). Sixth graders’ conflict resolution in role plays with a peer, parent, and teacher. Journal of Youth and Adolescence, 34(4), 279-291. doi: 10.1007/s10964-005-5751-8 Brante, G., & Brunosson, A. (2014). To double a recipe – interdisciplinary teaching and learning of mathematical content knowledge in a home eco- nomics setting. Education Inquiry, 5(2), 301-318. doi:10.3402/edui.v5.23925 Brazier, R. J. (2014). How education can be used to improve sustainability knowledge and thinking among teenagers. Australian Journal of Environmental Education, 30(2), 280-283. doi:10.1017/aee.2015.17 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Buerkle, C. W. (2009). Metrosexuality can stuff it: beef consumption as (Het- eromasculine) fortification. Text and Performance Quarterly, 29(1), 77-93. doi: 10.1080/10462930802514370 Bugge, A. B. (2010). Young people’s school food styles: naughty or nice? Young, 18(2), 223-243. doi:10.1177/110330881001800206 REFERENSER 93 Cebulla, A. (2009). Risk through the years – a statistical portrait of young people's risk perceptions and experiences relative to those of older generations. Journal of Youth Studies, 12(1), 39-56. doi: 10.1080/13676260802392932 Chen, J. C., & Martin, A. R. (2015). Role-play simulations as a transformative methodology in environmental education. Journal of Transformative Education, 13(1), 85-102. doi:10.1177/1541344614560196 Chen, Y.-Y., Shek, D. T. L., & Bu, F.-F. (2011). Applications of interpretive and constructionist research methods in adolescent research: philosophy, principles and examples. International Journal of Adolescent Medicine and Health, 23(2), 129-139. doi:10.1515/IJAMH.2011.022 Christensen, P., & Prout, A. (2002). Working with ethical symmetry in social research with children. Childhood, 9(4), 477-497. doi: 10.1177/0907568202009004007 Contento, I. R., Williams, S. S., Michela, J. L., & Franklin, A. B. (2006). Un- derstanding the food choice process of adolescents in the context of family and friends. Journal of Adolescent Health, 38(5), 575-582. doi: 10.1016/j.jadohealth.2005.05.025 Cook, D. T. (2005). The dichotomous child in and of commercial culture. Childhood, 12(2), 155-159. doi:10.1177/0907568205051901 Coulson, N. S. (2002). Source of food safety information: whom do adoles- cents trust? Appetite, 38(3), 199-200. doi:10.1006/appe.2001.0479 Counihan, C. (1992). Food rules in the United States: individualism, control, and hierarchy. Anthropological Quarterly, 65(2), 55-66. Coveney, J. (2008). Food and trust in Australia: building a picture. Public Health Nutrition, 11(3), 237-245. doi:10.1017/S1368980007000250 Crofton, E. C., Markey, A., & Scannell, A. G. M. (2014). Perceptions of healthy snacking among Irish adolescents: a qualitative investigation. Inter- national Journal of Health Promotion and Education, 52(4), 188-199. doi: 10.1080/14635240.2014.906939 Croll, J. K., Neumark-Sztainer, D., & Story, M. (2001). Healthy eating: what does it mean to adolescents? Journal of Nutrition Education, 33(4), 193-198. doi:10.1016/S1499-4046(06)60031-6 Cwejman, S. (1990). Kvalitativa metoder i ungdomsforskningen. In J. Fornäs, U. Boëthius & S. Cwejman, (Eds.), Metodfrågor i ungdomskulturforskningen (s. 57-70 ). Stockholm: Symposion Bokförlag & Tryckeri AB VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 94 Dalton, M. A., Bernhardt, A. M., Gibson, J. J., Sargent, J. D., Beach, M. L., Adachi-Mejia, A. M., Heatherton, T. F. (2005). Use of cigarettes and alco- hol by preschoolers while role-playing as adults: "Honey, have some smokes". Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 159(9), 854-859. doi: 10.1001/archpedi.159.9.854 Demeter, G. (2007). Symposium article: role-plays as a data collection method for research on apology speech acts. Simulation & Gaming, 38(1), 83-90. doi:10.1177/1046878106297880 Denzin, N. K., & Lincoln, Y. S. (1998). Strategies of qualitative inquiry. London: SAGE. Dorey, E., & McCool, J. (2009). The role of the media in influencing chil- dren's nutritional perceptions. Qualitative Health Research, 19(5), 645-654. doi: 10.1177/1049732309334104 Douglas, M. (1972). Deciphering a meal. Daedalus, 101(1), 61-81. Eden, S., Bear, C., & Walker, G. (2008). Mucky carrots and other proxies: Problematising the knowledge-fix for sustainable and ethical consumption. Geoforum, 39(2), 1044-1057. doi:10.1016/j.geoforum.2007.11.001 Edlund, B., Halvarsson, K., Gebre-Medhin, M., & Sjöden, P.O. (1999). Psy- chological correlates of dieting in Swedish adolescents: a cross-sectional study. European Eating Disorders Review, 7(1), 47-61. doi:https://doi- org.ezproxy.ub.gu.se/10.1002/(SICI)1099-0968(199903)7:1<47::AID- ERV247>3.0.CO;2-P Ekström, L., & Sandberg, H. (2010). Reklam funkar inte på mig: unga, marknads- föring och internet. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Featherstone, M. (1991). The Body in Consumer Culture. London: Sage. Featherstone, M. (2010). Body, image and affect in consumer culture. Body & Society, 16(1), 193-221. doi:10.1177/1357034X09354357 Fischler, C. (2011). Commensality, society and culture. Social Science Information, 50(3-4), 528-548. doi:10.1177/0539018411413963 Fjellström, C. (2004). Mealtime and meal patterns from a cultural perspective. Scandinavian Journal of Nutrition (4), 161-164. doi. org/10.1080/11026480410000986 Frewer, L. J., Howard, C., Hedderley, D., & Shepherd, R. (1996). What deter- mines trust in information about food-related risks? Underlying psycholog- ical constructs. Risk Analysis, 16(4), 473-486. doi:10.1111/j.1539- 6924.1996.tb01094.x REFERENSER 95 Frisén, A. (2006). Kropp, utseende och sexualitet. In A. H. Frisén & P. Hwang, (Eds.), Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och kultur. Frostling-Henningsson, M. (2012). Consumer strategies for coping with di- lemmas in food choices: perspectives on food choices and meals. In P. Lysaght (Ed.), Time for food, everyday food and changing meal habits in a global per- spective: proceedings of the 18th conference of the International commission for ethno- logical food research (pp. 331-345.). Åbo Finland Åbo Akademi: University Press. Furlong, A., & Cartmel, F. (2007). Young people and social change new perspectives (2. ed.) Buckingham: Open University Press. Furst, T., Connors, M., Bisogni, C. A., Sobal, J., & Falk, L. W. (1996). Food choice: A conceptual model of the process. Appetite, 26(3), 247-266. doi: 10.1006/appe.1996.0019 Gallacher, L.-A., & Gallagher, M. (2008). Methodological immaturity in child- hood research? Thinking through 'participatory methods'. Childhood, 15(4), 499-516. doi:10.1177/0907568208091672 Gardner, S. (2016). Out of the mouths of young learners: an ethical response to occluded classroom practices in researcher-initiated role play. Language and Education, 30(2), 175-185. doi:10.1080/09500782.2015.1103261 Giddens, A. (1991). Modernity and self-identity: self and society in the late modern age. Cambridge: Polity press. Gordon, S., & Thomas, I. (2016). ‘The learning sticks’: reflections on a case study of role-playing for sustainability. Environmental Education Research, 1-19. doi:10.1080/13504622.2016.1190959 Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: a discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002 Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trust- worthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001 Gray, N. J., Klein, J. D., Noyce, P. R., Sesselberg, T. S., & Cantrill, J. A. (2005). Health information-seeking behaviour in adolescence: the place of the internet. Social Science & Medicine, 60(7), 1467-1478. doi: //doi.org/10.1016/j.socscimed.2004.08.010 VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 96 Green, J., Draper, A., & Dowler, E. (2003). Short cuts to safety: risk and 'rules of thumb' in accounts of food choice. Health, Risk & Society, 5(1), 33-52. doi.org/10.1080/1369857031000065998 Greene, S., & Hogan, D. (2005). Researching children's experiences: methods and app- roaches. London: SAGE. Gustavsson, A. (2013). Forskarens roll i forskningsprocessen: En etnologs reflektioner och erfarenheter: Diss Strömstad: Strömstads akademi, 2013. Strömstad Hafford-Letchfield, T. (2010). A glimpse of the truth: Evaluating 'debate' and 'role play' as pedagogical tools for learning about sexuality issues on a law and ethics module. Social Work Education, 29(3), 244-258. doi: 10.1080/02615470902984655 Halkier, B. (2001). Risk and food: Environmental concerns and consumer practices. International Journal of Food Science & Technology, 36(8), 801-812. doi: https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1046/j.1365-2621.2001.00537.x Hansen, J., Holm, L., Frewer, L., Robinson, P., & Sandøe, P. (2003). Beyond the knowledge deficit: recent research into lay and expert attitudes to food risks. Appetite, 41(2), 111-121. doi: https://doi.org/10.1016/S0195- 6663(03)00079-5 Hawkes, G., & Rowe, G. (2008). A characterisation of the methodology of qualitative research on the nature of perceived risk: trends and omissions. Journal of Risk Research, 11(5), 617-643. doi:10.1080/13669870701875776 Henderson, J., Ward, P., Coveney, J., & Meyer, S. (2012). Trust in the Austral- ian food supply: innocent until proven guilty. Health, Risk & Society, 14(3), 257-272 216p. doi:10.1080/13698575.2012.662948 Hill, M. (2006). Children’s voices on ways of having a voice: children’s and young people’s perspectives on methods used in research and consultation. Childhood, 13(1), 69-89. doi:10.1177/0907568206059972 Hillén, S. (2013). Barn som medforskare: en metod med potential för delaktighet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013. Göteborg. Hirdman, A. (2001). Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet, 2002, Stockholm. Holm, L., Ekström, P. M., Gronow, J., Kjærnes, U., Bøker Lund, T., Mäkelä, J., & Niva, M. (2012). The modernisation of Nordic eating: Studying changes and stabilities in eating patterns. Anthropology of Food, S7,33 Holmberg, C., Chaplin, J., Hillman, T., & Berg, C. (2016). Adolescents' presentation of food in social media: an explorative study. Appetite, 99, 121- 129. doi: 10.1016/j.appet.2016.01.009 REFERENSER 97 Holmberg, L., Coveney, J., Henderson, J., & Meyer, S. (2010). What should primary health care practitioners know about factors influencing young people’s food choices? Australasian Medical Journal. 1(4), 259-266. doi 10.4066/AMJ.2010 House, E., & Coveney, J. (2013). ‘I mean I expect that it’s pretty safe’: per- ceptions of food trust in pregnancy – implications for primary health care practice. The Australasian Medical Journal, 6(7), 358-366. doi: 10.4066/AMJ.2013.1748 Hunt, S., & Frewer, L. J. (2001). Trust in sources of information about genet- ically modified food risks in the UK. British Food Journal, 103(1), 46-62. doi: 10.1108/00070700110383019 Jackson, P. (Ed.) (2009). Changing families, changing food. Basingstoke [England]: Palgrave Macmillan. Jackson, P. (2015). Anxious appetites: food and consumer culture. London: Bloomsbury Academic. James, A. (2007). Giving voice to children's voices: practices and problems, pitfalls and potentials. American Anthropologist, 109(2), 261-272. doi: 10.1525/aa.2007.109.2.261 James, A., Kjørholt, A. T., & Tingstad, V.(Eds.) (2009). Children, food and identity in everyday life. Basingstoke [England]: Palgrave Macmillan. Janhonen, K. (2016). Adolescents' participation and agency in food education. Diss. Helsinki: University of Helsinki, 2016, Helsinki. Johansson, T. (2002). Bilder av självet: vardagslivets förändring i det senmoderna sam- hället. Stockholm: Natur och kultur. Johansson, T. (2006). The transformation of sexuality: gender and identity in contem- porary youth culture. Aldershot, Hants, England: Ashgate. Johansson, T. (2007). Experthysteri: kompetenta barn, curlingföräldrar och super- nannies. Stockholm: Atlas. Johnston, J., & Goodman, M. K. (2015). Spectacular foodscapes. Food, Culture & Society, 18(2), 205-222. doi:10.2752/175174415X14180391604369 Johnston, J., & Szabo, M. (2011). Reflexivity and the whole foods market con- sumer: the lived experience of shopping for change. Agriculture and Human Values, 28(3), 303-319. doi:10.1007/s10460-010-9283-9 Järvelä, K., Mäkelä, J., & Piiroinen, S. (2006). Consumers’ everyday food choice strategies in Finland. International Journal of Consumer Studies, 30(4), 309-317. doi:10.1111/j.1470-6431.2006.00516.x VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 98 Keeffe, M., & Andrews, D. (2015). Towards an adolescent friendly metho- dology: accessing the authentic through collective reflection. International Journal of Research & Method in Education, 38(4), 357-370. doi: 10.1080/1743727X.2014.931367 Kjærnes, U. (2006). Trust and distrust: cognitive decisions or social relations? Journal of Risk Research, 9(8), 911-932. doi:10.1080/13669870601065577 Kjærnes, U. (2013). Risk and trust in the food supply. In A. Murcott, W. Belasco & P. Jackson, (Eds.), The handbook of food research. (pp. 410-424). New York: Bloomsbury Academic. Krippendorff, K. (2013). Content analysis: an introduction to its methodology. Thou- sand Oaks, Calif: SAGE. Lange, M. (2017). Food safety learning in Home and Consumer studies: teachers and students perspectives. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2017, Uppsala. Larsen, J. N., & Martey, R. M. (2011). Adolescents seeking nutrition in- formation: Motivations, sources and the role of the internet. International Journal of Information and Communication Technology Education, 7(3), 74-85. doi:10.4018/jicte.2011070107 Lave, J. (1988). Cognition in practice: mind, mathematics and culture in everyday life. Cambridge: Cambridge University Press. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. Lehtomäki, E., Janhonen-Abruquah, H., Tuomi, M. T., Okkolin, M.-A., Posti- Ahokas, H., & Palojoki, P. (2014). Research to engage voices on the ground in educational development. International Journal of Educational Development, 35, 37-43. doi://doi.org/10.1016/j.ijedudev.2013.01.003 Lindblom, C. (2016). Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000-talet: förut- sättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2016. Umeå Linell, P., & Thunqvist, D. P. (2003). Moving in and out of framings: activity contexts in talks with young unemployed people within a training project. Journal of Pragmatics, 35(3), 409-434. doi://dx.doi.org/10.1016/S0378- 2166(02)00143-1 Lupton, D. (1996). Food, the body and the self. London: Sage. Lyle, S. (2002). Talking to learn: the voices of children, aged 9–11, engaged in role-play. Language and Education, 16(4), 303-317. doi: 10.1080/09500780208666833 REFERENSER 99 McPhail, D., Chapman, G. E., & Beagan, B. L. (2011). "Too much of that stuff can’t be good" Canadian teens, morality, and fast food con- sumption. Social Science & Medicine, 73(2), 301-307. doi: //dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2011.05.022 Mennell, S. (1997). On the civilising of appetite. In C. Counihan & P. Van Esterik, (Eds.), Food and Culture: A Reader (pp. 315–327). New York: Routledge. Mercer Kollar, L. M., Davis, T. L., Monahan, J. L., Samp, J. A., Coles, V. B., Bradley, E. L. P., DiClemente, R. J. (2016). Do as I say. Health Education & Behavior, 43(6), 691-698. doi:10.1177/1090198116630528 Meyer, S., Coveney, J., Henderson, J., Ward, P. R., & Taylor, A. W. (2012). Reconnecting Australian consumers and producers: identifying problems of distrust. Food Policy, 37(6), 634-640. doi:10.1016/j.foodpol.2012.07.005 Molander, S. (2011). Mat, kärlek och metapraktik: en studie i vardagsmiddags- konsumtion bland ensamstående mödrar. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2011, Stockholm. Monahan, W. G. (2002). Acting out nazi Germany: A role-play simulation for the history classroom. Teaching History: A Journal of Methods, 27(2), 74-85. Morgan, D. L., & Krueger, R. (1993). When to use focus groups and why. In D. L. Morgan (Ed.), Successful focus groups: advancing the state of the art. (pp. 3- 19). Newbury Park: Sage. Morgan, M., Gibbs, S., Maxwell, K., & Britten, N. (2002). Hearing children's voices: Methodological issues in conducting focus groups with children aged 7-11 years. Qualitative Research, 2(1), 5-20. doi: 10.1177/1468794102002001636 Murcott, A. (1986). The sociology of food and eating: essays on the sociological significance of food. Aldershot: Gower. Nagler, R. H. (2014). Adverse outcomes associated with media exposure to contradictory nutrition messages. Journal of Health Communication, 19(1), 24- 40. doi:10.1080/10810730.2013.798384 Neely, E., Walton, M., & Stephens, C. (2014). Young people's food practices and social relationships. A thematic synthesis. Appetite, 82. 50-60. doi: //doi.org/10.1016/j.appet.2014.07.005 Nilsson, B., & Waldemarson, A. (2011). Rollspel i teori och praktik. Johanneshov: TPB. Norlund, A. (2016). Inte på allvar – när debatter iscensätts i klass- rummet. Utbildning och Demokrati, 25(2), 25-48. VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 100 O'Doherty Jensen, K., & Holm, L. (1999). Preferences, quantities and con- cerns: socio-cultural perspectives on the gendered consumption of foods. European Journal of Clinical Nutrition, 53(5), 351-359. doi: 10.1038/sj.ejcn.1600767 Olofsson, A., Öhman, S., & Rashid, S. (2006). Attitudes to gene technology: the significance of trust in institutions. European Societies, 8(4), 601-624. doi: 10.1080/14616690601002707 Parinder, A. (2012). Ungdomars matval: erfarenheter, visioner och miljöargument i eget hushåll. Diss. Göteborg: Göteborg universitet, 2012, Göteborg. Paschall, M., & Wüstenhagen, R. (2012). More than a game: learning about climate change through role-play. Journal of Management Education, 36(4), 510- 543. doi:10.1177/1052562911411156 Peters, R. G., Covello, V. T., & McCallum, D. B. (1997). The determinants of trust and credibility in environmental risk communication: an empirical study. Risk Analysis, 17(1), 43-54. doi:10.1111/j.1539-6924.1997.tb00842.x Pinter, A., & Zandian, S. (2014). ‘I don’t ever want to leave this room’: bene- fits of researching ‘with’ children. ELT Journal, 68(1), 64-74. doi: 10.1093/elt/cct057 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Posti-Ahokas, H. (2013). Empathy-based stories capturing the voice of female secondary school students in Tanzania. International Journal of Qualitative Stud- ies in Education, 26(10), 1277-1292. doi:10.1080/09518398.2012.731533 Rangel, C., Dukeshire, S., & MacDonald, L. (2012). Diet and anxiety. An ex- ploration into the Orthorexic Society. Appetite, 58(1), 124-132. doi: 10.1016/j.appet.2011.08.024 Ronteltap, A., Sijtsema, S. J., Dagevos, H., & de Winter, M. A. (2012). Con- strual levels of healthy eating. Exploring consumers' interpretation of health in the food context. Appetite, 59(2), 333-340. doi: 10.1016/j.appet.2012.05.023 Rosati, S., & Saba, A. (2004). The perception of risks associated with food- related hazards and the perceived reliability of sources of information. Inter- national Journal of Food Science & Technology, 39(5), 491-500. doi: 10.1111/j.1365-2621.2004.00808.x REFERENSER 101 Rothgerber, H. (2013). Real men don’t eat (vegetable) quiche: masculinity and the justification of meat consumption. Psychology of Men & Masculinity, 14(4), 363-375. doi://dx.doi.org/10.1037/a0030379 Rönnerman, K., & Langelotz, L. (2015). Lärares frågeställningar genererade ur ut- bildningspraktiker. Stockholm: Vetenskapsrådet Sandberg, H. (2004). Medier & fetma: en analys av vikt. Diss. Lund: Lunds Uni- versitet, 2004. Lund. Schwandt, T. (2000). Three epistemological stances for qualitative inquiry: in- terpretivism, hermeneutics and social constructionism. In N. K. L. Denzin & S. Yvonna (Eds.), Handbook of qualitative research (2. ed.). Thousand Oaks, Calif: Sage. Scrinis, G. (2013). Nutritionism: the science and politics of dietary advice. New York: Columbia University Press. Seale, J., Nind, M., & Parsons, S. (2014). Inclusive research in education: con- tributions to method and debate. International Journal of Research & Method in Education, 37(4), 347-356. doi:10.1080/1743727X.2014.935272 Sernhede, O. (1996). Ungdomskulturen och de andra: sex essäer om ungdom, identitet och modernitet. Göteborg: Daidalos. Siew, N. M., & Abdullah, S. (2012). Learning for the environment: a teaching experience with semi-scripted role play. Learning, 39, 130-144. Skolverket. (2011). LGR 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet. Stockholm: Fritzes Sobal, J., & Bisogni, C. A. (2009). Constructing food choice decisions. Annals of Behavioral Medicine 38 (1), 37-46. doi:10.1007/s12160-009-9124-5 Stead, M., McDermott, L., MacKintosh, A. M., & Adamson, A. (2011). Why healthy eating is bad for young people’s health: identity, belonging and food. Social Science & Medicine, 72(7), 1131-1139. doi: //dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2010.12.029 Story, M., Neumark-Sztainer, D., & French, S. (2002). Individual and environ- mental influences on adolescent eating behaviors. Journal of the American Dietetic Association, 102(3), S40-S51. doi:10.1016/s0002-8223(02)90421-9 Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Student- litteratur. Thompson, K., Blunden, S., Brindal, E., & Hendrie, G. (2011). When food is neither good nor bad: Children’s evaluations of transformed and combined food products. Journal of Child Health Care, 15(4), 261-271. doi: 10.1177/1367493511414449 VEM OCH VAD KAN MAN LITA PÅ? 102 Tiedje, K., Wieland, M. L., Meiers, S. J., Mohamed, A. A., Formea, C. M., Ridgeway, J. L., Sia, I. G. (2014). A focus group study of healthy eating knowledge, practices, and barriers among adult and adolescent immigrants and refugees in the United States. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 11(1). 886. doi:10.1186/1479-5868-11-63 Tonkin, E., Wilson, A. M., Coveney, J., Webb, T., & Meyer, S. B. (2015). Trust in and through labelling – a systematic review and critique. British Food Journal, 117(1), 318-338. doi:10.1108/BFJ-07-2014-0244 Tufte, B. (2007). Tweens as Consumers: with focus on girls’ and boys’ Inter- net use. In K.M. Ekström & B. Tufte, (Eds.), Children, media and consumption: on the front edge. Göteborg: The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborg Univiversitet. Turner, K., Ferguson, S., Craig, J., Jeffries, A., & Beaton, S. (2013). Gendered identity negotiations through food consumption. Young Consumers, 14(3), 280-288. doi:10.1108/YC-02-2013-00342 UNICEF, S. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm UNICEF Sverige. Wansink, B., & Sobal, J. (2007). Mindless eating: the 200 daily food decisions we overlook. Environment and Behavior, 39(1), 106-123. doi: 10.1177/0013916506295573 Ward, P. R., Henderson, J., Coveney, J., & Meyer, S. (2012). How do South Australian consumers negotiate and respond to information in the media about food and nutrition? The importance of risk, trust and uncertainty. Journal of Sociology, 48(1), 23-41. doi:10.1177/1440783311407947 Vartanian, L. R., Herman, C. P., & Polivy, J. (2007). Consumption stereotypes and impression management: How you are what you eat. Appetite, 48(3), 265-277. doi: https://doi.org/10.1016/j.appet.2006.10.008 Wartella, E., Rideout, V., Zupancic, H., Beaudoin-Ryan, L., & Lauricella, A. (2015). Teens, Health, and Technology. A National Survey. Hämtad från https://www.cogitatiopress.com/mediaandcommunication/article/view/5 15 Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersöknings- metod. Lund: Studentlitteratur. Wiklund, M., Bengs, C., Malmgren-Olsson, E.-B., & Öhman, A. (2010). Young women facing multiple and intersecting stressors of modernity, gen- der orders and youth. Social Science & Medicine, 71(9), 1567-1575. doi: //dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2010.08.004 REFERENSER 103 Wilcock, A., Pun, M., Khanona, J., & Aung, M. (2004). Consumer attitudes, knowledge and behaviour: a review of food safety issues. Trends in Food Sci- ence & Technology, 15(2), 56-66. doi://doi.org/10.1016/j.tifs.2003.08.004 Willis, J., Jost, M., & Nilakanta, R. (2007). Foundations of qualitative research: inter- pretive and critical approaches. Thousand Oaks, Calif: SAGE. Wills, W. J., Appleton, J. V., Magnusson, J., & Brooks, F. (2008). Exploring the limitations of an adult-led agenda for understanding the health be- haviors of young people. Health & Social Care in the Community, 16(3), 244- 252. doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1365-2524.2008.00764.x Wilson, A., Coveney, J., Henderson, J., Meyer, S., Calnan, M., Caraher, M., Ward, P. (2013). Trust makers, breakers and brokers: building trust in the Australian food system. BMC Public Health, 13(1), 229. doi:10.1186/1471- 2458-13-229 Vygotskij, L. S. (1986). Thought and language ([rev. ed.]). Cambridge, Mass.: MIT Press. Yaacob, A., & Gardner, S. (2012). Young learner perspectives through researcher-initiated role play. In S. Gardner & M. Martin Jones, (Eds.), Multilingualism, discourse, and ethnography (pp. 241-255). New York: Routledge. Ziehe, T., Fornäs, J., & Retzlaff, J. (1993). Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet: essäer. Stockholm: Symposion. Änggård, E. (2015). Gåturer som forskningsmetod med barn. Educare - Veten- skapliga skrifter(1), 93-116. Östberg, J. (2003). What's eating the eater? Perspectives on the everyday anxiety of food consumption in late modernity. Diss. Lund: Lunds Universitet, 2003. Lund. Bilaga 1 Frågeguide för fokusgruppsintervju (fas 5) Frågor om genomförandet. Vad tyckte ni om att spela en roll? Fördelar, nackdelar Vad upplevde ni som svårt respektive enklare? Var det svårt att komma på en person, aktör att gestalta? Vad tänkte ni om att bli videofilmade, inspelade på mp3? Hur upplevde ni första delen att komma på aktörer? Hur upplevde ni att det var att planera en lunch? Hur upplevde ni att det var att handla mat i affären? Hur upplevde ni att det var att tillaga maten? Frågor om innehållet (budskapen, aktörer egen person) Hur upplevde ni att det var att komma på budskap? Finns det andra aktörer i er omgivning som förmedlar budskap om mat som inte kommit fram i rollspelet? Lyssnar ni mer på något budskap än något annat, beskriv vilket/vilka och varför? Lyssnar ni mer på någon aktör än någon annan, beskriv vilken/vilka och varför? Är det något/några budskap som ni valt att följa, beskriv vilka och varför? Det kommer budskap från olika håll, finns det några som säger emot varandra? Beskriv i så fall på vilket sätt? Om budskapen är motsägelsefulla hur hanterar ni det i vardagen? I 31EDUCARE 2017:2EDUCARE 2017:2 33 Forskarinitierat rollspel med efterföljande fokusgruppintervju: en metod för att främja delaktighet och reflektion !  #  #     #  #    '$<)$2!,.,.$)'!-''$.,!-!&/'$/,-!/)+-!!)-!'&& !$!--, /+!'., 02, ' 1)+,,!'&: '0/+7 +'$<)$2 , +!/ $,, --&-!'& ,  +,+ %- ': / ., +,+ +