Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. This work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 CM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Verksamhetsplan •n 0 • for ar 2007 Mål och budget för Fiskeriverkets verksamhet FISKERIVERKET För ytterligare beställnig kontakta: Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göteborg Telefon: 031-743 03 00, Fax: 031-743 04 44 Omslaget är tryckt på Multi Color, inlagan på offset, miljövänligt papper 500 ex Februari 2007 Intellecta DocuSys, Västra Frölunda Verksamhetsplan •un O A for ar 2007 Mål och budget för Fiskeriverkets verksamhet FISKERIVERKET Biblioteket Box 423 401 26 GÖTEBORG 25/45 ORG/ver FISKERIVERKET Förord iskeriverkets verksamhetsplan har flera syften. Den skall ge en över­ F siktlig och strukturerad information om den verksamhet vi avser att bedriva. Det skall tydligt framgå hur olika aktiviteter har samband med vårt uppdrag, våra strategier och våra mål. Verksamhetsplanen skall också vara ett stöd för uppföljning av verksamheten så att vi kan säkerställa att vi fullföljer vårt uppdrag och når våra mål och att vi gör det med en ef­ fektiv användning av våra tillgängliga resurser. ed den omfattande och breda verksamhet som Fiskeriverket be­ driver kan inte alla aktiviteter förtecknas och beskrivas i verksam­ hetsplanen. Den måste i stället bygga på en balanserad avvägning mellan översiktlighet och mer detaljerade beskrivningar. Detta tydliggör be­ hovet av en samlad och dokumenterad planering på avdelnings/enhetsnivå. Vi kommer under 2007 att arbeta med att utveckla en gemensam struktur för planeringen även på den nivån. Med ett lämpligt IT-stöd räknar vi med att finna en enkel och ändamålsenlig modell. tt finna lämpliga relevanta och mätbara indikatorer på måluppfyl­ Alelse är kanske den svåraste uppgiften för att få till stånd en funge­rande målstyrning av vår verksamhet. Under 2006 avrapporterade vi ett regeringsuppdrag där vi skulle föreslå tre indikatorer på måluppfyllelse för varje verksamhetsgren. Det är dessa, sammanlagt nio, indikatorer som är infogade i årets verksamhetsplan och det blir dessa indikatorer som vi kommer att utnyttja i den verksgemensamma tertialuppföljningen. En upp­ följning som jag ser som mycket viktig för att vi skall kunna styra verksam­ heten på ett effektivt sätt. i kan förvänta oss att 2007 kommer att bli minst lika krävande som tidigare verksamhetsår. Årets verksamhetsplan innehåller rekord- många regeringsuppdrag, 33 stycken. Av dessa skall 26 rapporte­ ras under 2007. Vårt Visionsdokument skall omsättas i praktiken både avse­ ende vad vi skall göra och hur vi skall göra det. Vidare tar vi över ansvaret för landnings- och kvalitetskontrollen. Vi skall också fullgöra och utveckla de löpande fiskeriadministrativa uppgifterna. En genomtänkt verksamhets­ planering är en förutsättning och ett stöd för att vi skall gå i land med dessa ansvarsfulla uppgifter. Glöm inte heller devisen "Planen är improvisationens moder, improvisation utan plan är kaos". Axel Wenblad Innehall Förord ................................................................................................. 4 1. Fiskeriverkets uppdrag och instruktion .........................................6 2. Fiskeriverkets organisation .............................................................7 3. Mål i Regleringsbrev för budgetåret 2007 .......................................8 4. Regeringsuppdrag ......................................................................... 9 5. Planeringsunderlag ......................................................................14 6. Verksamhetsområde Fiske ........................................................... 15 7. Verksamhetsgren Kunskapsuppbyggnad ......................................16 8. Verksamhetsgren Naturresursförvaltning ......................................22 9. Verksamhetsgren Fiskerikontrol! .................................................. 24 10. Övriga mål i regleringsbrevet .......................................................26 11.Interna mål................................................................................... 27 12. Internbudget................................................................................. 29 Tabell 1 Totalbudget samt anslaget 43:6 fördelat på verksamheter 2007 29 Tabell 2 Totalbudget: avdelningen för forskning och utveckling 2007 30 Tabell 3 Totalbudget: avd för resursförvaltning, avd för fiskerikontroll, verksledning, stab samt administration 2007 31 Tabell 4 Central kostnadsfördelning 2007 32 Bilagor ............................................................................................... 33 Regleringsbrev Tiopunktsprogram för utveckling och effektivisering av verksamheten Vision för Fiskeriverket Extern kommunikationsstrategi IT-strategi 2007-2009 Jämställldhetsplan Plan för etnisk mångfald Arbetsmiljöpolicy Fiskeriverket 1. Fiskeriverkets uppdrag och instruktion Fiskeriverket är den centrala statliga myn­ nå ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart digheten för fiskevård och fiske i Sverige. fiske, Från och med den 1 januari 2007 har 1 § d. bidra till en livskraftig och miljöanpas- i Förordning (1996:145) med instruktion sad livsmedelsproduktion till nytta för för Fiskeriverket följande lydelse: konsumenterna, Fiskeriverket är centralförvaltningsmyn­ 5. följa, utvärdera och hålla regeringen dighetför bevarande och nyttjande avf isk- informerad om fiskresursernas tillstånd resurserna. Verket har ett samlat ansvar, och utvecklingen inom fiskerinäringen, sektorsansvar, fir miljöfrågor med an­ 6. bistå regeringen och medverka i arbetet knytning till verkets verksamhetsområde. med internationella fiskefrågor och för­ Verket skall inom ramen för detta ansvar handlingar, vara samlande, stödjande och pådrivande 7. medverka till att öka allmänhetens fis­ iförhållande till övriga berörda parter. kemöjligheter, 8. främja och bedriva forskning och ut­ Fiskeriverket skall vecklingsverksamhet inom fiskets om­ 1. verka för ett rikt och varierat fiskbe­ råde, stånd, en ekologiskt hållbarf örvaltning 9. medverka i genomförandet av politiken av fiskresurserna samt ett ekologiskt för regional utveckling, och hållbart och miljöanpassat fiske och vat­ 10. ha det övergripande ansvaret för fis­ tenbruk, kerikontrollen 2. ha ett särskilt sektorsansvar för miljö- målsarbetet, 3. medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma fiskeripolitiken upp­ 6 Verksamhetsplan för år 2007 2. Fiskeriverkets organisation Styrelse Generaldirektör Ekonomi och Personal Stab Information och Service Chefsjurist Internrevisor Avdelningen för forskning Avdelningen för Avdelningen för och utveckling resursförvaltning fiskerikontroll Enheter Enheter Enheter • Havsfiskelaboratoriet • Resursvård • Dokumentation Lysekil och Karlskrona • Resurstillträde • Uppföljning och statistik • Kustlaboratoriet • Näringslivsutveckling • Övervakning Öregrund m fl orter • Samhällsekonomi • Sötvattenslaboratorlet • Swedmar Drottningholm och Örebro • Utredningskontoren • Fiskeriförsöksstationerna Luleå, Härnösand, Göteborg Älvkarleby och Kälarne • Forskningsfartygen Argos och Ancylus Ansvarsområden lägger ärenden enligt miljöbalken och frå­ Avdelningen för forskning och utveckling gor rörande vattenverksamhet. ansvarar för frågor om biologiskt och fis- keritekniskt forsknings- och utvecklings­ Avdelningen för fiskerikontroll ansvarar arbete, övervakning av fiskresurserna samt för förvaltningen av kvoter och fiskean­ skall utifrån ett biologiskt och fiskeritek- strängningar samt handlägger frågor som niskt perspektiv ta initiativ till förvalt- rör det tillhörande uppgiftslämnandet från ningsåtgärder. Avdelningen samordnar fiskerinäringen. Avdelningen ansvarar verkets miljömålsarbete. för genomförande av landningskontroll i hamnar, räkenskapskontroll i handelsledet Avdelningen för resursförvaltning handläg­ och kontroll av handelsstandard i första ger frågor om hushållningen med fiskresur­ handelsledet. Avdelningen följer upp till- serna. Avdelningen har ansvaret för frågor lämpningen av regelverket och handlägger om förvaltning av fiskresurser, konsument­ ärenden om överträdelser av fiskebestäm­ frågor, handelsfrågor, frågor om fiskeflot­ melser. Avdelningen ansvarar för rappor­ tans dimensionering samt ekonomiskt stöd teringen om fisket till EU och samordnar till fiskerinäringen. Avdelningen samord­ frågor om statistik. Avdelningen hand­ nar verkets EU-arbete. Avdelningen hand­ lägger frågor om marknadsorganisationen 7 Fiskeriverket förutom godkännande av producentorgani- rörande lokalplanering och lokalförsörj­ sationer/branschorganisationer. Härutöver ning, säkerhet samt frågor som rör den genomför avdelningen finansiell kontroll fysiska arbetsmiljön. Till enheten hör ett av strukturstöd. fackbibliotek som servar såväl verket som en bred allmänhet. Ekonomi- och personalenheten ansvarar för verksövergripande personalfrågor, driver IT-enheten ansvarar för verkets IT-struktur och samordnar personalpolitiska processer (hård- och mjukvara), förvaltning, drift såsom bemanning, arbetsmiljö, samverkan, och utveckling av IT-system samt för kom­ löner, kompetensutveckling samt jäm­ munikation (telefoni och IT). ställdhet och mångfald. Enheten ansvarar också för ekonomisk planering, budgetar­ Staben är en stödfunktion till generaldi­ bete, redovisning, bokslut och ekonomide­ rektören, och biträder denne i frågor om larna i årsredovisningen. Enheten stöder ledning och samordning av verkets arbete. ledning och avdelningar med den ekono­ Däri ingår planering och uppföljning av miska uppföljningen och bevakningen av verksamheten, information, miljöledning resultatutvecklingen. Även upphandlings- samt verksamhets/kvalitetsutveckling. I frågor ingår i ekonomiadministrationen. ansvarsområdet ingår även uppgifter som rör den centralt sammanhållna projekt­ Informations- och serviceenheten svarar verksamheten. för kontorsservice, lämnar råd och ger stöd inom följande huvudområden: Diarium, Den juridiska funktionen står för juridisk arkiv, information, bibliotek, telefoni och rådgivning och upplysning inom verket reception, lokalvård samt allmän kontors- och till allmänheten. service. Enheten arbetar även med frågor 3. Mål i Regleringsbrev för budgetåret 2007 Politikområde Verksamhetsgrenar Fiskeriverkets verksamhet återfinns inom Verksamhetsområde Fiske är indelat i tre politikområde Livsmedelspolitik. verksamhetsgrenar: Kunskapsuppbygg­ Mål nad, Naturresursförvaltning och Fiskeri- En ekologiskt, ekonomiskt och socialt kontroll. hållbar livsmedelsproduktion som speglar Verksamhetsgren konsumenternas efterfrågan. Kunskapsuppbyggnad Verksamhetsområde Mål Vetenskapliga underlag av hög kvalitet Fiskeriverkets verksamhet återfinns inom - till gagn för utvecklingen av ett lång­ verksamhetsområde Fiske. siktigt hållbart yrkesfiske, fritidsfiske, Mål fisketurism och vattenbruk Ett ekologiskt hållbart nyttjande av fisk- - som underlag till att miljökvalitetsmålen resursen. uppfylls. En ekonomiskt och socialt hållbar utveck­ Kunskap och strategier för ekosysteman­ ling och tillväxt av landsbygden. satsens tillämpning i fiskeriförvaltningen. Att miljökvalitetsmålen Levande sjöar och God kunskap om fiskeripolitikens sam­ vattendrag, Hav i balans samt levande kust hällsekonomiska effekter. och skärgård och Storslagen fjällmiljö en­ ligt prop. 2004/05:150 uppnås. 8 Verksamhetsplan för år 2007 Verksamhetsgren Jämställdhet Naturresursförvaltning Beslut som rör individer skall prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekven­ Mål serna av besluten skall analyseras för såväl Den biologiska mångfalden bevaras och kvinnor som för män. Fiskeriverket skall förlusten hejdas. dessutom fortsatt arbeta med att förverkli­ Yrkes- och fritidsfiske, fisketurism, vat­ ga de specifika mål som utarbetats tidigare tenbruk samt fiskberedning till gagn för en år för att jämställdhetsperspektivet skall hållbar utvecklingen av landsbygden. genomsyra verksamheten. All statistik som Kunskapen hos konsumenter om resurs­ tas fram av verket skall, där så är möjligt, tillgång och fiskproduktion har ökat. delas upp mellan kvinnor och män. Verksamhetsgren Global utveckling Fiskerikontrol! Fiskeriverket skall inom ramen för sin egen Mål verksamhet medverka till att uppfylla må­ Fastställda fiskekvoter, andra begräns­ let för politiken för global utveckling: att ningar samt andra fiskebestämmelser skall bidra till en rättvis och hållbar global ut­ efterlevas. Överträdelser skall förebyggas. veckling. Hög tillgänglighet till relevant fiskeriin­ Fångststatistik för fritidsfisket formation. Fiskeriverket skall inleda arbetet med att Övriga mål upprätta en samlad fångststatistik för fri­tidsfisket. En nationell strategi för att Regional utveckling stärka utvecklingskraften Fiskeriverket skall medverka till genom­ på landsbygden förandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap Fiskeriverket skall biträda regeringskans­ och sysselsättning 2007-2013 och dess pri­ liet (Jordbruksdepartementet) vid framta­ oriteringar. Fiskeriverkets medverkan skall gandet av en nationell strategi för att stärka ske med utgångspunkt i myndighetens utvecklingskraften på landsbygden. uppdrag och i samverkan med den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. 4. Regeringsuppdrag Uppdrag i regleringsbrevet 4.2 Nationella stöd för 2007 Fiskeriverket skall i enlighet med artiklar­ na 5-6 i kommissionens förordning (EG) 4.1 Verksamheten inom GFP nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämp­ Fiskeriverket skall redovisa en resultatbe­ ningsföreskrifter för artikel 93 i EG-för- dömning och de viktigaste effekterna av draget och avsnitt 5.1 i gemenskapens rikt­ verksamheten inom EG:s gemensamma linjer för granskning av statligt stöd inom fiskeripolitik under 2006. Detta inklude­ sektorn för fiske och vattenbruk (2004/C rar en bedömning av genomförda kontroll­ 229/03) redovisa utfallet av de nationella insatsers kostnader och effekter, särskilt stöd som lämnas inom myndighetens verk­ avseende sådana fisken som berörs av EU:s samhetsområde. Uppdraget skall redovisas återhämtningsplaner. Uppdraget skall re­ senast den 31 maj 2007. dovisas senast den 1 mars 2007. 9 Fiskeriverket 4.3 ICES 4.5 Resursanvändning av Fiskeriverket skall, i anslutning till sitt miljömålsmedel budgetunderlag, lämna underlag för Inter­ Fiskeriverket skall för 2007 redovisa vilka nationella havsforskningsrådet (ICES) av­ insatser som genomförts samt hur resurser­ seende de kostnader för årsavgift, årsmöte na fördelats när det gäller de medel för ar­ samt Fiskeriverkets deltagande som under bete med åtgärder som syftar till att uppnå budgetåret 2007 föreslås att belasta anslag miljökvalitetsmålen i enlighet med miljö- 43:15 Bidrag till vissa internationella orga­ målspropositionerna (prop. 2000/01:130 nisationer. och 2004/05:150) som tillförts anslaget 4.4 Regelförenkling 43:6 Fiskeriverket från utgiftsområde 20 Fiskeriverket skall inom sitt ansvarsområde under perioden 2001-2007. Redovisning­ bistå Regeringskansliet (Jordbruksdeparte­ en lämnas i separat rapport till regeringen mentet) i arbetet med att ta fram underlag (Miljödepartementet) senast den 23 mars för regeringens handlingsplan för regelför­ 2008. enkling i enlighet med regeringsbeslut den 4.6 Sveriges ordförandeskap 30 november 2006 dnr N2006/10426/NL. i EU Handlingsplanen syftar till att uppnå re­ Fiskeriverket skall fortlöpande bistå Jord­ geringens mål att företagens administra­ bruksdepartementet i förberedelserna inför tiva kostnader till följd av samtliga statliga det svenska ordförandeskapet i EU vad av­ regelverk skall minska med minst 25 pro­ ser eventuella förberedelser på Fiskeriver­ cent till år 2010. Myndigheten skall i ett ket inför ordförandeskapet samt eventu­ första steg redovisa underlag till respek­ ella EU-relaterade sakfrågor inom verkets tive departement senast den 19 februari ansvarsområde som Sverige särskilt bör 2007. Underlaget skall närmare beskriva uppmärksamma inför ordförandeskapet. inriktningen och arten av det regelför- En redovisning lämnas senast den 1 mars enklingsarbete som myndigheten bedriver 2008. och avser att bedriva. Redovisningen kan också innehålla förslag till regeringen om förändringar i lagar och förordningar som Pågående uppdrag från skulle kunna minska företagens adminis­ äldre regleringsbrev trativa kostnader. Fiskeriverket skall i ett andra steg senast 4.7 Effekter på småskaligt den 19 oktober 2007 ta fram ett komplet­ kustfiske avseende maximal terande underlag och redovisa genomförda bifångst av marina däggdjur förenklingsåtgärder och pågående förenk- lingsprojekt, inklusive vidareutveckling Fiskeriverket skall analysera effekterna för och konkretiseringar av tidigare planerade det småskaliga kustfisket av genomföran­ åtgärder. det av miljömålens delmål om maximalt Fiskeriverket skall vid utformningen av 1 procents bifångst av marina däggdjur. föreskrifter och allmänna råd beakta att Uppdraget skall innehålla förslag på åtgär­ myndigheten skall bidra till regeringens der samt kostnader för dessa. Uppdraget mål att minska de administrativa kostna­ skall redovisas senast den 1 mars 2007. derna för företagen. Som ett led i mätning­ 4.8 Åtgärdsprogram för marina arna av företagens administrativa kostna­ fiskarter och skaldjur der skall Fiskeriverket senast den 30 mars Fiskeriverket skall utreda behoven av och 2007, till Verket för näringslivsutveckling förutsättningarna för åtgärdsprogram för (Nutek), redovisa sådana förändringar av marina fiskarter och skaldjur där natio­ myndighetens föreskrifter och allmänna nella och internationella åtaganden ställer råd som påverkar företagens administrativa krav på skydd och där fisketrycket är en del kostnader. av hotbilden. Speciell hänsyn bör tas till hur detta skall genomföras i områden där Sverige genom avtal delar fisket med andra 10 Verksamhetsplan för år 2007 länder. Uppdraget skall redovisas senast jö- och samhällsbyggnadsdepartementet) den 1 mars 2007. senast den 27 april 2007. 4.9 Genmodifierad fisk 4.12 Information om miljö, Fiskeriverket skall belysa utvecklingen och fiske och fiskevård forskningen inom området genmodifierad Fiskeriverket skall på sin hemsida utveckla (GM) fisk i vattenbruket, presentera till- möjligheterna för intressenter och allmän­ lämpningsområden och olika tekniker het att hämta lättillgänglig information samt beskriva för- och nackdelar med ge­ och fakta om miljö, fiske och fiskevård. netisk modifiering av fisk. Rapporten skall Till exempel uppgifter om miljöeffekter, främst behandla GM-fisk ur ett svenskt resursuppskattningar, nyttjande av fiske- perspektiv, men även spegla den inter­ vårdsmedel, pågående forskningsprojekt nationella utvecklingen inom området. etc. Uppdraget skall redovisas senast den Förutom en övergripande teknisk-, nä­ 1 mars 2007. rings- och miljöanalys, bör uppdraget även omfatta konsekvensanalys av befintligt re­ 4.13 Vindkraft gelverk och eventuellt behov av ytterligare Fiskeriverket skall bidra till att nå det reglering för GM-fiskbehovet. Eventuella nationella planeringsmålet för vindkraft risker bör analyseras med speciellt fokus på (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, biologisk mångfald inklusive beaktande av rskr. 2001/02:317). Fiskeriverket har redo­ djurskyddsaspekter. Uppdraget skall redo­ visat en revidering av riksintressen för fis­ visas senast den 1 mars 2007. ket samt kartlagt behovet av inventeringar 4.10 Åtgärdsstrategi och av fisk och fiskbestånd vid utsjöbankar som bedöms vara intressanta för utbyggnad av hållbart nyttjande vindkraft. Verket skall senast den 1 mars Fiskeriverket skall efter samråd med Na­ 2007 redovisa en revidering av kunskaps­ turvårdsverket och berörda myndigheter läget för vindkraftens effekter på fisket och vidareutveckla sitt ansvarsområde inom fiskbestånden. strategin för hushållning av mark och vat­ ten. Rapportering skall ske i enlighet med Särskilda uppdrag inom riktlinjer från Miljömålsrådet. Vidare skall Fiskeriverket, efter samråd med berörda arbetet med miljökvalitetsmål myndigheter, utveckla och precisera be­ greppet hållbart nyttjande i enlighet med 4.14 Reglera signalkräftans propositionen Svenska miljömål - ett ge­ utbredning mensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) Fiskeriverket skall i samråd med Natur­ och regeringens skrivelse En samlad na- vårdsverket utreda eventuellt behov av yt­ turvårdspolitik (skr. 2001/02:173). Upp­ terligare reglering av signalkräftans utbred­ draget skall redovisas senast den 31 de­ ning och förekomst i landet. Härvid bör cember 2007. beaktas dels risken för negativ inverkan på biologisk mångfald i känsliga vatten, dels 4.11 Miljömålsuppdraget behovet av fiskevårdande åtgärder i vatten Fiskeriverket skall för respektive år 2004, där fiske bör kunna bedrivas. Risken för 2005 och 2006 redovisa vilka insatser som pestangrepp eller andra sjukdomsutbrott genomförts samt hur resurserna fördelats bör analyseras och om möjligt bör förslag när det gäller de medel för arbete med på åtgärder lämnas. Uppdraget skall redo­ åtgärder som syftar till att uppnå miljö- visas den 1 december 2007. kvalitetsmålen i enlighet med miljömåls- propositionerna (prop. 2000/01:130 och 4.15 Nationellt utsättningsregister 2004/05:150) som tillförts anslaget 43:6 Fiskeriverket skall utarbeta ett förslag till Fiskeriverket från utgiftsområde 20 under ett nationellt utsättningsregister. Uppdra­ perioden 2001—2006. Redovisningen läm­ get skall redovisas senast den 1 mars 2007 nas i separat rapport till regeringen (Mil­ 11 Fiskeriverket 4.16 Möjligheter till och konse­ den 1 juli 2008. Fiskeriverket skall redo­ kvenser av fiskefria områden visa sin aktionsplan senast den 1 juli 2008. Fiskeriverket och Naturvårdsverket har 4.20 Vidareutveckling av redovisat uppdrag att inrätta ett fiskefritt indikatorer område inom ett av de fem inledande ma­ Fiskeriverket skall i samverkan med Na­ rina naturreservaten med ett uppföljnings- turvårdsverket vidareutveckla indikatorer program i syfte att utvärdera effekterna till som skall användas i övervakningen rö­ 2010. I syfte att skapa ett bredare underlag rande fiskbeståndens tillstånd i omgivande ger regeringen Fiskeriverket i uppdrag att hav. Uppdraget skall redovisas senast den i samråd med Naturvårdsverket och läns­ 1 mars 2007. styrelserna föreslå ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och 4.21 Yrkesfiskares möjligheter utsjöområden) i vardera Östersjön och att kvarstå i sin sysselsättning Västerhavet. Dessa områden skall inrättas Fiskeriverket skall i samråd med berörda till 2010 och effekterna skall utvärderas till myndigheter, främst Naturvårdsverket 2015. I uppdraget ligger även att utvärdera och länsstyrelserna, utreda möjligheterna de mer långtgående biologiska effekterna, för yrkesfiskare att under temporära in­ bedöma fiskets påverkan och uppskatta de skränkningar av fisket beredas möjlighet ekonomiska konsekvenserna. Uppdraget att inneha alternativ sysselsättning som på skall delredovisas den 1 mars 2008. olika sätt bidrar till att förbättra miljön. 4.17 Noggrannare uppskatt­ Exempel på aktiviteter kan vara provfiske, ningar av fiskets bifångster försök med selektiva redskap eller insam­ling av förlorade fiskeredskap. Uppdraget Fiskeriverket skall efter samråd med Na­ skall redovisas senast den 1 mars 2007. turvårdsverket föreslå åtgärder för att möj­ liggöra noggrannare uppskattningar av fiskets bifångster samt deras effekter på Uppdrag med anledning av hotade arter och bestånd. Uppdraget skall skrivelsen Vissa fiskeripoli- redovisas senast den 1 juli 2007. tiska frågor 4.18 Kontinuerlig odling och utsättning av fisk 4.22 Nationella mål och förvalt- Fiskeriverket skall efter samråd med Sta­ ningsplaner för lokala fiskbe­ tens Energimyndighet utarbeta förslag på stånd m.m. åtgärder, inklusive ekologiska och ekono­ Fiskeriverket skall i samråd med Natur­ miska bedömningar, för att i samband med vårdsverket och efter samråd med Statens kontinuerlig odling och utsättning av fisk energimyndighet utarbeta mål för sådana bibehålla de berörda beståndens naturliga lokala fiskbestånd för vilka generella för- egenskaper så långt detta är möjligt. Upp­ valtningsåtgärder är otillräckliga. Syftet draget skall redovisas den 1 juni 2007. skall vara att bl.a. säkra en naturlig utbred­ 4.19 Nationell strategi och ning, den biologiska mångfalden och den långsiktigt hållbara produktionsförmå­ aktionsplan för främmande arter gan. Uppdraget skall redovisas senast den Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Statens 1 mars 2007. jordbruksverk och Naturvårdsverket skall i samråd med Tullverket ta fram en nationell 4.23 Främmande arter och strategi och aktionsplan som skall syfta till stammar att etablera ett system för hantering av in­ Fiskeriverket skall efter samråd med Na­ försel, förflyttning och utsättning av främ­ turvårdsverket och Sjöfartsverket genom­ mande arter och genotyper. Naturvårds­ föra en bedömning av riskerna för fisket verket skall samordna arbetet. Strategin med främmande arter och stammar i de skall redovisas av Naturvårdsverket senast fyra stora sjöarna samt havet. Syftet är att kunskaperna om främmande arter i t.ex. 12 Verksamhetsplan för år 2007 havet måste förbättras. Uppdraget skall re­ 4.28 Ökad uppvandring av dovisas senast den 1 mars 2008. vildlax i de svenska älvarna och 4.24 Ekonomiskt stöd för utvecklingspotentialen av dumpade kemiska stridsmedel sportfiske och fisketurism Fiskeriverket skall utforma regler för eko­ Fiskeriverket skall efter samråd med Na­ nomiskt stöd till fiskeföretag som drabbas turvårdsverket och övriga berörda organi­ av dumpade kemiska stridsmedel eller an­ sationer göra en översyn av behovet av åt­ dra kemiska ämnen. EU:s statsstödsregler gärder i syfte att förbättra uppvandringen skall beaktas. Uppdraget skall redovisas av vildlax och havsöring och av produk­ senast den 1 mars 2007. tionen av smolt i de svenska älvarna där 4.25 Samordning av medel för den tidigare produktionsförmågan inte har uppnåtts. I uppdraget ingår att utvärdera fiske- och vattenvård fisketurismens, fisketuristiskt företagande Fiskeriverket skall i samråd med Natur­ och sportfiskets utvecklingspotential och vårdsverket utreda möjligheten att sam­ även samhälls- och socioekonomiska vär­ ordna fördelningen avseende ekonomiska den liksom biologisk mångfald i samman­ medel för fiske- och vattenvård. Syftet hanget. Uppdraget skall redovisas senast skall bl.a. vara att optimera fiskevård och den 1 december 2007. vattenvård i olika vattensystem. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2007. 4.29 Fisketuristiskt företagande i 4.26 Översyn av arbete med relation till andra fiskeberoende omprövning samt tillsyn av näringar i fiskeriförvaltningen vattendomar och vattenföretag - jämställda i förhållande till den gemensamma fiskeripolitiken? Fiskeriverket och Kammarkollegiet skall i samråd med länsstyrelserna redovisa hur Fiskeriverket skall efter samråd med Na­ den hittillsvarande verksamheten med om­ turvårdsverket och övriga berörda organi­ prövning samt tillsyn av vattendomar och sationer utreda frågan om det är optimalt vattenföretag har bedrivits och föreslå hur att fisketuristiskt företagande jämställs denna verksamhet kan utökas och effek­ med andra fiskeberoende näringar i fiske­ tiviseras. Uppdraget skall redovisas senast riförvaltningen. I sammanhanget bör ana­ den 1 april 2007. lyseras om fritidsfiskets fångst av kvoterade arter bör inkluderas i berörd nationell kvot. 4.27 Analys av samhällsekono­ Syftet är bl.a. att främja och analysera möj­ miska, genetiska och ekologiska ligheterna för fisketuristiskt företagande effekter av fiskutsättningar samt att säkerställa att förvaltningsbeslut får avsedd effekt. Uppdraget skall redovi­ Fiskeriverket skall i samråd med Sta­ sas senast den 1 oktober 2007. tens Energimyndighet och efter samråd med Naturvårdsverket och övriga berörda 4.30 Licens för fisketuristiskt miljö- och fiskeorganisationer analysera företagande samhällsekonomiska, genetiska och eko­ Fiskeriverket skall efter samråd med be­ logiska effekter av utsättningar av smolt, rörda organisationer utforma licenser för ål och eventuellt andra fiskarter genom fisketuristiskt företagande i olika typer av kompensationsåtgärder efter vattendomar vattenområden. Syftet är bl.a. att underlätta samt utvärdera möjligheten till alternativa utvecklingen av fisketuristiskt företagande kompensationsåtgärder. Uppdraget skall samt att specificera företagarens grundläg­ redovisas senast den 1 december 2007. gande rättigheter och skyldigheter gente­ mot samhälle och konsument. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2008. 13 Fiskeriverket 4.31 Fisketurismens, fisketuris- 4.32 Kriterier för vattenbruks­ tiskt företagande och sportfis­ företag kets samhällsekonomiska Fiskeriverket skall utveckla förslag till kri­ effekter terier för att bättre kunna ta hänsyn till Fiskeriverket skall i samråd med Närings- olika vattenbruksföretags storlek och od- och teknikutvecklingsverket och Livsmed- lingssystem vid tillståndsgivning i syfte att elsekonomiska institutet och efter samråd bättre kunna anpassa miljöprövningen till med Naturvårdsverket och andra berörda verksamhetens omfattning och miljöpå­ organisationer utreda fisketurismens, fiske- verkan enligt de krav som bl.a. miljökvali­ turistiskt företagandes och sportfiskets tetsmålen och EU:s ramdirektiv för vatten samhällsekonomiska effekter och verksam­ ställer. Uppdraget skall redovisas senast hetens ekonomiska betydelse. Inom ramen den 1 mars 2007. för detta uppdrag skall även utarbetas en 4.33 Fiskerikontrollen plan för hur utveckling av verksamheten Fiskeriverket skall i samråd med Kust­ kan främjas och bedrivas. Uppdraget skall bevakningen utarbeta såväl en nationell redovisas senast den 1 december 2007. handlingsplan för fiskerikontrollen som ett indikatorsystem för att mäta och följa det olagliga fisket. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2008. 5. Planeringsunderlag Fiskeriverkets verksamhetsplan 2007 base­ effektivisering av verksamheten. Bilaga 3: ras, förutom på fastställda mål och uppdrag Vision för Fiskeriverket.) såsom de framgår av verkets instruktion Fiskeriverket har år 2005 fastställt en och regleringsbrev 2007, på de intentio­ extern kommunikationsstrategi och där­ ner som kommer till uttryck i Regeringens med lagt grunden för arbetet med att öka skrivelse Vissa fiskeripolitiska frågor (skr. kännedom om och förståelse för verkets 2005/06:171, bet. 2005/06:MJU27, rskr. uppdrag att arbeta för en ansvarsfull hus­ 2005/06:144). (Bilaga 1: Regleringsbrev hållning med fiskresurserna. Genom att för budgetåret 2007 avseende Fiskeriver­ hantera den externa kommunikationen ket.) mer strukturerat och planerat kommer ver­ För att verket på bästa sätt skall nå fast­ ket att framstå som en mer professionell, ställda mål och fullgöra erhållna uppdrag kompetent, och aktiv organisation. (Bilaga lät verket under 2005 genomföra två ex­ 4: Fiskeriverkets externa kommunikations­ terna undersökningar för att kartlägga strategi.) omvärldens bild av Fiskeriverkets förmåga En revidering av Fiskeriverkets IT-stra- att styra mot fastställda fiskeripolitiska tegi har skett under 2006. Den beskriver mål samt uppfattningen om verkets admi­ vilken IT som skall tillhandahållas och hur nistration av befintliga styrmedel. Med re­ den skall användas för att optimalt stödja sultatet från undersökningarna som grund och utveckla verksamheten. Den pekar ut fastställde verket ett tiopunktsprogram för huvudinriktningen och de yttre ramarna utveckling och effektivisering. En fortsätt­ för att motsvara verksamhetskrav och kun­ ning av detta utvecklingsarbete har under na ge en kostnadseffektiv och samordnad 2006 resulterat i en vision för Fiskeriver­ IT-verksamhet. (Bilaga 5: Fiskeriverkets ket med fem fastlagda strategier för att IT-strategi 2007-2009.) uppnå visionen. Fiskeriverkets vision har Under 2006 genomförde verket för an­ utgjort ett betydelsefullt underlag för det dra året i följd, en personalattitydunder­ prioriteringsarbete som resulterat i Verk­ sökning med syfte att belysa den psyko- samhetsplan 2007. (Bilaga 2: Fiskeriver­ sociala arbetsmiljön inom organisationen. kets tiopunktsprogram för utveckling och Resultatet av undersökningen analyseras 14 Verksamhetsplan för år 2007 och bearbetas fortfarande inom verkets en­ mångfaldsplan och arbetsmiljöpolicy är heter. Det fortsatta arbetet förväntas leda också viktiga underlag för detta arbete. till kompletteringar och utvecklingar av (Bilaga 6: Fiskeriverkets jämställdhetsplan de åtgärdsprogram som togs fram som ett 2007 med bilagor. Bilaga 7: Fiskeriverkets resultat av den förra medarbetarundersök- mångfaldsplan. Bilaga 8: Fiskeriverkets ningen. Fiskeriverkets jämställdhetsplan, arbetsmiljöpolicy.) 6. Verksamhetsområde Fiske Verksamhetsområdets mål • Fiskeriverkets analysgrupp • Beredningsgrupp för internationell upp­ Ett ekologiskt hållbart nyttjande av fisk- dragsverksamhet resursen. • Beredningsgrupp för informationsfrågor En ekonomiskt och socialt hållbar utveck­ ling och tillväxt av landsbygden. • Beredningsgrupp för fritidsfiskefrågor Att miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande Samverkan och dialog med kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö intressenter enligt prop. 2004/05:150 uppnås. Fiskeriverket eftersträvar en öppen dialog Fiskeriverkets arbete för att uppnå verk­ med myndigheter, olika kategorier fiskan­ samhetsområdets mål genomförs i huvud­ de, forskare och andra berörda intressenter sak inom de tre verksamhetsgrenarna kun­ och ett utvecklat förankringsarbete inom skapsuppbyggnad, resursförvaltning och hela verksamhetsområdet. fiskerikontroll. Planeringen för respektive Som komplement till den kommunice- verksamhetsgren (kap 7-9) är således en ring och samverkan som förekommer inom nedbrytning och konkretisering av verk­ handläggningen av enskilda ärenden håller samhetsområdets mål. Måluppfyllelsen Fiskeriverket regelbundna överläggningar för verksamhetsområdet är avhängig, dels med representanter för olika intressent- i vilken mån målen inom Fiskeriverkets grupper i följande organ: verksamhetsgrenar uppfylls och dels hur • Övervakningskommittén för genomför­ övriga aktörer inom området agerar. ande av strukturstödsprogrammet Beredningsgrupper • Samrådsgruppen för yrkesfiskefrågor • Rådgivande gruppen för konsumentfrå- För Fiskeriverket angelägna frågor, som berör flera verksamhetsgrenar och därmed gor flera avdelningar/enheter, skall behandlas • Rådgivande gruppen för fiskevårdfrågor i särskilt inrättade beredningsgrupper. Av­ • Rådgivande gruppen för vattenbruk sikten är att därmed säkerställa att viktiga • Rådgivande gruppen för fritidsfiske frågor för Fiskeriverket bereds med bred * Rådgivande gruppen för kontrollfrågor kompetens och får en allsidig belysning. Överläggningar genomförs regelbundet Dessutom kommer arbetet i berednings­ grupper att medföra ett förstärkt samar­ med samverkande myndigheter: bete mellan avdelningarna. • Länsstyrelserna, överläggningar dels Följande grupper är inrättade: med ansvariga för fiskefrågor och dels • Beredningsgrupp för miljömålsarbetet med länsledningarna • Beredningsgrupp för EU-förhandlings- • Kustbevakningen, samverkansråd för arbetet fiskerikontroll • Beredningsgrupp för datainsamling • Naturvårdverket, SMHI, Sida, Gles­bygdsverket, m.fl., överläggningar på • Beredningsgrupp för den nya struktur- verksledningsnivå stödsperioden 15 Fiskeriverket 7. Verksamhetsgren Kunskapsuppbyggnad Mål för verksamhetsgrenen Verksamhetsgrenens resultat förmedlas Vetenskapliga underlag av hög kvalitet främst genom vetenskaplig rådgivning för — till gagn för utvecklingen av ett lång­ Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öster­ siktigt hållbart yrkesfiske, fritidsfiske, sjön, Stora sjöarna, diadroma arter (främst ål, lax och havsöring), samt via generella fisketurism och vattenbruk; råd för fiskevården i svenska vatten. Detta — som underlag till att miljökvalitetsmå­ sker dels genom internationellt arbete inom len uppfylls. ramen för EU:s datainsamlingsförordning Kunskap och strategier för ekosysteman­ och Internationella havsforskningsrådet satsens tillämpning ifiskeriförvaltningen. (ICES) samt Helsingforskommisionen God kunskap om fiskeripolitikens sam­ (HELCOM), dels nationellt genom en år­ lig Resurs och miljööversikt, samt genom hällsekonomiska effekter. En fungerande förvaltning av fisket kräver andra rapporter till underlag för förvalt­ korrekt och aktuell information om resur­ ning. sens tillstånd. Det är därför angeläget med fortlöpande kunskapsutveckling och kvali­ 7.1 Vetenskapliga underlag tetssäkring av data och om fiskresursen och Mål enligt regleringsbrevet dess nyttjande. Detta förutsätter en öppen Vetenskapliga underlag av hög kvalitet samverkan och dialog med intressenter, — till gagn för utvecklingen av ett lång­ samt en strävan efter delaktighet och insyn siktigt hållbart yrkesfiske, fritidsfiske, i datainsamling och analys. fisketurism och vattenbruk; Fisken och fisket är en dominerande del av det akvatiska ekosystemet och en över­ — som underlag till att miljökvalitetsmå­ gång till en förvaltning som utgår från len uppfylls. ekosystemansatsen ställer stora krav på ny Datainsamling och resursanalys kunskap och en djupare analys av individu­ ella fiskbestånds samverkan med närings- Säkrare och mer detaljerade beståndsana- väv och miljö. Faktainsamling och analys lyser är viktiga mål, som kan bidra till en skall därför utvecklas från en inriktning bättre reglering av fisket och möjliggöra mot fiskbestånd till en inriktning mot eko­ uppföljning av förvaltningsåtgärder. För system. de kommersiellt viktigaste arterna deltar Fisk- och fiskerelaterade frågeställ­ Fiskeriverket i ICES arbete med bestånds- ningar är viktiga för flera av de nationella analyser och framtagande av biologisk råd­ miljökvalitetsmålen. En viktig uppgift för givning till förvaltningen. verksamhetsgrenen är därför att ta fram Flera arter som är av stor betydelse sär­ vetenskapliga underlag till att miljökvali­ skilt för kust- och insjöfisket samt fritids­ tetsmålen uppfylls. fisket saknar internationell rådgivning. Dagens situation, när många av de kom­ Det är därför en väsentlig arbetsuppgift att mersiella fiskbestånden är överutnyttjade, för dessa arter ta fram motsvarande analys visar att förvaltningsåtgärderna inte varit och råd på nationell nivå. tillräckliga, eller inte utnyttjats till fullo. Under året skall de uppgifter som ryms Nya metoder - selektiva redskap, lokal inom ramen för EG:s förordning om da­ samverkan, skyddade områden m.m. - bör tainsamling levereras. Enligt rådsförord­ utvecklas och prövas innan de tas i bruk ningen 1543/2000 skall nationella myn­ i större skala. En fungerande förvaltning digheter upprätta program för att samla in kräver att effekterna av förvaltningsåtgär- relevanta data av biologisk och ekonomisk der utvärderas vetenskapligt, inte minst natur för att utvärdera fiskresurserna och samhällsvetenskapligt, så att förvaltningen fiskerinäringen. Programmet genomförs kan vara adaptiv och anpassas i rätt rikt­ av Havsfiskelaboratoriet, Kustlaboratoriet och Sötvattenlaboratoriet i nära samarbete ning- 16 Verksamhetsplan för år 2007 med avdelningarna för Fiskerikontrol! och Fortlöpande verksamheter Resursförvaltning. • Kräftregistret: databas som innehåller Fortlöpande verksamheter information om registrerade kräftpest- • Det nationella datainsamlingsprogram- utbrott och resultat av provfisken efter met under EU:s förordning samt asso­ både flod- och signalkräfta. cierade arbetsgrupper • Svenskt Elfiskeregister (SERS) • Arbetet inom Internationella havsforsk­ • Nationellt register för sjöprovfiske ningsrådets arbetsgrupper som tar fram (NORS) beståndsanalyser och vetenskaplig råd­ • Leverans av data till internationella da­ givning tabaser - FishFrame/Datras/EU • Beståndsutveckling hos västkustbestånd Utvecklingsaktiviteter • Beståndsutveckling hos Östersjöns kust- • Webbaserad databas för fångstdata från bestånd provfiske och yrkesfiske samt provtag- • Journalforing - kustfiske och bifångster ningsdata från våra kuster (KUL). • Salmon Action Plan (SAP): Samarbets- • Resurs och Miljööversikt (ROM) på program mellan länderna kring Öster­ Fiskeriverkets hemsida sjön för att öka andelen vildproducerad • Utveckling och kvalitetssäkring av havs- lax i älvarna. provfiskedatabasen FISKDATA2 • Fiskundersökningar inom miljööver­ • Fiskevårdsdatabasen vakningen HELCOMs (Helsingfors- kommissionens) COBRA (Coordina­ • Utsättningsdatabasen. tion Organ for Baltic Reference Areas) • Manual för provtagning och bearbet­ program ning av biologiska data Utvecklingsaktiviteter • Utveckling av tråldatabas samt indika­torer för fångstbarhet • Stora sjöarna - utveckling av strategi och metodik för beståndsövervakning • Kalibrering av historiska provfiskedata- serier • Resursanalys och fiskets effekter i små- och medelstora vatten och kustområdena • Former för samarbete med fiskets orga­ nisationer kring datainsamling • Beståndsutveckling hos flod- och sig­ nalkräfta • Utveckling av bedömningsgrunderför ekologisk status i rinnande vatten (Eu- • Undersökningar av strömmingsbestånd projektet EFI+) i Bottniska viken • Analys av rödspottans beståndssituation Utveckling och utvärdering • Utvärdering av konditionsstatus hos ung av förvaltning fisk Fiskebestämmelserna förändras kontinuer­ • Beståndsanalys av havsöringen i botten­ ligt som reaktion på beståndskriser och på viken en ökad medvetenhet om fiskets negativa • Beståndsanalys av icke kommersiella ar­ miljöeffekter. I allt för liten utsträckning ter på västkusten har åtgärdernas faktiska effekter blivit föremål för vetenskaplig uppföljning. En • Utveckling av alternativa forvaltnings­ utveckling av fiskeriforvaltningen så att planer för skaldjurs- och fiskfiske tillgängliga instrument används på ett op­ Utveckling och kvalitetssäkring timalt sätt förutsätter en aktiv utvärdering av databaser och metoder av beslutade åtgärder.En traditionell centraliserad förvaltning Fortlöpande kvalitetssäkring av data och har svårt att utnyttja lokal kunskap och få om fiskresursen och dess nyttjande, samt acceptans för beslut. Utveckling av lokal undersökningsmetodik, är nödvändigt för och regional samförvaltning har påbörjats. att upprätthålla verkets trovärdighet. Detta kräver både resursanalys och biolo­ gisk rådgivning samt utvärdering. Tradi- 17 Fiskeriverket tionell datainsamling är ofta olämplig för titeter är grundläggande för att utveckla att utvärdera effekterna på lokal nivå av lo­ åtgärder. Ekosystemansatsen skall till- kal förvaltning. Enkla analysverktyg som lämpas i dagens fiskeriforvaltning, vilket kan användas inom den lokala samförvalt- innebär att fisket ska förvaltas ur ett hel­ ningen behöver också utvecklas. hetsperspektiv. Däri ingår att även studera Fortlöpande verksamheter och kvantifiera fiskets indirekta effekter på • Stöd till initiativen med regional och lo­ populationer av såväl kommersiellt, som kal samförvaltning icke-kommersiellt nyttjade arter samt på ekosystemets livsmiljöer och funktioner. • Myndighetsstöd för resursförvaltning Den oavsiktliga fångsten av fåglar och Utvecklingsaktiviteter marina däggdjur i det svenska yrkesfisket • Evolutionära effekter av fiske (Eu-pro- är omfattande för några arter. Kvantitativa jectet FishAce) uppskattningar är emellertid osäkra både av bifångstmängden och populationsstor- • Uppföljning av trålgränsbeslutet lekarna, detta gäller i synnerhet för tum- • Förslag till områden som kan bli aktu­ lare. Ett bättre dataunderlag behövs. ella för fiskeförbud De ökande säl- och skarvpopulationerna • Utvärdering av fredningsområden (blå uppfattas av yrkesfisket som ett betydande EU-projektet PROTECT) och fiskefria hot mot det småskaliga kust- och insjöfis­ områden ket. Det kommer att behövas alternativa • Förvaltning av räkfiske Gullmaren fiskemetoder som är bättre skyddade mot angrepp, främst för nätfiske, om kustfisket • Uppföljning av regleringar av fiske (havs­ skall vara kvar i samma omfattning. En öring) i Bottenviken grundläggande förutsättning vid utveck­ • Utvärdering av fiskbestånden i öresund lingen av dessa redskap skall vara att de i så • Underlag för system med havdagar i låg omfattning som möjligt inte bifångar Kattegatt marina däggdjur och fåglar. • Betydelsen av hummerreservat som för­ Utvecklingsaktiviteter valtnings metod för hummer • Vidareutveckla art- och storleksselektiva • Utveckling av flerartsmodeller inom ra­ fångstmetoder men för ICES-arbetet • Utforma storleksselektiva fiskemetoder i • EU-projekten EFIMAS och BECAUSE de stora sjöarna • Alternativ ”aktiv” förvaltning av Öster- • Analys av fiskbifångster i kustfisket sjöbestånd - kaskadeffekter och kartläggning av behovet för red­ • Möjlighet till och effekter av ökad upp- skapsselektivitet vandring av vildlax och öring • Sammanställa och utvärdera bifångst- • Årlig uppföljning av effortutveckling data i olika redskap inom kustfisket samt och fångstsammansättning i relation till föreslå åtgärder återhämtningsplaner i EU:s regelverk • Effekter av säl och skarv på kustfisk och • Uppföljning av ändrade redskapsbestäm- fiske melser nationellt och internationellt • Observatörsprogram för bifångster av • Effekter av förvaltningsåtgärder i Vät­ tumlare tern • Utveckling av redskap för levandefångst av säl Selektiva fiskemetoder och • Förvaltningsplan och jaktbestämmelser interaktioner med marina för säl och skarv däggdjur och fåglar • Beståndsstudier av tumlare med hjälp av Olika fisken karaktäriseras av olika pro­ hydrofoner blemställningar vad gäller frågan om • Kameraövervakning av bifångster av minskning av bifångster. En kartering av tumlare bifångsternas sammansättning och kvan­ 18 Verksamhetsplan för år 2007 • Minskning av bifångster av marina • Beståndsstruktur hos fiskarter i Öre­ däggdjur och fåglar genom redskapsut- sund och angränsande områden veckling • Utökat samarbete på nordisk nivå • Sälskrämmor (NMR-projektet och dess uppföljning) Åtgärdsprogram för hotade Odling av fisk marina och limniska arter och Odling påverkar både fiskens beteende och fisk- och skaldjursstammar fysiologi. Dessutom kan odling innebära Fiskeriverket ansvarar för de hotade ma­ - avsiktligt eller oavsiktligt - selektion på rina arter där hotet beror på en förhöjd egenskaper som påverkar överlevnadsför- dödlighet orsakad av fiske; antingen i form mågan och framgången i naturen. Skillna­ av ett överfiske av målarter eller i form av der mellan vild och odlad fisk och hur den bifångster av fisk, ryggradslösa djur och odlade fisken påverkar vilda bestånd har marina däggdjur. Dessa hot undanröjs studerats inom flera av Fiskeriverkets pro­ främst genom minskning av bifångster och jekt. Kunskapen används för att utveckla anpassning av uttaget av fisk. På Artdata­ mer naturlik sättfisk. bankens rödlista över hotade arter år 2005 Fortlöpande verksamheter återfanns 26 marina fiskar varav tre arter är • Avel av röding för matfiskodling s.k. anadroma arter som leker i sötvatten. Hotet mot de senare återfinns huvudsakli­ Utvecklingsaktiviteter gen i sötvattensmiljöer. • Principer för odling av ”naturlik” sätt­ fisk Utvecklingsaktiviteter • Forvaltningsplaner för hotade arter i • Analys av överlevnad hos post-smolt av sötvatten lax och öring • Åtgärdsprogram för marina fiskarter • Analys av romkvalitet hos avelsröding och skaldjur • Konsekvenser av genmodifierad fisk • Forvaltningsplan för ål Miljöanalys, områdesskydd och • Undersökningar av blankålsvandringar fysisk fiskevård som underlag för förvaltning Kunskap om effekter på fisk av både natur­ Beståndsidentifiering av för liga och mänskligt betingade förändringar fisket viktiga arter av fiskars livsmiljö har stor betydelse för tolkning av utvecklingen hos enskilda po­ Beståndsstrukturen för de stora kommersi­ pulationer och fisksamhällen. Kunskap om ella bestånden är ofta komplicerad. Popu­ detta samlas in kontinuerligt inom ramen lationer av sötvattensarter längs ostkusten för nationell och regional miljöövervak­ är ofta små och isolerade och förekomst av ning och genom övervakning av industriell lokala bestånd av t.ex. torsk kan betyda att verksamhet och byggande i vatten. förvaltningen bör ske på väsentligt mindre Fiskeriverkets ansvar för miljömålet ”Le­ enheter än vad som nu sker. Forskning om vande sjöar och vattendrag” är bl.a. att med detta är en del av Fiskeriverkets miljömåls- befintlig kunskap om fisk och fiske i söt- arbete. För flertalet icke-kvoterade arter vatten som grund ta fram kriterier för att är kunskapen om beståndsuppdelningen identifiera vattenområden som ska priori­ bristfällig. teras för ett långsiktigt skydd, samt att fö­ Utvecklingsaktiviteter reslå åtgärdsprogram. Målsättningen är att • Beståndsidentifiering med hjälp av oto- så långt som möjligt peka ut vattenmiljöer litkemi av nationellt värde för fisk och fiske. En • Utvärdering av genetiska studier av Öst­ annan del av arbetet består i att identifiera ersjöns kustfiskbestånd och ta fram åtgärdsprogram för restaure­ ring av skyddsvärda vattendrag. • Beståndsidentifiering med hjälp av data- Det finns ett stort behov av fiskevårds- insamlingsmärken åtgärder, både i sötvatten och på kusten. 19 Fiskeriverket Fiskeriverket är sedan länge engagerat i syfte och för att förbättra fisket och är en detta arbete, både genom egna direkta in­ omfattande verksamhet. Utsättningar har satser och genom att ge stöd och råd till inte bara har positiva effekter på fiskbe­ andra utförare. Forskning kring nya fiske- stånd och fiske, utan även negativa effekter vårdsmetoder och utvärdering av åtgär­ genom påverkan på biologisk mångfald. dernas effekter är också nödvändigt för Främmande arter kan påverka biologisk att förbättra utnyttjandet av fiskevårdens mångfald genom effekter på genetisk-, art- resurser. och ekosystemnivå. Ett stort inventeringsarbete med inrikt­ Utvecklingsaktiviteter ning mot utsjögrunden har inletts. Dessa områden utgör viktiga rekryteringsmiljöer • Analysera riskerna för etablering av för många fiskarter och flera av bankarna främmande arter och stammar har också föreslagits som marina skydds­ • Databas över fiskutsättningar i samar­ områden. De är också aktuella när det bete med Länsstyrelserna gäller utbyggnaden av havsbaserade vind- • Analys av samhällsekonomiska, gene­ kraftsanläggningar. tiska och ekologiska effekter av fiskut­ Fortlöpande verksamheter sättningar • Nationell miljöövervakning • Efekter av kontinuerlig odling och ut­ • Regional miljöövervakning sättning av fisk • Reglering av signalkräftans utbredning • Recipientkontroll Utvecklingsaktiviteter 7.2 Ekosystemansatsens • Åtgärdsprogram och handbok för res­ taurering av för fisket särskilt värdefulla tillämpning vattendrag Mål enligt regleringsbrevet • Restaurering av rekrytereringsmiljöer Kunskap och strategier för ekosysteman­ för fiskbestånd på Ostkusten satsens tillämpning ifiskeriforvaltningen. • Effekter av miljöstörningar på fiskbe­ Utveckling av ekosystemhänsyn stånd i fiskeriförvaltningen • GIS-baserad habitatmodellering - un­ Fisken och fisket är en dominerande del av derlag för fysisk planering det akvatiska ekosystemet och en övergång • Habitatkartering inom projekten BA­ till en förvaltning som utgår från ekosys­ LANCE och Forum Skagerrak II temansatsen ställer stora krav på ny kun­ • Effekter av konstgjorda rev skap och en djupare analys av individuella • Effekter av trålning fiskbestånds samverkan med näringsväv och miljö. Faktainsamling och analys skall • Effekter på havskräfta av utkast av fisk därför utvecklas från en inriktning mot • Effekter av vindkraft inom bla forsk­ fiskbestånd till en inriktning mot ekosys­ ningsprogrammet Vindval tem • Återintroduktion av lax i Testeboån Fisk är en lämplig indikator på ekolo­ gisk status, eftersom fiskarnas förekomst, Riskvärdering för etablering av ekologi, samhällen, systematik och popu­ främmande fiskarter samt ekolo­ lationsbiologi är relativt välkända. Jämfört giska och genetiska effekter av med andra vattenlevande organismer, är utsättningar av fisk och skaldjur. fiskar relativt långlivade och rör sig över stora områden. Dessutom finns det en eta­ Främmande arter sprider sig i sötvattens- blerad provtagningsmetodik både för sjöar miljön genom avsiktliga utsättningar och och för vattendrag. Med retrospektiva fall­ oavsiktligt genom t.ex. sjöfartstrafikens studier kan man pröva känsligheten hos ballastvatten, rymningar från odling el­ olika indikatorer. ler akvarier och användning av levande agn. Fiskutsättningar utförs i bevarande­ 20 Verksamhetsplan för år 2007 Utvecklingsaktiviteter av Fiskeriverket eller av andra aktörer, ger • Ekosystembaserad förvaltning - indika- ekonomiska effekter dels för fiskerinäring­ torbaserade bedömningssystem för kust, en dels för samhället i stort. För att kart­ hav och Stora sjöarna lägga dessa effekter skall konsekvensana­ • Alternativa bestånds och ekosystemmo­ lyser genomföras. En samhällsekonomisk deller för kustområden konsekvensanalys utgör en strukturerad kartläggning av samtliga konsekvenser en Stöd och rådgivning åtgärd förväntas ha på olika aktörer och på Dialogen mellan fiskare och forskare är en samhället som helhet. En konsekvensana­ fråga som fått stor aktualitet. I takt med lys utgör underlag för politiskt beslutsfat­ ökade restriktioner ifrågasätts fiskeriforsk­ tande och skall således sammanställas före ningens metoder och resultat. En fördju­ införandet av en åtgärd. pad samverkan med berörda intressenter Inom ramen för det fastställda målet är viktig för att utveckla en gemensamt sammanställs lönsamhetsstatistik enligt accepterad kunskapsbas. Fortsatt årlig ut­ datainsamlingsförordningen. I målet in­ givning sedan 2004 av Fiskeriverkets re­ går uppföljning av kunskap och utveck­ surs- och miljööversikt ger också ett bättre ling både inom nationell och internationell faktaunderlag i fiskeridebatten. fiskeriekonomi. För detta ändamål beva­ kas arbetet inom bland annat OECD och Fortlöpande verksamheter STECF. • Myndighetsstöd för resursförvaltning Ökad betoning har lagts vid bedöm­ • Publicering av Resurs- och miljööver­ ningar av det ekonomiska värdet av alter­ sikt nativa sätt förvalta fiskresursen, inte minst • Medverkan i EU:s rådgivande veten­ värdet av fisketurismen. Enligt Fiskeriver­ skapliga kommittéer samt fiskets regio­ kets jämställdhetsmål skall också, där det nala nämnder (RAC) är möjligt, effekter av åtgärder analyseras • Nationella samrådsmöten med intres­ såväl för kvinnor som för män. En grund senter för det fortsatta arbetet är den resursrän- temodell som Fiskeriverket redovisat till • Utbildning i djurskyddslagstiftning, regeringen. djuretik och märkningsmetoder Fortlöpande verksamheter • Utbildning av fiskare • Analysera de socioekonomiska effek­ Utvecklings aktiviteter terna av olika regleringsbeslut • Införande av fiskefria områden längs • Studera modeller för en ökad företags­ ost- och västkusten ekonomisk lönsamhet i fiskeföretag • Utveckling av regional och lokal sam- • Sammanställa lönsamhetsstatistik och förvaltning av marina resurser andra socioekonomiska data inom ra­ • Delta i arbetet som bedrivs av Swedmar/ men för datainsamlingsförordningen. Sida Utvecklingsaktiviteter • Kurs i Östersjöns biologi för yrkesfisket • Genomföra en ekonomisk värdering av det svenska fritidsfisket och fisketuris­ 7.3 Samhällsekonomiska men. effekter 7.4 Indikatorer Mål enligt regleringsbrevet God kunskap om fiskeripolitikens sam­ För år 2007 skall Fiskeriverket redovisa hällsekonomiska effekter. utvecklingen av följande indikatorer som Förutom att fisket skall regleras på ett eko­ beskriver måluppfyllelsen inom verksam­ logiskt hållbart sätt skall regleringen även hetsgrenen Kunskapsuppbyggnad: ske på ett ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Många av de åtgärder som föreslås el­ o Underlag enligt datainsamlingsförord­ ler beslutas inom fiskets område, antingen ningen 21 Fiskeriverket Andel av, i datainsamlingsförordningen o Vetenskaplig publicering efterfrågade dataunderlag, som levererats Fiskeriverkets vetenskapliga produktion, till och godkänts av EU-kommissionen. värderad i en kvalitetsdimension och i en inriktningsdimension. o Kunskapsstatus för värdefulla fiskbe­ stånd Andel av, för svenskt yrkesfiske, fritidsfis­ ke och fisketurism värdefulla fiskbestånd, med känd beståndsstatus. 8. Verksamhetsgren Naturresursförvaltning Mål för verksamhetsgrenen Andra viktiga delar i en ansvarsfull för­ Den biologiska mångfalden bevaras och valtning är att fortsätta det internationella förlusten hejdas. arbetet med förvaltningsplaner för de fisk­bestånd där sådana planer saknas och att Yrkes- och fritidsfske, fisketurism, vat­ vidareutveckla de befintliga planerna. En tenbruk samt fiskberedning till gagn för en viktig del i dessa planer är att införa en reg­ hållbar utvecklingen av landsbygden lering som minimerar de idag alltför stora Kunskajen hos konsumenter om resurstill- årliga förändringarna i de kvoter som fast­ gång och fiskproduktion har ökat. ställs. Ett första steg mot en ökad harmonise­ 8.1 Bevarad biologisk ring av fiskereglerna i Nordsjön och de i mångfald Skagerrak/Kattegatt har initierats av kom­missionen genom en skrivelse ”non-paper” Mål enligt regleringsbrevet till den rådgivande kommittén för Nord­ Den biologiska mångfalden bevaras och sjön NSRAC. Förslaget som även tagits förlusten hejdas. upp under de bilaterala förhandlingarna För att bevara den biologiska mångfalden mellan Norge och gemenskapen kommer och hejda förlusten krävs att det finns en att vara en prioriterad arbetsuppgift under balans mellan fiskresursen och fiskekapa­ 2007. En fortsatt satsning på förenkling citeten. Ett långsiktigt uthålligt fiske är av gemenskapens regelpaket kommer att en förutsättning för en livskraftig näring. behandlas inom ramen för det s.k. ”front Strukturstödet utgör ett viktigt medel att loading” arbetet. utveckla svensk fiskerinäring. Till grund Fiskodling svarar för ökande andel av för beslut om strukturstöd skall ligga en den totala fiskeproduktionen i Europa. Att plan för långsiktig dimensionering av fis­ utveckla den svensk matfiskodling inom keflottans olika segment. företagsekonomiskt hållbara ramar liksom Genom olika förvaltningsåtgärder, både med ett behållande av den goda sjukdoms- på EU-nivå och nationellt, kan fiskereg­ statusen bidrar till att uppnå målet. lerna utformas så att förutsättningar för Utbyggnaden av vattenkraften har med­ en ökad stabilitet i fisket skapas. Insats- fört stora skador på fiskbestånden i många regleringar har fått en allt större betydelse sjöar och vattendrag. Ett område som ak­ som regleringsinstrument. För närvarande tualiserats är utbyggnaden av vindkraft- innehåller regleringen en kombination parker på kusten och till havs. Skador på av insatsreglering och kvotreglering. Det fisk kan uppstå även vid andra typer av vat­ finns långt framskridna planer på att sna­ tenverksamheter, exempelvis muddringar rast införa ett försök med ren insatsregle­ och anläggande av vägtrummor. ring i Kattegatt. Den under 2006 påbörja­ Det krisartade läget för den europeiska de verksamheten för att erhålla grunddata ålen ställer bl.a. krav på att vandringshin­ för detta försök fortsätter under 2007. der undanröjs. Fiskeriverket skall i sina yttranden enligt miljöbalken bevaka det 22 Verksamhetsplan för år 2007 allmänna fiskeintresset och föreslå skydds­ 8.2 Utveckling av åtgärder och/eller kompensationsåtgärder/ avgifter. Domar med oförmånliga villkor landsbygden eller domar där sådana villkor saknas ska Mål enligt regleringsbrevet omprövas. Yrkes- och fritidsfiske, fisketurism, •vat­ Fortlöpande verksamheter tenbruk samt fiskberedning bidrar till ut­ • Vid utarbetandet av underlag inför EU- veckling av landsbygden möten prioritera frågor om ett hållbart Hållbar utveckling av landsbygden innebär och livskraftigt fiske med stöd av den bl.a. att stimulera ekonomisk tillväxt som biologiska rådgivningen . kan bidra till fler och växande företag och • Vidareutveckla det internationella sam­ därmed sysselsättning för både kvinnor arbetet genom att arbeta för en ökad och män. Strukturstödet är ett medel för samsyn mellan gemenskapens medlems­ att uppnå detta, inte minst inom de fiske­ länder. områden som skall fastställas inom ramen • Arbeta för regleringar som ger bättre för den nya strukturplanen. Diversifiering förutsättningar för ett långsiktigt håll­ av fiskeföretag är ett medel och kan in­ bart fiske, exempelvis genom minskade kludera vidareförädling och fisketurism. utkast Vattenbruket är en annan näring som är landsbygdsbaserad. Även möjligheter för • Arbete med harmonisering och förenk­ verksamma inom fiskerinäring att ta del ling av gemenskapens regelpaket av andra former av stöd, t.ex. inom ramen • Utveckla alternativa regleringssystem för Programmen för landsbygdsutveckling för fisket genom olika former av insats- (LBU) måste beaktas. reglering. Fisketurismen är en utpräglad lands- • Fortsätta arbetet för ett utökat selektivt bygdsnäring med goda förutsättningar att fiske. utvecklas. Fiskeriverket har att under året • Implementera det operativa programmet slutföra en rad utredningar som belyser oli­ för stödperioden 2007-2013 så att målen ka aspekter på fritidsfiske och fisketurism. i den nationella strategiska planen upp­ Fortlöpande verksamheter nås och leder till en anpassning av fiskets • Att implementera den nya Strukturpe­ kapacitet till rådande fiskresurser. rioden och särskilt beakta utformningen • Behålla god hälsostatus för odlad fisk av stödet inom de s.k. fiskeområdena. som ett led i utvecklingen av näringen. • Analysera strukturstödet regionala och • Vidareutveckla en samförvaltningsmo- socioekonomiska effekter dell på regional- och lokal nivå, bl.a. • Stödja samförvaltningsinitiativens strä­ inom ramen för det kommande struk­ van mot en utveckling av landsbygden. turprogrammet • Utvecklingen på landsbygden beaktas • Bevaka att verksamheter enligt miljö- vid beslut om yrkesfiskelicenser och far- balken får så liten påverkan som möjligt tygstillstånd. på fisk-bestånd och fiske • Vid beslut om särskilda fisketillstånd • Vidta åtgärder som syftar till att förbätt­ särskilt beakta regional hänsyn, priori­ ra upp- och nedvandringen av ål. tering av lokalt småskaligt fiske och en • Initiera omprövning av vattendomar i föryngring av fiskarkåren syfte att uppnå bättre villkor för fisket. Utvecklingsaktiviteter Utvecklingsaktiviteter • Handläggningstiden för strukturstödet • Utarbeta underlag (”checklista”) för den skall förkortas och hanteringen förenk­ havsbaserade vindkraften. las. • Att i samråd med berörda intressenter genomföra de av regeringen begärda analyserna av fiskturismen och det fiske- turistiska företagande. 23 Fiskeriverket 8.3 Ökad kunskap hos • Analysera och beakta effekterna av olika konsumenter regleringsbeslut för konsumenterna. Mål enligt regleringsbrevet 8.4 Indikatorer Kunskapen hos konsumenter om resurstill­ gång och fiskproduktion har ökat. För år 2007 skall Fiskeriverket redovisa I syfte att stödja konsumenten så att in­ utvecklingen av följande indikatorer som formationen blir mer enhetlig skall Fiske­ beskriver måluppfyllelsen inom verksam­ riverket fungera som en informationslänk hetsgrenen: mellan konsumenter och näring. Informa- tionen skall i första hand rikta sig till leden o Fiske på svaga bestånd före konsumenten. Miljömärkning har bli­ Andel av kvotreglerat svenskt fiske som vit en allt viktigare fråga för konsumenter sker på bestånd under säkra biologiska och näring. Det är viktigt att Fiskeriverket gränser eller med osäker bestandsstatus. har kunskap om konsumenternas agerande och önskemål och kan väga in detta vid o Sysselsatta inom fiskenäringen regleringsbeslut. Antal sysselsatta inom fiske, vattenbruk Fortlöpande verksamheter och fiskberedningsindustri. • Vidareutveckla arbetet med konsument­ information, i synnerhet om spårbarhet. o Förädlingsvärdet • Fortsatt bevaka utvecklingen av miljö­ Utveckling av förädlingsvärdet inom fiske­ märkning av fiskeriprodukter. flottan och fiskberedningsindustrin. 9. Verksamhetsgren Fiskerikontrol! Mål för verksamhetsgrenen tekniska hjälpmedel för att kunna utnytt­ Fastställda fiskekvoter, andra begräns­ ja tillgänglig information om pågående ningar samt andra fiskebestämmelser skall fiske och genom att ytterligare utveckla efterlevas. det riskanalysbaserade kontrollarbetet är målsättningen att landningskontrollen Överträdelser skallförebyggas. skall kunna effektiviseras. Samarbetet med Hög tillgänglighet till relevant fiskeri- Kustbevakningen bör fortsatt prioriteras information. för att säkerställa en effektiv kontroll både Fiskeriverket har det övergripande ansva­ till havs och på land. ret för fiskerikontrollen. Genom en god Krav på ytterligare insatser för att mot­ fiskerikontroll skapas förutsättningar för verka forekomsten av orapporterat och att såväl följa som styra fiskets bedrivande olagligt fiske i framförallt Östersjön fram­ inklusive uttaget av fisk. En fungerande förs av yrkesfisket, handeln, konsumenter­ fiskerikontroll ger också möjligheter att na, riksdag och regering. Gemenskapens bättre utvärdera effektiviteten hos olika kontrollmyndighet beräknas påbörja sitt förvaltningsåtgärder. operativa arbete under år 2007, varvid sam­ Den 1 januari 2007 övertar Fiskeriver­ ordningen av kontrollen mellan medlems­ ket ansvaret för landnings- och kvalitets­ stater förväntas förbättras. Arbete med att kontrollen från Kustbevakningen. Från förbättra samordning och informationsut­ gemenskapens sida har under senare år be­ byte inom kontrollområdet mellan Sverige tydelsen av en effektiv kontroll av landade och övriga Östersjöstater har pågått under kvantiteter lyfts fram särskilt när det gäller senare år och bör ytterligare fördjupas un­ att reducera risken att fisk kan landas utan der år 2007. att rapporteras korrekt liksom att möj­ En snabb och korrekt rapportering från liggöra spårbarhet. Genom att förbättra fisket och dataläggning vid Fiskeriverket är planeringen av kontrollinsatser, utveckla en förutsättning för en fungerande uppfölj- 24 Verksamhetsplan för år 2007 ning av kvoter och begränsningar av fiske- normgivning och andra insatser bör an­ ansträngning. Gemenskapen har nyligen vändas för att skapa förutsättningar för en beslutat att på sikt ersätta den existerande effektiv fiskerikontroll. pappersdokumentationen med elektronisk Fortlöpande verksamheter fångstrapportering. • Dataläggning och korskontroll av in­ 9.1 Begränsningar skall lämnade uppgifter • Uppföljning av fångstuttag och fiske- efterlevas ansträngning för att förhindra överskri­ Mål enligt regleringsbrevet dande Fastställda fiskekvoter, andra begräns­ • Utfärdande och uppföljning av särskilda ningar samt andra fiskebestämmelser skall tillstånd efterlevas. Överträdelser skall förebyggas. • Utredning av överträdelser som upptäcks Fiskeriverket kan styra nyttjandet av fiske­ och ställningstagande om åtalsanmälan kvoter och ansträngningsbegränsningar eller andra ingripanden genom föreskrifter och beslut om fiskets • Utföra finansiell kontroll av struktur- påbörjande och avslutande, antingen gene­ stödsärenden för att säkerställa att EU:s rellt eller för enskilda fartyg genom särskil­ krav uppfylls da fisketillstånd. Den tillgängliga fångst- • Säkerställa efterlevnaden av EU:s krav mängden kan också regleras genom byten avseende marknaden för fiskeri- och vat­ med andra medlemsländer. Uppföljningen tenbruksprodukter av nyttjandet och precisionen i styrningen är beroende av att såväl rapporteringen från Utvecklingsaktiviteter fisket som Fiskeriverkets dataläggning sker • Fortsatt utveckling av system för skan­ snabbt och med hög kvalitet. Med en ökad ning av loggblad, elektronisk rappor­ användning av modern teknik underlättas tering av kustfiskejournaler och förbe­ detta arbete. Vidare är kvaliteten i andra redelse för införande av en elektronisk medlemsländers rapportering om svenskt fiskeloggbok fiske samt samråden med näringen väsent­ • Genomföra pilotprojekt med fartygs- ligt för uppföljningen. övervakning baserad på AIS och annan Förekomsten av olagligt och orapporte­ alternativ teknik till VMS rat fiske undergräver förtroendet för fiske- rilagstiftningen och riskerar att snedvrida • Utveckling av ett IT-baserat verksam­ konkurrensförhållandena inom näringen. hetssystem för administration och upp­ Genom övertagandet av ansvaret för land­ följning av återhämtningsplanernas an­ nings- och kvalitetskontrollen från Kust­ strängningsbegränsningar bevakningen kommer Fiskeriverket att • Anpassning av verksamhetssystemet för bättre samordna och styra den landbaserade kvotadministration och -uppföljning kontrollen och därigenom skapa förutsätt­ till en mer fartygsvis förvaltning i vissa ningar för en effektivare kontroll. För att fisken möjliggöra en effektiv användning av kon­ • Införliva landnings- och kvalitetskon­ trollresurserna är en effektiv och samord­ trollen i Fiskeriverkets verksamhet nad hantering av information från de olika • Ta fram och förbättra metoder för risk­ leden i hanteringskedjan väsentlig liksom analysbaserat kontrollarbete en ökad inriktning på riskanalysbaserad • Vidareutveckla och fördjupa samarbetet kontrollverksamhet. För att säkerställa med Kustbevakningen lagstiftningens efterlevnad måste över­ trädelser av regelverket leda till avvägda sanktioner. Upptäckta fall av överträdelser måste därför utredas för ställningstagande om åtalsanmälan eller andra ingripanden. Regelverket måste utformas så att det är uppföljningsbart och möjligheterna till 25 Fiskeriverket 9.2 Relevant fiskeri- • Produktion av officiell statistik på fiskets information område • Presentera aktuell information om fång­ Mål enligt regleringsbrevet ster, tillstånd m.m. på hemsidan Hög tillgänglighet till relevant fiskeri- information Utvecklingsaktiviteter För att leva upp till omvärldens krav på ’ Inrätta internt och externt användarråd information om det svenska fisket är en för fiskeristatistik korrekt och snabb rapportering från fiske- • Utveckla en applikation för frågor och näringen nödvändig. Den officiella statis­ svar på Fiskeriverkets hemsida tiken på fiskets område skall tillhandahålla tillförlitlig och relevant statistik anpassad 9.3 Indikatorer till dagens behov. Informationen skall pre­ senteras på ett sätt som är förståelig även För år 2007 skall Fiskeriverket redovisa för användare utan djupare kunskap om utvecklingen av följande indikatorer som ämnesområdet. En återkommande invänd­ beskriver måluppfyllelsen inom verksam­ ning från fiskerinäringen vid överträdelser hetsgrenen: är att informationen inte varit tillräcklig eller för svår att tillgodogöra sig. Infor­ o Överskridande av fiskekvoter mation om regelverket måste därför vara Det redovisade genomsnittliga procentu­ lättåtkomlig och minimera risken för miss­ ella överskridandet för de kvoter som över- tolkningar. Tillgång till god information utnyttjats om kvotsituationen är också väsentlig för att ge möjligheter för näringen att planera o Kvotutnyttjande fisket. Andel utnyttjad kvot i stoppade fisken. Fortlöpande verksamheter • Förbättra informationen om regelverket o Åtalsanmälningar och domar genom Fiskeriverkets hemsida, prenu- Andel fällande domar av gjorda åtalsan­ merationsservice och samråd med nä­ mälningar. ringen 10. Övriga mål i regleringsbrevet 10.1 Jämställdhet även beakta möjligheterna till en jämnare könsfördelning. Genom de åtgärder som Beslut som rör individer skall prövas ur ett verket genomför internt och som baseras på jämställdhetsperspektiv och konsekvenser­ verkets jämställdhetsplan skall en jämnare na skall analyseras för såväl kvinnor som könsfördelning inom alla befattningskate- män. Fiskeriverket skall dessutom fortsatt gorier eftersträvas liksom att löneskillnad arbeta med att förverkliga de specifika mål som beror på kön inte skall förekomma. som utarbetats tidigare år för att jämställd- hetsperspektivet skall genomsyra verksam­ Fortlöpande verksamheter heten. All statistik som tas fram av verket • Genomföra verkets jämställdhetsplan skall, där så är möjligt, delas upp mellan • I arbetet med strukturperioden priori­ män och kvinnor. tera åtgärder som syftar till ökad jäm­ Fiskerinäringen är av tradition i stora ställdhet. delar manligt dominerad. Det är inom • Synliggöra jämställdheten genom att ramen för användningen av strukturstö­ konsekvent könsuppdela all relevant sta­ det som verket har störst möjligheter till tistik. en ökad jämställdhet inom sektorn. Vid beviljande av yrkesfiskelicens kan verket 26 Verksamhetsplan för år 2007 Utvecklingsaktiviteter Fortlöpande verksamheter • Genomföra utbildningar i genus- och • Bidra med underlag för svenska ställ­ jämställdhetsfrågor ningstaganden inom EU (tredjelands- avtal) och internationella organisationer 10.2 Global utveckling såsom FAO • Bidra med underlag inför nya insatser i Fiskeriverket skall inom ramen för sin egen utvecklingsländer. verksamhet medverka till att uppfylla målet för politiken för global utveckling (PGU): • Delta i institutionellt tekniskt samarbete att bidra till en rättvis och hållbar global med länder i Afrika och Södra Asien utveckling • Analysera regleringsinsatser eller projekt Målet med den samlade politiken för ur ett samstämmighetsperspektiv global utveckling är att bidra till en rätt­ vis och hållbar global utveckling genom en 10.3 Fångststatistik för bred samverkan inom alla politikområden. De viktigaste verksamheter för fiskeripoli­ fritidsfisket tikens del är EU:s fiskeriavtal med utveck­ Fiskeriverket skall inleda arbetet med att lingsländer liksom agerandet i regionala upprätta en samlad fångststatistik för fri­ fiskeriorganisationer, handeln med fiskeri­ tidsfisket. produkter, illegalt fiske och begränsningar Fiskeriverket skall tillsammans med av fiskekapacitet. SCB genomföra en studie för att belysa fritidsfiskets fångster. Denna kommer att utgöra en grund för verkets arbete med re­ geringsuppdragen 4.29, 4.30 och 4.31. 11. Interna mål 11.1 En ekonomi i balans/ genom att införa ett gemensamt verk- utvecklad verksamhets- samhetsstyrningssystem.• Påbörja införandet av en ny version av styming Agresso, med mer utvecklade funktio­ För att få en ekonomi i balans krävs en re­ ner för uppföljning och budgetering. levant resultatinformation för styrning av verksamheten. Med relevant information 11.2 En arbetsplatskultur avses att den speglar de aspekter av resulta­ och arbetsmiljö som präglas tet som är betydelsefulla för att verket ska nå sina mål. Verket ska utveckla ett system av arbetsglädje, delaktighet för ett effektivt beslutsstöd för verksamhe­ och kompetens ten. För att få en ekonomi i balans ska Fis­ Fiskeriverket skall verka för en långsiktig keriverket också planera, leda och utveckla och god personalförsörjning med för verk­ personalresurserna med beaktande av stra­ samheten ändamålsenligt kompetens. För tegier och verksamhetsplaner. att främja kunskapsdelning och kompe­ tensspridning internt ska verket ge förut­ Fortlöpande verksamheter sättningar till arbete i projekt och arbets­ • Uppföljning av ekonomiskt utfall tertial- rotation. vis, samt upprättande av delårs- och års­ Arbetsmiljön vid Fiskeriverket skall vara bokslut utformad så att den ger ett gott skydd mot Utvecklingsaktiviteter olycksfall och bidrar till en god fysisk och • Integrera verksamhetsplaneringen med psykisk hälsa. den löpande ekonomiska uppföljningen 27 Fiskeriverket Fortlöpande verksamheter 11.3 En utvecklad extern • Chefs- och ledarutvecklingsprogram med inriktning mot ledningsgrupps- kommunikation som leder utveckling och grupphandledning till till att Fiskeriverket uppfat­ chefer samt utbildning i sakfrågor såsom tas som en professionell rollen som chef och arbetsgivare, arbets­ miljö, ekonomihantering, offentlighet organisation med hög och sekretess. kompetens • Aktivt rekryteringsarbete för god kom­ För att öka kännedomen om Fiskeriverkets petensförsörjning uppdrag som central förvaltningsmyndig­ Utvecklingsaktiviteter het för bevarande och nyttjande av fisk- • Fastställa en ledarskap- och medarbe- resurserna samt om Fiskeriverkets arbete tarskapspolicy har verket fastställt en extern kommunika­ • Översyn av BESTA-koderna tionsstrategi, • Fastställa ett nytt arbetstid- och rese- Fortlöpande verksamhet avtal • Fiskeriverkets nya webbportal skall hål­ las aktuell och utvecklas inom de ramar • Fastställa rutiner för introduktion av ny­ som befintlig teknik medger. anställda, rekrytering, lönesättning Utvecklingsaktiviteter • Se över och ta fram riktlinjer för språk­ bruk och användningen av mallar i ytt­ randen, remissvar m.m. 28 Verksamhetsplan för år 2007 12. Internbudget Budgeten omfattar hela Fiskeriverkets har ändrats i förhållande till tidigare år. verksamhet fördelad på olika finansiärer. Tidigare har övrig overhead enligt punkt Dock ingår inte transfereringsverksamhe- 3 baserats på lönekostnader. Från och med ten, vilken består av lämnade bidrag till 2007 baseras fördelningen på totala kost­ fiskevård, strukturstöd till fisket och medel nader istället. från vattendomar. Beräkningen har skett i följande steg: Lönerna har beräknats med utgångs­ 1. Hyran för huvudkontoret har fördelats punkt från löneläget efter senaste lönerevi­ per avdelning/enhet baserat på antalet sionen år 2006. Sociala avgifter har beräk­ personer. nats med 46,44%, vilket motsvarar 2006 2. En fördelning av kostnader för lokal års nivå. Avgifterna för år 2007 var inte administration på huvudkontoret har fastställda vid budgeteringstillfället. gjorts. Från och med 1 januari 2007 ingår den av regeringen beslutade överföringen av 3. Resterande belopp blir övrig overhead. Landningskontrollen från Kustbevakning­ Samtliga belopp fördelas ut i verksamheten en till Fiskeriverket. med en tolftedel per månad. Fördelningsgrund för overheadkostna- der dvs den centrala kostnadsfördelningen Tabell 1 Totalbudget samt anslaget 43:6 fördelat på verksamheter 2007 Totalbudget varav 43:6 43:6 Data 43:6 Miljö 43:6 Förv tkr totalt Avd för resursförvaltning Totalt 54 196 34 016 706 4 605 28 705 Avd för forskning och utveckling Totalt 161 888 52 156 11 981 19 315 20 860 Gemensamt 7869 5839 0 1707 4132 Havsfiskelaboratoriet 42 767 23 432 10 099 9638 3695 Sötvattenslaboratoriet 37369 3325 585 947 1793 Fartygen 21351 6552 0 0 6552 Kälarne 8 607 842 0 0 842 Älvkarleby 8 749 0 0 0 0 Kustlaboratoriet 35 176 12 166 1297 7023 3 846 Avd för fiskerikontroll Totalt 44 875 42 125 0 509 41 616 VL, Stab och Adm övrig finansiering 15 259 807 807 583” 0 Internt -20 869 0 0 0 0 TOTALT 255 349 129 104 13 494 25 012 91181 ” 583 ingår i centralkostnadsfördelning enligt tabell 4. 29 Fiskeriverket Tabell 2 Totalbudget: avdelningen för forskning och utveckling 2007 Gemensamt H-lab Sö-lab Fartygen Kälarne Älvkarleby Kustlab Totalt INTÄKTER 43:6 4 132 3 695 1 793 6 552 842 0 3 846 20 860 43:6 Miljö 1 707 9 638 947 0 0 0 7 023 19 315 43:6 Datainsamling 0 10 099 585 0 0 0 1 297 11 981 43:7 0 2 495 0 0 0 0 1 234 3 729 43:8 0 2 495 5 163 0 0 0 0 7 658 43:9 0 0 5 245 0 0 0 1 000 6 245 VVL 6:5 0 0 4 172 0 6 000 2 300 0 12 472 VVL 6:6 0 990 9 000 0 0 0 2 732 12 722 Villkorsmedel m m 0 0 0 0 0 5 517 0 5 517 Summa interna medel 5 839 29 412 26 905 6 552 6 842 7817 17 132 100 499 EU 0 743 519 0 0 0 3 101 4 363 EU Datainsamling 0 10 851 845 0 0 0 989 12 685 Statliga medel 930 869 7 933 5 020 528 0 7 640 22 920 Företag m fl, avgifter 0 29 597 0 988 890 6 223 8 727 Övrigt, bidrag m m 0 0 143 0 169 0 91 403 Finansiella 0 0 7 0 0 0 0 7 Interna 1 100 863 420 9 779 80 42 0 12 284 TOTALT 7 869 42 767 37 369 21 351 8 607 8 749 35 176 161 888 KOSTNADER Personal fast 3 602 21 332 18 736 8 264 2 570 3 500 14 213 72 217 Personal tillfällig 0 0 2 019 1 320 160 300 3 499 7 298 Resor 1 430 2 690 1 232 140 160 258 2 089 7 999 Hyra, lokalkostnader 0 1 900 2 548 650 3 200 692 1 114 10 104 Konsultarvoden 250 115 3 003 300 60 644 2 528 6 900 Tele, post 37 210 95 100 25 39 135 641 Övrigt köpta tjänster m m 100 536 289 2 500 275 409 1 620 5 729 Materiel 150 952 1 560 3 037 670 1 157 1190 8 716 Kostnadsfördelning 1 484 5 449 5 523 3 700 1 322 1 285 5 503 24 266 Övriga interna kostnader 0 8 639 1 664 240 66 175 2 608 13 392 Övrigt 286 73 107 50 4 69 226 815 Avskrivningar 200 831 543 1 000 90 214 426 3 304 Finansiella 10 40 50 50 5 7 25 187 TOTALT 7 549 42 767 37 369 21 351 8 607 8 749 35 176 161 568 Transfereringar 43:6 320 320 SALDO 0 0 0 0 0 0 0 0 30 Verksamhetsplan för år 2007 Tabell 3 Totalbudget: avd för resursförvaltning, avd för fiskerikontroll, verksledning, stab samt administration 2007 VL+Stab Gemensamt Ekonomi & IT Information & Summa K-avd R-avd Personal Service VL,Stab,Adm INTÄKTER 43:6 9 682 3 640 8 792 11 337 13 340 46 791 41 616 28 705 43:6 Miljö 583 0 0 0 0 583 509 4 605 43:6 Datainsamling 0 0 0 807 0 807 0 706 43:7 0 365 695 820 0 1 880 800 514 43:8 0 515 695 820 0 2 030 800 514 43:9 0 0 0 0 0 0 0 613 VVL 6:5 0 0 0 0 0 0 0 1 333 VVL6:6 0 0 0 175 0 175 0 0 Villkorsmedel m m 0 0 828 0 0 828 0 1 190 Summa interna medel 10 265 4 520 11 010 13 959 13 340 53 094 43 725 38 180 EU 0 0 0 0 0 0 580 210 EU Datainsamling 0 0 0 807 0 807 0 617 Statliga medel 0 0 360 1 192 624 2 176 560 10 612 Företag m fl, avgifter 0 0 0 0 0 0 0 2 394 Övrigt bidrag m m 0 0 0 0 0 0 0 154 Finansiella 0 0 0 0 0 0 10 0 Interna 0 100 130 5 534 792 6 556 0 2 029 TOTALT 10 265 4 620 11 500 21 492 14 756 62 633 44 875 54 196 KOSTNADER Personal fast 5 972 1 155 8 280 7 197 4 383 26 987 13 912 27 818 Personal tillfällig 70 0 610 1 077 782 2 539 11 241 3 345 Resor 600 140 385 300 120 1 545 1 200 3 890 Hyra, lokalkostnader 0 0 0 0 6 951 6 951 237 868 Konsultarvoden 240 1 100 415 5 008 462 7 225 850 1 535 Tele, post 85 0 30 2 470 420 3 005 1 600 206 Övrigt köpta tjänster m m 376 905 265 2 050 175 3 771 335 325 Materiel 240 5 70 1 060 608 1 983 190 1 070 Kostnadsfördelning 0 0 0 0 0 0 10 894 12 215 Övriga interna kostnader 2 049 0 1 136 0 40 3 225 2 207 2 045 Övrigt 80 695 0 0 90 865 39 602 Avskrivningar 543 505 540 2 280 675 4 543 2 148 239 Finansiella 10 115 9 50 50 234 22 38 TOTALT 10 265 4 620 11 740 21 492 14 756 62 873 44 875 54 196 SALDO 0 0 -240 0 0 -240 0 0 1) 1) avser avskrivningar på ”invärderade” inventarier m m 31 Fiskeriverket Tabell 4 Central kostnadsfördelning 2007 2007 2007 2007 2006 Verksgemensamt Lokal administration Totalt Totalt R-avd 7 089 5126 12 215 12 899 Gemensamt 930 554 1 484 1 294 H-lab 5 449 0 5 449 6 358 Sö-lab 5 523 0 5 523 6 020 Fartygen 3 589 111 3 700 2 966 Kälarne 1 322 0 1 322 726 Älvkarleby 1 285 0 1 285 1 105 Kustlab 5 280 222 5 502 5115 FoU-avd totalt 23 378 886 24 265 23 584 K-avd 3 756 3 564 7 320 7 073 Landningskontrollen 3 574 0 3 574 TOTALT 37 797 9 577 47 374 43 557 32 Verksamhetsplan för år 2007 Bilagor • Regleringsbrev • Tiopunktsprogram för utveckling och effektivisering av verksamheten • Vision för Fiskeriverket • Extern kommunikationsstrategi • IT-strategi 2007-2009 • Jämställldhetsplan • Plan för etnisk mångfald • Arbetsmiljöpolicy 33 Regeringsbeslut 9 REGERINGEN 2006-12-21 2006/3351 (delvis) 2006/1578 Jordbruksdepartementet Fiskeriverket Box 423 401 26 GÖTEBORG Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Fiskeriverket Riksdagen har beslutat om om Fiskeriverkets verksamhet för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 23, bet. 2006/07:MJU2, rskr. 67). Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2007 för Fiskeriverket och nedan angivna anslag. VERKSAMHET Fiskeriverkets verksamhet återfinns inom följande politikområde med tillhörande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Livsmedelspolitik Fiske Kunskapsuppbyggnad Naturresursförvaltning Fiskerikontrol! 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Livsmedelspolitik Mål En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. 1.1.1 Verksamhetsområde Fiske Mål Ett ekologiskt hållbart nyttjande av fiskresursen Postadress Telefonväxel E-Post 103 33 Stockholm 08-405 10 00 registrator@agriculture.ministry.se Besöksadress Telefax Fredsgatan 8 08-20 64 96 En ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och tillväxt av landsbygden. Att miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö enligt prop. 2004/05:150 uppnås. Återrapportering Redovisa - i vilken utsträckning målen är uppfyllda och översiktligt beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att nå respektive mål. Redovisade resultat skall analyseras. - hur samverkan och dialog med berörda intressenter genomförs. 1.1.1.1 Verksamhetsgren Kunskapsuppbyggnad Mål Vetenskapliga underlag av hög kvalitet - till gagn för utvecklingen av ett långsiktigt hållbart yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk - som underlag till att miljökvalitetsmålen uppfylls Kunskap och strategier för ekosystemansatsens tillämpning i fiskeriförvaltningen, God kunskap om fiskeripolitikens samhällsekonomiska effekter Återrapportering Redovisa i vilken utsträckning målen är uppfyllda och översiktligt beskriv vilka åtgärder som har vidtagits för att nå respektive mål. Vidare skall nedanstående återrapporteringskrav redovisas. Redovisade resultat skall analyseras. Miljökvalitetsmålen redovisas samlat. - arbetet med kunskapsuppbyggnad för utveckling av ett långsiktigt hållbart yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk, - genomförandet av de uppgifter som ryms inom ramen för EG:s förordning om datainsamling, - arbetet med kunskapsuppbyggnad om fiskbestånd som är viktiga för kust- och inlandsfisket samt fritidsfisket, - arbetet i internationella havsforskningsrådet, ICES samt - genomförda samhällsekonomiska analyser samt arbetet med att öka kunskapen om fiskeripolitikens samhällsekonomiska effekter. - samarbete och samordning med övriga forskningsinstitutioner. Sidan 2 av 16 1.1.1.2 Verksamhetsgren Naturresursförvaltning Mål Den biologiska mångfalden bevaras och förlusten hejdas. Yrkes- och fritidsfiske, fisketurism, vattenbruk samt fiskberedning till gagn för en hållbar utveckling av landsbygden Kunskapen hos konsumenter om resurstillgång och fiskproduktion har ökat. Aterrapportering Redovisa i vilken utsträckning målen är uppfyllda och översiktligt beskriv vilka åtgärder som har vidtagits för att nå respektive mål. Vidare skall nedanstående återrapporteringskrav redovisas. Redovisade resultat skall analyseras. - insatser av de för budgetåret anvisade medlen för anslaget 43:9 Fiskevård, - åtgärdsprogram för hotade fiskarter och fiskstammar, - arbetet med förvaltningsåtgärder inklusive förvaltnings- och återhämtningsplaner avseende såväl sötvattens- som marina områden - arbetet med att minska den negativa effekten av annan mänsklig verksamhet än fiske på fiskresursen, - insatser, resultat och effekter av EG:s strukturprogram i relation till uppställda mål och finansieringsplaner samt hur dessa sammantaget bidrar till utveckling av landsbygden, - en total sammanställning för respektive strukturprogram fördelat på dels EG-medel, dels nationell finansiering (Fiskeriverkets, annan statlig, kommunal, övrig offentlig samt privat finansiering), - för anslagen 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. och 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. i års- och delårsrapport ange belopp för respektive strukturprogram avseende inbetalningar, beslut, utbetalningar samt prognos över kommande in- och utbetalningar för den period som rör Fonden för fiskets utveckling (FFU), samt den period som rör Europeiska fiskerifonden (EFF). 1.1.1.3 Verksamhetsgren Fiskerikontroll Mål Fastställda fiskekvoter, andra begränsningar samt andra fiskebestämmelser skall efterlevas. Överträdelser skall förebyggas. Sidan 3 av 16 Hög tillgänglighet till relevant fiskeriinformation. Aterrapportering Fiskeriverket skall redovisa i vilken utsträckning målen är uppfyllda och översiktligt beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att nå respektive mål. Vidare skall nedanstående återrapporteringskrav redovisas. Redovisade resultat skall analyseras. - samarbetet med Kustbevakningen avseende verksamheten inom fiskerikontrollen, - samarbetet och samverkan med andra länder, särskilt kring Östersjön, avseende frågor som rör fiskerikontroll, - de fall då fastställda fiskekvoter och andra begränsningar har överskridits samt analysera orsakerna till detta, - utvecklingsprojekt inom fiskerikontrollen särskilt avseende tillgängligheten på information, - redovisning av gjorda anmälningar för typ av överträdelse, fördelat på administrativ uppföljning och operativ kontroll. 2 Övriga mål och återrapporteringskrav Redovisning av verksamhet Fiskeriverket skall utifrån verksamhetens indelning redovisa årsarbetskrafter, kostnader och intäkter samt finansiering fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa medel samt bidrag. För bidrag redovisas oförbrukade bidrag, de största bidragsgivarna samt bidrag från myndigheter. Detta skall redovisas i not. Indikatorer på verksamhetsområde Fiskeriverket skall redovisa utvecklingen av de indikatorer som föreslagits på verksamhetsgrensnivå. Redovisningen innefattar att analysera utfallet av indikatorerna. Redovisningen ersätter de indikatorer som tidigare redovisats på verksamhetsområdesnivå. En nationell strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden Fiskeriverket skall biträda regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) vid framtagandet av en nationell strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden. Internationellt arbete Fiskeriverket skall redogöra för sitt arbete med EU:s utvidgning, EU:s handelsavtal, relevanta miljökonventioner, Nordiska Ministerrådet, FAO, OECD, WTO samt andra internationella fora. Sidan 4 av 16 Jämställdhet Beslut som rör individer skall prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av besluten skall analyseras för såväl kvinnor som för män. Fiskeriverket skall dessutom fortsatt arbeta med att förverkliga de specifika mål som utarbetats tidigare år för att jämställdhetsperspektivet skall genomsyra verksamheten. All statistik som tas fram av verket skall, där så är möjligt, delas upp mellan kvinnor och män. Aterrapportering Fiskeriverket skall redovisa sådana områden inom myndighetens ansvarsområde där olika förhållanden och villkor gäller för kvinnor och män. Verket skall redogöra för vilka åtgärder som krävs för att nå jämställdhetsmålen som utarbetats, vilka åtgärder som hittills vidtagits och hur man planerar att fortsatt arbeta med jämställdhetsperspektivet. I detta ligger att: - verkställa de förslag om jämställdhetsarbete som lämnats av Fiskeriverket, - beskriva hur man arbetar med att pröva de beslut som rör individer ur ett jämställdhetsperspektiv. - analysera, bl.a. med hjälp av föreslagna indikatorer på jämställdhetsområdet, Europeiska fiskerifondens (EFF) effekter avseende jämställdhet mellan kvinnor och män. I detta ligger att redovisa hur medel från fonden fördelar sig mellan kvinnor och män Global utveckling Fiskeriverket skall inom ramen för sin egen verksamhet medverka till att uppfylla målet för politiken för global utveckling: att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112). Aterrapportering Fiskeriverket rapportera till regeringen senast den 31 december 2007 om hur man inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer har arbetat för att bidra till genomförandet av den svenska politiken för global utveckling sedan föregående rapportering. Prognoser för programperioden 2000-2006 Fiskeriverket skall, senast den 21 februari, den 1 juni och den 16 oktober 2007, lämna en sammanställning av beslutade belopp samt en prognos för inbetalningar och utbetalningar per år avseende Fonden för fiskets utveckling (FFU) för programperioden 2000-2006. Uppgifterna skall avse åtgärder såväl utanför som inom Mål 1 och prognosen skall sträcka sig t.o.m. 2009. Uppgifterna skall lämnas till Nutek. Sidan 5 av 16 Utgiftsprognoser Fiskeriverket skall redovisa utgiftsprognoser för 2007-2010 vid prognostillfällena 23 januari, 7 mars, 2 maj, 2 augusti samt 30 oktober. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Fangststatistik för fritidsfisket Fiskeriverket skall inleda arbetet med att upprätta en samlad fångststatistik för fritidsfisket. Regional utveckling Fiskeriverket skall medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 och dess prioriteringar. Fiskeriverkets medverkan skall ske med utgångspunkt i myndighetens uppdrag och i samverkan med den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. Fiskeriverket skall efter samråd bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2006 enligt närmare anvisningar från NUTEK. Fiskeriverket skall vid förfrågan från länens programansvariga redovisa beslutade och utbetalade belopp inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen. 4 Uppdrag Verksamheten inom GFP Fiskeriverket skall redovisa en resultatbedömning och de viktigaste effekterna av verksamheten inom EG:s gemensamma fiskeripolitik under 2006. Detta inkluderar en bedömning av genomförda kontrollinsatsers kostnader och effekter, särskilt avseende sådana fisken som berörs av EU:s återhämtningsplaner. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2007. Nationella stöd Fiskeriverket skall i enlighet med artiklarna 5-6 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget och avsnitt 5.1 i gemenskapens riktlinjer för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk (2004/C 229/03) redovisa utfallet av de nationella stöd som lämnas inom myndighetens verksamhetsområde. Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2007. Sidan 6 av 16 ICES Fiskeriverket skall, i anslutning till sitt budgetunderlag, lämna underlag för Internationella havsforskningsrådet (ICES) avseende de kostnader för årsavgift, årsmöte samt Fiskeriverkets deltagande som under budgetåret 2007 föreslås att belasta anslag 43:15 Bidrag till vissa internationella organisationer. Regelförenkling Fiskeriverket skall inom sitt ansvarsområde bistå Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) i arbetet med att ta fram underlag för regeringens handlingsplan för regelförenkling i enlighet med regeringsbeslut den 30 november 2006 dnr N2006/10426/NL. Handlingsplanen syftar till att uppnå regeringens mål att företagens administrativa kostnader till följd av samtliga statliga regelverk skall minska med minst 25 procent till år 2010. Myndigheten skall i ett första steg redovisa underlag till respektive departement senast den 19 februari 2007. Underlaget skall närmare beskriva inriktningen och arten av det regelförenklingsarbete som myndigheten bedriver och avser att bedriva. Redovisningen kan också innehålla förslag till regeringen om förändringar i lagar och förordningar som skulle kunna minska företagens administrativa kostnader. Fiskeriverket skall i ett andra steg senast den 19 oktober 2007 ta fram ett kompletterande underlag och redovisa genomförda förenklingsåtgärder och pågående förenklingsprojekt, inklusive vidareutveckling och konkretiseringar av tidigare planerade åtgärder. Fiskeriverket skall vid utformningen av föreskrifter och allmänna råd beakta att myndigheten skall bidra till regeringens mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader skall Fiskeriverket senast den 30 mars 2007, till Verket för näringslivsutveckling (Nutek), redovisa sådana förändringar av myndighetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader." Resursanvändning av miljömålsmedel Fiskeriverket skall för 2007 redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslaget 43:6 Fiskeriverket från utgiftsområde 20 under perioden 2001 - 2007. Redovisningen lämnas i separat rapport till regeringen (Miljödepartementet) senast den 23 mars 2008. Sidan 7 av 16 Sveriges ordförandeskap i EU 2009 Fiskeriverket skall fortlöpande bistå Jordbruksdepartementet i förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i EU vad avser eventuella förberedelser på Fiskeriverket inför ordförandeskapet samt eventuella EU-relaterade sakfrågor inom verkets ansvarsområde som Sverige särskilt bör uppmärksamma inför ordförandeskapet. En redovisning lämnas senast den 1 mars 2008. FINANSIERING 5 Anslag 5.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 43:6 Fiskeriverket (Ramanslag) Disponeras av Fiskeriverket 129 104 ap.l Fiskeriverket (ram) 129 104 Villkor för anslag 43:6 ap.l Fiskeriverket 1. Anslaget skall disponeras för arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust ocli skärgård och Storslagen fjällmiljö (prop.2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36 och 2004/05:150, bet. 2005/06: MJU3, rskr. 2005/06:48, rskr. 2005/06:49) ). Minst 25 000 000 kronor skall användas för arbetet med miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag. 2. Anslaget skall disponeras för verksamhet förknippad med datainsamlingen enligt rådets förordning (EG) nr 1543/2000 avseende nationella kostnader. Medfinansiering från EU tilldelas under Jordbruksverkets anslag 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter. 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. (Ramanslag) •oneras av Fiskeriverket 28 000 ap.l Strukturstöd till fisket m.m. 0 (ram) ap.2 Strukturstöd till fisket m.m. - 28 000 Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013 (ram) Sidan 8 av 16 Villkor för anslag 43:7 ap.1 Strukturstöd till fisket m.m. 1. Anslaget skall i allt väsentligt disponeras för den statliga svenska andelen i det stöd som finansieras av Fonden för fiskets utveckling (FFU) under anslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får även med högst 2,5 miljoner kronor disponeras för svensk medfinansiering av projekt inom Fiskeriverket som finansieras av EG-budgeten och ligger i linje med strukturprogrammens målsättning. 2. Anslaget får med beaktande av EG:s statsstödsregler disponeras för stödformer enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering. 3. Fiskeriverket fastställer länsvisa planeringsramar för länsstyrelsernas beslut om EG:s strukturstöd avseende de stödåtgärder där länsstyrelsen fattar beslut. Beträffande länsstyrelserna inom Mål 1 skall planeringsramarna fastställas efter aktivt samråd med berörda länsstyrelser. 4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. 5. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta fiskerilånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Vinst eller förlust som uppkommer i samband med att egendom, som utgör säkerhet för fiskerilån, tas i anspråk för att skydda statens fordran skall enligt i proposition (prop. 1971:63) Stödåtgärder på fiskets område m.m. angivna grunder föras till respektive täckas av anslagsposten. 6. Influtna amorteringar och räntor avseende det äldre anslaget Lån till fiskerinäringen skall redovisas på inkomsttitlarna 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen respektive 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen på statsbudgetens inkomstsida. Influtna amorteringar och räntor för tidigare beviljade fiskeredskapslån skall redovisas på inkomsttiteln 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet respektive 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet. 7. Statlig kreditgaranti för lån till fisket får medges i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 75 miljoner kronor minskat med belopp som motsvarar förlusterna för garantier inom samma garantisystem under föregående budgetår. Sidan 9 av 16 ap.2 Strukturstöd till fisket m.m. - Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013 1. Anslaget skall i allt väsentligt disponeras för den statliga svenska andelen i det stöd som finansieras av och Europeiska fiskerifonden (EFF) under anslaget 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får även med högst 2,5 miljoner kronor disponeras för svensk medfinansiering av projekt inom Fiskeriverket som finansieras av EG-budgeten och ligger i linje med strukturprogrammens målsättning. 2. Anslaget får med beaktande av EG:s statsstödsregler disponeras för stödformer enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering. 3. Fiskeriverket fastställer länsvisa planeringsramar för länsstyrelsernas beslut om EG:s strukturstöd avseende de stödåtgärder där länsstyrelsen fattar beslut. Beträffande länsstyrelserna inom Mål 1 skall planeringsramarna fastställas efter aktivt samråd med berörda länsstyrelser. 4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. 5. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta fiskerilånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Vinst eller förlust som uppkommer i samband med att egendom, som utgör säkerhet för fiskerilån, tas i anspråk för att skydda statens fordran skall enligt i proposition (prop. 1971:63) Stödåtgärder på fiskets område m.m. angivna grunder föras till respektive täckas av anslagsposten. 6. Influtna amorteringar och räntor avseende det äldre anslaget Lån till fiskerinäringen skall redovisas på inkomsttitlarna 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen respektive 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen på statsbudgetens inkomstsida. Influtna amorteringar och räntor för tidigare beviljade fiskeredskapslån skall redovisas på inkomsttiteln 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet respektive 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet. 7. Statlig kreditgaranti för lån till fisket får medges i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 75 miljoner kronor minskat med belopp som motsvarar förlusterna för garantier inom samma garantisystem under föregående budgetår. 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (Ramanslag) Disponeras av Fiskeriverket 70 000 Sidan 10 av 16 ap.l Från EG-budgeten finansierade 0 strukturstöd till fisket m.m. (ram) ap.2 Från EG-budgeten finansierade 70 000 strukturstöd till fisket m.m. - Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013 (ram) Disponeras av regeringen 0 ap.4 Från EG-budgeten finansierade 0 strukturstöd till fisket m.m. - Regeringens disposition (ram) Villkor för anslag 43:8 ap.l Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 1. EG-medlen under anslaget får användas enligt rådets förordningar för strukturfonderna från den 21 juni 1999 (EG) nr 1260/1999, (EG) nr 1263/1999, rådets förordning från den 17 december 1999 (EG) nr 2792/1999 avseende programperioden 2000-2006 samt de riktlinjer för strukturfondsarbetet som EG-kommissionen fastställt. De riktlinjer som övervakningskommittéerna för strukturplanen för fiskerinäringen utanför Mål 1 respektive innanför Mål 1 fastställer skall beaktas. 2. Fiskeriverket skall redovisa betalningar från EG-budgeten mot inkomsttiteln 6211 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999 och mot inkomsttitel 6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006. 3. Som utbetalningsmyndighet av medel från Fonden för fiskets utveckling (FFU) svarar Fiskeriverket för att - fastställa och godkänna att de belopp som betalas till stödmottagare sker i enlighet med gemenskapsreglerna, - verkställa och redovisa utbetalningar, - följa upp och kontrollera att åtgärder och projekt utvecklas i enlighet med programmet och - felaktiga utbetalda belopp återbetalas till EG-kommissionen. 4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Sidan 11 av 16 ap.2 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013 1 EG-medlen under anslaget får användas enligt rådets förordning från den 27 juli 2006 (EG) nr 1198/2006 avseende programperioden 2007-2013 samt de riktlinjer för strukturfondsarbetet som EG-kommissionen fastställt. De riktlinjer som övervakningskommittéerna för strukturplanen för fiskerinäringen utanför Mål 1 respektive innanför Mål 1 fastställer skall beaktas. 2 Fiskeriverket skall redovisa betalningar från EG-budgeten mot inkomsttitel 6213 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2007-2013. 3 Som utbetalningsmyndighet av medel från Europeiska fiskerifonden (EFF) svarar Fiskeriverket för att - fastställa och godkänna att de belopp som betalas till stödmottagare sker i enlighet med gemenskapsreglerna, - verkställa och redovisa utbetalningar, - följa upp och kontrollera att åtgärder och projekt utvecklas i enlighet med programmet och - felaktiga utbetalda belopp återbetalas till EG-kommissionen. 4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta avskrivningslånen och därvid vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. 43:9 Fiskevård (Ramanslag) Disponeras av Fiskeriverket 26 832 ap.l Fiskevård (ram) 26 832 Villkor för anslag 43:9 ap.l Fiskevård 1. Anslaget får disponeras för stöd till fiskevården enligt förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården och skall särskilt främja det svenska miljömålsarbetet. 2. Fiskeriverket skall fördela medlen efter samverkan med länsstyrelserna. 3. För bidrag till Internationella sekretariatet för hållbart fiske disponeras 2 000 000 kronor. 4. Fiskeriverket skall i sin årsredovisning redovisa hur Fiskevårdsanslaget fördelats på olika aktörer. Sidan 12 av 16 5. Anslaget får disponeras för insamling av fångststatistik för fritidsfisket. 5.3 Finansiella villkor 5.3.1 Finansiella villkor för anslag/anslagsposter Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Anslag/ap Anslagskredit Anslagsbehållning Indrag av som disponeras anslagsbelopp 2007 43:6 Fiskeriverket ap.l 3 873 3 % 0 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. ap.l 0 Allt 0 ap.2 840 Allt 0 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. ap.l 0 Allt 0 ap.2 2 100 Allt 0 ap.4 0 Allt 0 43:9 Fiskevård ap.l 805 32 //o 0 Belopp angivna i tkr 5.3.2 Omfördelning av anslagssparande Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Omfördelning från Omfördelning till Belopp (tkr) Belopp andel (%) anslag/ap1 anslag/ap2 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 43:8 ap.3 43:8 ap.4 100 % 1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2006 års nomenklatur 2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2007 års nomenklatur 5.3.3 Avslutade anslagsposter Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Anslag/ap Anslagstyp 43:8 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. ap.3 ram Sidan 13 av 16 6 Övriga villkor 6.1 Låneram och krediter Låneram (enl 20 § budgetlagen) 27 000 Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen) 25 000 Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen) Belopp angivna i tkr 6.2 Utbetalningsplan Till Fiskeriverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell: Utbetalningsdatum Belopp 2007-01-25 10 758 2007-02-25 10 758 2007-03-25 10 758 2007-04-25 10 758 2007-05-25 10 758 2007-06-25 10 758 2007-07-25 10 758 2007-08-25 10 758 2007-09-25 10 758 2007-10-25 10 758 2007-11-25 10 758 2007-12-25 10 766 Belopp angivna i tkr Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Fiskeriverkets disposition enligt detta regleringsbrev är: 43:6 ap.l Fiskeriverket Sidan 14 av 16 7 Avgifter och bidrag 7.1 Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Verksamhet +/- +/- 2006 Int. Kost. +/- 2007 Ack. +/- t.o.m. 2007 2007 utgå. 2005 2007 Tjänsteexport Tjänsteexport 100 417 7 500 7 500 0 517 Uppdragsverksamhet Fartyg 0 0 4 500 4 500 0 0 Utredningskontoren/laborat 50 130 24 000 24 000 0 180 orierna Summa 50 130 28 500 28 500 0 180 Belopp angivna i tkr 7.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet Fiskeriverkets verksamhet inom utredningskontoren, laboratorierna och undersökningsfartygen får tills vidare finansieras med avgifter medan tjänsteexport skall finansieras med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av Fiskeriverket, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av Fiskeriverket. (Skall formuleras om) 7.5 Villkor för bidragsfinansierad verksamhet Fiskeriverket får ta emot bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer för sin FoU-verksamhet. För sådan verksamhet som fordrar medfinansiering av Fiskeriverket skall sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, som skall särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten. Övriga bemyndiganden och ekonomiska villkor Fiskeriverket svarar för förvaltningen av kvarvarande prisregleringsmedel. Medel från prisregleringskassan får balanseras mellan budgetåren. Användningen av prisregleringsmedlen skall särredovisas i verkets årsredovisning. UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET Fiskeriverket skall inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten med lån i Riksgäldskontoret enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) till den del sådan verksamhet finansieras av EG-medel. Sidan 15 av 16 TPoa regeringens vagnar Eskil Erlandsson Anna Larson Kopia till Riksdagen, Miljö- och jordbruksutskottet Riksrevisionen Finansdepartementets budgetavdelning Regeringskansliets Förvaltningsavdelning, RK Ekonomi Internrevisionen SB Ekonomistyrningsverket Riksgäldskontoret Jo-SAU Sidan 16 av 16 1 FISKERIVERKET Fiskeriverkets tiopunktsprogram för utveckling och effektivisering av verksamheten Vi utvecklar en gemensam värdegrund som inom ramen för den svenska fiskeripolitiken styr vår vision och vårt agerande i olika frågor. Vi deltar aktivt i diskussionerna om fiskresursernas långsiktiga nyttjande med vår saklighet och kompetens. Vi är lyhörda för synpunkter och arbetar för att utveckla och effektivisera vår verksamhet med fokus på nedanstående punkter: 1. Vi skall vidmakthålla och utveckla våra samverkansorgan med externa intressenter för att ta till vara deras kunskap och erfarenheter. 2. Vi skall utveckla en handlingsplan för dialog mellan fiskare, forskare och förvaltare baserad på ömsesidig respekt och fakta. 3. Vi skall tillförsäkra att vi har god kunskap om fiskets bedrivande genom kompetensutveckling, dialog med yrkesfiskare och andra åtgärder. 4. Vi skall skapa ett forum för direkt information till yrkesfiskarna i aktuella frågor. 5. Vi skall prioritera projekt som syftar till att utveckla och förenkla rapporteringen om fisket. 6. Vi skall fördjupa dialogen med Kustbevakningen om kontrollens genomförande med syfte att förbättra effektiviteten. 7. Vi skall fortsätta att utveckla rutinerna för strukturstöd inom nuvarande stödperiod och ge en grund för goda utåtriktade arbetsformer under kommande period. 8. Vi skall utveckla samarbetet med länsstyrelserna med syfte att effektivisera hanteringen av strukturstöd i hela kedjan. 9. Vi skall bedriva ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på kommunikation och handläggningstider i ärenden. 10. Vi skall arbeta med att förenkla språket i skrivelser och beslut som riktar sig till enskilda. ”Fiskbestånden är livskraftiga och allt nyttjande är långsiktigt” Vision för Fiskeriverket Fiskbestånden är livskraftiga och allt nyttjande är långsiktigt Vår vision skall hjälpa oss att vara offensiva och strategiska i vårt arbete med att nå de mål som regering och riksdag pekat ut för oss. Fiskeriverket är den statliga myndighet som har ansvar för bevarande och nyttjande av Sveriges fiskresurser. Verket skall bidra till en ekologiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. Detta mål är nedbrutet i tre övergripande mål vilka skall bidra till: - att miljökvalitetsmålen nås - ett ekologiskt hållbart fiske och vattenbruk - en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden Fem strategier skall hjälpa oss att genomföra vår vision: 1. Verksamheten utgår från ekosystemansatsen 2. Trovärdighet i fakta och kompetens 3. Öppen dialog mellan Fiskeriverket och omvärlden 4. Fisken brukas mångsidigt, hållbart och lönsamt 5. Brukarna tar ett ökat ansvar för fiskresursen 1. Verksamheten utgår från ekosystemansatsen Ivårt arbete utgår vi ifrån ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. Förvaltningen syftar till ett hållbart nyttjande av fiskresursen samtidigt som ekosystemens struktur och funktion bevaras. Ekosystemansatsen innebär också ett erkännande av människans rättighet att använda det som ekosystemen producerar. Detta förutsätter en nära samverkan mellan berörda intressenter. Vi arbetar för att bevara fiskens naturliga miljö genom att minska negativ miljöpåverkan. 2. Trovärdighet i fakta och kompetens Vi utvecklar och kvalitetssäkrar vår fakta- och kunskapsbas bland annat genom att samla in och analysera data från områden där vi i dag saknar kunskap. Vi använder oss av vår fakta- och kunskapsbas på bästa sätt i våra beslut och andra ställningstaganden. 3. Öppen dialog mellan Fiskeriverket och omvärlden Vi har en öppen samverkan och dialog med vår omvärld och gör intressenterna mer delaktiga och är lyhörda för deras kunskaper och åsikter. Vi förmedlar kunskap till våra intressenter och strävar efter delaktighet och insyn i verksamheten. En större öppenhet eftersträvas i datainsamling och analyser och att intressenterna respekterar insamlade data som underlag för beslut. Vi deltar aktivt i den fiskeripolitiska debatten. 4. Fisken brukas mångsidigt, hållbart och lönsamt Vi beaktar både risker och möjligheter och gör en sammanvägd värdering av biologiska, ekonomiska och sociala faktorer. Det innebär en avvägning mellan bevarande och nyttjande liksom mellan olika kategorier fiskande såsom fisketuristiska företag, yrkesfiske och fritidsfiske. Vi skapar förutsättningar för den som är beroende av fisk för sin försörjning att kunna få lönsamhet i sin verksamhet. Den fisk som fångas skall spegla konsumenternas efterfrågan. 5. Brukarna tar ett större ansvar för fiskresursen Vi arbetar för att alla som nyttjar fiskresursen tar ett ökat ansvar. Genom ett ökat samarbete vid inhämtande av kunskap känner brukarna större delaktighet. Vi ökar möjligheten för den som nyttjar fiskresursen att delta vid utformningen av regelverket och stimulerar brukarna att föreslå eller skapa egna åtgärder. Vi bidrar till att konsumenten har möjlighet att köpa fisk som är hållbart och lagligt fångad, där konsumenten ges möjlighet att spåra fiskens ursprung. Så här arbetar Fiskeriverket för att genomföra strategierna och nå visionen I ALL VÅR VERKSAMHET ÄR VI FOKUSERADE PÅ VÄRT UPPDRAG OCH VAR VISION. Riksdag och regering är våra uppdragsgivare som styr genom lagar, budget, förordningar, instruktion, regleringsbrev och uppdrag. Genom den årliga verksamhetsplaneringen anger vi de aktiviteter som skall utföras under året. Vi redovisar och följer fortlöpande upp våra resultat samt när så behövs reviderar våra insatser. En effektiv mål- och resultatstyrning med uppföljning och utvärdering är viktig för att uppfylla de krav som ställs på oss och för att kunna motivera resurser till verksamheten. VI ÄR EN MYNDIGHET MED ETT GEMENSAMT UPPDRAG. Vi arbetar aktivt och med framförhållning för ett hållbart fiske. Vårt arbetssätt utmärks av kunskap, kompetens och kvalitet. Vi ser Fiskeriverket som en myndighet och med ett öppet arbetssätt uppnår vi de mål som ålagts oss. VI BIDRAR ALLA TILL EN GOD OCH Stimulerande Arbetsmiljö. Vi uppmuntrar initiativ och öppenhet så att alla känner sig stimulerade att bidra till att utveckla vår verksamhet. Vår arbetsplats präglas av mångfald och vi värdesätter våra olika personligheter och kompetenser. Vi behandlar varandra med respekt och tillit och har förståelse för våra olika roller. Vi har ett utvecklat och tydligt ledarskap och erbjuder goda utvecklingsmöjligheter. VAR MYNDIGHETSUTÖVNING PRÄGLAS AV LYHÖRDHET, INTEGRITET OCH TYDLIGHET. Myndighetsutövning är vår huvuduppgift och stöds av övriga verksamheter. Vid kontakter med dem som berörs av våra beslut är vi lyhörda och visar respekt. Vi har höga krav på rättssäkerhet och integritet vid beredning av ärenden och beslut. Vi strävar efter att våra beslut är tydliga och förstås av dem som berörs. GÖTEBORG 2005-06-20 FISKERIVERKETS EXTERNA KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Fiskeriverkets kommunikationsstrategi syftar till att öka kännedomen om Fiskeriverkets uppdrag som central förvaltningsmyndighet för bevarande och nyttjande av fiskresurserna samt om Fiskeriverket och verkets arbete. skapar förutsättningar för att Fiskeriverket skall uppfattas som en professionell organisation med hög kompetens aktiv, kreativ och initiativrik myndighet organisation som är tydlig ocli konsekvent myndighet med höga krav på rättssäkerhet och obundenhet från intressegrupperingar samt öppen, tillgänglig och lyhörd myndighet. Fiskeriverket skall ge alla anställda förutsättningar att företräda Fiskeriverket och stärka deras möjligheter att förmedla korrekt information. tillhandahålla kunskaper och fakta, lätt tillgängliga och i en form som passar varje målgrupp. Fiskeriverkets utredningar och beslut skall spridas på lämpligt sätt. stimulera och medverka i den offentliga debatten. Verket skall tillföra diskussionerna fakta och bidra med analyser av frågeställningar och handlingsalternativ. ha beredskap för agerande i samband med händelser där verkets trovärdighet allvarligt kan skadas. Verkets ledningsgrupp tar då ansvar för att korrekt information lämnas. underlätta för utomstående att framföra synpunkter. Framförda åsikter skall beaktas och besvaras. Den som har verksamhetsansvar har också ansvar för att kommunikationsstrategin har genomslag inom sitt ansvarsområde och skall tillse att erforderliga initiativ tas och åtgärder genomförs. Verksamhetsansvariga chefer skall också tillse att aktuell kunskap är tillgänglig för samtliga medarbetare. Anställda vid Fiskeriverket har en lagstadgad rätt till yttrandefrihet och meddelarfrihet. Fiskeriverkets kommunikationsstrategi är inte avsedd att inskränka denna rätt. MÅLGRUPPER Fiskeriverket kommunicerar med ett stort antal målgrupper inom olika, ofta överlappande, områden med olika förutsättningar för kommunikation. Uppdragsgivare - Regeringskansliet, finansiärer m.fl. Allmänpolitiskt område - Politiker, politiska partier, offentliga debattörer m.fl. Allmänheten Myndigheter - Samarbetsmyndigheter såsom Naturvårdsverket, Kustbevakningen, länsstyrelser, Kammarkollegiet, SMHI, Sida m.fl. Intresseorganisationer - Miljöorganisationer, konsumentorganisationer m.fl. Internationella organisationer - EU-organ, NEAFC, OECD, FAO m.fl. Fiskerinäringen - Fiskets organisationer, enskilda näringsidkare, fiskevattenägare, fritidsfiskare m.fl. Vetenskap - Forskare, vetenskapliga tidsskrifter m.fl. Utbildning - Ungdomsskolan, Universitet och högskolor m.fl. Verksinternt - Fiskeriverkets personal och styrelse Massmedia - Massmedia är en kommunikationskanal, men medias representanter kan betraktas som en målgrupp. KOMMUNIKATIONSKANALER Fiskeriverket samt verkets åtgärder och resultat värderas av omvärlden på basis av uppgifter som förmedlas via ett antal kommunikationskanaler massmedia hemsidan informationsmaterial seminarier och föreläsningar möten i samarbetsorgan individuella kontakter och förfrågningar Utformning och presentation av verkets utredningar, beslut och regelverk påverkar också omvärldens bild av Fiskeriverket vilket skall beaktas när material offentliggörs. FISKERIVERKETS FÖRETRÄDARE Bilden av Fiskeriverket skapas av de intryck alla anställda lämnar vid externa kontakter både formellt och informellt. En förutsättning för att verkets medarbetare skall kunna informera om och diskutera aktuella frågeställningar är att externa kontakter föregås av en öppen diskussion inom verket. Därför skall interna diskussioner stimuleras. Seminarier, informationsträffar och intranätet är exempel på kanaler som kan förmedla nödvändig kunskap till verkets medarbetare. Anställda som medverkar i externa samarbetsorgan eller informationsmöten skall vara medvetna om att de representerar Fiskeriverket och inte enbart ett delområde. Av medarbetare med externa kontakter krävs att de söker och tar till sig den information som finns tillgänglig. Medarbetare som framträder i massmedia uppfattas vanligtvis som representanter för Fiskeriverket. Därför bör den som lämnar information till media naturligtvis ha god sakkunskap i ämnet. Den som kommenterar eller analyserar en fråga behöver dessutom vara välinformerad om den berörda frågeställningens aktuella status och om grunderna för verkets ställningstaganden och planer. Den som saknar aktuell information eller sakkunskap har rätt att avböja att offentligt kommentera en fråga. 1 sådant fall skall hänvisning göras till berörd chef eller informationschefen. Verksamhetsansvariga chefer och informationsfunktionen skall biträda och ge råd i samband med massmediakontakter. FAKTABAS M.M. Som stöd för kommunikation och informationsaktiviteter skall Fiskeriverket för både anställda och omvärlden tillhandahålla en lättillgänglig och strukturerad faktabas, som skall finnas på Fiskeriverkets hemsida. Vilka delar av faktabasen som också skall publiceras i annan form skall avgöras i varje enskilt fall. Fiskeriverket skall ha en hög ambitionsnivå för uppdatering och aktualisering. Komplicerat material skall vara försett med en mer lättillgänglig sammanfattning. Faktabasen skall innehålla Uppgifter om verksamhetsområdet fisk och fiske Resursuppskattningar och beståndsutvecklingar Fångstuppgifter Fiskeflottan och näringen Fiskebestämmelser Fiskeribiologi och ekologi Fiskemetoder och redskap m.m. Miljödata Fiskeripolitik Offentligt tryck som behandlar fiskeripolitiska frågor - GFP Fiskeriförvaltning Fiskevård Fiskerikontroll Goda exempel Fiskeriverket Organisation Resurser Aktuella utredningar Pågående forskningsprojekt Beslutade åtgärder Den medarbetare som har ansvaret för ett utredningsarbete skall också, i samråd med verksamhetsansvarig chef, bedöma behovet av och ta initiativ till informationsaktiviteter med anledning av utredningen. OFFENTLIG DEBATT Fiskeriverket skall följa och analysera den offentliga debatten. Aktuella frågor skall regelbundet behandlas både i verkets ledningsgrupp oclr på arbetsplatsträffar. Fiskeriverket skall genom medverkan i den offentliga debatten tillföra diskussionerna fakta och bidra med analyser av frågeställningar och handlingsalternativ. Verket kan med debattartiklar och offentliga anföranden initiera offentliga debatter i aktuella frågor. När Fiskeriverkets agerande ifrågasätts skall verket skyndsamt och om möjligt i samma kommunikationskanal, redovisa bakgrund och motiv till verkets åtgärder och ställningstaganden. HÄNDELSER DÄR VERKETS TROVÄRDIGHET KAN SKADAS Inträffar händelser som leder till uppmärksamhet där verkets trovärdighet allvarligt kan skadas uppstår särskilda behov av initiativ till och samordning av informationsaktiviteter. Verkets ledningsgrupp har då ansvar för att erforderliga åtgärder vidtas och att korrekt information lämnas både till personalen och till massmedia. TILLGÄNGLIGHET Fiskeriverket skall underlätta för såväl enskilda som representanter för intressegrupperingar att framföra synpunkter både om pågående arbeten och fattade beslut. Telefonnummer, e-mailadresser oclr övriga kontaktvägar skall vara lättillgängliga. Framförda synpunkter skall registreras i enlighet med verkets regler för diarieföring (FIVI 2004:4). De skall besvaras skyndsamt, och kan lämpligen förmedlas via samma kanal som de framförts, e-mail, brev eller muntligt. UTBILDNING Genom att aktivt medverka i det organiserade utbildningssystemet visar Fiskeriverket med vilken kompetens verket arbetar samt vilka uppgifter och vilken roll verket har inom fiskeriförvaltningen. Fiskeriverket skall medverka i organiserad utbildning. i ungdomsskolan skall verket bereda efterfrågade praktikplatser och medverka i utbildningar som inriktas mot fiske och angränsande frågor. i högskole- oclr forskarutbildningen skall Fiskeriverket medverka med praktikplatser och projektarbeten samt som gästföreläsare, handledare och adj. professorer. i vidareutbildningen av yrkesfiskare skall verket delta i fiskeribiologiska ämnen Axel Wenblad Generaldirektör Lars Swahn Informationschef FISKERIVERKET Fiskeriverkets IT-strategi 2007-2009 1(10) FISKERIVERKET RIKTLINJER OCH MÅL.......................................................................................................................... 3 Riktlinjer................................................................................................................................................ 3 MålFÖR2007-2009.................................................................................................................................. 3 FORVALTNINGSOBJEKT....................................................................................................................... 4 SYSTEM OCH DATASTRUKTUR.......................................................................................................... 6 Riktlinjer för systemarkitektur.......................................................................................................6 Riktlinjer för tele-och datakommunikation..................................................................................6 STYRNING AV IT-VERKSAMHETEN................................................................................................... 7 Beslutsgång........................................................................................................................................... 8 Ansvarsfördelning............................................................................................................................... 8 Systemförvaltning............................................................................................................................... 9 Kvalitetsstyrning................................................................................................................................ 9 Projektledning&Metodarbete.........................................................................................................9 Drift........................................................................................................................................................10 TILLGÄNGLIGHET ......................................................................................................................................................................10 IT-SÄKERHET............................................................................................................................................10 Fastställd 2007-01-29 av GD Axel Wenblad 2(10) FISKERIVERKET Riktlinjer och mål Fiskeriverkets IT-strategi beskriver vilken IT som ska tillhandahållas och hur den ska användas för att optimalt stödja och utveckla verksamheten. Här visas också vilka kon­ sekvenser en utvecklad IT-användning kommer att få för Fiskeriverket. Den förväntade effekten av mer utvecklad användning av IT är: • Ökad effektivitet inom forskning, utveckling och administration • Effektivare processer inom fiskerikontroll • Ökad kvalitet i beslutsunderlag • Förbättrad samverkan med olika intressenter • Fiskeriverket som e-myndighet Riktlinjer • IT-stöd efter verksamhetskrav. Strategin ska vara baserad på krav och önskemål från sakverksamheten och inte vara teknikdriven. Dock kan framtida möjligheter påvisas genom användning av ny teknik. • Hög kvalitet och säkra leveranstider Fiskeriverket ska utnyttja modern och pålitlig teknik som har stor spridning. I första hand ska beprövade och etablerade produkter användas. Tekniken skall stödja att in­ formationens långsiktiga användbarhet bevaras. • Ökat samarbete med andra myndigheter. Fiskeriverket har idag främst samarbete med länsstyrelser, Kustbevakningen och Naturvårdsverket. På flera områden pågår gemen­ samma utredningar, projekt och informella samarbeten. Detta måste tas i beaktande i verkets framtida IT-utveckling. • Ökat samarbete och jämförelser med andra EU-länder. Bland EU:s medlemsstater finns många likheter i både verksamhet, utformning av system och teknik. Fiskeriver­ ket bör utnyttja andra EU-staters erfarenhet och delta i erfarenhetsutbyten, och där det är lämpligt ingå i gemensamma utvecklingsarbeten. • Hög säkerhet. Information ska inte vara åtkomlig för obehöriga. • Driftsäkerheten i systemen ska vara hög. • Fiskeriverket skall hålla egen kompetens för utveckling, drift och förvaltning på prio­ riterade teknikområden Mål för 2007-2009 Målet är att effektivisera och att höja kvaliteten i Fiskeriverkets verksamhet, genom att underlätta informationsflöden mellan olika intressenter. Målet skall realiseras genom: • Skapande av en ”Fiskeportal” där information och tjänster ska finnas tillgängliga i en publik (Internet) respektive en behörighetsskyddad (Intranet och Extranet) miljö. 3(10) FISKERIVERKET Av strategisk betydelse är att: • En systemarkitektur, som möjliggör en effektiv utveckling av tillämpningar för olika intressenter • Utveckla interaktivitet internt samt med våra intressenter • Utveckla en standard för informationsutbyte mellan interna och externa system • IT blir en synlig, naturlig och integrerad del i verksamhetsplaneringen och i kompe­ tensutvecklingen • Tillse att informationssäkerheten följer Krisberedskapsmyndighetens rekommenda­ tioner. IT-strategin pekar ut huvudriktningen och de yttre ramarna för att motsvara verksam- hetskrav och kunna ge en kostnadseffektiv IT-verksamhet genom samordnad utveck­ lings- och driftplattform. Den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessen skall leda fram till årligen reviderade förvaltningsplaner som beskriver på vilket sätt IT- strategin ska tillämpas. Förvaltningsobjekt Fiskeriverkets IT-system är definierade som förvaltningsobjekt. Varje objekts skall för­ valta helheten snarare än de ingående tekniska delarna. Det betyder att förvaltningsob­ jekt identifieras med utgångspunkt av den verksamhet som kräver ett visst IT-stöd. Nedan ses en karta över förvaltningsobjekt vid ingången av perioden. FÖRVALTNINGSOBJEKT FISKERIVERKET 2007 4(10) FISKERIVERKET Förvaltningsobjekten är uppdelade i fyra grupper: Internadministration, Kontorsstöd, System för sakverksamhet och Externa, allmänna tjänster; • Internadministration. Ekonomi/personaladministration och diarieföring, Agresso och Diabas. • Kontorsstöd. Ord/bildbehandling, kalkylering, e-post, analysverktyg, intranätet Nät- tingen och Internetåtkomst) • System för sakverksamheten. Verksamhetsstöd för fiskerikontrol1, ett antal system för stöd i utrednings- och forskningsverksamheten, geografiska informationssystem, GIS, samt system för administration av EU-stöd. • Portaitjänster. Fiskeriverkets webbaserade tjänster, exempelvis Fiskeportalen. För i synnerhet de tre sistnämnda områdena bedriver Fiskeriverket egen systemutveck­ ling. Internadministration Internadministrativt arbete bör effektiviseras med hjälp av elektroniska processer. Verksamheten baseras på i huvudsak standardsystem. Under perioden kommer det in­ terna administrativa arbetet övergå i mer enhetliga och elektroniska processer. Exempel på detta är processer för fakturahantering, resultatrapporter, rese- och utlägg samt tids- rapportering. Ett verksamhetsstyrningssystem för integrering av verksamhetsplanering och ekonomisk uppföljning kommer att införas under perioden. Samtidigt kommer det att införas en ny version av Agresso med mer utvecklade funktioner för uppföljning och budgetering. Under perioden skall det fastställas en plattform för ett gemensamt elektroniskt stödsy­ stem för dokument- och ärendehantering. Rutiner och teknisk lösning för elektronisk arkivering ska arbetas fram under perioden. Kontorsstöd Under perioden skall Intranätet bli ett mer använt verktyg för alla medarbetare. Infrastruktur för PC-nätverket behålls under perioden. För att effektivisera driftproces­ sen skall samtliga kontor ha en enhetlig driftmiljö för klient-PC, gäller under hela livs­ cykeln. Elektronisk post bör vara mer integrerad med övriga verksamhetssystem varför detta bör ses över under perioden. Inriktningen för kontorsstöd är att medarbetare skall förses med EN dator som är anpas­ sad efter tillgänglighetskrav. System för sakverksamhet (egenutvecklade) Under perioden kommer system för sakverksamheten att öka. Systemutvecklingen inom Fiskeriverket är mycket fragmenterad. Ett flertal utveck­ lingsmiljöer finns. Driftsmiljön är baserad på Windows Server och Suse Linux. De se­ nast driftsatta systemen baseras på applikationsserver, databaser och utvecklingsverktyg från Oracle. 5(10) G4 FISKERIVERKET En ny systemarkitektur skall fastställas under år 2007. På infrastruktursidan bör en mer kontinuerlig uppdatering av hård- och mjukvara ske för att inte hamna i pressade situa­ tioner vad gäller kapacitetsbehov eller bristande produktsupport. IT-enheten skall under perioden svara för en samlad strategi och förvaltning över GIS- tekniken. Portaltjänster Under perioden kommer den externa webbtjänsten att konvergera med intranätet och på så sätt skapa en behörighetsbaserad lösning, en ’Fiskeportal’. För- och efterapplikationer kommer att öka, vilket innebär att indatarutiner kommer att flyttas ut till källan, utdata presenteras för intressenter på helt nytt sätt. Fiskeriverkets datalager har utvecklats och omfattar processen från fångst ombord till kvotuppföljning inom fiskerikontrol!, strukturstöd, elfiske, sjöprovfiske samt ekonomisk information. Utvecklingen av datalager skall fortsätta under perioden. System och datastruktur Riktlinjer för systemarkitektur Med systemarkitektur avses tre delar: • Teknisk arkitektur. Den infrastrukturen som ligger i botten i form av hårdvara och systemprogramvaror. • Dataarkitektur. Den arkitektur som beskriver hur vi ska ha vår information lagrad. • Applikationsarkitektur. Den arkitektur som beskriver hur vi ska strukturera våra till- lämpningar och tjänster. Under verksamhetsåret 2007 kommer ny systemarkitektur att realiseras. Syftet med den nya arkitekturen är att uppnå och realisera: • Kortare utvecklingstid • Lägre utvecklingskostnad • Högre kvalitet • Lägre förvaltningskostnad • Effektivare verksamhetsstöd Riktlinjer för tele- och datakommunikation Satellitteknik Om beslut fattas inom EU kommer Fiskeriverket under perioden att utöka antalet fartyg som övervakas med satellitteknik samt utveckla system för fast och mobil elektronisk inrapportering av uppgifter. 6(10) FISKERIVERKET Telekommunikation Under strategiperioden 2007-2009 bedöms inga strukturella förändringar ske. Under närmaste åren skall en studie påbörjas för att utvärdera effekter av internt integrerad tele- och datakommunikationslösning baserad på IP-teknik. Idag har ett fåtal medarbetare tjänsteintegration mellan fast telefonis växel och mobil telefoni. Under perioden kommer allt fler medarbetare att enbart ha mobil telefoni, Telia Centrex Mobil. Fiskeriverket följer utvecklingen av konvergeringen mellan tele och datakommunika­ tion. Datakommunikation Telia DataNet kommer vara basen för WAN- och Internetkommunikation under perio­ den. Bandbredd ska anpassas till de tillämpningar vi kommer att utnyttja. Ny satellitbaserad bredbåndsteknik installeras på Argos. Denna skall användas för data- och telekommunikation mellan Argos och berörda myndigheter. Inom ramen för fartygsövervakning, VMS, har Fiskeriverket en datakommunikations­ lösning baserad på X25 mellan landstationen för satellitsystemet samt övriga VMS- länder (VMS= Vessel Monitoring Systems). X25 är en utgående tjänst som skall ersät­ tas av en IP-baserad teknik. Under 2007 kommer Fiskeriverket att koppla upp sig mot TESTA, som är kommissio­ nens nätverk för åtkomst av EU-tillämpningar, genom den nya nationell noden, SCSI. SCSI skall även nyttjas i kommunikation mellan Fiskeriverket och andra statliga myn­ digheter. Med 3G-teknik och mer kraftfulla små mobila enheter, mobiltelefoner och handdatorer, kommer fler interna och externa tjänster att tillgängliggöras. Styrning av IT-verksamheten Viktiga områden för styrning av verksamheten är: Enhetlighet En viktig aspekt är att hålla en kostnadseffektiv drift. Inom vissa områden och ur vissa aspekter kan det vara bra med alternativa produkter medan det ur andra enbart ska fm- nas ett val. För den närmaste tiden gäller att arbeta mot enhetlighet, konsolidering av produkter och att ligga på samma nivå vad gäller versioner av programvaror. Detta in­ nebär att det blir mer viktigt att följa den beslutade IT-standarden. Kvalitet Inom kvalitetsbegreppet är det viktigaste delarna färre fel och bättre leveranssäkerhet. 7(10) 04 FISKERIVERKET Säkerhet På fler områden kommer tillgänglighet och öppettider att öka. Därför ska infrastrukturen utformas på ett driftsäkert sätt och utvecklingen inom övervakning och larm intensifie­ ras. Effektivitet/servicenivå Innan ett projekt startas ska alltid en analys göras avseende effektivitet, servicegrad och finansiering. Extern åtkomst Idag har samtliga medarbetare tillgång till e-post, intranät, Agressoportalen och datala­ ger på distans. Utökad distansåtkomst krävs då fler medarbetare har tjänsten förlagd utanför Fiskeriverkets kontor. Den tekniska lösningen för utökad distansarbete kommer att fastställas under kommande period. Servrar och backup Under perioden skall servrar och backuptjänster konsolideras ocli samlokaliseras i de fall det är lämpligt. Beslutsgång Ledningsgruppen vid Fiskeriverket svarar för prioriteringar när det gäller IT-frågor. Huvuduppgifterna för Ledningsgruppen är att: • samråda runt strategiska utvecklingsfrågor • bevaka att arbetet följer IT-strategin • analysera hur IT kan bidra till att realisera verksamhetens mål • analysera och följa upp nyttan av genomförda investeringar Ansvarsfördelning Kraven på IT-stödens utformning styrs av myndighetens verksamhet. Relationen mellan verksamhet och IT kan illustreras som följer: Samband mellan verksamhet och VERKSAMHETSMÅL STÄLLER SKAPAR FÖR­ KRAV PÅ UT­ VERKSAMHET SÄTTNINGAR FÖR INFORMATION IT-VERKSAMHET 8(10) 00 FISKERIVERKET För att upprätthålla ett helhetsperspektiv, och undvika att IT-lösningar blir avhängiga enskilda system, är det nödvändigt att dela upp ansvarsområdet mellan: • Teknisk plattform som betecknar den gemensamma tekniska resurs som kan användas av flera verksamheter och tillämpningar. • Tillämpning som betecknar en viss verksamhets behov av IT-stöd vid användning av den gemensamma plattformen. IT-enheten har ansvaret för den tekniska plattformen och dess utveckling. Respektive verksamhetsgren är ansvarig för tillämpningen av IT. Systemförvaltning Med systemförvaltning avses åtgärder för att vidareutveckla och anpassa ett befintligt system eller tillämpning för nya behov eller förutsättningar. Fiskeriverket skall använda modellen ”Affärsmässig förvaltningsstyrning". Förvaltnings- och utvecklingsplaner skall upprättas årligen för både tillämpningar (sak- verksamheten) ocli tekniska plattformen. Kvalitetsstyrning Kvalitetsstyrning inom IT ska samordnas inom ramen för Fiskeriverkets kvalitetssäk- ringsarbete. Kvalitetsstyrning ska omfatta följande områden: • Projektledning • Metodarbete inom systemutveckling • Systemarkitektur • Systemutveckling • Systemförvaltning • Drift • IT-säkerhet Projektledning & Metodarbete För en lyckad projektledning krävs utbildning och förståelse för de administrativt tek­ niska delarna men även förmåga att leda andra medarbetare mot samma mål. Även erfa­ renhetsutbyte är en mycket viktig faktor. IT-projekt skall genomföras i enlighet med Fiskeriverkets projekthandbok. En särskild ”Projekt- och systemutvecklingsmetod för IT-relaterade projekt” skall tas fram under perioden. Metoden skall stödja verksamheten med styrande dokument och metoder inom systemutvecklingsområdet. Det ger positiva effekter: • enhetligt arbetssätt • enhetlig dokumentation • hög kvalitet i de resultat som systemutvecklingsprojekt och systemförvaltningsupp­ drag levererar • minskat personberoende 9(10) FISKERIVERKET Drift Arbetsformen med drift i egen regi för prioriterade områden ska fortsätta under perio­ den. En fortsatt hög säkerhet och tillgänglighet i driften ska säkerställas och utvecklas. Detta ska ske i följande former: • Fortsatt utbildning och utveckling av egen IT-personal • Utnyttjande av underhålls- och serviceavtal för hård- och mjukvara • Utnyttja Vervas och AMS avtal inom IT- ramavtalsområden Frågan om olika driftsalternativ skall belysas under perioden. Tillgänglighet På fler områden kommer tillgänglighet och öppettider att öka under perioden. Detta bör lösas genom i första hand tekniska lösningar men även frågor om utökade arbets- /beredskapstider kan komma att bli aktuella under perioden. Fiskeriverket är mycket sårbart vid ett stort datorhaveri, därför skall en kontinuitetsplan tas fram under 2007. Plan för en sekundär datahall bör tas fram för dubblering av kritis­ ka system. Krav på drifttillgänglighet • Tillgänglighet av teknisk plattform: 99.0 %, måndag till fredag 8-17 • Servicefönster: 2 timmar per förvaltningsobjekt och månad • Saktillämpningar: Fastställs i förvaltningsplan, dock ej högre än teknisk plattform • Tillgänglighet vid utslagen datahall på grund av till exempel brand/översvämning: • 5 dagar kritiska system • 15 dagar övriga system IT-säkerhet Säkerhet i utformningen av Fiskeriverkets system, katastrofplanering och skydd för Fis­ keriverket mot yttre angrepp är områden som bör få större plats under perioden. Som stöd för arbetet med IT-säkerhet ska ett säkerhetsgrupp inrättas. Bland andra ska följan­ de deltagare medverka i denna grupp: • Enhetschef Information & Service • Stabschef • Enhetschef IT Former och mandat för gruppen ska fastställas av GD. Till säkerhetsgruppens operativa stöd skall det finnas en säkerhetssamordnare. 10(10) 1 FISKERIVERKET FISKERIVERKETS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 Utgångspunkt för Fiskeriverkets jämställdhetsarbete Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för att den samlade kompetensen inom Fiskeriverket ska tas till vara och utvecklas på bästa möjliga sätt. Jämställdhet breddar kunskapsbasen, främjar kompetensutvecklingen och är en förutsättning för att Fiskeriverket ska kunna verka som en effektiv organisation. I denna jämställdhetsplan redovisas dels verkets långsiktiga mål dels särskilda insatser och åtgärder för verksamhetsåret 2007. Uppföljning och utvärdering görs i jämställdhetsplanen och i Fiskeriverkets årsredovisning. Mål för jämställdhetsarbetet • Vår arbetsmiljö ska vara utformad så att den lämpar sig både för kvinnor oclr män. Vi ska arbeta aktivt för att bibehålla en låg sjukfrånvaro. Organisation och beslutsstruktur ska vara utformad så att båda könen har lika möjligheter till inflytande över sin arbetssituation. Även arbetsförhållanden i övrigt ska vara utformade så att de lämpar sig för båda könen. • Alla vid verket ska uppleva att det på ett positivt sätt går att förena arbete med föräldraskap. • Könsbunden kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier ska inte förekomma vid verket. • Andelen anställda av det underrepresenterade könet ska öka inom alla grupper och befattningskategorier med ojämn könsfördelning. • Kompetensutvecklingen ska planeras så att båda könen ges lika möjlighet till utveckling i arbetet. • Löneskillnader som beror på kön ska inte förekomma vid Fiskeriverket. • Fiskeriverkets personal och chefer ska vara väl informerade om de krav jämställdhetslagstiftningen ställer samt om verkets jämställdhetsarbete och jämställdhetsplan Ansvar Generaldirektören har ett övergripande ansvar för att verket driver ett målinriktat jämställdhetsarbete. Det direkta ansvaret har varje chef med personalansvar inom verket. Jämställdhetsarbetet ska integreras i all verksamhet vid Fiskeriverket. Jämställdhetsarbetet ska ske i samverkan mellan arbetsgivare och personalorganisationerna. Organisation och uppgifter Vid verket skall finnas en jämställdhetsgrupp som består av två representanter från varje personalorganisation samt från arbetsgivarsidan, ordförande, representant från sakavdelning och sekreterare. Gruppen ska: • Skapa opinion i jämställdhetsfrågor samt ta initiativ till informationsaktiviteter och utbildningar som leder till att medvetenhet oclr kunskap om jämställdhetsfrågor ökar bland verkets chefer och medarbetare. • Utarbeta förslag till jämställdhetsplan samt ge förslag till åtgärder som främjar jämställdhet. • Kontinuerligt följa upp och utveckla verkets jämställdhetsarbete. Mål, åtgärder samt uppföljning av tidigare jämställdhetsplan: Arbetsförhållanden och arbetsmiljö Mål Vår arbetsmiljö ska vara utformad så att den lämpar sig både för kvinnor och män. Vi ska arbeta aktivt för att bibehålla en låg sjukfrånvaro. Organisation och beslutsstruktur ska vara utformad så att båda könen har lika möjligheter till inflytande över sin arbetssituation. Àven arbetsförhållanden i övrigt ska vara utformade så att de lämpar sig för båda könen. Åtgärder Fiskeriverket ska genomföra de åtgärder som krävs för att arbetsförhållandena ska lämpa sig både för kvinnor och män. Detta inbegriper både den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt arbetets organisation. Fiskeriverket ska kontinuerligt undersöka sin arbetsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör ske genom väl genomförda medarbetarsamtal, hälsokartläggningar med hjälp av vår företagshälsovård, årliga skyddsronder med handlingsplaner samt rehabilitering. Fiskeriverket ska aktivt arbeta med de resultat vi får fram genom dessa undersökningar i syfte att främja vår arbetsmiljö, både för kvinnor och män. 2 Uppföljning av 2005 års jämställdhetsplan: Sjukfrånvarons omfattning vid Fiskeriverket år 2005 framgår av följande tabell (hämtad från årsredovisningen 2005). Sjukfrånvaro 2005 Totalt 3,6% - Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) av totala antalet sjukdagar) 44,3% Kvinnors sjukfrånvaro 4,2% Mäns sjukfrånvaro 3,1% Anställda -29 år 1,5% Anställda 30- 49 år 2,4% Anställda 50- år 5,5% Sjukfrånvaron 2005 var 3,6 %, vilket innebär en mindre ökning jämfört med 2004-års sjukfrånvaro på 3,2 %. Det kan konstateras att kvinnor har en högre korttidssjukfrånvaro än män. Under hösten 2005 genomfördes en medarbetarundersökning för Fiskeriverkets anställda. Följande avvikelser noterades för män och kvinnor: Fråga Frånvaro av upplevd stress Män uppgav en högre frånvaro än kvinnor Frånvaro av somatiska stressymptom Män uppgav en högre frånvaro än kvinnor Frånvaro av kognitiva stressymptom Män uppgav en högre frånvaro än kvinnor Arbetsgemenskap Män upplevde en högre arbetsgemenskap än kvinnor Utvecklingsmöjligheter/variation Män bedömde att möjligheter till utveckling och variation var större än kvinnor Egenkontroll/inflytande Män upplevde en högre grad av inflytande/egenkontroll än kvinnor. Undersökningarna utgör en viktig grund i arbetet för att uppnå målet om en god arbetsmiljö. Det är viktigt att de avvikelser som har noterats följs upp. Fiskeriverket har under perioden följt upp arbetsförhållanden och arbetsmiljö med hjälp av medarbetarsamtal, hälsokartläggningar med hjälp av vår företagshälsovård Previa, skyddsronder samt rehabilitering. Insatser för verksamhetsåret 2007 Vid uppföljning av medarbetarundersökningen 2005 noterades avvikelser mellan kvinnor och män. Kvinnor upplevde inom en rad områden en sämre arbetsmiljö. Om detta förhållande kvarstår vid årets medarbetarundersökning skall avvikelser följas upp. Arbetet föreslås genomföras i form av fokusgrupper bestående av kvinnor med olika befattningar, inom olika ålderskategorier och med skild geografisk placering. Föräldraskap och arbete Mål Alla vid verket ska uppleva att det går att förena arbete med föräldraskap Åtgärder Fiskeriverket ska underlätta för kvinnor och män att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Gällande föräldrapolicy (bilaga till jämställdhetsplanen) ska fungera som stöd för chefer och medarbetare i samband med planeringen av vad som ska gälla för medarbetaren innan, under och efter föräldraledigheten. Policyn anger bl.a. att verket ska eftersträva att organisera arbetet så att småbarnsföräldrar kan förena arbetet med föräldraansvar. Policyn betonar vidare att föräldralediga ska ges möjlighet till information om vad som händer på arbetsplatsen under ledigheten samt bli inbjudna till gemensamma aktiviteter. Närmaste chef ansvarar för att detta sker. Uppföljning av 2005 års jämställdhetsplan Fiskeriverket ska underlätta för kvinnor och män att förena förvärvsarbete och föräldraskap. 3 Någon uppföljning har inte gjorts. Det har emellertid inte framkommit något fall där det upplevts som svårt att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Insatser för verksamhetsåret 2007 En uppföljning av hur föräldrapolicyn fungerar behöver göras genom intervjufrågor till berörda chefer och de medarbetare som varit föräldralediga de senaste åren. En inventering ska också göras för att klargöra i vilken utsträckning män använder sig av möjligheten till föräldraledighet. Trakasserier Mål Könsbunden kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier ska inte förekomma vid verket Åtgärder Alla chefer ansvarar inom sina respektive ansvarsområden för att arbetsmiljön är sådan att den motverkar alla former av diskriminering och trakasserier. Med sexuella trakasserier avses ovälkommet uppträdande med anspelning på kön eller annat ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet. Verket har en särskild policy1 med tillhörande handlingsplan för att motverka alla former av kränkande särbehandling och trakasserier. Policyn utgör en bilaga till jämställdhetsplanen. All personal är delaktig i skapandet av en god arbetsmiljö och därmed medansvariga för att den är fri från alla inslag av kränkande särbehandling och trakasserier. Uppföljning av 2005 års jämställdhetsplan Under året har ingen av Fiskeriverkets anställda påtalat eller anmält att sexuella trakasserier eller annan kränkande särbehandling pga kön inträffat. I medarbetarundersökningen 2005 framgick att upplevelsen av arbetsgemenskap med de närmaste arbetskamraterna var god. Insatser för verksamhetsåret 2007 En åtgärd är att säkra att det finns god kännedom om policyn och handlingsplanen mot kränkande särbehandling och trakasserier bland fiskeriverkets medarbetare. Avdelningschefen ansvarar för att detta genomförs. Syftet är att skapa en god kunskap om policyn och ge möjlighet till dialog om varför den finns och vad den innebär och ställer för krav på chefer och medarbetare. Rekrytering Mål En jämn fördelning (40/60) ska eftersträvas mellan kvinnor och män inom alla arbeten och inom olika kategorier av medarbetare på Fiskeriverket. Åtgärder Inom alla nivåer och för alla arbetsområden ska Fiskeriverket vid nyanställningar sträva efter att få sökande av det kön som kan bidra till att fördelningen på den aktuella arbetsplatsen jämnas ut. Detta kan till exempel ske genom att förtydliga den obligatoriska formuleringen, som nämns nedan, med att särskilt peka på vilken könskategori som är underrepresenterad inom det aktuella området. I rekryterinsgprocessen skall minst en av det underrepresenterade könet kallas till intervju förutsatt att det finns sådan sökande med tillräckliga kvalifikationer. Verket ska sträva efter att rekrytera kvinnor till befattningar med ledningsansvar och andra kvalificerade uppgifter. Utöver chefs- och specialistbefattningar finns det inom Fiskeriverket andra arbetsgrupper och befattningskategorier med en ojämn könsfördelning och däri ligger en viktig uppgift att, där det är möjligt, bryta mönstret för att uppnå en jämn fördelning. Fiskeriverket skall eftersträva att öka andelen kvinnliga projektledre. I övrigt skall en jämn könsfördelning också alltid eftersträvas när det gäller sammansättning av olika arbets- och projekgrupper. Inom ramen för chef- och ledarutvecklingsprogrammet finns vidare en insats planerad för år 2008 som handlar om blivande chefer och 1 Hänvisning till dokumentet 4 ledare. Andelen kvinnliga deltagare i denna insats skall vara minst 60 %. Detta förväntas öka möjligheten rekrytera kvinnliga chefer i framtiden. Utformningen av platsannonser har stor betydelse för vilka som söker en ledig befattning och det är av yttersta vikt att genusperspektivet tas i beaktande då man utformar annonserna. Det ska finnas med en formulering som tydligt visar att Fiskeriverket är en arbetsplats där man önskar en jämvikt när det gäller könsfördelningen. Formuleringens lydelse är: "Vi eftersträvar en jämn könsfördelning inom alla personalgrupper och vill också tillvarata de fördelar som verksamheten kan tillföras genom etnisk och kulturell mångfald.” Uppföljning av 2005 års jämställdhetsplan 2005 fanns fyra avdelningar på verket och samtliga avdelningschefer var män. Av de fyra biträdande avdelningscheferna var tre kvinnor. Vid verket fanns i övrigt på chefsnivån 21 personer och av dessa var fem stycken kvinnor. Inom Avdelningen för forskning och utveckling skedde under 2004 och 2005 en omorganisation av laboratorierna. Laboratorierna organiserades i grupper med gruppchefsbefattningar. Av de 12 gruppchefer som tillsattes var tre kvinnor. I nedanstående diagram illustreras fördelningen av Fiskeriverkets anställda under 2005 utifrån ledningskompetens, kärnkompetens och stödkompetens, fördelat på kön och åldersgrupp. (Under 2005 var 46 procent av de anställda på Fiskeriverket kvinnor och 54 procent män.) Bilden visar att ledningskompetensen till större delen innehas av män över 45 år och att kvinnor innehar cirka 30 procent av ledningskompetensen (något som särskilt bör beaktas vid framtida rekryteringar till ledande befattningar). Anställda 2005-12-31 fördelat på ålder och kön 60 50 40 • Ledningskomp. Era 30 • Kärnkomp. • Stödkomp. 20 -34 år M -34 år Kv 35-44 år 35-44 år 45-54 år 45-54 år 55- år M 55- år Kv M Kv M Kv Alder och kön Insatser för verksamhetsåret 2007 Jämställdhetsgruppen skall i samråd med Ekonomi och personalenheten ta fram en checklista över hur jämställdhet ska beaktas vid rekrytering. I de fall tillsättning av tjänst innebär att en ojämn könsfördelning förstärks skall detta motiveras särskilt av rekryterande chef. Kompetensutveckling Mål Kompetensutvecklingen ska planeras så att båda könen ges lika möjlighet till utveckling i arbetet. Åtgärder Fiskeriverket ska genom kompetensutveckling och utbildning främja möjligheterna till personlig utveckling, befordran och positiv löneutveckling för både kvinnor och män Regelbundet återkommande medarbetarsamtal utgör en grund för Fiskeriverkets planering av såväl individuella som gemensamma kompetensutvecklingsåtgärder. Vid dessa samtal ska chef och medarbetare gemensamt analysera utvecklingsbehov och utforma en individuell utvecklingsplan. Samtalen ska genomföras med samma ambition för alla anställda på alla nivåer. Detta är en förutsättning för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till utveckling. Uppföljning av 2005 års jämställdhetsplan Fiskeriverket arbetar vidare med de kompetensbehov som framkommit i den omfattande kompetensinventeringen som har genomförts under 2002-2004 samt det som framkommit i medarbetarsamtal. En omfattande kompetensinventering har till stora delar genomförts inom verket. De delar av verket som återstår kommer på olika sätt att genomföra kompetensinventering. Respektive chef arbetar vidare med kompetensutveckling på sin enhet. Den kompetensutveckling som genomförts under 2005 fördelar sig mycket jämnt mellan kvinnor och män. Man bör ha i åtanke att av Fiskeriverkets anställda 2005 utgjordes 46% av kvinnor och 54% av män. Alla beräkningar visar en mindre dominans av kvinnor. Vid beräkning av antalet kvinnor resp män som genomgått kompetenshöjande åtgärder i någon form blir resultatet 5 l%/49% i absoluta tal. Samma procentuella fördelning ses vid uppdelning av antalet kurstimmar på kvinnor och män; 51% resp 49%. Den största skillnaden ses i den totala utbildningskostnaden där kvinnorna står för 56% och männen 44%. Fiskeriverkets kompetensutveckling 2005 i ett genusperspektiv Kvinnor; 53% M än; 47% Fiskeriverkets anställda Kvinnor 46% fördelat på antal kursdeltagare Varje kurstillfälle har räknats Fiskeriverkets kompetensutveckling 2005 i ett genusperspektiv Kr 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 El Kvinnor 2 000 OMän 1 500 1 000 500 Belopp per kurstillfälle Figuren ovan visar hur genomsnittlig kurskostnad fördelar sig på resp kön. Kostnaden är i stort sett lika stor, med en något högre genomsnittlig kurskostnad för Fiskeriverkets kvinnor. 6 Fiskeriverkets kompetensutveckling 2005 i ett genusperspektiv Kvinnor; 51% Fiskeriverkets anställda Kvinnor Män 46% 54% fördelat på antalet utbildningstimmar Det kan också vara intressant att studera hur den tid som ägnats åt kompetensutveckling fördelar sig mellan kvinnor och män. Under 2005 uppnåddes en jämn fördelning mellan könens kompetensutveckling. Respektive chef arbetar vidare med kompetensutveckling på sin enhet. Lönefrågor Mål Löneskillnader som beror på kön ska inte förekomma vid Fiskeriverket. Åtgärder Fiskeriverket ska förhindra att skillnader mellan män och kvinnor förekommer vad avser lön och andra anställningsvillkor för arbete som är att betrakta lika eller likvärdigt. En utjämning av de befintliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män kan åstadkommas genom att verket i större utsträckning internt och externt rekryterar kvinnor till chefsbefattningar och andra befattningar med kvalificerade uppgifter. Även insatser för att utveckla arbetsinnehåll och därmed följande löneutveckling inom befintliga anställningar leder till en minskad löneskillnad mellan kvinnor och män. Vid lönerevisionerna ska fördelningen av lönehöjningarna mellan kvinnor och män ägnas fortsatt särskild uppmärksamhet. Uppföljning av 2005 års jämställdhetsplan En lönerevision inom avtalsperioden 2004-2007 genomfördes i maj 2005. I arbetet med denna lönerevision lades mycket arbete att titta på eventuella skillnader i lön gällande kön. Till vår hjälp hade vi lönekartläggningsprogrammet löneanalys. Arbetsgivaren tillsammans med personalorganisationerna fann inga löneskillnader beroende på kön. Vid tidigare lönekartläggningar, i tidigare jämställdhetsplaner, har vi särskilt uppmärksammat kvinnor med lång anställningstid och kvalificerade arbetsuppgifter. Denna grupp analyserades också vid 2005 års lönerevision. Lönerevisionen 2005 hamnade totalt på 6,1%, där kvinnor fick totalt 6,55% och män 5,76%. Detta visar på att Fiskeriverket särskilt prioriterat de kvinnor man anser ligger något lågt i vår lönestruktur. Fiskeriverket kommer att fortsätta sitt arbete med att bibehålla jämställda löner. Vid lönerevisionen 2006 beaktades dessa frågor ytterligare. Kvinnorna fick ett utfall på 5,13 % medan männens utfall var 4,53 %. Resultatet visar att insatserna 2005 fått ytterligare genomslag år 2006. Lönekartläggning Fiskeriverkets bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor grundas på de kollektivavtal som slutits mellan de centrala parterna inom staten (RALS). Utöver de centrala avtalen finns vid verket lokala avtal om löneförmåner vid förrättningar. Några skillnader med avseende på kön har i regelverken eller i dess tillämpning inte konstaterats. Dessutom har Fiskeriverket i sin lönepolitik klart tagit ställning till att löneskillnader som beror på kön inte ska förekomma vid Fiskeriverket. I dokumentet ”Riktlinjer för lönesättning 2006” (daterat 2006-04-25) uttrycks tydligt att lönen ska stimulera till ökat ansvarstagande, utveckling, kvalitet och hög effektivitet. Lönerna ska vara individuella, differentierade och 7 jämställda. Lönesättningen ska utgå från sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna samt medarbetarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen (befattningens BESTA-kod är en beskrivning av arbetets svårighetsgrad). Det är varje chefs ansvar att vid varje lönesättning eller revisionstillfälle rätta till löneskillnader som inte går att förklara mot bakgrund av arbetets svårighetsgrad, arbetsresultat och skicklighet samt identifierade osakliga löneskillnader pga. kön, etnisk ursprung, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Arbetsgivarverket, OFR, SACO-S och SEKO har gemensamt utvecklat ett system för att gruppera statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Systemet heter BESTA och används som indelningsgrund i den partsgemensamma lönestatistiken. Vid varje revisionstillfälle har programmet Löneanalys använts. Det bygger på partsgemensam lönestatistik och har använts för att ta fram underlag på hur Fiskeriverkets lönestruktur ser ut internt samt hur vår lönestruktur förhåller sig till omvärlden. Löneanalys har en särskild funktion som gör att vi på ett enkelt sätt kan analysera löneskillnader gällande kön. Insatser för verksamhetsåret 2007 Arbetet med att säkerställa att det inte förekommer löneskillnader på Fiskeriverket som beror på kön fortgår år 2007. Detta görs genom en översyn BESTA-kodningen samt genom att verkets lönepolicy ses över och uppdateras. Dessa insatser förväntas leda till förbättrade riktlinjer som bl a tar fasta på att löneskillnader som beror på kön inte ska förekomma. Riktlinjerna kommer att vara användbara såväl vid lönesättning av nyanställda som vid kommande lönerevisioner. Information och kunskap om Fiskeriverkets jämställdhetsarbete Mål Fiskeriverkets personal och chefer ska vara väl informerade om de krav jämställdhetslagstiftningen ställer samt om verkets jämställdhetsarbete och jämställdhetsplan Åtgärder Jämställdhetsarbetet ska särskilt uppmärksammas vid möten med ledningsgruppen samt vid möten med personalansvariga chefer samt vid avdelnings- och arbetsplatsmöten. Vid dessa tillfällen ska förutom regelfrågor även attitydfrågor och vardagliga samarbetsfrågor med anknytning till jämställdhetsproblematiken tas upp. Fiskeriverket skall, där så är relevant, konsekvent använda könsuppdelad statistik. Uppföljning av 2005 års jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen finns tillgänglig för alla medarbetare på vårt intranät Nättingen. Fiskeriverket genomförde under hösten 2005 en utbildning i genusanalys och jämställdhetsintegrering. Utbildningen var frivillig och vid kurstillfällena deltog 24 kvinnor och 8 män. Chefer på samtliga nivåer har deltagit i en kortare version av samma utbildning. Insatser för verksamhetsåret 2007 Under 2007 planeras en kurs för Fiskeriverkets samtliga chefer i genusanalys och jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsplanen ska presenteras och tas upp för diskussion på arbetsplatsträffar på alla arbetsplatser under 2007. 8 FISKERIVERKET Bilaga 1 Fiskeriverkets föräldrapolicy (Bilaga till Fiskeriverkets Jämställdhetsplan) Arbete och föräldraskap Fiskeriverket har i sin jämställdhetsplan uttryckt att vi ska underlätta både för manliga och kvinnliga arbetstagare att förena arbete med föräldraskap. Ett av målen i jämställdhetsplanen är att ”Alla vid verket ska uppleva att det på ett positivt sätt går att förena arbete med föräldraskap”. Fiskeriverket ska eftersträva att organisera arbetet så att man underlättar för småbarnsföräldrar att förena arbete med föräldraansvar. Det kan handla om arbetstider, förläggning av möten, arbets-planering/fördelning och dyl. Enligt jämställdhetsplanen ska vi, i syfte att underlätta småbarnsföräldrars arbetssituation, som arbetsgivare ställa oss positiva till flexibla arbetstider samt underlätta deltidsarbete. Arbetet vid varje arbetsenhet ska planeras på ett sådant sätt att hänsyn kan tas till olika typer av deltidsarbete. Det är viktigt att tänka på att anpassa arbetsuppgifterna till arbetstidens omfattning så att inte heltidsarbete utförs på deltid. I syfte att förhindra att anställda tappar nödvändig kompetens vid ledigheten, farhågan som göra att vissa avstår från att vara föräldraledig i önskvärd utsträckning, är det viktigt att ge den föräldraledige möjlighet att delta på möten, utbildningar m m. Det är ett gemensamt ansvar för chefer och övriga medarbetare att underlätta arbetet för dem som kommer att få barn eller har små barn och är i behov av stöd på arbetsplatsen. Nedan följer ett antal punkter som du som närmaste chef ska arbeta efter i samband med att en medarbetare ska gå på föräldraledighet. Checklista vid föräldraledighet Innan föräldraledigheten påbörjas När du som chef fått information om att en av dina medarbetare avser att ta ut föräldraledighet bör följande åtgärdas: • Planera hur frånvaron ska lösas. Informera arbetskamrater om hur lösningen blir. • Medarbetaren som planerar att ta ut föräldraledighet ska skicka blanketten ”Ledighets-ansökan”, efter påskrift av chef, till ekonomienheten så snart han/hon vet hur ledigheten ska förläggas dock senast två månader innan beräknad ledighet. Blanketten finns på Nättingen under Ekonomi och lönefrågor. • Informera medarbetaren om vad som gäller under föräldraledighet och vid återgång i tjänst. Information om villkor och förmåner i samband med föräldraledigheten finns på Nättingen under Personal och arbetsmiljö, Anställning, Att arbeta i statlig tjänst - förmåner och villkor. • Innan föräldraledigheten påbörjas bör du som chef och din medarbetare komma överens om: - Vilken information som medarbetaren är intresserad av att få ta del av under tiden hemma och hur det säkerställs att informationen skickas. - Om den som ska gå på föräldraledighet vill ha kvar en nära kontakt med arbetsgruppen. I vissa fall kan en flexibel lösning med en mindre arbetsuppgift vara ett alternativ. Detta ska i så fall ses som en frivillig individuell lösning! - Hur man vill att kontakten med chef och arbetskamrater ska ske. - Möjligheten för den som är föräldraledig att vara med på möten/seminarier/utbildning om han/hon vill. Observera att det är möjligheten som är viktig att erbjuda. Verkligheten med det nya barnet kanske inte ger förutsättningar för att delta. Under föräldraledigheten Upprätthåll den kontakt som ni kommit överens om innan ledigheten. Om så är överenskommet så skicka ut information som rör aktuell avdelning/enhet och arbetsgrupp såsom organisatoriska förändringar, nya medarbetare på enheten, viktiga förändringar och hur de påverkar enheten och/ eller gruppen. Bjud in den som är föräldraledig till möten, seminarier, utbildningar etc. Låt den som är föräldraledig avgöra när och om det blir för mycket information eller kontakt. Den som är föräldraledig ingår i den årliga lönerevisionen och ska inte missgynnas pga. föräldra-ledigheten. Kom ihåg att informera den föräldraledige om den nya lönen, detta kan göras genom möte eller telefonsamtal. 9 Infor återgång i tjänst Senast en månad innan planerad återkomst till arbetsplatsen bör du som chef ha ett samtal med den som är föräldraledig. Du ska underlätta för medarbetaren att återgå i tjänst och ombesörja att en arbetsplats är färdigställd vid återkomsten. Genom att tillsammans med den som är föräldraledig planera en bra introduktion, med väl definierade arbetsuppgifter, kommer personen att känna sig välkommen tillbaka. Några punkter som ni vid samtalet gemensamt ska gå igenom: • Gäller återgången till de tidigare arbetsuppgifterna eller till nya arbetsuppgifter? • Ska medarbetaren arbeta hel- eller deltid? Om personen vill arbeta deltid bör ni gå igenom vad det innebär. • På vilket sätt ska återgången läggas upp. Behövs introduktion eller utbildning? Efter samtalet ska du som chef informera arbetskamrater i gruppen när återkomsten är planerad och till vilka arbetsuppgifter. Medarbetaren meddelar, efter påskrift av chef, ekonomienheten via blanketten ”Ledighetsansökan” om man ska arbeta deltid. "Alla vid verket ska uppleva att det på ett positivt sätt går att förena arbete med förä/draskap." 10 Bilaga 2 Fiskeriverkets policy och handlingsplan mot kränkande särbehandling Beslutad den 18 juni 2002 Inledning Denna policy och handlingsplan syftar till att skapa en arbetsmiljö inom Fiskeriverket som är fri från skador, störningar och risker på grund av kränkande särbehandling. Policy Inom Fiskeriverket skall diskriminering eller kränkande särbehandling inte förekomma. Inom Fiskeriverket skall chefer gemensamt med personal tillsammans förebygga och åtgärda alla former av kränkande handlingar. I lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet (1999:130), lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder (1999:132), lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (1999:133) och Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) ställs krav på arbetsgivare och arbetstagare att motverka diskriminering och kränkande särbehandling. Handlingsplan Ansvar Avdelningschefer och enhetschefer ansvarar inom sina respektive områden för att arbetsmiljön är sådan att den motverkar alla former av diskriminering och trakasserier. Chefen skall sträva efter att skapa ett arbetsklimat som utmärks av ett öppet och förtroendefullt samarbete. All personal är delaktig i skapandet av en god arbetsmiljö och därmed också medansvarig för att den är fri från inslag av kränkande särbehandling. Förebyggande åtgärder Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och bearbeta förhållanden, exempelvis begynnande oro och missnöje, som i förlängningen kan leda till trakasserier och andra kränkande beteenden,. De viktigaste instrumenten för detta arbete är medarbetarsamtal, arbetsplatsmöten och information om kränkande särbehandling. Exempel på kränkande särbehandling kan vara att systematiskt ignorera en medarbetare genom att t ex inte tala med eller lyssna på denne. att försvåra arbetets utförande, t ex att undanhålla information. att frysa ut någon ur gemenskapen. att kritisera och/eller förlöjliga någon inför andra. att förtala och/eller nedsvärta. att omotiverat förändra arbetsplats eller arbetsuppgifter. Inom Fiskeriverket ska diskriminering förebyggas och motverkas genom ett konsekvent agerande, öppna samtal och ett tolerant arbetsklimat. Anmälan av diskriminering och/eller trakasserier Den som drabbas eller upptäcker någon form av diskriminering eller trakasserier ska omgående anmäla detta till sin chef och/eller till skyddsombudet. Om det är lämpligare kan anmälan göras till chef på högre nivå, till personalenheten eller till någon facklig företrädare. Företagshälsovården är också behjälplig vid dessa tillfallen. Åtgärder Chefen är skyldig att omgående ingripa vid missförhållanden som innebär kränkande särbehandling. Chefen ska skyndsamt utreda och vidta åtgärder för att ändra förhållandena. Chefen måste ta situationen på allvar och visa respekt för den som känner sig kränkt och tillse att denne blir delaktig i åtgärdsprocessen. Företagshälsovården är också behjälplig vid dessa situationer. Övrigt Sekretess Det är angeläget att sekretess för uppgift om enskilds förhållande upprätthålls och att personlig integritet bevaras. 11 Information Denna policy och handlingsplan mot kränkande särbehandling skall tillställas alla anställda. Den skall vara ett underlag till diskussioner vid arbetsplatsmöten. Chefer, skyddskommitté och skyddsombud ska fä information och utbildning om hur frågor om diskriminering och kränkande särbehandling kan hanteras. 1 FISKERIVERKET Fiskeriverkets mångfaldsplan Inledning Mångfald bygger på grundsynen att varje människa är unik och har sina personliga egenskaper och önskningar. Mångfald utgår från att alla människor har lika värde. Varje människa ska ha möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar oavsett ålder, kön etnisk/kulturellt ursprung, religion, sexuell läggning samt fysiska och psykiska funktionshinder. Denna plan behandlar verkets mångfaldsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv. Verket har också en jämställdhetsplan. Utgångspunkter Den rättsliga grunden för mångfaldsarbetet är lag om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Lagarna gäller på arbetslivets område vid anställningsförfarandet och under hela anställningstiden och handlar om att arbetsgivaren inte får missgynna arbetssökande eller arbetstagare med annan etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller med funktionshinder. Arbetsgivaren har också skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier på grund av ovanstående. Slutligen ska arbetsgivaren bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja mångfalden i arbetslivet. Till stor del handlar utvecklingsarbetet om värderingar. Den värdegrund vi vill att vår verksamhet ska stå på och hur vi omsätter värderingarna i förhållningssätt ska avspegla sig i det vardagliga arbetet. Fiskeriverkets arbete sker i stor utsträckning i en internationell och mångkulturell miljö oclr förutsätter omfattande kontakter och samarbete med andra nationaliteter. Den samlade kompetensen i verket förstärks genom ett ökat inslag av anställda med annan än svensk härkomst. Diskrimineringslagstiftningen och kompetensförsörjningsperspektivet är utgångspunkten för verkets arbete med mångfald. Organisation Ansvaret för arbetet med mångfald vid Fiskeriverket är en integrerad del av ledningsansvaret. Det är varje chefs ansvar att utveckla mångfaldsarbetet inom sin enhet och att följa mångfaldsplanen. Som stöd i verkets mångfalds- och jämställdhetsarbete finns en partsammansatt jämställdhetsgrupp med representanter från olika verksamheter. Gruppen träffas regelbundet och har arbetat fram förslag till planer. Gruppens uppgift är också att vara pådrivande i mångfalds- och jämställdhetsarbetet och medverka till ökade kunskaper i verket. 2 Mål för Fiskeriverkets arbete med mångfald Fiskeriverket eftersträvar att öka den etniska mångfalden inom alla enlieter och på alla organisatoriska nivåer i verket. Fiskeriverket eftersträvar att öka förmågan att tillvarata och utveckla mångfalden. Åtgärder Rekrytering Ett mer sytematiskt arbetssätt vid rekrytering har påbörjats så att kraven utifrån lagstiftning säkerställs och rekryteringsarbetet utvecklats. Personalhandläggare medverkar vid framtagande av kravprofiler, annonsering, urval och medverkar vid intervjuer. I samtliga annonser ska följande mening finnas med: ”Vi eftersträvar en jämn könsfördelning inom alla personalgrupper och vill också lillvarata de fördelar som verksamheten kan tillföras genom etnisk och kulturell mångfald.” Arbetet med kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen fortsätter med att ta fram nya riktlinjer för rekrytering och information till chefer. Utbildning och information För att öka förmågan att hantera, tillvarata och utveckla mångfalden är det viktigt att dessa frågor diskuteras i organisationen. Jämställdhetsplanen och mångfaldsplanen ska presenteras och tas upp för diskussion på arbetsplatsträffar på alla arbetsplatser under 2007. Jämställdhetsgruppen skall i början av 2007 ha en temadag kring ämnet mångfald, för att vidare fördjupa sina kunskaper inom området och för att få uppslag till utbildningsaktiviteter. I medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare sker en uppföljning av att kränkande särbehandling inte sker. Mångfaldsplanen finns tillgänglig för alla anställda på ”Nättingen”. FISKERIVERKETS ARBETSMILJÖPOLICY Beslutad den 21 januari 2002 Av arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete framgår de övergripande kraven på arbetsmiljöns utformning. Fiskeriverkets mål för arbetsmiljöarbetet och verkets tillämpning av arbetsmiljöreglerna utvecklas i denna arbetsmiljöpolicy som är en förutsättning för planering och genomförande av all verksamhet inom Fiskeriverket. Samtliga lagar, författningar o.dyl. som rör arbetsmiljön på arbetsstället finns tillgängliga för alla anställda på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se. Detta dokument skall utvecklas och förnyas. Skyddskommittén skall årligen göra en genomgång av dokumentet. Fiskeriverkets arbetsmiljöpolicy syftar till att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för ohälsa, olycksfall, skador eller sjukdomar. att skapa en arbetsmiljö, som bidrar till god hälsa, effektivitet och arbetstillfredsställelse. Arbetsmiljön vid Fiskeriverket skall vara utformad så att alla anställdas engagemang och intresse för arbetet stimuleras och viljan till utveckling av arbetsmetoder och arbetsformer tillvaratas. alla anställda bemöts med respekt och får möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och personlig utveckling. alla anställda har tillgång till god information om åtgärder och händelser av betydelse för verksamheten. alla anställda har möjlighet till en positiv social samvaro. alla anställdas möjligheter till variation i arbetet tillvaratas. arbetshandikappade har möjlighet att utföra en god arbetsprestation. förutsättningar för goda arbetsmiljöförhållanden är lika för kvinnor och män. Ansvar för arbetsmiljön Generaldirektören har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön inom Fiskeriverket. Avdelningscheferna har ansvaret inom sin avdelning för att arbetsmiljöarbetsuppgifterna genomförs enligt föreskrifterna (AFS 2001:1) för systematiskt arbetsmiljöarbete. Enhetscheferna har motsvarande ansvar inom sin enhet. Som stöd i detta arbete sammanställer Fiskeriverket en Handbok i systematiskt arbetsmiljöarbete. Ansvarig chef skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på sådant sätt att de mål som fastställts i denna arbetsmiljöpolicy uppnås. Dessutom skall beaktas vad som gäller i Interna skyddsföreskrifter för fältarbeten inom Fiskeriverket, i handläggningsrutiner för sjukfrånvaro inom Fiskeriverket och i Fiskeriverkets alkohol- och drogpolicy. Ansvarig chef skall tillse att konstaterade brister inom arbetsmiljöområdet åtgärdas. Arbetsmiljöfrågorna skall uppmärksammas i budgetarbetet. Erforderliga medel skall avsättas för arbetsmiljöåtgärder inom respektive budgetram. Det är en gemensam uppgift att utveckla en god arbetsmiljö. Därför är alla anställdas bidrag till trivsel och god samhörighet av betydelse. Arbetsgivaren skall ställa erforderlig skyddsutrustning till förfogande. Arbetstagaren är skyldig att använda den skyddsutrustning som anvisas. Samverkan för god arbetsmiljö Ansvarig chef skall tillse att underställd personal är väl medveten om vilka regler som gäller inom arbetsmiljöområdet. Varje anställd skall hållas välinformerad om planeringen av förändringar i arbetsmiljön vad gäller den egna arbetsplatsen samt även beredas tillfälle att deltaga i förändringsarbetet. Under enheternas gemensamma arbetsplatsträffar skall chef och personal tillsammans behandla arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöfrågorna skall regelbundet återkomma på dagordningen. Dessutom skall tidsutrymme ges, så att alla personer som önskar, har möjlighet att samtala i små grupper. Skyddskommittén har till uppgift att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet inom Fiskeriverket och följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. Skyddsombuden skall företräda de anställda i arbetsmiljöfrågor och delta i planeringen och genomförandet av arbetsmiljöarbetet inom sitt skyddsområde. Alla anställda som uppmärksammar brister i arbetsmiljön skall påtala detta för sin chef och för skyddsombudet. Chefer, skyddskommitté och skyddsombud skall ha goda kunskaper om arbetsmiljöfrågor. Fiskeriverket skall arrangera och erbjuda arbetsmiljöutbildning. Arbetsmiljöåtgärder och resurser Varje anställd skall årligen ha minst ett medarbctar/utvecklingssamtal med sin chef. Skyddsronder skall genomföras varje år på samtliga arbetsplatser och protokoll skall därvid upprättas. Skyddskommittén skall ta aktiv del av skyddsrondsprotokollen samt följa upp det som skall åtgärdas. Det nyanställningsprogram som finns inom Fiskeriverket skall följas vilket innebär att * varje nyanställd skall ha en handledare, som introducerar den nyanställde på arbetsplatsen. Handledaren skall presentera och informera om gällande regler vid Fiskeriverket. För detta ändamål finns en introduktionspärm sammanställd av personalenheten. * nyanställd skall inom ett år beredas tillfälle att deltaga i Fiskeriverkets introduktionsutbildning. * anställd, som efter en längre tids tjänstledighet återkommer till arbetet, skall få den introduktion och handledning som är behövlig. Fiskeriverket skall ha en väl utbyggd företagshälsovård. Fiskeriverkets bibliotek 2 027 887 8246 F1 0G00AS FISKERIVERKET 7 Ekelundsgatan 1, Box 423, 401 26 GÖTEBORG Telefon 031-743 03 00, Fax 031-743 04 44 www.fiskeriverket.se