ROSTRATT FOR UINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. MOTTO: Vi kunna aldrig göra sh mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss. 1 VI. ARG. 11 STOCKHOLM, 15 M A R S 1917. II N:r 6. Aldersstrecket. I England har en parlamentarisk kommitte, bestående av lika mänga an- hängare som motståndare till kravet på politisk rösträtt för kvinnor, gjort ett principuttalande till förmån för så- dan rösträtt och framlagt ett positivt förslag till frågans lösning. Om man få r tro en engelsk tidning från sista veckan av januari, skulle inom denna kommitt6 funnits en stor majoritet för själva principen, medan samtliga fram- lagda förslag angående rösträttsvill- koren endast lyckades samla obetydli- ga majoriteter. Det förslag, som sliit- ligen blev kommittens, f å r man väl an- taga var det, som hade största antalet röster bakom sig. Den kvinnliga rösträtten har i Eng- land aldrig varit en partifråga; den har räknat principiella anhängare och motståndare inom alla partier. Som- maren 1914, innan kriget utbröt, och man ännu väntade de stora allmänna parlamentsvalen 1915, förklarade sakens anhängare inom alla tre partier, att frågan vid dessa val säkert skulle kom- ma upp på samtliga partiers valpro- gram, att frågan sålunda icke längre gällde, huruvida kvinnorna skulle få politisk rösträtt, icke heller när de skul- le få den, utan endast och allenast i vilken utsträckning den skulle medgi- vas dem. Det förslag som nu fram- lagts, och som man kan hoppas skall vinna parlamentets godkännande, är då säkerligen ett kompromissförslag, icke endast mellan anhängare och mot. ståndare, utan mellan politisk höger och politisk vänster. Lika litet som i England har denna fråga varit partiskiljande i Norge, i Danmark och på Island - Finland står här i en klass för sig själv, ojämförligt med de andra. Även i dessa länder har lösningen följaktligen måst vinnas ge- nom en kompromiss. I Norge där den redan är 10 år gammal stannade kom- promissen vid en mycket låg census jämte medtagande av kvinnor som VO. ro gifta med män, som innehade den fordrade minimiinkomsten. På Island förkastade man denna lösning och sök. te och fann en annan, nämligen en högre åldersgräns för kvinnor än föi Om kvinnorna känna det nedärvda ansvaret för sina e@ta barn; om de vilja hjälpa och skydda de barn, som vkra u p p pt i gatan; o m de vi(ja humanisera vtirt maferia- Zistiska samhälle; om de vilja .@öra al l t detta med värdig- het och i n~sdvefande a v att de utöva en högre plikt, maste de bega-gna si-$ av valsedeln - den moderna sfyrelsefornzens säkrasfe verktyg. Eunna vi icke med sanning säga, att kvinnorna behöva detta verktyg fir hemmens bevarande? Qane gddams. män, medan villkoren i övrigt vor0 de samma. Här har man redan från bör- jan betecknat denna lösning som provi- sorisk och ställd på avskrivning: den bestämda åldersgränsen av 40 år för kvinnor minskas automatiskt med ett år för varje valperiod tills den slutli- gen kommer att nå 25 år. I England har det alltså valts samma linje; kommitteförslaget sätter ålders- gränsen för kvinnorna till 30 A 35 &,, medan den för männen är 21. Men för- slaget har där ej upptagit den isländ- ska sjunkande skalan; möjligen kan man hoppas på, a t t ett sådant amend- ment skall föres& inom parlamentet. Det har så påtagliga fördelar, att man borde kunna påräkna detta. Vad är nu från den kvinnliga röst- rättsrörelsens sida att säga om dessa begränsningar? Tillfredsställande äro de icke; det måste först och främst konstateras. Den stora grundprincipen för all kvinnosak är, att könet såsom sådant icke får vara diskvalificerande för något som helst gentemot staten, och den encia lösning av rösträttsfrå- gan, som står i överensstämmelse med denna princip, är att kvinnorna få röst- ratt på samma villkor som män. Och förrän denna princip vunnit beaktande, kan den kvinnliga rösträttsrörelsen icke avstanna. När denna rörelse såväl i Norge som på Island och nu i England dock ac- cepterat en ofullständig lösning, har det berott på, a t t vinsten av att få en, visserligen icke fullt tillfredsställande, lösning genom alla partiers medverkan nu genast har ansetts väga tyngre än fördelen at t vinna en principiellt riktig lösning, vilken måste vänta med sitt förverkligande tills det eller de partier, som vor0 sinnade att medgiva en så- dan lösning, vuxit sig starka nog att kunna genomfors den även mot mot- ståndarnas vilja. I Norge vanns också den fulla lösningen efter endast två nya val, och på Island har det sörjts för, att den kommer automatiskt, röst- rättsrörelsens bön förutan. Men det finns en mycket stor artskill- nad mellan de två här omnämnda be- gränsningsvillkoren. Varje inskränk- ning i rösträtten, som bygger på ett penningstreck, riktar sig icke mot kvin- norösträtten som sådan utan mot en viss klass av kvinnor; medan den rena kvinnorösträtten är en fråga, som både kan och bör stå över partierna, blir denna art av inskränkning en direkt partifrestelse; den förvandlar med ett slag frågan om kvinnornas politiska medbestämmanderätt från en kvinno- fråga till en politisk garantifråga. Och den gör arbetet på att vinna den hela lösningen till en ren maktfråga, parti- erna emellan. Om detta icke blev fallet i Norge, där även det slutliga steget togs med alla partiers samtycke, så be- rodde det på, att det ,första steget i detta land togs så långt ut, att intet parti därigenom vann någon fördel på de andra partiernas bekostnad. Annorlunda med åldersstrecket. Det draboar alla klasser i samma grad; det minskar antalet kvinnliga väljare över lag, men det ändrar icke proportionen emellan partierna. En lösning enligt denna linje ställer icke någon eljest kvalificerad kvinna utanför; om de få leva och ha hälsan bli de alla en gång 30 år. Icke heller är det en partilös- ning. Även vi kvinnor äro partimänniskor. Vi ha under alla dessa år kunnat ar- beta tilisammans pb denna frågas lös- ning just därför att den i sig själv icke är en partifråga; om en erbjuden lös- ning plötsligen gör den till en sådan, blir det för oss alla en konflikt av svår- artad beskaffenhet. A andra sidan k m - na vi alla förstå - fast icke alla vara med om - att även rättrådigt och för- ståndigt folk kunna hysa befanklighet mot att på en gång fördubbla valmans- kåren och föredraga att låta det gå steg for steg. Om vi icke skulle kunna erhula frågans fullständiga lösning på en gång utan endast portionsvis, så finge vi finna oss däri, ifall portioner- na av landets goda moder givas lika åt alla; ett favoritsystem kunna vi där- emot icke acceptera. Det tilltalar icke ens dem utav oss, som råka vara bland de favoriserade. Den fiirsta kvinnan i Andra kammarens talarestol. Visserligen förklarade föremålet för dessa rader, att det ej är så mycket bevänt med att vara den första som att vara den bästa. Det kan dock ej för- nekas, att n:r 1 av vad det vara män- de nästan alltid kan vara säker om att bli ihågkommen. Och alldeles givet är att det måste anses som en märkesdag i den svenska kvinnorörelsens historia den dag, då den första kvinnan talade till Andra kammaren i dess egen pleni- sal. Den 2 mars höll nämligen på inbju- dan advokaten, jur. kand. Eva Anden, föredrag för kammaren om kvinnor- . nas önskemål med avseende på den k. propositionen angående utom äkten- skapet födda barn. Och låt oss med detsamma konstatera: den första var i detta fall även den bästa. Redigare, sakrikare och med klarare känsla för rättfärdighet kunde ingen ha framfört kvinnornas synpunkter i den fråga det här gällde. Kammarens ledamöter hade infunnit sig synnerligen mangrant, och även en hel del förstakammarledamöter syntes bland den intresserade åhörareskaran. Låt vara att många kommit dit av ren nyfikenhet - snart märktes dock att det var med verkligt intresse man lyss- nade till föredragshållaren, och av det vanliga sorlet i kammaren märktes e j ett spår. Lugnt och sakligt redogjorde fröken Anden för de synpunkter, som framförts från kvinnohåll, därvid i huvudsak anslutande sig till det utta- lande, som av L. K. P:R. publicerades 2 ROSTHATT FOH KVINNOH ntktmuier den 1 och 15 i vur riiAtiwi. Redakt6r: GUBLI HBETZYAN-EBICSON. Redairrioil ocn Enpeaition. ti Latuiakart)patIUI1 Rcdaktionstid: onwdap och Ihrday kl. s ~ - ' I Y % Expeiiitioiien ö p , i ~ e ~ varhgar kl. 1-4. Rikbte' 8600. Alini bl. 117 *& Telaprauiatlrwu: Warriitt, Stockholm. Prenumeration geiiom posten: Prir för i917 Kr. 1:35. Loaiiuuillier 6 ort). Pik utlaridet *key preiuniueratiort aiitiiigen ge noni piinteii eller gt~iiuui riwandaude av 2 kr. i potaanvisnirip till tidniriytiiia expedition. R 6 8 T R # T T N W Y Li AN 6 Läatmakaregatan i, Stockholm Allui. tel. 147 29. Rikatel. 8600. Oppnrvardagar kl. Iii 1- ' / i 5 e. m. L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen kl. 1-3 e. UI. efter beslut på centralstyrelsemötet (se Rösträtt för Kvinnor 1 fehr.). Särskilt yrkade hon på at t ogift moder skall av samhöllet erhålla bidrag för sin för. sörjning utan fattigvårds karaktär UD der tiden närniast före och efter ned. komsten, vidare att barnen skola äga Fätt till faderns eller moderns namn, på effektiv fadersskapsbevisning och arvsrätt efter fader och fädernefrändel samt på att vid kyrkobokföringen ej endast moderns utan även faderns namn antecknas vid barnets. Särskild uppmärksamhet förspordes i kamma. ren, då fröken Anden erinrade om den skrivelse kammaren efter antagande1 av den nya äktenskapslagen besluta1 avlåta till k. m:t angående utredning och förslag om förbättrad rättsställ. ning för ogifta mödrar, särskilt i så. dana fall, då hävdandet skett under tro. lovning eller äktenskapslöfte, vilker skrivelse nu resulterat i att trolov, ningsbarnen enligt det föreliggandc förslaget blivit sämre stiillda än forut Föredragshållaren avtackades med kraftiga appldder, och många av df närvarande uttryckte personligen siti tack fiir hennes värdefulla och intres santa inlägg. Nu har alltsd den första kvinnan ta lat i Sveriges riksdag, och viirlden hal icke ramlat. Det egendomliga är, at. det e j föreföll en smula underligt a t se en kvinna i talarstolen i Andra kam maren. Det var tvärtom som den na turligaste sak i världen, det var ickc tu tal om att hon kunde göra sin rös gällande i mer än en bemärkelse, ocl på åhöraren trängde sig ovillkorlig tanken: Varför skall detta vara ett un dantag, varför skola ej kvinnorna så väl som männen få sända ombud at avgöra om vad som rör hela folket' Och något rimligt svar pä den frågai lär e j stå att finna. E. C. B. Motsthdarna till kvinnans politiska rösträtt försva ra ofta sin ståndpunkt med det pastå endet, att kvinnorna ej begagna dei rösträtt de redan äga, nämligen dei kommunala, och de fråga, vad de skulle vara för anledning att under så dana förhållanden utsträcka dennr rösträtt a t t onifatta även den politiska Den som e j begagnar sig av en rättig het, som han redan har, kan ju ich göra anspråk på at t denna rättighet ut sträckes. Det första varje röstrittshrä vande kvinna har att göra för att till bakavisa ett sddant påstående ä r att t: vara på sin kommunala riisträtt. Fö Stockholms rikträttskravande kvinno gäller det sålunda att i dessa daga mangrant möta upp vid valurnorna De fylla därmed en dubbel plikt. KÖSTR#TT FOR KYINHOB - ernqvists Kappaffär 33 Drottninggatan 33 n. b. och 1 tr. upp Stort lager av in. o. utländska nyheter i alla slags DAMKAPPOR, DRÄKTER &KJOLAR till b'lliga bestikda priser. Obs.! BestBllninf-avdelning. Vi? uppwieande av medlemskort i F. K. P. R. lämnas 5 % rabatt. L - Ett område inom kommunens förvaltning, där Bvin- norna ha viktiga specialintressen att beakta. Stockholms kommunala lönestat är :tt u r kvinnosynpunkt föga gliidjande itudium. Den upptar de kommunala lefattningshavarrra i 17 lönegrupper ;amt dessutom ett hundratal personer, r i lka stå utanför, och i somliga fall iver nämnda grupper. I den 17:de cruppen utgöres lönen, förutsatt att ilitsammans utgår i kontanter, av 8,000 ir. som begynnelselön och 9,000 kr. som ;lutlön. I den lägsta gruppen ä r be- gwnelselönen 600 kr. och slutlönen 900 ir. Man måste g% från 17:de gruppen )ch ända ned till den. 10:de, innan man )iiträffar någon kvinna, och där utgö- ves begynnelselönen av 3,000 kr. och ;lutlönen av 4,000 kr. Inom denna grupp inns endast 1 kvinna. Föreståndarin- :or påträffar man inte så högt på ska- an, man få r i stället gA ned till 5:te )ch 4:de grupperna, där lönerna ställa ;ig 1,200-1,800, 1,250-2,000 kr. Man har ;%ledes kommit nedanför vaktmästar- loster, som utgöras av 6:te gruppen. 3land föreståndarinnorna äro att näm- ia de, som förestå Stockholms stads tsyler för husvilla, uppfostringsanstal- ;er för kvinnor, husmödrar och över- sköterskor vid de större sjukhusen m. fi. Dessa högt betrodda och bildade tvinnor, som ofta ha ledningen av he- a anstalten, stå alltså lägre på löne- skalan än vaktmästarna. Keflexioner- oa göra sig sjtilva. Vad kontorsplatserna på de olika iämndernas expeditioner beträff ar iterfinnas där ett stort antal tjänste- män och ett nästan lika stort antal rvinnor, men tjänstemännen äro ak- tuarier, amanuenser, kontorsskrivare 3ch bokhållare, vilka i lönehänseende komma upp till 9:de-l4:de gruppen, 3ch deras tjänster äro e j sällan före- nade med sportler eller missräknings- pengar. Kvinfiorna däremot äro rätt och slätt skrivbiträden i 4:de gruppen. möjligen komma de upp i den 5:te, där begynnelselönen är densamma, men slutlönen något högre. Ofta får et1 skrivbiträde i 4:de gruppen utföra un. pefär samma och ett lika ansvarsfull1 arbete, som kontorsskrivaren i den 9:dc gruppen. Det behöver väl knappas1 tilläggas att i 1:sta och 2:dra grupper, na, där lönen är synnerligen anspråks, lös, återfinnes nästan uteslutande kvin. nor. Förutom de i ordinarie lönegruppei anställda finns ett antal av omkring 500 kvinnor, som icke äro medtagna i det ordinarie lönegruppssystemet. Dc h a ingen fast anställning, inga rättighe. ter och inte heller någon pension. Häl. san ä r deras enda kapital, och svikei den, sjunka de ned till understödstaga re. Men så ä r det också en rörlig skala Vid en nyligen företagen undersök. ning befanns det, a t t av 459 kvinnoi hade 225 stannat i tjänsten kortare tic än ett år, och att detta varken är för. mitnligt för kommunen eller persona, len iir tiimligen klart. I kommunent affarsdrivande verk har man kommii ,il1 insikt om, att det lönar sig att b e ,ala sina män bra för att få de mest Iugande, men det återstår dem ännu itt lära, att samma lag gäller även för ivinnorna. Förslag till förbättrande $v den lägsta personalens ställning har itarbetats av en särskild delegation nom Stockholms stads lönenämnd och fäntar nu på stadsfullmäktiges gil- ande. Skärskådar man området för under- ;töd och pensioner, utgår hel pension ned Y a av 60 proc. av sammanlagda 1ö- iebeloppet under de senaste 5 åren, lock högst med 6,000 kr. En kamrerare (an alltså som pensionär sitta med 6,000 w. medan sjuksköterskor och förestån- larinnor få nöja sig med 400-800 eller ziöjligen 1,000 kr. Pensionen till ef- ,erlevande är synnerligen liten, så har .. ex. änkor efter vid gasverket an- ,tällda arbetare i allmlinhet endast 200 ;r. Detta är ju fullständigt omöjligt 3 t t existera på, men gör i alla fall att lo! kpensionen reduceras till belopp, så m å att de e j äro at t räkna med. Det ä r i samband härmed frestaiide a t t gb in på de små understöd, som :enom fattigvården utgår till sådana samla kvinnor, som hela sitt liv ägnat ,ig åt hemmets vård. De kunna ha ut. Fört detta sitt arbete med den mest be- undransvärda skicklighet, med oänd- igt tålamod, med gränslösa försakel- iler, och deras gärning har i sådant fall varit, om ock indirekt, av oskattbarl värde, men när deras arbetsgivare mannen, faller ifrån, återstår dem van. ligen intet annat iin att söka under. stöd från fattigvården; 8, 10 högst 1: kr. i månaden blir då vad de i allmän. het kunna påräkna. Under kristiden är det gott om för. ordningar, som djupt ingripa i "dc smås" dagliga liv och gärning. De fles. ta av dessa torde nog vara nödvändiga och befogade, men äro ofta e j så prak tiskt utförda som man kunde önska och nästan alltid utan hänsyn till ati den fattiges tid är lika dyrbar som der rikes. Kvinnorna ha där stora intres sen at t bevaka, men tagas vanligen in te alls med eller sitta i en förkrossandt minoritet. Ett viktigt botemedel för alla dessr missförhållanden ä r att den kvinnligc representationen sturkes. Kvinnorn: ha ju i mer än 50 år haft kommuna rösträtt, men deras valbarhet är änni inte 10 år gammal. Det ä r kanske där för inte så underligt, att kvinnorna hl mycket att lära, innan de kunna viii till varataga sina egna intressen och kom munens genom dem. Det är ännu et ringa fåtal, som lärt sig inse, a t t mec vår nuvarande valmetod är det möte då kandidatlistan inom varje kreti fastställes, det avgörande. Kvinnornr niåste här komma med och ta kraftig: tag, de få inte låta sig nöja med en el ler ett par kvinnor i stadsfullmäkti ge, utan skaffa sig en verkligt star1 representation. Vad som fordras a7 N:n 6 Hilda Trotzig 9. En smärtsam förlust har Hedemora F. K. P. R. nyligen lidit genom sin vice ordförandes, f ru Hilda Trotzig, bort- gång. Fredagen den 23 februari löstes hen- nes frihetslängtande själ för att nå den högre klarhet, vilken hon alltid åtråd- lie. Varmt intresserad för alla huma- nitära och ideella strävanden, var det lock tvenne ting, som lågo-henne när- mast om hjärtat, nämligen kvinnans medborgarrätt och fredssaken. Ända in i det sista upptogos hennes tankar av en ivrig önskan om framgång för Fredssträvandena och ett av hennes si- sta åtgöranden var att förnya sitt med- lemskap i Sv. freds- och skiljedomsför- eningen. Hedemora F. K. P. R. har hon tillhört allt sedan föreningen 1906 bil- Vid den öppnade graven ville F. K. P. R:s ordförande med några ord brin- ga den döda ett sista tack och yttrade härvid följande: Tack, Hilda Trotzig, för din ljusa tro på mänskligheten! Må den bli för oss en ledstjärna att lysa oss i det tunga mörker, som nu vilar över jorden. Och må budskapet om frid på jorden, till människorna en god vilja snart gå i uppfyllelse. Från medlemmar i Hedemora F. K. P. R. hade sänts en praktfull l- irans av vita narcisser och gula tulpaner med breda gula och vita band på vilka läs- tes: Vi dela med Dig Din ljusa tro, Att Rätt skall gå före Makt, Att Vhldet ej städse vår jord skall be- Fast tungt nix sin hand det lagt Over sargade hjärtan och sinnen. dades. bo, Meddelanden Rån V. U. 1. Med anledning av en från Folk- skoleöverstyrelsen utsänd cirkulärskri- velse med föreskrifter om bättre skydd för ensamboende lärarinnor har på si- na håll den uppfattningen gjort sig gäl- lande att någon vidare opinionsyttring i denna fråga från kvinnornas sida vor0 överflödig. Då så emellertid icke är förhållandet uppmanas F. K. P. R. fortfarande a t t vidtaga de åtgärder, som beslutades av centralstyrelsemötet. Vi hänvisa till det tryckta protokollsut- draget jämte cirkulär n:r 120. Närma- re redogörelse för Folkskoleöverstyrel- sens åtgärder skall lämnas i ett följan- de nummer. 2. Till revisorer av L. K. P. R:s rä- kenskaper ha återvalts fröknarna Alida Jacobson och Agda Hedvall, och till revisorssuppleanter fruarna Emilia Broome och Alma Faustman. Stockhohs F. K. P. R:s bemöte äger rum torsdagen den 22 mars kl. 7,3O e. m. i K. F. U. K:s stora sal, Brunns- gatan 3. ärenden: 1. Ars- och revisionsberättelser. 2. Val. 3. Illustrationer till rösträttsrörel- sens historia. Skioptikonbilder. Visas av fröken Signe Bergman. 4. Kvinnorösträttens frammarsch i England. Jur. kand. f ru Anna Wicksell. ~ ~ kvinnorna är ett målmedvetet, inten- sivt arbete från den första dagen un- der valperioden till den sista samt ett vaket intresse och ett varmt hjärta för "de små" i samhället. Endast härige- nom ha de en förutsättning att bli den makt i det godas tjänst inom den kom- munala representationen, som man hoppas av dem. Stockholm i mars 1917. G. af Klintberg. ._ N:R 6 HOS’I’RATT FOR KVINNOR 3 Ri%s 2 5 5 0 Allm. 6296 i A. P. INDEBSSOIIS BDBElRCF!! 1 ? STOCKHOLM f Gamla Kungshohusbrogatan 26 ~ (andra hnwet från Drottninggata4 M O B L E R 0 start iagor af f inarr och onkiarr ? i ek, mahogny, valnöt a m t andm trilalag äfven målade, till billigmte priser. Riks Tel. 6505 8 H 1 Allin. Tel. 11410 eooe-ooe-oo-e-woe II \ Elegant kemiskt tvilttad och prhoaad blir Eder kostym, klhnning, kappa eller överrock. om densamma insmdes till Oniryte Kmisla Trätt- & Fargen A. 5. De gifta kvinnorna vid traflkverken. Vid kamrarnas sammanträde onsdagen den 7 mars avlämnades en proposition an- gående gift kvinnas anställning i ordinarie tjänst vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. I denna föreslås, enligt Iöneregleringskommittens hemställan, att jämväl vad beträffar den kvinnliga perso- nalen vid postverket, telegrafverket och sta- tens järnvägar skall gälla att gift kvinna mä befordras till ordinarie tjänst, dock al- lenast efter av k. m:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande samt att - där kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap - hon icke skall vara skyldig att av denna anledning avgä från befattningen, därest, icke vederbörande överordnad myndighet, med hänsyn till be- fattningens behöriga upprätthAllande, fin- ner det nödigt. Om någonsin ha kvinnorna vid de nu pågående stadsfullmäktigvalen i Stockholm an- ledning at t begagna sitt kommunala inflytande för a t t å t stads fullmäktige förvärva sådana krafter, som kunna och vilja tillgodose hemmens intressen. Dyrtiden med allt vad därmed hänger samman gör det nödvändigare än nå- gonsin att det kvinnliga inflytandet, den kvinnliga sakkunskapen nu kom- ma till sin rätt. En fasansfull dröm. k i t t från engelskan av O. H. E. Professor Hallen hade förfärligt brättom. En viktig fråga var nnder debatt i Andra kammaren och därför sprang han uppför stentrappan till riksdagshuset, där sven- ska folkets representanter vor0 församlade. Meu i dörren möttes han av en person, som ställde sig i hans väg och barskt yttrade: - Det är inte tillåtet att komma in här. Inga män ha tillträde. - Inga män! Ä r ni alldeles galen! ut- brast professor Hallen förolämpad. - Nej, detta ä r inte någon plats för er. - Men jag är ju riksdagsman. - Försök nu inte att göra er kvick, sade personen, professor Hallen säg med fasa att det var en kvinna, ty det roar mig inte det minsta, utan ge er iväg. - Men - men. jag måste vara med om a t t stifta lagarna, genmälde professorn matt. - Vi stiftar lagarna, det är kvinnornas göra. Lita bara på oss, min lille vän, vi vet vad som passar er bäst. - Men ni kan inte veta vad som är nyt- tigast fiir män, utbrast professorn förtviv- iad, l im skulle ni kunna göra det när ni är kvinnor? - Eftersom vi är mödrar, vet ri det, men skynda er nu, annars kan jag f& obehag för er skull. - Men detta är hela svenska folkets riks- dagshus, invände professorn. D e som röja mark. Jeannette Rankin. Vi kvinnor i gamla världen måste of ta stanna infor Amerikas kvinnor med hiipnad och beundran. Häpnad över de dimensioner soin agitation, penningmedel och rösträttsarbete an- taga darute i den nya världens febrilt brådskande utveckling och beundran för den okuvliga energi och sega ar- betsförmåga med vilken rösträttskvin- norna trotsa alla svårigheter. Det ä r som om ättlingarna till de män och kvinnor, som röjt mark och brutit bygd i Amerikas urskogar hade fått en an- nan arvedel än de, som vuxit upp i färdigbildade sainhällen. Det vilar än- nu något av rbjarens fasta beslutsani- het över dem, som lyft rösträttsarbetets börda på sina skuldror, något ungt och livskraftigt, som aldrig täres bort av ”obeslutsamhetens kranka blekhet”. Anna Shaw hörde till dem, vilkas barn- dom förrann i ett blockhus i vildniar- ken och dit räknas också den kvinna, som under en längre tid varit föremål för hela Förenta staternas odelade upp- märksamhct, miss Jeannette Rankin, den första kvinnliga ledamoten i sta- ternas kongress. Det är som representant för Montana miss Rankin blivit vald till kongress- ledamot, och det kan ju även för Sve- riges kvinnor vara av intresse at t veta något om henne, som hädanefter kom- mer at t föra deras medsystrars runor med den äran. Det fordras inte små kvalifikationer av den kvinna, som en- sam intar säte och stiimina bland sta- ternas manliga representanter. Hennes ställning blir ju så mycket mer iögo- nenfallande, och i långt högre grad än sina manliga kamrater blir hon natur- ligtvis utsatt för den kritik, som ame- rikanarna ingalunda bruka vara njug- g a med. Men Amerikas rösträttskvin- nor känna sig lugna för miss Eankin. Hennes klara huvud och skarpa logik komma säkert inte a t t förneka sig, och att döma av de,yttranden, som fällts i dagspressen, hysa inte heller männen några farhågor beträff ande hennes duglighet. Jeannette Rankin ä r i sin bästa ål- der, 34 år gammal, och hon besitter en rik fond av obrukad livskraft. Hennes fa r var en av Montanas biist kända pionjärer och sin barndom till- bragte hon i en vildmark, som under - Det är kvinnornas riksdagshus, rätta- de honom dörrvakterskan, män ha inte till- träde. Hon såg så bestämd ut, at t professor Hallen, mycket mot sin egen vilja, drog sig tillbaka. På Norrbro mötte han en äldre gentleman, som han i sin förtvivlan tilltalade. - Förlåt min herre, men har ni reda på att kvinnorna sitter i riksdagen och stiftar lagar för nzän? - Visst, visst, sade den äldre gentleman- nen tröstande. Men ni är väl inte rösträtts- man, tillade han misstänksamt, ni vill väl inte ha rösträtt? - Jo, visst vill jag det? Inte har en kvin- na något begrepp om en mans synpunkter. Inte kan hon stifta lagar för båda könen? - Överlåt bara allt åt dem. Tänk så få begåvade män det finns. och tänk vad de skulle vansköta sina affärer om de hade rösträtt. - Ni menar väl inte att ni tänker nöja e r med att bli lämnad utanför, sade profes- sor Hallen bleknande. - Vad mig personligen beträEar, svara- de den gråhårige mannen, så eftersträvar jag inte rösträtten. J a g har alldeles till- räckligt att sköta med mina affärer, och dessutom har ju min hustru rösträtt. Men jag har hört sägas att det skall vara ett jäsande missnöje bland den manliga ung- domen. De påstår att kvinnorna förstör all- deles för mycket pengar för sina egna in- tressen, och att de åsidosätter männens. De är mycket hetlevrade, men när man tanker människornas tuktan skulle förvandlas till ett ordnat samhälle. Där fick hon rikt tillfalle a t t pröva sina krafter un- der nybyggarlivets växlande faror och iiventyr, och där blev även hennes ka- raktär stålsatt och härdad. Det fanns 210s henne en oslicklig törst efter kun- skaper, vilka hon dock ville omsätta produktivt arbete och när Jeannette Rankin tagit sin examen vid Montanae universitet slog hon sig ned i New York, dar de sociala reformerna upp- togo hennes håg och intresse. Under detta arbete var det emellertid en sak som alltmer klarnade för henne, och det var a t t utan politisk rösträtt kunde kvinnorna inte göra sitt sociala arbete verkligt fruktbärande. Därmed var hon vunnen för rösträttsrörelsen, och under de närmast följande åren utvecklade hon i de västra staterna en intensiv agitation för rösträtten. Van vid sin barndoms härdande för- ströelser färdades hon på hästryggen från trakt till trakt väckande kvinnor- na till ansvar och solidaritet. Hennes kvinnlighet, hennes tilltalande yttre och hennes friska, hurtiga sätt, tillvunno heune auditoriets odelade sympatier, en sympati som från männens sida ofta mera gällde hennes egen person än den sak hon araetade för. Men Jeannette Rankin nöjde sig inte med den person liga hyllningen, och hon arbetade oför- trutet på att omvända de likgiltiga, tills hon en dag, då hon själv stod som ordförande i Montanas rösträttsorgani- sation, fick uppleva den kvinnliga röst- rättens genombrott och seger. Miss Rankin vann alltså det mål för vilket hon strävat så ihärdigt, och nu ä r det nya mål som hägra för hennes syn. Kanske skall hon inte vinna dem utan långa år av kamp och möda, men skulle hon inte själv få uppleva det ide- alsamhälle hon vill vara med om att skapa, kan man dock vara övertygad om at t hon kommer att sätta in alla sina krafter på dess förverkligande. hlrs Carrie Chapman Catt uttryckte den allmänna känslan hos Förenta sta- ternas kvinnor, när hon yttrade: ”Vi äro glada över att den första livinnan i kongressen ä r en rösträttskvinna, som arbetat i våra egna led. Vi äro övertygade om att hon skall göra kvin- nornas sak all heder.” G. H . E. på massan av män, som inte förstlr det bittersta av politik, så - - Man behöver då inte vara så värst intelligent för att rösta, avbröt professor Hallen, som hade sin egen politiska karriär i gott minne. Man vet vad man vill och man försöker få det, det är alltsammans. Men kvinnorna borde ha oss till medhjälpare. - A, där kommer d:r Lida Granström, då maste jag skynda, ty jag vill inte bli känd som en rösträttsman, sade den gråhårige, lyfte på hatten och försvann med ett blekt leende. Professor Hallen kastade en förargad blick efter honom och vände sig direkt till d:r Granström: - Ä r ni på väg till riksdagen? frågade han, halvltvävd av ilska. - Ja , är ni en av mina valmän? frågade hon raskt. - Nej, det är jag inte, skrek professorn. j a g vill ha tillbaka min rösträtt. Ni har berövat mig den. Jag vill ha tillbaka min plats i Andra kammaren. Doktorns vackra ansikte blev kallt som is. - Ni går inte den rätta vägen, när ni fordrar rösträtt, sade hon, hav tålamod ocb vänta, en dag får ni den kanske. - Men under tiden, fortsatte han, kan ni ju göra vad ni behagar, ni kan åsidosät- ta männens intressen, ja, ni kan till och med tvinga oss att betala skatt, utan att vi har niigra motsvarande rättigheter. - Naturligtvis får ni betala skatt, sade d:r Granström, ni åtnjuter ju v8rt lands uråldriga frihet - Ur bokmarknaden. CARL LAURIN: KvinnolUnne2a. Norstedt & Om livet vore en enda solskensdag O c h kvinnorna blommorna på marken, så skulle man kunna säga, att h r Laurin är en fjä- ril, som flyger från blomma till blomma och rinner allt gott och väl, ty så lätt och luf- tig förefaller hans essay Kvinnolynnen. Hr Laurin besitter en formell färdighet %v så hög rang, att man liksom förbiser innehållet i beundran för formen. Han är m stilist, vars art och kynne han helt sä- kert ensam representerar i Sverige. Hans ordförråd är förvånande och elegansen i framställningssättet enastående. Och trots sllt, eller just därför, kan man, om man är ivinnosakskvinna, e j annat än med ett bit- ;ert leende lägga ifrån sig denna bok. Författaren säger en hel del ytterst char- manta saker om hela världens kvinnor, och iet med allt större brio ju sydligare väder- rtrecket är, som han behandlar. Han bör- iar med orienten och går allt nordligare och nordligare, tills han äntligen slutar med de skandinaviska och anglosaxiska kvinnorna. De förstnämnda tycks han sätta högst, enär han talar om dem med mera zktning och allvar, än om de andra. För- fattaren tyeks framför allt hos kvinnorna beundra deras smak och utseende, deras sätt att föra sig, kort sagt, de egenskaper, som höra hemma i den mondäna sidan av livet Söners förlag. Pris kr. 2: 25. - Frihet, gnällde professorn, den friheten ger jag inte mycket för, när man får be- tala och ändå inte har ett ord att säga. - Ni är mycket dåraktig, sade d:r Gran- ,tröm, vänligt, men överlägset, ni förstår ingenting av dessa saker. - Kommer de aldrig att ge oss rösträtt, utbrast den arme professorn, kan de inte förstå hur dumt det är att utesluta oss män. Å, det ä r vansinnigt, vansinnigt att utesluta ett helt kön, när nationen ändH be- itår av både män och kvinnor. - Vänta och ha tålamod. Om ni lovar att rösta med ett visst parti, kanske det tar upp er fråga på sitt program. - Det är inte en fråga om parti, utan om rättvisa, ropade professorn. Kan ni inte förstå hur vanvettigt det är att kvinnorna %samt ska vara de bestämmande. Hon såg på honom, och ett ironiskt 1e- 3nde lyste upp hennes vackra, intelligenta ansikte, sedan försvann hon i folkvimlet - 3ch professorn fann sig själv sitta storsnyf- bande i sin säng. Jag vill inte försvara professor Hallen, men man måste ta i betraktande att kloc- kan var två på natten, och db ser man iaker och ting på ett helt annat sätt än vid fullt dagsljus. När det blev morgon rkulle han antagligen bli sitt gamla sjäiv- iäkra jag, men det är ett faktum, att där iau nu satt i den gråbleka gryningen, än- IU gripen av sin sällsamma dröm, uttalade lan dessa besynnerliga ord: - N ä r allt kommer omkring är det kan- ike inte rätt at t endast det ena könet skall råda. I 4 * Söndagen den 25 februari flrade Skåne- förbundet av F. K. P. R. sitt 10:e årsmöte i Hörby, det femte och sista under ledning av fru Anna Wicksell, som till ‘allas saknad nu måste lämna sitt uppdrag, emedan hon sedan förra hösten ür bosatt i Stockholm. Ett 30-tal ombud från 12 av Skånes 20 för- eningar och vngefär ett 50-tal medlemmar av olika F. K. P. R. vor0 närvarande vid mötet. Före mötets början hälsades de från olika väderstreck anlända välkomna av Börbgs F. K. P. R. ordförande, fröken U1- rika Svensson, och mötesförhandlingarna vidtogo kl. halv 12 samt inleddes med för- bundets inre angelägenheter. Till styrelsemedlemmar återvaldes f r u Louise af Ekenstam, Lund, och fröken An- oa Nilsson, Malmö, samt till suppleanter kiknarna Elisabeth Nilsson, Malmö, och Hulda Lundh, Tomelilla. Efter frn Anna Wicksell, som gjorde förbundet den glädjen itt cmottaga hedersledamotskap, invaldes i $tyrelsen fru Maja Strandberg, Ystad. Platsen för nästa årsmöte bestämdes till Broby, dit inbjudning framfördes av dess ndförande, fröken Ingrid Lindahl. Broby ir S k h e s yngsta förening och resan dit ång efter skånska förhAilanden, men eme- lan det är gott och glädjande att rörelsen iprider sig, är det också rätt och naturligt, itt årsmötena gärna söka provinsens nya >ch avlägsna orter, sdvida det ej befinnes ämpligt såsom vid centralstyrelsemötena rtt alltid förlägga dem till samma centralt >elägna plats. Med erkänsla och stark nppfattning av den uppryckning de Bergman-Österbergska samhällskurserna medfört, talade fröken Walborg Bergström om de mestadels goda intryck hon fått under de föredrag hon förliden höst. hållit på talrika ställen inom Malmöhus län. Särskilt framhölls såväl av henne som av de båda övriga kursförelä- sarna, hovrüttsnotarierna fru Hofvander- Sandberg, Eslöf, och fröken Elisabeth Nils- son, Malmö, det fördelaktiga i att e j ha Eöredragen omedelbart efter varandra utan med några dagars mellanrum. Om Riittet att befordra spridningen av Rösträtt för Kvinnor talades ingående, och let framgick att bästa resultaten uppnåtts av de F. K. P. R., där någon eller några nedlemmar personligen uppsökt och talat ned alla dem, som tillhörde föreningarna. Av diskussionsfrågor hade tre stycken in- ämnats och behandlades. Den första: Kvin- iorna och rättsmoralen, hade föreslagits )ch inleddes av fröken Walborg Bergström, som Ijvfullt redogjorde för, hur det för all- nänheten rätt nya ämnet rättsmoral arbe- a t och arbetar sig fram i folkmedvetandet. 3ättsidBn leder fram till rättsmoralen, och ’ättsmoralen vill ersätta den hittillsrådande, nan skuIIe kunna säga välfärds- och nyt- ighetsmoralen. Det varmhjärtade föredra- Rduokat EViI ItNUEN Arvika V a g n fabrik, Arvlka. Kungl. Hoviemr.ntfir. &iverigen ritomta fab- rik för tillverkning uv illa sorters lyx- och urbetsäkdon Utniiiilning : David Bagareagata 1, Bthlm. Priskurant pL begii- ran Rikot Arvika87, Sthlm 4044. Repar p?inkiirant iven I Kullageraxlar. JURIS KAND. Ruinnliga juridiska Byrån billa Vattqgatan 14 (vid Brunkebergstorg STOCKHOLM C. m p r o. jwidish ~Bl rpg n rlia slrl. KL. 10-4. Riks tel. 75 76. Allm. tal. 18336 Söders ”English School’’ Eqgeiska lektioner och översilttdngar. Annie I. Scott Eretagatan 26. AHm. Tel. Stider 36035 och som äro avsedda att försköna mannen! tillvaro. Och därför föredrar han ocksi danskan och norskan framför deras allvar ligare syster, svenskan. Ty det ä r kanhän da ett fel hos svenskorna i männens ögon att de se på livet med större allvar än de ras andra skandinaviska systrar? Om också denna lilla, för övrigt synner ligen lyckade essay fängslar och roar f Ö i stunden, så skulle man dock ha önskat, ati hr Laurin, denna formens mästare. hadt begagnat sin kvicka penna för att utröna andra värden, än kvinnornas yttre företrä. den och deras större eller mindre begåv. ning att klä sig. Han är visserligen nog älskvärd att pd ett ställe i boken säga: ”Kvinnan har räti att först få vara människa och gör riktigt I att själv fordra detta” och vidare: ”Kvin- nans ställning förändras, man far hoppat till hennes fördel. I allmänhet är det väl med förändringar i hennes ställning det- samma som då det gäller alla människor, d. v. 8. att lyekovinsten blir plus minus noll”, men man nndrar, om han själv rik- tigt bryr sig om, vilket det blir. Men det lönar sig nog icke a t t söka be- visa för författaren att kvinnornas bättre ställning i samhället skulle göra tillvaron drägligare även för männen, om än en och annan av dessa skapelsens herrar måhän- da ej längre finge vara pascha. H r Laurin är exponent för en viss grupp män i Sve- rige, som representerar en sorts antife- pinism, som föranleder dem att hålla sk81- tal för ”kvinnan”, men föraktar kvinnoar- bete, en livsuppfattning, som tyvärr är in- ternationell i sin givna krets. Från rent konstnärlig synpunkt sedd är däremot ”Kvinnolynnen” utomordentligt lyckad. Valet av illustrationer är e j blott ypperligt rent estetiskt sett, utan författa- ren har verkligen träffat det karakteris- tiska hos de olika nationerna. För att en- dast nämna ett par, så är porträttet av ”Förnäm tyska” slående och även hans ”Wienska” är typisk. Man mäste dessutom hålla författaren räkning för, a t t han e j sökt åstadkomma någon sorts kollektivka- rakteristik av tyskan och Österrikiskan, utan att han har tagit dem alldeles skilda i sin uppsats. Slutvignetten av ”the mis- ses Wertheim” roar helt säkert alla, som rest och sett litet av världen, och hans be. skrivningar under varje bild höra till del mest träffande i boken. Det lilla häftet har för övrigt säkert sin givna plats på salongsbordet; att det kunnat givas bort i julklapp i så stor nt- sträckning. att det i en del familjer före- kommit ända till fem exemplar därav, talar emellertid e j så värst gott om uppfattnin- gen av kvinnans värde hos de svenska män- nen, just i en tid, då ju de krigförande makternas kvinnor givit så mångfaldiga bevis PA samhällsnytta och på den makt- faktor de utgöra - och det på helt andra Platser än som mannekin, teaterdiva eller lyxdocka. N. K . ~~ ._ Stadsfullmäktigvalet i Stockhoim. Annu återstå val i tre kretsar, nämligen: tredje kretsen: fredagen den 16 mars; fjiirde kretsen: onsdagen den 21 inars; femte kretsen: fredagen den 23 m a x ROSTRÅTT FOB KYInILPOE N:R 6 HOTELL VICTORIA Norra Smedjegat 14, (Hörnet av Herkuleeg Rtockholms äldsta, billigaste och mest välkändi privathotell. Tyst och fridfullt läge strax vit Brunkebergs- och Gustaf Adolfs torg. Elek triskt Ijue o. telefon i rummen. Port- o. T8lqnfdi. IIBTEU WTIRII. Riks 53. 1118. 6651 Vördnamt Pru Greta Schubert. Torrlillls BviRtlisa tridoårdsshula LEKSAND. - 10:de kursen för ord. elever 1 april- Prospekt och ref. på begäran. 31 okt. Extra elever på kortare tid. Lillie Landgrea. Märta Philip Kvinnorna och präst- ämbetet en fråga, som för någon tid sedan var myc ket aktuell här i landet genom en av lek tor Ivar Holm skriven artikel i tidskriftei Kristendomen och vår tid, tycks även hi sin motsvarighet i England. Där som häl gäller den gamla regeln att ”kvinnorni kunna j u komma in där och där, bara dc inte trampa just oss på fötterna”. Och de blir så att många män anse just sitt om råde så speciellt manligt, att han ingalun da kan tänka sig att släppa in en kvinn lig medtävlare inom dess gränser. Bisko pen av Kensington. som gjorde sig känc 80m en mycket human och upplyst man anser att kvinnorna böra bli fullt jämställ d a med männen, utom i fråga om prästäm. betet. Han finner det mycket olyckligt ati denna fråga någonsin väckts, och han stö. der sig på det faktum, att Jesus var en man och att han utvalde sina tolv apost- iar bland män, ett sakförhållande som i hög grad inverkat på kyrkans uppfattning Men i likhet med vissa artikelförfattare i Sverige anser biskopen att det flnns ett annat fult inom kyrkan, skilt från de högre imbetena, där kvinnorna kunna göra sitt inflytande gällaude. Världen är sig lik. Den styres i många $tycken av humbug och fördomar. I en för- iamling i England väcktes det förslag om ttt en kvinna skulle ntses till kyrkovärd, nen kyrkoherden motsatte sig detta pd det )estamdaste, enär ”det skulle kasta en skng- ra över hela församlingen”. I en annan ’örsamling saknades det under en guds- .jämt en yngling att tjänstgöra vid klock- -ingningen. En kvinna erbjöd sig att träda stället, och efter någon tvekan mottog ryrkoherden hennes erbjudande. ”Repet iängde bakom ett förhänge och alltså var let ingen som kunde se henne.” Borde inte kyrkan i första hand rensas ‘rån dessa löjliga fördomar, som under år- iundraden hållit mänskligheten i sina fjätt- ’ar och fördröjt utvecklingen? Den fjärde socialdemokratiska kvinno kongressen iigde rum måndagen den 26 och tisdagen den %7 februari, och flera för kvinnorna bety delsefiilla frågor, såsom Värdesättningen a\ kvinnoarbetet i hemmet, Kvinnorna och kooperationen samt Lika lön för lika ar- Dete, kommo under debatt. I samband med kongressen inbjöd centralstyrelsen och So- :ialdemokratiska kvinnornas samorganisa- tion till ett offentligt rösträttsmöte i Folkets hus’ C-sal på kvällen den 26 februari. Af- :onens föredrag hölls av d:r Qulli Petrini, ;om betonade nödvändigheten av att även rvinnorna bli representerade i staten. Ef- .er en kort resum6 av rösträttens landvin- 2ingar ute i väriden övergick talarinnan .il1 den brännande frågan om lika lön för ika arbete och avslutade sitt med stor en- .usiasm mottagna anförande med en pro- .est mot utcslutandet av kvinnliga ledamö- er i folkhushållnings- och livsmedelskom- nissioner o. d. Mötet beslöt enhälligt att göra ett av cen- ralstyrelsen föreslaget uttalande med hlv- iande av kravet på en snar lösning av ivinnornas rösträttsfråga. Sommar= och örnås Vi ntersanatorium högt och härligt beläget i den fagra Simlängsdalen vid Muhult.! häilplab A Halmitad-Bolmena fiirnväg. Mot- tager gäster, som utan att vara i behov av egentlig läkare- eller sjukvärd söka viia och rekreation i lugn och natur- skön trakt under oklanderliga h? gieniska förhällanden i förening med hemtrehad och ett gott och rikligt bord. Personer, lidande av tuberkulos eller andra smittosamma sjukdomar mottagas ej. Referenser: Samtliga hrr läkare i Halmstad och d:r Manne Be engren 1 Qöteborg Proipekt erhules p& begäran. Fdrfrtigniugar och anmälniugar mottagas .af INEZ CARLST%Y. Postadress Mkult, Ryaberg. Tele!.: Simlängsdalen 4 via Halmstad. Telegramadresa: d k ~ a S * , Halmstad. Svenskt välkähdt fabrikat, solid konstruktion, lätt gAng, stor hastighet Kvalitets- märke. FörindnUga aföetalnlirgsvillkor Skbeförbundets årsmöte. f Rygghållare f ”Perfekt jg Den lir oumbärlig för varje nng flicka med anlag för framstlutande rrånn. Uppgif Blderl Pris pr et, 4.60. Ah m0T updilian1 au lidsarkl dintfairbit + prii. Riks 17%. Drottninggatan 57 h. 1410. BUTTERICKS MÖNSTEBAFFÄB STOCKHOLM Kristliga föreningen för unga kvinnor har utgivit en kalender, upptagande namn på personer över hela världen, vilka stå unga kvinnor till tjänst med råd och upplysningar. Ävenledes läm- nas tillförlitliga adresser pB hotell och pensionater utomlands. Det lilla häf- tet har en stor mission att fylla och kan erhållas på K. F. U. K:s byrå, Brunnsgatan 3. ?et dhördes med spänd nppmärksamhet och önades med starkt bifall. De båda andra diskussionsfrågorna Vil- ien inverkan ha sociala arbetsuppgifter på intresset för F. K. P. R.? (fru Maja Strand- Ierg) och Huru vinna nya medlemmar inom b öst rätts föreningarna? (Broby F. K. P. R.) lammanfördes, emedan de hade samma in- nebörd. Under den livliga diskussionen efter de båda upplysande föredragen dryf- tades de olika sätt som anlitats för at t höja intresset hos medlemmar och allmänhet, och med bestämdhet fastslogs, att driftig- het och nit i socialt arbete såväl bidragit att ekonomidkt säkerställa de planlagda företagen som ock än mera styrkt F. K. P. R:s anseende utåt och mycket undanröjt det misstroende, varmed allmänheten varit böjd att betrakta ”rösträttskvinnor”. Sedan frn Wicksell bland annat uppma- n a t dem av F. K. P. R:s medlemmar, som vor0 stadsfullmäktige a t t icke försumma a t t ansluta sig till den vid årets central- styrelsemöte bildade föreningen för kvinn- Liga stadsfullmäktige inom F. K. P. R., av- slutades mötet kl. 5 och gemensam middag intogs på Järnvägshotellet. På aftonen hölls ett av män och kvinnor till trängsel besökt offentligt möte med föredrag av fröken Anna Lindhagen om Det nya lagförslaget om barn utom äkten- skap, som på ett utmärkt och vällyckat sätt slöt den av angenäm, hjärtlig stämning 7räglade dagen. - Pd grund av utrpmmesskäl måste Arbetet Ite i landet överstå till nästa nummm. ~ Stockholm 1917, Ivar Hsggmöms FJokt&kerf A. B. I