STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
HUR MITT ÅTERFÖDDA LIV KOMMER SE UT ÄR
DÖMT AV MINA HANDLINGAR HÄR OCH NU
En kvantitativ studie om hinduers och buddhisters attityder och
beteenden till miljö i den östasiatiska regionen.
Joel Magnusson
Examensarbete: 15 hp
Program och kurs: Statsvetarprogrammet, SK1523
Nivå: Grundnivå
Termin och år: VT 2024
Handledare: Jacob Sohlberg
Antal ord: 11 034
Abstract
Research has identified core values as one of the primary determinants of environmental
attitudes and behaviors. The formation of these values varies among individuals, but religious
affiliation is often the most significant belief system shaping values for believers. Previous
research has focused on Christianity within a Western context, a limited number of studies
have examined Hindus and Buddhists in individual countries. This study contributes by
examining environmental attitudes and behaviors in the region where the majority of Hindus
and Buddhists reside. The belief in reincarnation is crucial for Hindus and Buddhists and has
a distinct connection to encouraging environmental conservation, in contrast to the
Abrahamic eschatologies. Utilizing survey data from the World Values Survey and
conducting a statistical analysis across 14 countries in East Asia, the results indicate that
Hindus are more environmentally positive compared to atheists and seculars. For Buddhists,
the results are mixed, suggesting that geographic context plays a role. This study helps fill the
research gap regarding how religious belief systems influence environmental attitudes and
behaviors, although it does not clarify whether belief in reincarnation is the most crucial
factor among Hindu and Buddhist concepts.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning………………………………………………………………………………………….. 4
2. Teori……………………………………………………………………………………………….. 5
2.1 Vad ligger till grund för personers miljöattityder och miljöbeteenden?........................................ 5
2.2 Religionens påverkan på miljöattityder och miljöbeteenden -erfarenheter från kristendomen…. 8
2.3 Miljömässiga perspektiv från reinkarnistiska religioner……………………………………………. 10
2.4 Hypoteser………………………………………………………………………………………………….. 14
3. Metod och data………………………………………………………………………………….. 14
3.1 Forskningsmetod…………………………………………………………………………………………. 14
3.2 Urval……………………………………………………………………………………………………….. 16
3.3 Oberoende variabel……………………………………………………………………………………….17
3.4 Beroende variabler….………………………………………………………………………………….... 18
3.5 Kontrollvariabler………………………………………………………………………………………… 20
3.6 Analys……………………………………………………………………………………………………… 21
4. Resultat………………………………………………………………………………………….. 23
4.1 Resultat för Myanmar och Indien……………………………………………………………………… 23
4.2 Resultat för östasiatiska regionen……………………………………………………………………… 28
4.3 Tabell för stöd av hypoteser…………………………………………………………………………….. 34
5. Diskussion……………………………………………………………………………………….. 35
6. Referenser……………………………………………………………………………………….. 38
7. Appendix……………………………………………………………………………………….... 44
3
1. Inledning
Människors inställning till miljön påverkas av en mängd olika faktorer. Bland annat formas
de av ekonomiska faktorer, politiska faktorer och var i världen man lever. Forskning har
identifierat att grundläggande värderingar är centralt för inställningen till miljön, och för
många är religion en av de främsta orsakerna till värderingar och normer (Drews & Van den
Bergh, 2015). Religioner föreskriver moral, värderingar, sociala strukturer och ageranden
som påverkar individens dagliga liv, och ligger i ett större perspektiv också till grund för
individens världs- och samhällssyn (Johnson, Minton & McClernon, 2023; Grzymala-Busse,
2012). I tider där konsekvenserna av global uppvärmning och resursutvinning blir allt mer
allvarliga är det viktigt att förstå vad människor tycker och tänker kring miljö, och vad det
baserar sina attityder och beteenden på. Hur religiös tillhörighet kan tänkas påverka attityder
och beteenden till miljön kan få effekter för politik och samhälle (Gifford & Sussman, 2012).
Forskning har gjorts på hur religiös övertygelse påverkar inställningen till miljön men den
stora majoriteten studier har fokuserat på kristna grupper. Resultaten från studierna har varit
spretiga, kristen fundamentalism associeras negativt med miljöattityder (Barker & Bearce,
2013) medans andra kristna doktriner har visat positiva eller ingen effekt alls (Woodrum &
Wolkomir, 1997; Smith & Leiserowitz, 2013). Ett par studier har undersökt hinduer och
buddhister i ett fåtal länder främst i västvärlden, resultaten antyder att hinduer och buddhister
är mer positiva till miljö än andra grupper (Johnson, Minton & McClernon, 2023; Morrison,
Duncan & Parton, 2015). Få studier har däremot undersökt hinduer och buddhisters
miljöattityder och beteenden i de länder som traditionellt sett dominerats av dessa religioner,
där den stora majoriteten religiösa är bosatta. Den teoretiska utgångspunkten för den här
uppsatsen är att reinkarnistiskt religiösa, såsom hinduer och buddhister tror att livet efter
döden börjar på nytt igen, att man återföds till jorden som människa eller en annan livsform
(Yamamoto, 2001). Det är en diametralt annorlunda syn på livet efter döden, i jämförelse med
de abrahamitiska religionerna som tror att man lämnar jordelivet efter döden (Barker &
Bearce, 2013). En reinkarnistisk livssyn, tillsammans med andra religiösa koncept kan tänkas
påverka troendes inställning till miljön, flera aspekter i hinduismen respektive buddhismen
har en koppling till naturens bevarande och okränkbarhet. Därför försöker jag i den här
uppsatsen förklara hur troende hinduers och buddhisters inställning till miljö ser ut med hjälp
av forskningsfrågan “På vilket sätt påverkar tro på reinkarnistiska religioner miljöattityder
och miljöbeteenden jämfört med sekulära och ateister?”.
4
Den här uppsatsen syftar till att bidra med att förklara reinkarnistiskt religiösas attityder och
beteenden till miljön med en generaliserbar ansats, genom att innefatta de länder där den
stora majoriteten hinduer och buddhister lever. Den bidrar också med analyser i två länder var
för sig, Myanmar och Indien. Resultaten i den här uppsatsen blir även ett bidrag till forskning
om hur attityder och beteenden korrelerar med varandra. I uppsatsens teoriavsnittet redogörs
mekanismerna för religionens påverkan på personers attityder och beteenden och mer
specifikt hur tro på reinkarnistiska religioner kan tänkas påverka sambandet till miljö. Jag
genomför sedan en statistisk analys av enkätdata insamlade i 14 länder som samlar religiös
tillhörighet, intensitet och syn på livet efter döden och undersöker sambandet dels med
miljöattityder, dels med miljöbeteenden. Jag jämför religiösa med sekulära och ateister för att
se om min hypotes får stöd i empirin, att reinkarnistiskt troende är mer benägna att bry sig om
miljön än sekulära och ateister. Jag avslutar med att diskutera resultaten, jämföra dem med
tidigare forskning och föreslå vad som framåt bör undersökas för att öka förståelsen för fältet.
2. Teori
2.1 Vad ligger till grund för personers miljöattityder och miljöbeteenden?
Miljöattityder och miljöbeteende kan delas upp i två övergripande kategorier vardera (Stern,
2000). Miljöattityder kan å ena sidan ge uttryck i stöd eller acceptans för politiska frågor, å
andra sidan kan det vara generella värderingar som individen inte direkt kopplar till en
politisk diskurs. Miljöbeteende delas i sin tur upp för olika typer handlande. Personer kan
delta i sociala rörelser för miljöfrågor, såsom politisk aktivism. Ett annat sorts beteende ligger
i den privata sfären, de kan till exempel vara konsumtionsmönster och återvinning. De
faktorer som påverkar miljöattityder och miljöbeteenden har i forskningen identifierats likna
varandra och kommer diskuteras parallellt i det här avsnittet.
Faktorer som påverkar miljöattittyder är flera, en av dem är ålder. Merparten av litteraturen
stödjer teorin att unga är mer positiva till miljöfrågor än vad äldre är (Gifford & Sussman,
2012). Nyare forskning har dock nyanserat den bilden till viss del. Sedan 1980-talet så har
oron för klimatförändringar förstärkts generellt i befolkningen, men upplevd klimatoro
varierar mer bland äldre, för yngre är skillnaderna mindre. (Leiserowitz, 2005). Casalo &
Escario (2016) visar att klimatoro också kan vara intergenerationell. Barn till miljömedvetna
5
föräldrar ärver miljöattityder och miljöbeteenden genom socialisering från ung ålder, men
sambandet är starkare för döttrar än söner.
Könsskillnaderna gäller även för kvinnor och män generellt när det kommer till miljöattityder
och beteenden. De flesta studier som undersökt könsskillnader visar att kvinnor är mer
oroliga för klimatförändringar, men har en lägre kunskapsnivå och agerar mindre på sin oro
än män (Gifford & Sussman, 2012). Orsakerna till skillnaderna i kunskap kan dels förklaras
av olika val av utbildningar, män studerar tekniska utbildningar i högre uträckning och
kvinnor samhällsvetenskapliga. Insikterna stödjer teorin att andra faktorer än kunskap är mer
avgörande för miljöattityder, ideologi och värderingar formar åsikter i högre utsträckning
(Dietz, Kalof & Stern, 2002).
En stor del av forskningen relaterad till miljöfrågor har studerat individers politiska
preferenser. Studier visar att personer som identifierar sig som vänster och gröna är mer
positiva till ambitiösa miljöpolicys och vice versa är högerideologier och konservatism
negativt affilierat med stöd för miljöfrågor (Drews & Van den Bergh, 2015). Liknande
mönster går att se för tilltro till vetenskapen om klimatförändringar, demokrater i USA har en
större tilltro än republikaner och i Europa har personer till vänster mer tilltro än de som
identifierar sig till höger (Kotchen, Boyle, & Leiserowitz, 2013; McCright, Dunlap &
Marquart-Pyatt, 2016).
Att attityder till miljö och ideologi hänger ihop har alltså stöd i forskning och tycks ge
effekter för hur personer röstar. Orsakerna till dessa samband är mer komplexa och tidigare
forskningslitteratur har gett flera olika förklaringsmodeller. Amerikansk forskning visar att
personer med egalitära och altruistiska värderingar är mest oroade för klimatförändringar, och
mest positiva till ambitiösa miljöpolicys. Mest negativa är de med individualistiska och
hierarkiska värderingar (Leiserowitz, 2006). Samma studie såg att värderingarna förklarade
milljöattitityderna även när man kontrollerade för ideologiska och partipolitiska preferenser.
Resultaten har varit tongivande i debatten, de motstrider rational choice-teorin eftersom
personers riskuppfattning för klimatförändringar är mer socialt och kulturellt drivna, och i
mindre utsträckning vetenskapsbaserad. Andra studier har utvecklat teorin, de generella
värderingsspektrat egalitarism kontra individualism omsätts i olika uppfattningar om de
moraliska plikterna mänskligheten har gentemot naturen. De kan i sin tur ligga till grund för
stödet för specifika miljöpolicys (Drews & Van den Bergh, 2015).
6
De postmateriella värderingarna är en annan teoretisk förklaringsmodell som det
argumenterats för att påverka miljöattityder och miljöbeteenden (Inglehart, 1995). Teorin
innebär att miljöattityder formas av uttryck för postmateriella värderingar, såsom
självförverkligande och sociala frågor som inte baseras på materiell rikedom. Länder där fler
har postmateriella värderingar kan dels förklaras kulturellt men också av en högre
levnadsstandard. Personer som lever i industriländer har bättre förutsättningar att intressera
sig för andra frågor än de som lever i utvecklingsländer eftersom de tillgodosett sina
materiella behov i högre utsträckning. Få studier har dock funnit stöd för att den
postmateriella teorin förklarar människors miljöattityder (Gifford & Sussman, 2012).
Det är viktigt att notera att miljöattityder och miljöbeteenden skiljer mellan länder och
regioner eftersom geografiska, politiska och ekonomiska faktorer specifika för ett land eller
region kan påverka. I industriländer så är oron för klimatförändringar större än i
utvecklingsländer, men vice versa när det kommer till lokala miljöproblem såsom luft- och
vattenföroreningar. Forskning föreslår att det beror på att föroreningar är mer synbart och ger
direkta konsekvenser i högre utsträckning i utvecklingsländer. En större oro för
klimatförändringar uppmättes även i länder som nyligen haft långa värmeböljor. Direkta
negativa upplevelser som kopplas till miljö och klimat tycks alltså vara en bidragande faktor
till miljöattityder. (Gifford & Sussman, 2012).
Miljömässiga attityder och beteenden kan intuitivt uppfattas som nära sammankopplade, att
attityder innebär att man agerar i linje med dem. Tidigare forskning indikerar att så inte är
fallet (Kaiser, Wölfing & Fuhrer, 1999; Kaiser, Oerke & Bogner, 2007), sambandet mellan
miljöattityder och beteenden har i flera undersökningar visat sig svagt. Små hinder som
innebär tids- eller resurskostnader för individen räcker för att avstå från miljövänliga
beteenden, trots positiva miljöattityder. Vice versa kan personer ha miljövänliga beteenden
som återvinning och konsumtionsbegräsningar utan positiva miljöattityder, eller i ett senare
skede forma positiva miljöattityder på grund av sina beteenden (Berger, 1997). Tidpunkten
när miljöbeteenden formas tycks också skilja sig tidpunkten när miljöattityder formas.
Uppväxt och skolgång ger en större inverkan på attityder medan beteenden formas i större
utsträckning i vuxenlivet (Eilam och Trop, 2012).
7
Detta avsnitt om orsaker till miljöattityder och miljöbeteenden är ett urval och på intet sätt
uttömmande, för den som är intresserad av att läsa mer så rekommenderas Drews och Van
den Berghs forskningsöversikt (2015) och The Oxford Handbook of Environmental and
Conservation Psychology (Clayton, 2012).
2.2 Religionens påverkan på miljöattityder och miljöbeteenden -erfarenheter från
kristendomen
Religionens påverkan på attityder och beteenden kan delas upp i samhälleliga och
individuella aspekter (Grzymala-Busse, 2012). På en samhällelig, organisatorisk nivå
mobiliseras religiösa grupper i politiska entiteter, såsom intresseorganisationer och partier,
och kan därmed fungera som politisk ideologi. Religion kan spela en viktig roll i
sammanhållning, en gemensam identitet men likaså vara en uppsättning av normativa
föreställningar om hur stat och samhälle bör styras. På en individuell nivå kan attityder till
specifika politiska frågor bero på vad ens religion förespråkar. Religion har noterats påverka
en mängd olika attityder och beteenden, forskning konstaterar bland annat att länder med en
större del religiös befolkning har lägre brottslighet än jämförbara sekulära samhällen (Hull,
2000). Religiös tillhörighet har också visat sig korrelera med vissa röstningsbeteenden,
kristna i USA röstar i högre utsträckning konservativt än vad ateister gör, i Europa röstar
kristna mer liberalt än andra (Grzymala-Busse, 2012).
Litteraturen har funnit att en variation av individuella värderingar påverkar inställningen till
miljöfrågor, tron på klimatförändringar och människans moraliska skyldigheter för att skydda
miljön. Religiositet är ytterligare ett koncept som ger inverkan på personers värderingar.
Tidigare forskning inom området har fokuserat på kristna och judiska gruppers inställning till
miljö, den stora majoriteten i en amerikansk kontext (Arbuckle & Konisky, 2015; Smith &
Leiserowitz, 2013; Barker & Bearce, 2013; Woodrum & Wolkomir, 1997). En tongivande
debattör inom forskningsområdet är historiken Lynn White (White, 1967), vars
argumentation än idag präglar forskningsområdet. White drev tesen att kristendomen, med
stöd i Bibeln, har påverkat kristna att se människan som den dominanta aktören över naturen,
en rättighet som Gud gett människan. White argumenterar att de har lett till människans
exploaterande av jordens resurser för egen vinning som i förlängningen orsakat
klimatförändringar och föroreningar.
8
Flera artiklar har undersökt Whites teori om att kristna är negativt inställda till miljöfrågor.
Resultaten från dessa studier är spretiga, vissa påvisar ett positivt samband mellan graden
religiositet och miljöfrågor, andra nollsamband, och en tredje kategori studier har funnit ett
negativt samband. Att forskning fokuserats på kristna grupper kan förklaras genom
religionens heterogenitet, och att ett stort antal kyrkor är etablerade i USA. Överlag bedöms
forskningsfältet religion och miljöattityder vara sparsamt utforskat av Drews och Van den
Bergh (2015) i deras forskningsöversikt om orsaker till miljöattityder.
Tidigare forskning indikerar att olika kristna doktriner ger olika miljöattityder hos dess
anhängare, och den kausala mekanismen förklaras främst av att de har olika eskatologiska1
uppfattningar och betonar dem olika starkt (Barker & Bearce, 2013). Kristna grupper som i
större utsträckning anser att himmelen eller helvetet är det primära och livet på jorden
sekundärt har också mindre intresse av miljöpolitik än andra mer moderat kristna. Barker och
Bearce (2013) föreslår att variationen av eskatologiska uppfattningar förklaras beroende på
om man är bokstavstroende kristen eller inte. Det leder i sin tur till olika miljöattityder och
beteenden.
En studie som exkluderat kristen fundamentalism och kontrollerat för ideologisk
konservatism visar att andra kristna grupper är mer positiva till miljöattityder än sekulära, och
engagerar sig mer i miljövänliga beteenden (Woodrum & Wolkomir, 1997). Oron för att
klimatförändringar ska ge negativa effekter för människor var betydligt större än oron för de
negativa effekter de skulle ge djur och växtlighet i en annan studie (Smith & Leiserowitz
2013). Resultaten tillskriver delvis stöd för Whites teori om mänskligheten som dominerande
aktör på jorden men motbevisar samtidigt bilden att kristna står likgiltiga till miljöfrågor. Den
heterogenitet som finns i kristendomen ger svårigheter att dra generella slutsatser om hur
kristnas miljöattityder ser ut, och det tycks finnas fler än en förklaring till hur dessa attityder
formas.
Erfarenheter från forskning av altruistiska värderingar tillskriver stöd för socialiseringsteorin,
värderingar som forskning identifierat påverkar inställningen till miljö positivt. Tidigare
forskning har funnit att personer som vuxit upp i religiösa familjer ger mer bistånd än andra i
vuxen ålder och har egalitära värderingar (Simmons & Emanuele, 2004). Sammantaget finns
1 Religiös lära om vad som händer människan efter döden. Ursprungligen är begreppet från kristendomen men
används idag till att även beskriva andra religioners lära om livet efter döden. (Nationalencyklopedin, u.å)
9
det stöd för att religiös socialisering i ung ålder har en direkt effekt som vuxen, men
forskningen indikerar snarare att tidig religiös socialisering leder till en starkare religiös
övertygelse som vuxen, som i sin tur påverkar egalitära och altruistiska attityder (Bekkers och
Wepking, 2011). Forskning om altruism talar för att religiös övertygelse ligger till grund för
en rad beteenden och attityder. Socialiseringsteorin, att religiös kontakt från ung ålder formar
och påverkar den individens religiositet i vuxen ålder, har ett visst stöd i forskningen för
altruistiska attityder och beteenden. Religiös socialisering under uppväxten skulle kunna vara
en förklarande mekanism även för formandet av miljöattityder.
Effekterna av religiös socialisering ger oss skäl att tro att religiositet ligger tidigt i
orsakskedjan, den kedja som påverkar miljöattityder precis som andra attityder. Det ger även
utrymme för att kritiskt ifrågasätta modeller när man kontrollerar exempelvis ideologi hos
religiösa, eftersom religiositeten kan ligga till grund för politiska åsikter. Erfarenheterna ger
implikationer för vilken forskningsmodell som på bästa sätt testar effekter av religion och
vilka kontrollvariabler som ska inkluderas även i den här uppsatsen, något som diskuteras
mer utförligt i metodavsnittet.
2.3 Miljömässiga perspektiv från reinkarnistiska religioner
Reinkarnation, eller återfödelse, som koncept för att förklara livet efter döden delas av många
olika trosuppfattningar, varav hinduismen och buddhismen kan tillskrivas som de största
religionerna (“världsreligionerna”) med den livssynen. Det är centralt att poängtera att
religioner består av en närmast oöverskådlig uppsättning idéer och värdegrunder som leder
till olika ageranden och uppfattningar hos den troende individen. Reinkarnation är en central
föreställning i båda religionerna, men andra idéer samsas med den föreställning som kan
tänkas påverka attityder och beteenden till miljön (Van Horn, 2006; Yamamoto, 2001).
Hinduistiska filosofier är pluralistiska och varierande och det finns flera aspekter i religionen
att ta upp gällande miljö och natur. Den hinduiska texten Kurma Purana säger deterministiskt
att världen, som vi känner den, någon gång kommer ta slut i en fullkomlig förödelse, och det
är vårt levnadssätt som leder till jordens förfall (Narayanan, 2001). Konceptet dharma och
jordens förfall nämns ofta tillsammans i hinduiska texter. Dharman beskriver människans
moraliska plikter och uppmanar till att leva rättrådigt i relation till plikterna. När människans
dharma försämras så börjar även människor att bidra till jordens förfall, i slutändan förödelse.
Den etiska utgångspunkten som är central för troende hinduers sätt att leva, har tydliga
10
kopplingar till miljö och natur och hanterandet av miljöproblem. Den förespråkar att allt
levande är heligt och att man på ett icke-våldsamt sätt bemöter allt levande. Den allra högsta
formen av rättrådighet med dharman är att i tanke, ord och handling beakta allt levande som
just heligt, med andra ord bör en hindu betrakta upprätthållandet av biologisk mångfald och
naturens bevarande. På ett än mer övergripande plan står det i Bhagavata Purana, en av de 16
ursprungliga texterna inom hinduismen, att luft, eld, vatten, jord, planeter och alla former av
liv är Guds organ och tillhör Guds kropp. (Narayanan, 2001)
Dharman och tron på återfödelse lägger en grund hos hinduer att tänka mindre
individualistiskt och egoistiskt på sitt liv på jorden (Van Horn, 2006). Den skapar incitament
att både i sitt dagliga liv behandla sin omgivning med stor respekt och skydda allt levande i
sin närhet. I det större perspektivet ska man leva så rättrådigt som möjligt eftersom det avgör
om man föds på nytt, och vad man återföds till. Individens existens är en del av något mycket
större, något som omfattar allt liv. Summerat kallas det för karma bland vissa hinduistiska
traditioner, ett begrepp som delas med bland annat buddhismen.
Likt hinduismen så har buddhismen också ett antal koncept som kan påverka anhängares
miljöattityder och beteenden. Principen om att leva i symbios med naturen är ett koncept som
rimmar väl med positiva miljöattityder, i likhet med den moderna politiska ekologismen. En
buddhist bör leva utefter att naturens resurser utvinns minimalt och inte tar skada, utan
upprätthåller symbiosen. Nära besläktat är principen om ursprungets beroende (dependent
origination), som kan förstås som ett ömsesidigt beroende för att beskriva världen. Precis som
kropp och sinne är ömsesidigt beroende är även människan och naturen det, och tar naturen
skada så tar mänskligheten skada. Av det följer också buddhisters tro på att allt levande och
icke levande har lika värde och betonar att värdet är okränkbart. Konceptet om livets
cirkulation som kan ses som föreställningen som knyter ihop det ovan diskuterade koncepten
i Buddhistisk lära. Återfödelsen av alla levande former skapar än fler incitament, precis som
hos hinduer, att följa principerna om symbios, ömsesidigt beroende och lika värde.
(Yamamoto, 2001)
Reinkarnationens betydelse för buddhister kan kondenseras ner till en mening som implikerar
naturens bevarande och positiva attityder till miljöpolitik. Jag argumenterar i den här
uppsatsen att det gäller universellt för reinkarnationens betydelse för troende buddhister och
hinduer:
11
“…rebirth of life is significant for cultivating views of environmental ethics, because oneself
in the future is determined by behaviors of oneself at the present.”(Yamamoto, 2001)
Ett antal studier har undersökt hinduers och buddhisters inställning till miljö. Johnson,
Minton och McClernon (2023) har undersökt hinduers miljöattityder med en statistisk analys
av hinduers och kristnas miljöattityder i USA respektive Indien. Författarna genomför
intervjuer i USA för båda grupperna och kompletterar med en statistisk analys av enkätdata
från både USA och Indien. De drar slutsatsen att kristna som lever i USA har mer negativ
inställning till miljöattityder än hinduer i USA. I Indien såg man däremot ett lika stort stöd
för miljöbevarande hos hinduer och kristna. Resultaten tillskriver delvis stöd för Barker och
Bearces (2013) hypotes att olika eskatologiska synsätt mellan livsåskådningar kan vara den
förklarande orsaken till miljöattityder, men indikerar också att landvariationer kan spela roll
för sambandet.
Konsumtionsmönster i Indien visar att religiösa grupper, både troende hinduer och muslimer
har en lägre energiförbrukning, såsom elektricitet och andra energikällor, än övriga grupper
(Saxena & Bhattacharya, 2017). De grupper som konsumerar mer energi av olika slag
korrelerar också med högre inkomster och utbildning. Författarna ger en tänkbar förklaring
till resultaten att det råder en diskrimiering mot hinduer av vissa kast och muslimer. De skiljer
sig från He, Wang & Gaos (2022) förklaring av buddhisters konsumtionsbeteenden, som
aktivt väljer att konsumera mindre. Precis som inom buddhismen finns det ideal inom
hinduismen att aktivt avsäga sig överflödig konsumtion. Orsakerna till beteendena, frågan om
diskriminering eller aktivt val, är svårt att reda i när man studerar beteenden från ett
makroperspektiv utan att genomföra kvalitativa studier.
Existerande forskning som undersöker buddhisters miljöattityder är begränsad. Morrison,
Duncan & Parton (2015) undersöker religiösas miljöattityder i Australien genom en
enkätundersökning. Studien finner att buddhister och ateister är mer oroliga över global
uppvärmning än vad kristna är, särskilt bokstavstroende kristna. Samma mönster såg man för
tron på vetenskapen om global uppvärmning samt förekomsten av miljövänligt beteende.
Efter att författarna kontrollerat för socioekonomiska faktorer, kön, utbildning och ålder så
var buddhister den gruppen med störst oro, mer än ateister och kristna. Studien har dock
12
begränsningar, eftersom datan enbart är inhämtad i Australien går det inte att dra generella
slutsatser utanför landsgränserna. Författarna undersöker inte heller hur eskatologiska
föreställningar påverkar miljöattityder och beteenden, något som annan forskning identifierat
är en viktig del av den kausala mekanismen.
De har likt undersökningar för hinduers konsumtion genomförts studier på buddhisters
konsumtion, beteenden som relaterar till miljö och hållbarhet. En studie genomförd i Kina
undersöker hur troende buddhisters konsumtionsmönster ser ut och jämför med ateister (He,
Wang & Gao, 2022). Författarna finner att starkare religiös övertygelse korrelerar med en
mindre mängd konsumtion av varor, såsom möbler, köksgeråd, vatten, kläder etc. Resultaten
visar på en heterogenitet i konsumtionsmönster beroende på ekonomisk status. Skillnaden
mellan religiösa och ateister är som störst bland låginkomsttagare, religion har däremot en
avtagande betydelse för konsumtion desto högre inkomst man har. Det ligger i linje med det
teoretiska resonemanget att starkt troende buddhister, till exempel buddhistmunkar, aktivt
avsäger sig överflödig konsumtion av varor utöver det nödvändigaste (Yamamoto, 2001).
Hinduism och Buddhism har alltså flera inslag i den religiösa läran som kan kopplas till
människans förhållningssätt till naturen och syftar till att bevara den. Den reinkarnistiska
eskatologin ger förutsättningar för att troende prioriterar miljöfrågor, och har en tydligare
koppling till miljö än vad kristen eskatologi har. Likt andra forskare har argumenterat så tror
jag att eskatologiska föreställningar, i de här fallet reinkarnation, är den viktigaste
värdegrundande faktorn som motiverar religiösa till positiva miljöattityder och beteenden.
Ett begränsat antal studier har tidigare sett ett positivt samband till miljöattityder och
miljöbeteenden för hinduer och buddhister. Studierna har dock genomförts i enskilda länder,
därför är det svårt att dra slutsatser för reinkarnistiskt religiösa i allmänhet. Vi vet inte om
resultaten står sig i andra kontexter och vi vet lite om hur det ser ut i länder som traditionellt
dominerats av dessa religioner. Tidigare forskning har argumenterat för att religion i den
östasiatiska regionen spelar en större roll för individ och samhälle än i många andra delar av
världen (Mandaville, 2019). Det understryker betydelsen av att empiriskt testa religiösa
attityder och beteenden i den här regionen.
13
2.4 Hypoteser
Som tidigare beskrivet i teoridelen råder det inte en konsensus i forskningen om riktningen i
sambandet mellan attityder och beteenden eller hur väl de korrelerar med varandra. Att göra
ett antagande om riktning och korrelation i den här uppsatsen skulle kunna försvåra testandet
av hypoteser, jag väljer därför att separera hypoteserna och därmed analyserna för attityder
respektive beteenden. Med hänvisning till den teoretiska diskussionen om miljöperspektiv
från buddhismen och hinduismen, och sett till vad tidigare empiri kommit fram till så
formulerar jag mina hypoteser till:
- H1: Personer som tror på reinkarnistiska religioner har mer positiva miljöattityder än
sekulära och ateister.
- H2: Personer som tror på reinkarnistiska religioner har mer positiva miljöbeteenden
än sekulära och ateister.
"Positiv" i hypoteserna och uppsatsen i stort syftar till att det sker en ökning, exempelvis att
vara mer villig att stödja eller agera på en miljöfråga. Det läggs ingen normativ värdering i
ordet.
3. Metod och data
3.1 Forskningsmetod
I den här uppsatsen försöker jag besvara forskningsfrågan “På vilket sätt påverkar tro på
reinkarnistiska religioner miljöattityder och miljöbeteenden jämfört med sekulära och
ateister?” Min oberoende variabel definieras utifrån frågan som “tro på reinkarnisitiska
religioner” och mina beroende variabler “miljöattityder” och “miljöbeteenden”. För att
undersöka sambandet mellan oberoende och beroende variabel kommer jag använda mig av
en kvantitativ forskningsmetod med statistisk analys. Det är en metod som frekvent används
av forskningsinstitut som forskar på människors attityder med enkätsvar som datakälla
(Jones, 2019).
För att besvara forskningfrågan hade ett tänkbart tillvägagångssätt varit att intervjua religiösa
och ateister för att på ett detaljerat sätt ta reda på hur man ser på reinkarnation. Man skulle
därmed kunna ta reda på om andra perspektiv i religionerna väger tyngre och hur det
14
påverkar deras miljöattityder och miljöbeteenden. Ett sådant tillvägagångssätt bedömer jag
däremot inte möjligt inom ramen för en kandidatuppsats. Det är inte heller rimligt att
genomföra en egen enkätundersökning där jag har möjlighet att välja frågorna jag vill
inkludera. Kostnaderna i form av tid och osäkerheten att nå tillräckligt antal svarspersoner
och svarsfrekvens bedömer jag för stora för att vara realistiskt genomförbart (Esaiasson et al.,
2017 s. 241-242).
Således görs den här undersökningen med redan tillgänglig enkätdata. Forskningsdata har
inhämtats från det internationella forskningsprogrammet World Values Survey (WVS) som
sedan 1981 regelbundet tillfrågat människor över hela världen ett stort antal frågor och
påståenden (Haerpfer et al., 2022a; Haerpfer et al., 2022b). Det är en omfattande och frekvent
använd databas inom samhällsvetenskaplig forskning, och samlar data från totalt
befolkningen i 64 länder och territorier (World Values Survey, u.å).
Fördelarna med att använda WVS tillgängliga data är flera för den externa validiteten. Datan
är insamlad från många olika länder vilket ger förutsättningar för att kunna dra generella
slutsatser om hinduers och buddhisters miljöattityder och miljöbeteenden. Urvalet av
respondenter är också tillräckligt stora för att ge goda förutsättningar att dra generella
slutsatser och finna statistiskt signifikanta resultat, över 1000 personer från varje land. WVS
data är också representativ för landpopulationerna i stort eftersom respondenterna är
slumpmässigt utvalda (World Values Survey, u.å), det medför att man kan beräkna
felmarginalen i analyserna och dra slutsatser om hur tillförlitliga resultaten är (Esaiasson et
al., 2017 s. 172-173 ). Eftersom urvalet är över 1000 personer för Indien och Myanmar, och
över 4000 för analyserna i hela regionen så är felmarginalerna mindre jämfört med ett litet
urval, det innebär att det är lättare att uppmäta små attityd- och beteendeförändringar mellan
olika grupper i undersökningen (Esaiasson et al., 2017 s. 181-182).
För att genomföra mina analyser använder jag statistikprogrammet Stata. Programmet har de
nödvändiga verktyg jag behöver för att genomföra analyserna. Det används också för att på
ett lättbegripligt sätt presentera resultaten från analyserna i den här uppsatsen.
15
3.2 Urval
När det kommer till urval finns det ett antal saker att beakta för att få en tillförlitlig analys.
Som jag tidigare nämnt baserar jag min undersökning på enkätdata från WVS dataset, mer
specifikt senast tillgänglig dataset för de länder som är med i undersökningen utom Indien
inhämtad mellan 2017-2021 (Haerpfer et al., 2022a) och ett separat dataset från Indien
(Haerpfer et al., 2022b). Indiens enkätdata har därefter behövts kodats om för att vara
kompatibel med övrig enkätdata och sedan slagits ihop till ett gemensamt dataset. Enkätdatan
har inhämtats från länder i Östasien där det finns hinduer och buddhister representerade i
enkätdatan. Länderna som är med i analysen är Bangladesh, Kina, Hongkong, Indien, Japan,
Macau, Malaysia, Myanmar, Mongoliet, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Thailand och
Vietnam. I de utvalda länderna bor cirka 95 procent av alla hinduer och cirka 90 procent av
alla buddhister (World Population Review, 2024a; World Population Review, 2024b). Macau
och Hongkong klassificeras inte som länder men är särskilda autonoma regioner i Kina och
separeras i WVS dataset, därför separeras de även i den här uppsatsen.
Jag genomför regressionsanalyser på individnivå i Myanmar och Indien i ett första steg i
analysen, eftersom respondenterna förväntas ha mer lika uppfattningar och påverkas liknande
av politiska, ekonomiska och geografiska faktorer inom samma land. De drabbas även på ett
mer likartat sätt av klimatförändringar och annan form av miljöförstörelse (Mendelsohn,
Dinar & Williams, 2006). Forskning visar att hur man upplever att klimatförändringar
påverkar ens direkta närhet påverkar inställningen till miljö och miljöpolitik (Drews & Van
den Bergh, 2015). Eftersom den risken varierar mellan länder och regioner så är det av fördel
att jämföra troende och icke-troende i samma land, för att underlätta att finna de samband
som är syftet med den här uppsatsen. Att hitta respondenter som liknar varandra i andra
avseenden än religiös tillhörighet diskuteras närmare i avsnittet kontrollvariabler. De länderna
som analyseras är Myanmar, och Indien, två länder med stora grupper buddhister respektive
hinduer.
I ett andra steg i analysen testar jag min modell på en större population av buddhister och
hinduer, och jämför med sekulära och ateister. Det innebär att länderna i det första
analysstadiet, och övriga länder med buddhister och hinduer i den östasiatiska regionen
inkluderas i min analys. Tidigare forskning indikerar att landvariationer kan påverka
miljöattityder (Barker & Bearce, 2013; Morrison, Duncan & Parton 2015) hos både religiösa
16
och ateister. Att testa sambanden i en större population är en förutsättning för att kunna dra
mer generella slutsatser för reinkarnistiska religioners påverkan på attityder och beteenden.
3.3 Oberoende variabel
För att identifiera starkt religiösa hinduer och buddhister i den oberoende variabeln “graden
av tro på reinkarnistiska religioner" operationaliseras det genom en sammanslagning av tre
variabler i WVS dataset. Att anpassa den oberoende variabeln underlättar analys och
resultatdelen än att mäta de oberoende variablerna för sig men ökar också kvaliteten på den
oberoende variabeln (Esaiasson et al., 2017 s. 397). Operationaliseringen passar väl in med
det jag vill mäta, graden av religiös övertygelse. I resultatdelen kommer oberoende variabel
benämnas som “religiös intensitet”.
Variablerna som använts för min oberoende variabel är “Important in life: Religion” och
“Religious denominations- major groups” samt “believe in: life after death”. “Important in
life: Religion” mäts på en ordinalskala från 1-4 där 1 innebär att religion “inte alls viktigt”
och 4 innebär att religion är “väldigt viktigt”. Den variabeln har kodats om till att gå från 0,25
till 1 i min oberoende variabel. För att klassificera olika troende bland respondenterna
används variabeln “Religious denominations- major groups” från samma dataset, som
identifierar religiös tillhörighet på en nominalskala. De respondenter som angett att man är
buddhist, hindu eller ateist på frågan “Religious denominations- major groups” är det som
används i min oberoende variabel, personer som uppgett en annan religiös tillhörighet
exkluderas. De personer som anger att de är ateister har kodats om till värdet 0 i min
oberoende variabel, det lägsta möjliga värdet av religiös intensitet. Jag använder mig också
av variabeln “believe in: life after death”, en dikotom variabel för att urskilja personer som
tror att livet i någon form fortsätter efter döden. De hinduer eller buddhister som inte anger
att de tror på livet efter döden exkluderas från undersökningen. Den omkodade variabeln,
härmed benämnd som religiös intensitet, går alltså från 0 till 1 med 3 mellanliggande steg för
att operationaliseras korrekt i analysen. Det är inte sammanslagning variablerna till ett index,
utan en anpassning för att passa så väl in för mitt teoretiska koncept som möjligt.
Variabeln “Important in life: Religion” som tillfrågar hur viktigt man anser religion är i ens
liv på en ordinalskala från 1-4 bedömer jag som linjär, det vill säga med lika stora
mellanliggande steg. Det kan dock finnas en problematik att anta att steget mellan ateister
och sekulära (religiösa som svarat att religion är “inte alls viktigt”) är linjärt med lika stora
17
steg som övriga grupper i skalan. Sekulära skulle i realiteten kunna påverkas lika lite av sin
religiösa tillhörighet som en atiest gör, det vill säga inte alls. När ateister inkluderas i den
variabeln ökar alltså komplexiteten i skalan, vi kan inte säga med säkerhet att den är linjär.
För att adressera osäkerheten så kommer jag att dummykoda religiös intensitet för samtliga
analyser där ateister är med och presentera dem i ett appendix, de medför att man inte gör ett
antagande att skalan är linjär. Om sambanden går i samma riktning som de analyser jag
presenterar i resultatdelen så bedömer jag det som en ytterligare indikation på att analysen är
robust.
En begränsning med variabeln “Important in life: Religion” är att den inte specifikt frågar
efter tron på reinkarnation, jag bedömer däremot att den kommer närmast i tillgänglig
enkätdata. Tron på reinkarnation är en fundamental hörnsten inom både hinduismen (Van
Horn, 2006) och buddhismen (Yamamoto, 2001), därför är det troligt att stark tro också
korrelerar med stark tro på reinkarnation bland respondenterna Variabeln “Believe in: life
after death” blir därför ett viktigt komplement och fångar in tron på reinkarnation ytterligare.
Genom den anpassade variabeln så operationaliseras den oberoende variabeln till att komma
närmare det jag vill mäta utifrån min forskningsfråga.
Den här uppsatsen begränsas till att endast undersöka buddhister, hinduer och ateisters
inställning till miljö. Det finns givetvis andra religiösa i den östasiatiska regionen, om än i
mycket färre antal än de grupper jag undersöker. Jag väljer dock att göra det urvalet på grund
av begränsningar i de teoretiska koncepten att inkludera fler religioner i analysen, det primära
syftet med den här uppsatsen är att undersöka reinkarnisitiskt troende.
3.4 Beroende variabler
Den beroende variablerna miljöattityder och miljöbeteenden kommer att testas genom två
olika operationaliseringar för att få en bredd på attityder och beteenden och på så sätt bidra
mer till forskningen. De variabler som kommer att användas är “protecting the environment
vs economic growth” och “active/inactive membership: Environmental organisation”.
Variabeln som mäter attityder kopplat till miljön är att föredra miljöskydd framför ekonomisk
tillväxt. Variabeln är dikotom, respondenterna har alltså svarat antingen föredra att skydda
miljön eller föredra ekonomisk tillväxt. “Protecting the environment vs economic growth”
kan karaktäriseras som ett lägre tröskel av engagemang för individen (Johnson, Minton &
18
McClernon, 2023), det indikerar snarare åsikt framför handling. Svaret på frågan indikerar en
attityd från respondenten, och kan tolkas som både en specifik politisk attityd och en
värdering (Stern, 2000).
Den andra variabeln “active/inactive membership: Environmental organisation” mäter
individens handlingar för miljön, därmed ett engagemang med en högre tröskel för individen
(Johnson, Minton & McClernon, 2023). I den här uppsatsen definieras variabeln som
miljövänligt beteende, i linje med Sterns (2000) definitioner av miljöbeteende. På grund av
att grupperna inaktiv medlem och aktiv medlem är små var för sig så slås de ihop till en
grupp. Variabeln blir alltså en dummy, medlemskap eller inte.
De två beroende variablerna testas var för sig och kompletterar varandra eftersom de
tillsammans fångar både attityd och beteenden till miljö. Operationaliseringarna passar därför
väl med det teoretiska konceptet, att reinkarnistiskt religiösa både i ord och handling
förespråkar miljövänliga attityder och beteenden.
Operationaliseringarna för att mäta miljöattityd och miljöbeteende i min analys har
begränsningar, det är däremot dem jag bedömer kommer närmast det jag vill mäta i
tillgänglig data som fångar in de andra aspekterna i min modell. Det finns alltså fler relevanta
aspekter i människors miljöattityder och miljöbeteenden som den här uppsatsen inte kommer
att mäta på grund av datans begränsningar. Variabeln “Protecting the environment vs
economic growth” innebär att ekonomisk utveckling tolkas som en form av motsats till att
skydda miljön, det går dock att argumentera för att frågan är mer komplex än så, att det går
att kombinera miljöskydd med ekonomisk utveckling. Variabeln “active/inactive
membership: Environmental organisation” mäter aktivism eller stöd till aktivism, det är
förstås möjligt att bedriva eller stötta miljöaktivism utan att vara medlem i en
miljöorganisation.
Jag bedömer både “protecting the environment vs economic growth” och “active/inactive
membership: Environmental organisation” som frågor som generellt är enkla att uppfatta
och ge ett korrekt svar på. Ingen av variablerna kräver en expertkunskap för att ha möjlighet
att svara sanningsenligt.
19
3.5 Kontrollvariabler
I undersökningen inkluderar jag ytterligare ett antal oberoende variabler som kan ses som
alternativa faktorer som påverkar de beroende variablerna miljöattityder, även kallat
kontrollvariabler (Esaiasson et al., 2017 s. 393). Tidigare forskning har kontrollerat för kön
och ålder, som kan tänkas påverka både miljöattityder och religiositet (Johnson, Minton &
McClernon, 2023). Att de faktorerna påverkar miljöattityder och beteenden har ett brett stöd i
empirin (Gifford & Sussman, 2012). Vilket samband kön och ålder har till religiös intensitet
vet jag inte med säkerhet, men för att minimera risken att urvalet av respondenter skulle vara
snedvridet på de aspekterna så kontrollerar jag för det. Således kommer jag testa för
variablerna “Age” och “Sex” från WVS dataset.
Som jag tidigare diskuterat i avsnittet urval motiverar jag de valda länderna i min analys och
kommer i ett första steg att jämföra grupper inom samma land för att landfaktorer som kan
påverka resultatet är så lika som möjligt för urvalsgruppen. Orsakskedjan för religion och
attityder indikerar från tidigare forskning att religiösa föreställningar påverkar de val en
individ gör. Det påverkar också attityder till sociala och politiska frågor. Det innebär att
kontrollera för alternativa förklaringar till den beroende variabeln i min modell riskerar att ta
bort effekter som i själva verket drivs av religiösa attityder och ageranden. Att till exempel
avsäga sig materiell rikedom och välja bort traditionell utbildning för att leva som
buddhistmunk medför att kontrollvariabler såsom utbildning och inkomst riskerar att ta bort
den effekten jag förväntar mig att hitta i min analys.
Jag anser därmed att den modell som kontrollerar kön och ålder som alternativa förklaringar
på bästa sätt förklarar sambandet mellan religion och miljöattityder och miljöbeteenden med
hänvisning till religionens påverkan på andra attityder och beteenden än miljö. Vilken modell
gör bäst avvägningar är till viss del subjektivt, de kan finnas andra som tycker att en modell
som kontrollerar för fler förklaringar som kan tänkas påverka religiositet och attityder och
beteenden är mer korrekt. Därför kommer jag skapa ytterligare en modell i
regressionsanalyserna med fler kontrollvariabler.
Erfarenheter från attitydforskning visar att socioekonomiska faktorer påverkar inställningen
till miljön och miljövänliga beteenden. I Morrison, Duncan & Partons (2015) undersökning
så blev sambandet mellan religion och miljöattityder svagare när den typen av faktorer
kontrollerades för, men var fortsatt signifikant. Det är därför rimligt att tro att det kommer
20
påverka sambandet i den här uppsatsens analyser. Från WVS dataset så använder jag
utbildning och inkomst, benämnt “Highest educational level: Respondent (recoded into 3
groups)” och “Scale of incomes” i en tredje modell tillsammans med kön och ålder för att
göra undersökningen mer robust.
Ideologi kan också tänkas påverka miljöattityder och religiös tillhörighet. Johnson, Minton
och McClernon (2023) föreslår att politiska faktorer specifika till Indien respektive USA kan
förklara skillnaderna i miljöattityder hos hinduer i länderna. Begränsningar i WVS dataset,
där variabeln ideologi saknas i ett flertal länder, bland annat Indien, innebär att modellerna
hade sett olika ut för olika länder. Därför kommer ideologi inte att användas som
kontrollvariabel i någon av analyserna.
I del två av analysen så jämförs hinduer och buddhister på regionnivå med data från flera
länder. Det finns faktorer såsom politiska, ekonomiska och kulturella skiljer sig mellan
länder. För att ta bort variationer i miljöattityder och miljöbeteenden som beror på
landspecifika faktorer så skapas en dummy-variabel för varje land som är med i analysen. Det
skapar en mer robust modell som kontrollerar för specifika landvariationer.
3.6 Analys
I ett första steg i analysen genomförs regressionsanalyser på i Myanmar och Indien eftersom
de är länder med stora grupper buddhister respektive hinduer. I den andra delen av analysen
genomförs regressionsanalyser i hela regionen för buddhister respektive hinduer. Totalt sett
genomförs 8 regressionsanalyser med 3 modeller vardera. Eftersom båda beroende
variablerna för miljöattityder och miljöbeteenden är dummyvariabler (har värdet 0 eller 1) så
genomförs logistiska regressionsanalyser, analysverktyget är bättre lämpat för att tolka
resultatet jämfört med en linjär regressionsanalys (Esaiasson et al., 2024 s. 186-187).
Resultaten presenteras i regressionstabeller. Logistiska regressionsanalyser medför att vi inte
kan tolka betakoefficienten på samma sätt som i en linjär OLS- regressionsanalys. Därför
illustreras hur stora sambanden är mellan religiös intensitet och de beroende variablerna med
marginaleffekter i tillhörande grafer.
Till regressionstabellerna redovisas marginaleffekterna av religiös intensitet på den beroende
variabeln i grafer i resultatdelen. Punkten längst till vänster på x-axeln i grafen indikerar
ateister, personer utan religiös tillhörighet. Punkten till höger om ateister visar sekulärt
21
religiösa, de är personer som identifierar sig som buddhist eller hindu men som angett att de
inte anser att religion är viktigt i deras liv. Punkterna 0.5 och 0.75 är mellanliggande steg i
religiös intensitet. Den punkten längst till höger på x-axeln är gruppen som svarat att
religionen är väldigt viktig i ens liv, alltså de mest troende personerna i min analys.
Marginaleffekterna som syns i graferna visualiserar sannolikheten att man föredrar att skydda
miljön eller är medlem i en miljöorganisation för de olika stegen på den oberoende variabeln.
Marginaleffekterna beräknas på modell 3, där alla kontrollvariabler konstanthålls. På y-axeln
går sannoliketsskalan från 0 till 1. Om till exempel gruppen “mest troende” skulle ha värdet 1
på y-axeln så innebär det 100 procents sannolikhet att respondenterna i gruppen svarat att de
föredrar att skydda miljön över ekonomisk utveckling.
22
4. Resultat
4.1 Resultat för Myanmar och Indien
Jag börjar med att titta på hypotes 1 i Myanmar och Indien, att reinkarnistiskt religiösa har
mer positiva miljöattityder än sekulära och ateister. Miljöattityder mäts genom stödet för att
skydda miljön eller föredra ekonomisk utveckling. För att få stöd för hypotesen behöver
betakoefficienten för variabeln religiös intensitet vara positiv och statistisk signifikant. Nedan
presenteras resultaten i regressionstabeller och marginaleffekter.
Regressionsanalys attityd: Buddhister i Myanmar
-------------------------------------------------------- Regressionsanalys attityd: Hinduer i Indien
(1) (2) (3) --------------------------------------------------------
Miljöstöd Miljöstöd Miljöstöd (1) (2) (3)
-------------------------------------------------------- Miljöstöd Miljöstöd Miljöstöd
--------------------------------------------------------
Religiös
intensitet 1.253*** 1.286*** 1.275*** Religiös
(5.28) (5.34) (5.27) intensitet 0.797** 0.725** 0.737**
(2.94) (2.66) (2.67)
Ålder -0.130 0.260
(-0.30) (0.56) Ålder 0.166 0.615
(0.44) (1.52)
Kvinna 0.344** 0.311*
(2.78) (2.49) Kvinna -0.298* -0.343**
(-2.42) (-2.73)
Utbildning 0.636***
(3.40) Utbildning 0.583**
(3.19)
Inkomst -0.392
(-1.27) Inkomst -0.181
(-0.75)
Intercept -1.038*** -1.186*** -1.285***
(-4.73) (-4.38) (-3.88) Intercept -0.286 -0.115 -0.442
-------------------------------------------------------- (-1.21) (-0.40) (-1.29)
N 1117 1117 1117 --------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- N 1157 1157 1147
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna --------------------------------------------------------
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001 Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
23
Kommentar: *Marginaleffekten för ateister saknas i grafen på grund av att inga respondenter uppgett att de är
ateister i Indiens enkätdata.
I regressionstabellerna för attityder i ser vi i modell 1 att buddhister i Myanmar och hinduer i
Indien korrelerar positivt med att vilja skydda miljön framför ekonomisk utveckling.
Sambandet är statistiskt signifikant i båda fallen, eftersom p-värdena ligger under 0,001
24
respektive 0.01 och t-värdena överstiger 1,96. Resultatet ligger i linje med min hypotes om
religiösas miljöattityder.
I modell 2 testas ålder och kön tillsammans med religiositet. När kön och ålder hålls konstant
så kvarstår det positiva sambandet med miljöattityder för buddhister och hinduer. Utifrån
samma modell kan vi också utläsa att kön har en viss effekt på att vilja skydda miljön, i
Myanmar så korrelerar det svagt positivt med att vara kvinna medan i Indien korrelerar det
svagt negativt med att vara man.
Modell 3 kontrollerar dels för samma oberoende variabler som modell 2 men även för
utbildning och inkomst. Vi kan avläsa att utbildning har ett positivt samband i båda länderna
med miljöattityder, medan inkomst inte är statistiskt säkerställt skilt från noll. I både
Myanmar eller Indien så påverkas sambandet mellan religiös övertygelse och miljöattityder
mycket lite när man håller övriga variabler konstanta, de indikerar att övriga faktorer inte
påverkar huvudsambandet i en stor utsträckning. Vi kan konstatera att sambandet mellan
religiös intensitet och sannolikheten att vilja skydda miljön framför ekonomisk utveckling är
positivt och stämmer överens med min hypotes i båda länderna, i alla tre modeller.
Vi kan avläsa utifrån marginaleffekterna i grafen att sannolikheten att de mest troende
buddhisterna i Myanmar vill skydda miljön är 17,97 procentenheter (51,30 procent) högre
jämfört med ateister och 12,48 procentenheter (31,36 procent) jämfört med sekulära
buddhister. För Indien så är sannolikheten att de mest troende hinduerna vill skydda miljön
1,79 procentenheter (3,15 procent) högre än sekulära hinduer, sambandet är alltså mycket
svagare för hinduer i Indien än för buddhister i Myanmar. Procentsatserna är beräknade
utifrån högsta värdet i konfidensintervallet för ateister och sekulära och lägsta värdet i
konfidensintervallet för de mest troende. Marginaleffektstabellerna presenteras i appendix.
I nästa del tittar jag på stödet för hypotes 2 i Myanmar och Indien, att reinkarnistiskt religiösa
har mer positiva miljöbeteenden än sekulära och ateister. Miljöbeteenden mäts genom
medlemskap i miljöorganisationer. Återigen, för att få stöd för min hypotes behöver
betakoefficienten för religiös intensitet vara positiv. Nedan presenteras resultaten i
regressionstabellerna och marginaleffekterna.
25
Regressionsanalys beteende: Buddhister i
Myanmar Regressionsanalys beteende: Hinduer i
-------------------------------------------------------- Indien
(1) (2) (3) ------------------------------------------------------------
Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg. (1) (2) (3)
-------------------------------------------------------- Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg.
------------------------------------------------------------
Religiös
intensitet 0.441 0.510 0.504 Religiös
(0.88) (0.98) (0.97) intensitet 0.707* 0.847** 1.057***
(2.35) (2.78) (3.36)
Ålder -0.160 -0.0654
(-0.19) (-0.07) Ålder -0.369 -0.283
(-0.93) (-0.65)
Kvinna 1.081*** 1.054***
(3.88) (3.77) Kvinna 0.560*** 0.675***
(4.26) (4.90)
Utbildning 0.261
(0.72) Utbildning 0.228
(1.16)
Inkomst -0.604
(-0.95) Inkomst 1.983***
(7.26)
Intercept -3.082*** -3.741*** -3.549***
(-6.56) (-6.41) (-5.11) Intercept -1.218*** -1.532*** -3.053***
-------------------------------------------------------- (-4.55) (-4.81) (-7.68)
N 1118 1118 1118 ------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------- N 1100 1100 1091
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna ------------------------------------------------------------
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001 Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
26
Kommentar: *Marginaleffekten för ateister saknas i grafen på grund av att inga respondenter uppgett att de är
ateister i Indiens enkätdata.
När vi analyserar regressionstabellerna för medlemskap i miljöorganisationer i modell 1 så
ser vi att sambandet mellan att vara buddhist och den beroende variabeln inte är statistiskt
skilt från noll. Det kan vi konstatera eftersom p-värdet är större än 0.05 och t-värdet
understiger 1.96. Däremot så är sambandet mellan att vara hindu och medlem i en
miljöorganisation positivt och statistiskt signifikant, jag får stöd för min hypotes för hinduer
men inte för buddhister.
I modell 2 i tabellerna kan vi avläsa att när man kontrollerar kön och ålder så är sambandet
mellan hindu och den beroende variabeln statistiskt signifikant i Indien, men inte för
buddhister i Myanmar. Att vara kvinna korrelerar positivt med att vara medlem i en
miljöorganisation i både Indien och Myanmar för det totala urvalet. Resultatet i modell 2
stämmer fortsatt överens med min hypotes för hinduer i Indien men inte för Buddhister i
Myanmar, då koefficienten inte är statistiskt skilt från noll.
I modell 3 så ser vi liknande resultat, sambandet mellan buddhister i Myanmar och den
beroende variabeln är inte skilt från noll och ger alltså inte stöd för min hypotes. För hinduer i
Indien så är sambandet mer positivt än i de andra modellerna, när man kontrollerar ålder, kön,
27
utbildning och inkomst. Det indikerar att sambandet mellan oberoende och beroende variabel
delvis kan förklaras av variationerna i de faktorer jag kontrollerar. Jag får stöd för min
hypotes för hinduer i Indien.
Marginaleffekterna för modell 3 i regressionstabellerna visualiserar att graden av religiositet
inte påverkar medlemskap i miljöorganisationer för buddhister i Myanmar eftersom
konfidensintervallen på y-axeln (beroende variabeln) överlappar alla steg på x-axeln
(oberoende variabeln). Marginaleffekterna i Indien visar att sannolikheten att de mest troende
hinduerna är medlem i en miljöorganisation är 5,03 procentenheter (12,97 procent) högre
jämfört med sekulära hinduer. Procentsatsen är beräknad på samma sätt som för
miljöattityder, det vill säga högsta värdet i konfidensintervallet för sekulära och lägsta värdet
för de mest troende. Marginaleffektstabellerna presenteras i appendix.
4.2 Resultat för östasiatiska regionen
I nästa del av analysen så inkluderas samtliga länder i den östasiatiska regionen där
respondenter i enkäturvalet identifierar sig som buddhist eller hindu. Jag genomför även
dessa analyser med logistisk regressionsanalys eftersom de beroende variablerna är
dummyvariabler. Analysen utförs med samma modeller, med samma beroende variabler för
attityd respektive beteende och kontrollvariabler som i tidigare analys. Jag lägger också till
landspecifika effekter som kontrollvariabler. Detaljerade landspecifika effekter för varje land
som är med i analyserna presenteras i appendix. Precis som i tidigare analyser så är ateister
med i variabeln religiös intensitet för religiös intensitet i de länder där ateister finns med i
enkätdatan.
Andelen hinduer, buddhister och ateister från den ursprungliga WVS-datan presenteras i en
tabell nedan. Antalet individer som är med i urvalet i den här uppsatsen presenteras också, det
är exkluderat för respondenter som uppgett att de tillhör andra religioner och blir därför det
totala antalet personer av de tre föregående kolumnerna. En viss avvikelse för antalet
respondenter förekommer i regressionsanalysernas modeller, det beror på att vissa svar
saknas från respondenterna när man inkluderar kontrollvariabler.
28
Land Hindu % Buddhist % Ateist % Antal
respondenter
Bangladesh 9,1 % 0,8 % - 119
Kina - 8,8 % 86,0 % 2884
Hongkong 0,3 % 8,5 % 71,3 % 1660
Indien 82,8 % 1,4 % - 1425
Japan - 28,4 % 63 % 1231
Macau - 19,6 % 67,7 % 890
Malaysia 4,8 % 17,4 % 2,0 % 318
Myanmar 0,8 % 85,0 % 7,4 % 1125
Mongoliet 0,4 % 39,0 % 49,8 % 1461
Singapore 5,0 % 25,8 % 23,8 % 1098
Sydkorea - 14,0 % 64 % 971
Taiwan - 10,7 % 20,9 % 386
Thailand - 90,7 % - 1360
Vietnam 0,1 % 22,4 % 72,1 % 1135
Jag undersöker därmed stödet för hypotes 1 för hela regionen, att reinkarnistiskt religiösa har
mer positiva miljöattityder än sekulära och ateister. Miljöattityder mäts på samma sätt som
tidigare genom stödet för att skydda miljön eller föredra ekonomisk utveckling. För att få
stöd för hypotesen behöver betakoefficienten för variabeln religiös intensitet vara positiv och
statistisk signifikant
29
Regressionsanalys attityd: Buddhister i Östasien
------------------------------------------------------------ Regressionsanalys attityd: Hinduer i östasien
(1) (2) (3) ------------------------------------------------------------
Miljöstöd Miljöstöd Miljöstöd (1) (2) (3)
------------------------------------------------------------ Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd
------------------------------------------------------------
Religiös
intensitet -0.414*** 0.00136 0.0498 Religiös
(-8.84) (0.02) (0.69) intensitet 0.0155 0.557** 0.569**
(0.22) (3.14) (3.20)
Ålder -0.361** 0.0861
(-2.94) (0.65) Ålder -0.549** -0.154
(-2.83) (-0.73)
Kvinna -0.00714 -0.0325
(-0.19) (-0.86) Kvinna -0.183** -0.204***
(-3.09) (-3.42)
Utbildning 0.540***
(9.48) Utbildning 0.444***
(4.87)
Inkomst -0.259*
(-2.40) Inkomst -0.139
(-0.90)
Landspec.
effekter Nej Ja Ja Landspec.
effekter Nej Ja Ja
Intercept 0.582*** 1.143*** 0.888***
(24.96) (15.94) (9.52) Intercept 0.404*** -0.111 -0.274
------------------------------------------------------------ (11.87) (-0.41) (-0.94)
N 12302 12302 12302 ------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------ N 4959 4959 4949
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna ------------------------------------------------------------
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001 Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
30
I modell 1 i regressionstabellerna kan vi avläsa att buddhister korrelerar negativt med att vilja
skydda miljön framför ekonomisk tillväxt, för hinduer är sambandet inte statistiskt skilt från
noll. I modell 2, när man kontrollerar ålder, kön och landspecifika effekter så förändras
sambanden, för buddhister blir det ett nollsamband och för hinduer svagt positivt. Det ska
tolkas som att en eller flera av de tre kontrollvariablerna påverkar sambandet negativt och när
det hålls konstant så isolerar man det ursprungliga sambandet. I modell 3 så förändras
sambanden mellan att vara buddhist och hindu och den beroende variabeln minimalt jämfört
med modell 2. Jag får stöd för min hypotes för hinduer i Östasien men inte för buddhister.
För marginaleffekterna från modell 3 kan vi i grafen avläsa att sannolikheten för att de mest
troende buddhisterna vill skydda miljön framför ekonomisk utveckling inte skiljer sig jämfört
med varken ateister eller sekulära eftersom konfidensintervallen överlappar varandra.
Marginaleffekterna för de att mest troende hinduerna i Östasien vill skydda miljön över
ekonomisk utveckling är 4,79 procentenheter (8,10 procent) högre än för ateister och 2,68
procentenheter (4,38 procent) högre än för sekulära hinduer. Marginaleffektstabellerna
presenteras i appendix.
31
Slutligen tittar jag på stödet för hypotes 2 för hela regionen, att reinkarnistiskt religiösa har
mer positiva miljöbeteenden än sekulära och ateister. Miljöbeteenden mäts på samma sätt
genom medlemskap i miljöorganisationer. Återigen, för att få stöd för min hypotes behöver
betakoefficienten för religiös intensitet vara positiv.
Regressionsanalys beteende: Buddhister i Östasien Regressionsanalys beteende: Hinduer i Östasien
------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------
(1) (2) (3) (1) (2) (3)
Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg.
------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------
Religiös Religiös
intensitet 0.840*** 0.256* 0.246* intensitet 1.134*** 1.051*** 1.157***
(12.83) (2.30) (2.21) (14.39) (4.87) 5.32)
Ålder -0.861*** -0.936*** Ålder -0.749** -0.673*
(-4.42) (-4.57) (-3.06) (-2.56)
Kvinna 0.138* 0.142* Kvinna 0.258*** 0.274***
(2.37) (2.43) (3.43) (3.60)
Utbildning -0.0996 Utbildning 0.0813
(-1.15) (0.72)
Inkomst 0.0192 Inkomst 1.483***
(0.11) (7.95)
Landspec. Landspec.
effekter Nej Ja Ja effekter Nej Ja Ja
Intercept -2.302*** -2.913*** -2.854*** Intercept -1.802*** -3.022*** -4.098***
(-61.73) (-22.22) (-18.22) (-38.71) (-7.62) (-9.71)
------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------
N 13049 13049 13049 N 5243 5243 5229
------------------------------------------------------------ ------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001 * p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
32
Modell 1 i regressionstabellerna visar att hinduer och buddhister korrelerar positivt med
medlemskap i miljöorganisationer när man inte kontrollerar några andra variabler. Resultaten
är statistiskt signifikanta.
I modell 2 ser vi att sambandet är svagare för buddhister när man kontrollerar för andra
variabler men fortfarande signifikant, sambandet med att vara hindu förändras mycket lite.
Ålder, kön och landspecifika effekter kan med andra ord delvis förklara det ursprungliga
33
sambandet i modell 1 för buddhister men i mycket mindre utsträckning för hinduer. Ålder
korrelerar negativt i båda regressionsanalyserna, det ska tolkas som att fler yngre har ett
medlemskap i miljöorganisation än äldre i urvalet. Att vara kvinna korrelerar även svagt
positivt i båda analyserna.
I modell 3 i tabellerna består det positiva sambandet mellan hindu och den beroende
variabeln och ett svagt positivt samband för buddhister. Det tolkas som att övriga faktorer
inte påverkar huvudsambanden i stor utsträckning. Jag för stöd för min hypotes för hinduer i
Östasien. För buddhister bedömer jag sambandet så svagt positivt att endast 95 procent
konfidens innebär att jag inte får stöd för min hypotes.
Marginaleffekterna från modell 3 visar att sannolikheten för att de mest troende buddhisterna
i Östasien är medlemmar i en miljöorganisation är 0,13 procentenheter (1,11 procent) högre
jämfört med för ateister men inte statistiskt skilt från noll jämfört med sekulära buddhister.
Det är alltså en mycket liten effekt, nära noll mellan ateister och buddhister och ingen effekt
alls mellan sekulära och troende. Sannolikheten för att de mest troende hinduerna i Östasien
är medlemmar i en miljöorganisation är 10,07 procentenheter (63,12 procent) högre än för
ateister och 7,15 procentenheter (37.95 procent) högre än för sekulära hinduer.
Marginaleffektstabellerna presenteras i appendix.
4.3 Tabell för stöd av hypoteser
För att sammanfatta den stora mängd resultat från regressionsanalyserna och hur de förhåller
sig till uppsatsens hypoteser H1 och H2 så presenteras det här i en tabell:
Stöd för Buddhister i Hinduer i Buddhister i Hinduer i
hypotes: Myanmar Indien Östasien Östasien
H1 (attityd) Ja Ja Nej Ja
H2 (beteende) Nej Ja Nej Ja
34
5. Diskussion
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka troende buddhisters och hinduers
miljöattityder och miljöbeteenden och jämföra deras attityder med ateister och sekulära.
Frågeställningen löd “På vilket sätt påverkar tro på reinkarnistiska religioner miljöattityder
och miljöbeteenden jämfört med sekulära och ateister?”. För att besvara frågeställningen så
har en statistisk analys genomförts baserad på enkätdata från 14 länder i den östasiatiska
regionen.
Resultaten från regressionstabellerna visar både positiva samband och nollsamband mellan
religiös intensitet och miljöattityder och miljöbeteenden. Starkt troende buddhister i
Myanmar är mer positiva till att skydda miljön än vad sekulära och ateister är, men det är inte
medlem i en miljöorganisation i högre utsträckning. Starkt troende hinduer i Indien är mer
positiva till att skydda miljön och i större utsträckning medlem i en miljöorganisation jämfört
med sekulära, men effekten är relativt liten. Sambanden ser delvis annorlunda ut på
regionnivå. Starkt troende buddhister är inte mer positiva till att skydda miljön och inte i
högre utsträckning medlem i en miljöorganisation jämfört med ateister och sekulära. Starkt
troende hinduer har däremot både mer positiva miljöattityder och miljöbeteenden jämfört
med ateister och sekulära, sambandet är dock starkare för beteenden än för attityder. De
kompletterande regressionsanalyser där religiös intensitet har dummy-kodats (presenterat i
appendix) visar att riktningen för huvudsambanden går åt samma håll i samtliga analyser som
analyserna i resultatdelen. De stärker robustheten och validiteten för det resultat jag funnit.
Hur står sig resultaten i den här uppsatsen till vad tidigare forskning funnit? Det är intressant
att notera att de flesta huvudsamband förändras relativt lite när man kontrollerar för andra
faktorer. Tidigare forskning har indikerat att socioekonomiska faktorer påverkat
miljöattityder och dessutom kraftigt försvagat det ursprungliga samband man sett mellan
religion och miljö. Analyserna i den här uppsatsen visar att vissa av de faktorerna påverkar
miljöattityder och miljöbeteenden men de försvagar inte sambandet mycket, med undantag
för buddhisters medlemskap i miljöorganisationer på regionnivå. Tidigare forskning har
också funnit att landspecifika faktorer påverkar miljöattityder och miljöbeteenden, det är
något jag även finner i analyserna i den här uppsatsen.
35
Tidigare studier har inte enhälligt visat om personers attityder leder till beteenden eller om
sambandet går i den andra riktningen. Resultaten i den här uppsatsen ger inte klarhet om
orsak och verkan, riktningen i sambandet. Resultaten visar dock att i vissa fall så korrelerar
både attityder och beteenden positivt med religiös intensitet, i andra fall korrelerar en av dem
med religiös intensitet men inte den andra.
Trots att jag anpassat operationaliseringen för att identifiera buddhister och hinduer som tror
på reinkarnation så innebär enkätdatans begränsningar att vi inte med säkerhet kan säga att
det är den viktigaste orsaken. Eftersom resultaten skiljer sig mellan länder och mellan hinduer
och buddhister kan vi inte heller konstatera att reinkarnistiskt religiösa generellt är mer
positiva till miljön. Vi kan däremot konstatera en effekt för troende hinduer i Indien och i
regionen i stort, där majoriteten av världens hinduer är bosatta. Om det till största del beror på
tron på reinkarnation, eller andra koncept av ens religiösa tillhörighet vet vi inte. Tidigare
forskning om hinduers miljöattityder indikerar att just tron på reinkarnation spelar roll,
resultaten i den här uppsatsen innebär att vi åtminstone inte kan förkasta den teorin. Mer
forskning behövs dock för att klargöra den kausala mekanismen, vilken eller vilka aspekter i
respektive religion som påverkar inställningen till miljön.
Ett tillvägagångssätt kan vara att genomföra ett experiment med buddhister och hinduer. Man
skulle kunna be behandlingsgruppen läsa religiösa texter om reinkarnation och ställa frågor.
Sedan låter man deltagarna svara på frågor om inställning till miljö. Kontrollgruppen, även
den bestående av buddhister och hinduer, får ingen behandling utan svarar endast på frågorna
om miljöattityder. Den experimentella designen har använts i tidigare studier av religiösa
attityder där behandlingen bestod av att läsa religiösa texter med fredsbudskap och
konflikthantering (Hager & Sharma, 2023). De noterade en signifikant effekt för
behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen.
Operationaliseringen av miljöattityder och miljöbeteenden medför begränsningar, man kan
endast dra slutsatser på de specifika frågorna som ställts. Fördelen med operationaliseringen
av miljöattityder i den här uppsatsen är att den är generellt uttryckt, vi kan därför
övergripande se hur människors prioritering av att skydda miljön ser ut för buddhister och
hinduer. Framtida forskning bör dock utforska mer specifika attityder, exempelvis oron för
klimatförändringar och tillit till miljövetenskap. När det kommer till beteenden så är
36
operationaliseringen mer specifik, det finns flera andra relevanta miljöbeteenden som
framtida forskning bör ägna sig åt för en mer komplett bild av religiösas miljöbeteenden.
I denna uppsats har jag demonstrerat att tron på reinkarnistiska religioner kan påverka
individers attityder och beteenden positivt gentemot miljön, men sambandet varierar mellan
kontexter och mellan hinduism och buddhism. Resultaten har bidragit till en ökad förståelse
för orsakerna till miljöattityder och miljöbeteenden genom att undersöka troende i länder där
majoriteten av världens hinduer och buddhister lever. Det bidrar med en generaliserbarhet
som tidigare studier inte gjort. Men fortfarande så är det mycket vi inte vet om relationen
mellan religion och miljö, än mindre om den relationen för reinkarnistiska religioner. Det
väcker frågan om vi underskattat religionens betydelse i en modern, globaliserad värld.
37
6. Referenser
Arbuckle, M. B., & Konisky, D. M. (2015). The Role of Religion in Environmental Attitudes.
Social Science Quarterly, 96(5), 1244–1263. https://www.jstor.org/stable/26612273
Barker, D. C., & Bearce, D. H. (2013). End-times theology, the shadow of the future, and
public resistance to addressing global climate change. Political Research Quarterly, 66,
267–279. https://doi.org/10.1177/1065912912442243open_in_new
Bekkers, R., & Wiepking, P. (2011). Who gives? A literature review of predictors of
charitable giving Part One: Religion, education, age and socialisation. Voluntary Sector
Review, 2(3), 337-365. https://doi.org/10.1332/204080511X6087712
Bekkers, R. and Schuyt, T. (2008) ‘And who is your neighbor? Explaining denominational
differences in charitable giving and volunteering in the Netherlands’, Review of Religious
Research , 50(1): 74–96. http://www.jstor.org/stable/20447529
Berger, I. E. (1997). The demographics of recycling and the structure of environmental
behavior. Environment and Behavior, 29, 515–531. doi:10.1177/001391659702900404
Casaló, L. V., & Escario, J.-J. (2016). Intergenerational association of environmental concern:
Evidence of parents' and children's concern. Journal of Environmental Psychology, 48,
65–74. https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2016.09.001
Clayton, Susan D. (2012). The Oxford Handbook of Environmental and Conservation
Psychology (1st ed.). Oxford University Press.
https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199733026.001.0001
Dietz, T., Kalof, L., & Stern, P. C. (2002). Gender, values, and environmentalism. Social
Science Quarterly, 83, 353–364. doi:10.1111/1540–6237.00088
38
Drews, S., & Van den Bergh, J (2016) What explains public support for climate policies? A
review of empirical and experimental studies, Climate Policy, 16(7), 855-876.
10.1080/14693062.2015.1058240
Eilam, Efrat, and Tamar Trop. 2012. "Environmental Attitudes and Environmental
Behavior—Which Is the Horse and Which Is the Cart?" Sustainability, 4(9): 2210-2246.
https://doi.org/10.3390/su4092210
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, Towns, Ann.
(2017). Metodpraktikan. 5:e upplagan, Norstedts förlag. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Sundell, Anders, Towns, Ann,
Wängnerud, Lena (2024) Metodpraktikan, 6:e upplagan, Norstedts Juridik. Lund:
Studentlitteratur,
Gifford, Robert, and Reuven Sussman, ' Environmental Attitudes', in Susan D. Clayton (ed.),
(2012) The Oxford Handbook of Environmental and Conservation Psychology, Oxford
Library of Psychology
https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1093/oxfordhb/9780199733026.013.0004
Grzymala-Busse, A. (2012) Why Comparative Politics Should Take Religion (More)
Seriously. Annual Review of Political Science 15:1, 421-442.
https://doi.org/10.1146/annurev-polisci-033110-130442
Haerpfer, C., Inglehart, R., Moreno, A., Welzel, C., Kizilova, K., Diez-Medrano, J., Lagos,
M., Norris, P., Ponarin, E. & Puranen B. (2022): World Values Survey Wave 7 (2017-2022)
Cross-National Data-Set. Version: 5.0.0. World Values Survey Association. DOI:
doi.org/10.14281/18241.20
Haerpfer, C., Inglehart, R., Moreno, A., Welzel, C., Kizilova, K., Diez-Medrano, J., Lagos,
M., Norris, P., Ponarin, E. & Puranen B. (2022): World Values Survey Wave 7 (2017-2022)
India Data-Set. Version: 5.0.0. World Values Survey Association. DOI:
doi.org/10.14281/18241.20
39
Hager, A., & Sharma, K. (2023). Can religious norms reduce violent attitudes? Experimental
evidence from a Muslim–Christian conflict. Conflict Management and Peace Science, 40(2),
134-161. https://doi.org/10.1177/07388942221077914
He, Yugang, Yinhui Wang, & Xiaodan Gao. 2022. "What Role Does Religion Have in
Shaping Human Consumption?" Religions 13, no. 1: 8. https://doi.org/10.3390/rel13010008
Hull, B (2000) “Religion Still Matters”, The Journal of Economics, 26(2): 35-48)
https://deepblue.lib.umich.edu/handle/2027.42/57764
Inglehart, Ronald. “Public Support for Environmental Protection: Objective Problems and
Subjective Values in 43 Societies.” PS: Political Science and Politics 28, no. 1 (1995):
57–72. https://doi.org/10.2307/420583.
Johnson, K. A., Minton, E. A., & McClernon, M. P. (2023). Recycling, relatedness, and
reincarnation: Religious beliefs about nature and the afterlife as predictors of sustainability
practices. Psychology of Religion and Spirituality, 15(2), 228-240.
https://doi.org/10.1037/rel0000407
Jones, B. (2019). A short intro to linear regression analysis using survey data.
https://www.pewresearch.org/decoded/2019/01/15/a-short-intro-to-linear-regression-analysis-
using-survey-data/
Kaiser, F. G., Oerke, B., & Bogner, F. X. (2007). Behavior-based environmental attitude:
Development of an instrument for adolescents. Journal of Environmental Psychology, 27(3),
242–251. https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2007.06.004
Kaiser, F. G., Wölfing, S., & Fuhrer, U. (1999). Environmental Attitude and Ecological
Behavior. Journal of Environmental Psychology, 19(1), 1–19.
https://doi.org/10.1006/jevp.1998.0107
40
Kotchen, M. J., Boyle, K. J., & Leiserowitz, A. A. (2013). Willingness-to-pay and
policy-instrument choice for climate-change policy in the United States. Energy Policy, 55,
617–625. doi:10.1016/j.enpol.2012.12.058
Leiserowitz, A. (2006). Climate change risk perception and policy preferences: The role of
affect, imagery, and values. Climatic Change, 77, 45–72. doi:10.1007/s10584-006-9059-9
Leiserowitz, A. A. (2005). American risk perceptions: Is climate change dangerous? Risk
Analysis, 25, 1433–1442. doi:10.1111/j.1540–6261.2005.00690.
Mandaville, P. (2019). How do religious beliefs affect politics? Global Politics (3rd ed., pp.
102–123). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315099118-6
McCright, A. M., Dunlap, R. E., & Marquart-Pyatt, S. T. (2016). Political ideology and views
about climate change in the European Union. Environmental Politics, 25(2), 338–358.
https://doi.org/10.1080/09644016.2015.1090371
Mendelsohn R, Dinar A., & Williams L. The distributional impact of climate change on rich
and poor countries. Environment and Development Economics. 2006;11(2):159-178.
doi:10.1017/S1355770X05002755
Morrison M, Duncan R, & Parton K. (2015) Religion Does Matter for Climate Change
Attitudes and Behavior. PLoS ONE 10(8): e0134868.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0134868
Narayanan, V. (2001). Water, wood, and wisdom: Ecological perspectives from the hindu
traditions. Daedalus, 130(4), 179-206.
https://www.proquest.com/scholarly-journals/water-wood-wisdom-ecological-perspectives-hi
ndu/docview/210561932/se-2
Nationalencyklopedin, (u.å). eskatologi.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eskatologi (hämtad 2024-03-14)
41
Saxena, V. & Bhattacharya, P. C. (2017) Inequalities in LPG and electricity consumption in
India: The role of caste, tribe, and religion. Energy for Sustainable Development. 42, 44-53.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0973082617307470
Simmons, W.O. and Emanuele, R. (2004) ‘Does government spending crowd out donations
of time and money?’, Public Finance Review, 32(5): 498–511. 10.1177/1091142104264364
Smith, N., & Leiserowitz, A. (2013). American evangelicals and global warming. Global
Environmental Change, 23, 1009–1017. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2013.04.001
Stern, P. C. (2000). New environmental theories: Toward a coherent theory of
environmentally significant behavior. Journal of Social Issues, 56, 407–424. doi:
10.1111/0022-4537.00175
Van Horn, G. (2006). Hindu Traditions and Nature: Survey Article. Worldviews: Global
Religions, Culture, and Ecology, 10(1), 5-39. https://doi.org/10.1163/156853506776114474
White, L. (1967). The Historical Roots of Our Ecologic Crisis. Science (American
Association for the Advancement of Science), 155(3767), 1203–1207.
https://doi.org/10.1126/science.155.3767.1203
Woodrum, Eric, and Michelle J. Wolkomir. “Religious Effects on Environmentalism.”
Sociological Spectrum 17, no. 2 (1997): 223–34. doi:10.1080/02732173.1997.9982161.
World Population Review, (2024), hindu countries
https://worldpopulationreview.com/country-rankings/hindu-countries
World Population Review, (2024), buddhist countries
https://worldpopulationreview.com/country-rankings/buddhist-countries
World Values Survey, (u.å), WVS-7 Fieldwork Progress
https://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp?CMSID=WVS7PRO&CMSIS7PRO
42
Yamamoto, S. (2001) Mahayana Buddhism and Environmental Ethics: From the perspective
of the consciousness-only doctrine. The Journal of Oriental Studies 11, 167-180.
https://buddhism.lib.ntu.edu.tw/DLMBS/jp/search/search_detail.jsp?seq=274797
43
7. Appendix
Marginaleffekter (beräknad av modell 3 i regressionsanalyserna)
Marginaleffekter attityd: Buddhister i Myanmar
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .5141419 .0150413 34.18 0.000 .4846614 .5436224
Ateister | .2618142 .0424961 6.16 0.000 .1785233 .345105
Sekulära | .3267154 .0358962 9.10 0.000 .2563602 .3970706
0.5 | .3988892 .026389 15.12 0.000 .3471677 .4506107
0.75 | .4756741 .0170835 27.84 0.000 .442191 .5091572
Mest troende | .5536286 .0162282 34.12 0.000 .5218219 .5854353
---------------------------------------------------------------------------
Marginaleffekter attityd: Hinduer i Indien
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .594802 .0144559 41.15 0.000 .566469 .623135
Sekulära | .4843697 .043339 11.18 0.000 .3994269 .5693126
0.5 | .5306394 .0279168 19.01 0.000 .4759235 .5853553
0.75 | .5763974 .0160131 36.00 0.000 .5450123 .6077826
Mest troende | .6209006 .0171827 36.14 0.000 .5872231 .6545781
------------------------------------------------------------------------------
Marginaleffekter beteende: Buddhister i Myanmar
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .0631433 .007243 8.72 0.000 .0489473 .0773394
Ateister | .0418171 .0191759 2.18 0.029 .0042329 .0794012
Sekulära | .0471073 .0159465 2.95 0.003 .0158527 .0783619
0.5 | .0530209 .0119692 4.43 0.000 .0295618 .07648
0.75 | .0596195 .0080613 7.40 0.000 .0438197 .0754194
Mest troende | .0669679 .0082545 8.11 0.000 .0507895 .0831463
------------------------------------------------------------------------------
Marginaleffekter beteende: Hinduer i Indien
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .3405946 .0128033 26.60 0.000 .3155006 .3656887
Sekulära | .2360822 .0318228 7.42 0.000 .1737107 .2984537
0.5 | .2765005 .0227267 12.17 0.000 .2319569 .3210441
0.75 | .3206556 .0140753 22.78 0.000 .2930686 .3482427
Mest troende | .3680208 .0157548 23.36 0.000 .3371419 .3988996
------------------------------------------------------------------------------
44
Marginaleffekter attityd: Buddhister i östasien
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .623173 .0041572 149.90 0.000 .6150251 .6313209
Ateister | .6198671 .0063238 98.02 0.000 .6074726 .6322616
Sekulära | .6227512 .0042338 147.09 0.000 .6144532 .6310492
0.5 | .6256271 .0051527 121.42 0.000 .6155281 .6357261
0.75 | .6284945 .0080829 77.76 0.000 .6126524 .6443367
Mest troende | .6313534 .0115639 54.60 0.000 .6086886 .6540181
------------------------------------------------------------------------------
Marginaleffekter attityd: hinduer i östasien
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .5983027 .0067853 88.18 0.000 .5850038 .6116016
Ateister | .5658235 .0127296 44.45 0.000 .5408739 .590773
Sekulära | .5985183 .0067779 88.31 0.000 .585234 .6118026
0.5 | .6304022 .0111258 56.66 0.000 .6085961 .6522084
0.75 | .6612362 .0189798 34.84 0.000 .6240364 .698436
Mest troende | .6908126 .0266304 25.94 0.000 .638618 .7430071
------------------------------------------------------------------------------
Marginaleffekter beteende: buddhister i östasien
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .1166512 .0027254 42.80 0.000 .1113095 .1219929
Ateister | .1101463 .0042331 26.02 0.000 .1018497 .118443
Sekulära | .115875 .0028241 41.03 0.000 .1103398 .1214102
0.5 | .121831 .0030128 40.44 0.000 .115926 .127736
0.75 | .1280174 .004907 26.09 0.000 .1184 .1376349
Mest troende | .1344367 .0074918 17.94 0.000 .1197531 .1491203
------------------------------------------------------------------------------
Marginaleffekter beteende: hinduer i östasien
------------------------------------------------------------------------------
| Delta-method
| Margin std. err. z P>|z| [95% conf. interval]
-------------+----------------------------------------------------------------
_at |
Medel | .1794098 .0052209 34.36 0.000 .1691771 .1896425
Ateister | .1431689 .0083145 17.22 0.000 .1268728 .159465
Sekulära | .178325 .0052459 33.99 0.000 .1680433 .1886067
0.5 | .2191376 .0087572 25.02 0.000 .2019737 .2363014
0.75 | .2654046 .0176495 15.04 0.000 .2308122 .2999969
Mest troende | .3165653 .028774 11.00 0.000 .2601693 .3729614
------------------------------------------------------------------------------
45
Regressionsanalyser med landsspecifika effekter utskrivna
Regressionsanalys attityd: Buddhister i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd
------------------------------------------------------------
Religiös
intensitet -0.414*** 0.00136 0.0498
(-8.84) (0.02) (0.69)
Ålder -0.361** 0.0861
(-2.94) (0.65)
Kvinna -0.00714 -0.0325
(-0.19) (-0.86)
Kina 0 0
(.) (.)
Hongkong -0.773*** -0.905***
(-11.38) (-12.93)
Japan -0.549*** -0.841***
(-5.08) (-7.43)
Sydkorea -0.703*** -0.883***
(-8.97) (-10.83)
Macau -0.498*** -0.539***
(-5.82) (-6.24)
Myanmar -0.933*** -0.895***
(-9.79) (-9.34)
Mongoliet -0.690*** -0.845***
(-9.53) (-11.14)
Malaysia -0.735*** -0.756***
(-5.13) (-5.24)
Singapore -0.657*** -0.841***
(-7.69) (-9.50)
Thailand -0.866*** -0.830***
(-9.70) (-9.24)
Vietnam 0.0474 0.0316
(0.58) (0.38)
Utbildning 0.540***
(9.48)
Inkomst -0.259*
(-2.40)
Intercept 0.582*** 1.143*** 0.888***
(24.96) (15.94) (9.52)
------------------------------------------------------------
46
N 12302 12302 12302
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
Regressionsanalys attityd: Hinduer i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd
------------------------------------------------------------
Religiös
intensitet 0.0155 0.557** 0.569**
(0.22) (3.14) (3.20)
Ålder -0.549** -0.154
(-2.83) (-0.73)
Kvinna -0.183** -0.204***
(-3.09) (-3.42)
Bangladesh 0 0
(.) (.)
Hongkong 0.643* 0.442
(2.44) (1.64)
Indien 0.329 0.213
(1.61) (1.04)
Myanmar -0.898** -0.906**
(-2.60) (-2.61)
Mongoliet 0.724** 0.513
(2.71) (1.89)
Malaysia 0.374 0.234
(1.25) (0.78)
Singapore 0.851** 0.601*
(3.27) (2.25)
Vietnam 1.538*** 1.423***
(5.69) (5.22)
Utbildning 0.444***
(4.87)
Inkomst -0.139
(-0.90)
Intercept 0.404*** -0.111 -0.274
(11.87) (-0.41) (-0.94)
------------------------------------------------------------
N 4959 4959 4949
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
47
Regressionsanalys beteende: Buddhister i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg.
------------------------------------------------------------
Religiös
intensitet 0.840*** 0.256* 0.246*
(12.83) (2.30) (2.21)
Ålder -0.861*** -0.936***
(-4.42) (-4.57)
Kvinna 0.138* 0.142*
(2.37) (2.43)
Kina 0 0
(.) (.)
Hongkong 1.407*** 1.431***
(11.53) (11.54)
Japan -1.484*** -1.436***
(-3.52) (-3.39)
Sydkorea 0.298 0.331
(1.71) (1.87)
Macau 0.722*** 0.729***
(4.52) (4.56)
Myanmar 0.268 0.261
(1.47) (1.43)
Mongoliet 2.310*** 2.340***
(19.87) (19.42)
Malaysia 1.585*** 1.590***
(7.93) (7.93)
Singapore -0.105 -0.0707
(-0.52) (-0.34)
Thailand 2.308*** 2.301***
(16.40) (16.31)
Vietnam -0.111 -0.106
(-0.60) (-0.57)
Utbildning -0.0996
(-1.15)
Inkomst 0.0192
(0.11)
Intercept -2.302*** -2.913*** -2.854***
(-61.73) (-22.22) (-18.22)
------------------------------------------------------------
N 13049 13049 13049
48
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
Regressionsanalys beteende: Hinduer i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg.
------------------------------------------------------------
Religiös
intensitet 1.134*** 1.051*** 1.157***
(14.39) (4.87) (5.32)
Ålder -0.749** -0.673*
(-3.06) (-2.56)
Kvinna 0.258*** 0.274***
(3.43) (3.60)
Bangladesh 0 0
(.) (.)
Hongkong 1.363*** 1.621***
(3.50) (4.08)
Indien 1.558*** 1.647***
(4.79) (5.01)
Myanmar -0.875 -0.609
(-1.09) (-0.76)
Mongoliet 2.413*** 2.564***
(6.21) (6.49)
Malaysia 2.072*** 2.216***
(5.25) (5.53)
Singapore 0.149 0.315
(0.37) (0.77)
Vietnam -0.134 0.0824
(-0.32) (0.19)
Utbildning 0.0813
(0.72)
Inkomst 1.483***
(7.95)
Intercept -1.802*** -3.022*** -4.098***
(-38.71) (-7.62) (-9.71)
------------------------------------------------------------
N 5243 5243 5229
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
49
Robusttest med dummykodad religiös intensitet
Regressionsanalys attityd: Buddhister i Myanmar
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd
------------------------------------------------------------
Religiös
dummy 1.401*** 1.416*** 1.399***
(5.47) (5.49) (5.41)
Ålder -0.0983 0.297
(-0.23) (0.64)
Kvinna 0.329** 0.297*
(2.66) (2.37)
Utbildning 0.634***
(3.39)
Inkomst -0.365
(-1.18)
Intercept -1.232*** -1.371*** -1.479***
(-4.97) (-4.66) (-4.20)
------------------------------------------------------------
N 1117 1117 1117
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
Regressionsanalys beteende: Buddhister i Myanmar
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg.
------------------------------------------------------------
Religiös
dummy 1.189 1.225 1.209
(1.64) (1.68) (1.65)
Ålder -0.250 -0.164
(-0.29) (-0.18)
Kvinna 1.083*** 1.056***
(3.88) (3.78)
Utbildning 0.241
(0.67)
Inkomst -0.595
(-0.94)
Intercept -3.818*** -4.414*** -4.208***
(-5.34) (-5.60) (-4.82)
------------------------------------------------------------
N 1118 1118 1118
50
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
Regressionsanalys attityd: Buddhister i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd
------------------------------------------------------------
Religiös
dummy -0.299*** 0.0513 0.0758
(-8.01) (0.99) (1.45)
Ålder -0.445*** -0.0119
(-3.73) (-0.09)
Kvinna -0.0129 -0.0354
(-0.36) (-0.99)
Kina 0 0
(.) (.)
Hongkong 1.446* 1.533*
(2.23) (2.35)
Japan 0.671 0.631
(1.03) (0.97)
Sydkorea 0.470 0.496
(0.59) (0.62)
Macau 1.457* 1.282
(2.23) (1.95)
Myanmar 0.723 0.637
(1.11) (0.98)
Mongoliet 0.932 0.983
(1.43) (1.50)
Malaysia 0.452 0.594
(0.70) (0.91)
Singapore 0.721 0.661
(1.11) (1.01)
Thailand 0.655 0.730
(0.99) (1.10)
Vietnam 0.837 0.753
(1.29) (1.15)
Utbildning 0.521***
(9.38)
Inkomst -0.246*
(-2.35)
51
Intercept 0.614*** -0.251 -0.588
(26.83) (-0.39) (-0.89)
------------------------------------------------------------
N 12302 12302 12302
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
Regressionsanalys attityd: Hinduer i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd
------------------------------------------------------------
Religiös
dummy -0.0106 0.321* 0.315*
(-0.16) (2.03) (1.98)
Ålder -0.540** -0.148
(-2.78) (-0.70)
Kvinna -0.185** -0.207***
(-3.13) (-3.46)
Bangladesh 0 0
(.) (.)
Hongkong 0.420 0.202
(1.66) (0.78)
Indien 0.277 0.160
(1.37) (0.78)
Myanmar -1.096** -1.120**
(-3.22) (-3.28)
Mongoliet 0.503 0.275
(1.95) (1.05)
Malaysia 0.273 0.128
(0.93) (0.43)
Singapore 0.651** 0.387
(2.60) (1.51)
Vietnam 1.315*** 1.183***
(5.05) (4.50)
Utbildning 0.442***
(4.84)
Inkomst -0.149
(-0.96)
Intercept 0.411*** 0.110 -0.0292
(12.04) (0.42) (-0.10)
------------------------------------------------------------
N 4959 4959 4949
------------------------------------------------------------
52
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
Regressionsanalys beteende: Buddhister i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg.
------------------------------------------------------------
Religiös
dummy 0.746*** 0.205** 0.200*
(13.94) (2.59) (2.52)
Ålder -0.750*** -0.827***
(-3.99) (-4.17)
Kvinna 0.0919 0.0944
(1.72) (1.77)
Kina 0 0
(.) (.)
Hongkong 0.0982 0.0991
(0.53) (0.53)
Japan 1.508*** 1.531***
(8.73) (8.82)
Sydkorea 2.848*** 2.753***
(6.19) (5.83)
Macau -1.289** -1.238**
(-3.13) (-3.00)
Myanmar 0.401 0.433*
(1.89) (2.02)
Mongoliet 0.842*** 0.846***
(4.26) (4.28)
Malaysia 0.417* 0.403
(2.03) (1.96)
Singapore 2.412*** 2.437***
(14.53) (14.56)
Thailand 1.685*** 1.683***
(7.36) (7.35)
Vietnam -0.0131 0.0191
(-0.06) (0.08)
Utbildning -0.107
(-1.27)
Inkomst 0.0853
(0.52)
Intercept -2.321*** -3.046*** -3.011***
53
(-61.89) (-17.67) (-15.19)
------------------------------------------------------------
N 13049 13049 13049
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
Regressionsanalys beteende: Hinduer i östasien
------------------------------------------------------------
(1) (2) (3)
Miljöorg. Miljöorg. Miljöorg.
------------------------------------------------------------
Religiös
dummy 1.044*** 0.935*** 0.979***
(14.36) (4.41) (4.65)
Ålder -0.718** -0.647*
(-2.93) (-2.46)
Kvinna 0.254*** 0.270***
(3.39) (3.54)
Bangladesh 0 0
(.) (.)
Hongkong 1.263** 1.466***
(3.25) (3.71)
Indien 1.478*** 1.557***
(4.56) (4.75)
Myanmar -0.953 -0.736
(-1.19) (-0.92)
Mongoliet 2.315*** 2.413***
(5.96) (6.13)
Malaysia 1.978*** 2.102***
(5.04) (5.29)
Singapore 0.0365 0.159
(0.09) (0.39)
Vietnam -0.230 -0.0694
(-0.54) (-0.16)
Utbildning 0.0688
(0.61)
Inkomst 1.464***
(7.84)
Intercept -1.809*** -2.935*** -3.935***
(-38.49) (-7.38) (-9.39)
------------------------------------------------------------
N 5243 5243 5229
------------------------------------------------------------
Kommentar: t-värdet visas i parenteserna
* p<0.05, ** p<0.01, *** p<0.001
54
55