Företagsekonomiska institutionen Intellectual Capital Statements- The New Guideline – Framtidens intellektuella rapportering? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2003 Handledare: Gunnar Rimmel Författare: Pontus Blom 79 Emma Lindstrii 79 Oskar Persson 75 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 2 Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Externredovisning, Magisteruppsats, HT 2003 Författare: Pontus Blom, Emma Lindstrii och Oskar Persson Handledare: Gunnar Rimmel Titel: Intellectual Capital Statements- The New Guideline – Framtidens intellektuella rapportering? Bakgrund Diskussionen kring dolda värden i företag har pågått i över 40 år och har under åren fått ökat fokus på grund av en kraftig ökning av kunskapsföretag. Som reaktion på detta har flertalet forskare och konsulter utvecklat modeller för identifiering och värdering av de dolda värdena, även kallat intellektuellt kapital. I Danmark har det relativt nyligen utvecklats en guideline, Intellectual Capital Statements- The New Guideline, för att förvalta och redovisa intellektuellt kapital. Grundarna till Guidelinen har även gett ut en publikation där en analysmodell presenteras som ska hjälpa användaren att analysera intellektuellt kapital (IK)-rapporter. Problem och syfte Uppsatsen syftar till att beskriva och utreda hur goda möjligheterna är för jämförelser, mellan företag och över tid, av bolag som använder sig av Guidelinen vid upprättandet av IK-rapporter. Avgränsningar Vid utvärderingen av möjlighet till jämförelser av företag har endast information som presenteras i IK-rapporterna beaktats. Analysen omfattar dessutom enbart den externa redovisningen av intellektuellt kapital. Metod I uppsatsen används en kvalitativ fallstudie av fem företags IK-rapporter över tidsperioden två till fyra år. Analysen av empirin har gjorts utifrån uppsatsens teori genom två, av uppsatsförfattarna framarbetade, analysmetoder samt en sammanställande analys. Analys och slutsatser Företagen har blivit sämre på att följa Guidelinen vilket gett en mindre uniform redovisning. Därför måste slutsatsen dras att den frivilliga Guidelinen inte ger goda möjligheter för jämförelser. Det som är jämförbart är nyckeltal över tid men dessa har funnits långt innan Guidelinen utvecklades. Förslag till fortsatt forskning Det vore intressant att göra intervjuer med representanter från företagen om deras syn på IK- rapporter och betydelsen av dessa. Uppsatsförfattarna saknar även en undersökning av hur användarna, i form av analytiker med flera, ser på användbarheten i IK-rapporterna som ges ut av de danska företagen. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 3 Ordlista Användarvärde: Det värde som tillförs kunderna via de produkter/tjänster som företaget levererar DMVTU: Danska Ministeriet for Videnskap, Teknologi og Udvikling Guidelinen: “Intellectual Capital Statements – The New Guideline”, utgiven av DMVTU 2003 IK-modeller: Framarbetade modeller för att förmedla information om intellektuellt kapital externt och/eller internt, exempelvis Guidelinen och Skandianavigatorn IK-redovisning: Extern redovisning av företagets intellektuella kapital IK-rapport: Dokumentet som innehåller information om företagets intellektuella kapital Intellectual Capital En grafisk modell av företagets intellektuella kapital som enligt Statement Model: Guidelinen skall ingå som en del i företags IK-rapporter Intellektuellt kapital: Samlingsnamn för dolda värden i företag Kunskapsskildring: En koppling mellan företagets produkter/tjänster, användarvärde, nödvändig kunskap och företagets kunskapsresurser1 Redovisningens ramverk: Det ramverk som ursprungligen skapats av Financial Accounting Standard Board (FASB) och används internationellt inom redovisningen. Ramverket innefattar bland annat redovisningens postulat, principer och kvalitativa kriterier2 1 DMVTU, 2003a 2 Falkman, 2000 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 4 Innehållsförteckning 1 Inledning ..................................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund........................................................................................................................................... 6 1.2 Problemformulering......................................................................................................................... 7 1.3 Syfte ................................................................................................................................................... 7 1.4 Avgränsningar .................................................................................................................................. 7 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition...................................................................................................... 8 2 Teori............................................................................................................................................. 9 2.1 Intellektuellt kapital ......................................................................................................................... 9 2.1.1 Definition av intellektuellt kapital...............................................................................................................9 2.1.2 Intellektuella kapitalets beståndsdelar.........................................................................................................9 2.2 Redovisning av intellektuellt kapital............................................................................................. 10 2.2.1 IK-modeller ...............................................................................................................................................11 2.2.2 Problematik kring IK-modeller .................................................................................................................11 2.2.3 Fördelar för företag ...................................................................................................................................13 2.2.4 Användarnas inställning............................................................................................................................13 2.3 Intellectual Capital Statements- The New Guideline .................................................................. 14 2.3.1 Koppling till tidigare IK-modeller ............................................................................................................15 2.3.2 Guidelinens uppställning för extern IK-redovisning .................................................................................16 2.4 Analysing Intellectual Capital Statements av DMVTU .............................................................. 17 3 Metod ......................................................................................................................................... 20 3.1 Metodansats .................................................................................................................................... 20 3.2 Metodval .......................................................................................................................................... 20 3.3 Datainsamling ................................................................................................................................. 21 3.3.1 Litteraturinsamling....................................................................................................................................21 3.3.2 Empiriinsamling........................................................................................................................................21 3.4 Metod för analys ............................................................................................................................. 22 3.5 Validitet och reliabilitet.................................................................................................................. 24 4 Empiri ........................................................................................................................................ 25 4.1 Hur väl följer företagen Guidelinen?............................................................................................ 25 4.1.1 Generellt om IK-rapporterna.....................................................................................................................25 4.1.2 Årsredovisning ..........................................................................................................................................26 4.1.3 Företagsprofil ............................................................................................................................................27 4.1.4 Kunskapsskildring.....................................................................................................................................27 4.1.5 The Intellectual Capital Statement Model.................................................................................................28 4.1.6 Ledningsutmaningar samt initiativ och indikatorer...................................................................................32 4.1.7 Redovisningsprinciper och revision ..........................................................................................................33 4.2 Analysmodellen............................................................................................................................... 34 4.2.1 Carl Bro.....................................................................................................................................................35 4.2.2 Coloplast ...................................................................................................................................................36 4.2.3 COWI........................................................................................................................................................37 4.2.4 DIEU.........................................................................................................................................................38 4.2.5 KMD .........................................................................................................................................................39 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 5 5 Analys ........................................................................................................................................ 40 5.1 Analys – Delproblem 1 ................................................................................................................... 40 5.1.1 Carl Bro.....................................................................................................................................................40 5.1.2 Coloplast ...................................................................................................................................................40 5.1.3 COWI........................................................................................................................................................41 5.1.4 DIEU.........................................................................................................................................................41 5.1.5 KMD .........................................................................................................................................................42 5.1.6 Sammanfattning ........................................................................................................................................42 5.2 Analys – Delproblem 2 ................................................................................................................... 43 5.2.1 Carl Bro.....................................................................................................................................................43 5.2.2 Coloplast ...................................................................................................................................................43 5.2.3 COWI........................................................................................................................................................43 5.2.4 DIEU.........................................................................................................................................................44 5.2.5 KMD .........................................................................................................................................................44 5.2.6 Sammanfattning ........................................................................................................................................44 5.3 Analys – Huvudproblem ................................................................................................................ 45 6 Slutdiskussion ........................................................................................................................... 47 6.1 Slutsatser ......................................................................................................................................... 47 6.2 Diskussion........................................................................................................................................ 48 6.3 Fortsatt forskning ........................................................................................................................... 49 Källförteckning............................................................................................................................. 50 Bilagor Bilaga 1 Företags motiv med att redovisa internt och externt…………………………………....I Bilaga 2 Arbetsgruppen Konrad………………………………………………………………….I Bilaga 3 Skandianavigatorn……………………………………………………………………...II Bilaga 4 The Intangible Assets Monitor…………………………………………………………II Bildförteckning Bild 1 Det intellektuella kapitalets beståndsdelar………………………….……….…..………10 Bild 2 Sveibys totala balansräkning………………………………………….………….……..10 Bild 3 The Intellectual Capital Statement Model..………………………….……………..…...14 Bild 4 Analysmodell för intellektuellt kapital-redovisning…………….…………………....…18 Bild 5 Analysmetod 1: Struktur för IK-rapport enligt Guidelinen…….…………………...…..23 Bild 6 Analysmetod 2: Utvärderingsmodell för analysmodellen….….……………….……….24 Bild 7 Carl Bros modell…………….…………………………………………………………..29 Bild 8 Coloplasts modell……………………………………………………………………….29 Bild 9 COWIs modell…………………………………………………………….………….…30 Bild 10 DIEUs modell…………………………………………………………………………...30 Bild 11 KMDs modell 2002……………………………………………………………………..31 Bild 12 KMDs modell 2000……………………………………………………………………..31 Bild 13 Sammanställning av slutsatserna………………………………………………………..48 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 6 1 Inledning I detta kapitel presenteras först en bakgrund kring redovisning av intellektuellt kapital för att inleda läsaren i ämnet som ligger till grund för uppsatsens centrala problemformuleringar. Problemformuleringarna är uppdelade i ett huvudproblem och två delproblem. Vidare redogörs det för uppsatsens syfte, avgränsningar och fortsatta disposition. 1.1 Bakgrund Diskussionen kring dolda värden i företag har pågått i över 40 år3 och har under åren fått ökat fokus på grund av den kraftiga ökningen av kunskapsföretag. Anledningen är att dessa företag normalt har ett marknadsvärde som är mycket högre än det värde som visas genom den traditionella redovisningen. Börsvärdet har historiskt i flertalet fall varit flera hundra procent högre än företagens bokförda värde4. Det finns alltså någonting av värde i företagen som inte återspeglas i de finansiella rapporterna vilket har skapat ett behov av kompletterande redovisningsmodeller. Som reaktion på detta har flertalet forskare och konsulter utvecklat modeller för identifiering och värdering av de dolda värdena. I och med detta har ”intellektuellt kapital” blivit ett vedertaget begrepp.5 På grund av de mycket stora skillnaderna i bokfört värde jämfört med marknadsvärde under slutet av 90-talet fick diskussionen kring intellektuellt kapital ny kraft6. Under denna tid började flertalet olika bolag, främst IT-bolag, att redovisa sitt intellektuella kapital i årsredovisningen. De flesta bolagen utvecklade sina egna modeller för redovisning, i vissa fall baserade på teoretiska modeller, ibland helt egna. Informationen blev mycket svår att jämföra och därför förringades användarnas värde av informationen och blev ren PR för företagen.7 På grund av dålig jämförbarhet och IT-kraschen, där det uppdagades att förvärvade dolda värden i form av goodwill var kraftigt övervärderade, ifrågasattes åter nyttan av att redovisa det intellektuella kapitalet8. På senare tid har det i Danmark av Danska Ministeriet for Videnskap, Teknologi og Udvikling [DMVTU] utvecklats en guideline, Intellectual Capital Statements- The New Guideline [benämns fortsättningsvis Guidelinen], för att förvalta och redovisa intellektuellt kapital. Guidelinen har, delvis på grund av sitt statliga stöd, under framtagningsprocessen involverat en mängd företag för att få fram en generell och av företag accepterad modell. Idag används Guidelinen av cirka 100 företag i Danmark9, vilket i jämförelse med tidigare modeller är ett stort framsteg. Grundarna till Guidelinen har även gett ut publikationen Analysing Intellectual Capital Statements. Publikationen presenterar en analysmodell som ska hjälpa användaren att analysera intellektuellt kapital [IK]-redovisning som är upprättad enligt Guidelinen. 3 Monte-Belkaoui, Riahi-Belkaoui, 1995 4 Edvinsson, Malone, 1997a 5 Stewart, 1999 6 Koenig, artikel 2000 7 Amoroso, Lindgren, uppsats 1999 8 Agneskog, Hallsenius, artikel 2002 9 Bukh, artikel 2003 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 7 1.2 Problemformulering Eftersom ingen av tidigare framarbetade modeller, som fokuserat på att mäta och externt redovisa intellektuellt kapital, har fått någon större genomslagskraft i praktiken är det intressant att så många företag valt att tillämpa Guidelinen. Detta trots att den är frivillig. Uppsatsförfattarna är av uppfattningen att länderna i Skandinavien ofta inspireras av varandra vilket i så fall gör ämnet än mer aktuellt ur svensk synvinkel. Från användarnas perspektiv krävs det att information i redovisningen är användbar för att den ska tillföra nytta. I enlighet med externredovisningens ramverk blir information användbar om den uppfyller ett flertal kvalitativa kriterier.10 Ett tungt vägande kriterium för användbarhet är möjligheten till att systematiskt kunna analysera och göra jämförelser.11 Eftersom Guidelinen endast är en vägledning till IK-rapporter, och inget krav, finns inget som garanterar att företag tillämpar Guidelinen på samma sätt. Är däremot företagens IK-rapporter utformade på liknande sätt underlättar det för jämförelser. Som komplement till Guidelinen finns, som tidigare nämnts, en publikation som skapats för att vägleda analyser av IK-redovisningar som är upprättade enligt Guidelinen. Publikationen av analysmodellen gör Guidelinen unik då ingen tidigare IK-modell har haft liknande hjälpmedel att tillgå. Analysmodellen ska enligt DMVTU underlätta ytterligare för jämförelser12. Detta mynnar ut i följande huvudproblem: • Hur bra är möjligheterna för att göra jämförelser över tid och mellan danska företag som enligt DMVTU ger ut IK-rapporter enligt Guidelinen? För att finna svar på huvudproblemet ska två delproblem besvaras: • Hur väl följer företagen Guidelinens uppställning för externrapportering? • Hur fungerar DMVTUs analysmodell som verktyg för analys av företagens IK-rapporter? 1.3 Syfte Genom uppsatsen vill författarna beskriva och utreda hur goda möjligheterna är för jämförelser, mellan företag och över tid, av bolag som, enligt Danska Ministeriet for Videnskap, Teknologi og Udvikling, använder sig av Guidelinen vid upprättandet av IK-rapporter. 1.4 Avgränsningar Uppsatsens utredning av möjligheterna för jämförelser är begränsad till jämförelser av den information som företagen externt presenterar om det intellektuella kapitalet. Övriga informations- och företagsjämförelser är därför utelämnade. 10 Falkman, 2000 11 DMVTU, 2003b 12 ibid Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 8 Författarna har valt att avgränsa analysen till att enbart omfatta den externa redovisningen av intellektuellt kapital, det vill säga effekterna av redovisningen när det gäller management och internstyrning behandlas inte ingående. Eftersom uppsatsförfattarna inte har tillräcklig inblick i de företag som ingår i den empiriska undersökningen finns inte någon möjlighet att kontrollera tillförlitligheten i IK-rapporterna. Detta är inte heller relevant för uppsatsen då denna inte avser att mäta företagets intellektuella kapital utan att jämföra informationen. Det förutsätts därför att presenterad information av företagen är tillförlitlig. 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition 2. Teori Teorikapitlet inleds med förklaringar kring intellektuellt kapital. Vidare behandlas redovisning av intellektuellt kapital. Därefter presenteras Guidelinen och dess vägledning till extern IK- rapportering. Avslutningsvis förklaras den analysmodell som är framtagen av DMVTU. 3. Metod Kapitlet inleds med att förklara uppsatsens övergripande metodansats och metodval. Därefter presenteras tillvägagångssättet för litteratur- och empiriinsamling. Vidare redogörs för uppsatsens metod för analys. Avslutningsvis diskuteras uppsatsens validitet och reliabilitet. 4. Empiri Här presenteras en sammanställning av varje företags externa redovisning av intellektuellt kapital. För Carl Bro och Coloplast har rapporter från fyra år använts, för DIEU och KMD har tre år använts och för COWI två år. Informationens uppdelning följer modellen som presenteras i metodkapitlet. Därefter följer de ifyllda analysmodellerna för respektive företag. 5. Analys I kapitlet presenteras analysen av delproblemen samt huvudproblemet. I analysen av delproblemen görs indirekta kopplingar till teorin via de analysmetoder som använts. I analysen av huvudproblemet görs återkopplingar även till den teori som tagits upp i uppsatsen men som inte varit till grund för analysmetoderna. 6 Slutdiskussion I kapitlet besvaras först och främst uppsatsens problem utifrån de analyser som gjorts i föregående kapitel. Därigenom ska syftet med undersökningen uppfyllas. Därefter följer en diskussion där uppsatsförfattarna har vävt in sina egna tankar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning inom ämnet. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 9 2 Teori Teorikapitlet inleds med förklaringar kring intellektuellt kapital. Vidare behandlas redovisning av intellektuellt kapital. Därefter presenteras Guidelinen och dess vägledning till extern IK- rapportering. Avslutningsvis förklaras den analysmodell som är framtagen av DMVTU. 2.1 Intellektuellt kapital Eftersom uppsatsen tar fokus på identifiering, mätning och redovisning av intellektuellt kapital ämnar författarna inledande ge definitioner på detta begrepp samt utreda vad det innefattar. Det finns en mängd begrepp som förknippas med intellektuellt kapital och vice versa. Exempel på dessa är kunskapskapital, icke-finansiella tillgångar, immateriella tillgångar, dolda värden, osynliga tillgångar och goodwill. Genom dessa synonymer får ordet intellektuellt kapital i sig en bra förklaring men de ger inga ledtrådar till vad som innefattas i begreppet, vilket utreds senare i kapitlet. Ordet intellektuellt kapital, först myntat av Galbraith 196913, är främst förknippat med författaren Leif Edvinsson men brukas av en mängd andra forskare inom samma område.14 2.1.1 Definition av intellektuellt kapital Det finns många olika definitioner av intellektuellt kapital. Edvinsson och Malones definition är ”ägandet av kunskap, tillämpad erfarenhet, organisationsteknologi, kundrelationer och yrkesskicklighet som ger [företaget] en konkurrensfördel på marknaden.”15 SEC-kommissionären Steven M. H. Wallman inkluderar i begreppet bland annat humankapital, men även varumärken och tillgångar som bokförts till anskaffningskostnad men som nu har ett mycket större värde som inte realiserats. Begreppet kan även inkludera teknologiskt ledarskap, utbildning av anställda och goodwill med mera.16 Thomas Stewart beskriver intellektuellt kapital som ”summan av en organisations patent, tillverkningsmetoder, kompetens hos de anställda, teknologi, information om kunder och leverantörer samt traditionell erfarenhet“.17 Som synes finns det ingen allmän definition utan varje författare har komponerat sin egen. Guidelinen konstaterar också att det finns flertalet olika definitioner men presenterar inte någon egen. Guidelinen använder det övergripande ordet kunskapsresurser och överlåter till företaget att välja vad de vill inkludera. Istället fokuseras det på hur dessa resurser ska styras och förmedlas.18 2.1.2 Intellektuella kapitalets beståndsdelar Försäkringsbolaget Skandia, som har varit föregångare inom IK-redovisning, identifierade i en forskningsrapport två beståndsdelar i intellektuellt kapital: humankapital och strukturkapital. Humankapital består av den sammanlagda kunskapen, innovationsförmågan, yrkesskickligheten 13 Sveiby, artikel 1998 14 Guthrie, artikel 2001 15 Edvinsson, Malone 1997b, s. 65 16 Edvinsson, Malone 1997a 17 Stewart, 1999 s. 98 18 DMVTU, 2003a Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 10 och begåvningen hos företagets anställda samt företagets värderingar, kultur och filosofi. Strukturkapitalet består bland annat av företagets mjukvara, databaser, patent och varumärken, och kan beskrivas som ”allt som finns kvar på kontoret när de anställda gått hem”.19 Humankapitalet kan inte ägas av företaget medan strukturkapitalet ägs och kan handlas med. Strukturkapitalet kan i sin tur delas upp i organisations- och kundkapital. Organisationskapital består av företagets investeringar i system och liknande medan kundkapital utgörs av företagets kundrelationer. I andra modeller bryts kundkapitalet ut (se bild 1) eftersom kundrelationer anses minst lika viktiga för företagets värde som humankapital och strukturkapital20. Bild 2 Sveibys totala balansräkning Källa; Sveiby 1995, s 42 En annan forskare inom ämnet för intellektuellt kapital är Karl-Erik Sveiby. Han delar också in intellektuellt kapital i tre grupper fast namnger dem annorlunda; interna strukturer, externa strukturer och personalens kompetens. Interna strukturer utgörs av patent, koncept, administrativa processer med mera. Externa strukturer är till exempel kundrelationer, image, varumärken och andra relationer med utomstående intressenter. Personalens kompetens syftar till de anställdas färdigheter att handla i olika situationer.21 Sveibys uppdelning benämns som ”the three-way distinction” och även flertalet andra forskare instämmer med denna uppdelning. Däremot finns det de som tycker att en indelning med två huvudgrupper, enligt Edvinsson & Malones modell, är bättre eftersom den enkelt tydliggör vilken grupp som tänker (humankapital) och vilken grupp som inte tänker (strukturkapital).22 DMVTU följer inte någon av ovanstående uppdelningar utan gör en generell uppdelning av det intellektuella kapitalet i fyra olika kunskapsresurser; personal, kunder, processer och teknologi. Denna uppdelning anses inte vara statisk utan kan anpassas utifrån företagets förutsättningar.23 2.2 Redovisning av intellektuellt kapital Enligt redovisningens ramverk ska extern information uppfylla ett antal kvalitativa kriterier. Kriterierna är en vägledning för att rapporterna ska infria de i ramverket uppsatta mål för externredovisning.24 I följande delkapitel kommer de för uppsatsen relevanta kriterierna relevans, jämförbarhet samt förståelse att vävas in i diskussionen kring IK-redovisning. 19 Edvinsson, Malone 1997a, s. 11 20 Stewart, 1999 21 Sveiby, 1995 22 Roos et al, 1997 23 DMVTU 2003b 24 Falkman, 2000; Kam, 1990 Marknadsvärde Finansiellt kapital Intellektuellt kapital Humankapital Strukturkapital Organisationskapital Kundkapital Innovationskapital Processkapital Bild 1 Det intellektuella kapitalets beståndsdelar Källa; Edvinsson, Malone 1997 och Stewart 1999 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 11 2.2.1 IK-modeller Under senare delen av 1900-talet och fram tills idag har intellektuellt kapital fått en mer och mer betydande roll. Detta beror bland annat på: • IT-revolutionen och dagens informationssamhälle • Ökat fokus på kunskap och den kunskapsbaserade ekonomin • Förändrade relationsmönster och nätverkssamhället • Faktumet att innovations- och kreativitetsförmåga är den främsta konkurrensfördelen25 Problemet med intellektuellt kapital är att det inte registreras i den traditionella externredovisningen som främst är lämpad för materiella tillgångar. Företagsvärde på börsen skiljer sig därför ofta åt från det bokförda värdet. Microsoft hade år 1996 ett marknadsvärde som var 11 gånger större än det bokförda värdet.26 Coca Cola hade samma år ett ännu större gap, marknadsvärdet var cirka 20 gånger större än värdet på nettotillgångarna27. Eftersom det är så stora delar som är osynliga anser Sveiby det vara djupt olyckligt för företagsledningar och hela samhället att ledningar blir bedömda enbart efter den redovisning som förmedlas externt. Sveiby är av uppfattningen att företag också bör mäta och redovisa den osynliga delen av balansräkningen.28 Guthrie är av samma uppfattning och skriver att det är ett måste att ta fram adekvata modeller som mäter det intellektuella kapitalet och inkludera dessa i den externa rapporteringen. Annars riskerar redovisningen att bli irrelevant för användarna.29 Relevans Redovisningsinformation uppfyller kriteriet relevans om den ger användaren ett prognosvärde och återkopplingsvärde samt är tidsenlig.30 Att döma av Sveibys och Guthries inställning ovan uppfyller inte den traditionella redovisningen detta krav eftersom så liten del av det som utgör marknadsvärdet förmedlas i rapporterna. Genom att inkludera information om intellektuellt kapital ska relevansen öka och skillnaden mellan marknads- och bokfört värde bättre förklaras31. I de kvalitativa kriterierna talas det om tillförlitlighet i samma andetag som relevans32 men eftersom uppsatsen inte tar sikte på att utvärdera tillförlitligheten i externrapporterna berörs inte detta i uppsatsen. (se 1.4 avgränsningar) 2.2.2 Problematik kring IK-modeller Det finns en mängd problem och hinder för att ta fram en väl fungerade modell. Dessa problem kan vara anledningen till att det idag inte finns någon allmänt accepterad modell för mätning och redovisning av intellektuellt kapital.33 25 Guthrie, artikel 2001 26 Roslender, Fincham, artikel 2001 27 Bontis et al, artikel 1999 28 Sveiby, 1995 29 Guthrie, artikel 2001 30 Falkman, 2000; Smith, 2000 31 Sveiby, 1995; Guthrie, artikel 2001 32 Falkman, 2000; Kam, 1990 33 Sveiby, artikel 1996 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 12 Modeller som har till syfte att mäta intellektuellt kapital står enligt Roos et al34 inför tre problem som är mycket svåra eller rent av omöjliga att lösa; Time-delay – det är problematiskt att avgöra när en investering i intellektuellt kapital kommer att ge en ökning i finansiellt kapital; Zero-sum game - det finns inget som garanterar att en kostsam investering kommer att generera mycket intellektuellt kapital; och Unit of measurement - i vilken enhet ska intellektuellt kapital mätas? Sveiby skriver på liknande sätt att problemet med att mäta immateriella tillgångar är att översätta dem i monetära termer. Mycket av den internationella forskningen inom området har inriktats på försök till att teoretiskt ta fram modeller för att mäta immateriella tillgångar och översätta det till pengar. Dessvärre finns det ingen som lyckats ta fram någon modell som är praktiskt möjlig att använda för företag.35 Jämförbarhet Ett annat stort hinder är just det faktum att det idag inte förekommer någon generell teoretisk modell. De generella modeller som finns är de inom traditionell externredovisning och de är som tidigare nämnts inte designade för att rapportera intellektuellt kapital. Vidare har inte heller någon av de existerande IK-modellerna någon nämnvärd praktiskt erfarenhet. En generell modell öppnar möjligheter för jämförelser mellan företag.36 Roos et al. skrev 1997 att jämförbarhet mellan olika företag med de existerande modellerna var mycket begränsad. Mellan bolag i olika branscher var möjligheten till jämförelser så liten att författarna ansåg det vara lönlöst att ens försöka. Enligt Roos et al försvårar detta för investerare som vill utvärdera olika investeringsalternativ. För att eliminera hindret krävs nya modeller som skulle göra jämförbarhet enklare.37 För att information om intellektuellt kapital ska vara till nytta för kapitalmarknaden krävs det att den är jämförbar. Jämförbarhet uppnås bäst genom en standardisering av de externa rapporterna.38 Sveiby menar att det, som i all mätning, är jämförelser som är intressanta. Det går inte att mäta förändringar om det inte relateras till något, därför underlättar det om företagen presenterar information från jämförelse år. ”Mättalen” bör följas upp i tre till fem år.39 Jämförbarhet är ett kvalitativt kriterium för redovisningsinformation och gör att nyttan ökar för användarna.40 För att uppnå ett stadium av optimal jämförbarhet hävdar en del att total uniformitet i redovisningen är lösningen. Motståndare till denna tankegång menar att eftersom alla företag är unika skulle det innebära att vissa företag tvingas att ge missvisande information.41 Redovisning av intellektuellt kapital är frivillig, vilket kan förklara avsaknaden av en generell standard. För att få till en enhetlig redovisning krävs det därför en vilja från företagen själva att 34 Roos et al, 1997 35 Sveiby, 1995 36 Sveiby, artikel 1996 37 Roos, et al 1997 38 van der Meer-Kooistra, Zijlstra, artikel 2001 39 Sveiby, 1995 40 Falkman, 2000 41 Riahi-Belkaoui, 2000 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 13 redovisa. Sveiby tar upp detta som ett problem då många företag i själva verket är skeptiska till att redovisa det intellektuella kapitalet.42 Förståelse Det finns fortfarande många företagsledningar som ser redovisningen av intellektuellt kapital som meningslös. Detta eftersom de är av uppfattningen att analytiker ändå inte förstår redovisning och därför hoppar över att läsa den.43 Förståelse är också ett kvalitativt krav på redovisningsinformation enligt ramverket. Detta kriterium är också användarspecifikt vilket innebär att det även ställs vissa krav på användarens förkunskaper.44 Av problemet att döma ställer företagen för stora krav på användarna och borde, likt Sveiby förespråkar, utforma extern rapportering mer pedagogiskt. Utomstående har inte samma vetskap om verksamheten och därför bör informationen kompletteras med förklarande text.45 2.2.3 Fördelar för företag Enligt de flesta författare är den främsta fördelen med rapportering av intellektuellt kapital att företagen får underlag för ekonomistyrning/internstyrning.46 Skaparna av Guidelinen gjorde i samband med införandet en undersökning där de identifierade företagens motiv för att redovisa det intellektuella kapitalet internt och externt. Det finns alltså även en del fördelar med att rapportera externt. Exempel som nämns är att göra kunskapskapital synligt för utomstående och därigenom ge en bild av företagets styrkor och framtida potential, underlätta för att locka till sig ny personal samt för att stärka kundsamarbeten. 47 (För närmare bild av företagens motiv, se bilaga 1) 2.2.4 Användarnas inställning Undersökningar som gjorts bland användare i form av analytiker och investerare visar på en ljummen inställning till rapporter av det intellektuella kapitalet. De anser att rapporterna inte innehåller information av värde för beslutsfattande. Om så är fallet och dessa användare inte är intresserade av rapporterna kan man undra om de över huvud taget är nödvändiga. Paradoxalt så finns det andra undersökningar som visar på att extern information om intellektuellt kapital är nödvändigt. Enligt Bukh är förklaringen att företag som idag redovisar intellektuellt kapital väljer att redovisa på ett sådant sätt att informationen inte är relevant för kapitalmarknaden.48 Tidigare modeller för extern redovisning av intellektuellt kapital har varit inriktade på att presentera mättal, likt nyckeltal, som indikerar ett visst stadium i det intellektuella kapitalet.49 Det har dock på senare år vuxit fram en ny inställning till redovisning av intellektuellt kapital där förmedling av företagens strategi för värdeskapande istället har hamnat i fokus. Det är enligt Bukh50 just sådan information som kapitalmarknaden efterfrågar. De nordiska länderna är ledande inom denna utveckling och har utvecklat modeller som fokuserar på intellektuella 42 Sveiby, artikel 1996 43 ibid 44 Falkman,2000 45 Sveiby, 1995 46 Sveiby, 1995; DMVTU, 2003a 47 DMVTU, 2003a 48 Bukh, artikel 2003 49 Sveiby, 1995 50 Bukh, artikel 2003 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 14 kapitalets koppling till värdeskapande och hur kunskapsresurser förvaltas.51 Detta är, som tidigare nämnts, även inriktningen på den danska Guidelinen, vilken kommer att utredas i kommande kapitel. 2.3 Intellectual Capital Statements- The New Guideline52 Danska Ministeriet for Videnskap, Teknologi og Udvikling startade 1998 tillsammans med forskare och 17 danska företag ett projekt med att försöka ta fram en gemensam guideline för redovisning av intellektuellt kapital. Resultatet blev rapporten ”Intellectual Capital Statements- The New Guideline” som publicerades första gången år 2000. År 2002 följde ca 100 danska organisationer och företag av olika storlekar Guidelinen.53 Rapporten är enligt DMVTU ett viktigt verktyg för att stödja företag och organisationer i uppbyggandet, utvecklandet och förankringen av kunskap. Guidelinen identifierar redovisning av intellektuellt capital som en “integrerad del av ett företags kunskapsmanagement. Den identifierar företagets kunskapsmanagement-strategier vilket inkluderar identifieringen av dess mål, initiativ och resultat i sammansättningen, appliceringen och utvecklingen av företagets kunskapsresurser.”54 Redovisningen av intellektuellt kapital är alltså både ett verktyg för ledningen för att generera värde i ett företag och ett verktyg för att kommunicera hur företaget skapar värde till anställda, kunder, partners och investerare. Guidelinen identifierar som tidigare nämnts fyra sorters kunskapsresurser: anställda, kunder, processer och teknologier. Dessa ska synliggöras i de fyra delar som tas upp i The Intellectual Capital Statement Model: Initiativ Initiativ Initiativ Indikatorer Indikatorer Indikatorer Ledningsutmaningar Ledningsutmaningar Ledningsutmaningar Skildring av företagets kunskap Bild 3 The Intellectual Capital Statement Model Källa; DMVTU, 2003a, s. 20 Skildringen av företagets kunskap uttrycker företagets ambition att öka användarvärdet i företagets varor eller tjänster och visar vilka typer av kunskapsresurser som behövs för att skapa det användarvärde företaget vill uppnå. Syftet är att förklara företagets ambition när det gäller kunskapsledning och visa hur företaget ämnar realisera den. Del två består av en uppsättning ledningsutmaningar och identifierar de kunskapsresurser som behöver stärkas. Dessa utmaningar hjälper till att organisera initiativen och visar hur de bör samspela. För att identifiera företagets ledningsutmaningar kan man ta hjälp av två delfrågor: Hur är initiativen besläktade, och behöver något initiativ stärkas? Den tredje delen består av ett antal initiativ som kan råda bot på ledningens utmaningar. De berör hur företaget kan skapa, utveckla och anskaffa kunskapsresurser och sedan kontrollera deras omfattning och effekter. Relevanta initiativ 51 Bukh, artikel 2003 52 Där inga andra källor anges kommer informationen från DMVTU, 2003a 53 Bukh, artikel 2003 54 DMVTU, 2003a, s7, fritt översatt från engelska Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 15 beskrivs som en respons på ett rådande eller potentiellt problem. Den fjärde och sista delen utgörs av relevanta indikatorer som gör det möjligt att göra en uppföljning om initiativen har blivit använda eller om ledningens utmaningar har blivit bemötta. Dessa indikatorer innehåller de enda siffrorna i IK-redovisningen. Genom att analysera sin kunskapsstyrning får företaget en strategiskt viktig kunskap om sin egen utveckling. Denna information är till största delen ett verktyg för att stödja ledningen i sin styrning av det intellektuella kapitalet, men många företag väljer även att redovisa en del av informationen externt. 2.3.1 Koppling till tidigare IK-modeller En mycket omtalad och relativ tidig IK-modell var den som arbetades fram av Arbetsgruppen Konrad. Denna modell inriktades främst på kunskapsintensiva företag och gick till största delen ut på att presentera en mängd nyckeltal (se bilaga 2) som täckte in områden som inte den traditionella externredovisningen behandlade.55 Sättet att förmedla intellektuellt kapital via nyckeltal går även att finna i Guidelinens redovisningsmodell, men nyckeltalen benämns där som indikatorer. Edvinssons modell Skandianavigatorn (se bilaga 3), framarbetad under hans tid på Skandia, är fortfarande idag mycket omdebatterad, och fokuserar på hur intellektuellt kapital skapas, värderas och styrs. Företagens prestationer mäts genom olika nyckelindikatorer. Skandianavigatorn delar upp företaget i fem fokusområden: finans, kund, process, förnyelse och utveckling samt humanfokus.56 Mycket av Edvinssons idéer gör sig påminda i Guidelinen som också har som mål att tydliggöra värdeskapandet och därigenom fungera som ett styrningsverktyg. Även några av de fokusområden som Skandianavigatorn tar sikte på återkommer i Guidelinens analysmodell, som presenteras i nästa kapitel. Sveibys modell, Intangible Assets Monitor (se bilaga 4), presenterar indikatorer i form av nyckeltal för fyra områden; tillväxt/volym, innovationer/förnyelser, utnyttjandegrad samt risk- /stabilitetsfaktorer. Sveiby presenterar en mängd olika indikatorer men påpekar att det inte är meningen att företag ska presentera alla utan endast välja ut de som passar företagets strategi. The Intangible Assets Monitor har stora likheter med internstyrningsmodellen Balanced Scorecard vilket även gör modellen lämplig för detta ändamål.57 Även Intangible Assets Monitor har sina likheter med Guidelinen. Den tydligaste är att båda till stor del är utvecklade för intern styrning, och att de förespråkar att företagen ska välja ut och endast presentera relevanta indikatorer/nyckeltal. Utvecklingen som kan tydas ur dessa modeller är att IK-rapporteringen gått från att mäta storlek på intellektuellt kapital till att koncentrera sig på styrning av kapitalet samt hur det ligger till grund för företagens värdeskapande. Denna utveckling överensstämmer med Bukhs teorier som tas upp i kapitel 2.2.4. 55 Sveiby et al, 1989 56 Edvinsson, Malone 1997a 57 Sveiby, artikel 2003 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 16 Genom åren har det även utvecklats ett antal modeller som teoretiskt försökt förklara hur intellektuellt kapital kan värderas i monetära termer, men det finns inte någon som går att applicera för företagen.58 Roos et al59 skriver till exempel om ett komplement till Skandianavigatorn som enligt teorierna ska användas för att få en koppling mellan intellektuellt och finansiellt kapital. Det finns alltså en teoretisk lösning, däremot har den inte använts praktiskt. Inte ens Skandia har försökt värdera sitt intellektuella kapital60. 2.3.2 Guidelinens uppställning för extern IK-redovisning61 Den danska årsredovisningslagen kräver inte att företag ska redovisa sitt intellektuella kapital externt, däremot krävs för företag av en viss storlek att de ska redovisa sina kunskapsresurser om de är av stor betydelse för företagets framtida inkomster. För att öka likheten mellan olika företags rapporter och därmed öka möjligheten att göra jämförelser ger Guidelinen förklaringar till hur företag ska redovisa intellektuellt kapital externt. Detta kan vara ett sätt för att råda bot på bristen av jämförbarhet som enligt Roos har varit ett stort problem (se kapitel 2.2.2). Övergripande krav på den externa redovisningen är att informationen ska vara tilldragande, intressant, förstålig och framförallt trovärdig. För att säkerställa detta ska rapporten inkludera relevant information och kommentarer, återspegla företagets verklighet, presentera korrekta siffror samt visa vilken redovisningsmetodologi som använts. För att underlätta för företag innehåller Guidelinen en praktisk vägledning till vad den externa rapporten ska innehålla. Denna vägledning kommer att användas som underlag för analysen på insamlad empiri från de undersökta företagens IK-rapporter. Rapporten bör enligt Guidelinen vara strukturerad i avsnitt (nedan A-F) som går in på olika bitar av informationen som ska förmedlas via IK-rapporten. Det finns inget krav på att rapporten måste följa denna uppställning, men alla delar bör finnas med. A. Som inledning till IK-rapporten ska företagen skriva en mycket kortfattad IK-anpassad ”årsredovisning”. Årsredovisningen ska innehålla företagets situation och syfte med att ge ut IK- rapporter. Här ska också presenteras huvudsakliga resultat som företaget uppnått på grund av att de redovisar intellektuellt kapital. Även nya mål som i framtiden ska uppnås genom kunskapsmanagementaktiviteter ska ingå i kapitlet. Sammanfattningsvis handlar det om att ge en övergripande bild av var företaget står idag, vad som har hänt/uppnåtts historiskt samt om företaget har satt några nya mål för framtiden. Detta avsnitt kan också innehålla en kort förklaring till vad IK-redovisning är för något för att underlätta för användaren. B. För att ge användaren en bild av företaget är det fördelaktigt att inkludera en kort företagsprofil. Den bör innehålla företagets historik, produkter/tjänster samt kunder, finansiellt resultat och eventuellt information om företagets organisation. Eftersom några företag väljer att inkludera IK-rapporten i den vanliga årsredovisningen kan det enligt Guidelinen anses överflödigt med detta avsnitt eftersom informationen finns att hämta i andra delar. 58 Sveiby, 1995 59 Roos et al, 1997 60 Nordström, Zeilon, uppsats 1999 61 DMVTU, 2003a Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 17 C. Detta avsnitt berör företagets kunskaper och kallas kunskapsskildring. Det syftar till att redogöra för vilka kunskapsresurser som krävs för att framställa rätt produkter/tjänster till kunderna och därigenom skapa användarvärde. Företaget gör detta bäst genom att först redogöra för företagets produkter/tjänster och användare av dessa, sedan följa upp med vilket värde som användarna tillförs. Därefter ska de kunskapsresurser presenteras som krävs för att framställa produkterna/tjänsterna och därigenom tydliggöra vilka kunskaper som är viktiga för företaget. Detta ska följas upp av en kort beskrivning av företagets ledningsutmaningar och på så sätt ge en tydlig koppling mellan dem och kunskapsresurserna. Guidelinen rekommenderar att företagen håller sig till att redogöra för två till tre områden i kunskapsskildringen för att göra rapporteringen överblickbar. D. Följande avsnitt utgörs av the Intellectual Capital Statement Model som ska ge användaren en total överblick från kunskapsskildring och ledningsutmaningar till initiativ och indikatorer. Därigenom skall en bild av värdeskapandet i företaget förmedlas. Modellen bör vara på en sida och inte gå in på detaljer. Eftersom modellen kan användas för internstyrning är den ofta för komplex för att ge någon förstålig information till utomstående. Därför rekommenderas att endast den viktigaste informationen redovisas externt. Den interna modellen innehåller hela kunskapsskildringen medan den externa enligt exempel i Guidelinen enbart fokuserar på användarvärde. Det framgår dåligt om företagen skall redovisa för framtiden eller redogöra för den historiska utvecklingen då båda möjligheterna presenteras på olika ställen i Guidelinen. E. I detta avsnitt ska ledningsutmaningarna delas upp var för sig och bakgrunden till de olika utmaningarna beskrivas. Till varje ledningsutmaning skall företaget förklara vilka initiativ som ska genomföras för att uppfylla utmaningen samt vilka indikatorer som ska mäta initiativens utfall. I anknytning till initiativen vill Guidelinen att företagen presenterar indikatorernas utveckling samt en måluppföljning. Det är även fördelaktigt om företaget kommenterar det gångna årets utmaningar utifrån utfallet av indikatorerna. I samband med reflektionerna över utfallen bör nya mål och initiativ redogöras för. F. I sista avsnittet skall, för att öka IK-redovisningens trovärdighet, en detaljerad redogörelse av företagets redovisningsprinciper ges. Häri presenteras vilka delar av företaget och vilken tidsperiod som omfattas, när, hur och vem som tagit fram värdet på indikatorerna samt förklaringar till figurer och tabeller. Slutligen ska det även framgå om rapporten har reviderats av en utomstående revisor. 2.4 Analysing Intellectual Capital Statements av DMVTU62 Danska Ministeriet for Videnskap, Teknologi og Udvikling gav år 2003 även ut Analysing Intellectual Capital Statements, för att hjälpa användaren av redovisningen att utvärdera och analysera informationen som presenteras i IK-rapporten. Författarna till analysguiden, bland andra Jan Mouritsen och Per Nikolaj Bukh, medger att denna bygger på för lite erfarenhet för att vara fullständig och troligtvis kommer att behöva kompletteras när det har publicerats fler IK- rapporter. 62 Där inga andra källor anges kommer informationen från DMVTU, 2003b Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 18 På frågan om IK-rapporter kan bli systematiskt lästa och analyserade på liknande sätt som finansiella rapporter svarar författarna ett ”försiktigt ja”.63 För att kunna åstadkomma detta krävs att användaren tar hänsyn till indikatorerna i redovisningen för att kunna svara på följande frågor: • Vad består företagets kunskapsresurser av? Det vill säga vilka ”resursbyggande tegelstenar” har företaget att använda sig av. Talen svarar på frågorna hur många? och i vilka proportioner?. • Vilka aktiviteter har företaget vidtagit för att stärka sina kunskapsresurser? Talen i denna del besvarar frågan vad görs? Eftersom aktiviteter kan vara svåra att utläsa från indikatorer kan här även tas hänsyn till information från den löpande texten. • Vilka effekter har företagets kunskapsledning fått? Dessa tal uttrycker den totala effekten av företagets utveckling och applicering av kunskapsresurser. Dessa frågor ska appliceras på var och en av de fyra olika kunskapsresurserna som vanligtvis finns i en IK-redovisning: anställda, kunder, processer och teknologier, vilket skapar en 4*3 matris, kallad analysmodellen. Även nya resurser kan läggas till i modellen beroende på företagets bransch och struktur till exempel leverantörer eller ledning. Bild 4 Analysmodell för intellektuellt kapital-redovisning Källa; DMVTU, 2003b, s. 7 Fördelar med att använda denna metod anger författarna vara att användaren får en större insikt i företagets kunskapsresurser samt att metoden ger en möjlighet till en mer objektiv utvärdering av företagets kunskapsledning.64 Eftersom modeller likt Guidelinen syftar till att förmedla företagets styrning och utveckling av intellektuellt kapital ger inte uppställningen av indikatorerna någon fullständig bild. Det är alltså tänkt att analysmodellen ska ligga som underlag för utvärderingen av styrningen och utvecklandet av företagets kunskap, inte bara ge lösryckt information via indikatorerna. Modellen ska hjälpa till att svara på om företagen kan och har lyckats möta sina ledningsutmaningar genom att utveckla och använda kunskapskapitalet.65 Författarna medger att modellen inte är helt användarvänlig, det kan till exempel vara svårt för användaren att veta i vilken resursgrupp aktivitetstalen ska placeras eftersom de ofta påverkar mer än en resurs. 63 DMVTU, 2003b, s.4 64 DMVTU, 2003b 65 Bukh et al, artikel 2001; Bukh, Johansson, artikel 2003 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 19 Modellen ska läsas och analyseras kolumnvis. Användaren fastställer genom att analysera Resurskolumnen om företagets portfölj av kunskapsresurser är konkurrenskraftig och kommer att bestå i framtiden. Kolumnen kan även ge svar på vad företaget kan ge potentiella och framtida anställda i form av utbildning, möjligheter etcetera, samt vilka kundrelationer företaget har och hur de förändrats över tid. Genom att analysera Aktivitetskolumnen kan användaren utvärdera ledningens förmåga att utveckla de anställda, organisationen och kundkontakter. Denna kolumn kan även ge en bas för att utvärdera anställdas utvecklingsmöjligheter och hur företagets kund- och användarrelationer utvecklas för att se om det finns stor risk i kundbasen. Effektkolumnen kan i sin tur ge en bas för beräkning om företagets kunskapsmanagementstruktur och aktiviteter fungerar och ge en bedömning av företagets stabilitet. Dessutom kan effektkolumnen mäta trivselfaktorn hos de anställda samt kundernas belåtenhet med företagets varor och tjänster. När analysmodellen är ifylld kan den användas i tre faser: • Visuella ledtrådar; de områden det finns tomma rutor på är de som analytikerna brukar fråga företaget om. • Utröna utvecklingen över tid. • Klassificera aktiviteter som beskrivs i texten men som inte har blivit mätta. För att utvärdera om företagets strategi är rätt och om strategins resultat är tillräcklig bra måste användaren även ta hänsyn till annan kunskap om företaget och dess situation, till exempel trender på marknaden eller konkurrenters strategier. Därigenom kan en sista slutsats dras då företagets IK-redovisning jämförs med användarens personliga uppskattning av hur företaget bör/skulle kunna se ut. Eftersom vad som tas upp i skildringen av företagets kunskap, ledningens utmaningar och initiativen inte är styrt av Guidelinen, utan det är fritt för varje företag att rapportera de händelser de vill, minskar det jämförelsen mellan företag. Siffrorna i IK-redovisningen illustrerar texten och är inte heller de styrda av Guidelinen utan deras främsta funktion är att stödja ledningens påstående om vad som gjorts i företaget. Här återkommer därför författarna till att användaren systematiskt måste analysera informationen med hjälp av siffrorna för att se om informationen är relevant och utvecklingen är önskvärd. Därigenom kan användaren göra en generell jämförelse, och ”med viss kreativitet”66 dra slutsatser om ett företag kan jämföras med andra. 66 DMVTU, 2003b, s 23 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 20 3 Metod Kapitlet inleds med att förklara uppsatsens övergripande metodansats och metodval. Därefter presenteras tillvägagångssättet för litteratur- och empiriinsamling. Vidare redogörs för uppsatsens metod för analys. Avslutningsvis diskuteras uppsatsens validitet och reliabilitet. 3.1 Metodansats Genom att beskriva hur de undersökta företagen följer Guidelinen samt utvärdera hur, och om, analysmodellen går att tillämpa på företagens IK-rapporter ämnar uppsatsförfattarna bedöma hur bra möjligheterna är för jämförbarhet. Jämförbarheten utvärderas över tid och mellan företagen beträffande redovisning av det intellektuella kapitalet. Ur detta tillvägagångssätt kan två metodansatser utläsas: beskrivande och utvärderande metod. Beskrivande metodansats innebär att studera företeelser eller skeenden för att sedan beskriva hur verkligheten ser ut67. Detta förhållningssätt passar även bra in på historiska återblickar68, vilket har gjorts i studien. Uppsatsens delproblem ett, att undersöka hur väl danska företag följer Guidelinens uppställning för externrapportering, har besvarats genom att beskriva företagens publicerade IK-rapporter. Att utvärdera innebär att studera konsekvenser av ett nytt skeende69. I uppsatsens har denna metod använts för delproblem två samt huvudproblemet som liksom delproblem ett grundas i nya tillvägagångssätt för redovisning av intellektuellt kapital. Det som skiljer delproblem ett från de andra är att en beskrivning är tillräcklig som svar. För de andra två krävs det att en mer djupgående ansats i form av en bedömning görs för att svara på problemen. Tillvägagångssättet för delproblem två har varit att först samla in alla indikatorer och sammanställa de i analysmodellen för att sedan göra en utvärdering av innehållet. En utvärderande metodansats har även använts då svaren på delproblemen utvärderades i analysen rörande huvudproblemet beträffande jämförbarhet mellan företag och över tid. 3.2 Metodval I uppsatsen har en kvalitativ fallstudie använts som metod i undersökningen eftersom den ger en helhetsbild som möjliggör en ökad förståelse. En kvalitativ undersökning karaktäriseras av att man eftersträvar bästa möjliga återgivning av den kvalitativa variationen, man fokuserar på följsamhet snarare än precision70. Genom en riklig informationsinsamling kring det valda ämnet har uppsatsförfattarna ämnat uppnå detta och försökt att gå ner på djupet i utvärderingsfasen av IK-rapporterna. Uppsatsens syfte är inte att punktbedöma enskilda variabler i IK-rapporteringen utan att få just ”den bästa möjliga återgivningen” av företagens rapportering. Detta för att kunna, som nämns i problemformuleringen, utvärdera om Guidelinen möjliggör en jämförelse över tid och mellan företag. 67 Merriam, 1998 68 Lundahl & Skärvad, 1999 69 Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2001 70 Patel et al, 1994 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 21 3.3 Datainsamling 3.3.1 Litteraturinsamling Vid sökande efter litteratur har uppsatsförfattarna använt sig av de sökmotorer som finns på Göteborgs universitets ekonomiska bibliotek. Sökmotorn GUNDA har varit till stor hjälp vid sökande efter litteratur i form av böcker. Handledaren till uppsatsen har varit en källa till information om vilka böcker inom både intellektuellt kapital samt metod som är användbara. Det ”digitala biblioteket” med databaser och e-tidskrifter har varit till stor nytta i sökandet efter artiklar (främst vetenskapliga). Artiklarnas källförteckningar har också varit en idékälla till relevant litteratur inom ämnet. De vetenskapliga fulltextdatabaser som använts är Business Source Premier, ScienceDirect, och Emerald. Även andra icke-vetenskapliga fulltextdatabaser som Affärsdata har använts. De sökord som använts har varit: intellektuellt kapital, dolt kapital, humankapital, intellectual capital, accounting for IC, human resource med flera. I många av sökningarna har ämnesbegränsningen redovisning/accounting använts. Källkritik Ett flertal av de författare som ligger bakom Guidelinen är också de som är aktiva och skriver vetenskapliga artiklar om intellektuellt kapital, främst Bukh och Mouritsen. Detta kan ge en ensidig bild vilket läsaren bör ha i åtanke. Uppsatsförfattarna har för att reducera problemet ständigt hållit ett kritiskt förhållningssätt till det författarna framhäver som positivt med IK- redovisning. Som uppsatsförfattare är det naturligt att alltid vara kritisk mot källor i form av tidigare uppsatser och icke-vetenskapliga tidskrifter. Den information som kommer från sådana källor har begränsats och har inte påverkat slutsatserna. 3.3.2 Empiriinsamling Uppsatsens empiri grundas på sekundärdata i form av IK-rapporter utgivna av de undersökta företagen. Sekundärdata definieras som den form av data som redan existerar, till skillnad från primärdata som undersökaren samlar in själv71. Alternativ metod för empiriinsamling En alternativ metod till insamling av empiri för att svara på uppsatsens huvudproblem kring jämförbarhet hade varit att använda sig av primärdata genom intervjuer med professionella användare av redovisningsinformation. Att intervjua analytiker som har praktisk erfarenhet av att analysera danska företag som enligt DMVTU redovisar sitt intellektuella kapital enligt Guidelinen skulle ha kunnat ge en intressant infallsvinkel. Därigenom skulle jämförbarheten kunna analyseras på ett mer objektivt sätt än genom uppsatsens nuvarande metod, där uppsatsförfattarnas subjektiva värderingar kan ha påverkat resultatet. På inrådan av uppsatsens handledare, som av egen erfarenhet ansåg det vara problematiskt att få intervjuer med analytiker, föll slutligen valet på sekundärdata i form av företagens IK-rapporter. Urval De företag som ingår i den empiriska undersökningen har blivit selektivt utvalda ur den lista över 100 företag som följer Guidelinen som DMVTU presenterar på sin hemsida.72 Det slutliga urvalet föll på företagen Carl Bro, Coloplast, COWI, DIEU och KMD. Dessa företag har enligt 71 Bell, 1993 72 Hemsida DMVTU 031205 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 22 uppsatsens författare varit flitiga med att visa sig i den pågående debatten kring intellektuellt kapital och har en väldokumenterad erfarenhet av IK-redovisning. Insamling av företagens IK- rapporter har skett på internet eller genom förfrågningar via email och telefon om direktutskick via post. Urvalet kan benämnas typfallsurval, då företagen har valts beroende på de faktorer som nämns ovan.73 Uppsatsens syfte skulle inte gagnas av att göra ett objektivt urval där risken finns för att få mindre omfattande IK-rapporter då uppsatsen inte ämnar kritisera företagens IK- rapporter utan utvärdera möjligheter för jämförelser. Bortfall Uppsatsen har varit utsatt för ett bortfall i den empiriska insamlingen av IK-rapporter. Trots upprepade försök via e-mail och telefon att lösa bortfallsproblemet saknas det en av tre rapporter för företaget COWI. Anledningen till att COWI inte bytts ut mot ett annat företag beror främst på att COWI har ett intressant sätt att presentera sin IK-redovisning. De företag som valdes initialt har alla varit hjälpsamma och bidragit med material som varit betydelsefullt för att genomföra den kvalitativa fallstudien. 3.4 Metod för analys I analyserna för delproblemen (se 5.1 och 5.2) har få synliga kopplingar till teorin gjorts. De analysmetoder som framarbetats och presenterats bygger däremot helt och hållet på uppsatsens teori. Därför är analyserna indirekt kopplade till teorin. I analysen av huvudproblemet görs återkopplingar till teorin och då även till den teori som inte varit till grund för analsymetoderna. Analysen kring det första delproblemet, hur väl danska företag följer Guidelinens uppställning för extern rapportering, inriktar sig på att belysa likheter och skillnader över år och mellan företag men framförallt till likheter och skillnader i förhållande till det Guidelinen förespråkar (se analysmodell 1). 73 Merriam, 1998 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 23 Struktur för IK-rapport enligt Guidelinen A. Årsredovisning (1 sida) B Kortfattad företagsprofil (1 sida) C Kunskapsskildring (Knowledge narrative) (1-2 sidor) D The Intellectual Capital Statement Model (1 sida) E Ledningsutmaningar samt initiativ och indikatorer (6-10 sidor) F Redovisningsprinciper och revision (ca 1 sida) Varifrån kommer värdet på indikatorerna? Vem har genomfört undersöknignarna och hur har de gått tillväga Definitioner på olika tal och begrepp. Har redovisningen blivit reviderad av revisor? Företagets nuvarande situation samt syftet med att ge ut en IK-rapport. Huvudsakliga resultat av att redovisa intellektuellt kapital (historiskt) Nya mål att uppnå genom kunskapsledningsaktiviteter (framtidsmål) (Kortfattad förklaring till vad en IK-rapport är) (Organisation) Resultat Produkter och/eller tjänster Historik Sammanfattning efter varje ledningsutmaning rörande hur väl målen uppnåtts och kommande års mål och initiativ. Vilka delar av företaget inkluderas i IK-redovisningen? Vilken period täcker redovisningen? Undvik detaljer och fackspråk Bör vara enklare än modellen för internt bruk med t ex färre initiativ och indikatorer och endast två eller tre ledningsutmaningar Förklaring av ledningsutmaningar och anledningar till dessa Initiativ och resultat för det gångna året samt jämförelser med uppsatta mål Kortfattad introduktion till respektive initiativ för med bakgrund till problemets relevans, presentation av relevanta indikatorer inklusive utveckling och mål samt kommentarer rörande indikatorernas utveckling Vilket användarvärde skapas Presentation av företagets produkter, tjänster och kunder Använd termer från Guidelinen såsom användarvärde, ledningsutmaningar etc. Endast en sida! Övergripande beskrivning av aktuella ledningsutmaningar Vilka kunskapsresurser krävs för att skapa företagets produkter och tjänster? Bild 5 Analysmetod 1: Struktur för IK-rapport enligt Guidelinen Källa; DMVTU, 2003a Som komplement till analysen har ett betygsystem använts. Betygsystemet har tagits fram av uppsatsförfattarna för att på ett enkelt sätt visa läsaren hur väl företagen har följt Guidelinen. Betygsättningen på företagen har gjorts utifrån tre variabler: JA! Följer Guidelinen väl. NJA! Ger motsvarande information men är inte presenterad i likhet med Guidelinens uppställning eller så är informationen inte fullständig. NEJ! Följer varken Guidelinens uppställning eller informationskrav. De punkter som väger tyngst för helhetsbilden av företaget är kunskapsskildring (C), modell (D), samt utmaningar, initiativ och indikatorer (E) eftersom de är mest informativa gällande företagens strategi och värdeskapande. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 24 Delproblem två, om analysmodellen fungerar som verktyg för analys av danska företags IK- rapporter, har utretts genom att analysera om nedanstående punkter (se analysmetod 2) går att uppfylla/få svar på. Modellen är en sammanfattning av teorikapitlet som rör analsymodellen. Svaren fås från analysmodellen som fått sina beståndsdelar genom den empiriska studien där företagens rapporter har granskats över två till fyra år. Analysmodellerna för respektive företag har fyllts i av uppsatsförfattarna och innehållet utgörs, likt teorin förespråkar, endast av indikatorer. X= ej uppfyllt Aktiviteter- ger kolumnen möjlighet att: Effekter- kolumnen ska ge underlag för: √ Utvärdera hur kundrelationer utvecklats för att kunna bedöma kundbasens risk √ Mätningar av kundernas belåtenhet med företagets varor och tjänster √ Utvärdera anställdas utvecklingsmöjligheter √ Mätningar av anställdas trivselfaktor √ Utvärdera ledningens förmåga att utveckla de anställda, organisation och kundkontakter √ Beräkningar om företagets kunskapsledning fungerar för att få en uppfattning om stabiliteten √ Vilka kundrelationer har företaget och hur utvecklas de över tid Resurser- svarar kolumnen på frågorna: √= uppfyllt √ Är företagets resurser konkurrenskraftiga √ Vad kan företaget ge framtida anställda i form av utbildning Bild 6 Analysmetod 2: Utvärderingsmodell för analysmodellen Källa; DMVTU, 2003b, Egen modell För huvudproblemet ska en mer djupgående analys göras där lärdomar från de två delproblemen ska kopplas till mer grundläggande redovisningsteori. Detta kommer att ligga som grund och förklaring till de slutsatser som dras i uppsatsens avslutande kapitel. 3.5 Validitet och reliabilitet Inre validitet indikerar om undersökningen mätt det den avser att mäta, det vill säga hur väl resultatet stämmer överens med verkligheten. 74 Eftersom undersökningen bygger på företagens IK-rapporter och avser att utreda hur företag redovisar sitt intellektuella kapital bör den inre validiteten vara hög. Uppsatsen inre validitet är delvis påverkad av det faktum att uppsatsförfattarna har analyserat en löpande text men den diskussionen är mer relevant för reliabiliteten. Yttre validitet handlar om undersökningens generaliserbarhet.75 Denna kan ifrågasättas då fallstudien bygger på en djupdykning i fem företag. Det är inget stort urval av populationen som enligt DMVTU utgörs av cirka 100 företag. Då urvalsföretagen enligt DMVTU är representanter för Guidelinen anser uppsatsförfattarna dock att generaliserbarheten är godkänd. Hög reliabilitet kännetecknas av att undersökningen kommer att generera samma resultat om den upprepas. Reliabiliteten är med andra ord ett mått på uppsatsens tillförlitlighet.76 Eftersom en kvalitativ undersökning lämnar mycket utrymme för subjektiva tolkningar kan reliabiliteten alltid ifrågasättas. Naturligtvis blir resultatet påverkat av uppsatsförfattarnas bedömningar men genom att arbeta fram konkreta analysmetoder har det syftats det till att få en tydligare struktur och därigenom förbättra reliabiliteten. 74 Merriam, 1998 75 ibid 76 ibid Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 25 4 Empiri Här presenteras en sammanställning av varje företags externa redovisning av intellektuellt kapital. För Carl Bro och Coloplast har rapporter från fyra år använts, för DIEU och KMD har tre år använts och för COWI två år. Informationens uppdelning följer modellen som presenteras i metodkapitlet. Därefter följer de ifyllda analysmodellerna för respektive företag. 4.1 Hur väl följer företagen Guidelinen? 4.1.1 Generellt om IK-rapporterna Carl Bros IK-rapport, 1999, 2000, 2001 (samt 2002) Carl Bro levererar kunskap genom rådgivning, analyser och projektledning. Carl Bro presenterar 2001 en separat IK-rapport om 22 sidor där hälften är bilder som illustrerar företagets olika verksamhetsområden. Carl Bro har senaste året inte producerat någon separat IK-rapport för externt bruk då företaget har genomgått en global omorganisation och därför behöver revidera tidigare modeller. Därför baseras analysen på IK-rapporten från år 2001. Tidigare IK-rapporter påminner mycket om den för 2001, dock har presentationen för varje år utvecklats och blivit mer omfattande. Till exempel presenteras 2001 fler indikatorer än tidigare. Företaget uppger inte att de följer Guidelinen. Coloplasts IK-rapport, 1999/2000, 2000/2001, 2001/2002 samt 2002/2003 Coloplast producerar sjukvårdsmaterial inom bland annat kontinens-, stomi-, skinn- och sårvård. Företaget har gett ut IK-rapporter 6 gånger och inkluderar dem i årsredovisningarna. Rapporterna över de fyra granskade åren är ungefär lika omfattande i form av sidutrymme. Året 99/00 inkluderas i analysen eftersom den skiljer sig markant från följande års rapporter. Företaget uppger inte att de följer Guidelinen. COWIs IK-rapport, 2001/2002 samt 2002/2003 COWI är norra Europas ledande konsultgrupp och har tjänster inom 29 områden som kan grupperas inom tre huvudområden; socio-economics, engineering och environmental science. Företaget var med och utvecklade Guidelinen och har gett ut IK-redovisningar i fem år, men uppger inte att de följer den. IK-rapporten är en del av den kompletta årsredovisningen och består av ca 6 sidor. Eftersom de två rapporterna är uppbyggda precis likadant ges inga kommentarer om utvecklingen. DIEUs IK-rapport, 2000/2001, 2001/2002 samt 2002/2003 DIEU är Danmarks största privata leverantör av kurser, utbildning och verksamhetsutveckling. Företaget ger sedan 1998 ut en redovisning av det intellektuella kapitalet och sedan år 2000 baseras den på Guidelinen, i den senaste redovisningen uppger de inte längre att de följer Guidelinen. Redovisningen lämnas i en fristående bilaga, men sedan 2001 publiceras den endast på internet. Den senaste redovisningen omfattar ca 25 sidor, tidigare år har storleken varierat mellan 15 och 30 sidor. KMDs IK-rapport, 2000, 2001 samt 2002 KMD producerar IT-lösningar för den offentliga sektorn. Företaget har givit ut IK-rapporter sedan 1998 och ger ut dem som en del i den vanliga årsredovisningen. Rapporten år 2002 är på Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 26 23 sidor vilket är en kraftig ökning från året innan då den var på cirka 15 sidor (mindre format). Företaget upger att de följer Guidelinen. 4.1.2 Årsredovisning Carl Bro Syftet med rapporten är att belysa i vilken grad Carl Bro innehar och utvecklar förutsättningarna för att leverera intelligenta lösningar och därmed säkra den framtida intjäningsförmågan. Ledningens ambition är att sätta fokus på värdeskapande i förhållande till fyra av verksamhetens områden; kunder, anställda, omvärlden och ägare. IK-redovisningen avspeglar därutöver dimensionernas ansvar, miljö och ekonomi, inspirerade av Global Reporting Initiatives (FNs miljöprogram). Coloplast Coloplasts syfte med att ge ut IK-rapporter är att visa för utomstående hur företaget styrs och manövreras för att skapa värde. Företaget nämner inte inledande några resultat av att redovisa intellektuellt kapital och inte heller några mål att uppnå genom kunskapsmanagementaktiviteter. Det finns inte heller någon förklaring till vad en IK-rapport är för något. COWI COWI ger i sin IK-rapport en mycket kortfattad information om företagets nuvarande situation och vad som hänt under året. Företaget använder IK-redovisning för att säkerställa att företaget är på rätt väg i bibehållandet och utvecklandet av sitt intellektuella kapital. Utöver detta informerar COWI inte om några positiva resultat med att framställa en IK-rapport. Det ges inte heller någon information om målen med företagets kunskapsledning eller utmaningar för styrningen av det intellektuella kapitalet. Denna information finns dock till stor del med i resten av årsredovisningen, men en inledande sammanställning saknas i IK-rapporten. DIEU IK-redovisningen ger en bild av DIEUs kunskap, vetande och framtidsmöjligheter samt stödjer företagets ledningsfilosofi. Redovisningen ger även intressenterna, till exempel nuvarande och potentiella kunder, anställda och samarbetspartners, en bild av företagets utveckling, kunskapsresurser, kompetens samt resultat. IK-rapporterna används som internt styrningsverktyg och genom att den enbart finns på hemsidan kan redovisningen bli så enkel som möjligt, samtidigt som användaren kan söka kompletterande information på företagets hemsida. Företaget vill utveckla kunskapsresurserna i takt med kundernas behov och önskemål. För att kunna göra det har de i den senaste redovisningen definierat olika fokusområden, tidigare år benämnda ledningsutmaningar, som de ska satsa på under det kommande året. KMD Ambitionen med IK-rapporterna är att ge utomstående personer insikt i KMDs utmaningar och möjligheter gällande företagets resurser. Rapporten är inriktad på att förmedla företagets strategi genom att presentera överordnade strategiska mål och möjligheter i de utmaningar som ledningen står inför samt styrka dessa med indikatorer. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 27 IK-rapporterna används som internt styrningsverktyg och finns tillgänglig och uppdaterad för alla anställda på intranätet. Inledande uppger KMD en förändring i strategierna. Istället för att rekrytering är en del av strategierna fokuserar nu företaget på ledarskapsutveckling, det vill säga att kontinuerligt utveckla ledarskapskompetens. De uppger även en ny strategi som innebär att de ska förbereda och utveckla KMDs relationer och affärer med staten. Introduktionen till IK-rapporten är textmässigt liknande genom åren. Ingen av rapporterna har något tydligt avdelat kapitel för en kort årsredovisning och inte heller någon förklaring till vad en IK-rapport är. 4.1.3 Företagsprofil Carl Bro Carl Bro presenterar ingen historik. I löpande text utspritt i broschyren ligger företagsinformation, vilka branscher samt i vilka länder företaget är representerade. Coloplast Ingen företagsprofil görs inom ramen för IK-rapporten. Rapporten är dock inkluderad i den vanliga årsredovisningen där sådan information kan hämtas. COWI Det ges ingen historisk överblick över COWIs utveckling eller organisation. Genom en ingående beskrivning av sex projekt i företagspresentationen får användaren en god blick över företagets tjänster, men ingen information ges i IK-rapporten. DIEU DIEU presenterar en kort bild av företaget med generella fakta, ledning, personalklyschor, vision, och framtidstro. Det ges även en sammanfattande resultat- och balansräkning. KMD KMD presenterar ingen företagsprofil i form av historik, produkter och tjänster, resultat och företagets organisation. Dock ingår IK-rapporten i den vanliga årsredovisningen och ur den kan mycket av informationen hämtas. På samma sätt är det för föregående år. 4.1.4 Kunskapsskildring Carl Bro Carl Bro använder sig inte av något kunskapsskildringskapitel enligt Guidelinen utan har informationen presenterad i bilder på olika projekt där företaget har medverkat. Carl Bro redogör för svårigheterna i projekten samt kundnyttan i textrutor till bilderna. Som komplement presenteras i löpande text en bild av företagets resurser, i form av kunskap, vilka ska utvecklas och tillföra kundvärde. Coloplast Det finns inget samlat kapitel där Coloplast visar kopplingen mellan företagets produkter/tjänster, användarvärde och kunskapsresurser utan det är upp till användaren att tyda Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 28 detta ur den löpande texten. Kunskap och kunskapsresurser är inget som det fokuseras nämnvärt på varför det även med texten som hjälp kan vara svårt att urskilja en kunskapsskildring. Det finns inte heller någon sammanställning av aktuella ledningsutmaningar. Historiskt har det sett liknande ut i IK-rapporterna. COWI Informationen i COWIs rapport är mycket splittrad och det är svårt för användaren att få en överblickbar bild av företaget. I samband med företagspresentationen ges en kort förklaring till vilket värde företaget vill ge sina kunder inom de olika projekten. Viss information om användarvärde finns även med i IK-rapporten, både generellt och inom de tre olika områden som specificeras i rapporten; klienter & marknad, organisation samt personal. Det finns även information om de kunskapsresurser som behövs för att kunna skapa detta värde och informationen mynnar ut i beskrivningar av de ledningsutmaningar som är relevanta för kommande år. I ett underkapitel till den finansiella redovisningen finns även information om kundvärde, organisation, personal och arbetsmiljö. DIEU I beskrivningen av DIEUs tjänster, kunder och användarvärde märks en stor skillnad mellan redovisningarna för de olika åren. Alla års kunskapsskildringar innehåller företagets motto, värderingar och vision samt utvecklar vilket värde de vill ge kunderna. Första året ges därefter en tydlig modell av vilka utmaningar företaget ska fokusera på för att kunna skapa detta värde tillsammans med initiativ och indikatorer för att mäta uppfyllnadsgraden. Året därefter ges i en löpande text information om företagets framtida värdeskapande och vilka utmaningar som krävs för att nå detta. Även senaste året ges informationen om företagets kunskapskapital, nu mycket kortfattat, i en löpande text men nu kallas det istället ”utmaningar för olika fokusområden” för det kommande året. I presentationen av de olika fokusområdena anges även mycket kortfattat vilka olika strategiska fokusområden som ska stärkas. KMD KMD använder sig år 2002 inte av något kunskapsskildringskapitel enligt Guidelinen utan redovisar på ett eget sätt genom att presentera vägen från koncernstrategi till mål. Detta gör de genom att i en modell redovisa företagets mission, strategiska mål och ledningsutmaningar. Användarvärde och kompetensresurser berörs inte nämnvärt i rapporten, varken i modeller eller i text. Användaren får därför inte någon bild av företagets resurser, i form av kunskap, vilka ska utvecklas och tillföra användarvärde. År 2001 finns det en kunskapsskildring fast det framgår dåligt att det är just en sådan. Kunskapsskildringen har fått benämningen "KMD i praxis" och går igenom produkter/tjänster, användarvärde och kunskapsresurser. 2000 års rapport är tydligare med information som berör kunskap. Dock finns där inga kopplingar till några ledningsutmaningar utan endast till strategiska mål. Strategiska mål är mer övergripande och inte praktiskt förankrade likt utmaningar. Rapporterna från 2001 och 2002 innehåller en inledande uppställning av ledningsutmaningar vilket den från 2000 inte gör. 4.1.5 The Intellectual Capital Statement Model De grafiska modellerna som presenteras nedan är förenklingar av de modeller företagen presenterar. Syftet är visualisera modeller för att visa på likheter och skillnader mellan företagen. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 29 Carl Bro Indikatorerna som förklarar hur man har följt upp sina utmaningar presenteras i en nyckeltalstabell på en sida. Modellen gör ingen återkoppling från indikatorer till initiativ och utmaningar. Utöver nämnda tabell genomför Carl Bro varje år en tillfredställelseundersökning bland de anställda som också presenteras med en nyckeltalstabell. Carl Bro har förändrat sitt sätt att mäta sina kapitalresurser från året innan. Företaget använder inte den begreppsapparat som föreslås av Guidelinen. Carl Bros modell för nyckeltal år 2002 2001/2000 2002 97/98 98/99 99/00 2001 2001 2001 2001 Mål Kapital resurser Kapital resurser Total Total Total Total Region, DK Industri, Marin & Miljö UK, Irland 4 år fram. Human Kunderna Kund Anställda Image Omvärden Innovation Ägare Process It Bild 7 Carl Bros modell Coloplast Coloplast gör ingen modell likt den som rekommenderas av Guidelinen, istället gör de en uppställning som enbart visar alla indikatorer. Indikatorerna är uppdelade på fyra områden: kunder, personal, samhället och aktieägare. Uppställningen är på en sida och lättöverskådlig. I modellen finns en kolumn som talar om vilken enhet som indikatorn mäts i, och en som visar målen för nästkommande period. Modellen presenterar indikatorer från fem år tillbaka. I IK- modellen finns det efter varje indikator en hänvisning till antingen en möjliggörare eller ett resultat samt på vilken sida läsaren kan finna förklarande text om dessa. Problematiskt för användaren är att inte alla siffror stämmer med föregående års rapporter. Coloplasts modell 02/03 Områden Indikatorer Enhet 5 års siffror mål Möjliggörare Resultat Sidnummer Kunder Personal Samhälle Aktieägare (exempel: %, nr, index, DKK) Bild 8 Coloplasts modell Inledande förklarar Coloplast att rapporten kommer att presentera strategier och managmentmål som följs upp med möjliggörare och resultat. De använder alltså inte de begrepp som finns i Guidelinen. Strategierna och managementmål finns inte uppställda senare i rapporten utan endast möjliggörare och resultat. Modellerna i Coloplasts IK-rapporter från 00/01 och 01/02 är snarlika den som finns i 02/03 men rapporten från 99/00 skiljer sig helt och hållet. I denna rapport har Coloplast på ett bättre sätt följt Guidelinen. Modellen visar koppling mellan mål/mission, möjliggörare och resultat. Dessa presenteras med siffror för året, gångna år samt framtidsmål. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 30 COWI COWI nämner att de varit med och utvecklat Guidelinen, men använder ändå inte intellectual capital statement model. Överlag är det svårt att se på vilket sätt de följer Guidelinen då de inte heller använder några av de termer som rekommenderas. Istället presenterar de något som liknar den färdiga analysmodellen, men med andra kunskapsområden. Modellen inkluderar på vissa ställen dessutom pilar som indikerar om målen för senaste året är uppfyllda, men de verkar sakna konsekvens. IK-rapporten innehåller även ett antal diagram som illustrerar vissa av nyckeltalen. COWIs modell 02/03 01/02 00/01 02/03 01/02 00/01 02/03 01/02 00/01 Klienter & Marknad ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Organisation ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Personal ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Resurser Processer Resultat Bild 9 COWIs modell DIEU DIEU presenterar i redovisningen för år 00/01 the intellectual capital statement model på ett uppslag och visar däri sju stycken ledningsutmaningar samt initiativ och indikatorer för utvärdering och mätning av resultaten. Resten av redovisningen är uppdelad i olika kapitel som presenterar de olika utmaningarna närmare. Där presenteras även tabeller med nyckeltal för respektive område. Slutligen presenteras även de ledningsutmaningar företaget fokuserat på det senaste året och dess resultat. Mål för 01/02 Mål för 01/02 Mission- Vision- DIEU Management utmaningar 01/02 Initiativ och indikatorer 01/02 Management utmaningar 01/02 Initiativ och indikatorer 01/02 Management utmaningar 01/02 DIEUs modell 2000/2001 Initiativ och indikatorer 01/02 Bild 10 DIEUs modell I IK-redovisningen år 01/02 och 02/03 presenterar DIEU inte längre sina ledningsutmaningar, initiativ och indikatorer i någon modell utan allt sker i löpande text. Däremot presenteras fortfarande nyckeltalen för respektive område i tabeller. Dessa presenteras för mellan 2 och 5 år, utan en tydlig förklaring till varför åren varierar. För vissa av indikatorerna presenteras mål för Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 31 kommande år, men inte för alla. Inte heller här ges någon anledning till varför. Det presenteras inte någon förklaring till varför företaget uppnått sina resultat, tabellerna visar till exempel att nyckeltal stärkts men det finns inte någon förklarande text om den värdeskapande processen bakom förändringarna. KMD Övergripande är rapporten omfattande men någon sammanställning på en sida finns ej. KMD använder inte modellen för intellektuellt kapital som presenteras i Guidelinen. Företaget använder sig istället av en egen modell som är uppdelad i flera delmodeller, utspridda i IK- rapporten. Begrepp som används i modellerna är mål och uppföljning 2002, insatser 2002 och för 2003 och mål 2003. Som rubrik till modellerna står strategiska målet för området samt vad ledningsutmaningen innebär (se nedan). Begreppen känns delvis igen från Guidelinen. Modellen är uppbyggd på så vis att en måluppföljning för året görs där indikatorer presenteras. Vidare står de insatser (initiativ) som har skett under året och ska ske nästkommande år samt målen för dessa. I modellerna görs uppdelning på personal, kunder, processer och teknologi men KMD använder inte begreppen utan låter ledningsutmaningarna representera dessa. Det finns indikatorer, utöver de som presenteras i modellerna, som visas genom stapeldiagram. Diagrammen visar inga exakta tal utan användaren får genom staplarna uppskatta vad värdena är. Skalan i diagrammen varierar och det är inte tydligt vad som är max i intervallet. Strategisk målsättning: ex att uppnå marknadens bästa kundtillfredsställelse Mål och uppföljning 2002 Insatser 02 & 03 Mål 2003 Indikatorer Framtida initiativ Framtida mål Stärka kundorientering och kundrelationer (som tidigare presenterats som managementutmaning) Bild 11 KMDs modell 2002 Även för 2000 och 2001 är modellerna utspridda på olika sidor i rapporten och uppdelade på olika områden som följer strategiska mål (2000) eller ledningsutmaningar (2001). I takt med att strategiska mål/ledningsutmaningar har ökat genom åren så har även antalet delmodeller ökat. 2002 och 2001 års modeller liknar varandra men den från år 2000 skiljer sig lite. Där presenteras även ledningsutmaningar och indikatorer kopplade till framtida insatser och mål. Denna modell är mer lik Guidelinens exempel (se nedan). Målsättning: Marknadens bästa kundtillfredsställelse Mål 2000 Uppföljning Utmaningar Insatser Indikatorer Mål 2001 Mål 2000 Indikatorer Initiativ Framtida Bild 12 KMDs modell 2000 Även i rapporten från år 2001 finns det kompletterade diagram som ger ytterligare indikatorer. Här förklaras även vad max är (5). I 2000 års liknande diagram är max istället 4. 2000 års rapport innehåller även några andra diagram som inte syns i de andra årens rapporter. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 32 4.1.6 Ledningsutmaningar samt initiativ och indikatorer Carl Bro Carl Bro presenterar kortfattat sina externa ledningsutmaningar i löpande text. Man följer sedan dåligt upp de kommenterade ledningsutmaningar med vilka initiativ som bör genomföras. De initiativ som ligger bakom årets indikatorer finns beskrivna i den löpande texten och ingen sammanställning av dessa finns att tillgå. Carl Bro gör ingen uppställning som visar på sambandet mellan användarvärde, utmaningar, initiativ och indikatorer vilket försvårar analysen av företagets intellektuella kapital. Carl Bro presenterar resultaten för det gångna året, dock görs ingen måluppföljning. Coloplast Ledningsutmaningarna finns beskrivna i den löpande texten. Det finns dock ingen sammanställning av dem med tillhörande förklaring till anledningen varför de är aktuella för företaget. Det finns inte heller någon koppling mellan utmaningarna och företagets ”möjliggörare” och ”resultat”. I anknytning till texten ställs små modeller upp som visar på kopplingen mellan möjliggörare och resultat. Enligt förklaringar till redovisningen ska möjliggörarna ses som initiativ och resultat som indikatorer. I texten presenteras även indikatorer kopplade till initiativen både i tal och i diagram. I rapporten för 01/02 finns samma små modeller som förklarar sambanden mellan möjliggörare och resultat. Även år 00/01 finns dessa modeller fast i dessa finns även företagets mission kopplad till möjliggörarna. Måluppföljning som endast görs på indikatorer är ganska dålig i texten men desto bättre i modellen. COWI Under rubriken Intellectual capital report 02/03 ges under tre olika delkapitel; klienter och marknad, organisation samt personal, även en kortfattad information om företagets värderingar och ledningsutmaningar och ett försök att koppla dem görs. Resultaten för förra året beskrivs i analysmodellen, men ingen förklaring till vilka initiativ som lett till dessa indikatorer ges. Överhuvudtaget ges inte någon information om initiativen som används. Några få indikatorer beskrivs i texten samt i diagram och kommenteras kortfattat, men ingen information ges om måluppfyllnad. Under kapitlet i den finansiella redovisningen beskrivs vilka initiativ som gjorts de senaste åren. De kopplas dock inte heller där till ledningsutmaningarna eller mål eller förklaringar till utvecklingen. Slutligen finns inte heller några slutsatser av ledningsutmaningarna. DIEU Första årets IK-redovisning är som tidigare nämnt utformad helt enligt Guidelinens rekommendationer. Åren därefter ger DIEU information om sina ledningsutmaningar i flytande text för att senare utveckla dem inom varje delkapitel men ger ingen tabellarisk sammanställning. Även de initiativ företagen ska använda sig av för att nå målen presenteras kort, men inte lika utförligt som till exempel indikatorerna i form av nyckeltal. Dessutom presenteras inte någon information om de initiativ som ledde till förändringen i indikatorerna. I redovisningen 01/02 presenteras en någorlunda utförlig information om vad företaget verkligen har gjort under året, medan redovisningen för år 02/03 till övervägande del fokuserar på framtiden. Ledningsutmaningarna som presenteras i redovisningen 00/01 berör åtta områden. I modellen ges en direkt koppling till de insatser och indikatorer som ska användas och blir därigenom Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 33 lättförståelig. Resten av redovisningen är uppdelad i ett antal delkapitel som tillsynes inte har någon koppling till utmaningarna. I delkapitlena presenteras DIEUs vision samt vilka åtgärder som vidtagits på respektive område och nyckeltal som illustrerar detta. Slutligen ges även en sammanställning av de utmaningar som specificerades i förra årets redovisning och resultaten av dessa. Ledningsutmaningarna som presenteras i redovisningen år 01/02 berör fyra områden. Detta år är resten av redovisningen uppdelad i delkapitel med samma rubriker som utmaningarna, men samma slags information presenteras som året innan. Ledningsutmaningarna är alla för framtiden och det ges inte någon sammanställning av vilka utmaningar de arbetat med under året. I redovisningen för år 02/03 presenteras sex olika ledningsutmaningar (fokusområden), alla för framtiden. Efter varje fokusområde specificeras de strategiska fokusområdena vilka kan sägas vara en kombination av mer specificerade utmaningar och initiativ. Resten av IK-redovisningen består av fyra delkapitel där resultaten av förra årets ledningsutmaningar indirekt presenteras. KMD De ledningsutmaningar och initiativ som ligger till grund för årets indikatorer finns beskrivna i den löpande texten men ingen sammanställning av dessa finns att tillgå. Användaren kan dock finna några av dem i föregående års IK-rapport. KMD gör ingen uppställning som visar på sambandet mellan utmaningar, initiativ och indikatorer vilket försvårar analysen av företagets värdeskapande. Texten förklarar dock på ett bra sätt kopplingarna men är inte särskilt informativ om hur företaget rent praktiskt har genomfört initiativen. Måluppföljning görs med avseende på indikatorer men utan fokus på om ledningsutmaningarna är lösta. Det finns inget genomgående mönster över åren som tydliggör ledningsutmaningarna, initiativ och indikatorer. Det finns inte heller några rubriker som underlättar för användaren. 4.1.7 Redovisningsprinciper och revision Carl Bro Carl Bro presenterar G.R.I, Global Reporting Initiatives (FNs miljöprogram) som inspiration till kunskapsredovisningen. Områden som fokuseras av G.R.I är miljö, ansvar och ekonomi. Dock presenteras ingenting om vilka principer som har värderats i framtagningen av informationen – Carl Bro följer inte Guidelinen på dessa punkter. Carl Bro gruppens kunskapsredovisning har inte blivit reviderad av företagets revisorer. Senaste årets kunskapsredovisning som ligger som en del av årsredovisningen har dock blivit reviderad då hela årsredovisningen är kommenterad av revisorerna, denna information är dock mycket knapphändig. Den externa kunskapsredovisningen från år 1999 skiljer sig dock då den är separat reviderad. Coloplast I avsnittet redovisningsprinciper ges inte den information som Guidelinen förespråkar. Istället förklarar företaget hur rapporten ska läsas och ger information om vilka indikatorer som har försvunnit från tidigare år. 02/03 års rapport har inte genomgått någon revision från utomstående utan endast reviderats internt. Så såg det ut även året innan där Coloplast dock påstod att de förberedde rapporten för att den i framtiden ska kunna revideras externt. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 34 COWI Det finns ingen information om vilka principer företaget använt för att utveckla IK- redovisningen. COWI har inte låtit en revisor granska IK-rapporten. DIEU År 00/01 samt 01/02 presenterade DIEU en helsida i sin redovisning med de redovisningsprinciper man använt. Här informerades bland annat om principerna för periodisering, kontinuitet, hur kurserna klassificeras i tabellerna, och hur de löpande och årliga mätningarna utförs. I IK-rapporten för 02/03 finns denna information uppdelad efter varje delkapitel. DIEU har inte låtit någon extern revisor granska IK-rapporten. KMD KMD gör en utförlig genomgång av redovisningsprinciper där de uppfyller samtliga punkter enligt Guidelinen. De räknar också upp en del krav på redovisning som de i rapporten försöker uppfylla: relevans, tillförlitlighet, förståelse, väsentlighet, fullständighet, substans, neutralitet och kontinuitet. Här uppges även hur många anställda företaget har. Samma principer har använts genom åren och kapitlet är uppställt på liknande sätt. KMDs revisorer har tittat och godkänt IK-rapporten och ger utlåtandet att det inte har kunnat identifiera något som motsäger att de har följt ovan nämnda redovisningsprinciper. Även tidigare års rapporter har reviderats. 4.2 Analysmodellen Samtliga indikatorer som presenteras i de genom åren utgivna IK-rapporterna har av uppsatsförfattarna förts in i analysmodellen. Modellerna presenteras på efterföljande sidor. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 35 4.2.1 Carl Bro Ef fe kt er 19 99 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite te r 19 99 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 19 99 20 00 20 01 20 02 1 Ti llfr ed st äl le lse b la nd a ns tä lld a i % 1 G en om sn itt li g t a nt al a ns tä lld a 14 39 15 53 13 70 -"- De lta ga nd e 70 73 73 2 Kö ns fö rd el ni ng i % -"- G en er el l t illf re ds tä lle lse 87 89 90 91 2 Vi da re ut bi ld ni ng , D KK /a ns tä lld 10 30 0 19 60 0 22 00 0 M än 72 71 69 2 16 Kv in no r 28 29 31 3 G en om sn itt lig å ld er 43 42 3 4 Ut bi ld ni ng i % , I ng en jö re r 44 43 48 -"- Ö vr ig a ak ad em ike r 16 20 19 -"- M el la nu tb ild ad e 22 19 19 -"- Ö vr ig a 14 17 18 5 Tv är sa lg (m ul ti di sc ip lin ar y) i % 9 9 7 Ef fe kt er 19 99 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite te r 19 99 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 19 99 20 00 20 01 20 02 1 In no va tio ns av de ln in g, ku nd lö sn in ga r Ak tiv er ad 1 70 /3 0 73 /2 7 58 /4 2 2 Ku nd till fre ds tä lle lse i % 94 92 95 94 3 Ku nd lo ja lite t i % 95 95 97 98 4 Im a g e un de rs ök ni ng , ( 1- 5) , i nt ry ck a v C. B. 3, 5 Ef fe kt er 19 99 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite te r 19 99 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 19 99 20 00 20 01 20 02 1 8 5 6 1 18 1 17 4 1 An ta l a rb et sp la ts er g lo ba lt 21 30 21 87 20 80 2 De la de k un sk a p sd ok um en t p å in tra nä te t 53 00 13 00 0 2 Id ea l f ör et ag et i % 8 8 2 In no va tio ns ak tiv ite t/a ns tä lld i % 13 11 3 De la de k un sk a p sd at ab as er i A4 fo rm at , 12 56 11 3 Id ea l f ör et ag et , r an kin g 13 14 3 F/ U in ve st er in ga r/a ns tä lld 89 00 10 30 0 4 De la de k un sk ap sd at ab as er i G ig ab yt e 18 4 Po te nt ie ll f ra m tid a ar be ts gi va re i % 28 35 4 G en om fö rd 5 An de l s om ä r u pp da te ra de i % 80 85 5 67 30 0 13 41 00 10 95 00 6 Cr os s sa le s i % 9 9 5 Fö rm åg a at t l ev a up p till m iss io ne n Ö ka nd e 6 An ta l o lyc ko r p å ar be te t 8 6 Fö rm åg a at t l ev a up p till v isi on en Ö ka nd e 7 3, 3 -"- K va lite t i le ve ra ns er o ch lö sn in ga r 3, 4 -"- T ro vä rd i g he t o ch g en om sla gs kr af t 3, 5 -"- H än s y n till m än ni sk or o ch m iljö 3, 5 Ef fe kt er 19 99 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite te r 19 99 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 19 99 20 00 20 01 20 02 1 He lp de sk . A nd el lö st a pr ob le m /d ag i % 70 79 84 1 It in ve st er in ga r/a ns tä lld 19 50 0 24 50 0 26 40 0 1 46 43 19 19 16 21 Teknologi 43 39 44 6 In te rn at io na lite t, an st äl ld a m ed p rim är ak tiv ite t u ta nf ör D an m ar k i % 93 85 90 1 Ut ve ck lin gs sa m ta l ( an de l s om g jo rd es in na n tid sf ris te n) i % Ra nk in g bl an d in ge nj ör ss tu de ra nd e so m fra m tid a ar be ts gi va re G en om sn itt lig t a nt al tr äf fa r p å he m sid an /m ån ad 3 Im ag e un de rs ök ni ng , ( 1- 5) , f ör st år ku nd en s sit ua tio n 3, 4 13 28 36 27 Personal Kunder Pe rs on al av gå ng i % a v ge no m sn itt lig t an ta l a ns tä lld a Pe rs on al till gå ng i % a v ge no m sn itt lig t an ta l a ns tä lld a Tv är fa gl ig a pr oj ek te r m ed h on or ar o ve r 50 00 0 dk k i % 5 13 10 15 6 O m sä ttn in g fö rd el ad p å pr iva ta /o ffe nt lig a ku nd er An ta l a ns tä lld a m ed m öj lig he t f ör di st an sa rb et e i % Im ag e un de rs ök ni ng , s ka la 1 -5 , -"- U tv ec kli ng a v pr od uk t o ch k un sk ap De 5 s tö rs ta k un de rn as a nd el a v pr od uk tio ns vo lym en i % De 1 0 st ör st a ku nd er na s an de l a v pr od uk tio ns vo lym en i % Do ku m en te ra d ef te rfö ljn in g av vä rld sb an ke ns e tis ka re gl er 1 Processer In no va tio ns a kt ivi te t, an ta l u tv ec kli ng s pr oj ek t C ar l B ro h ar e n ko ns ek ve ns i si na m ät pu nk te r, öv er la g pr es en te ra s s am m a in di ka to re r f rå n år ti ll år , b or ts et t f rå n år 20 02 d å C ar l B ro p å gr un d av o m or ga ni sa tio n va lt at t i nt e pr od uc er a en e xt er n IK -r ap po rt. N åg ra få in di ka to re r pr es en te ra s i nt e lä ng re , b la nd a nn at h ar im ag eu nd er sö kn in ge n om fö re ta ge t h el t t ag its b or t. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 36 4.2.2 Coloplast Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 1 Pe rs on al nö jd he ts in de x 3, 71 3, 83 3, 87 1 1 2 Fr ån va ro , H el tid 2, 1 2 1, 6 9 6, 8 6, 6 64 67 65 -"- T im an st äl ld a 6, 3 6 5, 6 -"- T im an st äl ld a 15 ,7 16 ,3 14 -"- Ut om la nd s 54 51 52 -"- U to m la nd s 2, 7 2, 5 -"- U to m la nd s 20 ,9 24 ,5 2 O m sä ttn in g/ an st äl ld (t dk k) 95 8 10 20 3 An st äl ln in gs an sö kn in ga r, sp on ta na , H el tid 67 7 14 41 16 79 2 3 Vi ns t/a ns tä lld (t dk k) 45 55 45 -"- T im an st äl ld a 23 35 29 09 23 95 1 1 2 4 Rö re lse re su lta t/a ns tä lld (t dk k) 16 5 16 9 16 1 -"- U to m la nd s 25 85 46 88 -"- U to m la nd s 6 8 9 5 In tä kt /a ns tä lld (t dk k) 10 21 11 57 98 2 4 O lyc ko r, An ta l 46 59 54 3 Jo bb ro ta tio n, D an m ar k 16 16 13 6 Te am u nd er e ge n le dn in g i % 65 -"- A nt al / m iljo n ar be ts tim m ar 15 17 14 -"- Ut om la nd s 5 11 5 An st äl ld a ef te r t ra in ee u tb ild ni ng 5 4 Tr än in gs da ga r/a ns tä lld 4, 4 5 Tr än in gs ut gi fte r/a ns tä lld 68 55 6 Tr ai ne e ut bi ld ni ng 18 7 Ny a m ed ar be ta re 43 2 13 12 51 8 Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 1 Kl ag om ål 94 10 0 10 4 1 10 0 13 6 11 6 2 Ku nd nö jd he t i % 97 ,8 97 ,6 97 ,1 2 Ku nd nö jd he ts m ät pu nk te r 19 16 20 Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 1 Kl ag om ål fr ån g ra nn ar 3 1 1 Sö kt a pa te nt 23 28 35 1 Pa te nt rä tti gh et er 18 0 21 7 24 4 2 M iljö ef fe kt er , P ro ce ss av fa ll 11 2 10 0 83 2 Fo U ko st na de r i % 3, 9 3, 7 3 -"- K än sli ga o rg an isk a ko m po ne nt er 11 0 10 0 96 3 46 72 55 -"- E le kt ris ite t k on s. 10 9 10 0 93 -"- V at te n ko ns um tio n 11 4 10 0 94 3 Av ka st ni ng ti ll a kt ie äg ar e, i % p å 1 år 57 ,9 -2 ,7 1, 1 -"- i % p å 5 år 22 ,3 17 ,3 14 4 Ek on om isk t s am hä lls bi dr ag (m dk k) 70 8 92 8 10 52 5 Le ve ra ns på litl ig he t 97 ,9 95 ,8 96 ,6 Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 1 Fö rb ät tri ng ar p å m iljö -k on tro lls ys te m 5 2 1 Ny a pr od uk te rs b id ra g till o m sä ttn in g i % 23 ,9 29 ,5 30 ,5 2 0 0 Pe rs on al nö jd he ts m ät pu nk te r, - "- Da nm ar k In te rn t r ek ry te ra de le dn in gs po sit io ne r, -"- D an m ar k Fö rb ät tri ng ar p å kv al ite le dn in gs - ko nt ro lls ys te m ProcesserKunderPersonal Teknologi Sa m ar be te m ed a nv än da re o ch pr of fe sio ne lla v år dg iva re (i nd ex ) Ut ve ck lin gs pr oj ek t g en om A IM p ro ce ss en O m sä ttn in g an st äl ld a (tu rn ov er ) i % -"- H el tid C ol op la st p re se nt er ar m ed m yc ke t f å un da nt ag sa m m a in di ka to re r a lla å r. N är d et g äl le r p er so na lre su rs er pr es en te ra s r en a m on et är a vä rd en sn ar ar e än ku ns ka ps re su rs er . D et ä r ä ve n os äk er t o m a vk as tn in g til l ak tie äg ar e sa m t e ko no m is kt sa m hä lls bi dr ag sk a re do vi sa s i m od el le n. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 37 4.2.3 COWI Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 1 Pe rs on al nö jd he t i % 68 67 ,7 1 Ut bi ld ni ng i an de l a v ar be ts tim m ar i % 1, 1 0, 8 0, 6 1 An ta l a ns tä lld a 15 81 16 43 19 72 2 Sj uk tim m ar i % 2, 6 2, 7 2, 5 2 Ny an st äl ld p er so na l i % 17 17 31 2 G en om sn itt li g å ld er 42 ,1 42 ,5 43 ,6 3 An de l a ns tä lld a m ed C O W I a kt ie r i % 70 62 48 3 Ut bi ld ni ng s lä ng d 6, 7 6, 6 6, 4 4 6, 4 6, 3 6 4 4, 6 4, 5 4, 3 5 Fö rlo ra d pe rs on al i % 11 13 11 5 In te rn at io ne ll e rfa re nh et i CO W I i % 26 28 21 7 Hö gr e ut bi ld ni ng , t ek ni sk i % 56 55 52 8 Hö gr e ut bi ld ni ng , n at ur ve te ns ka pl ig i % 4 5 5 10 An na n hö gr e ut bi ld ni ng i % 5 4 4 11 G en om sn itt lig a rb et sli vs er fa re nh et 16 ,2 16 ,1 15 ,4 12 Se ni or ite t i C ow i, år 9, 8 9, 7 9, 7 13 57 61 58 14 37 37 35 15 27 26 24 Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 1 M ed ia ex po ne rin g, a nt al m iljo ne r n åd da 13 1 11 0 14 9 1 An ta l f ör el äs ni ng ar p er 1 00 a ns tä lld a 13 10 13 1 Kl ie nt er i of fe nt lig a se kt or n i % 45 46 45 2 An de l n ya k lie nt er i % 24 16 32 2 6 11 10 2 De lvi s of fe nt lig a kl ie nt er (s em i-p ub lic ) i % 16 15 14 3 8 19 19 3 Pr iva ta k lie nt er i % 24 27 31 4 Ö vr ig a kl ie nt er i % 15 11 10 5 An ta l k lie nt er 14 84 14 38 16 22 6 Pr o j ek t u to m la nd s i % 30 29 29 7 Kl ie nt er u to m la nd s i % 17 16 15 Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 1 0, 3 0, 1 0, 4 1 16 16 18 1 Pr of es sio ne lla n ät ve rk 32 45 49 2 13 15 20 2 2/ 2 5/ 1 3/ 2 2 -"- na tu rv et ar e i % 50 51 55 3 -"- s am hä lls ve ta re i % 44 45 46 3 An ta l " be st p ra ct ice s" p å in tra nä te t 77 3 89 4 96 4 3 Ra nk in g ho s st ud en te r / k on su lte r 50 /1 3 36 /1 1 30 /3 4 Ha nd el in om k on ce rn en i % 2, 7 3, 5 6, 4 4 An ta l p ro je kt p er a ns tä lld 18 18 17 4 4, 2 6, 5 5, 9 5 Jo bb ro ta tio n in om k on ce rn en i % 1, 1 0, 7 0, 6 5 An ta l p åg åe nd e pr oj ek t 51 02 54 10 57 74 6 2, 8 2, 8 6, 4 6 10 10 10 30 11 57 5 1, 7 1, 2 0, 9 7 An de l r ev isi on er p er 1 00 a ns tä lld a 5 5, 7 2, 3 Ef fe kt er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Ak tiv ite te r 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 Re su rs er 00 /0 1 01 /0 2 02 /0 3 In te rn at io ne ll r es tid s om a nd el ar be ts tim m ar i % KunderPersonal Processer Ra nk in g ho s in ge nj ör ss tu de nt er / ko ns ul te r Ex te rn t f in an sie ra d ut ve ck lin g, s om d el a v ar be ts tim m ar i % Teknologi 4, 7 4, 1 9 Hö gr e ut bi ld ni ng , s am hä lls ve te ns ka pl ig i % 10 9 9 An de l a ns tä lld a m ed h ög st u tb ild ni ng , t ex Ph D i % 6 4, 7 An de l a ns tä lld a m ed p ro je kt le da re rfa re nh et i % An de l a ns tä lld a m ed p ro je kt le da re rfa re nh et , st or a pr oj ek t i % An de l a ns tä lld a m ed p ro je kt le da re rfa re nh et , in te rn at io ne lla p ro je kt i % Ut bi ld ni ng s lä ng d, n ed sk riv en ti ll h al va vä rd et e fte r 3 5 år G en om sn itt lig o m sä ttn in g pe r p ro je kt , m ilj DK K In te rn t f in an sie ra d ut ve ck lin g, s om d el a v ar be ts tim m ar i % An de l a ns tä lld a lå ng fri st ig t u tlå na de ti ll ko nc er nb ol ag i % An ta l p ro fe ss io ne lla p ub lik at io ne r p er 1 00 an st äl ld a An de l f ör lo ra de k lie nt er , j m f m ed fö re gå en de å r i % De l a v om sä ttn in g at t k or rig er a ex te rn a fe l i % De l a v pr oj ek t m ed s am ar be te ö ve r yr ke so m rå de n, te kn ik er i % An de l a ns tä lld a m ed ve rk an de i pr of es sio ne llt nä tv er k i % C O W I f ok us er ar fr am fö r a llt p å at t v is ua lis er a si na re su rs er . D är em ot p re se nt er ar d e in te n åg on in di ka to r f ör te kn ol og i. D e ha r e n fö re dö m lig k on se kv en s g en om å re n, en da st e n in di ka to r s ak na s i re do vi sn in ge n fö r å r 0 1/ 02 . D är em ot ä r e m pi rin e nd as t b as er ad p å tv å år s r ap po rte r, va rf ör d et in te g år a tt be kr äf ta in di ka to re rn a fr ån 0 0/ 01 . Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 38 4.2.4 DIEU Ef fe kt er 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 Ak tiv ite te r 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 Re su rs er 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 1 Pe rs on al nö jd he t, to ta lt (1 -5 ) 4, 12 3, 98 4, 08 1 Ny a an st äl ld a 42 13 1 Re su rs pe rs on er 32 6 33 6 38 1 2 Un de rv isa re s nö jd he t, to ta lt (1 -5 ) 4, 09 4, 04 4, 04 2 Fö rlo ra d pe rs on al , a vs ke da d 2 11 2 -"- v ar av u tlä nd sk a 36 45 58 3 M ob ilit et , i nt er na re kr yte rin ga r 18 12 3 An ta l m ed ar be ta re 14 5 14 7 4 -"- , v ar av k vin no r 10 0 98 4 Ku rs st äl le ns v är de rin g, to ta lt (1 -5 ) 4, 46 4, 44 4, 4 5 M ed ia nå ld er * 35 -4 4 35 -4 4 5 Fö rlo ra d pe rs on al , f riv illi g 15 16 6 An ta l å r i fö re ta ge t, m ed ia n * 2- 5 2- 5 7 An st äl ld as u tb ild ni n g , t ra in ee s 5 3 8 -"- , s pe cia lis t 15 14 9 -"- , m er ko no m 7 7 8 -"- u nd er vis ar es n ö j dh et * 6 6 6 10 -"- , k on to rs ut bi ld ni ng 41 52 11 -"- , k or t v id ar eu tb ild ni n g 28 40 12 -"- , l ån g vid ar eu tb ild ni ng 44 45 10 -"- k ur ss tä lle ns v är de rin g av D IE U * 4 4 4 13 -"- , M BA 2 2 14 -"- , P hD 1 1 15 -"- , P hD s tu de ra nd e 2 2 17 -"- n äs t s tö rs t, pe rs on lig u tv ec kli ng * 12 2 12 9 Ef fe kt er 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 Ak tiv ite te r 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 Re su rs er 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 1 Ku nd till fre ds st äl le lse , g en er el lt (1 -1 00 ) 78 78 79 1 An de l in te rn at io ne ll o m sä ttn in g i % 2 Ö pp na fö rs ta in te rn at io ne lla k on to re t G en om fö rt 3 Ku nd kla go m ål , s t 11 11 6 4 Le ve ra nt ör st illf re ds st äl le lse (1 -5 ) 4, 06 4, 04 4, 04 Ef fe kt er 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 Ak tiv ite te r 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 Re su rs er 20 00 /2 00 1 20 01 /2 00 2 20 02 /2 00 3 1 An ta l p ro ce ss er 15 15 9 2 M ob ilit et , u dn æ vn el se r 4 7 2 An de l in st äl ld a ku rs er i % 8 11 10 ,7 2 An ta l p ro je kt de lta ga re 25 0 16 8 34 7 6 An ta l v ar ia bl er s om m ät er m ob ilit et * 2 4 7 Ny a vd el ni ng fö r e -s er vic e G en om fö rt Ef fe kt er 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite te r 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 20 00 20 01 20 02 1 Ny a e- le ar ni ng p ro du kt er 3 3 2 Ny a ca m pu sh em sid or 3 1092 5 An ta l v ar ia bl er s om m ät er p er so na le ns till fre ss tä lle lse m ed D IE U* 11 8 9 60 16 4 Tv är or ga ni sa to ris kt s am ar be te , a nt al pr oj ek tg ru pp er 35 33 52 Ny tt el ek tro ni sk s ys te m fö r a tt fö rb ät tra up pf öl jn in g av m ed ar be ta rs am ta l G en om fö rt 12 2, 4 2, 3 4 17 58 4 8 8 11 4, 3 4, 39 4, 36 3 79 1 An ta l v ar ia bl er s om m ät er ku nd till fre ds tä lle lse * 1 G en om sn itt lig t d el ta ga nd e pe r m ed ar be ta re 4 Pr oc en t a v m ed ar be ta rn as d el ta ga nd e i % Teknologi G en om fö rt 2, 57 18 25 8 4 12 ,4 33 1, 46 3, 27 Personal 4, 4 4, 4 74 6 11 3 Ku nd er na s vä rd er in g av u nd er vis ar e, un de rv isn in gs fö rm åg a (1 -5 ) 4, 3 4, 10 1 An st äl ld as ti llfr ed ss tä lle lse m ed sa m ar be te t m ed ; a dm in ist ra tio n (1 -5 ) 4, 44 2 Ti llfr ed ss tä llls e m ed k ur se n so m h el he t (1 -5 ) 9 -"- k un de rn as v är de rin g av . u nd er vis ar e * An ta l v ar ia bl er s om m ät er pe rs on al nö jd he t * Ko m pe te ns ut ve ck lin g, v id ar eu tb ild ni ng , m DK K Vi da re ut bi ld ni ng p er fa st an st äl ld m ed ar be ta re , D KK Processer Te nd en su nd er sö kn in g bl an d ex ist er an de oc h po te nt ie lla k un de r 3 G en om fö rt Kunder 12 12 4, 3 9 Ö ve rs ät ta v ita la d el ar a v pr oc es sh an db ok en o ch IT -s ys te m et ti ll En ge lsk a Fa ck om rå de , a nt al u nd er vis ar e. s tö rs t; Le da ru tv ec kli ng * 17 9 21 4 Ej ge no m fö rt In te rn et ba se ra t s ys te m fö r a tt fö rb ät tra ko nt ak te n m ed u nd er vis ar e. 8 G en om fö rt G en om fö rt D IE U h ar u tv id ga t a nt al et in di ka to re r s om m ät s o ch pr es en te ra s d e se na st e tv å år en , v ilk et sk et t h el t u ta n bo rtf al l a v tid ig ar e in di ka to re r. Fö re ta ge t p re se nt er ar in te nå gr a in di ka to re r n är d et g äl le r t ek no lo gi , v ilk et d el vi s ka n fö rk la ra s a v at t D IE U ä r e tt re nt k un sk ap sf ör et ag . Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 39 4.2.5 KMD Ef fek ter 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite ter 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 20 00 20 01 20 02 1 Fr ivi lli g u pp sä gn ing i % 4, 56 1, 75 3 - "- sin n är m as te c he f i % 76 82 4 - " - m ö j lig he te r f ör v ida re ut bi ld nin g % 91 ,6 3 M ed ian å ld er * 40 -4 4 4 An ta l å r i fö re ta ge t, m ed ia n * 10 -1 4 4 Sa m ta l m ed p ot en tie lla m ed ar be ta re Up pf yll t 6 Ku nd nö jd he t m ed : K M D´ s pe rs on al 3, 9 3, 99 4, 1 5 82 81 7 - " - ku nd - o ch s er vic ei nr ikt ad p er so na l 3, 7 3, 85 4, 17 8 3, 96 6 7 3 6 7 Ef fek ter 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite ter 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 20 00 20 01 20 02 1 2, 1 2, 48 2, 72 1 <1 00 2 2, 55 2, 73 3, 04 2 - " - öv ri g a fö re ta g i % <5 0 3 3 - " - KD M ´s k ur se r 4, 1 4 - " - K DM tä ck er k om m un er na s be ho v 3, 71 4 Ka rtl äg ga p ro ble m in ko m na til l H elp de sk Up pf yll t Ef fek ter 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite ter 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 20 00 20 01 20 02 1 3, 7 4, 06 4, 15 1 <2 gg r/å r 1 Ti ll g än gl igh et en p å He lpd es k i % 79 85 2 Se rv ice av ta l p å KD M ´s it -lö sn in ga r i % <8 2 Le ve ra ns på litl ig he t i % 95 2 44 3 In le dd a st ra te gi sk a pa rtn er sk ap 15 3, 45 3, 87 3 4 KD M ´s k ur su tb ud sö kn in g % <1 0 5 pl ac 2 1 6 pl ac 5 4 7 pl ac 1 3 8 Im ag e ra tin g av M ed ia V ei wp oi nt 3 Ef fek ter 20 00 20 01 20 02 Ak tiv ite ter 20 00 20 01 20 02 Re su rs er 20 00 20 01 20 02 1 Ku nd nö jd he t m ed : K DM ´s p ro du kt er 3 3, 24 3, 4 2 3, 23 3 An vä nd ar na n ö j da m ed s ys te m en i % 78 4 3, 01 3, 36 3, 67 Va ria bl er m är kt a m ed * är fr am ta gn a av fö rfa tta rn a oc h fin ns in te m ed i KM Ds re do vis ni ng . Personal 52 Pe rs on aln öj dh et m ed : u tm an in ga r i jo bb et i % 85 87 1 2 Et ab le ra de k om pe te ns m od ell er fö r K M D´ s pr of es sio ne r o ch jo bb fö r fle rta let 7 Pr oj ek tle da re s om p åb ör ja t e lle r h ar N CB - st an da rd c er tif ie rin g 2 M ed ar be ta rg ru pp er s ko m pe te ns er re gis tre ra de i SA P Ej ge no m - 1 M åli nr ikt ad e re kr yte rin g- o ch ko m pe te ns ut ve ck lin gs ak tiv ite te r ge no m - fö rt 0, 9 89 59 , e j PU LS Ej up pf yll t 3 Sy nl ig gj or da k om pe te ns kr av fö r d e st or a m ed ar be ta rg ru pp er na i % 0, 8 Pr oj ek tle da re s om ä r n öj da m ed jo bb et i % 89 G en om fö rd a fo ku sg ru pp m öt en m ed : ny ck el - o ch s to ra fö re ta g i % An ta l v ar iab le r s om m ät t p er so na lnö jd he t * M ed ar be ta re s om h af t P UL S sa m ta l m ed pe rs on lig u tve ck lin gs pl an i % An pa ss a an ta le t u tb ild ad e bl an d pe rs on al en til l v er ks am he ts ut ve ck lin ge n - " - pe rs on al en ly ss na r o ch fö rs tå r E DB be ho v De lvi s up pf yll t Lö pa nd e fö lja k un dt illf re ds st äll el se n kv ar ta lsv is på p ro du ko m rå de na It- ve rk sa m he te rs im ag e ho s in ge nj ör er - oc h na tu rv et en sk ap ss tu de nt er Ku nd nö jd he t m ed K DM o m sä tte r n ya e lle r än dr ad e la ga r t ill it Pl ac er in g av It -v er ks am he te r b lan d po te nt ie lla m ed ar be ta re m ed fl er a år s er fa re nh et Ku nd nö jd he t m ed ve rk sa m he te n so m he lhe t År lig a fo ku sg ru pp m öt en m ed it- lö sn in gs om rå de na s fo ku sg ru pp er Pr od uk tfö rn yle se a nd el a v s am la de re su rs er fö r u tve ck lin g i % - " - pr od uk te r ä r f är di ga n är d e . m ar kn ad sf ör s Processer TeknologiKunder Bä st a ar be ts pla ts er na i D an m ar k en lig t O xf or d G ro up - " - pr od uk te rn a fle xib la oc h an pa ss nin gs ba ra til l b eh ov en Ku nd er na s in st äl lni ng til l an vä nd ar vä nli gh et en i s ys te m en Ku nd nö jd he t m ed : u tv ec kla nd et a v pr od uk te r i no m u tlo va d tid sr am K M D h ar m yc ke t d ål ig k on se kv en s n är d et g äl le r m ät ni ng o ch p re se nt at io n av in di ka to re r, få in di ka to re r pr es en te ra s t re å r i ra d. In ga in di ka to re r p re se nt er as fö r te kn ol og ia kt iv ite te r o ch – re su rs er sa m t f ör k un dr es ur se r. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 40 5 Analys I kapitlet presenteras analysen av delproblemen samt huvudproblemet. I analysen av delproblemen görs indirekta kopplingar till teorin via de analysmetoder som använts. I analysen av huvudproblemet görs återkopplingar även till den teori som tagits upp i uppsatsen men som inte varit till grund för analysmetoderna. 5.1 Analys – Delproblem 1 • I kapitlet presenteras en sammanställd analys av företagens IK-rapporter som syftar till att beskriva hur verkligheten ser ut. Presentationen görs företagsvis, vilket skiljer sig från empiriskt presenterat material. Syftet är att få en helhetsbild av företagen och därigenom svara på delproblemet ”Hur väl följer företagen Guidelinens uppställning för externrapportering?”. Sammanställningen består av sex delar vilket är i enlighet med analysmetod 1. 5.1.1 Carl Bro Företaget har inte producerat någon IK-rapport för senaste året med förklaringen att det skett så stora omorganisationer och att det därför krävs en genomgång kring presentation av intellektuellt kapital. NJA NJA NJA NEJ NEJ NEJ Förmedlar enbart sitt syfte Utspridd information i publikationen Bra skildring i text (belyser genom modeller genomförda projekt) Modell på en sida. Endast indikatorer. Ej koppling till initiativ och utmaningar . Använder inte Guidelinebegreppen Presenterar ledningsutmaningar men kopplar inte till initiativ och indikatorer. Måluppföljningar saknas Presenterar inga principer och rapporten är ej reviderad. År 1999 reviderades IK-rapporten E) Utmaningar, initiativ och indikatorer F) Principer / revisionA) Årsredovisning B) Företagsprofil C) Kunskapsskildring D) Modell Sammanställningen visar att Carl Bro inte följer Guidelinen tillfredställande. Företaget presenterar mycket information fast väldigt ostrukturerat. Den historiska återblicken visar att IK- rapporterna är förhållandevis lika och har utvecklats genom åren till att innehålla mer information. 5.1.2 Coloplast IK-rapporter har givits ut sex gånger och håller ungefär samma omfattning under de undersökta åren. NEJ NJA NEJ NEJ NEJ NEJ Förmedlar enbart sitt syfte Presenterar ingen företagsprofil. Rapport inkluderad i ÅR där informationen finns att hämta. Ingen kunskapsskildring och dåligt kunskapsfokus i löpande text. Modell på en sida. Endast indikatorer. 5 jämförelseår. hänvisning till initiativ och utmaningar. Använder inte Guidelinebegreppen. Blivit sämre jmf med 99/00 Koppling mellan initiativ och indikatorer men ej till ledningsutmaningar. Sämre än 00/01. Måluppföljning i modellen till indikatorer, ej till utmaningar. Presenterar inga principer och rapporten är ej reviderad. 01/02 uppges att de förbereder rapporten för revision. E) Utmaningar, initiativ och indikatorer F) Principer / revisionA) Årsredovisning B) Företagsprofil C) Kunskapsskildring D) Modell Coloplasts rapport innehåller mycket information om intellektuellt kapital men vid en jämförelse med analysmetoden visar det sig att den inte följer Guidelinen. Modellen som presenteras i rapporten från 99/00 är mer lik Guidelinen. Rapporteringen har alltså blivit sämre med åren i Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 41 förhållande till Guidelinen. Tanken att revidera rapporten nämndes i 01/02 men den syns inte i 02/03. 5.1.3 COWI Det två rapporter som ingår i undersökningen är uppbyggda på samma sätt. NJA NEJ NJA NEJ NEJ NEJ Förmedlar sitt syfte och resultat, mer information i övriga ÅR Presenterar ingen företagsprofil. Rapport inkluderad i ÅR där informationen finns att hämta. Det går att tyda en kunskapsskildring om hela rapporten läses, men företaget gör ingen sammanställning. Ej lik Guidelinens modell snarare analysmodellen. På en sida. Endast indikatorer. 2 jämförelseår. Ej koppling till initiativ och utmaningar. Använder inte begreppen. Inga kopplingar utmaningar, initiativ, indikatorer. Ingen måluppföjning för indikatorer eller utmaningar Presenterar inga principer och rapporterna är ej reviderade. A) Årsredovisning B) Företagsprofil C) Kunskapsskildring D) Modell E) Utmaningar, initiativ och indikatorer F) Principer / revision COWI redovisar en bra kunskapsskildring. Modellen är identisk med analysmodellen som finns som komplement till Guidelinen. DMVTU avser dock att denna ska fyllas i av utomstående användare för att möjliggöra en mer objektiv utvärdering77. Övergripande har COWIs IK- redovisning inte följt Guidelinen i någon stor utsträckning och informationen i övrigt är begränsad. 5.1.4 DIEU Företaget har givit ut IK-rapporter sedan 1998 och har sedan 2000 baserat rapporterna på Guidelinen. Från och med 2002 finns rapporterna endast tillgängliga på Internet. JA JA NJA NEJ NJA NJA Förmedlar sitt syfte, resultat, mål och ledningsutmaningar En informativ och kort bild av företaget, helt enligt Guidelinen Innehåller kunskapsresurser, användarvärde och utmaningar (inte utmaningar 02/03) Ej lik Guidelinens modell. På en sida. Endast indikatorer. 2- 5 jämförelseår. Ej koppling till initiativ och utmaningar. Använder begreppen. Modell 00/01 var exemplarisk Ledningsutmaningar kopplade till en kombiantion av initiativ och indikatorer. Fokus på framtid men uppföljningar går att utläsa. 00/01 var exemplarisk Presenterar principer utspritt 02/03. Tidigare år har principer presenterats på en sida. Rapporterna är ej reviderade. E) Utmaningar, initiativ och indikatorer F) Principer / revisionA) Årsredovisning B) Företagsprofil C) Kunskapsskildring D) Modell DIEU följer Guidelinen bäst bland de undersökta företagen, dock får den enligt betygsystemet knappt godkänt. Om endast de tungt vägande punkterna (C, D & E) beaktas blir det underkänt. DIEUs IK-rapporter har haft en negativ utveckling. 00/01 presenterades en exemplarisk rapport men har de två senaste åren blivit sämre. 77 DMVTU 2003b Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 42 5.1.5 KMD KMDs IK-rapporter har givits ut sedan 1998. Rapportens omfattning har ökat kraftigt det senaste året. JA NEJ NEJ NJA NJA JA Förmedlar sitt syfte, resultat, mål och ledningsutmaningar Presenterar ingen företagsprofil. Rapport inkluderad i ÅR där informationen finns att hämta. Ingen kunskapskildring 02. Inget fokus på kunskap, endast strategiska mål. 01 och 00 har kunskaps- skildring dock otydlig och ofullständig. Ej lik Guidelinens modell. Uppdelad på flera sidor. Innehåller utmaningar, initiativ, indikatorer och mål. Använder inte begreppen. Mer lik guidelinen 00 men mer informativ 02. Koppling mellan ledningsutmaningar, initiativ och indikatorer kan tydas ur texten. Måluppföljning på indikatorer men inte på utmaningarna. Följer guidelinen till fullo. Uppger att de följer grundläggande redovisingsprinciper. Externa revisorer har granskat rapporterna. A) Årsredovisning B) Företagsprofil C) Kunskapsskildring D) Modell E) Utmaningar, initiativ och indikatorer F) Principer / revision KMD följer Guidelinen i vissa delar men gör ett annorlunda upplägg. Främst för att det delar upp modellen i flera delar, vilket ger en dålig överblickbarhet. KMD presenterar en bättre modell 02 som trots viss olikhet med Guidelinen ger bra information. 5.1.6 Sammanfattning Inget av företagen presenterar någon IK-rapport som kan anses godkänd mätt efter Guidelinens uppställning. Företagen är långt ifrån konsekventa och ändrar väldigt mycket i rapporternas uppställning över åren. Ett tydligt, och för DMVTU sorgligt, mönster är att företagen följer Guidelinen sämre och sämre för varje år som går. En annan klar trend är att företagen väljer att presentera en uppställning av indikatorer/nyckeltal istället för Guidelinens modell. Modellerna är hos några av företagen snarlika den modell som ska upprättas enligt DMVTUs analysmodell. Den övriga informationen som det är tänkt att Guidelinemodellen ska bidra med presenteras av företagen osammanhängande i rapporternas löpande text. I vissa rapporter fokuseras det mer på framtiden i stället för att visa vad som har hänt, i vissa delas framtid och historik upp i två delar och i vissa blandas allt i samma modell/text. Detta kan vara och är förmodligen ett resultat av att Guidelinen är otydlig med om det är framtid, historia eller en blandning som ska presenteras78. 78 DMVTU, 2003a Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 43 5.2 Analys – Delproblem 2 I detta kapitel analyseras empirin från kapitel 4.2. Syftet är att undersöka hur den av DMVTU framtagna analysmodellen fungerar som verktyg för analys av företagens IK-rapporter. Varje företag analyseras enligt analysmetod 2 och presenteras var för sig. 5.2.1 Carl Bro Resurser Aktiviteter Effekter √ √ √ X √ √ √ X √Viss information om kundrelationer ges. Inga nyckeltal finns om kund- och användarrelationer Kundtillfredsställelse och -lojalitet mäts, men försämras över åren. Ledningens utvecklingsförmåga är tydlig Anställdas vidareutvecklings- möjligheter kan utläsas Information om akademisk utbildning samt om internationell erfarenhet Ingen information om framtida utbildningsmöjligheter Kunskapsledningsaktiviteter kan utläsas, stabilitet kan utläsas med viss fantasi. Trivselfaktorn hos anställda mäts Några få indikatorer är borttagna till exempel imageundersökningen samt idealföretag- mätningen. Andra indikatorer exempelvis personalomsättningen har tillkommit. Carl Bro redovisar få aktiviteter vilket kan ifrågasättas då resultaten borde vara en naturlig förlängning av aktiviteterna. Eftersom Carl Bro är under omorganisering och valt att inte presentera någon IK- rapport för 2002 finns inga möjligheter att jämföra med andra företag. 5.2.2 Coloplast Resurser Aktiviteter Effekter X X √ √ √√X Utbildningsmöjligheterna för anställda presenteras inte De anställdas utvecklingsmöjligheter är tydliga Konkurrenskraften är inte tydlig Ledningens förmåga att utveckla syns i flertalet indikatorer Trivselfaktorn hos anställda mäts Företaget nämner inte några kundresurser Utvecklingen av kund- och användarrelationer syns i flera indikatorer Kundnöjdheten mäts i flera ej presenterade faktorer,men minskar under åren X√ Kunskapsledningsaktiviteter och- struktur kan utläsas. Stabiliteten går att utvärdera. Nyckeltalen byts inte ut mellan åren utan presenteras konsekvent under alla år. Varken effekter av teknologi eller kundresurser presenteras av företaget. 5.2.3 COWI Resurser Aktiviteter Effekter √ Personalnöjdheten mäts två av tre år √ Utförlig information om kundbasen och dess utveckling X Ingen information finns om kunder X Kundernas belåtenhet mäts inte √ Företagets möjlighet till erfarenhet presenteras √ Mycket information om personal och processer X Ingen specifik information om anställda eller kunder, dock bra information om processer √ Information om verksamhet när det gäller processer men inte om kunder eller anställda √ Mycket begränsad information. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 44 Bortsett från mätningen av personalnöjdhet som uteblivit år 01/02, har COWI använt sig av samma nyckeltal alla år vilket främjar jämförelsen över tid. Ingen information ges överhuvudtaget om teknologi/produkter. 5.2.4 DIEU Resurser Aktiviteter Effekter X Ingen information om kunder X Ingen information om kunder √ Mycket information om anställdas utbildning, inget annat √ Bra information om ledningens förmåga vad gäller anställda och process, ingen info om kunder X Ingen information om utbildningsmöjligheter √ Bra information om anställdas kompetens och utvecklingsmöjligheter X Endast nöjdhetsindex, inget om ledningsaktiviteter. Stabilitet kan ej utläsas √ Anställdas trivsel mäts med ett stort antal faktorer √ Kundernas belåtenhet mäts med ett stort antal faktorer DIEU har inte slutat använda några indikatorer, däremot har antalet ökat stort, främst inom personalområdet. Företaget nämner ingenting om teknologi /produkter, vilket är naturligt då det är ett rent kunskapsföretag utan någon teknologi. 5.2.5 KMD Resurser Aktiviteter Effekter √ Mycket information ges med många faktorer X Ingen information om kundrelationer X Ingen information om kundrelationer √ Aktiviteter kan utläsas, men med dålig uppföljning. Stabilitet för kunder kan utläsas, inte annan. √ Mycket bristfällig information om utbildningsmöjligheter X Information om utvecklingsmöjligheter vissa år, andra ingen alls √ Bra information om personalnöjdhet de senaste två åren X Konkurrenskraften går ej att utläsa X Information om ledningens förmåga vissa år, andra ingen alls. Stabilitet kan ej utläsas KMD byter strategier och därmed även nyckeltal från år till år, vilket försvårar jämförelsen över tid. Ingen information ges om resurser för kunder eller teknologi, för teknologi presenteras inte heller några aktiviteter. Företaget verkar fokusera mycket på kundnöjdhet, men inga resurser visas. 5.2.6 Sammanfattning Genom att applicera analysmodellen på företagens IK-rapporter går det att få information om deras intellektuella kapital. Det är dock inget av företagen vars IK-rapport innehåller nog med information för att få underlag till alla delar i analysmetoden (analysmetod 2). Det är också så att i många fall där information finns så är den väldigt begränsad, ibland till endast en indikator. Som följd av att företagen inte använder sig av samma indikatorer täcker de in olika delar av analysmodellen. De håller sig dock till samma indikatorer över tid, undantaget KMD. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 45 5.3 Analys – Huvudproblem Inledande vill uppsatsförfattarna upplysa om att DMVTU nämner att 100 företag, inklusive de 5 som utgör empirin, följer Guidelinen. Detta påstående har inte kunnat bekräftas då 2 av 5 företag inte nämner Guidelinen som mall för sina IK-rapporter. Relevans Ett av de tyngsta argumenten för IK-redovisning är att ge en bättre förklaring av skillnaden mellan bokfört värde och marknadsvärde och därigenom öka rapporternas relevans79. De undersökta rapporterna förmedlar dock inte någon klar bild av den skillnaden. Trots att informationen i många fall är knapphändig motverkas till viss del problemet att företagsledningar endast bedöms efter den finansiella rapporteringen80. Men som Sveiby uttrycker det är det vid all mätning av resultat nödvändigt med jämförelser för att kunna relatera81. För att IK-informationen ska göra skillnad vid en bedömning av ett företag/företagsledning krävs det att informationen går att jämföra. Därför är en diskussion kring jämförbarhet central. Jämförbarhet över tid Företagen har gjort stora förändringar i IK-rapporternas uppställning och utformning genom åren och följer Guidelinen sämre och sämre. Eftersom företagen ändrar så mycket från år till år så försämras möjligheten till jämförelser kraftigt. Däremot presenterar de flesta företag jämförelsetal i form av tidigare värde på indikatorerna. De håller sig i stort sett också till samma indikatorer genom åren. Som användare kan man antingen genom att applicera analysmodellen, eller i vissa fall genom företagens egna uppställda grafiska modeller, följa upp och jämföra indikatorerna med tidigare år. Det ger en bra bild över utvecklingen av indikatorerna men inte över företagens strategiutveckling och värdeskapande, vilket är det huvudsakliga målet med Guidelinen82. Det är också den senare sortens utveckling som användare av den externa redovisningen är intresserade av enligt författaren Bukh83 vilket i så fall innebär att de undersökta företagens IK-rapporter är irrelevanta och därför inte efterfrågas av användarna. Det är också problematiskt att framtid och historik blandas vilket gör det svårt att utvärdera vad som har gjorts och vad som skall göras. Problemet skapas förmodligen på grund av Guidelinens84 otydliga utformning. Oberoende av vad som är anledningen så ger det inte något bra underlag för jämförbarhet över tid. Jämförbarhet mellan företag I teorin förklaras det att jämförbarhet uppnås bäst genom en existerande standard eller i varje fall en generell modell85. Guidelinen är en frivillig standard och därför finns det utrymme för företag att följa den som de vill. Det senare verkar företagen tagit fasta på och ingen av dem följer Guidelinen bra. Företagens IK-rapporter ser helt olika ut och Guidelinen kan därför inte anses ha lyckats med att införa en standard för IK-rapporter. 79 Sveiby, 1995; Guthrie, artikel 2001 80 Sveiby, 1995 81 ibid 82 DMVTU, 2003a 83 Bukh, artikel 2003 84 DMVTU, 2003a 85 Sveiby, artikel 1996; van der Meer-Kooistra, Zijlstra, artikel 2001 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 46 Analysen av DMVTUs analysmodell visar på att företagen täcker in olika områden med sina indikatorer, vilket inte öppnar för någon möjlighet att jämföra företagen med varandra. Analysmodellen skall dock inte fungera självständigt för jämförelser mellan företag. Eftersom indikatorerna ska ligga till grund för utvärdering av initiativen och ledningsutmaningarna uppmanar DMVTU företagen att endast presentera de som är relevanta för just deras verksamhet och inte hålla sig till någon gemensam flora av indikatorer.86 På grund av att företagen följer Guidelinen dåligt är det svårt att utvärdera informationen med hjälp av analysmodellen. Företagens modeller liknar i mångt och mycket analysmodellens uppställning och information om initiativ, ledningsutmaningar och användarvärde finns ofta endast att hämta i löpande text. Texten i IK-rapporterna och analysmodellen är svårsammankopplade varför de endast framstår som två lösryckta informationskällor. Resultatet av detta blir att IK-rapporterna och analysmodellen inte ger användarna någon möjlighet att bilda sig en tydlig bild av företagens strategiutveckling och värdeskapande beträffande intellektuellt kapital. Förståelse Inget av företagen förklarar i sin rapport vad IK-redovisning är, vilket inte underlättar för förståelsen. Sveiby förespråkar att rapporterna ska vara pedagogiskt utformade och ha förklarande text till presenterade bilder och modeller87. Företagens rapporter är inte pedagogiskt utformade utan snarare tvärt om krångliga att läsa. Det finns mycket text i rapporterna men den förmedlar mestadels ytterligare information och är inte utformad för att förklara de modeller och bilder som finns. Självklart är förståelse något som måste vara uppfyllt för att jämförelser över huvudtaget ska kunna genomföras. Men av empirin att döma är rapporterna svåra att förstå vilket sätter käppar i hjulet för jämförelser. 86 DMVTU, 2003a 87 Sveiby, 1995 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 47 6 Slutdiskussion I kapitlet besvaras först och främst uppsatsens problem utifrån de analyser som gjorts i föregående kapitel. Därigenom ska syftet med undersökningen uppfyllas. Därefter följer en diskussion där uppsatsförfattarna har vävt in sina egna tankar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning inom ämnet. 6.1 Slutsatser • Hur väl följer företagen Guidelinens uppställning för externrapportering? Inget företag är det andra likt i sin IK-redovisning och företagen följer Guidelinen mer eller mindre dåligt. Ingen redovisar det senaste året någon grafisk modell likt den i Guidelinen, istället kan ett mönster utläsas att företag går mot att redovisa rena nyckeltal i modellerna och förklara strategi och värdeskapande i löpande text. Företagen följer därmed inte uppställningen för externrapportering enligt Guidelinen på ett tillfredställande sätt. • Hur fungerar DMVTUs analysmodell som verktyg för analys av företagens IK-rapporter? Analysmodellen ger information om företagens utveckling i form av nyckeltal presenterade med några års historik. Denna information är dock, enligt teorin, inte efterfrågad av användarna som istället efterfrågar information om företagens strategi och värdeskapande. Analysmodellen är inte tänkt att fungera som en lösryckt informationskälla utan den ska vara ett verktyg för att analysera IK-rapporten. Eftersom IK-rapporterna följer Guidelinen så dåligt fungerar inte detta varför slutsatsen blir att analysmodellen är bra i sig men då IK-rapporterna är så dåliga fyller den idag ingen funktion. • Hur bra är möjligheterna för att göra jämförelser över tid och mellan danska företag som enligt DMVTU ger ut IK-rapporter enligt Guidelinen? Jämförelser över tid – De tydliga möjligheter som finns till jämförelser över tid är begränsade till rena nyckeltal, vilket inte ger information om företagens styrning och värdeskapande. Information om styrning och värdeskapande finns endast att tillgå i löpande text vilket är väldigt svårt att jämföra. Därför ger inte IK-rapporterna någon bättre möjlighet till jämförelser över tid än till exempel Arbetsgruppen Konrads nyckeltalsuppställning från 198988, varför det blir naturligt att ifrågasätta om Guidelinen inneburit något nytt för IK-redovisning. Jämförelser mellan företag – Möjligheter till jämförelser mellan olika företags styrning och värdeskapande är närmast obefintlig då information om detta överlag framgår dåligt i IK- rapporterna. Dessutom har alla företag utformat sina rapporter olika och använder sig av helt skilda nyckeltal vilket även det omöjliggör jämförelser. 88 Sveiby et al, 1989 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 48 Huvudproblem: Analysmetod: Resultat: Jämförbarhet: Slutsats: Jämförbarheten är begränsad till företagsspecifika nyckeltal över tid Nej Nej Nej Ja Analysmetod 1Analysmetod 2 Jämförbarhet mellan företag Analysmetod 1 Följer Guidelinen olika Använder olika nyckeltal Följer Guidelinen olika från år till år (sämre och sämre) Jämförbarhet över tid Analysmetod 2 Använder samma nyckeltal över tid Bild 13 Sammanställning av slutsatserna Slutsats – Guidelinen ser i de äldsta rapporterna ut att vara ett steg i rätt riktning. Företagen har dock blivit sämre på att följa Guidelinen vilket gett en mindre uniform redovisning. Detta har inneburit en negativ utveckling för möjligheter till jämförelser. Därför måste slutsatsen dras att möjligheterna är dåliga för att göra jämförelser över tid och mellan företag som enligt DMVTU ger ut IK-rapporter enligt Guidelinen. Även det faktum att en grundläggande egenskap som förståelse är dålig innebär svaga förutsättningar för jämförbarhet. Det som är jämförbart är nyckeltal över tid men denna möjlighet till jämförelser har funnits långt innan Guidelinen utvecklades. 6.2 Diskussion Guidelinen hade haft förutsättningar att fungera som en standard för redovisning av intellektuellt kapital men som uppsatsförfattarna ser det är den idag till störst nytta för intern styrning. Den externa rapporteringen har inte blivit någon tydlig standard vilket förmodligen grundas i att den tillåter företag att göra lite som de vill samt att den är frivillig och inte reglerad. För uppsatsförfattarna har det krävts flera veckor av analys för att verkligen få ett grepp om de olika företagens IK-rapporter. DMVTU försvarar sig dock i Guidelinen att det kan vara komplicerat men att den är under utveckling. Uppsatsförfattarna anser inte att detta är problemet då de finner att Guidelinen har en fungerande uppställning. För att Guidelinen skall få ett genombrott som standard för redovisning av intellektuellt kapital krävs istället att företagen följer den uppställning som rekommenderas. Användarna av IK-rapporterna måste på ett snabbt och enkelt sätt kunna tillskansa sig den intressanta informationen. Det finns få användare som har tid att ägna en vecka av analys för att få grepp om ett företags intellektuella kapital. Behövs det då någon redovisning av det intellektuella kapitalet alls? Det finns kritiker som säger att modellen: marknadsvärde – bokfört värde = intellektuellt kapital, är felaktig och att mycket av skillnaden utgörs av andra faktorer än intellektuellt kapital, som spekulationer och glappet mellan tillgångarnas marknadsvärden och historiska anskaffningskostnader. Det går också att ifrågasätta om marknaden verkligen saknar information om skillnaden mellan bokfört värde och marknadsvärde. Detta på grund av den enkla anledningen att skillnaden inte hade uppstått om inte marknaden redan haft tillgång till mer information än den reglerade externredovisningen. Skillnaden kan därför istället ses som ett bevis på att information om företags intellektuella kapital redan når ut till marknaden. Däremot kan man hävda att skillnaden är felaktig och att den borde vara större eller mindre vilket IK-redovisning i så fall skulle rätta till. Frågan är dock vilket företag som frivilligt skulle redovisa information som får effekten att Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 49 marknadsvärdet sjunker. Detta leder in på ett annat problem om frivillig eller reglerad redovisning. Att döma av den traditionella redovisningens utveckling de senaste åren krävs det mer och mer reglering. Det kan vara ett bevis på att redovisning av intellektuellt kapital också kräver reglering. 6.3 Fortsatt forskning Det finns andra intressanta infallsvinklar att undersöka kring Guidelinen och DMVTUs publikationer. Intervjuer med representanter från företagen om deras syn på IK-rapporter och betydelsen av dessa kan ge en förklaring till varför företagen har redovisat som de gjort. Annan intressant fortsatt forskning hade varit en undersökning av hur användarna, i form av analytiker med flera, ser på användbarheten i IK-rapporterna som ges ut av de danska företagen. Om användarna tar hänsyn till rapporterna hade det också varit intressant att ta del av hur de går till väga vid sina utvärderingar av informationen. Den danska årsredovisningslagen kräver att företag av en viss storlek ska redovisa sina kunskapsresurser som är av stor betydelse för företagets framtida inkomster. Detta ämne har inte fallit innanför uppsatsens ramar men det skulle vara intressant se på jämförelsen mellan vad som krävs av årsredovisningslagen och vad Guidelinen rekommenderar. Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 50 Källförteckning Litteratur Bell, J.; Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, 1993 Edvinsson, L., Malone, M.S.; Intellectual capital: realizing your company’s true value by finding its hidden brainpower, HarperBusiness, NY, 1997a Edvinsson, L., Malone, M.S.; Det intellektuella kapitalet, Liber Ekonomi, Malmö 1997b Eriksson, L.T., Wiedersheim-Paul, F.; Att utreda, forska och rapportera, Liber, Malmö, 2001 Falkman, P.; Teori för redovisning, Studentlitteratur, Lund, 2000 Kam, V.; Accounting Theory, John Wiley & Sons, Canada, 1990 Lundahl, U., Skärvad, P-H.; Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Studentlitteratur, Lund, 1999 Merriam, S.; Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund, 1998 Monti-Belkaoui, M., Riahi-Belkaoui, A.; Human resource valuation, a guide to strategies and techniques, Quorom books, Westport, CT, 1995 Patel, R. et al; Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, 1994 Riahi-Belkaoui, A.; Accounting theory, Business press, London 2000 Roos J. et al; Intellectual Capital, MacMillan Press LTD, Houndmills, 1997 Sveiby, K.E. et al; Den osynliga balansräkningen, nyckeltal för redovisning, styrning och värdering av kunskapsföretag, 1989, tillgänglig på http://www.sveiby.com/articles/IntangAss/denosynl.htm 031128 Sveiby, K.E.; Kunskapsflödet; organisationens immateriella tillgångar, Svenska dagbladet i samarbete med affärsvärlden, Stockholm, 1995 Smith, D.; Redovisningens språk, Studentlitteratur, Lund, 2000 Stewart, T.; Intellektuellt kapital, Nerenius & Santérus, Stockholm, 1999 Artiklar Agneskog, C., Hallsenius, J.; Nedskrivningar: mycket goodwill ger badwill, Veckans affärer, 20021118 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 51 Bontis, N., Dragonetti, N., Jacobsen, K., Roos, G.; The knowledge toolbox: A review of tools avaible to measure and manage intangibles resources, European Management Journal, Vol. 17 Issue 4, p391, 1999 Bukh, P., et al; Constructing Intellectual Capital Statements, Scandinavian journal of management, Number 17, p. 87-108, 2001 Bukh, P.; The relevance of intellectual capital disclosure: a paradox?, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Volume 16, No. 1, p. 49, 2003 Bukh, P., Johansson, U.; Research and knowledge interaction: Guidelines for intellectual capital reporting, Journal of Intellectual Capital, Volume 4, No. 4, 2003 Guthrie J.; The management, measurement and the reporting of intellectual capital, Journal of Intellectual Capital, Number 1, 2001 Koenig, M.; The resurgence of intellectual capital, Information Today, Vol. 17, 2000 Roslender, R., Fincham, R.; Thinking critically about intellectual capital accounting, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Number 4, 2001 Sveiby, K. E; Intellectual Capital and Knowledge Management, 1998, uppdaterad 2001, Tillgänglig på http://www.sveiby.com/articles/IntellectualCapital.html 031222 Sveiby, K. E.; The Swedish community of practice, Paper for PEI Conference in Stockholm, 1996, uppdaterad 2001 Tillgänglig på http://www.sveiby.com/articles/CompaniestoLearnFrom.html 031126 Sveiby, K.E.; Creating Value with The Intangible Assets Monitor, 2003 Tillgänglig på http://www.sveiby.com/articles/CompanyMonitor.html 031127 van der Meer-Kooistra, J., Zijlstra, S.; Reporting on intellectual capital, Accounting, Auditing & Accountability Journal, number 4, 2001 Broschyr Danish Ministry of Science, Technology and Innovation [DMVTU]; Intellectual Capital Statements- The New Guideline, 2003a Danish Ministry of Science, Technology and Innovation [DMVTU]; Analysing Intellectual Capital Statements, 2003b Uppsats Amoroso, M., Lindgren, A.; Valuing intellectual capital- the challenge of the 21st century, Kandidatuppsats, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 1999 Nordström K., Zeilon, N.; Redovisning av Humankapital – ett användarperspektiv, Magisteruppsats Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 1999 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 52 Internet Hemsida Carl Bro 031117 www.carlbro.dk Hemsida Coloplast 031117 www.coloplast.dk Hemsida COWI 031117 www.cowi.dk Hemsida DIEU 031117 www.dieu.dk Hemsida DMVTU 031205 http://www.videnskabsministeriet.dk/cgi-bin/theme-list.cgi?theme_id=100650&_lang=uk Hemsida KMD 031117 www.kmd.dk Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 53 Bilagor Bilaga 1, Företags motiv för att redovisa internt och externt Andel företag med ovanstående interna motiv för att redovisa intellektuellt kapital. Källa: Danish ministry of Science, Technology and Innovation, 2003a, s. 7 - Andel företag med ovanstående motiv för att redovisa intellektuellt kapital. Källa: Danish ministry of Science, Technology and Innovation, 2003a, s. 8 Bilaga 2, Arbetsgruppen Konrad Nedan presenteras en sammanställning av några nyckeltal som presenteras i boken den osynliga balansräkningen av Arbetsgruppen Konrad. 1. KUNSKAPSKAPITAL a) Verbal beskrivning av affärsidén b) Utbildningsnivån - alla anställda eller enbart IP c) Antal år i yrket - totalt, alla anställda d) Antal år i yrket - genomsnitt, alla anställda e) Andelen lP eller konsulter f) Rekryteringspotential genomsnittsår i yrket hos IP relativt löneläge forskning och utveckling verbal beskrivning g) Forskning och utveckling h) Utbildning i) Specialavtal med nyckelpersoner j) Strukturkapital 2. KUNSKAPSKAPITALETS AVKASTNING a) Förädlingsvärde per anställd b) Förädlingsvärde per IP c) Vinst per anställd d) Vinst per IP e) Vinstmarginal vinst / omsättning vinst / förädlingsvärde 3. RÖRELSENS STABLILITET a) Andelen stora kunder b) Andelen återköp c) Organisk tillväxt d) Genomsnittsålder - alla anställda e) Antalet anställningsår f) Andelen långvägare g) Andelen nyanställda h) Personalomsättning i) Åldersfördelning Nyckeltal från Den Osynliga Balansräkningen Källa: Sveiby et al 1989 Intellectual Capital Statements- The New Guideline –Framtidens intellektuella rapportering? ______________________________________________________________________________ 54 Bilaga 3, Skandianavigatorn Källa: Hemsida, IC Community, 031117 Bilaga 4, The Intangible Assets Monitor Bild C Intangible Assets Monitor Källa: Sveibys Hemsida Creating Value with The Intangible Assets