Rapport R66:1982
Rumsakustik i lyssningslokaler
Projekteringsprinciper
för tidiga reflexer
Jakub Kirszenstein
iMSTITirTT
B Y 3 G D 0 » v U ï .ft £ N T AT 10 N
Accnr .
Piac
R66:1982
RUMSAKUSTIK I LYSSNINGSLOKALER 
Projekten'ngsprinciper för tidiga reflexer
Jakub Kirszenstein
Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 790506-0 
från Statens råd för byggnadsforskning till Avdelningen 
för Byggnadsakustik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt 
anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit 
ställning till åsikter, slutsatser och resultat.
R66:1982
ISBN 91-540-3720-4
Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm
LiberTryck Stockholm 1982
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
sid.
1 . Förord 6
2. Sammanfattning 7
3. Inledning 9
it. Projektbeskrivning 12
5. Fysikalisk bakgrund för kvalitetsfaktorernas uppbyggnad
och för mätningarnas omfång 1*»
5.1 Tydlighet - "D %" I1*
5.2 Modulâtionsdämpning "MD dB" 15
5.3 Tidstyngdpunkt "TTP msek" 15
5.4 Ekvivalent efterklangst id "T sek" 16
5.5 Ljudkällans och reflekterade ytors utstrålnings-
egenskaper 17
5.6 Ljudtrycksni vå "Lp dB" 18
6. Mätningar av rumsakusti ska parametrar och kvalitetsfaktorer.
Egenskaper hos ljudkällan ocg reflekterade ytor. 19
6.1 Lokalbeskrivning, reflektorernas placering 19
6.2 Mätmetoder 22
6.3 Mät- och testsignaler 24
6.4 Registrering av mäts igna1 erna 24
6.5 Mätning av ljudkällans och reflektorernas egenskaper 25
6.6 Mätning av rumsakusti ska parametrar 27
6.6.1 Efterklangst id 27
6.6.2 Ljudtrycksni vå 27
6.7 Mätning och beräkning av kvalitetsfaktorer 29
6.7.1 Modul ationsdämpning 29
6.7.2 Tyd 1ighet 29
6.7.3 Tidstyngdpunkt 31
6.7.4 Ekvivalent efterklangst id 31
7. Sammanställning av uppmätta utstrålningsegenskaper hos
ljudkällan och olika typer av reflektorer 33
sid.
8. Sammanställning av uppmätta parametrar och kvalitets­
faktorer under olika rumsakusti ska förhållanden 44
8.1 Efterklangstid Tgg 44
8.2 Ljudtrycksni vå 46
8.3 Kvalitetsfaktorer 60
8.4 Sammanställning av parametrar och faktorer 60
9. Analys av uppmätta parametrar och faktorer, deras för­
hållande och samvariation
9.1 Allmän uppskattning av rumsakusti ska förhållanden i
den undersökta lokalen 105
9.2 Ljudtrycksni vå som funktion av avståndet 106
9.3 Modu1 ationsdämpning som funktion av avståndet 108
9.4 Tydlighet som funktion av avståndet 110
9.5 Tidstyngdpunkt och ekvivalent efterklangstid som
funktion av avståndet 111
9.6 Samvariation mellan kvalitetsfaktorer 112
10. Diskussion över reflektorernas inverkan på lokalens akustiska
kvalité vid olika rumsakusti ska förhållanden 1 1 4
10.1 Inverkan av lokalens absorptionsförmåga, reflek­
torernas placering och utformning av taket på
samtliga parametrar och faktorer 114
10.2 Konstruktion och placering av reflektorer. 119
11. Referenser 127
BETECKNINGAR
TU Taluppfattbarhet (%)
D Tydlighet (%)
TTP Tidstyngdpunkt (ms)
MD ModuI ationsdämpning (dB)
T^q Efterklangst i dens värde (sek)
T Ekvivalent ef terkl angst i d (s , ms)
EKT Efterklangst i d
l_D Nivå hos den direkta signalen (dB)
l_D+1 Nivå hos den direkta signalen plus första reflex (dB)
L,-g Nivå av ljudtryckets summavärde under 50 ms av
det akustiska förloppet (dB)
p Ljudtryck (Pa)
2
I Intensitet (W/m )
i Avstånd (m)
t Tid (s, ms)
a Infa11 sv inkel (°)
f Frekvens (Hz)
1. FÖRORD
I denna rapport redovisas undersökningar av inverkan av direkta 
signalers och tidiga reflexers nivåer och spektra på den akustis­
ka kvalitén i 1yssningslokaler.
I rapporten diskuteras också principer för förbättring av den 
akustiska kvalitén vid projektering av dessa lokaler.
Författaren tackar T Kihlman och M Kleiner som gett råd och syn­
punkter vid undersökningarna, F Torstensson och B Wijk som hjälpt 
till vid mätningarna och M Almgren för synpunkter på manuskriptet.
Projektet har finansierats av BFR med anslag 790506-0.
72. SAMMANFATTNING
En hörsals akustiska kvalité beskriver hur väl information från en 
talare kan uppfattas. I praktiken avser en lokals akustiska kvalité 
en allmän uppskattning av hela lokalen, inte den enskilda lyssnings- 
positionen. Det visar sig nämligen att varje lokal, även de som upp­
fattas som goda, har platser där kvalitén är bättre resp. sämre. Detta 
gäller trots att efterklangst id, bakgrundsbu11 er, avstånd från ljud­
källan osv är ungefär desamma.
Tidigare undersökningar av orsaken till detta, gjorda vid CTH, har 
visat att ljudkällans riktningsegenskaper och de näraliggande ytornas 
ref 1ektionsegenskaper, spelar en viktig roll vid bestämmandet av samt­
liga positioners rumsakulst i ska kvalité.
Platser, där de direkta signalerna kommer med liten utstrålningsvinkel 
från ljudkällan karaktäriseras alltid av bättre kvalité än platser 
där signalerna kommer med större ut strålningsvinkel , trots att avstån­
det från ljudkällan är detsamma.
Detta projekt har försökt visa att man med hjälp av rätt dimensione­
rade och placerade reflektorer, och med speciell utformning av t ex 
taket kan förbättra kvalité på de platser som tidigare hade sämre 
kvalité. Detta kan åstadkommas med hjälp av enstaka tidiga reflexer 
och man kan därvid få samma goda värden som man tidigare fått på de 
bättre platserna.
Dessa enstaka reflexer påverkar både den subjektiva och den objektiva 
uppskattningen av den akustiska kvalitén.
För att bestämma kvalitén har vi i projektet använt oss av redan 
kända och bl a på CTH:s avd för byggnadsakustik vidareutvecklade objek­
tiva kvalitetsfaktorer. Mätningen av dessa kvalitetsfaktorer har skett 
med datorbaserade mätmetoder.
Användbarheten av dessa olika faktorer har analyserats med korrelations- 
beräkningar. Det har därvid visat sig att korrelationen mellan kvalitets­
faktorerna är stor och ligger mellan R = 0,95 och R = 0,99. Där kan man 
se att de uppmätta och de beräknade ekvivalenta efterklangst i derna på 
olika platser väl stämmer överens med de andra kvalitetsfaktorerna.
Det visar sig också att medelvärdet av efterklangst i den i lyssnings- 
1 oka 1 en är den viktigaste parametern för att bestämma gränsvärdet 
men endast för den bästa platsens kvalité.
Med hänsyn till ovanstående anser vi också att den subjektiva, av 
människan uppskattade efterklangst iden , inte stämmer med det upp­
mätta medelvärdet, men däremot kan stämma med den ekvivalenta.
En subjektiv bedömning av inspelat material från en annan lyssnings- 
lokal, med längre EKT och från flera platser, visar att intrycket av 
efterklangstid inte stämmer med den uppmätta. Nära källan uppfattar 
man efterklangstiden som kortare än längre bort från källan - detta 
gäller också vid sidan av källan även om avståndet är detsamma - och 
detta sker på ungefär samma sätt som vid den uppmätta ekvivalenta 
efterklangstiden.
Projektets resultat framgår av tabeller och kurvor, där skillnaden 
mellan olika positioners kvalité vid olika akustiska förhållanden, 
och den förbättring som skett med reflektorer visas. Dessutom skissas 
några praktiska tillämpningsexempel från 1yssningsloka 1 er .
93. INLEDNING
Under de sista decennierna har i olika länder 1yssnings1 oka 1 ers 
akustiska kvalité undersökts av flera forskare. För uppskattningen 
av kvalitén har först subjektiva metoder använts och senare även 
objektiva, fysikaliska metoder.
Det visar sig alltid att det finns flera parametrar och faktorer 
som påverkar kvalitén i lokaler avsedda för god ta 1uppfattbarhet.
De viktigaste är:
1) lokalens efterklangst id (EKT)
2) EKT:s frekvensgång
3) signalens nivå,
4) bakgrundsbu11 rets nivå,
och beträffande samtliga positioner - i väldigt hög grad -
5) avståndet från ljudkällan.
I samma lokal kan alla de fyra första parametrarna betraktas som 
ungefär lika och då är den femte avgörande.
På platser som ligger på samma avstånd från 1judkällan där signaler 
kommer med olika utst rå 1ningsvinklar uppstår skillnader i både den 
subjektivt och den objektivt uppskattade kvalitén.
Objektiv uppskattning av kvalitén i lokaler avsedda för tal bygger 
på olika mät- och beräkningsprinci per. Av de mest använda är jäm­
förelsen av den energi som kommer till mottagningspunkten under de 
första 50 ms efter en kortvarig impuls, och den integrerade energin 
under hela efterklangsförloppet. Kvoten av dessa kallas "Deutlichkeit" 
och mäts i t. En annan metod bygger på undersökningar av rummets in­
verkan på talsignalens modulation. Faktorn som beskriver kvalitén kallas 
ofta "modulat ionsdämpning".
I en tredje metod,utvecklad vid CTH,beräknas en s k "ekvivalent 
efterklangst id" som beskriver t i ds 1äget av tyngdpunkten för ett 
verkligt efterklangsförlopp, motsvarande den ekvivalenta rent 
exponentiel1 a efterklangskurvan.
Dessa kvalitetsfaktorer visar att det finns skillnader på vissa 
platser men orsaken till detta har inte förklarats tillräckligt.
Våra undersökningar av flera 1yssningsloka 1 er (klassrum) 
visar att några av orsakerna är ljudkällans (talorganets) utstrål- 
ningsegenskaper och ref 1ektionsegenskaperna hos ytor som ligger 
nära källan. Dessa egenskaper kan studeras genom analys av nivåns 
momentana värde i det första skedet av efterklangsförlöppet.
10
I den direkta i normal riktning utstrålade signalen finns den äkta 
ta 1 informationen. I andra riktningar utstrålas signaler med ändrad 
information. Den ändrade informationen beskrivs i form av nivå­
skillnader vid olika frekvenser.
När en sådan ändrad,d i rekt signal reflekteras vid en yta innehåller 
även den reflekterade signalen en ändrad information.
På platser där signaler kommer med små utstrå 1ningsvinklar är den 
totala informationen lika med den äkta och ändringen av kvalitén beror 
mest på avståndet. På platser där utstrå 1ningsvinkeln däremot är stor, 
är informationen förändrad och kvalitén beror också på utstrålnings- 
vinkeln dvs på ljudkällans egenskaper. Dessa förändringar påverkar 
både den subjektivt uppskattade ta 1uppfattbarheten och de objektiva 
kval itetsfaktörerna.
Målsättningen i den presenterade rapporten är att visa hur man kan 
genom förbättring av informationen i de tidigt reflekterade signalerna, 
som i sin tur bidrar till den totala tidiga informationen, också för­
bättra den rumsakusti ska kvalitén.
Detta kan ske genom användning av speciellt dimensionerade och 
enligt vissa regler placerade reflektorer samt - med tanke 
på ljudkällans riktningsegenskaper - på ett visst sätt utformade 
ref 1ektionsytor i lokalen.
Med hänsyn till detta har i rapporten beskrivits val av reflektorer, 
deras dimensioner och placering samt mätmetoder för objektiv upp­
skattning av kvalitén och analysprinciper.
I rapporten ingår också en diskussion av reflektorernas konstruk­
tion, använda mätmetoder samt en uppskattning av den väntade
11
subjektiva kvalitetsfaktorn med hjälp av enkla matematiska samband.
Dessutom finns i rapporten några exempel på en praktisk användning av 
reflektorer och utformning av reflekterade ytor i 1yssnings1 oka 1 er 
enligt de nämnda reglerna.
Projektet har omfattat: 1) förundersökningar där utstrå 1ningsegenskaper 
hos ljudkällan och ref 1ektionsegenskaper hos reflektorer med små dimen­
sioner har analyserats och 2) undersökningar där kvalitetsegenskaper på 
olika platser i en vald 1yssningslokal med varierande akustiska para­
metrar (EKT) har analyserats med och utan reflektorer.
I projektet har också ingått en vidareutveckling av den ekvivalenta 
efterklangst i den, som visar stor korrelation med modul at ionsdämpningen.
Rapporten omfattar alltså sammanfattningsvis:
1. Mätning av utstrå 1ningsegenskaper av ljudkällan och olika typer 
av reflektorer.
2. Dimensionering av reflektorer, val av reflektorernas placering, 
ändring av rumsakusti ska förhållanden (absorption och efter-
klangst id).
3. Mätning av parametrar och kvalitetsfaktorer vid olika rums- 
akustiska förhållanden, utan och med reflektorer.
4. Sammanställning av uppmätta parametrar och faktorer, beräkning
av korrelation.
5. Analys av resultat.
6. Diskussion och slutsatser.
7. Några praktiska exempel på förbättringen av rummets kvalité.
12
't. PROJEKTBESKRIVNING
Projektet har omfattat undersökningar av rumsakusti ska parametrar och 
kvalitetsfaktorer i en medelstor 1yssnings1 oka 1 med två rumsakusti ska 
förhållanden och med varierande placering av reflektorer avsedda för 
reflexion av ljudsignaler i förutbestämda riktningar.
Avsikten var att göra en analys av inverkan av en förutbestämd pla­
cering av reflektorer på de rumsakusti ska parametrarna och kvali­
tetsfaktorerna som beskriver lokalens och enskilda platsers kvalité.
Det viktigaste är att reflektorerna är placerade inom en begränsad 
utstrå 1ningsvinkel från ljudkällan. Detta leder till val av den bästa 
placeringen av reflektorer och slutligen till val av utformning av 
olika ytor i 1yssningsloka 1 er.
Beroende på storleken av reflektorerna och deras placering och/eller 
utformningen av lokalens ytor kan ljudenergin få bidrag från de 
första reflexerna med minsta möjliga ändring i signalspektrum.
På så sätt kan en förbättring uppnås av kvalitén i enskilda positioner. 
Den kan uppskattas med hjälp av kvalitetsfaktorer.
De datorbaserade mätmetoderna omfattade bl a:
1. Mätning av utstrå 1ningsegenskaper hos en ljudkälla som liknar 
männi skans
2. Mätning av reflexionsegenskaper hos tre typer av reflektorer, 
a) sfärisk formad, b) med plan yta (två sorter).
3. Mätning av spektra och nivåer hos direktljud, tidiga och sena 
ref 1exer samt beräkning av totala nivåer och spektra.
4. Mätning av tydlighet i två tidsdelar.
5. Mätning av tyngdpunktst id i tre tidsdelar.
6. Mätning av modu1 a tionsdämpning.
7. Mätning av efterklangst id ( EKT) samt EKT:s frekvensgång och 
beräkning av medelvärde för EKT:s frekvensgång.
13
Ur impulsartade signalers momentanvärden beräknas med hjälp av dator 
samtliga parametrar och kvalitetsfaktorer, deras korrelation och sam­
var i at i on .
I varje mätutförande dvs vid en viss placering av reflektorer eller 
utan reflektorer, samt med eller utan absorbenter, placeras ljudkällan 
en gång i mitten och en gång vid sidan av lokalen.
Mikrofonerna placeras i 3 grupp-positioner: längs mittlinjen, läng sido 
väggen och längs fönstren, dvs på positioner där direkta signaler och 
första reflexer kommer med olika utstrå 1ningsvinklar.
Resultatet sammanställs för de tre grupperna och analyseras som 
funktion av avstånd för varje mätutförande.
Vid en sammanställning av diverse mätutförande kan ändring av kvalitets 
faktorernas värde analyseras som funktion av EKT (absorptionsförmåga) 
och reflektorplacering. Vidare kan inverkan av dessa åtgärder på 
lokalens akustiska kvalité uppskattas.
Med hjälp av dessa undersökningar kan man även analysera inverkan av 
de första reflexerna som kommer under de av olika författare förut­
bestämda tidsperioderna [1 ,2] på kvalitetsfaktorernas värde dvs på 
den rumsakusti ska kvalitén.
Det visade sig att vanliga manuella metoder är olämpliga vid stora 
mätserier samt vid behandling av impulsartade signaler där olika 
parametrar och faktorer mäts resp beräknas. Man valde datorbaserade 
mätmetoder som utvecklades eller har bearbetats för detta ändamål.
Mätförfarande, sammanställning av resultat, analys och rekommenda­
tioner för projekteringen behandlas vidare i rapporten mera i detalj.
OBS! Med hänsyn till den höga korrelationen mellan de objektiva 
kvalitetsfaktorerna och den subjektiva uppskattningen av taluppfatt- 
barheten samt på grund av den mycket ostabila i tiden - under pågående 
impulsartade mätningar - faktorn som bakgrundsbu11 er under dynamiska 
förhållanden dvs med människor närvarande, har mätning av taluppfatt- 
barheten uteslutits från undersökningarna. Se även [3].
14
5. FYSIKALISK BAKGRUND FÖR KVALITETSFAKTORERNAS UPPBYGGNAD OCH FÖR 
MÄTNINGARNAS OMFÅNG
Här beskrivs endast de viktigaste egenskaperna av kvalitetsfaktorerna, 
deras beräkning vid användning av dator och numeriska metoder. En mer 
detaljerad beskrivning av kvalitetsfaktorerna finns bl a i arbetet 
[ 3 ].
5.1. Tyd 1ighet "D %"
Tydligheten ("Deutlichkeit") definieras av Meyer [ 1 ] som förhållandet 
mellan energin som når lyssnaren under de första 50 msek och den 
totala energin som når lyssnaren under ett akustiskt förlopp från en 
bredbandig impulssignal av bruskaraktär. Detta anges enligt uttrycket
5° -
0J p (t) • dt
(i)D = 100 •
j p2 (t) dt
0
där p = ljudtrycket.
Vid användning av dator och numeriska integration beräknas tydlig­
heten med användning av en korrigerad "Simpson"-metod
D = 100 - (2a)
där K = N = —och t = paral lel 1 analysatorns tidskonstant 
i msek.
t = 1, 2, 3____ K ____ N
2
och intensiteten I , som motsvarar trycket i kvadrat p (t), 
omräknas från det med tidskonstanten t uppmätta momentana 
värdet av 1judtrycksni vån L . Slutligen är uttrycket
D = 100 • —-------j---------------------------------------------- % (2b)
15
5.2. Modu1 ationsdämpning "MD dB"
Modu1 ationsdämpning definieras som kvoten mellan effektivvärdet hos 
intensiteten i den modulerade signalen och effektivvärdet hos inten­
siteten i den demodulerade signalen som tas från signalens envelopp. 
Den räknas i dB och uttrycket för MD är:
MD = 10 log mod
demod
= 10 log I , - 10 log I, , 3 mod 3 demod
(3)
L . - L. , dBmod demod
Den utsända modulerade signalen består av bredbandiga upprepade pulser 
av bruskaraktär där pulstiden är 35 ms och paustid är 105 ms. En 
sådan modulerad signal simulerar talets modulation [4, 5].
5-3. Tidstyngdpunkt "TTP msek"
T idstyngdpunkten definieras som kvoten mellan det totala tidsmomentet 
av ett exponentiel11 akustiskt förlopp och den totala energin hos 
samma förlopp. Uttrycket för en sådan definition är: Se även [3, 6, 7].
OO
/ p2 (t) t. • dt 
i=t0
TTP = ------------------------------------------- ms (4)
J P2 (t) • dt
i=to
i praktiken
t / 2 p2 (t) • t • dt
TTP = -i—-------------------------------- (5)
/ 2 p2 (t) • dt
där tg är nollpunkten för den direkta impulssignalen (samma som 
vid mätning av tydlighet) och 
t är reflexernas tidsläge i förhållande till nollpunkten.
Vid den numeriska integrationen är uttrycket för tidstyngdpunkten:
16
N N
(Z 11 - t - E 11 - 1) * T
TTP = —---------T7--------------—----------------- -------- ms (6)
där I = intensiteten av varje momentan signal
t = 1 = nollpunkten, N = slutpunkten, t = 1, 2 ....N 
t = tidskonstant för para 11 el 1 ana 1ysatorn - ms
För ett rent exponent ie111 tidsförlopp fås stor överensstämmelse 
mellan uttrycken (5) och (6) dvs mellan de båda integralerna.
Vid beräkningar av t idstyngdpunkten är det viktigt att bestämma för­
loppets slutposition. Enligt tidigare undersökningar bestämdes 
eller N som tiden där bakgrundsbu11ret börjar dominera. Som utveckling 
av uttrycket och med hänsyn till talets tidsförlopp samt till det 
tidsgränsvärde som har använts för modul ationsdämpning har även här 
t bestämts som 150 ms. (Tidsperiod för MD är 140 ms - se även 5.2
Alla ovan beskriva kvalitetsfaktorer påverkas oavsett signalens 
efterklangsförlopp också av reflexernas tidsläge i tidsförloppet 
och av bakgrundsbu11ret.
5.4, Ekvivalent efterklangst id
Efterklangst id kan bestämmas ur den uppmätta t idstyngdpunkten enligt 
uttrycket
T = 13.8 • TTP ms (7)
I energi synpunkt är denna tid ekvivalent med den som fås från 
ett rent exponentiel11 förlopp.
Eftersom efterklangsförlopp i vanliga 1yssnings1 okal er aldrig är 
rent exponentiella är det angeläget att beskriva den från TTP om­
räknade efterklangst i den som ekvivalent med den rena exponent i el la.
T , = 13.8 x TTP ms
ekv
5.5. Ljudkällans och reflekterade ytors utstråiningsegenskaper
Som tidigare visades [5], [8] är människoröstens utstrå 1ningsegen- 
skaper vinkelberoende.
De viktigaste egenskaperna är att vid högre frekvenser minskar 
utstrålningens rymdvinkel och detta betyder att på platser som ligger 
vid sidan av en sådan ljudkälla har de utstrålade signalerna en 
förändrad information jämfört med de som är utstrålade i normal rikt- 
ningen.
I ett begränsat utrymme, där till varje position runt om en ljud­
källa också kommer signaler reflekterade från omgivande ytor, ändrar 
sig signalens spektra beroende på utstrålningsvinkeln hos den pri­
mära utstrålade signalen. Detta betyder att till platser som ligger 
t ex vid sidan av ljudkällan kommer en förändrad direkt signal och 
även förändrad reflekterad signal. Med stigande utstrålningsvink!ar 
kommer mer och mer förändrade direktsignaler och första reflexer 
från t ex taket och väggar.
För reflexer tillkommer också en viktig faktor som beror på stor­
leken av den reflekterande ytan. Vanligen säger man att för en yta 
är signalens ref 1ektionsvinke1 lika med motsvarande infallsvinkel. 
Detta är begränsat endast till frekvenser där signalens våglängder 
är minst tre gånger mindre än ytans dimensioner. Sådana egenskaper 
kan man utnyttja för att utvinna den högfrekventa energin från de 
reflekterade signalerna.
Vid utformning av lokalens begränsningsytor kan också sådana egen­
skaper utnyttjas.
Så kan t ex med hjälp av direkta signaler som utstrålas från ljud­
källan med liten utstrå 1ningsvinkel och reflekteras i riktning dit 
andra direkta signaler kommer med stor utstrålningsvinkel, energin 
höjas vid högre frekvenser i summasignalen.
Om man anser att den viktigaste tal informationen befinner sig i 
område från ca 1,5 kHz till ca 6 kHz och minskar vid stora utstrål- 
ningsvinklar, kan ovan beskrivna ref 1ektionsegenskaper kompensera 
detta.
Enligt uttrycket
17
2 - Fl
18
* = 3 • f (8)
där i = reflektorens dimension, m 
c = ljudhastighet, m/s 
f = frekvens, Hz
kan reflektorernas dimensioner begränsas til! ca 0,8 m.
5.6, Ljudtrycksni vå
Olika delar av signalens energi påverkar på olika sätt lokalens och 
positionens kvalitet. Den direkta signalen vid de första reflexerna 
innehåller den huvudsakliga nyttiga informationen, däremot saknas 
denna i de senare reflexerna och efterklangen. De senare spelar i 
1yssningsprocesser en annan psykologisk roll. De kan påverka upp­
fattningen exempelvis om lokalens storlek. Samtidigt kan de ge 
en betydande masker ingseffekt vid relativt höga nivåer och långa 
efterklangstider.
Beroende på avståndet från ljudkällan, ytornas ref lektions- och 
absorptionsegenskaper, kommer till olika platser signaler som i 
det tidiga skedet av rumssvaret skiljer sig väsentligt från varandra, 
bl a beträffande nivåer.
För att bättre undersöka inverkan av tidiga signaler på positionens 
akustiska kvalité har förutom nivåer från långvariga signaler också 
mätts momentana 1judtrycksnivåer i det tidiga skedet av rumssvaret.
Ljudtrycksnivåer mäts i dB som det momentana värdet i varje ögon­
blick och omräknas till summavärde för olika tidsintervaller, t ex 
direkt signal, direkt signal plus en reflex, direkt signal plus 
reflexer under 50 ms eller under hela tidsförloppet. (Ln, Ln ,,
U U+1
L50^ ■
Vid modulerade signaler mäts det effektiva medelvärdet under en 
långvarig period. (L^p).
19
6. MÄTNINGAR AV RUMSAKUSTI SKA PARAMETRAR OCH KVALITETSFAKTORER. 
EGENSKAPER HOS LJUDKÄLLAN OCH REFLEKTERADE YTOR.
6.1. Lokalbeskrivning, reflektorernas placering
3
Undersökningarna har utförts i en stor lyssningssal på ca 300 m 
vid Chalmers tekniska högskola. Dess dimensioner är 11.35 x 8.35 x 
x 3.2 m3.
I taket finns 0,25 m höga balkar på avståndet 1.25 m från varandra.
Mellan balkarna i höjd med balkarnas nedre yta är perforerade absor-
benter placerade. Sammanlagt ca 40 % av takytan är täckt med absor-
benter. På ena sidan av salen, längs sidoväggen finns en lång
ventilationskanal, byggd på utsidan av träpanelen. På den andra sidan
2
finns fönster täckts med tjocka gardiner (ca 30 m ). (Kurvblad 1a).
Lokalen är avsedd för föreläsningar och kan utnyttjas även som rit­
sal. Med hänsyn till detta är antalet platser begränsat till 30. 
Möblerna består av små ritbord och skåp för ritark. I lokalen finns 
också TV-apparater samt skåp med elektroniskt styrda diaprojektorer.
För att minska efterklangst i den har perforerade absorbenter placerats
2
mellan balkarna vid taket. Ytan hos absorbenterna är ca 32 m .
Uppmätt efterklangst id i den tomma lokalen ligger på ca Tme^ =
= 0.55 s.
För att ändra de akustiska förhållandena har absorbenterna vid två 
av de fem undersökningstillfällena tagits bort. Då blev reflexerna 
mer utspridda på grund av balkarna och efterklangst i den steg med 
12 X. (Kurvblad 1b och bild på kurvblad 89 sid 124).
Reflektorer av plan typ, byggda av spånskivor har placerats enligt 
två metoder. Det ena sättet var att reflektorerna var utspridda 
över hela taket och riktade så att a) infallsvinkeln från högtalaren 
var liten, max 20°, och b) att reflexerna var riktade mot sido- 
platserna. Det andra sättet var att en del av reflektorerna pla­
cerades nära ljudkällan och resterande reflektorer placerades i 
taket över den första delen. De infallande signalerna reflekterades 
från de nedre reflektorerna i riktning mot de som placerades över 
och riktades till sidoplatserna längs nästan hela salen. (Kurv­
blad 2a samt bilder på kurvblad 90 och 91 - sidorna 125 och 126).
kurvblad 1Chalmers Tekniska Högskola Sal VQ 23 
a)med absorbenter b)utan absorbenter
a) A - A perforerade B - B
Lr\ absorbenter
□ n ii ii
b) utan en del av absorbenter mellan balkarna 
A - A
-----O D------□—“0-------
21
CTH. Sal VÖ 23
Placering av reflektorer och belyssnings 
armatur
kurvblad 2
a) Reflektorer i taket
-A
~T
*
n..ri rf r: ,n n
b) Reflektorer nära 
>2,40__jl judkäl lan
-4>v
Trri n>i n n
I' 2.80—\
c) placering av belyssnings 
armatur
-ifc—ji1/ uV P u1» ul*L"
n n n rr n n.
I 0 111 '•1
i\ 0 1ut 1 • 1
d) upphängning av reflektorer
och justering av reflektorernas 
läge
a 1 umi n i urn prof i 1er
spege1reflektor
22
Av de tre undersökta reflektortyperna valdes an slät typ med dimen­
sionerna 0,61 x 0,83 m. Reflektorerna hängdes i taket på ett bestämt sätt. 
För upphängningen utnyttjades speciella aluminiumprofiler. Denna 
konstruktion underlättade justeringen av reflektorernas läge.
Vid båda tillfällena var placering av reflektorer lite beroende av 
den befintliga belysningsarmaturen.(Kurvb1 ad 2 b.)
För att justera infalls- och ref 1ektionsvinklar har speciell anord­
ning bestående av speglar och ljuskälla använts.(Kurvb1 ad 2 c.)
Högtalare och mätposi tioner med tillhörande mikrofoner, som uppdelades 
i tre grupper, har placerats enligt nedan i kapitel 6.4 beskrivet sätt.
Antalet reflektorer begränsades vid båda tillfällena till 16 st, 
avsedda endast för reflexer till bestämda positioner. Se även p. 7.
6.2. Mätmetoder
Vid undersökningarna har valts fem olika akustiska förhållanden där 
placering av absorbenter och reflektorer har varierats. Vid varje 
akustiskt tillfälle har 2 högta1 arposi tioner och 22 mätposi tioner 
använts. (<urvblad 3 a.)
Till de parametrar och faktorer som mäts med hjälp av dator hör: 
efterklangst id
momentana nivåer och spektra 
modulâtionsdämpning 
tyd 1 ighet
t idstyngdpunkt och ekvivalent efterklangst i d .
Ljudkällans och reflekterade ytors egenskaper mäts med vanlig elektro­
akustisk utrustning i ett ekofritt laboratorium.
Mät- och analysproceduren sker för parametrar och faktorer halv- 
automatiskt. En allmän princip av mätningar med datorstyrd process 
visas i figur b på kurvblad 3.
23
CTH. Sal VÖ 23
Mätning av parametrar och kvalitetsfaktorer
kurvblad 3
a) placering av högtalare och mikrofoner
högtalare i mitten högtalare vid sidan
krofone rmi krofoner
mi tten
■nti-tten---------
fönstr.
b) mätning av rumsakusti ska parametrar och kvalitetsfaktorer 
med datorstyrd process. Allmän princip
1.förstärkare 2.dB A filter 3.bandpassfi 1 ter 4.paraiie11analysator 
5. dator 6. radskri vare 7.plotter
6.3. Mät- och testsignaler
24
För mätning av efterkiangst id , tydlighet och t i dstyngdpunkt har 20 ms 
långa pulser använts. Pulserna bestod av frekvensbegränsade vit- 
brussigna1er. Frekvensområdet var 100 till 8000 Hz. Vid inspelningen 
av mäts igna1 erna har en bandhastighet på 0,19 cm/s använts medan vid 
analysen var hastigheten 0,09.5 cm/s. Detta gjordes för att minska 
analysatorns tidskonstant från 20 ms i i 11 10 ms.
Mätning av modu1 ationsdämpning har skett med modulerade signaler 
bestående av v itbrussigna1 er med 35 ms pulser och 105 ms pauser. 
Bandhastigheten vid inspelning och analys var 0,19 cm/s.
Alla testsignaler dvs pulser och modulerade signaler var inspelade 
på band med konstanta nivåer och spelades upp genom en högtalare av 
typ SINUS 1 007 som har ungefär samma riktkarakteri st i k som människo­
rösten .
I fem positioner där en alltid var på kort avstånd från källan in­
spelades mäts i gna1 erna samtidigt och då hölls alla nivåkontroller i 
konstanta lägen.
För pulssignaler var den uppspelade nivån ca 93 - 95 dB på 1 m 
avstånd från högtalaren i norma 1riktningen och hölls konstant för 
varje akustiskt förhållande. För modulerade signaler hölls nivån 
på ca 68 - 70 dBA,också konstant för varje förhållande. Denna nivå 
motsvarar - under normala förhållanden - talnivån.
6.4. Registrering av mäts igna1 erna
I varje mätposition har alla mätsignaler inspelats på band. För en 
serie av utsända testsignaler dvs impulser och modulerade signaler 
har samtidiga inspelningar av mätsignaler i fem positioner gjorts.
Alla mätpositioner uppdelades i tre rader, parallella till lokalens 
axel. En längs sidoväggen, en längs mittlinjen och en längs fönstren.
Högtalaren placerades en gång vid väggen i slutet av mittlinjen och 
en gång i slutet av sidolinjen, se kurvblad 3 a. Dessa två positioner 
simulerade förflyttningen av ljudkällan som sker under normala för- 
hå 1 1 anden .
Samma mätserie upprepades för varje rad med fem mätpos i t ioner och 
motsvarande placering av högtalare.
6.5-Mätning av ljudkällans och reflektorernas egenskaper.
25
Egenskaper av ljudkällan och reflektorer har undersökts i CTH:s 
ekofria 1 aboratori um. Dä r har mätts ri ktkarakteri st i k hos högtalaren 
typ SINUS 1007,och reflekt ionsegenskaper hos en sfärformad och en 
plan reflektor byggda av gips med dimensioner 60x60 cm samt en plan 
reflektor av en spånskiva. Ljudkällans riktkarakterist i k har mätts 
med vitbruss igna1 med konstant nivå vid alla frekvenser och analy­
serats med hjälp av tersfilter. (Kurvblad 4a).
Ref lektionsegenskaperna har mätts med hjälp av en metod liknande 
en "tone-burst"-metod.
Utgående från ändringar av ljudtrycket vid olika utstrål ni ngsvi nklar
där ca 1,5 kHz betraktades som nedre gränsen för informatio-
2
nen har tre typer av reflektorer med dimensioner 0,6 x 0,6 m och 
2
0,6 x 0,8 m undersökts.
Den ena typen är en slät gipsplatta, den andra en sfärformad gips­
platta och den tredje en spånskiva.
Avsikten med den undersökningen var att bestämma gränsområdet där 
reflektorer effektivt reflekterar energin med möjligast oförändrat 
spektrum.
I ekofritt rum sändes signaler i riktning mot en reflektor och ljud- 
trycksnivån hos den reflekterade signalen mäts i 7 positioner som 
ligger 0,25m från varandra ( ca 4°) och på ett avstånd av 3,75 m från ljud­
källan. Den direkta nivån mäts vid plattan på ett avstånd av ca 2,25 m 
från källan. Vid undersökningen har signalen sänts dels en gång med in­
fallsvinkel 0° och dels en gång med ca 24°. (Se kurvblad 4b).
Den utsända signalen är av pulskaraktär (man kan även använda en 
tonburstgenerator) med 8 ms långa pulser och 30 ms pauser signaler 
är av sinustyp frekvenser från 0,5 kHz till 10 kHz.
Denna typ av signaler har använts för att separera de signaler 
som kommer direkt från högtalaren från de reflekterade signalerna.
Tidsdiffe renserna mellan båda signalerna var mellan 9 och 14 ms.
Ljudtrycket resp. spänn i ng hos den reflekterade signalen kan lätt 
uppskattas på osci1loskopet. (Kurvblad 4b).
26
Mätning av ljudkällans och reflektorers 
riktkarakteristik
kurvblad 4
a) ljudkällans riktkarakteristik
b)reflektorers reflexionsegenskaper
„Wvw
> 7 6
6 o 
5ci 
4 Q
f
pos. 1
pos. 7
4
+-B
'JLf----- 30
[3
27
6,6. Mätning av rumsakusti ska parametrar
§i§ili.Efterklangstid
Mätning av efterklangst id sker med vårt datorbaserade mätsystem. Vid 
mätningen utnyttjas en bredbandig brussignal av pulstyp, ca 20 ms.
Efterklangsförloppets momentana värde analyseras av para 11 el 1 ana 1ysa- 
torn med en tidskonstant på 10 ms och sändes sen till datorn. Där sker en 
linjär approximation till efterklangskurvan enligt minsta kvadratmetoden.
Beräkningarna startar programmässigt vid t^ = ca 50 ms efter pulsens
starttid och avslutas vid t när nivån sjunkit till ca 30 dB från start-n
nivån Lq eller till den nivå som kan uppfattas som bakgrundsnivån, L , 
se kurvblad 5 där exempel visas på den uppmätta efterklangst i den enligt 
den av oss utvecklade datorbaserade metoden.
Efterklangst iden beräknas enligt uttrycket
K u
60
T “ (tn - V
där K =
*7= L N)
(9)
OBS! Mer om metoden se [ 3] kapitel 6.4.3.
Efterklangst iden mäts i frekvensområdet 0,25 - 6,3 kHz.
rycks ruv ån
Ljudtrycksni vån mäts på två sätt. För det första som medelnivån från 
den långvariga modulerade signalen som används vid mätningen av modu­
lât ionsdämpn i ng och för det andra som momentannivån under efterklangs- 
förloppet med 10 ms tidsintervaller.
Den första mäts med A-vägningsfi 1 ter och den andra med A-vägnings- 
och tersfilter. Analys av uppmätta nivåer sker med para 11 el 1ana- 
lysator och dator.
Av 1judtrycksni våns momentanvärde kan inverkan av tidiga reflexer 
på lokalens kvalité bedömas.
Ex
em
pe
l på 
m
ät
ni
ng
 av 
ef
te
rk
la
ng
st
 id
 en
lig
t da
to
rb
as
er
ad
 mä
tm
et
od
.
SA
L VO
 23
. U
TA
N A
BS
O
RB
EN
TE
R.
 U
TA
N R
EF
L.
HO
G
T.
 V
ID
 SID
AN
. M
IK
. V
ID
 FO
NS
TR
. 
ku
rv
bl
.
DA
T.
 2
02
81
 LOKA
L N
R.
 2
3 POS
. 1 MA
TN
.1 VOL
. 2
80
28
29
6.7. Mätning och beräkning av kvalitetsfaktorer
Enligt den allmänna mätprincipen (kapitel 6.2) mäts alla kvalitets­
faktorer.
Med hjälp av en högtalare utsänds testsignaler som består av en 
långvarig (30 s ) modulerad signal resp tio korta (20 ms ) impuls- 
signa1er.
Vid varje högta1arposi tion inspelas de direkta signalerna samt rums- 
svaret på bandet i fem mätposi tioner och sedan upprepas signalerna 
och åter inspelas i nästa fem positioner.
Med hjälp av datoriserad utrustning sker sedan mätning och beräkning 
av registrerade signaler. Vid beräkningen används alltid mätning på 
platsen vid källan som referens.
Här mäts medelnivån av den utsända modulerade signalen som vägt 
värde (A-vägningsfi 1 ter) och sedan mäts medelnivån av samma men 
demodulerad signal. Signalen demoduleras med hjälp av en demodulator. 
Den demodulerade signalen har en frekvens av ca 4 - 7 Hz och utrust­
ningen är anpassad till mätning av signaler från 0,1 Hz och uppåt.
Beräkning sker enligt uttrycket (3) och kurvblad 6a.
6•7121_Tydj[ghet
Med hjälp av pa ra 11 el 1 analysator och dator utvärderas momentana nivåer. 
De omräknas sedan till ljudtrycket i kvadrat (resp intensitet) och 
enligt uttrycket (2) beräknas summa intensi teten dels för de första 
50 ms av rumsresponsen, dels för hela tidsförloppet.
Innan beräkningen börjar bestäms startpunkten, tg, och slutpunkten 
N1 och N2 ha 1 vautomat iskt. Slutpunkten N1 ligger 150 ms efter tg 
och N2 före bakgrundsbu11 rets början.
Metoden är uppbyggd så att den bestämmer endast säkra gränsvärden 
tg och NI samt N2.
Principiellt schema visas på kurvblad 6b.
30
Mätning av "Modul atÎonsdämpning" och 
"Tydlighet" resp."Ekvivalent efterklangst id"
kurvb1 ad T
mod.signal
1 2 3 TFT ^mod
demod. 
signal
demod
5
6
7
a) mätning av modulationsdämpning
QX> r^ i i
p2(t)dt
p2(t)dt ”'100 % - tydlighet
p2(t)•t«dt
TTP -------------------------------------t i dstynqdpunkt msek
p2(t).dt
1
TekV”---------------  ms ” ekv.efterklangstid
TTP
b) mätning av tydlighet och ekv.efterklangstid
1.bandspe1 are 2.förstärkare och dB A filter 3•bandpassfi 1 ter 
k. demodulator 5•para 11e11 ana 1ysator 6.dator 7.radskri vare 
8. oscilloskop 6. plotter
31
6^7-3. T idstyngdgunkt
Ur intensitetens momentana värde omräknat enligt kapitel 6.6.2 
beräknas med hjälp av numerisk integration summa intensi teten för hela 
förloppet - från tg till N1 resp N2 - och summan av intensi tett ids- 
momentet. Enligt uttrycket (6) beräknas efteråt kvoten av de båda 
värdena som bildar t idstyngdpunkten.
Värdet för N1 som motsvarar 150 ms är valt med hänsyn till ord­
hastigheten och talets modulâtionsegenskaper hos perioden för en 
stavelse. Det är ungefär samma hastighet som har utnyttjats för 
modulerade signaler. Principiellt schema är samma som vid mätning 
av tydligheten.(se kurvblad 6°).
6.Zi^i.Ekyjvajent_efterkjangstjd_
Här omräknas tidstyngdpunkten TTT til Tg|<v enligt uttrycket (7).
Den räknas för de ovan i 6.7-3 nämnda två perioder dvs:
1. mellan t och N, som motsvarar talsignalen - vidare kallaso 1 a
^ekv.tal
2. mellan t och som motsvarar hela förloppet - vidare kallas 
^ekv.tot
Förutom dessa perioder räknas också ekvivalent efterklangstid för en 
period mellan 50 ms och . Den kan sedan jämföras med den upp­
mätta,enligt 6.6.1 ,ef te rkl angs t i den T^g där gränsvärdena är också 
50 ms och t = N,.
32
SAL VO 23, REFL. VID TAVLAN, HOGT. VID SIDAN. MIKR. I MITTEN. MAT. 35, MIKR. 4kurvb 1.6e 
6300 HZ. FÖRSTA FRE. 500, SISTA FRE. 6300. TIDSKONST. T-10 MS
NI VA
80
70
60
50
40
30
20
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 * 10
* 10 MS
SAL VO 23. REFL. VID TAVLAN. HOGT. VID SIDAN, MIKR. I MITTEN. MAT. 35, MIKR. 4 
VAGT VARDE TIDSKONST. T-10 MS
rrr
r-E
TTF
r-E
-T£
KV-
-T/
KV-
T-Î
TO"
L-;
TAL
ISfc-l
*“•
19
Î-M 
L2 
iS 
l S
3—
3
1 IH
r-E
31 
1
0>IX “4* 
■m
!. 4
-.5
Mb
3 S
\
t M
NIVA
80
70
60
50
40
30
20
T-EKV- TO'
L«:i5 IS
r-EKV-TAi.-. 18
■EKV- i 6 i S
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 * 10
* 10 MS
33
7. SAMMANSTÄLLNING AV UPPMÄTTA UTSTRÅLNINGSEGENS KAPER HUS LJUDKÄLLAN 
OCH OLIKA TYPER AV REFLEKTORER
Som ljudkälla har använts högtalare av typ SINUS 1007, dess rikt- 
karakteri sti k liknar människoröstens karakteristik. Den från en ton­
generator utsända signalen har en linjär frekvensgång.
Högtalarens riktkarakterist i k.i horisontal planen framgår av kurvbl.7- 
För jämförelses skull har motsvarande karakteristik ritats in för 
mänskl ig tal are .
Där kan man uppskatta hur stor ändrigen av frekvensgången vid större 
uts t rå l n i ngsv i nkl a r är dvs ändringen av den direkta signalens ljud- 
trycksnivå på olika platser och vid olika frekvenser.
Man ser att vid större vinklar uppstår minskning av nivån av ca 
3-5 dB och 5-12 dB vid frekvenserna 3 kHx resp 6 kHz jämfört med 
utstrålningen vid 0°.
Detta betyder att informationen i den direkta signalen har ändrats 
och detta kan på visst sätt påverka både den subjektivt och objek­
tivt uppskattade rumsakusti ska kvalitén i lokalen resp i positionen.
I tabeller 1 till 6 har resultat av undersökningarna av olika typer 
av reflektorer sammanställts och på kurvb1.8,9,10 visas riktkarakte- 
ristik vid olika frekvenser.
I tabeller visas ref 1ektionsegenskaper hos tre typer av reflektorer 
för två infallsvinklar 0° och ca 24°. Ljudtrycksnivå som har mätts 
i 7 positioner visas för varje frekvens i form av ändring av nivån 
i mätposi t ionen i förhållande till den direkta nivån som mätts vid 
plattan (kolumn 1).
Av de undersökta reflektorer har i fortsättningen används en typ
2bestående av plana spånskivor 0,6 x 0,8 m . Den visar tillfredsställande 
ref lekt i onsegenskaper.
3 - Fl
34
Högtal arens riktningskarakterist i k kurvblad 7
-90°tf2C) 90°
180°
Jämförelse av direktivitet hos den använde högtalaren 
och den mänskliga rösten [5,81
PL
A
N
 GIP
SS
K
IV
A
 8,6
 X 0
.6
 «z 
RE
 F
LE
K
T 1
0 
N
 S
-E
G
EN
S 
K
A
 P 
ER
 AV 
PL
A
TT
O
R 
TA
BE
LL
35
os ^ os ^ 05 xx 4 9 4 •tl* OS OS OS os ^ «OS»ft ,
ift CO rv g> 00 fw OS ® ift tft Ift ift OS Iftto «-* M XX M. xx ® xx Ki *•« *-« XX XX xXM » 1 1 t » I 1 1 1 1 i ) t 1 1 1 f
ca
»*s
UL. OS OS tO *+ 00 9 4 4 ^ ^ OS OS OS OS OS
Ift UJ .ÙÜ tft ® OS ift N- <30 f~ ift to rft CO OS tft « Ift Ift Ift
OS 4 xx 04 xx xx XX »“* xX XX . xX V-4| *4 »H xX XX 1»**
=5 1N » I I i i i 1 i 1 1 i i i i i i
<x 
z 
I i
a? co os «r os ^ os v ro os ov <n os ov os
tft o • • * • os - •............................... .... *
. -j cû m oh a» w . w « M WMß in w ri tft tft
■ * ■ V-* »-« -r-. V4 OH «• wxXvXxXxXxXxXxX xX xX
^ ® f i iff t i iiii i i t i i i
ki
£ö
z.- ■■
UJ
OÉ
UI
U> 05 ♦ K. <7% OS fO OS OS OS OH 'CK
U> UI • • • •«*• - OS OS..................................
• ca co -<r po oo ro in ■ . m n. co ift « ift ift ro
—• M *- -M Ui<M « Wÿ| w;*4
»x ~J III « ! I I I I I I I I I I » I
Ul
Q
z
<r PO •<* Ift OS Sf
»10 0- 't- •«r os -9-
00 —1 fs. •«r Kl —• Ift Kl
OC xx XX K. CO 05 CO •X 05 IV Ift fv xX xX CO OS fs.
—J K- X t 1 1 1 i-l. t 1 1 1 1 i 1 1 1 1 t 1
UJ ܣ
ü: O
: Z U_
>• «
05 C3
Uu t3 Z 00
Ui Z •X CO 'S* fs. '•tr OS os OS Ift OS tft tft tft
ce: »*x OS Z 00 "f
a: I Z Z «-• XI »ft Ù5 05 M5 os tO XX ift en tft Kl tft Kl
tu -j U M» <1 1 » » 1 1 XX 1 1 t 1 f 1 i 1 1 i 1
X oc a.
Ul i ÛC co
~J f-
U. F~- co
tu OC H- <c
ce: s: z> Z
ro ’t
i
ro 04
ro os 05
|S» rr
-t
Xf XX' XX
OS -tf- fi*
04 X '*• ro M5 XX tft M XX xX xx
® 1 1 i i 1 tr 1 Kl t XX «*• xr '! . 1 1 1 i
—i
<E u.
z Ui
C3 Û£ —1
**!“*• i UI 05 ® ® CD ® ® ® ®
to -J SC » s 'N V X s \ V s
S. Z N »ft SD CD CD Ift CD CD ® tft tft ® tft m ® tft Ift ift
f"“ U. v w > v \ X
to
N K S . V V \
fft tft ’«r £VJ Kl Kl -r-4 xx Kl
Ul oc
Q£ i U.
f-X O Z
f=t ~
® ®
Kl » s « ® ® ® CD ® ® ® ® ® ® ®
Z ® » os » ® ® ® CD CO CD ® ® ® ®
lï : : ® ® N- ® tft ® Ift CD UO ® Ift ® CD ® ® XX
U. Ift »-4 ^ W Kl ro ro XT' Ift tft CD fv CÖ OS xX
PL
AN
 GIP
SS
KI
VA
 0.6
 X 8
.6
 H 4 
P.
E 
FL
 E
 K
 T 1
0 
H 
S-
EG
 E 
NS
 K
 A
 P
 E
R AV
 PLA
TT
O
R 
TA
BE
LL
36
CÙ
CO
• CÛ f». fv -«f -U" £h Ch
® -«r • • «j? - m>
AJ V n*i IV. AJ «vû ■ CO — , M » W
(till . I —• I » f. I I I
CO LU
• oc
CO I
ro u-
. • PO •»#- Ch
ro w, . • •
W - U) dT fO
i i i i i i
to * — • ro • • 
t AJ I A4 i~» i cm ro •
s:
i
ZD
CD 
O 
•—I 
«O * 
— CO 
A4
w
x
MJ
OC.
MJ
w rc ch
• • üO Ch Ch - TP
CD A4 . AJ LO
i l I ! I i i i I i I I f
• AJ
AI I
Ch CO Tl* U* -U"
•**« ch er« ’$• u> -u* Oh • • ch 10 •
UO -M- A4 ...... A4 AJ • • AJ
—.^chch-^r-chchkooo'soch^-^chuo--
( I i i i i 1 I i i f I 1 I I I I
LU
3:
LU
C*
<C
ZC
OC
O
ro ai ro •*- r-o
........ er« -<r
N ^ ♦ 00 N « •
t 1 I i I I I I t
•U- U" Al A» ’U" Av 'U' Av Ai 
A4 PO (O Ün AJ «O A4 uo to 
i l I I t I I
oc
OC i
LU i 
Mu P~
tu <r
û£ x
I
<r
oc
o
X
CO X 
• X
ro -x
Cu
CO
•a:
x
<s> r- ch co co
A4 ■*•+ *•—* •+-* AJ Ch 
I I I I I I
AvChChChA'v'U'AvCh-M-AvCh
LO tO LO IfJ lO CD LO UO AJ (O LO
•H «T-* fl fl fl AJ f« fi fi fi fl
t I t t i i » t t < i
cou-chu-co-u-Ch-u-ch-u-AiAvchAvAvCh-M-
©coNro®cD!OW«ricnir>roinininioco
AJfUfUf-iAlAJf-if-if-if-ifiAJf-if-if-if-f-i
i i i i l i t iiiiiiiiit
<r u_ 
X LU 
CD ÛC
JtC LU 
LU OC 
ÛC i
LU CO CO CD CO CD CD CD CD
ZxC « S. X X X X X X
X nj* S, u*> CS) CS) tf) yo 10 CB CS) CS) m CS) CB CD CD (O CD
►-i AJ Z> X X X X X X X X X X
»• 1 X ro Vf Ü*) ■M* ro AJ A4 AJ f-« f* eu Al —1 fH f« f« AJ
LU
X
AJ
X
I
CD CD CD CD CD CD O CD CD CD O CD i»
CD
CD
CD
CD
CD CD CD CD CD CD CD CD CO CD CD CD CD CO CO CD CO
<S> CD A* CD ir> CD LO CD uo CD IO © <D CD CD •S> f»
LO fi eu eu ro ro U* •U- y*) yo LÖ IX. CO Ch f*
SF
 A
RI
 SK
T F O
R 
FI
A
S GI
PS
SK
IV
A
 9.6
 X 0
.6
 H 2R
E 
F L
 E 
K
 T 
I O
 N
 S
-E
G
 E
 N
S 
K
 A
 P 
ER
 AV 
PL
A
TT
O
R 
TA
BE
LL
37
CO ÖS ÖS 05 © © rf © 05 © © rf
ID ÖS OS ©
© © ID ID ro . -r~» ID ID ro ID ID ID iD ©
r-> r* OJ ÖS ÖS **■« ÖS —« -r-» v-t
CM t 1 1 t 1 » 1 1 i 1 1 I l 1 1 1 1
05
«
U- © rf ro rf 05 rf ID © © rf rf rf
iD UJ OS © rf■ as m oo f- CM — fO *-* ID ID CM CM ©
1 ÖS ■**4 ID rr 05 ID *-« •*-* *r y-4 V-*
teil Ü3 i i » 1 i i i 1 i i l i i i » i iX
F~
<x
X
* o
w
c? to OJ rf rf rr
ID O ÖS CO öi ro rf rf © rf * : • © rf •
• _» F- rf v-f • CM CM . roro * © HO ID CM © fs. «X« FO M> *-* —* © u> ^
t i i i i < i i i i i i i i i i
U. fO rf rf
UJ rf O-J fO ID ÖS OS OS
ksj os fs- rf . rf rf CM <M— ’T IT' N- M CO CO iO O-i • ■ «■<-t-P5 ro
ch ~i i * » i i - ! i i i i '*•* i J » i
Ck
X
<r
os
o
id <vi os • r- 
^ . . ouI I I I I i*
fO ID CM V-. lf> 
• r~» ID
id ro » i rf f*- ro
tu os 
os i
UJ ~J
x w
UJ i 
_J **s 
U. F~ 
UJ <t
os x
i
co
CD
X
<E
OS
toI—
=5
c?
■X
05
F~
<£
CM
i
t-0
er» ro ua ro ös rr
f- rf • • . N N N ■ ID • rf OJ • if.'
»-* *-4 ro to »-• . . . • «55 . *•*;; • cm •
I I I i I CO ID M5 ID U> -■« ÖS ! ! CO CO
ro rf
. • ÖS ÖS
fO <M • •
cm -r- oj ro ro
I I ! I I U5
• CM «0 - rf 05 M? r-
i ro mû ro f i *t N ift
© u.
X LU
C3 OS —J
*-» 1 LÜ m
© -1 M ck
X X X
f~ uu »-H >
SS Ui i> CM X
UJ os
OS 1 u.
*-r X X
Ck
© ©<» © © ® ®
x xx x x x xiD © © ID ID © ® ID ID © © ID © ® ® © ID
■ XX . XX • XX . X X X X •W’ttWWWftJW^WW'H’rrt X »N
fsi
X
© © © © © © © © © © © ©
©
©
©
©
© © © © © © © © © ® © © © © ©
© © fr- © ID © ID © W © ID © © © © ©
ID CM CM ro ro rf rf ID ID N. © ÖS
SF
 A
R 
3 S
K
 T FO
RM
AD
 GIP
SS
K
IV
A
 0.6
 X 0
.6
 RE FLEKT
 I O
 N
 3-
EG
EN
SK
A
 P 
ER
 AV 
PL
A
TT
O
R 
TA
BE
LL
38
03 CM
t cri CM CP»
es. fO P- CM et CM r*o ■r*t xr «M v_
CM M) no tfo —*
CM
m \
1 1 » »:: i KO 1 e» 1 ir> p- i CM M*
#=» ■; ■
', >;
a. ro XI“
ai <Ti fs- er» tn> en en Xf> Ift en W
oc r»o CM r~ p-
n~ i ». " CM •»-* MO PO 00 CM 00 cm V-. CM MO ir> 4-4 «~4ro 1 1 i » 1. CM ■'t'.: CM 1 i 1 t 1 t t 1
N
P~
et
m
=5
*-*
43 0? en ce* M*. M* en
O CO ■et M- Oi CP» en et: CP» M- OV .
—J CO to CM CM r<o un v~»
ffl» * P- MO V« MP <n CM CT» <■£> CM M? en *4 v-> T4
v-t CO 1 1 1 i 1 1 1 1 1 1 1 1 » 1
CM
CO
X
tu
ac
Ui
U- CO cri 00 CO W M" en on ■M- ai
ai M- Oi M-
ùi CO tr> M» M1 CO CM CM to IfP 00 tf»
—* V-* to VO 0? «M« CT, MO CO •—* 4— V-. v~»; w
—I I I I I I i i i i i » i i i I i f
<r CO CM
~j
tfO _J 00 IfO
- <c O»
—f ICO X 1 M- 1
ai CtC
O
x a.
►—»
> *-«
eo o
u. 49 X CO xr* fN.
ai X t~»
et; »—» ID X 00 oo MO
Ùd i X * X *-» —(ai -j —1 <c ! » 1
X <r O.
ai i Cfcl CO
—i t—
a H- CO H
ai <C H- <c
a x 3» X
—i 00 n~
s-- tf>
OP CSP oo
CM
1
CM
»
CM
1 T
>i
<c U.
X UI
49 CK -J*-* 1 UI IfO CÛ <53* CD
C/O -J • « S ’x
N X MO M tro CD tfO1— U. ►-» CM > S.
2*: UI >■ 1 X PO xt- tfOai CK
ae 1 U.*—» 3 X
« *“*
|||[ ÏM CD CD
« CSP CD CD
> » :n GO CD N*
1 a. IfO 1-»
CM
m —♦ m mo ■
i i i i i i
xp m* en xf x»- on en .
• cm cm m en oo io
i > i t t i i
tPi vo 
i i t
»fi.yt m* en en xr en 
> cm oo io m» en
en en m- en
PL
A
N
 SPA
N
SK
I V
A
 0.6
 X 0
.3
 H1 
RE
 F
LE
K
 T 
I O
N
 S
-E
G
EN
S 
K
A
P 
ER
 AV 
PL
A
TT
O
R 
TA
BE
LL
39
id
xT Xf* C» OC* ID os os xr OS OS OS OS OS os
U“» os
xr <s> CM CM r- rs. ID xr cm 1-4 ID ID ID ID V-
.v-4?.' CM CM v-4 i-t 1-4 —4 os r-* 1-4 —I CM 1-4 1-4 — v-4 (M
CM ; > 1 1 ‘ ‘ 1 1 1 » 1 1 t 1 1 1 1 1
- eu
iiSll
u. xr er« a> os ID xr «f os os «T 4' 4
m IffiMMâ ID UJ ÖS os Os os
ItMl» Û£ «er id CM r- —4 CM CM ID ID CM CM CO
rw i CM V-. OS os *-« OS V~» os v-4 CO 1-4 V-4 1-4 1~4: V-4. v-4
s i 1 1 I i 1 < 1 » 1 1 1 i t 1 » 1
? S
1— .
<E
X
: r*
•W-
C* CM oc* os xr xr
ID O •M- OY . xr K* ID os * os
. -J cd to -m- ID (M CM
fO * CM *■* ON CT» v-. r- e» r~ ID ID v» 0? 1-4 V-4 CO V-4 os
v-» co i « 1 i f i 1 f 1 1 l 1 i t i i i
CM
tD
SC
UJ
Où
LU
U_ V-. lO Cû 1-4 ■M-
UJ 0% O-, . '•£* CTS ID CTS —4 os «r
LO ù£ K. CO • CM • -M" 1-4 CM
CM 0? OS r~ ir> O-J • 1-4 1-4 Ç£ —4 ro u?
UJ
ea
X
ce Vf
-J OS —« xT os «er os
03 ~J CO 00 «er Is-
<t v-4 os 1—4 LO 1-4 fO —J to os 00 ID
—J ID X t 1 1 1 ! 1 1 1 1 CM 1-4 I 1 1-4 v-4 1
UJ ÛC
&: O
X U.
> ~
vu CD (J9
li. CS X Os
UJ X P—4 OS os OS
CK »-4 X CO CM KO ID xr
û£ i X X v-4 os to xr LO LO CM LO ID 1-4 os 1-4 ID
IX! -J _J CM CX 1 1 1 V-4 V-4 1-4 1 » 1 » 1
dc Sv* <r OU
UJ 1 ù£ CD
—! X H~
Uu r~ CD ►-
UJ <X H* <c
Qi X =5 X
—I OS
os 1-4 IS- IM. CO os os M" os os
ID •*er CM Vf xr
CM *-• os v-4 1-4 fs- v* fs- TO CM LO ro —4 ID
I I I I II* I . t I *0 i il I » I
<C U.
X LU
es en -j
—4 i LU où <d
CD -j YC « \
X \ cd est CO ID
t— IX. 4—4 > N \ s
5aC UJ > CM X vt xr xr fD
UJ en
en i IX.
4-4 X
f=l »-»
INI es» CD CD
X CD CD <S> <S>
l es CS» r- es»
U- iD v-4 1-4 CM
est «s> <» es»
S V ' V N,
ifMSMr»b-)in®s*si&^cDa»s»
- X . . . . N, 'S S X S N S V
fD M CM O
<S* CD
tSt CD CD CD CD CD 05 CD CD CD CD O ®
CO CO CD CD CO CO CO CO CO CO CO (Si CD
in ® id ® w © io ® ® ® ® ® ^
PL
A
N
 SPA
N
SK
IV
A
 0.6
 X 0
.8
 H 7 
RE
 F
L 
E K
 T 
I O
 N 
S-
EG
 E 
N
S 
K
 A
 P 
ER
 AV 
PL
A
TT
O
R 
TA
BE
LL
40
Uta
-1
Ui
■CE CO -m
• (h N N cri ro xr er. er. er» er« -m*
• —1 CD CM...............................«t..*-«.. ..
*-i<c oj t-, r<i cu rv »i co - r\- cm . ^ ro oo <~t *-* r-ft
w X i I t I I I I 'tf* t I CM t t 1 I I •
esco
li­
eft C3
U- CD X <0 -Cf UD
UJ æ tn *-* "t*- CM er. er. er» er. t*- er»
os »-» • X CD 00 U> **« ■ * M"
ÜS t X K». X CM ■M UD l/D er. ro r- - -- CO —' UD co ro uD .
U! ~J -j — <X « ! 1 » 1 i t —« » t 1 1 11 1
x: <x CL.
UJ 1 ös CO
U- H- 
Ul «X 
ÛS E 
J
tft *~t~ <C
X) E
0? er» co co rr- tr-cri-M-^criencft^cri
• * • • . ch . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
© fO (ft V © fft © ■ CT» ID CO CO ID ÜO itt 0'r 
CM CMCM'-*«*~«CM—«CMCr>'*^’-<'-<»~'’-»’-4v-<'r-*
i i I ! I I I i I * I I l I « < i
<r u_ 
3E UI
CD os —»
1 UJ CÛ CD 00
tft -j iS « \ V X
x X UD X tn tfS CO trth- u_ CM > X
Ui > t E K» roui os
os i u.
*-1 X» X«
<D c» <s> CD
X X X X
tfD CO 10 CO m ao CD CD CO (SD CD IO CO
X X X X X X X X X
ro fft CM CM CM CM CM *-« ■H »-« *-* 04
CO CO CD CD CO CO CO CD CO CD co CO CO CO
co
co
CD
CD
CD <0 CD CD CD (D CO CD CD CD CD CD <D CO CD co
<S> CO N- «• ir> CD to CD CO IT* C» CD CO CO CD *~r
tfS CM CM fft Ki 's*- T* ID IT» U> fN. <ö <r> 'T1**;
-2
1
41
42
43
Reflektionsegenskaper av reflektorer 
2
"plan spånskiva 0.6x0.8 m "
a)infal1s- 
vinkel
44
8. SAMMANSTÄLLNING AV UPPMÄTTA PARAMETRAR OCH KVALITETSFAKTORER UNDER 
OLIKA RUMSAKUSTISKA FÖRHÅLLANDEN
Mätningarna har uppdelats i 5 grupper av rumsakusti ska förhållanden. 
Grupp 1
absorbenter i taket 
utan reflektorer
högtalare i mitten av salen resp vid sidan (vid framväggen) 
3 rader med fyra mikrofoner i varje rad resp 2 rader
Grupp 2
absorbenter 
reflektorer 
högtalare i 
3 rader med
i taket
i taket - utspridda
mitten av salen resp vid sidan (som ovan) 
fyra mikrofoner i varje rad resp 2 rader
Grupp 3
absorbenter 
reflektorer 
3 rader med 
högtalare i
i taket
i två delar grupperade nära till ljudkällan, 
fyra mikrofoner i varje rad resp 2 rader 
mitten av salen resp vid sidan (som ovan)
Grupp 4
utan absorbenter
reflektorer i taket - utspridda
högtalare och mikrofoner - som ovan
Grupp 5
utan absorbenter 
utan reflektorer
högtalare och mikrofoner - som ovan
Nedanstående parametrar och kvalitetsfaktorer har sammanställts 
i tabel 1er.
8.1. Efterklangst i d
I tabell 7 - a, b, c, d och e visas värden på efterk1angst i den som 
har mätts i tredjedel soktaver i området 0,25 till 6,3 kHz för varje 
grupp, som medelvärde från alla platser. Där visas det beräknade 
medelvärdet för varje frekvens och för hela uppmätta frekvensomfån­
get (0,25 till 6,3kHz) samt det uppmätta A-vägda värdet.
EF
TE
RK
LA
NG
ST
ID
 T,
„ s.
 MED.VÄ
RD
E FR
ÅN
 22
 POS
. 
ta
be
ll
45
03 -Q O ~0 (D
46
Varje grupp karakteriseras i fortsättningen med de beräknade medel­
värden för hela frekvensomfånget.
På kurvblad 11 och 12 visas medelvärden för varje grupp med och 
utan absorbenter som funktion av frekvens.
På kurvblad 13 visas ef terkl angst idsmedel värde fä"r alla grupper 
med och utan absorbenter som funktion av frekvens. I tabeller 8 till 
12 visas EKT-medelvärde för varje position i varje grupp. På kurv­
blad 14,15,16,17,18 visas dessa värden som funktion av avstånd för 
positioner längs mitten,längs sidoväggen och längs fönstren.
8,2, Ljudtrycksni vå
Mätning av 1judtrycksni vån sker enligt beskrivningen i kapitel 5.6,
6.3 och 6.6.2.
För att vidare analysera inverkan av nivån har även de momentana 
nivåerna omräknats till summanivån för de två första momentana 
signalerna dvs under 20 ms och för fem signaler dvs för 50 ms.
I tab.8-12 visas nivåer av den direkta signalen, den direkta plus 
första reflexer under 20 ms och den direkta plus reflexer under 
50 ms samt nivåer hos de modulerade signalerna.
Alla värden visas för varje position dvs med uppdelning i rader och 
vid en viss placering av högtalare. I tabellen beskrivs därmed de 
akustiska förhållandena samt infallsvinkel och avstånd från ljudkällan.
I tabellerna visas endast de A-vägda värdena.
På kurvblad 19, 20, 21, 22, 23 samt 24, 25, 26, 27, 28 och 29, 30,
31, 32, 33 visas värden av ovan beskrivna 1judtrycksnivåer som 
funktion av avstånd för varje akustisk grupp. Där ses de kurvor som 
beräknats enligt minsta kvadratmetoden och visar medelvärdets för­
lopp som funktion av avstånd samt korrelationskoeffi c ient för den 
funktionen.
Funktioner har räknats för varje rad dvs för positionerna längs mitt­
linjen, längs sidoväggen och längs fönstren.
På samma kurvblad finns också sammanställda kurvor för tre rader.
47
CHALMERS TEKNISKA 
HÖGSKOLA
CTH. Sal VÖ 23 med absorbenter KURVKAD NR 1 ]
MÄfSAT
Avdatningan 
♦dr Byggnadsakustik Efterklangst id
mix HT
QUHMCAO
--------------- -- reflektorer vid taket
...................... reflektorer na ra tavlan
— — ——— utan reflektorer
T s
1 -j
• 9 .
.8 .
.7 -
5 -
;
.5 .
< Af
\ rf 2- r ' N ;—« ']
;n 'Is
A . / '
-3 -
i
0 .
* “ »K» m » » « 500 W «• <000 «* »“»00 5000«“ ““lOOQO
Hz
48
CHALMERS TEKNISKA 
HÖGSKOLA
Avdelningen 
för Byggnadsakustik
CTH. Sal VÖ 23 utan absorbenter
KUtVMAD Mt 12
mLisat
Efterklangst id
mAt arr
OÊAMKAÙ
reflektorer vid taket 
utan reflektorer
T 5
1
-9--
.8 - 4
.7 --
 jt:
.6
x Va* ,> \
_
V
' N
.5 --
.4--
• 3 --
.2 --
.1
0 L
• a a » » a « » « * m ra im m » as m SM «
- 
1
- 
1 IM «M
- tI U« 4SM I - i ""«OM
Hz
49
CHALMERS TEKNISKA 
HÖGSKOLA 
Avdelningen 
för Byggnadsakustik
CTH. Sal VÖ 23
Efterklangstid
KURVBLAD NR ] 3
MÄTDAT
MÄT WT
SKANSXAO
Medelvärde från mätningar med och utan reflektorer
T s
.9
.3
.7
.6
.5
A
.3 
_ 2
. 1 
0
utan absorbenter 
med absorbenter
Tmed(250-5000 HZ)
\
v \\ ■\ NV 7 N: v'N\/ N
0.55
50“ " m m »MO1* »" “«»oo a» a» 5000““ ““IOOOO
4 - Fl
G
RU
PP
 1 
PA
RA
M
ET
RA
R OC
H KV
AL
IT
ET
SF
AK
TO
RE
R
 MED 
AE
30
RB
EN
 T
 E
R 
- U
 T 
AN
 REF
L. 
TA
BE
LL
50
o v-4 JV u*> in <4>
U*5
1 CÛ ** ro oi Ol — — to ro oj to
er* « CTO CO CO CO CO Ch Cö CÖ CO co
°i i iii
lliliilÉSills V-,
iiisiifts ©
*- ’ ~ s,'.. ■ 4. «V OJ TO TO 4- m> cg —•
■ rn O
1 » CÛ 03 CO Ch CTO <7* <Ti co ® © to-
m —J « CO IV o» TO TO CO CO CO CO »V
tv -g* rv ro to- cr-t -< *4> Ch
«
1 CÜ TO TO- rv CO M3 fv CO <3\ CO m
IV Ci co to. r-v. IV TO- CO eo iv rv to-
M3 M3 M3 Oj m:> ro cg
OJ VM <5> OJ OJ CO »s* © © o» —
CO »33 CO CO CO »33 rv ce« CO 03 rs co
1
11 llllljlll
VM 03 oj -g- 03 r^v ot M3 <o •.. cg
. .
md tf3 *J3 rv ‘•ü *.£• tf> M> ro 7t SO rv:
fs- to- to- iv r-v r- rv r«- To- rv
11II ||l!
4 8 4 MD u*> •** CTO •o- to.
tn *t rT U" in ro 1o ro ro io
r-s. rv r-v. fs- r-v. to. to- IV rs. r-v- rv rv
md
m
0
tT CO -O'
© ’t to ro
to- m> md md
** -g■ mö m *■* co
OJ &' *t OJ OJ: — 
M> TO-C M3 M3 mö K£>
v* OJ CTO rf- CTO OJ M3
ro —. «5* oj cm © © -
M3 MJ M3 »43 M3 m3 '.jj \ö
N- CO TO TO
<33 »T* 03 © 
<43 U*> U“t M3
CTO OJ -4- U> W^ « UO
«M U*> U“> «43 »43 CO U*> M3 M3 M3
CO CO M3 -g- 03 CM
1/3 IM. TO- MO >j3 M3 <43 M3
"O' CO CO
rv to- to. ' -o
>•
22 OJ r-O t/3 CO VO U*3 tj- CO
i/> m u~> to to to io i£f so 10
o. oj cfn oj to- «-< to_ «43 mö oj -j-
io m> *.*3 u-> to to ».jo io u"* to m> »-.o
ro
OJ r-O IV KÙ -J- IO OJ
to io to u~» to to m md m3 m3
un Ch IV OJ V CTO v-. 
to io M3 m m uo tr> *4>
*«- Cö
uo uo M3 *.j0
OJ
uo '•£> to- -g- *33 ro ■—
<r O CD »S3 CD (Sf »25 CD CO <43 CM TO CM ^ W W ^ ^
— co io 
uo -o- oj cg
ro U*» 0*3 ro tn
lO
© »43 ro
uo
1/3 -g- CO cr» ro
U~J>
CVI rv un
Ü*)
U*3
UO
i
-j ^ ro 1/3 CÖ CTO ^ ro u*> «» -g* U3 CO CTO ro U3 co Ch U*3 *4)
© 
Ch v-t
C£
•oc
Cu
co <s> —*ojro-g-i/3M3ivcö
o
Û.
oj ro -g- in so rv oo tn
cri q ^ cg
OJ OJ OJ
77
.2
 
81
.
G
R
U
PP
 i 
PA
R
A
H
ET
R
A
R
 OCH
 KVA
LI
TE
TS
FA
K
TO
R
ER
 HED A
 B 
SO
 R
BE
H
T 
ER
-U
 T 
A
N
 REF
L.
 
TA
BE
LL
51
CD
lila
SO
iiiil iil
> i >: RUMS
llliÉ (I-- , ri
UJ ro SÖ cg Sö Cö Ts. cg ip 0Û |V f-^ fs. ro cö ip Ch «<4
» ip ip io IP Sö IP tO '■O SÖ SO tn SÖ SÖ IP ip ip Sö so ip ip SÖ Sö
L- 0 1111 • • •
~l
Ii lllll lliil
X I|l|i Illicit
h— ch Ch <h Ch Ch ®iir
, - ' , *7» Ch Ch Ch Ch II# slli
CO ch os <h chii a& Oh ch Ch <h Ch
tu SÖ Xf IP Sö Cö IP SÖ Cö ro ro Sö OJ fiö CD CD Sö cg h. Sö cg
1 «g g g g *£. cg ’t •g* IP IP ir. IP IP IP ip ip ip ■g- SO ip IP IP
CO 1 sl-III:* • • ■
r~ ils ■Sill|liio i - 4nIÄf
H Ch ISülr Ch
»II «les «« Ch
> t: Ch Ch
Î** Ch Ch Dili
L4 r-v. rv CÖ cö ro Sö o- CÖ rv co rv ip gg ip CD Sö SÖ
1 i iltll j cg •■t* O" g »o cg IP IP tp ip ip Sö Ip IP ip ip ip IP so SÖ Sö ip
r- co ■ '
CD
so
1 IV IV IP Sö o* IV •g- Sö Ch co ■g* Ch IV ip cg ip SM so cg ,,
o_
r- co co <5? r~ cd ro X-* ro •g* SO O-i IO IO g* CO o-i ro ro Ch ro g- -g*
r- y ro g. ro. •g- g- ■xf -g- o- o* •g* g ■g- g- -g- ro o- •gr o- PO •g- g •g-
<E
so <h so ro in <h ro ip -g- o-i
co — co ro ip n ro in © so 
»-< ro ro ro ro ro ro ro ro
o © r- r- N N ‘ X. ro 
ro -xt ro ro ro ro ro ro
ch ro so iv
-t- cd iv 
o- o- -o- ro
i
a.
ro •*-« co to g- r-~ co
(71 H" iO © W '-O Ch O-J — 
»m ro ro ro ro ro ro o- g-
cs> Ch Ch Ch rv 
o- ro ro ro ro
r- ro ro <s> 
g- g- o- g-
so ip t g- rv *-« o-i ro 
«.ON-MlONN^OOWhrw
ir> — co — sc> —*
^0N-|VlOIOCöCh
g g ro
ö CTt Ii1) ®
r«. cg ’t N im « tr o? -t so 
is. r-s- iv r-- r-~ rv rv so sö
ch cd iv ro ro co <h <s>
<j> \ö y> N. ^ N yj rv CO CO Ch ® IS. Sö Sö fv
<c g *sD g g 10 so 10 ro
ro co co co ro ro rv uo o- o-i
er» is. is. f%» iv Ch is. iv r-w rv.
co co o-i ro 10 co ro
--«■~«cocurocugrv 
r%. »v r~ iv rv iv rv rv. co o co ro so iv rv iv
cg ^ ^ ^ ch in fs. roiococo-«cviroso
rorvNN-wMVûrooj® 
•7» rs. is. is. is. ch is. r'- rv. is.
CT!<n^(S<V|-AW10
sö sö rv rv rv rv rv iv
so co ch ro 
so so sö rv
0£
<CCL
CO
O
CL
i CM ro -rf IP so IV CO Ch
cg ro g ip sö is. co Ch cd cg 
— cg cg cg
G
RU
PP
 2 
PA
RA
M
ET
 R
AR
 OCH
 KVA
LI
TE
TS
FA
KT
O
RE
R
 MED A
 B
 S
O
 R
BE
 N
 T 
ER
 - 
RE
F 
L . I 
TA
KE
T TABELL
©
52
il
•**4 »-»
© •. $ ©
GE» ii! II® ©
© ro IO M3 IV OJ 03 IO **« O- ro LO fv- OJ CM to s- ©
to
i (Xt © OJ •OJ U © ON © ■Ti © OJ «~4 © © ‘ © © ©
_J r=» <Tt CO 03 CO 03 Or IS* © :rs*j JÖ - © © 03 © © © © fN- © rv. fv. ©
Hill
; 1 ; Rfil :
' 3 illll
-f ** M3 © V OJ M3 *~4 © 03 ON ro •"T ID »**• LO ro 03 OJ sr 03 ro
. .
1 m © © © V 03 © LO N- to O 0- © r~- © © © © © © "T ©
-J « -i O'* :fV iv r«~ 0- 03 IV fs- IV rv t-~ t'- o- tv rv n. r-w 0- r-~ rv. r- f'-
OJ to v-» © IO r-w ON 03 to M3 03 V-* © —4
ck . . ; .--i «8
» CÛ M3 0- 0- io IO 0- OJ •«t- ro sr' to ©- sr © m3 ir -*r OJ to ro ©
« 03 D- r-- fv. 03 0- r-~ r-s- f'- n- O- 0- o- IV: cv IS. r-- rv- fs IV r-w
|||
:|«å
« ro o- r-«- N. © ro to N- fv. N- «sr ID 03 © to rv r^. N. © v, to
se
co CD K' ro 04 •~4 03 »-4 -r-4 •^4 M OJ OJ OJ ro» OJ OJ ^-4 •r-4 OJ »~4
-j £3 © M3 M3 VO M3 M3 VO © M3 M3 M3 © '03 so © © © © © © © ©
Ö£
<X
© © © %• io io to r-v- io
oj io to to oj io © © ©
k. © r-~ co k» m
to vû to © © ©
K fv «Û tO 
tO © '.£1 VO
in to «er © to ro ^ o 
to io in- io to to to to to io
© fO © © to «sr oo ro
to to to lo to «o* to to
co -& ro 
© ip io ir*
co © ro o--! to © oj oj tv
© IO' IT' M3 IO © to © © ©
© o- M oj w ro vo 
tf> © LO © © © © LO
© oj oj 
IO © © VD
© S © ö (5 ® (O LÜ ro OJ
ir* vo <s» r - © —• ■•o k» 
ro oj oj »-* oj oj v-* —.
-• -•« co
io «st- ro oj
co to «
ro IO M3 co
to LO IO
oaiftflito®
IO
ro to
io to 
ro co oj
io
IO M3 S3
ro to VÛ CO sTlON.ttsriOMDtiB tO © fV Ch
o
û.
OJ ro ST IO M3 N- co ©
co r-t oj ro ^ to vö rv 03 © G3 «--* OJ 
—« OJ OJ 04
G
RU
PP
 2 
PA
RA
M
ET
 R
ftR
 OCH
 KVA
LI
TE
TS
FA
KT
O
RE
R HED 
A 
B 
SO
 R
B 
E 
NT
 E
R-
RE
 F
 L
 . 
1 TAK
ET
 TABELL
53
öv
CD
VD öv
Öv
;> ov
rx. mm IP >P ip IP MO ro ro rx- o. ip IS- öv * ’ti- IP -o- ip
CO » IP.. {.0 M ip ■•O IP IP IP IP 10 »P IP ip Mö IP VÖ UT IP IP IP MP IP
»-*►«, CO *
_J ;■ : :
<E
P— öv ÖV ÖV ÖV ÖV ÖV
öv öv Öv •öv öv: : .T,
ÖV • : ÖV »TV ÖV ÖV !»
äsi ÖV ÖV ÖV öv öv Öv
ui ov ro CO VD ■Kt -fr VO ro ® :: rv.: co Cö vo CO m OD IV ® CO ro
JS- 1 OJ -fr *4*. ^ -fr OJ ï% ip ip ip •o- Sp IP m -fr ip ■0* •O- IP IP to
~» H- CO
o
OY öv m •TV ÖV ÖV
öv öv öv Öv öv öv Éå»
3« CO CO •TV CO ÖV ÖV
öv
Ui *-» rx. CD CD CÖ IP CSV -fr fv VD CO IP -fr ro C ■41 IP ro m mi vo wå i
so i ro rf IP IP -fr Oi m ip IP IP IP IP IP ip ip IP IP tp ip ip IP* -
« CO
CD
VD
i OJ cö ro öv Cö ip CÖ Cö IP VO • O OJ Cö Sö fs. co m
o.
IP P- CO ÖV i-« ÖS IS. ro <s> ÖV öv ÖV öv CÖ CÖ —« — *3> ro OJ ÖV ÖV öv
*-« v- s: ro •«fr ro ro ■«f -fr ro ro ro ro ro ro -fr •o* O" -4" sr ■o- ro ro ro •o-
<c
h~
i ro in ro CO OJ ro Ol -r-1 CO 5 3 ip rx. co \o o-
Cu
•*1* p~ CO -r-» ■o- ro T~ r- ro CD cö rx. -fr F-~ CO ip ro IP rv. -fr •o- r- r- CO
-■< P— SI OJ ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro
I—
o
p—
i OJ Cö VD OJ ro vö CÖ CO o- »M OJ Cö •o- Öv CÖ vo ro
a. ■ ■ • ... .......................................... ....
ro i— co oj rr r- u~> co r-~ ö-! —• <s> r-~ ov öv co ve» öv öv co vo öv »s> —*
w i— oj ro ro ro ro ■*— ro ro o- o- ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro o- -4-
ro vo •*-« r- cvj
r- oj ro tp öv -■< 
r-_ is. r-~ rv vo r-_
ro IP co OJ Vö
in oj
N. N, IV N. r-_
ro r- öv r-
ro ro ^ ro iv oj
r- fs. r-~ is. vö f--
öv —■»
-r-4 CÖ rö
is. r~- r-- is. r~~
oj co oj ro *-« 0*1 — IP IP -*• fV OJ ÖV
I TH yW fx. © ■(}• PT in cu *t
« Js* iTt cö is. is- oö öv rv. rs, rv rx.
co ro -«t- vo co r- io vo co ip vo oj
r-w is. is. rx. is. o. r%- rx. rx- rv rx- rs.
o |S- IS. co vo VD VD (S. MÖ co VD » o- »TV VD IV co IP co ip
i m <33 VD VÖ co ro IV ro _ co «•D 04 ro Mö is. IP ro o- vo ro co
« Jxf ÖV Cö rx. rs. rs. öv IS. rs. IS. r-- fx. F'~ rs. rx. IS- rs. IV rv fs. sv IV rx-
ù£
«
Cl.
\
CO
O
Ou
ts>
oj ro tj- tn co rx- co öv
w Kl 4- ICI LÛ rx. CO CO CO •«“I OJ 
tM| Oj OJ OJ
G
RU
PP
 3 
PA
RA
M
ET
RA
R
 OCH
 KVA
LI
TE
TS
FA
KT
O
RE
R MED 
A 
B 
SO
 R
BE
N 
T E
R-
RE
 F
L. V I
 B TA
VL
AN
 TAB
EL
L 18
54
® i..
W N M If)
»2D
q»,
ro in in 00
CO
«=»
r~ cm cm ® <t> r- 
o ® co oo rv cö co co rv co
co
«
IO CMO 0 05 N -r-« Ch cm rv
rocorvTf!ocMcoin'«3 
co N N- tn. N œ iv fs. r-
CM 0) OD to CTt *-* co
00 CD <?) <SD <5) <?)
CÖ 00 (VMS. CO CO rv
-N!
ro CT-» —. 00 CP)
rv. co in co co cö in
rv r-s. iv »v rv rv iv rv
B|i| il
!V i*i
llllllf
CM «31 IV -I- <st
•M- co ro ro v- M- ro
rv rv rv rv rv rv rv rv
*7) <s> o 
N •» N-
co co ro 
r-s. jv_ rv
ro -«• 
iv N rv
r~ CM tn Cö if>
co co -t- cm <m co -*■ ro cm ro 
» U)I0VOV0U)IO*«OU> CO Cö
cm cvl ^ Oil ro oj cm 
co co cö co 's£> co co co
■H ^ ® 
Cö 'sO CO
CÛ N W M> Cö rv OJ CO ■»-< 
OJ U"> Wt ti") Cö oi U"> CO CO Cö
CO CO 00 OS •*-« co cö
Cö Cö Cö U*> li*> CD Cö Cö CÖ Cö r>- Cö
■tf ro irt ro cö ro cm rs-
iDinininininioiöiniö
co -sr m* co ro ro -*• m cö co co ^
If) LO LO tD LO CO if) ID If) ID Ul* c£.
ro co
in. ^ co ch w rv cö ^ ai «-t co *4) cvi is- ro cö
lO CO m *-ö tf) Cö If) IT« If) If) C£> ID in CO If) CO CD If)
CT) CM
to CO CD CÖ
CM <r
If)
O CDOOCDOOCOCOrOCM
mcoorv-crs-^coro
r*5 CM W -H W CJ TM «
TT CO
in -m- ro cm
oc
<£
Cu
CO
o
a.
e:
io ü) in 
oo in m oo in <s> co ca
»-«roincoco^-tromcoco
in in in
ro in ro ro co cm
m- in jv co m- in cö co
in
in co co
in cö rv cd
CD
*-«cciro^fiocjOfv-co<yi—♦
•-* cm ro -M- m co rv. co CTï CD -*-< CM 
-« CM CM CM
62 
£ '92 
2 
22 
9 
19
G
RU
PP
 3 
PA
RA
M
ET
RA
R
 OCH
 KVA
LI
TE
TS
FA
KT
O
RE
R MED 
A 
B 
SO
 R
BE
HT
 E
R 
- R
E 
FL
. VID
 TAV
LA
M
 TA
BE
LL
,18
55
M W ’t ro N- rv m> 03 —f P- K. OJ —f <a » iû *«x xf id
ID tO ID ID ID ID ID ID ID M> ID ID M3 M3 ID tf> ID 10 ID ID M3 •-£,
er. er, 03 Ä <r> I ;;!f| 111
03 03 er» 03 03
<r» er, er? ov 03er? 03 03 er? 03
W Iß M co r-- cr-i xf ID 03 00 03 Cö 04 03 03 O* 30 OJ »D
PO Xp xp xf CM Xp xp ID xp xp IT* ID **> xf xr id xf ID ID ID ID
03 03
03 03
03 03
03 03
'st* 00 ID «S3 00 03 ID OJ xp M3 fx» xf <U <33 Xf ro o- ID 03 ID
ro xp: xp: ID «D ro ”P XP ID ID ID ID ID ID «D ID ID ID ID ID* ID ID
M3 to •*-« rx- rx- cm xp xp O- 03 03 OS ? 4 3 Xf 03 •43 ID
03 rs- 03 00 04 —« O 04 ro —• xp ro ^ !M © rf 03 ® ro roro to ro ro xp o- XP -XI* Xp xf • xf xp o- xp xf xf xf xp ro xf xf xp
1 xf xf 00 MO 04 03 03 ID 03 ID ro fx. ID 'xp ro CM iv «VI 03 CM
xf f~ CO ro 04 <53 xf xf <33 -4 0-4 r- XP IT* f'- p- ID ID xp *■& LO P- M3 03 M3
*•** h- C 04 03 ro ro IO 04 ro ro 03 ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro ro
o
1 IO IO 03 M3 03 CO 03 03 rx. — 00 ro — CM 03 ro 03 03 03
fO I— to XP xp CM M3 r-w _ xp xf 03 |V 03 es* V«. 03 oo iv 03 03 -, 03 CM 03
-X b~ s: CM ro ro ro ro CM ro ro ro ro ro xf xf ro to ro ro ro XT*: ro xf ro
ro h- xp fx- fx- ID —4 r~ ro «D xp o*. CM fx- ID —» ro xp 03 ro SO
©
M3
CM xf CO ro so x- CM <50 rx. ID 03 03 03 <53 <53 ro Xf -4 03 M3 xp IV
CM ID ID CM ID LO in« 0-4 C*4 03 03 ro O'» xf -*■ <53 -, CM CM ID M3 00 <53
x-* Ci ,s? IS- IV r- fx- fx. fx- IV M3 M3 rv M3 M3 IV r>- fx— fx- f'- fx- f-- M3 IV
ro xf ID —4 03 00 03 IV 03 M3 03 fx- M3 ro
«I 03 03 -, xp ro CM ro -4 xf IV 04 XP 03 03 IV M3 -, ID
T 03 <S> CM 00 fx- CM M3 <53 Xp ID fx- xp ro M3 ID 03 fx- rx- M3 fx. Xp ID
—i a .V* 03 00 <30 IV 03 fx. CO IV r- IV fx- r-v. rv rv rv fx- rv fx- rx- IV IV
P~ ro 03 MO CM ID 03 ro 03 03 XP M3 03 CM —,
O ro 03 <53 xp CS3 IV 03 00 03 CM 03 rv -4 ro XP CM 03 <53 ID ID ID M3
(S3 1 03 03 -, fx- '43 -, XP 03 CM xp ID CM CM ID xp fx- ID MO ID MO CM ro
« c» IV 00 IV rx- 03 IV fx- fx. rv rv fx- IV rv rv fx. N. fx. »V fx- N. rv
os
ÛUN
(S3 *“■« CM IO XP ID M3 f'- CO 03 a& cvi
C\J CVJ (M
CO
o
o.
CMioxpiDM3rx~coo3
G
RU
PP
 4 
PA
RA
M
ET
RA
R OC
H KV
AL
IT
ET
SF
AK
TO
RE
R
 UTAN 
AB
SO
RB
EN
TE
R-
RE
Fl
. I T
AK
ET
 TABELL 
II
56
ca ca <a. ca 35 35
ca ca ca ca <a ca
<a ÖS os OD OS os ro UD 05 05 LD CM CM N- os M- os Mh- M“
to
t CÛ N- '-*» O', N- r-w N- — CO 0- r- os cr, LD VD O'. 05 r,- N- ID ID
—» « os os CD CO Cö «Ti ÖS CD CO CO CÖ cc* CÖ CO 05 0 Cö 0Û* CC»' 0C>
, l _ |ft.; II
ca cs> <a <a fi» :.
’■** ca ca <a 35 iVV: ca -
4- LD f'- ro VD os Cö t-4 ro 05 ro o:* •M“ fs- m> -■ Cö
t=4 . .
1 05 VD os t-- to <M r>- co to CM ro LO CM cm id VÖ m i:«: v-4
—t i=t os öö Cö 05 CO Oi CD CO 05 05 « tö CO 05 05 05 05 CO Cö CO
-
<a ca <a
ca ca ca ca
to <M O" CM 05 CO ro ÖS os *$• tC CM rv. CM
c:i
1 Û5 •«f- t'- if> ro ■*-» O' VD T <a *-» 05 ca *-» tC M- CM ro ÖS ÖS
—f ÖS CD 05 CO co ÖS CO CD 05 CÖ CC> 05 05 cc» 05 05 05 05 t-~ r^-
» ro OS CM ro ro ro ■M* ro 05 DJ ÖS CM ÖS U5
sz
» Oi CM *-» 35 <a ca oj ÖS O'! v~» CS> Is- ÖS — <a 05 os CC» 05—1 1=4 n. Vö VD VD VD rv, vD VD tO ID Vö Mö to ID VD VD in to ID ID
fN- rt- Vö ID OS tO 
(M tn VD (S- Ijr, fM ID VD rv-
os ro vd vd in cö vû « w w
vö r*- co r*-- vo iv rv. vd oo co cö rs»
uj in w u) v-r ro rs.
IT» ID '£» '•£' VD Ltf '£> M5 LO
<» <t W M "é<»t >t t Tv üTi
VD M5 Vi5 M5 M5 MO VD V# '£* VO VO VD
P“- —t in «t W W r#- rf 
IT* •■£* VD *•£' VO LjD VD L£» l# VD
f-~ «-» f'~ »d ro ro oj -*•v# LD lD VO 'D VD L# 'D -a- to m mLD 'D VO LO
© 4S5 ® Ö ® © -» yj OJ
10 vo r- ’lt os ro 
ro OJ *-« ^ CM 04 —•
* 05 lO 
tO M“ CM OJ
sz1
io to to
in © © y)
to
ro « ro oo
in to 
ro oj is.
ro tD ö> os ro U5 <o os •»*• id co os id oo ös
to LO 
id LO CTl
Û£
<c
o.
o
a.
ojro^invor'-osos CM ro nf“ tfi. Vö JV CO ös © -i cm*-* CM CM CM
58
.4
 
8 1
.4
 
83
.9
 
86
,
G
RU
PP
 4 
PA
RA
M
ET
RA
R OC
H
 KVA
LI
TE
TS
FA
K
TO
RE
R UTAN
 A BS
 O
R 
B 
EN
 T
ER
-R
EF
L.
 I TA
K
ET
 TABELL 
11
57
©
VO
3*
Ul Où <M rf
1 ID M3 CD
: H- i., to
-4
<X
on
on
> O'.
!» ON
Ul rv rv ©
1 CM rf ID
f" to
O
1— ON
on
> ON
2xî ON
Ul fv CÙ rf
1 CM rf y->
f- to
ro in ® w va w vy m cm ** id id to
CM rf tft M y> fO VC CM fO rf *D
VC V# M3 M> M? M3 M3 \£f M3 K£> M3 M3
M 1/5 fv ID fy rf CM rf M3 rf ID
idid © id id tD id id vo m;, m& id
VÛ 00 IO ON fv rf IV rf 
ID ID M3 ID ID ID ID id
co on rv »v
M3 M3 M3 ID
o
M3
ID ID CM CM Ch CD 03 JO N- CM f- 1C 0N 03 CTr ON CM CO
VD ro rf ON w 03 © ID* ro VO ID f- ID f- rf ID VO VO
rf rf ID rf rf rf rf ID rf rf rf rf rf rr rf rf rf rf rf rf
I
Cu
rf rf ID M3 fs» VC rf fr. © b*3 rf MJ ON •
CO
s:
en t N <» «h o) t o? © ro 
v-« ro ro ro ro v-« ro ro rf ro
o? on ro on f'~ on 
ro ro rf rf ro ro ro ro
M3 © M3 0N 
rf rf rf TO
©CC
»
<Tt—I
to
C
i N- vc vc 00 00 vc ro rv — CM ro ro rv rv ro
i ID on © CO vc © CM ® © CM ID ro 0N (Pt O'. 03
• ro ro rf rf ro rr rf rf rf rf rf rf rf ro rf ro rf rf rf rf
» ro rf CM CM ID CM ro ID CM vc rf id rf ON CO ID 0N
» rf CM rr- rv ro rv rf rv ON VC © vc © CM ID ro CM © VC
i w vc CM CM CM ro ON CM _ ro rv VC* ID QC* rf 0N ON fv VC
. fv vc fV vc fs. vc fs. ID vc fv IV vc tv vc VC VC VC vc VO VC VC
‘ CO CM c» CM O'! vc rf ID rv VC
> vc rf rf ro CO c» ID 111 IO CM v~‘ fv ro ID ID rv ON ON VC
I IV ID vc ID CM fv CM CM ro CM 0Ù — CM rf ro rf CM rf ON
i fv rv rv fr- ÖN rv rv rv rv . rv fv •c fv fv fv rv rv VC VC VC VC
H- rf ro © CM rv © 0N CM ro ro © ©
O 0N CM 0Ù vc vc vc <M © ID ID ID CM os © as rf CM
f-
» —i fv ■rf ID *t CM vc CM r-4 CM CM *-» fv © CM ro ro ro CM rf
« X* ÖN fv fv rv rv 0N fv fv fv fv fv fv © fv fv fv fv fv vc VC VO
oc<x
û.N . .
© CD 4-* <M IO rf ID VO fv © © © T <Mo. -4(MfOrflDVOrvCO© *~4 T-i V* n-41-4 -.-4 T-4 »-4 —• —• CM CM CM
Û»
69
. 13
58
„
esa ©
CM <s> ©
<£> CO *-« TO ■M* to (V. CD ID fv M- N. un in N- VD as
in
■ÉJS i CD fv. <£• as CO oo fv- V-* 03. rv. N- fv fv. CD N- a. as |V- 00 un -*# m m
~J er» -i C5 Os as 00 CO CO OS as CO •DO CC* CO CO CO a* 00 oc* CO CO CO; cc» CO cont
m
:<£ plil
ipg
© ©
B111
•**- <S»;
4« CD r-~ CM CM CO rv. CD as TO CM in v~« ro as iD m : N* CM un un
C4
: r CD CD CO VC* in in •f oo in* to rr to TO ro CM CD CD ro VD CM as as ro
^ oc ' . ~J « as CO CO 00 00 as 00 CO CO cc* CO CO CO 00 CO 00 CO CO : CO fv. IV. co
_i
u.
vu
on ©
CD
X r~« in M“ M* •M- rv as tr as ro M* —• CD M* ro CM •*tr VD
<r cs .
i— » CO M" CD in* ro to to r- ’S#* «-* CM «-4 CM iS* <S* m* ■»T CM M- CO 00 00 co
m rv. _j <=» as CO CO CO CO as CO CO CO CO CO CC* 00 CO CO CO 00 00 00 N- r>- 00
£ü
Ui
l~"
X
UJ
CO *=* CM CM in oo CM •M- as in V—1 GO TO CO ers IV- ro 00 ■^4 CD
CtC sz
o 1 03 es- CM as as is* CM © as er« © er« CO 0!» v~4 CE* 00 O'* CO rv. oo CD
CO VD -J Gt IV. CD VD ID in «V VD CD in un •D un un un VD CD un un un un un un
<c
h~
=0
0£
Ö
CO
r-- in «in i 
w til u) r^. vû
fv. *-» VD (M
u~> r— rv_ r-w
(ÛOJ’t'Û'tN.MMt
y> in vd vo vd *d vo vd *.d vd
kû cm f%~ cm cm er-, rv.
®fv©N.KrvN.yj
CD tin W in tn 
VD cd cd CD VO CD VD CD
(ft W Ift f 
CC' iTj 03 N.
W « 0^ w
VO VD VO CD
X
CD
O
a:
yj t M in K CM VD
CD '-D cd cd cd rv. cd cd cd fv.
in t iß t f en où
CD cd cd cd CD CD VD fv.
rs. in fv 
CD CD rv. VD
<E
Û£
<r
CL
© CD CD ÖÖ CD «5 00 VD CM
in cn N f (Ti ^ ro 
W W « ^ N M ^ '
- « 0) ID 
in t oj cm
Cl
Cl.
Z>
un in
£ *-• W « CO <?>
IO IO in 
in CD CD VD
in
m in M co
in m 
ro w N.
in
un vD
ro un co as trincoosM-inöoas
in
<s>
CD *-< CM TO M* in vo fv. oo as 00 *-# CM
'-«oufOM-mcDiv-coas v»| «Ml CM CM CM
G
RU
PP
 5 
PA
RA
M
ET
RA
R OC
H
 KVA
LI
TE
TS
FA
K
TO
RE
R UTAN
 A BS
 O
R 
B 
EN
 T
E 
R-
U
 T 
A
 N
 REF
L.
 
TA
BE
LL
,1
2
59
>
ki.
Mi
» :
3s"
Mi :
ui
05
fS>
co
l
Û-
Cu 
W \
• .1 ÎV .
Ö.
CO
1C
05 fO CO OJ OJ 00
CO CO O- co co CO c
05
0505
05
04 <£* 05 ID 05ID ID OJ XT' ID CO t
xf* 05 CO CO O'
m id k* Xi* ID CO 1
05 ID —* OI 05
<£> id id ID ID 05
ID xr ID xr* xr xr
CO OJ 3 7 4
o» r-w — OJ 05 05
05 05 OJ r-o ro xr
xr co rs-
. 5 . 2 . 4
ro **« k. id in M ca ro co m
CO r» fv CO CD c# CO CO CO *-£> CO
m :
Ö5
CO
o*
M(h^«»W09» 
c* JD 'O 45- IT* ID LO xT
05
05
CO
05
CÛ W »v xT CO ID ■ • —
co co co co id id co tn
05 xT Oi ID
'•o o- cc* id
CM OJ W fv O- N- fv ID
co ; V-* <s* 05 r- co ir:. co
xt- ID ID xT xT XT xr Xh
N © X TT CO CD
ID N N lU 
xt -t -t
ID o-i '•£* xr co r- oj id 
xr xr xr xr ro- k* ro
os 05 co xr r-w id
xr 00 ID
<£• 05 05 05
ID ID xT 05
(J^ ^ 00 m ffl - W ® ID «
rA M M ro ro oj ro ^ xr xr
t-~ xt- CO O <£* <Ti xr <0 
xr d- xr xr xr ro xr ro
OJ CO OJ —«
«D bo ir> xr
ŒD
CÛ
05 ro cci oj co ro id id »-•
<s>foojo-<o<»ch^rN-d5
*-* *-< oj id oj ro 
*-* co v* oj id co xr ro
x-* ‘ CD 05 ro <35 C£i KC> 05 CO VO 
fv CO <Ö VÖ JV ID VO VÖ CO CO
©MON 
CO N. ® U5
05 05 K* 05 0- CT» <S> CO 
CO ID V0 CÛ CO CO fv CO
o* 05 *-• r- 
CO CO f-- cO
CO Xf o- co CO «• 05 r» 05 fv 05 05 05 o- <Ti
<r 05 C5 CO —• 04 05 ro OJ «-« *-x ro ID ID ID *-X 05 OJ 05 05 05 <\i CO
F—
1 -»-» iv xr id xr ro 0? ro 05 OJ rv CO CO o- OJ ro G5 CO 05 co OJ
»•x « .V 05 rv rv o. rs. 05 rv rv CO rv co cj5 CO co rv rv rv O- CO ID co rv
0- co co xr r-v CO ro xr 05 05 04 04 rv 04 05
o 05 xr 05 ID IV 05 05 co ID ID 05 05 05 ID xr CO ro ID <55 xr —•
1-
1 X** co 05 xr ro OJ rv OJ 00 *-• fv fv ID co ro 05 co 05 CO ■~4 %-x
.1.1: ^ « .V 05 IV IV rv rv 05 rv rv co fv co CO CO Cö fv fv CO fv ID ID CO IV
' ■ Os;
<X
û_
N
in 05 »•4 04 ro xr ID co fv 05 05 05 Cd
c? v-* 04 ro xr id CO rv co 05 vHI V-» ■OX »-i w ■r-4 vx *-* • Cd 0-4 OJ
Cu
. SS
60
8.3. Kvalitetsfaktorer
På samma sätt som 1judtrycksni vån har alla tre kvalitetsfaktorerna 
sammanställts. Faktorernas värde visas i samma tabeller som ljud- 
trycksnivån och efterklangst id T^g.
Även kva1 itetsfaktorerna har sammanställts som funktion av avstånd 
och korrelationen har beräknats.
På kurvbl.34-38 ses värden för modul at ionsdämpning som funktion av
avstånd, på kurvbl. 39-48 värden för tydlighet och på kurvb 1 .49-58
värden för ekvivalent efterklangst id. Den ekvivalenta efterklangs-
tiden och tydligheten visas för tidsförlopp under 150 ms, och
under hela tidsförloppet dvs tills signalens nivå avtar till bakgrunds-
bullrets nivå. De kallas Dt , och Dt ^ resp T , och Ttal tot r tal tot
På kurvb 1.59-63ses också den från kurvans förlopp beräknade ekvivalenta 
efterklanqstiden T , ,„ för samma tidsqränsvärde som för vanliq
efterklangst id T^g (den endast som ett vägt värde för jämförelses 
skull).
Som exempel på mätning av 1judtrycksni vå och rumsakusti ska paramet­
rar visas i bilagan utskrift av mätresultat i en position.
8.4. Sammanställning av parametrar och faktorer
Nedan beskrivna förhållanden för parametrar och faktorer som funktion 
av avståndet har räknats med hjälp av minsta kvadratmetoden för:
LMD = f ^ ’ LD+1 = f ^ ’ L50 = f ^
md = f U), dtal -MD, dtot = f U), iekv TAL = f U)
T . TnT = f U). 
ekv TOT
där ({.) markerar avståndet.
På kurvblad 19 till 58 finns sammanställda värden för alla dessa funk- 
ti oner.
Alla förhållanden har beskrivits för fem olika akustiska grupper.
Samvariation mellan de nedan beskrivna faktorerna har uppskattats 
genom beräkning av korrelation.
61
MD = f (Dtal), MD = f (Dtot), MD = f (Tekv TAL
MD = f (T
På kurvblad 64 tili 73 visas alla dessa värden samt korrelationen.
På kurvblad 14 till 18 och 59 till 63 kan ses ändringar av efter- 
klangst idens medelvärde T^g-med och som funktion av
avståndet.
Samvariation mellan samtliga kvalitetsfaktorer och I judtrycksni vån 
har också uppskattats genom beräkning av korrelation.
Alla dessa funktioner samt korrelation sammanställda för alla po­
sit ionsgrupper dvs längs mitten, längs sidoväggen och längs 
fönstren med och utan absorbenter visas på kurvblad 74 till 78.
62
SAL VO 23, MED ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. <9. 12> KURVE . Jt
GRUPP 1, EKT-. 56 SEK
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
g 
le
*0. i
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
T-MV S. T—MV S
LANGS SIDO VAGGEN
------ \-------- 1---------1-------- 1---------1-------- h
0 1 2 3 4 5 6
T-MV S
7 8
L-M
9 10
*0. 1
0 1 2 3 4 5 6
T-MV S
7 8
L-M
9 10
0 —i—i—i—i—i—i—i—i—•—+
R-. 47 1
2
3
4
R-. 979999 1
+ * . .t 5 i
LANGS MITTEN
6
7
8
9
10
' " >' -—”
T
| LANGS|FONSTR.
0123456789 10
L-M
0123456789 10
L-M
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL. 15
GRUPP 2, EKT-. 56 SEK
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
g 
10
«*0. 1 T-MV S
--------1------ 1------ \------ j------ 1------ ;------ )------ 1------ 1------ 0 ------1------ 1------ 1------ 1------ 1------ i------ 1------ 1------ 1------
R-. 28 1
2 •
-r -*♦— — *_
4
5 .
6
8
LANGS SIDO VAGGEN 9
10
3 MIKR. PLACERINGAR------\------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ i--------
0 1 
T-MV S
7 8 
L-M
0 1 
T-MV S
7 8 
L-M
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
e 
10
---------- 1-------- 1-------- j-------- 1-------- 1---------1-------- 1-------- 1---------1--------
R—. 22
0
1
-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- \-------- 1-------- 1-------- 1----------
R—. 979999
2
3
4
5
■
6
LANGS MITTEN
7
8
9
10
LANGS FONSTR.
0123456789 10 0123456789 10
L-M L-M
63
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. V IO TAVLAN. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION KURVBL.lo
GRUPP 3. EKT-. 55 SEK
*•0. 1
0
1
T--MV S *0. 1 T--MV S:
R—8. 00000E—02 1
2 2
3 3
4 4
5 5
6 6
7 7
8 8
9
10
♦0. 1
0
1
LANGS SIDO VAGGEN 9 3 MIKR. PLACERINGAR
T-
0
-MV
123456789
L-M
S
10
*0. 1 T-
0
-MV
1
C
2 3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10
R-. 7 1 R-. 71
2 2
3 3
4 4
5 : *---- t----F___ , 5
6 6 v
7 7
8 8
9
10
LANGS MITTEN 9
10
LANGS FONSTR.
0 123456789
L-M
L0 3 1 2 3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10
64
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL, VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVE... 17
GRUPP 4, EKT*=. 63 SEK
*0. i
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
LANGS MITTEN
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
T-MV s:
3 MIKR. PLACERINGAR. 
0123456789 10
LANGS FONSTR.
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFU PARAM FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL. 18
GRUPP 5. EKT-. 63 SEK
*0.1
0
1
T--MV S *0. 1
0
1
T--MV S
R«. 489999
2 2
3 3
4 4
5 5
6 — 6
7
♦ *
7
8 8
9
10
*0. 1
0
1
LANGS SIDO VAGGEN 9
10
*0. 1
0
1
3 MIKR. PLACERINGAR
T-
0 1
MV S
2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
T*
0
-MV
1
s
2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
R-. 38 R-. 2
2 2
3 3
4 4
5 5
6 • ♦ 4 6
7
4 7 4
8 8
9
10
LANGS MITTEN
9
10.
LANGS FONSTR.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
65
SAL VO 23, MED ABSORE. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 1. EKT=.56 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
-D+l DB L--D-l DB
R=. 16 95 -
90
85
80
r 75
LANGS. SIDO VAGGEN
70
65
60
55
50
3 MIKR. PLACERINGAR
0 1 2 
L-D+l DB
7 8 
L-M
9 10 0 1 2 
L—D+l DB
8
-M
9 10
100 --- 1---1--- 1--- 1--- 1--- 1--- !--- 1--- 1--- 100
R=—. 5 R«1
95 95
90 * 90 -
85 85
80 .---- J---- - ---- *---- i 80
75 75
70 70
65 65
60 60 ■
55 .
50
LANGS MITTEN
50
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
7 8 
L-M
9 10
SAL VO 23, MED ABSORB. RFL. VID TAKET, PARAM. FORHALLANDE OCH KORRELATION. KURVBL. 20
GRUPP 2. EKT-. 56 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
L-D-l L-D+l DB
---1---1---1--- 1--- 1--- 1 1 ■— t--^..*-- - 100
R—. 29 95 R—8. 00000E-02
♦ 90
85
■
■ ♦ ♦ 80 ♦ ♦
♦ * *
LANGS MITTEN
75
70
65
60
55
50
♦
LANGS FONSTR.
0123456789 10
L-M
0123456789 10
i_—M
5-Fl
66
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION i JRVBL
GRUPP 3. EKT-. 55 SEK
L-D»l DB L-D*l DB
100
95
—1-- 1--- 1---1---1---1---i 
R—. 63
100
95
90 90 t
85 85 7
80
—
80
75 75
70 70 T
65 65 7
60 60
55
50
100
95
LANGS SIDO VAGGEN
55
50
100
95
3 MI KR. PLACERINGAR
.
L-
0 1
•D+l
2 3 4 5 6 7 8
L-M
DB
9 10
L-
0 1
-D-l
2 3 4 5 6
DB
7 8 
L-M
9 10
R—. 81 R—. 18
90 90
85 » 85
80 i 80
75 75 ♦
70 70
65 65
60 60
55
50
LANGS MITTEN
55
50
LANGS FONSTR.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10
67
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET. PAR AM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. II v-RV£_. 22
GRUPP 4, EKT-. 63 SEK
L-D+l DB L-D+l DB
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
LANGS SIDO VAGGEN
100 
95 
90 
85 
80 
75 
70 
65 
60 
55 
50
0123456789 10
L-M
L-D+l DB L-D+l DB
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
LANGS MITTEN
100 ----- 1--- 1---- 1--- 1---- 1---- 1----!---- !---- 1-----
95 - R-*62
90
85
80 * *.... " --
75
70
65
60
~ LANGS FONSTR.
50 4--- 1-- «--- 1-- «--- 1--- 1---1--- 1--- 1---
0123456789 10
L-M
«. 
LANGS FONSTR.
SAL VO 23. UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL. 23
GRUPP 5. EKT*=. 63 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
--- 1——i—i—i—i—i—«—i—
R—. 3
—---
.. --
♦ ♦
♦ * ♦
-• •
-- -•
-- ■■
-• ■■
-■ ••
■■ LANGS SIDO VAGGEN
0 1
-D-l
2 3 4 5 6 7 8
L-M 
DB
9 1
l R—. 81 -
■■ 4 _ ■
-• ♦ --- . •
•• ■
*
.
-• LANGS MITTEN *
0123456789 10
L-M
L—D-*-l DB
100 -- 1-- 1-- «-- 1-- 1--- 1-- »-- 1-- «---
95
90
85 -• -L-
80 • - ------------:"~
75
70
65
60
“ 3 MIKR. PLACERINGAR
50 ----1--- 1--- 1--- 1--- 1——I--- 1--- 1--- 1----
0123456789 10
L—D*«-l DB
100 
95 
90 
85 
80 
75 
70 
65 
60 
55 
50
0123456789 10
d_~»M
R-. 22
LANGS FONSTR.
-I------- 1------- 1-
 
1 1 1-- 1 1 1 k-
68
SAL VO 23. MED ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELAT I OK. KURv'BL , 2-
GRUPP 1. EKT-.56 SEK
100
95
L- 50-DB
100
95
L--50-DB
R—. 46
90 90
85 85 .
80 * 80
75 75
70 70
65 65
60 60
55
50
100
95
i LANGS SIDO VAGGEN ^
55
50
100
95
3 MIKR. PLACERINGAR
L-
0 1
50-DB
2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
L-
0 1
-50-DB
2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
R—. 67 R-. 24
90 ♦ 90
85 ♦ 85
80
• ----- "V
80 ♦
75 75
70 70
65 65
60 60
55
50
LANGS MITTEN
55
50
LANGS FONSTR.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 2, EKT-. 56 SEK
KURVBL. 25
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
♦♦
00 
j
1
■ ■4
 
1
-------
1-----
1-----
1—
100
95
90
85
T- — ~
LANGS SIDO VAGGEN
80
75
70
65
60
55
50
3 MIKR. PLACERINGAR 
-------- \-------- 1-------- 1---------1-------- 1---------1-------- 1-------- 1-------- 1----------
0 12 
L-50-DB
7 8 
L-M
0 12 
L-50-DB
10
—
1—
1—
1--
---
♦
4
7) 1 1
4 
* (0
«
100 •
95
90
85
R—. 3
♦ ♦ ♦ »
LANGS MITTEN
80
75
70
65
60
55
50
T---------------•* .
LANGS FONSTR.------ ,------ 1------ 1------ 1------ (------ 1------ (------ 1------ 1------
2 3 7 8 
L-M
7 8 
L-M
69
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION 
GRUPP 3, EKT-. 55 SEK
L-50-DB L-50-DB
100
95
90
es
80
75
70
65
60
55
50
----- !------ !------- 1------- 1------- !------- !-------!-------h- 100 -----1------- «------- 1------- 1------- 1------- !-------1-------h-
-- R—. 65 95
-■ 90
-• 85 . *
-■ “ —.-------- -- — x_ 80 ~------------ ===--=- *■
-- 75
-■ 70 T
-■ 65
-■ 60
LANGS SIDO VAGGEN
55
50
3 MIKR. PLACERINGAR
-----»-------1------- 1------- 1------- 1------- !-------1-------h-
■
0 12 
L-50-DB
7 8 
L-M
9 10 0 1 2 
L-50-DB
7 8 
L-M
9 10
100 • 100 *
95 R—. 75 95
R—. 32
90 90
85 85
*----------»------ *
80 80 *— -------f........
75 75
70 70 ■
65 65 ■
60 60 •
55
50
LANGS MITTEN
55
50
LANGS FONSTR.
0123456780 10
L-M
0123456789 10
L-M
70
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET, PARAN. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. U KURVBL. 27
GRUPP 4, EKT-. 63 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
L-50-DB L-50-DB
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
3 MIKR. PLACERINGAR
100 ........................................
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50 ..........................................................................
0123 4 56789 10
L-M
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
R=. 27
■
■ ♦
-
■
■
•
-
LANGS FONSTR.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL. 28
GRUPP 5, EKT«. 63 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
L-50-DB
t LANGS SIDO VAGGEN 
0123456789 10
LANGS MITTEN
0123456789 10
L-M
100 
95 
90 
85 
80 
75 
70 
65 
60 
55 
50
0123456789 10
L-M
R«. 33
LANGS FONSTR.
71
SAL VO 23, MED ABSORB. UTAN REFL. -PARAM. FORHALLANDE OCH KORRELATION KURVBL. 29
GRUPP 1, EKT-.56 SEK
100
95
L- MD DB
::.00
95
L--MD DB
R—. 41
*90 90
85 85
80 80
75 75
70 70
65 65
60 T* — — 60
55
50
100
95
LANGS SIDO VAGGEN
55
50
100
95
3 MIKR. PLACERINGAR
L-
0
■MD
1
DB
2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
L-
0
-MD
1
DB
2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
R—. 87 R—. 34
90 90
85 85
80 60
75 75
70 ♦ 70
65 •----r- 65
60 60
*
*
55
50
LANGS MITTEN
55
50
LANGS FONSTR.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
SAL VO 23, MED ABSORB. RFL. VID TAKET, PARAM. FORHALLANDE OCH KORRELATION. KURVBL. 30
GRUPP 2, EKT-,56 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
-MD DB L--MD DB
R—. 26 95
.. 90
-■ 85
-• 80
.. 75
■■ 70
65
60 “*---
• 55
50
.
< LANGS SIDO VAGGEN 3 MIKR. PLACERINGAR
0 12 
L-MD DB
7 8 
L-M
9 10
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
10S
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
72
MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION 
EKT-. 5 5 SEK 
MD DB
R—. 68
LANGS SIDO VAGGEN
12 3
MD DB
7 8 9
L-M
10
L-MD DB
100 -1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1-
95 -
90 ■■
85 -
•• 80 --
75
70 --
65 — -■
■■ 60
•* 55
50
3 MIKR. PLACERINGAR -1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1-
0 12 
L-MD DB
9 10
100 
95 
90 
85 
80 
75 
70 
65 
60 
55 
50
123456789 10 0123456789 10
L-M L-M
R—. 85
'  -----*——/
LANGS MITTEN
R—. 21
LANGS FGNSTR.
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL, VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVE-. 32
73
GRUPP 4,
L-
EKT«. 63 SEK
MD DB L- MD DB
95 R—. 84 95
90 90
85 es
80 80
75 75
70 70
65 65
60 ‘ t —‘ ^ 60 _
55
LANGS SIDO VAGGEN
55 3 MI KR. PLACER ING ARf
0123456789 10 3123456789 10
L-M L-M
L- MD DB L--MD DB
95 R—. 91 95 R—. 7
90 90
85 85
80 80
75 75
70 ♦ 70
65 .
65
60
55 LANGS MITTEN
55 LANGS FONSTR.
0123456789 10 3123456789 10
L-M L-M
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM FORHALL. 
GRUPP 5. EKT«. 63 SEK
L-MD DB
100
95
H--- 1---------1----1----1---
R—. 77
-------- 1—
90
85
80
75
70
65
60 — —* — X
55
50
100
95
LANGS SIDO VAGGEN
L-
0
-MD
1
DB
2 3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10
R—, 92
90
85
80
75
70 ♦
65
60
55
50
LANGS MITTEN
---------T—
0 1 2 3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10
OCH KORRELATION. KURVBL. 33
100
L--MD DB
1 I 1 I 1 î 1*
95
90
85
80
75
70
65 *
60 ---- as—
55
50
100
95
3 MIKR. PLACERINGAR
L-
0
-MD
1
DB
2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
R-. 53
90
85
80
75
70
65
60
55
50
LANGS FONSTR.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
L-M
9 10
74
SAL VO 23, MED ABSORB. UTAN REFL. . PARAMETRARNAS FORHALLANDE OCH KORRELATION kURVBl-,5^ 
GRUPP 1, EKT-.56 SEK
8
1
2
3
4
5
6
7
8 
g 
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
MD DB
MD DB
R-. 77
LANGS MITTEN
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
MD DB
3 MIKR. PLACERINGAR
MD DB
R—. 19
LANGS FONSTR.
0123456789 10
L-M
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL. 35
GRUPP 2. EKT«. 56 SEK
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
MD DB MD DB
R«. 21
LANGS SIPO VAGGEN
0123456789 10
L-M
MD DB
3 MIKR. PLACERINGAR
MD DB
R«. 53
LANGS MITTEN
R«. 62
LANGS FONSTR.
75
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN. PARAM. 
GRUPP 3. EKT”. 55 SEK 
MD DB
0 -j-----1------- 1------1------1-------- 1-------- ! 1 1----- 1-------
1 I R—3. 00000E-02
2
3
4
5
6 -■ 1*.  .♦   ___ ■?—
7 *
8
9 T LANGS SIDO VAGGEN
10 -J------ 1--------- 1------- 1-------- 1----------- 1----------- 1 1 1------- 1-------
0123456789 10
L-M
MD DB
R". 55
LANGS MITTEN
. OCH KORRELATION. C21. 12> KlȮL . 36
MD DB
3 MI KR. PLACERINGAR
LANGS FONSTR.
FORHALL.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
76
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 4. EKT-. 63 SEK
HD DB HD DB
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
R-. 55
LANGS SIDO VAGGEN
0 1 
HD DB
7 8 
L-H
R-. 74
LANGS HITTEN
7 8 
L-H
0
1
2
3
4
5
6 
7 
6
9
10
0
1
2
3
4
5
6 
7 
B
9
10
3 HI KR.PLACERINGAR
0 1 
HD DB
7 6 9
L-M
R—. 92
LANGS FONSTR.
0 1 7 8 
L-H
9 10
SAL VO 23,UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAH. FORHALL. OCH KORRLATION. 
GRUPP 5, EKT-. 63 SEK
HD DB MD DB
KURVBL. 38
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
R—3. 00000E-02
LANGS SIDO VAGGEN
0 1 
HD DB
6 7 8 
L-H
9 10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
HD DB
77
SAL VO 23, MED ABSORB. UTAN REFL. PARAK. FORHALL. OCH KORRELATION. C10. 12> 
GRUPP 1. EKT-. 56 SEK 
D-TAL 2
-H----- «----- 1----- '----- 1----- 1----- 1----- '----- 1----- h100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
R-. 55
LANGS SIDO VAGGEN
0 1 2 
D-TAL 2
8
-M
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
D-TAL 2
1------- i--------l------- l--------1------- f-
3 MIKR. PLACERINGAR
012345678
L-M
D-TAL 2
R-. 93
9 10
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
012345678
L-M
9 10
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 2, EKT-. 56 SEK
D-TAL 2 D-TAL 2
KURVBL. 40
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
R—. 489999
LANGS SIDO VAGGEN 
H--------- 1--------- 1--------- 1--------- 1--------- 1----------\--------- J—
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
0 12 
D-TAL 2
9 10
■----
1----
1----
1 
1
ini*iDC
* 
1
♦ 
♦
•----
1----
1----
1----h-
100 ■
95
90
85
80
R—. 87
♦ ;
LANGS MITTEN
75
70
65
60
55
50
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
10 7 8 L-M
78
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. C21. 12> KURV3L. 4] 
GRUPP 3, EKT«. 55 SEK
100 ----1----1----1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1.... 100 ----1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1----
95 R-7. 00000E—02 95
90
85
90
85
< ■
80 ♦ 4 t 80 ------—_____
75 ♦ ♦ 75
70 70
65 65 -
60 60
55
50
LANGS SIDO VAGGEN 
--- 1----!----1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1----
55
50
3 MIKR. PLACERINGAR
0 12 
D-TAL X
8
-M
0 1 2 
D-TAL X
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
LANGS FONSTR.LANGS MITTEN
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBl.. lZ
79
GRUPP 4. EKT-. 63 SEK
102
D--TAL X
1 i . i 1 i i 122
-- TAL X
'
95 R=-. 43 + 95 - -
92 92 -
&5 es -
62 82 -
------— ...
72
-V — •—.
— 72
•— ■— -— ___ —
65 65 ----- -
ez 62 . -
C c; 55 _
50
LANGS SIDO VAGGEN ! —1 50
3 MIKR. PLACERINGAR
012345678 9 10 2 1 2345 6' 78 9 10
L-H L-H
120
D--TAL X
100
D- TAL X
—f
95 R—. 52 95 R-. 79
i
*
92 90 T -
85 85 -
80 80 -
75
*---------——--------------- *_
75 -
70 T 70
65 i 65 .......................... -
60 60 -
55 55 _
50
LANGS MITTEN
50
LANGS FONSTR.
012345678 9 10 01 2345678 9 10
L-M L-H
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. 11 KURVBL. 43
GRUPP 5, EKT-. 63 SEK
D-TAL X D-TAL X
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
R-7. 00000E—02
' LANGS SIDO VAGGEN
0123456789 10
L-M
D-TAL X
100 
95 
90 
85 
80 
75 
70 
65 
60 
55 
50
0123456789 10
L-H
D-TAL X
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
80
SAL VO 23, MED ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. <9. 12> KUPVBL. ^
GRUPP 1, EKT«. 56 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
D-TOT X
LANGS SIDO VAGGEN
4--------- ---------- 1--------- (--------- !----------1----------1------- *----------1---------- 1----------1-
0123456789 10
LANGS MITTEN---- 1--- 1--- »----1--- 1--- 1--- 1--- 1----1---
0123456789 10
L-M
100
95
90
85
D-TOT Xr~
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
3 MIKR. PLACERINGAR 
-j---------1---------1---------1-------- 1---------!-------- 1---------1-------- 1---------i---------1-
0123456789 10
L-M
D-TOT X
R“. 92
LANGS FONSTR.
0123456789 10
L-M
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL. 45
GRUPP 2, EKT-. 56 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
B0
75
70
65
60
55
50
D-TOT X
------ i------ »------ 1------ 1------ 1 1----- I—*
R—. 48
LANGS SIDO VAGGEN---- 1----1-- 1--- 1——+--- !---- 1--- 1---- 1----
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
D-TOT X
LANGS MITTEN
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
D-TOT X
3 MIKR. PLACERINGAR
D-TOT X
LANGS FONSTR.
81
SAL VO 23, HED ABSORE. REFL. VID TAVLAN, PARAK. FORHALL. OCH KORRELATION. C21. 12> KURVT
D-TOT X
46
GRUPP 3, EKT-. 55 SEK 
D-TOT X
100 
95 
90 
85 
80 
75 
70 
65 
60 
55 
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
D-TOT X
6 - Fl
82
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 4. EKT«=. 63 SEK
KURVE». 4/
D- TOT X D- TOT 2
95 R—. 43 95
90 90
85 85
80 80
75 75 —
70
^ — —- — *«.
^ 70
65 65 .......... .........................'
60
55
50
60
55
50
LANGS SIDO VAGGEN 3 MIKR. PLACERINGAR------- i------- 1-------|------- i------- 1------- 1------- 1-------1-------!-------
B 1 2
D-TOT X
7 8 
L-M
0 12 
D-TOT X
7 8 
L-M
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
SAL VO 23. UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELAT I ON. 3. 11 KURVBL. 48
GRUPP 5. EKT-. 63 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
D-TOT X
R-6. 00000E—02
LANGS SIDO VAGGEN
0 12 3
D-TOT X
7 8 
L-M
LANGS MITTEN
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
D-TOT X
3 MIKR. PLACERINGAR
R«. 84
LANGS FONSTR.
0123456 7 89 10
L-M
83
SAL VO 23. MED ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION Cl6, 32-2} KURVBL. Ü9
GRUPP 1. EKT«=. 56 SEK
*0. 1
0
1
T--EKV-TAL S *0. 1 T--EKV-TAL S.
R—. 53 1
2 2
3 3 L
4 ' . 4
5
6
•r 5
6
— —
—■>::
7 7
8 8
g
10
*0. 1
LANGS SIDO VAGGEN
9
3 MIKR. PLACERINGAR
T-
0 1 2 3 4 5 6
EKV-TAL S
7 8 
L-M
9 10
*0. 1 T-
012345678
L-M
-EKV-TAL S
g 10
1 R-. 65 1 R—. 93
2
3
•
2
3
4 i----------- 4
5 * 5
6 6 ■r —
7 7
8 8
9
10
LANGS MITTEN 9 LANGS FONSTR.
3 1 2 3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10 0 12345678
L-M
9 10
SAL VO 23. MED ABSORB. RFL. VID TAKET. PARAM. FORHALLANDE OCH KORRELATION. 
GRUPP 2. EKT«. 58 SEK
KURVBL. 50
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
8 
10
T-EKV-TAL S
84
*0. 1 T-EKV-TAL S
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. C21. 12) 
GRUPP 3, EKT-. 55 SEK 
*0. 1 T-EKV-TAL S 
0
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
R-9. 00000E-02
♦ “%
0
1
2
3
4
5
............................ 1
: t
l
LANGS SIDO VAGGEN
6
7
8
9
10
3 MIKR. PLACERINGAR 
---!--- 1--- 1--- 1--- 1--- *--- 1--- \--- 1---
0 12 3
EKV-TAL S
9 10 0 12 
■—EKV-TAL
R-. 68
0
1
2
3
4
R—5. 00000E—02
LANGS MITTEN
5
6
7
8
9
10
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
g 10 7 8 
L-M
85
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL 
GRUPP 4, EKT=. 63 SEK
T-EKV-TAL S *0. :*0. 2 
0
1
3
4
5
6
7
8
9
10
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0 12 3
T-EKV-TAL S.
7 8 
L-M
9 10
OCH KORRELATION. 
T-EKV-TAL S
0
-■ R«. 29 1 -
-• 2
-- 3 ■
- 4 ■
-•
—____ 5 •
" * 6 '
-■ 7 •
■- 8 ■
-■
LANGSfSIDO VAGGEN
9
10
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. 11 
GRUPP 5, EKT-.63 SEK 
*0. 1 T-EKV-TAL S
KURVBL. 53
*0. 1 
0 
1
2 ■
3
4
5
6
7
8
9
10
0123456789
L-M
-EKV-TAL S
10 -i
10
*0. 1 T-
0 1 23456789
L-M
-EKV-TAL S
10
R-. 64 1 R—. 78
♦
2
. «
♦
3
4
5 ♦
♦ 6
7 * _'' *
LANGS MITTEN
8
9
10
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
0 1 8
-M
9 10
86
SAL VD 23, MED ABSORB. UTAN RFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. C21. 125 
GRUPP 1. EKT“. 56 SEK 
**0. 1 
0
KURVE-. Sr
•»0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6 
7
e
-EKV-TOT S. *0. 1 T--EKV-TOT S. .
R—. 36 1
..
2
3
- 4
-- 5 --------------------- ——■L^. JL_ — %
6
----- — — — —_
-■ 7
-■ 8
..
LANGS SIDO VAGGEN
10
3 MIKR. PLACERINGAR
0 12 3
T—EKV-TOT S
7 8 
L-M
0 12 3
T-EKV-TOT S
7 8 
L-M
0
R*=. 64 1 R—. 88
♦
2
3 •
4
5
* 6
- 7
LANGS MITTEN
9
10
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 2, EKT-. 56 SEK
KURVBL. 55
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6 
7 
B 
0 
10
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
O 
10
T-EKV-TOT S *0.1 T-EKV-TOT S
R-. 489990
,LANGS SIDO VAGGEN
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0 12 3
T-EKV-TOT S
7 8 
L-M
10
*0. 1 T-EKV-TOT S
0
R-. 45 1 R-. 92
. 2♦
■ ♦ 3
.. 4
;—.— 5
’ • * 6 - * .
.. 7
«• 8 •
, 9 .LANGS MITTEN
i«
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
10 0 1 7 8 
L-M
10
87
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. C21. 12> KJRVEL■ X 
GRUPP 3, EKT-. 55 SEK
*0. 1 T-EKV-TOT S *0. 1 T-EKV-TOT S♦
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
♦0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0 12 3
T-EKV-TOT S! *0. 1 T-EKV-TOT S
0
R-. 69 R—. 13
3
*
-— 5
.
6
7 .
.. 8
9
•
LANGS MITTEN
10
LANGS FONSTR.
7 8 
L-M
10 0123456789 10
L-H
88
SAL 
GRUPP 
*21. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6 
7 
S
g
10
»0. i
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
g 
10
VO 23, UT AN ABSORB. REFL, VID TAKET, P ARAM. FORMAL 
4, EKT*=. 63 SEK 
T-EKV-TOT S
OCH KORRELATION.
R=. 29
LANGS SIDO VAGGEN
0 12 
T-EKV-TOT
8
-M
SAL VO 23. UTAN ABSORB. UTAN REFL. PAR AM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. 11 
GRUPP 5. EKT-. 63 SEK
-0. 1 T-EKV-TOT S. *0. 1
—I--- !---- 1----1----1---- 1----1---- 1---- 0
KURVBL. 58
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
T-EKV-TOT S.
R—1. 00000E-02
LANGS SIDO VAGGEN
0 12 
T-EKV-TOT
7 8 
L-M
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
9 10
KURVEw.5?SAL VO 23. MED ABSORB. ÜTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 1. EKT«.5e SEK
*0. 1 T-EKV-60 S *0. 1 T-EKV-60 S
0
1
2
3
4
5
6 
7
e
9
10
0inmo:
—
i—
F—
1
2 ■
- 4
5
-
T ~ —-
(o 
i
LANGS_SIDO VAGGEN
8
9
10
3 MIKR. PLACERINGAR------- 1-------j-------1------ 1——i------ 1-------- 1-------1-------1--------
*0. i
0 12 3 4
T-EKV-60 S
5 6 7 8 9
L-M
10 0 12 3 4
*0. 1 T-EKV-60 S
5 6 7 8 9
L-M
10
0 i----1------*---------1----- '---------i------1-------1------- i-------1-------
! .. R-.6
2
3
4
5 -■ *
6 -• 4
7
8
9 LANGS MITTEN
10 -i------!----- !-------*-----1-------- 1----- 1------ 1-------1------ »-----
0 123456789 10
L-M
=. 
LANGS MITTEN
0
1 R«. 83
2
3
4
5
t.___
7
8
9
10
LANGS FONSTR.
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL, 60
GRUPP 2. EKT-. 56 SEK
*0. 1 T-EKV-60 S
0 H-------1-------1-------1-------i-------1-------1-------1-------1-------1---------
1 R-.52
2
3
4
5 ^
6 ♦
7
8
9 LANGS SIDO VAGGEN
10 ---1-- 1---1-- I---1-- 1---1---1-- 1---
0 123456789 10
L-M
*0.1 T-EKV-60 S
0 ------ 1----- !------ 1----- 1-------1------1------ 1-------1----- 1---------
1 .. R-. 21
2
3
4
5 ♦• 4--------- -----------»---------»
6 ♦
?..
8
E = LANGS MITTEN
10 ------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------
• r
LAN S ITT
4—
—
 
LANGS SIDO VAGGEN
*0. 1 T-EKV-60 S 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10 ........................................
0123456789 10
L-M
*0. 1 T-EKV-60 S
0 --- 1---1----1---- 1--- 1---- 1--- 1----1--- 1-----
j.. R-. 57
2
3
4
5 .
6
7
8
^ LANGS FONSTR.
10 --- 1---1----1---- 1--- 1---- 1--- 1----1--- 1----
«
LANGS FONSTR.
0123456789 10 0123456789 10
90
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN. PARAK. FORHALL. OCH KORRELATION KURVEL 6Î
GRUPP 3. EKT-. 55 SEK
*0. 1
0
1
T--EKV-60 S *0. 1
0
1
T--EKV-60 S
R-. 65
1
2 - 2
3 - 3 -
4 T 4 -
e: 5 T
6 7 ----------------; — 6 —- —
7 7 t
8 8 T
g
iß
*■0. i
0
i
LANGS. SIDO VAGGEN
g
10
*0.1
0
i
, ,3 MIKR. PLACERINGAR
T-
0123456789
L-M
-EKV-60 S.
10
T-
0 1 2
-EKV-60 S
3 4 5 6 7 8 
L-M
9 10
R«. 68 R*. 93
2 2
3 3
4 4
5 ♦ t----------^ ♦ 5 _
6 ■* ♦—— 6 " *-----
7 7
8 8
g
10
LANGS MITTEN
9
10
LANGS FONSTR.
0123456789
L-M
10 0 12 3 4 5 6 7 8 
L-M
g 10
91
*0. 1 T-EKV-60 S
SAL VC 23, UTAN ABSORB. REFL, VID TAKET, PAR AM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 4, EKT=. 63 SEK 
*■0.1 T-EKV-60 S 
0 
1
2
3
4
5
6 
7 
6
9
10
R*=. 56
1
i
+
0
1
2
3
4
5
6 '
7
.. 8
LANGS SIDO VAGGEN
9
10
3 MIKR. PLACERINGAR.
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0 1 2 
T-EKV-60
6 9 10
R=. 46
*
LANGS MITTEN
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
L-M
9 10
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UT AN REFL. PARAM FORHALL. OCH KORRELATION. KURVBL. 63
GRUPP 5. EKT-. 63 SEK
~0. 1
0
1
T--EKV-60 S ■*0. 1
0
1
T--EKV-60 S
R-. 31
2 2
3 3
4 4
5 5
6 ’ ' ■ 6
7 ♦ ♦ 7
8 8
9
10
~0. 1
0
1
( LANGS^SIDO VAGGEN ^ 9
10
*0. 1
0
1
3 MIKR. PLACERINGAR
T-
01 2 345678
L-M
-EKV-60 S
9 10
T-
012345678
L-M
-EKV-60 S
9 10
R«. 39 R—3. 00000E—02
2 2
3 3
4 4
5 5
6 ♦ ■ ♦ ^ ■ 6 *
7 ♦ t 7
8 8
9
10
LANGS MITTEN 9
10
LANGS FONSTR.
012345678
L-M
9 10 012345678
L-M
9 10
92
SAL VO 23, MED ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. <10. 12> KUF/BL■ (>
GRUPP 1, EKT-. 56 SEK
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
g 
io
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
g 
10
MD DB D-TAL X
100 B0 
MD DB
80 70 60 50
D-TAL X
0123456789 10
*0. 1 T-EKV-TAL S
MD DB
L-MD DB T-EKV-TAL S
SAL VO 23. MED ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FDRHALL. OCH KORRELATION. <10. 12> KURVBL. 65
GRUPP 1. EKT«. 56 SEK
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
g 
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
g 
10
MD DB
T-EKV-TOT S
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
*0. 1
D-TOT X
0 12 3
T-EKV-60 SEK
4 5
*0. 1
6 7 8 9 10
T-EKV-TOT S
T-MV SD-TOT X
93
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 
GRUPP 2. EKT«. 56 SEK
MD DB D-TAL X
KURVEL. 6C
0
1
2
3
4
5
6 
7
e
g
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
MD DB
SAL VO 23. MED ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION 
GRUPP 2. EKT«. 56 SEK
KURVBL. 67
MD DB D-TOT X
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
MD DB
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
♦0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
94
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN, PAR AM. FORH ALL. DON KORRELATION. <21. 12> KURTS-. 58 
GRUPP 3, EKT-. 55 SEK
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
R-. 95
T-EKV-TAL S:L-MD DB
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAVLAN. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. <21. 12> KURNÆL. 
GRUPP 3. EKT-. 55 SEK
MD DB D-TOT X
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
T—EKV—60 SEK
95
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL, VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. KURVEL. /U
GRUPP 4, EKT=. 63 SEK
MD DB D-TAL X
979999
90 •
D-TAL X
MD DB
100
95
90
es
80
75
70
65
60
55
50
T-EKV-TAL SEK
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
R“. 979999
T-EKV-TAL SEKL-MD DB
SAL VO 23. UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. 11. KURVBL. 71
GRUPP 4. EKT-. 63 SEK
0
1
2
3
4
5
6 
7
e
9
is
MD DB
R«. 99
T-EKV-TOT S
MD DB
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
*0. 1
D-TOT X
T-EKV-TOT S
T-EKV-60 S
R«. 25
T-MV S
979999
D-TOT X
96
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELAT I ON. 3. 11. KURVBl . 72
GRUPP 5. EKT“. 63 SEK
0
1
2
3
4
5
6 
7
e
9
10
T-EKV-TAL SL-MD DB
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. 11. KURVBL. 73
GRUPP 5. EKT«. 63 SEK
MD DB D-TOT X
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
MD DB *0. 1 T—EKV—60 S'
97
SAL VO 23» MED ABS0R3. UT AN REFL. PARAM. FORHALL. OCH KGRRELATION. C12. 12) 
GRUPP 1. EKT = . 56 SEK
D-TAL X
120
95
90
05
82
75
72
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
52
4—r. . . . .
100
D-TAL X-i-------- , ------ f
R«=. 93
'X
\
60 50
L-50-DB
90 80
- »------
70 60 50
L-D+l DB
►2. 1
C
5
6
7
8 
9
12
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
9
-10
T-EKV-7AL S
•«x
120 90
T-EKV-TAL S
I—
100
f *
80
62
-50-D3
72 62 52
-D-*-l DB
SAL VO 23, MED ABSORB. REFL. VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION KURVBL. 75
GRUPP 2, EKT-. 56 SEK
D-TAL X *0. 1 T-EKV-TAL S
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
R-. 91
D-TAL X
L-50-DB
T-EKV-TAL S*0. 1
98
SAL VO 23, MED ABSORB. REEL. VID TAVLAN, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. C21. 12) KURVBL. 7t 
GRUPP 3, EKT-. 55 SEK
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
D-TAL X T-EKV-TAL S
L-50-DB
T-EKV-TAL S
L-50-DB
D-TAL X
99
SAL VO 23, UTAN ABSORB. REFL. VID TAKET, PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. 11 KIFVBL. /
GRUPP 4. EKT». 63 SEK
D-TAL X *0. 1 T-EKV-TAL S.
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
R-. 95
D-TAL X
SAL VO 23, UTAN ABSORB. UTAN REFL- PARAM. FORHALL. OCH KORRELATION. 3. 11 KURVfcL. 78
GRUPP 5, EKT-.63 SEK
D-TAL X *0- 1 T-EKV-TAL S
100
SAL VO 23,MED ABSORBENTER, UTAN OCH MED REFLEKTORER 
PARAM. FORHALL. OCH JAMFOR. AV 3 GRUPPER, T Cl> -=. 56, T C2> 55,
0
1
2
3
4
5
6
7
8
g
IB
MD DB
------------1----------f--------- 1----------)----------1----------1----------1--------- ;----------h
RCO-. 31 
R C2> *=. 21
ßC3)“-3. 00000E-02
| LANGS SIDO VAGGEN
0123456789 10
L-M
MD DB MD DB
T C3> 55,
ku- S'-. 79
CD UTAN REFL.
C2> REFL. VID TAKET 
C3> REFL. VID TAVLAN
LANGS MITTEN LANGS FONSTR.
SAL VO 23, UTAN ABSORBENTER, UTAN OCH MED RFLEKTORER.
PARAM. FORHALL. OCH JAMFOR. AV 2 GRUPPER, TC1>-. 63 S , T C2>-. 63 S 
MD DB
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
8
,10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
-4-
R <1> —3. 00000E-02 
R C2> -. 55
LANGS SIDO VAGGEN
0 1 
MD DB
7 8 
L-M
10
Cl>
C2>
KURVBL. 84
UTAN REFL. 
REFL. VID TAKET
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
8 
10
101
SAL VO 23. MED ABSORBENTER, UTAN OCH MED REFLEKTORER
PARAM. FORHALL. OCH JAMFOR. AV 3 GRUPPER. T (1> *=. 56, T CZ> 55. T C3> *=. 55.
... 80
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
------------ UTAN
------------ C2> REFL.
.............- C3> REFL.
REFL.
VID TAKET 
VID TAVLAN
D-TAL X
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
SAL VO 23, UTAN ABSORBENTER, UTAN OCH MED RFLEKTORER.
PARAM. FORHALL. OCH JAMFOR. AV 2 CRUPPER, TC1>«. 63 S . T C2> «. 63 S 
D-TOT Z
100 -------\-------1-------1-------i-------1-------1-------1-------i-------»--------
g5 RCO-6. 00000E-02
R C2> —. 43 
90
85
80
75 __ __
70 ■ ■ ---------------- -r=—r r-
65
60
5& LANGS SIDO VAGGEN
50 ------ 1------ 1------ »------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------
0123456789 10
L-M
D-TOT X D-TOT X
H-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1--------
 <1>  
LANGS SIDO VAGGEN 
-----1
KURVBL. 85
CO UTAN REFL.
------------C2> REFL. VID TAKET
100 100 ■
95 RCO—. 64 95 RC1>-. 84
R C2> —. 52 R <2> -. 8
90 90
85 85
80 80
75 ----------- ------------— — 1 75
70 70
65 65 _
60 60
55LANGS MITTEN LANGS FONSTR.
50
0123456789 10 012345 6 780 10
L-M L-M
102
SAL VO 23, MED ABSDRBENTER, UTAN OCH MED REFLEKTORER 82
PARAM. FORHALL. OCH JAMFOR. AV 3 GRUPPER, T Cl) =. 56, T C2> ». 55, T C3> =. 55.
D-TOT 2
100
95 RCO-. 52
—r1
90 R C2> —. 48 4.
85
80
75
R C3> *=0 1
Î
70 -■
65 -■
60 --
55 ..
50
LANGS SIDO VAGGEN
0 1 2 
D-TOT 2
100 ........................................
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50 ...........................................................................
0123456789 10
L-M
------------  CO UTAN REFL.
---------------C2> REFL. VID TAKET
-........ - <3> REFL. VID TAVLAN
D-TOT X
100 
95 
90 
85 
80 
75 
70 
65 
60 
55 
50
0123456789 10
L-M
SAL VO 23.UTAN ABSORBENTER. UTAN OCH MED RFLEKTORER.
PARAM. FORH ALL. OCH JAMFOR. A V 2 CRUPPER. T CO-. 63 S . T C2> «. 63 S 
D-TAL X
100
95
90
85
80
75
70
65
RCO-7. 00000E-02 
R C2> —. 43
KURVBL. 86
CO UTAN REFL.
C2> REFL. VID TAKET
55
50
100
95
90
85
80
75
70
85
60
55
50
LANCS SIDO VAGGEN
0 12 
D-TAL X
7 8 
L-M
D-TÀL X
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
103
SL VO 
PARAM. 
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
g 
20
*0. i
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
g 
is
23. MED ABSORBENTER, UTAN OCH MED RFLEKTORER. 
FORHALL. OCH JAMFOR. AV 3 GRUPPER. T Cl)-. 56 S 
T-EKV-TAL S
—i- - - 1- - - - 1- - - 1- - - 1- - - 1- - - - 1- - - 1- - - h-
T C2) -.55 S .T C3) 55 S
R Cl)—. 53 
R C2) 42
R C3) -S. 00000E- 02
LANGS SIDO VAGGEN
0 12 3
T-EKV-TAL S
7 8 
L-M
R Cl)-. 65 
R C2) 35
R C3) 68
LANGS MITTEN
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
---- Cl)
-----C2)
--- _C3)
'•JRVEL. 8?
UT AN REFL.
REFL. VID TAKET 
REFL. VID TAVLAN
T-EKV-TAL S
7 8 
L-M
10
SAL VO 23, UTAN ABSORBENTER, UTAN OCH MED RFLEKTORER. 
PARAM. FORHALL. QCH JAMFOR. AV 2 GRUPPER, TCI)-. 63 S , 
*0. 1 T—EKV-TOT S
0
1
2
3
4
5
6
7
8 
e 
10
*0. i
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
R Cl) —1. 00000E-02 
R C2) -. 29
LANGS SIDO VAGGEN
0123456789 10
R Cl)
RC2)
LANGS MITTEN
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
8
10
T C2) -. 63 S ,
KURVBL. 87
------ Cl) UT AN REFL.
------C2) REFL. VID TAKET
T-EKV-TOT S
R Cl)
LANGS FONSTR.
104
SL VO 23, MED ABSORBENTER. UTAN OCH MED RFLEKTORER. 
PARAM. FORHALL. OCH JAMFOR. AV 3 GRUPPER, TCI)-. 56 S ,
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
T-EKV-TOT S
R Cl) —. 36 
R C2> -. 489999 
RC3) -. 16
LANGS SIDO VAGGEN 
----- 1------- 1----1--- 1----1-----
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0123456789 10
L-M
T-EKV-TOT S.
LANGS MITTEN
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
KURVEi-. 83
T C2) -. 55 S , T C3> -. 55 S ,
------------- Cl)
----- ------C2)
------------  C3)
UTAN REFL.
REFL. VID TAKET 
REFL. VID TAVLAN
T-EKV-TOT S'
R Cl)
LANGS FONSTR.
SAL VO 23, UTAN ABSORBENTER. UTAN OCH MED RFLEKTORER. KURVBL. 88
PARAM. FORHALL. OCH JAMFOR. AV 2 GRUPPER. T Cl)-. 63 S . T C2)-. 63 S .
*0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
♦0. 1 
0 
1 
2
3
4
5
6
7
8 
6 
10
T-EKV-TAL S
R Cl) —0 
R C2) -. 29
LANGS SIDO VAGGEN
-------------- Cl)
-------------C2)
UTAN REFL.
REFL. VID TAKET
01234 5 6789 10
L-M
T-EKV-TAL S *0. 1 T-EKV-TAL S
LANGS FONSTR.LANGS MITTEN
105
9. ANALYS AV UPPMÄTTA PARAMETRAR OCH FAKTORER, DERAS FÖRHÅLLANDE 
OCH SAMVAR I ATI ON
Utgångspunkten för analysen är de beräknade parametrarnas och fak­
torernas beroende av avstånd.
Detta har gjorts med avseende på mätposi tionens läge i förhållande 
till utstrå 1ningsvinkeln från högtalaren dvs för positioner som 
ligger längs högtalarens axel, vid sidan av högtalaren och längs 
fönstren. I fortsättningen i rapporten kallas detta: längs mitten, 
längs sidoväggen och längs fönstren. Allt detta för högtalaren som 
har ställts i mitten av lokalen eller vid sidan, trots att vissa 
skillnader i resultaten mellan båda uppställningarna har förekommit.
Förutom detta har även samvariation mellan olika kvalitetsfaktorer 
och korrelation analyserats.
Den enda parametern som bör bl i oberoende av avståndet är efterklangs- 
tid. Den beror på volymen av en lokal, på den totala absorptionen och 
på diffusi teten. Den sista kan i viss mån påverka noggrannheten av 
det uppmätta värdet.
9.1. Allmän uppskattning av rumsakusti ska förhå11 anden i den under­
sökta lokalen
Den primära uppskattningen görs med hjälp av de sammanställda efter- 
klangst i derna.
Efterklangst id (EKT) i lokalen med absorbenter visas på kurvblad 14, 15, 16. 
Där ses att EKT är konstant på alla platser och lika med 0.55 s.
Slumpmässiga ändringar är på ca 5 % från medelvärdet. Standard­
avvikelsen är 0.03 s.
EKT-medelvärdet i rummet utan och med reflektorer är 0,55 s.
För fallet utan absorbenter och utan reflektorer visas EKT på 
kurvblad 17, 18. Där ses att EKT är lika med 0,63 s.
EKT-medelvärdet i rummet utan och med reflektorer är också 0.63 s.
•• 3Andringen i den totala absorptionen vid volymen V = 300 m är
Amed = 0'l6it ' V <05 ' OT> = 11'35 ™
106
Medelvärde för absorptionskoeffi c ienten vid absorptionsytan på ca 
32 m2 är
amed
11.35
32 * “bet 0.32
Ur efterklangstidssynpunkt är en sådan ändring på absorptionen liten, 
trots att inverkan på faktorernas värde som ses vidare är jämförelse­
vis stor. Detta kan naturligtvis också bero på ändringar i utform­
ningen av taket och ska i fortsättningen analyseras.
Efterklangst idens frekvensgång är mellan 0,315 och 3,15 kHz linjär med 
liten minskning vid 0,8 - 1 kHz med absorbenterna i taket. Utan ab- 
sorbenter stiger den ca 12% vid alla frekvenser.
Anmärkning. Efterklangst i der som har mätts från impulssignaler med 
ett A-vägningsfi 1 ter enligt samma mätprocedur som ovan och sedan 
som ekvivalenta värdet är nästan lika. Skillnader i medelvärdet är 
lägre än 5 %. Detta ses i tabeller 8 till 12.
Denna jämförelse har gjorts endast för att prova metodens använd­
barhet vid mätning av efterklangst i den utgående från energin och 
effekten utan att analysera själva efterklangsförloppet.
Som kan ses på kurvbladll och 12 har reflektorerna nästan ingen 
inverkan på EKT-värde och på EKT-frekvensgång. Detta beror på det 
faktum att reflektorerna påverkar framförallt de första reflexerna 
medan i efterklangsprocessen ingår senare reflexer.
9.2. Ljudtrycksni vån som funktion av avståndet.
9.2.1. Med absorbenter2_utan_ref [ektorer
På kurvblad 19,24 och 29 ses att 1judtrycksnivåerna av modulerade sig­
naler (under en lång tid) och momentana nivåer av pulssignaler är
a) beroende på avståndet från ljudkällan längs mitten där utstrål- 
ningsvinkeln = 0° - i närfältet -. På längre avstånd minskar 
beroendet.
b) - nästan oberoende av avstånd längs sidoväggen där utstrålnings- 
vinkeln a^ > 0°.
107
c) oberoende av avstånd längs fönstren där de största utstrål- 
ninasvinklar > a^. Samtidigt gr nivån på det kortaste 
avståndet, dvs med den största utstrålningsvinkeln , mindre än på 
längre avstånd men lägre utstrålningsvinkel.
Detta är tydligast hos den direkta signalen och den direkta plus de 
första reflexerna (Lq + ^ där skillnaden ligger på 2 - 5 dB.
Hos signaler som kommer till mätposi tionen under 50 ms eller hos 
de långvariga signalerna märks också det fenomenet men skillnaderna 
är lägre, 2 - 3 dB (L^0 och LMQ) .
9.2.2. Med absorbenter^ med reflektorer (kurvblad 20, 21, 25, 26,30,31) 
Här ses att:
a) längs mitten där utstrå 1ningsvinkeln = 0° - ändrar
sig nivån på samma sätt som utan reflektorer.
b) längs sidoväggen och längs fönstren har nivån uppnått samma 
värde som längs mitten på samma avstånd från ljudkällan och skill 
haderna på samma avstånd är ca lika med 0 dB.
Detta visar att användning av riktade reflektorer har höjt den sam­
manlagda nivån på platser där de direkta signalerna kommer med stora 
utstrålningsvinklar på grund av t i 11 äggs ref 1exer.
9.2.3. Utan_absorbenter2_utan_refjektorer 
På kurvblad 23, 28 och 33 ses att:
a) 1 judtrycksnivåer av modulerade signaler är, längs mitten i 
närfältet, di rekt beroende på avståndet från ljudkällan. På 
längre avstånd i efterklangsfä1 tet minskar beroendet.
b) längs sidoväggen och längs fönstren, vid a > 0° är beroendet 
otydligt och samtidigt minskar nivåerna - tydligast längs 
fönstren. På samma avstånd från ljudkällan når skillnaderna 
följande värden: - för direkta signaler plus första reflexer 
- 5 dB, för signaler under 50 ms - 4 - 5 dB och för modu­
lerade signaler - ca 3 dB.
108
Skillnaderna är störst vid stora utstrå 1ningsvinklar och avtar med 
stigande avstånd samtidigt som utstrå 1ningsvinkeln minskar.
9i2i4i_Utan_absorbenteri_refiekt°rer i_taket
På kurvblad 22, 27 och 32 ses direkt att samma fenomen uppstår när 
reflektorerna är hängda i taket samtidigt som skillnaderna mellan 
nivåerna från signaler med utstrå 1ningsvinkeln a = 0 och a > 0 
är lite mindre än i lokalen utan reflektorer.
Även här visar minskningen av skillnaderna att riktade reflektorer 
höjer den sammanlagda nivån, särskilt på platser där direkta 
signaler kommer med stor utstrå 1ningsvinke1 .
Att dessa skillnader inte är så stora som i samma lokal med absor- 
benter i taket beror sannolikt på en stor slumpmässig spridning av 
reflexer från takbalkarnas kanter som på varje plats höjer den 
sammanlagda nivån något.
Jamförel_se_av_grugger_med_och_utan absorbenter
På de ovan angivna kurvbladen ses att 1judtrycksni våns beroende av 
avstånd är liknande för båda grupperna. Vid fönstren är skillnaderna 
störst. De tydligaste skillnaderna är för de direkta signalerna 
plus eventuellt första reflexerna. Skillnaderna mellan positionerna 
avtar när uppmätta eller beräknade nivåer kommer från signaler som 
innehåller ett stort antal reflexer på grund av t ex av spridning från 
balkarna.
9.3. Modu1 ationsdämpning som funktion av avståndet 
913il1_Med absorbenter^ utan_ref1ektorer
På kurvblad 3^t visas MD = f (£) i lokalen utan reflektorer.
I närfältet är modu1 ationsdämpningen låg och stiger (försämras) 
snabbt med stigande avstånd. I efterklangsfä1 tet vid a = 0° fort­
sätter modu1 ationsdämpningen att stiga men långsammare.
Vid a > 0 längs sidoväggen försämras MD på det kortaste avståndet 
dvs vid större utstrå 1ningsvinklar och längs fönstren vid a >> 0 
försämras MD vidare. Skillnader i MD mellan positionerna vid a = 0° 
och vid a >> 0° - på samma avstånd når ett medelvärde på ca 1,7 dB.
9.3.2. Med absorbenter^ med ref ]_ektorer_ i taket och vid tavlan
På kurvblad 35 och 36 har funktionen sammanställts för lokalen 
med reflektorer.
Längs mitten vid a = 0° är MD lite lägre (bättre) men ändrar sig 
med stigande avstånd på samma sätt som i lokalen utan absorbenter.
Längs sidoväggen vid a > 0 och längs fönstren vid a >> 0 är MD lägre 
än utan reflektorer dvs att MD förbättras och detta sker ungefär 
på liknande sätt som nivån.
9-3i31_ytan_absorbenteri_utan_refl^ektorer
I gruppen ses på kurvblad 38 att skillnader i MD mellan 3 mät- 
grupper,dvs längs mitten, längs sidan och längs fönstren,är störst 
för detta fall och når för a » 0 ca 2.8 dB.
Här är också MD i närfältet lägst. Ändringen i MD är här mycket 
större än ändringen i den direkta nivån.
9.3.^. Utan absorbente^ reflektorer i taket
På kurvblad 37 visas att MD längs mitten är ungefär samma som utan 
reflektorer samt att vid a > 0° och a >> 0° förbättras MD med ca 
0,6 dB på samma kortaste avstånd (skillnaderna i MD är ca 2,2 dB).
9i315i_Jämförel>se_ay_MD_|_grugger_med_och_utan absorbenter
Av ovan beskrivna kurvblad följer att större skillnader i medelvärdet 
av MD har uppstått i grupper utan absorbenter jämfört med grupper 
med absorbenter. I gruppen med absorbenter är samtidigt förbättringen 
av MD vid användning av reflektorer mer märkbar dvs med reflektorer 
och större absorption uppnår MD samma värde vid a » 0° som vid 
a = 0°.
I gruppen utan absorbenter är förbättringen av MD i lokalen med 
reflektorer så stor som med absorbenter men vid a » 0° är MD alltid 
sämre än vid a = 0°.
109
Detta betyder att:
110
1) i en lokal med absorbenter är medelvärdet av MD i hela lokalen 
bättre än MD i samma lokal utan absorbenter.
2) med reflektorer kan vidare MD förbättras på platser där a >> 0° 
och uppnå värdet lika som på platser som är på samma avstånd 
men vid a = 0°.
3) i en lokal utan absorbenter är förbättringen på platser där
a >> 0° lika stor som i lokalen med absorbenter men den uppnår 
inte det optimala värdet som fås vid a = 0°.
4) om man tittar på efterklangst iden i lokalen med absorbenter 
och utan absorbenter, ses att absorptionen har ändrats lite
(ca 12 X från den allmänna absorptionen). Med hänsyn till detta 
är de stora skillnaderna i medelvärdena av MD med och utan 
absorbenter (ca 60 X) förmodligen beroende på utformningen av 
taket.
Vid en plan takyta fås i alla tidiga t idsögonb1 ick riktade stora 
reflexer, medan i vårt exempel utan absorbenter finns i taket höga 
balkar som påverkar spridningen av reflexer som Î annat fall kan 
bidra till de direkta signalerna.
9.4. Tydlighet som funktion av avståndet
Här har sammanställts D = f (z) för den totala signalen (kallas 
vidare Djgj) och för signalen under 150 ms (kallas vidare D-^^) •
Sammanställningar har gjorts - på samma sätt som för MD - med 
absorbenter, utan och med reflektorer - som visas på kurvblad 39, 40, 41 
och 44, 45, 46 och utan absorbenter, utan och med reflektorer - som 
visas på kurvblad 42, 43 och 47, 48.
Ändring av alla faktorer som funktion av avstånd sker likadant som 
för MD = f (S.) . Här måste påpekas att mätning av MD sker med lång­
variga modulerade signaler med en viss frekvensgång och mätning av 
Dtot eller D^.^^ sker med impulssignaler men med samma frekvensgång.
Även här ses att förbättring av D i lokalen med absorbenter vid 
användande av reflektorer är mer fördelaktig än i lokalen utan 
absorbenter.
Vid båda tillfällena sker förbättring av D men med absorbenter når 
D det optimala värdet för det aktuella akustiska förhållandet.
Orsaken till de skillnader som uppstår med och utan absorbenter kan 
förklaras på samma sätt som vid analysen av MD (se kapitel 9.3.5).
I fallet utan absorbenter kommer reflexerna vid balkarna i det 
tidiga skedet av förloppet, att karakteriseras av mycket låga 
nivåer. De höjer då inte den tidiga energin tillräckligt på vissa 
platser. Detta är mest tydligt på platser där utst rå 1ningsvinkeln 
a » 0° och den högfrekventa andelen av den reflekterade energin 
är 1 i ten.
Skillnader mellan Djqj och D^.^ är små både med och utan reflek­
torer. Som framgår av uttrycket för D i kvoten (1 eller 2) är 
energin under 50 msek konstant. Den totala energin beror på den 
förutbestämda integrationsti den, och under 150 ms är energin lägre
än under hela förloppst iden. D . är därför alltid större än D .
I AL I U I
9.5. Tidstyngdpunkt och ekvivalent efterklangst id som funktion av
avståndet
Utgående från uttrycket (7) ska vi i fortsättningen endast analysera 
den ekvivalenta efterklangst iden.
På kurvblad 49 - 58 visas inverkan av avstånd på den ekvivalenta EKT 
både den under 150 ms (T^^) och un8er hela tidsförloppet (T^^) .
Resultaten för lokalen med och utan absorbenter samt utan och med 
reflektorer visar att på alla platser uppstår ändringar liknande 
de som har setts för tydligheten.
Ekvivalent EKT når också bättre (lägre) värde i lokalen med absor­
benter i taket jämfört med lokalen utan absorbenter.
Vid användande av reflektorer förbättras även ekvivlanet EKT på 
platser där utstrå 1ningsvinke1n a » 0°.
Förklaringen till ändringarna av ekvivalent EKT i lokalen med absor­
benter och utan absorbenter är densamma som för tydlighet.
112
9.6, Samvariation mellan kvalitetsfaktorer
Vid undersökningen av samtliga kvalitetsfaktorer presenterade i 
rapporten har olika mätsignaler, mätprineiper och beräknings­
metoder använts. På grund av faktorernas egenskaper har de på olika 
sätt påverkats av rumsakusti ska parametrar och akustiska förhållanden.
Analys av samvariation mellan samtliga faktorer kan i viss mån för­
klara inverkan av olika parametrar på lokalens resp positionens 
kva1 i tet.
Samvariation har uppskattats med hjälp av beräkning av korrela­
tionen mellan samtliga faktorer.
Sammanställning av korrelationen sker för lokalen med och utan 
absorbenter samt med och utan reflektorer. Korrelationen behandlas 
för grupper längs mitten, längs sidoväggen och längs fönstren samt 
för hela lokalen.
Korrelationen mellan olika faktorer har sammanställts i tabeller 
nedan och framgår också av kurvblad 64 - 73.
Samvariation mellan faktorer tabell 13
korrelationskoeffi c i ent
Absor­
benter
Ref 1ek-
torer
MD = 
f<DT0T>
MD = MD -
^ek.TOT»
MD =
f ^ek.TAL^
dtot - 
f(Tek.T0T)
dtal = 
^ek.TAL*
Med utan 0.95 0.95 0.96 0.96 0.99 0.98
i taket 0.98 0.97 0.97 0.98 0.99 0.99
v i d
tavlan 0.95 0.96 0.96 0,95
O.96 O.96
utan utan 0.96 0.96 0.96 0.96 0.99 0.99
i taket 0.98 0.98 0.99 O.98 0.98 0.99
Samvariat ion mellan faktorer och parametrar (kurvblad 74 - 78)
korrelationskoeffi c ient tabell 14
113
Absor-
benter
Ref 1ek-
torer
MD = 
f ^LMD^
°TAL “ 
f(LD+1}
Tek.TAL
f(LD+l}
°TAL = 
f(L50)
Tek.TAL 
f 0-50)
Med utan 0.97 0.93 0.92 0.88 O.87
i taket 0.91 0.9 O.91 0.91 0.92
v i d
tavlan
0.94 0.9*1 0.96 0.94 0.95
utan utan 0.97 0.96 0.97 0.94 0.94
i taket 0.97 0.94 O.96 0.95 0.96
Vid beräkningen har värdet för alla befintliga positioner för varje 
akustiskt förhållande sammanställts. Som framgår av tabellerna är 
korrelationen mellan faktorerna hög och koefficienterna ligger 
mellan 0.95 och 0.99. Mellan faktorer och parametrar är den lite 
sämre men även här hög. Koefficienterna är mellan 0.9 och 0.97 
(vid två tillfällen 0.88). Korrelationen mellan D och Te^v är högst 
och når värdet 0.99.
Kurvor som framställer samvariationen mellan samtliga faktorer har 
liknande funktioner och sammanfaller när man betraktar motsvarande 
kurvblad för olika akustiska förhållanden dvs med och utan absor- 
benter samt med och utan reflektorer.
Detta, samt föregående analys av faktorernas beteende som funktion 
av avståndet längs mitten, längs sidoväggen och längs fönstren dvs 
vid olika ustrålningsvinklar visar att alla faktorer är ungeför lik­
värdiga beträffande uppskattningen av lokalens kvalité.
8 - Fl
114
10. DISKUSSION ÖVER REFLEKTORERNAS INVERKAN PÅ LOKALENS AKUSTISKA 
KVALITÉ VID OLIKA RUMSAKUSTI SKA FÖRHÅLLANDEN
Syftet med undersökningarna var att genom användning av speciellt for­
made och enligt vissa regler placerade reflektorer uppnå en förbätt­
ring av den akustiska kvalitén på vissa förut bestämda platser i lyss- 
nings1 oka 1er.
Den akustiska kvalitén har undersökts med hjälp av kvalitetsfaktorer 
som mätts med hjälp av datorbaserade mät- och beräkningsmetoder.
Ändring av kvalitén analyserades på enskilda platser genom jämförelse 
av faktorer som mätts i lokaler med reflektorer och utan reflektorer.
Uppskattning har skett också för samma lokal utan och med till äggs - 
absorpti on.
Genom jämförelse av olika kvalitetsfaktorer och analys av mät- och 
beräkningst i d samt erforderlig instrumentation för samtliga mätmetoder 
kan den säkraste och billigaste metoden väljas.
10.1. Inverkan av lokalens absorptionsförmåga, reflektorernas place­
ring och utformning av taket på samtliga parametrar och faktorer.
Av de analyserade och i tabeller och på kurvblad sammanställda parametrarna 
samt faktorerna-ses att:
1. I en 1yssningsloka 1 är EKT och EKT-frekvensgång i väldigt liten 
utsträckning beroende av reflektorers placering (reflektorer 
med små absorptionskoeffi c i enter) . (kurvbl.11, 12, 13)
2. I lokaler där stora spridningsföremål som t ex stolar, bord, skåp 
osv placeras kan diffusiteten under efterklangsförloppet upp­
skattas som stor och därmed kan EKT på alla platser förbli kon­
stant. (kurvbl.14 - 18)
3. a) Tidiga delar av lokalens impulssvar är oberoende av efterklangs-
tiden. Den direkta energin och den tidigt reflekterade energin 
beror då endast på ljudkällans egenskaper och på ref 1ektionsegen- 
skaper hos reflekterade ytor som bes trålas avd i rekta signaler.
115
På samtliga platser i lokalen beror denna energi endast på av­
ståndet och på utstrå 1ningsv inkeln eller m a o på positionens 
läge i förhållande till ljudkällan - i våra undersökningar längs 
mitten, längs sidoväggen eller längs fönstren. Då måste natur­
ligtvis bakgrundsbu11ret vara lågt och dynamiken tillräckligt 
stor.
Som ses av tabeller och kurvblad, om man anser att längs 
mitten beror energin resp. uppmätta nivån på avståndet, beror 
den också på signalens utstrå 1ningsvinkel längs sidoväggen och 
längs fönstren. På samma avstånd från ljudkällan minskar där 
nivån jämfört med platser längs mitten.(kurvbl.19 och 23)
3.b) Senare delar av lokalens impulssvar beror på absorptionsförmågan 
och absorbenternas placering samt på bakgrundsbullret och där­
med är den energin mest beroende av EKT. Den delen av energin 
är oberoende av positionens läge i förhållande till ljudkällan
och är också mindre beroende av ljudkällans riktningsegenskaper. 
(kurvbl. 24 och 28)
3-c) Den totala energin bestående av ovan beskrivna delar beror natur­
ligtvis både på avståndet och efterklangst i den.(kurvbl.29 och 33)
3.d) Med hänsyn till att den totala energin beror bl a på tidiga
reflexer har varje reflex i lokaler med korta EKT (dvs med den 
låga efterklangsenergin) stor betydelse för den totala energin
och skillnader i nivån med och utan reflektorer är stora.
(kurvbl.19,20,21 samt 24,25,26 och 29,30,31)
Däremot i lokaler med större EKT samt med taket så utformat att 
det sprider energin i alla riktningar (dvs med stor efter- 
klangsenerg i ) är skillnader i nivån med och utan reflektorer på 
motsvarande positioner mindre.(kurvbl.22,23 samt 27,28 och 32,33)
Man kan anta att ur 1judenergi synpunkt är användning av reflek­
torer mer märkbar i lokaler med kortare EKT.
3.e) Ändring av den integrerade energin resp. nivån vid samtliga
akustiska förhållanden överesnstämmer inte tillräckligt med änd­
ringen av kvalitetsfaktorer. Detta visar att endast nivån eller 
även tillsammans med EKT inte kan tillämpas för uppskattning av 
loka 1 ens kva1 ité.
116
4. Inverkan av reflektorer på kvalitetsfaktorernas värde är tydlig.
Utan reflektorer uppstår stora skillnader mellan positionerna 
där utstrå 1ningsvinkeln a = 0° och positionerna där a > 0° eller 
a >> 0°, däremot med rätt placerade reflektorer minskar skill­
naderna och kvalitetsfaktorernas värde närmar sig till värdet 
som fås vid a = 0°.(t ex kurvb1.34,35,36)
Även här är inverkan av EKT och utformning av taket stor. Vid 
längre EKT, utan reflektorer är skillnader mellan positionerna 
med a = 0° och a > 0° större än när EKT är kortare. Med reflek­
torer mi nskar sk i 1 1 naderna samtidigt som själva värdet på kvali­
tén vid kortare EKT är bättre än vid längre EKT.
Alla undersökta kvalitetsfaktorer visar ungefär liknande egen­
skaper. Deras ändring som funktion av avståndet har liknande 
förlopp - som ses på samtliga kurvblad - trots att faktorernas 
b i 1dningsprinci per är olika och samtliga mäts igna1 er skiljer sig 
från varandra. (kurvbl.79 till 88)
5. I föregående del har korrel at ionenme 11 an samtliga faktorer upp­
skattats. Med hänsyn till deras likvärdighet beträffande mät­
resultaten kan några anmärkningar göras:
5.a) Den bästa korrelationen där korrelationskoeffi c ienten når värdet
0.99 är mellan t idstyngdpunkten och den ekvivalenta efterklangs-
tiden för alla rumsakusti ska förhållanden. Se även [3] 
och kurvbl.64 till 78 samt tabell 13 och 14.
5.b) Litet sämre men också höga är kor re 1 ationskoeffi c ienterna mellan 
MD och D samt MD och Tg^y. (kurvbl.64 till 73 och tabell 13)
Här R = 0.95 till 0.99.
Utgående från detta och med hänsyn till den stora korrelationen 
mellan modu1 ationsdämpningen och ta 1uppfattberheten , se [3], 
kan mätning av MD i framtiden rekommenderas istället för D 
eller Tekv. Man kan också konstatera, att mätningar av MD i van­
liga enstaka tillfällen kan utföras med normalt i akustiska sammanhanc 
utnyttjad instrumentering plus några speciellt byggda tillsatser 
som en generator för modulerade signaler och en demodu1ator. Tyd­
lighet eller ekvivalent efterklangstid kräver en mer komplicerad 
utrustning eller datorer.
6. Taluppfattbarhet (TU) i lokalen kan längs mittlinjen beräknas 
enligt det empiriska uttrycket [3]
117
TU = 102.4 - Kt ' MD % (10)
där MD är det uppmätta moduI ationsdämpningsvärdet 
K-j. är ca 1.6 för EKT = 0.6 s-
K-j. stiger till ca 1.63 för EKT = 0.55 s och minskar till ca 1.57 
för EKT = 0.63 s.
På platser där infallsvinkeln a » 0° försämras både MD och TU 
jämfört med platser som ligger på samma avstånd från ljudkällan 
men där infallsvinkeln a = 0°.
Vid a » 0 stiger k^ till ca 2.5 och avtar till 1.6 - 1.7 med 
minskad infallsvinkel.
Man kan även anta att vid användning av speciellt riktade reflektorer 
kommer k^ att minska till samma värde som för a = 0°.
I tabellen nedan visas den uppskattade taluppfattbarheten i lokalen 
enligt uttrycket (10), (se även kurvblad 34 - 38).
Absorbenter Ref 1ektorer
Avstånd
från
1 judkällan
m
1 ängs 
mitten 
a = 0°
TU %
a » 0°a > 0°
med utan 1.8 98 _ _
3.5 93.8 89.6 84
10 92 91.2 90.5
med utan 1.8 98 - -
3.5 93.8 92.8 92.8
10 92 92.6 91 .2
utan utan 1.8 97.5 - -
3.5 92.8 87.2 80.0
10 92 91 89
utan med 1.8 97.5 - -
3.5 92.8 91.2 88.6
10 92 90.2 90.3
118
7. Ta Iuppfattbarheten (TU) som korrelerar bra med MD, kan uppskattas
också av MD, se [3], och då kan den på samma sätt som MD visa en
stor korrelation med de andra kvalitetsfaktorerna "D" resp "T ,ekv
Följande fråga kan då ställas: Vad är det som påverkar den sub­
jektiva faktorn och de objektiva faktorerna på samma sätt?
7a. Om man anser att de första starka reflexerna innehåller en viss 
"information" då är det klart att den integrerade tidiga energin 
som påverkar bildningen av faktorer t ex tydligheten, också påverkar 
den subjektiva uppskattningen av kvalitén.
En försämrad "information" försämrar ta 1uppfattbarheten och samtidigt 
försämras den objektiva faktorn där den integrerade tidiga energin 
minskar.
Undersökningar visar att en förbättrad "information" i den första
stora reflexen förbättrar i verkligheten också den objektiva
faktorn MD samt andra faktorer - D och T . (se kurvblad 79 - 88)ekv
som samtidigt korrelerar med varandra (kurvblad 64 - 73).
Den förbättrade "informationen" måste också förbättra taluppfatt- 
ba rheten.
7b. Man kan även diskutera frågan om den i "tydligheten" använda tiden 
50 ms. Under den tiden kommer både den direkta signalen - där 
"informationen" beror på utstrå 1ningsvinkeln från ljudkällan - 
och de reflekterade signalerna - där varje reflex karaktäriseras 
av en annan "information" beroende på den ursprungliga tillhörande 
direkta signalens riktning.
Detta är viktigt på grund av att de första reflexerna innehåller en 
stor del av energin som påverkar hörselns minnesegenskaper.
Man kan anta att under de första 50 ms kommer till åhöraren både 
nyttiga signaler med oändrad information och andra med ändrad in­
formation som på grund av storleken visar maskerade tendenser.
De signaler som verkligen kan påverka kvalitén måste komma under 
en kortare period än 50 ms. En begränsning av den tidiga perioden 
t i 11 t ex 20 - 30 ms kan påverka bildningen av en faktor som 
bättre korrelerar med ta 1uppfattbarheten. Detta påstående måste 
naturligtvis undersökas vidare i fortsättningen.
119
8. Betraktelse av hörselns fysiologiska egenskaper visar att 
känsligheten för ljudtrycket är av logaritmisk karaktär samt att det 
hos människan finns en viss tidskonstant för hörselminnet. Den sista 
begränsar t ex uppfattning av för snabbt löpande signaler eller 
signaler som löper med stora nivådifferenser dvs att det 
momentana värdet av signaler med lägre nivåer kan maskeras av 
större momentana nivåer. Sådana egenskaper hos hörseln kan
också påverka den subjektiva uppskattningen av efterklangs- 
tiden, när de första stora momentana nivåerna i tidsförloppet 
maskerar de svagare som kommer senare.
Man kan påstå att den ekvivalenta efterklangstiden som beräknas 
med inverkan av enstaka reflexers (momentana nivåer) tidsläge 
kan överensstämma bättre med den subjektivt uppskattade efter- 
klangstiden där ovan beskrivna maskering kan uppstå.
9. Efterklangstid är enligt gällande normer den viktigaste para­
metern som uppskattar kvalitén av 1yssnings1 oka 1 er. Värdet på 
den samt frekvensgång är de enda kriterierna som ställs vid 
projektering (ev. även lokalens volym och dimensionerna -pro­
portion.- samt bakgrundsbul 1er).
Man kan tänka sig att analys av det tidiga skedet av efterklangs- 
förloppet med tidiga reflexernas riktningsföljd bör ingå för 
krav vid projekteringen av lokaler.
10,2 Konstruktion och placering av reflektorer
Reflektorernas dimensioner framgår av talsignalens egenskaper beträffan­
de frekvensgången och ljudkällans utstrålningsegenskaper.
Den viktigaste delen av ta 1 informationen ligger i frekvensområden 
ovanför ca 1,5 kHz. Riktkarakteri st i k av människans talorgan är 
vid högre frekvenser smalare dvs vid sidan av ljudkällan minskar både 
utstrålningen av högre frekvenser och reflexer fran nära till källan 
1 iggande ytor.
120
Dimensionerna hos reflektorerna bör enligt tidigare beräkningar väl­
jas mellan 0,65 och 0,8 m. För att få bredare best rå 1ningsyta bör 
reflektorerna konstrueras som släta plattor möjligen med stora 
ref 1 ekt ionskoeffi c i enter. Man kan för detta ändamål använda trä­
plattor, spånskivor, gipsplattor osv. Vid vissa tillfällen kan 
även sfärformade reflektorer användas. Sådana kan förbättra kvali­
tén på vissa platser där tillgång för direkta signaler saknas.
Placering av reflektorer bör alltid framgå av en tredimensionell 
akust i sk p1anering.
Nedan beskrivs de grundläggande principer som måste betraktas vid 
planeringen.
Som framgår av rapporten är en av de mest avgörande faktorerna som 
påverkar ta 1 uppfattbarheten - förutom efterklangsti den , signalens 
nivå och dennas dynamik dvs även bakgrundsbul 1ret - storleken av 
frekvensändringar i den infallande signalen dvs ändring av "infor­
mat ionen".
Här måste urskiljas den allmänna energin som består av direkta 
signaler och alla reflexer dvs även de som kommer i det tidiga skedet 
av förloppet, från energin av de signalerna som når åhöraren i början 
av uppbyggnad av ljudfältet med oändrad eller nästan oändrad frek­
vensgång dvs med oändrad "information".
Av detta följer att inte endast en stor del av energin är viktig för 
taluppfattbarheten utan också energins kvalitet och tiden då energin 
når åhöraren.
I detta sammanhang är den del av de första reflexerna som kommer 
under den tiden med oändrad "information" mer viktig än hela energin 
som kommer under t ex 50 ms.
En sådan del består av:
- direkta signaler som strålas ut från ljudkällan med en liten 
rymdvinkel i förhållande till den normala riktningen
- första reflexer från taket och även från andra ytor som be­
finner sig i rymdvinkelns område
- andra reflexer från näst föjande ytor av samma energi typ osv.
121
Man kan här nämna exempelvis den relativt bättre taluppfattbarheten 
även på avlägsna platser i 1yssningsloka 1 en jämfört med taluppfatt- 
barheten på platser som ligger nära ljudkällan. Detta kan förklaras 
med ett större antal av reflexer från bakväggen där den direkta 
energin kommer från källan med låg utstrå 1n i ngsvinkel.
Samma fenomen har märkts i alla tidigare gjorda undersäkningar vid 
CTH [3], [4].
Vid projekteringen av 1yssningsloka 1 er bör med hänsyn till detta 
finnas en analys av utformning av ytor som reflekterar energin med 
oändrad information till platser där direkta signaler kommer med 
ändrad information. Detta gäller några första reflexer som kommer 
under 50 ms.
Detta kan uppnås på olika sätt beroende på den allmänna utform­
ningen av lokalen, dennas dimensioner, geometriska proportioner 
samt användning. (Se exempelvis kurvblad 89 och 90).
Vid planeringen kan tre alternativ analyseras:
1) - med två rader av reflektorer där en rad är placerad vid 
golvet i närheten till källan och en i övre delen av lokalen - 
i eller under taket - också nära till ljudkällan.
2) alla reflektorer är placerade i övre delen av lokalen i eller 
under taket
3) en blandning av både 1 och 2 alternativen.
Lutning av reflektorerna bestäms enligt en analys av ett tidigt 
skede i bildningen av ett akustiskt ljudfält på platser längs 
mitten och längs sidoväggen. Här måste också hänsyn tas till ljud­
källans placering och dess utstrålningsegenskaper.
I befintliga lokaler bör alltid undersökningar av kvalitetsfaktorer 
göras innan placering av reflektorer skall analyseras.
Placering av reflektorer bör alltid samordnas med arkitekten, belys­
nings- och vent i 1 ationskonsu1 ter.
122
REFLEKTORERNAS OCH ABSORBENTERNAS PLACERING
kurvbl.89
Paral 1 el 1epipedi sk sal med relativ stor höjd.
Alternativ 1 exempe1 1
A
S
området för placering av samverkande
reflektorer
_
-ANMÄRKNINGAR -
Vi
1. -dt= —---1----- 0.05 sek
3^0
2. - Vinkel 50° resp.60°
begränsar området där 
utstrålad energi inne­
håller den rätta 
"informationen".
3. - S0~ytor avsedda för
ref lektorer
Sj- ytor med absorben- 
ter.
S^- ytor där reflekto­
rer avsedda för andra 
reflexer kan placeras.
4. - ref lektorernas dimen­
sioner 65 - 85 cm.
^-»—förflyttning av Ijud-
t källan
Alternativ 1 kan även användas för trapetsoida lokaler.
I 50° vinkelområde placeras reflektorer som reflekterar energin till 
sidoplatser. Lutning av reflektorer skall framgå av en geometrisk analys. 
Utformning av ytor med reflektorer och absorbenter skall samordnas med 
arkitekten, belysnings- och ventilations- konsulter.
123
REFLEKTORERNAS OCH ABSORBENTERNAS PLACERING. kurvbl. 90
Parai 1 el 1epipedi sk sal med relativ låg höjd.
exempel 2Alternativ 2
OBS. Anmärkningar från
kurvbl.89 gäller även 
för kurvbl .90
område som används för reflektorernas placering
område som uttnytjas för placering av reflektorer vid 
förflyttning av ljudkällan
124
Sal VÖ23 - utan absorbenter mellan balkarna.
125
Sal VÖ23 - med absorbenter, reflektorer placerade i taket.
126
Sal VÖ23 - med absorbenter, reflektorer nära ljudkällan.
127
LITTERATUR
[1] Meyer, E., Definition and diffusion in rooms. JASA, vol 26, 
nr 5, 1954.
[2] Lochner, J.P.A. £ Burger, J.F., The intelligibility of speech 
under reverberant conditions. Acustica, 11 (4), 1961.
[3] Kirszenstein, J., Rumsakustik i 1yssnings1 oka 1 er, särskilt i 
skolor. BFR-rapport R23, 1981.
[4] Kihlman, T. £ K irszenstein, J. £ Kleiner, M., Rumsakusti ska 
problem. Taluppfattbarhet och modu1 ationsdämpning. BFR-rapport 
R39, 1978.
[5] Kihlman, T. £ Nordlund, L., Ta 1uppfattbarhet i hörsalar. BFR- 
rapport R61, 1973.
[6] Kürer, R., Untersuchungen zur Auswertung von Impulsmessungen 
in der Raumakustik. Avhandling T.U. Berlin, 1971.
[7] Cremer, L. £ Müller, A. , Die Wissenschaftlichen Grundlagen der 
Raumakustik, Band 1. Hirzel Verlag 1978.
[8] Knudsen, V. £ Harris, C., Acoustical design in architecture. 
John Wiley £ Sons, Inc, 1950.

Denna rapport hänför sig till forskningsprojekt 
790506-0 från Statens råd för byggnadsforskning 
till Avdelningen för Byggnadsakustik,
Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
R66:1982
ISBN 91-540-3720-4
Art.nr: 6700566
Abonnemangsgrupp:
Ingår ej i abonnemang
Distribution:
Svensk Byggtjänst, Box 7853 
103 99 Stockholm
Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Cirkapris: 35 kr exkl moms