Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M DIABETES 5 1974Nummer /со/ 1Z ö /Z41 /‘У/ Undersök Er urinsockerhalt med TES-TAPE Enkelt, snabbt, pålitligt Riv av, fukta, jämför — det är allt! 400 cm M-73 • Skyddas mot ljus, fuktighet och varme. ENDAST FÖR URINSOCKERANALYS XS98I0SWX Bfuksanv. på baksidan Ell LILLY AND COMPANY, INDIANAPOLIS. U.S.A. О 4- 4-4- • 4* 4- 4- 4^ 4- 4- ' 0% 1/10% 1/4% 1/2% 2% X'■■■■л Eli Lilly Sweden AB Ansvarig utgivare: f. Riksdagsledamoten Nancy Eriksson Redaktionskommitté : f. Riksdagsledamoten Nancy Eriksson Docent Jan östman Kanslichef Ingmar Nygren-Bonnier Redaktör : Ingmar Nygren-Bonnier Redaktion, expedition och annonskontor : Box 6609 113 84 Stockholm Tel. 08/34 09 10 Postgiro 90 09 01 - 0 Prenumerationspris : 15: — kr pr år T ryck : Lindgrens Tryckeri, Katrineholm Utges även som talband Svenska Diabetes förbundet Box 6609 113 84 Stockholm Tel. 08/34 09 10 Postgiro 90 09 01 - 0 Ordförande : i. Riksdagsledamoten fru Nancy Eriksson Roslagsgatan 11, 113 55 Stockholm Telefon 08/15 83 45 Kassaförvaltare : Bankdirektör Lennart Dahlström Roslinsvägen 35, 161 55 Bromma Telefon 08/87 06 28 Eftertryck tillätes om källan anges DIABETES Nummer 5, oktober 1974, årgång 24 Organ för Svenska Diabetesförbundet Innehåll : Hänt i veckan, av Nancy Eriks­ son ........................................ 3 ögonsjukvården ..................... 4 Deklarationer — Skatter, av Ingemar Sandelins............... 6 Fotvården ................................ 10 Jul ochNyår på Diabetesgarden 11 Frågan är fri............................ Körkort — Trafikkort........... Lydia och Oscar Linders Min­ nesfond .............................. Cyklamatet tillåts igen?........ Föbundsnytt ............................ Föreningsnytt............................ 13 20 21 23 26 27 Visste ni det här om Brunswick-sortimentet? . Л Brunswick engångssprutor har en exceptionell täthet. Därför är de både säkra och enkla att använda. Det är ingen risk för att drogerna ska gå förlorade. Ingen risk för feldosering. Ingen kassation. Ingen förlust av dyrbar tid. Hårda genomskinliga för­ packningar förhindrar kontaminering och gör det lätt att identifiera de olika sprut- storlekarna. Brunswick kanyler är gjorda av rostfritt stål och har lancettslipade spetsan Varje enskild kanyl är dragtestad för att ge största möjliga säkerhet. Förpackningarna är gjorda av polypropylen. I olika färger för att ange grovleken på kanylen. Brunswick kombinationssprutor, d v s spruta och kanyl färdigkombinerade för direkt användning finns i ett flertal varianter. Beiersdorf AB, Sektion Sjukvård, Box 18,431 21 Mölndal 1. Tel. 031/27 51 10. Brunswick sprutor och kanyler-kval i tet som lönar sig* från Beiersdorf. DIABETES nr 5, 1974 Hänt i veckan 1 den tidningen brukar man se kändisar med glas i handen på fest. Mitt hänt i veckan är diabetesakti- viteter. Fem föredrag från norr till söder i föreningarna med intres­ santa kontakter och välbesökta möten med läkare närvarande. Un­ der samma tid har också konferen­ ser och sammanträden med diskus­ sion om diabetes ägt rum, det är med AMS, Socialstyrelsen, Röda Korset, ABF och Apoteksbolaget. Låt oss börja med en het potatis, som serverades i förra numret av vår tidskrift. Det var påpekanden om dålig service på apoteken. Apo­ teksbolaget hörde av sig, något irriterat. Vid ett resonemang be­ kräftades, att oljekrisen utgjort ett visst hot mot alla plastartiklar och orsakat viss hamstring. Leverans­ tiderna på bl a Nylandersprutan hade blivit långa, och informa­ tionen från apoteken till kunderna har hela tiden varit eftersatt. Löf­ ten gavs om att de 670 apoteken skulle bättra sig, sortering skulle finnas överallt, hänvisning skulle ske till ortens diabetesförening och förbundets upplysningsmaterial skulle användas av apoteken. Vi avvaktar och förväntar, att varje diabetiker som icke får den utlo­ vade servicen hör av sig till för­ bundet. Samtalen med socialstyrelsen gällde de tidigare nämnda indrag­ ningarna av trafikkort för vissa diabetiker. Med hjälp av den gamle motormannen Rune Andreasson, som är föredragande i trafikären­ den på socialstyrelsen, fixades allt föredömligt snabbt. Frågan är när- Forts på sidan 26 3 Ögonsjukvården Svenska Diabetesförbundet hemställde i november 1972 hos socialdeparte­ mentet om åtgärder för en ökad tillgång på ögonläkare. Svar på denna hemställan återges här. Svenska Diabetesförbundet har hemställt att en arbetsgrupp med uppgift att tillgodose ögonpatien- ternas behov av specialistvård till­ sätts. Socialstyrelsen har den 27 augusti 1973 avgivit yttrande i ärendet och därvid Ы a framhållit att förhållandena inom ögonsjuk­ vården har varit föremål för sty­ relsens särskilda uppmärksamhet under lång tid. Bland de åtgärder som vidtagits för att förbättra si­ tuationen inom ögonsjukvården kan nämnas att Kungl Maj :t den 24 mars 1972 bemyndigat social­ styrelsen att utfärda föreskrifter om att högst två månader av lä­ kares allmäntjänstgöring i öppen vård får utbytas mot tjänstgöring inom bl a verksamhetsområdet ögonsjukdomar. Kungl Maj :t har senare den 30 mars 1973 ändrat ovannämnda beslut innebärande att högst tre månader av allmän­ tjänstgöringen kan få bytas ut mot tjänstgöring inom valfri specialitet. Sjukvårdshuvudmännen har där­ med inom ramen för allmäntjänst­ göringen givits vissa möjligheter att kompensera den bristande till­ gången på t ex ögonläkare. Socialstyrelsen har i sitt läkar- fördelningsprogram, som fastställts av socialdepartementets sjukvårds- delegation, ett planeringsinstru­ ment för den framtida tillgången på färdigutbildade ögonläkare. So­ cialstyrelsen har i samråd med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet gjort en över­ syn av 1969 års läkarfördelnings- program avseende åren 1973—77 (LP 77). Socialstyrelsen har därvid räknat med att antalet specialist- 4 kompetenta ögonläkare kommer att öka från ca 210 våren 1974 till ca 300 år 1977 och 460 år 1985. I anslutning härtill bör näm­ nas att socialstyrelsen i år beslutat att 17 tjänster för vidareutbildade läkare får nyinrättas under år 1974 inom ögonsjukvården. Socialdepartementets sjukvårds- delegation har med anledning av LP 77 uppdragit åt socialstyrelsen att bl a genomföra en analys av det långsiktiga behovet av läkare och deras fördelning på olika verksam­ hetsområden. Uppdraget innebär givetvis att även ögonsjukvårdens behov av läkare kommer att be­ aktas. Andra konkreta åtgärder som vidtagits för att optimalt utnyttja tillgängliga resurser inom ögon­ sjukvården är den arbetsgrupp som socialstyrelsen tillsatte i mars 1973 med uppgift att fastställa normer m m för ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna mellan per­ soner som är verksamma inom öp­ pen ögonsjukvård och syn vård och att därvid särskilt beakta utbild­ nings- och kompetensfrågor för le­ gitimerade glasögonoptiker. Resul­ tatet av arbetsgruppens arbete be­ räknas föreligga inom den när­ maste tiden. I anslutning härtill kan vidare nämnas att Kungl Maj:t i mars 1974 uppdragit åt skolöver­ styrelsen att inkomma med förslag till initiativ om nordisk samverkan vid utbildning av ortoptister. Av det anförda framgår att det av Svenska Diabetesförbundet på­ talade behovet av utredning om vissa frågor inom ögonsjukvården kommer att tillgodoses inom ramen för pågående utredningsarbeten. Det är min förhoppning att detta skall medföra att den nuvarande bristen på ögonläkare inom en snar framtid kommer att avhjälpas. Sven Aspling Testmaterial till reducerade priser MEDI-SWAB, steril bomullssudd i folieförpackning Kr — :09/styck Clinitest-set, kvant, urinsockerkontroll ................... » 19:50/ » Clinitest-reagetter, 100 st............................................. » 12:50/ » Acetest-reagetter, syrakontroll, 100st....................... » 9:50/ » Albustix-strips, äggvitekontroll, 60 st....................... » 9 :—! » Clinistix-strips, kval, urinsockerkontroll, 50 st........... » 9:50/ » Inkl, moms, porto tillk. SOS-märken till armband 15:— samt guldpläterade medaljonger 20 : — finns att beställa per tel 016/111137 Beställ direkt från ESKILSTUNA DIABETESFÖRENING Postbox 97 631 02 ESKILSTUNA Postgiro 46 88 57 Beställningstelefon 016/11 78 30, endast efter kl 18 Kansli: Klostergatan 4, tel 016/11 07 16 - öppet tisd 18.30—20.00 5 Av revisor Ingemar Sundelias Diabetiker - deklarationer - skatter Det kan verka tidigt att prata om detta redan nu, men det är viktigt att ladda upp i god tid. Det är angeläget, att diabetiker- deklaranten har följande klart för sig. 1. Taxeringsnämnderna är över­ lupna med deklaranter, vilka av olika anledningar vill ha lägre skatt. De är följaktligen oerhört avtrubbade och man måste ha för­ ståelse för, att de såsom sin primära uppgift ser att vinka med kalla handen. 2. Taxeringsnämnderna är inte skyldiga att följa riksskatteverkets normer. De gör det inte heller. Ett lättförståeligt exempel är de av riksskatteverket fastställda nor­ malbeloppen för korttidsförrätt- ningar på annan ort än hemorten. De senaste åren har dessa normal­ belopp legat mellan 80 och 90 kro­ nor per dygn. När det t ex gäller montörer av olika slag, så har taxeringsnämnder ansett, att dessa skall klara sig på 25—45 kronor per dygn. När man då frågar, var­ för en montör, som sannolikt äter två mål mat mer om dagen än en taxeringstjänsteman, skall klara sig på en mindre dygnskostnad, får man naturligt nog inget svar. 3. Inköpen av insulin, sprutor, tabletter och kanyler är gratis för såväl låg- och höginkomsttagare. Detta är ett förnuftigt beslut. Att sätta en inkomstgräns för avdrag, när det gäller övriga diabeteskost- nader är för alla parter — diabe- tiker, taxeringsmyndigheter och övriga skattebetalare — mycket ogenomtänkt. Vi väljer som exem­ pel en deklarant med relativt hög inkomst, 110.000 kronor. För att uppnå denna inkomst har han måst finna sig i hets, oregelbundna sov- och måltider etc. Han är pre-diabe- tiker och under hans mest produk­ tiva tid bryter nu den s k ålders- diabetesen ut (man behöver inte vara särskilt gammal för att få åldersdiabetes). Han står nu, med­ vetet eller omedvetet, inför två möjligheter : I. att sköta sin sjukdom före­ dömligt med allt vad det innebär 6 av kostnader, dubbelt kosthåll, sunda levnadsvanor, vilket alltid också visar sig ge bättre arbets­ prestationer. Inom några år är han sannolikt uppe i en beskattningsbar inkomst på t ex 120.000 kronor; II. att dämpa arbetstakten, av­ säga sig uppdrag, begära enklare arbetsuppgifter etc resp., vilket inte är ovanligt, att missköta sin sjuk­ dom med allt vad det innebär av stadigt försämrade arbetspresta­ tioner. Hans inkomster kommer att minska eller helt försvinna. Skulle hans beskattningsbara in­ komst i lyckliga fall endast gå ner till 100.000 kronor så innebär detta likafullt ett skattebortfall per år av statligt 9.800:— kommunalt 5.000:— 14.800: — Om nu diabetikern enligt punkt I ovan inbetalar 14.800 kronor mer I skatt borde han väl i förnuftets namn kunna få avdrag för de dia- beteskostnader, som han ådrar sig för »intäkters förvärvande». Om man bortser från besvär och tids­ förluster och till skattebortfallet enbart lägger diabeteskostnaderna, så har ju deklaranten enligt ovan endast ca 2.500 kronor kvar av de 20.000 kronorna. Det faller sig då inte så svårt att välja möjligheten II ovan. Slipper han betala skatt för diabeteskostnaderna, finns det å andra sidan större möjligheter, att han väljer möjlighet I. Här har jag helt bortsett från de olika slag av avgifter, som vi har nöjet att spana in varje år på slutskattede- betsedeln. Låga inkomsttagare skall ha klart för sig, att alla skattebort­ fall ju indirekt drabbar även dem. Ovanstående är givetvis endast ett exempel, som kan varieras i det oändliga, men tendensen finns i alla lägen. Konstateras kan dock utan vidare, att meddelandet från taxeringsnämnderna »Med hänsyn till storleken av Era inkomster, torde skatteförmågan inte ha varit väsentligt nedsatt p g a diabetes, varför det ej ansågs motiverat att medge extra avdrag» för låga in­ komsttagare låter nog så bestickan­ de men är baserat på en skröplig förutsättning. Det torde vara en illusion att tro att det finns tongivande diabetiker i taxeringsnämnder, länsskatterät- ter och kungl kammarrätten, som har någon agörande inverkan på besluten. Nu inställer sig följande frågor : a) Är detta verkligen så viktigt? b) Är detta inte deklarantens en­ sak? c) Är detta en fråga, som förbun­ det behöver plåga sig med? d) Hur skall problemet — om så skulle vara — tacklas? a) I Sverige finns f n inemot 200.000 diabetiker. Antalet är i stigande. Om man antar, att man genom en massiv insats under de närmaste åren (se även under punkt c) och d) nedan) lyckas få i genom­ snitt 1.000 kronor mera i avdrag för i runt tal 100.000 diabetiker, så är marginalskatten på den taxe- ringsbara inkomsten så pass hög, att det betyder en samlad kostnads- hjälp för diabetikerna på minst 50 miljoner varje år! Av punkt 3 mom II ovan framgår, att skat­ temyndigheterna ingalunda behö­ ver förlora dessa 50 miljoner. b) Alla har vi väl någon gång här i livet fått erfara den bistra sanningen, att den perversa tilltron till juridiken och författningarna är så stor, att det, som inte kan 7 SOCKERFRI HOSTMEDKIN M'Mur 20fng/ml C I В A sockerfri Doktor Bo Martin: ”De flesta människor använder hostmedicin av och till. Då bör man välja ett sockerfritt preparat med tanke på tänderna, som ju inte mår bra av socker flera gånger dagligen. Diabetiker och bantare kan eller vill inte använda socker. Ett sockerfritt preparat är alltså att föredra när man behöver hostmedicin.” Nu finns ännu ett slags Resyl mot hosta - Resyl S i en gul och blå förpackning. S står för sockerfri, och Resyl S är alltså en hostmedicin för alla som av olika anledningar vill eller bör undvika socker. I övrigt har den samma egen­ skaper som Resyl - den verksamma substansen tas upp av blodet och går ut i lungorna. Resyl S löser det sega slemmet i luftvägarna, underlättar upp- hostning och lindrar. Liksom Resyl är Resyl S ”vänligt” mot kroppen och därför också särskilt lämpligt att ge till förkylda barn. Båda kan också blandas med någon dryck. Resyl och Resyl S förvaras i rumstemperatur och är hållbart länge. Därför kan du alltid ha en flaska hemma när den behövs! Resyl används mycket på våra sjukhus CIBA Läkemedel 8 inrangeras i paragraferna, ofta helt lämnas utanför rättvisekalkylerna. För den enskilde deklaranten är det en hopplös uppgift att finna rätt i den juridiska snårskogen. Dessutom är det oerhört viktigt, att de besvärsskrivelser, som går in till länsskatterätten och kungl kammarrätten är enhetliga. I annat fall kan hela frågan snart vara ute på hal is. c) Av punkt b) framgår redan, att förbundet centralt måste ta itu med frågan att hjälpa läns- och lo­ kalföreningar, så att de enskilda de­ klaranternas inlagor till resp myn­ digheter blir enhetliga. Dessutom är det i vår allt mer affärssinnade värld så, att kan någon göra en god affär, så gör han den omedel­ bart. Om en diabetiker vet, att han genom att inbetala en medlemsav­ gift å 30 kronor inte bara får alla de förmåner som erbjuds utan även får ned sin skatt med mer än 10 till 20 gånger medlemsavgiften, så tor­ de han inte tänka sig för två gånger. d) Hur tacklas problemet? 1. Man måste på kungl kammar­ rätten (ev även länsskatterätter- na) söka fram de utslag i dessa frågor, som är gynnsamma. En instans går inte utan tyngande skäl emot ett tidigare utslag; väl att märka, om det åberopas i be- svärsinlagan. Kontinuerligt mås­ te man sedan notera och använ­ da varje nytt gynnsamt utslag. 2. Varje lokalförening bör med kraft bearbeta alla diabetiker, som inte är medlemmar, och framhålla nödvändigheten att gå in i förbundet, för att detta på så vis genom den sammanlagda satsningen skall kunna få diabe- tikernas krav på rättvisa avdrag tillgodosedda. Man bör fram­ hålla för dem, att taxerings­ nämnderna alltså inte är rätt in­ stans för att få rättelse. Man bör framför allt framhålla för dem, att om de får sitt deklarations- avdrag ökat med t ex 1.000 kro­ nor, så är det en ren förtjänst på mellan 500 och 800 kronor per år. Det är alltid med förvåning man lägger märke till, att de inte är medvetna om detta. 3. Lokalföreningarna måste sedan kontinuerligt konferera med förbundskansliet och få färdiga konceptformulär, som är anpas­ sade efter de olika fallen, så att de slutliga inlagorna till läns- skatterätterna och kungl kam­ marrätten blir enhetliga. Detta är mycket viktigt! Det är alltså viktigt att diabetiker-deklaranten går vi­ dare till högre instans och att han gör det på ett riktigt sätt. Om en företagare får in 1 klagomål, så varken läser eller befattar han sig där­ med. Får han in 10 klagomål, så höjer han kan­ ske på ögonbrynen. Får han in 100 klagomål, så börjar han undra på allvar. Får han in 1.000 klagomål, så skäller han ut sina underordnade. Får han in 10.000 klagomål, så sätter han sig ner och funderar över, vad det är han har gjort för fel. Det är då det går att resonera med framgång. 9 Fotvården I samband med årets Diabetesdagskampanj har Svenska Diabetesförbundet gjort följande hemställan till socialministern angående fotvård för diabe- tiker. Samtidigt har våra länsföreningar hos respektive sjukvårdshuvudman hemställt om att fotvårdskliniker måtte inrättas på lasaretten. Svenska Diabetesförbundet har sett som en av sina uppgifter att få en sådan inriktning på sjukvår­ den för diabetiker att komplika­ tioner kan undvikas och sluten sjukvård i mindre mån behöver anlitas. För utbyggnaden av öppen vård finns ett behov av specialut­ bildade sjuksköterskor, dietister och fotvårdsspecialister. Utbildning av sjuksköterskor fortlöper med veckokurser och veckoslutskurser inom diabetesför­ bundet, dietistutbildningen har ännu inte ordnats slutgiltigt, men en rad sjukhus har dock anställt dietister. Beträffande fotvården har sådan endast anordnats på ett par sjukhus. Med hänsyn till den allt högre åldern på diabetiker och senkomplikationerna med kärlför­ ändringar blir fotsår ett problem som ibland slutar med amputation av tår, fötter eller ben. Om fot­ terna ägnas sakkunnig vård inom sjukvården kunde kostnadskrä­ vande amputationer undvikas och omätligt lidande förhindras. Diabetesföreningarna inom de olika länen har just nu genom sina länsföreningar hemställt till lands­ tingen om att inrätta fotvårdskli­ niker på lasaretten. Det finns i dag god tillgång på fotvårdsspecialister och utbildning sker fortlöpande. Besök på den privata marknaden är emellertid för dyrbara för pati­ enterna, vidare bör fotbehand­ lingen för diabetiker ha kontakt med sjukvården. Det vore en riktig åtgärd att göra fotbehandling er- sättningsbar genom sjukförsäk­ ringen eller då fotvårdskliniker in­ rättas inom sjukvården låta den bli taxebunden såsom andra special­ tjänster. Svenska Diabetesförbundet hem­ ställer att socialministern måtte låta utreda denna fråga och bringa ett allvarligt problem till en huma­ nitär lösning. Svenska Diabetesförbundet Nancy Eriksson Förbundsordförande 10 Fira jul och nyår på Diabetesgården Diabetesgården i Nordanede håller öppet fr o m den 20 december och hälsar diabetiker och deras an­ höriga välkomna till en trivsam vistelse under jul- och/eller nyårs­ helgerna. Lugnt och skönt och ett gott, diabetesvänligt julbord. Vad sägs om ett slädparti i verkligt vit snö? Beroende på beläggningen håller Diabetesgården öppet även i fort­ sättningen. Pris: helpension 40:— kronor (för diabetiker 25 :—). Barn under 15 år halva priset. Anmälan direkt till Svenska Diabetesförbundet Box 6609 113 84 Stockholm Tel 08/34 09 10 Undertecknad beställer härmed plats på Diabetesgården för person/er (varav barn under 15 år) under tiden fr o m den tom den (Texta gärna) Namn : Adress: Postnr/ Postadress : Tel bost: / arb: / 11 Läcker aprikoser "sötad utan socker. He»*> Fruktcocktail, päron, aprikoser och persikor. Sötade utan socker, framställda av finaste amerikanska råvaror med särskild hänsyn till diabetikers önskemål. utan socker. kvartett Iran Heistad. persikor sötad utan socker- j frukt cocktail ledande tillverkare av diabetesprodukter Finns i de flesta livsmedelsbutiker och varuhus Marknadsföres i Sverige av Säljtrion ab Malmö Göteborg Stockholm Örebro 040-687 87 031-87 03 20 08-97 01 55 019-24 0151 12 FRÅGAN ÄR FRI Fråga: Sedan jag för ca fyra år sedan blev diabetiker har insulin­ behovet ökat år efter år. (Jag an­ vänder Novolente Vitrum och dessutom tabletten Dibein retard.) 1. Har sjukdomen blivit värre på grund av omdoseringarna? 2—3 streck åt gången ligger ökningen på. 2. Eller har kroppen vant sig vid en bestämd mängd varför ökning sker av insulindosen. 3. Utom Dibein retard sprutar jag insulinmängderna på morgo­ nen. Vid ev ytterligare ökning av Novolente (f n 19 streck) räcker inte sprutan till. Kan annat insulin förhindra att jag måste spruta ock­ så på kvällarna mot nu bara på rnornarna? Handikappet skulle kännas mindre då. 4. Varför sprutar man alltid mot hjärtat utom vid injicering i sätet? Klan, 54 Svar: 1—2. Viss ökning av insulin­ dosen beror sannolikt på att sjuk­ domen »förvärras» en aning, med andra ord att kroppens insulinpro­ duktion minskar ytterligare under årens lopp, ökningen kan vidare tänkas bero på att insulinbehand­ ling medför bildning av s k insulin­ antikroppar. Dessa är äggviteäm­ nen, som kroppen bildar beroende på att insulinet kommer från svin eller nötkreatur. Dessa insuliner är nämligen »artfrämmande», dvs inte helt lika det insulin som den mänskliga bukspottkörteln tillver­ kar. Ibland är insulinökningen »falsk», dvs den höga blodsocker­ nivån behandlas inte med skärp­ ning av dieten, vilket är det riktiga, utan med höjning av insulindosen. Detta upptäcker man enklast ge­ nom att notera stigande kropps­ vikt. 3. Den insulindos Ni anger, 76 IE Novolente, på morgonen (up­ penbarligen vid sidan av insulin Vitrum och Dibein Retard), före­ faller ovanligt hög. Det är ytterst sannolikt att insulindosen skall de­ las upp i morgon- och kvällsdos och att andelen snabbverkande in­ sulin skall höjas. Däremot tror jag inte att Ni har så stor glädje av Dibein Retard-kapslarna. 4. Det finns inget speciellt skäl som talar för att sprutan skall rik­ tas in mot hjärtat. Fråga: Jag är diabetiker. Jag för­ varar mitt insulin på hyllan i kyl- skåpsdörren, för det står ju att det skall förvaras svalt. Läste i en tidning att insulinet man sprutar in för dagen skall ha rumstem­ peratur. Det var inte lämpligt att spruta in det kallt. Nu vill jag frå­ ga, skall jag ta fram en flaska i taget ur kylen och ha i rums­ temperatur eller skall jag förvara även den jag använder i kylen? Insulinet Svar : Man anser det mest lämpligt att förvara insulinlagret i kylskåp, men det insulin som används i 13 MC monocomponent insulin Ett komplett insulinprogram i MC-kvalitet MC-Actrapid® -snabbinsulin MC-Semilente® - intermediärt verkande insulin MC-Monotard® - mediumverkande insulin movo NOVO INDUSTRI AB Box 69, 201 20 Malmö 1 tel: 040-1811 40 rumstemperatur. Anledningen skul­ le vara att risken för förändringar av fettväven på injektionsställena skulle bli mindre. Fråga : Ett normalt blodsockervär­ de för såväl friska personer som för diabetiker med en välskött diabetes ligger på cirka 100 med smärre avvikelser såväl uppåt som neråt. Hur lågt kan värdet bli, innan medvetslöshet eller coma inträder? Jag åkte nyligen in på lasarettet, efter att ha deltagit i idrottsträning, och mitt blodsoc­ kervärde låg då så lågt som på 25. Jag hade då legat medvetslös en knapp timme innan jag kom under behandling, för att få blodsocker­ värdet justerat. Hur pass farligt kan det vara med ett så lågt värde? Hur lågt kan värdet bli och hur länge kan man ligga utan behand­ ling? Kan det tom vara risk för dödsfall, om blodsockernivån blir alltför låg, innan man får behand­ ling, eller finns det någon slags stoppgräns för värdet? Är det möj­ ligen individuellt beroende på all­ män kondition och kroppsstyrka? Det vore synnerligen intressant med ett svar. Till sist en liten maning till alla diabetiker : »Ha alltid ert diabeti- kerkort med er. Tyvärr kan man inte förutse allt som inträffar, och kortet kan vara en bra hjälp för dem som kanske tar hand om er». Jan Svar: Blodsockernivån ligger så gott som alltid under 40 mg°/o vid insulinkoma. Man behöver dock inte vara medvetslös trots att blod­ sockret ligger under denna nivå. Dödsfall kan i utomordentligt säll­ synta fall inträffa om en betydan­ de överdos av insulin tages och medfört halv- eller heldygnslångt insulinkoma. Man kan dock inte insjukna i så svårt insulinkoma enbart genom att hoppa över någon sjukdom eller genom idrotts­ träning. Av betydelse för insulin­ koma är säkerligen andra faktorer som påverkar hjärnans funktion, exempelvis genomblödningen av hjärnan. Vad beträffar diabetikerkort så är det ett oerhört viktigt påpe­ kande som jag bara ytterligare kan understryka. Fråga: Jag är en 40-årig kvinna, som haft diabetes i snart 11 år. Under senare år har jag kunnat dra ner insulindosen något av någon anledning men jag vet inte vilken. Så allt är egentligen bra, men ändå har jag en sak att fråga om, en sak som förbryllar mig. Det är näm­ ligen så, att när jag har min men­ struation kan jag inte ta min kvällsdos av insulin, för om jag gör det får jag en ordentlig insulin­ känning nästa morgon och kommer inte upp ur sängen på flera timmar. Normalt tar jag insulin morgon och kväll, på kvällen en dos som är hälften så stor som morgondo­ sen. Men som sagt, under mensvec- kan kan jag inte ta kvällsdosen. Vad är det som gör att mens och insulin inte går ihop? Varför får jag insulinkänning vid dessa till­ fällen? Detta var inte fallet i bör- 15 jan av sjukdomen, men sedan mer än ett år tillbaka måste jag låta bli kvällsdosen under mensveckan. Det har min »sockerdoktor» sagt till mig, så det är inte på eget bevåg jag gör på detta sätt. Men jag skulle verkligen vilja veta vad som händer i min kropp vid detta tillfälle och varför mens och insulin inte går ihop, åtmin­ stone inte i min kropp. Birgitte S Svar : Det är väl känt att blodsoc­ kernivåerna stiger och insulinbe­ hovet ökar veckan före menstrua­ tion. Detta beror med stor sanno­ likhet på förändringar i balansen mellan olika kvinnliga könshor­ moner. De närmare detaljerna är dock inte klarlagda. Under men- struationen sker plötslig föränd­ ring av könshormonerna igen. Sam­ tidigt så brukar ju vissa kvinnor som haft psykiska besvär under menstruationen bli »förbättrade». Båda orsakerna kan resultera i ett minskat insulinbehov och tendens till känningar. Har man mycket lågt insulinbehov kvällar och nat­ tetid under övriga tider så är det möjligt att man enstaka gånger — som i Ert fall — kan sätta ut in­ sulindosen. Det torde vara mindre vanligt förekommande. Det finns ingen anledning att ändra på det recept som Ni har börjat följa. Fråga: Är en pojke på 11 år som haft diabetes i snart 5 år. Jag har haft det besvärligt med synen på sista tiden. Jag måste luta mig bort från det jag läser för att se. Nu vill jag veta om det kan ha något med sjukdomen att göra. L S, Stockholm Svar: Växlingen av blodsockerni­ vån kan medföra övergående när­ synthet respektive översynthet. I samband med insulinkänningar, dvs mycket lågt blodsocker, kan även dubbelseende förekomma. Nedsatt syn beroende på diabetes- förändringar i näthinnan kan in­ träffa efter många, många års dia- betessjukdom. De besvär som Du talar om tycker jag inte passar med några av de alternativ som jag har nämnt här, jag tror att det knap­ past har med diabetessjukdomen att göra. Det enda raka är väl gi­ vetvis att kontakta en ögonläkare. Docent ]an östman FÖRBUNDSNYTT Ny lokalförening En ny lokalförening har bildats i Hagfors. Föreningen hälsas väl­ kommen till vårt gemensamma arbete. Kontaktman är: Helge Ahlström Norringsvägen 5 683 00 Hagfors Telefon 0563/105 95 16 Clinitest har blivit ännu säkrare att använda - läs om det i Clinitest-annonsen på annat ställe här i tidningen. Hâll pipeften lodrätt och tillsätt 2 droppar urin i ett torrt, rent provrör från Ames. Skölj pipetten och tillsätt 10 droppar vatten i provröret. S’"i к..ь 3 Lägg en Clinitest reagett i provröret. Jakttag reaktionen noga tills kokningen upphör och ytterligare 15 sekunder. 4 Skaka provröret försiktigt och jämför innehållets färg med färgskalan. Det är med Clinitest som med säkerhetsbälten Det är inte tillräckligt att bara ha dem. Det är viktigt för diabetespatienter att följa läkarens instruktioner. Om han säger Clinitest, är det inte nog att bara ha settet stående... det skall användas på de tider som läkaren rekommenderat. Clinitest har nu blivit säkrare att använda. Er läkare har säkert redan informerat Er om den nya metoden. Om inte, här är den: 5-droppsmetoden har blivit ersatt av en annan metod, som använder sig av 2 droppar urin och 10 droppar vatten. Fördelen med 2-droppsmetoden är att den kan mäta från 0-5% socker i urinen, medan den gamla metoden bara kunde mäta frän 0-2% socker. rAMES Ames Company Division of Miles Laboratories MEDA AB, Stora Nygatan 17’/2, Box 138, 401 22 Göteborg 1, Sverige Körkort - trafikkort I samband med utbyte av de gamla körkorten har diabetiker, som tidigare haft rätt att framföra tung lastbil, blivit vägrade den typ av körkort som berättigar till att köra sådan lastbil. Med anledning därav har Diabetesför- bundet vänt sig till socialstyrelsen med hemställan om att dispens skall lämnas i sådana fall. Socialstyrelsen har bifallit vår hemställan och beslutet, som återges här nedan, har tillställts samtliga länsstyrelser. Angående villkor för socialstyrel­ sens tillstyrkande av utbyte av kör­ kort i vissa fall Som följd, av införande av nya körkortsklasser i enlighet med 7 § körkortskungörelsen den 1 decem­ ber 1972 (nr 592) fordras att kör­ kort, som utfärdats jämlikt äldre bestämmelser utbytes mot nytt körkort av motsvarande eller högre körkortsklass. I 21 § kungörelsen den 1 december 1972 (605) om in­ förande av ny vägtrafiklagstift­ ning anges förutsättningarna för utbyte av gammalt körkort för bil eller nytt körkort av lägst kör­ kortsklass AB*** mot körkort av högre klass. I cirkulär den 6 december 1972 (MF 1972:77) har socialstyrelsen lämnat anvisningar och upplys­ ningar om läkarundersökning för erhållande av körkort. Bl a fram- hålles i cirkuläret att körkort av högre klass än AB*** och trafik­ kort ej kan beviljas den som lider av diabetes. Vidare har styrelsen under hän­ visning till 25 § körkortskungörel­ sen i cirkulär den 6 december 1972 (MF 1972:78) om villkor för SoS :s tillstyrkan av körkort i vissa fall meddelat, att länsstyrelse utan att jämlikt 23 och 24 §§ samma kun­ görelse höra socialstyrelsen får, i de i cirkuläret angivna fallen, med- 20 dela körkortstillstånd för sjuka eller handikappade personer. Cir­ kuläret gäller bl a sådana villkor med avseende på diabetessjuka. Med hänsyn till de praktiska olägenheter som eljest skulle upp­ komma för den enskilde får social­ styrelsen under hänvisning till 25 § körkortskungörelsen meddela, att länsstyrelse får — utan hinder av den i styrelsens cirkulär MF 1972 : 77 punkt 1 angivna inskränkningen — då fråga är om utbyte av kör­ kort — meddela diabetessjuk kör­ kort i högre klass än AB*** och trafikkort. Som förutsättning här­ för skall dock gälla att körkorts- havaren är känd för skötsamhet och utan anmärkning under lång tid fört fordon av den typ som gäller för behörighetsklassen. Vi­ dare skall körkortshavarens dia­ betes vara väl balanserad. Kör- kortshavaren skall vid utbyte förete läkarintyg och stå under fortlöpande kontroll av läkare samt föreläggas att förete nytt läkarintyg vartannat år, då kör- kortsfrågan skall omprövas. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Rexed i när­ varo av byråchefen Linde, ord­ föranden i rättsläkarrådets allmän­ medicinska sektionen Björkman, föredraganden i trafikmedicin An- dréasson, föredragande, avdel­ ningsdirektören Wilow och tf by­ rådirektören Strömberg. Enligt socialstyrelsens beslut Rune Andréasson Fdr i trafikmedicin Lydia och Oscar Linders minnesfond Svenska Diabetesförbundet, som förvaltar »Lydia och Oscar Linders Minnesfond», får härmed meddela, att viss avkastning av fondens medel enligt testamentsvillkoren »skola årligen i god tid före jul utdelas till behövande icke arbetsföra sjuka efter rekommendation av överläkare på sjukhus eller tjänsteläkare». De som önskar söka anslag ur fonden skall inkomma med ansökan och övriga handlingar senast den 10/11 1974. Ansökan skall ställas till Lydia och Oscar Linders Minnes­ fond, Svenska Diabetesförbundet, Box 6609, 113 84 Stockholm. 21 » 1 J 1 Konsumentägt! Därför samverkan. I butiker och varuhus, lagercentraler och industribyggnader, fordon och bärkassar - på tusentals och åter tusentals ställen i vårt land möter du den kooperativa symbolen. Den står för en folkrörelse med rötter i 1800- talets fattig-Sverige. För 75 år sedan sökte ett antal konsumentföreningar att samla krafterna genom att skapa en centralorganisation: Kooperativa förbundet. Vart syftade man? Målen på lång sikt var djärva: att omdana det ekonomiska systemet till förmån för folkets breda lager. Medlen var praktiska: att undan för undan bygga upp en verksamhet ägd och styrd av konsumenterna själva. Idag är KF Sveriges största företag, ägt av 1,7 miljoner medlemshushåll. Resurserna har vuxit. Men uppgiften är densamma. På kort sikt: att tillvarata kon­ sumenternas intressen genom att producera och förmedla goda varor till så låga kostnader som möjligt. På lång sikt: att med växande resurser verka för att samhället utvecklas i en för konsumenterna gynnsam riktning. Konsum och Domus KF75årKonsumentägt sen 1899 Cyklamat tillåts igen? I sommar har en expertkonferens diskuterat livsmedelstillsatser i Rom. En av frågorna gällde om förbudet mot cyklamat borde rivas upp. Samtidigt är världens läke­ medelsjättar långt fram med nya sötningsmedel. Det handlar om en stor marknad. 1969 drogs cyklamatet in i Sve­ rige. Butikshyllorna tömdes snabbt på alla livsmedel som var sötade med cyklamat. Förbudet kom sedan den ameri­ kanske tillverkaren Abbott publi­ cerat resultat från försök med möss. De hade fått stora mängder cyklamat under en längre tid. För­ söksdjuren fick cancer i urinblåsan. Misstanken att cyklamat kunde ge cancer även hos människor led­ de till att det stoppades i USA. Sverige följde det amerikanska exemplet. Sedan 1969 har förbudet mot cyklamat satts i fråga i flera om­ gångar. I Sverige har främst Dia- betesförbundet tryckt på för att få bort cyklamatstoppet. Livsmedelsindustrin har också haft anledning beklaga förbudet. Cyklamatstoppet 1969 beräknas ha kostat de svenska livsmedels- tillverkarna mellan 10 och 25 mil­ joner kronor. Förbudets kritiker har stött sig på vetenskapsmän som redovisat djurförsök, där cyklamat i något lägre doser än de Abbott ursprung­ ligen använde, inte gett upphov till cancer. De menar att i de ännu mycket mindre mängder cyklamat som an- 23 ONYCHO-PHYTEX vid nagelsvamp Onycho-Phytex är ett registrerat läkemedel speciellt avsett för effektiv behandling av na­ gelsvamp. Onycho-Phytex erbjuder följande fördelar: o Angriper svampen på två vägar 0 God penetrationsförmåga 0 Kontinuerlig effekt O Lätt att applicera 0 Torkar snabbt 0 Klar lösning 0 Kosmetiskt tilltalande Förpackningar: 30 ml (med pensel) och 100 ml. Endast på apotek. Receptfritt. GALLIA AB • BOX 12166 102 24 STOCKHOLM 12 24 vändes i människoföda fanns ald­ rig någon cancerrisk. Beväpnade med dessa nya ve­ tenskapliga argument vände sig Abbott i fjol till den amerikanska myndighet, FDA, som kontrollerar livsmedelslagstiftningen. Abbott begärde att cyklamatet skulle släp­ pas fritt igen. Svaret på ansökan kommer troligen tidigast under 1975. Komplicerad situation Det svenska livsmedelsverket bru­ kar följa FDA:s åtgärder. Skulle FDA rekommendera att förbudet mot cyklamat rivs upp, betyder det antagligen att samma sak sker i Sverige. För FDA och därmed livsme­ delsverket är situationen kompli­ cerad. Rivs cyklamatstoppet upp, kan det innebära att en lång rad nu förbjudna ämnen måste omprövas. Dessutom har det dykt upp oro­ ande rapporter om det enda idag tillåtna konstgjorda sötmedlet — sackarin. Liksom cyklamat har sac- karinet gett upphov till cancer vid långvariga djurförsök med mycket höga doser. Även här har andra forskare publicerat motstridiga uppfattningar. Behåller FDA förbudet mot cyk­ lamat är det tveksamt om sacka- rinet kan tillåtas i fortsättningen. FAO-WHO-konferensen i Rom i juni var en av de instanser som skulle ta ställning till cyklamatets vara eller icke vara. Ett klart be­ slut i den ena eller andra riktningen hade förmodligen avgjort cykla­ matets framtid. Men nu blev det inte så. Osäker­ heten kvarstår. Professor Fredrik Berglund, som arbetar hos livsmedelsverket och var delegat vid Rom-konferensen, säger : — Den officiella rapporten kom­ mer först till hösten och jag vill inte föregripa den. Cyklamatför- budet kan tänkas kvarstå och det kan också tänkas bli upphävt så småningom. — Men försvinner förbudet kom­ mer cyklamatet ändå antagligen inte att få säljas lika fritt som före förbudet. Nya medel Sackarinet har inte varit någon fullgod ersättning för cyklamat. Det lämnar en bitter eftersmak och passar inte i mat som ska kokas, bakas eller konserveras. Därför jagar tillverkarna efter nya syntetiska sötmedel. Jakten försvåras av att ingen vet hur bytet ser ut. Man vet inte varför ett ämne smakar sött och ett annat inte. Alla hittills upptäckta sötme­ del har funnits av en slump. Längst har amerikanska Searle och japanska Ajinomoto kommit. Deras preparat är döpt till aspar­ tame, är 100—200 gånger sötare än socker och lämnar ingen efter­ smak. En ansökan om att få aspartame godkänt som livsmedelstillsats lig­ ger inne hos FDA. Tillverkarna har sagt sig vara övertygade om att få klartecken. Om de förhoppningarna infrias och cyklamatförbudet står kvar väntar en jättemarknad på dem, oavsett vad som händer med sac­ karinet. (Ur tidningen Vi, 28/74) 25 FÖRBUNDSNYTT Gruppteaterpjäs - diabetes Vid årets riksstämma beslutades att i anslutning till nästa ungdoms- konferens — sannolikt våren 1975 — försöka presentera en grupptea­ terpjäs om diabetes. Tanken är att om möjligt få fram en pjäs som kan användas vid föreningssammankomster etc runt om i landet. Urpremiären är tänkt att äga rum vid nästkom­ mande ungdomskonferens. Regler Pjäsen vars längd ej får överstiga 25—30 minuter skall ha anknyt­ ning till diabetes. Rolluppsättningen är maxime­ rad till sex personer. Pjäsen bör ej heller kräva en mängd rekvisita eftersom den bör kunna uppföras under skiftande förhållanden. Vem som helst får skriva pjäsen. Priser Ett första pris på 1.000 kronor samt, om den jury som styrelsen tillsätter finner lämpligt, ett par smärre tröstpriser. Manus till pjäsen skall vara för- bundskansliet tillhanda senast den 1 februari 1975 och resultatet med­ delas i Diabetes nr 2/1975. Minkowski-priset Diabetesforskaren Erol Cerasi, som sedan 1960 är verksam vid Karo­ linska institutet, har utnämnts till årets Minkowski-pristagare. Priset som utgöres av 10.000 D-mark, ut­ delas av den västtyska kemiska industrin Hoechst. Cerasi tog emot belöningen i samband med en dia- beteskongress i Jerusalem nyligen. Forts från sidan 3 mare behandlad på annat ställe i tidningen. överläggningen med AMS sked­ de i den delegation för arbetsmark­ nadsfrågor, som representerar de olika handikappförbunden. För­ bundet har tidigare beslutat att närmare granska förhållandena för synskadade diabetiker, som kom­ mer till anpassningskurser och arbetsvärd. Det finns nog en del att önska, t ex i fråga om dieten. Röda Korset hade samlat frivil­ liga organisationer med sociala uppgifter till en konferens om det nyligen framlagda utredningsför­ slaget till ny sociallagstiftning. Frågan ställdes om vilken roll man menat att organisationerna skulle spela och om man överhuvud räk­ nat med dem i sina planer. Svaret blev ett bestämt ja från utrednings- sekreteraren och utredningens ord­ förande. Man kunde för övrigt fastslå, att hur långt man än byg­ ger ut statlig och kommunal byrå­ krati, blir det svårt att få kontakt med den man avser att bistå. Im­ pulser behövs från dem som vet var skon klämmer. Annars kan det hända de tar av sig skon och dänger den bildligt talat i huvudet på byråkratin (min reflexion). Diabetesförbundet är nu medlem Forts på sidan 36 26 FÖRENINGSNYTT KRONOBERG Sonimareveneniang för livaktig smålandsförening Studiebesök Ett intressant och välbesökt studie­ besök på landstingets vårdcentral, »Dockan» i Växjö, där en planerad diabetesdispensär skall inredas, ägde rum den 5 juni. Efter ett inledningsanförande med efterföljande diskussion och information om dispensären vidtog en rundvandring i lokalerna. Med­ verkan av en läkare, som skall vara knuten till dispensären. Ett 50-tal medlemmar hade mött upp. Trevlig sommarutflykt Lördag 8 juni 1974. Fullsatt buss med chaufför ur de egna leden startade kl 07.00 för utfärd till Skåne, närmare bestämt Helsing­ borg. Fri förmiddag användes till shopping i Helsingborg och utflykt till Helsingör. Efter lunch på res­ taurang Högvakten i Helsing­ borg styrdes kosan till Sofiero — på mångas begäran. I den under­ bart vackra kunkaparken besågs bl a den berömda Rhododendron- dalen och andra rariteter. Hemfär­ den anträddes via Mölle och flic­ korna Lundgrens »Skäret». Senare delen av resan skedde i strålande försommarväder. L O R NORRLAND Norra regionen av Svenska Diabe- tesförbundet har hållit sin femte konferens. Den ägde rum den 14— 15 sept 1974 i Örnsköldsvik. Läns- föreningen i Y län stod som värd för första gången. Konferenserna för norra regio­ nen har fått en annan utformning än vad som tanken var från början. Deltagarantalet har varje år varit stort och ökar år för år, och om utvecklingen fortsätter, kommer denna konferens snart att deltagar- mässigt vara lika stor som en riks­ stämma. Det är speciellt norrbott­ ningarna som varje år ställer upp med ett stort antal deltagare. I år hade de bokat två bussar som frak­ tade cirka hundra norrbottningar ned till Örnsköldsvik. Deltagarna från Kiruna hade ca 750 km enkel resa. Ordföranden i arrangörsföre- ningen kunde hälsa omkring 200 deltagare välkomna till konferen­ sen. På lördagens program stod tre intressanta föredrag. Dietist Gunilla Cedermark in­ ledde med ett anförande om »Dia­ beteskost och näringslära». Efter lunch tog sjukvårdslärare Ann- Charlotte Nitsche vid och behand­ lade ett lika viktigt ämne för dia- betiker, nämligen »Fotvård vid diabetes». Båda föredragshållarna fick svara på ett stort antal frågor, vilket visade att de ämnen som valts intresserade deltagarna. Efter en kort paus och kaffe tog Svenska Diabetesförbundets ordfö­ rande Nancy Eriksson elegant och intresseväckande upp en mängd för diabetiker vitala problem såsom ögonsjukvården, tandvårdskostna- derna, diabetesdispensärerna, till­ gången på dietister och fotvårds- specialister, körkortsfrågan m m. På kvällen samlades sedan del­ tagarna till en bankett på Platå- 27 1 F För Dig som kanske tycker det är extra besvärligt att ^variera kosten  (eller bara sätter värde på omväxlande, näringsriktig vardagskost) För Dig har vi producerat en ny bok — Liten hjälpreda för diabetiker. Rätta kost- och matvanor är en livsnödvändig del av behandlingen. Detta konstaterar docenten Nalle Lindholm i förordet till denna bok, som ut­ arbetats av Ragnhild Arvidsson-Lenner och Birgitta K. Lundgren, båda verksamma vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Liten hjälpreda för diabetiker är en modern handbok för alla diabetes- sjuka som vill äta gott, rätt och omväxlande. Den omfattar, förutom ca 150 lättlagade, näringsberäknade recept, även förslag till matsedlar och goda råd beträffande dietbehandlingen. Köp den idag i bokhandeln eller beställ den på kupongen härintill. Det är en bok som Du kommer att ha stor glädje av! 28 Till WEZÄTA FÖRLAG, Box 5057 402 22 Göteborg 5 еВиймУ >-.•* O) o Ф :O 0 Ф Ч-» O Z 5 и ■*-» Ф I Ф > INSULIN Vltrum Diabetes måste behandlas individuellt, med prövning från fall till fall. Ett av problemen är att välja rätt insulin­ sort. Vitrums insulinserie erbjuder ett urval, som täcker behovet i varje enskilt fall. Den omfattar för närvarande Insulin 40 IE Insulin 80 IE Insulin NUSO 40 IE Deras effekt inträder inom 1 timme, är maximal 2—3 timmar och avklingar efter 6—8 timmar. Insulin Special 40 IE Detta insulin är också snabbverkande. Det är specialrenat och avsett för särskilt insulinkänsliga patienter. NPH-Insulin 40 IE Dess effekt inträder inom 1—2 timmar, är maximal 10—12 timmar och avklingar efter 28—30 timmar. NPH-insulin kan blandas i sprutan med vanligt snabbverkande insulin. Zink-protamin-insulin 40 IE Effekten inträder efter 4—6 timmar, är maximal 16—24 timmar och avklingar efter 34—36 timmar. Vitrum började tillverka insulin redan 1929 och firmans produktion har allt sedan dess varit inriktad på att kunna täcka landets behov. Preparatens kvalitet har hela tiden anpassats till den vetenskapliga utvecklingen. Samtliga preparat är beredda av rent kristalliniskt insulin framställt i Vitrums moderna fabrik enligt nya metoder. Vitrum STOCKHOLM fy* c Ъ