INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
SKYDDAD ELLER EXKLUDERAD?
Tillvaron med skyddade personuppgifter
SQ4562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp
Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits
Kandidatnivå
Termin 6, VT 22
Författare: Sadhvi Schöier och Paulina Ringqvist
Handledare: Therése Wissö
Antal ord:  19 018
1
Abstract
Titel: Skyddad eller exkluderad? Tillvaron med skyddade personuppgifter
Författare: Sadhvi Schöier och Paulina Ringqvist
Syftet med studien var att undersöka hur tillvaron för personer som lever med
skyddade personuppgifter kan se ut och vilka svårigheter de kan stöta på i
vardagen vid kontakt med myndigheter och andra funktioner i samhället. Vi
använde oss av en enkätstudie med både öppna och slutna frågor som vi nådde ut
med på Instagramkontot @gomda.kvinnor. Vi genomförde även en intervju med
en kvinna som hörde av sig till oss. Respondenterna utgjordes av 29 kvinnor och
en person med ospecificerad könsidentitet. Åldersspannet var 17-52 år.
Resultaten analyserades med hjälp av begreppen social- och digital exkludering,
stress och stressorer. Studien visade att det kan uppstå svårigheter vid flera
moment i vardagen när du lever med skyddade personuppgifter. Vi kom fram till
att livet med skyddade personuppgifter kan innebära en exkludering från vissa
delar av samhället. Det framkom även en rädsla att få sina personuppgifter röjda
och därmed bli hittad vid kontakt med myndigheter och andra funktioner i
samhället. Våra resultat liknar de resultat som framkom i en studie som gjordes
för 13 år sedan, det går alltså att konstatera att det finns mycket kvar att göra för
att tillvaron på ett praktiskt plan ska fungera för de som lever med skyddade
personuppgifter.
Nyckelord: skyddade personuppgifter, social exkludering, digital exkludering,
stress, gömda kvinnor.
2
Innehållsförteckning
Abstract 2
Innehållsförteckning 3
Förord 5
1. Inledning 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Problemformulering och relevans för socialt arbete 8
1.3 Syfte och frågeställningar 9
2. Begreppsbeskrivning 10
2.1 Sekretessmarkering 10
2.2 Skyddad folkbokföring (från och med 2019) 10
2.3 Fingerade personuppgifter 11
2.4 Funktioner i samhället 12
3. Tidigare publikationer 13
3.1 Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) 14
3.2 Jämställdhetsmyndighetens delrapport (2022:10) 16
3.3 Risker i vardagen 18
3.4 Svårigheter i vardagen 20
3.5 Kontakt med myndigheter och andra funktioner i samhället 21
4. Teoretiska ramverk och begrepp 24
4.1 Social exkludering 24
4.2 Digital exkludering 25
4.3 Helspers modell om digital- och social exkludering 26
4.3.1 Offline-fältet 27
4.3.2 Det digitala fältet 28
4.3.3 Medlare 28
4.4 Stress 29
4.4.1 Psykologiska stressorer 29
3
4.4.2 Emotionella stressorer 30
4.4.3 Kognitiva stressorer 30
4.4.4 Sociala stressorer 30
5. Metod och metodologiska överväganden 31
5.1 Val av metod vid datainsamling 31
5.2 Urvalsprocess 32
5.3 Genomförande 33
5.3.1 Enkätstudien 33
5.3.2 Intervjun 35
5.4 Bearbetning av empirin och analysmetod 35
5.4.1 Enkätstudien 35
5.4.2 Intervjun 36
5.5 Studiens validitet, reliabilitet och tillförlitlighet 36
5.5.1 Validitet 36
5.5.2 Reliabilitet 37
5.5.3 Intervjuns tillförlitlighet 38
5.6 Forskningsetiska överväganden 38
5.7 Arbetsfördelning 41
6. Resultat och analys 42
6.1 Rädsla 44
6.1.1 Rädsla vid kontakt med myndigheter 46
6.1.2 Rädsla vid kontakt med andra funktioner i samhället 47
6.2 Exkludering 49
6.2.1 Exkludering från digitala tjänster 50
6.2.2 Exkludering från tjänster offline 53
6.2.3 Exkludering till följd av brist på kunskap, förståelse och rutiner
hos myndigheter och andra funktioner i samhället 57
6.3 Tid och energi 59
6.4 Positiva erfarenheter av bemötande 61
6.5 Sociala kontakter 62
4
7. Slutsatser och diskussion 64
7.1 Sammanfattning av resultat 64
7.2 Återkoppling till frågeställningarna 64
7.3 Reflektioner kring studiens genomförande 65
7.4 Förslag på vidare forskning 66
Referenslista 68
Bilagor 71
1. Informationsbrev för enkät 71
2. Enkät 73
3. Informationsbrev för intervju 84
4. Intervjuguide 86
5
Förord
Stort tack till alla som tog sig tid att svara på enkäten och stort tack till
Instagramkontot @gomda.kvinnor som lät oss sprida enkäten genom dem. Vi vill
också tacka den kvinna som hörde av sig till oss och ville ställa upp på en
intervju. Ni alla har bidragit till vår förståelse för hur livet med skyddade
personuppgifter ser ut och det är något som vi verkligen ska ta med oss ut i vårt
arbetsliv! Vi vill också tacka vår fantastiska handledare, Therése Wissö, som
snabbt och konstruktivt har läst, hjälpt oss och svarat på alla våra frågor, så vi
under denna korta period har lyckats sammanställa denna uppsats. Sist men inte
minst vill vi tacka våra respektive sambos som har stöttat oss trots vårt dåliga
humör vissa dagar… och juste, katten Simon är inte att glömma, som de dagar vi
inkräktat på hans mark har övervakat oss och sett till att vi skött vårt arbete väl.
6
1. Inledning
1.1 Bakgrund
“Är det någon som har skyddad identitet här? Det är i så fall din tur.”
Det här är ett citat från en debattartikel i tidskriften Dagens medicin (2021).
Citatet beskriver en situation där en kvinna med skyddade personuppgifter behövt
uppsöka akuten på grund av skador efter en misshandel. När kvinnan ankommer
till receptionen och berättar att hon har skyddade personuppgifter frågar
receptionisten vilket namn som ska ropas i väntrummet när det är hennes tur, hon
svarar Anna. Trots det så blir hon inte uppropad som Anna, utan med ovan
citerade ord. Kvinnan väljer att inte ge sig tillkänna och lämnar akuten efter fem
timmar utan hjälp. Debattartikeln från 2021 visar den okunskap och oförståelse
som många med skyddade personuppgifter möter i sin vardag.
Varje år dör flertalet kvinnor till följd av mäns våld i Sverige. Under de senaste 20
åren har fler än 300 kvinnor dödats av en man som de hade eller hade haft en
relation med (Jämställdhetsmyndigheten 2022a). År 2020 inkom 23 200
anmälningar om misshandel mot kvinnor där våldsutövaren varit bekant med
offret (Brottsförebyggande rådet 2020). Dock uppskattas att 80% av mäns våld
mot kvinnor i nära relationer aldrig anmäls (Unizon u.å.).
När en kvinna bryter sig loss från ett våldsamt förhållande är risken som störst för
dödligt våld (Bruno 2018, s. 351), våldet fortsätter alltså trots att relationen är
avslutad. Det gör att många kvinnor behöver ansöka om skyddade personuppgifter
för att skyddas från sin förövare. Den 1 januari 2022 var det 25 797 personer i
Sverige som hade skyddade personuppgifter via Skatteverket, vilket innebär
sekretessmarkering och/eller skyddad folkbokföring. Av dem var 10 072 kvinnor
över 18 år och 10 458 var barn (Skatteverket 2022a), cirka 80% av alla som lever
med dessa skyddade personuppgifter är alltså kvinnor eller barn. Den tredje
formen av skyddade personuppgifter som beviljas av Polismyndigheten heter
fingerade personuppgifter. År 2015 var det cirka 160 personer som levde med
fingerade personuppgifter (Regeringen 2015 s. 153), nyare uppgifter är
sekretessbelagda. De olika formerna av skyddade personuppgifter definieras i
7
kapitel 2. Av alla dessa kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter
finns dock ingen statistik som visar hur många av dem som gör det till följd av
våld från män, men att döma av den våldsstatistik som presenteras ovan är
sannolikheten stor att majoriteten består av just dessa.
Men vad innebär det egentligen att leva med skyddade personuppgifter? Det finns
begränsat med forskning på området och därmed är kunskapsläget om hur det är
att leva med skyddade personuppgifter lågt. I en av de publikationer vi hittat på
området framgår exempelvis att det kan vara problematiskt att hitta bostad, arbete
och ta lån (Hindberg 2009), liknande svårigheter framställs även i Weinehall et al.
(2007). Både Hindberg (2009) och Weinehall et al. (2007) påvisar att det finns en
rädsla för att få sin identitet röjd vid kontakt med viktiga funktioner i samhället
som exempelvis vården och banken, då brist på kunskap, riktlinjer och rutiner
förekommer. De här publikationerna är publicerade för mer än ett decennium
sedan och därmed skulle det vara rimligt att anta att situationen för dessa personer
har förändrats. På Instagramkontot @gomda.kvinnor som drivs av den
underjordiska rörelsen Gömda kvinnor vittnas dock om något annat. Här läggs
dagligen berättelser upp från personer som lever med skydd om hur deras liv ser
ut och vilka svårigheter de upplever. Mycket liknar det som framgår i de
publikationer som nämns ovan. De upplever att de inte blir lyssnade på och att det
inte finns någon som tar deras situation på allvar (Aftonbladet 2020).
1.2 Problemformulering och relevans för socialt arbete
Av det som framkommer på Instagramkontot @gomda.kvinnor kan det konsta-
teras att det behövs mer kunskap om livet med skyddade personuppgifter, det
framkommer också i regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns
våld mot kvinnor som presenterades i juni 2021. Punkt 40 i åtgärdspaket lyder:
“Jämställdhetsmyndigheten ska genomföra kunskapshöjande insatser gällande
våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på
kvinnor och barn, för att öka kännedomen om gällande lagstiftning samt belysa
livssituationen för dem som lever med skyddade personuppgifter. Insatserna ska
rikta sig både till yrkesverksamma och direkt till de utsatta.” (Regeringskansliet
2021). Den 31 mars 2022 publicerade Jämställdhetsmyndigheten till följd av
8
punkt 40 i regeringens åtgärdspaket en delrapport om hur arbetet har gått
(Jämställdhetsmyndigheten 2022b). Bland annat så presenterades resultat från en
intervjustudie som gjorts med 86 kvinnor med skyddade personuppgifter (se 3.2.).
När arbetet med denna uppsats inleddes i mitten av februari 2022 visste vi inte att
Jämställdhetsmyndigheten skulle släppa en delrapport med tillhörande studie-
resultat om livet med skyddade personuppgifter. Då vi innan delrapporten
publicerades konstaterat att det fanns tämligen få studier på området och att dessa
var runt 15 år gamla ville vi bidra med kunskap om hur livet med skyddade
personuppgifter ser ut idag.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor (och icke-män) som lever med
skyddade personuppgifter upplever myndighetskontakter och kontakt med andra
funktioner i samhället, samt bemötandet från dessa och hur livet med skyddade
personuppgifter påverkar deras tillvaro. Syftet var också att bidra till ökad
kunskap om livet med skyddade personuppgifter.
Frågeställningarna blev därmed:
- Hur beskrivs livet med skyddade personuppgifter?
- Vilka konsekvenser kan kontakt med myndigheter och andra funktioner i
samhället ha för kvinnor (och icke-män) med skyddade personuppgifter?
- Riskeras exkludering från delar av samhället, i så fall i vilka sammanhang
och hur?
9
2. Begreppsbeskrivning
2.1 Sekretessmarkering
Sekretessmarkering är den lägsta graden av skyddade personuppgifter och det är
Skatteverket som prövar ansökningarna för åtgärden. Det är en administrativ
åtgärd som fungerar som en varningssignal för myndigheter om att en extra
noggrann skadeprövning enligt 22 kap. 1§ Offentlighet- och sekretesslagen (SFS
2009:400) (OSL) ska göras innan uppgifterna lämnas ut (Skatteverket 2019). När
myndigheter hör av sig till Skatteverket för att begära ut personuppgifter får de
alltså även de sekretessmarkerade uppgifterna, men det medföljer en påminnelse
(en sekretessmarkering) om att det kan finnas en påtaglig risk för att någon “lider
men” om den specifika personens uppgifter lämnas ut (22 kap. 1§ OSL;
Regeringen 2015, s. 241). Inga personuppgifter med sekretessmarkering skickas
dock till privata företag och organisationer (Regeringen 2015, s. 21).
Det framgår inte i sekretessmarkeringen vilken eller vilka uppgifter som kan vara
skyddsvärda och varför personen har sekretessmarkering (Regeringen 2015, s.
243). Vid bedömning kan den myndighet som vid tillfället hanterar personupp-
gifterna komma fram till att vissa av de efterfrågade uppgifterna kan lämnas ut,
beroende på vem som efterfrågar uppgifterna och hur de ska användas
(Skatteverket 2019).
Sekretessen omfattar inte namn och personnummer eftersom dessa uppgifter inte
anses kunna kopplas till den plats som personen befinner sig på. Om personen har
behov av skydd för namn och personnummer bör en högre sekretessgrad än
sekretessmarkering användas (Regeringen 2015, s. 248f). Dock är det inte
ovanligt att personer med sekretessmarkering byter namn för att minska risken att
bli uppsökt, i dessa fall kan även namnet vara skyddsvärt (ibid. s. 262).
2.2 Skyddad folkbokföring (från och med 2019)
Åtgärden skyddad folkbokföring har funnits sedan 2019. Fram till 2019 fanns
skyddsåtgärden kvarskrivning som motsvarar dagens skyddade folkbokföring.
10
Kvarskrivning gavs tre år i taget och gjorde det endast möjligt att stå skriven i den
kommun som personen flyttat från (Regeringen 2015, s. 186f). Att var tredje år
behöva ansöka om nytt skydd upplevde många som stressigt och det var svårt att
bevisa om skyddet hade fungerat eller om hotbilden hade upphört (ibid. s. 86).
Kvarskrivning var inte en garanti för att inte bli röjd, eftersom andra uppgifter än
folkbokföringsadress kunde leda till en person, såsom uppgifter om anhöriga eller
en udda arbetsplats, till exempel på en myndighet (ibid. s. 185).
Skyddad folkbokföring ges enligt 16§ Folkbokföringslagen (1991:481) när
hotbilden är stark och det inte räcker med sekretessmarkering. Om ett utlämnande
av uppgifter som omfattas av åtgärden ska göras måste det vara helt klarlagt att
det inte leder till någon risk för den skyddade personen (Skatteverket 2019).
Skyddad folkbokföring prövas av Skatteverket och innebär att du får vara
folkbokförd i en annan kommun än där du bor. Det kan vara en kommun som
personen tidigare bott i eller en kommun som personen inte har någon anknytning
till alls. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte
i folkbokföringen och kan därför inte hittas av någon. Det registreras dock en
adress till Skatteverket dit personen får sin post (ibid.). Skyddad folkbokföring
ges som huvudregel på obestämd tid, men kan som undantag ges under en
begränsad tid (Skatteverket 2022b).
2.3 Fingerade personuppgifter
En ansökan om fingerade personuppgifter prövas av Polismyndigheten. Fingerade
personuppgifter är den högsta graden av skydd inom ramen för skyddade
personuppgifter och innebär att du får nya identitetsuppgifter som namn och
personnummer (Polisen 2019). Eftersom det är en väldigt ingripande åtgärd så är
det ett litet antal personer som har fingerade personuppgifter. Om du får fingerade
personuppgifter tas din gamla identitet bort ur folkbokföringsregistret (ibid.). För
att skyddsåtgärden ska vara effektiv måste personen påbörja ett helt nytt liv vilket
kan påverka livskvaliteten. Skyddet används enbart i undantagsfall, som en sista
utväg när alla andra åtgärder är otillräckliga (ibid.).
För att få fingerade personuppgifter är det tre grundläggande krav som måste vara
uppfyllda: Personen ska riskera att bli utsatt för allvarlig brottslighet, skyddad
11
folkbokföring eller annan skyddsåtgärd kan inte ge ett tillräckligt starkt skydd,
samt att de fingerade personuppgifterna ska kunna förväntas ge den tänkta
skyddseffekten  (Regeringen 2015, s. 164).
2.4 Funktioner i samhället
Med funktioner i samhället menar vi de verksamheter, forum, tjänster och företag
som inte räknas till myndighetsbegreppet. Det kan exempelvis vara hyresvärdar,
arbetsgivare och sociala medieplattformar.
12
3. Tidigare publikationer
För att få en överblick av vad som tidigare skrivits om skyddade personuppgifter
började vi söka i databaserna Swepub, ProQuest Social Sciences, Scopus,
Göteborgs universitetsbiblioteks supersök och Google Scholar. Vi började med att
använda oss av svenska sökord som “skyddad identitet”, “skyddade
personuppgifter” och “skyddad folkbokföring” eftersom det var den svenska
kontexten vi var intresserade av i första hand, på så vis hittade vi två relevanta
publikationer. Vi valde sedan att se efter i referenslistorna på de publikationer vi
funnit, samt att genom citationssökning på Scopus och Google Scholar söka efter
artiklar som hänvisat till dessa, på så vis hittade vi ytterligare två publikationer.
Till följd av att sökningarna endast gav några få träffar valde vi att se om det fanns
artiklar på engelska som kunde appliceras på en svensk kontext. Vi sökte då på
“protected identity”, “assumed identity”, “secret identity”, “confidential identity”
och “protected personal data”. Även sökningar på engelska gav ett begränsat antal
träffar, men en amerikansk publikation (Driskell 2009) hittades där begrepp som
liknar de svenska skyddsåtgärderna beskrivs och används. Det finns alltså
liknande insatser för personer som behöver skydd även utanför Sverige, men vi
har valt att endast presentera de publikationer som fokuserar på den svenska
kontexten nedan.
Förutom att välja bort publikationer som ingår i en internationell kontext har vi
också valt att välja bort publikationer som undersökt erfarenheter av skyddade
personuppgifter hos personer som har lämnat en kriminell miljö. Vi har valt att
inte fördjupa oss i de här fallen av skyddade personuppgifter eftersom vårt
intresse i första hand ligger i kvinnor (och icke män) som utsatts av mäns våld och
till följd av detta har skyddade personuppgifter. Dock är det bra att ha i åtanke att
det kan finnas flera anledningar till att ansöka om skyddade personuppgifter.
Den enda vetenskapliga studien som gjorts i Sverige om skyddade person-
uppgifter i samband med att ha lämnat en våldsam relation är från 2007 och heter
G(l)ömda - en studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Studien
är gjord av Katarina Weinehall, Marie-Louise Jonsson, Mona Eliasson och Mona
Olausson. Den har också publicerats i en kortare version på engelska (Weinehall
13
och Jonsson 2009) i International Journal of Social Welfare. Eftersom versionen
på svenska är mer omfattande kommer vi nedan att referera till den.
Att Weinehall et al. (2007) är en central kunskapskälla inom området bekräftas av
att den refereras flitigt till i annan litteratur. Ett exempel är Barn och ungdomar
som lever med skyddade personuppgifter från 2009 som är en kunskapssamman-
ställning som finansierades av Stiftelsen Allmänna Barnhuset och är skriven av
Barbro Hindberg, med inslag av Mona Eliasson, Katarina Weinehall och Åsa
Landberg. En annan publikation som hänvisar till Weinehall et al. (2007) är
Oskyddad, en rapport sammanställd av Barnombudsmannen (2012). Även i SOU
2015:69, Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (Regeringen 2015) och
i Jämställdhetsmyndighetens delrapport (2022b) hänvisas till Weinehall et al.
(2007). Innehållet i ovan nämnda publikationer presenteras närmare i följande
avsnitt.
SOU 2015:69 (Regeringen 2015) och Jämställdhetsmyndighetens (2022b)
delrapport presenteras nedan i varsitt separat avsnitt medan de andra publikation-
erna presenteras under de tematiserade avsnitten “Risker i vardagen”,
“Svårigheter i vardagen” och “Kontakt med myndigheter och andra funktioner i
samhället”. Anledningen till uppdelningen är att SOU 2015:69 har fokus på andra
ämnen än de övriga publikationerna, medan delrapporten (2022b) återfinns i ett
eget kapitel för att den publicerades sent i skrivprocessen och det därmed inte
fanns tid att passa in den under de övriga rubrikerna.
3.1 Ökad trygghet för hotade och förföljda personer
(SOU 2015:69)
SOU 2015:69 är ett resultat av den trygghetsutredning som regeringen beslutade
att genomföra för att öka tryggheten för personer som lever under hot eller är
förföljda. Utredningen bedrevs av sakkunniga och experter på området och
uppdraget bestod i att ta fram förslag till åtgärder. Möten med myndigheter som
Försäkringskassan, Skatteverket och Polismyndigheten har varit en del av
utredningen och så även ett möte med en kvinnojour från Riksorganisationen för
kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Regeringen 2015, s. 86).
14
Regeringen (2015) utreder bland annat om bestämmelser om fingerade person-
uppgifter ska förändras så att det blir lättare att tillämpa åtgärden. Beslutet landade
i att bestämmelser om fingerade personuppgifter inte ska förändras för att öka
tillämpningsområdet eftersom det är en så ingripande åtgärd som kan leda till
stora livsförändringar. Istället föreslår utredningen att stärka kvarskrivning som
åtgärd, på så vis skulle efterfrågan på åtgärden fingerade personuppgifter kunna
minska (ibid. s. 21f).
För att förtydliga vad som menas med att fingerade personuppgifter är en
ingripande åtgärd förklaras att det inte bara innebär att få ett nytt namn och
personnummer, utan att det många gånger kan krävas en flytt, ett nytt arbete och
att personen bryter kontakten med vänner och kollegor för att åtgärden ska ge
önskad effekt (Regeringen 2015, s. 141). Det kan även uppstå problem med att
verifiera tidigare arbetslivserfarenhet eller utbildning eftersom det framgår ett
annat namn på intygen än det personen använder, vilket gör att de gamla
personuppgifterna kan kopplas ihop med de nya. Liknande problem beskrivs
kunna uppstå med både innehavandet och införskaffandet av körkort, och vid
kontakt med sjukvård finns inte journaler från tidigare besök tillgängliga (ibid. s.
144).
Problem med åtgärden kvarskrivning diskuteras av Regeringen (2015). Kvar-
skrivning ansågs inte vara en garanti för att inte bli hittad, eftersom andra
uppgifter än folkbokföringsadress kan leda till en person. Bland annat en udda
arbetsplats (t.ex. på en myndighet) eller uppgifter om anhöriga. Ett annat problem
med kvarskrivning som åtgärd beskrivs vara att många inte tog del av sina
rättigheter och viss service till följd av rädslan för att bli röjd. Många rättigheter
(t.ex. att rösta i kommunalval) förutsätter dessutom att en person är folkbokförd
där den bor, vilket beskrivs som problematiskt, även om det fanns regler om sa att
kvarskrivna skulle ha samma rättigheter som de som var folkbokförda i
kommunen (ibid. s. 185). Det fanns också en underliggande stress för personer
med kvarskrivning eftersom åtgärden endast gavs tre år i taget och därefter
behövde ansökas om på nytt (ibid. s. 186).
Utredningen föreslår att skyddsåtgärden kvarskrivning ska ersättas med skyddad
folkbokföring. Det föreslås att åtgärden ska ges på samma grunder som
15
kvarskrivning, men att folkbokföringen ska kunna göras på en annan ort än den
gamla folkbokföringsorten, om det bedöms öka skyddseffekten (Regeringen 2015,
s. 199f). Utredningen förordar också att skyddad folkbokföring ska kunna
användas utan att personen flyttar, om den nuvarande bostadsadressen bedöms
vara säker (ibid. s. 201), vilket skulle göra skyddsåtgärden mer flexibel än
tidigare. Regeringen (ibid. s. 202f; 223) lade även fram förslaget att skydds-
åtgärden skulle kunna ges på obestämd tid och upphävas om den enskilde anmäler
att den inte längre har behov av skyddet. Det föreslås också att skyddad
folkbokföring ska gå att kombinera med kontaktförbud (ibid. s. 313).
3.2 Jämställdhetsmyndighetens delrapport (2022:10)
Som nämndes i inledningen presenterade Regeringen i juni 2021 ett åtgärdspaket
för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor, där Jämställdhets-
myndigheten bland annat fick i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser
om kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter till följd av
våldsamma män. Två veckor innan första inlämningsdatum för den här
kandidatuppsatsen, den 31 mars, publicerades en delrapport från Jämställdhets-
myndigheten till följd av vederbörande uppdrag. Eftersom delrapporten är en
relevant publikation för kandidatuppsatsen så är den väsentligt att presentera även
om den tillkom sent i processen.
I delrapporten (Jämställdhetsmyndigheten 2022b) redovisas bland annat en
sammanfattning av tidigare forskning. Där nämns, som även vi konstaterat, att
endast ett fåtal studier har gjorts på området, men de tillägger även att de studier
som finns kring gömda personer främst fokuserar på asylärenden. I rapporten
presenteras även delar av resultatet från en intervjustudie som gjorts med 86
kvinnor till följd av uppdraget från Regeringen. Resultatet redovisas mer
detaljerat i en bilaga till delrapporten (Jämställdhetsmyndigheten 2022c).
Av rapporten framgår att hela livssituationen försvåras med skyddade person-
uppgifter och att vardagslivet är svårhanterligt till följd av exempelvis säkerhets-
risker som kan uppstå i olika sammanhang. Jämställdhetsmyndigheten (2022b)
beskriver i sin rapport att det uppstår allvarliga problem med att ta del av viss
samhällsservice, som tillgång till hälso- och sjukvård och stadigvarande bostad.
16
Framgår gör även att det kan vara dyrt att ha skyddade personuppgifter, till
exempel till följd av att behöva flytta ofta. Många av kvinnorna kan dessutom inte
arbeta heltid till följd av skador efter våld, men får trots detta ingen sjukpenning.
Flera har behövt säga upp sig i samband med flytt och förklarar att det är svårt att
få nytt jobb, bland annat för att arbetsgivare är misstänksamma över att personen
bytt jobb många gånger och för att det finns ett hot mot personen som kan påverka
arbetsplatsen. Det framgår också att ett av tre barn inte får något stöd eller någon
behandling för det våld de upplevt eller utsatts för. Två av tre av kvinnorna och
minst ett av fyra barn lider dessutom av posttraumatiskt stressyndrom till följd av
våldet de utsatts för.
Jämställdhetsmyndigheten (2022b) menar att posthanteringen kan innebära
allvarliga säkerhetsrisker för de skyddade personerna. Post beskrivs ofta komma
sent eller inte alls vilket leder till betalningsanmärkningar och att vårdbesök
uteblir. Det finns också kvinnor som beskriver att de fått andra skyddade kvinnors
post. Även rösträtten inskränks till följd av posthanteringen då minst en av fyra
berättar att deras röstkort kommit bort i posten. I delrapporten framgår att
kvinnornas rösträtt även inskränks genom att de inte kan rösta i kommunalval i
den kommun de bor i.
Det framgår också av Jämställdhetsmyndighetens (2022b) rapport att tre av fyra
av de som blivit tillfrågade har blivit röjda, i många fall av myndigheter, och att
hälften av dem har behövt flytta minst en gång till följd av detta. Över hälften av
dessa har hittats av sin förövare efter att de fått skyddade personuppgifter. Det
konstateras i rapporten att myndigheter och andra som möter målgruppen har ett
stort behov av att öka sin kunskap, för att minimera risken att röja
personuppgifter. Även om rutiner och riktlinjer finns hos de flesta myndigheter
enligt rapporten behöver de uppdateras och implementeras i verksamheterna.
Jämställdhetsmyndigheten (2022b) beskriver att stöd från samhället inte erbjuds
efter att skyddade personuppgifter beviljats. Långsiktigt stöd tillhandahålls främst
av kvinnojourer, medan myndigheter brister på detta område, vilket anses
nödvändigt att åtgärda eftersom hotet ofta kvarstår och att livet med skydd innebär
många svårigheter. I rapporten föreslås att “Våldsutsatta kvinnor och barn med
skyddade personuppgifter bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla
17
stöd, hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor.”
(Jämställdhetsmyndigheten 2022b, s. 8). I rapporten föreslås också att barns
rättigheter ska stärkas och att kunskapen om ekonomiskt våld kan ökas genom att
inkludera ekonomiskt våld “som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den
nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.”
(ibid.). Det föreslås även att Skatteverket ska få i uppdrag att fortlöpande
sammanställa statistik över de kvinnor och barn som lever med skyddade
personuppgifter till följd av mäns våld mot kvinnor. Statistiken bör enligt
rapporten innehålla anledningar till att skydd beviljas, vilket stöd som
tillhandahållits personen och vilka myndigheter som röjt personuppgifter. I
delrapporten uppmanas även att utreda om digitalt ID-nummer, som inte är
kopplat till personen, kan införas så att en person med skydd kan ta del av digital
service och internettjänster utan att använda sitt personnummer.
3.3 Risker i vardagen
G(l)ömda: En studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter är
publicerad på juridiska institutionen vid Umeå universitet av Katarina Weinehall,
Marie-Louise Jonsson, Mona Eliasson och Mona Olausson (2007). Syftet med
studien var att öka kunskapen om levnadsvillkoren för kvinnor och barn som lever
med skyddade personuppgifter, men också att möjliggöra för respondenterna i
studien att reflektera över och bearbeta sina upplevelser (Weinehall et al. 2007, s.
21f). Studien består av kvalitativa intervjuer och observationer samt juridiska
dokument och annan dokumentation som kvinnorna i studien delat med sig av till
författarna (ibid.). Intervjuer gjordes med 23 kvinnor i åldrarna 23 till 58 år. Alla
var hotade av män och levde antingen med skyddsåtgärden kvarskrivning eller
sekretessmarkering, somliga hade båda. Några av deltagarna hade också
överfallslarm. Ingen av deltagarna hade fingerade personuppgifter, men några
hade bytt sitt och barnens efternamn. Samtliga deltagare erbjöds enskilt stöd i
samband med och efter studien och flera av kvinnorna deltog även i en
gruppverksamhet som erbjöds. Detsamma gäller flera av kvinnornas hemmavar-
ande barn, som det också fanns gruppverksamhet för. Tolv av barnen intervjuades
även i samband med studien (ibid.).
18
Sammantaget visar studien att det i många avseenden fanns brister i samhället vad
gäller skyddet för dessa kvinnor och barn, vilket innebar att det alltid fanns en risk
för att personuppgifter röjdes när namn och personnummer registrerades någon-
stans (Weinehall et al. 2007, s. 61). Det framgick också att kvinnorna ständigt var
vaksamma och att de alltid bedömde risker med att berätta om deras liv för
exempelvis vänner och kollegor. En intervjuperson beskrev att hon kunde tycka
att det var pinsamt när folk på hennes arbetsplats frågade var hon bodde, eftersom
hon inte hade möjlighet svara på det (ibid. s. 73).
Även i Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter, som är en
bok Stiftelsen Allmänna Barnhuset gav i uppdrag åt Barbro Hindberg att skriva,
beskrivs en ständig vaksamhet för att minimera risken för att bli röjd. Boken är en
sammanställning av hur barn uppmärksammas och stöds inom de myndigheter
och organisationer som kan beröras av personer som lever med skydd. Publika-
tionen vänder sig till alla som direkt eller indirekt möter barn och ungdomar i sitt
arbete. Även om fokus inte är på barnen i den här uppsatsen så finns ändå inslag i
boken som är relevanta att ta med. Katarina Weinehall och Mona Eliasson har
skrivit ett kapitel i boken och det har även Åsa Landberg gjort. Boken skrevs som
ett svar på det resultat som framkom i studien av Weinehall et al. (2007), där det
framgår att mer kunskap om barn som lever med skyddade personuppgifter
behövs. Boken bygger bland annat på intervjuer (Hindberg 2009), dock finns inget
metodkapitel i boken som beskriver vilka som har intervjuats och hur intervjuerna
gått till.
I Hindberg (2009) framgår att många kvinnor och barn med skyddade person-
uppgifter höll sig inomhus och många gånger inte träffade vänner och familj för
att minimera risken att bli röjd. Att vara för sig själv på det viset utgör i sig en risk
för ensamhet och social isolering (ibid). Social isolering och annat som kan uppstå
i livet med skyddade personuppgifter kan leda till konsekvenser som enligt
Hindberg kan ta sig uttryck i både praktisk, social, ekonomisk och psykologisk
form (ibid.). I Weinehall et al. (2007, s. 66f) ges exempel på stressrelaterade
sjukdomar och besvär: extrem trötthet, sömnproblem och värk, som är exempel på
konsekvenser i en mer fysisk form.
19
3.4 Svårigheter i vardagen
I slutsatsen av Weinehall et al. (2007) konstateras att livet med skyddade
personuppgifter kan medföra åtskilliga problem och svårigheter i vardagen, vilket
har som följd att dessa kvinnor och barn inte får möjlighet till ett drägligt liv som
samhället har skyldighet att säkerställa dem (ibid. s. 145). Exempelvis beskrivs att
kontakter med bland annat banker, försäkringsbolag och telefonoperatörer var
problematiska (ibid. s. 86f). Även i Hindberg (2009) framgår att problem i
vardagen kunde uppstå i samband med skyddade personuppgifter. Det beskrivs
bland annat att det var svårt att söka arbete och utbildning eftersom vissa person-
uppgifter och dokument som kunde vara riskabla att lämna ut ofta krävdes vid
ansökningar. Det ledde till att många som levde med skyddade personuppgifter
också levde med väldigt låga inkomster och många gånger var arbetslösa. Utöver
låga inkomster så kunde dessutom extra kostnader tillkomma exempelvis i
samband med flytt. Det framgår också att bilförsäkring kostade mycket om ingen
adress kunde uppges till försäkringsbolaget och att fördröjning av post som går
via Skatteverket kunde innebära extra avgifter i form av påminnelseavgifter.
I Hindberg (2009) framgår också att det var vanligt att behöva flytta ofta. Det
kunde bero på att en flytt många gånger krävdes för att en skyddsåtgärd skulle
vara effektiv eller att den som kvinnan skyddades från hade lyckats ta reda på
bostadsadress eller vistelseort. Men det var inte lätt att få bostad med skyddade
personuppgifter, till exempel för att många hyresvärdar inte ville riskera att det
uppstod bråk om mannen hittade dit. Det var sällan möjligt att få lån utan fast
inkomst vilket gjorde att inte heller köp av bostad var ett alternativ för de flesta,
eftersom många med skyddade personuppgifter inte hade fast inkomst (ibid.). Det
beskrivs att det är betungande med miljöombyten framför allt för barn och att det
riskerar att leda till utanförskap, mobbing och depressiva symtom. Till följd av de
skyddade personuppgifterna är det också svårt att ta nya kontakter med folk på
den nya vistelseorten bland annat eftersom det är svårt att berätta om sig själv och
sin bakgrund (ibid.).
Svårigheter i vardagen framkommer också i Barnombudsmannens (2012) rapport
Oskyddad. Till rapporten intervjuades 13 barn och ungdomar som delar med sig
av erfarenheter av att leva med skyddade personuppgifter. Det framgår dock inte
20
vilken ålder respondenterna har och inte heller hur urvalet gått till. Även om
rapporten har fokus på barnen i sammanhanget så är den ändå relevant att nämna
eftersom respondenterna beskriver sådant som kan tänkas spela en stor roll i livet
med skyddade personuppgifter oavsett ålder.
I Barnombudsmannens (2012) rapport beskriver barnen och ungdomarna att det
finns mycket i vardagen med skyddade personuppgifter som kan vara krångligt,
till exempel att teckna mobilabonnemang, beställa varor på internet eller att låna
en bok från biblioteket. Även på sociala medier beskriver respondenterna att de
har stött på svårigheter eftersom de ständigt måste vara vaksamma på vad de
lägger ut och vilka personer de följer (ibid.). Flera av ungdomarna som intervjuats
har även stött på svårigheter vid kontakt med Centrala studiestödsnämnden
(CSN). Några av dem kände till att det ska finnas personer som särskilt jobbar
med skyddade personuppgifter på CSN, men de upplevde ändå att det var svårt att
komma i kontakt med rätt person när det behövdes. Dessutom beskrivs att det är
långa köer för att få hjälp eftersom det är så få som arbetar specifikt med
skyddade personuppgifter (ibid.).
3.5 Kontakt med myndigheter och andra funktioner i
samhället
Även i kontakt med myndigheter och andra funktioner i samhället kan det uppstå
problem och svårigheter till följd av de skyddade personuppgifterna. I Weinehall
et al. (2007) redogjorde någon enstaka kvinna för positiva erfarenheter av
myndigheter och menade då att de myndigheter hon varit i kontakt med har stått
på hennes sida samt lyssnat in hennes barn. Dock hade den övervägande delen av
intervjudeltagarna negativa upplevelser av den allmänna kontakten med myndig-
heter. Det framgår att många myndigheter saknade kunskap och i vissa fall viljan
att hjälpa (ibid. s. 77f). Kvinnorna beskrev det också som svårt att veta var de
skulle vända sig för att få hjälp eftersom så många myndigheter, för dem, sågs
som ett hot mot deras skydd.
Livet med skyddade personuppgifter innebär i de flesta fall att kontakt med Polis-
myndigheten är nödvändig. Upplevelserna av kontakt med Polisen skiftade och
samma kvinna kunde ha erfarenheter av både positiv och negativ karaktär. Ett
21
problem som en respondent beskrev var att det inte var möjligt att anmäla hot utan
att uppge sin adress, vilket ju gjorde adressen offentlig. En annan deltagare
berättade att Polisen var tvungna att uppge kvinnans adress för att kunna ge
mannen kontaktförbud, så han visste var han inte fick befinna sig (Weinehall et al.
2007, s.77f.).
Försäkringskassan var en annan myndighet som spelade en stor roll i flera av
kvinnornas liv eftersom många, som nämns ovan, hade låga inkomster eller var
arbetslösa (Weinehall et al. 2007, s. 80ff). Några hade erfarenhet av att
Försäkrings- kassan avslöjat deras hemliga bostadsadress. En kvinna berättade
även att hon inte kunde få bostadsbidrag om hon inte uppgav sin adress, trots att
hon hade ett intyg från sitt bostadsbolag som visade att hon bodde hos dem (ibid.).
Flera av kvinnorna hade även omfattande kontakt med socialtjänsten, framför allt
de som hade hemmavarande barn. Erfarenheterna av kontakt med socialtjänsten
varierade också och berodde främst på var någonstans i landet de bodde. De som
beskrev positiva erfarenheter upplevde att socialtjänsten varit hjälpsamma och
gett dem bra stöd (Weinehall et al. 2007, s.82ff.). Av de som berättade om
negativa erfarenheter skildrade flera avsaknad av förståelse hos socialsekreterarna
och en bristande kunskap i hur de skulle hantera våldsutsatta kvinnor och barns
ärenden. En kvinna berättade dessutom om ett tillfälle där deras adress och
personnummer skrivits på framsidan av ett dokument trots att det i dokumentet
flertalet gånger framgick att de befann sig på skyddat boende (ibid.).
Även i Hindberg (2009) framgår att kontakt med socialtjänsten var vanligt för
kvinnor med skyddade personuppgifter. Det kunde exempelvis vara i samband
med ekonomiskt bistånd, vårdnadsutredningar eller boende. Det framgår också att
flera av kvinnorna hade lågt förtroende till socialtjänsten och andra myndigheter
(ibid). Även i Barnombudsmannens (2012) rapport nämns negativa upplevelser av
socialtjänsten, exempelvis upplevde ett barn att socialtjänsten försökt skjuta över
sitt ansvar på andra myndigheter. Dock framgick också att det fanns flera som
varit nöjda med sitt stöd från socialtjänsten.
I Weinehall et al. (2007) beskriver flera kvinnor att de blivit dåligt bemötta inom
vården. En person berättar om en överläkare som hon menar ska ha kallat person-
er med skyddade personuppgifter för psykiskt sjuka. Det beskrivs också att det
22
fanns en ovilja att frångå rutiner, som att ge vård utan att ha en adress till
patienten eller att ge vård till någon som inte var folkbokförd i regionen (ibid. s.
85f). Även i Barnombudsmannen (2012) beskrivs upplevelser av hälso- och
sjukvården, som att personal inte alltid hade kunskap om hur de skulle bemöta och
hantera dem med skyddade personuppgifter. Det ledde till att personalen ofta
behövde ringa runt för att ta reda på hur de skulle agera, vilket i sin tur kunde göra
att ett besök kunde ta väldigt lång tid. Vissa barn och ungdomar hade haft
svårigheter med kallelser till tandläkare, och några hade inte varit hos tandläkaren
på fem år av den anledningen (Barnombudsmannen 2012, s. 17).
23
4. Teoretiska ramverk och begrepp
Efter att ha läst tidigare publikationer bestämde vi oss för att använda det
teoretiska begreppet social exkludering för att analysera vårt resultat, eftersom vi
uppfattade det som ett genomgående tema i de tidigare publikationerna. När
resultaten sedan sammanställdes upptäcktes att det var många digitala verktyg och
plattformar som uppgavs vara svåranvända för de med skyddade personuppgifter
och därmed bestämde vi oss även för använda begreppet digital exkludering.
Begreppet stress tillkom även efter att resultatet sammanställts.
För att besvara frågan om vilka konsekvenser kontakt med myndigheter och andra
funktioner i samhället kan ha för personer med skyddade personuppgifter har vi
valt att använda oss av Währborgs (2002) beskrivningar av stressorer. För att
identifiera vilka delar av samhället kvinnorna riskerar att exkluderas från, och hur,
används Helspers (2012) teoretiska modell för sambandet mellan social och
digital exkludering. Petersson och Davidsson (2016a) samt Martin, Hope och
Zubairi (2016) används också för att behandla exkluderingsbegreppen.
4.1 Social exkludering
Begreppet social exkludering beskrivs bland annat i antologin Social exkludering
(Petersson och Davidsson 2016a). Social exkludering ska enligt antologins
samtliga författare betraktas som en process som sker gradvis och över tid och
inte som en statisk position eller något som bara existerar (Petersson och
Davidsson 2016b). Författarna menar att det är viktigt att lägga fokus på hur och
varför social exkludering sker samt de aktörer och processer som genom sina
arbetssätt och system bidrar till exkludering (Petersson och Davidsson 2016c).
Petersson och Davidsson (2016b) beskriver social exkludering som ett multi-
dimensionellt begrepp som inkluderar fenomen som exempelvis arbetslöshet,
hemlöshet, funktionsvariationer, missbruk och etniskt ursprung. Även om det inte
nämns direkt i boken så bedömer vi att livet med skyddade personuppgifter kan
inkluderas som fenomen här. Petersson och Davidsson (ibid.) nämner att om du
tillhör flera av dessa kategorier samtidigt så ökar den sociala exkluderingen både
på ett individuellt och samhälleligt plan. Utifrån vad vi fann i tidigare forskning
24
tänker vi att teorin kan vara användbar för att på ett djupare plan försöka förstå de
upplevelser och erfarenheter personer som lever med skyddade personuppgifter
vittnar om.
I Petersson och Davidsson (2016b) beskrivs att det finns en svag och stark version
av begreppet social exkludering, där det i den svaga versionen förklaras som ett
individualiserat fenomen och där fokus läggs på den enskilde individen. Den
starka versionen betonar mer strukturella och politiska faktorer som bidragande
orsaker till social exkludering samt lösningar på problem som kan uppstå.
Genomgående i boken argumenteras för en användning av den starka versionen av
begreppet, vilket även är den version vi funnit mest användbar för att förklara den
sociala exkluderingen personer med skyddade personuppgifter kan uppleva.
Som nämnts ovan vill författarna att begreppet social exkludering ska ses som ett
analytiskt begrepp som ska användas vid studerandet av exkluderingsprocesser.
Social exkludering är alltså inte en specifik situation i vilken en person eller grupp
är exkluderad, utan en process (Petersson & Davidsson 2016b). Det finns många
förklaringar och definitioner av begreppet och definitionen har utvecklats och
omdefinierats över tid (Petersson & Davidsson 2016c).
Sahlin (2016) skriver i sitt kapitel om den sociala exkludering som sker på
bostadsmarknaden. Hon menar att en persons bostad kan ses utifrån tre
dimensioner: En rumslig, en social och en rättslig, vilka alla hänger tätt samman.
Den rumsliga dimensionen innefattar bostadens materiella egenskaper som till
exempel dess väggar, en låsbar dörr samt hygienutrymmen. Den rättsliga
dimensionen innefattar att ha kontroll över bostaden och den sociala dimensionen
handlar om att själv kunna bestämma över vem som ska få komma in i bostaden.
Sahlin (ibid.) menar att alla de här tre dimensionerna är nödvändiga för att en
bostad ska vara fullvärdig. Hon menar därmed att avsaknad av någon dimension
avgör i vilken utsträckning en person är exkluderad från bostadsmarknaden
(ibid.).
4.2 Digital exkludering
Definitionen av digital exkludering har varierat över tid och syftade tidigare på
om folk använde eller inte använde informations- och kommunikationsteknologi
25
(ICTs) samt om de hade eller inte hade tillgång till internet och datorer. Idag
fokuseras mer på förmåga att använda internet och kvalitet på internettillgång
(Martin, Hope och Zubairi 2016). Digital exkludering skulle därmed kunna syfta
till den ojämlika tillgången till ICTs, samt den ojämlika kapaciteten och förmågan
till användandet av den (ibid.), vilket är relevanta områden att undersöka eftersom
digital teknik i dagens samhälle många gånger är nödvändigt att ha tillgång till för
att ens vardag ska gå ihop. I Sverige idag är det till exempel få som går till ett
bankkontor för att utföra bankärenden och likaså till vårdcentralen för att boka en
tid. Deltagande på sociala medier och andra webbaserade forum är i många fall
också väsentligt för att kunna ta del av vissa delar av samhället, då det i dag är så
mycket som sker via sociala medier som även har inflytelse på samhället i stort
(ibid.). Om en person inte har möjlighet att använda digitala tjänster och verktyg
innebär det alltså att den riskerar att bli exkluderad från flera delar av samhället
(ibid.).
4.3 Helspers modell om digital- och social exkludering
Helsper (2012) har tagit fram en teoretisk modell för sambandet mellan social-
och digital exkludering. Modellen består av två grundfält, det digitala och det
sociala. Det fält som representerar den sociala exkluderingen kallas i modellen för
offline-fältet. I de två grundfälten finns ytterligare fyra fält - det ekonomiska,
kulturella, sociala och personliga - dessa fyra fält återfinns både i det digitala
fältet och i offline-fältet och omfattar enligt Helsper (ibid.) alla delar av livet.
Varje fält innehåller resurser, som bland annat kan vara sådant som hör till en
persons identitet. Alla människor bär på en viss kombination av resurser som
operationaliseras olika beroende på den kontext personen befinner sig i. Vilka
resurser en person besitter och hur relevanta och starka dessa är bestämmer om en
person är inkluderad eller exkluderad från ett fält. Det är möjligt att vara
inkluderad i ett fält men exkluderad från ett annat. Det är även möjligt att en
person anses vara exkluderad från ett fält, trots att personen själv inte upplever det
så, för att den inte har ett behov av resurserna som skulle kunna återfinnas i fältet
(Helsper 2012). Om en person är missgynnad inom flera av fälten och besitter få
resurser så kan exkluderingen enligt Helsper anses vara djup (ibid.).
26
Figur 1 Helspers (2012, s. 418) modell för sambandet mellan social- och digital exkludering.
4.3.1 Offline-fältet
Till det ekonomiska fältet på offline-sidan hör bland annat resurser som inkomst,
anställning, utbildningsnivå och tillgång till finansiella tjänster, som att handla på
kredit. Tillgången till dessa resurser kan bestämma om en person är inkluderad
eller exkluderad från vederbörande fält. En arbetslös person med lågt ekonomiskt
kapital skulle alltså kunna räknas som exkluderad från det ekonomiska fältet. Till
det kulturella fältet hör resurser som kön, etnicitet, generation och religion, med
dessa resurser medföljer normer och den inverkan som dessa normer har på en
persons tankesätt och beteende. Att tillhöra en minoritetsgrupp är ett exempel som
skulle kunna öka risken för att bli exkluderad från det kulturella fältet. Det tredje
fältet i modellen, det sociala, består i första hand av sociala nätverk, som till
exempel kan omfatta familj, vänner och kollegor. Starka band till flera personer i
sitt nätverk minskar risken för exkludering från det sociala fältet. Förutom socialt
nätverk hör medborgerlig delaktighet till det sociala fältet, som till exempel
innefattar medborgarskap i landet du bor i eller möjlighet att utnyttja din rösträtt.
Det fjärde fältet i modellen är det personliga fältet som tillhandahåller resurser
som personlighet, begåvningar samt fysisk och psykisk hälsa.
27
4.3.2 Det digitala fältet
På den digitala sidan i modellen återfinns fält som motsvarar fälten på offline-
sidan. På det digitala ekonomiska fältet återfinns resurserna handel (commerce)
och finans, som bland annat syftar till online-shopping, försäljning online och
digitala bankärenden. Till det ekonomiska fältet hör också resurserna information
och lärande som innefattar distansundervisning och informationssökning på
internet, eftersom detta skulle kunna leda till mer stabila ekonomiska resurser. På
det digitala kulturella fältet i modellen återfinns delaktighet och engagemang som
innefattar exempelvis deltagande i olika forum och grupper online, men i Helspers
(2012) förklaring av modellen så finns dessa resurser både i det kulturella och det
sociala fältet och då främst i det sociala. Utöver dessa återges inga resurser som
tillhör det digitala kulturella fältet, men vi föreslår att resurser som tillgång till
musiktjänster, andra streamingtjänster och bloggar skulle kunna återfinnas här,
även om Helsper (ibid.) snarare menar att dessa hör till det personliga fältet. På
det sociala fältet återfinns, förutom delaktighet och engagemang, resurserna
kommunikation och interaktion, som främst syftar till sociala medier och den
kontakt som kan hållas med andra därigenom. Det sista fältet är det personliga,
där Helsper (ibid.) placerar resurserna underhållning och fritid, vilket vi tolkar
som sådant som hör till en persons intressen. Exempel på underhållnings- och
fritidsresurser är datorspel eller en viss typ av tv-serier. Dock menar vi att
resurserna likväl skulle kunna passa in i det kulturella fältet.
4.3.3 Medlare
Mellan det digitala fältet och offline-fältet finns det som Helsper (2012) kallar
medlare. Det är de faktorer som bidrar till att fälten påverkar varandra. De
medlare som gör att offline-fältet påverkar det digitala fältet består av faktorerna
tillgänglighet, skicklighet och attityder. Det har dock inte utforskats i någon större
utsträckning om huruvida det digitala fältet påverkar offline-fältet, men Helsper
(2012) föreslår medlarna relevans, kvalitet, ägandeskap och hållbart. Medlarna
kan vara både möjliggörare och barriärer, till exempel kan faktorn tillgänglighet
vara högre eller lägre beroende på exempelvis tillgång till internet och om
personen har en egen dator eller behöver åka till ett bibliotek för att kunna
använda en dator.
28
Det är bara de motsvarande fälten som kan påverka varandra enligt Helspers
(2012) modell. Det ekonomiska offline-fältet kan alltså endast påverka det
ekonomiska digitala fältet och inte något annat fält på den digitala sidan. Dock är
det enligt Helsper (2012) ganska troligt att avsaknad av vissa personliga resurser,
som exempelvis fysisk och psykisk hälsa, skulle kunna att påverka de ekonomiska
och sociala resurserna, även om modellen är inte utformad så. Färre resurser i ett
fält på offline-sidan kan alltså innebära att det finns färre resurser i motsvarande
fält på den digitala sidan. I första hand är det resurserna i offline-fältet som
påverkar hur resurserna i det digitala fältet ser ut, undantagsvis kan det digitala
fältet dock påverka offline-fältet.
4.4 Stress
Påfrestningar i den fysiska eller sociala miljön kallas stressorer (Währborg 2002,
s. 39). Av de publikationer som redovisas i kapitel 3 framgår att flera stressorer
medföljer livet med skyddade personuppgifter. Stress i sin tur kan förklaras som
de psykologiska och fysiologiska reaktioner som uppstår till följd av stressorer
(ibid. s. 41). Att leva med stress påverkar en persons hälsa och kan leda till
sjukdomar som exempelvis utbrändhet, utmattningsdepression och hjärt- och
kärlsjukdomar (ibid. s. 168; 174).
4.4.1 Psykologiska stressorer
Det finns olika kategorier av stressorer och en är de psykologiska stressorerna. En
relevant psykologisk stressor för den här uppsatsen är livshändelser, som kan
bestå av flera olika delar. Exempel som ges är separationer, att sluta ett arbete,
förändrad ekonomi, ändrade bostadsförhållanden och förändrade levnadsförhåll-
anden som alla är exempel på livshändelser som många som får skyddade
personuppgifter går igenom. De har lämnat en relation, kanske behövt säga upp
sig från ett arbete för att söka skydd på annan ort och av den anledningen blivit
arbetslösa eller kanske sjukskrivna till följd av våldet. Att levnadsförhållandena
förändras är hela kontentan av att börja livet med skyddade personuppgifter.
Dessa stressorer, alltså livshändelser, kan leda till hälsoförändringar för personen
som utsatts för dem (Währborg 2002, s. 60f).
29
4.4.2 Emotionella stressorer
En annan kategori är emotionella stressorer som kan kopplas till bland annat
social isolering, Währborg exemplifierar det såhär: “Tänk dig att du blir inlåst i ett
kalt, mörkt och ljudisolerat rum. Där får du sitta ensam och helt utlämnad åt dig
själv och dina egna tankar. Ingenting stimulerar längre dina sinnen” (2002, s. 64).
Det beskrivs att en sådan isolering kan ske till följd av sociala förhållanden som
exempelvis en flytt där ens nätverk förloras. Währborg skriver att “Flera studier
och experiment har visat vilken avgörande betydelse socialt samspel och
interaktion med omvärlden och andra människor har för både utvecklingen och
kvarhållandet av mentala funktioner.” (ibid.). Han menar också att isolering kan
skapa samma effekt på hjärnan som vid drogpåverkan eller hjärnskada (ibid.).
4.4.3 Kognitiva stressorer
En kognitiv stressor som Währborg (2002, s. 68f) nämner är tidspress och han
menar att tid är något som fått större betydelse i modern tid. Olika uppfattningar
om tid och vad tiden ska användas till kan skapa något som kallas kognitiv
dissonans. Att inte kunna rodda i vad tiden ska användas till kan leda till stress
(ibid.).
4.4.4 Sociala stressorer
Den sista kategorin av stressorer som ska nämnas är sociala stressorer som består
av olika sociala förhållanden som kan bidra till stress. En persons sociala miljö är
ett exempel på ett socialt förhållande och därmed en social stressor. I den här
studien placeras rädsla in i den sociala miljön. Andra sociala förhållanden är
exempelvis socioekonomisk status, låg utbildning eller tillgång till socialt stöd.
Även geografisk rörlighet (som flytt till en annan ort eller liten möjlighet att röra
sig i samhället) och snabba livsförändringar räknas som sociala stressorer
(Währborg 2002, s. 73).
30
5. Metod och metodologiska överväganden
5.1 Val av metod vid datainsamling
Vi har i första hand valt att använda oss av en enkät (se bilaga 2) med både
kvantitativt och kvalitativt utformade frågor för att möjliggöra både kvantitativ
och kvalitativ analys (Bryman 2018, s. 765). Valet berodde på att vi inte visste
omfattningen av hur många vi skulle nå ut till med enkäten och att det ju krävs en
viss mängd respondenter för att ett resultat ska kunna analyseras kvantitativt
(ibid.). Ursprungstanken var att endast använda oss av enkäter som metod för
insamling av empiri eftersom vi bedömde att respondenterna antagligen hade ett
intresse i att förbli anonyma för oss till följd av deras livssituation med skyddade
personuppgifter, men när enkäten legat ute några dagar fick vår handledare ett
mejl från en kvinna som besvarat enkäten. Kvinnan kände att hon hade mer att
uttrycka om ämnet och upplevde inte att allt hon hade att förmedla rymdes inom
enkätsvaren. Vår handledare frågade då om hon skulle vilja ställa upp på en
intervju, vilket hon gärna gjorde.
Vi var medvetna om att det fanns etiska problemen med att intervjua en person
som just nu lever med skyddade personuppgifter, men efter diskussion med vår
handledare och efter ett samtal med kvinnan i telefon kom vi fram till att det ändå
kunde anses lämpligt att hålla intervjun. De etiska övervägandena diskuteras
närmare i avsnitt 5.6. Att hålla en intervju som komplement till våra enkätsvar var
en möjlighet för oss att få en djupare förståelse för enkätsvaren. Hade vi haft
möjlighet att intervjua fler personer hade det kunnat ge oss en ännu djupare
förståelse för livet med skyddade personuppgifter, eftersom en enstaka person inte
kan uttrycka allas åsikter, men vi valde att hålla oss till personen som hörde av sig
till oss och att inte ta kontakt med någon av etiska skäl.
Eftersom vi från början inte planerat att hålla några intervjuer så fanns ingen tanke
med tidpunkten då intervjun hölls, utan vi valde att genomföra den så direkt vi
kunde. Vid närmare eftertanke förstår vi att resultatet påverkas av tidsaspekten
och att vi genom en mer noggrann övervägning hade kunnat ta ett mer aktivt
beslut om när det varit mest lämpligt att genomföra intervjun.
31
5.2 Urvalsprocess
Vår målgrupp för studien var kvinnor som lever eller har levt med skyddade
personuppgifter. Att vi valde att rikta oss till kvinnor beror på att den största delen
av tidigare forskning som gjorts på området handlar om kvinnor som skyddas till
följd av mäns våld och för att kunna jämföra med tidigare publikationer valde
även vi att ha fokus på denna målgrupp. För att inte riskera att exkludera någon
(t.ex. personer som tidigare levt som kvinna eller personer med annan
könsidentitet än kvinna) hade vi fler svarsalternativ på frågan om könsidentitet,
vilket resulterade i att en person med ospecificerad könsidentitet svarade på
enkäten. Av den anledningen skrivs också “kvinnor (och icke-män)” på flera
ställen i uppsatsen och ibland även “personer med skyddade personuppgifter”.
För att nå ut till vår tänkta målgrupp valde vi att rikta oss till personer som följer
Instagramkontot @gomda.kvinnor. Gömda kvinnor är en underjordisk rörelse som
består av kvinnor som själva lever gömda. På Instagramkontot delas bland annat
erfarenheter av att leva gömd till följd av våld i nära relation och mäns våld mot
kvinnor. Eftersom berättelserna som läggs upp kommer från följare till kontot så
visste vi att det fanns personer i deras följarskara som levde eller hade levt med
skyddade personuppgifter och därmed bedömde vi att vår bästa chans att få tag på
dessa personer var genom @gomda.kvinnor. Efter ett meddelande till Instagram-
kontot fick vi bekräftat att de kunde hjälpa oss att nå ut med enkäten om vi kunde
säkerställa att vi var studenter.
Vi valde därefter att skapa ett eget Instagramkonto för enkätstudien där vi lade en
länk till enkäten i biografin. Instagramkontot fick namnet @enkatstudie_gu_2022.
På så vis skulle @gomda.kvinnor kunna hänvisa till vårt Instagramkonto där
enkäten med informationsbrev fanns tillgänglig för alla som hade namnet på det.
Det planerade inlägget publicerades med en länk till vårt Instagramkonto på
@gomda.kvinnor den 3 mars 2022. Det krävdes alltså inte kontakt med oss direkt
för att få tag på enkäten. Det krävdes inte heller att personen följde kontot, vilket
gjorde att respondenternas konto inte visades för oss om de bara klickade på
länken till enkäten. Vid frågor om studien hade vi dock inte samma möjlighet att
bevara deras anonymitet gentemot oss om de valde att skicka direktmeddelande
via Instagram. Av den anledningen skapade vi också ett mejlkonto för att möjlig-
32
göra ett alternativt kontaktsätt för de som inte ville visa sitt Instagramkonto för
oss. Det fanns också möjlighet att få telefonkontakt med oss genom att mejla och
be om vårt telefonnummer. Alla respondenterna som hörde av sig till oss använde
dock Instagrams direktmeddelande-funktion, med undantag för det mejl som
skickades till vår handledare av personen vi senare valde att intervjua.
I Bryman (2018, s. 249) beskrivs urvalsproblem i samband med genomförande av
online-enkäter och han menar att alla inte har möjlighet att vara online, eller
besitter de tekniska färdigheterna eller den utrustning som krävs för att svara på
enkäter online. I vårt resultat (se 6.1.2) finner vi att många som lever med
skyddade personuppgifter inte vågat skapa konton på sociala medier av rädslan
för att bli hittad av sin förövare, vilket betyder att vi har att göra med en sådan
grupp som Bryman (ibid.) beskriver. Eftersom enkäten endast marknadsfördes på
Instagramkontot @gomda.kvinnor så har vi till exempel missat alla personer som
inte följer dem.
5.3 Genomförande
5.3.1 Enkätstudien
Som vi beskriver i avsnitt 5.2 så togs kontakt med Instagramkontot
@gomda.kvinnor för att sprida enkäten. I ett inlägg till deras följare hänvisades
till vårt Instagramkonto @enkatstudie_gu_2022 där en länk till vår enkät
återfanns. Webbenkäten skapades i Qualtrics som är det webbaserade
enkätverktyg som Göteborgs universitet rekommenderar. Vi valde att utforma
både öppna och sluta frågor för att möjliggöra en god analys av empirin
oberoende av hur många enkätsvar som inkom. Eftersom vi inte hade någon
kontakt med respondenterna och personligen kunde försäkra oss om att de tagit
del av informationsbrevet, valde vi att lägga informationsbrevet först i enkäten där
en fråga sedan ställdes om de läst och samtyckte till det som stod. För att
ytterligare försäkra oss om att respondenterna var medvetna om att deras svar
skulle användas i en studie lade vi en fråga sist i enkäten där vi undrade om de
fortfarande samtyckte till att deras svar användes i studien.
33
Först ställdes frågor om respondentens bakgrund. Vi inledde med att fråga om
personen levde med eller hade levt med skyddade personuppgifter (om de svarade
“nej” avslutades enkäten). Därefter frågade vi vilken form av skyddade
personuppgifter respondenten hade eller hade haft och vem respondenten då
skyddades från. Sedan frågades efter könsidentitet, ålder och om respondenten
hade barn under 18 år som bodde med dem. Om de hade det så frågade vi om
barnen hade umgänge med den som de skyddades från och om respondenten och
dess barn i så fall var positiva till umgänget samt om de riskerade att möta den de
skyddades från i samband med umgänget. I efterhand hade vi önskat att vi ställt
en fråga om hur länge de levt med skyddade personuppgifter också för att kunna
göra en analys över om det fanns någon skillnad mellan de som levt en längre
respektive kortare tid med skydd.
Fortsättningsvis valde vi att fråga om livet med skyddade personuppgifter. Först
kom en skattningsfråga om hur de upplevde att sin praktiska vardag med
skyddade personuppgifter fungerade. Därefter frågade vi om vilka myndigheter
som respondenten upplevt svårigheter med till följd av sina skyddade
personuppgifter. Respondenterna ombads markera myndigheter från en lista och
under varje alternativ beskriva på vilket sätt de upplevt dessa svårigheter. Vi hade
som svarsalternativ tagit med de myndigheter som vi ansåg vara vanliga att
komma i kontakt med som privatperson, men valde också att ha ett öppet fält där
andra myndigheter kunde omnämnas. Nästa fråga var utformad på samma vis men
med svarsalternativ om andra funktioner i samhället som inte är myndigheter. Vi
valde ut sådana funktioner som det framgick svårigheter med i de publikationerna
som presenteras i kapitel 3 och sådana som vi kunde tänka oss att det kunde
uppstå komplikationer med.
Därefter frågade vi om respondenterna någon gång avstått från att kontakta någon
av de tidigare nämnda instanserna till följd av rädslan för att bli röjd. Vi frågade
också om deras personuppgifter någon gång hade blivit röjda på grund av
kontakten. Vidare frågade vi om respondenternas positiva erfarenheter av
instanserna och bad dem beskriva ett tillfälle då de blivit positivt bemötta. Vi
frågade även om de anser att anställda har kunskap om hur de ska hantera
skyddade personuppgifter och slutligen om det var något annat de ville berätta om
livet med skyddade personuppgifter.
34
5.3.2 Intervjun
Intervjun hölls på videolänk över Zoom för att intervjupersonen inte skulle
behöva uppge var i landet hon befann sig. För att utjämna en del av makt-
obalansen mellan intervjuare och respondent beslutade vi att endast en av oss
skulle delta vid intervjutillfället. Dagen innan intervjun hölls skickades ett mail till
intervjupersonen med informationsbrevet samt möteslänken. Innan intervjun
började lästes informationsbrevet upp för att säkerställa att intervjupersonen tagit
del av innehållet. Efter godkännande sattes röstinspelning på via mobiltelefon.
Intervjun pågick i ungefär en och en halv timma.
Frågorna var utformade i en intervjuguide (se bilaga 4) och de frågor som ställdes
under intervjun motsvarade till stor del de frågor som ställdes i enkäten. Vi valde
att ställa liknande frågor för att vi trodde att vi skulle få mer utförliga svar än i
enkäterna och på så vis hade vi också möjlighet att ställa följdfrågor vilket vi inte
hade möjlighet att göra till enkätrespondenterna. Att vi ställde liknande frågor i
intervjun gör det även möjligt att kombinera enkätsvaren med intervjusvaren i
analysen.
5.4 Bearbetning av empirin och analysmetod
5.4.1 Enkätstudien
För att bearbeta empirin började vi med att sammanställa enkätsvaren. Vi
sammanställde en lista där varje respondent fick en siffra och vid siffran så skrevs
könsidentitet, ålder och vilken form av skyddade personuppgifter de hade. På så
vis kunde vi enkelt få en överblick över respondenterna. Därefter sammanställde
vi svaren på de frågor där respondenterna haft möjlighet att svara i textfält. Vi
kopierade in alla svar i ett dokument och sorterade dem efter fråga. Efter att ha
läst igenom dokumentet så sammanfattade vi svaren för varje fråga, för att få en
överblick över om svaren liknade eller skilde sig från varandra. Eftersom våra
frågor redan var relativt tematiserade så krävdes ingen övergripande tematisk
analys, dock skulle den sammanfattning som gjordes under varje svar kunna
klassas som en tematisk analys då identifikation och sammanställning av
innehållet gjordes där (Bryman 2018, s. 702ff).
35
5.4.2 Intervjun
När intervjun hade genomförts transkriberades den ordagrant med hjälp av
transkriberingstjänsten oTranscribe. Vi valde dock att ta bord utfyllnadsord som
“eh” och “mm” då vi ansåg att orden inte hade relevans för innehållet och hade
gjort texten mer svårbegriplig. Därefter läste vi igenom det transkriberade
materialet och markerade citat vi ansåg vara relevanta i relation till vårt syfte och
våra frågeställningar. För att komma fram till dessa teman använde vi oss av den
tematiska stegen som Bryman (2018, s. 707f) redogör för. Vi lade en kommentar
med nyckelord vid varje citat som vi hade valt ut och gjorde därefter en
tematisering av de utvalda citaten och lade dem under mer övergripande teman
som vi kunde identifiera.
5.5 Studiens validitet, reliabilitet och tillförlitlighet
Nedan presenteras några av studiens begränsningar kopplat till validitet och
reliabilitet. Begränsningar med intervjun presenteras i ett eget underavsnitt.
Bryman (2018, s. 465) beskriver att validitet och reliabilitet är relevanta begrepp
för kvantitativ forskning och att validitetsbegreppet är nära sammankopplat med
mätning inom studier. Då vår undersökning inte enbart är kvantitativt utformad
kan det bli svårt att rakt av applicera dessa begrepp. Begreppen har dock
diskuterats bland kvalitativa forskare och anpassningar för att de ska gälla även
kvalitativa studier har gjorts (ibid.). Vi har också anpassat begreppen till vår
undersökning som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder.
5.5.1 Validitet
Validiteten i en undersökning handlar om huruvida det som mäts också är det som
är tänkt att mätas (Bryman 2018, s. 209). Det finns olika typer av validitet, där en
är mätningsvaliditet (också kallat begreppsvaliditet), som handlar om huruvida ett
mått för ett begrepp speglar det som begreppet står för (ibid. s. 73). För att försöka
säkerställa att de svar vi fick in verkligen kunde säga något om det vi undrade,
frågade vi om de som svarade på enkäten hade erfarenhet av att leva med
skyddade personuppgifter. Om de svarade att de inte hade det avslutades enkäten.
36
Vi kunde dock inte vara säkra på om de som svarade faktiskt hade skyddade
personuppgifter även om de angav att de hade det då de svarade anonymt.
En annan form av validitet är det som kallas intern validitet, som handlar om
huruvida sambanden är kausala och därmed inte påverkas av någon yttre faktor
(Bryman 2018, s. 73). Då vi fick in så pass få svar har vi inte kunnat göra någon
statistisk analys och därmed inte heller kunnat uttala oss om samband, som
exempelvis ifall det fanns skillnader i respondenternas svar beroende på vilken
grad av skyddade personuppgifter de hade.
Extern validitet handlar om generaliserbarhet (Bryman 2018, s. 73). Till följd av
det begränsade antalet enkätsvar blev inte syftet med undersökningen att
generalisera resultaten, utan snarare att få en förståelse för hur vissa personer
upplever livet med skyddade personuppgifter. Något som dock kan vara intressant
att reflektera kring är hur representativt urvalet var, alltså vilka vi nådde ut till och
vilka som valde att besvara enkäten (se diskussion om urval i avsnitt 5.2).
5.5.2 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om pålitlighet, om resultaten från en undersökning blir
desamma om den skulle genomföras på nytt, eller om resultaten beror på
slumpmässiga faktorer i samband med undersökningens genomförande (Bryman
2018, s. 72). Då vi inte har gjort exakta mätningar har vi valt att här anpassa
begreppet reliabilitet till vår undersökning och till vad som kan ha påverkat
respondenternas enkätsvar. En aspekt som kan ha påverkat vad och hur
respondenterna har svarat är att de var anonyma för oss när de besvarade
enkäterna. Det kan ha varit både positivt och negativt då det dels kan ha gjort det
enklare för dem att svara mer öppet och ärligt, samtidigt som vi på så sätt inte vet
vilka det är som har besvarat enkäten och om de faktiskt har eller har haft
skyddade personuppgifter.
Interbedömarreliabiliteten, som handlar om ifall olika observatörer skulle göra
samma bedömning av resultaten, är svårt att uttala sig om då uppsatsen än så
länge inte har lästs av någon annan. Vi två som har genomfört undersökningen har
dock tolkat resultaten på liknande sätt, men det är svårt att veta i vilken
utsträckning vi har påverkat varandra.
37
5.5.3 Intervjuns tillförlitlighet
När det kommer till intervjun kan respondentens svar ha påverkats av att intervjun
hölls via Zoom, då det inte går att garantera att intervjupersonen kände sig
bekväm med att prata via videolänk. Något annat som har kunnat påverka hur
intervjupersonen svarade på våra frågor är att stort fokus låg på svårigheterna
med att leva med skyddade personuppgifter. Om fler frågorna hade varit
utformade mer neutralt, som exempelvis “beskriv vardagen med skyddade
personuppgifter”, hade respondenten kanske svarat annorlunda. Det gäller även
för enkätfrågorna.
5.6 Forskningsetiska överväganden
Vi har genom våra informationsbrev försökt försäkra oss om att de som svarade på
enkäten och låtit sig intervjuas varit införstådda i vad det innebar att delta i
studien och vilka rättigheter de har som deltagare. Informationsbreven (bilaga 1
och 3) innefattar hur vi tillämpade Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav för
humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Informationskravet uppfylls
genom att vi har skapat ett informationsbrev för både enkätstudien och intervjun
där studiens syfte framgår. Samtyckeskravet uppfylls genom att respondenterna i
enkätstudien fick läsa informationsbrevet och godkänna att de samtyckte till
innehållet innan de kom vidare till enkäten. Även i slutet av enkäten ville vi
försäkra oss om att respondenterna ville låta oss använda deras svar, därför
frågade vi återigen om de samtyckte till att deras enkätsvar användes i studien.
För att försäkra oss om att även intervjupersonen tagit del av informationsbrevet
och samtyckte till innehållet så lästes det upp innan intervjun började och
respondenten hade också fått informationsbrevet mejlat till sig före
intervjutillfället. För att försäkra deltagarnas anonymitet och därmed uppfylla
konfidentialitetskravet var respondenterna i enkäten anonyma för oss genom att de
inte behövde ha kontakt med oss förutom om de hade några frågor (se avsnitt 5.2).
För att uppfylla nyttjandekraven skriver vi i informationsbreven att respondent-
ernas svar endast kommer att användas för vår studie att de kommer att raderas
när uppsatsen är godkänd. Vi fullföljer detta genom att göra som vi lovat när
uppsatsen är godkänd.
38
Vi har haft en pågående diskussion under hela uppsatsarbetet kring att vår
målgrupp av respondenter kan befinna sig i en utsatt situation. Enligt
universitetets och mer specifikt kursens riktlinjer får vi inte intervjua personer
vars livsvillkor kan vara komplexa. Exempel som ges, och är relevanta för oss, är
våldsutsatta och personer som är föremål för en pågående insats. Det beror på att
vissa typer av frågor kan leda till icke-önskvärda känslor hos intervjupersonen. Av
den anledningen valde vi till en början att endast göra en enkätstudie som
dessutom riktade in sig på en mindre känslig del av livet med skyddade
personuppgifter, nämligen kontakten med myndigheter och andra funktioner i
samhället.
Vi har dock varit medvetna om att det kan uppstå känslor hos respondenterna även
kring ett mindre känsligt ämne som kontakter med olika instanser i samhället. En
risk i samband med detta skulle kunna ha varit att vi inte haft kontakt direkt med
respondenterna och att vi inte har kunnat söka upp dem för att höra om deras
mående efter att de svarat på enkäten. Dock har de haft möjlighet att höra av sig
både till oss och till vår handledare med tankar och frågor. Efter etikseminariet
som erbjöds på kursen kom vi dessutom fram till att det är positivt att
respondenterna med stor sannolikhet följer Instagramkontot @gomda.kvinnor och
därigenom kan känna samhörighet och stöd om jobbiga tankar och känslor skulle
uppstå. Något som bidrog till att vi valde att genomföra studien, trots det som
beskrivs ovan, var till följd av de berättelser vi läst på Instagramkontot
@gomda.kvinnor där det tydligt genomlyser en vilja att berätta om sina
erfarenheter.
Flertalet etiska överväganden har också krävts i samband med intervjun. Till att
börja med så vill vi påpeka att vi av etiska skäl valde att inte göra intervjuer från
början. Vi omvärderade dock vårt beslut när vår handledare fick ett mejl från en
kvinna som besvarat enkäten. Kvinnan upplevde inte att det fanns utrymme i
enkäten att uttrycka allt hon upplevt under sina tio år med skyddade
personuppgifter och därför frågade vår handledare om hon skulle kunna tänka sig
att ställa upp på en intervju, vilket hon gärna gjorde.
Vi var mycket osäkra på om vi verkligen skulle göra en intervju med tanke på
universitetets riktlinjer om intervjuer med utsatta grupper som nämnts ovan. Av
39
den anledningen hade vi en konversation med vår handledare som redan från
början var positivt inställd till en intervju, framför allt eftersom kvinnan själv tagit
kontakt med oss. Vi bestämde oss för att höra av oss till kvinnan per telefon för att
höra hennes tankar om att bli intervjuad. Av telefonsamtalet framgick att hon levt
med skyddade personuppgifter i tio år och att hon tillförskaffat sig mycket
erfarenhet under de åren. Hon uttryckte att hon ville bli intervjuad för att det
“någon gång ska bli en förändring i samhället”. Vi förklarade då för henne att vår
studie inte är en garanti för att det kommer bli en förändring och att en kandidat-
uppsats inte har en särskilt stark röst i forskningsvärlden, men hon menade att hon
åtminstone ville dela med sig till oss som socionomstudenter så att vi kan ta med
oss hennes berättelse och kunskap in i vårt yrkesliv och till våra framtida
arbetsplatser. Efter telefonsamtalet bedömde vi att intervjun kunde anses lämplig
att genomföra. Vi frågade vår handledare om det var en idé att hon satt med på
intervjun, men hon tyckte inte att det behövdes. Vi beslutade då att endast en av
oss skulle hålla i intervjun för att på så vis minska maktobalansen något. Det bästa
ansåg vi då vara att den som hållit i telefonsamtalet också skulle hålla i intervjun,
eftersom en etablerad kontakt skulle kunna ge större trygghet för respondenten. Vi
bedömde att det var mer lämpligt att hålla intervjun digitalt via videolänk än
fysiskt eftersom vi inte ville veta var i landet personen bodde och vi på ett säkrare
sätt då kunde bevara respondentens anonymitet. Respondenten informerades om
att hon inte behövde ha på kameran under intervjun. Genom att hålla intervjun via
videolänk kunde respondenten se den som utförde intervjun och på så vis känna
sig tryggare med att intervjuaren var den som den utgav sig för att vara.
Ett annat etiskt problem uppstod när vi skulle bearbeta enkätsvaren och vi
upptäckte att en person som var 17 år hade besvarat enkäten. Enligt universitetets
riktlinjer ska vi inte vända oss till barn under 15 år, och även för personer som är
16-17 år bör en restriktiv hållning intas. Vid utformandet av enkäten tänkte vi inte
på att någon som var under 18 år skulle se och vilja besvara enkäten. Om vi hade
gjort studien igen så hade vi lagt till en fråga om respondenten var över 18 år och
inte låtit personen svara om den inte var det. Vi bedömde ändå, tillsammans med
vår handledare, att det svar som inkommit av 17-åringen skulle analyseras som de
andra respondenternas, eftersom att en person som är över 15 år själv kan
samtycka till att delta i en studie.
40
5.7 Arbetsfördelning
Båda författarna har deltagit i utformandet av alla delar av studien, men huvud-
ansvaret för vissa delar har delats upp. Inledningskapitlet skrevs gemensamt för
att båda skulle bli väl insatta i ämnet innan övrigt arbete inleddes. Parallellt söktes
litteratur på varsitt håll, men vi hade tidigare kommit överens om vad vi skulle
söka på och i vilka databaser. Vi jobbade i olika databaser för att effektivisera
arbetet. Vid genomläsning av den litteratur som fanns ansvarade Paulina för SOU
2015:69 (Regeringen 2015) och Hindberg (2009), medan Sadhvi ansvarade för
Weinehall et al. (2007) och Barnombudsmannen (2012). När vi på uppmaning av
vår handledare ombads att eftersöka internationell litteratur ansvarade Sadhvi för
detta. Slutligen har båda författarna har arbetat likvärdigt med utformandet av
texten i kapitlet om tidigare publikationer (kapitel 3).
Utformningen av frågorna för enkäten och intervjun gjordes gemensamt, men den
digitala enkäten utformades av Sadhvi. Intervjutillfället hölls av Paulina medan
Sadhvi fick i uppdrag att transkribera det inspelade materialet. Sammanställning,
kodning och bearbetning av resultat skedde gemensamt med variation av arbete på
egen hand och tillsammans, likaså gäller för analysen av materialet. Ansvaret för
de olika teoretiska begreppen som valts för analys delades upp. Sadhvi fokuserade
på att läsa litteratur om social exkludering medan Paulina fokuserade på digital
exkludering med Helspers (2012) modell. Paulina inledde även arbetet med
utformningen av kapitlet om stress, vilket sedan slutfördes gemensamt. Sadhvi
skrev grunden till metodkapitlet och sedan organiserades och renskrevs det
gemensamt. Diskussionen skrevs gemensamt.
Allt material har gemensamt lästs igenom och bearbetats. Båda har varit måna om
att arbetet ska utföras enligt instruktionerna och med ett korrekt akademiskt språk
och därför har det funnits en enighet om att det är viktigt att vi båda har
kontrollerat slutresultatet. Under hela processen har dessutom dialog förts om
arbetsfördelningen och under hela processen har arbetet från bådas håll upplevts
jämnt fördelat. Vi har hjälpt varandra när energin hos den ena av oss har sinat i
vetskap om att den andre kommer att göra samma sak när rollerna är omvända.
41
6. Resultat och analys
Sammanlagt svarade 30 personer på enkäten. Av dessa identifierade sig 29
respondenter som “kvinna” och en respondent valde svarsalternativet “annat”.
Åldersspannet var 17-52 år, med en medelålder på ungefär 35 år och en
medianålder på 34,5 år. Av de som svarade hade 15 personer sekretessmarkering,
nio personer skyddad folkbokföring, tre personer både sekretessmarkering och
skyddad folkbokföring och tre personer fingerade personuppgifter. Detta
illustreras i diagrammet nedan.
Diagram 1 Hur många personer som har respektive form av skyddade personuppgifter.
Det var 30 personer som svarade på frågan om vem de skyddades från. 25
personer uppgav att de skyddades från en “manlig (tidigare) partner”. Sex
personer uppgav någon av de andra alternativen (“kvinnlig (tidigare) partner”,
“annan man i familjen”, “annan kvinna i familjen”, “annan man”, “annan kvinna”,
“annan”), av dessa sex personer var det två som valde flera svarsalternativ, därav
är det sammanlagt fler svar än respondenter. En av de två som valt flera
svarsalternativ räknas dessutom in i båda staplarna eftersom hon skyddades både
från “manlig (tidigare) partner” och andra personer. Det var endast tre personer
som uppgav att de skyddades från icke-män. Vem respondenterna skyddas från
illustreras i diagrammet nedan.
42
Diagram 2 Vem respondenten skyddas från.
På frågan om hur respondenterna upplevde att deras vardag med skyddade
personuppgifter fungerade svarade sju personer “mycket bra”, “bra” eller “helt
ok”, fyra personer svarade “vare sig bra eller dåligt” och 19 personer svarade “inte
särskilt bra”, “dåligt” eller “mycket dåligt. Vi har slagit ihop de svarsalternativ
som lutade mer åt det positiva hållet och gjort likadant med de som var mer
negativt betingade. Svarsalternativet “vare sig bra eller dåligt” har fått stå kvar för
sig själv. Majoriteten av respondenterna hade alltså en negativ upplevelse av sin
vardag med skyddade personuppgifter, vilket illustreras i diagrammet nedan.
Diagram 3 Hur respondenterna upplevde sin vardag med skyddade personuppgifter.
43
Ovan presenteras endast univariata analyser av enkätsvaren av anledningen att
bivariata analyser inte hade blivit statistiskt signifikanta till följd av det begräns-
ade antalet enkätsvar.
Vi har tematiserat enkätsvaren och kommer nedan att presentera dem i fem under-
rubriker: “Rädsla”, “Exkludering”, Tid och energi”, “Positiva erfarenheter av
bemötande” och “Sociala kontakter”.
6.1 Rädsla
Ungefär hälften av respondenterna beskriver att de upplever en rädsla för att bli
röjda eller hittade. Rädslan beskrivs i samband med kontakt med myndigheter och
andra funktioner i samhället, som till exempel företag, hyresvärdar och sociala
medieplattformar. I enkäten ställdes frågan om respondenternas personuppgifter
någon gång blivit röjda på grund av kontakt med myndigheter eller andra
funktioner i samhället. Tolv respondenter svarade “ja”, sex svarade “nej, men de
har varit på väg att bli röjda”, sex respondenter svarade “nej” och fyra svarade
“osäker”. Drygt en tredjedel av respondenterna uppger alltså att de någon gång
fått sina personuppgifter röjda. Vårt resultat skiljer sig från det resultat som
Jämställdhetsmyndigheten (2022b) presenterar i sin delrapport, där det uppges att
tre av fyra av deras respondenter någon gång har blivit röjda. Svaren från vår
enkät presenteras i diagrammet nedan.
Diagram 4 Har dina personuppgifter någon gång blivit röjda i kontakt med myndigheter eller
andra funktioner samhället?
44
Respondenterna fick också besvara frågan om de någon gång avstått från att
kontakta någon myndighet eller annan funktion i samhället till följd av rädslan att
bli röjd. Tolv respondenter svarade “ja”, åtta respondenter svarade “nej” och åtta
respondenter svarade “osäker”. Drygt en tredjedel av respondenterna har alltså
begränsat sina kontakter till följd av rädslan att bli röjd. Det här illustreras i
diagrammet nedan.
Diagram 5 Har du någon gång avstått från att kontakta någon myndighet eller annan funktion i
samhället till följd av rädslan att bli röjd?
45
6.1.1 Rädsla vid kontakt med myndigheter
Ett exempel där en rädsla att bli röjd framkommer återkommande gånger är i
samband med hantering av post. Skatteverket har ett förmedlingsuppdrag för post
som ska skickas till de med skyddade personuppgifter (Skatteverket 2022c).
Kontakt med Skatteverket är alltså ofta en förutsättning för att någon med
skyddade personuppgifter ska få sin post. Fyra enkätrespondenter beskriver en
rädsla att bli röjd i samband med posthantering. Rädslan verkar uppstå till följd av
att det finns en risk att post skickas till den gamla adressen, där förövaren bor,
samt att post från förövaren förmedlas. En respondent skriver:
Skatteverket har förmedlat brev från exmaken innehållandes
hotbrev. I och med att det på deras (Skatteverkets) hemsida står
exakt hur du ska göra för att få fram post till en skyddad person
möjliggör det att han kan skicka brev till mig. Förövaren kan till
exempel skicka GPS-sändare i ett kuvert och då måste jag flytta.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
I ovan nämnda citat beskriver respondenten att förövaren har möjlighet att ta
kontakt med henne genom att skicka post. Att posthanteringen kan innebära
säkerhetsrisker konstateras även i Jämställdhetsmyndighetens (2022b) delrapport.
Att vara rädd för att förövaren ska ta kontakt, samt att leva med en rädsla för vad
som ska komma på posten, skulle kunna beskrivas som en social stressor. En
social stressor kan bero på ett socialt förhållande, i det här fallet handlar det om
det sociala förhållandet social miljö. Sociala stressorer, liksom andra stressorer,
skapar en risk för att stress utvecklas (Währborg 2002, s. 73). Att få en GPS-
sändare på posten som kommer från förövaren innebär att förövaren med största
sannolikhet kan hitta den skyddade personen som därmed behöver flytta. En flytt
kan i sin tur utlösa psykologiska stressorer som kan uppstå till följd av olika
livshändelser, till exempel nya bostadsförhållanden (ibid. s. 60f). Även sociala
stressorer kan utlösas till följd av flytt till annan ort eller en hastig livsförändring
(ibid. s. 73).
Ett ytterligare problem vid kontakt med Skatteverket beskriver två respondenter
har uppstått vid telefonkontakt. Samma problem beskrivs av en respondent
46
angående Försäkringskassan. Några respondenter har erfarit att myndigheter inte
alltid kontrollerar identiteten på den personen som ringer. En av respondenterna
skriver:
Det har hänt att jag har uppgett mitt personnummer och att
personal på Skatteverket då bekräftar mitt fullständiga namn och
adress utan att säkerställa att jag är jag. Skatteverket har ju inte
någon aning om ifall det är jag eller exmakens släkting som
ringer.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
Rädslan att bli röjd av myndigheter och andra funktioner i samhället kan anses
befogad med tanke på att det i Jämställdhetsmyndighetens (2022b) delrapport
framgår att tre av fyra personer har blivit röjda och att flera av dessa har blivit
röjda av myndigheter. Även i vår studie framgår att några av respondenterna har
blivit röjda av myndigheter som socialtjänst, Försäkringskassan och Polisen. En
respondent skriver exempelvis att socialtjänsten har råkat skicka hem papper till
förövaren där hennes och barnets vistelseort framgick samt vilket förskola barnet
skulle börja på.
6.1.2 Rädsla vid kontakt med andra funktioner i samhället
Respondenter beskriver att rädsla för att bli röjd också kan uppstå vid kontakt med
exempelvis bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och vid användandet av sociala
medier. Även vid kontakt med banken, mobiloperatörer och vid e-handel beskriv-
er respondenterna att det finns en risk att bli röjd.
Två respondenter uppger att deras hyresvärd inte kunnat garantera att deras
identitet kunde hållas säker. En av respondenterna erbjöds därför bara ett inne-
boendekontrakt under flera års tid. En annan respondent berättar att hyresvärden
lovat att lås till trapphuset skulle installeras så att ingen obehörig kom in i
byggnaden, dock menar respondenten att det är ett löfte som inte infriats efter ett
års tid. Att behöva välja bort hyresvärdar för att de inte kan garantera ens säkerhet
leder till att boendealternativen begränsas och skulle på så sätt kunna ses som en
exkludering från delar av bostadsmarknaden. Att exkluderas från bostadsmark-
naden kan kopplas till Helspers (2012) modell om exkludering och skulle kunna
47
placeras in i offline-fältet i modellen. Vilket fält i offline-fältet som bostads-
marknaden borde placeras in i är dock inte lika tydligt då bostad inte är en resurs
som Helsper (ibid.) nämner i sin beskrivning av modellen. Ändå är bostad en
relevant resurs att placera på offline-sidan i modellen eftersom avsaknad av
bostad, eller hemlöshet, kan räknas till social exkludering (Petersson och
Davidsson 2016b).
Att inte kunna ha ett förstahandskontrakt, utan att behöva stå som inneboende,
skulle kunna ses som en form av rättslig exkludering eftersom en inneboende inte
har samma rättigheter som om den som själv står på kontraktet (Sahlin 2016, s.
94). Även den sociala dimensionen av social exkludering är relevant att uppmärk-
samma i sammanhanget, och då den delen av dimensionen som handlar om
möjligheten till ett socialt liv som personen själv kan kontrollera (ibid.). Kopplat
till exemplet som tidigare gavs, om avsaknaden av ett låssystem till en byggnad,
skulle en persons sociala liv eventuellt kunna begränsas då det skulle kunna
innebära att personen till följd av rädsla undviker att lämna sin bostad.
Flera respondenter uppger även en rädsla för att bli röjda på sin arbetsplats eller
vid arbetsansökan. En respondent uppger att arbetsgivaren har röjt hennes
personuppgifter, “De lade ut min adress på sin hemsida, vilket gjorde att jag
behövde flytta” skriver hon. En annan respondent beskriver att hon avstått från att
söka vissa jobb då det har känts osäkert. Anställning är en resurs som ingår i det
ekonomiska offline-fältet i Helspers (2012) modell. Att inte våga söka vissa jobb
kan räknas som exkludering från delar av arbetsmarknaden och därmed en risk att
exkluderas från det ekonomiska offline-fältet i Helspers (ibid.) modell.
Svårigheter i samband med användandet av sociala medier och registrering på
webbplatser uppges av 17 respondenter i enkäten. Ungefär hälften av dessa 17
respondenter uppger att de inte har vågat registrera sig på någon form av sociala
medier till följd av risken för att bli hittad. De som använder sociala medier
uppger att de inte använder sitt riktiga namn och att de tänker igenom noga vilka
de följer, men vissa väljer bort sociala medier helt. En respondent skriver:
48
Jag kan inte ha några sociala medier. Han hittade mig direkt
trots att jag inte hade vare sig namn eller foton på mitt ansikte.
Polisen sa att jag ska vänja mig vid att inte ha sociala medier.
- Kvinna, Fingerade personuppgifter
Rädslan att bli röjd i samband med användandet av sociala medier kan jämföras
med vad som framkom i Barnombudsmannens (2012) publikation där respondent-
erna beskriver att om de hade sociala medier var de tvungna att ständigt vara
vaksamma på vad de publicerade och vilka de följde. Genom att inte kunna delta
på sociala medieplattformar försvinner, både för våra respondenter och respon-
denterna i Barnombudsmannens (ibid.) rapport, vissa möjligheter att kunna hålla
kontakt med människor som inte bor i närheten.
I Martin, Hope och Zubairi (2016) framkommer att deltagande på sociala medier
och andra webbaserade forum är väsentliga för att kunna delta fullt ut i samhället,
då det i dag är mycket som sker via sociala medier som även har inflytelse på
resten av samhället. Att exkluderas från användandet av sociala medier skulle
därmed kunna innebära en exkludering från det sociala digitala fältet som
återfinns i Helspers (2012) modell, där resurserna socialt deltagande och
kommunikation återfinns. Till dessa resurser kan sociala medier räknas. Att
exkluderas från det sociala digitala fältet kan i sin tur leda till exkludering från det
sociala offline-fältet eftersom det idag är ett vanligt sätt att hitta nya kontakter
genom sociala medier och att behålla redan befintliga kontakter.
6.2 Exkludering
Även om exkludering har använts som analysverktyg i avsnittet ovan så låg fokus
där i första hand på respondenternas rädsla, som i vissa fall har kunnat leda till
exkludering. Det resultat som presenteras nedan har istället i första hand ett fokus
på olika former av exkludering. Social exkludering kan ses som ett multidimen-
sionellt begrepp som inkluderar fenomen som till exempel arbetslöshet, hem-
löshet, funktionsvariation, missbruk och etniskt ursprung. Att tillhöra flera av
dessa kategorier samtidigt ökar risken för social exkludering (Petersson och
Davidsson 2016b). Vi vet inte vilka kategorier våra respondenter tillhör utöver
kön, ålder och vilken typ av skyddade personuppgifter de har och det blir därmed
49
svårt att uttala sig om eventuella skillnader inom gruppen när det kommer till
faktorer som kan bidra till exkludering.
På flera sätt beskriver respondenter hur de exkluderas från myndigheter och andra
funktioner i samhället till följd av att hanteringen av deras skyddade person-
uppgifter inte fungerar. Nedan delas resultatet in i fyra olika kategorier av
exkludering: “Exkludering från digitala tjänster”, “Exkludering från offline-
tjänster” (som syftar till de tjänster som inte är digitala), “Exkludering till följd av
okunskap och brist på rutiner” samt “Exkludering från rättigheter”.
6.2.1 Exkludering från digitala tjänster
Vid flera myndigheter och andra funktioner i samhället beskriver respondenterna
att det är svårt att ta del av de digitala verktyg som idag förväntas att en person
använder sig av. Flera enkätrespondenter beskriver bland annat att det inte går att
använda sig av vårdens webbaserade tjänster, utan att allt måste ske via telefon
eller post. Till exempel kan det vara svårt vid tidsbokning. En kvinna med
skyddad folkbokföring skriver: “Jag kan inte göra något elektroniskt, utan allt
måste ske via telefon. Och det är inte alltid de som svarar i telefon förstår det”. En
annan respondent skriver att det för henne inte ens fungerar att boka tid via telefon
på vårdcentralen:
De kräver att jag lämnar mobilnummer och personnummer när
jag ringer och när jag förklarar varför jag vägrar att lämna det är
svaret att de inte kan hjälpa mig. När jag går till vårdcentralen
och bokar över disk går det bra.
- Kvinna, Fingerade personuppgifter
Den första respondenten kan inte ta del av vårdens webbaserade tjänster men kan
få hjälp över telefon, vilket inte den andra respondenten kan. Variationen av
möjligheter skulle kunna bero på att de har olika former av skyddade person-
uppgifter, vilket kan göra det olika svårt att ta del av vissa funktioner i samhället.
Det är svårt att placera in digitala bokningstjänster för vård i något av fälten i
Helspers (2012) modell, men eftersom fysisk och psykisk hälsa återfinns under
det personliga fältet på offline-sidan borde sådant som påverkar den fysiska och
psykiska hälsan på den digitala sidan återfinnas i det personliga digitala fältet.
50
Anledningen till det är att det personliga fältet på den digitala sidan endast kan
påverkas av det personliga fältet på offline-sidan, alltså det motsvarande fältet
(ibid.). Att inte kunna använda sig av de digitala bokningstjänsterna skulle kunna
innebära en risk att en person inte lyckas boka en tid eller väljer bort att kontakta
vården då det är krångligt. Det skulle kunna leda till uteblivna vårdbesök som i sin
tur kan påverka hälsan negativt.
Tio respondenter uppger även svårigheter med att ta del av Försäkringskassans
digitala tjänster. Fyra respondenter uppger att de inte kan utföra några ärenden
digitalt med sina skyddade personuppgifter, detta var både respondenter med sek-
retessmarkering och skyddad folkbokföring. Det framgår bland annat att de inte
kan ansöka om vård av barn (vab) och föräldrapenning digitalt, utan att det måste
göras i pappersform, vilket medför att hanteringen av ärendet tar längre tid och att
den ekonomiska ersättningen då blir fördröjd.
Genom att inte kunna ta del av Försäkringskassans digitala verktyg kan man säga
att en person riskerar att exkluderas både från det digitala fältet och offline-fältet i
Helspers (2012) modell. Eftersom Försäkringskassans digitala tjänster används för
att rapportera olika former av frånvaro från arbetsplatsen, och därmed berör
inkomst, placeras exkluderingen från dessa tjänster in under ekonomisk digital
exkludering.
Att inte kunna ta del av Försäkringskassans digitala tjänster leder till att den
ekonomiska ersättningen riskerar att komma sent. Att viss inkomst faller bort en
månad kan för vissa personer innebära att räkningar inte kan betalas i tid. En
försenad betalning leder ofta till påminnelseavgifter, som i sin tur ökar utgifterna
för den redan ekonomiskt utsatta personen. Hindberg (2009) skriver att kvinnor
med skyddade personuppgifter många gånger har låga inkomster. Lägre inkomst
en månad utgör därmed en risk att exkluderas från det ekonomiska offline-fältet i
Helspers (2012) modell, även om inkomsten kommer förr eller senare.
Även på arbetsplatser kan tillgången till digitala tjänster innebära svårigheter. En
respondent skriver att det varit problem med hennes e-postkonto och en annan
beskriver problem med passerkort på arbetsplatsen. Ytterligare en respondent
skriver så här:
51
Upplevde att ingen ville ansvara för risken att min identitet
röjdes, så jag kunde aldrig ha inlogg till olika system, vilket i sin
tur gjorde att jag inte kunde utföra vissa arbetsuppgifter.
- Kvinna, Fingerade personuppgifter
I citatet ovan ges ett exempel på hur en person exkluderas digitalt från sin
arbetsplats och från sina arbetsuppgifter. Digitala arbetsuppgifter skulle kunna
placeras i det ekonomiska digitala fältet i Helspers (2012) modell, eftersom
resursen anställning återfinns i det motsvarande offline-fältet. Att inte kunna
utföra alla delar av sitt arbete kan eventuellt bidra till stress och att inte känna sig
tillräcklig på arbetsplatsen. Währborg (2002, s. 60f) beskriver att vissa
livshändelser kan klassas som en psykologisk stressor och ger exempel på
livshändelser som att sluta ett arbete eller att levnadsförhållanden förändras.
Utifrån dessa exempel på livshändelser skulle även förändring i arbetssituationen
kunna tolkas som en livshändelse och därmed en psykologisk stressor.
En annan digital tjänst som 20 av respondenterna upplever svårigheter med är
e-handel. Fyra respondenter skriver att de aldrig handlar på nätet medan nio pers-
oner uppger att de ibland gör det, men att det då förutsätter att ett visst betalsätt
finns tillgängligt, att paketet kan levereras på ett visst sätt eller att de kan använda
någon annan persons namn och adress för betalning och leverans. E-handel är en
resurs som ingår i det ekonomiska digitala fältet i Helspers (2012) modell. Att inte
kunna handla på nätet innebär därmed en risk för att exkluderas från det
ekonomiska digitala fältet.
I likhet med tidigare kartläggningar (se t.ex. Barnombudsmannen 2012) visar det
sig att många av våra respondenter (17 personer) uppger att de haft svårighet att
teckna mobilabonnemang, som ofta är en förutsättning för att kunna använda en
mobiltelefon. Flertalet respondenter menar att de inte kan ha mobilabonnemang
alls och några uppger då att de istället använder sig av kontantkort. En person
skriver:
I och med att de inte kan göra kreditupplysning så går det inte
att ansöka om abonnemang eller köpa ny telefon. Så man är fast
52
med ett skitabonnemang och skittelefon om inte andra kan
hjälpa till.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring och Sekretessmarkering
Att inte kunna välja mobilabonnemang skulle kunna innebära en begränsad
användning av mobiltelefonen för personer med skyddade personuppgifter och
därmed en exkludering från det sociala fältet i Helspers (2012) modell, då mycket
socialt idag sker via mobiltelefoner. Att kunna använda sociala medier och andra
webbaserade forum, som många ofta gör via mobiltelefonen, är idag många
gånger väsentligt för att kunna ta del av vissa delar av samhället (Martin, Hope
och Zubairi 2016).
6.2.2 Exkludering från tjänster offline
Med tjänster offline menas sådana tjänster som inte tillhandahålls digitalt. 16
respondenter vittnar om att deras post ofta kommer sent eller tappas bort. Två
respondenter skriver att posten alltid är minst tre veckor sen och en annan om att
det kan ta upp till tre månader för post att komma fram. Några skriver att de fått
tider till vårdbesök via post så sent att de missat tiden. Det beskrivs även att extra
betalningsavgifter kan förekomma för att de fått räkningar för sent. En person
skriver att “posten tar så lång tid att räkningar har gått till påminnelse, inkasso och
till och med kronofogden”. Två respondenter beskriver att de specifikt haft
problem med påminnelseavgifter på trängselskatt till följd av att räkningen inte
kommit fram. En av dem skriver:
En räkning för trängselskatt skickades till min gamla adress. När
jag inte betalat i tid fick jag påminnelseavgift som de inte
avskrev trots att jag förklarat att jag inte fått räkningen på grund
av att jag har skyddat boende och sekretessmarkering.
- Kvinna, Sekretessmarkering
Att fördröjning av post kan leda till extra avgifter nämns också i Hindberg (2009).
För att se till Helspers (2012) modell kan vi placera in det som beskrivs ovan i det
personliga och det ekonomiska offline-fältet. Till det personliga fältet hör
resurserna fysisk och psykisk hälsa och genom bristerna i posthanteringen riskeras
53
hälsan genom att personen till exempel inte får kallelser till vårdbesök i tid. Det i
sin tur innebär en risk för exkludering från det personliga offline-fältet. I Hindberg
(2009) nämns också att det är vanligt att kvinnor med skyddade personuppgifter
har låga inkomster till följd av arbetslöshet, de extra utgifter som kan uppstå till
följd av bristerna i posthanteringen skulle med andra ord kunna vara svåra att
betala, då ekonomin redan är ansträngd för kvinnorna. Inkomst hör till det
ekonomiska offline-fältet i Helspers (2012) modell och den ekonomiska belast-
ningen skulle alltså även kunna innebära en risk att exkluderas från det eko-
nomiska offline-fältet i Helspers (ibid.) modell.
I Jämställdhetsmyndighetens (2022b) delrapport framgår också att rösträtten
inskränks för vissa personer med skyddade personuppgifter, bland annat till följd
av att röstkort har kommit bort på posten. I FN:s förklaring om de mänskliga
rättigheterna framgår i artikel 21 att “Var och en har rätt att delta i sitt lands styre,
direkt eller genom fritt valda ombud” (Amnesty 2018), det är alltså en medborg-
erlig rättighet att rösta i val. Två respondenter i vår studie beskriver att inte heller
de har kunnat rösta i val under sin tid med skyddade personuppgifter. En av dem
skrev att hon inte kunde rösta i den kommun eller region hon bor i eftersom hon
inte är skriven där, dock var det ingen som uppgav att de blivit av med sitt röstkort
på posten som flera i Jämställdhetsmyndighetens (2022b) rapport beskrev. Att inte
kunna ta del av sina medborgerliga rättigheter kan kopplas till det sociala
offline-fältet i Helspers (2012) modell, där bland annat resurserna politiskt och
medborgerligt deltagande ingår. Att inte kunna rösta skulle alltså kunna leda till en
exkludering från det sociala offline-fältet.
I avsnitt 6.2.1 beskrivs att det kan finnas svårigheter på arbetsplatsen i samband
med skyddade personuppgifter, men flera respondenter nämner också svårigheter
med att få jobb överhuvudtaget. Sex respondenter uppger att de upplevt
svårigheter vid kontakt med Arbetsförmedlingen och tre personer har upplevt att
arbetsgivare har avstått från att anställa dem när de berättat att de har skyddade
personuppgifter. En person skriver: “Jag har aldrig blivit kallad till intervju när jag
förklarat läget. I de fall jag inte förklarade kom jag på intervju varje gång.” En
annan respondent skriver:
54
Jag arbetar med X och är utbildad inom den sektorn (...), men
trots att jag har ett felfritt utdrag ur belastningsregistret och ett
fint och tungt CV så får jag till svar att jag inte kan arbeta där då
jag lever med skydd. Så sex års universitetsstudier helt åt
pipsvängen.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
I citaten ovan beskrivs att personer riskerar att exkluderas helt från arbets-
marknaden då vissa arbetsgivare inte vill anställa personer med skyddade
personuppgifter. I Helspers (2012) modell är anställning en resurs som återfinns i
det ekonomiska offline-fältet och avsaknad av anställning skulle därmed kunna
innebära en exkludering från detta fält. Det kan i sin tur leda till att inkomsten,
som också är en resurs i det ekonomiska offline-fältet, påverkas. Helsper (ibid.)
menar att avsaknad av flera resurser inom ett fält ökar risken för exkludering från
fältet.
Avsaknad av fast inkomst kan leda till svårigheter på bostadsmarknaden, vilket
beskrivs av Hindberg (2009). Av Hindberg (ibid.) framgår att hyresvärdar sällan
vill skriva kontrakt med någon som inte har fast inkomst och att det också är svårt
att få bostadslån. Även i vår undersökning uppger flera respondenter svårigheter
med att hyra lägenhet och att få banklån.
Fyra personer vittnar om hyresvärdar som inte velat hyra ut till dem. En respon-
dent skriver om en hyresvärd som drog sig ur när de skyddade personuppgifterna
uppdagades. En annan respondent menar att det är ett problem att både ha
skyddade personuppgifter och att leva på ekonomiskt bistånd. Två respondenter
uppger att det endast är vissa bostadsbolag som kan tänka sig att hyra ut, de båda
menar att de upplevt att mindre bostadsbolag är mer benägna att hyra ut till
skyddade personer än större och mer kända bostadsbolag.
Våra resultat bekräftar tidigare studier om exkludering på bostadsmarknaden. Till
exempel framgår i Hindberg (2009) att hyresvärdar sällan vill ta sig an personer
med skyddade personuppgifter för att de exempelvis är rädda för att förövaren ska
dyka upp. Liknande beskrivs också i Jämställdhetsmyndighetens (2022b)
delrapport.
55
Bostad är, som diskuterats i avsnitt 6.1.2, svårt att passa in i Helspers (2012)
modell för exkludering, men rimligtvis borde resursen bostad kunna passas i något
av offline-fälten då personer tydligt exkluderas. Att inte kunna få en bostad skulle
kunna kopplas ihop med begreppet rättslig exkludering (Sahlin 2016, s. 94), då de
skyddade personuppgifterna i många fall utgör ett hinder för att teckna hyreskon-
trakt och personen därmed riskerar att avvisas från bostadsmarknaden.
Även svårigheter med att få bostadsbidrag framkommer i enkätsvaren. En
respondent beskriver att Försäkringskassan vägrat ge henne beslut om bostads-
bidrag för att hon inte kunde uppge exakt adress, trots att hon kunde ange all
annan information om lägenheten samt hade ett intyg från sin hyresvärd. Att inte
kunna få beslut om bostadsbidrag kan räknas till exkludering från det ekonomiska
offline-fältet i Helspers (2012) modell där inkomst ingår. Med tanke på att det
ovan framgår att personer med skyddade personuppgifter ofta har låga inkomster,
kan en förlorad inkomstkälla som bostadsbidrag medföra än mer ekonomiska
svårigheter.
En respondent ger ett annat exempel på ett tillfälle där ersättning som hon haft rätt
till har fallit bort, på grund av att hon till följd av hotbilden inte kunnat uppge de
personuppgifter som krävts av Försäkringskassan:
Jag nekades först vab i och med att jag inte fyllde i vilken
avdelning och vilken skola/förskola som barnen går på. Att jag
inte gjorde det hade att göra med att det inte är förenligt med
mitt skydd. Polisen och Skatteverket höll med om att
Försäkringskassan inte behövde ha dessa uppgifter, men ändå
har jag nekats vab och föräldrapenning för att jag inte ger ut
uppgifter som skulle röja min skyddade folkbokföring.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
Även här kan situationen innebära en risk för exkludering från det ekonomiska
offline-fältet enligt Helspers (2012) modell, då respondenten riskerar att inte få
del av de ekonomiska tillgångarna som hon har rätt till.
56
6.2.3 Exkludering till följd av brist på kunskap, förståelse och rutiner hos
myndigheter och andra funktioner i samhället
Respondenterna i enkäten tillfrågades också om de anser att anställda inom
myndigheter och andra funktioner i samhället har kunskap om hur skyddade
personuppgifter ska hanteras. Två personer svarade “Ja, fullt ut” eller “Ja, i
mycket stor utsträckning”, åtta personer svarade “Ja, i viss utsträckning” och nio
personer “Nej i liten utsträckning”. Elva personer svarade “Nej, i mycket liten
utsträckning” eller “Nej, inte alls”. Det är alltså 20 respondenter som svarat i mer
negativ dager, vilket är dubbelt så många som de som svarat åt det mer positiva
hållet. Det illustreras i diagrammet nedan.
Diagram 4 Om respondenterna anser att anställda inom myndigheter och andra funktioner i
samhället har kunskap om hur skyddade personuppgifter ska hanteras.
Missnöjet med hur myndigheter och andra funktioner i samhället hanterar
skyddade personuppgifter framgår också i respondenternas öppna svar. Åter-
kommande teman är brist på kunskap, förståelse och rutiner kring hur uppgifterna
ska hanteras. Det är också något som framkommer i flera tidigare publikationer,
exempelvis i Weinehall et al. (2007).
Vid kontakt med vården skriver en av respondenterna:
57
Det är problem med att få rutinvård som till exempel cellprov,
på grund av att regionen vi bor i inte anser sig ansvara för min
och mina barns vård (...). Barnen får inte heller kallelser till
tandvården.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
Att barn inte kallas till tandläkarbesök framgår även i Barnombudsmannens
(2012) publikation, där det beskrivs att vissa barn och ungdomar inte har fått
kallelse till tandläkaren på över fem år. Kopplat till Helspers (2012) modell
innebär uteblivna vårdbesök en risk för exkludering från det personliga
offline-fältet, där fysisk och psykisk hälsa återfinns som resurser. Att inte få
kallelser till rutinbesök för exempelvis cellprov eller tandvård kan innebära en
risk för att sjukdomar eller andra besvär inte behandlas i tid eller upptäcks alls.
Sex respondenter skriver även att de upplever att de har blivit illa bemötta vid
kontakt med vården. Så här skriver en respondent:
En sjuksköterska ifrågasatte min sekretessmarkering. Det var
jobbigt för dem att jag hade det.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
Upplevelsen av att vara besvärlig återkommer även i intervjupersonens beskriv-
ning, fast vid kontakt med socialtjänsten:
Det har ju hänt att personer inom socialtjänsten har sagt till mig
att ‘om du tycker att det är så jobbigt att ha skyddade person-
uppgifter, varför har du det då?’
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
Även om citaten ovan handlar om att respondenterna blivit illa bemötta kan detta
ändå hävdas bero på okunskap och oförståelse för en persons situation. Att
respondenterna upplever att de blivit illa bemötta vid kontakt med funktioner i
samhället, vars uppgift är att tillhandahålla omsorg för samhällets medborgare,
skulle kunna kan leda till att respondenterna i vissa fall väljer bort att kontakta
dessa. Det här kan i sin tur leda till exkludering från det personliga offline-fältet i
58
Helspers (2012) modell, där resurserna fysisk och psykisk hälsa återfinns. Det
skulle också kunna innebära exkludering från det ekonomiska offline-fältet om de
avstår från att vända sig till exempelvis socialtjänsten, där ansökan om ekonom-
iskt bistånd görs. Exkludering från flera fält samtidigt kan enligt Helsper (ibid.)
leda till det hon kallar för djup exkludering.
Att det i många delar av samhället inte finns implementerade rutiner kring hur
professionella ska hantera skyddade personuppgifter skulle kunna leda till den
oförståelse och okunskap som respondenterna beskriver. Det är viktigt att lägga
fokus på hur och varför social exkludering sker (Petersson och Davidsson 2016c)
och ovan redovisas några exempel på hur social exkludering skulle kunna uppstå
till följd av bristande kunskap, förståelse och rutiner hos myndigheter och andra
funktioner i samhället.
6.3 Tid och energi
Flera respondenter beskriver att livet med skyddade personuppgifter tar mycket
tid och energi. Ett exempel, som två respondenter tar upp, är tiden som läggs på
att sitta i telefonkö för att komma till rätt avdelning på Försäkringskassan. En
annan respondent beskriver följande:
Vad man än ska göra, söka kolloplats, söka bostadsbidrag,
skolplats, beställa internetabonnemang, få hjälp med trasigt
element i lägenheten, hjälpa barnen med konto till skolplatt-
formar osv. ALLT tar minst tio gånger så lång tid.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
Tidsaspekten återkommer även i intervjun flertalet gånger. Bland annat beskriver
intervjupersonen ett tillfälle där hon uppskattar att det tog runt fem timmar att
registrera hennes barn till en skolplattform, till följd av alla mejl och telefonsamtal
som krävdes, något som hon menar borde tagit tio minuter att genomföra.
Intervjupersonen förklarar att det känns som att hon har en halvtidstjänst med att
rodda i sådant som hör till livet med skyddade personuppgifter:
59
Andra människor använder ju bara sitt personnummer och så är
saken biff. (...) Jag vet inte hur många tusen timmar jag har lagt
på detta, det går inte att överblicka, det är helt omöjligt.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
All denna tid som läggs på komplicerade processer och regelverk som inte är
anpassade för personer som avviker från normen kan leda till stress. Tid nämns i
Währborgs (2002, s. 68) beskrivning av kognitiva stressorer, där han menar att
tidspress är en kognitiv stressor. Tiden som går åt till att hantera livet med
skyddade personuppgifter kan också innebära en risk för att personen exkluderas
från flera olika fält i Helspers (2012) modell, till följd av att de har mindre tid att
lägga på annat. Till exempel kanske de inte har tid att delta i sociala sammanhang,
vilket gör att färre sociala kontakter knyts och de därmed riskerar att exkluderas
från det social offline-fältet. Det finns också en risk att de inte har tid att ta hand
om sig själva och därmed riskerar hälsan att bli lidande, då finns det risk att pers-
onen utesluts från det personliga offline-fältet, där resursen hälsa återfinns.
En respondent beskriver också hur det var att söka en kurs på universitetet:
Att söka kurs och sen skyddas på skolan var världens projekt att
sätta sig in i. Jag var helt slut innan kursen ens börjat.
- Ospecificerad könsidentitet, Skyddad folkbokföring
Även detta citat visar på den extra energi livet med skyddade personuppgifter
kräver. I det här fallet skildras hur det var för en person att söka en kurs på ett
universitet. Att det som personen skriver är “världens projekt” att ordna med en
universitetsansökan utgör en risk att personer som kanske vill utbilda sig undviker
det eller ger upp för att systemet är svårgenomskådligt. De riskerar då att exklud-
eras från det ekonomiska offline-fältet i Helspers (2012) modell, där utbildning
ingår.
Jämställdhetsmyndigheten (2022b) föreslår att en kontaktperson ska erbjudas till
de våldsutsatta kvinnor och barn som har skyddade personuppgifter. Kontakt-
personen föreslås finnas till som vägledning och stöd vid kontakt med myndig-
heter och för att besvara frågor som kan uppstå. Två respondenterna i vår studie
60
skriver i sina enkätsvar att de själva vill ha en kontaktperson som de kan vända sig
till. En av respondenterna skriver:
Jag önskar att det fanns någon som hade i uppgift att stötta och ge råd
till oss med skydd (...) I nuläget finns det ingenstans att vända sig.
- Ospecificerad könsidentitet, Skyddad folkbokföring
Genom att avlasta med en kontaktperson skulle mindre tid och energi behöva
läggas på att koordinera livet med skyddade personuppgifter, vilket skulle frigöra
mer tid för annat och förhoppningsvis minska risken för att uppleva en allt för stor
tidspress som i sin tur kan leda till stress (Währborg 2002, s. 68).
6.4 Positiva erfarenheter av bemötande
Trots de svårigheter i kontakter med myndigheter och andra funktioner i samhället
som beskrivs tidigare i kapitlet uppger 18 respondenter att de även haft positiva
upplevelser av bemötande. Ett genomgående tema i vad respondenterna beskriver
som positiva situationer är att de upplever att många enskilda personer inom olika
verksamheter ofta gör sitt bästa, men att de inte har förutsättningarna för att hjälpa
personer med skydd. En respondent skriver om vården:
Jag upplever att viss vårdpersonal jag träffat har gjort sitt bästa,
men att det inte finns något system för oss som lever med
skyddade personuppgifter.
- Kvinna, Fingerade personuppgifter
Sju respondenter skriver också att de upplevt att Polisen har varit bra, vilket skulle
kunna tyda på att det hos Polisen finns mer tydliga rutiner och riktlinjer kring hur
skyddade personuppgifter ska hanteras. En respondent skriver följande om
Polisen:
De är alltid mycket professionella och tydliga med vilka upp-
gifter de skriver ner och hur de ska hanteras.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
61
Att såpass många av de som svarat på enkäten ändå har haft positiva upplevelser
kan ses som hoppfullt. Att det finns professionella som, liknande det i citaten
ovan, anstränger sig för att göra sitt bästa är ett steg till inkludering i samhället.
För att förstå hur och varför exkludering sker menar Petersson och Davidsson
(2016b) att det är viktigt att lägga fokus på de aktörer och processer som genom
sina arbetssätt bidrar till exkludering i samhället. I det här avsnittet läggs istället
fokus på det som fungerar, vilket då gör att vi kan identifiera vad som skulle
kunna motverka de exkluderande processerna. Till exempel kan man tänka sig att
tydlighet, som Polisen verkar tillhandahålla enligt respondenten i citatet ovan, kan
vara något som kan motverka de exkluderande processerna eftersom deras tjänster
och insatser då kan användas oavsett om du har skyddade personuppgifter eller
inte.
6.5 Sociala kontakter
Något vi inte riktigt fick fram genom våra enkätsvar men som intervjupersonen
betonade var den sociala isolering som kan uppstå till följd av livet med skydd.
När skyddade personuppgifter beviljas betyder det många gånger att personen
måste bryta kontakten med familj och vänner för att skyddet ska ge effekt
(Hindberg 2009), detta illustreras även av intervjupersonen i citatet nedan:
Och jag är helt själv, jag har på grund av skyddade person-
uppgifter inget nätverk med människor. Jag har liksom ingen
släkt runt omkring mig.
- Kvinna, Skyddad folkbokföring
Att behöva bryta med sina kontakter för att upprätthålla ett skydd skulle kunna
jämföras med Währborgs (2002) exemplifiering av isolering. Währborg jämför
social isolering med att bli inlåst i ett mörkt rum utan någonting i och förklarar att
sinnena då slutar fungera till följd av avsaknad av interaktion. Social isolering
beskrivs av Währborg (ibid. s. 64) som en emotionell stressor som kan påverka de
mentala funktionerna och en persons utveckling, därför kan social isolering
kopplas till Helspers (2012) modell och det personliga offline-fältet där en persons
psykiska hälsa återfinns. Den sociala isoleringen skulle alltså kunna innebära en
risk för att personen utesluts från det personliga offline-fältet.
62
Intervjupersonen förklarar också att det kan vara svårt att lära känna nya personer,
då hon upplever det som att andra backar när hon berättar att hon lever med
skydd:
De kan nästan bli lite rädda för en kan jag känna, eller inte rädd
för en men… just att man är våldsutsatt. När jag har berättat om
vad jag har varit med om så blir ju en del människor lite
skrämda. De backar lite faktiskt.
Hindberg (2009) skriver att det som skyddad person är vanligt att flytta ofta och
att det då kan vara svårt att etablera kontakter med personer på den nya orten,
bland annat för att kvinnorna upplever att det är svårt att veta hur de ska förhålla
sig till sitt skydd i relation till de nya personerna de träffar, vilket även kan
kopplas till citatet ovan. Det kan leda till att kvinnorna, som Hindberg (ibid.)
skriver, håller sig inomhus för att upprätthålla sitt skydd, vilket i sin tur riskerar att
leda till social isolering och de konsekvenser som isolering kan innebära.
63
7. Slutsatser och diskussion
7.1 Sammanfattning av resultat
Sammantaget visar våra resultat att det bland annat finns en rädsla att bli röjd vid
kontakt med myndigheter och andra funktioner i samhället. Resultatet visar även
att personer med skyddade personuppgifter riskerar att exkluderas både socialt
och digitalt, vilket kan innebära att de exempelvis har svårt att ta del av vissa
ekonomiska medel som de har rätt till. Exkluderingen kan dessutom innebära
svårigheter i samband med bostad och arbete. Övervägande delen av respon-
denterna menade att kunskapen bland anställda inom myndigheter och andra
funktioner i samhället var låg och respondenterna uppgav även att livet med
skyddade personuppgifter många gånger är tids- och energikrävande. I likhet med
vad Jämställdhetsmyndigheten (2022b) föreslår vill några respondenter i vår
studie att det ska finnas någon som de kan vända sig till för att få stöttning och råd
och därmed avlastning från det som är tidskrävande och krångligt. Av resultatet
framgår även att flera respondenter menar att professionella inom myndigheter
och andra funktioner i samhället gör sitt bästa men att de inte har rätt
förutsättningar för att lyckas fullt ut. Det framgår också att det är svårt att
bibehålla och skaffa nya kontakter till följd av de skyddade personuppgifterna.
7.2 Återkoppling till frågeställningarna
Vår första frågeställning besvaras i och med sammanfattningen av våra resultat
(7.1) som visar på hur respondenterna beskriver livet med skyddade person-
uppgifter. För att besvara vår andra frågeställning om vilka konsekvenser kontakt
med myndigheter och andra funktioner i samhället kan ha för personer med
skyddade personuppgifter kan vi konstatera att det finns en övergripande rädsla
bland respondenterna att bli röjda. Rädslan utlöser olika former av stressorer, som
alltså också blir konsekvenser av kontakterna som nämns i resultatet. Stressorer i
sin tur kan leda till stress som påverkar hälsan negativt (Währborg 2002). Rädslan
att bli röjd kan också leda till att personer avstår från att kontakta myndigheter och
64
funktioner i samhället vilket exempelvis skulle kunna leda till att de inte tar vissa
kontakter även om de skulle vilja eller behöva.
Som svar på studiens sista frågeställning, om exkludering från delar av samhället
riskeras, kan vi konstatera att respondenterna i flera avseenden riskerar att blir
exkluderade och att de främst riskerar att exkluderas från delar av samhället som
berör ekonomi och hälsa. Att det är just sammanhang som berör ekonomi och
hälsa som är framträdande skulle kunna bero på att våra enkätfrågor har riktat in
sig på kontakter med myndigheter och andra funktioner i samhället, vilka tenderar
att ha med dessa områden att göra. Det betyder alltså inte att personer med
skyddade personuppgifter inte riskerar att exkluderas från andra delar av
samhället, utan att vi helt enkelt inte har fått med dessa delar.
För att förstå hur de här personerna riskerar att exkluderas har resurserna i
Helspers (2012) teoretiska modell varit användbara. Eftersom våra resultat visar
att kvinnor (och icke-män) med skyddade personuppgifter i flera avseenden kan
sakna resurser från flera fält i modellen går det att konstatera att de därmed
riskerar att exkluderas från de här fälten då avsaknad av resurser enligt Helsper
(ibid.) kan leda till exkludering. Hur exkludering sker kan också förstås utifrån
Peterssons och Davidssons (2016b) två versioner av exkluderingsbegreppet, den
svaga respektive starka versionen. Våra respondenters upplevelser och erfaren-
heter liknar varandra, det går alltså att se att exkludering av de som lever med
skyddade personuppgifter inte är ett individualiserat fenomen utan sannolikt har
strukturella orsaker.
7.3 Reflektioner kring studiens genomförande
Eftersom utgångspunkten när vi började skriva uppsatsen var att det inte fanns
några studier i nutid om skyddade personuppgifter, var vår grundtanke att jämföra
om de som lever med skyddade personuppgifter idag upplever samma svårigheter
som när tidigare publikationer skrevs. När Jämställdhetsmyndighetens (2022b)
delrapport kom så bidrog den med pusselbiten som vi såg saknades och som vi
också eftersträvade att bidra med. Om delrapporten hade publicerats före vi
inledde arbetet med vår uppsats finns en möjlighet att vi hade valt att utföra vår
studie på ett annat sätt, exempelvis med mer specifika frågor till respondenterna,
65
då vi ser att mer forskning kring olika aspekter av livet med skyddade person-
uppgifter behövs. En möjlighet hade då varit att fokusera mer på till exempel
lösningsstrategier snarare än att undersöka svårigheter.
Med andra förutsättningar hade vi också kunna välja en annan metoddesign där
större fokus hade kunnat ligga på djupare förståelse för enskilda personers
upplevelser. I nuläget, då enkäter i första hand har använts, ges endast en över-
blick av de svårigheter som våra respondenter stöter på i vardagen. Dock har det
varit ett aktivt val att inte genomföra fler intervjuer till följd av etiska skäl. Även
om enkätfrågorna till viss del var utformade för att ge en djupare förståelse av
respondenternas liv blev inte resultatet så omfattande som det hade kunnat bli om
möjligheten att ställa följdfrågor hade funnits.
Till följd av att endast 30 enkätsvar inkom så går det inte heller att dra några
generella slutsatser om de som lever med skyddade personuppgifter. Hade vi haft
mer tid och ett större antal respondenter hade det kanske gått att generalisera
resultatet och därmed även göra bivariata analyser för att se hur olika faktorer
påverkar exempelvis den sociala exkluderingen. Sammantaget är alltså
respondenternas svar inte så djupgående som hade kunnat önskas och inte heller
tillräckligt många för att kunna analyseras kvantitativt i någon större utsträckning.
Däremot stämmer flera av respondenternas svar överens med det som fram-
kommer i tidigare publikationer, vilket tyder på att respondenterna i vår studie inte
verkar vara ensamma om sina upplevelser och att vår studie på så vis styrker den
kunskap som redan finns.
7.4 Förslag på vidare forskning
Det som framkommit av våra respondenter stämmer till stor del överens med det
som framkommit i tidigare publikationer, trots att den här uppsatsen skrevs 13 år
efter att exempelvis Weinehall et al. (2007) publicerade sin studie. Att det inte
hänt så mycket under de senaste 13 åren tyder på att det fortfarande finns mycket
att förändra. Förhoppningsvis kan en förändring ske inom en snar framtid till följd
av de förslag som lämnats i Jämställdhetsmyndighetens (2022b) delrapport, som
visar liknande resultat som framkommit i vår studie.
66
I framtiden hoppas vi att fler vill utforska ämnet så att livet för kvinnor (och
icke-män) som lever med skyddade personuppgifter kan förbättras. Vi vill betona
att det är viktigt att personer som har verkliga upplevelser av livet med skyddade
personuppgifter får sina röster hörda i studier, eftersom de har erfarenhet av hur
det faktiskt är och kan bidra med viktig kunskap. Vidare forskning skulle kunna
fokusera på att utforska lösningsstrategier som utformats av de som åter-
kommande stöter på samma problem i samband med sina skyddade person-
uppgifter. En sådan studie skulle kunna vara till hjälp för andra som lever med
skydd och som inte har hittat samma lösningar än, det skulle också kunna ge en
fingervisning till hur välfärden och andra system borde utvecklas så att det ska
fungera för de med skydd.
Något annat att fokusera på i framtida studier skulle kunna vara hur sambandet
mellan att ha skyddade personuppgifter och möjligheten till förvärvsarbete ser ut.
Det är även relevant att undersöka måendet hos de som lever med skyddade
personuppgifter samt hur måendet påverkar deras liv för att ytterligare kunna
förbättra levnadsvillkoren för dessa personer. Ett annat område som kan utforskas
närmare är hur skyddet ser ut i andra länder, då vi i vår studie endast har
undersökt livet med skyddade personuppgifter för människor i en svensk kontext.
På så sätt skulle det gå att jämföra skyddssystem mellan olika länder och se vilka
brister respektive styrkor som finns i de olika systemen. Det hade också varit
intressant att se närmare på könsaspekten och att göra studier med utgångspunkt i
någon form av feministisk teori.
67
Referenslista
Aftonbladet (2020). De gömda kvinnornas nya motstånds rörelse.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8mnPPW/de-gomda-kvinnornas-nya-motstandsrorel
se [2022-03-23].
Amnesty (2018). FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna.
https://www.amnesty.se/vara-rattighetsfragor/vad-ar-manskliga-rattigheter/fns-deklaration
-om-de-manskliga-rattigheterna/ [2022-04-09].
Barnombudsmannen (2012). Oskyddad: barn och ungdomar om att leva med skyddade
personuppgifter. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Brottsförebyggande rådet (2020). Våld i nära relationer.
https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html [Hämtad
2022-02-25].
Bruno, Linnéa. (2018). Efter separationen - tar våldet aldrig slut?. I Sinisalo, Eveliina.
och Linn Moser Hällen (red.) Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori och
praktik. Stockholm: Liber, ss. 351-361.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber.
Dagens medicin. (2021). Öka kunskapen i vården kring skyddad identitet.
https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/oka-kunskapen-i-varden-kring-skyddad-ide
ntitet/ [Hämtad 2022-02-25].
Driskell, Kristen M. (2009). Identity Confidentiality for Women Fleeing Domestic
Violence. Hastings Women's Law Journal, 20(1), ss. 129-156.
https://repository.uchastings.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1182&context=hwlj
[2022-04-10].
Helsper, Ellen Johanna. (2012). A corresponding fields model for the links between social
and digital exclusion. Communication Theory, 22(4), ss. 403–426.
https://doi.org/10.1111/j.1468-2885.2012.01416.x
Hindberg, Barbro. (2009). Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter.
Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Jämställdhetsmyndigheten. (2022a). Mäns våld mot kvinnor.
https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/ [Hämtad 2022-02-25].
68
Jämställdhetsmyndigheten. (2022b). Skyddade personuppgifter - oskyddade personer.
Delredovisning av uppdraget att höja kunskapen om våldsutsatta personer som lever med
skyddade personuppgifter med fokus på kvinnor och barn. Göteborg:
Jämställdhetsmyndigheten.
https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/bdog4rrb/2022_10-delrapport-skyddade-perso
nuppgif.pdf [2022-04-09].
Jämställdhetsmyndigheten. (2022c). 86 gömda kvinnor och deras 128 barn. Göteborg:
Jämställdhetsmyndigheten.
https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/lbxlsw4l/ja-ms-0028-intervjustudie-k8.pdf
[2022-04-09].
Martin, Chris, Steven Hope & Sanah Zubairi (2016). The role of digital exclusion in
social exclusion. Skottland: Ipsos MORI.
https://d1ssu070pg2v9i.cloudfront.net/pex/carnegie_uk_trust/2016/09/LOW-2697-CUKT-
Digital-Participation-Report-REVISE.pdf [2022-04-10].
Petersson, Frida och Tobias Davidsson (red.) (2016a). Social exkludering: Perspektiv,
process och problemkonstruktion. Lund: Studentlitteratur.
Petersson, Frida. och Tobias Davidsson (2016b). En introduktion. I Petersson, Frida och
Tobias Davidsson (red.) Social exkludering: Perspektiv, process och problemkonstruktion.
Lund: Studentlitteratur, ss. 15-29.
Petersson, Frida. och Tobias Davidsson (2016c). Definitioner och diskussioner om social
exkluderomg som begrepp och perspektiv. I Petersson, Frida. och Tobias  Davidsson
(red.) Social exkludering: Perspektiv, process och problemkonstruktion. Lund:
Studentlitteratur, ss. 33-53.
Polisen (2019). Skyddade personuppgifter.
https://polisen.se/utsatt-for-brott/hjalp-och-stod-fran-samhallet/skyddade-personuppgifter/
[2022-03-02].
Regeringen (2015). Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69).
Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet (2021). Åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot
kvinnor. Stockholm: Regeringskansliet.
 https://www.regeringen.se/49d6ba/contentassets/ddda15ab99c042a0b66cd4e644ce85ae/at
gardspaket-for-att-intensifiera-arbetet-mot-mans-vald-mot-kvinnor-210616-ch-1055.pdf
[2022-02-25].
69
Sahlin, Ingrid. (2016). Exkludering av bostadslösa genom gränskontroll och disciplin. I
Petersson, Frida. och Tobias Davidsson (red.) Social exkludering: Perspektiv, process och
problemkonstruktion. Lund: Studentlitteratur, ss. 89- 110.
SFS 1991:481. Folkbokföringslag. Stockholm: Finansdepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skatteverket (2019). Vägledning för hantering av skyddade personuppgifter i svensk
förvaltning.
https://www.skatteverket.se/offentligaaktorer/informationsutbyte/folkbokforingsekretess
markeradepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80002541.html [Hämtad 2022-02-25].
Skatteverket (2022a). Folkbokföring: Personer med sekretessmarkering - Rapport för
januari 2022. Solna: Skatteverket.
Skatteverket (2022b). Skyddad folkbokföring medges normalt för obestämd tid.
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/330545.html [Hämtad 2022-03-11].
Skatteverket (2022c). Skicka post till någon med skyddade personuppgifter.
https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter/skickaposttillnagon
medskyddadepersonuppgifter.4.1a098b721295c544e1f800028789.html [2022-04-04].
Weinehall, Katarina., Marie-Louise Jonsson, Mona Eliasson och Mona Olausson. (2007).
G(l)ömda: En studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Umeå:
Juridiska Institutionen, Umeå Universitet.
Weinehall, Katarina. och Marie-Louise Jonsson. (2009). Women under protection- in
hiding from violent men. International Journal of Social Welfare, 18(4), ss. 419-430.
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1468-2397.2009.00623.x [2022-04-10].
Währborg, Peter. (2002). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur.
Unizon (u.å.). Om mäns våld mot kvinnor.
https://www.unizonjourer.se/for-dig-som-ar-kvinna/vad-ar-vald/olika-former-av-vald/om-
mans-vald-mot-kvinnor/ [2022-02-25].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
[2022-03-15].
70
Bilagor
1. Informationsbrev för enkät
Vill du delta i en studie om hur det är att leva med skyddade
personuppgifter?
Vi är två studenter från socionomprogrammet på Göteborgs Universitet som
skriver kandidatuppsats för att belysa svårigheter i vardagen som kan
uppstå i samband med skyddade personuppgifter. Vi kommer att
undersöka det här genom en enkät med både öppna och slutna frågor. Vår
målgrupp för studien är personer som har erfarenhet av att leva med
skyddade personuppgifter.
Ditt deltagande är frivilligt.
Du som medverkar i studien kan när som helst ställa frågor till oss genom
att mejla oss eller skicka direktmeddelande på Instagram. Du kan när som
helst avbryta deltagandet utan motivering genom att stänga ner enkäten,
dina svar kommer då inte att sparas? Du är anonym när du besvarar enkäten,
och enkätsvaren kommer att hanteras konfidentiellt. Det innebär att det bara
är undertecknade som kommer ta del av enkäterna i sin helhet. Enkätsvaren
kommer bara att användas för den här studien och kommer att raderas när
uppsatsen är godkänd.
När du har läst igenom detta informationsbrev och godkänt villkoren
kommer du att komma vidare till enkäten som besvaras online. Sista dagen
att besvara enkäten är 11 mars. Att besvara enkäten tar ca. 10 min.
Om du har några frågor som rör ditt deltagande eller studien är du
välkommen att skicka ett meddelande, mejla eller ringa oss.
- Instagram: @enkatstudie_gu2022
- Mejl: enkatstudie.gu.2022@gmail.com
- Telefonnummer: (fås via mejl)
71
Tack för ditt deltagande!
/Sadhvi Schöier och Paulina Ringqvist
Om du har andra frågor som rör vår utbildning och uppsats kan du kontakta
vår handledare:
Therése Wissö, therese.wisso@socwork.gu.se
_________________________________________________________________________________________
72
2. Enkät
Enkät om skyddade
personuppgifter
Du måste samtycka till vad som står nedan för att kunna delta i studien
Vi är två studenter från socionomprogrammet på Göteborgs Universitet som
skriver kandidatuppsats för att belysa svårigheter i vardagen som kan uppstå
i samband med skyddade personuppgifter. Vi kommer att undersöka det här
genom en enkät med både öppna och slutna frågor. Vår målgrupp för studien är
personer som har erfarenhet av att leva med skyddade personuppgifter.
Ditt deltagande är frivilligt.
Du som medverkar i studien kan när som helst ställa frågor till oss genom att
mejla oss eller skicka direktmeddelande på Instagram. Du kan när som helst
avbryta deltagandet utan motivering genom att stänga ner enkäten, dina svar
kommer då inte att sparas.
Du är anonym när du besvarar enkäten, och enkätsvaren kommer att hanteras
konfidentiellt. Det innebär att det bara är undertecknade som kommer ta del av
enkäterna i sin helhet. Enkätsvaren kommer bara att användas för den här
studien och kommer att raderas när uppsatsen är godkänd.
När du har läst igenom detta informationsbrev och godkänt villkoren kommer du
att komma vidare till enkäten. Sista dagen att besvara enkäten är 11 mars. Att
besvara enkäten tar ca. 10 min.
Om du har några frågor som rör ditt deltagande eller studien är du välkommen
att skicka ett meddelande, mejla eller ringa oss:
Instagram: @enkatstudie_gu_2022
Mejl: enkatstudie.gu.2022@gmail.com
Telefonnummer: (fås via mejl)
Tack för ditt deltagande!
/Sadhvi Schöier och Paulina Ringqvist
Om du har andra frågor som rör vår utbildning och uppsats kan du kontakta vår
handledare: Therése Wissö, therese.wisso@socwork.gu.se
73
Jag har läst informationsbrevet och samtycker till villkoren för att
delta i studien
o Ja  (1)
o Nej  (2)
Q1. Lever du med någon form av skyddade personuppgifter?
o Ja  (1)
o Nej, men har gjort det  (2) o Nej  (3)
Q2. Vilken/vilka former av skyddade personuppgifter har/hade du?
▢ Skyddad folkbokföring (tidigare kallat kvarskrivning) (1)
▢ Sekretessmarkering  (2)
▢ Fingerade personuppgifter (som innebär att du fått nytt namn och/eller
personnummer)  (3)
Q3. Vem skyddas du från?
▢ Manlig (tidigare) partner  (1)
▢ Kvinnlig (tidigare) partner  (2)
74
▢ Annan man i familjen  (3)
▢
Annan kvinna i familjen  (4)
▢ Annan man  (5)
▢ Annan kvinna  (6)
▢ Annan  (7)
Q4. Din könsidentitet
o Kvinna  (1) o Man  (2) o Icke-binär  (3)
o Annat  (4) o Vill ej svara  (5)
Q5. Ålder (svara endast med siffror)
________________________________________________________
Q6 . Har du barn under 18 år?
o Ja, barn som bor med mig  (1)
o Ja, barn som inte bor med mig (2)
o Nej  (3)
75
Q7. Har barnen umgänge med den/dem som ni skyddas ifrån?
o Ja  (1)
o Ja, något/några av barnen  (2)
o Nej  (3)
Q8. Är du som förälder positiv
till umgänget?
o Ja  (1) o Nej  (2)
o Till viss del  (3)
Q9. Är ditt/dina barn positiva till umgänget?
o Ja  (1)
o Ja, något/några av dem  (2)
o Nej  (3)
o Barnet är för litet för att kunna
uttrycka sin åsikt  (4)
76
Q10. Riskerar du att träffa den/dem du skyddas ifrån i samband med
barnet/barnens umgänge?
o Ja (1) o Nej (2) oAnnat (3)
_____________________________
Q11. Hur upplever du att din praktiska vardag med skyddade
personuppgifter fungerar idag?
o Mycket bra  (1)
o Bra  (2)
o Helt ok  (3)
o Vare sig bra eller dåligt  (4)
o Inte särskilt bra  (5)
o Dåligt  (6)
o Mycket dåligt  (7)
Q12. Markera de myndigheter som det har uppstått svårigheter med till följd av
dina skyddade personuppgifter. Beskriv gärna svårigheterna i textfältet under
varje alternativ.  Välj själv om du vill svara kort eller utveckla svaret. Ett kort svar
kan exempelvis vara "rädsla för att bli röjd" eller "blivit illa bemött".
77
▢ Skatteverket  (1)
________________________________________________
▢ Försäkringskassan  (2)
_________________________________________
▢ Arbetsförmedlingen  (3)
________________________________________________
▢ Socialstyrelsen/Socialtjänsten  (4)
_________________________________________
▢ Brottsoffermyndigheten  (5)
_________________________________________
▢ Kronofogdemyndigheten  (6)
________________________________________________
▢ Länsstyrelsen  (7)
________________________________________________
▢ Migrationsverket  (8)
_________________________________________
▢ Polismyndigheten  (9)
_________________________________________
▢ Transportstyrelsen  (10)
78
_________________________________________
▢ Valmyndigheten  (11)
_________________________________________
▢ Åklagarmyndigheten  (12)
________________________________________________
▢ Annan myndighet (beskriv vad)  (13)
_______________________________________
79
Q13. Markera de samhällsinstanser/plattformar där det har uppstått svårigheter till följd
av dina skyddade personuppgifter. Beskriv gärna svårigheterna i textfältet under varje
alternativ.   Välj själv om du vill svara kort eller utveckla svaret. Ett kort svar kan
exempelvis vara "rädsla för att bli röjd" eller "blivit illa bemött".
▢ Vården  (1) ________________________________________________
▢ Hyresvärd  (2) ________________________________________________
▢ Potentiell hyresvärd (vid bostadsansökan)  (3)
________________________________________________
▢ Potentiell mäklare (vid bostadsköp/bostadsförsäljning) (4)
________________________________________________
▢ Banken  (5) ________________________________________________
▢ Arbetsgivare  (6) ________________________________________________
▢ Potentiell arbetsgivare (vid arbetssökan)  (7)
________________________________________________
▢ Posthantering  (8) ________________________________________________
80
▢ Skolan (om du har barn)  (9)
________________________________________________
▢ Operatörer för mobilabonnemang  (10)
________________________________________________
▢ Handla på nätet  (11)
________________________________________________
▢ Registrering på sociala medier och andra webbplatser (12)
________________________________________________
▢ Journalföring hos veterinär  (13)
________________________________________________
▢ Annat (beskriv vad)  (14)
________________________________________________
Q14. Har du någon gång avstått från att kontakta någon av ovan nämnda instanser till följd
av rädslan för att bli röjd?
o Ja (beskriv gärna situationen och vilken instans) (1)
________________________________________________
o Nej  (2)
oOsäker  (3)
81
Q15. Har dina personuppgifter någon gång blivit röjda på grund av kontakt med
ovan nämnda instanser?
o Ja (beskriv gärna situationen och vilken instans) (1)
________________________________________________
o Nej, men de har varit på väg att bli röjda (beskriv gärna situationen och vilken
instans)  (2)
________________________________________________
o Nej  (3)
oOsäker  (5)
Q16. Beskriv ett tillfälle då du blev positivt bemött av någon person på ovanstående
instanser.
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Q17. Anser du att anställda i ovan nämnda instanser har kunskap om hur de ska hantera
dina skyddade personuppgifter?
o Ja, fullt ut  (1)
o Ja, i mycket stor utsträckning  (2)
o Ja, i viss utsträckning  (3)
82
o Nej, i liten utsträckning  (4)
o Nej, i mycket liten utsträckning  (5)
o Nej, inte alls  (6)
Q18. Är det något annat du vill berätta om vardagen med skyddade personuppgifter?
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Jag samtycker till att mina enkätsvar används i den här studien
o Ja  (1)
o Nej (enkäten avslutas och dina svar kommer inte att sparas)  (2)
83
3. Informationsbrev för intervju
Vill du delta i en studie om hur det är att leva med skyddade
personuppgifter? (Intervju)
Vi är två studenter från socionomprogrammet på Göteborgs Universitet som
skriver kandidatuppsats för att belysa svårigheter i vardagen som kan
uppstå i samband med skyddade personuppgifter. Vi kommer att
undersöka det här genom en enkät med både öppna och slutna frågor samt
en intervju med en person som hörde av sig till oss och visade intresse för
studien. Vår målgrupp för studien är personer som har erfarenhet av att leva
med skyddade personuppgifter.
Ditt deltagande är frivilligt.
Du som medverkar i studien kan när som helst ställa frågor till oss. Du kan
när som helst avbryta deltagandet utan motivering, och du väljer då om du
vill låta oss använda det material du redan gett oss i intervjun. Intervjusvaren
och intervjupersonens identitet kommer att hanteras konfidentiellt. Det
innebär att det bara är undertecknade som kommer ta del av intervjuerna i
sin helhet, och eventuella platser eller namn kommer att ändras i den
skriftliga uppsatsen för att skydda intervjupersonens identitet.
Intervjun kommer att spelas in med ljudupptagning för att intervjun så
ordagrant som möjligt ska kunna återges i skrift. Intervjun kommer bara att
användas för den här studien och inspelat material kommer att raderas när
uppsatsen är godkänd.
Vi kommer också att gå igenom informationsbrevet före intervjun muntligt
för att säkerställa att intervjupersonen har tagit del av innehållet.
Om du som intervjuperson har några frågor som rör ditt deltagande eller
studien är du välkommen att höra av dig till Paulina på 076 349 56 26.
Tack för ditt deltagande!
/Sadhvi Schöier och Paulina Ringqvist
84
Om du har andra frågor som rör vår utbildning och uppsats kan du kontakta
vår handledare:
Therése Wissö, therese.wisso@socwork.gu.se
85
4. Intervjuguide
Intervjuguide
● Läs upp informationsbrevet.
● Av etiska skäl bör vi inte intervjua personer som befinner sig i akut kris
eller vars livsvillkor är komplexa. Därför undrar jag: hur länge har du levt
med skyddade personuppgifter?
● Vad tänkte du när du såg informationen om vår enkätstudie och vår enkät?
● Vad tänker du är viktigt för myndigheter och andra samhällsinstanser att
känna till om hur det är att leva med skyddad identitet?
● Har du någon gång avstått från att kontakta någon myndighet eller annan
samhällsinstans till följd av rädslan för att bli röjd?
● Har dina personuppgifter någon gång blivit röjda?
● Beskriv ett tillfälle då du blev positivt bemött av någon person i relation
till dina skyddade personuppgifter.
● Anser du att professionella har kunskap om hur de ska hantera dina
skyddade personuppgifter?
● Vet du var du kan vända dig om du känner att du behöver prata om detta
med någon?
● Är det något annat du vill tillägga?
86