Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla 
tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera 
texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka 
korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt 
jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed 
texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you 
can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process 
correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima-
ges to determine what is correct.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
C
M
Rapport RI: 1975
TEKNISKA HOG5KOLÅN t LUND 
SEKTIONEN EQf> VAG- OCH VATTEN 
WIUOTEKET
Analys av planegenskaper 
vid projektering ay 
bostäder
Ulf Bredberg
Byggforskningen
Analys av planegenskaper vid 
projektering av bostäder
Ulf Bredberg
I de officiella normer och anvisningar 
som tillämpas vid projektering av bo­
stadslägenheter styrs planutformningen 
huvudsakligen genom att olika lägen- 
hetsstorlekar eller rumstyper anvisas 
som förebilder. Brukbarheten för hus­
hållen får inget direkt uttryck i dessa 
föreskrifter annat än som synpunkter 
på minimiutrymme för vissa detaljer i 
planlösningen, exempelvis för vardags­
matplats eller för utrustning i hygienut­
rymme. Det formuleras inga villkor för 
hur en lägenhet ska utformas som hel­
het för att motsvara en viss brukbar- 
hetsstandard för ett hushåll. 
Föreliggande rapport redovisar en ut­
veckling och prövning av en metod för 
att inom ramen för officiella normer 
och anvisningar ange likartade bruk- 
barhetsstandarder för olika stora hus­
håll. Syftet med metoden har varit att 
försöka underlätta systematiska studier 
av hur rummens storlek, form och pla­
cering i lägenhetsplanen kan inverka på 
lägenhetsytans brukbarhet.
Arbetet med metoden initierades vid 
studier av lägenheter i elementbyggda 
flerfamiljshus. Det direkta upphovet var 
därvid svårigheter att bedöma konse­
kvenser för lägenheternas brukbarhet 
när deras planlösningar anpassades till 
olika elementtyper.
Utgångspunkter for beräkning av bruk- 
bar het
Bedömningarna av brukbarheten hän­
för sig till den valsituation som uppstår 
vid planeringen av lägenhetsutbud på 
en normal bostadsmarknad. Karakte­
ristiskt för denna marknad är att hus­
hållen som regel inte kommer i kontakt 
med sina bostäder förrän de är byggda. 
Lägenheter kan också byta innehavare 
många gånger under relativt korta tids­
perioder.
Vid denna valsituation kan man såle­
des inte ta hänsyn till de enskilda hus­
hållens individuella värderingar. I stället 
får man inrikta sig på att få lägenheter 
na så allmänt acceptabla som möjligt.
För att få denna inriktning har analys­
metoden baserats på de normer och 
anvisningar som avses återspegla den 
officiella synen på hur bostäder bör 
planeras med hänsyn till möjligheterna 
att använda dem.
Med termerna ”normer” och ”anvis­
ningar” omfattas här dels de villkor 
som gäller för planutformningen för att 
byggnader ska godkännas i olika ak­
tuella instanser, dels de råd och anvis­
ningar som utöver villkoren avses åter­
spegla det man anser vara en särskilt 
fördelaktig planering av enskilda rum 
eller av lägenheterna som helhet.
Detta officiella planeringsunderlag har 
dock vid utvecklingen av analysmeto­
den bearbetats efter ett speciellt system 
för att kraven på utrymme ska ställas 
mera direkt i relation till de aktiviteter 
som man normalt utövar i bostäderna.
De aktiviteter som aktualiseras beak­
tas med utgångspunkt från följande in­
delning:
Vila — Normal sömn och vila samt 
vila p g a sjukdom.
Mathållning — Matlagning, ätande 
och diskning samt förvaring av mat och 
servis m m.
Personlig hygien — Kroppslig vård, 
klosettbesök samt förvaring av sjuk- 
vårdsartiklar och lösa tillbehör för per 
sonlig hygien och spädbarnshygien.
Persedelvård — Rengöring, lagning 
och förvaring av linne och gångkläder, 
förvaring av verktyg för rengöring.
Fritidssysslor — Hobby, läs- och 
skrivarbete, samvaro, radio- och 
TV-aktiviteter, festligare måltider. För­
varing av litteratur och fritidsutrust- 
ning.
Lek — Barnlek och barntillsyn, förva­
ring av lekutrustning.
Förflyttningar — Förflyttningar till 
och från bostaden samt inom bostaden. 
Dessutom av- och påtagning samt för­
varing av ytterkläder.
Planeringen för dessa aktiviteter stude­
ras genom analysmetoden i förhållande 
till hur den tillgodoser krav på utrymme 
för olika stora hushåll. Därvid beaktas 
tre olika standardnivåer för hushållen.
Minimikrav för den brukbarhetsstan- 
dard som hushållen bör ha tillgång till 
enligt den officiella planeringsnormen 
(bostadsstyrelsens anvisningar) beteck­
nas därvid med kravtyp B.
Minimikrav för en högre standardnivå, 
kravtyp A, har också definierats. Den 
är avsedd att vara en uppföljning av 
anvisningar för planering av utrymme 
för minimikraven för den officiella pla­
neringsnormen.
Byggforskningen 
Sammanf attningar
Rl:1975
Nyckelord:
bostad, planlösning, planegenskaper, 
brukbarhet, prövningsmetod
Rapporten hänför sig till forskningspro­
jekt 266 vid Statens institut för bygg­
nadsforskning. Projektet har finansie­
rats med anslag från Statens råd för 
byggnadsforskning.
UDK 721.011.2 
SfB A
ISBN 91-540-2400-5 
Sammanfattning av:
Bredberg, U, 1975. Analys av planegen­
skaper vid projektering av bostäder. 
(Statens råd för byggnadsforskning) 
Stockholm. Rapport RL1975. 123 s., 
ill. 23 kr + moms.
Rapporten är skriven på svenska med 
svensk och engelsk sammanfattning.
Distribution:
Svensk Byggtjänst, Box 1403, 
111 84 Stockholm 
Telefon 08-24 28 60 
Grupp: byggnadsprojektering
Den tredje brukbarhetsstandarden av­
ser planeringen for de fall då lägenheten 
bebos av fler personer än de som över­
ensstämmer med planeringsnormens ut­
gångspunkter. Minimikraven, kravtyp 
C. utgår härvid från att bostaden pla­
neras för högst två personer per rum, 
köket oräknat.
En sammanfattning av brukbarheten, 
som den framstår vid tillämpning av 
analysmetoden, exemplifieras med figur 
1 och 2 med tillhörande tabeller.
Analysmetodens tillämpningsområde
Analysmetoden är avsedd som en kom­
plettering vid projekteringen. Dess 
funktion är att underlätta en systema­
tisk kontroll av anpassningen till olika 
hushållsstorlekar, men man värderar in­
te anpassningsgraden. Genom tillämp­
ningen av analysmetoden uppmärksam­
mas man på de konkreta planförhållan­
den som orsakar att minimikrav för 
någon hushållsstorlek och kravtyp ej 
uppfylls.
Utgångspunkt för utvecklingsarbetet 
har varit projektering av lägenhetspla- 
ner vid byggande med förtillverkade 
stomelement.
Analysmetoden är dock i princip ge­
nerellt tillämpbar vid projektering av 
lägenhetsplaner, över huvud taget, när 
syftet är att åstadkomma så förmånligt 
brukbara lägenhetsytor som möjligt 
och när valsituationen är sådan att 
varje hushålls enskilda önskemål inte 
kan beaktas separat.
Om dessa premisser är uppfyllda har 
analysmetoden visat sig vara särskilt 
intressant vid projektering av nya lä­
genheter i ombyggnadshus. Metoden 
underlättar därvid en allsidig studie av 
möjligheterna att undvika ingrepp i de 
gamla husen vid modernisering av ut- 
rymmesstandarden.
Analysmetoden är i sig själv ingen 
garanti för ett acceptabelt resultat. Det­
ta blir som förut beroende på tillgång 
till en skicklig projektor. Däremot bör 
metoden kunna medverka till att göra 
både bra och medelmåttliga resultat 
bättre genom att den är avsedd att 
underlätta utpekandet av mest förmån­
ligt brukbara planlösningar. Metoden 
reducerar dock inte arbetsinsatsen vid
projekteringen. Den torde snarare inne­
bära en mer omfattande insats än vad 
som är normalt. Detta ska dock kunna 
motiveras med hänsyn till de fördelar 
som kan erhållas för tillverkningen och 
användningen av lägenheterna.
En speciell fara med brukbarhetsmo- 
deller av det slag som analysmetoden 
representerar är att de kan utnyttjas till 
att planera så trånga bostäder som 
möjligt i synnerhet om ingen ram fixe­
ras för hur stor den genomsnittliga 
bostaden bör vara. Avsikten med ana­
lyserna är att åstadkomma en så för­
månligt brukbar lägenhet som möjligt 
inom ramen för de resurser (ytstorlekar 
eller kostnadsramar) som antas vara 
givna för varje särskilt byggnadsobjekt. 
Frågan om vad som är givna resurser 
kan avgöras från fall till fall av en 
byggherre eller också generellt av en 
myndighet.
27 M _ j
FIG 1. Planlösning med lägenhetsytan 85 m2
42 M , 42 M
FIG 2. Planlösning med lägenhetsytan 87 m2
Vid planeringen av dessa resurser kan 
man emellertid också motivera en posi­
tiv funktion för analyserna i syfte att 
begränsa storleken på lägenhetsytorna. 
Studier av bostäder har nämligen visat 
att lägenhetsytorna ofta överdimensio­
neras i förhållande till vad man kan finna 
stöd för genom de boendes preferenser. 
Samtidigt kan kompletterande delar till 
bostäderna utanför de privata lägenhe­
terna ofta vara underdimensionerade i 
förhållande till preferenserna. En för­
klaring som därvid förekommer är att 
man inte haft råd till dessa yttre kom­
pletteringar.
Analysmetoden skulle härvid kunna 
fungera i ett budgetspel för fördelning 
av resurserna mellan inne- och utekva­
liteter. I sin nuvarande utformning skul­
le analysmetoden därvid kunna använ­
das för att motivera lägenhetsytornas 
storlekar.
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid olika
antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila À b Y> c ( -
Mathållning A B B p> (. -
Personlig hygien A A B c c -
Persedelvård A A B B c -
Fritidssysslor A A B C LE. -
Lek A A B C C
Förflyttningar A A A A A -
1 2 3 4 5 6 7 8
A B & c
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER 
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid olika
antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vilä A p c. r -
Mathållning A A B p» -
Personlig hygien A A B r. -
Persedelvård A A r. r. -
Fritidssysslor A B c D -
Lek A Ê r. ( -
Förflyttningar A A A B -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
Ai
UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING
Analysis of planning characteristics 
in the design of dwellings
Ulf Bredberg
In the official codes and instructions 
which are applied in designing dwel­
lings, the layout is mainly governed by 
different sizes of flats or room types 
being held up as models. The utility of 
the dwelling from the point of view of 
the household receives no direct expres­
sion in these regulations, other than in 
the form of views concerning the mini­
mum space to be provided for certain 
elements of the layout, such as the 
everyday eating space or the equipment 
in sanitary accommodation. There are 
no conditions formulated which say 
how a dwelling in its entirety is to be 
laid out in such a way that it complies 
with a certain standard of utility for a 
household.
This report describes the development 
and testing of a method whereby simi­
lar utility standards are specified for 
households of different sizes within the 
framework of the official codes and 
instructions. The object of the method 
has been to try and facilitate systematic 
studies of the way in which the sizes, 
shapes and placing of the rooms in the 
layout can influence the utility of the 
floor space available.
Work on the application of the method 
was initiated in studies of dwellings in 
industrially built blocks of flats. The 
actual reason for these studies was the 
difficulty of assessing the consequences, 
from the point of view of the utility of 
the flats, of the adaptation of their 
layouts to different types of compo­
nents.
The premises applied in assessing utility
Assessments of utility are related to the 
choice situation which arises when a 
supply of dwellings in a normal housing 
market is being planned. It is a charac­
teristic of this market that the house­
holds do not, as a rule, come into 
contact with their dwellings before these 
have been built. Flats may also have 
frequent changes of occupier over rela­
tively short periods of time.
In this choice situation it is therefore 
impossible to consider the individual 
values of each separate household. An 
effort must instead be made to make 
the flats as generally acceptable as pos­
sible.
In order that this method of analysis 
should have this approach, it has been 
based on the codes and instructions 
which are considered to reflect the offi­
cial view of how dwellings should be 
planned with regard to their utility.
The terms ”codes” and ”instructions” 
comprise the conditions applied in de­
signing layouts so that the buildings 
should be accepted by the different 
official bodies, and also the advice and 
instructions which, in addition to the 
conditions, are intended to give an idea 
of what is considered to be a particular­
ly advantageous planning of individual 
rooms or flats in their entirety.
In the development of this method of 
analysis, however, the above official 
planning material has been arranged 
according to a special system, in order 
that the space requirements may be 
more directly related to the activities 
which are normally carried out in the 
dwellings.
The activities considered are taken 
into account on the basis of the follow­
ing classification:
Rest — normal sleep and rest and also 
rest because of illness.
Catering — cooking, eating and wash­
ing-up, as well as storage of food and 
crockery, etc.
Personal hygiene — body care, toilet 
facilities and storage of medical care 
articles and accessories for personal 
hygiene and baby care.
Care of clothing — cleaning, mending 
and storage of linen and clothing, stor­
age of tools for cleaning.
Spare-time activities — hobbies, read­
ing and writing, conversation, radio 
and TV, more elaborate meals. Storage 
of literature and spare-time equipment. 
Play — children’s games and child 
care, storage of play equipment.
Movement — movement to and from 
the dwelling and inside the dwelling. 
Also removal, putting-on and storage of 
outdoor clothing.
Planning for these activities is studied 
by the method of analysis in relation to 
the way in which it meets the space 
requirements for households of different 
sizes. Three different standards for the 
households are considered.
The minimum requirements for the 
utility standard which, according to the 
official planning code (instructions of 
the National Board of Planning), house­
holds should have access to, are de­
noted Type B requirements.
The minimum requirements relating to 
a higher standard. Type A require­
ments, have also been defined. This 
standard is intended to be a develop­
ment on the instructions for the plan­
ning of spaces for compliance with the 
minimum requirements relating to the
National Swedish 
Building Research 
Summaries
Rl:1975
Key words:
dwelling, lay-out, planning characteris­
tics, utility, testing method
Report Rl:1975 refers to Research 
Project 266 at the National Swedish 
Institute for Building Research. The 
project was financed with a grant from 
the Swedish Council for Building Re­
search.
UDC 721.011.2 
SfB A
ISBN 91-540-2400-5
Summary of:
Bredberg, U, 1975, Analys avplanegen- 
skaper vid projektering av bostäder. 
Analysis of planning characteristics in 
the design of dwellings. (Statens råd for 
byggnadsforskning) Stockholm.
Report Rl:1975, 123 p., ill. 23 Sw.Cr.
Distribution:
Svensk Byggtjänst 
Box 1403,
S-111 84 Stockholm 
Sweden
official planning code.
The third utility standard relates tô 
planning in cases when the flat is inhab­
ited by a number of people in excess 
of that taken as the basis for the plan­
ning code. The minimum requirements, 
Type C requirements, are based on the 
assumption that the dwelling is planned 
for a maximum of two people per 
room, not counting the kitchen.
An exposition of the term utility as it 
is applied in the method of analysis is 
exemplified by means of FIGs. 1 and 2 
and the associated tables.
Field of application of the method of 
analysis
The method of analysis is intended for 
use as a supplement in the course of 
planning. Its function is to facilitate 
systematic checking of adaptation to 
different household sizes, but the degree 
of adaption is not evaluated. By ap­
plying the method of analysis, attention 
is drawn to the specific planning condi­
tions which cause noncompliance with 
the minimum requirements for a certain 
household size and requirement type. 
The starting point for the development 
work was the preparation of plans for 
flats in industrially constructed blocks. 
However, the method of analysis is 
capable of general application in draw­
ing up plans for flats when the object 
is to provide floor spaces of the greatest 
possible utility, and when the choice 
situation is such that the individual 
whishes of each household cannot be 
taken into consideration separately.
If these premises are satisfied, then the 
method of analysis will prove to be of 
particular interest in the design of new 
flats in houses being modernised. The 
method will make it easier to carry out 
an all-round study of the possibility of 
avoiding interference with the old build­
ing structure when the space standard 
is brought up to date.
In itself, the method of analysis pro­
vides no guarantee that the results will be 
acceptable. As before, this will depend 
on the skill of the designer. On the 
other hand, the method should be in­
strumental in making good and average 
results better, by virtue of the fact that 
its object is to facilitate selection of the 
most advantageous and useful layouts. 
However, the method will not reduce 
the amount of work to be done during
design; rather, it will necessitate an 
effort of a more comprehensive nature 
than is normal. This is however warrant­
ed in view of the advantages to be gained 
with regard to the production and use 
of the flats.
One particular danger which arises 
from the use of utility models of the 
kind represented by this method of 
analysis is that they can be used to plan 
flats of the smallest possible space stan­
dard, especially as there are no general 
specifications which lay down how large 
the average dwelling should be. The 
object of these analyses is to create a 
flat of the greatest possible utility within 
the framework of the resources (overall 
sizes or maximum costs) which are 
assumed to be fixed for each individual 
housing project. The matter of what 
these given resources are can be decid­
ed in each individual case by a develop­
er or, generally, by an authority.
In the planning of these resources, 
however, a positive function for these 
analyses, with the object of cutting the 
sizes of the floor spaces, can also be 
warranted. Studies of dwellings have 
shown that the floor space is often 
overdesigned in relation to what ap­
pears necessary by an analysis of the 
occupiers’ preferences. At the same 
time, ancillary accommodation outside 
the actual flats is often underdesigned 
in relation to these preferences. The 
explanation usually given is that suffi­
cient money has not been available for 
these external ancillaries.
The method of analysis should there­
fore prove useful in mock-up budgets 
for the allocation of resources between 
internal and external qualities. In its 
present form, the method of analysis 
should therefore be capable of applica­
tion as a means of justifying the 
amount of floor space provided.
FIG. 1. Layout for a floor space of 85 m2
SUMMARY OF PLANNING CHARACTERISTICS
1. Space standard for different activities for different 
numbers of people in the household
1 2 3 4 5 6 7 8
Rest A ft B c c
Catering A B B B c
Personal Hygiene A A B c c
Care of clothing A A B ft c
Spare-time activities A A B c D
Play A A b c C
Movement A A A A A
2. Type designations 1 2 3 4 5 6 7 8
A b c
f----^^-----f
□ JS
FIG. 2. Layout for a floor space of 87 m2
SUMMARY OF PLANNING CHARACTERISTICS
1. Space standard for different activities for different 
numbers of people in the household
1 2 3 4 5 6 7 8
Rest A Jl c c
Catering A A 3. B
Personal Hygiene AA3 c
Care of clothing A A c c,
Spare-time activities A e C 0
Play A ft c c
Movement A A A 3
1 2 3 4 5 6 7 8
A &. c
UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING
Rapport R1:1975
ANALYS AV PLANEGENSKAPER VID PROJEKTERING AV BOSTÄDER
av Ulf Bredberg
Rapport R1:1975 hänför sig till forskningsprojekt 266 vid Sta­
tens institut för byggnadsforskning. Projektet har finansierats 
med anslag frän Statens råd för byggnadsforskning.
Statens råd för byggnadsforskning 
ISBN 91-540-2400-5
LiberTryck Stockholm 1974
INNEHÅLL
FÖRORD ................................................ 5
1 UTVECKLINGSARBETETS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GENOMFÖRANDE 7
1.1 Syfte............................................ 7
1.2 Bakgrund.......................................... 8
1.3 Utvecklingsarbetet .............................  12
1.4 System för beskrivning av planegenskaper .... 14
1.5 Analysmetod.....................................16
1.5.1 Utgångspunkter............................ 16
1.5.2 Tillämpningsövningar för utveckling av
analysmetoden ..........................  19
1.6 Sammanfattande synpunkter på metodens
tillämpbarhet .................................  22
2 SYSTEM FÖR BESKRIVNING AV PLANEGENSKAPER VID
BEDÖMNING AV BRUKBARHETEN ......................... 27
2.1 Utgångspunkter................................. 2 7
2.2 Val av beskrivningssystem...................... 28
2.2.1 Precisering av dimensionerande
bostadsaktiviteter ....................... 28
2.2.2 Jämförelser med aktiviteter som förteck­
nats i bostadsstyrelsens förslag till
nya bostadsnormer, april 197 0  31
2.2.3 Struktur för sammanställning av normer
och anvisningar under respektive 
aktivitetsrubrik ......................... 33
2.3 Sammanställning av det officiella planerings­
underlaget med normer och anvisningar enligt 
systemet......................................... 34
2.3.1 Vila.......................................36
2.3.2 Mathållning.............................. 37
2.3.3 Personlig hygien ......................... 40
2.3.4 Persedelvård.............................. 42
2.3.5 Fritidssysslor............................ 45
2.3.6 Lek.......................................47
2.3.7 Förflyttningar............................ 48
3 ANALYSMETODENS INNEHÅLL ........................... 51
3.1 Bedömningsmallar - minimikrav på utrymme . . 51
3.1.1 Vila......................................54
3.1.2 Mathållning............................. 55
3.1.3 Personlig hygien ....................... 57
3.1.4 Persedelvård............................. 58
3.1.5 Fritidssysslor........................... 59
3.1.6 Lek......................................62
3.1.7 Förflyttningar........................... 63
3.2 Speciella värderingsprinciper ..............  65
3.3 Beskrivningsmall ............................. 68
3.3.1 Vila......................................69
3.3.2 Mathållning............................. 69
3.3.3 Personlig hygien ....................... 70
3.3.4 Persedelvård............................. 71
3.3.5 Fritidssysslor........................... 72
3.3.6 Lek................................... 7 3
3.3.7 Förflyttningar........................... 74
3.3.8 Instruktioner för redovisning av plan­
egenskaper .............................7 5
3.3.9 Exempel på tillämpning................... 82
3.4 Analysmetodens tillämpning vid studier av olika
lägenhetsalternativ med exempel från ombygg- 
nadsprojektering ..............................  84
4 ANALYSMETODENS TILLÄMPNING VID STUDIER AV BYGG­
TEKNISKA KONSEKVENSER FÖR PLANUTFORMNINGEN - 
EXEMPEL............................................ 91
4.1 Utgångspunkter..................................91
4.2 Projektering av en planserie inom ramen för de
antagna förutsättningarna ..................  92
4.3 Revidering av planserien för anpassning till
obrutna bärande väggar ....................... 96
4.4 Revidering av planserien vid speciell place­
ring av installationer för våtutrymmen .... 98
4.5 Utformning av planlösningar vid möjligheter
till spännvidder intill 60M.................. 102
4.6 Sammanfattande synpunkter på tillämpningen
av analysmetoden.............................. 105
LITTERATUR........................................... 1°7
BILAGA: TESTNING AV ANALYSMETODEN GENOM REGISTRERING 
AV PLANEGENSKAPER I BOSTADSSTYRELSENS FÖR­
SLAG TILL NYA BOSTADSNORMER 1973 ........ . 109
FÖRORD
I föreliggande rapport redovisas ett forskningsarbete som 
avser analyser av planlösningar till bostadslägenheter. 
Avsikten har varit att utveckla och pröva en metod för 
att underlätta systematiska studier av hur rummens antal, 
storlek, form och placering i lägenhetsplanen inverkar på 
lägenhetsytans brukbarhet.
Behovet av en sådan analysmetod aktualiserades vid stu­
dier av lägenheter i elementbyggda flerfamiljshus. Till­
gängliga bedömningsunderlag visade sig därvid vara otill­
räckliga för bedömning av hur hushållens möjligheter till 
aktiviteter påverkades när planlösningarna anpassades 
till olika elementbyggmetoder.
Problemets lokalisering till elementbyggmetoder innebär 
dock ej att analysmetoden är ett utvecklingsarbete som 
enbart skulle ha intresse för denna sektor. Metoden är i 
princip tillämpbar vid all projektering av lägenhetsplaner 
när syftet är att åstadkomma så förmånligt brukbara lä­
genheter som möjligt, och planeringssituationen inte med­
ger att varje hushåll beaktas individuellt.
Utgångspunkterna för analysmetoden härrör från ett tidi­
gare projekt via institutet (SIB), vid vilket jag med­
verkade under ledning av dåvarande forskningsledaren 
professor Sven Thiberg. Detta projekt avsåg framställning 
av ett beskrivnings- och bedömningssystem för bostads- 
och stadsdelsegenskaper att tillämpas vid en totalentre­
prenad .
Forskningsarbetet har bedrivits som avhandlingsarbete vid 
forskarutbildningen inom ämnet Projekteringsmetodik vid 
Tekniska högskolan i Stockholm. Professor Olle Wåhlström 
vid avdelningen för Projekteringsmetodik har varit hand­
ledare .
Mina utredarkollegor på byggnadsplaneringsgruppen vid 
SIB har villigt ställt upp för att ta del av och kri­
tiskt analysera mitt arbete.
Barbro Jernberg, byggnadsplaneringsgruppen, har svarat 
för uppritningen av samtliga planlösningar.
Stockholm i december 1974 
Ulf Bredberg
1. UTVECKLINGSARBETETS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GENOMFÖRANDE
1.1 Syfte
Bostadens storlek förväntas ha ett direkt samband med 
dess brukbarhet. Lägenhetsytan framhålls ofta som en av 
de väsentligaste faktorerna vid värdering av bostäder.
Man kan dock konstatera att även om möjligheten att ut­
öva en viss aktivitet inte är låst till en enda planform, 
innebär variationer i lägenhetsutformningen normalt 
mycket olika användningsmöjligheter. Det är därför van­
ligt att brukbarheten varierar, även när lägenheter är 
lika stora.
Ett försvar för dessa variationer är ofta att bostads- 
konsumenter har olika värderingar. Emellertid kan man i 
normer och anvisningar från olika myndigheter, främst 
bostadsstyrelsen, finna brukbarhetsvärden som är gemen­
samma för flertalet hushåll. Utgångspunkten för dessa 
värden är bostadsutformningens inverkan på sociala rela­
tioner inom och mellan hushållen. Dock ges inte direkta 
riktlinjer för hur man skall fastslå om ytan i en lägen­
het är förmånligare än i en annan.
Den oklara värderingen begränsar möjligheterna för en 
planerare att hävda brukbarheten framför andra faktorer, 
vars effekter på bostaden lättare kan uttryckas i mät­
bara storheter, exempelvis i kostnader per kvadratmeter.
Detta kan förklara många av de variationer i utformningen 
som förekommer i den vanligaste produktionen, dvs. bostä­
der, utformade och färdigställda utan direkt kontakt med 
dem som kommer att bo där. Planeringen domineras av in­
tressen från produktion, försäljning samt i stor utsträck­
ning från förvaltning. Det finns dock anledning att låta 
brukaraspekter dominera, inte minst med tanke på långsik­
tiga ekonomiska fördelar; inom produktionen därför att 
det kan öka möjligheterna till avsättning utan föränd­
ringar i framställningsprocessen; inom förvaltningen där­
för att det kan tillgodose krav från flera brukarkatego- 
rier med samma lägenhet.
I mitt arbete har jag valt att koncentrera mig på denna 
planeringssituation. Avsikten är att försöka visa, fram­
för allt produktionssidan, de fördelar som man kan få av 
extra projekteringsinsatser för ökad boendeanpassning av 
bostadsutformningen. Insågs vikten av sådana fördelar 
inom byggarleden, skulle man direkt få resultat av detta 
i form av bostäder med ökat utbyte också för de boende.
I syfte att förbättra möjligheterna att framhålla bruk- 
barhetskvalitéer har jag i anknytning till ovanstående 
målsättning utarbetat en metod för en systematisk analys 
av lägenhetsplaners egenskaper, att tillämpas vid projek­
teringen .
1.2 Bakgrund
Arbetet med analysmetoden initierades vid studier av lä­
genheter i elementbyggda flerfamiljshus (se även artikel 
av Bredberg, U, Byggmästaren nr 2, 1970). Det direkta 
upphovet till det fortsatta arbetet var problem med att 
bedöma hur lägenheternas brukbarhet påverkades, när plan­
lösningarna anpassades till olika elementtyper.
De elementbyggmetoder som tillämpas i bostadsbyggandet 
ställer andra krav på byggnadsutformningen, jämfört med 
mer traditionella metoder. Detta är egentligen inget an­
märkningsvärt. Varje byggteknik har egenheter som ger 
speciell karaktär åt byggnaden, såväl med avseende på 
helheten som detaljerna. Exempelvis gav timmerbyggandet 
upphov till mycket karakteristiska byggnader genom an­
passningen till timrets mått och materialegenskaper.
De traditionella byggmetoder för flerfamiljshus som finns 
är olika platsbyggmetoder med tillämpning av mur- och 
betongteknik. Karakteristiskt är här det korta avståndet 
mellan bärande väggar och anpassningen av stommen till 
individuellt utformade rum.
g
I elementbyggandet finns ännu inga färdiga och accepte­
rade former för anpassning till boendekraven. En förkla­
ring kan vara att elementbyggmetoder utvecklats under 
det traditionella byggandets förutsättningar. Exempelvis 
har normer och anvisningar för byggandet baserats på den 
traditionella tekniken.
Likaså har situationen vid byggande med förtillverkade 
element ofta varit den, att byggnader nästan färdigpro- 
jekterats innan anpassning till de förtillverkade elemen­
ten kommit med i bilden.
Den förtillverkade produktionen måste emellertid kunna 
löpa mer oberoende av byggnadsobjekten och användas mer 
efter sina egna förutsättningar, om alla fördelar med 
förtillverkningen skall kunna tas till vara.
En anpassning till förtillverkade produkter bör givetvis 
inte medföra att möjligheterna till goda lägenhetsplaner 
försämras. Man kan ofta se att anpassning till givna 
byggelement orsakat brister i lägenheternas användbarhet, 
eller att anpassningen tillfört lägenheterna extra och 
från boendesynpunkt icke helt motiverad yta. Dessutom har 
lägenhetsplanerna i många fall inte medfört den extra 
anpassning till byggsystemen, som man kanske kunde ha 
väntat sig.
Sådana lägenhetsplaner ger inte rättvisande beskrivningar 
av de olika elementbyggmetodernas möjligheter. Föränd­
ringar av planlösningar och av element kan ge både mer 
användbara lägenheter och bättre förutsättningar för 
förtillverkningen.
Det har emellertid inte förelegat något färdigt system 
för entydiga beskrivnihgar av förändringar i våningsytors 
brukbarhet. Därför har det också varit mycket vanskligt 
att fastställa hur tekniska lösningar bör utformas och 
tillämpas för att förbättra villkoren för framställning 
av goda planlösningar.
Några praktiska fall skall få illustrera de berörda pro­
blemen.
FIG.1:1, visar en lägenhet som framställs enligt bygg­
systemet Skarne 66. Bjälklagen består av slakarmerade 
plattor, upplagda på fasad och på en pelarrad i byggna­
dens mitt.
2Lägenhetsytan är 90 m . Planlösningen medför emellertid 
inte normala användningsmöjligheter för hushåll med fler 
än fyra personer. Den kan med hänsyn till detta anses 
vara 5-10 m^ för stor.
En motsvarande lägenhetsstorlek med förmånligt användbar 
yta borde kunna anpassas, antingen till en högre standard 
för fyrapersonshushållen med exempelvis större kök och 
rymligare sovrum eller till en normalstandard för ett 
hushåll med fem personer.
Byggnadens stomme medger här en förhållandevis rationell 
produktion. Installationsväggen, som har kapacitet för be­
tydligt fler installationer per våningsplan än till endast 
en lägenhet, kan dock på grund av plantypen inte utnyttjas 
till fullo. Detta har också lett till att man i senare 
tillämpningar ändrat byggsystemet och istället infört 
fler olika stomkomponenter.
11
FIG.1:2a, visar ett exempel som utvecklats inom AB Sträng­
betong. Planlösningens användbarhet störs här av kommuni­
kationsförhållanden inom lägenheten. Lägenhetsytan är 
83 mb
FIG.1:2.
Vardagsrummet behöver inte bli genomgångsrum om hygien­
utrymmena placeras annorlunda, FIG.1:2b. Dessutom ger 
detta möjlighet till ett delbart sovrum. Den tekniska 
lösningen förenklas också genom att man kan undvika de 
två specialelement som bildar kanal för horisontella 
dragningar av rör i byggnadens mitt.
FIG.1: 3 visar ett exempel från SCGs vinkelelementmetod. 
Lägenhetsytan är 89 nb. Trots denna förhållandevis stora 
yta för 3 rum och kök, har planlösningen inte medgett 
någon förenkling av elementsortimentet. Av lägenhetens 
tio vinkelelement är endast två lika.
Planlösningar skala: ?_L_?_i 4 5
Iq
QI
q
1.3 Utvecklingsarbetet
Utvecklingsarbetet syftade till en metod för systematiska 
analyser av lägenhetsplaners brukbarhet i förhållande 
till ytans storlek. Kostnader berörs således inte med 
annat än att en större lägenhet antas kosta mer än en 
mindre. Avsikten har varit att uppgifter om brukbarheten 
skall komplettera de kostnadsuppgifter som kan kontrolle­
ras vid varje speciellt byggnadstillfälle. Man skall då 
kunna bilda sig en uppfattning om vilka planlösningar som 
är fördelaktigast i relation till de resurser som kan 
disponeras för respektive byggnadsobjekt.
Även om upphovet till analysmetoden varit erfarenheter 
från studier av elementbyggda hus, är arbetet inte direkt 
bundet till denna produktionsform. Analysmetoden funge­
rar även vid annat byggande.
Bedömningarna av brukbarheten hänför sig till en plane­
ringssituation där hushållen inte kan beaktas indivi­
duellt. De kommer som regel i kontakt med sina bostäder 
först vid inflyttningen. Lägenheter kan också byta inne­
havare ett flertal gånger. Det är alltså angeläget att 
få bostäderna godtagbara för så många hushållskategorier 
som möjligt.
Analyserna av planegenskaperna har därför inriktats på 
att brukbarheten skall bedömas i förhållande till hur 
lägenheter anpassats till olika stora hushåll. De plan­
egenskaper som skall motsvara olika anpassningsgrader 
eller standardnivåer för hushållen har bestämts med offi­
ciella normer och anvisningar för bostadsutformning som 
utgångspunkt.
Bostadsstyrelsens publicerade underlag för utformning av 
bostadslägenheter, framför allt skriften God Bostad 1964,
13
är de enda där bostadens samtliga utrymmen behandlas.
I God bostad anges användbarheten bl.a. med utgångspunkt 
från aktiviteter som normalt skall kunna förläggas till 
bostäderna. Emellertid hänförs anvisningarna på utform­
ningen i första hand till speciella lägenhetsstorlekar 
och inte till hushåll. God bostad är därför inget generellt 
underlag för bestämning av utrymmens anpassning till 
hushållen.
1968-69 utvecklades vid institutet (SIB) ett beskrivnings- 
system som skulle tillämpas vid bedömning av lägenhets- 
planer i olika anbud vid en totalentreprenad, (Thiberg, S, 
"Beskrivnings- och värderingssystem för bostads- och 
stadsdelsegenskaper"). Därvid bearbetades bostadsstyrel- 
sens m.fl. normer och anvisningar, för att få ett från 
olika plantyper mera fristående underlag för fastställan­
de av lägenheters användbarhet.
En liknande bearbetning har gjorts inom bostadsstyrelsen 
i ett förslag 1970 till nya bostadsnormer (Bostadsstyrel- 
sens tekniska byrå 1970).
I praktiken skiljer sig de båda systemen inte åt. I båda 
fallen har man fördelat planeringsunderlaget på de akti­
viteter som man anser att bostaden bör ge plats för.
Vid utvecklingen av analysmetoden utgår jag från institu­
tets beskrivningssystem, främst beroende på att jag del­
tog vid framställningen av detta. Systemet har varit ut­
gångspunkt för en strukturering av bostadsaktiviteterna 
efter olika huvudrubriker. Det har också använts som före­
bild för en sammanställning av normer och anvisningar, 
som utgör underlag för bestämning av brukbarheten vid 
plananalyserna.
I dessa tillämpningar har systemet genomgått smärre be­
arbetningar. Avsikten har varit att göra sammanställ­
ningen av planegenskaperna mera överskådlig.
14
Själva metoden att bedöma planegenskaperna vid analysen 
baseras på andra premisser än vid totalentreprenaden och 
medför därigenom en annorlunda analysmetod än den som då 
användes.
1.4 System för beskrivning av planegenskaper
I officiella normer och anvisningar anges de av myndig­
heterna fastställda villkoren för att lägenheter skall 
anses vara godtagbart utformade. Målet för beskrivnings- 
systemet vid totalentreprenaden var att strukturera dessa 
villkor, så att de kunde tillämpas på jämförelser mellan 
lägenheter med avseende på planeringen för olika aktivi­
teter. Därvid utarbetades en huvudstruktur för beskriv- 
ningssystemet, enligt vilken olika bostadsaktiviteter 
grupperades, så att de som bedömdes ha nära samband med 
varandra sammanfördes.
En strävan att förenkla denna struktur har föranlett en 
revidering av rubriksystemet. Resultatet är följande 
sju aktivitetsbeteckningar.
Aktivitetsbeteckning Underordnade aktiviteter
1 Vila
2 Mathållning
3 Personlig hygien
4 Persedelvård
5 Fritidssysslor
6 Lek
7 Förflyttningar
Normal sömn och vila samt vila på 
grund av sjukdom.
Vardagsmåltider och matlagning med 
diskning. Förvaring av mat, servis 
och disktillbehör.
Kroppslig vård, klosettbesök samt 
förvaring av lösa tillbehör för 
personlig hygien och av sjukvårds- 
artiklar. Spädbarnsvård.
Rengöring, lagning och förvaring 
av linne och gångkläder. Förvaring 
av verktyg för rengöring.
Hobby, läs- och skrivarbete, sam­
varo, radio- och TV-aktiviteter, 
festligare måltider. Förvaring av 
litteratur och fritidsutrustning.
Barnlek och barntillsyn, förvaring 
av lekutrustning.
Förflyttningar till och från samt 
inom bostaden. Dessutom av- och på- 
tagning samt förvaring av ytterklä­
der. Uppställning av barnvagn.
15
Förutom indelningen i aktiviteter medförde beskrivnings- 
systemet en ytterligare strukturering av de planegenskaper 
som berörs genom krav i officiella normer och anvisningar. 
Avsikten var att precicera anknytningen mellan aktivite­
terna och kraven på planeringen av lägenheterna med av­
seende på rummens antal, storlek, form och placering.
Fem planeringsaspekter rubricerades som utgångspunkter 
för preciseringarna. De har reducerats till tre i sam­
band med den nya tillämpningen av systemet. Beteckningar 
och omfattning framgår nedan.
Planeringsaspekt 1 betecknas med Delfunktioner och avser 
synpunkter på vilka olika aktivitetsmoment som kan hän­
föras till respektive aktivitetsbeteckning. Dessutom av­
ser denna planeringsaspekt att inrymma synpunkter på 
vilka olika attribut, t.ex. stolar, bänkytor, friytor på 
golv etc. som man normalt bör utgå från vid planeringen 
för de olika aktivitetsmomenten.
Planeringsaspekt 2 betecknas med Inre samordning och av­
ser synpunkter på hur utrymmet bör fördelas och samordnas 
mellan olika aktivitetsmoment som sammanförts under gemen­
sam beteckning.
Planeringsaspekt 3 betecknas med Yttre samordning och av­
ser synpunkter på hur lägenheten bör planeras med hänsyn 
till behov av avskildhet och kontakt mellan utrymmen för 
verksamheter som sammanförts under olika huvudbeteckningar. 
Under Yttre samordning behandlas också planeringen av ut­
rymmet med hänsyn till luft-, ljud- och ljusförhållanden, 
i den mån detta inverkar på rummens storlek, form och 
placering.
Innehållet under de tre planeringsaspekterna har dessutom 
delats upp pa sadant som berör dimensionerande utgångs­
punkter för planeringen av utrymmet och sådant som anger 
godtagbar planering med hänsyn till de dimensionerande 
utgångspunkterna. Det förra sammanförs under rubriken 
Aktivitetsmönster och det senare under Anvisat utförande.
16
Syftet med denna ytterligare uppdelning har varit att 
forma en bakgrund till de krav som föreskrivs, så att 
man vid planeringen skall kunna finna underlag även för 
andra lösningar än de som normerna och anvisningarna 
omfattar.
1.5 Analysmetod 
1.5.1 Utgångspunkter
Genom strukturering och sammanställning enligt det an­
tagna beskrivningssystemet, har de officiella normerna 
och anvisningarna brutits ned till en tillräckligt de­
taljerad nivå, för att kunna tillämpas utan direkta bind­
ningar till storlek och form på rum eller lägenheter.
Däremot finns i denna sammanställning inte tillräckligt 
underlag för att fastställa vad som är likvärdiga utrym- 
mesförhållanden för olika stora hushåll. Samma utrymmes- 
och utrustningsstandard kan förekomma som enda exempel 
på godtagbar planering för flera hushållsstorlekar, och 
detta anger således olika standardnivåer för hushållen.
I källmaterialet till sammanställningen framgår emeller­
tid vissa mönster för de standardnivåer som aktualiseras. 
Med dessa som utgångspunkt kan man formulera de villkor 
som bör uppfyllas för olika stora hushåll vid respektive 
standardnivå.
Det standardmönster som framträder starkast har i princip 
trångboddhetsnorm 2^ som utgångspunkt. Mönstret ansluter 
sig därmed till det som vanligen betecknas som gällande
1) Trångboddhetsnorm 2 uppställdes 1966 som ett mål för 
bostadsplaneringen. Enligt denna är ett hushåll trång­
bott om det bor fler än två personer per rum; köket 
och ett rum oräknat. Enpersonshushåll räknas dock ej 
som trångbodda i lägenheter med endast ett rum utöver 
köket. Trångboddhetsnorm 1 som uppställdes under 40- 
talet som norm för socialt acceptabel minimistandard 
anger att ett hushåll är trångbott, om det bor fler 
än två personer per rum; köket oräknat.
planeringsnorm, dvs. den normalstandard som myndigheterna 
satt som riktmärke på planeringen för de mera frekventa 
flerpersonshushållen (hushåll med 2 vuxna och 1-2 barn).
Förutom denna "normalstandard" antyds genom bostadssty- 
relsens God bostad och arbete med förslag till ny God 
bostad ytterligare två standardnivåer. Den ena avser 
planeringen, när det finns extra utrymme utöver det nöd­
vändiga för normal brukbarhet och den andra när det är 
fler personer i bostaden än vad den enligt normalstan­
darden är avsedd för.
De principiella skillnaderna mellan standardnivåerna tar 
fasta på bostadsutformningens inverkan på sociala rela­
tioner inom och mellan hushållen. De planegenskaper som 
då framstått som väsentligast är förutom rymligheten för 
olika aktiviteter också utformningen med hänsyn till hus- 
hållsmedlemmarnas individuella aktivitetsutövande.
Dessa riktlinjer för planeringen har kunnat utläsas sär­
skilt tydligt i bostadsstyrelsens förslag 1970 till nya 
bostadsnormer och också i tidskriftsartiklar som skild­
rar utgångspunkter för arbetet med förslaget, t.ex. 
Borelius, A, "Den goda bostaden" och Borelius, A, m.fl., 
"Sovplats, yta - kostnad", båda i tidskriften Arkitektur 
nr 10, 1969. Man kan finna underlag för dessa riktlinjer 
även i den ordinarie ännu gällande versionen av God bo­
stad (Bostadsstyrelsen 1964).
De planegenskaper som kan anses motsvara minimikraven för 
respektive standardnivå, har sammanställts till en mall, 
efter vilken utrymmet klassificeras vid analyserna.
Minimikraven för de olika standardnivåerna har betecknats 
med kravtyp A, B och C. A avser planering för större rym­
lighet än normalstandarden B. C avser planering för att
klara de situationer då bostaden befolkas av fler perso­
ner än vad normalstandarden är avsedd för.
Frågan om huruvida de standardnivåer som definieras genom 
minimikraven är de mest adekvata för de olika hushållen 
har givits en något underordnad betydelse. Huvudsaken 
har antagits vara, att de framstår som rimliga i för­
hållande till de som går att utläsa av officiella normer 
och anvisningar.
Analysmetoden skall användas vid projekteringen. Syftet 
är att den skall förbättra möjligheterna att peka ut de 
alternativ som har de mest brukbara lägenhetsytorna. Be­
dömningarna skall utgå från minimikrav på utrymmet, vil­
ket kan synas missvisande, eftersom minimala utrymmen 
inte alltid uppfattas som fördelaktiga av de boende.
Avsikten med minimikraven är emellertid inte att begränsa 
rymligheten i lägenheterna, utan istället att planera så 
att den yta som ingår medför maximala möjligheter till 
olika sysselsättningar.
Bedömningen av utrymmesstandarden sträcker sig dock inte 
längre än till kravtyp A. Högre standard värderas därför 
endast i de fall då lägenheten kan anpassas till större 
hushåll. Anledningen till detta är att lägenheterna ut­
formas för hushåll, vars exakta storlek, personsamman­
sättning eller speciella önskemål man ej känner till. 
Dessutom byter lägenheterna ofta innehavare.
Inför en sådan situation bör man visserligen acceptera 
att lägenheter planeras individuellt, men inte att plan­
lösningarnas användbarhet låses till speciallösningar 
på bekostnad av lägenhetens möjligheter att fungera för 
andra hushåll. Anpassningen av överstandarden till större 
hushålls aktiviteter har antagits minska risken för
sådana låsningar. De mindre hushållen får bl.a. större 
möjligheter att valfritt disponera sovrum för en eller 
två sovplatser och kan därigenom också friare planera 
rumsfunktionerna.
Analysmetoden avser inte en egentlig värdering av lägen- 
hetsplanen. Metoden underlättar en systematisk kontroll 
av anpassningen till olika hushållsstorlekar, men anpass- 
ningsgraden värderas inte. Man uppmärksammar de konkreta 
planförhållanden som orsakar att minimikrav för någon 
hushållsstorlek och kravtyp ej uppfylls. Avgörande för 
om planlösningen skall förändras blir förutom den aktuel­
la brukbarheten också de andra aspekter på byggnadsobjek- 
ten som aktualiseras vid projekteringstillfället.
1.5.2 Tillämpningsövningar_för_utveckling_av_analys- 
metoden
Analysmetoden har utvecklats genom en serie tillämpningar. 
Syftet med dessa har varit att få bedömningsmallen för 
bestämning av minimikrav praktiskt tillämpbar vid pro- 
jtekteringen.
Den första skissen till bedömningsmall utvecklades i sam­
band med en studie av planegenskaper hos ett antal be­
fintliga lägenheter för att möjliggöra en bedömning av 
deras anpassning till olika stora hushåll.
Tillämpningsobjekten var lägenheter ur nyproduktionen 
med två och tre rum och kök. De är de vanligaste stor­
lekarna i nyproduktionen under det senaste decenniet och 
är därför förhållandevis detaljerat behandlade i offi­
ciella normer och anvisningar. Studierna visade att ana­
lysmetoden medgav en mer nyancerad beskrivning av lägen­
heters anpassning till olika hushåll, än vad som är nor­
malt vid beskrivningar av utrymmens användbarhet med 
direkta utgångspunkter i normer och anvisningar.
20
Dessa studier gav dock ingen garanti för att en till­
räckligt generellt tillämpbar bedömningsmall skulle ha 
erhållits; varken med avseende på planlösningar eller 
hushållsstorlekar.
En samtidig utredning inom byggforskningen med studier 
av ombyggda hus utgjorde ett intressant underlag för en 
vidareutveckling. En tillämpning av brukbarhetsanalyser- 
na på de varierande och ofta egenartade rumsformerna i 
ombyggnadshusen borde åstadkomma en, i förhållande till 
olika planlösningar, generell bedömningsmall.
En intressant erfarenhet i detta sammanhang var att ana­
lysmetoden gav gynnsamma utgångspunkter för tillvarata­
gande av fungerande konstruktioner vid projektering av 
nya lägenheter i gamla hus (se även Bjerking, S-E, 
bilaga i rapport R32:1971).
Generaliteten inför olika planlösningar prövades ytter­
ligare med fler tillämpningar vid studier av ombyggnads- 
hus. Metoden prövades då också för första gången i en 
med praktisk projektering jämförbar situation. Ett exem­
pel redovisas i kapitel 3, avsnitt 4.
De erfarenheter av ombyggnadsprojektering som erhållits 
under denna del av utvecklingsarbetet har sammanställts 
i ett informationsblad från byggforskningen (nr 15:1973).
Efter dessa tillämpningar hade bedömningsmallen utvid­
gats att omfatta hushåll med en till sex medlemmar. Me­
toden ansågs härmed täcka en tillräckligt stor del av 
förekommande bostadsstorlekar. (Endast cirka en procent 
av hushållen har fler än sex medlemmar.)
Avsikten med analysmetoden har varit att ändra på sättet 
att formulera brukbarhetsstandarden, dock utan att ändra 
på de utrymmesegenskaper som officiellt tillämpas för 
att bestämma en planlösnings lämplighet. Därför var en 
ytterligare viktig test att pröva att analyserna inte
21
bara kompletterade det officiella planeringsunderlaget 
utan också kunde ta hänsyn till samma detaljer som beak­
tas i detta.
Denna test utfördes i samband med en studie av det för­
slag till nya bostadsnormer som framlades av bostads- 
styrelsen 1973. I jämförelse med gällande normer och an­
visningar innehåller detta förslag mer detaljerade be­
skrivningar av brukbarheten, ställd i relation till 
lägenhetsytan, än i gällande planeringsunderlag. Försla­
get medför därför bättre förutsättningar att kontrollera 
att man genom analysmetoden tar hänsyn till de kvalitéer 
som berörs.
Anpassningen till dessa brukbarhetsegenskaper innebär 
dock inte att alla de bredd- och ytmått som bostadssty- 
relsen anvisar för planeringen av rum eller delar av rum 
m.m. återfinns i bedömningsmallen. Måtten i sig är givet­
vis inte de kvalitéer som man avser slå vakt om, utan 
enbart ett sätt att garantera plats för en aktivitet.
Därför har rumsmåtten utelämnats i de fall man kunnat 
finna andra för bedömningen av brukbarheten mer lämpade 
anvisningar.
Prövningen av bedömningsmallen på bostadsstyrelsens för­
slag till bostadsnormer visade att de kvalitetsskillnader 
som beaktas mellan olika plantyper i normförslaget också 
kan registreras vid analyserna, (se BILAGA).
Slutligen prövades analysmetoden vid en simulerad nybygg- 
nadsprojektering för att kontrollera dess användbarhet 
inom projektering för utveckling och tillämpning av ele­
mentbyggmetoder, dvs. inom det problemområde som initie­
rade arbetet. Analysmetodens funktion vid dessa studier 
redovisas i kapitel 4.
1.6 Sammanfattande synpunkter på metodens tillämpbarhet
Bakgrunden till utvecklingsarbetet var problem med att 
bedöma hur lägenheters användbarhet påverkades, när deras 
planlösningar anpassades till olika elementbyggmetoder.
Kan metoden användas vid lösningen av dessa problem? Med 
reservation för att den inte kan garanteras en generali- 
tet utöver de fall som varit utvecklingsunderlag, påstår 
jag att den kan tillämpas. Analysmetoden erbjuder en en­
tydig modell för att beräkna konsekvenserna för hushållen 
när lägenheternas planlösningar förändras. I denna modell 
har det dessutom varit möjligt att vid bestämningen av 
brukbarheten använda de grundenheter som tillämpas i 
officiella normer m.m. för att ange ändamålsenlig plane­
ring av lägenhetsytor. Metoden kan därför anses vara 
tillämpbar under de för normal projektering gällande prak 
tiska förhållandena.
Analysmetoden är dock i sig själv ingen garanti för ett 
gott resultat. Detta blir som förut beroende på tillgång 
till en skicklig projektor. Däremot bör den kunna med­
verka till att göra bra och medelmåttiga resultat bättre, 
genom att den framhåller de mest användbara planlösningar 
na. Metoden reducerar dock inte arbetsinsatsen vid pro­
jekteringen. Den innebär snarare en mer omfattande insats 
än vad som är normalt. Detta skall emellertid kunna mo­
tiveras med de fördelar som kan erhållas vid tillverk­
ningen och användningen av lägenheterna.
Målet för analysmetoden har varit projektering av lägen- 
hetsplaner vid byggande med förtillverkade element. Den 
fungerar dock även i andra sammanhang, då syftet är att 
åstadkomma så brukbara lägenhetsytor spm möjligt och då 
planlösningarna inte kan utformas individuellt för varje 
hushåll.
Under dessa premisser har analysmetoden visat sig sär­
skilt intressant vid ombyggnadsprojektering. Den ökar 
förutsättningarna för en allsidig studie av möjligheterna
att undvika ingrepp i de gamla husen vid modernisering 
av utrymmesstandarden.
Det är dock en speciell fara med brukbarhetsmodeller av 
detta slag. De kan utnyttjas till att planera så trånga 
bostäder som möjligt, i synnerhet om ingen ram fixeras 
för hur stor den genomsnittliga bostaden bör vara. Av­
sikten är emellertid att åstadkomma en så förmånligt 
brukbar lägenhet som möjligt inom ramen för de resurser 
(ytor eller kostnadsramar) som antas vara givna för var­
je särskilt byggnadsobjekt. Frågan vad som är givna re­
surser kan avgöras generellt av en myndighet eller från 
fall till fall av en byggherre.
Analysmetoden fungerar inom ramen för aktuella normer 
och anvisningar för planeringen. Den skulle också kunna 
visa på en alternativ möjlighet att formulera dessa. Det 
sätt på vilket normerna tillämpas i produktionen idag, 
dvs. genom föreskrivna minimikrav på möjligheter att an­
vända utrymme i olika plantyper, medför ofta kritik för 
att orsaka en s.k. lånearkitektur. Denna karakteriseras 
framför allt av att brukbarheten planeras så nära möj­
ligt de minimikrav som gäller för erhållande av bostads­
lån, för att öka anpassningen av lägenhetsplanen till 
andra aspekter på bostaden.
Kanske skulle den typ av kravkonstruktioner för brukbar­
heten som analysmetoden representerar kunna medföra ett 
omvänt förhållande, genom att bedömningsmallen anger mi­
nimikrav i förhållande till olika hushållsstorlekar, 
istället för till olika plantyper. Därigenom anges ingen 
lägsta brukbarhet för en lägenhetsyta. I princip skulle 
man kunna tillåta vilka lägenhetsplaner som helst, förut 
satt att vår fysiska hälsa och säkerhet inte sätts på 
spel, dvs. inom ramen för de anvisningar som Svensk bygg 
norm representerar. Däremot skulle bostadssubventioner 
endast utdelas i proportion till hur planlösningarna upp 
fyller de krav som olika standardnivåer och hushållsstor 
lekar ställer på planeringen. Resultatet borde kunna bli
att man istället för att minimera brukbarheten strävar 
efter att anpassa andra förutsättningar för planutform­
ningen efter villkor som medför maximala brukbarhets- 
värden.
Sådana anvisningar skulle bl.a. kunna erbjuda intressan­
ta förhållanden för projekteringen av bostäder vid till- 
lämpning av speciella produktionssystem, t.ex. med inslag 
av förtillverkade stomelement. En försämring av en lägen- 
hetsytas användningsmöjligheter på grund av anpassning 
till tekniska lösningar skulle då kunna diskuteras i för­
hållande till de besparingar på produktionssidan som blir 
möjliga och som kan komma produkten, dvs. lägenheten till 
del.
Ett annat intressant tillämpningsområde, för den typ av 
analysmetod som utvecklats, har aktualiserats i samband 
med studier vid institutet (SIB) av lägenheter med uthyr­
ningsproblem.
Studierna styrkte en hypotes om att skillnader i brukbar­
heten mellan de aktuella lägenheterna saknar betydelse 
för uthyrningsproblemen. Brukbarhetsstandarden varierade 
tydligt men i samma omfattning både bland lägenheter med 
uthyrningsproblem och bland de lägenheter utan sådana 
problem, som valts för att erbjuda jämförelse och kon- 
trollobj ekt.
En slutsats som man torde kunna dra av detta är att lä- 
genhetsplanerna i flera avseenden innehåller överstandar­
der, vilka hushållen inte fäster stort avseende vid. Där­
emot underskrider planeringen i många fall hushållens to­
leranser för god standard i den privata lägenhetens ome­
delbara närhet.
Vissa av de kvalitéer som förbises känner man till. Det 
gäller närhet till service, markkontakt, möjligheter till 
fritidsaktiviteter i bostadens närhet, exempelvis träd­
gårdsodling, bilreparationer, samvaro m.m. Argumenten för
att dessa kvalitéer inte realiseras är vanligen av eko­
nomisk natur. Samtidigt finner man rikligt med exempel 
på att man fördyrar bostäderna genom att tillföra dem, 
från användningssynpunkt, svårmotiverade ytor.
Analysmetoden skulle kunna användas vid budgetspel för 
fördelning av resurserna mellan inne- och utekvalitéer. 
I sin nuvarande utformning skulle den då kunna användas 
för att motivera lägenhetsytornas storlek.

2 SYSTEM FÖR BESKRIVNING AV PLANEGENSKAPER ,VID 
BEDÖMNING AV BRUKBARHETEN
2.1 Utgångspunkter
Vid tillämpning av analysmetoden baseras bedömningar av 
lägenheternas lämplighet för olika hushåll på officiella 
normer och anvisningar.
"Officiella normer och anvisningar" omfattar dels de 
villkor som gäller för att byggnader skall godkännas i 
olika aktuella instanser, dels de råd och anvisningar 
som utöver villkoren avses återspegla det man anser vara 
fördelaktig utformning av enskilda plandetaljer eller av 
lägenheten som helhet.
Utöver antal rum och lägenhetsytans storlek berör dessa 
föreskrifter främst dimensionering och samordning av ut­
rymmen för olika möbelgrupper, fasta inredningar, passa­
ger m.m. Betydelsen av olika utformning i dessa avseenden 
motiveras normalt med utgångspunkt från olika aktiviteter 
som man anser att hushållen skall kunna utöva i sina bo­
städer.
I första hand är bostadsstyrelsen den myndighet som redo­
visar underlag för planeringen av hela bostaden, men även 
planverkets och konsumentverkets publikationer berör be­
tydelsefulla delar av planeringen, liksom även byggforsk­
ningens publikationer.
Även om dessa normer och anvisningar ställs i relation 
till hushållens aktiviteter, är den formella utgångspunk­
ten inte hushållen, utan lägenheter bestämda till storlek; 
eller rum avsedda för vissa aktiviteter. Det officiella 
planeringsunderlaget är därför inte generellt tillämpbart 
som anvisningar för hur lägenheter bör planeras.
Nedan redovisas det system för beskrivning av planegen­
skaper som utvecklats för analyserna. Dessutom har offi­
ciella normer och anvisningar sammanställts enligt syste­
met för att kunna tillämpas som utgångspunkter vid bestäm­
ningen av de planegenskaper som skall ingå.
28
2.2 Val av beskrivningssystem
1968-69 utvecklades vid institutet (SIB) ett beskriv­
ningssystem att tillämpas vid bedömning av lägenhets- 
planer i olika anbud vid en totalentreprenad (Thiberg, S, 
"Beskrivnings- och värderingssystem för bostads- och 
stadsdelsegenskaper"). Därvid bearbetades bostadsstyrel- 
sens m.fl. anvisningar för att få ett från speciella 
rums- och lägenhetsplaner mera fristående bedömningsunder- 
lag.
En liknande bearbetning har även gjorts inom bostadssty- 
relsen i ett förslag till nya bostadsnormer 1970.
Jag har valt institutets beskrivningssystem som utgångs­
punkt för den analysmetod, enligt vilken jag avser att 
redovisa lägenheternas planegenskaper. Orsaken är främst 
att jag deltog i utvecklingen av systemet och därigenom 
fick vissa erfarenheter av dess användbarhet.
Beskrivningssystemet har bearbetats i vissa delar för att 
skapa förutsättningar för en enklare och mera överskådlig 
sammanställning av utrymmesplaneringen.
2.2.1 Precisering_av_dimensionerande_bostadsaktiviteter
Den förteckning av bostadsaktiviteter som utformades för 
beskrivningssystemet vid totalentreprenaden har följande 
utseende :
Aktivitetsbeteckning
1 Vila och sömn
2 Personlig hygien
3 Mathållning
4 Tvätt
5 Bostads- och per­
sedelvård
Underordnade aktiviteter
Sömn och enskild vila 
Kroppsvård och klosettbesök
Matlagning, ätande och diskning 
samt förvaring av mat och bestick
Rengöring av textilier
Lagning och uppsnyggning av olika 
persedlar (bortsett från tvätt) 
samt städning av bostadsutrymmen
6 Förvaring Annan förvaring än för mathåll­
ning
7 Vård och tillsyn Vård vid sjukdom i hemmet samt 
tillsyn av barn
8 Fritidsaktiviteter 
och samvaro
Hobbyverksamhet, lek, radio- och 
TV-verksamheter, umgänge inom 
familjen och med gäster, förva­
ring av böcker m.m.
9 Utbildning 
10 Gå inklusive Gångkommunikationer inklusive 
hjälpmedel, även rullstol
Läxläsning och självstudier
hjälpmedel
Några av de rubricerade beteckningarna anger sysselsätt­
ningar som kan föras till aktiviteter som underordnats 
andra beteckningar och kan således beaktas i samband med 
dessa.
Bostadsvård avser åtkomlighet för ytrengöring och är in­
timt beroende av utformningen för andra bostadsaktivite- 
ter. Den kan därför ingå som en dimensionerande faktor 
vid planeringen av samtliga utrymmen.
Utrymme för Tvätt och utrymme för Förvaring med avseende 
på kläder och linne kan båda betraktas från den gemensam­
ma utgångspunkt som är hantering och vård av dessa per­
sedlar.
Vård som omfattar tillsyn av sjuka i hemmet sammanfaller 
normalt med aktiviteten Vila och bör därför vara en 
faktor i planeringen för denna.
Tillsyn av barn är nära knutet till Lek och behandlas 
lämpligen tillsammans med denna aktivitet. Det kan dess­
utom vara anledning att skilja Lek från Fritidsaktivite­
ter och samvaro, för att dess särskilda funktion skall 
kunna beaktas tillfredsställande.
Utbildning kan behandlas samordnat med individuellt hobby­
arbete, som också till stor del består av läs- och skriv- 
bordsarbete.
30
Även beteckningen Gå står för aktiviteter som, bortsett 
från passage in och ut från bostaden, normalt är inslag 
i utövandet av andra aktiviteter. Det kan därför synas 
logiskt att även beakta en större del av "gå-aktiviteter- 
na" i anslutning till andra aktiviteter. Emellertid byg­
ger den del som berör framkomligheten inom bostaden på 
samma bedömningsgrunder oavsett aktivitet. Vidare är de 
utrymmen som aktualiseras vid passage in och ut, t.ex. 
utrymme för av- och påtagning samt förvaring av ytter­
kläder, desamma oavsett den aktivitet som varit upphov 
till förflyttning.
Det är därför av praktiska skäl angeläget att samordna 
anvisningar för planering av de förflyttningar som äger 
rum inom och till och från bostaden under en speciell 
aktivitetsbeteckning. (Se även Fog, H, "Bostadens 
maskineri". )
De dimensionerande bostadsaktiviteterna har med ledning 
av de framförda synpunkterna sammanfattats under följande 
rubriker :
Aktivitetsbeteckning Underordnade aktiviteter
1 Vila
2 Mathållning
3 Personlig hygien
4 Persedelvård
5 Fritidssysslor
6 Lek
7 Förflyttningar
Normal sömn och vila samt vila 
på grund av sjukdom.
Vardagsmåltider och matlagning 
med diskning. Förvaring av mat, 
servis och disktillbehör.
Kroppslig vård, klosettbesök samt 
förvaring av lösa tillbehör för 
personlig hygien samt av sjukvårds- 
artiklar. Spädbarnsvård.
Rengöring, lagning och förvaring 
av linne och gångkläder, förvaring 
av verktyg för rengöring.
Hobby, läs- och skrivarbete, sam­
varo, radio- och TV-aktiviteter, 
festligare måltider. Förvaring av 
litteratur och fritidsutrustning.
Barnlek och barntillsyn, förvaring 
av lekutrustning.
Förflyttningar till och från samt 
inom bostaden. Dessutom av- och på­
tagning samt förvaring av ytter­
kläder och uppställning av barnvagn.
2.2.2 Jämförelser_med_aktiyiteter_som_förtecknats_i_bo- 
§ïa322ÎY22i§®D§_£§r§:!:aS_îiii_?}Ya_b2Stadsnormer ’ 
a2ril_1970
Beskrivningssystemet skall vara utformat så att officiel­
la normer m.m. för planeringen kan omfattas av dess olika 
delar. Denna anpassning av systemet prövas lämpligen 
med bostadsstyrelsens God bostad som utgångspunkt. I för­
slaget till en ny version av God bostad 1970, förekommer 
en mer detaljerad förteckning än tidigare över de dimen­
sionerande aktiviteterna. Denna har därför använts här, 
för att visa hur de aktiviteter som aktualiseras i God 
bostad beaktas i beskrivningssystemet.
I bostadsstyrelsens förslag 1970 förtecknas följande 
aktiviteter :
Aktivitet Definition av aktivitet Attribut
1 Sova
2 Arbeta
3 Umgås
4 Äta
5 Laga mat
6 Sköta 
hygien
7 Tvätta
sova, vila sig, vara ifred, 
älska
sovplats
"sysselsätta sig enskilt", stu­
dera, arbeta, läsa, skriva, 
pyssla, leka, sköta spädbarn
arbetsplats
"sysselsätta sig ihop", arbeta, 
hålla möte, prata, leka, dansa, 
se på TV, lyssna på radio, 
lyssna på grammofon
umgänges-
plats
äta frukost, äta lunch, äta 
middag, äta till vardags, äta 
till fest
matplats
bereda mat, koka mat, steka 
mat, diska, förvara redskap m.m
kök
tvätta händerna, tvätta krop­
pen, bada, duscha, gå på wc
hygienrum
tvätta kläder, torka kläder, 
efterbehandla kläder
tvättplats
8 Förvara
9 Passera
10 Gå in - 
gå ut
förvara: ytterkläder, linne, förvarings-
kläder m.m., städredskap, plats
kläder privat i garderob, 
kläder privat i byrå, böcker, 
barnvagnar, cyklar, möbler m.m.
passera mellan rum, passera passage
mellan platser, passera mellan 
möbler
gå in/ut, klä av/på sig entré
ytterkläder, gå i trappor, åka
hiss
11 Vistas ute röra sig, konstruera, sitta 
stilla, träffas
uteplats
32
De förtecknade aktiviteterna ingår i beskrivningssystemet 
enligt följande:
Sova - överensstämmer i stort med Vila. Den del av defi­
nitionen "vara ifred", som avser ostörd sysselsättning, 
behandlas under Fritidssysslor.
Arbeta - Med vissa skillnader omfattas denna och nästa 
aktivitetsbeteckning, Umgås, av Fritidssysslor, men det 
inslag som avser spädbarnsvård har förts till Personlig 
hygien.
Umgås - Det mesta under denna rubrik beaktas under Fri­
tidssysslor. Dock behandlas inslaget Lek under en själv­
ständig aktivitetsbeteckning.
Äta - Denna aktivitet, tillsammans med nästa Laga mat, 
behandlas under Mathållning. De har sammanförts på detta 
sätt, eftersom de i praktiken för med sig ett flertal 
överlappande moment.
Laga mat - Se under Äta.
Sköta hygien - Ingår under Personlig hygien.
Tvätta - Finns tillsammans med merparten av Förvara under 
Persedelvård.
Förvara - Beaktas vid de andra aktiviteter, vid vilka 
förvaringsmomenten utgör naturliga inslag. Sålunda har 
korttidsförvaring av ytterkläder, uppställning av barn­
vagnar, cyklar etc. hänförts till Förflyttningar; kort­
tidsförvaring av innekläder till Vila. Normal- och lång- 
tidsförvaring av kläder och andra persedlar har hänförts 
till Persedelvård, likaså förvaring av städredskap o.dyl.
Förvaring av böcker behandlas under Fritidssysslor.
Passera - beaktas tillsammans med Gå in - gå ut under 
beteckningen Förflyttningar.
Gå in - gå ut - (Se under Passera)
Vistas ute - I den mån detta berör planering av den pri­
vata bostaden, t.ex. planering av balkong, behandlas 
synpunkter på detta främst under beteckningarna Mathåll­
ning, Fritidssysslor och Persedelvård. Vad beträffar 
aktiviteter utanför bostaden behandlas aktiviteten Vistas 
ute inte alls i beskrivningssystemet, eftersom detta hu­
vudsakligen är avsett för planeringen av den privata bo­
staden .
2.2.3 Struktur_för_sammanställning_av_normer och_anvis- 
2iS£âr_yD^®£_rë52ËlSSiYË_â!Sîivi't:®'t§rybrik 
Avsikten med att bearbeta och sammanställa officiella 
normer och anvisningar efter beskrivningssystemet, har 
varit att bryta ner de plantypsbaserade beskrivningarna 
på en tillräckligt detaljerad nivå för att kunna till- 
lämpa dem oavsett speciella rums- eller lägenhetstyper.
För att få en acceptabel detaljeringsgrad utvecklades be­
skrivningssystemet vid totalentreprenaden så att kraven 
på planutformningen strukturerades på fem planeringsaspek- 
ter under de olika aktivitetsrubrikerna.
Vissa svårigheter med att tillämpa indelningen entydigt 
har föranlett en omformulering av aspekterna i den nya 
tillämpningen av beskrivningssystemet. Fördelningen be­
gränsades därigenom också till tre olika aspekter.
Planeringsaspekt 1 betecknas med Delfunktioner och avser 
synpunkter som förmedlar en översikt över de olika akti- 
vitetsmoment som kan hänföras till respektive aktivitets- 
beteckning. Dessutom avser denna planeringsaspekt att 
inrymma synpunkter på vilka olika attribut, t.ex. stolar, 
bänkytor, friytor på golv etc. som man normalt bör utgå 
ifrån vid planeringen för de olika aktivitetsmomenten.
34
Planeringsaspekt 2 betecknas med Inre samordning och av­
ser synpunkter på hur utrymmet bör fördelas och samordnas 
mellan olika aktivitetsmoment som sammanförts under ge­
mensam beteckning.
Planeringsaspekt 3 betecknas med Yttre samordning och 
avser synpunkter på hur lägenheten bör planeras med hän­
syn till behov av avskildhet och kontakt mellan utrymmen 
för verksamheter som sammanförts under olika huvudbeteck­
ningar. Under Yttre samordning behandlas också planeringen 
av utrymmet med hänsyn till luft-, ljud- och ljusförhållan­
den i den mån detta inverkar på rummens storlek, form och 
placering.
Innehållet under de tre planeringsaspekterna har dess­
utom delats upp på sådant som berör dimensionerande ut­
gångspunkter och sådant som anger godtagbar planering 
med hänsyn till dessa. Det förra sammanförs under rub­
riken Aktivitetsmönster och det senare under Anvisat ut­
förande.
Syftet med denna ytterligare uppdelning har varit att 
forma en bakgrund till de krav som föreskrivs, så att 
man vid planeringen skall kunna finna underlag även för 
andra lösningar än de som normer och anvisningar omfattar.
2.3 Sammanställning av det officiella planeringsunder­
laget med normer och anvisningar enligt systemet
I följande sammanställning av normer och anvisningar har 
de källor, från vilka uppgifterna hämtats angivits med 
förkortningar under Anvisat utförande. Därvid ingår föl­
jande publikationer:
/GB/ God bostad - idag och imorgon, 1964.
Kungl. Bostadsstyrelsen. Stockholm.
Bostadsstyrelsens tekniska byrå, 1973. 
Förslag till bostadsnormer, etapp 1: 
lägenheter o. hus. Bostadsstyrelsen. 
Stockholm.
/GB -73/
/SBN/ Svensk byggnorm 67, 1968. Statens plan­
verk, publikation nr 1. Stockholm.
Svensk byggnorm 67 - supplement, handi­
kappnormer, -1969. Statens planverk, pub­
likation nr 24. Stockholm.
/Kök/ Berg, I-M, Boalt, C & Holm, L, 1962 .,
Kök - planering, inredning. Konsument­
institutets handböcker nr 4. Stockholm.
/Kök -72/ Kök - planering, inredning, 1972. Statens
institut för konsumentfrågor. Stockholm.
/R41:1970/ Thiberg, A, 1970. Planutformning av bo­
stadsrum. Statens institut för byggnads­
forskning, rapport nr 41, 1970. Stockholm.
/SKÅP/ Berglund, E, 1960. Skåp - redovisning av
praktiska krav på bostadens förvarings- 
mög ligheter. Svenska slöjdföreningen. 
Stockholm.
/Bygg 7/ Bygg, handbok för hus-, väg- ooh vatten­
byggnad, huvuddel 7. 1962. AB Byggmästa­
rens förlag. Stockholm.
/SIB 1963:37/ Ryd, H, 1963. Tvättutrustning i bostäder 1 
Statens institut för byggnadsforskning, 
informationsblad nr 37, 1963. Stockholm.
/SIB 1964:2/ Ryd, H, 1964. Tvättutrustning i bostäder 2 
Statens institut för byggnadsforskning, 
informationsblad nr 2, 1964. Stockholm.
/B 13:1971/ Avdelningen för handikappforskning vid 
Göteborgs universitet, 1971. Normalbo­
stadens utformning med hänsyn till rörel­
sehindrade. Statens institut för byggnads­
forskning, informationsblad nr 13, 1971. 
Stockholm.
Uppgifter som sammanställts under Aktivitetsmönster ba­
seras huvudsakligen på allmänna beskrivningar i ovan­
stående publikationer. Dessutom har sammanställningens 
innehåll påverkats av bostadsstyrelsens förra förslag 
till God bostad (april 1970) och av tidskriftsartiklar 
i samband med arbetet med de nya normerna, främst Bore- 
lius, A, "Den goda bostaden" och Borelius, A, m.fl. 
"Sovplats, yta - kostnad", båda i tidskriften Arkitektur 
nr 10:1969. Sammanställningen under Lek baseras främst 
på synpunkter i SOU 1970:1 "Barns utemiljö" och Lager­
crantz, A-M & Loden, B, "Leka och Bo".
36
2.3.1 Vila
Planeringsaspekt 1, Delfunktioner
Aktivitetsmönster Anvisat utförande
Betecknande för en bostad är att det går 
att sova där. Utan denna funktion före­
ligger ingen bostad.
I en normal bostad skall sovplatsen vara 
tillräckligt stor för att man skall kunna 
ligga komfortabelt. Man skall även kunna 
förflytta sig bekvämt till och invid sov­
platsen. Detta är särskilt viktigt med 
tanke på att sovplatsen även bör fungera 
för den vila som är nödvändig i samband med 
lindrigare sjukdomar.
Vid dimensionering av sovplatsen skall ock­
så inräknas de utrymmen som krävs för att 
byta från gång- till sovkläder samt för att 
förvara gångkläder och smärre tillbehör som 
glasögon, klockor etc. som man behöver nå 
utan att lämna sovplatsen.
Vila utan sömn aktualiserar utrymme för en 
bekväm sittplats helst i anslutning till 
ett mindre bord.
säng, sängbord säng, sängbord barnsäng 
utmed vägg 
250210
•40
sängkombinationer 
'□_____
90 • 70 • 140 * 60-
• 120
T £ ; sl---b . 1----- J
S
/GB -73/
— 8
?----
g
/GB -73/ 
2
90 • 90 • 90 •
/R41:1970/
fristående fåtölj fåtölj intill bor'd
2Ö *20
i. _
2Ö 80 2Ô60 ' /R41 : 1 970/
Planeringsaspekt 2, Inre samordning 
Aktivitetsmönster
Sovplatsen är det ställe som i första hand 
bör kunna erbjuda en ostörd plats i bosta­
den.
Möjlighet till eget rum är angeläget med 
tanke på behovet av avskildhet på grund av 
sjukdom. Emellertid bör minst ett rum med­
ge möblering av sovplats som kail* delas av 
två personer, även i bostäder som normalt 
brukas av endast en person.
Rum som planeras för sovplats bör lämpligen 
kunna inredas med en bekväm sittplats i en­
lighet med kravet på avskildhet.
Anvisat utförande
Fler än två personer skall inte behöva 
ligga i samma rum, ej heller barn över 
tolv år och av skilda kön. /GB/
Makars gemensamma sovrum: Rummet skall kun­
na möbleras med parställda sängar. Sängarna 
skall också kunna placeras åtskilda utefter 
vägg. Sängbord eller annan lämplig bordsyta 
skall få plats vid huvudgärd. I rummet 
skall också finnas något av följande: späd- 
barnssäng, fåtölj eller vilbädd. /GB/
Sovrum för två personer: Rummet skall kunna 
möbleras med sängarna åtskilda efter vägg; 
sängbord eller annan lämplig bordsyta vid 
huvudgärd samt två stolar, alt. fåtöljer.
/GB/
Sovrum för en person: Plats för säng, säng­
bord samt stol eller fåtölj. /GB/
Det förutsätts att ingen del av säng hamnar 
under fönster; ej heller vid yttervägg mel­
lan två fönster. /GB/
Planeringsaspekt 3, Yttre samordning
37
Aktivitetsmönster
Kravet på ostördhet medför att man ej bör 
planera sovplats i rum som måste passeras 
till annat rum.
Sovplatsen skall också planeras så att den 
inte störs av andra sysselsättningar. Rum 
för samvaro och mathållning bör därför 
inte planeras för permanenta sovplatser. 
Däremot kan de tillåta tillfälliga sovplat­
ser men bör då inte vara genomgångsrum.
2.3.2 Mathållning
Planeringsaspekt 1, Delfunktioner
Aktivitetsmönster
Mathållningen är av tradition knuten till 
hushållens privata verksamheter. Matvaru- 
hanteringen i bostäderna minskar dock i 
takt med att alltmer av maten bereds i 
distributionsleden. Fortfarande behövs 
dock en hel del anordningar för matlagning 
i bostäderna.
Fisk och rotfrukter skall kunna rensas och 
de flesta rätter för normal hushållning 
skall kunna beredas.
Mathållningen omfattar också rensning och 
uppställning av smutsig disk, diskning och 
sköljning samt uppställning och torkning 
av diskat gods och förvaring av detta.
I bostaden förvaras också matvaror. Utrymme 
för detta planeras med hänsyn till livsmed­
lens hållbarhet, vilket kan exemplifieras 
med följande karakterisering:
1) Mycket ömtåliga födoämnen som skall för­
varas kallt. Hit hör främst djupfrysta pro­
dukter men också mjölk, färskt kött och 
fisk, färska bär etc. (dagligvaror).
2) ömtåliga födoämnen söm måste förvaras 
åtminstone svalt (8-12°). Hit hör matfett, 
ost konserver, rotfrukter och mjukt bröd.
3) Födoämnen som måste förvaras torrt men 
utan särskild temperaturreglering. Hit hör 
specerier, hårt bröd, kex rn.m.
Anvisat utförande
Sovplats skall inte behöva placeras i kök 
eller vardagsrum. /GB/
I små familjelägenheter där man ibland kan 
bli tvungen att ordna sovplatser i vardags­
rummet är det nödvändigt att särskilda sov­
rum är tillgängliga direkt från entrén el­
ler kan nås från både vardagsrum och kök.
/GB/
I större lägenhetstyper kan sovrum even­
tuellt placeras med vardagsrum som genom­
gångsrum, förutsatt att dessa sovrum är av­
sedda för vuxna personer. /GB/
Kök som genomgångsrum till ett sovrum för 
barn kan accepteras om bostaden har ett an­
nat från neutralt utrymme tillgängligt sov­
rum. /GB/
Vardagsrum och kök bör undanhållas stadig­
varande sovplatser. /GB/
Sovplats förutsätts vara i rum med fönster 
eller i nisch eller alkov i sådant rum.
/GB/
Anvisat utförande
Inredning i kök placeras i enlighet med 
svensk standard (SIS). /GB/
En förutsättning för att arbetet skall 
flyta lätt, är att det över och under ar- 
bet sytor finns lådor och skåp för den ut­
rustning som används i anslutning till 
respektive arbetsplats.
Av utrymmesskäl kombinerar man oftast flera 
av arbetsytorna. Bänk för matberedning an­
vänds också för uppställning av smutsig 
disk t.ex., och bänkytan för ren disk fun­
gerar som avlastningsyta vid dukning, vid 
uppläggning av kall mat och som komplette­
rande arbetsyta när flera arbetar i köket 
samtidigt. Bakning kan antingen ske vid en 
speciell bakbänk, som då i regel också är 
avlastningsyta vid in- och urplockning i 
kylutrymmen, eller också kan bakbänken kom­
bineras med matberedningsytan. /Kök -72/
Nedan förtecknas konsumentverkets förslag 
till inredning i kök:
Nivå 1 är avsedd för hushåll som inte har 
tillgång till kollektiv mathållning, och 
där alla huvudmål tillagas och äts inom 
bostaden.
38
De födoämnen som hör till grupperna 1 och 2 
skall förvaras tämligen fuktigt (80-90 % 
relativ fuktighet).
I mathållningen ingår också iordning­
ställande av matplats. Utrymmet bör ge 
plats för stolar vid ett bord som är 
tillräckligt stort för tallrikar och 
maträtter, kryddor, drycker m.m.
Nivå 2 är avsedd för hushåll som kan få 
viss matservice genom att bostaden ligger 
i ett område med restauranger och god 
tillgång till butiker.
|-"FHl----I/H Nivå 1 : Hushåll med 4
•60 • 80 • 100 -60-40- pers. (högst 6).
I—M—ij---L/H Nivå 1 : Hushåll med 3
•60 - 80 - 80 - 60-40 pers. (högst 4)
Nivå 2: Hushåll med 4 pers. (högst 6).
Nivå 1 ; Hushåll med 2 
•60-60 - 80 - 60-40- pers. (högst 3).
Nivå 2: Hushåll med 3 pers. (högst 4).
F'53—I/H
-40-60-60 -60-40
Nivå 1 : Hushåll med 1 
pers. (högst 2).
Nivå 2: Hushåll med 2 pers. (högst 3).
FËÊH71
-40-60 - 60 -40
Nivå 2: Hushåll med 1 pers. (högst 2).
"”w ' ' /Kök -72/
För arbetsinredning i kök, se även /GB -73/
Om enbart högskåp används för matförvaring 
bör följande förvaringsvolym kunna beredas 
plats. (Alternativen kompletterar i tur och 
ordning var sitt av de fem ovanstående al­
ternativen för arbets inredningen.)
l K | F | B | | K | F |b | |k(F)| B | |k(F)| B |
•60-60-60- -60-60-40 60-60* 60-40
1 2.3 4-5 /Kök _72/
Ett högskåp med bredden 40 cm får bytas 
mot 40 cm bänkyta med överskåp i anslut­
ning till avställningsyta vid spis.
/GB -73/
Betjäningsyta framför spis med ugn kräver 
normalt 120 cm fritt mått mot motstående 
avgränsning. /GB -73/
Matbord
rr
IL □j
280
39
Planeringsaspekt 2, Inre samordning
Aktivitetsmönster
Vid planeringen av köksinredningen är det 
viktigt att man, förutom tillräckliga ytor 
för de olika arbetsmomenten, också skapar 
förutsättningar för en rationell hantering
Skafferi eller kylskåp bör ligga inom be­
kvämt räckhåll från spis och berednings- 
plats; likaså tappställe för vatten och 
utslagsvask.
Om inredningen delas i separata enheter 
måste man tillse att spisen har direkt 
anslutning till ordentliga avställnings- 
och beredningsytor. Detsamma gäller för 
tappställe och utslagsvaskj varvid om 
diskplatsen ligger utan anslutning till 
beredningsbänk och spis, dessa senare 
bör kompletteras med extra tappställe 
och utslagsvask.
En matplats bör kunna anordnas i direkt 
anslutning till köksinredningen. Skulle 
lämpligt utrymme saknas, 'improviseras 
ofta matplatsen på tillgängliga ytor 
invid inredningen, något som komplice­
rar mathållningen.
Anvisat utförande
Om en sammanhängande köksinredning måste 
vinklas, bör detta göras mellan arbets­
plats och diskho.
MEfc—l/TH
Ringen visar var inredningen kan vinklas 
utan att framkantsmåtten ändras. Vinklar 
man vid andra sidan om diskhoarna tillkom­
mer en passbit på 5 cm i vinkelns hörn för 
att ge utrymme för diskmaskinslucka.
/GB -73/
Spisen får inte placeras så nära hörnet att 
man bränner sig på ugnsluckan eller irrite­
ras av värme från spis och kokkärl, då man 
arbetar vid det andra vinkelbenet. 20 cm är 
det minsta avstånd som bör tillåtas mellan 
spis och vinkeln. /Kök -72/
Väggskåp som bortfaller genom att en köks­
bänk placeras framför fönster kan ersättas 
enligt följande principer:
*30 - é
60
40
O60 ■
120 60 60 120
I____ I 30 - B60 - Obo - I |b°
överskåp Bänkskåp 
med över-
Högskåp Bänkyta
skåp /GB -73/
Kombinationsmått
• 100 nri
90 • i ta.
nn
°\ -|---- o b(wFF1-:l
B
j ;
A
i
Matförvaringen bör vara anordnad i omedel­
bar närhet till arbetsinredningen. /GB/
Hushåll med 3-6 personer bör kunna ordna 
en vardagsmatplats med utrymme för 6 per­
soner. För mindre hushåll kan det vara 
tillräckligt med utrymme för 2 personer.
En balkong i anslutning till utrymme för 
mathållning utgör ett bra komplement som 
måltidsplats. /GB/
Man bör ha god belysning för de aktivite­
ter som försiggår i köket, dels bra allinän- 
belysning, dels bra punktbelysning. Dags­
ljus och elektrisk belysning bör falla så 
att man inte skuggar sig själv vid arbets- 
ytorna. /GB/
40
Familjebostadens kök utformas vanligen med 
matplats. Många - sannolikt de flesta - 
husmödrar föredrar av naturliga skäl ett 
kök som inte bara utgör en funktionsduglig 
"verkstad" utan också är rymligt och har en 
trivsam rumskaraktär. Det förekommer emel­
lertid också, inte minst i småhus, planty­
per där matplatsen är förlagd till exempel­
vis ett dagsbelyst hallutrymme eller matrum 
som även kan tjänstgöra som kommunikations- 
yta i bostaden. Sådana utrymmen anordnas i 
direkt anslutning till köket för att under­
lätta dukning, servering och avdukning.
/Kök/
Planeringsaspekt 3, Yttre samordning
Aktivitetsmönster
Verksamheter i samband med mathållning är 
ett betydande inslag i vardagsaktiviteterna 
och bör därför kunna äga rum i ett centralt 
utrymme i bostaden; lättåtkomligt dels 
från andra bostadsrum, dels från entré och 
entréplats.
En god kontakt.med samvaroutrymmen är sär­
skilt värdefullt, eftersom måltider är 
naturliga och vanliga inslag i umgänget.
Mathållningen bör inte generas av dålig 
lukt. Dörr mellan kök och wc bör därför 
undvikas. Likaså bör inte förvaring av be­
gagnade persedlar, smutskläder in.m. ske 
i anslutning till kök.
Arbetsinredningen bör placeras så att den 
får dagsljus från sidan. Belysning bakifrån 
är olämpligt.
Arbetsbänk mot fönster ger bra belysning, 
men möjligheterna till väggskåp minskar.
Placering av elspis under fönster är tänk­
bart men inte tillx’àdligt med tanke på 
nedsmutsning av fönster och svårigheter 
att ordna effektiv utsugning. Gasspis får 
aldrig placeras under fönster.
2.3.3 Personlig_hygien
Planeringsaspekt 1,.Delfunktioner
Aktivitetsmönster
Till personlig hygien räknas först och 
främst kroppshygién med bad eller dusch 
samt tvätt av händer, ansikte, underliv 
och fötter. Dessutom ingår förrättande 
av behov och hygienen i samband med detta.
Vidare inräknas spädbarnsvård, skönhets- 
vård och vård av lindrigare skador och 
infektioner.
Varmluftsbad (bastu) är för många ett 
önskvärt inslag i den normala personliga 
hygienen.
Anvisat utförande
Det är viktigt att köket ges ett centralt 
läge i bostaden i god kontakt med dess 
övriga delar. /GB/
Köket kan med fördel ha direkt kontakt med 
andra bostadsrum men bör helst ej vara enda 
kommunikation till ett sådant rum. Om så 
skulle vara fallet bör gångleden inte korsa 
arbetsytor. /Kök/
Köket bör, med tanke på den livliga trafiken 
mellan entré och kök, vara tillgängligt 
direkt från neutralt utrymme såsom entré, 
hall eller passage. /GB/
Det är viktigt att köket är ljust och 
soligt. /GB/
Anvisat utförande
Normalt förekommande installationsenheter:
Q Tvättställ Planmått
Funktionsmått
0 ,6x0 ,45 
0,9x1,0
□ Handtvättställ Planmått
Funktionsmått
0,5x0 ,35 
0,8x0,9
0 Wc-stol Planmått
Funktionsmått
0,4x0,7 
0,8x1 ,2
0 Bidé Planmått
Funktionsmått
0,4x0,65 
0,8x1 ,3n Badkar PlanmåttFunktionsmått 1 ,6x0,71,6x1 ,3
5>~‘i Duschplats Planmått 0,8x0 ,8
L__i Funktionsmått 0,9x0,9
Speciella installationsenheter för rull­
stolsbundna personer:
41
Planeringsaspekt 2, Inre samordning
Aktivitetsmönster
Kroppshygienen bör kunna utföras inom här­
för speciellt planerade utrymmen. Komforten 
beror, förutom av utrustning för allsidig 
hygien, också av möjligheter till en hög 
utnyttjandefrekvens., Exempelvis bör bruk av 
wc planeras så att detta inte hindrar bruk 
av badkar eller omvänt.
Vid delade hygienutrymmen kompletteras wc 
lämpligen med möjligheter att tvätta händer 
och eventuellt även underliv.
Planeras dusch, förutom den handdusch som 
finns vid badkaret, bör den förläggas till 
annat rum än badrummet.
I anslutning till bastu skall dusch kunna 
anordnas och helst också andra möjligheter 
till kroppshygien. Ett tempererat rum för 
vila under pågående bastubad är en god 
komplettering.
a
O
Tvättställ
Wc-stol
Planmått 0,7 xö., 5
Funkt i on smått 1 ,0x^1,35 
Planmått 0,6x0,7
Funktionsmått 1,3x1 ,7
/SBN/
Ett tunktionsmått kan överlappa angränsande 
funktionsmått och ibland även angx'änsande
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
1,1
X y Y
1 ,0 1,35 1 ,8
1,0 1 ,15 1 ,8
1 ,0 1 ,05 1 ,5
1,1 0,95 1,4
1 ,2 0,85 1 ,3
1,5 0,45 1,2
■'IB'
CP
■ 60- 30rzp\ • no •HCTj
150
q._j:
/SBN/
/GB -73/
Anvisat utförande
Nödvändigt antal utrustningsenheter varie­
rar med hushållens storlek. Den standard 
som i dagens läge inte kan underskridas 
för normalhushåll är i bostäder för flera 
än fyra personer: två hygienrum; ett med 
badkar, wc och tvättställ samt ett med wc 
och tvättställ. /GB/
I mindre bostäder är det tillräckligt med 
endast ett hygienrum och som innehåller 
badkar, wc och tvättställ. Det är en god 
förbättring om möjlighet ges till ett av­
skärmat utrymme för wc-stolen och ett 
extra tvättställ. /GB/
Genomgångsbostäder faller inte under be­
greppet normalhushåll. T.ex. är det till- 
låtet att ersätta badkaret med en dusch­
plats. /GB/
Det är önskvärt att utöver normal standard 
ordna möjligheter till installation av en 
eller flera extra utrustningsenheter, t.ex. 
dusch utöver obligatorisk handdusch i bad­
kar samt bidé eller extra tvättställ.
Planeringsaspekt 3, Yttre samordning
42
Aktivitetsmönster
De främsta hygienfunktionerna skall kunna 
utövas utan hinder av andra aktiviteter. 
Hygienutrymmen bör därför placeras i an­
slutning till neutrala kommunikationsut- 
r y minen.
Om något sovrum saknar dörr mot neutralt 
utrymme, bör det helst anslutas till ett 
extra hygienutrymme med wc och tvättmöj­
ligheter.
Fönster i hygienutrymmen är en kvalitets­
faktor som ofta föredras framför extra ut- 
rustningsenheter. Dels är fönster effektiva 
vid snabbvädring, dels underlättar dags­
ljuset rumshygienen.
Anvisat utförande
I bostadslägenhet som inte uteslutande är 
avsedd för enpersonshushåll (studentbo­
städer o.d.) skall minst en klosett vara 
tillgänglig från tambur, hall, passage 
eller annat neutralt utrymme. /SBN/
Utrymme med klosett får inte stå i omedel­
bar förbindelse (genom dörr eller annan 
öppning) med livsmedelslokal och får i 
regel inte heller stå i omedelbar förbin­
delse med matlagningsutrymme. /SBN/
I bostadslägenhet uteslutande avsedd för 
enpersonshushåll (studentbostad o.d.) god­
tas att klosettrum står i direkt förbindel­
se med rum, tambur e.d. vari inryms kok­
skåp. /SBN/
I bostadslägenhet med tillgång till sär­
skilt klosettrum som kan nås från neutralt 
utrymme, godtas dörr mellan kök och utrym­
me som förutom badkar och/eller anordningar 
för tvätt även inrymmer klosett om följande 
villkor uppfylls:
a) utrymmet kan förutom från köket även nås 
från neutralt utrymme.
(b och c berör tekniska data för ljudiso­
lering och ventilation.) /SBN/
Olika utrymmen för personlig hygien kan med 
fördel ha kontakt sinsemellan men bör också 
var för sig vara tillgängliga på annat sätt.
/SBN/
I bostäder med två plan bör anordning för 
klosett förekomma på båda planen. /GB/
2.3.4 Persedelvård
Planeringsaspekt 1, Delfunktioner
Aktivitetsmönster Anvisat utförande
Planeringen för persedelvård omfattar dels 
inrättande av lämpliga förvaringsutrymmen, 
dels utrymme för rengöring och enklare re­
parationer av i första hand kläder och 
linne.
Även grövre föremål som mattor och möbler 
skall kunna fräschas upp. Omfattande re­
parationer lämnas dock som regel till fack­
män, både beträffande inventarier och per­
sonliga tillhörigheter.
Rengöring av textilier omfattar: tvätt, 
torkning, eventuellt också mangling och 
strykning samt borstning och vädring.
Mattor som är flyttbara rengörs normalt 
genom att piskas. Emellanåt är också 
tvättning aktuellt.
Normalt förekommer tre slags utrymmen för 
klädförvaring: 1) särskilda rum (klädkam­
mare), 2) rumshöga skåp med klädstång 
(garderober) eller med hyllor eller hurtsar, 
3) lösa möbler (byråar) med hyllor eller 
lådor.
Delarnas mått
garderob (el.byrå) klädkammare
P 60
70
90
_L
mot säng . 120 •
i övriga fall
/GB -73/
43
För rengöring av en bostad och persedlar 
behövs ett relativt stort antal lösa 
verktyg och kemikalier, vilka bör kunna 
förvaras på en särskild och skyddad plats.
Balkong är lämplig plats för borstning och 
vädring av kläder. Minsta mått för denna 
funktion är 90x90 cm. /Bygg 7/
Minsta golvyta för normalt förekommande in­
stallationer för tvätt av textilier:
pl Tvättbänk med Planmått 1,0x0,6 m
tvättlåda Funktionsmått 1,2x1,5 m
1----- 1
Enbart Planmått 0,4x0 ,4 m
pl tvättlåda Funktionsmått 0,8x1 ,3 m
Frontmatad Planmått 0 ,6x0 ,6 m
1____ 1 tvättmaskin Funktionsmått 1,0x1 ,5 m
ra Toppmatad Planmått 1,0x0,5 m
tvättmaskin 
med centrifug
Funktionsmått 1,0x1 ,3 m
ira Torkskåp el- Planmått 0,6x0,6 m
i____j
1er torktum- 
lare
Funktionsmått 1,0x1 ,5 m
Mått mellan installationsvägg och motstående 
avgränsning skall ökas med 0,2 m om den sam­
manlagda tvättutrustningens längd överstiger 
1,2 m. /SBN/
l—...! Strykbräda Planmått 1,5x0,45 m
I Funktionsmått 1 ,8x1 ,2 5 m
n
Lakan sträckar e Planmått 0,15x0,6 m
// j(1,1 m över Funktionsmått 3,15x0,8 m
-if----Jgolv)
—^ Mangel Planmått 0,75x0,85 m
m I Funktionsmått 1,35x1,0 m
\Jj j / SIB 1964:2/
Arbetsbord (syarbete m.m.)
140
• 80 -60 /GB -73/
Ej maskinbundet textilarbete kan utföras i 
en karmstol eller fåtölj. Man behöver emel­
lertid då plats för en mindre förvarings­
möbel med planmåtten 60x60 cm eller därom­
kring. /SKÅP/
Förvaring av lösa redskap och kemikalier 
för persedelvård skall kunna ordnas i ett 
högskåp med planmåtten 60x60 cm (60x80 cm).
/GB/
Planeringsaspekt 2, Inre samordning
Aktivitetsmönster
Gångkläder för ute- och innebruk förvaras 
lämpligen hängande, likaså skjortor.
Ombyten av underkläder, strumpor samt hus- 
hållslinne m.m. förvaras bäst liggande i 
hyllor eller hurtsar.
Anvisat utförande
För normalhushåll med två eller flera med­
lemmar skall det'finnas en sammanlagd kläd­
stångs längd i garderober och klädkammare 
om minst 240 cm + 30 cm per hushållsmedlem
44
Smutstvätt bör kunna förvaras på särskild 
plats, skild från rena persedlar.
Tvätt av underkläder, skjortor, strumpor 
etc. (ca 30 % av årstvätten) utförs normalt 
i bostaden även då normal kollektiv tvätt­
stuga förekommer. Det bör därför alltid 
finnas möjligheter att bereda plats för 
visst tvättarbete även inom lägenheten.
Utvecklingen inom textilbranschen medför 
bl.a. att efterbehandlingen reduceras genom 
s.k. skrynkelfria produkter. Behovet av 
mangel och dylikt får därför en alltmer 
underordnad betydelse. Utrymmen för stryk­
plats och lakansträckare är dock värdefulla 
komplement till behandlingen av tvätt i 
lägenheten.
För 1-2 personers hushåll med tillfällig 
bosättning (ungdomshushåll etc.) är det 
tillräckligt med 180 cm stånglängd i 
garderob eller klädkammare.
För inhysta 1-personers hushåll är det 
tillräckligt med 120 cm klädstångslängd i 
gaz’derober. /GB/
Lämplig klädstångslängd för ett 4-personers 
hushåll är:
i garderob eller klädkammare 360 cm 
för säsongkläder 160 cm
för kläder som ej används 100 cm
/SKÅP/
En garderobsenhet på 40-60 cm som ingår i 
sammanlagda klädstångslängden bör vara ett 
s.k. backskåp för förvaring av linne. /GB/
Klädförvaring i byråar bör beräknas i bo­
stadsplanen med plats för 100x50 cm per 
person. /SKÅP/
En förvaring som är fördelad på garderobs- 
skåp och klädkammare är att föredra framför 
enbart garderober. /GB/
Tvätt: Även om en större del av.tvättgodset 
behandlas i gemensamhetsanläggningar eller 
lämnas bort, behövs alltid möjligheter för 
visst tvättarbete i lägenheten.
Exempel på utrymme för 
tvätt i bostaden, som 
är tillräckligt för 
totala årstvätten.
(Plats för strykning
tillkommer.) i---i
/SIB 1964:2/
□ |TM|TSpy
Planeringsaspekt 3, Yttre samordning
Aktivitetsmönster
Förvaring av hushållsmedlemmarnas kläder 
och andra personliga tillhörigheter bör, 
för ofta använda persedlar, kunna ordnas 
i anslutning till respektive sovplatser.
Arbetsmomenten under Persedelvåz*d tar till­
sammans en förhållandevis stor tid i an­
språk, en tid som dessutom normalt är 
mycket splittrad på kortare perioder. Ut­
rymmet för dessa aktiviteter bör därför 
planeras med bästa möjliga anslutning till 
utrymmen för andra frekventa dagligaktivi­
teter, särskilt mathållning.
Anvisat utförande
Minst en garderob bör förläggas till neu­
tralt utrymme. I övrigt bör alla sovrum ha 
direkt eller neutral anknytning till 1-2 
garderober vardera. (Klädstångslängd 60 cm 
per garderob). /GB/
Ett vanligt badrum bör inte belastas med 
annan tvätt än den som avser mycket lätta 
plagg. För tyngre tvätt i bostaden erford­
ras särskilt utrymme. Detta kan utformas 
som ett separat rum eller som en speciell 
från de ordinarie inredningsenheterna väl 
avskild tvättdel av kök eller badrum. Om 
tvättutrymmet fogas till köket får man en 
naturlig koncentration av hushållsgöromå- 
len. /GB/
Städskåp placeras normalt i kök eller neu­
tralt utrymme. I lägenheter med stor yta 
eller med två plan, kan det vara lämpligt 
att ersätta 80 cm skåpet med 2 st 60 cm 
skåp. (80 cm skåpet har utgått i nya stan­
darden, anm.) /GB/
Klädkammaz’e som är gemensam för flera per­
soner bör förläggas till neutralt utrymme. 
Utrymme för långtidsförvaring, förrådsrum, 
för lägenheter i flerfamiljshus anordnas i 
källare, på vind eller i våningsplan. /GB/
2.3.S Fritidssysslor
45
Planeringsaspekt 1, Delfunktioner
Aktivitetsmönster Anvisat utförande
En bostad kan fungera utan särskilda ut­
rymmen för fritidssysselsättningar. Rum 
för mathållning och vila ger även möjlig­
heter till viss samvaro och enskild verk­
samhet, som exempelvis hobbyarbete. Dess­
utom kan en stor del av den samvaro och de 
individuella verksamheter som äger rum i 
bostaden när lämpliga utrymmen finns, även 
tillgodoses utanför bostaden, utomhus eller 
om sa finns i speciella lokaler.
Av sociala skäl är det dock angeläget att 
bostäderna också planeras så att hushålls- 
medlemmarna erbjuds särskilda utrymmen 
också för en betydande del av de normala 
fritidssysslorna.
Dels bör man kunna vara tillsammans, även 
när utomstående gästar bostaden, dels bör 
man ha möjligheter till att ostört ägna sig 
åt att läsa eller skriva eller åt annat 
enklare individuellt arbete.
Sittgrupper
:8
□
—
L i i J :8
no
•80 • • 80 • • 
20 20 20
□ □
O
I 'JD
2Ô 80 20 8°-80 2ô'
/R41:1 970/
Samvaron bör kunna omfatta även festligare 
måltider, TV, sällskapsspel etc. Vid enstaka 
tillfällen bör bostaden också kunna fungera 
vid större sammankomster. non :s
UŒJ,,sj :s
Bokhylla
•>90 •
oS8
(Se även under Mathållning)
TV
•60-
separat el. 
i bokhylla
Arbetsplats
• 140 •
/GB -73/
Planeringsaspekt 2, Inre samordning
Aktivitetsmönster
Utrymmen för fritidssysslor (särskilt sam­
varo) bör medge tämligen mångsidigt utnytt­
jande, eftersom hushållens fritidsvanor 
kan variera betydligt. Dessutom varierar 
utnyttjandet också inom ett och samma hus­
håll. Den mesta tiden utnyttjas utrymmena 
huvudsakligen av hushållens egna medlemmar, 
men vid enstaka tillfällen kan det vara 
många fler, t.ex. vid fester. Det kan där­
för vara lämpligt med ett relativt stort 
rum, i vilket normalt ett antal individuel­
la fritidssysslor kan’ utövas och ibland 
större sammankomster kan äga rum.
Alla fritidssysslor bör emellertid inte 
tillgodoses inom ett enda utrymme. Plats 
för enskilda studier och även för läsning 
av skönlitteratur bör kunna anordnas av­
skilt från samvaro. Radio- och TV-aktivi­
teter kan heller inte utövas samtidigt 
inom samma utrymme. Bullersamma hobbyarbe­
ten bör också kunna utövas avskilt.
Anvisat utförande
Vardagsrummet är det av bostadens rum som 
skall kunna utgöra familjens centrala sam­
lingsplats. Rummet är oftast det största. 
Livet här tänks omfatta vila och avkoppling, 
förströelse och lättare arbete samt samvaro 
med gäster. /GB/
Vardagsrummet skall normalt medge plats för:
soffgrupp med två fåtöljer, matbord för 6
personer, skåp och hyllor med en sammanlagd 
vägglängd av minst 300 cm. /GB -73/
Enskilda arbetsplatser bör kunna anordnas 
till ett antal av 1 per sovrum plus syar- 
betsplats. /GB/
En uteplats utgör vid lämplig väderlek ett 
bra kompletterande utrymme för samvaroakti­
viteter. Den bör då minst kunna ge plats åt 
en bordsgrupp för 4 personer. /GB/
46
Exernpel på möbelsammanställning för ett var­
dagsrum: B A
C —
c
r™
Ji
Hi J —
j" -*
Vid sammanställning av möbelgrupper till- 
lämpas följande regler:
1) friytor får överlappa (exempel A)
2) stol får överlappa annan möbels friyta
(exempel B) /GB/
Om soffa placeras framför fönster, skall 
avståndet mellan fönstervägg och soffrygg 
vara minst 30 cm. /GB -73/
Lämplig placering av TV
• 90 - 200 •
□ □
TV-läge
/GB -73/
Planeringsaspekt 3, Yttre samordning
Aktivitetsmönster
Måltider är en form av samvaro. Plane­
ringen av vardagsmatplatsen berör där­
för också planeringen för fritidssysslor.
En tillräckligt stor matplats för vardags­
bruk kan även fungera för samvaro med 
gäster, i synnerhet om den placeras i 
god kontakt med övriga samvaroutrymmen.
Annan samvaro, vid TV eller enbart sällskap,, 
planeras normalt till bekväma sittplatser 
i någon soffgrupp. Denna bör kunna place­
ras så att samvaron inte stör andra per­
soner i hushållet, som exempelvis är i 
behov av vila eller koncentration inför 
en arbetsuppgift.
Anvisat utförande
Rum för samvaro förutsättes vara tillgäng­
liga direkt från neutralt utrymme. /GB/
Det är tänkbart att avskilja ett särskilt 
rum för TV-aktiviteter och förlägga övriga 
samvaroaktiviteter till ett vidgat utrymme 
för mathållning. /GB/
Rum för samvaro bör inte inkräkta på fasad- 
utrymmen mot soliga väderstreck på bekost­
nad av utrymmen för mathållning och barns 
lek. /GB/
En uteplats med tillgång till eftermiddags­
sol har förutsättningar att bättre till­
godose samvaroaktiviteter än då den är 
skuggigt placerad. /GB/
Uteplatsen placeras vanligen i anslutning 
till utrymmen för samvaro. Placering i 
anslutning till mathållning är praktiskt 
för utomhusmåltider. /GB/
47
2.3.6 Lek
Planeringsaspekt 1 , Delfunktioner
Aktivitetsmönster
Leken är nödvändig för barnens normala 
fysiska och psykiska utveckling.
Från och med att ett barn kan förflytta sig 
själv, bör det ha möjlighet till själv­
ständig aktivitet inom bostaden.
I första hand bör hänsyn tas till de mycket 
små barnens behov. De äldre barnens (från 
omkring 5 år) innelek sammanfaller i stor 
utsträckning med de vuxnas fritidssyssel­
sättningar. De tillgodoses därför till viss 
del, om de får tillgång till utrymmen för 
dessa. De bör emellertid också ges möjlig­
het att ostörda ägna sig åt bråkiga lekar.
Bostäder för barnhushåll bör medge att 
pyssel med mindre leksaker kan äga rum 
ostört, helst också bygglek med t.ex. 
skumplastdynor eller möbler.
Vattenlek är en mycket stimulerande barn­
sysselsättning som också bör kunna till­
godoses .
Planeringsaspekt 2, Inre samordning
Aktivitetsmönster
Den ostörda leken bör kunna utövas i sär­
skilt rum som har tillräcklig friyta för 
lek med småsaker och även för mer skrym­
mande lek. Där skall också finnas förva- 
ringsutrymmen för lösa leksaker och för 
uppställning av de större sakerna.
Planeringsaspekt 3, Yttre samordning
Aktivitetsmönster
Barns lek fungerar som regel bäst utan 
vuxnas ingripanden. Barnen har trots detta 
behov av att känna att någon vuxen finns 
till hands. Omvänt har vuxna behov av att 
kunna övervaka barnen, så att de inte ham­
nar i farliga situationer och skadas. Det 
är därför viktigt att de ytor som avses för 
barns lek har god kontakt med ytor som till­
godoser de vuxnas dagliga aktiviteter. Om 
badrum skall användas för vattenlek, bör 
det finnas möjlighet till synkontakt från 
platser för frekventa dagligsysslor, t.ex. 
utrymme för mathållning.
Även de ytor som är utanför lägenheten och 
som används av småbarn bör kunna vara under 
uppsikt från bostadens utrymmen för dagliga 
sysslor.
Gränsen mellan lek och vila är mycket ut­
suddad. Leken övergår ofta direkt i sömn. 
Utrymme för avskild lek bör därför helst 
vara samordnat med utrymme för barnets 
vila.
Anvisat utförande 
./.
Anvisat utförande 
./.
Anvisat utförande
Köket kan med fördel ha direkt anslutning 
till något annat bostadsrum. Därigenom kan 
barnen hålla till på större utrymmen under 
god tillsyn. /GB/
Ett särskilt vardagsrum kommer mera sällan 
till användning för barns lek och umgänge 
med kamrater. Dagrummen kök-matplats-barn- 
kammare bör därför i första hand läggas mot 
soligt väderstreck. /GB/
Barns enskilda lek tillgodoses normalt i 
anslutning till utrymme för barns vila.
/GB/
Lekplatserna bör kunna övervakas från 
samtliga familjelägenheter, helst från 
kök och balkong. /GB/
2.3.7 Förflyttningar
Planeringsaspekt 1, Delfunktioner
48
Aktivitetsmönster
I grova drag kan personbundna förflytt' 
ningar inomhus fördelas på följande 
grupper:
1 . Gående utan stöd
Gående med enkelt eller 
dubbelt stöd (mindre gravt 
rörelsehindrade)
k
1k4■r-*
Förflyttning med rullstol 
(gravt rörelsehindrade)
Bartransport
Ungefär samma utrymmeskrav som gående med 
enkelt eller dubbelt stöd, har^också 
gående utan stöd men som bär på ett eller 
flera kollin.I “ i*Ék
Dimensionering för förflyttning med rull­
stol kan relativt bra tillgodose utrymmes­
krav för förflyttning med lastad barnvagn:
Bårtransporter ställer kray på utrymme 
som även är tillräckligt vid förflytt­
ning av möbler:✓
Förflyttning mellan bostaden och dess om­
givning medför också anspråk på utrymme, 
dels för de speciella hjälpmedel, barn­
vagnar, rullstolar, shoppingvagnar m.m. 
som man underlättar förflyttningen med, 
dels för de ytterkläder etc. som man tar 
av eller på, när man lämnar respektive 
anländer till lägenheten.
Anvisat utförande
Passageinått för gående 
utan stöd:
Mått för passage 
med rullstol genom 
port (dörr):
a 1 ,30 m 
b 0,15m 
c 0,80m 
d 0 ,70 m 
e 1,50m 
f 0,20m 
g 1,30m
d) >50 vid annan 
plats än entré
•60' '55 ‘ '50'
/GB/
/SBN/
Utrymme för förflyttningar med rullstol in- 
om lägenheten:
1 Svängutrymme
Utrymme för 90° sväng
• 120 •
I------------- ! *
Utrymme för 180° sväng 
•130
2 Passagebredder 
Raka passager
A___ ON <71
Vändning 180° genom 
utnyttjande av dörr
• 200
/B13:1971/
3 Dörrar
öppning. Den fria öppningen vid dörr bör 
vara minst 75 cm. Det motsvaras av ett 
byggmått på 90 cm för en enkel slagdörr.
Vid pardörrar skall en av dörrarna ha en 
fri öppning av minst 75 cm. /B13:1971/
Passager utnyttjade för 
svängning 90° genom dörr 
• 120 *
Passageinått inom lägenheter
korridor korridor med flytt­
bara garderober
<71
dörr 
• 90 •
49
Planeringsaspekt 2, Inre samordning
Aktivitetsmönster
Tillfälligt handikapp till följd av olycks­
fall, skador eller akuta sjukdomar, är inte 
ovanligt. Ej heller är det ovanligt att bo­
städer med icke handikappade har besök av 
mer eller mindre rörelsehindrade personer. 
Det är alltså inte enbart specialbostäder 
för kroniskt rörelsehindrade personer som 
bör anpassas till dessas krav på utrymme 
för förflyttningar. Normalbostäder bör åt­
minstone ha en sådan utformning, att en 
gravt rörelsehindrad kan nå, förutom entrén, 
de väsentliga bostadsfunktionerna (en sov­
plats, hygienutrymme, umgängesplats, kök, 
garderober).
Beträffande de utrymmen som kompletterar 
kommunikationsutrymmena bör av- och på- 
tagning av ytterkläder kunna förläggas till 
ett särskilt, för väta och smuts okänsligt 
utrymme i anslutning till entrén. Likaså 
bör uppställningsplats för barnvagnar m.m. 
kunna anordnas i dess närhet.
Ett annat inslag som berör planeringen av 
förflyttningar är hanteringen av de sopor 
som hushållens verksamheter ger upphov till. 
Man bör därvid beakta att uppsamlingsplats 
för sopor förläggs, så att dålig lukt inte 
generar lägenheter, men att platsen är lätt 
åtkomlig från bostaden, antingen genom att 
den ligger nära eller nås med speciella 
anordningar för soptransporten.
entrédörr kapphylla svängrum
120 •
passage fram till soffgrupp, A '
matbord och dörr till liten _ _________
uteplats /GB -73/
Uppställningsplats för barnvagn intill kom- 
munikationsutrymme tillgodoses normalt av 
ytan 0,6x0,9 m*. /Bygg 7/
Trappsteg bör normalt inte vara högre än 
18 cm och smalare än 24 cm. /SBN/
Vid svängd trappa görs stegbredden i inre 
gånglinje minst 0,16 m. Lutningen i den 
inre gånglinjen görs dock högst 45° vid 
våningshöjden 2,70 m och därunder. Vid 
större våningshöjder får lutningen ej 
överstiga 46,1°. /SBN/
Steghöjd för rörelsehindrade bör ej över­
stiga 0,14 m, stegbredd bör vara minst 
0,32 m. /SBN/
För personer med nedsatt rörelseförmåga är 
som regel hiss ett nödvändigt hjälpmedel 
vid vertikal förflyttning mellan olika 
våningar. /SBN/
Lutande plan görs ej brantare än 1:12. Med
hänsyn till rörelsehindrade skall trapplan 
dock ej luta mer än 1:50. /SBN/
Anvisat utförande
Alla lägenheter, även i hisslösa 2- och 3- 
våningshus, skall göras beboeliga för rull­
stolsbundna, det vill säga dörrar, hygien­
utrymmen, hallar och kök skall dimensione­
ras med utgångspunkt från de rullstolsbund- 
nas krav. /GB -73/
(För mera detaljerade anvisningar för an­
passning av bostadens utrymmen till för­
flyttningar med rullstol, se byggforsk­
ningens informationsblad B13:1971 och 
B20:1971 samt planexempel i GB -7 3.)
Normala dörrbredder är följande:
9 dm byggmått: entré, vardagsrum 
9 dm " övriga rum, balkong
7 dm " badrum, klosettrura, kläd­
kammare (ev. balkong och 
rum som dessutom har 8 dm 
dörr). /Bygg 7/
Trappa mellan två eller flera plan inom lä­
genhet ges normalt bredden 0,9 ra om den är 
rak. Trappa som svänger mer än 120° utförs 
normalt med bredden 1,1 m. /SBN/
Trappa skall oavsett mått alltid medge 
transport av sjukbår. Finns hiss med golv­
ytan 1,0x2,2 m får trappan ges mindre mått, 
dock lägst 0,9 m. /SBN/
50
Bostadens privata entrérum (tambur eller 
kapprum) bör medge erforderligt svängrum 
för av- och påtagning av ytterkläder. Detta 
kan knappast erhållas med mindre tamburbredd 
än 170 cm, i varje fall inte om kapphyllan 
inkräktar på utrymmet. Väggspegel, stol samt 
någon förvaringsenhet för handskar in.m. bör 
kunna finnas i entrérummet. /GB/
Kapphyllan i entrén bör ha en längd av minst 
80 cm för 2 p familj plus gäster
100 cm " 3 p " " "
120 cm " 4 p " " "
140 cm " 5 p " " " /SKÅP/
Utrymme för barnvagnar förläggs i hus utan 
hiss så, att det blir lätt åtkomligt uti­
från. Utrymmet bör helst finnas i eller in­
till varje entré. I höga hus där barnvagnen 
kan transporteras till bostadsplanet med 
hiss ordnas plats lämpligen i varje trapp- 
plan eller i lägenheternas privata entré- 
utrymmen. /GB/
Bostadsvaneundersökningar har visat att de 
boende i många fall hellre förvarar cyklar, 
barnvagnar, kälkar etc. i sina egna förråds­
rum än i de allmänna. De egna extra förråds­
rummen bör därför placeras med bästa möjliga 
anslutning till utrymme för entrékommunika­
tioner. /GB/
Sopnedkast skall anordnas i byggnad med mer 
än 2 lägenheter, om byggnaden omfattar mer 
än 2 våningar. /BST §47/
Tillåten placering av sopnedkast :
1. Trapphall, trapphus eller annat gemensamt 
utrymme, om detta inte ingår i trapphus för 
brandsäkert eller brand- och röksäkert av­
skild trappa.
2. Inom lägenhet om kraven på brandskydd, 
hygien och olycksfallsskydd därigenom inte 
eftersätts.
3. Mot det fria (exempelvis vid balkong) om
erforderliga åtgärder vidtas som skydd mot 
nederbörd, kyla och frost, samt att fönster 
eller friskluftsventil till bostads- eller 
arbetsrum inte placeras närmare inkastet än 
1,5 m. /SBN/
Planeringsaspekt 3, Yttre samordning
Aktivitetsmönster Anvisat utförande
Synpunkter på planeringen under Yttre samordning för Förflyttningar leder in på planeringen 
av utrymmen utanför lägenheten, vilket är utanför den avgränsning som gäller för de avsedda 
plananalyserna. Av den anledningen har inga anvisningar sammanställts under denna, i och 
för sig mycket väsentliga, planéringsaspekt.
3 ANALYSMETODENS INNEHALL
3.1 Bedömningsmallar - minimikrav på utrymme
I det planeringsunderlag som sammanställts i föregående 
kapitel får man inga direkta uppgifter om vilka planegen­
skaper som motsvarar samma möjligheter till aktiviteter 
för olika stora hushåll. Sammanställningen kan därför 
leda till olika tolkningar av vilka minimikrav som bör 
gälla för respektive hushåll.
I bostadsstyrelsens publikationer, framför allt i God 
bostad, ges emellertid vissa aspekter på planering av 
utrymme i relation till olika utrymmesstandard för hus­
hållen .
Med dessa aspekter fäster man avseende på rymligheten 
och på hushållsmedlemmarnas möjligheter till individuell 
aktivitet. Denna inriktning framgår särskilt tydligt i 
bostadsstyrelsens förslag till nya bostadsnormer 1970 
samt i tidskriftsartiklar som skildrar utgångspunkter 
för arbetet med förslaget, t.ex. Borelius, A, "Den goda 
bostaden" och Borelius, A m.fl. "Sovplats, yta - kost­
nad"; båda i tidskriften Arkitektur nr 10, 1969.
Det standardmönster som framträder starkast har i princip 
trångboddhetsnorm 2"*"'1 som utgångspunkt. Mönstret ansluter 
sig därmed till det som vanligen betecknas som den gäl­
lande planeringsnormen, dvs. den normalstandard som myn­
digheterna satt som riktmärke för bostadsplaneringen.
1) Trångboddhetsnorm 2 uppställdes 1966 som ett riktmärke 
för normal bostadsstandard. Enligt denna är ett hushåll 
trångbott, om det bor fler än två personer per rum; köket 
och ett rum oräknat. Enpersonshushåll räknas dock ej som 
trångbodda i lägenheter med endast ett rum utöver köket. 
Trångboddhetsnorm 1 som uppställdes under 40-talet som 
norm för socialt acceptabel minimistandard, anger att ett 
hushåll är trångbott, om det bor fler än två personer per 
rum; köket oräknat.
Förutom denna "normalstandard" antyds genom bostadssty- 
relsens God bostad och arbete med förslag till ny God 
bostad en standardnivå för möjligheter till aktiviteter, 
när det finns extra utrymme utöver det nödvändiga för 
normal brukbarhet samt en när det är fler personer i bo­
staden än vad den enligt normalstandarden är avsedd för.
De faktiska planegenskaper som kunnat anses överensstämma 
med minimikrav på utrymme för uppfyllande av respektive 
standardnivå har kartlagts, för att tillämpas som bedöm- 
ningsmallar i analysmetoden. Syftet var att definiera de 
olika kvalitetsnivåerna, så att förändringar för de en­
skilda hushållen kunde beskrivas efter en entydig modell.
Frågan om huruvida de standardnivåer som definieras genom 
minimikraven är de mest adekvata för de olika hushållen 
har därvid givits en något underordnad betydelse. Huvud­
saken har antagits vara att de är rimliga i förhållande 
till da som går att utläsa av officiella normer och an­
visningar, och att de baseras på samma egenskaper som i 
dessa vid angivande av skillnader i användbarhet (se sam­
manställning i kapitel 2.3).
Minimikraven för de olika standardnivåerna har vid samman 
ställningen av bedömningsmallar till analysmetoden beteck 
nats med kravtyp A, B och C.
Kravtyp A förutsätter goda möjligheter till individuell 
aktivitet i bostaden. Man bör t.ex. kunna se på TV utan 
att störas av eller störa annan samvaro. Man skall kunna 
ta hem gäster utan att störa andra som exempelvis önskar 
sova etc. I princip överensstämmer kravtyp A med bostads- 
styrelsens rekommendationer gällande utrymmes standard som 
överskrider planeringsnormen.
Kravtyp B överensstämmer i princip med minimikraven för 
den standardnivå som främst beaktas i God bostad från 
1964. Kravtypen innebär bl.a. att hushållet måste accep­
tera två sovplatser per sovrum för att undvika sovplatser
i vardagsrum och kök. Denna utrymmesstandard kan också 
anses vara ett uttryck för lägsta utrymmesstandard utan 
att betecknas som trångbodd enligt trångboddhetsnorm 2, 
som är utgångspunkt för planeringsnormen.^^
Kravtyp C medför att man accepterar långtgående begräns­
ningar för de olika familjemedlemmarnas enskilda bostads- 
aktiviteter. Exempelvis förekommer här att vardagsrummet 
även används för sovplatser. Kravtyp C är att hänföra 
till de planeringsprinciper som rekommenderas, när bo­
staden utnyttjas hårdare än vad planeringsnormen har som 
utgångspunkt. Denna utrymmesstandard motsvarar i grova 
drag minsta rymlighet utan att betecknas som trångbodd 
enligt trångboddhetsnorm 1.
Dessutom förekommer längre fram i rapporten i samband 
med analyser av planlösningar även D som beteckning på 
en kravtyp. Den avser planeringen för hushåll som av 
olika orsaker, exempelvis närliggande service, kan accep­
tera att vissa väsentliga funktioner förläggs utanför 
bostaden. Större delen av Mathållningen kan t.ex. vara 
ordnad på annat håll.
Kravtyp D har dock inte kartlagts närmare, därför att 
analyserna ej avser den typ av bostäder som då blir 
aktuella. Beteckningen D används endast för att ange att 
en planlösning är olämplig enligt de definierade standard­
nivåerna.
1) Se not sidan 51.
54
3.1.1 Vila
Sängplatsens mått är 95x210 cm för enkelsäng och 180x210 
cm för dubbelsäng med passagemått lika med 70 cm fram 
till en långsida av varje bädd enligt FIG.3:1. Dessutom 
skall ett sängbord, 40x40 cm, kunna placeras intill 
sängens huvudgärd, och en stol för varje sängplats skall 
kunna inrymmas i samma rum som sängarna.
FIG.3:1.
. o
Ensängsrum skall vara minst 6 m och tvåsängsrum minst 
9,5 m^ .
Kravtyp C
° Sovplats accepteras i rum för samvaro eller i rum för 
mathållning men ej i rum som man måste passera för att 
nå annat rum. Högst två sovplatser per rum beaktas. Sov­
platserna får kombineras med andra möbler t.ex. som sof­
fa i soffgrupp.
Kravtyp B
° Inga sovplatser beaktas i gemensamhetsutrymme, exempel­
vis i kök eller vardagsrum.
° I hushåll med en person accepteras sovplats i alkov, an­
tingen i anslutning till kök eller vardagsrum.
° Högst två sovplatser per rum beaktas.
° Ett sovrum skall kunna möbleras med dubbelsäng, förutom 
ett annat tvåsängsalternativ (hushåll med minst två per­
soner).
Kravtyp A
o Ingen sovplats i gemensamhetsutrymme beaktas.
55
o Sovrum skall ha dörr mot neutralt utrymme eller kunna 
nås från neutralt utrymme via både kök och vardagsrum. 
Dock kan sovrum i bostad för en person och en sovplats 
i bostäder för två personer ha dörr endast mot kök om 
detta är avskilt från vardagsrum.
o Finns det två rum för samvaro o.d. accepteras generellt 
att ett är genomgång till sovrum.
o Det skall vara möjligt att anordna ett sovrum per person 
i hushåll med upp till fyra personer; i övrigt för alla 
hushållsmedlemmar utom två.
° Ett sovrum skall kunna möbleras med dubbelsäng.
3.1.2 Mathållning
Köksinredning
Tabell 3:1. Minimimått för köksinredning, om arbetsbänken 
placeras mellan diskhoar och spis.
Hushåll* Köksinredning (mått i cm)
spis arbets- disk- hög-
bänk bänk skåp
ES B ŒB m
C 60 80 60 60
60 60 60+40 60
B 20+60 80 60+40 60
40+60 60 60+40 60
A 40+60 80 60+40 60+40
C 60 80 60+40 60
20+60 60 60+40 60
B 40+60 80 60+40 60
A 40+60 80 60+40 60+40
3 C
4 C 
B 
A
5 C
6 B 
A
Summa 
bänk + 
högskåp
204-60 80 
40+60 60 
40+60 80 
40+60 100
40+60 60 
40+60 100
40+60 100
40+60 80 
40+60 100
40+60 100
Hfi
ranBEö-
iwnBfinr
HK.
ni-mtlT
tlï^zz£SïI;LZL
60+40
60+40
60+40
60+60
60
60
60+40
60+40
rW'lffl+U
ÉÏ5ËZïi£rïFL
60+40
60+60
80+60
60+40 
60+40 
60+60+40 c323
D"ri ""
60+40
60+60
80+60
60+40
60+60+40
60+60+40
ÎÏEEHI
QZŒ3Ï XJ
Ett högskåp = 40 cm får ersättas med 40 cm extra bänkyta 
vid spis.
56
Vid en vinklad uppställning av köksinredning skall arbets­
bänken vara minst 60 cm lång före vinkeln. Dessutom är 
minsta avstånd mellan spis och vinkeln 20 cm.
Utrymme för matplats
Plats för vardagsmåltider skall för kravtyperna C-A kunna 
anordnas i anslutning till utrymme för köksinredning.
Kravtyp C
o Ordinarie platser vid matbordet plus tillfälliga
(= bordsplatser som inkräktar på friytor, dock inte på 
nödvändiga passagemått) behöver endast ge plats för 
hushållets medlemmar.
Kravtyp B
o Ordinarie platsantal vid matbordet skall vara lika med 
antalet hushållsmedlemmar. Dessutom skall två tillfäl­
liga platser kunna anordnas i hushåll med fyra eller 
färre personer (en extra vid fem personer).
Kravtyp A
o Tre till fyra ordinarie sittplatser skall rymmas vid 
matbordet utöver hushållets medlemmar vid hushåll med 
fyra eller färre personer; två extra sittplatser vid 
större hushåll.
o Om det finns dörr mellan kök och vardagsrum, sänks 
kraven på utrymme för vardagsmåltider i kök till 
kravtyp B.
Bestämning av tillgodosedd kravtyp för mathållningen som 
helhet
Kravtypen hänförs till det av utrymmena för matplats och 
inredning som erhållit det lägsta värdet.
3.1.3 Personlig_hygien
Tabell 3:2. Tillgodosedda kravtyper vid olika utrymme och 
utrustning för personlig hygien.
57
a) Kravtyp A om det förekommer extra utrymme för ytterligare en utrustningsenhet eller om 
utrymmet är dagsljusbelyst.
b) Även om badrummet nås enbart via toaletten.
o Separata utrymmen avsedda för den personliga hygienen 
bör vara placerade så att de blir tillgängliga från 
neutralt utrymme.
o Hygienutrymme får ha dörr mot kök endast om utrymmet 
saknar wc.
o Kravtypen reduceras till C för de hushåll som har sov­
platser i rum utan direkt eller neutral kontakt med 
hygienutrymme.
o Om det förekommer två hygienutrymmen skall utrymmena 
kunna vara åtkomliga var för sig. Är emellertid ett av 
dem inte tillgängligt från neutralt utrymme eller kök, 
bedöms brukbarheten vara högst enligt minimikrav för 
typ B. Dusch beaktas som likvärdig med badkar vid be­
räkningen, om badkar finns i det icke neutrala utrymmet.
58
o Vid förekomst av två hygienutrymmen är också fördel­
ningen av utrustningen dem emellan väsentlig. Således 
beaktas inte en mer krävande anspråksnivå än B respek­
tive C för fem- respektive sexpersonshushållen, om det 
ena hygienutrymmet endast rymmer wc och tvättställ.
o Generellt gäller att extra plats efter vägg med 2 st 
60x60 cm ytor plus passage = 90 cm, bedöms tillföra 
hygienfunktionen kvalitéer som motsvarar en mer krä­
vande anspråksnivå för redan beaktade hushållsstor­
lekar. Ett eller båda av extrautrymmena får ersättas 
av plats för speciella utrustningsenheter, exempelvis 
bidé eller ytterligare ett tvättställ. Därvid räknas 
även plats för tvättho eller tvättmaskin som ett ut­
rymme som berikar hygienfunktionen.
öppningsbart fönster bedöms vara ett tillskott till hy­
gienfunktionen och får ersätta en extra utrustningsen­
het vid klassificeringen av utrymmet.
3.1.4 Persedelvård
Kravtyp C
c 120 cm klädstångslängd (i garderob eller jämförbart) 
erfordras per person för två av hushållets medlemmar 
samt 60 cm per övrig medlem.
o Städskåp 60x60 cm får vid bedömningen ej ersättas av 
garderob. Skåpet skall kunna placeras i kök eller neu­
tralt utrymme.
o Kollektiv tvättstuga skall finnas i bostadens grannskap.
Kravtyp B
Utrymmeskrav utöver C:
o Ytterligare 60 cm klädstångslängd (i garderob eller jäm­
förbart) skall finnas per person för två av hushållets 
medlemmar.
o Minst 60 cm klädstångslängd per person skall antingen 
vara neutralt tillgänglig från respektive sovplats eller 
finnas i direkt anslutning till sovplatsen.
59
° Utrymme för tvätt skall vara tillgängligt från antingen 
neutralt utrymme, kök eller badrum.
Speciella utrymmeskrav för hushåll med:
o 1-2 personer, plats för badkar istället för dusch eller 
plats för tvättmaskin eller tvättho.
o 3-4 personer, plats för tvättmaskin inom lägenheten.
o 5-6 personer, plats för tvättmaskin och torkskåp inom 
lägenheten.
Kravtyp A
Utrymmeskrav utöver B och C:
° Minst 60 cm klädstångslängd skall kunna inrymmas i gar­
derob (eller jämförbart) i anslutning till varje sov­
plats .
° Utrymme som är avsett för gemensam klädförvaring skall 
vara tillgängligt från neutralt utrymme.
Speciella utrymmeskrav:
° 1-2 personer; plats för tvättmaskin.
° 3-6 personer; utrymme för särskild arbetsplats vid var­
dagsmatplatsen eller i rum med dörr mot kök.
3.1.5 Fritidssysslor
Planeringen berör dels individuell verksamhet, dels sam­
varo .
Samvaro
Minsta yta för särskilt samvaroutrymme är 14 m . Samvaro- 
aktiviteterna beaktas utifrån tre möbelgrupper; matbords- 
grupp, soffgrupp samt förvaringsenheter för böcker, radio, 
TV m.m. Dessa har sammanställts med mått i enlighet med bo- 
stadsstyrelsens förslag till bostadsnormer 1973. Se FIG.3:2 
Kraven på enheterna för olika hushållsstörlekar framgår av 
tabell 3:3.
60
Soffgrupp får inte placeras 
närmare fönster än 30 cm.
FIG.3:2.
Tabell 3:3. Storlek på möbleringsenheter för samvaro vid 
olika hushållsstorlekar.
Möbleringsenheter
Antal permanenta platser 
vid matbord
Antal platser i soffgrupp
Förvaringslängd i meter 
för bokhyllor m.m.
6 pers. 3-5 pers. 2 pers. 1 pers.
6 6
6 5
4 4
5 4
3 3 3 3
Kravtyp C
Hushåll med 3-6 medlemmar:
o Ett rum skall ge plats för de tre ovannämnda möbelgrup­
perna samtidigt. Dock accepteras att matplatsen redu­
ceras till endast fyra stolplatser, för att erhålla en 
acceptabel soffgrupp för sex personer, förutsatt att 
det finns en vardagsmatplats som rymmer åtta personer.
o Sovplatser accepteras i samma rum, om det dessutom finns 
vardagsmatplats i annat rum. Vardagsmatplatsen skall då 
kunna möbleras med bord för sex personer vid hushåll med 
3-4 medlemmar och för åtta personer vid hushåll med 5-6 
medlemmar. Skulle matplatsen inte ha denna extra rymlig­
het, skall sovrummen rymma soffbord och en fåtölj i an­
slutning till en säng. Detta gäller dock ej sovrum som 
har dörr till kök med normal matplats.
o Kravtyp C är också uppfylld i de fall då de tre möbel­
grupperna endast kan anordnas i öppen anslutning till 
kök. Matplatsen behöver då inte dubbleras men skall 
medge plats för större bordsgrupper enligt ovanstående. 
Dock accepteras ej att utrymme för samvaro delar plats 
med utrymme för vila.
Hushåll med 1-2 medlemmar:
o Rum med soffgrupp och hyllinredning får disponeras även 
för sovplatser. Sovplatserna skall kunna arrangeras på 
annat sätt än som bäddbar soffa i soffgrupp. Rummet 
skall dessutom vara avskilt från kök.
o Om matplats ej finns i samvarorummet eller om detta även 
används för sovplatser, skall en matplats för fyra per­
soner rymmas i köket.
Kravtyp B
Hushåll med 2-6 medlemmar:
o De tre möbelgrupperna skall kunna placeras inom ett ge­
mensamt rum, som inte behöver fungera för andra aktivi­
teter än fritidssysslor.
Enpersonshushåll:
o Rummet med de tre möbelgrupperna får även disponeras för 
en stadigvarande sovplats, men då skall matplatsen i 
köket rymma sex stolar.
Kravtyp A
o De tre möbelgrupperna skall kunna inrymmas i ett gemen­
samt rum, som inte behöver fungera för andra bostadsak- 
tiviteter. Det skall också vara möjligt att anordna ut­
rymmen för samvaro i andra rum enligt följande.
Hushåll med 5-6 medlemmar:
o Matplats för åtta personer i kök. Dessutom plats för få­
tölj och soffbord i anslutning till säng i enpersons 
sovrum, i annat fall ett extra samvarorum för soffgrupp 
och två meter hyllinredning.
Hushåll med 3-4 medlemmar:
62
o Matplats för åtta personer i kök, som ej är enda väg 
till sovrum eller plats för fåtölj och soffbord i an­
slutning till säng i enpersons sovrum.
Hushåll med 1-2 medlemmar:
0 Matplats för sex personer skall kunna anordnas i kök. 
I annat fall skall enpersons sovrum kunna möbleras 
med fåtölj och soffbord i anslutning till säng.
Individuella arbetsplatser
Arbetsplatsen skall rymma mindre arbetsbord med stol. 
Högst en arbetsplats får förläggas till ordinarie var­
dagsrum, kök, föräldrasovrum eller rum med endast en 
sovplats. I rum med två sovplatser beaktas två arbets­
platser, om utrymmet så medger.
Antal arbetsplatser Uppfylld kravtyp
1 1A , 2C , 3C
2 2A, 3B, 4-6C
3 3A, 4B, 5B, 6C
4 4A, 5B, 6B
5 6A
Bestämning av tillgodosedd kravtyp för fritidssysslor 
som helhet
Tillgodosedd kravtyp anges vara den som är lägst av 
Samvaro och Individuella arbetsplatser.
3.1.6 Lek
Utrymmen som kan fungera för lek är givetvis aktuella 
främst för barnfamiljer. Det är både individuell lek och 
lek i gemensamhetsutrymmen som skall beaktas och även 
möjligheter för tillsyn utan intrång i leken. Den ostörda 
individuella leken medför krav på friyta och möblerings- 
alternativ i anslutning till sovplats för barn.
Kravtyp C
o Sovrum för barn skall kunna möbleras med åtminstone en 
arbetsplats.
Kravtyp B
o Sovrum för barn skall kunna möbleras med en arbetsplats 
per sovplats.
o Sovplats får ej finnas i vardagsrum.
o Utrymme för vardagsmatplats skall ligga i anslutning 
till fasad eller också skall köket ha dörr till sovrum.
Kravtyp A
o Sovrum för barn skall förutom sängplats också rymma ar­
betsbord, garderob samt friyta 100x80 cm plus passage. 
Detta erfordras dock inte, om rummet ligger i anslutning 
till extra rum för samvaro eller till kök, där det finns 
utrymme för den extra arbetsplats eller friyta som sak­
nas i sovrummet. Exempel på acceptabel möblerbarhet 
visas i FIG.3:3.
o Vardagsrummet accepteras ej som enda förbindelse med 
sovrum för barn.
o Kök och sovrum för barn skall ha dörr till samma neu­
trala utrymme eller genomgångsrum eller också ha inbör­
des dörrkontakt.
FIG.3:3.
s
I; 1Ii TT «
□
o
CO
210 I 401 100
3.1.7 Förflyttningar
Planeringen omfattar här utrymme dels för bostadsentrén, 
dels för passager till olika utrymmen inom bostaden. Dess­
utom ingår utrymme för av- och påtagning samt förvaring 
av ytterkläder.
Kravtyp C
o Karmyttermått för dörröppningar skall vara minst 90 cm 
till entré och vardagsrum, 80 cm till övriga bostadsrum, 
70 cm till badrum, toalett, klädkammare, balkong samt 
till bostadsrum som dessutom har en 80 cm dörr mot 
neutralt utrymme.
o Minsta bredd på korridor skall vara 90 cm.
o Minsta passagemått framför kapphylla inklusive hyllan 
skall vara 140 cm.
o Kapphyllans klädstångslängd skall vara 40 cm + 20 cm 
per person i hushållet.
Kravtyp B
o Som C, men dessutom krav på plats för garderob för att 
förvara ytterkläder; för hushåll med mer än två medlem­
mar också plats för en stol.
o Det skall finnas en minsta friyta som är 120x90 cm
omedelbart innanför entrédörren (120 cm = måttet tvärs 
entrériktning).
o Minsta bredd på korridor skall vara 110 cm mellan fasta 
väggar och 90 cm, om åtminstone en vägg är framsidan av 
flyttbara garderober.
Kravtyp A
o Anpassning till passage med rullstol skall vara möjlig, 
vilket innebär att 90 cm är minsta karmyttermått på åt­
minstone en dörr till varje rum och till eventuell kläd­
kammare samt till ett hygienutrymme med wc och badkar 
eller dusch. Dessutom skall det i entréutrymmet finnas 
en friyta med minsta mått 130x130 cm (vändplats).
o I entréutrymmet skall också finnas plats för ytterliga­
re en förvaringsenhet (60x60 cm) för hushåll med 3-4 
medlemmar och två sådana förvaringsenheter för hushåll 
med 5-6 medlemmar.
65
3.2 Speciella värderingsprinciper
Syftet med analysmetoden är att peka ut de alternativ 
till planlösningar som medför den för boendefunktionen 
fördelaktigaste planeringen. Bedömningen utgår därvid 
från minimikrav på utrymmet, vilket kan synas missvisande, 
eftersom minimala utrymmen inte alltid uppfattas som för­
delaktiga lösningar av de boende..
Avsikten med minimikraven är emellertid inte att begränsa 
rymligheten i lägenheterna, utan istället att planera 
dessa så, att den yta som ingår skall medföra ett maxi­
malt utbyte av möjligheter till olika sysselsättningar. 
Därvid beaktas dock rymligheten för de enskilda hushålls­
storlekarna endast till och med kravtyp A som, trots att 
den överskrider normalstandarden, står för förhållande­
vis måttliga anspråk.
Planeringen av utrymmesstandard över kravtyp A underord­
nas härigenom anpassning av lägenhetsytan till större 
hushåll.
Orsaken till att en sådan anpassning antagits vara att 
föredra framför en speciell överstandard för ett hushåll 
som redan beaktas med kravtyp A, är att analysmetoden 
skall tillämpas vid planeringen av lägenheter till den 
normala bostadsmarknaden. Karakteristiskt för denna situa­
tion är att man inte känner till de blivande bostadsinne- 
havarnas individuella önskemål. Hushållen kommer som re­
gel inte i kontakt med sina bostäder förrän de är byggda. 
Lägenheter kan också byta innehavare många gånger under 
relativt korta tidsperioder.
Vid val mellan olika planlösningar bör därför den plane­
ring vara att föredra, som icke låser planlösningarna 
vid hushåll med alltför speciella aktivitetsmönster. An­
passningen av överstandarden till större hushåll har an­
tagits öka generaliteten hos planlösningarna gentemot 
olika aktivitetsmönster. Denna anpassning innebär exem­
pelvis att de mindre hushållen får fler alternativ för 
utnyttjande av bostadsrummen.
66
Antagandet om förbättringen av möjligheter till olika 
aktiviteter genom att lägenhetsplanen anpassas till så 
stora hushåll som möjligt skall förklaras ytterligare med 
ett exempel.
Lägenheten i FIG.3:4 visar en bostad som enligt bostads- 
styrelsens normer är acceptabel för hushåll med högst tre 
personer. Den är dock större än vad som är nödvändigt för 
att uppfylla bostadsstyrelsens miniminormer. Exemplet är 
från ett förhållandevis konventionellt bostadsområde, 
producerat vid slutet av 1960-talet.
FIG.3:4. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A fe fe P
Mathållning A A A A -
Personlig hygien A A A B. -
Persedelvård A A A A -
Fritidssysslor A A B. B -
Lek fe B C -
Förflyttningar fe. B. & & -
enhetsytan 80 m^.
De extra utrymmena har planerats så att lägenhetsplanen 
inte passar ett större hushåll enligt analysmetodens 
premisser. Däremot är ytorna för exempelvis Samvaro och 
Mathållning betydligt över minimikraven för de standard- 
nivåer som blir möjliga. Utrymmesstandarden begränsas 
främst av att det saknas möjligheter till ytterligare 
sovplatser (bl.a. är vardagsrummet genomgångsrum och det 
ena sovrummet ett s.k. halvrum). Följaktligen är också 
möjligheterna till åtskilda och av varandra ostörda akti­
viteter små.
FIG.3:5 visar ett alternativ som har samma huvudmått som 
FIG.3:4. Denna lägenhetsvariant har emellertid planerats 
efter principen att uppfylla minimikrav för så stora 
hushåll som möjligt och en så hög standardnivå som möj­
ligt för varje enskilt hushåll. Den uppfyller minimifunk- 
tioner för minst lika krävande trepersonshushåll som den 
i FIG.3:4. Dessutom medger den acceptabla utrymmesförhål- 
landen för hushåll med fyra personer av kravtyp B och för 
hushåll med sex personer av kravtyp C. Man kan därför 
förmoda att planlösningen genom att ha anpassats till de 
större hushållen, även passar fler situationer för tre- 
personshushållen än den förra.
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A A ft f. C ( -
Mathållning A 4. A & & ft -
Personlig hygien A L A 5 ft C -
Persedel värd A A A A k C -
Fritidssysslor A A 6* P C c -
Lek A A C c c -
Förflyttningar B B» fe &4 c -
FIG.3:5. Planlösning med lägenhetsytan 80 mz
Exemplet visar också hur analysmetoden utnyttjats för att, 
med den föreliggande stomplanen som utgångspunkt, söka ett 
lägenhetsalternativ som tillgodoser fler brukarkategorier 
och som därmed kan upplevas som acceptabelt av fler hus­
håll. Om analysmetoden hade tillämpats redan vid plane­
ringen av projektet, hade uppgiften kunnat vara att pröva 
även andra huvudmått och också andra ytor för att få fram 
ett förmånligare planalternativ.
Planlösningar skala: 9 1 ? 9 9 9 10 m
3.3 Beskrivningsmall
Den information om planlösningarna som behövs för att 
kunna bedöma rymligheten enligt den utvecklade modellen 
innehåller endast delvis uppgifter om direkt mätbara 
egenskaper, som t.ex. dörrbredder och antal garderober.
En övervägande del är av typen möblerbarhet och rumssam- 
band. Beskrivningar av sådana kan bli mycket beroende av 
beskrivarens individuella förmåga och värderingar och 
därför också mycket olika. Inte ens samma person kan upp­
repa beskrivningar konsekvent från lägenhet till lägen­
het utan att ha hjälp av någon form av riktmall.
Det är emellertid nödvändigt att brukbarhetsanalyserna 
utförs på likartat grundade uppgifter, om olika planlös- 
ningsalternativ skall kunna jämföras. Bedömningsmallen 
har därför kompletterats med anvisningar om vilka plan­
egenskaper som skall redovisas och hur detta skall göras. 
Aktuella planegenskaper förtecknas därvid i ett formulär. 
Sättet att redovisa dem föreskrivs genom speciella in­
struktioner .
Innehållet i beskrivningsformulär och instruktioner ba­
seras på de underlag för planering av lägenheter som 
ställts samman i kapitel 2. De planegenskaper som därvid 
slutits till beskrivningen framgår av följande genomgång 
av beskrivningsmallens utformning. Den numrering som 
förekommer i anslutning till punkterna i beskrivnings- 
formuläret hänvisar till instruktionerna för redovis­
ningen som sammanställts i det efterföljande avsnittet 
(3.3.8) .
Beskrivningsmallen kan verka onödigt formell och betungan­
de för projekteringen. Dess funktion är dock främst att 
peka ut vilka egenskaper som berörs av plananalyserna.
En van projektor bör ganska snart kunna tillämpa analys­
metoden direkt utan beskrivningsmallens formaliteter.
3.3.1 Vila
Planeringsunderlaget innehåller här dels anvisningar för 
sömn och vila, dels för förvaring av de klädespersedlar 
som normalt skiftas i samband med att vila påbörjas eller 
avslutas.
Formuläret berör endast sovplatsstandarden. Utrymme för 
vila eller avkoppling, som inte innebär sängläge uppmärk­
sammas i formulär för Fritidssysslor.
Förvaring av klädespersedlar vid sovplatsen beaktas här 
endast med avseende på tillfällig uppläggning (utrymme 
för stol). Mera permanenta utrymmen för klädförvaringen 
ingår i formulär för Persedelvård.
Förutom antalet sovplatser är sovplatsstandarden också 
beroende av sovplatsernas fördelning över bostadens olika 
utrymmen. Därvid registreras i formuläret endast rum och 
deras läge i förhållande till entré, övriga kontaktför­
hållanden har intimt samband med andra aktivitetsutövan- 
den i bostaden och beaktas i samband med dessa. Formu­
läret för aktivitetsbeteckningen Vila har därmed erhållit 
följande sammansättning:
101 Antal sovplatser (med fördelning på olika rum): ....
102 Kontakt mellan sovrummen och entrén:
3.3.2 Mathållning
Planeringsunderlaget omfattar matlagning inklusive bered­
ning och tillredning, bakning och konservering; dessutom 
förvaring av mat och redskap för matlagningen. Vidare in­
går måltider och förvaring av serviser, bestick m.m.
70
Utrymmesstandarden är beroende förutom av köksinredningens 
innehåll och matplatsens storlek även av hur inredningen 
kombineras. Mathållningens förläggning i bostaden är sär­
skilt intressant, eftersom utrymmena för detta tenderar 
att vara bostadens mest frekventerade under dagtid. Be- 
skrivningsformuläret innehåller följande punkter:
201 Köksinredning;
1) sammansättning: ..................................
2) anmärkningar:
3) dagsljusförhållanden:
202 Vardagsmatplats;
1) placering - antal stolsutrymmen:
2) anmärkningar:
203 Kök (K) eller kök med matplats (K/M) har dörrar mot:
3.3.3 Personlig_hygien
Planeringsunderlaget omfattar bad och annan kroppshygien 
samt klosettbesök. Dessutom ingår enklare skönhetsvård, 
spädbarnsvård och vård av småsår m.m.
Utrymmesstandarden för Personlig hygien sätts framför allt 
i samband med speciellt anordnade bad- och klosettutrymmen 
Därvid är det inredningen och dess fördelning på olika ut­
rymmen och placering av dessa i bostaden som är av sär­
skild betydelse.
Beskrivningsformulärets punkter är följande:
301 Anordningar för personlig hygien;
1) utrymmestyp(er) med uppgifter om dagsljus och 
utrustningsenheter: ............................
2) anmärkningar:
3) dörrplacering mot utrymme:
302 Extra utrymme utöver fasta utrustningsenheter:
303 Kontakt mellan hygienutrymmen och sovrum:
3.3.4 Persedelvård
Planeringsunderlaget omfattar rengöring, lagning och för­
varing av olika persedlar, främst kläder och linne men 
också möbler och annan lös inredning samt diverse person­
liga tillbehör.
Utrymmesstandarden för Persedelvård hänförs främst till 
garderobsinredning, förråd och utrymme för tvätt och tex­
tilier. Den persedelvård som utövas vid arbetsbord beaktas 
genom de individuella arbetsplatser som ingår i plane­
ringen för Fritidssysslor. Dock ställs här vissa särskil­
da krav på planeringen.
Formuläret innehåller följande punkter efter det att 
fastighetstvättstuga för tyngre arbetsmoment samt utrymme 
för långtidsförvaring, dvs. lägenhetsförråd, antagits va­
ra tillgodosedda i lägenhetens grannskap.
72
401 Tvätt;
1) tvätt och torkning, utrymme/utrustning:
2) efterbehandling, utrymme/utrustning:
3) anmärkningar :
402 Plats för vädring: ........................
403 Klädförvaring;
1) anordning - förvaringslängd - placering:
2) total förvaringslängd:
3) anmärkningar: .......
404 Arbetsbänk i anslutning till kök: ..................
405 Skåp för städutrustning m.m., storlek och placering:
3.3.5 Fritidssysslor
Planeringsunderlaget omfattar samvaro, TV-radio, musik 
samt enskilt arbete, såsom läsning eller hobbyverksam­
het; dessutom förvaring av litteratur, grammofonskivor
m.m.
Utrymmesstandarden för Fritidssysslor förknippas främst 
med utrymme för umgängesaktiviteter och TV. Dessutom har 
enskilda platser för läs- och skrivarbete och enklare 
hobby betydelse.
Formuläret innehåller följande punkter:
73
501 Utrymme för samvaroaktiviteter;
1) möbelgrupper, placering och rymlighet:
2) anmärkningar:
3) uteplats; placering och rymlighet:
502 Antal individuella arbetsplatser vid olika alternativ 
till utnyttjande av sovplatsstandard: ..............
503 Extra möblerbarhet i sovrum när endast en sovplats 
inreds per rum: ..................................
3.3.6 Lek
Planeringsunderlaget omfattar lek med hänsyn till ostörd 
lek och lek i anslutning till utrymmen för andra aktivi­
teter samt den tillsyn av lekande barn som kan vara önsk­
värd .
En stor del av lekmomenten tillgodoses genom utrymmen för 
andra aktiviteter (fritidssysslor, mathållning, personlig 
hygien, vila). Dock krävs vissa speciella hänsyn. Extra 
friytor och möjligheter till individuella arbetsplatser 
i anslutning till sängplats för barn är angelägna egen-
skaper, liksom även god kontakt mellan bostadens olika 
utrymmen, och god dagsljusbelysning i rum som ofta ut­
nyttjas för barns lekar.
Beskrivningsformuläret innehåller följande punkter:
601 Sovrum för barn;
1) antal sovplatser/placering : ...................
2) möblerbarhet:
602 Kök, inklusive vardagsmatplats;
1) placering i förhållande till sov- och lekrum för 
barn: ..............................................
2) vardagsmatplatsen, dagsljusförhållanden samt ev. 
dörrkontakter med andra utrymmen: ................
3.3.7 Förflyttningar
Planeringsunderlaget berör kommunikationsutrymmen till 
och inom bostaden för trafikering av gående med eller 
utan hjälpmedel; dessutom utrymmen för tillfällig förva­
ring av sådana hjälpmedel samt för av- och påtagning och 
tillfällig förvaring av ytterkläder. Vidare beaktas här 
även bostadens anslutning till transportsystem för sopor.
Vid jämförelser mellan olika lägenheter, där beskrivnings- 
mallen skall tillämpas är emellertid planeringen huvud­
sakligen inriktad på utrymmet inom lägenheterna. Beskriv- 
ningsformulären innehåller därför endast punkter för 
denna planering.
75
701 Lägenhetens entréutrymme;
1) utrymme för kapphylla: ...........................
2) klädstångslängd i garderober eller klädkammare: ..
3) extra friytor: ...................................
702 Kommunikationer inom bostaden;
1) passagebredder genom dörrar eller portaler:
2) korridorbredder samt passagebredder genom rum 
förbi möbelgrupper: ............................
3.3.8 Instruktioner_för_redoyisning_av_planegenskaper
De särskilda mått på inredningen och friytor kring denna 
som inte redovisas i instruktionerna återfinns i plane­
ringsunderlaget i kapitel 2.
101 Redovisning av antal sovplatser
a) Sovplatsen skall kunna möbleras med säng, sängbord 
samt stol.
b) Högst två sovplatser per rum.
c) Ingen sovplats i genomgångsrum utom till kläd­
kammare, balkong eller icke enda hygienutrymme 
med klosett.
d) Sovplats får räknas endast i rum med fönster 
eller i alkover i rum med fönster.
e) Sovplatserna antecknas med antal (siffra) som 
knyts med bindestreck till beteckning för det 
rum där sovplatserna inrymts. För rumsbeteck- 
ningar hänvisas till 102.
102 Placering - kontaktförhållanden
Placeringen av ett rum i förhållande till ett annat 
redovisas med rumsbeteckning samt med de rum som 
måste passeras mellan rummen. Därvid redovisas de 
avgränsningar (dörrar, portaler m.m.) som skiljer 
de olika rummen eller utrymmena som passeras, med 
följande beteckningar:
p = dörrförbindelse
~T = öppen förbindelse (portal eller endast marke-
' rad avdelning utan speciell väggavgränsning).
Rumsdefinitioner och beteckningar
E
N
EK
GR
U
K
M
K/M
S
BAD
WC
KK
AL
entréutrymme, dvs. utrymme i anslutning till 
entré med plats för kapphylla
neutralt utrymme, dvs. utrymme avsett för 
kommunikationer och som ansluter till entré­
utrymme
annat separat kommunikationsutrymme som inte 
ansluter till entréutrymme
genomgångsrum, dvs. rum som måste vara passage 
till annat bostadsrum eller enda rum med bad 
eller wc
rum lämpligt för samvaro 
rum inrett med köksutrustning
rum, eller del av rum som är lämpligt för mat­
plats
kök med matplats
rum lämpligt för sovplats
hygienutrymme med badkar
hygienutrymme med klosett men ej badkar
klädkammare
alkov. Beteckningen anknyts till aktuellt rum, 
exempelvis AL/U.
Rum som är lämpliga för samma ändamål skiljs med 
extra sifferbeteckning som anger rummets storleks­
ordning, SI, S2 etc.
201 Kökets fasta inredning
a) Inredningen redovisas med nedanstående beteckningar 
samt i grupper som illustrerar sammanhängande en­
heter (XX anger bänklängd i dm).
BXX = bakbänk SXX+XX
DXX = diskbänk FXX
AXX = arbetsbänk
SXX = spis
+XX = extra bänkyta ÖXX
= spis + bänkutrymme 
= högskåp för matför- 
varing eller köks­
utensilier
= överskåp (vägglängd)
b) Anmärkningar noteras med avseende på förekomst av 
vinkling och var den är placerad, exempelvis mel­
lan D12 + 2 och A6. Dessutom noteras anmärkningar 
om friytor vid inredningen underskrider normal 
praxis.
Dagsljusförhållanden
Belysning med dagsljus beskrivs med avstånd (dm) till
fönster från arbetsinredningens olika enheter (S, A
och D) samt med något av följande:
1) sidobelysning
2) bakljus (i ryggen på person som nyttjar inred­
ningen)
3) indirekt belysning vid glasvägg mot ...
4) ingen dagsljusbelysning.
202 Plats för vardagsmåltider
a) Lämpligaste plats för vardagsmåltider är som regel 
den bordsplacering som är närmast arbetsinredning. 
Utrymme invid fasad föredras dock normalt framför 
mörkt utrymme, om det ligger inom rimligt avstånd 
från arbetsinredningen.
b) Vardagsmatplatsens läge anges dels i förhållande 
till arbetsinredning i köket (KA), dels i för­
hållande till fönster.
Läge i förhållande till arbetsinredning anges med
något av följande:
1) mellan KA
figurexempel :
2) bredvid KA 
figurexempel :
3) i öppen kontakt med KA 
figurexempel:
4) i direkt dörrkontakt med KA
5) i indirekt dörrkontakt via
c) Placering i förhållande till fönster:"Vid fönster" 
alt. avstånd i dm mellan fönster och närmaste del 
av matplatsen.
§êlë!SÏ}ïî}g_2£iLï!ë^2YiËDi!}g_ÊY_y£EY!™Ë_YiçLmatplats
a) Fasta platser: normenliga platser för bord och 
stolar (funktionsmått för arbetsinredning kan 
överlappas med 1 dm, dock ej framför större del 
av spis. Överlappning noteras dock efter "anmärk­
ningar" ).
©
i © ■ H ©
:t
HKÄzr©
N med KA
78
b) Tillfälliga platser: extra platser som kan adde­
ras till de fasta och som inkräktar på funktions- 
mått för arbete vid köksinredningen eller annat 
funktionsmått, men som tillåter passage.
203 Dörrförbindelse och utrymmesbeteckningar, se 102
301 Anordningar för personlig hygien
Utrymme med badkar betecknas med BAD och utrymme med 
wc men ej badkar med WC. Om hygienutrymme även pla­
nerats för tvätt, noteras detta med att beteckningen 
kompletteras med /TVÄTT Ct.ex. BAD/TVÄTT). Dessutom 
kompletteras utrymmesbeteckningarna med de utrust- 
ningsenheter som avser hygienen.
Dagsljus redovisas med huruvida utrymmet har fönster 
eller ej.
Anmärkningar görs, om den rymlighet som föreskrivs i 
planeringsunderlaget ej uppfylls, t.ex. "ej anpassat 
till rörelsehindrad" = ej R.
Dörrplacering mot utrymme redovisas i enlighet med 
102 .
302 Extra plats i hygienutrymmen
Som extra plats betraktas:
a) friyta som reserverats men ej inretts för visst 
ändamål (även för tvättmaskin).
b) friyta intill vägg och utan funktionsangivelse, 
minst 6 dm bred och med 15 dm fritt mått framför 
väggen inklusive passage.
303 Placering i förhållande till sovrum, markeras enl.102
401 Tvätt - utrymme och utrustning
a) Utrymme för tvätt anges med det som är tillämpligt 
av följande:
1) tvätt i kombination med ett annat utrymme: 
TVÄTT/utrymmesbeteckning
2) tvätt i särskilt utrymme: TVÄTTSTUGA
3) om tvättutrustningen är splittrad på flera ut­
rymmen anges de kombinationer som föreligger, 
varvid beteckningen TVÄTT ersätts med före­
liggande utrustning.
b) Utrustningen redovisas med följande förkortningar:
Sm = skåp för smutstvätt Ts = torkskåp
Ho = ho för handtvätt Tm = tvättmaskin
bänk = avlastningsyta TmC = tvättmaskin
C = centrifug med centrifug
an = förberedd anslutning men ej installerad ut­
rustning (sättes i kombination med aktuell 
utrustningsenhet).
c) Tvättutrymmets placering redovisas med dörrkontak 
ter enligt 102.
d) Anmärkningar görs om den rymlighet som anvisas i 
planeringsunderlaget underskrids.
e) Anordningar för efterbehandling av torkad tvätt 
beskrivs med något av följande:
1) plats för strykmaskin eller mangel
2) plats för strykmaskin och mangel
3) ingen särskild arbetsplats anvisad.
Iordningställd inredning och installerad utrustning 
anges med typ och storlek. Placeringen anges i en­
lighet med 102.
402 Plats för vädring
Balkong eller altan om sådan förekommer; eljest vid 
öppet fönster. Beskrivningen utförs med följande be­
teckningar :
a) balkong vid neutralt rum (N)
b) balkong vid genomgångsrum (GR) och rumsbeteckning
c) balkong vid (rumsbeteckning)
d) vädring kan anordnas enbart i anslutning till 
fönster.
403 Redovisning av förvaringsutrymme
a) Kapphylla ingår inte i denna beskrivning. 
Anordning anges med KK för klädkammare och G för 
garderobskåp och linneskåp.
Efter beteckning för anordning redovisas den sam­
manlagda inredningslängden (eller klädstångsläng- 
den) i dm. För garderober redovisas denna förva- 
ringslängd uppdelad på de olika rum, i vilka de 
placerats. (Exempelvis G18-S1, vilket innebär 
18 dm garderobsförvaring i största sovrummet.)
b) Klädkammarens placering redovisas i enlighet med
102.
c) Anmärkningar görs, om friytorna vid förvaringsen- 
heter underskrider anvisningar i planeringsunder­
laget.
404 Arbetsplats i anslutning till kök
Beskrivningen skall ange var plats kan anordnas, 
varvid något av följande alternativ bör användas:
1) fristående från matplats
2) i kombination med matplats (inget särskilt stols­
utrymme)
Figurexempel : 1
80
3) i annat rum än kök (markeras med dörrkontakter 
enligt 102).
405 Städskåp, placering enligt 102
501 Möbelgrupper
1) Antal sittplatser i soffgrupp, samt eventuella 
andra fåtöljer. Exempel soffgrupp: 5 platser + 1
2) Antal sittplatser vid extra matplats
3) Inredning för TV, radio, förvaring av böcker m.m. 
Antal meter förvaringslängd. Möbelgrupperna redo­
visas i anslutning till de rum där de kan place­
ras, t.ex. Ul-soffgrupp 5 platser + 1.
Anmärkningar görs om friytor kring inredning under­
skrider anvisningarna i planeringsunderlaget.
Uteplats, rymligheten på balkong redovisas med stor­
lek på den bordsgrupp som kan rymmas.
Placeringen redovisas enligt 102.
502 Enskilda arbetsplatser
Minsta utrymme är plats för mindre arbetsbord 
60x120 cm samt stol.
Antal arbetsplatser beräknas efter högst en i re­
spektive samvarorum, kök, sovrum för föräldrar och 
i sovrum med endast en sovplats. I andra sovrum med 
två sovplatser får, om utrymmet medger, räknas två 
arbetsplatser.
Redovisningen skall återge de olika alternativ som 
kan tänkas bli möjliga vid olika utnyttjande av 
lägenhetens sovplatsstandard.
503 Extra möblerbarhet i sovrum
Möblerbarheten avser möjligheter att placera soff­
bord och fåtölj i anslutning till säng. Därvid skall 
hänsyn tas till eventuella förändringar i antalet 
individuella arbetsplatser eller annan inredning som 
sovrummet planerats för.
601 Sovrum för barn
a) Placeringen redovisas i förhållande till entré.
b) Möblerbarheten avser eventuell plats för arbets­
bord samt, i enpersonsrum, extra friyta 80x100 cm 
plus passage i sovrummet.
602 Placering, enligt 102
701 Entréutrymme
Kapphyllan redovisas med vägglängd i dm.
Extra friytor avser möjligheter till extra förva- 
ringsinredning 6x6 dm och stol samt möjligheter 
till acceptabelt vändutrymme för rullstol 13x13 dm.
Förekommande möjligheter redovisas, exempelvis: 
vändutrymme samt 3 förvaringsenheter och stol.
702 Kommunikationer inom bostaden
1) Dörröppningarna antecknas med dm-mått efter 
passering enligt 102 och med entrén som utgångs­
punkt. Exempelvis E = 9; E[^K/M=8.
2) Anteckningar om korridorbredder och passager för­
bi möbelgrupper görs endast om utrymmet under­
skrider anvisningarna i planeringsunderlaget,
3.3.9 Exemgel_2§_tillämgning
82
O
FIG.3:6. Planlösning med
lägenhetsytan 87,5 . Skala:0_1—?—l—ï—1
VILA
101 Antal sovplatser (med fördelning på-olika rum):
..............
102 Kontakt mellan sovrummen och entrén: ...........
ut-.N;....V.t\N.ÿ...$2.fcN......................................
MATHÅLLNING
201 Köksinredning;
1) sammansättning: f; 12., B>.ip. ,811.,. AS., Sk ti./.... 
BÄ*/...............
2) anmärkningar : .....................................
3) dagsljusförhållanden: S.-lP./. .D.tÆP.^ ---
...........................
202 Vardagsmatplats; i k* A
1) placering - antal stolsutrymmen: • .
h ."t'. £ . bvUt{&C4l. få....................................
2) anmärkningar: .....................................
203 Kök (K) eller kök med matplats (K/M) har dörrar mot:
.b/....................................................................................
83
PERSONLIG HYGIEN
301 Anordningar för personlig hygien i
1) utrymmestyp(er) med uppgifter om dagsljus och ut-
rustningsenheter: TT.*.
................................ h&jrïtàMfyfâ....
.Wfi-;. yo.L .......................v.......
2) anmärkningar: ... E>AP./T!«TX ack. K i.%{. k....
3) dörrplacering mot utrymme: e*Ap/r*«./r.N......
............................................. w<p.tr.f.......................
302 Extra utrymme utöver fasta u^rustningsenheter: ...
fâ. hfPPi.ïyf:.tfHtyho?À-.4 * 15.th*_
303 Kontakt mellan hygienutrymmen och sovrum:
ftAP/TV^JT. pfk .VA.. h-Ü Jr.$..1. pfA. . S.2..
PERSEDELVARD 
401 Tvätt;
1) tvätt och torkning, utrymme/utrustning: .........
XW.TT/.feAP. ;.. ftéh. ,|Ä, .Th.wA. .(?sWk .1^4«-.
2) efterbehandling, utrymme/utrustning: ............
.owtfiSfA-................
3) anmärkningar: .....................................
402 Plats för vädring: $>a£!w*<V xçX. .0.............
403 Klädförvaring ;
1) anordning - förvaringslängd - placering: .......
hü.;. i.;. .o.ï-s.z+.&h-.R,.....
2) total förvaringslängd : .. ......................
3) anmärkningar: .....................................
404 Arbetsbänk i anslutning till kök: ..................
405 Skåp för städutrustning m.m., storlek och placering:
& ä . K/m.......................................... .
FRITIDSSYSSLOR
501 Utrymme för samvaroaktiviteter;
1) möbelgrupper, placering och rymlighet . U K <.. .
SîtfoM«.=.<?.f>uh.<vr.........................................
f'.'ftvi b. ./tAa/AaT:........................
..r.. HO. ............................................
2) anmärkningar: .....................................
3) uteplats, placering och rymlighet: • • ■
. |r U GSki..P.\. /... b?!~Å .P. fM.VX.......
502 Antal individuella arbetsplatser vid olika alternativ 
till utnyttjande av sovplatsstandard: ..............
b .t. .^. .................
P. rr~l{. rrr~. “.^...rrr”.“."-----
LEK
601 Sovrum för barn;
1) antal sovplatser/placering: 5Å.-..2.S>..^.N.
2) möblerbarhet : ^
..................
602 Kök, inklusive vardagsmatplats;
1) placering i förhållande till sov- och lekrum för 
barn: JrM .fï\ P.%-....................................
2) vardagsmatplatsen, dagsljusförhållanden samt ev. 
dörrkontakter med andra utrymmen: Jtodt.. fâvfct,..
FÖRFLYTTNINGAR
701 Lägenhetens entréutrymme;
1) utrymme för kapphylla: ..LQ. ..... ................
2) klädstångslängd i garderober eller klädkammare:..
.£«•+. KS .......................................
3 > extra friytor : tfx . J% 4.H. .5hly.
b..i.->k }J>..t.fc-Kvf. .«oft. X ........
702 Kommunikationer inom bostaden;
1) passagebredder genom dörrar eller portaler: Ç
phWA*. X/. e J N. f H h K/K Hk M; N /-U ><?'
Kh Wk«.l r.8;.fci.frKA-7.;..Nf si .... 
SXf.W.^AS.-TÄ.;...................................
2) korridorbredder samt passagebredder genom rum för­
bi möbelgrupper: .................. ...................
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A B Lfe C C -
Mathållning - A B B E» c -
Personlig hygien - L A A c -
Persedel värd - A A B B. E> -
Fritidssysslor - Al A b C p -
Lek - A A A c C -
Förflyttningar - e> & B fe fe -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
fe b £> C
502 Extra möblerbarhet i sovrum när endast en sovplats 
inreds per rum: SZZ.ptoh. ïp.frkkerÂ. cx-k...
. .f4.L°Xj.. .fru-kvH. Atktt s.pt-n-.hi,........
3.4 Analysmetodens tillämpning vid studier av olika lägen-
hetsalternativ med exempel frän ombyggnadsprojektering
84
Under framställningen av analysmetoden har den prövats 
bl.a. i samband med projektering av bostadslägenheter i 
ombyggnadshus. Ett exempel från detta illustrerar här den 
funktion metoden är avsedd att ha vid projekteringen.
FIG.3:7. Utgångspunkt är ett våningsplan med två trapphus.
o 9De betjänar vardera tva lägenheter som är 42 m i det ena 
och 36 m^ i det andra trapphuset.
Block BBlock A
FIG.3 : 7 .
Figuren visar de konstruktionstekniska förutsättningarna 
för planeringen. Fyllda partier bör inte utsättas för in­
grepp. Ofyllda linjerade väggpartier medger håltagning för 
exempelvis dörrar och kan inom de ursprungliga lägenheter­
na ersättas helt eller delvis med bärlinor. Principiellt 
bör dock ingreppen i dessa väggar ha så liten omfattning 
som möjligt. Streckade väggpartier måste ersättas.
Analysmetoden tillämpas enklast om sovplatsstandarden är 
utgångspunkt för planeringen. Därefter planeras utrymmet 
för övriga aktiviteter, så att funktionen för dessa upp­
fyller minst minimikraven för de hushållstyper som sov­
platsstandarden aktualiserar. Skulle därvid utrymmet bli 
för knappt, får man pröva en ny lösning med lägre sovplats­
standard. Omvänt om planlösningen erbjuder överytor, så 
att andra funktioner kan överdimensioneras i förhållande 
till sovplatsstandarden, prövas en ny lösning med höjd 
sovplatsstandard som utgångspunkt.
Vid planering av ombyggnadshus är det angeläget att und­
vika ingrepp i konstruktioner som fortfarande är tekniskt 
dugliga. Planeringen av våningsytan bör därför inledas 
med försök att åstadkomma funktionsdugliga lägenheter med 
den befintliga byggnadens lägenhetsfördelning och plan­
former .
En planlösning till lägenheterna i det vänstra trapphuset 
visas i FIG.3:8.
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila c C p
Mathållning B & C
Personlig hygien a C P
Persedelvård C c b
Fritidssysslor R b
Lek - -
Förflyttningar B
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
C
FIG.3:8. Planlösning med lägenhetsytan 42 m^.
Ett schakt för VVS är enda ingrepp i stommen.
Maximalt antal sovplatser är tre. Planlösningen uppfyller 
dock ej den lägsta av de aktuella standardnivåerna för 
hushåll med tre personer, vilket framgår av översikten av 
planegenskaperna. Så är även fallet för hushåll med två 
personer. Möblerbarheten för Fritidssysslor (Samvaro) har 
inte blivit helt tillfredsställande.
För hushåll med en person uppfylls kravtyp C men ej krav- 
typ B, som avser normalstandard.
En planlösning till lägenheterna i det högra trapphuset 
visas i FIG.3:9.
JOmPlanlösningar skala: ?—L_5—i 4 5
86
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila C C
Mathållning ß ß
Personlig hygien C c
Persedel värd c D
Fritidssysslor c D
Lek - -
Förflyttningar & &
2. Typbeteckningar i 2 3 4 5 6 7 8
c
FIG.3:9. Planlösning med lägenhetsytan 36 m^.
Här är ingreppen i stommen mer omfattande. Förutom att 
ett schakt för VVS tas upp, har också en större del av 
väggen mellan tambur och det mindre bostadsrummet rivits , 
för att bereda plats åt hygienutrymmet. Anpassningen till 
olika kravtyper är dessutom något sämre än i föregående 
planlösning.
Planlösningsmöjligheterna är emellertid inte uttömda i 
och med analyser av dessa smålägenheter. Andra alternativ 
kan erbjudas genom att man prövar möjligheterna till sam­
manslagning av lägenheter.
Befintlig rumsplanering och konstruktionstekniska förut­
sättningar gör det olämpligt att slå samman lägenheter 
inom samma blockplaner. Det beror på att kommunikationer 
mellan rummen i de vidgade lägenheterna måste avdelas 
från de två största rummen. Ett sådant alternativ ger små 
möjligheter till förmånliga lösningar.
De alternativ som lockar blir huvudsakligen de, där möj­
ligheter finns att sia samman en ursprunglig lägenhet 
och ett rum från en angränsande lägenhet. Därvid bör även 
den lägenhet som bildas av det resterande rummet och nästa 
lägenhet kunna utformas till ett fördelaktigt alternativ.
87
FIG.3:10 visar det alternativ för sammanslagning som an­
tagits ge de bästa förutsättningarna. En av de större 
smålägenheterna har bibehållits, och en av de mindre har 
delats upp på de två kvarvarande.
Analysen av planlösningsmöjligheterna inleds med det 
högra alternativet, FIG.3:11.
FIG.3:11.
Det ursprungliga större boningsrummet är genomgångsrum 
till det adderade rummet. Detta låser planen, eftersom 
genomgångsrum inte rymmer acceptabla sovplatser. Detta 
rum måste därför planeras för antingen Mathållning eller 
Fritidssysslor. I det här fallet valdes det senare. Maxi­
malt antal acceptabla sovplatser blir två, och de måste 
placeras i det innanförliggande rummet. Resultatet fram­
går av FIG.3:12.
Planlösningar skala: 0_1_?_î_5_!_________ iSm
88
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila e> B» b
Mathållning ?> B
Personlig hygien c c
Persedel vård c C
Fritidssysslor A &
Lek - -
Förflyttningar e>
2. Typbeteckningar i 2 3 4 5 6 7 8
c c
FIG.3:12. Planlösning med lägenhetsytan 56 m2.
Ingreppen i befintliga konstruktioner är dels håltagning 
för schakt, dels rivning av en större del av väggen mot 
det mindre bostadsrummet.
Trots större yta har anpassningen till olika hushållskate- 
gorier inte förbättrats märkbart. Sovrummet är mycket 
överdimensionerat, och vardagsrummets ytor kan inte ut­
nyttjas effektivt på grund av passagen till sovrummet.
De tekniska förutsättningarna medger emellertid också 
andra planlösningar inom den aktuella planformen.
Ytterligare ett avskilt rum kan erhållas om ett kommuni- 
kationsutrymme avdelas från det ursprungliga boningsrum­
met. Acceptabla sovplatser kan då åstadkommas för två 
personer i särskilt sovrum (2B) och två personer i var­
dagsrummet (4C). Möjligheten att planera övriga funktioner 
beror på hur mycket planlösningen i övrigt kan motsvara 
sovplatsstandarden. Ett alternativ med denna rumsindelning 
visas i FIG.3:13.
89
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet_________
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A T* C C
Mathållning A A R B»
Personlig hygien A A e> E>
Persedelvård A A E» &
Pritidssysslor A & C 0
Lek - e> c C
Förflyttningar & B & E>
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
B» & C
O
FIG'. 3:13. Planlösning med lägenhetsytan 56 m .
Väggpartierna mot den ursprungliga toaletten har således 
rivits. I gengäld har väggen mellan det ursprungliga kö­
ket och tamburen lämnats orörd. Nya mellanväggar förekom­
mer i ungefär lika stor omfattning som i det förra alter­
nativet .
Maximal sovplatsstandard medger acceptabel Vila-funktion 
åt 4-personshushåll av kravtyp C, men funktionerna i 
övrigt är inte helt till fyllest för denna. Däremot är 
lägenheten helt acceptabel för tre personer, kravtyp C 
och som normalbostad för hushåll med två personer. Lä-
9 . o .genhetsytan är 56 nr , vilket också innebär att den all­
mänt sett är välutnyttjad.
Det finns således mycket som pekar på att planlösningen 
i FIG.3:13 är ett förmånligare alternativ än den i FIG.3:12.
Nästa figur, FIG.3:14 visar en planlösning som får före­
ställa den mest fördelaktiga varianten till den komplet­
terande lägenheten.
10mPlanlösningar skala: ? 1 ? 3:5
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
-i
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A B C c
Mathållning A B B c
Personlig hygien A A ê B
Persedel värd A B B C
Fritidssysslor A fe C t>
Lek - e> c C
Förflyttningar & a B c
2. Typbeteckningar l 2 3 4 5 6 7 8
£> B C
FIG.3:14. Planlösning med lägenhetsytan 54 m2.
De tekniska åtgärder som är nödvändiga ligger inom ramen 
för det acceptabla. Förutom ett genombrott i lägenhets- 
skiljande vägg är en del av väggen mellan ursprungligt 
kök och tambur borttagen. Endast ett schakt för VVS blir 
nödvändigt.
Även denna planlösning kan bedömas vara acceptabel för 
ett 3-personshushåll, kravtyp C, och som normalbostad åt 
hushåll med två personer.
De prövade sammanslagningsalternativen visar, att man med 
relativt begränsade ingrepp i befintlig konstruktion kan 
åstadkomma acceptabla bostäder för ensamstående och för 
hushåll med 2-3 personer.
De totala kostnaderna för ombyggnaden blir slutligen av­
görande för om den är ekonomiskt motiverad. Avsikten med 
funktionsanalysen har varit att tillföra denna besluts­
situation uppgifter om möjlig brukbarhet vid olika typer 
av tekniska ingrepp.
Planlösning skala: lL_LJ_j_i_i
4 ANALYSMETODENS TILLÄMPNING VID STUDIER AV BYGGTEK­
NISKA KONSEKVENSER FÖR PLANUTFORMNINGEN - EXEMPEL
91
4.1 Utgångspunkter
Exemplet utgår från en elementbyggmetod med relativt kor­
ta bjälklagsplattor (slakarmerad betong) som läggs mellan 
bärande väggelement. Planmåtten på nästan varje rum, an­
tingen i tvär- eller djupled, måste härigenom vara lika 
med ett stommått. Detta förhållande bör således vara ett 
lämpligt underlag för att visa hur man genom brukbarhets- 
analyser av planlösningar kan se hur konstruktionstekni­
ken påverkar planutformningen.
Bjälklagselementen i exemplet är slakarmerade plattor,
12M breda och högst 54M långa. Kortare plattor kan väljas 
i 3M-steg ned till 18M.
Bärande väggar består av antingen 24M eller 36M breda 
skivelement. Hål för dörrar och fönster får endast före­
komma på avstånd av hela 3M-steg från elementens sido­
kanter .
I exemplets inledning finns inga ytterligare tekniskt be­
tingade restriktioner för planeringen. Bärande väggar kan 
således avväxlas över lägenhetsplanen. (Skillnader i ned- 
böjning mellan angränsande .bjälklagselement på grund av 
olika spännvidder antas kunna elimineras.) Likaså kan in­
stallationerna för VVS placeras fritt över våningsytan.
Förutom de byggtekniska förutsättningarna gäller också 
att de planlösningar som medför största hustjoeklek före­
dras , förutsatt att den brukbarhet som registreras genom 
analysmetoden är densamma i de olika alternativen. Dess­
utom skall exemplet begränsas till lägenheter med rek­
tangulära planformer mellan motstående fasader i lamell­
hus .
I praktiken bör tillämpningar givetvis utföras så att 
byggmetoderna prövas i kompletta plansituationer, med
olika lägenhetskombinationer kring trapphusen, olika 
entréalternativ och olika fasadutformning med exempelvis 
helt eller delvis indragen balkong etc.
Prövningen av byggmetoden i exemplet antas vara tillräck­
lig, om studierna omfattar lägenheter med olika stora 
hushåll och olika kravtyper från 1A till och med 5A en­
ligt analysmetodens beteckningar.
Bostadsstyrelsen har i sitt förslag-till nya bostadsnor- 
mer 1973 anvisat maximiytor för olika lägenheter. Stor­
leken har bestämts i förhållande till antalet rum och 
möjligheterna att inreda och samordna dessa. Härigenom 
redovisas de minimikrav man anser vara rimliga i förhål­
lande till ytan.
Vid de brukbarhetsanalyser som redovisas här i exemplet, 
har bostadsstyrelsens maximiytor varit riktvärden för 
acceptabelt största yta i förhållande till brukbarheten. 
Analysmetoden i sig förmedlar inga sådana uppgifter utan 
kartlägger endast brukbarheten i olika planalternativ.
92
4.2 Projektering av en planserie inom ramen för de an­
tagna förutsättningarna
De antagna förutsättningarna som inte medför krav på 
obrutna bärande väggar eller på speciell placering av 
VVS-anslutningar, gav goda möjligheter till planering av 
lägenheter med förmånligt brukbara lägenhetsytor.
De förmånligaste alternativen har erhållits vid hustjock­
leken 96M, men även 1Û6M ger en del intressanta lösningar. 
Planserien FIG.4:1 till och med 4:7 exemplifierar de ak­
tuella möjligheterna.
93
Planlösningen i FIG.4:1 överensstämmer inte med någon av 
de typer som anvisas i bostadsstyrelsens förslag. Formellt 
skulle den bli klassad som 1^ RK, för vilken maximiytan 
55 m2 föreslås. Överytan (1 m2 ) bör dock kunna motiveras 
med de extra krav på utrymme för Samvaro, Vila och Per­
sedelvård som gäller för 1A och som inte inryms under mi­
nimikraven för bostadsstyrelsens plantypsbeteckning 1-i RK.
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A & C C -
Mathållning A A B <r.
Personlig hygien A A <: c
Persedelvärd A C D p
Fritidssysslor A c C p -
Lek B» c c -
Förflyttningar A A & ß -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A C
FIG.4:1. Planlösning med lägenhetsytan 55,5 ni
Planlösningen i FIG.4:2 uppfyller bostadsstyrelsens för­
slag till minimikrav för dess beteckning 2 RK. Margina­
len till den rekommenderade maximiytan är 7 m2 .
I 27M I
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A fe C C -
Mathållning A A fe C _
Personlig hygien [A. A. fe fe -
Persedel vård A A C c -
Fritidssysslor A B c c -
Lek - fe c c _
Förflyttningar A A fe B -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A fe C C
FIG.4:2. Planlösning med lägenhetsytan 60 m2.
Planlösningar skala: lL_l__L_L_l__i 10 m
94
Planlösningen i FIG.4:3 kan åsättas beteckningen 3 RK.
Den har en marginal på ca 10 .
I 39 M 39 M SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A £> B C C -
Mathållning _ A A B C c -
Personlig hygien - AuA & p D -
Persedelvård - A A & c c -
Fritidssysslor - A A B. c p -
Lek - A A c c c -
Förflyttningar - A A A A A -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A E» C
FIG.4:3. Planlösning med lägenhetsytan 72 iA .
Planlösningen i FIG.4:4 kan åsättas 
Den har en marginal på ca 8 rA.
beteckningen 2!2 RK.
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A B C C -
Mathållning - A & C C -
Personlig hygien - A & D P -
Persedel vård - A Bi C -
Fritidssysslor - A b r E>
Lek - A B c C -
Förflyttningar - A A A s -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B
O
FIG.4:4. Planlösning med lägenhetsytan 77 m .
Planlösningen i FIG.4:5 kan åsättas
2Marginalen blir 10 m .
.3iM 54M
beteckningen 3^ RK.
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A Ê. 3, C C -
Mathållning - A E» B B> c -
Personlig hygien -, A A & c C -,
Persedel vård - A iA & B -
Fritidssysslor - A A E> C b -
Lek - A A & C C -
Förflyttningar - A A A A A -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B B C
FIG.4:5. Planlösning med lägenhetsytan 85 mA
Planlösningen i FIG.4:6 får formellt samma beteckning som 
den föregående, dvs. 3-j- RK. Dess marginal är då ca 2 m2 . 
Men för 4A, 5B och 6C, vilka planlösningen främst avser, 
är minimikraven på utrymme för Vila, Fritidssysslor och 
Persedelvård större än de som bostadsstyrelsen ställer i 
sitt förslag, vilket i praktiken innebär att marginalen 
är större.
ASM I 42 M
Q Q
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A A A C C -
Mathållning - A A E> B c -
Personlig hygien - A A & C c -
Persedel värd - A A A e> -
Fritidssysslor - A A L& c D -
Lek - ik A fc c C -
Förflyttningar - A A A B fi> -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B c
FIG.4:6. Planlösning med lägenhetsytan 93 m2.
Planlösningen i FIG.4:7 kan åsättas beteckningen 4-i RK 
och får då marginalen 1 m2. Minimikraven för 5A och 6B, 
till vilka planlösningen anpassats medför emellertid 
högre standard för Personlig hygien, Persedelvård och 
Fritidssysslor. Lägenhetsytan är därför även här tämli­
gen förmånligt brukbar.
FIG.4:7. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A A E> R C
Mathållning - A A B R C
Personlig hygien - AA B B C
Persedel värd - A A B C C
Fritidssysslor - A A B B &
Lek - A A B C c
Förflyttningar - A A A A &
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B C
lägenhetsytan 109 m2.
Planlösningar skala: 0_1_?_? t ?_________ !îm
96
4.3 Revidering av planserien för anpassning till obrutna
barande väggar
Som helhet orsakade skärpningen av de tekniska villkoren 
genom obrutna bärande väggar inte några allvarliga be­
gränsningar för planeringen. Fortfarande är det möjligt 
att åstadkomma lägenheter med förhållandevis fördelaktigt 
brukbara ytor, även om anpassningen i ett par fall inne­
burit smärre ytökningar utan att brukbarheten förbättrats.
Stomtyper med obrutna bärande väggar utesluter planlös­
ningarna i FIG.4 : 2 till och med 4:5.
Planlösningen i FIG. 4:2 kan ersättas med en nästan iden­
tisk, om stommen arrangeras med bärande hjärtvägg, FIG.4:8.
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet________
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A B> C C -
Mathållning A A & C -
Personlig hygien A A h B> -
Persedelvärd i\ A Q C -
Fritidssysslor A e. C c -
Lek - e. c C -
Förflyttningar A A Fb B. -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A C C
o
FIG.4 : 8. Planlösning med lägenhetsytan 60 m .
Lägenhetsplanen har inte delmåttet 12M i fasad, vilket 
egentligen skulle vara en förutsättning, eftersom de 12M 
breda bjälklagen läggs mellan fasader och hjärtvägg. 
Emellertid är de lägenhetsskiljande väggarna icke bärande 
och kan därigenom placeras på valfri-'plats, vilket ger 
möjligheter att välja lämpligt mått, oavsett den bärande 
stommen. Delas därvid bjälklagsbredden på mitten kan den 
kompletterande delen av våningsplanet anpassas till åt­
minstone samma planlösning som medfört delningen.
Planlösningen i FIG.4:3 måste kunna ersättas med en helt
ny, om serien skall innehålla en plantyp med motsvarande
. 2
brukbarhetsförhållanden. Alternativet, FIG.4:9 är 2 m 
större men är också anpassat till en något högre brukbar- 
het. Den får, liksom lägenheten i FIG.4:3, beteckningen 
3 RK och har därmed ca 8 m2 marginal till den. maximiyta 
som bostadsstyrelsen föreslår.
97
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer I hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A A R C C -
Mathållning - A A B C C -
Personlig hygien A B & D p -,
Persedel värd - A A A B C. -,
Fritidssysslor - A A Ê» C b -
Lek - A A B c C
Förflyttningar - A A A B & -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A & S>
FIG.4:9. Planlösning med lägenhetsytan 7 4 m2 .
Även FIG.4:4 måste ersättas med en annan-planlösning, om 
denna storlekstyp skall förekomma i serien. Alternativet,
O
FIG.4:10, är 3 m‘ större. De planegenskaper som observe­
rats genom brukbarhetsanalysen är oförändrade och kan 
alltså inte motivera ökningen. Planlösningen har dock ca 
5 m2 marginal till den föreslagna maximiytan och bör där­
för trots ytökningen anses ha en förmånligt brukbar yta.
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A B» C C _
Mathållning - A B c C
Personlig hygien - A- B pA —
Persedel värd - A A C C _
Fritidssysslor - A e> c D -
Lek - A B c C -
Förflyttningar - A A fr B -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A &
FIG.4:10. Planlösning med lägenhetsytan 80 m2.
Lägenheten i FIG.4:5 kan anpassas till en stomplan med 
obrutna bärande väggar utan större förändringar, FIG.4:11,
-+- “t
SAMMANSTÄLLNING AV PLÄNEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A Ë> & C C -
Mathållning - A & B» C C -
Personlig hygien - AA c c -
Persedel värd - A A ß c c -
Fritidssysslor - A A & c D> -
Lek - A B E> c C -
Förflyttningar - A A B B B -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B b C
FIG.4:11. Planlösning med lägenhetsytan 85 m2, 
Planlösningar skala: L_L_i_j_i_I_________ !Sm
98
4.4 Revidering av planserien vid speciell placering av
installationer för våtutrymmen
Vid byggande med förtillverkade stomkomponenter är det 
vanligt att skilja rör och ledningar från den bärande 
stommen. En ofta tillämpad metod är att placera dem i 
speciella schakt i byggnaden. En sådan lösning prövas 
här som en ytterligare byggteknisk förutsättning vid ut­
formningen av planlösningarna.
Schakt för VVS antas i exemplet kunna förläggas till 
speciellt utformade bjälklagselement som medger valfri 
placering i en 3M x 18M stor zon utefter bjälklagselemen- 
tens ena sida med början vid en kortända. Två sådana ele­
ment får förekomma i lägenheter med fler än två separat 
åtkomliga utrymmen med våtinstallationer; i övrigt endast 
ett.
Denna ytterligare förutsättning har medfört att serien 
av planlösningar med förmånligt brukbara våningsytor be­
gränsats så mycket att det är tveksamt om denna tekniska 
lösning bör införas, såvida inte byggmetoden också utveck­
las i andra avseenden som medför att begränsningarna blir 
mindre. (Ett exempel på en analys som förberedelse till 
en sådan utveckling redovisas i nästa avsnitt, 4.5.)
Krav på anslutning till schakt medförde ingrepp i samt­
liga planlösningar i serien. För vissa av plantyperna är 
dessa ingrepp av liten eller ingen betydelse. Det gäller 
planlösningarna i FIG.4:1, 4:3, 4:4 och 4:5. Alternativen 
till dessa framgår av FIG.4:12, 4:13, 4:14 och 4:15.
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A fe C C -
Mathållning A A L. -
Personlig hygien A A £ C -
Persedel värd A C D Sx -
Fritidssysslor A fe c 0 -
Lek - <: c; c -
Förflyttningar A A fe fe -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A C
O
FIG.4:12. Planlösning med lägenhetsytan 55 m^.
'.Q Li •50 U SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - a B. B C C -
Mathållning - A A fe c c -,
Personlig hygien - A B fe ÏL D -
Persedelvård - A A fe C c -
Fritidssysslor - A A B. c D -,
Lek - A A C c c -
Förflyttningar - A A A A A -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B C
FIG.4:13. Planlösning med lägenhetsytan 72 m2.
FIG.4:14. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A & C C -
Mathållning - A fe C C -
Personlig hygien - A FS D h -
Persedelvård - A B C C -
Fritidssysslor - A B C !> -
Lek - A B c C
Förflyttningar - A A A A -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A &
lägenhetsytan 77 m2 .
FIG.4:15. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A fe fe C C -
Mathållning - A A & fe C. _
Personlig hygien - A 4 fe C -
Persedel vård - A A B C c -
Fritidssysslor - A Ä ß c D _
Lek - A A B c c -
Förflyttningar - A A A A A -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B £lC
lägenhetsytan 85 m2.
Planlösningar skala: 0 1 2 3 4 51 -- 1----1--- 1----1 L
100
Likaså har FIG.4:9 och 4:10 som ersätter FIG.4:3 och 4:4 
vid krav om obrutna stomfack, kunnat kompletteras med 
schakt utan egentliga förändringar, FIG.4 :16 respektive 
4:17.
39 M 42 M
FIG.4:16. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A A e> C C -
Mathållning - A A * C C -
Personlig hygien - A B. lB b D -
Persedel värd - A A A p. C -
Fritidssysslor - A A B C D -
Lek - A A e> c C -
Förflyttningar - A A A & B -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A 5 fe
lägenhetsytan 74 m2 .
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A & C C -
Mathållning - A fs c C -
Personlig hygien - A B 0 r> -
Persedelvärd - A A C C -
Fritidssysslor - A B c D
Lek - A R c C -
Förflyttningar - A A B £> -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A £>
FIG.4:17. Planlösning med lägenhetsytan 80 m2 .
Övriga planlösningar måste ersättas. En motsvarighet till 
lägenheten i FIG.4:2 har inte kunnat erhållas. Närmaste 
acceptabla lösning är den efterföljande storleksvarianten, 
dvs. FIG.4:13. Vid krav om obrutna bärande väggar ersätts 
denna av FIG.4:16.
Inte heller planlösningen i FIG.4:11 kan ersättas med ett 
alternativ som har motsvarande planegenskaper. Närmaste 
acceptabla lösning är 2 m2 större, FIG.4:18, men dess 
brukbarhet är något sämre.
FIG.4:18. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A Es C C v_
Mathållning - A A fe b
Personlig hygien - A A fe C —
Persedelvård - A A C C -
Fritidssysslor - A B C D -
Lek - A a C c -
Förflyttningar - A A A fb
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A fe C
lägenhetsytan 87 m2 .
Maximiytan för motsvarande plantyp i bostadsstyrelsens 
förslag är 85 m2. I gengäld är kraven på planegenskaperna 
för 3A och 4B något större än bostadsstyrelsens minimi­
krav (främst med avseende på Personlig hygien och Perse­
delvård). Den extra ytan bör därför kunna anses motiverad 
och planlösningen visa på en, om ej smidig så dock accep­
tabel anpassning av de tekniska förutsättningarna till 
minimikraven för de aktuella hushållen.
För lägenheten i FIG.4:6 har anpassningen till schakt 
inneburit ett par smärre detaljförsämringar, men brukbar- 
hetstypen är i stort sett oförändrad, FIG.4:19.
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A A A C C -
Mathållning - A A fe & C -
Personlig hygien - A A B> c. -
Persedel vård - A A & fe C -
Fritidssysslor - A A (5 C t> -
Lek - A A fe C C -
Förflyttningar - A A A & e>
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B C
FIG.4:19. Planlösning med lägenhetsytan 93 m2
Planlösningar skala: 0_1_i_l_‘_L 10 m
102
I FIG.4:7 är marginalen för måtten vid kök och badrum 
alltför snäv, för att medge en anpassning till schakt.
Ej heller har någon plan med motsvarande ‘brukbarhet och 
yta kunnat framställas. Däremot var det möjligt att fram­
ställa ett annat acceptabelt alternativ för 5A, FIG.4:20.
FIG.4:20. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A A e> C C
Mathållning - A A A B
Personlig hygien - A A Jl £l Sl
Persedel värd - A A A B C
Fritidssysslor - A A C C b
Lek - A A c c. C
Förflyttningar - A A A A £>
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A C c
lägenhetsytan 103 m2.
Denna planlösning överensstämmer inte med någon av bo-
stadsstyrelsens plantyper. Den borde ha en beteckning 
2ungefär lika med RK och skulle da i princip motsvara 
4 RK. Maximiytan blir då 100 m2, som alltså överskrids. 
Överytan bör dock kunna motiveras utifrån större krav på 
Personlig hygien, Persedelvård och Samvaro än vad som 
kommer 5-personshushållet till del enligt minimikraven 
på 4 RK.
4.5 Utformning av planlösningar vid möjligheter till
spännvidder intill 60M
Slakarmerade bjälklagselement finns även i konstruktioner 
med spännvidder intill 60M. Brukbarhetsanalyser kan här­
vid bidra med synpunkter på vilka möjligheter till för­
månligare brukbarhet eller utnyttjande av olika tekniska 
lösningar som en ökning av spännvidden ger.
Spännvidder intill 60M skapar bl.a. förutsättningar för 
en alternativ planlösning till lägenhetsstorleken i FIG. 
4:2, med schakt och obrutna stomfack samt med större hus­
tjocklek, FIG.4:21.
103
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A & C C -
Mathållning A A B> C -
Personlig hygien A A C c -
Persedelvird A A c c -
Fritidssysslor A B c c -
Lek - e. c c -
Förflyttningar A A A A
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B C C
FIG.4:21. Planlösning med lägenhetsytan 61 m
2
De ökade förutsättningarna för planering av lägenheter 
med förmånligt brukbara ytor återspeglades emellertid 
främst vid utformningen av lägenheter med hjärtväggspla- 
ner. Redan spännvidden 57M ger där en gynnsam ökning av 
möjligheterna att välja rumsmått.
FIG.4:22 och 4:23 visar exempel med förhållandevis hög 
utrymmesstandard på rimliga ytor för småhushåll. Lägen­
heten i FIG.4:23 och även de efterföljande medger dess­
utom anpassning till villkoren för placering av schakt.
^------------------60M------------------^ SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A B> C C
Mathållning A 4 P> C
Personlig hygien A A & a
Persedelvärd A A £ —
Fritidssysslor A B C <: -
Lek B c c _
Förflyttningar A A A A -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B C C
FIG.4 : 22. Planlösning med lägenhetsytan 56 m2.
Planlösningar skala: 0—1 L L—1—S
104
ma
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesitandard för oliko aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A f» C C _
Mathållning - A B fe C _
Personlig hygien - A B Fb r> _
Persedel värd - A å C C -,
Fritidssysslor - A fe Ç t> -
Lek - & fe c C -
Förflyttningar - A A A A -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A E> C
FIG.4:23. Planlösning med lägenhetsytan 68 m2 .
nod
FIG.4:24. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLANEGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A fe C C -
Mathållning _ A A Ps C -
Personlig hygien - A & r> p _
Persedelvård - 4 A r C -
Fritidssysslor - A fe c 0 -
Lek - A A c C -
Förflyttningar - A A A & -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A Hs
lägenhetsytan 79 m2.
FIG.4:25. Planlösning med
SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EG ENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A A fe r r.
Mathållning - A A A A fe
Personlig hygien - A A fe r. c
Persedel vård A A A r c
Fritidssysslor - A. A fe K V> -
Lek - A A fe C <r
Förflyttningar - A A A A fe -
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A e, fc C
lägenhetsytan 85 m2.
mo k* SAMMANSTÄLLNING AV PLAN EGENSKAPER
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet________
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila - A Ai C c
Mathållning - A A A e- £
Personlig hygien -aJt C C p
Persedel värd - A A A C C
Pritidssysslor “ A P A p p
Lek - A A C c C
Förflyttningar - A A A A A
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A & C
FIG.4 : 26. Planlösning med lägenhetsytan 97 m
2 ,
Tydligen visar redan dessa begränsade exempel att ök­
ningen av spännvidden intill 60M även ökar möjligheterna 
för att anpassning till schakt och obrutna stomfack skall 
ge acceptabelt brukbara lösningar.
4.6 Sammanfattande synpunkter på tillämpningen av analys­
metoden
Exemplet vill visa hur man kan undersöka möjligheter till 
förmånligt användbara lägenhetsytor vid tillämpningar av 
olika byggnadstekniska lösningar. Därmed skulle man få 
viss information om vad som bör prioriteras vid utveck­
lingen av en byggmetod.
Projektering inom ramen för det kortspännande bjälklag 
som varit studieobjekt visar exempelvis att detta medger 
planering av lägenheter med förhållandevis förmånligt 
brukbara ytor för de aktuella hushållsstorlekarna. För­
utsättningarna var goda, fastän maximal spännvidd be­
gränsats till 54M och väggelementen till bredderna 24M 
och 36M.
Möjligheterna att planera förmånligt brukbara lägenheter 
begränsas dock märkbart, när stomsystemet kompletteras 
med ytterligare tekniska lösningar, som ställer särskil­
da krav på planeringen av våningsytan. Möjligheterna 
till sådana kompletteringar kan dock tydligen öka avse­
värt redan vid endast smärre ökningar av bjälklagsplat- 
tornas maximala längd.
10mPlanlösningar skala:,0—1—l—!—‘—i.
Provprojekteringen har av praktiska skäl utförts endast 
som ett mycket begränsat exempel. Resultatet visar dock 
på möjligheterna att kontrollera effekten av förändringar 
i byggtekniken, så att man därav kan få underlag för be­
slut om vilka förändringar som är mest angelägna.
Analysmetoden i sig garanterar emellertid inte resulta­
tens värde som information. Dess uppgift är endast att 
underlätta en konsekvent bedömning och systematisk upp­
följning av de alternativ som kan utvecklas vid projek­
teringen. Analysmetoden visar således inte på möjlighe­
ter att reducera projekteringsinsatsen utan fastmer på 
betydelsen av att sådana insatser kommer till stånd i 
sådan omfattning, att detaljerade plananalyser blir na­
turliga inslag också på de tidiga planeringsstadier, då 
ofta enbart konstruktionstekniken diskuteras.
LITTERATUR
Avdelningen för handikappforskning vid Göteborgs univer­
sitet, 1971. Normalbostadens utformning med hänsyn till 
rörelsehindrade. Statens institut för byggnadsforskning, 
informationsblad nr 13:1971. Stockholm.
Barns utemiljö, 1970 . Civildepartementet, SOU nr 1, 1970 
Stockholm.
Berg, I-M, Boalt, C & Holm, L, 1962. Kök - planering, 
inredning. Konsumentinstitutets handböcker nr 4. 
Stockholm.
Berglund, E, 1960. Skåp - redovisning av praktiska krav 
på bostadens förvaringsmöjligheter. Svenska slöjdföre­
ningen. Stockholm.
Bjerking, S-E, 1971. Studier av genomförda modernise­
ringar. Statens institut för byggnadsforskning, rapport 
nr 32, 1971. Stockholm.
Borelius, A, 1969. Den goda bostaden. Tidskriften Arki­
tektur nr 10, årg.-69. Byggmästarens förlag. Stockholm.
Borelius, A m.fl. 1969. Sovplats, yta - kostnad. Tid­
skriften Arkitektur nr 10, årg.-69. Byggmästarens förlag 
Stockholm.
Bostadsstyrelsens tekniska byrå, 1970. God bostad, för­
slag. Bostadsstyrelsen. Stockholm.
Bostadsstyrelsens tekniska byrå, 1973. Förslag till bo- 
stadsnormer, etapp 1: lägenheter o. hus. Bostadsstyrel­
sen. Stockholm.
Bredberg, U, 1970. Företag sbundna bygglådor för fler­
familjshus. Tidskriften Byggmästaren nr 2, årg.-67. 
Byggmästarens förlag. Stockholm.
Bredberg, U, 1974. Ombyggnad med hänsyn till planlösning 
Statens institut för byggnadsforskning, informationsblad 
nr 15, 1973. Stockholm.
Bygg, handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad, huvud­
del 7. 1962. AB Byggmästarens förlag. Stockholm.
Fog, H, 1963. Boendets maskineri. Statens institut för 
byggnadsforskning, informationsblad nr 34, 1963. Stock­
holm.
God bostad - idag och imorgon, 1964. Kungl. Bostadssty- 
relsen. Stockholm.
Kök - planering, inredning, 1972. Statens institut för 
konsumentfrågor. Stockholm.
Lagercrantz, A-M & Loden, B, 1966. Leka och bo. Hem i 
Sverige. Stockholm.
Ryd, H, 1963. Tvättutrustning i bostäder 1. Statens in­
stitut för byggnadsforskning, informationsblad nr 37, 
1963. Stockholm.
Ryd, H, 1964. Tvättutrustning i bostäder 2. Statens in­
stitut för byggnadsforskning, informationsblad nr 2, 
1964. Stockholm.
Svensk byggnorm 67, 1968. Statens planverk, publikation 
nr 1. Stockholm.
Svensk byggnorm 67 - supplement, handikappnormer, 1969. 
Statens planverk, publikation nr 24. Stockholm.
Thiberg, A, 1970. Planutformning av bostadsrum. Statens 
institut för byggnadsforskning, rapport nr 41, 1970. 
Stockholm.
Thiberg, S, 1969. Beskrivnings- och värderingssystem för 
bostads- och stadsdelsegenskaper. Statens institut för 
byggnadsforskning, rapport nr 18, 1969. Stockholm.
BILAGA
TESTNING AV ANALYSMETODEN GENOM REGISTRERING AV PLANEGEN­
SKAPER I BOSTADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL NYA BOSTADSNORMER 
1973
Den metod som utvecklats för analys av brukbarhet baseras 
på en bearbetning av officiella normer och anvisningar 
för utformning av lägenhetsplaner.
Avsikten med följande redovisning är främst att visa att 
den utförda bearbetningen tillåter att lägenhetskvalitéer- 
na i de ursprungliga föreskrifterna även uppmärksammas i 
analysmetoden.
Detta är ett villkor för att förbättringar av lägenheter 
vid projektering med tillämpning av analysmetoden även 
skall kunna registreras som förbättringar enligt de all­
männa föreskrifterna.
Studier av analysmetodens förhållande till de allmänna 
föreskrifterna utfördes vid en genomgång av bostadsstyrel- 
sens förslag till nya bostadsnormer 1973. Avsikten var 
även att försöka kartlägga den brukbarhet som de i för­
slaget ingående plantyperna innebär för olika hushålls­
storlekar.
Anledningen till att bostadsstyrelsens förslag valts att 
representera de allmänna föreskrifterna trots att det ännu 
inte ingår bland dessa, beror på att det innehåller mer 
entydigt formulerade och systematiskt redovisade anvis­
ningar, vilket underlättar en kontroll av analysmetoden.
Förslaget till nya bostadsnormer
Bostadsstyrelsens förslag 1973 till nya bostadsnormer 
baseras på ett antal typrum, vilkas förekomst i lägen­
heten föreskrivs i förhållande till lägenhetsytans 
storlek. Man har angivit tio storlekar i en serie från 
45 m2 till 120 m2.
BILAGA (forts.)
110
Förutom typrummen anger man också krav på kompletterande 
utrymmen för entré, passager och förvaring. Dessutom anger 
man krav på hur rummen skall vara placerade i förhållande 
till entrén.
De beteckningar som förekommer på typrummen och den inred­
ning som de skall rymma är i huvudsak följande:
Sovrum
sängarna ska cfven kunna 
s+ällas u+efter vägg
□ bredd ^ 270 cm
om Gs yfa ^ lim*
ej i run»
Sovrum + □ breÅd > £70 an
om Gs yta ^ Il m* 
ej i rum
bredd ^ 2.50 cm 
yta ^ 10 m*
'+ □ bredd ^ 185 Cm
om ös yta ^ 7 m*
ej i rum
+ □ bredd ^ 185 cm
orn Gs yta ^ 5 m*
ej i rum I
Vardagsrum 1-------------L^J
300 cm
i delar > 90 cm
bredd
ytq
^ 350 cm 
> ZO m*
Vardagsrum
Vardagsrum
fina ^
Mö l80OTLL=J — ; delar >, <10
nnpM |-=ji ISO cm 
[LJ L-J Uil . delar ^
O
bredd > 305 cm 
ytq ^ 14 m*
bredd > 3&0 cm 
yta ^ 18 rr£
©= kök, med enbart köksinredning, ingen matplats,
Kly= kök med matplats, 
(jT)= hygienutrymme.
BILAGA (forts.)
Inredningen för K, KM och H liksom utrymmen för förvaring 
och entré redovisas nedan i samband med de olika lägen- 
hetsstorlekarna i den föreslagna planserien.
Den rumssammanställning som krävs för varje särskild lä- 
genhetstyp beskrivs i förslaget med en cirkelsymbol på 
följande sätt:
N anger normalvariant och 
X extravariant
-markeringarnaDe extra förbindelserna me
i extravarianten innebär att matplats endast behöver före­
komma i antingen köket eller vardagsrummet.
Normförslaget innehåller tre alternativ. Alternativ 1 har 
de högsta kraven. Förutom normalvarianten skall där minst 
kunna åstadkommas en extravariant, av tre till fyra redo­
visade .
De följande jämförelserna mellan analysmetodens bedöm­
ningsmall och normförslagets krav på utrymme begränsas 
till förslagsalternativ 1.
Utöver den generella kravredovisning som förekommer nedan 
i anslutning till varje lägenhetsstorlek medför bostads- 
styrelsens förslagsalternativ 1 även krav på följande 
kvalitéer i lägenheterna.
o Samtliga lägenheter som berörs av normförslaget förut­
sätts kunna bebos av en rullstolsbunden person.
o Garderober får inte placeras i kök eller vardagsrum.
o Kök med matplats, vardagsrum och hygienutrymme skall 
normalt nås direkt från entré/hall.
o Städskåp skall finnas i samtliga alternativ och får ej 
i planeringen förläggas till vardagsrum eller sovrum.
BILAGA (forts.)
För en mer utförlig förklaring av normförslagets krav på 
utrymme i de olika lägenhetstyperna hänvisas till förslå 
gets presentation i remissutgåvan från 1973.
Redovisningen av möjligheterna att genom analysmetoden 
registrera de planegenskaper som normförslaget omfattar 
utförs så, att förslagets krav återges i tur och ordning 
för respektive lägenhetsstorlek, åtföljda av en samman­
fattning av brukbarheten enligt analysmetoden.
Analysmetodens bedömningsmall är inte utvecklad för hus­
håll med mer än sex personer. Dock förekommer här bedöm­
ningar för 7- och 8-personshushåll, varvid samma typ av 
brukbarhetskriterier som för de mindre hushållen varit 
utgångspunkter.
Underlaget för registrering av planegenskaper enligt ana­
lysmetoden redovisas i rapportens avsnitt 3.1 Bedömnings­
mall - minimikrav på utrymme.
Sammanställning av normförslagets krav med åtföljande
registrering enligt analysmetoden
1 . . 2 
Lägenhetsbeteckning l-j RKv - maximiyta = 45 m
Lägenheten är dimensionerad för 1-personshushåll.
Extravariant krävs ej
0 bänkinredning I m M = 260 cm, högskåp = 100 cm.
Entré/hall: kapphylla = 60 cm, svängrum = 130 x 130 cm.
BILAGA (forts.)
Förvaring (garderober, golvyta 60 x 60 cm): 3 st garde 
rober.
skall vara direkt åtkomligt från entré/hall. 
får nås via vardagsrum.
skall innehålla Qat=
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila B C
Mathållning A s
Personlig hygien B &
Persedelvärd B D
Fritidssysslor C P
Lek -
Förflyttningar A
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
C
• • 2Lägenhetsbeteckning 2 RKv - maximiyta = 55 m 
Lägenheten är dimensionerad för 1- och 2-personshushåll.
Extravariant krävs ej
Entré/hall = 1^ RKv
Antalet garderober i lägenheten har ökats till 4.
S12) får nås via vardagsrum eller kokvrå.
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet________
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila B p.
Mathållning A s
Personlig hygien B &
Persedelvård B C
Fritidssysslor C C
Lek - -
Förflyttningar' A A
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
C C
BILAGA (forts.)
114
Den ytterligare sängplatsen i sovrummet registreras vid 
Vila (2B) och vid Fritidssysslor (2C) , eftersom vardags­
rummet ej behöver utnyttjas för sovplatser. Den extra 
garderoben registreras vid Persedelvård.
Lägenhetsbeteckning 2 RK - maximiyta = 67,5 m^
Lägenheten är dimensionerad för två personer.
En extravariant 
skall kunna åstad­
kommas
Sovrummet får i normalutförandet ej nås enbart via(KM) 
eller ^2j). Både och ^1^(m)s kall nås direkt från kök.
KM) arbets inredning - 300 cm, högskåp 
matplats för sex personer.
= 160 cm, samt
för
utrymmet utökas i förhållande till 2 RKv med plats 
tvättmaskin.
I entré/hall har kapphyllan ökats till 80 cm. Dessutom 
skall där vara plats för stol och byrå. Antalet garderober 
i lägenheten har ökats till 5.
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer Î hushållet__________
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A s
A
C C
A/lathållning A A B
Personlig hygien A A C c
Persedel vård A C C J>
Fritidssysslor A A c C
Lek - A c c
Förflyttningar A A B. E
2. Typbeteckningar l 2 3 4 5 6 7 8
A C C
De nya kraven på planeringen av sovrum registreras vid 
Vila (1A) och den förbättrade möblerbarhet som det del-
BILAGA (forts.)
bara sovrummet ger vid Lek (2A). Kompletteringen med 
matplats i kök berikar både Mathållning (2A, 40, Fri- 
tidssysslor (2A) och Lek (2B). Den ökade möblerbarheten 
i vardagsrummet registreras vid Fritidssysslor (30, och 
vardagsrummets avskiljning från köksfunktionen registre­
ras vid Vila (40. Vid Persedelvård registreras förbätt­
ringar genom tvättmaskinen (1A) och garderoben (30. 
Kompletteringen av entréutrymmet med större kapphylla 
samt plats för stol och byrå medför att det som tidigare 
felade till B och A för 2-personshushållen ny uppfyllts.
1 ? Lägenhetsbeteckning 2-j- RK - maxxmxyta = 7 5 m
Lägenheten är dimensionerad för 3 personer.
En extravariant 
krävs
Ett sovrum skall nås direkt från entré/hall i normalut­
förande och i extravariant. I normalutförandet får det 
andra sovrummet ej nås enbart via vardagsrum.
KM)
2 RK.
arbetsinredningen ökad med 20 cm i förhållande till
I entré/hall har kapphyllan ökats till 100 cm. Antalet 
garderober i lägenheten har ökats till 6.
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A A B C C
Mathållning A A A £ B
Personlig hygien A A C C.
Persedel värd A A c c
Fritidssysslor A A B c
Lek - A B c
Förflyttningar A A B c
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A c c
Ändringen av sovrummens placering och den extra sovplat­
sen registreras vid Vila (2A, 3B, 50, Lek (3B) och
BILAGA (forts.)
Fritidssysslor (3B). Förbättringar av köket registreras 
vid Mathållning (5B) men inte för de hushåll som bostaden 
i huvudsak kan bedömas vara lämplig för. I dessa fall är 
tillskottet alltför marginellt för att kunna registreras. 
Bedömningsmallen baseras här på de principer för dimen­
sionering av köksinredning i förhållande till hushålls­
storlek som konsumentinstitutet anvisar. Dessa anger en 
mer nyanserad utformning, där även lägre utrustningsstan- 
dard än i normförslaget beaktas vid planeringen för de 
här aktuella hushållsstorlekarna.
Den marginella ökningen av kapphyllan registreras genom 
att alla detaljer för 3B vid Förflyttningar uppfyllts. 
Den extra garderoben registreras vid Persedelvård (4C).
Lägenhetsbeteckning 3 RK - maximiyta = 82,5 m2 
Lägenheten är dimensionerad för hushåll med fyra personer
En extravariant 
skall kunna åstad 
kommas
(KM),(^Hj: förvaring och dörrförbindelser = 2-i RK.
I entré/hall har kapphyllan ökats till 120 cm.
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 A 5 6 7 8
Vila A A e> B C c
Mathållning A A A & B C
Personlig hygien A A C c D D
Persedelvärd A A c c D
Fritidssysslor A A B Sl D
Lek - A c c C
Förflyttningar A A B B B
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A C c
BILAGA (forts.)
Förändringarna i sovrum registreras vid Vila (3B) och 
Lek (3A). Förlängningen av kapphyllan vid Förflyttningar 
(5B). Den ökade rymligheten i sovrummet registreras även 
vid Fritidssysslor (4B), därför att vardagsrummet ej be­
höver användas till sovplatser vid fyra personer i hus­
hållet.
. ^
Lägenhetsbetecknmg 2y RK • • 9maximiyta = 85 m
Lägenheten är dimensionerad för 4 personer.
Extravarianten 
X obl. samt ytter 
ligare en skall 
kunna åstadkommas
Ett sovrum skall nås direkt från entré/hall i normalut­
förande och i extravariant. I obligatorisk variant får 
övriga sovrum ej nås enbart via vardagsrum.
Förutom rumsindelningen har inga förändringar gjorts i 
förhållande till 3 RK.
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Ut rym messtandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A A A B C C
Mathållning A A A B R c
Personlig hygien A A C C JÎ, û
Persedel värd A A c C 0
Fritidssysslor A A A B 0
Lek - A A B c
Förflyttningar A A B B B
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A C c
Möjligheten till delbart sovrum registreras vid Vila (3A) 
Den extra arbetsplatsen, som kraven på sovrummen medför, 
registreras vid Lek (4B).
BILAGA (forts.)
Lägenhetsbeteckning 3^ RK - maximiyta = 95
Lägenheten är dimensionerad för 5 personer.
En extra 
variant 
skall 
kunna 
åstad­
kommas
Ett sovrum skall nås direkt från entré/hall i normalut­
förande och extravariant. I normalutförandet får övriga 
sovrum ej nås enbart via vardagsrum.
= 2j RK
(h^): skall innehålla OqOQq 
nås direkt från entré/hall.
Ett hygienutrymme skall
I entré/hall har kapphyllan ökats till 140 cm. Dessutom 
skall där finnas plats för ytterligare en förvaringsenhet 
Det totala antalet garderober i lägenheten har ökats till
7 .
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A A A P> R» c C
Mathållning A A A b B c c
Personlig hygien A A A A B» c c
Persedel vård A A B> £ C b b
Fritidssysslor A A A E> b 0 D
Lek - A A B B c C
Förflyttningar A A A A B & B
2. Typbeteckningar l 2 3 4 5 6 7 8
A b C C
Det extra sovrummet registreras främst som förbättringar 
vid Vila (5B, 70, Lek (5B) och Fritidssysslor (5B). Det 
extra hygienutrymmet och garderoben vid Personlig hygien
BILAGA (forts.)
119
(4A, 5B, 70, Persedelvård (3B, 50. Tillskottet till 
kapphylla och plats för extra förvaringsenhet i entrén, 
medför att alla detaljer vid Förflyttningar för 4A och 
6 och 7B har uppfyllts.
Lägenhetsbeteckning 4 RK - maximiyta 100 mI 2
Lägenheten är dimensionerad för 6 personer.
En extravariant 
skall kunna åstad­
kommas
|km)har i jämförelse med 2i RK utökats med plats för yt­
terligare två personer vid matbordet.
I entré/hall har kapphyllan ökats till 160 cm. Antalet
garderober i lägenheten har ökats till 8.
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymme**tandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet________
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A A A A Ë> B C C
Mathållning A A AA A B> & C
Personlig hygien A A A A e> C C D
Persedelvärd A A B B c c D D
Fritidssysslor A A A A B c D b
Lek - A A A & c C c
Förflyttningar A A A A & B c c
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A & & C C
Den extra sovplatsen registreras vid dels Vila (4A, 6B, 80, 
dels Fritidssysslor och Lek (4A). Den vidgade matplatsen 
registreras vid Mathållning (4A, 6B, 80 och Fritids­
sysslor (60.
BILAGA (forts.)
120
Lägenhetsbeteckning maximiyta är 110 m2
Lägenheten är dimensionerad för 7 personer.
En extravariant 
skall kunna 
åstadkommas
Ett sovrum skall nås direkt från entré/hall i normalut­
förandet och extravariant. I normalutförandet får dess­
utom endast ett sovrum nås enbart via vardagsrum (två 
sovrum, om man från båda kan nå ett hygienrum utan att 
passera vardagsrummet).
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A A A A A p> B t>
Mathållning A A A A A B B C
Personlig hygien A A A A a r C t
Persedel vård A A B B» c c C D
Fritidssysslor A A A A B c b t>
Lek A A A a c C D
Förflyttningar A A A A B B. a e.
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A B E> C c
Lägenhetsbeteckning 5 RK - maximiyta = 120 m2
Lägenheten är dimensionerad för 8 personer.
En extravariant 
skall kunna 
åstadkommas
(KM) skall kunna möbleras med en rymligare bordsvariant för 
åtta personer än i 4 RK.
(h^): kompletterande hygienrum (utan badkar) skall ha dusch 
installerad.
BILAGA (forts.)
I entré/hall har kapphyllan ökats till 200 cm. Antalet 
garderober i lägenheten har ökats till 10.
Sammanfattning av planegenskaper 
enligt analysmetoden:
1. Utrymmesstandard för olika aktiviteter vid 
olika antal personer i hushållet
1 2 3 4 5 6 7 8
Vila A A A A A e> & B.
Mathållning A A A A A & B &
Personlig hygien AA A A A & b C
Persedel vård A A ft fe C c C C
Fritidssysslor A A A Aj A c C s>
Lek - A A A A & c C
Förflyttningar A A A A fe & & &
2. Typbeteckningar 1 2 3 4 5 6 7 8
A 6» fe C C c
Sammanfattning
Den bedömningsmall som analysmetoden baseras på anger de 
tröskelvärden som gäller för att en lägenhet skall klas­
sas enligt någon av de olika brukbarhetsnivåerna (A, B 
och C). Analysmetoden skall härigenom kunna.användas 
under pågående projektering för att kontrollera hur plan 
lösningarna anpassas till olika hushållsstorlekar.
Analysmetoden kan medföra att en klassning enligt en 
lägre standardnivå beror på en hårfin avvikelse från 
tröskelvärdet för den högre nivån. Genom analysmetoden 
uppmärksammas man om avvikelsen. Metoden används inte 
för en värdering. Sammanfattningen i:matrisen är enbart 
en översikt för att underlätta kontrollen av aktuella 
brukbarhetsnivåer.
Utformningen av bedömningsmallen. har i möjligaste mån 
planerats så att utgångspunkterna för brukbarhetsstandar 
den B skall överensstämma med den. normala enligt gängse 
planeringsnormer (bostadsstyrelsens irwfl. myndigheters 
anvisningar). Exaktheten i överensstämmelsen har emeller 
tid bedömts vara av en något underordnad betydelse - hu­
vudsaken är att mallen anger någorlunda rimliga relatio­
ner mellan olika utrymmesförhållanden. Den främsta mål-
122
BILAGA (forts.)
sättningen har varit att definiera olika standardnivåer, 
för att ha dem som utgångspunkter vid jämförelser mellan 
planlösningar.
Genom att tillämpa analysmetoden på bostadsstyrelsens 
förslag finner man att hushållsstorlekarna inte konse­
kvent använts som dimensionerande utgångspunkter för de 
olika lägenheterna.
Exempelvis beaktas Personlig hygien för såväl 2- som 4- 
personshushållen med identiskt samma utrymme, vilket 
alltså medför en vitt skild hygienstandard för de båda 
hushållstyperna. Vidare har t.ex. 2- t.o.m. 8-persons- 
hushållen beaktats med identiskt samma vardagsrum sam­
tidigt som de kompletterande utrymmena för aktivitets- 
beteckningen Fritidssysslor (matplats i kök och indivi­
duella arbetsplatser) beaktas med en proportionellt sett 
fördelaktigare brukbarhet för de mindre hushållen.
Man skulle därför kunna utläsa att de föreslagna normer­
na inte avser likvärdiga bostadsförhållanden för de 
"dimensionerande hushållen". Istället skulle förslaget 
vara utformat med tanke på hur man tror att de aktuella 
lägenhetsstorlekarna kommer att användas i praktiken.
De normala lägenhetsstorlekarna, dvs. de mellan 75 och 
85 m skulle da kunna betraktas som normalbostäder för 
de vanligare familjestorlekarna, dvs. hushåll med 3-4 
personer. Förslagen till krav på de större planalterna­
tiven skulle kunna vara exempel på lämplig utformning 
av större lägenheter för dessa hushåll, samtidigt som 
man planerar att de skall kunna bebos av större hushåll. 
Brukbarhetsstandarden för de större hushållen skulle då 
i princip kunna betecknas med C-typ.
Med en sådan tolkning av normförslaget kan man också 
bättre uppfatta överensstämmelser mellan de föreslagna 
bostadsnormerna och bedömningsmallens olika standardni­
våer.
123
BILAGA (forts.)
Vissa mer markanta skillnader kvarstår dock. De berör 
främst aktivitetsbeteckningarna Personlig hygien och 
Persedelvård.
Utformningen av bedömningsmallen för Personlig hygien 
och Persedelvård hänför sig till rekommendationer i de 
skrifter, i vilka gällande normer och anvisningar publi­
cerats. Med utgångspunkt från rekommendationerna kan man 
utläsa att normförslaget i flertalet fall motsvarar lägsta 
godtagbara standard, dvs. standardbeteckning C.
Mallens utformning för beteckningen Lek innebär att re­
kommendationer i gällande normer och anvisningar över­
sätts till standardnivå B istället för till standardnivå 
A. Denna skärpning har motiverats mot bakgrund av syn­
punkter på lekens betydelse, som bl.a. framställs i 
"Barns utemiljö" SOU nr 1:1970 samt i "Leka och bo" av 
Lagercrantz, A-M, och Loden B.
De extra kraven berör bl.a. rumssambanden. I bedömnings­
mallen har detta uttryckts med att det vid kravtyp B 
skall gå att planera vardagsmatplatsen intill yttervägg 
med fönster, eller att köket skall ha dörr mot sovrum 
för barn.
Denna aspekt har inte beaktats vid genomgången av bo- 
stadsstyrelsens förslag. Främsta skälet härtill är att 
den inte kommit till uttryck i anvisningarna, men att 
dessa i sig mycket väl kan inrymma de kvalitéer som av­
ses. Utrymmesstandarden för Lek bedöms därför främst 
med avseende på möblerbarheten i anslutning till säng­
platsen.

RI:1975
Rapport RI : 1975 hänför sig till forskningsprojekt 266 vid Statens 
institut för byggnadsforskning. Projektet har finansierats med 
anslag från Statens råd för byggnadsforskning.
Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 1403, 111 84 Stockholm 
Grupp: byggnadsprojektering
Pris: 23 kronor + moms
Art.nr.s 6600401 ISBN 91 540 2400-5