Masteruppsats i Sociologi, 30 högskolepoäng
Kollektiva emotioner i den
socialdemokratiska berättelsen
Att forma visioner i tider av framtidsrädsla
Malin Ekström
Handledare: Wettergren, Åsa
Vårterminen 2024
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till alla deltagare som ställt upp på fokusgruppsintervjuer och delat
med sig av tid, tankar och känslor och därigenom möjliggjort denna studie. Ett stort tack även till
min handledare Åsa, till de två informanterna, mina studiekamrater och alla som på olika sätt
hjälpt mig att genomföra denna studie.
1
Abstract
In the changing political landscape today with increased inequality, climate threat and a growing
populism, in the face of which the established political parties stand before new and big
challenges, this study aims to get a deeper understanding of the Swedish Social democrat’s
collective emotions in the shaping of a social democratic narrative. Using emotional sociological
concepts from Collins, Lantz and Wettergren this study contributes to the field of political
emotions. The qualitative method used to collect empirical data is based on focus group
interviews with social democratic politicians and members. The result of the study shows that
nostalgia, pride, guilt, shame, confusion, frustration, fear and hope are the most prominent
collective emotions expressed in the interviewed focus groups, some shown in clear patterns,
others more subtle that could be seen more as tendencies. The guilt, shame and confusion can be
seen as connected to a bad self-confidence in the groups that makes it hard for them to think
positively about their abilities in the future. The participants' avoidance of talking about the fears
of the future makes it difficult to identify objects of hope. Both the bad confidence and the
avoidance of learning about future threats creates difficulties in shaping the longed-for future
visions for the participants.
Keywords
collective emotions, political emotions, social democratic narrative, nostalgia, fear, guilt, hope,
shame, confusion, frustration, self-confidence, emotional energy
2
Innehållsförteckning
Introduktion................................................................................................................................... 4
Syfte och forskningsfrågor.........................................................................................................5
Bakgrund....................................................................................................................................6
Tidigare forskning......................................................................................................................7
Teori och begrepp...........................................................................................................................9
Emotioner som används i analysen..........................................................................................11
Nostalgi........................................................................................................................................... 11
Stolthet, skam och skuld................................................................................................................. 12
Förvirring och frustration................................................................................................................12
Hopp, rädsla, självförtroende.......................................................................................................... 13
Metodologi.................................................................................................................................... 14
Fokusgrupper........................................................................................................................... 14
Urval och metod för att hitta respondenter.............................................................................. 15
Öppna intervjufrågor och teman.............................................................................................. 17
Transkribering och kodning..................................................................................................... 18
Etik...........................................................................................................................................18
Hantering av positionalitet.......................................................................................................20
Analys............................................................................................................................................20
Dåtidens nostalgi och framtidsvisioner....................................................................................21
Nutidens skuld, förvirring och frustration............................................................................... 24
Framtidens rädsla och hopp..................................................................................................... 29
Hopp................................................................................................................................................29
Rädsla..............................................................................................................................................33
Diskussion och slutsats................................................................................................................ 39
Referenser.....................................................................................................................................42
Appendix.......................................................................................................................................48
Intervjuguide............................................................................................................................ 48
Information om projektet och etiska riktlinjer......................................................................... 52
Inbjudan till deltagare.............................................................................................................. 54
Kodschema...............................................................................................................................55
3
Introduktion
Vi lever i en turbulent tid, där både den ekonomiska ojämlikheten och det dödliga våldet1 ökar
(Lindberg m.fl., 2023; Shannon, 2022) samtidigt som såväl klimatet som demokratin är hotade
(FN, 2019; Wingborg, 2022). Populistiska partier har fått ökat inflytande i Europa och Sverige.
Politiken ska leda oss framåt, men det finns risk att den förlamas av rädsla inför framtiden
snarare än att lära sig om problemen för att hitta lämpliga strategier (se Gilroy 2022; Andersson
2012; Demker 2023). Den här studien undersöker därför kollektiva emotioner inom
Socialdemokraterna, för att förstå deras berättelse och hur den formar deras förmåga att skapa
framtidsvisioner. Den emotionssociologiska utgångspunkten för denna studie är att känslor
fungerar som motorn i alla rationella handlingar. Detta sker genom att erfarenheter från förr
påverkar hur vi upplever nuet vilket är grundläggande i vår uppfattning om vilket
handlingsutrymme vi kommer att ha i framtiden (Barbalet, 1998).
Studien grundar sig i material insamlat från fokusgruppsintervjuer med svenska
socialdemokrater, analyserat med hjälp av emotionssociologiska begrepp från bland annat
Collins (1993), Lantz (2021) och Wettergren (2024). Detta för att komma närmare en förståelse
av vilka emotioner som är viktigast för partiets berättelse om dåtid, nutid och framtid, och hur
denna berättelse kan ses som en form av emotionsarbete då den formar partiets självbild
(Barbalet, 1998; Kleres, 2011).
Forskningsfältet kring politiska emotioner har bland annat berört hur politiker använder
emotioner för att påverka väljare (Se exempelvis Elgenius & Rydgren, 2022; Johnson, 2010,
2022; Versteegen, 2024) och hur politiska sociala rörelser använder kollektivt emotionsarbete
dels externt för att påverka omvärlden och dels internt för att gemensamt hantera aktivismen
(Jacobsson & Lindblom, 2013; Kleres & Wettergren, 2017; Mai, 2022; Sørensen & Rigby, 2017)
Färre har fokuserat på kollektiva emotioner inom politiska partier, något som är centralt i denna
studie.
Statsvetenskaplig forskning har visat att Socialdemokratiska partier i Europa står inför
stora utmaningar med minskade väljargrupper och nya konfliktlinjer (Benedetto m.fl., 2020;
Lavelle, 2008) något som även de svenska Socialdemokraterna fått erfara (Bjereld m.fl., 2022).
Förändringarna beror bland annat på att det finns färre industriarbetare (Socialdemokraternas
1 Det dödliga våldet i Sverige ökar i gruppen män men minskar något i gruppen kvinnor (Shannon, 2022).
4
gamla kärnväljare) och en större medelklass nu, än under Socialdemokraternas guldålder (ibid s.
89). Detta i kombination med inträdet av populistiska högerpartier, såsom Sverigedemokraterna,
har påverkat alla riksdagspartier och inte minst Socialdemokraterna, bland annat för att en
avsevärd del av väljarna har gått från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna (Ekengren
Oscarsson, 2022) men också för att den politiska dagordningen består av nya konfliktlinjer.
Bjereld (m.fl., 2022) skriver att GAL-TAN-skalan2 har kommit att utmana den tidigare
dominerande höger-vänster-skalan på den politiska dagordningen i Sverige. Istället för frågor
som rör privatisering, offentligt ägande och skattepolitik så handlar dessa konfliktlinjer om
värderingar där GAL står för grön, alternativ och libertariansk medan TAN står för traditionell,
auktoritär och nationalistisk. Socialdemokraterna är ett parti som tidigare rört sig nästan enbart
på vänster-höger-skalan och dessa “nya” problemformuleringar har skapat svårigheter för dem
att orientera sig. Bjereld (2023) menar att det är på GAL-TAN-skalan som “den politiska nerven
finns idag” och därför ska den här studien fokusera på Socialdemokraternas kollektiva emotioner
när det kommer till just värderingsfrågor.
Denna studie bidrar empiriskt till det emotionssociologiska fältet kring politiska
kollektiva emotioner och teoretiskt genom att kombinera kollektiva emotioner med Collins teori
om interaktionsritualer och Wettergrens modell för att med hjälp av temporalitet analysera
känslor. Metodologiskt bidrar studien genom användningen av fokusgrupper för att undersöka
kollektiva politiska emotioner, en metod som väver ihop teori och praktik genom att ‘konstruera’
interaktionsritualer som kan analyseras som en slags observation, samtidigt som diskussionen
genererar data som kan analyseras för sitt innehåll.
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kollektiva emotioner inom
Socialdemokraterna formar partiets berättelse om dåtid, nutid och framtid. Det emotionssociologiska
angreppssättet används för att förstå vilka emotioner som ligger till grund för deras sätt att hantera
samtiden såväl som skapandet av framtidens visioner.
Forskningsfrågorna lyder:
2 GAL-TAN-skalan används av statsvetare för att förklara de politiska skiljelinjer som utgörs av värderingsfrågor
snarare än ekonomiska frågor på höger-vänsterskalan (Bjereld m.fl. 2022).
5
Vilka kollektiva emotioner är mest framträdande inom den socialdemokratiska
berättelsen i termer av dåtid, nutid och framtid?
På vilket sätt kan dessa kollektiva emotioner bidra till en fördjupad förståelse för
Socialdemokratins skapande eller icke-skapande av framtidsvisioner?
Bakgrund
För att förstå Socialdemokraterna idag behöver vi backa tillbaka till 1900-talets början. Partiet
växte fram ur arbetarrörelsen och fick sin första statsminister 1920 och hade en mycket stark roll
i Sverige mellan 1930 och 1970 då man i huvudsak byggde upp vad som kallades “folkhemmet”
och en stark välfärdsstat, mycket tack vare den gynnsamma ekonomiska situationen efter andra
världskriget. Detta skedde på liknande sätt på andra håll i Europa (Lavelle, 2008). I Sverige,
liksom i andra länder anpassade sig Socialdemokraterna till neoliberaliseringen på 80-talet och
drev igenom bland annat avregleringar av bankerna. Fler avregleringar, privatiseringar och
nedskärningar i den offentliga sektorn genomfördes under 90-talet i spåren av den djupa
90-talskrisen (ibid). Bjereld (m.fl., 2022, s. 90) beskriver partiets dragning åt marknadsfrihet som
problematisk för den gamla visionen som baserades på kollektiva lösningar i offentlig sektor. Det
var helt enkelt svårt att kombinera den gamla visionen, som lockade kärnväljarna, med det som
man ansåg behövdes för att locka den nya gruppen av medelklassväljare och även hantera
liberaliseringen.
I Sverige började den borgerliga sidan ta sig in i regeringsmakten under kortare perioder
på 70-, 80- och 90-talet för att, efter valet 2006 fram tills idag, mer stabilt inneha och konkurrera
om regeringsmakten. Den absoluta makten som Socialdemokraterna hade under stora delar av
1900-talet är alltså ett minne blott. År 2010 kom det populistiska partiet Sverigedemokraterna in
i riksdagen och har sedan dess växt för varje val och samlat på sig väljare från alla partier, inte
minst Socialdemokraterna (Ekengren Oscarsson, 2022).
Att socialdemokraterna i Sverige och andra länder befinner sig i en ambivalent position
är inga nyheter. Redan 1999 skrev den socialdemokratiska tänkaren Anne-Marie Lindgren att
partiets ideologiska sinnesstämning bäst kunde beskrivas som ‘osäker’(Lavelle, 2008, s. 152).
Statsvetaren Jonas Hinnfors (2023) skriver i Dagens Nyheter att “S saknar självförtroende i sina
ideologiska grundvalar", detta sedan omläggningen av politiken på 80-talet. Just osäkerhet och
6
dåligt självförtroende säger något om vilket handlingsutrymme man anser sig ha, vilket kan
kopplas till skapandet av framtidsvisioner.
Idéhistorikern Jenny Andersson (2011, s. 13) menar att socialdemokraterna alltid har
följts av en diskussion om visionslöshet. Hon beskriver att en folkhemsnostalgisk retorik
dominerade partiets ideologiska diskussioner på 1990-talet, och att nostalgin i värsta fall kan
resultera i en rädsla inför framtiden. Detta går i linje med vad statsvetaren Marie Demker (2023)
skriver i Svenska Dagbladet om hur nostalgi i politiken kan vara skadligt för samhället och att
“när det förflutna får bli framtidsvisionen riskerar vi att rasera det samhälle vi byggt upp”.
Rädslan för framtiden kan också leda till förnekelse, något som Gilroy (2022) menar drabbar inte
bara hanterandet av klimathotet utan även förnekelse av västländers koloniala historia och dess
inneboende rasism. Osäkerhet, dåligt självförtroende och framtidsrädsla som tar sig uttryck
genom förnekelse kan alltså ses som reella hot mot dagens politik. Därför ska den här studien
dyka ner i Socialdemokraterna som är ett av de svenska partierna som kan ha tappat sin vision
längs vägen, för att analysera vilka kollektiva emotioner som kan vara en del i förklaringen till
att politiken har så svårt att förhålla sig till framtiden.
Tidigare forskning
Inom statsvetenskaplig forskning kopplat till Socialdemokrater och emotioner finns bland annat
en studie om hur lyckoforskning kan hjälpa europeiska socialdemokrater att forma visioner
(Kroll, 2012). En studie i svensk kontext handlar om hur emotioner i debatten kring brott och
straff kan hanteras och förklaras olika av socialdemokrater och moderater (Hermansson, 2023). I
min studie är jag intresserad av kollektiva emotioner i den socialdemokratiska berättelsen och
hur de hanterar dagens situation och formandet av framtida visioner.
Det finns rikligt med forskning om förhållandet mellan populism och emotioner (se ex
(Demertzis, 2006; Illouz, 2023) samt om hur nostalgi hänger ihop med nationalism i populistiska
partier (Elgenius & Rydgren, 2022; Versteegen, 2024). I min studie undersöks kollektiva
emotioner inom ett etablerat parti och jag finner nostalgin som en central emotion utan att vara i
del i ett etnonationalistiskt projekt, utan mer ett sätt för Socialdemokraterna att både hämta kraft
ur, men också riskera att “fastna” i drömmar om dåtiden. I mitt material finner jag också tydliga
tecken på kollektiv skuld, en känsla som är utforskad av Chudy (m.fl., 2019), som undersöker
7
kollektiv skuld hos den vita befolkningen i USA och hur den påverkar deras attityder gentemot
att förbättra villkoren för afro-amerikaner och svarta politiker. Bassan-Nygate och Heimanns,
(2022) studerar hur skuld och skam hanteras av makthavare. De undersöker det tidiga Israels
politiska agenda, och kommer fram till att skam troligare leder till förnekelse och förvrängning
medan skuld leder till mer konstruktiva handlingar. I min studie undersöks skuld och tendenser
till skam och hur dessa känslor kan påverka Socialdemokraternas självförtroende och formandet
av framtida visioner. Flera studier lyfter även ilskans betydelse som politisk drivkraft för att
mobilisera människor (Holmes, 2004; Ost, 2004). I min studie undersöker jag ilskan i känslan av
frustration och fördjupar därför förståelsen för ilskans roll i politiken.
När det kommer till emotioner och politiska diskurser så studerar Johnson (2022) hur
politiska ledare i USA och Nya Zeeland använder sig av könade diskurser för att få människor att
känna sig trygga. Hon kommer fram till att en strategi som används är att politiker först sprider
rädsla, oro, skam och resentment hos befolkningen, för att sedan kunna erbjuda trygghet,
säkerhet och stolthet som motkänslor. Johnson (2010) skriver även om hur politiker i
Storbritannien, Australien, Kanada och USA använder vad hon kallar “affektivt medborgarskap”
för att uppmuntra medborgarna att känna vissa intima känslor i relationer till varandra. Detta gör
att man som medborgare förväntas känna empati med somliga grupper och vara rädda för andra.
Vidare undersöker Wettergren och Jansson (2013) hur den kristdemokratiska diskursen kring
“Verklighetens folk” spelar på kollektiva emotioner av att känna sig hotad som finns hos
människor som inte känner igen sig i globaliseringen. Effekten blir en ökad känsla av resentment
hos de som identifierar sig som konservativa med antiglobaliseringsvärderingar. Johnsons (2010,
2022) respektive Wettergren och Janssons (2013) forskning av etablerade makthavare inspirerar
mig i denna studie då deras undersökningar av hur man använder emotioner för att vinna
politiska poänger ger viktiga insikter om det utåtriktade användandet av kollektiva emotioner
som står i relation till interna kollektiva emotioner som är i fokus i min analys.
I denna studie förstås den socialdemokratiska berättelsen som ett slags emotionsarbete (se
Kleres, 2011) och i området emotionsarbete i sociala rörelser finns flera viktiga studier. Sørensen
och Rigby (2017) undersöker hur civilt motstånd ofta leder till emotionsarbete backstage och
frontstage. Backstage syftar till internt emotionsarbete i gruppen och frontstage det man “spelar
upp” för omvärlden (se Goffman, 1959 i Mai, 2022). Mai (2022) utvecklar detta och undersöker
hur LGBTQ-aktivister i Vietnam hanterar sina känslor backstage när de inte är ute och
8
protesterar. Hon upptäcker att det finns en dissonans mellan aktivisternas positiva
frontstage-känslor och deras sårbara backstage-känslor. Detta leder till ett medvetet kollektivt
eller individuellt emotionsarbete. Kleres och Wettergren (2017) skriver om hur klimataktivister
använder känslorna hopp, ilska, rädsla och skuld för att hitta mobiliseringsstrategier. De
argumenterar för att aktivister från det globala syd tenderar att använda sig mer av ilska medan
aktivister från globala nord tenderar att basera sina handlingar mer på skuld. Båda grupperna
använder hopp för att hantera rädslan inför framtidens klimathot. De använder sig delvis av
fokusgruppsintervjuer, något som inspirerat mig i denna studie. Liksom Kleres och Wettergren
finner jag emotionerna hopp, ilska, rädsla och skuld i mitt material. Jacobsson och Lindblom
(2013) kommer i sin studie om djurrättsaktivism fram till att fem typer av emotionsarbete
används nämligen: inneslutning, ventilation, ritualisering, mikrochocker och normalisering av
skuldkänslor. Precis som Jacobsson och Lindblom (2013), Kleres och Wettergren (2017) och Mai
(2022) är jag intresserad av det kollektiva backstage-emotionsarbetet och den sårbarhet som kan
finnas hos Socialdemokraterna bakom politiska program, motioner, tal till väljare och politiska
debatter. Min studie fokuserar inte på en social rörelse även om Socialdemokraterna har (och
framför allt har haft) sådana inslag utan på en etablerad organisation och bidrar på så vis
empiriskt till forskningen om interna politiska kollektiva emotioner inom organisationer.
Teori och begrepp
I denna studie kommer jag att använda ett antal teoretiska begrepp och modeller från det
emotionssociologiska perspektivet. Jag utgår från Barbalets (1998) radikala synsätt på
förhållandet mellan emotioner och rationalitet som innebär att emotioner är grundläggande för
rationellt handlande, och att de inte går att separera. Jag inleder detta avsnitt med att definiera
begreppet emotioner och beskriva Collins (1993) teori om interaktionsritualer följt av en
definition av kollektiva emotioner. Därefter följer förklaringar av Wettergrens (2024) modell
emotiv-kognitiv utvärderingskedja och Lantz (2021) begrepp retrospektiv projektering.
Avslutningsvis definieras de kollektiva emotioner som är centrala i studien
En emotion i denna uppsats följer Thoits (1989, s. 317) definition: (a) bedömningar av ett
situationsstimulus eller sammanhang, (b) förändringar i fysiologiska eller kroppsliga
förnimmelser, (c) fritt eller hämmat uppvisande av uttrycksfulla gester, och (d) en kulturell
9
etikett som appliceras på en eller flera av föregående kriterierna. Hon menar vidare att emotioner
kan ses som kulturella typer av känslor eller affekter. I den här studien ska kollektiva emotioner
analyseras, vilket gör att fokus ligger på emotiv-kognitiva kollektiva bedömningar av situationer
och emotionsarbetet som sker när människor möts och samtalar. Begreppet emotionsarbete
används i denna studie främst för att belysa den socialdemokratiska berättelsens
meningsskapande betydelse, detta är inspirerat av Kleres (2011) narrativanalys av emotioner. I
texten använder jag ordet ‘känsla’ med samma innebörd som ‘emotion’.
Collins (1993) teori om interaktionsritualer är central i analysen. Dessa ritualer som
uppstår i all mänsklig kontakt kan bli lyckade och då generera emotionell energi, eller
misslyckade och leda till förlorad emotionell energi. Emotionell energi kan ses som en kraft som
påminner om självförtroende (Barbalet 1998), och har man mycket emotionell energi är det
större chans att man kan genomföra fler lyckade interaktionsritualer, och har man lite emotionell
energi så är risken större att man oftare misslyckas och förlorar än mer emotionell energi. Det är
viktigt för en grupp att ha kollektiva symboler som man kan ladda med emotionell energi. Detta
kan vara sådant som är betydelsefullt, såsom vissa föremål, sånger, personer eller begrepp. I
denna studie kommer jag att analysera hur exempelvis begreppen frihet och solidaritet, samt
berättelser om Olof Palme och arbetarrörelsen kan ses som kollektiva symboler i
fokusgrupperna. De interaktionsritualer som analyseras utgörs av själva fokusgruppstillfällena.
Von Scheve och Ismer (2013) bygger vidare på Collins idéer och definierar kollektiva
emotioner som att en grupp människor är med om en händelse och delar och utvecklar emotioner
tillsammans angående händelsen och detta blir något annat än deras individuella emotioner.
Skillnaden mellan individuella känslor och kollektiva känslor visar sig i graden av identifikation
med gruppen. Om “vi-känslan” är stark definierar man sig mer med gruppen och känner därför
mer å gruppens vägnar (ibid). I den här studien är det viktigt att förstå att deltagarnas
individuella emotioner inte är samma som de kollektiva emotioner jag undersöker i
fokusgrupperna. Även om det verkar förekomma ett kollektivt dåligt självförtroende som kan
leda till kollektiv handlingsförlamning, så kan deltagarna ha bra självförtroende och vara
handlingskraftiga. Ofta är så fallet, eftersom jag intervjuat engagerade samhällsmedborgare som
har politiska uppdrag eller är aktiva medlemmar. De kollektiva emotionerna visas genom att man
som Socialdemokrat känner sig rörd av att tänka på Olof Palme och arbetarrörelsen, även om
man inte själv upplevt den tiden, eller att man avskyr sverigedemokrater även om man inte
10
personligen har något otalt med en sådan. Det är enbart de kollektiva emotionerna jag är
intresserad av i denna studie.
För att analysera hopp och rädsla används Wettergrens (2024) modell Emotiv-kognitiv
utvärderingskedja3, för att förstå hur emotioner omsätts i handling över tid (se även Barbalet
1998). Modellen består av bakgrundsimport (Helm 2009 se Wettergren 2024), vilket omfattar
värderingar och kollektiva symboler (se Collins 1993), tidigare erfarenheter och vad man anser
betydelsefullt. Bakgrundsimporten orienterar personens tankar kring vad man känner i nuet och
identifierar källan till den upplevda emotionen (varför känner jag ilska) och måltavlan (vem är
jag arg på). Hur man sen väljer att agera beror på hur man föreställer sig handlingens objekt,
alltså vilka resultat ens handlingar kommer att få i framtiden.
Begreppet retrospektiv projektering4 syftar till en dåtid-framtid-nutid-länk där man i tider
av osäkerhet ser tillbaka på en bild av dåtiden för att hämta idéer om framtiden som ska hjälpa en
att fatta rätt beslut idag. Emotioner kopplade till dåtiden hjälper människor i nuet att se framtiden
som närvarande och möjlig, och kan därigenom leda till handling (Lantz, 2021). I denna studie
används begreppet främst för att belysa hur Socialdemokraterna i fokusgrupperna pratar om att
“hitta tillbaka till sina rötter” och reflekterar över hur man kan återuppta begreppet solidaritet.
Emotioner som används i analysen
Jag upptäckte många emotioner i materialet, men de som förklaras nedan kan ses som mest
centrala och förekommande i samtliga grupper och tar därför plats i analysen.
Nostalgi
Jacobsen (2023) beskriver nostalgi som en bitterljuv känsla, där den ljuva delen handlar om
minnen från förr som ofta är romantiserade och den bittra delen handlar om en smärtsam saknad
av dessa minnen eller en svunnen tid. I tider av kris är det vanligt att nostalgin uppstår kollektivt
som ett sätt att hantera omvärlden. I denna studie är jag intresserad av Socialdemokraternas
nostalgiska emotioner kring sin historia som sprungen ur arbetarrörelsen och som ett mäktigt
parti under 1900-talet som kan ge upphov till både romantiserande och en saknad av dåtiden.
3 The emotive-cognitive chain of evaluation (eng)
4 Retrospective forecasting (eng)
11
Stolthet, skam och skuld
Enligt Scheff (1990) signalerar stolthet ett intakt och tryggt socialt band. Både stolthet och skam
handlar om andras uppfattningar om självet. Kollektiv stolthet, som undersöks i denna studie,
förekommer i alla storlekar av grupper. Knottnerus (2014, s. 48) definierar kollektiv stolthet som
en “högtstående åsikt om en grupps värdighet, betydelse, meriter eller överlägsenhet som
grundas i gruppens kollektiva emotioner, kognitioner och praktiker”. För att en grupp ska känna
stolthet är det viktigt att man har kollektiva ritualer som fokuserar på gruppen och dess värde.
Kollektiv stolthet kan göra att individer lättare engagerar sig i gruppen. Socialdemokraternas
kollektiva stolthet kan exempelvis visa sig i en stolthet över de gemensamma värderingarna i
partiet, att man har engagerade medlemmar och att man kan ha öppna diskussioner som rymmer
olika åsikter. Stolthet är kopplat till både självförtroende och emotionell energi i denna studie.
Motsatsen till stolthet är skam, som enligt Scheff (1990) signalerar ett hotat socialt band.
Känslan av att andra ser ner på en är plågsam liksom upplevelsen att andra ser på en själv som
någon som betett sig illa genom att inte respektera normer och värderingar. Skam är en känsla
som kan göra att man anpassar sig till andra för att återupprätta det sociala bandet. När det
kommer till Socialdemokraterna så visar sig enbart tendenser till en mild variant av kollektiv
skam i fokusgrupperna när de ser på sitt parti med väljarnas ögon, och ser hur väljarna inte
tycker att partiet är lika kraftfullt och aktuellt nuförtiden som det en gång var. Skuld innebär
känslan av att ha utövat överdriven makt över någon annan (Kemper 1978). Den milda kollektiva
skuld som Socialdemokraterna upplever har exempelvis del i beslut som har fattats av partiet
som anses gå emot sina egna värderingar och att man ‘svikit’ väljarna genom att man inte har
stått emot liberaliseringens krafter eller fattat egna beslut i liberaliseringens anda. Att inse att
man har skuld väcker ofta skam eftersom det ofta anses ‘fult eller fel’ att ha missbrukat sin makt.
Förvirring och frustration
Förvirringen som Socialdemokraterna verkar uppleva definieras här som en uppgivenhet, alltså
en känsla av att inte ha kontroll i kombination med vad Kemper (2001) kallar förbluffning, något
som uppstår när man vunnit, eller i Socialdemokraternas fall, förlorat mycket makt plötsligt och
oväntat. Ett exempel på detta är Sverigedemokraternas etablering i Sverige och hur den påverkat
Socialdemokraternas relativa makt. Förvirringen visar sig också i att de känner milda varianter
av kollektiv skuld och tendenser till skam som baseras på självkritik inför den situation de står
12
inför idag, och för att de inte har några tydliga mål eller visioner framåt. Frustration kan ses som
en ineffektiv ilska (Salmela & Capelos, 2021). Detta betyder att man är hindrad att nå sina mål
och känner ilska, samtidigt som det finns hinder för att agera på ilska och därmed uppstår
uppgivenhet. Socialdemokraterna uttrycker i grupperna frustration bland annat gentemot media
och den allmänna politiska dagordningen som domineras av borgerliga frågor, men också en
frustration riktad mot väljarna som ofta upplevs inte agera i enlighet med vad som föreställs vara
deras eget bästa.
Hopp, rädsla, självförtroende
Wettergren (2024) menar att hopp är en känsla som uppstår i en dålig nutid där man upplever sitt
handlingsutrymme vara begränsat. Hoppet är framåtriktat och syftar till en känsla av möjlighet,
att den nutida situationen kan bli bättre trots att det inte alls är säkert. Osäkerheten har att göra
med oförutsägbara yttre omständigheter och aktörens upplevelse av begränsad egen
handlingsförmåga. Hoppet ska skiljas från självförtroendet som också är framåtriktat men där
aktören är mer säker på att den kommer att lyckas, detta är kopplat till egen upplevd
handlingsförmåga och förutsägbara yttre omständigheter.
Rädsla uppstår enligt Kemper när man har förlorat makt (1978). Wettergren (2024) menar
att rädsla och hopp följs åt i eftersom rädsla, liksom hopp, kan uppstå som följd av en dålig
nutid, men medan hopp syftar till en bättre framtid föregriper rädsla en försämrad framtid. Man
är helt enkelt rädd för att den redan dåliga situationen ska bli sämre utan att man ska kunna göra
något åt det. Fokusgrupperna uttrycker rädslor och hopp inför framtiden när det kommer till
anti-demokratisering, en ökad liberalisering och effekterna av klimatförändringar.
En känsla som skiljer sig från hopp och rädsla är självförtroende. Barbalet (1998) lyfter
fram Simmels syn på självförtroende som grunden för all handling, eftersom självförtroende
handlar om att man tror att man i framtiden kommer att klara att nå sina mål, vilket motiverar en
att agera. Detta går att koppla till emotionell energi som genererar högt självförtroende (Collins,
1993). I de socialdemokratiska fokusgruppernas fall är det snarare bristen på självförtroende som
analyseras, alltså bristen på en tro att man kommer att klara saker i framtiden, vilket gör att
partiet har svårt att definiera konkreta långtidsvisioner och därmed att staka ut hur man ska nå dit
genom kollektiv handling.
13
Metodologi
I följande avsnitt beskrivs mitt val av kvalitativ metod samt arbetet med fokusgrupper. Därefter
kommer ett avsnitt om hur jag utformade intervjuguiden, transkriberings- och
kodningsprocessen, etik och avslutningsvis ett avsnitt om positionalitet.
Kvalitativa metoder är bäst lämpade för att undersöka emotioner, då det handlar om att
förstå gruppers känslor. Jag har använt en abduktiv metod (Alvesson och Sköldberg 2009, s. 4)
som bygger på att jag utgått från emotionssociologiska teorier i min frågeställning och
utformning av intervjuguiden, men jag har undersökt frågor där jag inte alls vetat vad jag skulle
hitta. Materialet som insamlats från fokusgrupperna har sedan guidat mig i vilka teorier, begrepp
och emotioner som varit centrala i analysen av den socialdemokratiska berättelsen som växte
fram i fokusgrupperna. Med den socialdemokratiska berättelsen avses här i första hand den
berättelse och de kollektiva emotioner som visar sig i fokusgruppsintervjuerna. Denna studie kan
generera viktiga insikter för fortsatt forskning men är för liten för att kunna uttala sig om partiet
som helhet.
Två informantintervjuer genomfördes, en av dem med en expert inom politik och
Socialdemokraterna och den andra med en anställd på partiet. Dessa intervjuer genomfördes i ett
tidigt skede och gav mig stöd i att utforma min intervjuguide, och viktiga perspektiv på
utformandet av denna studie.
Fokusgrupper
Fokusgrupper är ett fördelaktigt val av metod när man undersöker kollektiva emotioner eftersom
de speglar deltagarnas kollektiva erfarenheter (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017). Jag har därför
intervjuat personer som är aktiva medlemmar i Socialdemokraterna eller har politiska uppdrag
för partiet på kommunal- eller regional nivå. Samtalet och interaktionen mellan deltagarna låter
mig som forskare delta i en interaktionsritual som kan analyseras utifrån emotionell energi och
kollektiva symboler, men också generera empiri att analysera för innehållet. Holmes (2015)
menar att intervjuer med fler än en person har fördelar i forskning om emotionell reflexivitet för
att forskaren kan analysera hur människor reflekterar över egna och andras känslor både verbalt
och genom mimik, gester och kroppshållning. I mina grupper har jag kunnat analysera den
14
känslomässiga stämningen som uppstår kring olika ämnen: Vilka frågor lämnar alla tysta några
extra sekunder? Vilka ämnen bearbetas exempelvis med skratt och skämt? Detta har genererat ett
material rikt på kollektiva emotioner. Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) menar även att en
fokusgruppsintervju flyttar makten något från forskare till deltagarna vid intervjutillfället och
lyfter fram att det är viktigt att intervjupersonerna är “experterna”. Jag som inte hade så mycket
förkunskap om Socialdemokraterna var alltså en passande person att genomföra intervjuerna och
intog en roll som intresserad lyssnare och frågeställare.
Urval och metod för att hitta respondenter
Kriterierna för deltagarna i denna studie var att de skulle vara politiker eller aktiva medlemmar i
Socialdemokraterna. Jag har träffat fem fokusgrupper bestående av främst fritidspolitiker, men
ett fåtal aktiva medlemmar och några heltidspolitiker. I två av grupperna var Socialdemokraterna
del av styret i kommun eller region och i tre grupper var Socialdemokraterna i opposition.
Grupperna har bestått av tre till sex deltagare. Kontakten med grupperna har skett främst genom
snöbollsurval, som bygger på att forskaren använder sociala nätverk för att hitta deltagare
(Parker m.fl. 2019) där jag fått kontakter genom vänner och bekanta, som sedan lett mig vidare
till mina deltagare. Jag har även frågat deltagarna som inte haft möjlighet att delta, om de känner
andra intresserade. Tre grupper samlades ihop genom snöbollsurval och resterande två grupper är
resultat efter att jag själv har tagit den initiala kontakten och hittat en person som fungerat som
“portvakt” (gatekeeper) och hjälpt mig att samla ihop en grupp som uppfyllt kriterierna.
Deltagarna var i blandade åldrar mellan ungefär 20-75 år, och samtliga grupper var
åldersblandade. De var fler äldre än yngre deltagare. Några deltagare var politiker på regional
nivå och andra på kommunal nivå. I en grupp var politikerna samlade för att de deltog i
regionpolitiken, men de hade även kommunala uppdrag på andra håll. En grupp var blandad med
regionpolitiker, kommunpolitiker och medlemmar. Övriga tre grupper var deltagarna politiker på
kommunal nivå. De flesta deltagarna hade varit med länge i partiet, medan några gått med
nyligen. Det har varit både män och kvinnor i fyra av fem grupper, och majoriteten i dessa var
kvinnor. En grupp bestod enbart av män, vilket potentiellt skulle kunna påverka datan. Men
eftersom studien inte inriktar sig på att undersöka genusrelaterade frågor, bedömer jag att denna
grupp går att jämföra med övriga. Jag har inte samlat några formella data om deltagarnas
15
könstillhörighet eller ålder, utan det baseras på mina tolkningar. Av anonymitetsskäl har jag valt
att inte tillskriva deltagarna specifika kön. Totalt har jag träffat 21 socialdemokrater: 9 män och
12 kvinnor. I två av grupperna har en deltagare behövt gå tidigare, men annars har deltagarna
varit med hela sessionen. Antalet deltagare var aldrig färre än tre och intervjuerna tog mellan 55
och 110 minuter. Samtliga intervjuer genomfördes under februari och mars 2024.
Deltagarna i grupperna hade olika relationer sinsemellan. I en av grupperna verkade
deltagarna ha varit aktiva länge tillsammans och det var en mycket avslappnad stämning med
mycket skratt och skojande, det var också i den gruppen intervjun tog längst tid. I två av
grupperna har det varit med ett par. I de flesta grupper var deltagarna bekanta med varandra, och
ett fåtal verkade vara vänner. Endast i undantagsfall har deltagare i samma grupp träffats första
gången under fokusgruppsintervjun. Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017, s. 55) beskriver att
fördelarna med att en grupp känner varandra kan vara att de friare kan dela åsikter med varandra,
här går dock forskningen åt olika håll och vissa menar att man kan vara friare om man inte
känner varandra. Att grupperna hade olika relationssammansättning kan vara problematiskt ifall
det påverkar datan, men även om stämningen skiljde sig åt från grupp till grupp så ser jag stora
likheter i datan från de olika grupperna. En brist i fokusgruppsmetoden kan vara att personer som
är mer introverta eller har mindre erfarenhet än andra i gruppen, kanske inte känner sig lika
bekväma att komma till tals i en grupp som i en enskild intervju. Men eftersom målet med
studien var att fånga kollektiva emotioner så är även gruppdynamiken något som kan analyseras
och vara del i forskningen. För att bidra med en varm stämning, som rekommenderas vid
fokusgruppsintervjuer (Dahlin-Ivanoff & Holmgren, 2017), och för att deltagarna skulle ha
tillräckligt med energi, så bjöd jag på fika vid intervjuerna.
Fokusgruppsintervjuerna genomfördes med Socialdemokrater i både större och mindre
kommuner i södra Sverige. Detta gjordes som ett bekvämlighetsurval för att jag skulle hinna
träffa grupperna inom ramen för masteruppsatsen. För att få en än djupare förståelse som går att
generalisera till Socialdemokraterna nationellt krävs möten med betydligt fler fokusgrupper från
såväl större som mindre orter i alla delar av landet.
16
Öppna intervjufrågor och teman
Den första delen och största delen av varje intervju bestod av samma frågor ställda till alla
grupper. Detta var frågor om partiets historia och framtid generellt och känslor kopplade till
detta. Detta gjorde att jag fick ett material där det lätt gick att hitta mönster mellan grupperna..
Eftersom ett av mina intressen var att undersöka hur Socialdemokraterna förhåller sig till den
politiska arenan, som inte rör sig främst på höger-vänster utan på GAL-TAN-skalan, så fick varje
grupp ett tema som upptog den avslutande delen i intervjun. Jag ville få grupperna att diskutera
bland annat värsta och bästa scenariot inom olika teman för att undersöka deras samtal om
framtiden, utan att hålla nivån alltför generell och svepande, något som var nödvändigt för att
kunna analysera flera av känslorna, såsom frustration, hopp och rädsla. Temana klimat,
jämställdhet och HBTQ+, migration och brott och straff valde jag på förhand, medan temat
demokrati tillkom eftersom den frågan verkade viktig i grupperna. Fördelen med att låta
fokusgruppsintervjuerna delvis baseras på teman var att få en bredd i deras funderingar kring
framtiden. Nackdelen skulle kunna vara att intervjudelarna med olika teman inte är jämförbara
på samma sätt som de generella delarna. Eftersom jag främst ville undersöka hur de pratade om
olika frågor (och inte sakpolitik) anser jag att även de temabaserade intervjudelarna innehöll
mönster som gick att analysera mellan grupperna. De visade sig exempelvis genom i vilken roll
man ser Socialdemokraterna i framtidens utmaningar. Eftersom jag avslutade varje intervju med
temat, så bedömer jag risken liten att grupperna ‘färgades’ av sitt tema i de allmänna frågorna
som inledde intervjun.
Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med öppna frågor i den första generella
delen, och i vissa fall mer specifika frågor i tema-delen (se intervjuguide i appendix). Jag ställde
frågor till hela gruppen och inte till enskilda deltagare, förutom i vissa fall för att be dem
förtydliga något, eller för att höra om resten av gruppen höll med en av deltagarna. Jag ställde
ungefär sex-tio frågor per gruppsession. I vissa intervjuer blev min roll mer passiv, då samtalet
drevs framåt till stor del av deltagarna själva. I andra intervjuer var jag mer aktiv och ställde fler
frågor då jag upplevde att gruppen hade “pratat klart” om olika frågor. Det hände att deltagarna
förde fram ämnen som jag inte tänkt på att fråga om, men som kom att bli viktiga i analysen,
detta gäller exempelvis rädslan för att demokratin urholkas.
17
Transkribering och kodning
Den största delen av intervjuerna har transkriberats utan AI-hjälpmedel, men en av intervjuerna
transkriberades delvis med hjälp av en digital transkriberingstjänst som tillhandahölls av
universitetet. Eftersom intervjuerna var med flera personer som ofta pratade i munnen på
varandra och gjorde instämmande läten så var det lättast att själv transkribera dem ord för ord för
att ha kontroll över processen. I enstaka fall gick vissa ord eller meningar inte att urskilja. Jag
bedömer inte att detta påverkar kvaliteten på materialet. När jag inte kunnat identifiera rösten i
transkriberingen så omnämns detta med N och intervjuaren kallas M.
Kodningen började med att jag läste kortare utdrag ur de transkriberade intervjuerna
utskrivet på papper, för att få några kodgrupper av emotioner att utgå ifrån. Samtliga emotioner
kommer från materialet och jag hade ingen bild av vilka emotioner jag skulle hitta (med
undantag av känslan nostalgi som jag förväntade mig skulle dyka upp).
När jag sedan fick några koder att starta med (i mitt fall frustration, nostalgi och hopp),
använde jag programvaran Atlas Ti för att mer systematiskt koda hela materialet efter känslor.
Jag fick totalt 64 koder och 14 kodgrupper när kodningen var klar och jag hade gått igenom alla
fokusgruppsintervjuer. Alla koder ingår inte i någon grupp. Se gärna kodschema i appendix. De
kodgrupper som var mest framträdande i alla grupper är de som ligger till grund för de åtta
emotioner som analyseras i studien (nostalgi, stolthet, skuld, skam, frustration, förvirring, hopp
och rädsla). Det finns olika grader av alla känslor och jag menar att både skuld och skam är av
mild karaktär. Det hindrar inte dessa känslor från att vara betydelsefulla för det kollektiva
självförtroendet.
Etik
Den här studien har följt de riktlinjer om anonymitet och etik som föreslås av Vetenskapsrådet
(2017). Samtliga deltagare har fått information om projektet, vilka teoretiska perspektiv jag
använder och villkoren för sitt deltagande både innan och efter de tackat ja till att delta (se
information till deltagare i appendix). Vid själva intervjutillfället har jag inlett med en kort
presentation av projektet och repeterat att deltagande är frivilligt och att de när som helst kan dra
sig ur studien, att de är anonyma och att datan tas om hand på ett säkert sätt. Jag har sparat
18
inspelningar på universitetets molntjänst och ska radera ljudfilerna när projektet är avslutat.
Deltagarna fick muntligen frågan om de gick med på villkoren innan intervjun.
Transkriberingarna är anonymiserade och jag har i citaten i uppsatsen använt påhittade
ortnamn för att ge läsaren en känsla av vilken typ av grupp citatet gäller. Eftersom jag nämner
organisationen Socialdemokraterna finns en viss risk att någon skulle kunna känna igen något av
citaten och koppla det till en specifik person (om det är något den brukar säga), men eftersom det
är jag som styrt frågorna så ser jag risken som mycket liten. De citat jag använder utmärker inga
enskilda individer utan speglar sådant som sades i alla grupper. I enstaka fall hänvisar jag till en
grupp som skiljer sig från de andra grupperna i att de upplever sig extra hotade av
Sverigedemokraterna. Eftersom ett stort antal kommuner idag styrs av Sverigedemokraterna,
eller med stöd av dem, samtidigt som Socialdemokraterna är i opposition så är det mycket svårt
att urskilja vilken kommun eller region gruppen kommer ifrån. Personerna som deltog i
grupperna är inte anonyma för varandra, vilket var en premiss för deltagandet i en
fokusgruppsintervjusstudie.
Som forskare är det viktigt att tänka på etiska konsekvenser av ett arbete (All European
Academies, 2023). Eftersom jag presenterar resultat i studien som indikerar att
Socialdemokraterna bland annat har ett dåligt självförtroende, så kan dessa resultat orsaka
obehagliga känslor hos deltagarna och kanske påverka deras engagemang i partiet. Resultatet av
att ha deltagit i en reflekterande studie skulle också kunna ge ökat hopp inför framtiden och fler
verktyg att nå sina mål. Det är mycket viktigt att poängtera att det är kollektiva emotioner jag har
undersökt i studien, de känslor som jag ser kollektivt behöver inte alls finnas hos enskilda
deltagare (Barbalet, 1998). Flera av deltagarna uttryckte att det var roligt att diskutera frågorna
vid intervjutillfället och jag hoppas deltagarna förstår hur viktigt deras bidrag är för att ge
indikationer vilka utmaningar som Socialdemokraterna står inför idag, utifrån ett
emotionsperspektiv. Eftersom Socialdemokraterna är det största partiet i Sverige så anser jag att
det är ett viktigt bidrag till samhället att granska detta parti. Läget i Socialdemokraterna kan
möjligen även säga något om situationen i andra partier, som kämpar med liknande frågor, och i
Socialdemokratiska partier i Europa.
19
Hantering av positionalitet
Som Marshall (m.fl., 2022, s. 131) påpekar, är det viktigt att vara öppen med positionalitet i
kvalitativ forskning eftersom den bygger på tolkning av data och relationsbyggande i
datainsamlingen. Min bakgrund som uppväxt i en vit medelklassmiljö, med specifika
erfarenheter och kunskaper färgar till viss del de emotioner jag tolkar in. Därför har seminarier
med klasskamrater för att validera delar av datan, samt samarbetet med min handledare varit av
betydelse, för att verifiera vad jag hittat. I flera fall i intervjuerna har jag även frågat rätt ut
"känner ni hopp inför framtiden?" eller “blir ni frustrerade då?” och liknande för att få
deltagarnas egna reflektioner kring sina känslor. Samtliga grupper fick höra att jag inte är
medlem i något parti, men är gift med en vänsterpartist, vilket jag berättade för transparensens
skull samt för att indikera för deltagarna att jag inte är en total meningsmotståndare, men inte
heller nödvändigtvis en partisympatisör.
Analys
Den här analysen undersöker, om inte annat anges, tydliga mönster som framkommit i det
empiriska materialet, det vill säga uttryck för kollektiva emotioner som är vanligt förekommande
i alla fokusgrupper. Samtliga emotioner som undersöks är på den kollektiva nivån. Eftersom jag
endast har gjort fem fokusgruppsintervjuer i södra Sverige kan jag inte göra anspråk på att säga
något om Socialdemokraternas kollektiva emotioner nationellt, även om resultatet kan urskilja
tendenser som är användbara för framtida forskning.
Inom emotionssociologi ses emotioner som centrala för kollektivt handlande. Därmed
blir temporalitet viktigt, eftersom handling utspelar sig i nuet och bygger på tidigare erfarenheter,
samtidigt som handling syftar mot framtiden (Wettergren, 2024). För att förstå
Socialdemokraternas kollektiva emotioner behöver man alltså förstå kopplingen mellan dåtid,
nutid och framtid. Socialdemokraterna är ett parti som, likt andra socialdemokratiska partier i
Europa, förlorat väljare och makt under de senaste decennierna (Lavelle, 2008). Därför
analyseras här deltagarnas gemensamma meningsskapande i hur de konstruerar
Socialdemokraternas berättelse.
20
Analysen börjar i dåtidens stolthet och nostalgi över hur Socialdemokraternas gått från att
vara ett starkt folkrörelsedrivet parti som format Sverige, till att vara ett “parti som alla andra”.
Dåtiden kopplas även till en retrospektiv projektering (se Lantz 2021) som genomförs i
fokusgrupperna när de uttrycker en längtan att återuppta dåtidens styrkor för att forma framtidens
visioner. Analysen fortsätter i nutidens skuldkänslor över fattade beslut i liberaliseringens anda,
tendenser till skamkänslor över att ha tappat status, frustration över att inte nå fram med sitt
budskap och en förvirring inför den egna situationen och det tvära statustappet som uppstod när
Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och “tog” en del av väljarna, eller när väljarna valde
borgerliga alternativ. I avsnittet om framtid undersöks fokusgruppernas rädslor och hopp inför
anti-demokratisering och klimatförändringar. Därefter följer ett avsnitt om hur emotionell energi
är nödvändigt för självförtroendet och slutligen binds emotioner förknippade med dåtid, nutid
och framtid samman för en helhetsanalys av den socialdemokratiska berättelsen.
Dåtidens nostalgi och framtidsvisioner
I Socialdemokraternas partilokaler finns ofta byster av Hjalmar Branting5, och foton av en
agiterande Olof Palme6. I berättelsen som framkommer i fokusgrupperna var Socialdemokraterna
en stark folkdriven rörelse fylld av visioner och handlingskraft under 1900-talet, något som
enligt narrativet kom att förändras. I detta avsnitt beskrivs nostalgin inför “storhetstiden” och
längtan efter dåtidens solidaritetsbegrepp. Ofta handlar deltagarnas kollektiva nostalgi om
berättelser som tog plats långt innan de själva engagerade sig i partiet. Såsom berättelsen om
folkhemmet eller arbetarrörelsen under sekelskiftets början. Gruppen i Lingonby diskuterar
Ådalen 19317 i en fråga om partiet förr, nu och i framtiden.
D2: Och det är något som.. vi ska ju prata om det som bara kommer upp och det
första som kom upp, det är ju typ redan tillbaka till Ådalen. Det här med solidaritet
att man ställer upp för varandra. Alltså det här tillsammans.. folkrörelse.
N: Mm.
5 Den första socialdemokratiska statsministern som tillträdde 1907.
6 Partiledare 1969-1976 och 1982- 1986. Han mördades 1986.
7 I Ådalen i Ångermanland inträffade en arbetskonflikt år 1931 där arbetarna i en sulfatfabrik fått sämre lön i svåra
ekonomiska tider, och då gick ut i strejk. Företaget anlitade strejkbrytare som väckte stor förargelse hos de
strejkande arbetarna och man samlade tusentals människor till en motdemonstration. Denna möttes av
polismotstånd och fem personer blev skjutna till döds (Sveriges radio 2011).
21
D2: Alltså det, då blir jag nästan också gråtmild och får en varm känsla i hela
kroppen för man gör någonting tillsammans…
M: Mm.
D6: Man tar Ådalen och liksom den tiden då när... Då var det också tider när det
var svårt för människorna, svårt att få pengarna att räcka. Så kontrade ju
arbetsgivarna då med kraftiga lönesänkningar och då prövades ju allt det här.
Liksom partiet är ju inte bara socialdemokrater utan det är ju kopplingen till
arbetarrörelsen och att man får de här villkoren. Alltså så stolt som jag har varit
över hur vi har stått upp för en god arbetsmiljö och biståndsverksamhet, de
internationella frågorna att vi har liksom varit en röst för fred och frihet och
humanitet som ja… Men alltså man har ju tagit det för givet. Nu är det bara, puh,
borta.
(Lingonby)
D2 beskriver en varm känsla och en gråtmildhet när hen tänker på historien om Ådalen, som
karaktäriserar delen i nostalgi där man förstärker positiva sidor av en händelse genom att
idealisera och romantisera en händelse (Jacobsen, 2023). Folkrörelsen som D2 beskriver fanns i
dåtiden, vilket kan indikera att hen inte anser att Socialdemokraterna är en folkrörelse på samma
sätt i nutid, vilket kan tolkas som en saknad vilket också ingår i nostalgi (Jacobsen, 2023). D6
fyller i och känsloarbetar genom att förstärka D2:s känslor om Ådalen. Det blir tydligt att Ådalen
är en berättelse med stort värde för gruppen, och att den möjligtvis fungerar som en kollektiv
symbol, som de kan ladda med emotionell energi för att kunna genomföra lyckade
interaktionsritualer (Collins, 1993). D6 beskriver en stolthet över politiken förr och att man har
stått upp för god arbetsmiljö, bistånd, fred och frihet men att allting nu är borta. D6:s citat
beskriver en saknad av dåtidens socialdemokrati som ett parti som följer starka värderingar. Den
starka stolthet som beskrivs riktas bakåt mot tiden innan 80-talet.
Lantz (2021) beskriver hur man som politiker kan använda sig av dåtiden för att
formulera ett framtidsprojekt, (retrospektiv projektering). Detta är extra vanligt i tider av
osäkerhet inför framtiden och förekommer i flera av fokusgrupperna. Den åldersblandade
gruppen i Äppelstad diskuterar partiets dåtid, nutid och framtid.
D3: Ja, men samma här alltså, Socialdemokraterna innan känner jag inte till för att jag är
barn av nutid. Den socialdemokratin som finns nu fanns också när jag var yngre, visst
22
har det ändrats lite. Nu känner jag ändå att vi… vi har blivit mer av ett parti som följer
strömmen.
D2: Mm.
D3: Än att faktiskt stå för upp för den politik vi har kanske stått för en gång i tiden. Och
det tycker jag är lite tråkigt i vissa sammanhang.
D2: Jag tror kanske att man blir ängsligare av att känna att man inte är stark.
D3: Jaa.
D2: Att det är något sånt också.
D3: Men det är ju det alltså, vi har haft makten så länge och sen helt plötsligt finns det
de som nu, hur ska man säga? Tar våra väljare.
D2: Mm.
D3: Helt plötsligt har de mer makt än oss och det blir liksom att vi försöker ändra så
många saker. Men det blir inte bra för att vi kommer inte att vinna tillbaka dessa väljare
genom att ändra och anpassa oss efter andra partiers politik.
D2: Mm.
D3: Jag tycker bara det ger motsatt effekt egentligen. Och alltså framtid, alltså jag vet
inte. Jag hoppas att vi kan gå tillbaka till att vara mer solidariska, att gå tillbaka till
socialismen. Jag vet inte. Hitta tillbaka till våra rötter! (höjer rösten lite) Ja, jag hoppas
det. Att nu när vi ser allt regeringen gör och deras samarbete med Sverigedemokraterna
gör att fler väljer oss.
D2: Mm.
D3: Så att vi kan gå tillbaka till den politik vi stod för en gång i tiden, som vi fortfarande
står för (tillägger snabbt), men jag tycker inte att det är lika starkt.
M: Mm.
D1: Vill du veta något otäckt?
D3: Vet inte, ah, kör på.
D1: Nådens år 1982, när jag gick med i SSU.
D3: Mm.
D1: Så resonerade vi på precis samma sätt.
(Äppelstad)
D3 lyfter fram hur man har förlorat makt, vilket enligt Kemper (1978) är en källa till rädsla.
Detta belyses av D2 i uttrycket att “man blir ängsligare av att inte känna sig stark”. D3 och D2
uttrycker både en känsla av osäkerhet. D3 beskriver någon plötsligt tog deras väljare, vilket kan
23
kopplas till Kempers (2001) begrepp förbluffning som kan uppstå när status och
maktförhållanden ändras plötsligt mer än man hade förväntat sig, i Socialdemokraternas fall till
det sämre. Det framgår inte av citatet om D3 menar Sverigedemokraterna specifikt, eller
högerpartierna generellt.
När D3 berättar om att hen vill hitta tillbaka till att vara mer solidariska och till
socialismen är det i form av ett starkt handlingsinriktat hopp. Senare i analysen kommer exempel
på ett mer passivt hopp, som är vanligt förekommande i fokusgrupperna. D3:s längtan att hitta
tillbaka till rötterna kan kopplas till begreppet retrospektiv projektering som länkar
dåtid-framtid-nutid genom att det upplevs som tryggare att titta tillbaka för att forma
framtidsvisioner (Lantz 2021). I Socialdemokraternas fall skulle det som D3 förespråkar
innebära att man går tillbaka till sina ideologiska socialistiska rötter och solidariteten från
storhetstiden på 1900-talet för att forma en framtidsvision om Sverige. Detta sätt att resonera
kring dåtid och framtid förekommer i flera av grupperna. Jag menar även att vissa historiska
händelser eller begrepp fungerar som kollektiva symboler i fokusgrupperna som de kan använda
för att generera emotionell energi och självförtroende (Se Collins 1993). Exempel på detta är
begreppet solidaritet, så som det används i citatet ovan. Men det är ändå inte säkert att
interaktionsritualen lyckas och emotionell energi alstras. D1 svarar på D3:s längtan efter
solidaritet med att påpeka att man resonerade på samma sätt redan på 80-talet. På så sätt
förminskas längtan och hoppet om dåtiden och framtiden och den emotionella energin i samtalet
tas ner.
Nutidens skuld, förvirring och frustration
Nutiden präglas, i fokusgruppernas berättelse, av förvirring, frustration, mild skuld och tendenser
till mild skam. Skuld handlar om en upplevelse av att ha missbrukat sin makt (Kemper, 1978).
Skam uppstår när man har brutit mot normer och när ens sociala band riskerar att försvagas
(Scheff, 1990), vilket i Socialdemokraternas fall skulle kunna gälla det sociala bandet till
väljarna. Det skulle kunna finnas flera anledningar för Socialdemokraterna att som kollektiv
känna skuld och tendenser till skam, enligt fokusgrupperna. Exempelvis för att man upplever sig
ha gått emot sina värderingar och gjort saker med oönskade resultat, och därför upplever sig ha
24
sämre anseende än tidigare. Gruppen i Päronvik diskuterar förändringar hos Socialdemokraterna
förr och nu.
D1: Min bild om man ska prata förr, nu och framtid, så är det att förr så ägde vi
problemformuleringsförmågan, vi hade hegemonin, värdedominansen, man vill… Vi
var en rörelse, man såg oss som den kraft som hade visioner och ville förbättra
samhället. Det var förr, kanske fram till och med 70-talet tror jag, så det var borgerligt
styre då, men sen fram på 80-talet framför allt 90-talet fram till nu så har det varit en
väldigt borglig värdedominans. Det ser man inte minst på valresultat. Vi har haft en
borgerlig majoritet i riksdagen sen 2006 och man ser det ännu tydligare om man ser
vilka budgetar som har vunnit i riksdagen. Man ska inte alltid bara titta på vem som har
haft regeringsmakten utan tittar vi på budgetarna…
M: Mm.
D1: …Då har det varit borgerliga budgetar och borglig politik och vi har färgats även vi
utav… Vi ska vara kritiska tycker jag mot den, ehh, allt skulle privatiseras och skola
och friskolereformer och annat, så vi ska nog vara en del självkritiska. Där tror jag att
vi befinner oss, att vi ligger i underläge i värdedominansen i att beskriva problem och
hitta lösningar men min vision är ju att vi ska komma tillbaka till att vara den kraft
som… Det är inte alltid man… I första hand kanske man inte styr med en gång, det
spelar ingen roll. Svenskt näringsliv det här med satsa på dig själv och hela den
förändringen tror jag starkt bidrog till att vi har haft en borgerlig värdedominans nu.
D2: Mm (tyst).
D1: Det tog ju tid för dem och jag tror att det kan nog ta tid för oss att hitta… att styra
samhället med värderingar och det tror jag, det är dit jag vill hän. För når vi bara dit så
kan vi ta makten också.
D2: Ja, absolut.
D1: Och vinna valet.
D2: Och det som är, är väl att hela samhället är påverkat, för man tänker såhär men
politiken kan väl rätta till allting men den ekonomiska makten är ju oerhört stark, som
vi knappt rår på. Och då ska vi balansera mot den ekonomiska makten som faktiskt styr
väldigt mycket och påverkar våra sinnen och alla människors syn… uppfattningar, för
att de kan det. De kan det genom sitt sätt att styra och inte bara reklam utan vilka typer
25
av produkter och vad det är vi strävar efter och då ska ju politiken vara en motkraft där
och har inte riktigt orkat med det och nu är det ju en väldigt borgerlig uppfattning i
samhället vi påverkas ju av... Vi blir ju amerikaniserade. Alltså det kommer, man ser
vad som händer där och så kommer det hit 10 år senare eller nånting och då borde vi stå
starkare som politisk kraft mot det, men det, vi orkar inte riktigt med det. Men
samtidigt så tror jag att vi måste också berätta om vår ideologi, vår övertygelse, vad det
är vi strävar efter. Om den frihet som varje människa ska känna och inte vara förtryckt
av vare sig stat eller man eller någon kapitalist utan man ska vara fri att bestämma sina
egna val och det är ju det som många människor inte tycker idag och då tror de på de
här privata lösningarna och tänker att det kan vara en väg ut, vilket det bevisligen inte
är.
(Päronvik)
I detta citat beskriver D1 hur människor såg Socialdemokraterna som en kraft som ville förbättra
samhället fram till 80-talet. Detta indikerar en upplevd förlust av status idag, jämfört med tiden
före 80-talet, vilket skulle kunna tolkas som en mild känsla av skam, eftersom det signalerar ett
hotat socialt band (Scheff 1990 s. 71) som i fokusgruppernas berättelse visar sig mellan
Socialdemokraterna och väljarna. D1 beskriver hur Socialdemokraterna har “färgats” av den
borgerliga politiken och retoriken. Detta kan tolkas som en indikation på milda skuldkänslor
inför att ha missbrukat sin makt (se Kemper 1978) som socialdemokrat, eftersom man anser att
den politik som borde ha förts inte skulle ha varit borgerlig utan socialdemokratisk. Det är
sannolikt att skuldkänslorna kan ha förstärkt tendenserna till skamkänslor. Detta för att skam
innebär att man ser sig själv med andras ögon, och att ha missbrukat sin makt kan göra att andra
ser ner på en. Skuld och skam kan vara dåligt för det kollektiva självförtroendet om känslorna
inte leder till någon konstruktiv handling (Barbalet, 1998). Både skuld och skam kan vara
indikationer på att man behöver ändra sitt beteende, men i fokusgruppernas berättelse, menar jag,
verkar det i viss mån finnas tendenser till att Socialdemokraterna fastnar i självkritik.
D1 avslutar med att känsloarbeta upp ett hopp om att kunna vända värdedominansen och
på så sätt vinna tillbaka makten. D2 fyller i med ett resonemang om ekonomins betydelse för
politiken, vilket indikerar på ett känsloarbete för att hantera de kollektiva skuldkänslorna. Genom
att låta ekonomin, som ju inte bara styrs av Socialdemokraterna utan av makroekonomiska
omständigheter som är svåra att styra över, vara måltavla så lättar skulden från
Socialdemokraternas axlar. Skulden vänds då till en frustration som riktas mot det ekonomiska
26
systemet. Frustration kan ses som en slags ineffektiv ilska, alltså man är arg på något, men
upplever sig inte ha medel att ändra på detta (Salmela & Capelos, 2021). Om uppgivenheten är
stor i frustrationen leder den snarare till handlingsförlamning än handlingskraft.
D2 framhåller att Socialdemokraterna behöver berätta mer om sin vision om frihet vilket
indikerar på ett känsloarbete i att uppbåda självförtroende till kollektivet. Begreppet frihet kan
tolkas som en kollektiv symbol att ladda med emotionell energi och en motkänsla till frustration
och skuld. Hen uttrycker även en känsla av uppgivenhet inför att många människor verkar göra
missuppfattningen att privata lösningar är den bästa vägen framåt, vilket också signalerar
frustration. D2:s sätt att beskriva väljarna som personer som missförstått saker och ting, är
mycket vanligt förekommande i fokusgrupperna. Väljarna omtalas dels som ovetande om sitt
eget bästa, dels som svikare och dels som svikna av partiet. Detta resulterar i en dubbelhet där
fokusgrupperna både uttrycker en underlägsenhet för att man har förlorat status hos väljarna,
men också kollektiva skuldkänslor för att man anser sig ha svikit dem. Detta kan möjligtvis
förstärka känslorna av förvirring kring vem som egentligen har skuld för Socialdemokraternas
statustapp.
Frustration förekommer även i samtalen kring den politiska och mediala dagordningen.
Den visar sig i en känsla av att inte komma fram med sina budskap om en stark välfärdsstat och
liknande när agendan domineras av borgerliga frågor som att bekämpa kriminalitet och stärka
försvaret. Gruppen i Krusbärsköping diskuterar frustrationen för att inte nå fram med
socialdemokratiska budskap i mediedebatten om brott och straff.
D4: Bjuder du in till en pressträff där du pratar fältassistenter så är det ingen som
kommer. Bjuder du in till en pressträff där du faktiskt pratar fältassistenter och straff…
N: Mm.
D4: …Så kommer media och du får ut din politik, sen kommer de inte skriva någonting
om fältassistenter (med skratt) de kommer bara skriva om hårdare straff.
M: Mm.
D4: Och det är väl där utmaningen är liksom.
D3: Mm.
D4: Att just nu måste man också möta folk där folk är.
N: Ah.
27
D4: Jag blir lite, det är nog inte där jag är (med litet skratt). Jag kan bli lite…
M: Kan man påverka, folks opinion eller vad man ska säga?
D3: Jo, men det är klart man kan som så. Och det gäller ju dels att man för frågan på
det viset man vill föra den liksom, sen utmanas man ju hela tiden utav andra partier och
andra grupper i samhället som vill dra den åt sitt håll, men det gäller att föra den
tillbaka dit till man vill i så fall om man låtit det ske, eller vad man säger.
D4: Det är svårt att ändra…
D5: Vi hade inte varit politiker om vi inte hade trott att vi kunde påverka folk (med litet
skratt)
M: Nej.
D4: Men det är svårt att påverka dagordningen.
(Krusbärsköping)
D4 uttrycker en känsla av uppgivenhet och ilska över att det inte spelar någon roll hur mycket
man som socialdemokrat har förberett sig på att prata om brottsförebyggande åtgärder när media
ändå alltid skriver om höjda straff. Detta kan ses som ett exempel på frustration. Intervjuaren
ställer frågan om man kan påverka opinionen och där verkar gruppen ha olika åsikter. När D3
hoppfullt menar att man kan föra frågor tillbaka dit man vill, så menar D4 att det är svårt att
ändra dagordningen. D5 framhåller med stolthet att de inte hade varit politiker om de inte trott att
det gått att påverka folk, vilket kan ses som ett sätt att inbringa emotionell energi, självförtroende
och handlingskraft i samtalet.
Uppgivenheten i frustrationen, mild kollektiv skuld, tendenser till kollektiv skam och
osäkerhet inför framtiden bidrar till den känsla av förvirring som är förekommande i
fokusgrupperna. Förvirringen som upplevs på kollektiv nivå verkar bestå i dels en osäkerhet
inför vad som har gått snett historiskt och dels en osäkerhet inför vad som ska komma i
framtiden. Gruppen i Hallonborg, fick frågan om hur de känner inför framtiden för partiet.
D1: Jag är också osäker faktiskt.. För ja, visst, vi som är invigda så att säga, har väl
liksom koll på allt, men som jag ser också, den unga generationen… Och jag tror också
att vi behöv… Jag tror Socialdemokraterna behöver bli bättre på att sätta.. Ah, men
Sverige 2050. Ska va såhär. Alltså ett mål.
N: Mm.
D1: Vad är framt… Alltså var vill vi? Och jag känner ju lite att den senaste tiden har vi
varit lite utifrånstyrda, från andra håll hela tiden. Och vi ska försöka vara det här partiet
som tar ansvar för allting, alltså jag vet inte, jag tror att det kanske blir otydligt för
väljarna och inte minst yngre.
28
(Hallonborg)
D1 beskriver en känsla av att inte ha något tydligt mål inför framtiden som når fram till väljarna,
och att den yngre generationen är särskilt svår att nå. Detta indikerar en känsla av att inte ha
kontroll över situationen. Frågorna som D1 ställer sig indikerar en osäkerhet och en förvirring
inför både framtiden och nutiden. D1 beskriver att partiet har varit utifrånstyrt, vilket
representerar en vanligt förekommande uppfattning i fokusgrupperna och kallats exempelvis att
“man springer på borgarnas bollar” (Päronvik), att man “har reagerat istället för agera”
(Hallonborg) eller att man blivit ett parti som “följer strömmen” (Äppelstad). Dessa uttryck kan
tolkas som tecken på frustration för att man låter sig styras av andra i stället för att styra sitt
handlande mer självständigt. Det verkar också finnas en stark längtan i citatet efter något att
klamra sig fast vid, såsom en vision, något som återkommer i följande avsnitt.
Framtidens rädsla och hopp
Det framkommer i alla fokusgrupper att synen på framtiden är oviss och osäker. Både hopp och
rädsla syftar till framtiden, och är baserade på tidigare erfarenheter (Wettergren 2024). I en “dålig
nutid” så kan man antingen hoppas att framtiden ska bli bättre, eller oroa sig för att den ska bli
sämre, både hopp och rädsla förekommer i grupperna.
Hopp
I grupperna är det vanligt förekommande med en slags passiv tro på att samhället kommer att
förändras till det bättre. Exempelvis resonerar grupperna kring att liberaliseringen liksom
Sverigedemokraterna har nått vägs ände, eller att den antidemokratiska utvecklingen bara är en
fas som kommer gå över några år. Detta illustreras av gruppen i Lingonby som diskuterar
invandring och Sverigedemokraternas inflytande.
D5: Nej, jag tror att historien kommer att göra att det tar ett antal år, sedan har vi en
normal invandring som vi hade innan. Och så blev SD8 en historisk parentes.
D1: Det tror jag med.
D5: Det är mitt önskeläge.
8 Sverigedemokraterna
29
D1: Jag tror inte de kommer längre, ungefär än där de är nu i sin extremism.
D5: (samtidigt) Nej, jag hoppas det.
D1: Jag tror att när det börjar påverka människor på riktigt och när det [människors
missnöje med Sverigedemokraterna] hugger dem liksom, då är det rätt många som
faktiskt säger nej, som säger stopp, som inte går på det längre.
(Lingonby)
I citatet beskriver D5 sina förhoppningar om att Sverigedemokraterna ska bli en historisk
parentes och får medhåll från D1 som tillägger att Sverigedemokraterna “inte kommer längre i
sin extremism”. Detta illustrerar en förhoppning om framtiden som tar formen av passivt hopp
eller önsketänkande. Denna form av hopp innebär att man väntar på att omvärlden ska förändras
utan att själv driva förändringen (Wettergren 2024). Den till synes självsäkra retoriken kring att
Sverigedemokraterna kommer tappa makt, kan alltså också ses som ett uttryck för en passiv och
icke-handlingsinriktad form av hopp. Hade självförtroendet varit större, menar jag, hade
fokusgrupperna möjligtvis sett sin egen roll och egna strategier tydligare i Sverigedemokraternas
framtida nedgång.
Wettergren (2024, s.11) diskuterar Cook och Cuervos (2019) olika definitioner av hopp,
där det föreställda handlingsutrymmet har betydelse för hur tydligt hoppets objekt är.
Representativt hopp förekommer när handlingsutrymmet upplevs som större och resulterar i en
tydlig framtidsbild medan icke-representativt hopp riktas mot en oklar framtidsbild och bygger
på upplevelsen av ett begränsat handlingsutrymme. Icke-representativt hopp verkar vara
vanligast i fokusgrupperna. I fokusgrupperna framkommer Socialdemokraternas oförmåga att se
in i framtiden och visualisera sina visioner och kan tolkas som en effekt av en upplevelse av
begränsat handlingsutrymme, vilket resulterar i en oklar framtidsbild. Wettergren (2024) menar
att tydligheten i hoppets objekt avgör vilka handlingar individuella eller kollektiva aktörer tar sig
för. Hon beskriver hur aktören i en situation av litet handlingsutrymme ibland klänger sig fast vid
ett orealistiskt hopp-objekt. I Socialdemokraternas fall, menar jag, handlar det mer om att de inte
riktigt vågar formulera hopp-objektet, och har därför inget att klänga sig fast vid, vilket
möjligtvis resulterar i förvirring (se ovanstående avsnitt). I brist på ett objekt för hoppet klänger
de sig fast vid hoppets måltavla som är den dåliga nutiden- vilket kan komma att resultera i
uppgivenhet, bitterhet och frustration.
Ett annat exempel på uttryck för hopp kommer från gruppen i Krusbärsköping som
diskuterar sin tro på partiets och samhällets framtid.
30
D3: Ja, men jag känner lite så att om man tittar på sittande regering och förslagen de
lägger fram så ser det ju jäkligt mörkt ut
N: Mm.
D3: Alltså, den vägen. Men samtidigt börjar det mullra lite nu, när man sitter i
lunchrummet på jobbet. Att missnöjet växer liksom för de som sitter [vid makten]. Och
förhoppningsvis kan vi fånga upp det och ta vara på det. Då kan ju framtiden bli
jätteljus igen. Men det krävs ju många pusselbitar som ska hamna på plats.
D4: (avbryter och säger samtidigt) Ah, men vi behöver fånga den frustrationen.
D3: Ja, men precis.
D4: På typ 1920-talet när vi kämpade eller längre tillbaka typ 1910-talet, början på
1900-talet när man kämpade för allmän rösträtt och alltså frustration och irritation...
D3: Ah.
D4: ..Som fanns då liksom.
D1: (avbryter pratar samtidigt) Du kan ju inte bara fånga frustrationen utan du behöver
ju ha en väg fram. Vad är det vi menar?
D4: Nej, du måste göra nåt med den och det är det liksom.
(Krusbärsköping)
I detta citat beskriver D3 hur det “börjar mullra” i lunchrummet, vilket bidrar med en känsla av
hopp om att människor börjar bli missnöjda och frustrerade i samhället, så att de ska vilja ha ett
maktskifte. Gruppen diskuterar hur man kan “fånga frustrationen”, precis som
Socialdemokraterna gjort historiskt, men betonar vikten av att man också måste ha en “väg
fram”. Deltagarna målar upp att mullret i lunchrummet kan innebära att det nu är en bra tid att
agera. Här övergår det passiva hoppet till något mer handlingsinriktat som skulle kunna generera
ökat självförtroende. Dock så stoppas handlingskraften av att de saknar ett tydligt mål, vilket
återigen indikerar att de inte har något tydligt objekt för sitt hopp (se Wettergren 2024). I detta
fall så är källan till hoppet mullret i lunchrummet, måltavlan är att sprida socialdemokratisk
politik hos människor, men objektet, alltså målet, förblir otydligt. Hopp om muller i lunchrum
kan ändå generera ökad emotionell energi som ger ökat självförtroende (Collins, 1993). Det
positiva som händer i omvärlden kan bli något att samlas kring för att smida planer för framtida
handlande, men för att kunna göra detta behöver målet konkretiseras. Något som diskuteras av
gruppen i Hallonborg när de svarar på frågan om vad de tror är viktigt för väljarna när det
kommer till demokratin.
31
D3: Man måste känna att man får det bättre tror jag. Det är det viktigaste för demokratin.
D1: Mm.
D2: Ja (viskning).
D3: Att människor ska känna tillit till samhället, man får det bättre med ett demokratiskt
system när man vet att man går och röstar.
N: Mm.
D3: Att man [som väljare] känner att det är någonting som händer.
D1: Mm.
D3: Och det kan handla om en så liten grej som att nu bygger vi en idrottshall i den här
delen av kommunen eller det här partiet lovade att vi ska få ett badhus eller liknande. Det är
positivt för demokratin.
M: Mm.
D3: Så det kan vara allt från det lilla till det stora.
D2: Ja, när politikerna gör saker som gagnar samhället i stort, ett badhus är ju utmärkt. Det
har varit flera valrörelser i kommunsverige som jag har följt där badhus har spelat en jädrans
roll.
D3: Ja.
D1: Ah.
D2: I Hallonborg höll de på i hundratjugo år innan de kunde bygga ett badhus (pratar
samtidigt)...
M: Aha (litet skratt)
D2: …Och folket gick och väntade och väntade och åren gick och barnen kom och gick. Det
blev inget badhus. Vad sysslar de med? Tillslut så blev det sossarna som satte ner foten.
(Hallonborg)
I citatet ovan beskriver D3 en tro på att väljarna uppskattar det konkreta där de kan se att de får
det bättre, som exempelvis genom ett badhus. I slutet av citatet kommer självförtroendet och
stolthet fram eftersom Socialdemokraterna var de som tillslut ordnade badhuset till befolkningen.
Här är objektet- alltså vad hoppet är riktat mot, ett väldigt konkret exempel (badhuset), vilket är
vad som efterfrågas i samtliga grupper. Gruppen beskriver vikten av det konkreta för att väljarna
ska känna att de får något tillbaka. Avsaknaden av konkreta reformer diskuteras även av gruppen
i Päronvik.
32
D3: Men byggde inte vi upp, byggde inte sossarna upp landet på reformer?
D2: Mm.
D3: Och där känner jag att vi inte har någon reform idag. Vad är det för reform vi kämpar
för idag som gör att det blir bättre om fem, tio [år] eller ännu längre fram? Jag saknar den
styrkan man hade i konkreta reformer.
D1: Mm (lågt). Mm (högre),
D3: Eller så ser jag dem inte idag, eller så är de så fjuttiga eller diffusa på nåt sätt så att
det inte går att tänka framåt att ”om tio år då ska vi ha gjort den här reformen och då är
det det här förändrat”.
D1: Mm, ja, delvis så håller jag med om att det kan behövas det som Wigforss kallade för
provisoriska utopier. Att man måste ha någonting att sträva emot och beskriva någonting
om 10, 20, 30 år som är nåbart och inte någon ideologisk dröm i ett partiprogram som
inte finns.
(Päronvik)
I ovanstående citat uttrycker D3 en frustration över partiets otillräckliga reformer, och en
koppling tillbaka till historien då Socialdemokraterna var annorlunda, vilket också kan tolkas
som uttryck för nostalgi. D1 hänvisar till begreppet provisoriska utopier och uttrycker därmed en
längtan efter att ha en riktning i politiken. Begreppet provisorisk utopi togs fram av den
socialdemokratiska politikern Ernst Wigforss på 1950-talet (Bengtsson 2017). Lindgren Åsbrink
(2017) beskriver hur en provisorisk utopi kan fungera som en länk mellan teori och handling
samt att ta vara på lärdomar från tidigare erfarenheter. Detta, menar jag, skulle kunna ses som
den länk partiet saknar. Alltså en koppling mellan de kortsiktiga målen såsom ett badhus och de
långsiktiga och abstrakta visionerna såsom frihet för alla.
Rädsla
Varför är Socialdemokraterna som Sveriges största parti, enligt fokusgruppernas berättelse, rädda
för att tappa väljare? Barbalet (1998, s.161) menar att rädsla inte bara uppstår i underordnade
grupper utan även kan uppstå hos mäktiga grupper som upplever en relativ nedgång i makt, eller
att de upplever att en underordnad grupp har fått för mycket makt. Detta skulle kunna förklara en
rädsla att förlora makt och status i grupperna som förefaller grunda sig i att andra partier har fått
mer makt, inte minst Sverigedemokraterna, som har gått framåt med stormsteg de senaste åren.
Barbalet (1998) skriver att det är ovanligt att eliträdsla leder till underkastelse. Enligt Kemper (se
Barbalet 1998, s. 16) så är handlingarna som efterföljer rädslan beroende av vem man
33
skuldbelägger för den relativt minskade makten. Är det en själv som anses skyldig resulterar det i
ett flyktbeteende och depression och är det en utomstående som skuldbeläggs resulterar det i
kampläge. I mina grupper visar sig både flyktbeteende, i form av skuld och ett passivt hopp om
att omvärlden ska förändras, och kampbeteende i form av att vara beredd på att kämpa när
tillfälle ges (som när det mullrar av missnöje i lunchrummen, eller när folk blir missnöjda med
Sverigedemokraternas politik).
De flesta grupperna har svårt att prata om rädslan inför framtiden, även om den verkar
finnas där. Därför har jag ibland fått vara uppmärksam på det som “inte sägs” eller lyssna till vad
som verkar bekymra grupperna utan att jag frågat om det för att identifiera rädslan. En mer
omfattande studie hade varit önskvärd för att på djupet undersöka rädslan. Gruppen i Äppelstad
diskuterar vad de känner inför framtidens värsta scenario när det kommer till klimatförändringar,
med naturkatastrofer och en golfström som inte fungerar.
M: Just det, om vi liksom tänker.. vad ni känner kring det och så?
D3: Alltså det är…. Jag vill inte ens tänka på det (böjer sig lite bortåt, rör överkroppen)
D2: Skrattar.
D3: Det är ju alltså… Man känner ju en oro, fall det skulle bli sådär illa.
M: Mm.
D3: Ehm, det är läskigt att tänka… Att det skulle bli sådär illa. Jag vet inte. Jag kan
inte… Jag vill inte föreställa mig det…
M: Mm.
D3: För att jag tänker typ såhär, det är kanske mina framtida barn som kommer
påverkas, om jag skaffar barn. Det är läskigt bara.
(Äppelstad)
Detta citat visar på en förnekelse och förträngning av klimatfrågan genom att D3 inte vill tänka
på vad som skulle hända om “det blev sådär illa”. Wettergren (2024) menar att undertryckt eller
förnekad rädsla kan leda till ett hopp som baseras på önsketänkande, vilket är synligt hos
deltagarna i fokusgrupperna (se tidigare avsnitt). Wettergren (2024) skriver även att rädslan för
framtiden påverkar om hoppet blir lång- eller kortsiktigt. Är rädslan stor för
händelseutvecklingen i en avlägsen framtid kan hoppet bli kortsiktigt och fokuseras mer på sånt
som ska hända snart, medan om hoten i den närmaste framtiden är stora kan hoppet blir mer
34
långsiktigt och liknas vid dagdrömmeri. När det kommer till klimathotet, menar jag, att citatet
ovan kan illustrera en förklaring till kortsiktiga hopp, eftersom deltagarna helst inte vill tänka på
den mer avlägsna framtiden.
När det kommer till hoppet generellt så blir idén om lång- och kortsiktigt hopp svår att
applicera fullt ut på fokusgrupperna, eftersom de uttrycker både kortsiktiga hopp, som att man
ska vinna nästa val, eller att man ska genomföra mindre reformer som exempelvis ett badhus i
kombination med ett dagdrömsliknande mer diffust hopp om en framtid där alla är fria. Detta kan
tolkas som att det saknas ett objekt för hoppet som länkar ihop det kort- och långsiktiga
hoppobjektet och alltså innefattar det konkreta, såsom badhus och ökade pensioner med ett
långsiktigt hopp om ett jämlikt och tryggt samhälle. Stora reformpaket som förr fungerade som
den här typen av länk skulle exempelvis kunna vara byggandet av en miljon hyreslägenheter på
60- och 70-talet eller en allmän förskola. Detta var, menar jag, konkreta åtgärder som förändrade
samhällsstrukturen i grunden. Detta kan även kopplas till tidigare resonemang om provisoriska
utopier som länkar kortsiktiga mål med långsiktiga visioner.
Ett undantag i materialet när det kommer till rädsla, hopp och handlingskraft visade sig i
gruppen i Lingonby som av olika anledningar upplevde sig mer hotade av Sverigedemokraterna
än de andra grupperna. Även denna grupp uttryckte passivt hopp (se citat s. 25) men det verkar
också finnas en tydligare ilska och handlingskraft när hotet upplevs tydligare.
D6: Vi skrapar ju ihop pengar till att vi ska kunna ha den här lokalen för att vi räknar med att under det här
året vi är i nu, deras [det kommunala styrets] år två, så kommer vi Socialdemokrater inte få ha kommunens
egna lokaler till våra möten. Det är ju bara att vänta på det. Ja, vi bara väntar.
M: Det låter väldigt allvarligt.
D6: Det ja och.
D2: Men då känner.... Nu kom den envetna käringa in igen [författarens översättning av dialektalt uttryck].
D5: (skrattar till)
D2: Då får vi...Det är känsla…
M: Mm.
D5: Ja.
D2: För då känner jag ju bara det här… Då får vi ju återgå lite igen. Då kommer den konservativa käringa
fram också, då får vi ut med våra röda... Och vi får ju börja demonstrera (slår i något). Då får vi ut och
verkligen tala för oss.
35
D5: Plakaten står där inne.
D2: Ja, men ja, men precis.
D5: Jaja.
D2: Inte bara på 1:a maj (slår igen) utan nu får vi göra det…
D5: Ne ne.
D1: Nu börjar hon och…
D2: Ja, men alltså ja, men vi ska ju prata känslor.
D1: Ja.
D2: Och det blir ju min första känsla då, liksom att. Nu får det f... Ursäkta språket, vara nog.
(Lingonby)
I detta citat beskriver D6 hur de själva ordnar en lokal för att kunna fortsätta sin verksamhet även
om Sverigedemokraterna skulle få mer inflytande i framtiden. Detta kan ses som en tydlig och
handlingsinriktad strategi att hantera framtidens rädsla, vilket kan bero på att rädslo-objektet är
tydligare (se Wettergren, 2024). I den ilska och rädsla som kommer av hotet från
Sverigedemokraterna växer en vilja att agera fram i D2:s uttryck om att de ska gå ut och
demonstrera, inte bara på 1 maj. Under gruppdiskussionen upplevde jag en stark energi när
ämnet kom på tal. Det kan ses som en indikation på att gruppen alstrar emotionell energi i ilskan
gentemot Sverigedemokraterna, som kan leda till ett bättre självförtroende att agera i framtiden.
Brist på kollektiva symboler - brist på emotionell energi- brist på
självförtroende
Barbalet (1998) menar att självförtroende är nödvändigt för all målinriktad handling eftersom
självförtroende innebär att man ser sig klara något i framtiden. Därför är det inte så konstigt att
den som saknar självförtroende inte gör något. Som tidigare nämnt verkar fokusgrupperna
uppleva kollektiv skuld och vissa tendenser till skam, vilket gör det svårt att generera emotionell
energi genom lyckade interaktionsritualer (se Collins, 1993). Detta leder till en negativ spiral där
för lite emotionell energi gör det ännu svårare att lyckas generera ny emotionell energi. Som
tidigare nämnt kan solidaritetsbegreppet ses som en kollektiv symbol, att ladda med emotionell
energi, för fokusgrupperna och kanske även Socialdemokraterna i stort.
36
Collins (1993) beskriver hur en symbol måste användas kontinuerligt i
interaktionsritualer för att inte tappa förmågan att samla kollektivet. Detta innebär att om
Socialdemokraterna lägger stor tonvikt vid symboler som inte längre kan laddas med emotionell
energi, som riktas bakåt i tiden och som inte finns med i dagens diskurser, så kan detta leda till
att de får svårare att lyckas med sina interaktionsritualer och därmed generera ny emotionell
energi. För att få ökad emotionell energi och därmed självförtroende skulle partiet aktivt behöva
börja använda de gamla symbolerna igen, så att de åter kan laddas med emotionell energi,
alternativt eller i kombination med att hitta nya kollektiva symboler att samlas kring.
Ett exempel på en kollektiv symbol som tappar förmåga att generera emotionell energi är
begreppet Frihet. Bjereld (2023) beskriver hur Socialdemokraterna har gått från frihet till
repression, vilket också kan leda till problem med laddningen av emotionell energi då frihet som
kollektiv symbol inte blir använd lika mycket längre. Partiet förlorar då ytterligare en möjlighet
att ladda emotionell energi och därmed få självförtroende att handla. Flera av fokusgrupperna
nämner Nato-frågan som ett sådant exempel där de lyfter alliansfriheten som ett viktigt värde för
Socialdemokraterna, som gick förlorat när partiet bytte åsikt angående det svenska
Nato-medlemskapet. Även Socialdemokraternas kriminalpolitik har blivit hårdare (Se Bjereld
2023). När ett parti, vars medlemmar känner gemenskap och solidaritet kring ett begrepp som
frihet, driver på för längre fängelsestraff så riskerar det att sänka emotionella energin i partiet.
När en upprepad fördrivning och urvattning av kollektiva symboler har pågått under en
längre tid, utan att nya symboler introduceras, så resulterar detta i låg emotionell energi i partiet.
Samtidigt behöver detta inte påverka väljarstödet avsevärt, menar jag, eftersom väljarna inte är
knutna till organisationen på samma sätt och alstrar sin emotionella energi på andra håll. Detta
skulle kunna vara en av förklaringarna till varför Socialdemokraterna verkar ha dåligt
självförtroende trots att de fortfarande har ett relativt högt väljarstöd.
Den socialdemokratiska berättelsen
Eftersom emotioner är sammanbundna med temporalitet genom att dåtidens erfarenheter
påverkar nutidens känslor och utsikterna inför framtiden, så kan den socialdemokratiska
berättelsen användas för att förstå deras meningsskapande, men också vår samtid.
I denna studie tyder resultaten från fokusgrupperna på att Socialdemokraterna känner en
nostalgi för sin storhetstid på 1900-talet. Fokusgrupperna pratar varmt om Ådalen-31 och
37
arbetarrörelsen och beskriver hur dåtidens solidaritet har gått förlorad. I den kollektiva nostalgin
och stoltheten från det förgångna har grupperna flera viktiga kollektiva symboler, där man laddar
emotionell energi, detta är exempelvis historien om Ådalen-31, förskolereformen, sången
internationalen, begreppet solidaritet och en mycket stark symbol i grupperna verkar vara Olof
Palme. De kollektiva symbolerna är troligtvis viktiga för att genomföra lyckade
interaktionsritualer och generera mer emotionell energi och självförtroende i grupperna. Ett
problem idag är att flera av de kollektiva symbolerna är gamla, och upplevs inte som aktuella i
varken dagens eller framtidens politik. Ifall gruppernas mönster återspeglas på en nationell nivå
så skulle detta innebära att partiet har svårt att generera emotionell energi framåt. I dåtiden
försöker grupperna även hitta inspiration till att forma framtidens visioner (se Lantz, 2021).
Enligt grupperna är nutiden förvirrande för partiet. Detta uttrycks i berättelsen genom att
Sverigedemokraterna och andra har kommit in och ‘tagit’ socialdemokratiska väljare.
Grupperna uttrycker att Socialdemokraterna har förlorat makt och status, samtidigt som detta är
något som Sverigedemokraterna med hög sannolikhet har vunnit i senaste årens framgångar.
Det finns en mild kollektiv skuld inom partiet, för att man har svikit väljarna och dragits med i
liberaliseringens politik trots att det egentligen gått emot de egna värderingarna. Detta kan också
ha lett till en mild kollektiv skam, då man är orolig för att väljarna, särskilt de yngre grupperna,
inte ser partiet som lika starkt som förut. Skam kan enligt Scheff (1990) leda till att man anpassar
sig till omvärlden för att återställa de brutna normerna. Detta kan möjligtvis vara en förklaring
till att flera i fokusgrupperna beskriver partiet som utifrånstyrt. Eftersom grupperna beskriver
vad jag tolkar som lågt självförtroende (pga skuld, skam och låg emotionell energi) så ser de sig
inte lyckas med sina idéer i framtiden, och därför utvecklar de inga tydliga visioner. Den
upplevda förlorade makten leder också till en rädsla att förlora ännu mer makt och status. Detta
kan vara ytterligare en anledning till att partiet, enligt grupperna, känner dåligt självförtroende,
och en rädsla för att ens framtida handlingar kommer att leda till en sämre situation än den som
är idag.
Grupperna uttrycker en kollektiv frustration inför att det är svårt för Socialdemokraterna
att komma fram med sin politik. Frustrationen riktas bland annat mot media och hur journalister
bara vill skriva om “hårda” och borgerliga frågor såsom brott och straff när Socialdemokraterna
vill föra fram “mjuka” frågor såsom sjukvård och skola. I den här frustrationen verkar ibland en
handlingskraft uppstå från ilskan, men ibland verkar uppgivenheten väga tyngre.
38
Fokusgrupperna känner hopp och rädsla inför Sverigedemokraternas inflytande i Sverige,
klimathotet, privatiseringspolitiken och den egna makten. Deras hopp är ofta av en
önsketänkande karaktär, som är utan egen agens. I vissa fall, som när ilskan tar över i
frustrationen (särskilt i gruppen som uttrycker en känsla av att vara extra hotade av
Sverigedemokraterna) skapar det en handlingskraft och en tro på att de själva faktiskt måste göra
något åt saken.
Grupperna pratar mycket om att man behöver berätta för folk vad Socialdemokraterna
vill och vara tydliga med sitt budskap för att nå ut till väljarna. Detta är en framåtriktad handling,
men de stöter på patrull när visionen inte finns där. Hoppets källa är exempelvis mullret i
lunchrummet, måltavlan är nutidens privatiseringar och objektet är ett jämlikt samhälle (vilket
kan ses som en otydlig målbild). Bristen på vision gör att hoppet blir vingklippt.
Det finns, enligt grupperna, tecken på att partiet känner en stor kollektiv rädsla inför
framtiden som de inte tar tag i. Inom klimatfrågan finns tecken på förnekelse, och att inte kunna
formulera rädslan och bena ut vari den består, skapar bekymmer när det kommer till att hantera
den med hopp (Wettergren 2024). Man vill inte ens tänka på hur klimatförändringarna kommer
att påverka samhället, och detta leder till handlingsförlamning. Det finns också svårigheter att
prata om vad som faktiskt skulle kunna hända om Sverige antidemokratiserades, eller om
privatiseringarna fortgick. Även om grupperna diskuterade detta (eftersom jag frågade dem om
det) så verkar de inte riktigt vilja ta tag i rädslan, och bemöta den med konstruktiva förslag,
vilket efterfrågas av alla grupper.
Diskussion och slutsats
Den här studien har fokuserat på kollektiva emotioner i den socialdemokratiska berättelsen och
hur dessa kan bidra till en fördjupad förståelse av Socialdemokraternas visionsskapande. De
emotioner som är mest framträdande i berättelsen som växte fram i fokusgrupperna är kollektiv
nostalgi, stolthet, skuld, förvirring, frustration, hopp och rädsla. Det fanns även vissa tendenser
till kollektiv skam i materialet. Nostalgin riktar sig mot en saknad storhetstid då partiet var mer
av en ideologisk folkrörelse, där ligger också en stark stolthet och samtalen i fokusgrupperna
tyder på att det kan finnas flera viktiga kollektiva symboler som går att ladda med emotionell
energi kopplat till dåtiden, som exempelvis berättelsen om Ådalen-31 eller Olof Palme. I empirin
39
finns tydliga tecken på kollektiva skuldkänslor hos fokusgrupperna för den politik som partiet
fört under 80-och 90-talet i liberaliseringens anda, vilket i kombination med en förvirring och
frustration över nutidens situation, då Sverigedemokraterna fått vind i seglen och de borgerliga
partierna varit framgångsrika, verkar leda till ett dåligt självförtroende. Det finns vissa tendenser
i grupperna, som skulle kunna tyda på en kollektiv skam i partiet, för att man förlorat status i
väljarnas ögon. En möjlig effekt av detta skulle kunna vara att man istället för att bilda opinion
låter sig formas av väljarnas och andra partiers åsikter. Det finns även en stor rädsla inför
framtiden, både med klimathot och ett hotat demokratiskt system, som deltagarna hanterar
mestadels genom en form av passivt hopp, som innebär att man väntar på att förändringen ska
ske av sig själv snarare än genom kollektiv agens.
De kollektiva emotionerna som framkommit i denna studie påverkar fokusgruppernas
förhållande till framtiden och deras visionsskapande. Dels finns tecken på att man likt många
andra politiker i osäkra tider vänder blicken till historien för att hitta inspiration till framtida
visioner (Se Lantz, 2021). Det verkar också som att partiets visionsskapande, enligt grupperna,
påverkas av dess dåliga självförtroende, då detta leder till en syn på framtidsmöjligheterna som
begränsade. De tror inte att de kommer klara att genomföra sina idéer i framtiden och därför har
de svårt att formulera visioner. En annan svårighet att forma visioner kommer av rädslan att prata
om och formulera de faktiska hoten som man föreställer sig i framtiden i form av exempelvis
klimatförändringar eller hot mot demokratin. Detta kan leda till en slags förnekelse, som blir
alltmer vanlig i vårt samhälle (se Gilroy, 2022). I en vision är ett tydligt hopp-objekt viktigt, och
för att kunna formulera ett tydligt hopp-objekt så behöver även rädslans objekt vara realistiskt.
Detta för att man ska veta vilka strategier som passar bäst för att bemöta hoten och därmed vad
som ska ingå i visionen (se Wettergren, 2024). Undantag i empirin visar att när rädslan är mer
konkret, i den grupp som upplever sig mest hotad av Sverigedemokraterna, så verkar den egna
handlingskraften ligga närmare till hands. Skälet till detta skulle kunna vara att rädslans objekt
då är tydligare, och därför kan även hoppets objekt bli tydligare. Mer omfattande forskning
behöver göras på området för att man ska kunna dra några slutsatser, men tendensen går att
koppla till Kleres och Wettergren (2017) och hur klimataktivister i globala syd som upplever en
starkare rädsla inför framtiden, transformerar rädslan till ilska genom att skylla den på länder i
globala nord, och därigenom också hittar en drivkraft att hantera den förlamande rädslan (se
Barbalet 1998 i Kleres och Wettergren, 2017). På samma sätt beskyller Socialdemokraterna i den
40
hotade fokusgruppen Sverigedemokraterna, och kan på så vis uppbåda en ilska, som är mer
handlingsinriktad än en passiviserad och outforskad rädsla.
För att Socialdemokraterna ska kunna formulera visioner om framtiden menar jag att de
behöver hitta sätt att generera emotionell energi och därmed få ett bättre kollektivt
självförtroende. De skulle behöva hitta fler kollektiva symboler som är framåtriktade som
exempelvis visioner, framtida politiker eller nya traditioner. De skulle också behöva på allvar
sätta sig in i framtidens reella hot och våga samtala och lära sig om vad som faktiskt skulle
kunna hända ifall demokratin urholkas eller klimatförändringarnas effekter slår till med full kraft.
När man vet vad som står på spel är det lättare att hitta strategier att övervinna och hantera hoten,
och därmed också forma realistiska visioner för framtiden. Socialdemokraterna behöver bryta
den negativa spiralen av dåligt självförtroende och en passivitet inför framtiden mot en mer aktiv
och undersökande roll, där de kan forma visioner som både kan binda samman partiet och vinna
väljarnas förtroende.
För framtida forskning om kollektiva emotioner inom Socialdemokratin vore det
eftersträvansvärt med en mer omfattande studie som täcker hela landet för att kunna analysera
partiet nationellt. Metoden med fokusgrupper skulle kunna användas vidare och gärna
kombineras med deltagande observationer och individuella intervjuer för att komma ännu
närmare emotionsarbetet. Det skulle vara spännande att fördjupa förståelsen av emotionsarbete
som exempelvis känsloreglers (Se Hochschild, 1979) betydelse inom formandet av visioner i
politiken, inte minst kopplat till hur man samtalar om och identifierar rädslo-objekt. För att få en
mer omfattande förståelse för skapandet av framtidsvisioner, vore det spännande att undersöka
kollektiva emotioner i andra politiska partier, samt inom mäktiga aktörer som påverkar politiken,
såsom Svenskt Näringsliv, Timbro eller inflytelserika företag.
Studiet av kollektiva emotioner inom politiken kan bidra till en fördjupad förståelse för
hur vårt samhälle fungerar genom att analysera vilka känslor olika ledande grupper bygger sina
handlingar på. Den här studiens resultat banar väg, trots sin begränsade omfattning, för framtida
forskning inom det politiska kollektiva emotionsfältet. Resultatet visar att det går att ana
betydelsen av kollektiva emotioner inom politiken, inte minst genom den socialdemokratiska
berättelsen. Eftersom politiska partier har en viktig roll i samhällets utveckling kan deras syn på
sig själva och sitt handlingsutrymme påverka framtiden för alla människor och vår natur.
41
Referenser
All European Academies. (2023). The European Code of Conduct for Research Integrity.
doi.org/10.26356/ECoC
Alvdesson, M. & Sköldberg, K. (2009). Reflexive Methodology: New Vistas for Qualitative
Research. London. Sage.
Andersson, J. (2012). Not without a future, Meyer, H & Rutherford, J (red), The future of
European Social democracy. Hampshire. Palgrave Maximillan UK.
Andersson, J. (2011). När framtiden redan hänt: Socialdemokratin och folkhemsnostalgin.
Stockholm. Ordfront.
Barbalet, J. M. (1998). Emotion, social theory, and social structure: A macrosociological
approach (1:a uppl.). Cambridge. Cambridge University Press.
doi.org/10.1017/CBO9780511488740
Bassan-Nygate, L., & Heimann, G. (2022). Dealing with guilt and shame in international
politics. International Relations. 38(2). 256-278. doi.org/10.1177/00471178221086147
Benedetto, G., Hix, S., & Mastrorocco, N. (2020). The rise and fall of Social Democracy,
1918–2017. American Political Science Review, 114(3). 928–939.
doi.org/10.1017/S0003055420000234
Bjereld, U. (2023). Röd frihet? En essä om hur Socialdemokraterna övergav sin frihetsvision och
blev repressiva. Stockholm. Verbal Förlag.
Bengtsson, J. (2017). Det krävs tre reformer. Tiden. Nr 1.
https://tankesmedjantiden.se/wp-content/uploads/2017/03/TIDEN_1_2017.pdf [hämtad
42
29/5-24]
Bjereld, U., Garme, C., & Hinnfors, J. (2022). Att älska den man kan få: Januariavtalet och
svensk demokrati i förändring. Stockholm. Bokförlaget Atlas.
Chudy, J., Piston, S., & Shipper, J. (2019). Guilt by association: White collective guilt in
American politics. The Journal of Politics, 81(3). 968–981. doi.org/10.1086/703207
Collins, R. (1993). Emotional energy as the common denominator of rational action. Rationality
and Society, 5(2), 203–230. doi.org/10.1177/1043463193005002005
Cook, J., & Cuervo, H. (2019). Agency, futurity and representation: Conceptualizing hope in
recent sociological work. The Sociological Review, 67(5), 1102–1117.
doi.org/10.1177/0038026119859177
Demertzis, N. (2006). Emotions and populism, Clarke, S., Hogget, P., Thomson, S (red).
Emotion, Politics and Society. London. Palgrave Macmillan UK.
Dahlin-Ivanoff, S., & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund. Studentlitteratur.
Demker, M. (2023, 3/3) Vår tids politik sätter nostalgi före ideologi. Svenska dagbladet.
https://www.svd.se/a/APGqOn/marie-demker-var-tids-politik-satter-nostalgi-fore-ideologi
Ekengren Oscarsson, H. (2022, 15/2). Varifrån kommer Sverigedemokraternas väljare? Blogg:
Henrik Ekengren Oscarsson.
https://ekengrenoscarsson.com/2022/02/15/varifran-kommer-sverigedemokraternas-valjare/
[hämtad 15/5-24]
Elgenius, G., & Rydgren, J. (2022). Nationalism and the politics of nostalgia. Sociological
Forum, 37(S1), 1230–1243. doi.org/10.1111/socf.12836
FN- Förenta Nationerna. (2019). Global Warming of 1.5°C.
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/2/2022/06/SR15_Full_Report_HR.pdf
[hämtad 15/5-24]
43
Gilroy, P. (2022). Working with “wogs”: aliens, denizens and the machinations of denialism.
Communication, Culture and Critique, 15(2), 122-138, doi.org/10.1093/ccc/tcac012
Hermansson, K. (2023). Emotional expressions in the Swedish discourse on crime.: A
comparison of the 2018 Moderate and Social Democratic election campaigns. Sociologisk
Forskning, 60(1). 33–55. doi.org/10.37062/sf.60.24779
Hinnfors, J. (2023 11/4). S saknar självförtroende i sina ideologiska grundvalar. Dagens nyheter
https://www.dn.se/debatt/s-saknar-sjalvfortroende-i-sina-ideologiska-grundvalar/?kvitto=1
[hämtad 28/5-24]
Hochschild, A. R. (1979). Emotion work, feeling rules, and social structure. The American
Journal of Sociology. 85(3). 551–575. http://www.jstor.org/stable/2778583
Holmes, M. (2004). Introduction: The importance of being angry: anger in political life.
European Journal of Social Theory. 7(2). 123–132. doi.org/10.1177/1368431004041747
Holmes, M. (2015). Researching emotional reflexivity. Emotion Review. 7(1). 61–66.
doi.org/10.1177/1754073914544478
Illouz, E. (2023). The emotional life of populism: How fear, disgust, resentment, and love
undermine democracy. Cambridge. Polity.
Jacobsen, M. H. (2023). The sociology of nostalgia. Current Opinion in Psychology. 50.
doi.org/10.1016/j.copsyc.2023.101556
Jacobsson, K., & Lindblom, J. (2013). Emotion work in animal rights activism: A
moral-sociological perspective. Acta Sociologica. 56(1). 55–68.
doi.org/10.1177/0001699312466180
Johnson, C. (2010). The politics of affective citizenship: From Blair to Obama. Citizenship
Studies. 14(5). 495–509. doi.org/10.1080/13621025.2010.506702
44
Johnson, C. (2022). Feeling protected: Protective masculinity and femininity from Donald
Trump and Joe Biden to Jacinda Ardern. Emotions and Society. 4(1). 7–26.
doi.org/10.1332/263169021X16310949038420
Kemper, T. D. (1978). A social interactional theory of emotions. New York. Wiley.
Kemper, T. D. (2001). A structural approach to social movement emotions. Goodwin, J.,
Polletta, F., Jasper J.M. (red) Passionate politics- Emotions and Social movements.
London. University of Chicago Press.
Kleres, J. (2011). Emotions and narrative Analysis: A methodological approach. Journal for the
Theory of Social Behaviour. 41(2). 182-202. doi.org/10.1111/j.1468-5914.2010.00451.x
Kleres, J., & Wettergren, Å. (2017). Fear, hope, anger, and guilt in climate activism. Social
Movement Studies. 16(5). 507–519. doi.org/10.1080/14742837.2017.1344546
Knotterus, D. (2014). Emotions, pride and the dynamics of collective emotions. Sullivan, G. B.
(red) Understanding Collective Pride and Group Identity. New York. Routledge.
Kroll, C. (2012). The greatest happiness principle: An imperative for Social Democracy? I H.
Meyer & J. Rutherford (Red.), The future of European Social Democracy (s. 120–134).
Hampshire. Palgrave Macmillan UK.
Lantz, P. M. V. (2021). Affecting argumentative action: The temporality of decisive emotion.
Argumentation. 35(4). 603–627. doi.org/10.1007/s10503-021-09546-2
Lavelle, A. (2008). The death of Social Democracy. London. Routledge.
Lindberg, J., Gärdkvist, P., & Flodell, J. (2023). Stark inkomstutveckling under 2021, men
ökande skillnader. Statistiska Centralbyrån.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-
inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/statistiknyhet/inkomster-och-skatter-for-in
45
divider-och-hushall-2021/ [hämtad 15/5-24]
Lindgren Åsbrink, M. (2017). Bryt den ökande ojämlikheten. Tiden. (1) 22-24
https://tankesmedjantiden.se/wp-content/uploads/2017/03/TIDEN_1_2017.pdf [hämtad
29/5-24]
Mai, Y. (2022). What happens on the backstage? Emotion work and LGBTQ activism in a
collectivist culture. Emotions and Society. 4(2). 181–198.
doi.org/10.1332/263169021X16391400781550
Marshall, C., Rossman, G. B., & Blanco, G. L. (2022). Designing Qualitative Research (7:e
uppl). Thousand Oaks, California. Sage publications.
Ost, D. (2004). Politics as the mobilization of anger: Emotions in movements and in power.
European Journal of Social Theory, 7(2), 229–244. doi.org/10.1177/1368431004041753
Parker, C., Scott, S., & Geddes, A (2019). Snowball sampling. Sage Research Methods
Foundations. doi:10.4135/
Salmela, M., & Capelos, T. (2021). Ressentiment: A complex emotion or an emotional
mechanism of psychic defenses? Politics and Governance, 9(3), 191–203.
doi.org/10.17645/pag.v9i3.4251
Scheff, T. J. (1990). Microsociology. London. The University of Chicago press.
Shannon, D. (2022). Brottsutvecklingen till och med 2021. Brottsförebyggande rådet.
https://bra.se/download/18.137f5428182e8ddc63a29d/1662461496345/2022_Brottsutvec
klingen%20till%20och%20med%202021.pdf [hämtad 17/5-24]
Soneryd, L., & Wettergren, Å. (2015). Klimatförändring och emotionshantering: Slagmark -
Tidsskrift for idéhistorie. 71. 163–176. doi.org/10.7146/sl.v0i71.107314
Sveriges Radio (2011, 30/8). Skotten i Ådalen -31. Sara Lundin (producent).
https://sverigesradio.se/avsnitt/54030?programid=2519 [hämtad 29/5-24]
46
Sørensen, M. J., & Rigby, A. (2017). Frontstage and backstage emotion management in civil
resistance. Journal of Political Power, 10(2), 219–235.
doi.org/10.1080/2158379X.2017.1336340
Thoits, P. A. (1989). The Sociology of emotions. Annual Review of Sociology
.15. 317-342, https://www.jstor.org/stable/2083229
Versteegen, P. L. (2024). Those were the what? Contents of nostalgia, relative deprivation and
radical right support. European Journal of Political Research. 63(1). 259–280.
doi.org/10.1111/1475-6765.12593
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Von Scheve, C., & Ismer, S. (2013). Towards a Theory of Collective Emotions. Emotion Review.
5(4). 406–413. doi.org/10.1177/1754073913484170
Wettergren, Å., & Jansson, A. (2013). Emotions, power and space in the discourse of ‘People of
the real world’. Journal of Political Power, 6(3), 419–439.
doi.org/10.1080/2158379X.2013.846559
Wettergren, Å. (2024) Emotionalising hope in times of climate change. Emotions and Society.
(Publicerad online innan tryck) 1–19.
doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1332/26316897Y2024D000000021
Wingborg, M. (2022). FN-förbundet UNA-Sweden. Varningslampor blinkar för demokratin i
Sverige. Nr 4. Världshorisont
47
Appendix
Intervjuguide
Intervjun inleds med att jag tackar för deras tid, berättar kort om studiens syfte och om mig själv.
Jag påminner om etikpappret och går igenom riktlinjerna för deltagande (att man när som helst
kan dra sig ur, anonymitet mm.), datahantering och transkribering, följt av en muntlig fråga om
alla är med på direktiven där de jakande svaren spelats in. Jag går igenom vad som kommer att
hända under intervjun.
Första frågan i en runda som ska bryta isen.
Er nuvarande roll och nåt kul typ favoritsnacks, eller favoritsommaraktivitet.
Nyckelfrågor:
Reflektera över Socialdemokraternas roll i samhället förr-nu och i framtiden. Kan ni benämna
specifika känslor kopplade till era reflektioner om det förflutna, nutid, och framtid?
Hur känner ni när ni tänker på framtiden för socialdemokraterna?
Pratar ni ofta om framtiden tillsammans?
Vad behöver socialdemokraterna för att vinna tillbaka regeringsmakten nationellt?
Vad tror ni att väljarna tänker och känner?
Hur kan ni samla upp dessa tankar och känslor och omvandla det till politik?
Hur är socialdemokraternas kollektiva självförtroende? Sätt gärna frågan i ett tidsperspektiv.
48
Migration
Hur tänker och känner ni kring Socialdemokraternas svängning i migrationspolitiken 2015? Hur
ser ni på debatten nu, där kritik mot S är att de har tagit över SDs migrationspolitik?
Hur ser ni på migrationsfrågan och Sveriges roll i ett längre tidsperspektiv, typ om 25 år?
(Klimatkrisen förutspås t.ex. skapa mycket höga migrationsströmmar) Värsta/bästa scenariot?
Hur känner ni inför dessa?
Om ni fick majoritet i flera val framöver, ett drömscenario- Vad skulle Socialdemokraterna göra i
migrationspolitiken tror ni?
Klimat
Vad är den värsta scenariot för framtiden i klimatfrågan? Hur känner ni inför dessa?
Vad är den bästa scenariot för framtiden i klimatfrågan? Hur känner ni inför dessa?
Vad skulle behövas för att vi ska lösa klimatkrisen? Utifrån er själva, tänker på alla rapporter om
klimatnödläge osv. Hur känner ni enskilt och som parti/kollektivt inför klimatkrisen?
Följdfrågor: Men enligt många rapporter behöver ju även “vanliga människor” ändra sina
livsstilar, exempelvis att konsumera mindre, flyga mindre, köra mindre bil. Hur ser ni på det?
Hur kan politiken få väljare att gå ner i levnadsstandard och välja bort bekvämligheter som
utsläppsökande konsumtion, solsemestrar, egen bil, mm?
Jämställdhet och HBTQI+
Hur tänker och känner ni inför den politik som Socialdemokraterna har fört de senaste 10 åren
när det kommer till rättigheter för HBTQ+ personer, och vad ser ni som en möjlig väg framåt?
49
Hur ser ni på jämställdhetsfrågan och rättigheter för HBTQ+personer i framtiden, säg om 25 år.
Var är drömscenariot att befinna sig på? Vad är värsta scenariot? Hur känns det att tänka på bästa
och värsta scenariot?
Om Socialdemokraterna fick egen majoritet i valet 2026- vad skulle man göra för att stärka
jämställdheten mellan män och kvinnor och tillgodose HBTQ+ personers rättigheter?
Brott och straff
Hur ser ni på frågan om brott och straff och kriminalitet i ett längre tidsperspektiv, säg 25 år. Vad
är drömscenariot och vad är värsta scenariot? Vad känner ni inför dessa scenarion?
Nu det senaste i tal osv har Magdalena Andersson lyft fram att man höjt straffen osv, tagit
hårdare tag. Detta påminner ju om högerns politik. Hur känner ni inför detta?
Om vi drömmer lite och Socialdemokraterna fick egen majoritet i valet 2026 och nästkommande
val, vad skulle man göra på området brott och straff?
Scenario 1. En kvinna kommer fram till valstugan i kampanjandet inför valet 2026 och säger att
samhället har blivit så hårt, att man höjer straffen istället för att jobba med förebyggande
metoder. Hon säger att även Socialdemokraterna har börjat med hårdare tag, men vill ändå veta
om det kan vara partiet för henne. Hur hanterar ni situationen?
Scenario 2. En man kommer fram till valstugan och säger att han vill att man ska höja straffen
för kriminella och utvisa alla invandrare som begår brott. Han betonar vikten av att vi måste bli
av med gängkriminaliteten. Han undrar vad socialdemokraterna tänker göra åt saken. Hur
hanterar ni situationen?
Demokrati
Vad är det värsta scenariot för svensk demokrati i ett 25-års perspektiv?
50
Vad är bästa scenariot för svensk demokrati i ett 25-års perspektiv?
Har ni hopp om framtiden när det kommer till demokrati?
Är ni oroade över svensk demokrati?
Vad är det största hotet mot svensk demokrati? Och vad känner ni när ni tänker på det?
Vad tror ni väljarna tänker och känner när det kommer till demokrati?
Har ni sett tecken på att demokratin undermineras idag?
51
Information om projektet och etiska riktlinjer
Information om uppsatsprojektet
"Collective Emotions in the Swedish
Social Democrats" på kursen
SC2501 Master i sociologi vt 2024
Syftet med projektet ”Collective Emotions in the Swedish Social Democrats” (arbetstitel) är att
undersöka hur Socialdemokraterna som kollektiv emotionellt hanterar det nuvarande politiska
läget, både med ekonomiska kriser, krigshot, klimathot och en ökad populism. Fokus ligger dels
på det interna arbetet och eventuella spänningar mellan ideologi och praktisk politik, och dels på
det utåtriktade arbetet för att attrahera olika typer av väljargrupper.
Ämnet är intressant eftersom tidigare forskning inte har fokuserat på Socialdemokraterna när det
kommer till hur man hanterar kollektiva emotioner. Enligt det emotionssociologiska synsättet är
detta viktigt eftersom att känslor är grunden i all mänsklig handling och påverkar både det
offentliga samtalet och den förda politiken. Därför är ett fokus på hur Sveriges största parti
hanterar känslor i förhållande till ideologi och praktik viktigt för att förstå vår samtid och dess
utmaningar.
Studien är ett studentprojekt som ska resultera i en Masteruppsats inom ramen för
Masterprogrammet i sociologi på Göteborgs Universitet. Studien genomförs självständigt av
Malin Ekström, men ytterst ansvarig är handledare Åsa Wettergren, professor i sociologi på
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs Universitet. Se vidare kontaktinfo
nedan. Projektet följer Vetenskapsrådets riktlinjer för forskningsetiska principer i humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning. Nedan följer forskningsetisk information för deltagare i
projektet.
Datainsamling
Datainsamlingen består främst av kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt individuella intervjuer,
med aktiva socialdemokrater inom regional och kommunalpolitik. Det förekommer även
intervjuer med experter på området. Intervjuerna spelas in på band om deltagarna ger sitt
medgivande. Datainsamlingen består också av dokument och kampanjmaterial
Deltagande
Deltagande är frivilligt och anonymt enligt sekretesslagen. Alla involverade forskare i projektet
omfattas av tystnadsplikt. Personnamn registreras inte, eller byts ut mot påhittade namn när
52
anteckningar och intervjuer transkriberas kodas. Detta gäller även ortsnamn, m.m. Dock kommer
organisationen Socialdemokraterna att nämnas i uppsatsen, då detta är viktigt för att uppnå
studiens syfte. Deltagande sker på forskningspersonens villkor. Forskningspersonen kan välja att
förändra villkoren för sitt deltagande eller att helt avbryta deltagandet i fokusgruppsintervjun
eller den individuella intervjun utan att ange skäl om/när han/hon så önskar.
Hantering av insamlat material
Bandinspelningar och anteckningar förvaras inlåst och är endast tillgängliga för behöriga
forskare. Alla intervjuer kommer att transkriberas till dator. De transkriberade dokumenten
namnges och sorteras efter nummer och påhittade namn. I den färdiga uppsatsen kommer endast
kortare anonyma utdrag ur från fokusgruppsintervjuerna att citeras.
Det insamlade materialet kommer inte att användas i något annat syfte än vetenskaplig forskning
och på de villkor som beskrivs här.
Resultat och offentliggörande
Studiens resultat kommer att offentliggöras i form av en Masteruppsats som ska vara klar den 31
maj 2024. Deltagarna kommer kunna ta del av uppsatsen via GUPEA (gupea.ub.gu.se) när
uppsatsen senare blivit godkänd och publicerad. Deltagare är också välkomna till
kurskonferensen 3 juni 2024 kl 9.15-17 i sal D143 Sprängkullsgatan 25 i Göteborg, då resultaten
kommer att presenteras muntligt tillsammans med andra masterstudenter.
För frågor och ytterligare information, kontakta
Malin Ekström
Adress: Järnmyntsgatan 5 414 79 Göteborg
Mobil: XXXXXXXXXXX
Mejl: mal.ekstrom@gmail.com
Ansvarig handledare
Åsa Wettergren
Besöksadress: Skanstorget 18 41122 Göteborg
postadress: Box 720, 40530 Göteborg
Mobil: XXXXXXXXXXX
Mejl: asa.wettergren@socav.gu.se
53
Inbjudan till deltagare
Hej!
Mitt namn är Malin Ekström och jag skriver en masteruppsats i sociologi, om
Socialdemokraternas politiska professionella emotionsarbete. Jag söker deltagare till
fokusgrupper (3-6 pers per grupp) i olika delar av landet, som ska äga rum under andra halvan av
februari eller början av mars 2024. Målsättningen är att intervjua 3-4 grupper totalt.
Uppsatsen handlar om hur Socialdemokraterna som kollektiv använder professionella känslor för
att förstå sin roll i det politiska landskapet idag och för att attrahera olika väljargrupper. Det är
turbulenta tider i samhället med ökat inflytande av populistiska Sverigedemokraterna, krigshot,
klimathotet, ökad kriminalitet och en ökad ojämlikhet i samhället. Det emotionssociologiska
perspektiv jag använder, ser känslor som en naturlig del av rationella beslut och handlingar. Det
innebär att all politik ägnar sig åt emotionsarbete, men på olika sätt, vilket är helt i sin ordning.
Detta angreppssätt har bland annat använts för att forska om professionella emotioner hos
domare och åklagare inom rättsväsendet (Bergman Blix & Wettergren, 2018). Ett fokus på hur
Sveriges största och mycket inflytelserika parti använder kollektivt emotionsarbete är viktigt för
att få en djupare förståelse för vår samtid. Jag är även intresserad av hur Socialdemokraterna ser
på framtiden och partiets möjligheter och utmaningar i ett längre tidsperspektiv.
Intervjuerna kommer att ske i grupp, och jag söker er som tycker om att reflektera kring politik,
engagemang, drivkrafter och ideologi. Frågorna kommer att röra olika teman för olika
fokusgrupper, vilka är: migration, klimat och jämställdhet och hbtqi+. Deltagarna får gärna vara
kommun- eller regionpolitiker, arbeta för eller vara aktiva medlemmar i Socialdemokraterna.
Intervjun tar ca 1-1,5 timmar, alla deltagare är anonyma och man kan alltid dra sig ur projektet.
Se gärna mer information i det bifogade etik-dokumentet längre ner. Platsen för intervjun
kommer att bestämmas rum i samråd med er, så att det blir så bekvämt som möjligt för
deltagarna. Åsa Wettergren, som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet, är min
handledare. Det går bra att anmäla intresse för deltagande i gruppintervjun, både som grupp och
enskild person. Jag uppmuntrar både män och kvinnor att delta.
Hör gärna av er om ni är intresserade av att delta, eller har andra frågor och funderingar samt om
ni har någon preferens om tema (migration, klimat eller jämställdhet och hbtqi+).
Jag hoppas vi hörs och ses!
Allt gott
Malin Ekström, masterstudent i sociologi vid Göteborgs universitet
mal.ekstrom@gmail.com
Tel: XXXXXXXXX
Källor:
Bergman Blix, S., & Wettergren, Å. (2018). Professional Emotions in Court: A Sociological
Perspective (1:a uppl.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315306759
54
Kodschema
Kodgrupp: Kod: Definition/referens:
Denialism Denialism Förnekar klimatförändringar,
stark rädsla.
Ilska Irritation
Frustration Hindrad att nå sina mål.
Ilska
Rättfärdighet/harm Se righteousness Collins
Känsla av att ha blivit
orättvist behandlad
Emotionsarbete Emotionsarbete
Känslohantering
Humor
Empati Empati Bry sig om andras känslor.
Hopp Hopp Wettergren
Nostalgi Förlust
Nostalgi Saknad av dåtid. Jacobssen
Förfrämligande
Resentment Handlingsförlamning
Maktlöshet
Missförstådd
Passivitet
Resentment Se ex Barbalet
Självömkan
55
Bitterhet
Rättfärdighet/Harm Känsla av att blivit orättvist
behandlad
Rädsla Rädsla Wettergren, Kemper
Oro
Skam Skam Kemper: Förlorad makt
Skuld Skuld Kemper: Missbrukat makt
Ånger
Gemenskap Solidaritet
Gemenskap
Tillit
Rörelse Att bli rörd
Förståelse
Stolthet Stolthet Knoterus
Ungdom
Självförtroende
Handlingskraft
Rörelse Att bli rörd
Enträgenhet Att inte ge upp.
Överlägsenhet
Sorg Sorg
Dysterhet
Förfrämligande
Känslor av förvirring Uppgivenhet
56
Kluvenhet
Vilsenhet
Ålder
Trötthet
Övriga koder utan grupp Meningsskapande Allt som har med deras
berättelse att göra, varför de
är var de är.
Vision Allt som har med positiva
framtidsbilder att göra.
SD När sverigedemokraterna
omnämns
Förlorad kontroll
gammal
hot
lojalitet
lust
längtan
missnöje
retrospektiv projektering
strategi
värdighet
57
rättfärdigande
oklar känsla
Ansvar
14 kodgrupper
64 koder
58