genus, aktuellt magasin Nationella sekretariatet för genusforskning Krigets två WfSfåi ratten Vem tar strid för jämställ dhet spolitiken? genus I sin nyligen utkomna bok Lära kvinnor leda kvinnor (Natur och Kultur) skriver Redaktör: Lena Olson författaren Barbro Dahlbom-Hall om hur Tel: 031-773 56 02 hon för ett tiotal år sedan ordnade semi­ E-post: lena.olson@genus.gu.se narier för kvinnor på ledande poster på Ansvarig utgivare: Maud Eduards, professor i statvetenskap och temat 'Att arbeta bra tillsammans med sekretariatets styrelseordförande män'. I efterhand reflekterar hon över den Tel: 08-16 30 92 ensidiga satsningen på kvinnor och skriv­ E-post: maud.eduards@statsvet.su.se er: ”Varför ordnade vi aldrig - eller kom Ledare: Gunnel Karlsson, sekretariatets före­ ens på tanken att anordna — seminarier för ståndare, fil. dr. i historia män med titeln 'att arbeta tillsammans Tel: 031-773 56 05 med kvinnor'? (s 11).” E-post: gunnel.karlsson@genus.gu.se Det är onekligen en tankeväckande Grafisk form: Daniel Burkhalter, fråga. Som jag ser det handlar det om den manliga normen. Det var kvinnorna E & B Reklambyrå AB Tryckeri: Lindgren & Söner som skulle lära sig spelets regler, när de på 1980-talet kom in på dittills manligt ISSN: 1403-8943 dominerade områden i arbetslivet. Det tog tid innan man kom på att även män Redigering: Lena Olson kunde behöva gå på kurs. Korrekturläsare: Catharina Wallström Jag tror att det också kunde behövas perspektivförändrande kurser för oss Medverkande i detta nummer: som arbetar på statliga myndigheter. Vad vi behöver lära oss är att tänka i friare Bulle Davidsson (frilansjournalist) banor när det blir kollisioner mellan svensk politik och EU:s regelverk. Jag tänker Maria Edström (doktorand, journalistik) här på svenska universitets följsamhet efter EU-domstolens nej till positiv särbe­ Björn Forsman (frilansjournalist) handling av underrepresenterat kön i fråga om en av de så kallade ”Thamprofes- Johan Hedenström (fotograf) surerna”. I Göteborg har som bekant den professur i hydrosfärvetenskap, som Bengt Arne Ignell (frilansfotograf) Maria Jacobsson (frilansjournalist) ursprungligen inrättats för att bidra till en förändrad könsbalans, efter EU-domen Johan Hedenström (fotograf) gått till en man. Uppsala universitet förklarade snabbt efter EU-domstolens utslag Mimmi Palm (frilansjournalist) att deras försök med positiv särbehandling skulle upphöra. Motivering var att Bosse Parbring (informatör) positiv särbehandling efter svensk modell, som tillåter viss skillnad i meriter för Sussa Stubbergaard (fotograf) att gagna underrepresenterat kön, strider mot EU-rätten. Eva Stööp (fotograf) Men måste man verkligen så totalt underkasta sig EU-domstolens tolkning? Catharina Wallström (frilansjournalist) Kan det inte finnas en alternativ strategi att ta till, nu när den traditionellt manliga Helena Ostlund (frilansjournalist) dominansen bland proffesorer på universitet och högskolor i Sverige verkar vara på Omslagsbild: Louisa Gouliamaki/Pressens Bild väg att luckras upp? Enligt Högskoleverkets statistik var kvinnorna i runda tal 20 Utges av: Nationella sekretariatet för genus­ procent av dem som fick professorstjänster (inrättade i konkurrens eller beford­ forskning, Göteborgs universitet, Box 200,SE 405 30 Göteborg rade) under 1999. Som jämförelse kan nämnas att kvinnornas andel av de nyan­ Tel: 031-773 56 00 ställda professorerna 1993-95 uppgick till knappt 12 procent. Möjligheten att Fax: 031-773 5604 lokalt befordra professorer har således bidragit både till ett ökat antal professorer E-post: sekretariat@genus.gu.se och till en markant ökning av kvinnornas andel. Det verkar med andra ord som Hemsida: www.genus.gu.se om vi befinner oss i en period av snabb förändring, en förändring som (kanske) Prenumeration: hotas av EU-domstolens underkännande av positiv särbehandling. Nätverkstan Ekonomitjänst Finns det inga aktörer i universitetsvärlden som är beredda att ta strid för den Tel: 031-743 99 05 svenska jämställdhetspolitiken? Fax: 031-743 99 06 E-post: ekonomitjanst@natverkstan.net Genus är gratis och kommer ut 4 gånger om året. 2 INNEHALL Nr 4 December 2000 4 KRIGETS DUBBLA ANSIKTE 8 ARBETSFÖRMEDLINGENS FÖRDOMAR hindrar invandrarkvinnorna 12 VÄGARNAS COWBOYS Om lastbilschaufförer handlar Eddy Nehls forskningsprojekt 15 UPPBLOSSANDE KÖNSDEBATT Nyutkommen bok om Sekelskiften och kön 16 DAGIS UPPMUNTRAR TRADITIONELLA KÖNSROLLER Doktorsavhandling i pedagogik 18 TRYGGT BAKOM RATTEN Doktorsavhandling i etnologi 20 PORTRÄTT Barbro Wijma, professor i medicinsk kvinnoforskning i Linköping 'As-Jl 24 “KVINNLIGA LÄKARE SÄNKER INTE YRKESSTATUSEN” Doktorsavhandling i statsvetenskap 25 NYHETER Y 28 ÖPPNA DÖRRARNA FÖR MÅNGFALDEN! -Si? 32 KONFERENSER 36 DEBATT Sidan 18 38 KALENDARIUM 40 KRÖNIKÖR Diana Mulinari, universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet Etnicitetsforskning är ett alltmer expanderande forskningsfält i Sverige. Det handlar om frågor som medborgarskap och nationalitet, rasism och antirasism, migration och etniska identiteter. Redaktionen Men finns det något genusperspektiv inom etnicitetsforskning och hur hanterar svensk genusforskning etnicitetsperspektivet? För att få svar på dessa frågor har Genus reporter Anna Johansson intervjuat några forskare runt om i Sverige. Marta Cuesta vid Malmö hög­ har ordet skola, tycker att etnicitetsperspektivet är alldeles för perifert inom svensk genusforskning: - Det har börjat poppa upp nu, men jämfört med internationell forskning ligger vi långt efter. Det måste vi göra någonting åt. Och så här säger Aleksandra Ålund, en av de mest namnkunniga inom skandinavisk etnici­ tetsforskning och väl etablerad internationellt: - Etnicitetsforskare har öppnat dörren för genusperspektiv i högre grad än att genusforskare öppnat dörren för etnicitet. Läs mer på sidan 28! LENA OLSON Släktingar sörjer sina döda efter massakern i byn Radac i Kosovo, 1999. Foto: Louisa Gouliamaki I krig har könen sina givna roller. Männen försvarar nationen, kvinnorna upprätthåller vardagen hemma. Krigets dubbla ansikte AV MIMMI PALM FOTO PRESSENS BILD Traditionellt har kvinnor också engagerat sig i freds­ arbete. En stolt räcka av fredsivrande kvinnor finns inte minst i Sverige. Fredrika Bremer, Ellen Key och Elin Wägner tog avstånd från krig utifrån tankar om sam- hällsmoderlighet och kvinnans naturliga fredlighet. Det är en linje som Anna Höglund, doktorand i etik, vill bryta. Hon är pacifist och feminist, men skeptisk till tanken att just kvinnan ska stå för ett fredligt alternativ, även om det finns exempel på att kvinnors protester fått genomslagskraft. De galna mödrarna i Argentina som samlades utanför presidentpalatset och krävde besked om sina försvunna söner och kvinnolägret utanför mili­ tärbasen vid Greenham Common är aktioner som väckt uppmärksamhet. - Men vilken möjlighet har egentligen moderskärle­ ken att stoppa krig? Vi lever ju i en struktur som under­ ordnar kvinnor, säger Anna Höglund, som snart lägger n . Foto: Jean-Philippe Ksiazekmellan könen bestar. sista handen vid sin avhandling i etik. Anna Höglund doktorerar i teologi men har sitt Hon räknar med att disputera före jul. I sitt arbete arbetsrum på Institutionen för folkhälsa i Uppsala. Där kopplar hon samman kön, makt och moral. kommer hon efter årsskiftet att arbeta med ett projekt - Etik är ett ämne som vanligen uppfattas som ”rent” om vårdetik. Hennes intresse för hur man argumenterar från frågor om makt. Men för mig är moral den sakna­ moraliskt kring militärt våld kommer sig av ett långvar­ de pusselbiten som förklarar varför maktstrukturerna igt engagemang i den kristna fredsrörelsen. 5 främst argumenterat mot militärt våld utifrån moderlig­ het, är den amerikanska filosofen och feministen Sara Ruddick. Hon gör det utifrån tanken att kvinnor, eller män, som tar hand om barn utvecklar vad hon kallar en omsorgsetik, som hon menar ska kunna överföras till offentliga sammanhang. Därmed sällar hon sig till den tradition som ser kvinnan som fredsivrare. Anna Höglund viftar ivrigt med händerna när hon förklarar sin inställning till Sara Ruddick: - Ett problem med att utgå från relationen mor och barn är att vuxna inte bemöter varandra som en vuxen möter ett barn. - Och det finns fler invändningar. Det kan leda till ett idylliserande av mor- och barnrelationen. Betonan­ det av kvinnligheten som grund för en omsorgsetik kan också innebära att man bevarar rådande könsstrukturer. Själv vill Anna Höglund argumentera mot våldet utan att hänvisa till moderlighet. Hon utgår från en helt annan kvinnlig erfarenhet i sina skäl mot militärt våld: att bli våldtagen i krig. Efter krigen i forna Jugo­ slavien uppmärksammades att våldtäkt är en del av en krigsstrategi. I krigsdomstolen i Haag slogs för första gången fast, att våldtäkt ska betraktas som tortyr och Flyktingar på Östtimor bevakas av fredsbevarande styrkor. - Till och med det kristna kärleksbudskapet kan brott mot mänskligheten. Foto: AP/Pressens Bild användas för att motivera våld. Om ens nästa är i fara får man använda våld för att försvara henne. Det är en VITTNESMÅL OM VÅLDTÄKT paradox, säger hon. Anna Höglund har intervjuboken Mass Rape som Men det är i allmänhet inte båda könen som tänks referens i sin avhandling. 1 den berättar kvinnor som ta till våld, utan männen. De ska vara beskyddare och blivit våldtagna under kriget i forna Jugoslavien, för kvinnorna ska beskyddas. den tyska journalisten Alexandra Stiglmayer, om sina - Utövande av våld kan vara en del i konstituerandet erfarenheter. Den innehåller vittnesmål på vittnesmål av manlighet. Det är uttalat i det militära, särskilt i den om hur kvinnor förts till våldtäktsläger, om grupp­ allmänna värnplikten som enbart omfattar män. våldtäkter och oerhört brutalt sexuellt våld. - Det finns olika förklaringar till varför detta sker, IDYLLISERANDE AV MODERSRELATIONEN säger Anna Höglund. Ofta hänvisar man till att soldat­ Att krig förstärker könsstereotyper och upprätthåller erna blir beordrade till massvåldtäkter. Eller så menar maktstrukturen mellan könen berörs knappast i tradi­ man att soldaten som begår våldtäkt i krig, befinner sig tionell etisk teori. Där dominerar läran om det rättfär­ i en extrem situation där han inte riktigt vet vad han gör. diga kriget. Våld anses moraliskt försvarbart under vissa Men Anna Höglund tycker inte det går att skilja omständigheter, till exempel för att uppnå politiska mål. soldater som våldtar från civila våldtäktsmän. Krigets Det är inom feministisk forskning som sambandet gängvåldtäkter liknar gruppvåldtäkter. Flera kvinnor mellan krig och kön har diskuterats grundligt. Den som vittnar också om hur soldaterna skrattat och sjungit under våldtäkterna. Något som motsäger att de varit gas om våldtäkt är en ofrånkomlig del av det. Hon tvingade att begå övergreppen. motiverar etiskt varför: Anna Höglund ser en förklaring i hur manlighet - Det finns två villkor som måste uppfyllas om ett konstitueras. resonemang i detta sammanhang ska vara moraliskt för­ — Våld kan vara en del - och sexuell erövring en svarbart. Det är de etiskt centrala begreppen kroppslig annan del - i skapandet av manlig identitet. I våldtäkten integritet och moralisk subjektivitet. Om någons kropps­ verkar en sammanblandning ske. Man kan hävda att liga integritet kränks, som vid våldtäkt, och om männi­ det är en del av att bli man, att våldta. skor inte kan ta ansvar för sina egna handlingar i en I sin avhandling redogör hon för hur våldtäkt i krig situation är det inte möjligt att rättfärdiga den. Det är är en handling som riktar sig mot fiendesidans män och så det ser ut i krig och därför är krig alltid omoraliskt. är ägnad att skrämma befolkningen. Och att tvinga Sedan spelar det ingen roll att vi har accepterat statligt kvinnorna att föda den egna sidans barn. våld ända sedan fornkyrkan. - Men det är ingen slump att kvinnor utsätts för sexualiserat våld. I berättelser av de män som våldtagit framgår att det blir möjligt genom en total objektifier- ing av kvinnan. En man hade våldtagit flera kvinnor men uppfattade att de alla såg likadana ut, långa och mörka. KLANDERVÄRD HANDLING I etiska sammanhang uppfattas krigsvåldtäkt som en klandervärd handling. Däremot ser man det inte som ett etiskt dilemma. Men Anna Höglund menar att det har betydelse hur man definierar det. Ser man det som ett moraliskt dilemma betyder det att soldaten har ett val och därmed ett personligt ansvar. Men om det är en order och han blir skjuten om han vägrar begå våldtäkt? - Den man som vägrar våldta handlar rätt, även om han får betala med sitt liv, säger Anna Höglund. Det handlar om den moraliska subjektiviteten. Man säger att den sätts ur spel i krig. Men jag menar att man trots Flyktingar i Freetown, Sierra Leone. Foto: jean Philippe Ksiazek det måste stå för sina egna handlingar. Samtidigt kan man inte skylla allt på individen. Många kvinnor som våldtagits ser det som att män­ nen varit tvingade, vilket urskuldar dem. Men de finns också kvinnor som berättar att de längtar efter att ta till vapen och få sin hämnd. - Våldtäkt blir ju möjligt för att kvinnor får lära sig Våldtäkt blir ju möjligt för att kvinnor får lära sig att de är svaga och inte kan försvara sig. Naturligtvis bör kvinnor kunna försvara sig! att de är svaga och inte kan försvara sig. Men om kvinnor ska lära sig självförsvar, måste de ju använda våld. Det finns alltså situationer där våld kan vara berättigat? - Individen måste ha rätt att försvara sig, och det ska gälla både kvinnor och män. Men det innebär inte att jag anser att staten ska ha rätt att gripa till våld, säger Anna Höglund. - Om kvinnor lär sig självförsvar innebär det ett normbrott, vilket är bra, för det synliggör könsnormer. KRIG ÄR ALLTID OMORALISKT Hon tycker det är ännu viktigare att kopplingen mellan manlighet och våld bryts och menar att vi i stället för värnplikt för män borde ha ett civilt försvar där både män och kvinnor har värnplikt. Anna Höglund menar att krig aldrig kan rättfärdi- . ä . IÄ T vätteriarbetare i Göteborg. Arbetsförmedlingens bemötande av kvin­ - Undersökningen bygger på en tidigare studie om kvinnor med invandrarbakgrund som jag har gjort, nor med invandrarbakgrund är ett miss­ säger projektledare Heléne Thomsson, fil dr i psykologi. lyckande. Kvinnorna får inga jobb och de Där kom det fram att deras liv cirkulerade kring kurser, tillfälliga jobb och arbetslöshet. blir behandlade fördomsfullt — både som - Eftersom det var en så viktig del av deras liv ville jag undersöka det vidare. invandrare och som kvinnor. Fokus ligger på kvinnornas egna upplevelser av mötet med arbetsförmedling och de åtgärder de deltar i. Men Det anser en grupp forskare på psykologiska institu­ för att få en bredare bild har de ansvariga också inter­ tionen vid Stockholms universitet. Sammanlagt har vjuats. Och det visar sig att helt olika bilder ges av verk­ forskarna intervjuat 149 kvinnor som har invandrar­ ligheten. bakgrund och som deltagit i arbetsmarknadspolitiska — Det finns en övertro bland de ansvariga att de har åtgärder. Dessutom har 42 kvinnor och män som insikt i kvinnornas situation, säger Heléne Thomsson. ansvarar för åtgärderna och 23 kvinnor som arbetar De uttalar sig om hur kvinnornas liv är, men det stäm­ som projektledare intervjuats om sina tankar kring mer inte alls med det kvinnorna själva säger. de åtgärder de arbetar med. Invandrarkvinnor används som ett enhetligt begrepp AV BOSSE PARBRING FOTO JOHAN HEDENSTRÖM Arbetsförmedlingens FÖRDOMAR hindrar invandrarkvinnorna oavsett utbildning och erfarenhet. Invandrarkvinnor ses allt vara möjligt oberoende av kön. Utom när det gäller generellt som outbildade och utan ambitioner, menar invandrare — då är kön viktigt. forskarna. Ändå hävdar många tjänstemän att det är - Sverige beskrivs som ett föregångsland vad gäller viktigt att ha ett individperspektiv. jämställdhet där individer kan välja själva vad de vill - Samtidigt tror de att kvinnorna bara kan laga mat göra, men invandrare beskrivs som mer könsstereotypa. och sy. Något som vissa kvinnor bara suckar åt och säger Alla kvinnor med invandrarbakgrund har många barn, att de inte alls är bra på. vilket är ett hinder, anses det. - Jag kan tänka mig att det är motsvarande problem - Synen på mannen med invandrarbakgrund är att för män med invandrarbakgrund, att de sorteras in i han håller tillbaka sin fru. Samtidigt blir det ”tillåtet” traditionellt manliga områden. för dessa kvinnor att säga att deras män hindrar dem att jobba. De kan använda fördomen som därmed blir FÖRDOMSFULL OCH KATEGORISK ett faktiskt hinder. De ansvariga tjänstemännen har en syn när de talar om Men finns det då ingen realitet i dessa fördomar? Jo, arbetsmarknadspolitiken som helhet och en helt annan, för vissa, medger Heléne Thomsson. mer fördomsfull och kategorisk, när de talar om invand­ - Men det här ”vissa” växer och blir alla, som hän­ rare, menar Heléne Thomsson. förs till den gruppen. - När tjänstemännen talar om arbetsmarknaden tycks En intervjuad kvinna, som lever ensam, säger att hon 9 » Kvinnorna med invandrarbakgrund får vikariat längst ner i samhället. Det beror på någon slags uteslutningsmekanism som samverkar med en massa fördomar om vad den här gruppen kvinnor anses vara kapabla till». i kontakt med arbetsförmedlingen hela tiden betraktas Heléne Thomsson tycker att dessa kurser är sexistiska. som en mamma. - Alla självförtroendekurser de har varit med på har - Kvinnorna trycks in i projekt och jobb där de antas gjort att de totalt tappat varje uns av självkänsla. Om klara av både jobb och familj. Sedan spelar det ingen de måste säga att de duger som de är, säger det bara att roll att de hojtar om att de har utbildning och vill ha de inte gör det. Problemet är att för vissa passar det, men vissa speciella jobb. för det stora flertalet passar det inte. Men det är inget Det är viktigt att se individen, betonar Heléne Thoms- man funderar över. son. Men samtidigt måste individen sättas in i en struk­ - Efter att de gått kursen får de göra saker som talar tur där man frågar sig vad invandrarbakgrunden spelar om att de duger. Eftersom de är invandrarkvinnor så för roll. Man måste ta hänsyn till det sammanhang kvin­ blir det att sy lapptäcken. norna lever i, hur de blir bemötta av arbetsförmedling och vad som händer på arbetsplatserna. MISSLYCKATS STARTA EGET Nu säger de ansvariga att de har ett neutralt indi­ Det är tveksamt att kalla kurserna för arbetsmarknads­ vidperspektiv, men behandlar ändå kvinnorna i klump, åtgärder eftersom det är få som får jobb efter att ha menar Heléne Thomsson. Man måste se på strukturen gått dem, tycker Heléne Thomsson. som en viss grupp lever inom. Ar det familjen som är Sociala aktiviteter kanske? En vanlig strategi är att problemet, får man inrikta sig på jämställdheten mellan arbetsförmedlingar försöker omvandla en arbetsmark­ kvinnor och män. Man kan inte låta problemet vara ett nadsåtgärd i form av exempelvis ett hantverksprojekt hinder, utan man måste lyfta fram det. Det finns vissa till ett kooperativ som kvinnorna ska driva själva. gemensamma saker som gör att kvinnorna inte får jobb. Kvinnorna ska starta eget. De sakerna måste tydliggöras. - Det är ett sätt för samhället att friköpa sig från - Kvinnorna själva pratar mycket om situationen ansvaret. Det blir heller ingen integration eller mång­ runt jobben - hur de blir bemötta av arbetskamrater kulturella arbetsplatser som man talar så mycket om. och fördomsfulla arbetsgivare, men arbetsförmedlingen Kvinnorna sitter själva och gör sitt hantverk som de lyssnar inte. sedan säljer till oss svenskar som vi kan hänga upp på - Kvinnorna pratar väldigt lite om självstärkande kur­ väggen och känna oss lite kulturella. ser, som tjänstemännen talar väldigt mycket om. - Det fungerar sällan dessutom. De kvinnor som vi intervjuat och som har startat egen verksamhet har miss­ STÄRKA SJÄLVFÖRTROENDET lyckats. Många av de intervjuade kvinnorna har gått kurser för - Det är att ställa orimliga krav på människor som att stärka självförtroendet. På kurserna får de träna sig man inte inkluderar i samhället. i att tala högt och tydligt, att säga att jag är bra och jag Hård kritik riktas mot de ansvariga tjänstemännen duger som jag är. På en kurs som Heléne Thomsson stu­ och politikerna. Samtidigt förstår Heléne Thomsson att derade fick kvinnorna en uppgift där det skulle lära sig de befinner sig i mellanposition. De har inte makt över att ta ett nej. När de hade fått ett nej skulle de redovisa den större ekonomiska och politiska situationen. Det är hur det kändes. Det kändes inget speciellt, tyckte kvin­ svårt för dem att påverka fördomsfulla arbetsgivare. norna. Kanske för att det var en erfarenhet som kvin­ Samtidigt har de ingen kommunikation med kvinnorna. norna redan hade. — De vacklar mellan att säga att å ena sidan är det 10 jättebra det de gör, å andra sidan vet de att det inte kom­ den här gruppen kvinnor anses vara kapabla till, det vill mer att leda till något. säga omvårdnad, sömnad och matlagning. Många kvin­ Intervjuerna med tjänstemännen visar att åtgärderna nor vi har intervjuat har högre ambitioner. kommer till genom att pengar finns till vissa projekt En kvinna har kemistutbildning och har jobbat som under vissa tider. Det gäller att krama ur det mesta laboratorieassistent i sitt hemland. Hon placeras i äldre­ möjliga ur systemet för att visa upp bra siffror. vården i tron att hon åtminstone ska få jobba med läke­ Vad som skulle vara bäst för kvinnorna är det inte medel. Men i intervjun säger hon att hon chockades många som frågar efter. Arbetsmarknadsåtgärderna över vad hon skulle göra: döms alltså ut totalt av forskarna. De leder sällan till ”Trodde jag skulle dela ut medicin och lära mig ta jobb och kostar oerhört mycket pengar, menar Heléne sprutor och så, inte torka bajs och skura golv. Men då Thomsson. sa de att om jag inte gjorde praktiken där skulle jag inte Tvätteri- arbetare i Göteborg. - Vi vill också varna för att pytsa in kvinnor i vården få mer pengar. Det var en sån Alu-jobb. Jag kunde inte för att det finns jobb där. Många kvinnor vill inte alls säga nej till ett så bra jobb sa de.” jobba där och då lägger man pengar på fel saker när Kvinnan mådde dåligt av praktiken men lyckades man erbjuder dem praktik där. genom privata kontakter ordna ett arbete som laborato­ rieassistent. Till arbetsförmedlingen vänder hon sig ald­ LÄNGST NED I SAMHÄLLET rig mer. De lyssnar alldeles för dåligt på henne, tycker Men är det inte situationen på arbetsmarknaden man hon: ”De hade bara kunnat tala om i stället vilka före­ borde skylla på istället för åtgärderna? Nej, det håller tag har labbjobb, vilka kan jag kontakta. Ge mig en lista inte Heléne Thomsson med om. Det sägs ju att det på de stora sjukhus och företag och institut som har lab. finns jobb nu. Så det borde inte vara problemet. Jag kan inte veta, de borde veta och tala om det. Sen kan - Kvinnorna med invandrarbakgrund får vikariat jag göra allt, söka jobb och så själv. De ska bara tala längst ner i samhället. Det beror inte på att de har låg om för mig vad olika företag gör. utbildning. Det beror på någon slags uteslutningsmeka- Jag tror i dag jag hade haft mer nytta av gula sidor­ nism som samverkar med en massa fördomar om vad na i telefonkatalogen, faktiskt.” 11 ; . _ V r ■ '. ■*■ ' ■* liai " ' :ï% sr"-.*fr7ii«ï ' «fl Foïo: Göran I Gustafsson I Vägarnas cowboys AV HELENA OSTLUND FOTO PRESSENS BILD 12 Truckern - den ensamme frihetsälskande supermannen som tryggt rattar sin bil mot solnedgången. Men friheten är en paradox, menar etnologen Eddy Nehls som åkt med i hytten. Och könsrollerna är fast rotade i ett yrke där 95 procent fortfarande är män. Jobbet kan innebära att sova borta 220 nätter per år. Då manliga normerna förs vidare när förarna träffas på tar man inte gärna pappaledigt. Man kanske inte ens rasterna och berättar om sina resor och upplevelser. De vet om man kommer hem till helgen. Chaufförsyrket är äldre förarna har hög status, liksom den som är en god en extremt manlig värld. Ett yrke som är omöjligt att berättare. kombinera med barn och familj - om man inte har en Han halkade in på detta ämne lite av en slump. Volvo partner som tar huvudansvaret. och Designhögskolan drev tillsammans det tvärvetenskap­ Etnologen Eddy Nehls har följt med på långresor i liga projektet Framtidens förare och behövde en etnolog Europa och intervjuat ett trettiotal chaufförer varav två för att undersöka chaufförernas arbetsliv. Han hoppade kvinnor. De flesta är födda på 40-talet, några är i tjugo­ på jobbet och det blev en och en halv månads fältarbete årsåldern, få däremellan. Eddy Nehls tror att många i som lade grunden till den kommande avhandlingen. den yngre generationen, som har andra värderingar än de äldre, byter jobb när de bildar familj. ÄLSKAR SITT YRKE - Transportuppdragen planeras utifrån ett traditio­ Han blev förvånad över att många i så hög grad levde nellt könsrollstänkande, där mannen ständigt förväntas för sina bilar. ställa upp. Lastbilsföraren som vill göra karriär tvingas - De allra flesta säger sig älska detta yrke. Det är att organisera sitt liv efter principen att mannen står för hela deras liv. Men det uppstår hela tiden krockar mellan den ekonomiska försörjningen och kvinnan ansvarar för den praktiska och känslomässiga omsorgen om hem och barn, menar Eddy Nehls. j KVINNORNA ANPASSAR SIG Att arbetet är organiserat på det viset anser Eddy Nehls beror på den konservativa synen på jämställdhet inom åkeribranschen. Även de få kvinnorna anpassar sig till systemet. De två intervjuade kvinnorna har organise­ rat sitt familjeliv så att den ena jobbar dagtid nära hem­ met och den andra, som kör i fjärrtrafik, har en pensio­ Foto: nerad man som tar huvudansvar för hem och familj. Peter ] Jordan En del chaufförer är inte förtjusta i att kvinnor kom­ 1 mer in i yrket. ”Busschaufför tycker jag är ett alldeles idealiskt jobb för en kvinna”... ”de behöver liksom inte bära och ta i” ansåg en man. Men en kvinnlig chaufför verkligheten och de manliga idealen av att vara stark, som till slut lyckas få respekt hos kollegorna ses ”som oberörd och självständig. vilken kille som helst”. Det finns hierarkier bland förarna, bland annat Eddy Nehls ser inte på manlighet som något biolo­ beroende på bilens storlek och på hur länge man är giskt utan som en social och kulturell konstruktion. De borta. Den som kör långresor med 24-metersbilar har 13 för att fastna i bilköer. Det är hela tiden en kamp mel­ lan förarnas välbefinnande och företagens vinst. Det sätter spår i kroppen, somliga har hörselskador eller ont i armen efter att ha kört med armbågen lutad Chaufförsyrket är en extremt manlig värld. mot den nedvevade rutan. Det kan låta som en frihets­dröm att få se hela Europa, men de snabba eurovägarna Ett yrke som är omöjligt att kombinera med sina opersonliga snabbmatställen är förvillande » lika och visar inget av landets karaktär. Och det finns med barn och familj. knappast tid till avstickare i städer eller på småvägar.Förr, berättade en chaufför, kunde man bli kvar en vecka i Paris i väntan på last, men numera är rutterna tajt planerade. Eddy Nehls åkte själv med på en resa till Barcelona och såg inga sevärdheter alls. ”Visst får man 'Y Z;**' ■ . Foto: Kenneth Jonasson ; allra högst status. Sedan kommer dragbilschaufförerna, se mycket, men man är ensam om det”, tyckte en annan vars bilar är mindre och har ett släp som kan kopplas chaufför. bort. Längst ner kommer de som sover hemma hos sin Det fria truckerlivet är en paradox. Många chauf­ familj varje natt: grusbilsförarna och lotsarna, de som förer vågar inte lämna dyrbar last av till exempel alko­ kör varubilar på hemmaplan. “Vi är ju inga riktiga chauf­ hol, och blir bundna att stanna i bilens närhet vid pau­ förer” sa en lots. ser. Eller tvingas till många timmars sysslolös väntan på Bilen har stor betydelse för identiteten, många pyss­ ny last på öde parkeringsplatser. I vissa länder måste lar med den och putsar den “som med tandborste”. dörren på förarsätet hållas låst, för att inte banditer ska Eddy Nehls har sett bilar inredda med både plysch- hoppa in vid rödljus och kapa bilen. tapeter, mjuka mattor, myslampor och vitrinskåp. Men det finns en gräns - det får inte vara alltför pyntat. Då HITTA SMARTA GENVÄGAR kan chauffören anses fjollig - homofobin är vanlig Om chaufförerna förr hade den rebelliske Kris Kristoffer- inom åkerinäringen. son — som organiserar truckeruppror mot polismakten i 70-talsfilmen Konvoj - som ideal, vill de i dag framstå STÄNDIGT I RÖRELSE som pålitliga, ansvarsfulla och yrkesskickliga. Yrkesskick­ Begreppet frihet är starkt förknippat med den traditio­ lighet kan vara att hitta en smart genväg. Att ta sig fram nella bilden av truckern. Med frihet menar chaufförerna till en adress där man aldrig varit och att klara språket. att ständigt vara i rörelse, att se vyerna växla utanför Att ta sig in på en till synes alltför trång parkeringsplats. fönstret, att möta nya människor och att ha chefen på Att packa flaket med gods som är bredare än bilens avstånd. Hoppet om något bättre - kanske på nästa resa. innermått. Sådana knep håller förarna för sig själva. - Det kan också tolkas som en frihet, eller en flykt, - Men det kan slå tillbaka på dem själva. De tvingas från ansvaret för familjen därhemma. trixa och tänja på gränserna för att kunna utföra sitt I själva verket är friheten starkt kringskuren. Just-in jobb. Om de gick ihop och använde sin makt skulle de time-systemet, som innebär att varorna ligger ute på kunna förbättra arbetsvillkoren. Franska och danska vägarna istället för i industrilagren, innebär att godset chaufförer gör det i mycket högre grad. Svenska chauf­ ska leveras exakt i rätt tid - på halvtimmen när. förer ser upp till dem, men tycker att ”så kan inte vi - Tidspressen är oerhörd. Det finns inget utrymme göra”, konstaterar Eddy Nehls. 14 Upp blossande Synen på manligt och kvinnligt inom olika områden har förändrats kraftigt mellan de 1889 målar Gerhard Munthe en kvinna — konstnärens tre sekelskiftena 1800, 1900 och 2000. hustru - som broderar med nedslagna ögon. -Jag har aldrig sett en man som broderar med ned­ slagna ögon - det är otänkbart, säger Anna-Lena Lind­ Det kan man läsa om i den nya boken Sekelskiften och berg. Broderi är nu hårt kopplat till kön. Konsten i hem­ kön. Boken har redigerats av Anita Göransson, professor met, i form av hantverk, blir kvinnans uppgift. i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet, och innehåller Drygt hundra år senare kan man se ett broderi som texter av forskare från olika vetenskapliga områden. finns på omslaget till Sekelskiften och kön. Det är ett - Det finns inget magiskt med sekelskiften, säger jättelikt broderi gjort på betong av Marianne Imre som Anita Göransson. Men det finns en uppblossande debatt visades på Biennalen i Venedig 1999. Broderiet förestäl­ vid varje sekelskifte som berör hur man ser på kön. ler en mänsklig gestalt av obestämt kön. Sekelskiftet 1800 präglades av en övergång från — Det är som en maskros som växer ur betongen, hushållssamhället till det marknadsbaserade samhället. ett liv ur ett dött material, säger hon. Som ett subversivt Kvinnor förlorade många rättigheter som det sedan tog element har broderiet tagit sig in i konstvärlden igen. mer än hundra år att få ersatta med nya. - Man tror ofta att förändring sker från det sämre VIKTIG PROPAGANDAMASKIN till det bättre, att det finns en linjär utveckling. Men Även synen på dans har förändrats på liknande sätt som under första hälften av 1800-talet sker precis tvärtom, synen på konst och broderi. när till exempel änkor förlorade rättigheter de tidigare -Under 1800-talet polariseras det manliga och hade efter makens död. Först vid andra hälften av 1800- kvinnliga inom dansen, säger Cecilia Olsson, danshist- talet får kvinnor rätt till utbildning och vid 1920-talet oriker vid Stockholms universitet. Kvinnan står framför också fulla politiska rättigheter. Man trodde att det skul­ mannen och mannen tar i henne på ett helt annat sätt le vara jämställt då, säger Anita Göransson. Men det var än vad han kunnat göra tidigare. Tidigare hade män och först i och med kvinnorörelsen på 1970-talet som man kvinnor dansat samma steg även om kvinnornass steg försökte genomföra den reella jämställdheten. var lite mindre och de skulle hålla blicken nedåt. Det finns dock fortfarande en starkt könsuppdelad Runt 1900 är synen på den manlige dansaren starkt arbetsmarknad. Men i politiken är nästan hälften kvin­ konfliktfylld. Han ska vara aktiv, men får inte vara allt­ nor. Inom ekonomi och vetenskap är den manliga domi­ för muskulös utan ska snarare se lite feminin ut. Under nansen fortfarande stark. början av 1900-talet slänger kvinnan korsetten och dan­ - Men frågor som jämställdhet och miljö har blivit sen blir friare för henne. Mannen slutar nästan att exist­ legitima i politiken och kan inte viftas undan. era på dansscenen. Det finns dock fortfarande ett särarts­ De historiska förändringarna i synen på kön kan Foto: Kenneth tänkande. Det senaste sekelskiftet präglas även inom dan­ Jonasson/Pressens Bild också Anna-Lena Lindberg, docent i konstvetenskap vid sen av upplösning. Kvinnor och män får mer lika Lunds universitet, känna igen. Hon har studerat brode­ rörelsemönster. Kvinnor kan lyfta män. 1980-talets kropp- riets historia. skultur har inneburit ett uppsving för dansen. - Under 1700-talet och fram till 1800 hängdes brode­ - Dansen fick hjälp genom att den speglade en sund rier upp i guldramar och betraktades som konst. Men och hälsosam kropp. Även kvinnor får nu vara musku­ under 1700-talet kom Konstakademin till, vilket hade lösa på scenen. Gayrörelsen och erkännandet av homo­ stor betydelse för konstens förhållningssätt till kvinnligt sexuellas rättigheter har också lämnat spår i dansen. och manligt. Till en början togs också kvinnor in på Män kan ta på män igen. Konstakademin, men rätt snart stängdes de ute. Skill­ naden mellan konst och hantverk betonades. BOSSE PARBRING u AV CATHARINA WALLSTRÖM FOTO SUSSA STUBBERGAARD uppmuntrar traditionella könsroller Utgångspunkten för undersökningen har varit barnens håller sig nära fröknarna och blir deras hjälpredor, tar kontaktsökande med personalen, vilken typ av gensvar ofta hand om mindre barn. Pojkarna blir nu mer själv­ de får och om samspelet ser olika ut beroende på kön ständiga, vilket uppmuntras, medan framför allt flick­ och sammanhang. Annika Månsson vid pedagogiska ornas hjälpsamhet uppmuntras. institutionen på Malmö högskola har videofilmat barn - Hårdraget verkar det alltså som om flickor får mellan ett och tre år på tre småbarnsavdelningar under mindre närhet när barn behöver den som mest och inte fri lek, vid samling och måltider. Dessutom har hon in- lika mycket frihet som pojkar, när det är dags att börja utforska världen, säger hon. Barns behov är något som hon tidigare haft tillfälle En liten kille som hörs och syns på dagis kallas av att grundligt studera. Förutom att Annika Månsson arbetat som förskollärare i tolv år har hon varit behand­ personalen för aktiv. En tjej med samma egenskaper lare på en barnpsykiatrisk avdelning med inriktning på påstås vara dominerande. Annika Månssons avhand­ kontaktstörningar mellan föräldrar och små barn mel­lan noll och fyra år. ling tyder på att flickor och pojkar behandlas och be­ - Jag blev intresserad och influerad av psykoanalyti­ kern Sterns teori om betydelsen av vuxnas känslomässi­ traktas olika på ett mycket tidigt stadium. Framför ga samspel med barn. Den handlar om vad som sker när vuxna ger positiva gensvar på barns sökande efter känslo­ allt under aktiviteter som leds av vuxna. mässig kontakt. Och vad som händer när dessa gensvar uteblir. tervjuat personalen om hur de ser på barngruppen, bett POJKARNA FICK FRAMTRÄDA dem göra en karakteriserande beskrivning av varje barn Idén att studera små barns samspel med förskoleperso- och tala om hur de själva ser på könsroller. Från början nal låg nära till hands, dels för att hon själv arbetat inom hade hon inte uppfattningen att personalen behandlade förskolan men också för att små barn i dag tillbringar en flickor och pojkar olika. ganska stor del av sin tid på dagis. - Medan jag filmade kunde jag inte se några större I sin avhandling Möten som formar kommer Annika skillnader. Det var först då jag fått ned alltsammans på Månsson fram till att särbehandlingen på grund av kön papper som jag började skönja ett mönster. är som tydligast under den helt vuxenstyrda samlingen. Förskollärarna själva sa att pojkarna hade ett större I de tre barngrupper hon studerat fick en av de större behov av närhet, vilket dock inte Annika Månsson kan pojkarna en klart framträdande roll. hålla med om utifrån sina videofilmade iakttagelser. — Det är alltså inte så att pojkarna generellt sett Däremot uppmanades små flickor i större utsträckning dominerar, säger hon. Men en stor pojke i var sin barn­ än pojkar att klara sig själva. grupp blev i min studie ett slags ”Herre på täppan”, den - Det är naturligtvis delvis en mognadssak, säger som syntes och hördes mest. Det var som om han repre­ hon. Flickor anses ju vara tidigare i utvecklingen än poj­ senterade maskuliniteten. kar. Men vad jag lade märke till är att förskollärarna - Alla tre killarna är talföra, charmiga och fulla av till viss del förstärkte denna skillnad. initiativ. De får stöd och uppmuntran av pedagogerna, När sedan flickorna blir lite större, två och ett halvt som ibland låter just dem vara med och leda samlingen. till tre år, får de däremot rollen som extrafröknar. De Hon kommer in på funderingar om huruvida den 16 ling vad gäller bemötandet av små flickor och pojkar? - Man skulle kunna ändra formen för samlingen, så att fler pojkar och även flickor kunde ta större plats, föreslår Annika Månsson. Hon märkte att fler barn hade större chans att kom­ ma till tals och få uppmärksamhet när gruppen var upp­ delad i mindre grupper.Vid matbordet fanns en jämnare fördelning mellan könen vad gäller respons och uppmärk­ samhet från pedagogerna. Under den fria leken kunde Annika Månsson inte heller se några anmärkningsvärda skillnader mellan flickors och pojkars förmåga till initi­ A'fi ativ och att få uppmärksamhet av kamraterna. De tre småbarnsavdelningar som ingick i studien hade relativt unga, medvetna förskollärare som inte ville göra någon skillnad mellan pojkar och flickor. En pedagog var uttalat feministisk. Men här fanns ett stort glapp mellan ord och handling, vilket kom fram inte minst vid de till­ £. Jjj fällen då Annika Månsson såg på videoupptagningar tillsammans med personalen. - Det var ganska känsligt och laddat, eftersom personalen blev medveten om sitt eget agerande först vid betraktandet av filmen. En av förskollärarna, som feminiserade miljön, med uteslutande kvinnliga peda­ själv hade både en son och en dotter, förstod plötsligt goger, gör att vissa pojkar blir symboler för något inte hur olika hon behandlade också sina egna barn. närvarande maskulint och därför omedvetet favoriseras. En viktig iakttagelse var också personalens ordval - Vi har manssamhället så djupt rotat i oss att vi inte när de karakteriserade barnen i gruppen. En aktiv pojke alls är medvetna om att vi förhåller oss olika till små kallas helt enkelt aktiv, vilket står för något positivt. pojkar och flickor, säger Annika Månsson. Hur vi sam­ Flickor med samma egenskap kallas däremot ofta för spelar med varann finns invävt i hela vårt sätt att vara. dominerande, vilket har en negativ klang. Likaså ”tes­ I sin undersökning noterade hon att små pojkar för­ tar flickor gränser” medan ”pojkar busar och tramsar”. vånande nog fick fler kommentarer än flickor om sitt ut­ - Vi vuxna bär hela tiden våra latenta bilder av hur seende, sin kroppslighet av pedagogerna. vi själva blivit uppfostrade med oss. Detta gör att vi - De fick mer positiva kommentarer. omedvetet blir mer provocerade av en ”bråkig” flicka än Det här resultatet skiljer sig väsentligt från en annan av en pojke. Förskollärarna blev väldigt provocerade av undersökning som gjordes på ett daghem i Gävleborg vissa tjejer. Men om det var en kille som var stökig tala­ dock inte enbart i småbarnsgrupper. Också den kom des det snarare om att han hade det besvärligt och fram till att personalen omedvetet särbehandlar barn behövde stöd. utifrån kön. Men där fick flickor överlag ett mer per­ sonligt bemötande än pojkar. Där kom man fram till INPASSADE I FACK att särbehandlingen drabbade både flickor och pojkar Vid intervjuerna med personalen fann hon att de olika negativt fast på olika sätt. förskollärarna på ett dagis ofta använde exakt samma Annika Månsson lyfter fram tre killar som utmärker ord för att beskriva ett och samma barn. sig i var sin grupp. Men i en annan grupp skulle det väl - Det visar att barn ofta blir inpassade i ett fack. kunna vara en stor flicka som hamnade i ledarposition? Omdömena blir som ett slags stående epitet och andra - Man måste ta studien för vad den är. Den är abso­ sidor av barnet i fråga blir inte uppmärksammade. lut ingen allmängiltig sanning om hur pojkar respektive Här kan personalbyten göra att nya mönster uppträ­ flickor behandlas på dagis. der i barngruppen. ”Ledarkillarna” fick inte alls samma framträdande roll då gruppen hade vikarie. I stället var KÄNSLIGT OCH LADDAT det ett par flickor, som annars var ganska tystlåtna, som Hon betonar att hon valt att studera ett relativt litet tog plats och uppmärksammades. Och även om man bör antal barn, för att kunna gå på djupet i några få frågor. undvika alltför täta personalbyten på småbarnsavdel­ Samtidigt medger hon att det inte går att dra några långt­ ningar, skulle personalen ibland kunna byta avdelning­ gående slutsatser utifrån ett så pass begränsat under­ ar med varann vissa dagar för att få perspektiv på det sökningsmaterial. Däremot vill hon gärna väcka diskus­ egna synsättet på barnen. sion bland dagispersonal. Vad kan de känna igen i den - Det är viktigt att komma ihåg hur ömsesidiga rela­ här studien? Vad kan vara värt att studera på den egna tioner alltid är, säger Annika Månsson. Barnen påver­ arbetsplatsen? Finns det ett glapp mellan tanke och hand­ kar pedagogerna och pedagogerna i sin tur barnen. 17 AV BJÖRN FORSMAN FOTO JOHAN HEDENSTRÖM îryggt bakom ratten I dag har kvinnor körkort i lika stor utsträckning som män. Allt fler har också tillgång till egen bil, framför allt i storstädernas villa- och radhusförorter. Bilen har ökat kvinnornas geografiska rörlighet och deras möjlighet att konkurrera på arbetsmarknaden. Men någon ökad jämställdhet på hemmaplan har det inte blivit, konstaterar etnologen Håkan Andréasson i en färsk avhandling. Snarare tvärtom. Han åker fram och tillbaka till jobbet. Hon åker också fram och tillbaka till jobbet. Sedan kör hon och handlar, uträttar ärenden på post och bank, svänger förbi kemtvätten, hämtar sonen på fritis, kör dottern till stallet. Det här mönstret blev tydligt när Håkan Andréasson intervjuade barnfamiljer i den välmående villaförorten Hovås utanför Göteborg om deras resvanor. Tidigare i höst lade han fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet: Resenärer i bilsambället. Vardagligt resande nen däremot hade ofta mycket långa arbetsdagar och i kulturell belysning. var inte sällan på resande fot. - Det är tydligt att kvinnorna i de här övre medel­ - Över huvud taget lever de här familjerna hårt in­ klassfamiljerna inte skulle kunna få vardagen att funge­ rutade liv, särskilt kvinnorna. En del beskriver sig som ra om de inte hade haft tillgång till egen bil, säger han. taxichaufförer för sina barn. Bilen kallas ju ibland för - Att utföra alla dessa transportuppgifter med hjälp frihetens instrument, men jag har svårt att se att den av kollektivtrafiken vore helt enkelt inte möjligt. Det har ger så mycket frihet i den här situationen, säger Håkan att göra med det utglesade boendet, avstånden mellan Andréasson. olika servicefunktioner och fritidsaktiviteter. Det faktum att uppgifterna ligger just på kvinnan, MANNEN ANVÄNDER BILEN tillägger han, har förstås med de rådande könsrollerna Bara någon enstaka av de intervjuade Hovåsfamiljerna att göra. Hovåskvinnorna i undersökningen hade i regel hade endast en bil. Men resemönstret var ändå likartat. kvalificerade jobb, men bara på deltid. Under eftermid­ Här åkte mannen och kvinnan på morgonen gemensamt dagar och kvällar gällde ett strikt körschema, bara av­ till sina arbeten i centrala Göteborg. På eftermiddagen brutet av matlagning och andra husliga plikter. Män­ använde kvinnan bilen för att uträtta olika ärenden. 18 Andréasson att slutsatserna bör vara giltiga för alla stor­ stadsregioner. För inte så länge sedan var bilen och bil­ körningen en utpräglat manlig domän. Kvinnor bakom ratten betraktades med skepsis eller löje. Håkan And­ réasson påminner i avhandlingen om Carl-Gustaf Lind­ stedts klassiska monolog Bilskolläraren. Naturligtvis är den körkortsaspirant som far fram som en vettvilling i trafiken en kvinna - fru Svensson. Men under de senaste decennierna har kvinnornas tillgång till egen bil stadigt ökat. Även om männen fort­ farande kör mer och längre har framför allt medelklass­ kvinnorna blivit mer jämställda i trafiken. I mitten av 1990-talet hade nästan 40 procent av landets barnfamil­ jer två bilar. Men enligt Håkan Andréasson är det just bilen som samtidigt gjort det möjligt för många av dessa kvinnor att, vid sidan av jobbet, axla sitt traditionella ansvar för hem och familj. ”1 det sammanhanget har kombinationen kvinna och bil i stället verkat för ett konserverande av ett tradi­ tionellt könsrollsmönster”, skriver han i sin avhandling. Därmed utvecklar kvinnan ofta ett beroende av bilen som väl kan mäta sig med mannens. Att det stora bilbe­ roendet inte bara gäller kvinnor med barn i skolåldern visar följande citat från en annan av intervjuerna, med en 55-årig kvinnlig vanebilist: ”Jag var utan bil i en mån­ ad eller så - det var som att gå utan handväska. Väldigt, väldigt jobbigt.” MER BILBEROENDE Är kvinnor rent av mer bilberoende än män? - Det finns tecken i intervjumaterialet som tyder på att det kan vara så. Kvinnors behov av transporter är så mycket mer mångfacetterat. Ofta skulle det vara betyd­ ligt enklare för männen att avstå från bilen och exem­ pelvis börja åka kollektivt, säger Håkan Andréasson. Men det lär inte inträffa i brådrasket. En av huvud­ punkterna i hans avhandling är just hur svårt det är för inbitna bilister att ändra sitt beteende. Orsaken är bland annat att bilen uppfyller en rad andra behov än att tran­ sportera oss från A till B. Att få en stund för oss själva, en paus mellan familjeliv och arbetsliv, kan vara ett så­ dant behov. Det gäller både kvinnor och män. Mannen tog sig hem från jobbet med hjälp av buss eller Men det finns behov som enbart kvinnor talar om - taxi. Håkan Andréassons avhandling bygger på ett 80- känslan av trygghet som bilåkandet ger. Kvinnor som är tal djupintervjuer. Förutom barnfamiljerna i Hovås tala­ vana vid att köra bil tycker ofta att det är obehagligt att de han med barnfamiljer i ett hyreshusområde vid Frö­ åka kollektivt, att tvingas promenera fram och tillbaka lunda Torg, utpräglade vanebilister och vanekollektiv- till hållplatser och att uppehålla sig där. Detta gäller sär­ åkare på en utvald arbetsplats samt ungdomar i Göte­ skilt under dygnets mörka timmar. Likaså tycker de att borg och Kungsbacka. det känns otryggt att deras barn skall behöva utsätta sig Syftet var att undersöka varför vårt vardagliga för samma sak. En ironi i sammanhanget är förstås att resande ser ut som det gör. För de boende vid Frölunda kvinnor som grupp, liksom ungdomar, samtidigt är över­ Torg, arbetare och lägre tjänstemän, gäller förstås andra representerade som kollektivresenärer - i första hand villkor. Här finns högst en bil i varje hushåll och det är för att de saknar alternativ. nästan alltid mannen som använder den. Kvinnorna åker — Att många kvinnor känner sig trygga i bilen och kollektivt eller jobbar så nära hemmet att de kan gå eller att de dessutom känner att de ger sina barn trygghet cykla. Även om avhandlingen uteslutande bygger på kon­ skapar ytterligare en stark koppling mellan kvinnan och takter med boende i Göteborgsområdet, menar Håkan bilen, konstaterar Håkan Andréasson. 19 När Barbro Wijma med snabba steg går till sitt rum på KK i Linköping, passerar hon ett antal svartvita foto­ grafier av läkare som disputerat vid Avdelningen för obstetrik och gyne­ kologi på Hälsouniversitetet. Mest karlar, förstås, men också en ung kvinna med ett stort leende. Då, 1982, hade hon lagt fram sin avhandling om förloss- studenter att forska medan de är unga. Det är en per­ ningsskräck. I dag är hon professor i medicinsk kvinno­ fekt syssla under åren med småbarn! forskning. Leendet har hon kvar, i dag accentuerat av de Under flera år på 90-talet fanns det pengar budgete­ linjer som liv och hårt arbete ger. rade för en professur i kvinnomedicin i Linköping. Porträtt I sjukhusets korridorer har hon sprungit sedan 1973 Diverse avhopp och strul med beskrivningen av profes­ då hon först kom till Linköping. Hon var den första läk­ suren gjorde att den besattes först 1997. Då hade den are på KK som lyckades driva igenom att få arbeta del­ annonserats ut tre gånger, och Barbro Wijma hade sökt tid. Hon trodde det skulle bli lättare att få vardagslivet varje gång. När hon slutligen fick tjänsten hade den med två småbarn att fungera så. Snart upptäckte hon att beskrivningen ”professur i medicinsk kvinnoforskning arbetsmängden inte blev mindre, utan att hon förvänta­ avseende sambandet mellan kvinnors livsvillkor, hälsa des hinna med lika mycket som alla andra men på kor­ och specifika vårdbehov”. tare tid och till lägre lön. Snart fick KK på Universitets­ sjukhuset en ny chef, som slog fast att folk gärna fick ENGAGERAD I KVINNOFRÅGOR arbeta deltid, bara inte på hans klinik. Dessutom borde Under alla år som gynekolog hade hon inte kunnat också alla forska. undgå att engagera sig i kvinnofrågor. Hon hade dagli­ -Jag käftade emot, men jag började forska fyra gen träffat kvinnor i olika situationer och sett hur deras dagar i veckan och arbeta kliniskt den femte. Jag sökte livsvillkor påverkat deras hälsa. Hon hade också varit och fick utbildningsbidrag, vilket betydde kraftigt redu­ med om att driva den psykosociala avdelningen vid kvin­ AV BULLE DAVIDSSON FOTO BENGT ARNE IGNELL cerad inkomst. Men då äntligen fungerade vardagen nokliniken (POS), där mest kvinnor, men också män och som jag ville. Jag hade tid med barnen, när jag själv par får hjälp med bland annat sexuella problem. Så små­ kunde planera mina dagar. Därför uppmuntrar jag mina ningom kom hon underfund med att många kvinnor 20 «Æ,; ■ " av sig efter en våldtäkt. Hon borde få komma omgåen­ de, men tvingas vänta, kanske i månader. - Det plågar mig oerhört att det finns så många som inte får hjälp. Det är så det är i sjukvården i dag, och det tar massor av energi att stå ut med det. SMÄRTOR I UNDERLIVET Barbro Wijma arbetar kliniskt en och en halv dag I veckan. På papperet. Det ger plats för ungefär sex pati­ enter, men hon har fler. De söker för slidkramp, smärtor i underlivet, en del har övergreppsbakgrund. Det går bara inte att lämna dessa kvinnor i sticket. Men vad då slidkramp? Vem hör någonsin talas om det? Det är inget man talar om. Men problemet innebär att musklerna kring nedre delen av slidan drar ihop sig så att slidan blir stängd, eller så trång att ett försök till gm ■- ^ samlag leder till svår sveda. I en enkät till kvinnor i Östergötland om inkontinensbesvär ställdes också frågor om slidkramp eller sveda som under en lång tid omöjlig­ gjort samlag. Mellan 10 och 15 procent uppgav att de som kom dit hade valsat runt ganska länge mellan olika någon gång upplevt detta. De tillfrågade kvinnorna var somatiska mottagningar för diffusa hälsoproblem. Och mellan 40 och 60 år. Impotens bland män är ett allmänt när de slutligen sökte för sexuella problem visade det sig känt problem och subventioneringen av Viagra visar tyd­ ofta finnas en övergreppshistoria i bakgrunden. Men ligt att det anses vara en uppgift för sjukvården att ta sig ingen i sjukvården hade någonsin ställt denna fråga till an det. Men att det finns kvinnor som inte kan genom­ dem: Har du någon gång varit utsatt för övergrepp? föra ett samlag är tämligen okänt, och det samhället sat­ sar för att hjälpa dem är ingenting jämfört med vad ett HYGGLIGT UTVÄRDERAT läkemed kan få kosta. Barbro Wijma sökte, tillsammans med bland andra - Det vanliga för kvinnor med en viss form av sin make psykologen och docenten Klaas, pengar för slidsmärtor eller sveda i samband med samlag (vulva- ett övergreppsprojekt. I fem år kunde de ta emot kvin­ vestibulit) har varit att helt enkelt skära bort vävnad nor och några män vid den speciella övergreppsenhet lokalt där kvinnan uppfattar att smärtan sitter, berättar som då kom till. Barbro fick stöd för sin hypotes att Barbro Wijma. Men det är inte säkert att hon får ett när kvinnorna fick hjälp med sitt egentliga livsproblem bättre sexliv för det. — övergreppet - så skulle de sluta konsumera en massa sjukvård som de inte mådde bra av och som i vissa ANVÄNDER PROFFSPATIENTER fall rentav gjorde dem sämre. Redan som överläkare vid KK undervisade hon barn- Efter fem år var projektpengarna slut. Enheten skrev morske- och läkarstudenter i gynundersökning. Hennes en rapport och sen blev det tyst. De sökte också pengar metod att använda ”proffspatienter” har blivit mycket för utvärdering men fick inga. uppskattad. 1982 tog hon kontakt med några av sina - Det är mycket tråkigt. Visserligen är projektet hygg­ patienter och frågade om de kunde tänka sig att ställa ligt utvärderat, men vi skulle kunna hämta så mycket upp för studenterna. Dessa värvade i sin tur väninnor, mer kunskap ur det. En annan sorglig aspekt på det hela och några hörde av sig när de hört ett inslag om under­ är att vi faktiskt inte längre kan driva övergreppsenheten, visningen i Radio Ellen. I dag kommer de flesta proffs­ vilket innebär att mycket färre patienter, som lider av patienterna från en gynmottagning på stan. sviter efter övergrepp, kan tas emot. Idén till den här undervisningsmetoden fick Barbro Just den dag vi träffas har en förtvivlad kvinna hört Wijma när hon funderade över att kvinnor så ofta kän- Porträtt ner sig utlämnade i gynstolen. De upplever ofta också hur dessa påverkas av att vara med om undervisningen. skam och maktlöshet, de är i underläge. Det andra projektet gäller övergreppsförekomst hos - Jag är övertygad om att man kan lära kvinnor att kvinnoklinikspatienter i de nordiska länderna. Barbro se på sina underliv på ett annat sätt än med skam, ja, är projektansvarig för den nordiska studien och biträds tillägna sig mer makt och kontroll över situationen! av professorn i medicinsk kvinnoforskning i Trondheim, Det har proffspatienterna verkligen gjort. De leder Berit Schei. Hon och Barbro är, med flera andra, enga­ undersökningen. Studenten känner sig försiktigt fram i gerade i nätverket Norvold, som bildats för att samord­ underlivet och kvinnan dirigerar dem rätt. ”Böj finger­ na forskningsresultat och utöva påtryckning och opini­ topparna framåt, så får du tag i livmodern. Och här, lite onsbildning om våld mot kvinnor. I Norvold finns fors­ till höger, har du äggstocken. Nej, lite mer till höger.” kare från samtliga nordiska länder. En av de uppgifter - De här proffspatienterna känner sina underliv nätverket arbetar praktiskt med är att utarbeta model­ tredimensionellt, en sådan bild har jag inte av mitt eget! ler för mottagning, undersökning och behandling av offer för våldtäkt och misshandel. MAKT OCH KONTROLL Barbro Wijmas tredje forskningsprojekt handlar om Ur folkhälso- och kvinnoperspektiv är det viktigt att slidkramp. fundera över hur det skulle gå till att ge också vanliga kvinnor makt och kontroll, till exempel gynundersök- BÖJELSE FÖR HAVSKAJAK ningssituationen, menar Barbro Wijma. Förutom forskningen och det kliniska arbetet är pro­ Där är vi inne på själva professurens formulering: fessor Wijma biträdande terminsansvarig på läkarutbild­ ”...kvinnors livsvillkor, hälsa och specifika vårdbehov”. ningens termin två, då de lär sig hur den normala krop­ Gör man en triangel med ett ord i varje vinkel, ser man pen fungerar. Hon har undervisning i sexologi, tema­ tydligare sambandet. Till livsvillkor vill Barbro Wijma dagar om våld och så förstås gynundersökningarna foga ordet underordning och mellan denna vinkel på med proffspatienterna. triangeln och vinkeln hälsa vill hon bygga en förbin­ Det är mycket. Vad slarvar hon med? delse med ordet empowerment. - Papper. Och mig själv. Jag försöker gå ner till hel­ - Vad man som läkare säger till kvinnan, med full tid, men det är svårt när arbetet är så roligt. respekt för hennes integritet, det är en sak. Men om Dåligt samvete? patienten sedan uppfattar själva undersökningen som - För en bok jag ska skriva tillsammans med en brutal, ger det motsatta signaler. Om patienten ska upp­ patient. Hon har gjort sitt, en fantastisk skildring av fatta det verbala budskapet så måste det vara integrerat sitt arbete med att komma över sin övergreppshistoria, med det vi gör med våra händer. och jag ska en faktamässig ram till hennes personliga Det här har hon funderat mycket över under många berättelse. Det ska bli en lärobok. års arbete med undersökningssituationen. Hur tar man Hon gör förstås annat än arbetar. Hon har tre barn i en kvinnas bröst med respekt, utan att ge det en ero­ mellan 30 och 14 och familjen har nyligen utökats med tisk laddning eller förmedla nonchalans eller bryskhet? en hund. Så ofta de kan far de ut till sin ö i östgötska skärgården. Hon har en böjelse för havskajak. Det hän­ RESPEKT FÖR PATIENTENS KROPP der också att hennes leende dyker upp på Solrosens ser­ Barbro Wijma skulle vilja utveckla ett program för hur vicehus, när hon framträder med sin altfiol i kvartett man ska lära ut de psykologiska aspekterna av kropps­ med tre pensionerade herrar. undersökning över huvud taget. Vilka värderingar för­ medlar jag när jag gör si eller så, och vilka vill jag för­ medla? - Min grundläggande idé är att man måste lära sig att i sitt kroppsspråk uttrycka respekt för patientens kropp och inse vilka effekter det får om man inte gör det. Jag har förstås exemplen från min egen specialitet, men jag tror det gäller många områden. Vi tränar stu­ Jag är övertygad om att man kan lära kvinnor att se denterna i samtalskonst, men händernas sätt att sam­ tala är också viktigt. på sina underliv på ett annat sätt än med skam Ett ”skills-lab”, ett färdighetsträningslaboratorium, står högt på Barbro Wijmas önskelista när det gäller V just detta. I dag finns avancerad teknik som skulle kunna vara användbar här. Den gynekologiska undersökningen och proffspati­ enterna är ett av tre forskningsprojekt som Barbro leder för närvarande. Det handlar om hur studenterna upplev­ er undervisningen med proffspatienterna, men också 23 Det ökade antalet kvinnliga läkare kan inte förklara varför läkaryrkets status och maktposition förändrats de senaste decennierna. händelser. Det handlar om förändringar pä arbetsmark­ naden, den stora expansionen av hälso- och sjukvården, bristen på läkare, det ökade antalet kvinnor inom högre g«*0 utbildning i allmänhet och inom medicinutbildningen , i synnerhet samt kvinnors benägenhet att söka anställ­ ning inom offentlig sektor. \ MINDRE MAKT OCH INFLYTANDE : Dessutom har en rad reformer genomförts. Dessa ; reformer har lett till stora förändringar av de privilegier som läkarna tidigare haft, menar Margreth Nordgren. Läkarna har också tappat en del av sin tidigare posi­ Foto: Anna j tion inom den statliga byråkratin och maktapparaten Widoff/ genom att Medicinalstyrelsen ersatts av Socialstyrelsen, Pressens Bild som är politiker- och tjänstemannastyrd. Därmed har läkarnas inflytande och makt över den politiska besluts­ processen försvagats. I stället har andra grupper, som "Fler kvinnliga läkare sänker inte yrkesstatusen f# Den slutsatsen drar statsvetaren Margreth Nordgren i politiker, byråkrater och andra yrkesgrupper inom hälso- sin doktorsavhandling Läkarprofessionens feminisering och sjukvården, kommit in på de områden som tidiga­ — ett köns- och maktperspektiv. re kontrollerades av läkarna. Under perioden 1950-99 har andelen kvinnor i läkar- I avhandlingen använder Margreth Nordgren tre yrket ökat från 9 till 40 procent. I de yngre yrkesverk­ vedertagna begrepp: deprofessionalisering, prolétariser - samma grupperna, liksom i medicinarutbildningen, är ing och politisk maktreducering för att analysera om andelen kvinnor 50-60 procent. feminiseringen är orsaken till de förändringar som läkar- Under samma period har stora förändringar ägt rum, yrket genomgått. Med deprofessionalisering menas ur­ både vad gäller läkaryrkets auktoritet, status och makt. holkning av yrkets auktoritet, med proletarisering mins­ Ett av de mest tydliga tecknen på yrkets förändrade pos­ kad autonomi och sämre lön och med politisk maktredu­ ition är inkomstförsämringar på mellan 40-60 procent. cering avses minskat inflytande i den politiska process - Det finns en utbredd föreställning om att femini­ som styr hälso- och sjukvården. sering av ett yrke leder till försvagning eller är en kon­ - Eftersom läkaryrket är exempel på ett högstatus­ sekvens av att det håller på att ske. Resultatet i avhand­ yrke som beskriver hur professionell makt organiseras lingen utmanar - i alla fall när det gäller förhållandena i ett modernt samhälle utgör det en modell för att testa i Sverige - denna föreställning, säger Margreth Nordgren feminiseringens betydelse för förändringarna, säger Mar­ som i höstas disputerade vid Statsvetenskapliga institu­ greth Nordgren. Hon arbetar nu vidare med en studie tionen i Stockholm. Enligt henne kan man i stället se det över Norden, dvs jämför utvecklingen i Sverige, Norge, ökade antalet kvinnliga läkare som en följd av en rad Danmark och Island. V, P t P T Man får Tham- professuren fïf/uVi Överklagandenämnden har bestämt att Leif Andersson får professuren i hydrosfär- vetenskap vid Göteborgs universitet. Det är en av de så kallade Thamprofessur- När Kvinnovetenskaplig tidskrift gav ut sitt jubileumsnummer erna som inrättades för att öka antalet kvinnliga pro­ i början av året (nr 1/2000) användes samma rosa omslagsfärg fessorer i Sverige. Rektor som på det första numret som kom 20 år tidigare. vid Göteborgs universitet utsåg 1997 Elisabet Fogei- quist till professor i hydro- Grattis, 20-åringen! sfärvetenskap. Men profes­suren överklagades av två av de sökande, Leif Andersson och Katarina Abrahamsson. Överklagandenämnden Ett panelsamtal om tidskriftens utveckling forskning. Maud Eduards, professor i statsve­ under 20 år fördes på konferensen ”Utopier tenskap vid Stockholms universitet, som har bad EG-domstolen om ett utlåtande om Tham-förord- och dystopier” i Stockholm i oktober. tittat genom artiklar från de 20 åren konsta­ ningen var förenlig med gem­ Ulla Manns, idéhistoriker vid Stockholms terar att det var vanligt från början att ”kvin­ enskapsrätten. I juli under­ universitet och ledare för panelsamtalet, på­ nor” fanns i artikelrubriken. Numera är det kände EG-domstolen för­ pekade att KVT har tagit ställning i debatten ovanligare. Feminism talas det också ganska ordningen eftersom den till- om forskningsfältet ska byta namn från kvin­ lite om. lät för mycket skillnader i novetenskap till genusvetenskap och i den - Det fanns en tydligare aktivistisk ton i meriter för det underrepre- segslitna diskussion om vilket begrepp som början. Nu är avståndet mellan teori och prak­ senterade könet. Nämnden ska användas - kön eller genus? I första upp­ tik längre. Däremot är kritiken av vetenska­ slaget på varje nummer står det pen som könad mer påtaglig i dag. anser att Leif Andersson är mer vetenskapligt meriterad. numera att KVT är en tidskrift Den självkritiska hållningen är ‘Kvinno Beslutet kan inte överklagas.för ”forskning som använder kön också vanligare. som analyskategori utifrån ett vetemkcttdskrii maktperspektiv”. Tidskriften har MAKTPERSPEKTIV Sjuka män dessutom kvar ”kvinnovetenskap” -Jag tycker att KVT ska vara prioriteras i sin titel. Till och med den 70- profilerad inom det breda forsk­ talsinspirerade logotypen är kvar. ningsfält som finns, sade Malin Sjukskrivna män får snab­ - Har KVT en speciell linje Rönnblom som är doktorand i bare rehabilitering och ar­ inom forskningsfältet som den statsvetenskap vid Umeå universi­ betsanpassning än kvinnor. vill hålla fast vid? undrade Ulla tet. Det ska finnas ett tydligt makt­ Trots det kommer kvinnor Manns. perspektiv. Men man ska också snabbare tillbaka till jobbet. - Det är alldeles riktigt att det ta till sig kritiken från sexualitets- Det visar en enkätundersök­ funnits en diskussion i redaktionen om och etnicitetsforskningen. ning som gjorts av Umeå namnbyte, sade Catherine Dahlström, ansva­ - Det mest intressanta med KVT är att man universitet och försäkrings­ rig utgivare för KVT. Det kändes nödvändigt får en bild av den samlade kunskapen, sade kassan i Västerbotten. Und­ att ta ställning på det här sättet. Vi har velat Anita Göransson, professor i historia vid Göte­ ersökningen är gjord bland undvika att avlägsna oss från de emancipato- borgs universitet och en av de första redaktö­ personer som varit sjuk­ riska dragen som fanns när KVT startades. rerna. skrivna mer än två månader. När vi får in material så använder vi oss av - Det är glädjande att det kommit in mer - Det tycks som om en tyst kunskap för vad som refuseras. Då internationell debatt på senare år, men de nor­ gamla könsrollsmönster vid­ handlar det om artiklar utan maktperspektiv diska inslagen har tyvärr försvunnit mer och makthålls. Männen betrak­ och insikt i vad kvinnoforskning är. mer, sade Hillevi Ganetz, forskarassistent vid tas som familjeförsörjare och Tema Genus vid Linköpings universitet. Hon därmed mer angelägna att SJÄLVKRITISK HÅLLNING bjöd på ett avhandlingsämne: satsa på än kvinnorna, säger När KVT startades fanns det en ambition att - Skriv om KVT! Det skulle bli ytterst int­ projektledare Curt Edlund knyta band mellan kvinnorörelse och kvinno­ ressant och säga något om hela forskningsfältet. vid Umeå universitet. 25 Nyheter Vill män vara jämställda? Vad Historien om A, den manliga normen, Forskarskola talade Yvonne Hirdman, professor i historia hindrar män från att engagera sig i vid Stockholms universitet, om: blir av jämställdhetsarbetet? Det var några - A är den osynlige mannen. Han är fon­den, bakgrunden, till kvinnors problem. Makt­ Det blir en forskarskola med av frågorna vid konferensen 'Vill en är tyst och diskret. genusvetenskaplig inrikt­ Sedan talade hon om att liknande stereoty­ ning. Det kom fram när ut­ män? ' i Stockholm i september. per om vad som är manligt och kvinnligt åter­ bildningsminister Thomas kommer genom historien. Stereotypierna blir Östros presenterade propo­ banala när man tydliggör dem, ändå har de sitionen Forskning ock för­ AV BOSSE PARBRING betydelse. Det gemensamma är att det manli­ nyelse. Forskarskolan ska FOTO SUSSA STUBBERGAARD ga överordnas det kvinnliga. Det kvinnliga be­ ha sin bas vid Umeå univer­ HW X* skrivs ofta utifrån kroppsliga termer. Kroppen sitet och startar hösten 2001. definierar anden. Men för män är det oftare Partnerhögskolor blir Hög­ tvärtom. Mannen är ande och förstånd. Sedan skolan i Kalmar, Mitthög­ kan även hans egenskaper förstärkas med bio- skolan och Högskolan i logiserande argument. Skillnaden är att biolog­ Gävle. in gör att mannen expanderar, medan biologin Utöver satsningen på drar ner kvinnan och gör henne passiv. Det lig­ forskarskolan i genusveten- ger i mannens natur att överskrida sin natur. skap på sammanlagt tolv - Det är befriande att mannen nu förs upp, miljoner kronor, vill reger­ eller ner, på undersökningsbordet. Det lösgör ingen att det nya Veten- honom ur strukturerna. skapsrådet satsar minst tio miljoner kronor på genus­ POSITIV FÖREBILD forskning. Under konferensen presenterades två konkreta projekt riktade mot män. Det ena projektet .. : heter Dialogprojektet och riktar sig till invan- Utställning om Boye Vad gör män för Litteraturvetaren Paulina Helgesson önskar att män­ niskor ska upptäcka hur mångsidig Karin Boye var. att bli jämställda f Hon skrev också noveller, romaner och litteraturkri­ tik, arbetade som över­ sättare och var politiskt ak­ Konferensen arrangerades av Tomas Wetter­ drarmän. Den stora brottsligheten bland yngre tiv i Clartérörelsen. berg som är projektanställd av regeringen för invandrarmän, mäns ansvar i familjen och som Därför öppnades den att undersöka hur män kan bli mer engagera­ positiv förebild är frågor som diskuterats i dia­ 5 oktober en utställning på de i jämställdhetsarbetet. I mars nästa år arr­ log med män i invandrarorganisationer, berät­ Centralbiblioteket vid Göte­ angeras en konferens om män och jämställdhet tade Niklas Kelemen från Manliga nätverket. borgs universitet. Utställ­ i samband med att Sverige är ordförande för - En viktig konflikt handlar om kultur­ ningen består av böcker, EU. Lars Bäck, politiskt sakkunnig hos jämställ- krocken mellan liberal och traditionell uppfos­ fotografier och brev. dhetsminister Margareta Winberg, menade att tran. Många invandrarmän uppfattar den sven­ Paulina Helgesson kom­ det är tomt på män i debatten trots att män­ ska uppfostran som mesig och respektlös. En mer också ut med en bok nens situation har uppmärksammats mer och annan konflikt handlar om mötet mellan väs­ inför 100-årsjubileet där mer på senare år. terländsk syn på jämställdhet och en patriar­ brev från och - Vi måste konkretisera debatten, tyckte kal kyskhetskultur. Den västerländska moralen till Karin Lars Bäck. Vad betyder jämställdhet för vanliga uppfattas som lössläppt. Kvinnor måste vara Boye publi­ män i vardagen? Vi måste ha en dialog mellan oskulder när de gifter sig, det gör att många ceras. Boken män, annars kan det växa fram revanschistiska flickor lever dubbelliv, rymmer hemifrån, bry­ heter Karin grupper som vill vrida klockan bakåt. ter med familjen och inte mår bra. Det finns Boye: Ett - Det finns gott om män som har dåliga också ett förakt från invandrarkillar gentemot verkligt jord­ relationer med barn och partner bara för att svenska tjejer. De andra konflikterna handlar iskt liv (Bon­ de försöker vara “nyttiga idioter” i systemet. om religion och våld. niers förlag). 26 Premiär för Medicinskkartläggning journalist­ Vid avdelningen för medi­cinsk kvinnoforskning i Lin­ köping har det påbörjats en kartläggning av pågående kurser och avslutade forskningspro­jekt med fokus på kvinnor, Foto: Lars Epstein/Pressens Bild hälsa och underordning. - Var uppmärksamma på kausali­ ga exempel gavs på bedrägligheten i medias Projektets syften är två. könsneutrala rapportering. I själva verket har Det ena är att kartlägga tet, uppmanade Agneta Stark, och många fenomen olika konsekvenser för män den forskning som bedrivs i Sverige om hur kvinnors såg ut över 30 församlade journa­ och kvinnor.- Det gäller till exempel lönespridning på hälsa påverkas av maktför­ lister. I handen höll hon ett litet arbetsmarknaden, sa Åsa Löfström, national­ hållanden mellan kvinnor ekonom från Umeå. När skillnaderna blir och män i samhälle, arbets­ tidningsklipp som berättade att större, är det främst kvinnorna som åker dit liv och familj, samt av fak­ torerna stress och kontroll jämställdhet orsakar cancer. på låga löner.Kursdeltagare kom från varierande media i livssituationen. (storstads- och landsortspress, TV och radio) Det andra syftet är att - Men, sa hon, här finns faktiskt ingenting och olika hörn av landet. De flesta deltog för utveckla teorier, metoder som visar att de två fenomenen har ett sam­ att få en en orientering om forskningsläget. och instrument för analys band, även om de uppträder samtidigt. Anna Wahl och kollegan Charlotte Holg­ av sambandet mellan unde­ Agneta Stark, gästprofessor vid Tema ersson från Handelshögskolan i Stockholm, tog rordning och kvinnors Genus i Linköping, var en av sex föreläsare tillfället i akt att berätta hur de vill bli bemöt­ hälsa. vid en kurs i genusforskning för journalister. ta. De menade att journalister slarvar med att Den arrangerades av Nationella sekretariatet skilja på frågor om forskningsresultaten, och Ny skrift för genusforskning som ett sätt att möta de frågor om själva föremålet för studierna. I stäl­ många frågor man fått från journalister sedan let efterlyste de initierade frågor med forskning­ från JM K invigningen 1998. Nu fick de chansen att möta en i fokus. De vill gärna se en intervju som ett forskare från olika universitet i landet. Med samtal. Men det gillades inte av alla journalis­ Konferensen Medier och utgångspunkt från sina skilda ämnesområden, ter på seminariet. Någon replikerade att hon social förändring kommer belyste de ekonomi ur könsperspektiv. vill undvika för mycket samförstånd med fors­ även i bokform. karen. Genusforskare ska ställas mot väggen Forum för könsteoretisk MER HÅRDFAKTA på samma sätt som andra experter. medieforskning är en sam­ De två dagarna i anrika Spökslottet i Stock­ manslutning av forskare på holm, bjöd på ett fullmatat program. Åtskilli- MIMMI PALM JMK, institutionen för jour­ nalistik, medier och kom­ munikation, Stockholms Global studie om kön i nyheterna universitetet. I november i år arrangerade gruppen två Världens medier granskades extra 21.00, TV 4 Nyketstimmen, Västnytt, Nord- dagar då aktuell medieforsk­ nytt, Dagens Eko 16.45, Västekot 16.30, flera ning med genusperspektiv noga den 1 februari i år. Då genom­ Radio Västerbottensändningar, DN, SVD, GP på JMK presenterades. och Västerbottens-Kuriren. I den första studien Konferensbidragen kom­ fördes för andra gången en global som genomfördes 1995 var 43 procent av jour­ mer nu att samlas i en volym nyhetsstudie över hur kvinnor och nalisterna kvinnor men bara 17 procent av de av JMK:s skriftserie som är intervjuade i nyheterna var kvinnor. Nästan en beräknad att vara klar i feb­ män skildras i nyheterna. tredjedel av kvinnorna var offer för olyckor, våld ruari/mars 2001. osv. Genomgången av år 2000 håller nu på att Texterna kommer också Ett 70-tal länder deltog. Däribland Sverige, som bearbetas. Resultaten kommer att läggas ut på att läggas ut på JMK:s hem­ var med för första gången, via ett samarbete nätet: www.wacc.org-uk/womedia/gmmp2.htm sida: www.jmk.su.se. mellan JMG, Umeå universitet och det medie- Där finns också en länk till förra studien som För beställning av skrif­ kritiska nätverket Allt är möjligt. Undersökta genomfördes 1995 inför FN:s kvinnokonferens ten kontakta: medier i Sverige är Rapport 19.30, Aktuellt i Peking. sonja.gryth@jmk.su.se 27 ■; ,r ctn4t- Demonstration på Gustaf Adolfs torg i Göteborg. Foto: Per Wissing/Pressens Bild Etnicitet är ett expanderande forskningsfält i Sverige i dag. Frågor runt medborgarskap och nationalitet, rasism och antirasism, migration och etniska identiteter är högaktuella och viktiga i ett alltmer mångkultur­ ellt och globaliserat Sverige. Men hur är det: finns det något genuspers­ pektiv inom etnicitetsforskning och bur hanterar svensk genusforskning etnicitetsperspektivet? AV ANNA JOHANSSON FOTO PRESSENS BILD Oppna dörrarna för mångfalden! e senaste åren har begrepp som kultu­ spektiv såväl i sin doktorsavhandling i sociologi som i rell mångfald och etnicitet gjort insteg sina senare forskningsprojekt om medborgarskap. En­ inom svensk samhällsvetenskaplig forsk­ ligt henne är det fortfarande få etnicitetsforskare som ning. Etnicitet har blivit ”inne”. använder ett genusperspektiv : Påverkad av denna trend är det lätt - Att ha ett genusperspektiv är inte det samma som att få intrycket att forskning runt etni­ att nämna kvinnor i texten, vilket många tycks tro. Det citet är en relativ ny företeelse. I själva verket har så handlar om något mycket mer komplext. kallad IMER-forskning (Internationell migration och Marta Cuesta berättar att hon driver en ganska etniska relationer) funnits i ett trettiotal år. Det är dock ensam kamp för att integrera genusperspektiv inom först nu som fältet synliggjorts och fått legitimitet. undervisning och forskning vid IMER: Nyckelord inom detta forskningsfält är internatio­ - Många förstår inte vad ett genusperspektiv skall nell migration, nationalitet, invandrare, flyktingar, glob- vara bra för och jag har kallats ”genuspolis”. alisering, integration och segregation, mångkultur och Vid IMER, Malmö högskola, kopplar man ihop monokultur, xenofobi, rasism, antirasism och medborg­ internationell migration och etniska relationer. Detta arskap. Och när jag tittar på listan av de sextiotal projekt är ovanligt eftersom man vanligtvis håller isär dessa två under tema etnicitet som SFR(Socialvetenskapliga forsk­ begrepp och väljer att titta på den ena delen och bortser ningsrådet) finansierat sedan 1990 är det också dessa från den andra. Men som man påpekar i sin presenta­ ord som återkommer. Ingenstans nämns dock begrep­ tion: ”Migration får konsekvenser för såväl ursprungs­ pen kön eller genus. Likadant ser det ut i listorna av pub­ landet som mottagarlandet, för grupper i samhället och likationer och projekt vid t ex Ceifo, Centrum för slutligen för den enskilde individen”. Marta Cuesta är invandrarforskning. dock kritisk till den, i hennes tycke, traditionella inrikt­ Så hur är det med genusperspektivet inom IMER- ning som IMER står för: fältet? - Etnicitet görs synonymt med invandrare. För mig handlar etnicitetsforskning om en dynamik i samhället, EN GANSKA ENSAM KAMP om sociala relationer och makt, kulturella föreställning­ Marta Cuesta är forskare och lärare vid IMER - ett ar och stereotyper. av sex utbildningsområden inom Malmö högskola, för Etnicitetsstudier kan inte åtskiljas från andra typer övrigt den enda högskola i Sverige som har utbildning av samhällsstudier, menar Marta Cuesta och betonar inom IMER-området på grundläggande nivåer. Hon att det finns många paralleller mellan studier av genus har försökt att integrera genus- och ”ras’Vetnicitetsper- och etnicitet. 29 förhållanden i sina nya länder, i avsaknad av all rättslig status. I en text bland annat publicerad i Sociologisk Tid­ » skrift skriver Aleksandra Alund om den ”erkännandets politik” som präglat internationell feminism på 90-talet och i vilken erkännandet av kulturell mångfald ingår. Hon konstaterar att det inom feministisk forskning i dag finns en ökande insikt om processer av exkludering och Ingen etablerad ”svensk” kvinnoforskare inkludering utifrån ”ras’Vetnicitet. Hur å ena sidan så kallade invandrare utesluts och definieras som de Andra har ägnat etnicitet något intresseV. genom processer av rasialisering och etnifiering. Och hur det samtidigt genom det multietniska samhällets kulturella mångfald också sker en ny sorts inkludering. Att det utifrån gemensamma upplevelser av utanförskap skapas nya sociala gemenskaper. I Sverige är dock de här frågorna fortfarande osynliggjorda inom genusforsk­ ningen och marginaliserade till feminister av invand­ -Maktmekanismerna fungerar likadant. Jag brukar rarbakgrund: säga till mina studenter att ”Sexismen och rasismen är - Ingen etablerad ”svensk” kvinnoforskare har ägnat synonyma”. Det blir ofta mycket diskussioner runt detta. etnicitet något intresse, i stället är det kvinnor av ”invan­ Samtidigt tycker också Marta Cuesta att etnicitets- drar-” eller ”etnisk” bakgrund som sysslar med dessa perspektivet är alldeles för perifert inom svensk genus­ frågor. Man börjar bry sig men fortfarande mycket forskning: marginellt. — Det har börjat poppa upp nu, men jämfört med När Nationella sekretariatet för genusforskning internationell forskning ligger vi långt efter. Det måste nyligen anordnade en konferens om globala perspektiv vi göra någonting åt. i svensk genusforskning och svensk genusforskning i ett Hennes eget bidrag är att utbilda sina studenter globalt perspektiv konstaterar Aleksandra Ålund att det både om genus och etnicitet. Hon hoppas också skriva är första gången som etnicitet rönt intresse som separat en bok som baseras på forskningsprojektet ”Genus, tema. Och även om hon välkomnar det spirande intres­ migration och makt”. Förutom livshistoriska intervjuer set är hon inte övertygad om motivet: med enskilda kvinnor för hon samtal i grupp, inte bara - Jag är benägen att tro att det handlar mer om att med invandrande kvinnor utan också med ”svenska” undvika politisk inkorrekthet än ett verkligt engage­ kvinnor vars vardag präglas av mångkulturens villkor. mang. Kanske menar hon, finns öppningen för etnicitet ÖPPNAT DÖRRAR inom genusforskningen vid forskarutbildningen snarare - Etnicitetsforskare har öppnat dörren för genusperspek­ än bland etablerade forskare. Hon sätter sitt hopp till tiv i högre grad än att genusforskare öppnat dörren för de doktorander hon mött från b 1 a Uppsala universitet etnicitet. som har ett starkt intresse för både genus och etnicitet. Detta säger Aleksandra Alund, en av de mest namn­ kunniga inom skandinavisk etnicitetsforskning och väl ”VI” - OCH DE ANDRA etablerad internationellt. I dag är hon en av två profes­ Jag frågar Gunnel Karlsson, som är nytillträdd förestån­ sorer på nya Tema Etnicitet vid Linköpings universitet, dare vid Nationella sekretariatet för genusforskning hur den första forskarutbildningen i Sverige som har inrikt­ hon ställer sig till kritiken av svensk genusforskning: ningen etnicitet och IMER-forskning. — Ett av skälet till varför vi valt att ta upp frågan om Här skall Aleksandra Alund bland mycket annat, etnicitet på en konferens är just anklagelser om etniskt tillsammans med Susan Mason, arbeta med ett projekt blindhet från feminister som sysslar med etnicitet. Jag om eget företagande bland kvinnor och minoriteter i vet inte om kritiken är riktigt. Hittills har den varit för Stockholm ur ett så kallat medborgarperspektiv. Projek­ svepande och generell. tet ingår i ett större EU-finansierat projekt om multi- Gunnel Karlsson menar att hon sett tendenser till kulturell politik i 18 europeiska städer. en polarisering mellan feministerna med invandrarbak­ Enligt Aleksandra Alund förknippas etnicitet allt grund och de svenska och att hon vill undvika detta mer med medborgarstatus och medborgarskapets villkor genom att påbörja en dialog: - om de olika villkor för samhälleligt deltagande som - Det påminner mig om när kvinnorna på 70-talet gäller för olika grupper. Med ett genusperspektiv på anklagade forskningen för könsblindhet. Jag vill undvika medborgarskap kan man se att kvinnor diskrimineras det slags ställningskrig som rådde då och tillsammans både i EU och i den globala migrationen - kvinnor som undersöka frågan: Stämmer det att vi varit så blinda? självständiga migranter kan sägas ha blivit vår tids slavar. Och hur kan vi hantera dessa frågor i framtiden? Etni­ Många kvinnor lever och arbetar ofta under orimliga citet är en av vårt samhälles viktigaste frågor och vi 30 behöver kunna integrera genus och etnicitet. när jag själv för något år sedan undervisade på Institu­ Som historiker betonar Gunnel Karlsson vikten av tionen för genusvetenskap i Göteborg under rubriken det historiska perspektivet. Vi lever i dag i ett annat slags ”Den pågående konstruktionen av kön - den nödvändi­ samhälle än då kvinnoforskningen växte fram. Hon ga komplexiteten”. poängterar att det tar tid innan man hinner producera Utgångspunkten var att vi som genusforskare i dag forskning om det i tid så näraliggande 90-talet och bör sträva efter att omfatta både genus, etnicitet/”ras”, framväxten av det mångkulturella samhället: klass och sexualitet. Min fokus var på ”ras’Vetnicitet. - Jag tror det pågår en massa forskning som man Jag diskuterade här den postkoloniala kritiken av väst­ inte känner till. erländsk feministisk teori, formulerad av feminister från den så kallade Tredje världen och svarta och latinska MANLIGA MÖNSTER feminister i USA. Det märktes att detta var nya tanke­ På frågan hur hon ser på eventuella exkluderingsme- gångar för många och i slutet av föreläsningen ställdes kanismer inom svensk genusforskning som innebär att frågan: frågor om ”ras’Vetnicitet osynliggörs och feminister med - Men vad har det här med Oss att göra? Hur kan invandrarbakgrund utestängs svarar Gunnel Karlsson: de här teorierna anpassas efter Våra villkor? - Vi är inte fria från den typen av mekanismer. Vi Och helt plötsligt upplevde jag mig själv som en har givetvis positioner som vi försöker bevara och för­ representant för det Andra, det främmande som inte svara. Samtidigt är det viktigt att vara öppna för att dis­ hörde till. Och jag kände mig inte som ”svenska” som kutera och motverka dessa maktmekanismer. Vi har var ”hemma” utan identifierade mig med min ameri­ inget intresse i att upprepa de manliga mönstren. kansk- judiska bakgrund. Det var som om jag kom Det är visserligen väsentligt att se olikheter, menar ”bortifrån”. Gunnel Karlsson, men än mer väsentligt är det att se Jag kunde inte diskutera frågorna utan att först stäl­ det gemensamma: la en motfråga: -Jag vill inte ha den här skyttegravskänslan. Det -Vilka är då ”VI”? viktigaste är att se till våra gemensamma intressen som Den andra delen av min motfråga var outtalad: Och kvinnor. vilka är de Andra? Jag skall avsluta den här artikeln med att berätta om Jag undrar fortfarande. m : V' t • ’>•■'////• '■mm Hela familjen Taha i sitt vardagsrum. Foto: Marco Gustafsson/Pressens Bild 31 Konierens Konferens a.oiixei«" n.uiiJ-ci Den fjärde nordiska konferensen om språk och kön lockade cirka 100 forskare till Göteborg i oktober. Bland de ämnen som diskuterades var språkets marknadsvärde. Nu står kvinnors småprat högt i kurs AV MARIA EDSTRÖM FOTO EVA STÖÖP Språkvetaren Deborah Cameron pekade på att föreställ­ positivt att kvinnor flyttar fram sina positioner på ningar om kvinnligt språk länge var ett hinder för kvin­ arbetsmarknaden men Deborah Cameron satte också nor på arbetsmarknaden. Samma föreställningar är nu sökarljuset på arbetsvillkorens baksidor. hårdvaluta bland företag som säljer telefontjänster. Att försöka leva upp till dessa föreställningar har SVÄRA OCH STRESSIGA dock sina risker. Den inställsamma rösten hos en tele- Teletjänstearbetet är hårt reglerat. Varje samtal är tänkt fonförsäljare kan inte bara vara tjatig för den som är i att ta en viss tid. Vad du säger övervakas av chefen som andra luren. Den kan också vara skadlig för den som kan gå in och tjuvlyssna när som helst på samtalet. På använder den. vissa arbetsplatser finns en speciell toalettknapp som Deborah Cameron som är forskare vid London man måste trycka in innan man lämnar sig plats för att University gav flera exempel på det från sin forskning utföra sina behov. om teletjänsteföretag i England. I takt med att den man­ - Den typ av samtal som teletjänstepersonalen ligt dominerade tillverkningsindustrin är på nedgång genomför är svåra, utmattande och stressiga, säger ökar servicesektorn som är och har varit kvinnligt dom­ Deborah Cameron. inerad. Det teletjänstföretagen efterfrågar är att kunna I denna stressiga miljö är det inte lätt att utöva de kommunicera, vara vänlig, småprata och vara hjälpsam. så kallade kvinnliga talangerna att vara privat och em- Det är egenskaper som länge tillskrivits kvinnor och patisk. Det gäller att hantera både sina egna och kundens som ofta beskrivits som brister och problem för kvinnor. känslor. I stället blir det något av ett ”syntetiskt person­ Samma egenskaper skriker nu tjänsteföretagen efter. ligt” samtal som tar på krafterna, en simulerad intimitet. Deborah Cameron beskriver det som att ett privat - Det vi ser är inte uppvärdering av kvinnliga värden språk nu blir offentligt gångbart. Man kan tolka det som utan ett försök att kompensera för negativa sociala ef- 32 I Att kunna kommuni- ! cera, vara I vänlig och I småprata } efterfrågas l nu alltmer I av tele- I tjänstföre- p tagen. Det 1 är egenska- ! per som i länge till­ skrivits kvinnor. Konferens fekter av globalisering, säger Deborah Cameron. Eskilstunabor talar. Medan forskarna förväntat sig att alla skulle ha utvecklats mot normen i svenska språket STÖRRE MARKNADSVÄRDE så visade det sig att männen behållit och värnat sin dia­ Cameron pekade också på att vissa språk har större lekt medan kvinnorna förändrat sitt språk mot normen. marknadsvärde än andra. Att tala engelska kan vara en - Frågan är kanske inte varför kvinnor är så standard­ konkurrensfördel för indiska teletjänsteföretag. Flygbo­ språkliga utan varför män är så lokalspråkliga, säger laget British Airways använder sig t ex av företag i Delhi Eva Lundgren. för sina telefontjänster. Även dialekter kan vara konkur­ Lundgren konstaterar att männen i Eskilstuna kan renskraftiga. Engelska banker anlitar helst företag i Skott­ använda lokalspråk utan att det hotar männens bild av land för sina teletjänster eftersom en lagom skotsk dia­ makt och prestige. lekt kan ge banken trovärdighet gentemot kunden. En lokal dialekt kan också ge autenticitet åt exempelvis KLASSKAMP OCH KÖNSKAMP turistindustrin i ett visst land. Sexualitet i språket var också ett genomgående tema Insikter om dialekters betydelse kunde man sedan på konferensen. Ole Jonsen från universitetet i Bergen koppla vidare till andre studier som presenterades på talade på temat “He's my sister” om hur olika gaykul- konferensen, t ex Eva Lundgren från Uppsala universitet turer i San Fransisco och Paris använder sig av ord som som upprepat en studie från 60-talet om hur infödda ”sister” och ”copine” (väninna) utan att det för den skull skulle vara nedvärderande. Tvärtom hade dessa uttryck en positiv inkluderande betydelse. Don Kulick använde stor kraft åt att argumentera för att det inte finns något man kan kalla Queer-språk. Om en viss grupp talar på ett visst sätt innebär det inte V att det finns ett visst språk.Gunilla Byrman från Växjö universitet visade också hur föreställningar om kön skrivs in i tre olika texter om preventivmedel. Den manliga normen och könens Det teletjänst företagen efterfrågar är att isärhållande är tydlig i så väl 1886 års Försiktighetsmått i kunna kommunicera, småprata, vara vänlig äktenskapet (Öhrvall) och Ovälkomna barn, ett ord till kvinnorna från 1926 (Ottosen Jensen, Ottar) som i 1995 och hjälpsam. års Love Power Magazine (Folkhälsoinstitutet). 33 - Genusdikotomin och genushierarkin är tydligasti Ottars text från 1926, vilket troligen har att göra med att den texten är öppet politisk; den tar upp klasskamp och könskamp. - Genushierarkierna är minst påtagliga i brosch­ yren från 1995 där genusskillnaderna framhålls som positiva, säger Gunilla Byrman. SYNEN PÅ SEXUALITETEN Byrman konstaterar också att synen på sexualitet för­ ändrats genom åren, liksom synen på vad det är man ■ ska skydda sig mot, oönskade barn eller oönskade sjuk­ domar. , .. . • raé% - Det som för drygt 100 år sedan startade som ett svar på nödrop om hjälp till barnbegränsning och som en protest mot sociala missförhållanden har i dag vuxit till en massrörelse för sexuell njutning, frihet och lika­ berättigande. Denna ideologiska förskjutning och sam­ MS hällsförändring påverkar genusrollernas innehåll i text­ erna. Sammanlagt presenterades ett 40-tal föredrag och ■ .ra.• • .■ ; • papers på konferensen. Våren 2001 kommer en del av dem att finnas i en skrift från Göteborgs universitet, en så kallad MISS-rapport (Meddelanden från Institution­ en för Svenska Språket.) Nästa nordiska språk och kön-konferens kommer att hållas i Helsingfors år 2003. 34 Konferens En utopi är som en fyr. Den visar vägen, niskosläktet. I Herland som kom ut 1915 går Gilman ett - steg längre. I romanen isoleras alla kvinnor till ett om­ men är inget mål i sig. råde genom en naturkatastrof där alla män dör. Alla män utom tre som upptäcker landet med enbart kvin­ Det sa idéhistorikern Sylvia Määttä vid nor. Reproduktionen sker genom jungfrufödsel - sexua­ konferensen ”Utopier och dystopier” i liteten är avskaffad. Boken skildrar dialogen mellan de upptäcktsresande männen och de överlevande kvinnorna. Stockholm i oktober. Hon forskar om - I detta samhälle är kvinnorna normen, vilket köns- liggör männen, säger Sylvia Määttä. De ser att kvinnor­ feministiska utopier i skönlitteraturen. na har skapat ett bättre samhälle än manssamhället. Gilman var kritisk mot den viktorianska kvinno­ Konferensen är den andra genusvetenskapliga konferens synen som gjorde kvinnan till objekt för mannens sexu­ som Centrum för kvinnoforskning i Stockholm arrange­ ella hunger. Hon var också kritisk till Freud. Hon menade rar. Denna gång lockade konferensen hela 220 deltagare. att hans teorier var en strategi för att skapa tillgängliga Studenternas inflytande var stort, både i planering och kvinnor. I stället förordade hon avhållsamhet och ville medverkan. Temat kretsade kring de optimistiska och skapa en kysk man. Herland — eller Jungfrulandet som pessimistiska skildringar och strategier feminismen har den svenska översättningen heter - är inte bara en utopi ägnat sig åt. Som underteman hade konferensen sexual­ iteter, etniciteter och feminismer. Deltagarna kunde skapa sig sin egen konferens genom det smörgåsbord av paral­ lella föreläsningar och seminarier som erbjöds. ”Utopierna Kritiken mot utopier går ofta ut på att de är naiva och ogenomförbara. Att tro på en utopi är orealistiskt. Men Sylvia Määttä, fil dr i idé- och lärdomshistoria vid visar vägen” Göteborgs universitet, undrar vad man menar med rea­ liserbarhet. Kanske någon dimension av utopin går att förverkliga. Jämförelsen med fyren som visar vägen handlar om att inte stirra sig blind på fyren som sådan — då går man på grund - utan att satsa på spektret som fyren avger. - Utopin har ett janusansikte, säger Sylvia Määttä. Det ena ansiktet har ett kritiskt öga mot samtiden, det andra ansiktet blickar förväntansfullt mot framtiden. Sylvia Määttä skriver i sin doktorsavhandling Kön och evolution om Charlotte Perkins Gilmans feministis­ ka utopier i romaner från början av 1900-talet. På kon­ ferensen talade Sylvia Määttä också om senare arvtagare. - Mina kriterier för vad som är feministiska utopier Foto:Pressens Bild är att de skildrar möjliga världar som inte innehåller på pappret. Den fick konkreta resultat i bland annat kol­ kvinnlig underordning, att de kritiserar manssamhället lektivhus med gemensamma kök och daghem för barn. och att det kvinnliga är jämställt eller högre än det - Alva Myrdal recenserade boken och var väldigt manliga. positiv, säger Sylvia Määttä. Det finns många influenser från Gilman som Myrdal har realiserat i praktisk poli­ HELKVINNLIGA SAMHÄLLEN tik. Det är något som borde undersökas närmare. De olika böckernas utopier ser tämligen olika ut. Det På konferensen berättade också filmaren Alexa Wolf finns skildringar av helkvinnliga samhällen, det finns berättade om vad som hände — eller inte hände - när jämställda samhällen med både män och kvinnor och det mediestormen hade lagt sig efter visningen av hennes finns samhällen med biologiskt androgyna människor. film Shocking Truth. De flesta journalisterna var bara Charlotte Perkins Gilman skildrar ett tämligen jämställt intresserade av censurdebatten och inte att diskutera den samhälle i Moving the Mountain 1911. Inspirerad av ekonomiska och mediala styrningen av sexualiteten, Darwin formulerar hon en feministisk evolutionism med menar Alexa Wolf. Detta trots att hon försökte ta upp rashygienska inslag. Kvinnorna har nyckelrollen och det i varje intervju hon gav. bestämmer urvalet av fäder. Hon menade att om män — Ska vi prata om sexuella utopier så måste vi prata väljer kvinnor så gör de det utifrån sexuella preferenser utifrån hur ekonomin ser ut och vad yttrandefrihet är - och det leder till att människosläktet degenereras. Om vilka som har rätt att yttra sig. kvinnor däremot väljer män gör de det utifrån artmäs­ siga preferenser vilket leder till en utveckling av män­ BOSSE PARBRING 35 I 1993 års Prostitutionsut- de. Psyke och kropp är inte rednings betänkande Köns­ två åtskilda entiteter utan handeln (SOU 1995:15) gavs påverkar och påverkas av två lagförslag. Ett gällde varandra. Inom pornografin kriminalisering av könshan­ och i prostitutionen antar del, det andra gällde utvid­ man dock att det är opro­ gat koppleriansvar. Förslaget blematiskt att avskilja krop­ till det senare innebar i kort­ pen från psyket och att han­ het att den som för egen En politisk tera kroppen som om den ekonomisk vinning utnytt­ vore ett objekt, tillgänglig jar att en annan har en till­ saltomortal för kommersiell exploater­fällig sexuell förbindelse mot ing. Vi anser att det strider ersättning för framställning mot den vetskap vi i dag har av pornografiska alster ska om den komplexa männi­ kunna dömas för koppleri. skan. Förbudet mot könshan­ Barn som blir utsatta del förverkligades som be­ “Prostitution och pornografi kan ses som två för grova sexuella övergrepp kant, men inte förslaget om sidor av samma mynt med samma underliggan­ använder ofta detta försvar utvidgat koppleriansvar med i ett försök att undkomma motivering att konsekven­ de människosyn. Skillnaden mellan pornografi upplevelsen av övergreppen. serna för tryck- och yttran­ Barn kan reagera olika på defriheten inte tillräckligt och könshandel är att en kamera dokumenterar övergrepp, men vissa lär sig belysts. Förbudet mot köns­ företeelsen i det ena fallet” , skriver Eva Jonzon tidigt att vad som händer handeln har sin grund i en med kroppen inte är viktigt. människosyn som bygger på och Deirdre Parr. Ett barn som berövats sin människors lika värde och integritet får inte automa­ rättigheter. I nuläget tycks tiskt tillbaka den i och med det som att tryck- och ytt­ törerna betraktas och be­ film. (Mark, producent. Kom­ att barnet blir myndigt. Kän­ randefriheten värnas på be­ handlas som ting och måste mentar ur Den nakna san­ slan av kroppens värdelöshet kostnad av en värdig män­ göra sig till ting för att ut­ ningen - en “bakomkulissen- kan finnas kvar även i vux­ niskosyn. Eller menar man härda omständigheterna film” om porrfilmen Cape enlivet och förmågan att på allvar att människosynen under inspelningen, nämli­ Town i Sydafrika, TV3, juni stänga av sig i obehagliga är bättre inom pornografin gen att stänga av förmågan 1997.) situationer kan bli automa­ än prostitutionen? att känna. Människan redu­ tiserad. ceras rent konkret till en EMOTIONELL DET MEST INTIMA vara, ett objekt. AVSTÄNGNING OCH PRIVATA Vi använder alltid nya Vad innebär denna emotion­ BERÖVAD Vi menar att i regel så är det ansikten. ]ag har ett gäng ella avstängning psykolog­ INTEGRITET inte fallet. Ett sätt att visa killar som jag alltid jobbar iskt? Att fly mentalt är ett Vi vet att det bland prostitu­ detta är att beskriva produk­ med för att de är proffsiga, sätt att skydda sig från en erade finns en överrepresen­ tionsförhållandena. Råvar­ men kvinnorna är alltid obehaglig upplevelse. Om det tation av kvinnor som varit an är människors kroppar nya. Det är en fråga om inte vore obehagligt skulle de utsatta för övergrepp i barn­ och man utnyttjar något av marknadsföring. Folk vill se inte ha någon anledning att domen. Det är inte orimligt det mest privata och intima nya ansikten. Har de sett en stänga av sig. Vår kunskap att tänka sig att samma människor har, nämligen flicka göra allt med alla har i dag ökat om hur nära överrepresentation återfinns sexualiteten. Pornografiak­ behöver de inte köpa en ny kropp och själ är förknippa­ inom pornografibranschen. 36 Debatt Det var framförallt detta får en kick. De egna värder­ villigt" i sexindustrin. Beho­ teelsen i det ena fallet. Det som Alexa Wolf ville visa ingarna kan sättas i gung- vet att rättfärdiga sina hand­ som hindrar att politiker med sin film Shocking Truth ning. lingar är så oändligt mycket behandlar dessa två förete­ och samtidigt ville hon visa Människor beter sig inte större än behovet att vara elser med samma utgångs­ hur sexuella övergrepp kan alltid konsekvent, men vi ärlig mot sig själv. punkt är tryck- och yttran­ påverka en människa. Med vill gärna framstå som att vi Vi tvivlar på att de defriheten. Vi känner igen vetskap om detta förhållan­ gör det för att verka pålitli­ som medverkar i pornografi exakt samma dilemma från de framstår det som cyniskt ga och rationella. Denna har full vetskap om vad som diskussionen om förbud att påstå att det bara är egenskap gör att vi är mani- väntar dem när de tar klivet mot barnpornografi, där vuxna, medvetna, rationella pulerbara: om man först in i branschen. Det finns en tryck- och yttrandefri­ människor som frivilligt väl­ sagt ja till en liten begäran ganska bestämd ordning i hetskämparna till slut fick jer att prostituera sig eller så är man mer benägen att branschen, som går från vika sig för opinionen. Män­ medverka i pornografi. Mån­ sen också säga ja till en mildare scener till allt grövre. niskosynen, där det inte är ga är förmodligen påverka­ större begäran. Ju mer vi Under denna väg är det tro­ acceptabelt att kränka män­ de av sina tidigare upplevel­ går med på desto svårare är ligt att en mängd faktorer, niskors integritet, bör vara ser och den kritiska frågan det att plötsligt säga nej. som dem vi nämnt ovan, densamma för både barn är hur man ska bedöma Den personliga integriteten påverkar individen så pass och vuxna. Integriteten graden av frivillighet. kan på detta sätt suddas ut att det är tveksamt om det kränks i pornografin vare Att medverka i porrfilm och gränsen för vad som är handlar om frivillighet med sig man är under eller över innebär, enligt vår mening, acceptabelt förflyttas sakta. full insikt. Vår slutsats är 18 år. Är yttrande- och att man säljer sin sexuella att det finns anledning att tryckfrihet i denna fråga integritet. De flesta männi­ VAL MELLAN TVÅ ifrågasätta uttalanden, spe­ viktigare än den grundläg­ skor i vårt samhälle med vår LIKVÄRDIGA TING ciellt ifrån fortfarande akti­ gande människosynen? tids normer värnar om sin Vi tycks även ha ett behov va, om att de gör det frivil­ sexuella integritet. Att kliva av att rättfärdiga våra hand­ ligt. Många som lämnat sex­ EVA JONZON över den normgränsen och lingar. Om vi har gjort ett industrin, som fått distans beteendevetare, forsk­ sälja sin integritet är ett val mellan två likvärdiga och fått möjlighet att bear­ ningsassistent stort steg. Utifrån socialpsy­ ting, som vi från början be­ beta sina upplevelser och kologisk kunskap om påver­ dömt som lika bra, finner vi känslor, inser ofta hur ut­ DEIRDRE PARR kan vet vi att frågan om fri­ efter valet fler argument till nyttjade de har blivit. Deras beteendevetare, doktorand villighet är komplicerad. varför det ting vi till slut val­ berättelser präglas enligt vår i psykologi Människor i utsatta lägen de är bättre än det andra. mening av en större trovär­ kan förmås att göra saker Detta gör vi bland annat för dighet. mot sin egentliga vilja, med att inte framstå som dum­ en bibehållen känsla av att ma eller behöva skämmas, de gör det frivilligt. något vi i möjligaste mån MÄNNISKOSYNEN undviker. Ett bra sätt att bli I GRUNDEN ATT SUDDA av med känslan av skam är Att stifta lagar utifrån en UT GRÄNSER att i tanken göra om det viss människosyn och sedan Porrbranschen är en sub­ gjorda till något vi inte be­ inte konsekvent hålla sig till kultur så till vida att det är höver skämmas för och den är att göra en politisk en verksamhet som har ett under processen förändras saltomortal. Vi har visat att normsystem som är annor­ även självbilden. Detta feno­ prostitution och pornografi lunda än det som finns i öv­ men har man uppmärksam­ kan ses som två sidor av riga samhället.För att kom­ mat inom såväl socialpsyko­ samma mynt med samma ma in i det nya normsyste­ logi och kognitionspsykolo- underliggande människosyn. met krävs en omvandling av gi som inom den psykody- Skillnaden mellan pornogra­ de egna ursprungliga värd­ namiska teorin. fi och könshandel är att en eringarna. Den som tar ett Vi har alltså en god kamera dokumenterar före­ första steg in i porrbransch­ förmåga att vända saker till en ser dels andra kvinnor vår egen fördel. Nakenhet och män sälja sig och hör är trots pornografins ökade hur de talar om hur det är normalisering fortfarande ett jobb som alla andra. förknippat med skam. Det Dels får de ofta uppmuntran måste vi ha i minnet när vi och beröm för vad de gör, vill tro på kvinnan som varigenom självförtroendet säger att hon medverkar "fri­ 37 Anna-Lena Wallin-Ashcroft: Stora män och förtjusande varelser. Om mans- och kvin- Få gång! notermer i engelska 1700-tals- romaner. Avhandling, Institutionen för moderna språk, Umeå universi­ GÖTEBORG Med anledning av att Forum för kvinnliga tet, 2000 Nationella sekretariatet för genusforskning: forskare och kvinnoforskning i Linköping fyl­ Mannen är ”ande och intel­ 8.3 Internationella kvinnodagen. ler 15 år arrangerar vi denna konferens. En lekt”, kvinnan är ”kropp, utse­ Föreläsningar och panelsamtal om "ung femi­ konferens öppen för forskare och studenter, ende och behag”. Det är några nism". Vilka frågor är viktiga för unga femi­ kvinnoaktivister och givetvis övriga intresse­ exempel på hur kvinnor och rade. män beskrevs i engelska 1700- nister och hur ska de drivas? Musik och under­ talsromaner. Det materia] som hållning på kvällen i Pusterviksbaren. Syftet är att skapa en arena för tankeutbyte, undersöks i avhandlingen visar Tid: 15.00 reflektion och kritisk diskussion om kvinno- många skillnader i sättet att Plats: Pusterviksteatern, Järntorget, Göteborg /genusforskningens betydelse för kvinnorörel­ beteckna könen. Orden disku­ sen och vice versa. teras mot bakgrund av 1700- Institutionen för genusvetenskap: Medverkande: Drude Dahlerup, Christina talets världsbild, samhällsstruk­ Kön, etik, väl och ve - ett arbetsseminarium Florin, Inga-Lisa Sangregorius m fl. tur och könsroller. Tid: Måndagar kl 13.15-15.00 Plats: Stiftsgården Vårdnäs, Rimforsa 18.12 Scientism and Morality Info: Elisabeth Samuelsson, Forum för kvinnli­ Anna Maria Höglund: ga forskare och kvinnoforskning, Linköpings Män och kvinnor. Vad vet en Jan Lif, doktorand i praktisk filosofi GU, läg­ genusvetare? ger fram en text (kan fås två veckor innan) universitet, 58183 Linköping, tel: 013-28 2174, Cura Bokförlag och om: Scientism and Morality. e-post: elisa@kvforum.liu.se Utbildningsradion, 2000 2001.22.1 Mäns berättelser om båtar. Läs mer här: Boken ger en introduktion till Per Forsberg, doktorand vid Handelshögskolan www.liu.se/org/kvinnoforum/Prog.html genusforsakning. Den innehål­ 12.2 Män, kvinnor & omsorg. ler intervjuer med femton fors­ Ingrid Nilsson-Motevasel, fil. dr. vid Social­ Män och kvinnor kare som ger en högskolan, Lunds universitet, lägger fram ett LULEÅ - vad vet en genusvetare? bild av vad genus­ kapitel ur sin avhandling Män, kvinnor & Avdelningen Genus och Teknik: forskning innebär i deras ämnen. I in­ omsorg - om omsorg som begrepp och hand­ 19.12 Disputation: The meaning of physio­ ledningen skriver ling i mans- och kvinnodominerade yrken. therapy: experiences of parents of young adults Britt Marie Thu- 5.3 Moraliska situationer och omsorgsstruk- with impairment. rén, Sveriges första turer i staten. Lilly Ekenberg disputerar. professor i ämnet Helena Olofsdotter, doktorand statsveten­ Tid: 13.00 genusvetenskap, Anna Maria skap. Mer information: Höglund om genusforsknin­ 26.3 Berit Larsson, HSFR-doktorand i jäm- www.luth.se/depts/arb/genus_tekn/index.htm gens utveckling och ställdhetsforskning med inriktning på filosofi. gör nedslag i de diskussioner 23/4 Representation och vad det är vi gör när LUND som förs i dag. vi framställer den andre. Mikela Lundahl, Centrum för genusvetenskap: Bo Göran Carlsson: doktorand idéhistoria. Högre Tvärvetenskapliga Teoriseminariet: Religion, kultur och manlig 7.5 Genusdiskurser i musikhistorisk handbok Seminarierna äger rum på fredagar kl 13.15- homosexualitet Tobias Pettersson, doktorand i musikveten­ 15.00 i konferensrummet på Centrum för Carlssons förlag, 2000 skap. genusvetenskap. Hur betraktar religionerna Mer information: Ulla M Holm, tel. 031- 15.12 Genus - om det stabilas föränderliga homosexualitet och homosexu­ 7731863, e-post: ulla.holm@wmst.gu.se former. ella? Vad beror somliga krist­ Yvonne Hirdman, Stockholms universitet nas doktrinärt negativa attity­ LINKÖPING Eftersits med julglögg och “julplock”! der till homosexualitet och hur Konferens: 19.1 En annan stad: Om lesbiskt och manligt förhåller sig sådana inställning­ ar till vad Bibeln säger? 6-7.3 2001 Gråt inte, forska! Kvinnorörelsen homosexuellt liv i Göteborg 1950-80 Det är några av de centrala frå­ och kvinnoforskning i Norden. Margareta Lindholm & Arne Nilsson, gor som boken söker svar på. Göteborgs universitet. 38 Aktuellt STOCKHOLM Lokal: Wendela Hebbes hus, Södertälje Centrum för kvinnoforskning: Tid: Kl 10.00-17.00 Seminiarieserie/doktorandkurs om män och Ansvarig: Ingegerd Ekstam, tel 08-715 09 34 manligheter. 19.8 Seminarium: Kvinnosak, fred och Hösten 2000 arrangerar Centrum för kvinno­ Fredrika Bremer forskning en serie litteraturseminarier kring I panelen: Eva Moberg, Ulla Manns, Maria temat män och manligheter. Vi läser och sam­ Bergom Larsson, Irene Andersson talar om böcker som ur olika perspektiv dis­ Moderator: Christina Florin kuterar män och manligheter. Vi träffas en Lokal: Aula Magna, Stockholms universitet gång i månaden (onsdagar kl 13.00-16.00) i Tid: 15.00-20.00 Centrums seminarierum och varje gång tar vi Ansvarig: Anita Widen, tel 08-744 10 92 upp en bok. 26/8 Högmässa och Seminarium: Fredrika Mötestider: Bremer och religionen. 13.12 Connell: Maskuliniteter Högmässa. Krister Stendahl, Martin Marcolla 17.1. 2000 Slutseminarium med Robert Seminarium “Bortom systemets begränsning­ Connell. ar” med bl a Brita Stendahl, Mikael Mogren, lit­ Seminarieledare: Docent Arne Nilsson, Annika Borg, Ulla Manns. Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs Lokaler: Österhaninge kyrka samt seminari­ universitet, e-post: arne.nilsson@wmst.gu.se um och vernissage i Galleri Kyrkskolan. Tid: 11.00-16.00 tera­ Fredrika Bremer 200 år: Ansvarig: Gunnel Stenqvist, tel: 08-31 06 19, Program för jubileet år 2001 0706-74 12 45 18.1 Upptakt: Riksdagshuset Seminarium i Förstakammarsalen med buffé UMEÅ tur i Sammanbindningsbanan. Umeå universitet, Jämställdhetskommittén Föreläsare: Prof. Ronny Ambjörnsson, prof­ och Kvinnovetenskapligt forum. essor Eva Österberg, journalist Sofie Ribbing 13.3.2001 Genusperspektiv i forskning och Eva Palmblad: Tid: 15.00 undervisning. Den disciplinerade reproduk­ Ansvarig: Riksbankens jubileumsfond i Konferensens syfte är att skapa tillfälle för tionen. Abort och steriliser- samarbete med reportergruppen. diskussion och kunskapsutbyte och inspirera ingspolitikens dolda dagord­ 6.3 Seminarium: Fredrika Bremers roman­ forskare, doktorander och lärare med intresse ning konst för genusperspektiv. Inbjudna talare är Agneta Carlssons förlag, 2000 Föreläsare: Birgitta Holm, Carina Burman, Stark från Tema genus vid Linköpings univer­ Födelsekontroll har alltid Sarah Death, Åsa Arping sitet och Anna Wahl från Handelshögskolan i varit en viktig fråga i olika Stockholm. Förutom föreläsningarna kommer samhällen. Reproduktions­Moderator: Ebba Witt-Brattström politiken påverkar direkt Lokal: Södertörns högskola fyra eller fem parallella sessioner att hållas kvinnor och kvinnogrup­ Tid: 10.00-16.00 där egen forskning kan presenteras eller genus­ per. “Påtvingat moderskap Ansvarig: Ingrid Clareus, tel 08-21 10 23 perspektivets användning i undervisning dis­ och påtvingad inskränk­ 7.3 Seminarum: Fredrika Bremer: Her world­ kuteras. Sessionerna är tänkta som tvärveten­ ning av fruktsamheten är ÉmEifmiE wide impact on contemporary writers Focus skapliga diskussionsgrupper indelade utifrån delar av samma policy och ipfcjsnirçi on Bremer's international contacts and influ­ de fyra olika teman som ingår i Kvinnoveten­ strävan att kontrollera ence, with special reference to fiction skapligt forums forskningsprogram Ordet - kvinnors sexualitet och frukt­ Venue: Stockholm University: “Spökslottet”, Arbetet - Tiden - Kroppen. Konferensen vän­ samhet”, skriver författaren. Drottninggatan 116 der sig i första hand till doktorander, forskare Barbro Johansson: Time: 10 a.m. to 4 p.m. och lärare vid Umeå universitet. Kom och ät! Jag ska bara dö Contact: Gunnel Melchers, phone +46 (0)8 25 Info: www.umu.se/kvf/aktuellt.html först... 66 66, Datorn i barns vardag 8.3 Fackeltåg från f d Högre lärarinnesemina­ UPPSALA Doktorsavhandling, riets ursprungliga läge vid Klara kyrka via Centrum för kvinnoforskning: Etnologiska föreningen i Sergels torg till Fredrika Bremer-statyn i Tisdagsluncher Västsverige, 2000 Humlegården Tid:12.00-13,00 101 barn mellan 7 och 12 år berättar om hur de använder Tid: 19.00 Plats: Biblioteket, Drottninggatan 4, plan 4 datorer. Också föräldrar och Ansvarig: Anita Widen, tel 08-744 10 92 12.12 Implementation and Non-Implementa- lärare kommer till tals. Olika 17.5 Seminarium: Fredrika Bremer - reportern. tion of Gender Equality. Policy in Local teman belyses: pojkigt och Medverkande: Birgitta Ney, Margareta Ståhl, Authorities. flickigt i dataspel och dataspe­ Barbro Hedvall, Lillemor Mundebo och Maj- Ingrid Pincus, doktorand i statsvetenskap, lande, barns och vuxnas för­ gull Axelsson. Örebro universitet. hållningssätt bland annat. 39 Posttidning B Avs: Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet Box 200 SE 405 30 Göteborg Oenigheten är en styrka.... Det var en gång en grupp kvinnor som ville förstå och met, även om jag ofta har saknat en öppen intellektuell förändra världen. De har förstått mycket och förändrat debatt inom svensk genusforskning. Syftet med debatter en del. De flesta har överlevt åttio- och nittiotalet med är att skapa en arena för att tänka tillsammans, tänka drömmarna i behåll och med mer stringenta och sofisti­ mot varandra, upptäcka hur mycket vi egentligen är över­ kerade förklaringsmodeller. De har skapat en ny gene­ ens om, bakom den upplevda antagonismen eller hur ration som bär projekten vidare. Det är inte tillräckligt. mycket vi är oeniga, bakom en fasad av konsensus. Gäst- Men det är inte lite. Debatter kvävs om nya perspektiv förmedlas som sen­Hur relevant är feministisk teori - som institutionali­ moderna kulturella produkter att konsumera. Debatter serat kunskapsfält för att förstå globala samhälliga pro­ omöjliggörs om nya perspektiv behandlas som exklude- kröni­ cesser? Vad kan teorin förklara? Kan teorin identifieras rade ”röster” som ska höras. Debatter äger inte rum om som en självständig intellektuell samtalet struktureras och styrs intervention? Eller borde teorin av den svenska genusforskning­ kören förstås som en grundläggande del ens växande underordning till av den kritiska samhällsanalys och beroende av den anglosaxis­ som representeras av neomarxis- ka kunskapsproduktionens glo­ Diana Mulinari är men och poststrukturalism i alla bala dominans. lektor i sociologi och dess variationer? Jag vet inte, eller Ar det möjligt att utveckla verksam på Sociolog­ rättare sagt, mitt svar skiftar iska institutionen och en feministisk teori som utforskar på Centrum för genus- utifrån sammanhanget. kopplingen mellan olika, och av vetenskap vid Lunds När rummet är fyllt av aka­ varandra till en viss del oberoen­ universitet. Hon disp­ demiska ”hjältar” som har tagit de, förtrycks- och exploaterings­ uterade 1996 (Mother- på sig uppgiften att ”rädda” det system baserade på klass, ”ras” work and Politics in vetenskapliga projektet från de sexualitet och genus? Eller ska vi Revolutionary Nicar­ kontamineringsprocesser som fokusera på att blottlägga och agua). Hon har också närhet till feminism och andra lösa upp ett antal dikotomiska skrivit “Exploring the ismer (som inte skiljer mellan notion of experience kategorier: man/kvinna, vit/svart, in feminist thought” vetenskap och samhälle, mellan heterosexuell/homosexuell, medel­Foto: Sussa Stubbergaard (med Kerstin Sandell) kunskapssubjekt och studieob­ klass/arbetarklass - som är grun­ i Acta Sociological jekt) skapar hos studenter och doktorander - då kom­ den för exkludering, maktutövning och/eller legitime­ 1999. "Nomadic Theo­ mer jag att argumentera för nödvändigheten av ett femi- ring av förtryck? Och är alla kategorier eller förtrycks- ry?" i Cultural Studies nistiskt perspektiv. Samtidigt, i andra sammanhang kom­ system lika relevanta för att förstå det globala samhälle (Jose Pacheco, red.) mer jag att argumentera för en nödvändig dialog och som växer fram? Och sist men inte minst varför vill vi Sociologiska institu­ till och med en nödvändig läroprocess. Som när jag (och veta detta överhuvudtaget? tionen, Lunds univer­ min feminism) befinner mig i rummet tillsammans med Det var en gång en grupp kvinnor som ville förstå sitet, 2000. forskare som är bärare av teoretiska perspektiv vars och förändra världen. Och även om de inte levde lyckliga analys av klass, ”ras”, kulturella formationer och makro- i alla sina dagar, så lever deras teoretiska sökande, deras strukturella processer - även om de inte fokuserar på metodologiska nyfikenhet och deras politiska engage­ kön eller ens tar hänsyn till genusrelationer - är livsvik­ mang vidare genom ett fält som bär namnet genusvet- tig för den feministiska teorins utveckling. enskap. Ett fält som måste lära sig att bejaka oenighet Det finns ett tredje rum som är fylld av feminister och konflikt inom det feministiska rummet som en styr­ med olika uppfattningar om vad feministisk teori är ka och som det kanske mest vitala bidraget till en krit­ och borde vara. För det mesta trivs jag i det här rum­ isk och global vetenskap. 40