Den barnvänliga staden och
delaktighet för barn och unga
o
Fallet Masthuggskajen
Författare:
Malin Bäckstedt & Cecilia Johansson
Handledare:
Robin Biddulph
Kandidatuppsats i Kulturgeografi
VT 2024
Institutionen för Ekonomi och Samhälle
Avdelningen för Kulturgeografi
Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Uppsats/Examensarbete: 15 högskolepoäng
Nivå: Kandidat
Kurs: KGG 320 Kulturgeografi: fördjupningskurs
Termin/år: VT 2024
Handledare: Robin Biddulph
Examinator: Juan Velasquez
Nyckelord: Masthuggskajen, barnvänlig stad, delaktighet, stadsplanering
Antal ord: 17 521
Institutionen för ekonomi och samhälle
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Viktoriagatan 13, Box 625, 405 30 Göteborg
031 786 00 00
es.handels.gu.se
1
Abstract
Masthuggskajen is now undergoing an extensive transformation from an industrial port to a
modern district with housing, offices, parks and cultural features. It provides an opportunity
to study how a city grows and changes and what challenges and opportunities this entails.
This study aims to investigate the inclusion of children and young people's needs in
connection with the project's planning process based on the concepts of child-friendly city
and participation. The result shows a need for increased commitment in terms of
implementing the concept of a child-friendly city as well as a need for a more inclusive
dialogue process with the city's children and young people. The study contributes to a deeper
understanding of the opportunity children and young people have to experience and interact
with their urban environment.
Keywords: Masthuggskajen, child friendly city, participation, urban planning
2
Sammanfattning
Masthuggskajen genomgår nu en omfattande omvandling från industrihamn till en modern
stadsdel med bostäder, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en möjlighet att studera hur en
stad växer och förändras och vilka utmaningar och möjligheter detta medför. Denna studie
syftar till att undersöka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets
planeringsprocess utifrån begreppen barnvänlig stad och delaktighet. Resultatet visar ett
behov av ökat engagemang vad gäller implementerandet av konceptet barnvänlig stad samt
ett behov av en mer inkluderande dialogprocess med stadens barn och unga. Studien bidrar
till en djupare förståelse för vilken möjlighet barn och unga har att uppleva och interagera
med sin stadsmiljö.
Nyckelord: Masthuggskajen, barnvänlig stad, delaktighet, urban planering
3
Förord
Denna studie är genomförd som kandidatuppsats inom fördjupningskursen för kulturgeografi
på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet under vårterminen 2024. Vi som författat
uppsatsen, Malin Bäckstedt och Cecilia Johansson, studerar kulturgeografi med inriktning
samhällsplanering och har sedan tidigare ett gemensamt intresse för barn och unga i
stadsplanering.
Vi vill rikta ett tack till vår handledare Robin Biddulph för stödet under uppsatsens
genomförande samt till de respondenter som ställt upp på intervjuer för studien.
Göteborg, maj 2024
Malin Bäckstedt & Cecilia Johansson
4
Innehållsförteckning
1. Introduktion..........................................................................................................................6
1.1 Inledning och problembeskrivning.................................................................................6
1.2 Syfte och frågeställningar...............................................................................................8
1.3 Avgränsningar................................................................................................................ 8
1.4 Centrala begrepp......................................................................................................... 10
1.4.1 Den barnvänliga staden............................................................................................ 10
1.4.1.1 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och aktivitet..........10
1.4.2 Delaktighet i stadsplanering......................................................................................11
1.5 Disposition....................................................................................................................11
2. Teori..................................................................................................................................... 11
3. Tidigare forskning.............................................................................................................. 12
3.1 Den barnvänliga staden................................................................................................ 13
3.1.1 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och aktivitet.............15
3.2 Delaktighet i stadsplanering......................................................................................... 19
4. Kontext................................................................................................................................ 21
5. Metod...................................................................................................................................23
5.1 Metodval.......................................................................................................................23
5.1.1 Dokumentanalys........................................................................................................ 23
5.1.2 Semistrukturerade intervjuer.....................................................................................25
5.2 Urval och genomförande..............................................................................................27
5.3 Etiska principer............................................................................................................ 28
5.4 Reliabilitet & validitet..................................................................................................29
5.5 Metoddiskussion...........................................................................................................30
6. Resultat................................................................................................................................31
6.1 Dokumentanalys...........................................................................................................31
6.1.2 Barnkonsekvensanalys Masthuggskajen................................................................... 31
6.1.3 Masthuggskajens hållbarhetsprogram 2017 & hållbarhetsrapport 2022.................33
6.1.4 Detaljplan Masthuggskajen.......................................................................................35
6.1.5 Dialog med gymnasieelever...................................................................................... 37
6.1.6 Dialog med förskoleelever........................................................................................ 38
6.1.7 Sammanfattning i relation till den barnvänliga staden.............................................40
6.2 Semistrukturerade intervjuer........................................................................................ 42
6.2.1 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och aktivitet.............42
6.2.2 Delaktighet i stadsplanering..................................................................................... 47
7. Diskussion........................................................................................................................... 50
7.1 Den barnvänliga staden................................................................................................ 50
7.2 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och aktivitet.................50
7.3 Delaktighet i stadsplanering......................................................................................... 53
5
8. Slutsatser............................................................................................................................. 54
9. Referenser........................................................................................................................... 56
10. Bilagor............................................................................................................................... 62
6
1. Introduktion
1.1 Inledning och problembeskrivning
Kulturgeografi studerar samspelet mellan människa, samhälle och miljö, lokalt och globalt
och handlar om hur människa och plats samspelar med och påverkar varandra (Gren &
Hallin, 2013:10). Kulturgeografiämnet präglas av det rumsliga perspektivet som är en
förutsättning för teori och analys, ett sätt att studera samspelet mellan människan och dess
omgivning. Det handlar om att analysera hur plats, rum och avstånd påverkar sociala,
kulturella och politiska processer, och hur dessa processer i sin tur formar det fysiska rummet
(Gren & Hallin, 2013:14). Samspelet mellan människa och rum blir tydligt i
stadsplaneringssammanhang och i diskussionen av social hållbarhet och mänskliga värden i
stadsutveckling.
Social hållbarhet är ett mångfacetterat begrepp som haft många olika definitioner och flera
innebörder sedan konceptet introducerades av Brundtlandkommissionen 1987 (Weingaertner
& Moberg, 2014). Somliga definitioner benämner ett samhälles sociala hållbarhet som dess
inkluderande av mänskliga rättigheter, medan andra benämner begreppet som rätten till
jämlikhet och social rättvisa (Weingaertner & Moberg, 2014). Begreppet är under ständig
förändring och tenderar att anpassas efter hur omvärldsbilden ser ut, efter vem och vad som
definierar det samt efter i vilket sammanhang begreppet diskuteras (Ström et al. 2017: 12).
Barn och ungas plats i det offentliga rummet har under de senaste decennierna gradvis
marginaliserats. Utvecklingen i det moderna samhället av ökad social rädsla och förtätningen
av den byggda miljön gör att barns självständiga rörlighet minskar (Cele, 2006: 39-40). För
att skapa städer som agerar bra miljöer för barn, är det viktigt att förstå hur barn upplever och
använder sina platser. Cele (2006) lyfter behovet av ett aktivt engagemang av vuxna vad
gäller att föra dialog med barn och unga för att förstå en plats komplexitet. Samspelet mellan
vuxna och barn i planeringsprocessen är av stor vikt för att skapa städer som både bevarar sin
dynamiska karaktär och tillgodoser behovet av trygga och stimulerande platser för barn och
unga (Cele, 2006: 39-40). Barn och unga skapar sin identitet i och knyter sig an till platser i
sin omgivning. Ett inkluderande av barn och unga i stadsplanering skapar möjlighet för
målgruppen att forma platser på ett sätt som speglar deras kultur och behov, vilket stärker
deras identitetsutveckling (Cele, 2006: 30).
7
Konceptet "Barnvänlig stad" föddes år 1996 med en tydlig vision: att garantera barns
rättigheter, främja deras utveckling och förbättra deras välmående genom en medveten
utformning av stadsmiljöer. Denna vision har inspirerat många europeiska städer att anamma
programmet, vilket lett till en ökad medvetenhet om barns behov bland beslutsfattare och en
starkare röst för barnfrågor på den politiska agendan (Rakhi & Surya, 2019:2). Rakhi och
Surya menar att barnvänliga städer är en investering i ljusare framtid och att vi genom att
skapa en miljö som främjar barns hälsa, säkerhet och välbefinnande lägger grunden för en
resilient stad (Rakhi & Surya, 2019:2).
Stadsdelen Masthuggskajen i Göteborg har sedan 2019, då detaljplanen vann laga kraft, varit
under utveckling. Redan 2022 installerade sig de första kontorshyresgästerna i området och
under 2024 beräknas de första boende flytta in. Stadsdelen förväntas dels bli en plats för
människor att bo, med drygt 1300 planerade bostäder av olika storlek, men också att arbeta
och mötas på (Göteborgs stad, u.å). Enligt Göteborgs stad finns en vision om en grön och
hållbar Masthuggskaj med en ökad social och rumslig integration (Masthuggskajen, u.å.). De
grönområden som ska utvecklas i den nya stadsdelen ämnar att bli en plats för umgänge och
aktivitet, inte minst för barn och unga. Det gamla Masthuggstorgets karaktär förväntas
bevaras i utvecklingen av nya Masthuggskajen, där gamla värden skall bevaras och
kompletteras med nya för att skapa en öppen och dynamisk stadsbild. Masthuggskajen
förväntas stå klar år 2030 (Masthuggskajen, u.å.).
Studiens tematiska avgränsningsområde utgörs av delaktighet samt barnvänlig stad utifrån
begreppen trygghet, tillgänglighet och aktivitet. Studien avser undersöka huruvida begreppen
implementeras i planeringen och i diverse officiella dokument framtagna inför utvecklingen
av den nya stadsdelen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida aktörer inom projektet Masthuggskajen i
Göteborg bidrar till en barnvänlig stadsdel i sina respektive planeringsprocesser samt om
möjlighet till delaktighet funnits för barn och unga.
Studien utgår ifrån tre huvudsakliga frågeställningar:
8
● Hur har deltagandeprocesser med barn och unga genomförts i samband med
planeringen av Masthuggskajen i Göteborg?
● Hur tillgodoses barnvänlighet i planeringsunderlaget för Masthuggskajen?
● Hur har resultatet av planeringsprocessen bidragit till en barnvänlig stadsdel?
Masthuggskajen i Göteborg är ett intressant fall för studier av barnvänlig stadsutveckling.
Projektets omfattning, påverkan på barn och unga och involvering av diverse stora aktörer ger
en möjlighet att analysera hur olika perspektiv och intressen hanteras i planeringen.
Valet av kvalitativ metod är välgrundat då studien syftar till att belysa hur aktörer upplever
och resonerar kring barnvänlighet och delaktighet. Studiens metodval utgörs av
semistrukturerade intervjuer, vilka möjliggör gör en djupare inblick i respondentens tankar,
attityder och erfarenheter, i kombination med dokumentanalys som breddar bilden av hur
barnvänlighet och delaktighet har hanterats i planeringsprocessen.
Studiens teoretiska ramverk utgörs av Sherry Arnsteins (1969) ramverk "The Ladder of
Participation”, en modell vars syfte är att beskriva medborgardeltagande, samt av
Bullerby-modellen, som diskuteras av Broberg, et al. (2023), ett konceptuellt ramverk som
används för att bedöma barnvänligheten i olika miljöer.
1.3 Avgränsningar
Studiens geografiska avgränsningsområde utgörs av Masthuggskajen i Göteborg, se
illustration nedan, belägen i centrala Göteborg till väster om Göta älv. Området sträcker sig
från Järntorget i söder till Stigbergsliden i norr och från Första Långgatan i väst till Göta älv i
öst. Studiens genomförandetid avgränsades till 10 veckor och motsvarar kursens längd.
Figur 1
Masthuggskajen
9
Masthuggskajen (u.å.), Elof Hansson Fastigheter.
Planeringsprojektet för studien utsågs med hänsyn till följande kriterier:
1. Planeringsprojektet finns beläget inom Göteborgs kommun.
2. Planeringsprojektet är av hög exploateringsgrad och förändrar stadsbilden.
3. Planeringsprojektet påverkar stadens barn och unga.
Masthuggskajen genomgår nu en omfattande omvandling från industrihamn till en modern
stadsdel med bostäder, kontor, parker och kulturinslag. Projektet är ett av nordens största
exploateringsprojekt och ger en möjlighet att studera hur en stad växer och förändras och
vilka utmaningar och möjligheter detta medför (Masthuggskajen, 2022: 5). Trots att flera
planeringsprojekt i Göteborgs stad möter de identifierade urvalskriterierna anser vi
Masthuggskajen vara unikt med sitt centrala läge och framtida påverkan barn och unga, som
ett resultat av sin höga exploateringsgrad. I enlighet med Masthuggskajens hållbarhetsrapport
ämnar platsen att bli ett utrymme för lek, interaktion och lärande, vilket gör platsen intressant
ur ett barnperspektiv (Masthuggskajen, 2022: 15).
1.4 Centrala begrepp1
1.4.1 Den barnvänliga staden
UNICEF är allmänt erkänd som den enhet som leder initiativen som främjar arbetet med
barnvänliga städer och definierar begreppet barnvänlig stad som en stad, ett samhälle eller ett
system för lokalt styre som åtagit sig att förbättra livet för barn genom att förverkliga deras
rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Enligt en litteraturstudie genomförd av
Cordero-Vinueza et al. (2023) framkommer att nästintill samtliga artiklar hänvisar begreppet
1 Delar av centrala begrepp är tagna av Bäckstedt (2024)
10
till denna definition. UNICEF:s definition av en barnvänlig stad utgör vidare studiens
definition av begreppet (Cordero-Vinueza et al., 2023:2).
1.4.1.1 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och
aktivitet
Woolcock och Steeles studie Child-friendly Community Indicators – A Literature Review
(2008) lyfter hur FN:s barnkonvention internationellt varit den viktigaste drivkraften bakom
strategier som främjar integrering av barns behov i planering. Detta är tydligt beskrivet som
en del av hållbarhetsagendan som strävar efter att "upprätthålla integriteten hos den sociala,
ekonomiska och miljömässiga strukturen i globala och lokala miljöer genom processer som är
deltagande och rättvisa”. Specifikt inkluderar detta bland annat möjligheter för alla barn och
unga att påverka beslut om sin stad, ha tillgång till grundläggande tjänster som utbildning, till
att känna sig trygg och självständig på gatorna, till att delta i kulturella och sociala
evenemang samt ha tillgång till grönområden (Woolcock & Steele, 2008:12).
Dessa inkluderade möjligheter korrelerar med begreppen trygghet, tillgänglighet och
aktivitet. I vår studie innebär trygghet en mental känsla av säkerhet som skapas genom
mänsklig rörelse och den fysiska utformningen av en plats. Tillgänglighet innebär att alla
människor, oavsett förutsättningar, ska kunna ta sig fram, delta och känna sig inkluderade i
stadsmiljön och aktivitet fokuserar på mänsklig rörelse och handlingar, att ha möjlighet till
mänsklig interaktion och till att nyttja staden. I denna studie diskuteras den barnvänliga
staden vidare utifrån dessa tre begrepp.
1.4.2 Delaktighet i stadsplanering
I svensk stadsplanering har medborgardeltagande länge varit en central fråga. Engagemanget
i dessa processer är avgörande för att stärka demokratin, då det ger medborgarna möjlighet att
delta i planeringen från ett tidigt skede och få sina röster hörda i frågor som rör deras
livsmiljö. Medborgardeltagande kan även fungera som ett verktyg för att motverka sociala
ojämlikheter och segregation (Soneryd & Lindh, 2018). I denna studie definieras begreppet
delaktighet som att alla barn och unga, oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsförmåga eller
annan bakgrund, ska ha möjlighet att vara med och påverka de beslut som rör deras livsmiljö.
11
1.5 Disposition
Uppsatsens följande avsnitt utgörs av en kunskapsöversikt i vilken ämnets teoretiska ramverk
och tidigare forskning presenteras. I uppsatsens femte del redogörs och försvaras studiens
metod och vårt tillvägagångssätt, följt av studiens resultat. I uppsatsens sjunde och avslutande
avsnitt diskuteras slutsatser och förslag till vidare forskning.
2. Teori2
Det finns flera publikationer vad gäller medborgardeltagande, dess innebörd och hur det skall
användas. Sherry Arnsteins (1969) ramverk "The Ladder of Participation” är en modell vars
syfte är att beskriva och gradera medborgardeltagande. Modellen förklarar maktrelationerna
mellan makthavare och medborgare i beslutsprocesser och har satt prägel på diskussionen om
medborgardeltagande. Trappan innefattar 8 olika steg; manipulering, terapi, information,
konsultation, placering, partnerskap, delegerad makt och medborgarkontroll. Trappan kan ses
som en förenkling av problematiken med medborgardeltagande, men även som en
pedagogisk modell för att illustrera dess poäng. Manipulering och terapi är trappans lägsta
steg och faller under kategorin “icke-deltagande”. Dessa steg innebär att medborgare endast
är objekt för beslutsprocessen snarare än en del av den. Information, konsultation och
placering inordnas under kategorin “tokenism”, dessa steg innefattar att medborgare blir
informerade och har en liten chans till delaktighet. De sista tre stegen i trappan, partnerskap,
delegerad makt och medborgarkontroll, infaller under den sista kategorin “grader av
deltagande”. I denna kategori har medborgare större insikt i och möjlighet till deltagande i
planering och beslutsprocesser (Arnstein, 1969). Delaktighetstrappan har legat till grund för
vidare diskussioner och beslut vad gäller tillvägagångssätt för involvering av medborgare.
Broberg, et al. (2013) lyfter Bullerby-modellen, ett teoretiskt verktyg som kan användas för
att bedöma barnvänlighet i olika miljöer. Artikeln föreslår ett sätt att använda modellen i syfte
att studera hur specifika byggda levnadsmiljöer medför barnvänlighet (Broberg, et al. 2013:
110). Tidigare forskning belyser olika definitioner av levnadsmiljöners barnvänlighet. Bland
annat diskuteras trygghet, tillgängliga grönområden, olika typer av aktiviteter, möjligheten till
självständig rörelse och integration av barn i beslutsprocesser. Samtliga teman i är
omfattande, men tar alla avstamp i arbetet med Child Friendly Cities som framhävs av
2 Delar av denna teori är tagna av Bäckstedt (2024)
12
UNICEF. Initiativet uppmuntrar lokala regeringar att fatta beslut som främjar barns
rättigheter (Broberg, et al. 2013: 111).
Broberg, et al. (2013) diskuterar vilka urbana egenskaper, baserat på bullerby-modellen, som
kan främja barnvänliga miljöer utifrån två kriterier. Dessa kriterier är barns möjlighet till
självständig rörlighet och barns möjlighet att utföra handlingar i stadsmiljö. Det påpekas
vidare att viss stadsförtätning anses innehålla barnvänliga aspekter. Bullerby-modellen
inkluderar inte alla kriterier för vad en barnvänlig stad är, men författarna argumenterar för
att de utvalda centrala kriterierna är övergripande och i dagsläget de mest kritiska (Broberg,
et al. 2013:111).
3. Tidigare forskning3
I avsnittet tidigare forskning redogörs för befintlig forskning kring begreppen barnvänlig stad
och delaktighet. Avsnittet syftar till att bidra till en djupare förståelse för begreppens olika
innebörder och tolkningar samt att identifiera eventuella kunskapsluckor. Avsnittet inleds
med en redogörelse för konceptet barnvänlig stad utifrån begreppen trygghet, tillgänglighet
och aktivitet och följs av en redogörelse för delaktighetsbegreppet.
3.1 Den barnvänliga staden
Att skapa barnvänliga städer handlar om att skapa en miljö som ger barn möjlighet att växa
upp i en hälsosam och säker omgivning. Konceptet "Barnvänlig stad" lanserades 1996 och
syftar till att främja barns utveckling, säkerställa deras grundläggande rättigheter och
förbättra deras välmående genom utformade stadsmiljöer. Programmet "Barnvänlig stad" har
antagits av många europeiska städer för att öka medvetenheten om barns rättigheter bland
politiker och för att få in barnfrågor på den lokala politiska agendan. Målet är att främja barns
rättigheter på alla nivåer, från familjen och samhället till hela staden eller regionen (Rakhi &
Surya, 2019: 2).
Initiativet ”Barnvänlig stad” har dock fortfarande stor utvecklingspotential vad gäller
inkluderandet och applicerandet av begreppet i stadsplaneringsprojekt. De flesta städer
implementerar inte konceptet fullt ut, utan enbart vissa element. Denna brist hindrar
3 Delar av denna kunskapsöversikt är tagna av Bäckstedt (2024) och Johansson (2024)
13
initiativet från att nå sin fulla potential. Konceptet är dock ett betydande steg mot att ge barn
en aktivare roll i beslutsfattande processer som berör dem. Att bygga vidare på de framsteg
som gjorts genom detta initiativ är avgörande för att stärka barns rättigheter i en alltmer
urbaniserad värld (Rakhi & Surya, 2019: 6).
För att komma till rätta med dessa brister är det avgörande att uppmuntra städer att integrera
konceptet i sina stadsplaneringsprocesser. Att bygga barnvänliga städer är en viktig del i
arbetet med hållbar utveckling och för att nå målet om en hållbar framtid för alla barn krävs
fortsatt engagemang och samarbete från alla samhällets aktörer (Rakhi & Surya, 2019:6).
Cordero-Vinueza et al. (2023) diskuterar befintlig litteratur kring konceptet barnvänlig stad i
studien Making child-friendly cities: A socio-spatial literature review. Barn och ungas
relation till sin omgivande miljö har varierat avsevärt genom historien vilket haft en direkt
inverkan på normer för barn och stadsplanering (Cordero-Vinueza et al., 2023:6). Under
1800-talet argumenterade planeringsreformatorer för att gator var en olämplig plats för barn,
barn sågs som beroende av vuxna och i behov av konstant övervakning och skydd på grund
av sin sårbarhet. Detta resulterade i att "avlägsnande av barn från stadsgator" blev ett primärt
mål och innebar vidare en ökad vuxenövervakning och små möjligheter till individuell rörelse
i stadsrummet. Synen på barn som beroende individer, i behov av ständig övervakning, har
fått långtgående negativa konsekvenser för stadsplaneringen och därmed för stadens fysiska
utformning (Cordero-Vinueza et al., 2023:6). Trenden har inneburit en begränsad frihet för
barn och unga. Det är tydligt att synen på barn och deras relation till rummet har en
djupgående inverkan på hur städer utformas. Genom att granska hur denna relation har
förändrats över tid och i olika sammanhang kan vi få en bättre förståelse för de utmaningar
och möjligheter som vi står inför när vi strävar efter att skapa mer inkluderande och
barnvänliga miljöer (Cordero-Vinueza et al., 2023:6).
Cordero-Vinueza et al. (2023) påpekar, likt Rakhi & Surya (2019), hur barns rättigheter
tenderar att speglas i en första uppmaning till handling, men att det krävs ett tydligare sätt att
implementera faktiska åtgärder. Den fysiska miljön är den plats där handling sker och ger
resultat (Cordero-Vinueza et al., 2023:4). Forskningen belyser tydligt vikten av den fysiska
miljön för att uppfylla barns rättigheter. Mer än hälften av den granskade litteraturen
fokuserar på detta, och framhäver att en stödjande och inkluderande fysisk miljö på
grannskapsnivå är avgörande för att skapa barnvänliga städer. Dock identifieras en brist vad
14
gäller rapportering och bedömning av styrningsprocesser och faktiska resultat. Det finns
potential att vidare undersöka hur effektiv styrning till barn och ungas fördel kan uppnås i
praktiken.
För att skapa verkligt barnvänliga miljöer krävs en sammankoppling av fysiska lösningar och
god förvaltning. Dessa två element samverkar för att garantera att barns behov och rättigheter
tillgodoses (Cordero-Vinueza et al., 2023:4). Studien visar att tillgången till befintlig kunskap
vad gäller förklaring av de faktiska styrprocesser som leder till att barns rättigheter översätts
till lämpliga fysiska miljöer i praktiken är begränsad (Cordero-Vinueza et al., 2023:1). Trots
att betydelsen av och fördelarna med barnvänliga städer är vedertagen, är barns rättigheter i
stadsplaneringen ännu inte fullt anammade (Cordero-Vinueza et al., 2023:1).
Författarna lyfter en studie genomförd av Geoff Woolcock och Wendy Steele (2008) i vilken
ett försök gjorts till att inkludera barns egna tolkningar och definitioner av välbefinnande.
Studien fokuserade till nyckelbegreppen handlingsförmåga, alltså förmågan att utföra
aktiviteter självständigt, trygghet och säkerhet, samt en positiv självbild, det vill säga en
känsla av erkännande och tillhörighet. Författarna menar att studien visar på att forskare
uppmanar till ett inkluderande av barns deltagande som en rättighet och som en indikator för
ett gott styre (Cordero-Vinueza et al., 2023:4). I enlighet med studien bekräftar barnens egna
röster att handlingsfrihet och delaktighet är grundläggande för deras välbefinnande.
Woolcock och Steele (2008) lyfter vidare hur FN:s barnkonvention internationellt varit den
viktigaste drivkraften bakom strategier som främjar integrering av barns behov i planering.
Detta är tydligt beskrivet som en del av hållbarhetsagendan som strävar efter att "upprätthålla
integriteten hos den sociala, ekonomiska och miljömässiga strukturen i globala och lokala
miljöer genom processer som är deltagande och rättvisa”. Specifikt inkluderar detta bland
annat möjligheter för alla barn och unga att påverka beslut om sin stad, ha tillgång till
grundläggande tjänster som utbildning, att känna sig trygg och självständig på gatorna, att
delta i kulturella och sociala evenemang samt ha tillgång till grönområden (Woolcock &
Steele, 2008:12).
Dessa inkluderade möjligheter grundar sig alla i begreppen trygghet, tillgänglighet och
aktivitet. I denna studie diskuteras den barnvänliga staden vidare utifrån dessa tre begrepp.
15
Cordero-Vinueza et al. (2023) menar att ett inkluderande av barn i planeringsprocessen är ett
sätt att respektera deras rättigheter och ett sätt att bli mer nyanserad i sin planering. Genom
att uppmärksamma barn och ungas egna perspektiv och viljor kan en djupare förståelse för
hemmets, skolans och stadsdelens geografi ur ett icke vuxendominerat perspektiv uppstå.
Deras lokalkännedom ger värdefulla insikter om hur platser används och upplevs, och kan
identifiera brister och behov som vuxna ofta missar (Cordero-Vinueza et al., 2023:7-8).
3.1.1 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och aktivitet
Gencer och Karagöz beskriver i publikationen The relationship between child and urban
safety: child-friendly safe cities (2017) att en barnvänlig stad kännetecknas av ett robust
administrativt system som aktivt värnar om barns rättigheter. Det innebär, utöver att stödja
aktiviteter som garanterar barns deltagande i beslutsfattandeprocesser och utvärdera beslut
utifrån ett barnrättsperspektiv, också att säkerställa lika tillgång till alla grundläggande
tjänster för alla barn (Gencer & Karagöz, 2017:213)
Författarna diskuterar vidare trygghetsbegreppet utifrån två aspekter; social trygghet och
fysisk trygghet. Social trygghet handlar om att skapa en trygg och trivsam miljö för
människor att bo och vistas i och kan uppnås genom mänsklig rörelse för en levande och
trygg atmosfär eller genom goda siktlinjer och överskådlighet. Fysisk trygghet handlar om att
skydda människor från fysisk skada och kan uppnås genom att utforma gator och
trafikmiljöer på ett sätt som prioriterar gående och cyklister och minimerar biltrafik (Gencer
& Karagöz, 2017:214).
Även Listerborn diskuterar trygghet i stadsplanering i avhandlingen Trygg stad (2002).
Listerborn hänvisar till tre faktorer som enligt Jane Jacobs är avgörande för att en plats ska
upplevas trygg. Inledningsvis menar Jacobs att det krävs en tydlig gräns mellan offentligt och
privat, att det bör vara tydligt vad som tillhör det offentliga rummet och vad som är privat.
Vidare bör den byggda miljön konstrueras på ett sätt så att de som bor och verkar i
byggnaden har en överblick över gaturummet, det skapar en naturlig övervakning och
motverkar brottslighet. Slutligen krävs livliga gator. Gatorna bör vara frekvent använda av
både boende och besökare för att öka områdets attraktivitet. Människor dras till platser med
liv och rörelse. Jacobs menar att dessa tre element ofta ignoreras av planerare och arkitekter,
vilket leder till otrygga och oattraktiva stadsmiljöer (Listerborn, 2002:103).
16
Vad gäller begreppet tillgänglighet är detta likt trygghet ett brett begrepp med stort utrymme
för tolkning. Folkesson och Makrí (1999) menar att begreppet kan delas in i två
underkategorier; geografisk tillgänglighet och upplevd tillgänglighet. Geografisk
tillgänglighet innebär kort hur lätt det är för människor att fysiskt nå olika platser och tjänster,
medan den upplevda tillgängligheten är ett subjektivt mått på hur lätt personer upplever att
det är att nå olika platser och tjänster. Det handlar inte bara om den fysiska tillgängligheten,
utan också om psykologiska, sociala och kulturella faktorer (Folkesson & Makrí, 1999: 2).
Rapporten Riktlinjer för lek? Svenska kommuners arbete med planering av platser för barn
(2015) grundar sig på en undersökning som skett i samband med Boverket och SLU:s arbete
med en vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans
utemiljö. Undersökningen är en del av en större satsning från SLU i syfte att möta målen för
en god byggd miljö för barn och ungdomar.
Stadens fysiska utformning påverkar barns förmåga att röra sig självständigt i stadsrummet.
För att skapa hållbara städer krävs strategier som möjliggör barns rörelsefrihet och
delaktighet i den offentliga miljön. Frågan handlar inte bara om separata platser för barn, utan
om att planera hela staden med barnens perspektiv i åtanke (Kylin & Bodelius, 2015:8).
Kylin och Bodelius (2015) lyfter i rapporten en tendens till en minskad tillgång till staden för
barn och unga och menar att trots all kunskap kring hälsorelaterade faktorer mellan utemiljö
och barns vardagsliv så ser den nuvarande utvecklingen av städerna inte ut att gynna stadens
barn och unga. Vidare påpekas en tendens till minskat lekplatsutbud och lyfter problemet med
nybyggnation av skolor utan utemiljö (Kylin & Bodelius, 2015:8-9).
Kylin och Bodelius (2015) hänvisar till Nielsens (2014) avhandling som visar en stor
frustration som planerare över att ytor för barns utemiljö tenderar att förhandlas bort till
förmån för andra behov (Kylin & Bodelius, 2015:29). Idag framförs ofta argumentet att bra
utemiljöer för barn är nödvändiga för att de ska ges möjlighet att röra sig i och delta i sin stad,
men barn och ungas behov av välkomnande och trivsamma platser tenderar att konkurreras ut
av andra behov i samhället, som bostäder eller effektiva trafiklösningar (Kylin & Bodelius,
2015:29).
Författarna menar att det krävs en mer nyanserad förståelse för barns behov i staden, och för
de faktorer som ligger till grund för dessa behov, för att skapa förutsättningar för ett högre
17
prioriterande av målgruppen i stadsplaneringssammanhang. Författarna menar vidare att
synen på barn och unga som medborgare med rätt att med- och påverka är alltför begränsad
och menar att en inkluderande stad bör ha förståelse för värdet av en barndom med
garanterad trygg- och tillgänglighet i stadsrummet (Kylin & Bodelius, 2015:32).
Lek är av fundamental betydelse och en av de första typerna av aktivitet barn kommer i
kontakt med. Aktivitet i ung ålder lägger grunden till barn och ungas välmående, både fysiskt
och psykiskt (Brown et al, 2019: 1, Mårtensson et al, 2020). Fysisk aktivitet för barn kan se
ut på olika sätt och kan utövas i varierade miljöer, vilket gör stadens utemiljö till en viktig
arena (Mårtensson et al, 2020). Genom fysisk aktivitet i stadens utemiljöer skapas möjlighet
till samspel barn emellan likväl som möjlighet till att skapa en relation till sin stad
(Mårtensson et al, 2020). Vidare belyses hur tidigare forskning pekar på att barn och ungas
användning av utomhusmiljöer skapar en känsla av gemenskap, trygghet och tillhörighet i
staden och samhället. Här blir stadsplaneringen viktig för att skapa förutsättningar för lek och
aktivitet i trygga, tillgängliga miljöer. Utmaningar som kan medföras om det inte planeras för
aktivitet i stadsrummet, kan bland annat vara trafik och andra barriärer (Mårtensson et al,
2020). Brown (2019) lyfter betydelsen av barns trygga platser i staden och hur dessa kan
minska föräldrars oro (Brown, et al. 2019: 3).
Mattias Sandbergs avhandling (2012) utsikt och insikt - barn, stad och natur i en gemensam
framtid - ur föräldrars perspektiv, belyser vikten av barns tillgång till naturmiljöer och lek.
Avhandlingen diskuterar faktumet att föräldrars oro för barns säkerhet i de offentliga
miljöerna gjort att den spontana leken och utomhusnärvaron minskat avsevärt (Sandberg,
2012:163). Vidare uppmärksammas debatter kring kopplingen mellan en bristande kontakt
med naturen och barn och ungas ökade ohälsa samt hur detta skapat en diskussion kring
naturens och grönområdens betydelse (Sandberg, 2012: 168).
Fortsatt diskuterar Sandberg (2012) kopplingen mellan naturkontakt och städers utformning.
Städer förtätas i allt större utsträckning som ett resultat av en önskan om närhet till service
och arbete (Sandberg, 2012: 168). Diskussionen om hur den dominerande tätheten i städerna
ska möta möjligheten att nyttja grönytor väcker även frågor om hur barns behov ska
tillmötesgås. Den osäkerhet som stadsrummet innebär för föräldrar till barn och unga riskerar
innebära att barnfamiljer inte har möjlighet att bo i stadsmiljöer i samma utsträckning som
andra målgrupper (Sandberg, 2012: 169). Vidare lyfts aspekterna trygghet, närhet till andra
18
barn, skola, friytor och färre bilar på gatan som förknippade med en barnvänlig stad. Dessa
aspekter sammanfaller idag inte med de centrala delarna av våra storstäder (Sandberg, 2012:
171).
3.2 Delaktighet i stadsplanering
1992 publicerades Roger Harts “Children’s participation, from tokenism to citizenship” av
UNICEF, en omarbetad version av Sherry Arnsteins modell av delaktighetstrappan, som
fokuserar på barnperspektivet i beslutsprocesser och medborgardeltagande (Hart, 2008:
19-21) (se bilaga 1). 2008 publicerades en uppdatering av den initiala artikeln där Hart
diskuterar hur delaktighetstrappan presenterats som en metafor för att belysa ett kritiskt
perspektiv vilket inte funnits med i samtalet tidigare (Hart, 2008: 19-21). Vidare påpekar Hart
att modellen sedan dess publicering har visat sig vara användbar i situationer där
yrkesgrupper kunnat nyttja den för att underlätta konversationer med barn och unga (Hart,
2008: 19-21). Barnperspektivet av delaktighetstrappan har, precis som originalmodellen, 8
olika steg. De tre första stegen i trappan överensstämmer med originalmodellens kategori av
“icke-deltagande”. Dessa steg är manipulation, dekoration och tokenism. Manipulation
innefattar situationer i vilka barn och unga inte förstår vad deras roll i sammanhanget är och
hur de kan bidra, vilket kan förklaras som att vuxna utger sig för att inspireras av barn. Detta
innebär att barn och unga endast deltar i processer som ett spel för galleriet, snarare än att de
faktiskt har en faktisk möjlighet att bidra. Nästa steg i trappan, dekoration, beskriver de
situationer där barn och unga syns offentligt i syfte av att vuxna, exempelvis planerare och
andra tjänstepersoner, uppfattar att det kan stärka deras sakfråga, medan barn och unga inte
förstår de bakomliggande orsakerna till deras deltagande. Följande steg är tokenism, där barn
och unga faktiskt har en röst i sammanhanget men har svårt att kommunicera vad de vill ha
sagt, eller har svårt att diskutera ämnet på grund av bristande kunskaper. Barn och unga deltar
alltså i processen endast för det symboliska värdet (Organizing Engagements, u.å).
Vidare i stegen följer de trappsteg vilka faller under kategorin “grader av deltagande”. Dessa
grader är som följer; tilldelad men informerad, konsulterad och informerad, vuxeninitierade
delade beslut med barn, barninitierade men riktade och slutligen barninitierade delade beslut
med vuxna. Steget tilldelad men informerad innefattar situationer i vilka barn och unga
förstår intentionerna med projektet som ska utföras samt förstår vem som fattat beslutet om
att barn och ungas delaktighet och varför. Där barn och unga även har en större, mer
19
betydelsefull för projektet. Steg 5 i trappan, konsulterad och informerad, innebär att barn och
unga agerar konsulter i projekt som vuxna driver, men har en röst och tas på allvar.
Vuxeninitierade delade beslut med barn innebär att ett projekt initieras av vuxna men leds
tillsammans med barn och unga. Detta kan innebära att barn och unga arbetar med ett projekt
men har möjlighet till vägledning och stöttning av vuxna. Steg 7, barninitierade men riktade,
handlar om projekt som initieras och utförs av barn och unga i vilka vuxna kan vara med och
observera processen och finnas till hjälp, men inte har en övergripande ledarroll. Det sista
steget i trappan är det steg som ger barn och unga mest frihet och fokuserar huvudsakligen på
ungdomar, barninitierade beslut med vuxna. Detta kan ses som ett slags samarbete mellan
vuxna och barn där båda parterna har lika mycket makt och styrning i projekten (Organizing
Engagements, u.å).
Modellen används till stor del för att beskriva barn- och vuxenrelationen och har skapat en
diskussion vad gäller barns delaktighet i beslutande processer. Däremot menar Hart (2008) att
modellen snarare bör användas som ett verktyg för att utvärdera projekt och dess förmåga att
använda sig av deltagande med barn och unga. Det finns ett behov av att vidareutveckla andra
verktyg och därmed kan delaktighetstrappan användas som ett verktyg i den processen för att
ha en grund att utgå ifrån (Hart, 2008: 25).
Tillsammans med inkludering och demokratisering kan andra positiva aspekter av barn och
ungas delaktighet vara att de får möjlighet att vara med från tidigt skede, de kan utföra en
meningsfull aktivitet tillsammans med jämlikar och känna sig stolta över deras insats när de
får ta del av resultatet samt en möjlighet att lära sig nya saker (Malone, 2012: 391., Tisdall,
2016).
McMellon och Tisdall (2020) diskuterar hur artiklar avseende barn och ungas delaktighet till
stor del fokuserar på de problematiska delarna som riktar uppmärksamhet på utmaningarna
och bidrar sällan med att finna lösningar till problematiken. Författarna påpekar att det finns
en viss nyansering i bidragen men till största del hamnar fokuset på det som uppfattas som
negativt. En viktig diskussion som tas upp är det faktum att barn och ungas delaktighet inte
kan diskuteras utan att lyfta maktrelationen mellan vuxna och barn, det kan dels handla om
vuxnas attityder gentemot barn såväl som det kan handla om övningar vuxna använder sig av
vilka barn eventuellt inte förstår eller kan delta i (McMellon & Tisdall, 2020: 169). En annan
20
orsak till varför det riktas kritik gentemot barn och ungas delaktighet är även att de i vissa
situationer använder barn och unga för att dölja större sociala problem och att det kan
uppfattas som att man sätter ett plåster på problemet istället för att ta tag i det stora bekymret
(McMellon & Tisdall, 2020: 169).
Reddy och Ratna (2002) förklarar att barns deltagande inte ska ses som ett projekt, utan att ett
inkluderande ska ske naturligt och att det krävs ett paradigmskifte för att detta ska ske. Det är
grundläggande att belysa vikten av att barn ska få möjlighet att påverka sin egen framtid och
vara delaktiga i beslut för att stärka demokratiska processer. Vidare menar Reddy och Ratna
(2002) att för att barns delaktighet ska erkännas behöver tre steg inramas. Dessa tre steg
innebär att vuxna behöver förstå och respektera barns personligheter samt ha kunskap om
barns utveckling och även förstå barns rättigheter. Genom att skapa sig en förståelse om barns
olika personligheter kommer man till insikt med att alla barn inte är en homogen grupp utan
att barn och unga besitter individuella kunskaper och erfarenheter vilket påverkar deras
kompetenser. Det är skillnad på olika barn men även skillnader mellan flickor och pojkar sett
till deras erfarenheter och upplevelser. Därför är det väsentligt att lära känna barn och unga
för att djupdyka i deras olika styrkor för bästa möjliga resultat (Reddy & Ratna, 2002: 21).
Barnens roll som aktiva samhällsmedborgare, och som delaktiga i stadsplaneringen, har mötts
av kritik. Denna innefattar bland annat att barn och unga saknar den kompetens och förmåga
som krävs för att delta i komplexa frågor som rör stadsplanering. Vidare kräver
involvering av barn i stadsplanering både tid och resurser. En av dessa kritiker är Nigel
Thomas (2007) som menar, trots problematiken som inkluderandet av barn kan innebära, att
barns deltagande i planeringen är avgörande för att skapa med inkluderande och hållbara
städer och kritiserar traditionella metoder för stadsplanering som ofta ignorerar barns behov
och perspektiv (Thomas, 2007).
4. Kontext4
Sverige är sedan 2020 ett av de få länder i världen som gjort FN:s barnkonvention till svensk
lag. Det innebär en historisk förändring för barns rättigheter i vårt land. Beslutet innebär flera
4 Delar av kontexten är hämtade från Bäckstedt (2024).
21
positiva effekter, däribland att medvetenheten om barns rättigheter i hela samhället höjts,
vilket kan leda till ett ökat engagemang för barns välmående och en mer barnrättsbaserad
politik (Cele, 2006: 17). Den svenska planeringen regleras av Plan- och bygglagen (SFS
2010: 900), vilken uttrycker att medborgare ska ha inblick i planeringsprocesser och ha
möjlighet att påverka (Riksdagen, 2010). Barn och ungas delaktighet nämns inte direkt i plan-
och bygglagen, men sedan 1990-talet har barnkonventionen ratificerats i Sverige och uttryckt
att barnen ska ha rätt till delaktighet och insyn i samhället. Enligt de svenska
planeringstraditionerna ska medborgardeltagande vara en del av planeringsprocesserna, trots
detta är det oerhört bristfälligt. Det anses vara mer av en börda än en faktisk hjälp och
underlättande för projekten (Cele & van der Burgt, 2013: 17). Det finns även en problematik
som uppstått vad gäller inkludering av barn och unga i planeringen vilket bland annat
innefattar hur man använder sig av barnens information och vilka metoder som skall
användas (Cele & van der Burgt, 2013:23). Henecke och Khan (2002) beskriver att det finns
en problematik gällande fördelningen av deltagande där det påpekas att barn hamnar i
skymundan i processen med ett begränsat inflytande och det läggs ett större fokus vid vuxna,
framförallt män (Henecke & Khan, 2002: 23).
Göteborgs stad arbetar med verktyget barnkonsekvensanalys för att inkorporera
barnperspektivet i samtliga stadsutvecklingsprojekt (Göteborgs stad, u.å). I vissa fall görs en
social konsekvensanalys, vilken fokuserar på platsers sociala värden, ihopkopplat med en
barnkonsekvensanalys. Syftet med barnkonsekvensanalysen är att inkorporera
barnperspektivet i stadsbyggnadsprocesserna och för att utveckla beslutsunderlaget i olika
planskeden (Göteborgs stad, 2017: 8). Genom att inkludera barnkonsekvensanalysen i
planprojekt ökar det inkluderingen och behoven för barn och unga på ett systematiskt och
strategiskt sätt (Göteborgs stad, 2017: 8). Barnkonsekvensanalysen kan genomföras på olika
skalnivåer då utvecklingsprojekt i städer inte bara påverkar den specifika platsen utan även
närmiljön och staden som helhet (Göteborgs stad, 2017: 19).
Göteborgs stad har identifierat 5 begrepp som är grundläggande för barns levnadsvillkor och
av stor betydelse i och planeringen av den fysiska miljön. Dessa begrepp är sammanhållen
stad, samspel, lek och lärande, vardagsliv, identitet och hälsa och säkerhet (Göteborgs stad,
2017: 23).
22
5. Metod
5.1 Metodval
För studien utgörs metodvalet av en dokumentanalys av för projektet aktuella dokument samt
tre individuella semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer. Dokumentanalysen har
till syfte att samla information om projektets mål, aktiviteter och resultat, medan
semistrukturerade intervjuer är ett lämpligt sätt att samla in mer detaljerad information om
projektet från involverade aktörer.
5.1.1 Dokumentanalys
Studien ämnar att analysera huruvida aktörer inom projektet Masthuggskajen bidrar till en
barnvänlig stadsdel och om möjlighet till delaktighet funnits i planeringsprocessen.
För att besvara studiens frågeställningar utförs en dokumentanalys i vilken relevanta
dokument som ligger till grund för projektet Masthuggskajen analyseras, inklusive planer,
rapporter och utredningar. Studien fokuserar på hur dessa dokument beskriver och tar hänsyn
till barns och ungas behov och intressen.
Dokumentanalys som metod ger möjlighet att undersöka material över tid och gör det möjligt
att tillgå material utöver de semistrukturerade intervjuerna. Metoden fungerar för insamling
av både kvalitativa och kvantitativa data (Bryman, 2018: 715). Genom innehållsanalys kan
data också samlas in från flera olika källor och forskaren ges möjlighet att samla in data om
ett större antal personer eller medier. Metoden är också fördelaktig i den mening att den både
är tids-och kostnadseffektiv. Metoden är flexibel och tillåter forskare att analysera olika typer
av data. Den ställer heller inga krav på när eller var datan samlas in, vilket gör
datainsamlingen anpassningsbar efter de semistrukturerade intervjuernas tidskrav (Bryman,
2018: 385).
Dock är det viktigt att ta i beaktning att innehållsanalysen som metod medför svårigheter.
Analysens bredd och representativitet begränsas av den data som finns tillgänglig och
metoden är beroende av subjektiva tolkningar av data, vilket kan leda till osäkra resultat
(Bryman, 2018: 380).
23
De dokument som analyserats inför intervjuerna, och som även använts som underlag för
dokumentanalysen, inkluderar detaljplanen för Masthuggskajen, hållbarhetsrapport och
program för området Masthuggskajen, Barnkonsekvensanalys för Masthuggskajen samt
rapporter som tagits fram efter genomförda dialoger med barn och unga i staden. Dessa
dokument och rapporter har valts ut då de anses vara relevanta för studiens bakgrund och
redovisas i tabellen nedan.
De valda dokumenten styr inledningsvis utformningen och den långsiktiga visionen för
området samt uppmanar projektet att följa hållbarhetsmål och ta hänsyn till barn och ungas
behov. Dessutom kan dokumenten bidra till en inkluderande och demokratisk beslutsprocess
och lägga grunden för en samverkan med andra utvecklingsprojekt i staden.
De dokument som nyttjats för dokumentstudien identifierades huvudsakligen via projektets
egen webbplats eller via kommunens webbplats. Källornas kredibilitet och trovärdighet har
vidare kritiserats noggrant genom analys av författarnas expertis, källans objektivitet och
informationens saklighet.
För att göra den stora textmängden hanterbar nyttjades innehållsförteckningar samt sökord
som ”barn och unga”, ”trygghet” och ”delaktighet” för att göra relevant information i
dokumenten mer urskiljningsbar. Vilka delar av dokumenten som anses intressanta för
studien avgörs genom ett övervägande av huruvida de bidrar till att besvara studiens syfte och
frågeställningar.
Tabell 1
För studien analyserade dokument
Dokument År Antal sidor
Barnkonsekvensanalys - 2016 83
Masthuggskajen
Masthuggskajens 2017 74
Hållbarhetsprogram
Detaljplan Masthuggskajen 2018 105
Medskapande process för 2019 64
Masthamnsgatan
Dialog om lek- och 2020 93
24
aktivitetsstråk längs
Masthamnsgatan
Masthuggskajens 2022 29
Hållbarhetsrapport
I de dokument på vilka dokumentanalysen baseras används benämningen barn och unga,
dock utan åldersdefinition. Dessa dokument utgör en stor del av studien, således väljer vi att
vidare använda oss av samma benämning.
Konceptet barnvänlig stad är dels en betydande del av studiens teoretiska ramverk, men har
också utgjort en viktig grund för dokumentanalysen. De semistrukturerade intervjuerna
diskuterar konceptet barnvänlig stad utifrån begreppen trygghet, tillgänglighet och aktivitet.
5.1.2 Semistrukturerade intervjuer
Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för inkluderandet av barn och ungas behov i
det pågående projektet Masthugget. Som komplement till dokumentanalysen genomförs
därför semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer. Kvalitativa studier i form av
semistrukturerade intervjuer är ett fördelaktigt metodval, då dessa lämnar utrymme för
respondentens egna perspektiv och erfarenheter. Till skillnad från kvantitativa metodval läggs
vid kvalitativa metodval större vikt vid respondentens ståndpunkter, snarare än att studien
speglar forskarens intressen, vilket gör metoden fördelaktig i en studie som syftar till att
undersöka respondentens egna upplevelser (Bryman, 2018: 561).
Då intervjuerna behöver ha samma tematiska avgränsningsområde för samtliga respondenter,
men också bör lämna utrymme för reflektion och sidospår, anses semistrukturerade intervjuer
vara ett fördelaktigt metodval. Ostrukturerade intervjuer riskerar att resultera i intervjusvar
som i för stor utsträckning sträcker sig utanför det önskade tematiska avgränsningsområdet.
Likväl riskerar fullt strukturerade intervjuer att lämna för lite utrymme för reflektion
(Bryman, 2018: 563). Semistrukturerade intervjuer skapar dels möjlighet att få en djupare
förståelse för intervjupersonens perspektiv, men är också flexibla och tillåter respondenten att
följa upp sina svar vilket ger en mer nyanserad bild av den individuella upplevelsen av
platsen (Bryman, 2018: 561).
25
Inför utförandet av de semistrukturerade intervjuerna togs en intervjuguide fram (se bilaga 2).
Intervjuguiden fungerar som ett strukturellt underlag vid intervjutillfällena för att säkerställa
att respondentens intervjusvar inte rör sig utanför studiens tematiska avgränsningsområde.
Intervjuguiden utgörs av en inledande introduktion i vilken vi och vår bakgrund samt studien
och dess syfte introduceras. Introduktionen följs av bakgrundsfrågor om respondentens
bakgrund, arbetstitel och vad den innebär samt egna erfarenheter om barn och unga i
stadsplaneringsprocesser. Därpå följer intervjuguidens huvuddel i vilken de tre begreppen
trygghet, tillgänglighet och aktivitet definieras och diskuteras utifrån följande frågor om hur
dessa begrepp tas hänsyn till i planeringsprocessen för Masthuggskajen. Därefter ställs frågor
om aktören vanligtvis arbetar med ett inkluderande av barn och unga i sina
planeringsprocesser. Intervjun avslutas med att lämna utrymme för respondenten att lyfta
ytterligare frågor eller funderingar. För samtliga intervjuer avsattes 45 minuter för
genomförande för att ha möjlighet att kunna ställa eventuella följdfrågor som dök upp under
tiden samt att ge respondenten möjlighet att utveckla sina svar. Intervjuguiden agerar grund
för diskussionen kring framtidens Masthuggskaj som en barnvänlig och inkluderande
stadsdel.
Konceptet barnvänlig stad diskuteras i de semistrukturerade intervjuerna utifrån begreppen
trygghet, tillgänglighet och aktivitet. Detta för att skapa en semistruktur i intervjufrågorna
och för att säkerställa att respondenternas intervjusvar rör sig inom rätt tematiska område.
Begreppen bidrar vidare med säkerställa att begreppet barnvänlig stad diskuteras utifrån
studiens tolkning av begreppet.
5.2 Urval och genomförande
För att få en representativ och nyanserad bild av hur barn och ungas behov inkluderats i
projektet Masthuggskajen har följande urvalskriterier tagits fram inför valet av respondenter.
● Respondenten tillhör en aktör med stort inflytande i projekt Masthuggskajen.
● Respondenten tillhör en aktör som arbetar med social hållbarhet i stadsrummet.
● Respondenten tillhör en aktör som arbetar med frågor som berör barn och unga i
stadsrummet.
Respondenterna utgörs av för projektet aktuella aktörer, vilka identifierats via projektets egen
hemsida.
26
Aktörerna kontaktades inledningsvis via mail och fick kort information om studiens upplägg
och syfte (se bilaga 3). Aktörerna bjöds sedan in till att delta i en intervju, fysiskt eller
digitalt, under de kommande veckorna. Totalt kontaktades 12 aktörer varav tre gav svar och
önskade delta i en intervju inom studiens tidsram. Mailkontakten resulterade i intervjuer med
Riksbyggen, Stena Fastigheter och Göteborgs stads exploateringsförvaltning, samtliga vilka
genomfördes under vecka 16. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i syfte att
försäkra ett fullständigt underlag. För att göra det tydligt för läsaren kommer samtliga att
benämnas som “respondent” med en tillhörande siffra för att skilja respondenterna åt. I
tabellen nedan presenteras respondenternas benämning och vilken aktör den representerar.
Under resultatavsnittet presenteras de genomförda intervjuernas resultat.
Tabell 2
För studien intervjuade aktörer
Benämning Aktör Avsatt tid Yrkesroll
Respondent 1 Göteborgs Stads 45 min Projektledare social
Exploateringsförvaltning hållbarhet
Respondent 2 Riksbyggen 45 min Hållbarhetsspecialist
Respondent 3 Stena Fastigheter 45 min Fastighetsutvecklingsc
hef
Respondenterna för de semistrukturerade intervjuerna har alla en stor roll i projektet.
Exploateringsförvaltningen, Riksbyggen och Stena fastigheter är aktörer med delprojekt som
på olika sätt kommer att påverka stadens barn och unga.
Exploateringsförvaltningen bygger Masthuggskajens nya gator, kajer, parker och torg.
Förvaltningen ansvarar för att planera och genomföra projektet och därmed också att ta fram
detaljplaner och anbudshandlingar. De har en viktig roll i att säkerställa ett område som blir
tillgängligt för alla (Masthuggskajen, u.å.).
Riksbyggen är en stor aktör inom Masthuggskajen som ska bygga hyresrätter och
bostadsrätter på Masthuggskajen i flera kvarter. Företagets kärnvärden baseras på principerna
långsiktighet, trygghet, samverkan och nytänkande (Riksbyggen, u.å.). Barn i stadsplanering
inkluderas i den hållbarhetsanalys Riksbyggen tar fram inför varje nyproduktionsprojekt,
27
vilken har ett tydligt fokus på social hållbarhet och en stark koppling till trygghetsbegreppet.
Därmed är aktören ett viktigt bidrag till studien (Masthuggskajen, u.å.).
Även Stena Fastigheter är en av de centrala aktörerna i utvecklingen av projektet och
utvecklar hyresrätter, kontor, handelsplatser, service och restauranger på Masthuggskajen.
Deras vision är att skapa en levande och hållbar stadsdel med blandad bebyggelse, moderna
kontor och attraktiva grönområden. Aktören samarbetar med Göteborgs stad och andra
aktörer för att skapa en sammanhängande och välfungerande stadsmiljö och delar därmed ett
ansvar för Masthuggskajens sociala hållbarhet (Masthuggskajen, u.å.). Enligt aktörens egen
webbplats arbetar de med social hållbarhet och har gjort i över 20 år. De arbetar med social
hållbarhet i form av vad de själva kallar för relationsförvaltning genom att utgå från platsens
egna förutsättningar, behov och utmaningar. Det sociala hållbarhetsarbetet utgår från 4
huvudsakliga områden som baseras på FN:s globala hållbarhetsmål där målen är trygghet,
arbete, skola och fritid (Stena Fastigheter, u.å.).
5.3 Etiska principer
Vid studiens genomförande är etiska överväganden av hög prioritet och informations-,
konfidentialitets-, samtyckes- och nyttjandekrav tas hänsyn till. Studiens syfte kommuniceras
tydligt till samtliga respondenter och det frivilliga deltagandet betonas (Bryman, 2018: 170).
Informationskravet handlar om att den som utför studien skall ge information till berörda
personer om undersökningens syfte. För denna studie är det viktigt att tydliggöra för de som
blir intervjuade vad studien handlar om och även att informera om att de som blir intervjuade
gör det frivilligt och har möjlighet att avbryta om det så önskas (Bryman, 2018: 170).
Samtyckeskravet fokuserar på att de som deltar i studien själva har rätt till att bestämma om
de ska delta eller inte, det ska alltså finnas ett samtycke mellan den som utför studien och den
som blir intervjuad (Bryman, 2018: 170). Det tredje kravet som studien kommer att ta hänsyn
till är konfidentialitetskravet, vilket innebär att uppgifter om deltagarna i studien kommer att
behandlas konfidentiellt (Bryman, 2018: 171). Det sista etiska övervägandet som kommer att
tas stor hänsyn till är nyttjandekravet, detta krav handlar om att den information som samlas
in under studiens gång endast kommer att behandlas och användas i syfte av den pågående
studien och inte till något annat (Bryman, 2018: 171).
I enlighet med etikprövningslagen ska respekten för människovärdet skyddas vid forskning.
Lagen inkluderar bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor, och om
28
samtycke till sådan forskning. Lagen är bland annat menad att skydda respondenten mot
risker för integritetsmässiga skador och ska säkerställa att respondenten får tillräcklig
information om studien och om sina rättigheter. Det ska likväl finnas möjlighet att lämna sitt
samtycke till studien (Etikprövningsmyndigheten, u.å.).
5.4 Reliabilitet & validitet
Reliabilitetsbegreppet syftar till huruvida resultaten från en undersökning blir desamma om
undersökningen genomförs på nytt, eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga
betingelser (Bryman, 2018: 72). Semistrukturerade intervjuer som metod öppnar för breda
diskussioner och för respondentens egna tankar och tycken, vilket sannolikt innebär att
svaren skulle skilja något om studien skulle återskapas. Studiens resultat beror vidare på valet
av respondent. Inför studiens genomförande kontaktades totalt 12 aktörer varav tre valdes för
intervju. Validitet handlar i grunden om mätningars relevans, alltså i hur hög grad studien
verkligen mäter det man önskar mäta (Bryman, 2018: 72).
Som konsekvens av att studiemetoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer
kommer studieresultatet högst troligt att skilja om studien skulle upprepas. Detta blir en
konsekvens av metodvalet oavsett antal respondenter. Respondenterna påvisade dock på flera
sätt överensstämmande svar och tydliga huvudmotiv kunde utpekas, vilket gjort metodvalet
adekvat.
Intervjuer med kunniga inom inkluderande av barn och unga i stadsplanering kan bredda
studieresultatet. Därutöver är utformandet av intervjuguiden av stor vikt och frågorna behöver
vara välformulerade och täcka alla aspekter av hur barn och ungas behov inkluderas.
5.5 Metoddiskussion
För studien valdes inledningsvis metoden dokumentanalys, dels för att få en grundläggande
förståelse för projektet i helhet, dels för att ha underlag nog för att kunna genomföra
semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer samt en analys av dokument i relation till
de intervjusvar vi fick.
För att besvara studiens syfte genomfördes även semistrukturerade intervjuer med tre olika
respondenter, alla relevanta aktörer i det pågående projektet Masthuggskajen. Metoden valdes
då denna ansågs vara mest lämplig för att fånga upp respondenternas egna uppfattningar och
29
upplevelser på ett djupgående och nyanserat sätt. Detta innebär dock inte att andra metoder
inte kunnat nyttjas för att uppnå ett likvärdigt resultat, processen skulle dock se annorlunda
ut. Kortare och mer strukturerade intervjuer skulle möjliggöra för fler intervjutillfällen
eftersom dessa är desto mindre tidskrävande (Bryman, 2018: 562-563).
Vidare skulle läsaren få en mer nyanserad bild av studieresultatet för Masthuggskajen om vi
jämfört detta med ett annat stadsbyggnadsprojekt. Detta skulle kunna visa på hur barn och
ungas inkludering i stadsplanering varierar mellan olika planeringsprojekt.
En utmaning som uppstod under studiens genomförande var att majoriteten av de aktörerna
som kontaktades för intervjustudien inte svarade trots upprepade försök, hänvisade till andra
medarbetare på företagen eller svarade för sent, vilket påverkade intervjustudiens omfattning.
Dokumentanalysen kan upplevas bristande då den i större utsträckning baseras på våra egna
tolkningar snarare än på sakkunnigas.
Vad gäller studiens tidsplan begränsades denna av kursens längd, vilket påverkade antalet
respondenter och tid för analys och diskussion av studiens resultat. Som ett resultat av
begränsningar vad gäller dels kursens längd, men huvudsakligen den låga svarsfrekvensen
hos de kontaktade aktörerna, begränsades genomförandetiden till en vecka för intervjuer och
antalet respondenter till tre personer.
6. Resultat
Nedan presenteras de resultat som frambringats utifrån datainsamlingen genom
dokumentanalysen och den genomförda intervjustudien samt hur dessa förhåller sig till
varandra. Avsnittet inleds med resultatet av dokumentanalysen, i vilket innebörden och
betydelsen av samtliga dokument redogörs för, för att sedan följas av resultatet av de
semistrukturerade intervjuerna. Dessa analyseras vidare utifrån de tidigare presenterade
dokumenten.
30
6.1 Dokumentanalys
6.1.2 Barnkonsekvensanalys Masthuggskajen
Under 2016 genomfördes en fördjupad barnkonsekvensanalys av planförslaget som sedan
blev detaljplanen för Masthuggskajen. Barnkonsekvensanalysen ämnade till att granska och
undersöka huruvida planprogrammen som ligger till grund för detaljplanen främjar och
stärker barnperspektivet i Masthuggskajen. Barnkonsekvensanalysen mynnade ut i tre olika
delar: inventering, analys och strategisk åtgärdsplan. Inventeringen innehåller lokala,
nationella och områdesspecifika styrdokument som fokuserar på barnperspektivet i
stadsplaneringen och diverse mål som tagits fram i samband med utformningen av
detaljplanen. De mål som barnkonsekvensanalysen fokuserar på är sju fördjupade teman vilka
är: Barn i tät stad, Socialt blandat boende, Tillgänglighet och stråk, Grönska och natur,
Offentliga rum och livsmiljö, Verksamheter och kulturlager, Process och verktyg (Göteborgs
stad, 2016: 10).
Barnkonsekvensanalysen genomfördes med syftet att beakta barnens perspektiv i projekt
Masthuggskajen och att integrera perspektivet i detaljplanen. Analysen lyfter utmaningarna
med den höga exploateringsgraden, som skapar en tät stadsmiljö för barn och unga, och pekar
på vikten av att säkerställa en tillgång till grönområden, lekplatser, trafiksäkerhet och
tillräckligt med skolor och förskolor. Barnkonsekvensanalysen anses vara ett viktigt verktyg
för att säkerställa att barnperspektivet inte glöms bort under projektet och planeringens gång
(Göteborgs Stad, 2016: 5).
Barnkonsekvensanalysen visar att den höga graden av exploatering och tät bebyggelse
kommer ha en påverkan på barn och ungas livsvillkor. I barnkonsekvensanalysens
analysavsnitt analyseras vidare stadsstrukturen och detaljplanens utformning utifrån
målformuleringarna. Analyserna inkluderar forskning och inkomna synpunkter för att
resonera kring möjligheter och potentiella risker med detaljplanen (Göteborgs Stad, 2016:17).
Vidare i barnkonsekvensanalysen framgår att den park som planeras i östra Masthuggskajen
inte är tillräckligt stor för att kunna nyttjas av de båda förskolorna som planeras byggas i
stadsdelen. Den är enligt planen även planerad för långt ifrån den förskola som planeras i den
västra delen av Masthuggskajen, vilket hade riskerat en otrygg transportsträcka för barnen
(Göteborgs stad, 2016:26).
31
För att främja barns livsmiljöer i Masthuggskajens täta stadsbebyggelse tas vidare en
strategisk åtgärdsplan fram. Planen fungerar som en plattform för att på bred front
implementera åtgärder som gör stadsdelen mer barnvänlig. Grunden för planen utgörs av de
sju fördjupningsteman som tidigare identifierats (Göteborgs Stad 2016:6).
Barnkonsekvensanalysen som genomfördes i samband med detaljplanen lyfter att
exploateringsgraden i förslaget för Masthuggskajen är mycket hög och kommer få
konsekvenser för ytor som är ämnade för parker och förskolor (Detaljplan, 2018: 34).
Barnkonsekvensanalysen från 2016 lyfter vidare beräkningar från Stadsledningskontoret
enligt vilka det förväntas byggas 1250 bostäder varav 0,5 barn per bostad, vilket innebär 625
barn. Av dessa barn kan man anta att ⅓ blir förskoleelever, ⅓ grundskoleelever och ⅓
högstadie- och gymnasieelever. Detta innebär ungefär 208 elever per åldersgrupp (Göteborgs
stad, 2016: 15). Enligt projektets egen webbplats beräknas 1300 bostäder byggas. De lokala
styrdokumenten för Göteborg stad vad gäller frågan om förskolegårdar i staden, som ligger
till grund för frågan i detta projekt, är ramprogrammet för förskole/skolbyggnader och Vision
Älvstaden, en plan för att utveckla Göteborgs centrala områden längs med älven. Ett krav för
förskolegårdars utemiljö innefattar en målsättning för storleken på gårdarna. Enligt denna
målsättning ska det finnas en yta på 35 m2 per barn (Göteborgs stad, 2016: 15). I
Masthuggskajen ska två förskolor byggas med tillhörande förskolegårdar (se bilaga 5).
Gårdarna planeras erbjuda en yta på 22 m2/barn respektive 28,7 m2/barn (Göteborgs Stad,
2016: 20). Detta förutsatt att det byggs 5 avdelningar med maximalt 20 barn per avdelning,
vilket är en målsättning för nybyggnation av förskolor (Göteborgs Stad, 2016: 20). Enligt
barnkonsekvensanalysen är det av stor vikt att framställa förskolegårdar i rimlig storlek då
barn spenderar en stor del av sin tid på förskolan och därmed också på gården (Göteborgs
stad, 2016: 20). Detta innebär således att Masthuggskajens förskolor inte uppfyller
målsättningarna kring ytkrav, vilket kan påverka barn och unga och som blir en fortsatt
utmaning för staden.
Även den politiska debatten kring förskolorna i Göteborg har nått Masthuggskajen. I ett
granskningsutlåtande av den lokala politiken påpekas det att det ska byggas en stor mängd
bostäder i den nya stadsdelen vilket innebär ett ökat behov av förskoleplatser i området.
Stadsutvecklingen i de centrala delarna av staden innebär att friytorna för förskolebarn på en
av förskolorna förväntas bli 19 m², alltså mindre än riktlinjerna för staden, vilket innebär att
de pedagogiska utemiljöerna riskerar att begränsas. Vidare påpekas i ett senare
32
granskningsutlåtande av kommunstyrelsen, att en av förskolorna på Masthuggskajen
förväntas ha en friyta på 18,6m², vilket är under målsättningen både vad gäller de tidigare
riktlinjerna och det nya ramavtalet enligt vilken friytan ska vara minst 20 m². Det nya
ramavtalet säger även att om förskolegårdarna har en friyta på 20 m², skall kompensatoriska
åtgärder utföras (Göteborgs stad, 2024).
6.1.3 Masthuggskajens hållbarhetsprogram 2017 & hållbarhetsrapport 2022
I samband med projektet framställdes två hållbarhetsrapporter för Masthuggskajen, ena under
2017 och andra 2022. Rapporterna speglar vad som framkommer i detaljplanen vad gäller
mål och visioner för Masthuggets utveckling och koppling till den övriga staden. Det finns ett
huvudsakligt mål om att förbättra kopplingen till vattnet och skapa en naturlig passage från
Linnégatan ner till kajen (Älvstaden, 2017:2). Området är sedan tidigare präglat av
hårdgjorda ytor, äldre bebyggelse och trafikleder som skapar barriärer och stora utmaningar
finns vad gäller buller och luftföroreningar. Trots det har Masthugget stora möjligheter med
ett redan starkt kulturliv, närhet till vattnet och ett centralt läge (Älvstaden, 2017:6).
I hållbarhetsprogrammet från 2017 tydliggörs vikten av ett inkluderande av barn och unga
genom delmål 5; På Masthuggskajen ska barn och unga kunna röra sig fritt, till fots och
cykel mellan bostad, lek, förskola och skola. I enlighet med rapporten ska stadens planerare ta
hänsyn till barnens behov av fysisk aktivitet och sociala nätverk i närheten av hemmet. Att
skapa en barnvänlig stad hänger ihop med målet om en tillgänglig miljö för alla, även äldre.
Sammantaget siktar man på att Masthuggskajen ska bli en hållbar och levande stadsdel som
lockar både boende och besökare. Att göra området till en plats där barn trivs är en central
pusselbit i den planen (Älvstaden, 2017: 52).
Masthuggets hållbarhetsrapport från 2022 utgörs av 9 hållbarhetsmål. I enlighet med de 9
målen ska Masthuggskajen bli en plats på vilken alla ska känna sig välkomna och ha
möjlighet att bo, arbeta och umgås oavsett bakgrund eller ekonomisk situation. Området ska
vara lätt att nå och ta sig runt i till fots, med cykel eller kollektivt. Barn och unga ska ha säkra
och fria gång- och cykelvägar till bostad, lek, förskola och skola och kontraster och olikheter
ska ses som en styrka som skapar en dynamisk och attraktiv stadsmiljö. Utöver dessa mål ska
nybyggnationen uppfylla Göteborgs klimatmål för energiprestanda och fokuset på cirkulära
lösningar och återbruk ska vara stort (Masthuggskajen, 2022: 9).
33
Begreppen trygghet, tillgänglighet och aktivitet inkluderas i delmål 5: barns rörelse i staden i
Masthuggskajens hållbarhetsprogram (2017) i den mening att barns säkerhet och trygghet ska
prioriteras samt i samband med utformandet av ett lek- och aktivitetsstråk (Älvstaden, 2017:
15). Begreppen belyses vidare i Masthuggskajens hållbarhetsrapport (2022) där vikten av att
allmän plats, parker och torg utformas med ett tydligt fokus på trygghet och jämlik
tillgänglighet för samtliga målgrupper påpekas (Masthuggskajen, 2022: 53). Med denna
bakgrund anses begreppen trygghet, tillgänglighet och aktivitet vara relevanta för studien.
Vad gäller trygghet, tillgänglighet och aktivitet är dessa begrepp som alla kan sägas beröras
genom de 9 delmålen. Trygghetsbegreppet diskuteras huvudsakligen i samband med delmål
5; På Masthuggskajen ska barn och unga kunna röra sig fritt, till fots och cykel mellan
bostad, lek, förskola och skola, i vilket barns säkerhet och trygghet uttryckligen ska
prioriteras. Dock blir den upplevda tryggheten ett krav för att uppnå även andra delmål
gällande rörelsefrihet. Detta då den är en förutsättning för att våga och vilja nyttja platsen
(Masthuggskajen, 2022:15).
Även tillgängligheten blir en förutsättning för att uppnå mål kring mobilitet och rörelsefrihet.
Delmål 1; På Masthuggskajen kan du komma som du är och vara den du vill, handlar
exempelvis om att skapa en miljö i vilken alla ges möjlighet att vistas, vilket innefattar fysisk
tillgänglighet. Därutöver beskrivs uttryckligen att det är viktigt att arbeta med en tillgänglig
miljö även under utbyggnadstiden och att ta hand om redan inflyttade kontors- och
lokalhyresgäster (Masthuggskajen, 2022:8).
Ett exempel på hur aktivitetsbegreppet vävts in i projektet är genom ett lek- och
aktivitetsstråk längs Masthamnsgatan, en del av delmål 5, med en innovativ design och som
syftar till att bjuda in till idrott och spontan lek. Inför utformandet av stråket har dialog förts
med gymnasieungdomar och förskolebarn i syfte att fånga in tankar och önskemål om det
framtida stråket. Även de två parker som blir en del av Masthuggskajen kan sägas bli
utrymme för aktivitet och blir till ytterligare rum för människor att mötas. För att uppnå ett
Masthuggskajen som bjuder in till aktivitet krävs dock ett fungerande samspel mellan trafik
och barn och unga som rör sig i området. Detta är en förutsättning för att uppnå delmål 5
(Masthuggskajen, 2022:15).
34
I det planerade parkeringshuset Masthugget Väst är planerad tillhörande gymnastikhall
menad att erbjuda invånarna i området en plats för träning och fritidsaktiviteter
(Masthuggskajen, 2022:20).
6.1.4 Detaljplan Masthuggskajen
Detaljplanen för Masthuggskajen vann laga kraft under 2019 och syftar till att utveckla en
plats som tidigare varit dominerad av parkeringsplatser till en plats för bostäder,
verksamheter, kontor och parker (Detaljplan, 2018: 6). Ambitionen med detaljplanen är att
Masthuggskajen ska bidra till hela stadens rumsliga och sociala interaktion med ett särskilt
fokus på barnperspektivet (Detaljplan, 2018: 6). Detaljplanen omfattar planhandlingar,
utredningar och övriga handlingar, bland annat barnkonsekvensanalys, hållbarhetsprogram
och illustrationskarta (Detaljplan, 2018: 3).
Ett återkommande tema i detaljplanen för Masthuggskajen är fokuset på barnperspektivet.
Det framgår tydligt i detaljplanen att den höga graden av exploatering kommer att påverka
barn och ungas livsmiljöer, något som också framkommer i projektets genomförda
barnkonsekvensanalys (Detaljplan, 2018: 9).
Barnkonsekvensanalysen beskrivs vara framtagen för att säkerställa diverse strategiska
åtgärder som staden behöver hantera för att barn och ungas behov ska mötas i
Masthuggskajen, ett steg i riktningen mot Masthuggskajen som en barnvänlig stadsdel.
Detaljplanen pekar på att de sociala aspekterna och barnperspektivet ska ges utrymme under
planeringsprocessen och att det funnits ett behov av att genomföra en barnkonsekvensanalys
inför detaljplanens granskning. Barnkonsekvensanalysen är en processbaserad analys som
genomförs i syfte att lyfta barnperspektivet i planförslaget och utvärdera huruvida det tagits i
beaktning (Detaljplan, 2018: 61).
Det lyfts i planförslaget att stadsdelen som Masthuggskajen är belägen i har ett stort behov av
förskolor och skolor, vilket inte uppfylls genom den framtagna planen. Förslaget avser två
förskolor, vilket fyller behovet, men inga skolor för äldre barn. Totalt sett är behovet alltså
inte tillgodosett. Det påpekas även att områdets brist på grön- och parkytor blir fortsatt
bristfälligt och således en viktig fråga för staden att ha i beaktning (Detaljplan, 2018: 10).
35
Vidare lyfts det även att de befintliga och de föreslagna gatorna och stråken kommer att
påverka barn och ungas tillgänglighet likväl som deras rörelsemöjlighet inom
Masthuggskajen. Analysen pekar även på att möjligheten till att skapa goda livsmiljöer och
tillgången till grönområden blir begränsad i planförslaget (Detaljplan, 2018: 91).
6.1.5 Dialog med gymnasieelever
Masthuggskajens utveckling är mer än bara ett projekt i sig, det är en del av en större plan för
området. Stadens olika förvaltningar har tillsammans tagit fram en detaljplan i vilken barnens
behov påstås stå i centrum. Målet är att ge dem ett attraktivt och gott vardagsliv i det nya
området där lek, grönska och fritid ska prioriteras. Genom samarbete och fokus på barnens
perspektiv finns möjlighet att skapa en hållbar stadsdel för alla målgrupper (Disorder, 2019:
4).
Vid framtagandet av Masthuggskajens detaljplan ges det en bild av att barn och ungas behov
och perspektiv stått i fokus, med målet att skapa en plats för barn att trivas och kunna ha ett
rikt vardagsliv. En väsentlig del av detta är satsningen på Masthamnsgatan, som blir till lek
och aktivitetsstråk. Omvandlingen av gatan sker i en medskapande process med barn och
unga i form av dialog med gymnasie- och förskoleelever, där de själva fått möjlighet att vara
med och påverka utformningen. Resultatet av dialogen, deras idéer och önskemål, ska ligga
till grund för gestaltningen av stråkets trafikmiljö och fysiska utformning (Disorder, 2019:4).
Resultatet presenterades i rapporten Medskapande process för Masthamnsgatan, dialog med
tre gymnasieklasser (Disorder, 2019:1).
Fokus låg på hur platsen skulle kännas att vistas på och på vem som skulle kunna vistas där.
Genom en serie workshops, ledda av arkitekturpedagoger från Disorders i Göteborg, fick
ungdomarna lyfta sina idéer och visioner. Deltagande var två klasser från Lindholmens
tekniska gymnasium samt en klass från Realgymnasiet, två skolor lokaliserade i närheten av
Masthuggskajen (Disorder, 2019: 54). Elevernas ålder framkommer inte i dialogmaterialet.
Upplägget för medskapandeprocessen är bland annat baserat på barnkonsekvensanalys och
hållbarhetsprogram för Masthuggskajen (Disorder, 2019: 4).
Eleverna fick genomföra totalt åtta övningar i vilka de bland annat fick diskutera vad de gillar
och ogillar på gatan idag, göra en moodboard som beskriver hur de skulle vilja att
36
Masthamnsgatan såg ut och hur den ska kännas att vistas på samt diskutera vilka aktiviteter
de önskar kunna genomföra på och längs med gatan i framtiden. Därutöver gavs eleverna
möjlighet att beskriva platsen utifrån sina sinnen där syftet var att reflektera kring hur vi
upplever en plats med alla sina fem sinnen (Disorder, 2019: 3).
Disorder menar slutligen att jämställdhet kräver en ständigt pågående process och pekar på
att det är avgörande att fortsätta involvera barn och unga i arbetet med Älvstaden. I
kvalitetsprogrammet och hållbarhetsprogrammet för Masthuggskajen finns visioner om
tillfälliga aktiviteter under ombyggnationen för vilka Disorder anser att gymnasieelever
skulle vara en perfekt målgrupp (Disorder, 2019: 55).
6.1.6 Dialog med förskoleelever
Under 2020 genomfördes en dialog genom tre workshops med förskoleelever från
Lerlyckeskolan och Flatåsskolan vilket resulterade i ett underlag för utformningen av ett lek-
och aktivitetsstråk på Masthamnsgatan. Syftet med dialogen var utforska möjligheterna att
utveckla Masthamnsgatan till ett lek- och aktivitetsstråk som är kompatibelt och är
funktionerande för barn i förskoleåldern genom att låta barn skapa sin egen tolkning av vad
lek och aktivitet kan vara (Mahammad & Hydén, 2020: 4-9). Aktörerna som genomförde
dialogerna med barnen var Trafikkontoret och Kulturförvaltningen samt arkitekturpedagoger
och masterstudenter från HDK-Valand (Mahammad & Hydén, 2020: 4). Dialogen resulterade
i rapporten Dialog om lek- och aktivitetsstråk längs Masthamnsgatan 2020.
Den första workshopen var uppdelad i 4 olika moment. Det första momentet innebar en
presentation för, och dialog med förskoleeleverna där mycket frågor ställdes till barnen, det
visades bilder på Göteborg och det förklarades vad syftet med Masthuggskajen var samt vad
barnens medverkan skulle bidra till. Moment två innehöll en fortsatt dialog med barnen där
samtalet handlade om vad ett stråk och en gata är och dylikt. Under moment tre genomfördes
ett grupparbete med barnen baserat på deras egen uppfattning och önskan. Det slutgiltiga
momentet involverade en presentation för klassen (Mahammad & Hydén, 2020: 15).
Det andra tillfället för workshop innefattade tre moment. Det första momentet syftade till att
påminna barnen om första workshoptillfället och vad projektet handlade om. Moment 2
innefattade att bygga en fysisk modell i en större skala i grupper, som de i det tredje
37
momentet presenterade för klassen. Vid presentationstillfället fick en grupp samt pedagog
prova att gå på en annan grupps stråk för att uppleva modellen samtidigt som den skapande
gruppen fick möjlighet att presentera hur stråket fungerade och vad som fanns där
(Mahammad & Hydén, 2020: 35).
Den tredje workshopen utformades av masterstudenter från HDK-valand, studenterna delades
upp i grupper och utförde workshopsen, detta innebar att samtliga workshops var olika
utformade, men samtliga innefattade enkla, pedagogiska element såsom att rita (Mahammad
& Hydén, 2020: 69-75).
Resultatet från workshopsen analyserades och sammanfattades i två olika kategorier, innehåll
i stråket och stråkets utformning. De huvudsakliga teman som uppstod inom kategorin
innehåll i stråket var aktiviteter, lugna platser & grönska, nivåer, vatten och infrastruktur.
Samtliga teman innehåller även olika kategorier för att rama in vad barnen uttryckt. Temat
aktivitet innefattar elevernas önskan om ett fartfyllt och aktivitetsberikat stråk med möjlighet
till fysiskt aktiv lek och sport. Huvudsakligen önskades det aktivitet i form av klättring och
hoppning (Mahammad & Hydén, 2020: 82). Vad gäller temat nivåer beskrivs det att det
funnits ett intresse bland barnen att kunna uppleva stråket och staden i helhet både uppe i
luften likväl som under marken. Dels diskuteras linbanor som kan koppla samman olika
lekplatser som nivån uppe i luften, dels önskades underjordiska tunnlar där fartfyllda
aktiviteter kan ta plats (Mahammad & Hydén, 2020: 83). Temat vatten var återkommande i
flera klasser under dialogen. Det fanns ett stort intresse bland barnen att ha tillgång till havet
och bad på olika sätt, genom pooler inom- och utomhus, tillgång till stränder samt olika typer
av vattenlek (Mahammad & Hydén, 2020: 84). Det fanns även ett intresse för lugna platser
och grönska där man kan vila efter att ha genomfört olika aktiviteter på stråket. De lugna
platserna önskas ha parker, växtlighet och övrig grönska där man kan ta det lugnt, ha picknick
och sittplatser (Mohammad & Hydén, 2020: 85). Det sista temat som identifierades var
infrastruktur, vilket fokuserar på hur barnen önskade att uppdelade områden för olika
färdmedel. Barnen önskade övergångsställen för sig, cykelbanor och trottoarer för sig, samt
att det gärna skulle vara mycket färg och form på samtliga gator vid stråket (Mahammad &
Hydén, 2020: 86).
Även stråkets utformning har kategoriserats utifrån fem olika teman. Dessa teman är: tydlig
utformning i stråket, en lekfullhet i utformningen, man vill vara i staden och uppleva alla dess
38
nivåer, olika teman inom vatten samt fart och rörelse men också plats för vila (Mahammad &
Hydén, 2020: 90-93). Samtliga grupper som deltog i dialogen önskade en tydlig uppdelning
av stråket, vilket grupperades på tre olika sätt i rapporten. En del var uppdelningen av stråket
där ena delen var avsedd för lek och aktivitet medan den andra delen var avsedd för cykel-
och gångbanor. Den andra delen av uppdelning längs stråket är uppdelningen av stråkets
karaktär där barnen önskade att en del av stråket skall vara tydlig och ordnad medan den
andra delen skall vara livlig och organisk. Den sista delen gällande uppdelningen av stråket
fokuserar på att fördela aktivitet och lugn. Dels ska det finnas plats för aktivitet och lek men
det ska även finnas plats för lugn och vila (Mahammad & Hydén, 2020: 90). Del två, en
lekfullhet i utformningen, fokuserar på färg och form på stråket och lekplatser med
klätterställningar utformade som djur. Den tredje delen handlar om att vara i staden och
uppleva alla nivåer. Dels fanns en önskan om att få uppleva stadsrummet under jord i tunnlar,
dels ville man ha aktiva gator och se olika typer av aktiviteter i luften, bland annat linbanor
som kan transportera en mellan olika platser (Mahammad & Hydén, 2020: 91). Det fjärde
temat handlade om vatten på olika sätt, där det identifierats att barnen vill ha närhet till havet,
badplatser likväl som det önskas bryggor. Slutligen fokuserar det sista identifierade temat på
fart och rörelse, men också en plats för vila. Detta tema lägger vikt vid möjligheten att lätt ta
sig mellan olika platser utan att bli störd av cykelburna eller promenerande individer samt
möjligheten till ostörd fysisk lek och aktivitet. Ett särskilt fokus riktas till återigen till
klättring (Mahammad & Hydén, 2020: 93). Resultatet från dialogen kan ifrågasättas då
frågorna som ställdes vid tillfället inte går att utesluta kan ha varit ledande för att styra
samtalet i en viss riktning.
6.1.7 Sammanfattning i relation till den barnvänliga staden
I detta avsnitt sammanfattas analyserade dokument utifrån UNICEFs definition av begreppet
barnvänlig stad. Definitionen inkluderar bland annat möjligheter för alla barn och unga att
påverka beslut om sin stad, ha tillgång till grundläggande tjänster som utbildning, att känna
sig trygg och självständig på gatorna, att delta i kulturella och sociala evenemang samt ha
tillgång till grönområden.
Kriteriet för att ha möjlighet till att påverka beslut om sin stad tas hänsyn till viss del genom
de utförda dialogerna som genomförts med förskole- och gymnasieelever. Dialogerna ämnade
att vara en medskapande process med barn och unga om lek- och aktivitetsstråket längs
39
Masthamnsgatan, där deras åsikter skulle bli ett underlag till planeringen. Vad som kan
uppfattas som bristande i detta kriterium är det faktum att åldersgrupperna för dessa dialoger
varit förskolebarn i årskurs 1 samt gymnasieklasser i årskurser som inte definieras i
rapporten. Detta innebär att barn i grund-, mellan- och högstadiet inte inkluderats i att
påverka besluten i deras stad. Ytterligare en brist för analysen är att det inte framgår vilka
delar av resultatet från dialogerna som faktiskt tas med i planeringen framåt, utan endast
deras önskemål för platsen.
Vad gäller barn och ungas tillgång till grundläggande tjänster som och utbildning
framkommer stora brister vad gäller tillgång till utbildning. Detta då planförslaget pekar på
att den stadsdel i vilken Masthuggskajen är belägen har ett stort behov av förskolor och
skolor, vilket inte uppfylls genom projektplanen.
Vidare innebär den höga exploateringsgraden och den täta bebyggelsen en påverkan på barn
och ungas möjlighet till att känna sig trygga och röra sig självständigt på Masthuggskajens
gator. Samspelet mellan trafik och områdets barn och unga är en knäckfråga för projektet och
ett krav för att uppnå hållbarhetsprogrammets delmål 5; På Masthuggskajen ska barn och
unga kunna röra sig fritt, till fots och cykel mellan bostad, lek, förskola och skola. Även
Masthuggskajens hållbarhetsrapport (2022) belyser vikten av att allmän plats, parker och torg
utformas med ett tydligt fokus på trygghet och jämlik tillgänglighet för samtliga målgrupper.
Rätten att delta i sociala och kulturella evenemang kan tillgodoses genom att planera för en
öppen och inbjudande stadsdel där möjligheten för social och rumslig interaktion finns. Här
blir lek- och aktivitetsstråket på Masthamnsgatan en viktig faktor i planeringen att bjuda in
till interaktion och gemenskap för barn och unga.
Flera av dokumenten påpekar vikten av grönområden för barn och unga, vilket är ett av
kriterierna för en barnvänlig stad. Det framgår dock i detaljplanen och
barnkonsekvensanalysen att grönområdena i den kommande stadsdelen är begränsade. Vidare
framgår det av barnkonsekvensanalysen att en av de förskolor som planeras byggas inte
kommer ha tillgång till att nyttja en av parkerna, på grund av den osäkra färden dit.
40
6.2 Semistrukturerade intervjuer
6.2.1 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och aktivitet
Respondent 1 lyfter trygghetsbegreppet som högt prioriterat i projektet och har tidigare
erfarenhet av att arbeta med barnkonsekvensanalys. Respondent 1 lyfter hur Masthuggskajens
trygghet diskuterats genom dialog med gymnasieelever och förskoleelever. I dialogen ges
barn och unga utrymme att lyfta vilka aktiviteter man önskar på platsen och hur platsen kan
utformas. Därutöver diskuteras upplevelsen av trafik och buller.
Dialogen med barn och unga blir ett sätt att implementera delmål 5 i hållbarhetsrapporten för
Masthuggskajen; Barns rörelse i staden. I delmålet inkluderas dels ett lek- och aktivitetsstråk
och dialog, därmed bidrar dialogerna med gymnasieelever och förskoleelever till att uppnå
målet (Masthuggskajen, 2022:15). Vidare inkluderar målet allmän trafiksäkerhet för barnen i
området i den mening att det ska vara lätt att nå och ta sig runt i området till fots, med cykel
eller kollektivt, något som också berörs i dialogen.
Respondent 1 menar att begreppet berörs genom i form av diskussion av trygghetsskapande
lösningar, snarare än av vad som upplevs som otryggt. Vidare menar respondent 1 att
trygghetsaspekten ibland tenderar att till viss del glömmas bort och vara svårare att ta på då
nya detaljplaner tas fram, till skillnad från då befintlig stad ska rekonstrueras.
Även respondent 2 pekar på vikten av trygghet i projektet. Respondent 2 har ringa erfarenhet
av barn i stadsplanering, men att det inkluderas i den hållbarhetsanalys som tas fram vid varje
nyproduktionsprojekt. Denna har en koppling till social hållbarhet och knyter an till
trygghetsbegreppet. Respondent 2 menar att trygghetsfrågan är ett av Riksbyggens
kärnvärden och att trygghetsaspekten ständigt återkommer. Respondenten lyfter flera
exempel på fysiska åtgärder för att skapa en känsla av trygghet där flera handlar om
översiktbarhet och siktlinjer, att undvika mörka och stängda rum. Trygghetsbegreppet berörs
dock inte med ett specifikt fokus på barn och unga, utan med fokus på trygghet för alla.
“[...] Det är väldigt stort fokus på trygghet. Men kanske inte trygghet specifikt för barn utan
trygghet för alla. Vilket i och för sig inte är någon motsättning.”
- Respondent 2
41
De fysiska åtgärder respondent 2 lyfter i intervjun, åtgärder för att gynna den upplevda
tryggheten på platsen, återkommer som viktigt i Göteborgs stads verktyg för
barnkonsekvensanalys (2017). Begreppet sammanhållen stad syftar till de fysiska barriärerna
i staden. Likaså syftar begreppet samspel, lek och lärande till att utforma platser i staden där
barn och unga kan mötas för just samspel, lek och lärande. Slutligen berör även begreppet
vardagsliv vikten av att kunna röra sig fritt i stadsrummet (Göteborgs stad, 2017: 23). Dessa
tre begrepp ställer därmed krav på just fysiska åtgärder för att skapa en känsla av trygghet,
vilket respondent 2 lyfter som viktigt för projektet.
Respondent 3 har erfarenhet av att inkludera barn och unga i stadsplanering genom diverse
kreativa aktiviteter, men har inte själv varit delaktig. Genom intervjun lyfter respondenten
både den fysiska och den mentala upplevelsen av trygghet och menar att trafikaspekten är en
viktig del i projekt Masthuggskajen. Säkra gång- och cykelvägar och säkra korsningar är av
stor vikt, likaså att utforma miljöer som drar ner trafikens hastighet. Utöver trygga
trafiklösningar menar respondent 3 att det är viktigt att forma bostadskvarteren på ett sätt som
gör det möjligt för människor att träffas och mötas.
Att på ett säkert sätt skapa ett samspel mellan fordonstrafik med oskyddade trafikanter är en
påtaglig utmaning för projektet. I enlighet med granskningsutlåtandet av projektets detaljplan
(2018) är Masthamnsgatan, med en blandning av barn och motorfordon, problematisk
(Göteborgs Stad, 2018:15).
Respondent 3 bekräftar slutligen trygghetsbegreppets tendens att vara tvetydigt och menar att
det ibland kan uppstå konflikt kring begreppets innebörd.
Sammanfattningsvis går det att konstatera att trygghetsbegreppet är prioriterat hos samtliga
respondenter, men barn och ungas inflytande i frågan kan sägas vara begränsat. Målgruppen
inkluderas uteslutande i planeringen av Masthamnsgatan, dock utgjorde tryggheten en central
del i dialogerna. Vidare tenderar samtliga respondenter att diskutera begreppet utifrån
trygghetsskapande lösningar, snarare än utifrån vad som upplevs otryggt, vilket visar på
potential att i framtiden nyansera sitt sätt att angripa trygghetsbegreppet i kommande
planeringssammanhang. Sammantaget inkluderas trygghet för barn och unga i
planeringsprocessen, men barn och ungas egen talan vad gäller vad som är
trygghetsfrämjande lösningar för målgruppen är begränsat.
42
Respondent 1 berättar att vid samtal gällande just Masthamnsgatan, där det planeras för ett
lek- och aktivitetsstråk, har ämnet tagits upp vad gäller hur barn med någon form av
funktionsnedsättning ska ha möjlighet att nyttja och röra sig på platsen. Detta återspeglas i
delmål 1 i hållbarhetsrapporten för Masthuggskajen från 2022; På Masthuggskajen kan du
komma som du är och vara den du vill, som handlar om just fysisk och mental tillgänglighet
för alla.
Däremot påpekas det av respondent 1 att inga barn med funktionsnedsättningar hade blivit
aktivt uppsökta för att delta i dialogen, men att medarbetare i projektet lyft frågan. En önskan
kring att arbeta mer uppsökande med barn och unga vad gäller funktionshinder kopplat till
både fysiska och psykiska utmaningar.
Under intervjun med respondent 2 lyfts det att det inte finns ett uttalat fokus på den typen av
tillgänglighet som frågan eftersöker, utan företaget följer de lagkrav som finns kopplat till
bland annat tillgänglighetsanpassade lägenheter, passagemått och dylikt uppfylls.
“Jag tror inte att vi har ett uttalat fokus på det viset. Där följer vi lagkraven.”
- Respondent 2
Det påpekas även av respondent 3 att det beror på att projektet är pågående och att man tror
att det kommer vara mycket mer tillgängligt när projektet är färdigställt. Respondent 3
påpekar att det hade kunnat vara mycket bättre än det för tillfället är och att det finns en stor
förbättringspotential i hur man arbetar med de frågorna. Även i barnkonsekvensanalysen lyfts
det att den fysiska bebyggelsen ska skapa förutsättningar för att barn och unga ska kunna röra
sig fritt i staden via gång, cykel eller kollektivtrafik (Göteborgs stad, 2017: 25).
Sammanfattningsvis lyfts tillgänglighetsfrågan som av stor vikt, men implementerandet av
tillgänglighetsfrämjande lösningar besitter stor förbättringspotential. Detta dels då man i
samband med dialogerna med barn och unga inte aktivt inkluderat barn med funktionshinder
samt då en av respondenterna menar att aktören överhuvudtaget inte har ett uttalat fokus på
den typ av tillgänglighet studien ämnar att undersöka. En av respondenterna påpekar bristen
på tillgänglighet under exploateringen vilket inte är ett fokus i studien, men en intressant
aspekt. Samma respondent anser att det finns stor förbättringspotential i hur man jobbar med
frågan. Tillgänglighet för barn och unga inkluderas i planeringsprocessen, men frågan kräver
43
en aktörsöverskridande förståelse för begreppets innebörd och en mer inkluderande dialog
med barn och unga med olika förutsättningar.
Vad gäller aktivitet i planeringen på Masthuggskajen utgick frågorna utifrån en förbestämd
definition som initialt beskrivits för respondenterna.
Respondent 1 uttryckte att syftet med dialogen som fördes med barn och unga i olika
skolklasser under 2019-2020 var just att diskutera aktivitet på olika sätt. Utifrån ett uppdrag
från hållbarhetsprogrammet i Masthuggskajen skulle ett lek- och aktivitetsstråk längs
Masthamnsgatan utformas (se bilaga 4). Genom att föra dialog med barn och unga inför detta
kunde man ta reda på vad som skulle tänkas vara aktivitet längs en gata och vad som kunde
vara lek längs en gata. Dialogerna som hölls fokuserade dock endast på den specifika gatan
och inte hela Masthuggskajen. Dialogen är dels ett sätt att implementera målet om barns
möjlighet till rörelse och lek, vilket framkommer i projektets hållbarhetsrapporter, men är
också ett sätt att applicera begreppen samspel, lek och lärande samt vardagsliv från
barnkonsekvensanalysen i projektet då dessa kan främjas genom just delaktighet och dialog
samt främjandet av barn och ungas aktivitet i vardagen.
“…vi hade ett uppdrag från hållbarhetsprogrammet i Masthuggskajen att vi skulle skapa ett
lek- och aktivitetsstråk längs Masthamnsgatan och då var ju syftet med dialogen att vi ville
ha hjälp med att tolka vad kan vara lek längs en gata, vad kan vara aktivitet längs en gata.”
- Respondent 1
Intervjun med respondent 2 ledde till en beskrivande del vad gäller de fastigheterna de
planerar att bygga och hur man inkorporerat aktiviteter där. Ett stort fokus har, enligt
respondenten, varit levande bottenvåningar för att skapa aktivitet på platsen. Bland annat har
det planerats för att en mataffär ska byggas i en av deras fastigheter på bottenvåningen.
Livsmedelsbutiken är strategiskt placerad på platsen för att skapa liv, rörelse och aktivitet.
Aktiva bottenvåningar beskrivs i barnkonsekvensanalysen som en positiv aspekt vad gäller
att planera för trygghet. Detta då åtgärden skapar liv och aktivitet i området under flera
timmar på dygnet, samt skapar en överskådlighet (Göteborgs stad, 2017:33).
“…det har ju varit ett jättefokus på det här med levande gatuplan eller levande
bottenvåningar. Och det tänker jag, det är ju ett sätt att få aktivitet.”
44
- Respondent 2
Vidare beskrivs det som att Masthuggskajen ska utvecklas på fotgängarens villkor och att ett
större fokus ska läggas på den mänskliga skalan. Även i intervjun med respondent 2 lyfts
Masthamnsgatans kommande aktivitetsstråk som viktigt.
Respondenten 3 beskriver att det är av stor vikt att arbeta med platserna som uppstår mellan
husen och att det är mycket viktigt att man arbetar med det tillsammans med andra aktörer för
att hitta en gemensam vision för utemiljöerna. Det påpekas att det finns mycket att göra, dels
kan man använda grönytorna för lekplatser, gym eller vattenlekar. Det lyfts att man kan
kombinera dagvatten med lek. Det påpekas däremot att i Masthuggskajen har utförandet av
allmän plats minskat gentemot den initiala planen, vilket innebär att det är just dessa typer av
aktiviteter som försvinner.
Därutöver påpekas i granskningsutlåtandet för detaljplanen (2018) att det behov av park som
beskrivs i Parkplan för Linnéstaden inte uppfylls. Park- och naturförvaltningen anser att
eftersom behovet av park inte tillgodoses i denna plan är det viktigt att behovet av parkytor
tillgodoses i framtida detaljplaner i närområdet (Göteborgs Stad, 2018: 3).
Detaljplanen belyser en del av Masthuggskajen, Olof Palmes plats, som en viktig plats för
möten och aktivitet. Här finns ett torg som är utformat efter behoven av att sitta ner och
inbjudan till potentiell lek med gräsplan och studsmatta (Detaljplan, 2018: 32). Torget är
uppbyggt med konstgräs för att locka barn och unga såväl som vuxna till att använda platsen
och med studsmattan skapas en vidare möjlighet till lek och aktivitet för samtliga.
Sammantaget beskrivs aktivitet av aktörerna på olika sätt. Respondent 2 beskriver aktivitet i
Masthuggskajen som levande bottenvåningar och det sättet att skapa fysisk aktivitet, liv och
rörelse på, vilket i barnkonsekvensanalysen bekräftas som en positiv aspekt för trygghet.
Respondent 1 och 2 diskuterar istället begreppet utifrån mänsklig fysisk aktivitet. Dialogen
med barn och unga som hölls med fokus på lek- och aktivitetsstråket på Masthamnsgatan
gjordes i syfte att ta reda på vad just aktivitet innebär för målgruppen. Stråket är menat att
bjuda in till idrott och spontan lek och blir därmed en fördelaktig åtgärd för barn och ungas
ökade aktivitet. Respondent 3 lyfter att utförandet av allmän plats minskat sedan den initiala
planen vilket även påverkar grönområden och parker. De planerade förskolegårdarna som
skall byggas på Masthuggskajen möter inte de krav och rekommendationer från Göteborgs
45
stad och skolverket, vilket kan bidra till en negativ utveckling för barns möjlighet till
aktivitet. Aktivitet för barn och unga inkluderas i planeringen av Masthuggskajen i respektive
respondents delprojekt, huvudsakligen i samband med planerandet av Masthamnsgatan. Dock
behöver vikten av en kombination av tillgång till aktivitet i form av fysisk aktivitet och
aktivitet i form av mänsklig rörelse tydliggöras. Projektets aktörer bör besitta en gemensam
förståelse för begreppets innebörder.
6.2.2 Delaktighet i stadsplanering
Vad gäller deltagande i planeringen genomfördes detta med förskoleelever och
gymnasieelever i staden, något som respondent 1 lyfte under intervjutillfället. Under dessa
dialoger fick barn och unga möjlighet till att vara en del i planeringen av Masthamnsgatan,
vilken ska utformas till ett lek- och aktivitetsstråk framöver. Dialogerna med förskoleeleverna
utfördes genom tre olika workshoptillfällen där eleverna dels fick lära sig om bland annat
stadsutveckling, vad är stråk och vad är en gata är, dels fick de genom olika övningar berätta
vad de själva önskade på ett stråk i Masthuggskajen. Dialogerna med gymnasieeleverna
genomfördes på plats vid Masthuggskajen där ungdomarna fick uppleva platsen med alla sina
sinnen. Dialogerna genomfördes tillsammans med skolklasser som inte hade en direkt
koppling till området Masthugget. Respondent 1 påpekar att man hade kunnat arbeta med
förskoleelever vid skolor i Linné som är närmre beläget Masthugget, men att de redan hade
varit inkluderade inför samrådet för detaljplanen. Vad gäller eleverna i gymnasieklasser
påpekar respondent 1 att de klasser som deltagit valts då det inte var några andra som var
intresserade. Att arbeta med skolklasser som inte har en direkt association med
Masthuggskajen kan tolkas som ett försök till att skapa en stadsdel som är till för alla och att
utföra en demokratisk process.
Under intervjun med respondent 1 uppkom diskussioner om huruvida barn och unga brukar
vara delaktiga i planeringsprocesser och hur. Respondent 1 lyfter att barn och unga vanligtvis
inte är med i planeringsprocessen, utan att barnkonsekvensanalyser genomförs av vuxna.
Dels genomförs det inte på grund av att det kostar mycket pengar och dels för att det ofta inte
finns tid för det. Detta missgynnar barn och ungas möjlighet att påverka sin stadsmiljö och
46
deras möjlighet till dialog, vilket i barnkonsekvensanalysen framkommer som viktigt för att
främja samspel, lek och lärande (Göteborgs stad, 2017: 29).
“Fördelar och nackdelar med det, fördelarna är ju att man hinner, att barnen hinner sätta sig
in i vad det är för uppdrag, man hinner få en förståelse… nackdelen är att det tar mycket tid.
Men man får ju oftast ett mer djupt resultat.”
- Respondent 1
Ytterligare en intressant aspekt som respondent 1 påpekade var att man i tidigt planskede
sätter en social komplexitetsnivå mellan 1-4 för att se huruvida man behöver föra en dialog
med barn och unga eller inte i ett stadsutvecklingsprojekt. Det beskrivs att nivå 1 är en
mindre komplex nivå där man inte behöver föra dialog, medan nivå 4 är en mer komplex
nivå. Vid nivå 3 beskrivs det att vissa grupper av barn och unga kan komma att behöva
inkluderas. Denna bedömning kan potentiellt skapa möjligheter för barn och unga att vara
delaktiga i stadsutvecklingsprojekt.
Respondent 2 uppger att det förekommer i enstaka projekt att barn och unga inkluderas i
planeringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Det lyfts att det finns ett önskemål att
vidareutveckla möjligheterna att föra dialog med barn och unga i utvecklingsprojekt, men att
det inte görs i dagsläget och att det inte heller gjorts inför planeringen av Masthuggskajen.
“[...] Jag tror att det finns möjlighet att ta lite kliv framåt inom det här området.”
- Respondent 2
Under intervjun med respondent 3 påpekas det att de generellt arbetar med dialoger när det
handlar om förnyelse eller upprustning i befintliga bostadsområden där det redan finns
hyresgäster. I de processerna får hyresgästerna i ett tidigt skede tycka till om vad som är
positivt med platsen, vad som kan utvecklas, vad man vill ha mer respektive mindre av. I
vissa situationer kan skolor eller förskolor bli inbjudna till att tycka till om olika områden.
Det påpekas att det är en positiv aspekt i planeringen då de som vistas på platsen vanligtvis
har en större insyn i hur platsen ser ut och verkar under olika tider på dygnet, vilket gör deras
åsikter värdefulla. Det lyfts även att det är av stor vikt att genomföra dialoger vid olika
områden och inte bara implementera svaren från dialogerna från ett område på ett annat, då
alla platser är unika och har olika förutsättningar. Genom att arbeta med och inkludera
47
individer kan trivsammare områden skapas vilket även kan leda till mindre omflyttning.
Däremot beskrivs det att Stena Fastigheter inte arbetat med dialog inför planeringen av
Masthuggskajen.
Sammanfattningsvis finns stor potential vad gäller att bredda möjligheten till deltagande för
stadens barn och unga. Respondent 1 menar att barn och unga vanligtvis inte är delaktiga i
stadens planeringsprocesser på grund av bristande tid och resurser och att barnperspektivet
istället inkluderas genom barnkonsekvensanalys framtagen av vuxna. Däremot har det
genomförts dialoger med barn och unga i samband med planeringen av Masthuggskajen,
dock begränsat till Masthamnsgatan. Möjligheten till delaktighet i planeringen har alltså
funnits till viss del. Respondent 2 menar att målgruppen inkluderas i enstaka projekt, men
inte i särskilt stor utsträckning. Dock lyfter respondenten att det finns ett önskemål att
utvecklas inom detta område. Respondent 3 menar att dialog tenderar att ske i större
utsträckning i förnyelse eller upprustning av befintliga områden, men sker sällan i
nyetablering av områden. Sammantaget har barn och unga fått möjlighet till delaktighet i
planeringen av Masthuggskajen, men i mycket begränsad utsträckning. Det finns stor
potential att bredda dialogen med barn och unga i framtida projekt.
7. Diskussion
7.1 Den barnvänliga staden
Den barnvänliga staden lyfts i tidigare forskning som en stad, ett samhälle eller ett system för
lokalt styre som åtagit sig att förbättra livet för barn genom att förverkliga deras rättigheter i
enlighet med barnkonventionen (Cordero-Vinueza et al., 2023:2). De huvudsakliga kriterierna
som denna studie fokuserat på innefattar möjligheter för alla barn och unga att påverka beslut
om sin stad, ha tillgång till grundläggande tjänster som utbildning, till att känna sig trygg och
självständig på gatorna, till att delta i kulturella och sociala evenemang samt ha tillgång till
grönområden. Resultatet som dokumentanalysen framställt visar på att det finns potential till
att uppnå en barnvänlig stadsdel utifrån vissa kriterier, men att det huvudsakligen finns
brister. Vad gäller möjligheten till påverkan, tillgång till utbildning, att känna sig trygg och
självständig på gatorna och tillgång till grönområden pekar samtliga kriterier på att det finns
48
brister i planeringen. Kriteriet som har störst potential att uppfyllas är kriteriet vad gäller
möjlighet till att delta i sociala och kulturella evenemang, speciellt på framtida
Masthamnsgatan.
7.2 Den barnvänliga staden i relation till trygghet, tillgänglighet och aktivitet
Initiativet "Barnvänliga städer" har potential att ge barn en starkare röst i stadsplanering och
är ett viktigt steg mot att ge barn en mer aktiv roll i beslutsfattande processer som berör deras
livsmiljö. Att bygga vidare på de framsteg som gjorts genom detta initiativ är avgörande för
att stärka barns rättigheter i en alltmer urbaniserad värld (Rakhi & Surya, 2019: 6). Barn och
unga har i enlighet med barnkonventionen rätt till att känna sig trygga och självständiga i sin
stad och på sina gator och till att delta i kulturella och sociala evenemang.
Dessa inkluderade möjligheter grundar sig alla i begreppen trygghet, tillgänglighet och
aktivitet och behöver alla inkluderas för att ”upprätthålla integriteten hos den sociala,
ekonomiska och miljömässiga strukturen i globala och lokala miljöer genom processer som är
deltagande och rättvisa” i enlighet med barnkonventionens hållbarhetsagenda (Woolcock &
Steele, 2008:12).
Respondent 1 skapar potential för barn och ungas känsla av förankring och medskapande
genom dialog med gymnasieelever och förskoleelever. Dialogerna möjliggör för barn och
unga att själva uttrycka sina tankar och idéer om platsen och ger dem en koppling till platsen,
vilket är bidragande till den upplevda känslan av förankring. Respondent 2 har i sitt uppdrag
inte inkluderat någon form av dialog med stadens barn och unga, vilket är till nackdel för
målgruppens känsla av deltagande och medskapande. Dock lyfter respondenten att den
hållbarhetsanalys som tas fram vid varje nyproduktionsprojekt har en stark koppling till
social hållbarhet och knyter an till trygghetsbegreppet, vilket kan sägas vara ett sätt att
bemöta stadens intensitet till barn och ungas fördel. Även respondent 3 lyfter vikten av att
skapa utrymmen för människor att mötas och att det är viktigt att områdets bostadskvarter
utformas med detta i åtanke.
Vad gäller att tillta åtgärder för ökad trygghet i form av fysisk utformning är detta något som
lyfts som viktigt av samtliga respondenter. Däremot är det faktiska inkluderandet av barn och
unga i planeringsprocessen en brist hos respondenterna 2 och 3. För att skapa platser där barn
49
och unga känner sig delaktiga krävs att de ges inflytande och bjuds in till dialog och
medskapandeprocesser. Ett ökat inkluderande är vidare fördelaktigt för barn och ungas
trygghet i den mening att barn upplever staden på ett annat sätt än vuxna. Att lyssna till barn
och ungas perspektiv underlättar ett identifierande av potentiella risker och gör att vi kan
utforma säkrare och mer trivsamma miljöer för samtliga målgrupper.
Enligt Folkesson och Makrí (1999) kan tillgänglighetsbegreppet delas in i två
underkategorier; geografisk tillgänglighet och upplevd tillgänglighet. Den geografiska
tillgängligheten handlar om hur lätt det är för personer att fysiskt nå olika platser och tjänster,
medan den upplevda tillgängligheten är ett subjektivt mått på hur lätt personer upplever att
det är att nå olika platser och tjänster (Folkesson & Makrí, 1999:2). Vid genomförandet av de
semistrukturerade intervjuerna framkom dessa underkategorier på olika sätt. Respondent 1
och 2 lyfter i störst utsträckning den geografiska tillgängligheten och respondent 2 pekar på
vikten av att de lagkrav som finns kopplat till sådant som tillgänglighetsanpassade lägenheter,
passagemått och dylikt uppfylls. Respondent 1 berör begreppet genom att diskutera den
fysiska tillgängligheten för barn och unga med funktionshinder. Vidare diskuterar respondent
3 begreppet både utifrån geografisk och upplevd tillgänglighet och menar att många platser
under utbyggandstiden riskerar att upplevas som otrygga och otillgängliga. Respondenten
påpekar vidare att bristen på tydliga övergångsställen och platser med mycket grus skapar
barriärer och begränsar den geografiska tillgängligheten. Respondenten har en tro om att
tillgängligheten kommer att förbättras då projektet är färdigställd, men anser ändå att det
finns en stor förbättringspotential i hur man arbetar med tillgänglighetsfrågan.
Genomsyrande för samtliga intervjuer är en tendens att diskutera den geografiska
tillgängligheten i större utsträckning än den upplevda, vilket visar på hur begreppet tenderar
att tolkas.
Handy (2020) menar att dagens tillgänglighetsmått missar flera viktiga aspekter och att vissa
av de egenskaper som invånare upplever och värdesätter, till exempel hur tillgänglig en plats
känns, inte mäts av dessa mått. Handy menar att vi bör betrakta miljön i vilken människor rör
sig i termer av de egenskaper som påverkar upplevd tillgänglighet. Detta ger oss en mer
nyanserad och användbar bild av hur tillgänglig en plats verkligen är. För att öka våra städers
barnvänlighet krävs därmed att den upplevda tillgängligheten ges samma utrymme som den
50
geografiska tillgängligheten och att begreppet diskuteras utifrån dessa båda aspekter (Handy,
2020:4).
Barn och ungas aktivitet är mycket viktig vad gäller deras hälsosamma utveckling. Fysisk
aktivitet kan bidra till ökat fysiskt och psykiskt välmående, det kan minska stress och oro
samt bidra till en ökad inlärningsförmåga och koncentrationsförmåga (Brown et al. 2019:1)
Möjligheten till fysisk aktivitet och lek är därmed en viktig aspekt i stadsrummet. Barn och
ungas aktivitet sker inte endast genom idrott eller hur mycket man rör sig, det är även en
något som bidrar till sociala interaktioner (Brown et al. 2019:1). Det är även viktigt att
planera för platser där möjlighet till vila och avkoppling kan ske, exempelvis i parker eller
grönområden. Vidare inkluderas barn och ungas tillgång till olika former av aktiviteter som
ett kriterium för en barnvänlig levnadsmiljö i bullerby-modellen (Broberg, et al. 2013: 110).
Intervjupersonerna lyfte begreppet aktivitet på olika sätt, dels aktivitet genom utformningen
av lek- och aktivitetsstråket längs Masthamnsgatan, dels genom att skapa positiv utemiljö där
aktivitet kan ske mellan byggnader. Aktivitet kan således ha olika definitioner beroende på
vem som definierar begreppet och i vilket sammanhang det lyfts. Det framkom vidare under
intervjuerna där några respondenter diskuterade aktivitet i form av fysisk aktivitet, medan
andra diskuterade aktivitet genom levande bottenvåningar.
Lek- och aktivitetsstråket längs Masthamnsgatan har stor potential att uppfylla dessa kriterier
och skapa spontanaktivitet i Masthuggskajen. I dialogen som hölls med förskoleelever
framkom det att barnen bland annat önskar en livlig gata med mycket färger och former där
man kan leka och även platser för avkoppling.
7.3 Delaktighet i stadsplanering
Det finns en mängd positiva aspekter som kan medföras i de processer där barn och unga får
möjlighet till att delta i stadsutvecklingsprocesser. Det kan bidra till ökad demokratisering i
samhället, likväl som det kan ge barn och unga ny kunskap och större samhällsengagemang
(Malone, 2012: 391, Tisdall, 2016).
Däremot lyfts det även negativa aspekter som kan vara en följd av delaktighet där det finns en
maktrelation mellan vuxna och barn. Dels kan det handla om vuxnas attityder gentemot barn,
dels kan det handla om övningar eller liknande som man använder sig av vid deltagande som
51
barn inte förstår eller kan delta i (McMellon & Tisdall, 2020: 169). Vidare menar McMellon
och Tisdall (2020) att barns deltaktighet genom exempelvis dialog i många fall endast
används för att det ska se positivt ut utåt och det sätts ett plåster på ett större problem, snarare
än att man tar tag i de större problemet. Thomas (2007) påpekar att involverande av barn och
unga i planeringsprocesser kräver både tid och resurser, något som bekräftas under intervjuer
och kan ses som en bidragande orsak till varför barn och unga inte är delaktiga i den
utsträckning som kan önskas (Thomas, 2007).
Göteborgs stads processverktyg för barnkonsekvensanalys (2017) belyser Roger Harts
delaktighetstrappa och vad den kan innebära i dialogsammanhang i Göteborg. Det påpekas att
det finns tre olika nivåer där barn och unga kan inkluderas utifrån delaktighetstrappans
utformning; att barn och unga har ett visst inflytande genom att vara informanter där de ges
möjlighet att dela sina åsikter och önskemål. Den andra nivån av inflytande innebär att barn
och unga blir medbestämmande aktörer genom att inte endast dela med sig om sin kunskap
utan även sina erfarenheter. Den tredje nivån innefattar att barn och unga blir
självbestämmande och därmed en egen aktör i projektet. Genom att ge barn och unga
möjligheten till deltagande på den tredje nivån innebär det att de själva har tolkningsföreträde
i frågor som berör barn och unga (Göteborgs stad, 2017: 32). Hart (1992) menar att barn och
unga oftast involveras i processerna när designen redan är avklarad, vilket är ett misstag. Vid
det skedet är planer redan satta och möjligheten till påverkan från start är förbrukad. I fallet
Masthuggskajen har barn och unga fått vara med i processen vid ett tidigt skede, vilket ger
dem möjlighet att påverka från start och bidra till utvecklingen av staden. Däremot går det
inte att säga i vilken utsträckning deras önskningar tas med i utformningen av platsen.
Under intervjuerna har det framkommit att i Masthuggskajen har barn och ungas deltagande
endast implementerats av Göteborgs stad, medan de privata företagen inte nyttjat barn och
ungas röster och åsikter i sina projekt.
52
8. Slutsatser
Samtliga respondenter i studien framhäver vikten en barnvänlig stadsdel. Ett önskat
prioriterande av trygghet är återkommande, men barn och ungas inflytande i frågan är
begränsat. Fokus ligger ofta på trygghetsskapande lösningar, snarare än att identifiera
källorna till otrygghet. Studien visar potential att nyansera trygghetsbegreppet i framtida
planeringsprocesser. Tillgänglighet lyfts fram som en avgörande faktor, men det finns
betydande förbättringspotential.
Aktörerna behöver en gemensam förståelse av begreppet tillgänglighet och inkludera barn
med olika förutsättningar i dialogen. Även aktivitet beskrivs på olika sätt av de olika
aktörerna. Levande bottenvåningar och lek- och aktivitetsstråk främjar rörelse och trygghet,
men utbyggnaden av allmän plats har minskat, vilket påverkar grönområden och parker.
Aktörerna bör ha en gemensam förståelse av vad aktivitetsbegreppet innebär och inkludera en
kombination av fysisk och mänsklig aktivitet i planeringen.
Studien visar att trygghet, tillgänglighet och aktivitet för barn och unga inkluderas i
planeringen av Masthuggskajen, men det finns utrymme för betydande förbättringar.
Dialogen med barn och unga behöver bli mer inkluderande och aktörerna bör ha en
gemensam och nyanserad förståelse av de relevanta begreppen.
Studien identifierar ett behov av att utvecklas i hanterandet av barn och ungas behov i
stadsplaneringen. Dialogen med och inkluderandet av målgruppen har stor potential att
breddas och det finns stora fördelar med en gemensam tolkning och förståelse av begreppen
trygghet, tillgänglighet och aktivitet. Vidare är det av yttersta vikt att man i dialog med barn
och unga inkluderar barn med olika fysiska förutsättningar för att säkerställa en inkluderande
stadsmiljö.
Studien bidrar till en djupare förståelse för vilken möjlighet barn och unga har att uppleva
och interagera med stadsmiljön genom att undersöka barnvänglighet i relation till begreppen
trygghet, tillgänglighet och aktivitet. Detta kan bidra med insikter om hur platser kan
utformas på ett sätt som bättre tillgodoser barns behov och önskemål och är därmed ett bidrag
till den kulturgeografiska forskningen.
53
Traditionell stadsplanering har ofta fokuserat på vuxnas behov och önskemål, och barns
perspektiv har i stor utsträckning ignorerats. Denna studie kan bidra till en djupare förståelse
för hur barn upplever och interagerar med stadsmiljön, och hur deras behov och önskemål
skiljer sig från vuxnas, och på så sätt bidra till att fylla denna kunskapslucka. Denna studie
saknar de långsiktiga effekterna av ett inkluderande av barn i stadsplanering. Framtida
forskning kring vad ett inkluderande av begreppen trygghet, tillgänglighet och aktivitet för
barn i stadsplaneringen får för långsiktiga effekter på stadsmiljön och samhället i stort skulle
vara ett välkommet bidrag. Vidare skulle frågan kring hur delaktighet påverkar barns
välmående och engagemang i lokalsamhället på sikt vara intressant att undersöka vidare.
54
9. Referenser
Otryckta källor
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Liber AB.
Gren, M. & Hallin, P. (2003). Kulturgeografi - en ämnesteoretisk introduktion. (Upplaga 1:2).
Liber.
Sandberg, M. (2012). Utsikt och insikt - Barn i stad och natur i en gemensam framtid - ur
föräldrars perspektiv. Tonell. (Red.). Hållbar utveckling. Samhällsplanering, lokala villkor
och globala beroenden. (163-190). Ymer.
Otryckta källor
Arnstein, Sherry R. (1969). A Ladder of Citizen Participation. AIP Journal, 216-224. URL:
https://www.tandfonline.com/doi/epdf/10.1080/01944366908977225?needAccess=true
Broberg, A., Kyttä, M., Fagerholm, N. (2013). Child Friendly Urban Structures, Bullerby
Revisited. Journal of Environmental Psychology, 110-120. URL:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494413000285
Brown, C., de Lannoi, A., McCracken, D., Gill, T., Grandt, M., Wright, H., Williams, S.
(2019). Special Issue: Child-Friendly Cities. Cities & Health. vol (3), 1-7.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23748834.2019.1682836
Cele, S. (2006). Communicating Place: Methods for Understanding Children’s Experience of
Place. Stockholms universitet
https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:186613/FULLTEXT01.pdf
Cele, S. Van der Burgh, D. (2013). Participation, Consultation, Confusion: Professionals'
Understandings of Children's Participation in Physical Planning. (14-29). URL:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14733285.2013.827873?casa_token=C9_mft1
55
0Wb4AAAAA:fXVLTYChcdL4K-ruMIK0XWVSlLgJCzk2aW6g_wtJOB_I5j4TB7u_xYpQ
KGcxB3vpRYWJP1mA4Jw
Disorder. (2019). Medskapande process för Masthamnsgatan. Dialog med tre
gymnasieklasser.
https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Masthuggska
jen%20-%20staden%20v%C3%A4xer%20v%C3%A4sterut-Genomf%C3%B6randestudie-Di
alog%20med%20tre%20gymnasieklasser%20om%20Masthamsgatan/$File/Rapport%20-%2
0Medskapande%20Masthamnsgatan.pdf?OpenElement
Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk
aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Stadens folkhälsoinstitut. URL:
https://www.norskfriluftsliv.no/wp-content/uploads/2016/03/R200833_barns_miljoer_for_fys
isk_aktivitet_webb.pdf?fbclid=IwAR20aKzy5W85mn0hZ1oPMok3svSpXEtswucxEfjPusIdg
rbfP4fdJ8B_Gbo
Folkesson, C & Makri, M. (1999). Accessibility Measures for Analyses of Land-Use and
Travelling with Geographical Information Systems. Lunds Tekniska Högskola. URL:
https://journals.aau.dk/index.php/td/article/view/4364/3746
FN-förbundet. (2019) Nu blir barnkonventionen svensk lag. Världshorisont. URL:
https://fn.se/aktuellt/varldshorisont/nu-blir-barnkonventionen-svensk-lag/
Gencer, T., Karagöz, D. (2017). The Relationship Between Child and Urban Safety:
Child-Friendly Safe Cities. The Online Journal of Science and Technology, 211-216. URL:
https://tojsat.net/journals/tojsat/articles/v07i04/v07i04-26.pdf
Göteborgs Stad. (2016). Barnkonsekvensanalys - Masthuggskajen. URL:
https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Masthuggska
jen%20-%20staden%20v%C3%A4xer%20v%C3%A4sterut-Plan%20-%20granskning-Barnk
onsekvensanalys/$File/07_Barnkonsekvensanalys%20BKA%202016-10.pdf?OpenElement
Göteborgs Stad. (2017). Barnkonsekvensanalys. URL:
https://goteborg.se/dx/api/dam/v1/collections/9c870fa2-264a-4995-b637-82d257fed365/items
/768edcde-da0e-4018-9eba-604119763832/renditions/8c902d9e-d200-4e0c-a311-a811d4092c
9f?binary=true
56
Göteborgs Stad. (2018). Detaljplan för Järnvågsgatan m. fl. inom stadsdelen Majorna-Linné
i Göteborg. URL:
https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Masthuggska
jen%20-%20staden%20v%C3%A4xer%20v%C3%A4sterut-Plan%20-%20laga%20kraft-Pla
nhandling/$File/1480K-2-5435.pdf?OpenElement
Göteborgs Stad. (2020). Barn och ungas perspektiv på Göteborgs Stads förslag till ny
översiktsplan. URL:
https://goteborg.se/dx/api/dam/v1/collections/7e8b1b3a-e30e-480b-a156-394933b22134/item
s/99c921a2-c379-4093-8e95-99c7a3eb52fc/renditions/c7a89dc7-a0e1-4b13-9aa3-a3ac9a3e6e
b4?binary=true
Göteborgs Stad. (2024). Yttrande angående genomförandebeslut avseende inhyrning av
Masthuggskajens förskola. URL:
https://www5.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/samrumportal.nsf/0/558fa0785
39f3c41c1258acf002ac463/$file/27_20240306.pdf
Göteborgs Stad, (u.å). Masthuggskajen. URL:
https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/sodra-a
lvstranden/masthuggskajen
Handy, S. (2020). Is accessibility an idea whose time has finally come?. Transportation
Research. URL:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1361920919315925
Hart, R. (2008). Stepping Back From “The Ladder”: Reflections on a Model of Participatory
Work with Children. (19-31). Reid, A. Jensen, B. Nikel, J. Simovska, V. (Red.), Participation
and Learning. Perspectives on Education and the Environment, Health and Sustainability.
Springer.
Henecke, B., & Khan, J. (2002). Medborgardeltagande i den fysiska planeringen - en
demokratiteoretisk analys av lagstiftning, retorik och praktik. (Dept. of Technology and
Society report). Department of Sociology, Lund University.
57
Hållbarhetsprogram Masthuggskajen. (2017). Älvstaden. URL:
https://masthuggskajen.se/wp-content/uploads/2020/02/H%C3%A5llbarhetsprogram_Masthu
ggskajen_2017-06-12.pdf
Kylin, M. & Bodelius, S. (2015). Riktlinjer för lek? Svenska kommuners arbete med
planering av platser för barn. Svenska lantbruksuniversitetet. URL:
https://pub.epsilon.slu.se/12371/7/kylin_et_al_150616.pdf
Listerborn, Carina. (2002). Trygg stad – Diskurser om kvinnors rädsla i forskning,
policyutveckling och lokal praktik. Examensarbete/Masteruppsats, Chalmers tekniska
högskola]. Chalmers.se. URL:
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/349.pdf
Mahammad, A. Hydén, A. (2020). Dialog om lek och aktivitet längs Masthamnsgatan.
https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Masthuggska
jen%20-%20staden%20v%C3%A4xer%20v%C3%A4sterut-Genomf%C3%B6randestudie-Di
alog%20med%20tre%20l%C3%A5gstadieklasser%20om%20Masthamnsgatan/$File/Dialog
%20om%20Masthamnsgatan%202020-06-17%20miniformat%20(002).pdf?OpenElement
Malone, K. (2012). “The Future Lies in our Hands”: Children as Researchers and
Environmental Change Agents in Designing a Child-friendly Neighbourhood. (372-395).
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13549839.2012.719020?casa_token=9VGD-2g
alh0AAAAA:3dTWf2DggvJfgRxGd5tzVky4xhCWxftAc5liJA3RtoUnTBw08qZecylj3NtM2
VH5vloHmeBLNCo
Masthuggskajen. (u.å.) Projektet. Så utvecklas Masthuggskajen. URL:
https://masthuggskajen.se/projektet/
Masthuggskajen. (2022) Masthuggskajens hållbarhetsrapport 2022. URL:
https://masthuggskajen.se/wp-content/uploads/2023/09/Masthuggskajen-Hallbarhetsrapport-2
022.pdf
Mårtensson, F. Wales, M. Jansson, M. (2020). ‘You can be outside a lot’: independent
mobility and agency among children in a suburban community in Sweden. Children’s
Geographies, 184-196. URL:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14733285.2020.1773401
58
Organizing Engagement, (u.å). Ladder of Children’s Participation.
URL:https://organizingengagement.org/models/ladder-of-childrens-participation/
Rakhi. T. R. & Surya. S. (2019). Child Friendly Cities –A New Approach for Urban
Planning. URL:
https://www.researchgate.net/publication/349073525_Child_Friendly_Cities_-A_New_Appro
ach_for_Urban_Planning
Reddy, N. Ratna, K. (2002). A Journey in Children’s Participation., Concerned for Working
Children. URL:
https://www.concernedforworkingchildren.org/wp-content/uploads/A-Journey-in-childrens-p
articipation.pdf
Regeringen. (2018). Konventionen om Barnets Rättigheter.
https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets-ratt
igheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska-2018.pdf
Riksbyggen. (u.å.). Om Riksbyggen. URL: https://www.riksbyggen.se/om-riksbyggen/
Soneryd, L. Lindh, E. (2018). Citizen Dialogue for Whom? Competing Rationalities in Urban
Planning, the Case of Gothenburg, Sweden. (230-246). URL:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17535069.2018.1436721?src=recsys
Stena Fastigheter (u.å.). 20 år av Relationsförvaltning. URL:
https://www.stenafastigheter.se/hallbarhet/relationsforvaltning/
Ström, L. Molnar, S. Isemo, S. (2017). Social hållbarhet ur ett samhällsplaneringsperspektiv.
Mistra Urban Futures.
https://www.mistraurbanfutures.org/sites/mistraurbanfutures.org/files/Rapport-2017-4.pdf
Thomas, N. (2007). Toward a Theory of Children´s Participation. International Journal of
Children’s Rights. URL:
https://www.researchgate.net/publication/270694374_Towards_a_Theory_of_Children's_Part
icipation
59
Tisdall, M. (2016). Conceptualising Children and Young People’s Participation: Examining
Vulnerability, Social Accountability and Co-production. (59-75) URL:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13642987.2016.1248125?src=recsys
Tisdall, M. McMellon, C. (2020). Children and Young People’s Participation Rights: Looking
Backwards and Moving Forwards. URL:
https://brill.com/view/journals/chil/28/1/article-p157_157.xml
Vad säger lagen?. (u.å.). Etikprövningsmyndigheten. URL:
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/
Viviana A. Cordero-Vinueza, F. Niekerk, T. van Dijk. (2023). Making child-friendly cities: A
socio-spatial literature review. URL:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264275123000604#bb0265
Weingaertner, C. & Moberg, Å. (2011). Exploring Social Sustainability: learning from
perspectives on urban development and companies and products. Sustainable Development,
122-133. URL:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/sd.536
Woolcock, G. & Steele, W. (2008). Child-Friendly Community Indicators- A Literature
Review. Griffith University. URL:
https://bytdevelopment.com/childfriendlycities/wp-content/uploads/2017/11/Child-friendly-C
ommunity-Indicators-a-Literature-Review_2008.pdf
Bildkällor
Masthuggskajen – Övergripande. (u.å.). Elof Hansson fastigheter. URL:
https://www.elofhanssonfastigheter.com/projekt/masthuggskajen/
60
10. Bilagor
Bilaga 1.
The Ladder of Participation
Källa: Hart, R.
Bilaga 2.
Intervjuguide
1. Introduktion
● Ber om tillåtelse att spela in samt om samtycke till att delta
● Introduktion till oss och till studien
2. Bakgrundsfrågor: (personligt/egna erfarenheter)
● Du får gärna börja med att berätta lite om dig själv? Vem är du och hur hamnade du på X?
● Vad är dina personliga erfarenheter av barn i stadsplanering?
3. Projektrelaterade frågor
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida aktörer inom projektet Masthuggskajen i Göteborg bidrar till en
barnvänlig stadsdel i sina respektive planeringsprocesser samt om möjlighet till delaktighet funnits för barn och unga.
Begreppet barnvänlighet diskuteras utifrån begreppen trygghet, tillgänglighet och aktivitet, vilka ligger till grund för
intervjuguidens projektrelaterade frågeställningar.
61
Trygghet
● För vår studie är trygghetsbegreppet av stor vikt. Trygghet i vår studie innebär en mental känsla av säkerhet som
skapas genom mänsklig rörelse och den fysiska utformningen av en plats.
● Arbetar ni på “X” med denna aspekten av trygghet i projekt Masthuggskajen?
○ Hur?
○ Varför/varför inte?
● Vilka konsekvenser anser ni på “X” att ett inkluderande av denna aspekten av trygghet i er dialog
medförde/medför?
Tillgänglighet
● För vår studie är även tillgänglighetsbegreppet av stor vikt. Tillgänglighet i stadsrummet innebär för oss att alla
personer, oavsett förutsättningar, ska kunna ta sig fram, delta och känna sig inkluderade i stadsmiljön.
● Arbetar ni på “X” med denna aspekten av tillgänglighet i projekt Masthuggskajen?
○ Hur?
○ Varför/varför inte?
Aktivitet
● För vår studie är slutligen aktivitetsbegreppet av stor vikt. Aktivitet i stadsrummet handlar för oss om människors
rörelse och handlingar, att ha möjlighet till mänsklig interaktion och till att nyttja staden.
● Arbetar ni på “X” med denna aspekten av aktivitet i projekt Masthuggskajen?
○ Hur?
○ Varför/varför inte?
4. Företagsgenerellt
● Arbetar ni på x vanligtvis med ett inkluderande av barn i era stadsplaneringsprojekt?
5. Avslutande frågor
● Ger respondenten möjlighet att ställa frågor och ge ytterligare kommentarer
● Ber om tillstånd att benämna företag men inte respondent
● Tackar för respondentens tid och deltagande
Bilaga 3.
62
Mail till relevanta aktörer.
Bilaga 4.
Lek- och aktivitetsstråk längs Masthamnsgatan.
Källa: Göteborgs Stad
Bilaga 5.
63
Planerade förskolor på Masthuggskajen
Källa: Göteborgs stad
Bilaga 6.
Masthamnsgatan
Källa: Eniro
64