GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket FRÅN INLEDNING TILL LOCKBETE Ingresser i kvällstidningen Expressen under 60 år Karin Kvarnlöf SPECIALARBETE, 10 poäng Svenska språket, fördjupningskurs 1, 41-60 poäng Vårterminen 2006 Handledare: Sven-Göran Malmgren Sammandrag Uppsatsen är en diakron undersökning av kvällstidningsingresser. In- gressen är den inledande, ofta fetstilta, delen av en tidningsartikel. Mitt syfte har varit att ta reda på om och i så fall hur denna del har förändrats över tiden. Som material har jag använt 80 ingresser från kvällstidningen Expres- sen. 20 ingresser vardera är hämtade från åren 1945, 1965, 1985 och 2005. För att få en spridning har jag tagit hälften av texterna från nöjes- artiklar och hälften från utrikesartiklar. Jag har även genomfört en enk- lare undersökning där tio personer har fått gissa vilket år de tror att åtta ingresser är hämtade från. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. Genom att analysera tex- terna utifrån nivåerna allmän stil, fonetik, morfologi, syntax, lexikon, komposition och disposition, stilfigurer och pragmatik har jag fått fram mitt resultat. Resultatet visar att det har skett en påfallande utveckling av stil, syntax och lexikon mellan åren 1945 och 1965. Under de senare åren är förändringarna mer marginella. Medan ingresserna 1945 är formella och komplexa är ingresserna 1965 raka och enkla. Kompositionsmässigt präglas materialet av förvirring. De första mätningsåren finns inget tyd- ligt, generellt dispositionsmönster. Det är först 1985 som ingressen som verktyg verkar ha hittat sin form. Pragmatiskt går texterna från att vara strikt informerande till att 1965 och 1985 anlägga en kamratlig, talspråk- lig ton. 2005 har detta stramats upp genom att ingresserna håller en tyd- lig distans till läsaren. I jämförelsen mellan utrikes och nöje visar utri- kestexterna en högre grad av strikthet i det tidiga materialet. Ju längre tiden går, desto mer lika blir de båda genrerna på samtliga bedömnings- nivåer. Den enklare undersökningen visade att det tycks gå en skiljelinje mellan 1965 och 1985 års material. När försökspersonerna gissade på fel år var det alltid 1945 och 1965 eller 1985 och 2005 som blandades ihop. Det går alltså bestämt att se när en text är 40 år eller äldre. I den avslutande diskussionsdelen relaterar jag till tidigare forskning samtidigt som jag resonerar kring rimliga orsaker till mitt resultat. Bland de anledningar jag tar upp är ökad konkurrens en av de mest grund- läggande. Innehållsförteckning 1. INLEDNING OCH BAKGRUND 1 1.1. Syfte 1 1.2. Material 2 1.3. Metod 2 2. TIDIGARE FORSKNING 4 2.1. Kvällstidningsspråk 4 2.1.1. Enkelhet 4 2.1.2. Dramatiskt och känslosamt 5 2.1.3. Gemenskap 5 2.1.4. Personvinklingar och schabloner 6 2.2. Kvantitativt studium av tidningstext 6 2.3. Ingressen 7 2.3.1. Ingen sammanfattning 7 2.3.2. Korthet 8 2.3.3. Det viktigaste först 8 2.3.4. Enkelt och rakt 8 2.3.5. Expressens språkliga visioner 9 3. RESULTAT 10 3.1. 1945 utrikes 10 3.2. 1945 nöje 12 3.3. 1965 utrikes 14 3.4. 1965 nöje 16 3.5. 1985 utrikes 18 3.6. 1985 nöje 19 3.7. 2005 utrikes 22 3.8. 2005 nöje 23 3.9. Resultat av den kvantitativa undersökningen 25 3.10. Informantundersökning 26 3.10.1. Material och metod 27 3.10.2. Resultat av undersökningen 27 4. SLUTDISKUSSION OCH SAMMANFATTNING 30 4.1. Allmän stil 30 4.2. Fonetik, morfologi och lexikon 31 4.3. Syntax 31 4.4. Disposition och komposition 32 4.5. Stilfigurer 32 4.6. Pragmatik 33 4.7. Informantundersökning 33 LITTERATURFÖRTECKNING 35 BILAGA 1 37 BILAGA 2 50 1 1. Inledning och bakgrund Varje dag möts vi av kvällstidningarnas braskande nyheter. Löpsedlarna är svåra att missa när de med stora, svarta rubriker skriker ut budskap om nakenchocker, psykkrig och mördarjakter. Det dramatiserade språket har blivit något av kvällstidningarnas signum. De senaste åren har jag vid ett flertal tillfällen hört personer i min omgivning beklaga sig över detta. Många tycker att tidningarna har mist sin trovärdighet när de i allt högre grad beskriver verkligheten som om den vore en actionfilm. Kvällstidningsspråket är knappast något som vi själva använder när vi skriver eller talar men bevisligen är det något i det som attraherar oss. För trots att kvällstidningarna ofta får kritik fortsätter de att sälja. I den här uppsatsen ska jag undersöka kvällstidningsspråket. För att begränsa mig har jag valt att studera den text som inleder varje artikel, ingressen. Alla som någon gång läst retorik vet att det vilar ett tungt an- svar på inledningen. Om ett tal verkar torrt och ointressant redan i inled- ningen tappar vi snabbt intresset. Samma sak gäller ingressen i en tid- ning, engagerar den oss inte bläddrar vi raskt vidare. Min uppgift i den här uppsatsen blir att undersöka hur kvällstidningarna har gjort genom åren för att undvika att läsarna gör just detta, bläddrar vidare. 1.1. Syfte Mitt huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka ingresser i kvällstid- ningar. Jag vill ta reda på hur sättet att skriva ingresser i kvällstidningar har förändrats från 1945 och fram till 2005 vad gäller stil, syntax, lexi- kon, disposition m.m. Mitt syfte är också att i ett historiskt perspektiv studera om det finns någon skillnad i sättet att utforma ingresser mellan de två ämnesområdena utrikes- och nöjesnyheter. I en liten sidoundersökning tänker jag studera i vilken utsträckning det är möjligt att tidsbestämma ingressmaterial hämtade från fyra olika årtal under den aktuella 60-årsperioden. 2 1.2. Material Materialet har jag valt att hämta från kvällstidningen Expressen. Det finns ingen speciell tanke bakom det. Eftersom det bara finns två stora rikstäckande kvällstidningar i Sverige i dag, Aftonbladet och Expressen, var det mellan dem valet stod och just valet av tidning är inte det väsänt- liga i den här uppsatsen. Jag har valt 20 ingresser vardera från åren 1945, 1965, 1985 och 2005, vilket betyder totalt 80 ingresser. Tio ingresser från varje år är hämtade från artiklar som rör nöje och tio ingresser från artiklar som rör utrikesnyheter. Materialet är hämtat från de första tio dagarna i oktober med undantag för nöjesmaterialet från 1945. Merparten av artiklarna inom den genren saknade ingress vilket gjorde att jag fick leta i fler tid- ningar för att få ihop tillräckligt med texter. Allt material är dock även här hämtat från oktober månad. Samtliga ingresser finns tillgängliga i en bilaga sist i uppsatsen. Jag har försökt göra urvalet så geografiskt varierat som möjligt men av naturliga skäl överväger nyheter från Europa och USA. Jag har även försökt att variera ämnesområdena men det går inte att bortse från att världsläget påverkar tidningarnas innehåll och därmed mitt urval. I de äldsta ingresserna är efterspelet av andra världskriget dominerande me- dan dragningen mot USA blir tydligare ju yngre materialet är. Något som varit slående vid genomgången av ingresserna är deras skiftande innehåll. Texterna från de första tre åren, 1945, 1965 och 1985, handlar övervägande om politik och kriminalitet. Bland texterna från 2005 var det näst intill omöjligt att hitta någon artikel som tog upp ämnet politik. Istället var kända personer, terrorism och mycket grova våldsbrott det som dominerade. Det har också varit utmärkande att ny- heter från utlandet har minskat betydligt i antal under mätningsperioden. Som komplement till mitt resultat har jag gjort en enklare undersök- ning bland tio personer i min närhet för att kontrollera om de kan se samma utveckling inom ingresskrivandet som jag kan. Närmare be- skrivning av den undersökningens material och metod finns i kapitlet 3.10. 1.3. Metod Metoden jag har använt är såväl kvantitativ som kvalitativ. Jag har ut- gått från den modell som finns beskriven i Peter Cassirers Stil, stilistik & stilanalys och som innebär att man granskar texten utifrån nivåerna all- 3 män stil, fonetik, morfologi, syntax, lexikon, komposition och disposi- tion, stilfigurer och pragmatik (Cassirer 2003:236f). Då samtliga nivåer inte är relevanta i bedömningen av kvällstidningsspråk har jag i vissa fall utelämnat enstaka. Det resultat som framkommit har jag jämfört årsvis samt med tidigare forskning. På samma sätt har jag studerat utrikes- respektive nöjesingressernas utveckling över tiden. Jag har både jämfört de båda genrerna med var- andra samt studerat hur de har utvecklats under åren. Jag har också räk- nat ord per ingress samt bisatser, bisatsliknande satsförkortningar och ord per mening för att tydligare kunna se om det har skett någon utveck- ling på det planet. Här har jag tagit hjälp av Margareta Westmans under- sökning Bruksprosa (1974:55f). 4 2. Tidigare forskning Innan jag börjar med min undersökning kommer jag att presentera en övergripande redogörelse för tidigare forskning. Den inleds med en sammanfattning av studier som rör kvällstidningsspråk. I ett kortare av- snitt redogör jag för Margareta Westmans kvantitativa forskning från 1970-talet om bruksprosa. Efter det följer en genomgång av hur ingres- ser ska skrivas enligt de handböcker som finns i ämnet journalistik. Jag är medveten om att de författare som det refereras till i det avsnittet inte är forskare utan i de flesta fall journalister. Slutligen följer en kortare presentation av kvällstidningen Expressens grundläggande syn på språk och skrivmetoder. 2.1. Kvällstidningsspråk Carl-Adam Nycop, f.d. chefredaktör på Expressen, beskriver kvällstid- ningarna som en hybrid mellan vecko- och dagstidningspress (Nycop 1973:14). Detta borde rimligen påverka tidningarnas sätt att skriva. Nedan följer de drag som utmärker genren kvällstidningsspråk samt tänkbara orsaker till detta. 2.1.1. Enkelhet Språket beskrivs ofta som enklare och rakare än dagstidningarnas. I en jämförelse mellan kvälls-, morgon- och veckopress visar Hans Strand att reportage i morgontidningar har betydligt högre lix 1 , längre meningar, fler långa ord och genomsnittligt längre ord än vad reportage i kvällstid- ningar har (Strand 1984:25f). Skillnaden gäller inte enbart genren repor- tage utan även övriga delar i tidningarna (Björnsson & Hård af Seger- stad 1979:27f). Morgontidningarna har ett mer omfattande ordförråd vad gäller såväl antalet löpord som antalet olika graford (Strand 1984:32). Även ordvariationsindexet OVIX visar att språket är mer varierat i mor- 1 Lix, läsbarhetsindex, är summan av antalet ord per grafisk mening och antalet långa ord per 100 ord. 5 gontidningar (Hultman & Westman 1977:264). Sett till ordklassernas fördelning uppvisar kvällstidningarna en något mer verbal stil än mor- gontidningarna. Med verbal stil menas många verb, adverb och prono- men och få substantiv, prepositioner och particip (Hultman & Westman 1977:88, 185f). Den tekniska graden i form av fler räkneord, förkort- ningar och främmande ord är högre i dagstidningarna (Strand 1984:123). Den förenklade hållningen gäller inte bara kvällstidningarnas lätt- sammare delar. Vid en undersökning av kriminaljournalistik i Expressen blev det tydligt att tidningen konsekvent undviker att använda juridiska termer som kan uppfattas som komplexa av allmänheten (Svensson 1994:126). 2.1.2. Dramatiskt och känslosamt För att skapa en dramatisk stämning använder kvällstidningar klassiska berättartekniker som slagkraftiga miljöer, kontrastering, stegring, upp- repningar, retoriska frågor och överdrifter (Nerman 1973:51). Kompo- nenter som direkt anföring, små nyanser i anföringsverb och detaljerade miljöbeskrivningar bidrar till att göra texterna känslomässigt medryck- ande. Mest effektivt blir det om man lyckas röra vid konkreta förnim- melser och djupa känslor som har med existens att göra vilket skapar oro och fruktan (Nerman 1973:140). Ofta bär språket drag av en närhet som är både intim och anonym och mer lik ett reportage än en nyhets- text (Hultén 1989:16). Att utropstecken, komparativsuffix, superlativ- suffix och interjektioner används i långt större utsträckning i kvällstid- ningar talar för att graden av dramatisering är högre där (Strand 1984:117). 2.1.3. Gemenskap Gemenskapsskrivandet är en förutsättning för att kunna skapa den dra- matik och intimitet i texterna som nämnts tidigare. Detta görs genom att skribenterna inger ett förtroende. Läsare och journalister utgör ett vi. Tydliga markörer för dessa gemenskapsvärldar är uttryck som vi var där som används för att markera att journalisterna har varit på plats vid en händelse för läsarnas skull. Genom att använda begrepp som vår värld avgränsar kvällstidningsjournalisterna sig mot andra och skapar ett vi och ett de (Nerman 1973:50). 6 2.1.4. Personvinklingar och schabloner Medan morgontidningarna återger ett skeende väljer kvällspressen i större grad att vinkla nyheten på en enskild person (Nerman 1973:50f). Detta visar sig inte minst i att andelen personord och personnamn är be- tydligt större i kvällstidningar än i dagstidningar medan det råder det omvända förhållandet i fördelningen av sakord (Strand 1984:115f). På det sättet bli skeendet mer konkret men risken är att det samtidigt blir schablonartat då de medverkande människorna får olika roller (Nerman 1973:49f). Att det förekommer fler schabloner i kvällstidningar bevisas bl.a av att kvällstidningarna avhandlar fler ämnen med färre ord än vad dagstid- ningarna gör. Verktyget används för att förenkla och förtydliga före- ställningar om världen och på så sätt tilltala en stor skara läsare (Strand 1984:120). 2.2. Kvantitativt studium av tidningstext Det har gjorts ett flertal kvantitativa undersökningar av tidningstext. På 1970-talet genomförde Margareta Westman en undersökning av bruks- prosa. Genom att studera språket i broschyrer, läroböcker, debattartiklar och vanliga tidningstexter försökte Westman få fram en heltäckande bild av hur svenskan används i skrift (Westman 1974:11). Metoden som an- vändes i studien var kvantitativ. Genom att räkna ut frekvenser för olika språkliga drag hos texterna kunde Westman ta fram skillnader och likhe- ter mellan texttyperna (Westman 1974:17). I en del av undersökningen räknades antalet ord per grafmening. En medellängd räknades ut inom varje texttyp. Westman räknade även ut medellängden för varje enskild text och tog ut den största respektive den minsta medellängden inom varje kategori (Westman 1974:55f). Resultatet återfinns på nästa sida i form av en tabell. Som resultatet visar hade broschyrerna de kortaste genomsnittliga meningarna, tätt följda av tidningstexterna och läroböckerna. Debattar- tiklarna hade de längsta meningarna. Tidningsartiklarna uppvisade den näst största variationen och debattartiklarna den i särklass största. 7 TABELL 1. Genomsnittligt antal ord per grafmening samt den störs- ta och den minsta medellängden inom varje texttyp. Ord/GM Medelantal ord/GM Lägsta–högsta Broschyr 12,55 9,43–17,96 Tidning 13,13 9,60–20,69 Läroböcker 14,50 11,29–18,86 Debatt 19,01 13,25–33,31 2.3. Ingressen Ingressen är den inledande delen av en tidningsartikel. Ordet härstam- mar från retoriken och betyder ”början, inledning, ingång” (Lindstedt 1998:127). Tekniken att skriva ingress sägs komma från USA och Stor- britannien och började användas i Sverige i början av 1900-talet (NE band 9:464). Första gången ordet ingress användes i en handbok i jour- nalistik var i Anton Karlgrens Journalistik i Dagens Nyheter från 1923. Författaren gjorde då tydligt klart det som sedan blivit den rådande re- geln inom ingresskrivandet: att textstycket till skillnad från en traditio- nell inledning inte ska förbereda läsaren på vad som ska komma. Istället ska den vara ett lockbete som snabbt ska ge läsaren en bild av vad resten av artikeln handlar om (Larsson 2001:14). Sedan Karlgrens bok kom ut har ingressen spelat en viktig roll i handböckernas kodifiering av vad som är hög kvalitet i en journalistisk text (Lindstedt 1998:130). Synen på hur utformningen ska gå till har dock förändrats med tiden. En vanlig föreställning är att ingressen är det första stycket i en artikel men ofta består ingressen av flera stycken. I de handböcker som finns att tillgå finns vissa basala grepp som är gemensamma för de flesta. 2.3.1. Ingen sammanfattning Från det att Anton Karlgren införde begreppet ingress gav de efterföl- jande svenska handböckerna i journalistik rådet att en ingress bör vara en sammanfattning av en tidningsartikel (Lindstedt 1998:136f). Ett tips då var att skriva ingressen sist. Problemet med den varianten är att den i och för sig är praktisk för läsare som har ont om tid, men den är sällan intresseväckande (Andersson-Ek m.fl. 1994:26f). Trenden bröts då Set Poppius och Sven Jansson i en handbok ansåg att ingressen som en sammanfattning inte är nödvändig (1959). I en övervägande del av de 8 senare handböckerna anser författarna därför inte att ingressen behöver besvara alla de grundläggande frågorna var, när hur, vad vem, varför. Det räcker att berätta vad texten handlar om och eventuellt vem, när och var. Förhoppningsvis blir läsaren sedan så nyfiken efter att ha läst in- gressen att den fortsätter för att få reda på hur och varför (Lindstedt 1998:142). 2.3.2. Korthet Ingressen ska helst inte vara längre än 40 ord, gärna under 30 ord. Syn- taktiskt är det bättre att skriva flera kortare meningar en enda lång. Detta eftersom undersökningar visar att en text blir svårläst om meningarna innehåller mer än 20 ord (Larsson 2001:127). Av den anledningen bör bisatser undvikas, speciellt inskjutna. Istället är det bättre att dela upp meningen i två meningar. På grund av det begränsade utrymmet går det heller inte att vara särskilt detaljerad. Exakta siffror, komplicerade ord och mer djupgående fakta sparas till brödtexten. Källan som citeras ska även den ta så liten plats som möjligt vilket har med läsbarheten att göra. Oftast passar den bäst i slutet av ingressen (Larsson 2001:14f). 2.3.3. Det viktigaste först Redan i första meningen av ingressen ska det framgå vad som är vikti- gast i texten (Karlgren 1923:4). För skribenterna gäller det att lyfta fram det förbluffande och det ovanliga i just den här händelsen (Andersson- Ek m.fl. 1994:26). För att lyckas med det och samtidigt skriva korta me- ningar måste ingressen vara mycket koncentrerad. Den ska därför inte inledas med en bakgrundsbeskrivning som berättar var en händelse har ägt rum samt vilken tid och vilket datum det var. Att starta med en un- derordnad sats där man anger källa är inte heller något som rekommen- deras med hänsyn till läsbarheten (Larsson 2001:15). 2.3.4. Enkelt och rakt Precis som all annan tidningstext ska en skickligt gjord ingress hålla en enkel och rak stil (Larsson 2001:125f). Enligt en gammal regel ska en journalist gå från konkret till abstrakt och från lätt till svårt. Språket bör vara okomplicerat för att kunna nå ut till en så bred läsargrupp som möj- 9 ligt (Andersson-Ek m.fl. 1994:28). Senare i själva artikeln kan en för- djupning med eventuella fackuttryck ske. Det är därför inte fel att närma sig talspråket. Det innebär dock inte att skriva exakt som man pratar utan snarare att undvika kanslisvenska (Larsson 2001:131f). 2.4. Expressens språkliga visioner Kvällstidningen Expressens första nummer kom ut 16 november 1944. Andra världskriget gick mot sitt slut och då väntades en ny tid med stora förändringar. Världen väntades bli helt annorlunda och därmed måste även tidningarna bli det, resonerade Expressens skapare Carl-Adam Ny- cop. Han kallade den nya tidningen ”morgondagens tidning” och mål- gruppen var i första hand morgondagens människor, det vill säga ung- domen (Nycop 1959:8). Nycop var kritisk till den tidens press. Han ansåg den vara stelnad i ett konservativt mönster och gjorde tidigt klart att han ville förändra och förnya det journalistiska språket. Okonventionalitet skulle bli ledordet för såväl Expressens språk som innehåll (Nycop 1959:8). I en annons som publicerades i Dagens Nyheter strax innan premiärnumret står att läsa att Expressen ska präglas av att informera ”snabbt, koncentrerat och överskådligt” (Gustafsson 1984:51). Nycop utvecklade detta ytterligare med att säga att Expressen ska vara ”lätt att läsa och förstå” (Nycop 1959:12). Formatet och det begränsade sidantalet, 32 sidor, var faktorer som påverkade språket i form av ett mer koncentrerat skrivsätt och korta intervjuer och reportage. Förebilder var bland annat franska tidningen Paris-Soir och New York-tidningen Daily News (Gustafsson 1984:44). Tidningsledningen betonade regelbundet vikten av att undvika kliché- er och kanslisvenska (Ågren 1984:153). Men det fanns gränser för en- kelheten. Stavningen dom istället för de accepterades inte då det sågs som ett steg mot att ”vulgarisera språket”. Nycop ville heller inte att slang förekom annat än i direkta citat och han avrådde från att skriva i jag-form mer än någon enstaka gång då detta lätt blev malplacerat och långsökt (Nycop 1959:40f). 10 3. Resultat Nedan kommer jag att redogöra för det resultat som jag har fått fram när jag har gjort min analys. Presentationen sker årsvis och varje år är inde- lat i avdelningarna nöje och utrikes. Dessa är i sin tur indelade i de olika analysnivåer som jag beskriver närmare i metoddelen. 3.1. 1945 utrikes Materialet präglas av en exakt, officiell och ganska tung stil. Det finns få inslag av bildspråk eller dramatik. Detta ger ett informativt intryck men gör samtidigt att stilen varken är medryckande eller speciellt intresse- väckande. Detaljgraden i texterna är hög för att vara i ingresser: En centralkommitté skall bildas för att bestämma vilka böcker som skall rensas ut och främst kommer det att gälla Robert Leys, Goebbels och Rosenbergs skrifter, men även Werner Beumelbergs Erwin Dwingers (Expressen 451005). Morfologiskt finns prov på innovativa sammansättningar, som grammo- fonkåseri. Skall används som exempel på en äldre morfologisk variant liksom bedrives och markerar att ingresserna kommer från äldre kvälls- tidningar. Samma sak gäller den fasta sammansättningen bortfördes som används istället för den ledigare fördes bort. Över lag präglas syntaxen av hög komplexitet med långa fundament och inskjutna led. Bisatser förekommer i genomsnitt 1,4 per mening. Den genomsnittliga meningslängden är 23 ord. Attribut av typen en på landstingsvalens resultat baserad förutsägelse förstärker det byråkratis- ka intrycket. Både ingresser och meningar är betydligt längre än i da- gens kvällstidningar. Det är inte ovanligt med meningar på 25–30 ord vilket är långt nog för en hel ingress i dag (Larsson 2001:127). Den ge- nomsnittliga längden på ingresserna i det här urvalet ligger nästan på det dubbla, 46 ord. Att en text på 50–60 ord sedan är uppdelad i bara två eller tre meningar förekommer frekvent. Längst i det här materialet är en ingress innehållande 47 ord i en enda mening. 11 Materialets lexikon har formella inslag. Abstraktionsnivån är hög. Ordförrådet är specificerat och präglat av byråkratiska ord från politi- kens värld, som regim, slutprotokoll, konstituerande församling, mot- ståndarrörelse, ambassadör, allierade och deklaration. Lexikonet inne- håller flera ord som i dag ses som gammalmodiga, exempelvis begagna sig av, alltjämt, emedan, ämnar, vartill. Vissa ord är typiska för sin tid, som grammofon. Eftersom inga av ingresserna är vinklade ur någon en- skild persons perspektiv förekommer få personnamn och pronomen. Vid några tillfällen blir reportern subjektiv och använder värderande adjektiv och adverb i texten: Ett väldigt hemligt kassaskåp tillhörande Kruppverken har äntligen kun- nat öppnas efter över fjorton dagars arbete (Expressen 451008). Dispositionen är strikt kronologisk. Intervjumetoden används överhu- vudtaget inte vilket gör att direkt anföring inte förekommer. Istället refe- reras det till vad som avslöjas på mycket tillförlitligt håll, uppgifter från välunderrättat håll och andra odefinierade och därmed mer diffusa upp- giftslämnare. Utländska tidningar och telegram anges som källa i vissa fall. Detta gör att bara en sida av en händelse återges. Det är ganska van- ligt att det inte anges någon källa alls vilket vittnar en del om den tidens arbetssätt och syn på källkritik. Artiklarna verkar vara skrivna på redak- tionen, utan någon utsänd. Miljö- eller detaljbeskrivningar finns därför inte återgett. Händelserna berättas alltid sett ur myndigheternas, landets eller samhällets perspektiv. Det för vår tid så typiska mänskliga perspek- tivet i kvällstidningarna förekommer alltså inte alls. Stilfigurer förekommer sparsamt. Metaforer som rensa luften finns representerade liksom hopning i form av: …80 högermedlemmar, 70 representanter för den katolska och gaullis- tiska folkrepublikanska rörelsen, 100 radikaler, 120 socialister och 120 kommunister (Expressen 451003). Pragmatiskt måste texterna klassas som informerande. Det kan antas att tidningen vill vända sig till den breda allmänheten, men med tanke på den höga stilnivå som ingressernas lexikon och syntax håller vänder sig texterna snarare till en högutbildad publik. 12 3.2. 1945 nöje Texterna har en ledig, klichéartad och på sina ställen nästan lyrisk stil. Det berättande och resonerande språket ger intryck av att skribenten för- söker föra en dialog med läsaren och därmed ingjuta en kamratlig ton. Kvällstidningsingresser är normalt sett inte en texttyp där rim och al- litteration används men något förvånande finns exempel på dessa lyriska inslag på den fonetiska nivån: kastanjetterna och kostymerna, stadstea- terns stora scen och många och långa återblickar. Den mer ålderdomliga morfologiska varianten skall används genom- gående istället för ska. Något udda sammansättningar förekommer, som munspelsbrist och landslagspianist. Syntaktiskt är det långa meningar och ingresser som dominerar. Det förekommer i genomsnitt 1 bisats per mening. Medellängden på en in- gress är 57 ord. Meningslängden är i snitt 19 ord. Inskjutna led är inte ovanliga. I några fall finns exempel på en friare och modernare typ av syntax. Det exemplifieras i följande mening där en satsdel bryts ut som en egen grafisk mening, s.k. meningsfragment: Detta är underverkens tid i svensk film. Bokstavligen talat. Det finns även prov på meningar som inleds med konjunktionen men: Att Sverige lider brist på en hel del saker som i vanliga fall brukar im- porteras känner alla människor till. Men att även munspelsmarknaden är hotad är säkert inte allom bekant. (Expressen 451012) Lexikaliskt präglas ingresserna av ålderdomlighet, exempelvis allom bekant, ej, utstyrsel och nödgas. Ordet intermezzo var säkert ett mode- ord då men i dag är det ovanligt i tidningsspråk. En texts lexikon säger också en del om den tid då den skrevs, vilket bevisas i den ingress där Charlie Norman säger att han rest i främmande land då man varit i Danmark. Samma sak gäller ordet neger som i dag är helt otänkbart att använda i en tidning men som då var ett vedertaget uttryck för mörkhy- ade personer. En genomgående tendens är att det råder stor skillnad i stil mellan ingressernas lexikon. Vissa använder sig av strikta och nyhets- mässiga ordval, t.ex: Mitt för den mörkaste och tråkigaste årstiden får Malmöborna bereda sig på att bli berövade folknöjet nr 1 – att gå på bio. Det har nämligen upp- stått en allvarlig konfliktsituation vid biograferna och denna får med all sannolikhet till följd att samtliga biografer i Malmö nödgas stänga. (Ex- pressen 451018) Andra präglas av känslosamma, dramatiska och skönlitterära drag: 13 Detta är underverkens tid i svensk film. Bokstavligen talat. På Kungsga- tan utför Inge Waern undret att låsa fast våldsmannen George Fants box- arnävar med blotta styrkan av sin tro och på Biblioteksgatan bryter Wanda Rothgardt ”Galgmannens” förbannelse och förvandlar den ödes- digra talismanen till stoft genom blotta styrkan av sin jungfruligt rena kärlek. Här driver makterna sitt spel. (Expressen 451009) Personnamn och pronomen är betydligt vanligare än i utrikesmaterialet. Det är inte ovanligt att reportern är närvarande i ingresserna. Genom att använda ord som vi och man och ibland nästan resonera med läsaren försöker skribenterna bygga upp en gemenskap: – Här dansar vi för dansens egen skull! Som om det påpekandet från unge ballettledaren Ivo Cramérs skulle vara nödvändigt. En blind borde kunna se att de elva smidigt vältränade unga personer som virvlar runt på golvet utan synbart inlärt system inte drivs av något annat på jorden än sin egen lust att dansa. Men det var inte di- rekt vad Ivo Cramér menade. (Expressen 451011) Då flera av ingresserna hör till recensioner är det naturligt med mycket bestämningsord. Dessa är ofta målande och kraftfulla, som vältrimmad, storslagen, fräna, söndersprängd, tråkigaste, ödesdigra och jungfrulig. Även då det inte gäller recensioner uttrycker reportern ibland sin åsikt med värdeladdade ord som exempelvis pinsam. Dispositionen är oftast kronologisk men vid ett par tillfällen används greppet in medias res. Texten inleds då med ett citat som sedan binds till en person och ett sammanhang senare i ingressen, se exemplet strax ovan. Till skillnad från utrikesartiklarna finns det gott om ingresser som är vinklade ur en speciell persons synvinkel vilket gör att det förekom- mer direkta anföranden. Men det traditionella ”ovanifrånperspektivet” är minst lika vanligt. Det poetiska språket gör att det finns mycket stilfigurer. Ett flertal klichéer i form av bland annat blotta styrkan av sin tro och jungfruligt rena kärlek finns representerade. Metaforer som handlingen hänger på en skör tråd, en söndersprängd ramberättelse och publiken hölls vid liv av en vältrimmad balett förekommer när människor och föreställningar ska beskrivas. Pragmatiskt växlar ingresserna mellan att vara beskrivande, under- hållande och informerande beroende på innehåll. Syftet att vända sig till en bred massa märks på den höga konkretionen och den kamratliga sti- len. 3.3. 1965 utrikes 14 Stilen i ingresserna är rak, ledig, och lättfattlig. Skillnaderna mot 1945 års material är slående. Språket har närmat sig dagens kvällstidnings- språk betydligt med fler bildspråkliga, sensationella och känslosamma inslag. Istället för att bara informera handlar det nu minst lika mycket om att fånga och underhålla läsaren med nervkittlande läsning. Men det finns en stor spännvidd i materialet. Medan vissa använder en reporta- gestil med detaljerade person- och miljöbeskskrivningar håller andra en mer formell nyhetston. Jämför: Artillerield bröt tidigt på lördagsmorgonen ut i Indonesiens huvudstad Djakarta. Staden är su (sic!) i ”krigstillstånd” uppgav Djakarta-radion. Strider rapporterades även ha brutit ut i de centrala delarna av Java. En- ligt ett tidigare meddelade (sic!) har president Sukarno med arméns hjälp återtagit makten från revoltmännen. (Expressen 651002) och Fader Antonio Corsi stod inför rätta i sitt vackra skägg och sin munkkå- pa med rep om magen. Han slapp ha handbojor, för det skulle ju sett illa ut. ”Herr domare” sade han, ”jag var alldeles säker på att det bara var spagetti i dom där lådorna…” (Expressen 651010) Trots ett relativt modernt språk används de formella morfologiska vari- anterna sade och skall. Innovativa sammansättningar förekommer i form av tryffelmysteriet och trängselfyllda. Ingresserna är fortfarande långa. Medellängden ligger på 44 ord, men de är uppdelade i fler meningar än 1945. Meningarna är därför kortare även om längre meningar fortfarande förekommer. Den genomsnittliga meningslängden är 22 ord. Bisatskvoten har minskat avsevärt och är nu nere i 0,4. Här är ett exempel på en ingress med korta meningar: Ett lejon satte polisen på spåret. Lejonet satt i en trädgård på Via Cassia utanför Rom. Det röt så förskräckligt att grannarna klagade. Men när po- lisen sen kom hittade de inte bara lejonet. De klampade rakt in i en va- pensmugglarliga. (Expressen 651004) Inskjutna satser markeras ofta med tankstreck istället för kommatecken. Ingressernas lexikon präglas av överord, konkretion och sensation samtidigt som tidningens objektivitet ökat genom att färre värdeladdade ord används. Antalet byråkratiska ord har minskat stort sedan 1945. Några exempel på dramatiska ordval är: vapensmugglarliga, straff, brott, försvarshemligheter, krigstillstånd och spion. Bestämningsorden 15 är även de sensationsbetonande: spårlöst, benhårt, tragiska, smärtfylld, hotande och fruktansvärt. Det finns även exempel på rent slangmässiga uttryck som: Inte sådär alldeles heltoppen. Detta får dock ses som ett stilbrott då det inte är genomgående. Ett nytt inslag i sättet att referera till personer är att alltid skriva ut deras ålder, exempelvis Sten Gösta Englund, 46, vilket är en konvention som fortfarande används i kvälls- tidningar. Objektifieringen av kvinnor är ett nytt inslag och märks ge- nom att kvinnor ofta beskrivs efter sitt utseende även om det inte har med saken att göra: Fröken Ingeborg Lygren, 51, är en högrest, slank blondin. Hon är med all säkerhet en av de farligaste spioner som nå- gonsin avslöjats i Skandinavien – Wennerström inräknad. Personnamn och pronomen har ökat i betydande utsträckning. Dispositionsmässigt förekommer in medias res och kronologisk följd i ungefär samma utsträckning. Det personliga perspektivet har börjat ta allt större plats vilket gjort att direkt anföring blivit vanligare. Det är fortfarande ganska vanligt att man berättar om en händelse utan att cite- ra personerna som det handlar om. Reglerna för hur en ingress ska ut- formas tycks ha blivit mer godtyckliga då betydligt fler olika komposi- tionsvarianter förekommer. Vissa är konstruerade som en fråga, en dia- log eller ett citat. Nedan följer ett exempel: – Mitt kära barn – jag beundrar er för er tapperhet vid er makes tragiska bortgång … Påven Paul VI tryckte Jaqueline Kennedys händer i den trängselfyllda FN-hallen. Med en grimas av sorg, av smärtfylld håg- komst – och med ett tårfyllt leende viskade den bortgångne presidentens maka: – Tack, helige fader… (Expressen 651005) Stilfigurer används men är ännu inget utmärkande drag. Metaforer före- kommer exempelvis i meningen: Trots att säkerhetspolisen fortfarande benhårt håller tand för tunga när det gäller den kvinnliga spionen Ingeborg Lygren vid norska underrättel- setjänsten har bitar i det spännande pusslet börjat lägga sig till rätta. (Expressen 651003) Metaforer finns även i meningen: Den ”norska Mata Hari”, 52-åriga Ingeborg Lygren, sålde sitt land för kärlek. Stilgreppen ironi i kombina- tion med litotes och retorisk fråga används i meningen: Hur känns det egentligen för en fotograf att bli prinsessgemål och lord så här 15 år efter bröllopet? Inte sådär alldeles heltoppen att döma av en in- tervju som Londontidningen Daily Mail fått med lord Snowdon, född Anthony Armstrong - Jones. (Expressen 651007) 16 Pragmatiskt genomsyras ingresserna av viljan att attrahera en bred all- mänhet. De är informerande men på ett underhållande och lättillgängligt sätt. Tidningen försöker inte uppfostra läsaren utan lägger sig på deras nivå. Genom att skribenterna regelbundet kommenterar materialet blir de närvarande i texterna. Genom att använda ord som ju och en berättar- stil som får det att verka som om journalisterna samtalar med läsaren visar man en underliggande vilja att skapa en gemenskap med ho- nom/henne. 3.4. 1965 nöje Liksom 1945 används en mer ledig och talspråklig stil i de ingresser som rör nöjesnyheter. Språket är ungdomligt, kåserande och kamratligt med tydliga beundrande drag. Detta märks bland annat på alla positiva beskrivningar som rör personers utseende och person, något som bidrar till en ökad intimitet i texterna. I vissa fall får det ingresserna att låta som om de vore hämtade ur något fanclubmagasin eller någon veckotid- ning: Ett ungt, trotsigt ansikte, tjockt blont hår, ett par allvarliga ögon, en mun som log vemodigt … James Dean … (Expressen 651001) Trots den ungdomliga stilen används fortfarande den morfologiska vari- anten skall. I övrigt används en modern morfologisk stilnivå. Grafema- tiskt har det skett en förändring genom att parenteser har börjat använ- das. Det förekommer även att versaler används då ett ord ska betonas extra: Gör vi ett dussin kvalitetsfilmer i detta land per år? Inte! Fem á sex kan- ske. I en produktion om 24 (förra årets siffra). Men i nästa vecka får mer än tolv filmer papper på att de är kvalitetsfil- mer. Dessutom får de PENGAR. (Expressen 651006) Exemplet ovan visar hur syntaxen har utvecklats mot större enkelhet och vardaglighet. Genomsnittlig längd är 42 ord, en avsevärd skillnad mot 1945. Den genomsnittliga meningslängden har minskat betydligt och ligger på 12 ord. Korta, slagkraftiga meningar och betydligt färre bisat- ser är genomgående vilket gör ingresserna lättlästa. Bisatskvoten är så 17 låg som 0,4. Vissa meningar har en typisk kvällstidningsprägel med en satsdel som har brutits ut till ett meningsfragment: Hon är en blandning av Audrey Hepburn och Birgitte Bardot. En del oskuld, en del sex. Hon kallas ”Räkan”, heter Jean Shrimpton. ”Räkan” är världens kvinnoideal just nu. (Expressen 651001) Inskjutna led förekommer men har minskat: Hennes förra konsert – i Lincoln Center – blev en stor succé. Det är inte ovanligt att meningar börjar med en konjunktion: Alice Timander fyllde en massa år i går. Och det skämdes hon inte för att tala om – att det var femtio år alltså. Jämfört med 1945 har det hänt mycket på den lexikala nivån. De for- mella orden är nästan helt borta. Ordvalen präglas av talspråk i form av nåväl, nog och alltså. Influenser från ungdomen, rockmusiken och TV märks tydligt: baluns, kompisar, skivkontrakt, idealflicka och signatur- melodi. Fortfarande används ordet neger som ett allmänt vedertaget ord. Bestämningsorden handlar mycket om utseende och är ofta beundrande: blondaste, spralligaste, blygt, ungt, trotsigt och vemodigt. Ordet ideal- flicka kan ses som typiskt för 1960-talet och skulle nog inte användas i dag på samma sätt då jämställdhetsdebatten är mer intensiv än någonsin. De värdeladdade orden är fortfarande många. Kronologisk disposition är fortfarande den vanligaste dispositions- formen även om in medias res förekommer vid ett par tillfällen. Det per- sonliga perspektivet har blivit frekventare. Trots det förekommer inga intervjuer och direkta anföranden i materialet utan händelserna återges genom ett ”ovanifrånperspektiv”. Tekniken med att skriva ingress även i nöjesartiklar har etablerat sig på allvar men skrivsätten är många. Bildspråk används men har begränsats sedan 1945. Metaforer och då framför allt från sportens värld finns det gott om exempel på i ingressen: Några svindlande höjder av spänning nådde familjesporten ”Fyrklang” inte heller den här gången, men litet nervöst var det nog i tvekampen mellan Gustafssons från Hedemora och den norska familjen Neegaard. Vid ”halvtid” låg alla lag på tre poäng. Därefter noterade Neegards idel fullträffar och Gustafssons en enda bom. (Expressen 651003) Pragmatiskt är texterna refererande på ett traditionellt vis men vänder sig ofta till läsarna som om de talade direkt till dem. Skribenten går kon- sekvent in och kommenterar de händelser som tas upp. Ibland känns det nästan som om skribenten skriver för en inre vänkrets som antas ha vis- sa förkunskaper. Det märks bland annat på meningen: Gala-Peter säger som Rellingen…Vem Rellingen är och vad denna person ska ha sagt för- 18 klaras aldrig närmare. Viljan att skapa en gemenskap med läsaren märks i följande ingress där reportern först hälsar läsaren välkommen och se- dan använder pronomenet ni: Hjärtligt välkommen till familjen Addams som i kväll dyker upp i svensk TV. Det första ni får se av dessa mystiska medlemmar är deras stela ansik- ten som stirrar mot er. Det enda som rör sig är deras fingrar som knäpper takten i signaturmelodin. (Expressen 651001) Tidningens strävan att vara läsarens goda vän märks också i ingressen som inleds med: En riktig teaterromans med ett lyckligt slut kan vi be- rätta om i dag. Den talspråkliga stilen och det för tiden moderna ordva- let tyder på en vilja att attrahera en stor grupp och då framför allt ung- domar. 3.5. 1985 utrikes Texterna växlar mellan en rak, tydlig nyhetsstil och en dramatisk och mer skönlitterärt, fängslande stil. Bildspråk och överord som anspelar på känslor används för att fånga och underhålla läsaren. Konkreta beskriv- ningar av abstrakta företeelser används som ett verktyg. Moderna morfologiska varianter som sa och ska används genomgå- ende. En innovativ sammansättning som också kan sägas spegla genren kvällstidningsspråk hittar man i ordet mardrömsskeppet. Syntaxen har de typiska kvällstidningsdragen med korta, rappa me- ningar. Den genomsnittliga meningslängden har minskat avsevärt och är nu 14 ord. Växling mellan långa och korta meningar skapar inte bara en hög läsbarhet utan också rytm och stegring: I går slog den råa verkligheten in i de diplomatiska samtalen mellan Mi- chail Gorbatjov och Francois Mitterand. De skulle ha diskuterat politik. Men plötsligt blev huvudpunkten människoliv. (Expressen 851003) Strävan efter att skapa hög intensitet i texterna märks bland annat på att underordnade inledande satser inte förekommer samt att inskjutna led är mycket ovanligt. Bisatskvoten har dock stigit till 0,8. Ingresslängden fortsätter att minska och har nu ett genomsnitt på 37 ord. Ordvalet i texterna är präglat av sin genre med mycket laddade ord kopplade till liv och död, exempelvis hämnd, människoliv, plötsligt, monstret, mörda och livsfara. Även bestämningsorden är starka och 19 dramatiska: ursinnig, fastklämd, hårt, envist och hotfullt. Det förekom- mer också mer formella ord som grundlag, reformer, system, komplika- tioner och resurser. Bortsett från de subjektiva värderingar som kan sä- gas ligga bakom de dramatiska ordvalen har de värdeladdade orden minskat i antal och detta har gjort texterna mer objektiva. Dispositionsmässigt är in medias res nu den inledningstyp som domi- nerar. För att snabbt fånga läsaren börjar del flesta ingresser mitt i en händelse med förklarande led i efterföljande meningar: 454 människor svävar i livsfara. De sju kaparna ombord på Achille Lauro hotade i morse att skjuta passagerarna ”en efter en” om deras krav inte uppfylls. I USA fruktar amerikanska militärexperter ett blodbad i Medelhavet. (Expressen 851008) I utrikesnyheterna är det fortfarande ovanligt med personliga vinklingar på händelser. Artiklarna tycks vara baserade på telegram från olika ny- hetsbyråer runt om i världen och intervjuer och direkta anföranden är ovanligt. Metaforer har ökat markant och används exempelvis i meningen: Mardrömsskeppet ”Achille Lauro” fortsätter att segla kors och tvärs på Medelhavet med sin last av skräck – och kanske död – ombord. Metafo- rer från sportens värld finner man i ingressen: Det tog kanske en halv timme för Michail Gorbatjov att värma upp och komma i form. Sen började han dunka med knytnäven i bordet – hårt, envist och ibland hotfullt. (Expressen 851005) Pragmatiskt är ingresserna omväxlande sakliga och informerande och omväxlande gastkramande och spänningsskapande. Eftersom de före- kommer i en tidning måste deras huvudsakliga syfte vara att informera men i den senare typen av ingresser får de underhållande aspekterna minst lika mycket utrymme. Jämfört med 1965 är den nervkittlande formen av ingress mer vanlig nu. Den kommenterande hållningen och den kamratliga stilen har minskat. 3.6. 1985 nöje Stilen i nöjesingresserna är fortfarande ledig, talspråklig och rentav pra- tig. Ibland blir stilen kåserande och mer lik veckotidningsspråk. Viljan att verka ungdomlig märks på såväl lexikalisk som syntaktisk nivå. De 20 beundrande stildragen har dock försvunnit liksom de detaljerade be- skrivningarna av kända personers utseende. Fokus på enskilda personer har stärkts genom att personnamn numera skrivs med versaler och samma sak gäller viktiga ord som journalisten vill lyfta fram i ingressen. Morfologin är helt igenom modern. Vid några tillfällen används tal- språksformer som nä istället för nej. Kreativa sammansättningar är t.ex lucialånghårig, rock´n´roll-pedagog och paparazzigänget. Syntaxen har inte förändrats nämnvärt sedan 1965. Den enkla, rappa meningsbyggnaden med syfte att skapa intensitet och hög läsbarhet har utvecklats ytterligare. Såväl meningar som ingresser har blivit ännu nå- got kortare och genomsnittet ligger nu på 38 ord per ingress. Den ge- nomsnittliga meningslängden är 12 ord vilket är samma som 1965. Me- ningar kan bestå av ett enda ord, ofta ett spontant utrop i inledningen av en ingress: 150 000 kronor. – Nä… så mycket pengar har vi aldrig haft, säger teatereleverna på scen- skolan i Stockholm. En av dem kommer att få det. För MARGARETHA KROOK har just inrättat en stipendiefond för unga nybakade skådespelare. (Expressen 851001) Bisatskvoten är nu så låg som 0,3. De långa underordnade satserna i in- ledningen av en ingress är sällsynta liksom de inskjutna satserna. Ingres- sen nedan är ytterligare ett exempel på hur spontana utrop används utan att föregås av talstreck. Den sista meningen inleds dessutom med kon- junktionen och vilket i och för sig har blivit allmänt vedertaget: Hallå Europa, här kommer vi. Efter segern i Castlebar International Song Contest har Sten Nilsson tagit det första steget ut på den internationella markanden. Och ska man spå efter intresset såhär dagen efter är det här bara början. (Expressen 851007) Materialets lexikon är konkret, ungdomligt och talspråkligt. Många ord kommer från TV, musik och film, exempelvis snutserie, tv-tittare, rock- kretsar, musikfestival och filmstjärna. Uttrycket videomarknaden måste ses som typiskt för 1980-talet då VHS hade slagit igenom på allvar bland allmänheten och sågs som något nytt och modernt. Bestämnings- orden är inte lika många som 1965 och inte lika inriktade på personers utseende. Nu är det istället kläder och TV-serier som beskrivs med ord som smala, vassa, tuff, fräck och modern. Det talspråkliga adjektivet 21 snaggad används om en känd frisör. Det finns även exempel där journa- listen försöker göra den kända personen mer vardaglig och mänsklig genom att använda bestämningsord som blek, nervös, alldaglig och färglös. En majoritet av ingresserna disponeras enligt in medias res. Ingres- serna är ofta informellt komponerade och bär drag av vardaglighet och talspråk. Detta märks bland annat på att många ingresser inleds med ett citat, ett utrop eller bara ett enda ord: – Det är okej att du röker, säger Bo Sydow och trycker upp ANNE-LIE RYDÉ mot väggen. – Men våga inte komma hit utan behå. Sveriges mest anlitade rock´n´roll-pedagog lär ut läxan till musik. (Ex- pressen 851009) Perspektivet ligger allt mer på enskilda personer vilket märks på att di- rekta anföringar har blivit vanligare. Detta gör att avståndet mellan lä- sarna och dem som omtalas i texten har minskat. Precis som i utrikesingresserna har stilfigurerna ökat och för stundom tankarna till veckotidningsspråk. I följande ingress ges fler prov på ett rikt bildspråk: Nu putsar stans rockkretsar sina vassaste skor. De smala slipsarna ligger på strykbrädan och en och annan ring kommer på plats i örsnibbarna till tonerna av grammofonens ”Just walk that little girl home”. Det är en speciell helg. Tre kvällar med MINK DEWILLE på Ritz. (Expressen 851004) Följande text använder metaforer kring ordet vind: Det var kraftig motvind hela vägen när STEN NILSSON, 43, i går kom flygande från Karlskoga till Castlebar, på västra Irland. Förhoppningsvis har det vänt till minst medvind – ja, rentav segervind – när han i kväll ska representera Sverige i en stor internationell musikfes- tival. (Expressen 851005) Ingresserna har en informerande funktion men är samtidigt underhållan- de och lättsamma. Med ett rikt bildspråk och ungdomliga ordval försö- ker man attrahera en bred publik och visa att ”man hänger med”. Samti- digt har den kamratliga stilen till stor del tonats ned och en viss distans märks av. Det syns bland annat på att pronomen som vi och man inte längre används och inte heller de resonerande dragen. Inte heller de kommenterande inslagen är lika många. 22 3.7. 2005 utrikes Stilen i materialet är konkret, direkt och lättfattlig. Även här spelar tex- terna mycket på känslor, liv och död och skarpa kontraster. Trots den enkla stilen är språket helt igenom korrekt och helt utan talspråkliga el- ler slangmässiga uttryck. Morfologin är modern men stavningen alltid korrekt. Innovativa sammansättningar finns t.ex. i form av väskbomb och H&M-modell. Syntaxen har förenklats ytterligare. Den genomsnittliga ingressen lig- ger nu på 30 ord och dessa är fördelade på ungefär lika många meningar som tidigare. Meningarna har därmed blivit ännu kortare och rakare. Bisatskvoten är 0,8 och är därmed kvar på samma nivå som 1985. Den genomsnittliga meningslängden har minskat och är 10 ord. Informatio- nen förmedlas istället koncentrerat, rappt och utan närmare detaljer. Lexikonet är konkret, målande och känslomässigt laddat. Många ord präglas av brutalitet och dramatik som styckades, skräckfilm, koma, gri- pas, kokain, terrorister, spränga, störtade, och katastrof. Överord som världens chock är frekventa liksom tidstypiska ord som självmordsbom- bare, textmeddelande och terrorattack som inte finns representerade alls i tidigare material. Bestämningsorden är även de starka och sensations- betonade t.ex. dödliga, förtvivlade, enorma och skakad. Ett litet stilbrott förekommer i frasen vidta största vaksamhet som bryter av den annars vardagliga stilen. I den meningen sker dessutom en felaktig användning av verbet vidta, då det heter iaktta största vaksamhet på korrekt svenska. Eftersom i princip alla artiklar är skrivna ur en enskild människas per- spektiv förekommer egennamn och pronomen i nästan varenda ingress. En majoritet av ingresserna är disponerade enligt in medias res. En ingress är komponerad som en actionfilm: Skoldagen hade just börjat. Då rämnade jorden. Många tusen av de 30 000 omkomna i katastrofen är skolbarn som inte hade en chans att sätta sig i säkerhet. – En skola bara försvann ned i marken, säger polischefen Yamin Khani i staden Mansehra. (Expressen 051010) I övrigt har de olika modeller som används för att utforma en ingress minskat betydligt i antal. En övervägande del av texterna är uppbyggda enligt principen två meningar (en som väcker intresse och en som för- klarar sammanhanget) och sedan ett sensationsbetonat citat, inte sällan innehållande känslouttryck: 23 Ytterligare ett barn har nu dött av ehec. Mason Jones, 5, kan ha fått den dödliga tarmsjukdomen av skolma- ten. – Vi är alla förtvivlade, säger hans mormor. (Expressen 051005) Borta är ingresserna som börjar med ett utrop liksom de som inleds med en fråga eller består av ett enda citat. Det mänskliga perspektivet domi- nerar. Ofta vinklas en katastrof eller olycka utifrån en enskild persons upplevelser. Skarpa kontrasteringar används för att bygga upp känslo- stämningar, som i följande text där självmordbombaren sätts i kontrast med de intet ont anandes semesterfirarna: Självmordsbombaren går in på restaurangen med sin ryggsäck. Ögonblicket därefter exploderar han i ett klot av eld – mitt bland alla middagsätande semesterfirare. (Expressen 051003) Metaforerna har minskat avsevärt i antal. Hyperbol går att spåra i me- ningen En skola bara försvann ned i marken. Liknelser går att finna i uttryck som Det var som en skräckfilm. På det pragmatiska planet används en informerande men samtidigt nästan skönlitterär hållning. Det finns en klar distans mellan läsare och reporter genom att pronomen som vi och man inte används längre. Ge- nom ordval och syntax försöker reportern samtidigt att lägga sig på en folklig och lättfattlig nivå där stilen talar till läsarens känslor snarare än intellekt. Med detaljer som 19 väskbomber vill texterna inge förtroende och visa att de har inblick i det inträffade och är att lita på. Syftet med ingresserna är i första hand att fånga, fascinera och underhålla läsaren och i andra hand att ge fakta. 3.8. 2005 nöje Sättet att skriva nöjesingresser skiljer sig inte nämnvärt från det som an- vänds i utrikesingresserna. Stilen är rak, konkret och modern. Kraftfulla stilgrepp som spelar på dramatik och känslor används frekvent. Steget till den skönlitterära genren är i många fall inte stort. Även här är det fråga om ett korrekt språk, helt utan talspråk eller andra ”pratiga” drag. Vid något enstaka tillfälle används ett utropstecken i första meningen i en ingress. Detta får ses som ett brott mot den annars strikta stilen där förstärkande grepp som utropstecken och versaler är ovanliga. 24 Morfologin är modern och korrekt. Det visas prov på samman- sättningar som är typiska för kvällstidningar t.ex. hövdingduellen, Ro- binsonön och dödslista. Syntaxen är iögonfallande enkel och rak med korta och okomplexa meningar: Skaparna bakom Lost har en hemlig dödslista. När som helst kan någon av huvudkaraktärerna få lämna serien. – Det är otroligt enerverande, säger Josh Holloway, som spelar rollen som Sawyer. (Expressen 051005) Journalisternas syfte att skriva lättfattligt visar sig genom att meningarna helt saknar försvårande drag som underordnade satser och hopade, detal- jerade beskrivningar. Bisatskvoten är 0,8 per mening, en ökning från 1985. Längden på ingresserna har minskat ytterligare och ligger nu på 31 ord i genomsnitt. Den genomsnittliga meningslängden har minskat något och är 10 ord, samma som utrikesingresserna. Den vardagliga sti- len märks i följande ingress där andra meningen inleds med konjunktio- nen och: Här spelar Lena Philipsson in höstens stora tv-konsert. Och nu avslöjar sångerskan hur hon vill fira sitt 20-årsjubileum som artist. – Jag ska göra en krogshow. (Expressen 051006) Texternas lexikon är laddat och konkret. Abstrakta skeenden beskrivs ofta med bildspråkliga ord som är lätta att ta till sig och talar till läsarens känslor: Cindy Lamréus, 18, klarade inte att ratas av tittarna i ”Idol 2005”. När TV-kamerorna slocknat bröt hon ihop – och fick akut psykolog- hjälp på plats. – Alla mina drömmar har krossats. Det känns hemskt, säger hon. (Expressen 051001) Bestämningsorden är liksom lexikonet i övrigt ofta sensationsbetonade och ofta anspelande på liv och död, makt och dramatik, exempelvis akut, hemskt, okänd, och enerverande. Tidstypiska ord och uttryck före- kommer i form av gå in i väggen och Robinsonön. Den personvinklade journalistiken märks genom att pronomen och egennamn förekommer frekvent. Överdrifter används som ett verktyg för att skapa intresse, ex- empelvis Jag fick världens chock. 25 Ingressernas disposition följer, precis som utrikesmaterialet, en tydlig mall bestående av tre meningar med ett intresseväckande påstående, en förtydligande mening och ett citat. Till skillnad från tidigare år går det egentligen inte att se några skillnader mot utrikesmaterialets disposition av ingresserna. In medias res används i varenda ingress som ett sätt att snabbt fånga läsarens intresse. Bakgrundsbeskrivningar används knappt alls utan som läsare kastas man rakt in i en händelse. Händelser skildras sällan ur en utomstående betraktares öga utan det är det mänskliga perspektivet som används. Genom att låta den enskilda personen med egna ord berätta om sin upplevelse vill reportern skapa en närhet till läsaren. Metaforerna har minskat sedan 1985 men används fortfarande för att öka konkretionsgraden, exempelvis totalt mörker, hålla andan och gå in i väggen. Texterna är informerande på ett sätt som tydligt syftar till att engagera läsaren. Med tanke på de ämnen som tas upp får man som läsare ibland känslan av att det är skvaller två goda vänner emellan som avhandlas och inte nyheter i en tidning. Det är uppenbart att texterna är skrivna till en skara människor som är insatta i det svenska nöjeslivet och som ser mycket på TV. Detta märks bland annat på att tv-program som Idol 2005 och Lost inte ges några närmare presentationer. Samma sak gäller de kända personer om omnämns i ingresserna, exempelvis Lena Philips- son och Lasse Brandeby. Ingen av dem har någon titel utskriven i in- gresserna. 3.9. Resultat av den kvantitativa undersökningen Här samlar jag för överskådlighetens skull resultatet av den kvantitativa undersökningen: TABELL 2. Bisatser och bisatsliknande satsförkortningar per me- ning, ord per mening och ord per ingress i utrikestext. UTRIKES Bisatser/mening Ord/mening Ord/ingress 1945 1,4 23 46 1965 0,4 22 44 1985 0,8 14 37 2005 0,8 10 30 26 TABELL 3. Bisatser och bisatsliknande satsförkortningar per me- ning, ord per mening och ord per ingress i nöjestext. NÖJE Bisatser/mening Ord/mening Ord/ingress 1945 1 19 57 1965 0,4 12 42 1985 0,3 12 38 2005 0,8 10 31 Antalet ord per mening minskade avsevärt mellan 1945 och 1965 för att sedan stabilisera sig mellan 10 och 14 ord per mening. Antalet ord per ingress sjönk i stadig takt under hela tidsperioden. Bisatskvoten låg på sin högsta nivå 1945, sjönk sedan ordentligt 1965 för att återigen öka något 2005. 1985 skiljde sig de både genrerna åt då utrikes ökade sin bisatskvot medan nöje fortsatte att minska. 1965 skiljde sig de båda genrerna kraftigt åt i antalet ord per mening. Medan nöje hade minskat ordentligt var utrikesmaterialets resultat näst- intill oförändrat. Följande mätningsår, 1985, hade utrikesingresserna sjunkit till ungefär samma siffra som nöje. Det är iögonfallande hur lika resultat de både genrerena har i den sista mätningen. Mitt resultat stämmer förhållandevis bra överens med Margareta Westmans. Hennes studie gjordes i början av 1970-talet och medelanta- let ord per mening i tidningstext låg då på 13,13 (Westman 1974:55f). Det liknar mitt resultat från 1965 och 1985 där genomsnittet är 12 till 14 ord per mening. I materialet från 2005 har det sjunkit ytterligare något. 3.10. Informantundersökning För att komplettera mitt resultat har jag genomfört en enkel undersök- ning med delar av mitt material som grund. Syftet är att pröva i vilken grad det är möjligt att tidsbestämma kvällstidningsingresser. Som grund har jag diskussionen om den lämpliga tidpunkten för när nusvenskan börjar. Staffan Hellberg är har föreslagit att den bakre gränsen ska vara 1945 men har antytt att denna skiljelinje bör flyttas fram då många akti- va språkbrukare i dag inte har upplevt de tidiga åren av epoken (Hell- berg 2005:142f). 27 3.10.1. Material och metod Jag valde ut två ingresser, en utrikes- och en nöjesingress, från varje un- dersökningsår (1945, 1965, 1985 och 2005). Totalt blev det åtta ingres- ser som skrevs ut på papper. Uppgiften för informanterna var att skrift- ligt svara vilket år de trodde att ingresserna var skrivna och sedan moti- vera svaret. Jag valde medvetet ut texter där innehållet gjorde det svårt att säga vilket år ingressen kom ifrån. Av samma anledning togs person- namn bort och markerades med ett X. Formuläret finns som bilaga i slu- tet av uppsatsen. Jag vill betona att undersökningen enbart är ett kom- plement till den huvudsakliga resultatdelen. Urvalet av testpersoner är därför inte representativt utan består av tio personer i min omgivning i åldern 24–57 år, fyra män och sex kvinnor, samtliga svenskfödda och med någon form av akademisk utbildning. 3.10.2. Resultat av undersökningen TABELL 4. Antal rätta svar i undersökningen per år och genre. Utrikes Nöje Totalt 1945 5 7 12 1965 12 1985 7 5 12 2005 5 9 14 I 1945 års material har nöjesingressen varit lättare att gissa sig till än utrikesingressen. Många testpersoner har reagerat på språket i nöjesin- gressen. Flera har reagerat på den inledande prepositionen i meningen Mitt för den mörkaste och tråkigaste årstiden får Malmöborna bereda sig på att bli berövade folknöjet nr 1 – att gå på bio. Att bio omnämns som folknöjet nummer 1 samt att äldre ord som nödgas och bereda sig på används har uppmärksammats vilket är ungefär samma analys som jag har gjort. De som har svarat fel har alla skrivit 1965 med ledning av lexikon och syntax. Ingresser som berör utrikesnyheter är svårare då de har ett modernare språk och flera har därför trott att det handlar om ett nutida EU-toppmöte. De som svarat rätt har noterat ordvalet Flygplan har stått redo vilket vittnar om att flygplan inte var så vanligt då och därför sågs som något extraordinärt och värt att nämna i en ingress. Ad- verbet emellertid har ett par av de svarande angivit som tecken på ett äldre språkbruk. 28 Även i materialet från 1965 har nöjesingressen varit enklare att tids- bestämma. Där har många angivit ordet idealflicka som ett ord som av- slöjar att det rör sig om en text från 1960-talet och den tidens kvinnosyn. Det ordet skulle uppfattas som politiskt inkorrekt i dag, menar flera. Andra har påpekat att man i dag inte skulle använda ordet flicka om en 19-åring. De som svarat fel har alla svarat 1945 med samma motiver- ingar som till de korrekta svaren. Utrikesingressen har varit svårare då språket där är mindre trendkänsligt. Innehållet har fått somliga att tro att det handlar om 1945 och andra världskriget. Några har angivit namnet Göran som ett namn som var vanligt på 1960-talet. Andra har skrivit att orden firma, far och leveransflygare passar in i 1960-talets språkbruk. 1985 har det skett en förändring då det här är nöjesingressen som har varit svårast att identifiera. Flera har trott att det handlar om 2005 på grund av det vardagliga språket. De som angivit rätt år menar också att språket är vardagligt med ordval som jättebra. Disposition och lexikon är dock avslöjande och nyheten skulle antagligen ha framställts mer dramatiskt om det hade varit 2005. Någon menar att den pratiga och be- kymmerslösa stilen i ingressen låter som typiskt 1980-tal. Utrikestexten har fler lyckats tidsbestämma korrekt, mycket på grund av den sakliga framställningen och det ”vanliga” språket. Några har, precis som med nöjesingressen, skrivit att de tror att nyheten hade framställts mer dra- matiskt om det hade varit 2005. De som angett fel år har alla trott att det handlar om 2005, av samma anledningar som man har angett 1985. 2005 års material har varit enklast att tidsbestämma för testpersoner- na. Betydligt fler har gissat rätt på nöjesingressen, bara en person svara- de fel på den. Det är det för 2000-talet tidstypiska uttrycket gå in i väg- gen som samtliga har angivit som avslöjande. Alla som har angivit fel år i utrikesingressen har gissat på 1985 med anledning av det moderna språkbruket och den dramatiska dispositionen. De som tidsbestämt in- gressen korrekt har skrivit samma motivering som de som gissat på 1985. Uttrycket inte ha en chans ses som modernt och något som inte skulle användas 1965. Som synes är skillnaden i antalet rätt mellan åren marginell. 1945, 1965 och 1985 års ingresser har fått 12 rätta svar vardera, dock med viss skillnad mellan de båda genrerna. 2005 har fått 14 rätta svar och tycks alltså tycks ha varit den enklaste att tidsbestämma. Det som är intressant att notera är att det alltid är 1945 och 1965 eller 1985 och 2005 som har blandats ihop när fel år har angetts. Det går alltså bestämt att se när en text är 40 år eller äldre. Resultatet är ett argument för att det är dags att flytta fram gränsen för när nusvenskan börjar då det är tydligt att det går en skiljelinje mellan 1965 och 1985. 29 Även om jag har försökt att välja ut ingresser där innehållet inte avslöjar vilket årtionde det rör sig om är det näst intill omöjligt att hitta ett helt neutralt material. Det finns alltid små detaljer som ger ledning om ungefär vilket år det är. Detta har jag varit medveten om då jag har bearbetat svaren. 30 4. Slutdiskussion och sammanfattning Kvällstidningsingresser har uppenbarligen förändrats under de 60 år som den här uppsatsen behandlar. När jag nu ska diskutera resultatet kommer jag att disponera framställningen på samma sätt som jag har gjort tidigare, det vill säga efter allmän stil, fonetik, morfologi, syntax, lexikon, komposition och disposition, stilfigurer och pragmatik. För att begränsa mig kommer jag dock att slå samman några analysnivåer. Jag är medveten om att det inte är något stort material jag utgår ifrån och att några säkra generaliseringar knappast är möjliga. 4.1. Allmän stil Det som är påfallande på samtliga analysnivåer är den förändring som har skett mellan åren 1945 och 1965. Medan det tidigare året präglas av en formell stil är det senare ledig med typiska kvällstidningsdrag som dramatiseringar och överord. Under perioden 1965–2005 är skillnaderna mer marginella även om dramatiseringsgraden stiger för varje undersök- ningsår. Resultatet följer den allmänna språkutvecklingen i Sverige efter andra världskriget. En tänkbar anledning till den höga komplexiteten 1945 är den teknik att utforma ingresser som rådde då. Synen fram till slutet av 1950-talet var att ingressen skulle vara en sammanfattning av artikeln och inte ett ”lockbete”, vilket bör ha gjort texterna längre och mer svår- lästa (jfr Lindstedt 1998:136f). En annan förklaring är den hårda konkurrens som Expressen utsattes för vid den här tiden både av televisionen och Aftonbladet (jfr Svensson 1994:110f). Situationen bör ha krävt ett rakare och mer lättillgängligt språk som snabbt vann en stor grupp läsares intresse. När det gäller allmän stil skiljer sig utrikes- och nöjestexter markant åt under det första undersökningsåret, 1945. Medan utrikesingresserna är formella är nöjesingresserna det motsatta; kåserande och nästintill lyriska. 1965 har de båda genrerna närmat sig varandra. 1985 har skill- naderna krympt ytterligare för att 2005 vara nästintill obefintliga. Ut- 31 märkande är att det i första hand är utrikesmaterialet som har närmat sig nöjestexterna. Den ökade trängseln i mediebruset är säkerligen en av orsakerna till att seriösa utrikesnyheter gått mot att bli alltmer lika nö- jesartiklar stilmässigt (jfr Strand 1989:10). 4.2. Fonetik, morfologi och lexikon I nöjesmaterialet från 1945 går det att finna vissa inslag av rim i form av allitteration. Det är ett exempel på hur nöjesmaterialet då hade lyriska och skönlitterära inslag. Samma tendenser går att skönja i nöjesmateria- lets lexikon. 1945–1965 förekommer detaljerade person- och miljöbe- skrivningar och ordvalen bär ofta litterära drag. Att detta sedan försvann kan hänga ihop med nya krav och förväntningar som kom på nyhetstex- ten som texttyp. Expressens vilja att förnya tidningsspråket och ta bort ”blomster- och liknelsespråket” spelade säkerligen också in (jfr Ågren 1984:230). I övrigt är såväl utrikes- som nöjesmaterial från 1965 och framåt präglade av expressiva och känsloladdade ord. Antalet byråkratiska ord minskar ordentligt efter 1945, ytterligare ett tecken på den ökade till- gängligheten. Ett utmärkande drag i texternas lexikon är att de utpräglat värdeladdade orden är som flest i nöjesingresserna 1945 för att sedan minska eller försvinna helt. Detta kan hänga samman med att de första svenska journalisthögskolorna startades på 1960-talet. Det bör ha resul- terat i att yrket fick en högre status och därmed en striktare syn på ob- jektivitet. 4.3. Syntax Även på den syntaktiska nivån sker den största förändringen mellan åren 1945 och 1965. Det är tydligt att televisionen och den hårdnade konkur- renssituationen gör 1960-talet till en brytningstid. Den tidigare så kom- plexa syntaxen med långa meningar och mycket bisatser blir enklare och rakare. Ingresslängden sjunker sedan stadigt för varje mätningsår (jfr Strand 1984:25f). En orsak till den ökade enkelheten 1965 kan vara den ambition som Expressens chefredaktör Carl-Adam Nycop hade att göra tidningens språk snabbt och koncentrerat (Nycop 1959:8). Möjligen hade det idea- let inte hunnit slå igenom 1945 då Expressen bara hade funnits i ett år och ännu inte hittat sin profil. 32 Enkelheten kan också ha sin orsak i att kvällstidningen läses av en annan grupp än dagstidningen (jfr Strand 1984:134f). Det är rimligt att tro att tidningarna anpassar språket efter läsekretsen. Mina beräkningar av antalet ord per mening stämmer förhållandevis bra överens med Margareta Westmans resultat från början av 1970-talet (jfr Westman 1974:55f). Undantaget är utrikesingresserna 1965 som då fortfarande låg på en relativt hög nivå. Detta resultat kan bero på att ut- rikesartiklarna till största del baserades på telegram från utländska ny- hetsbyråer medan nöjesredaktionen hade egna reportrar på plats. Att antalet bisatser sjunker ordentligt 1965 för att sedan öka igen 2005 förmodar jag beror på att strängt taget alla artiklar 2005 är skrivna ur en enskild människas perspektiv. Detta gör att citat används i nästan varenda ingress och citaten rymmer ofta bisatser eller bisatsliknande satsförkortningar. 4.4. Disposition och komposition Det är märkbart att ingressen ännu var ett relativt nytt och diffust verk- tyg på kvällstidningarna 1945. Det tycks inte finnas några tydliga meto- der för hur en ingress ska utformas utan strängt taget varje reporter har ett eget tillvägagångssätt. Allt som oftast är texten en konventionell in- ledning där plats, tid och händelse beskrivs på ett sakligt men oengage- rat sätt. 1965 görs försök i utrikesingresserna att bli mer intresseväckan- de, vilket bland annat märks på att in medias res blir vanligare. Det ”spretiga” intrycket försvinner först 1985. Det är framför allt utrikesma- terialet som har hittat en mall då. 2005 har såväl nöje som utrikes en tydlig disposition där en övervägande del av texterna är uppbyggda en- ligt principen två meningar (en som väcker intresse och en som förklarar sammanhanget) och sedan ett sensationsbetonat citat, inte sällan inne- hållande känslouttryck. Det mänskliga perspektivet med direkta citat slår inte igenom förrän i 1985 års material. I takt med ökad konkurrens blev det antagligen nöd- vändigt att profilera sig skarpare. 4.5. Stilfigurer Det är framför allt metaforer som används i materialet. I det tidiga utri- kesmaterialet förekommer stilfigurerna ytterst sparsamt medan det full- komligt flödar av det i nöjesmaterialet. 1965 har metaforerna minskat 33 inom nöje och är fortfarande inget utmärkande drag i utrikesingresserna. Det är först 1985 som bildspråket blir tydligt. 2005 skiljer sig de båda genrerna åt. Utrikesingresserna har då minskat ned på bildspråket medan nöjestexterna använder det desto oftare för att skapa dramatik och kon- kretisera. 4.6. Pragmatik På den pragmatiska nivån går utrikesingresserna från att 1945 vara strikt informerande till att 1965 ha betydligt fler inslag av underhållning och lättillgänglighet. Även nöjesingresserna 1965 följer samma mönster. Det är tydligt att man 1965 har blivit mer mån om att attrahera en bred all- mänhet och inte bara den grupp i samhället som har en akademisk ut- bildning. Strävan att bygga upp en gemenskap och liksom samtala med läsaren är tydlig (jfr Nerman 1973:50). 2005 är det svårt att hitta några skillnader mellan utrikes- och nöjesingresserna. Ingen av texterna an- vänder den kamratliga jargong som finns i det tidigare materialet. Samt- liga ingresser håller en distans till läsaren samtidigt som de tar upp mänskliga ämnen. Detta stödjer Britt Hulténs forskning som menar att kvällstidningsspråk ofta bär drag av en närhet som är både intim och anonym på samma gång (jfr Hultén 1989:16). 4.7. Informantundersökning Slutsatsen jag kan dra av den mindre undersökning som jag har genom- fört är att materialet från 2005 var enklast att identifiera för försöksper- sonerna. Detta borde rimligen bero på att de känner igen sig i ingresser- nas stil, syntax, lexikon och komposition. På de övriga åren har delta- garna lyckats få lika många rätt på vardera år vilket är lite förvånande. Personligen hade jag trott att 1945 års material skulle vara lättare att identifiera än 1965 och 1985 då de senare är tämligen lika dagens in- gresser. Enda skillnaden som går att urskilja i testpersonernas resultat från de tre första åren är att nöjestexterna tydligen har varit lättare att tidsbe- stämma. Detta kan bero på att de använder ett språk med fler utpräglade äldre språkdrag än utrikesingresserna, med ord som nödgas och ideal- flicka. Den viktigaste slutsatsen är att det enligt undersökningen går en skil- jelinje mellan 1965 och 1985 års material. Resultatet är i linje med den 34 åsikt som Staffan Hellberg har fört fram då han antytt att gränsen för nusvenska möjligen bör flyttas fram (Hellberg 2005:142f). 1968 är ett symboliskt viktigt år som skulle kunna utgöra en ny bakre gräns. Undersökningens resultat går emot min egen stilanalys som ju visar att den största förändringen sker mellan 1945 och 1965. Den anledning jag kan finna till detta är att innehållet i ingresserna, trots mina an- strängningar, är relativt avslöjande för vilken tidsperiod det handlar om. I flera fall verkar innehållet ha haft en avgörande roll för valet av år. Skönhetstävlingar, leveransflygare och generösa satsningar på länsteat- rar är innehållsmässiga delar som flera informanter har kommenterat som typiska för vissa tidsperioder. 35 Litteraturförteckning Andersson-Ek, Per, Kenth Andréasson & Åke Edwardson 1994. Göra tidning. Stockholm: Ordfronts förlag. Björnsson, C. H. & Hård af Segerstad, Birgit 1979. Lix på franska och tio andra språk. Läsbarhetsprövning av franska skolböcker. Stock- holm: Rapporter från pedagogiskt centrum 70. Cassirer, Peter 2003. Stil, stilistik & stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur. Gustafsson, Karl-Erik 1984. Århundradets dagstidning. I: Alkhagen, Stig & Ågren, Sigge (red). Sverige (Expressen). Berättelsen om hur Expressen blev Sveriges rikstidning. Stockholm: Förlags Marieberg AB. S. 9–98. Hellberg, Staffan 2005. Nusvenskans ålder. I: Melander, Björn (huvud- red.) Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 142– 151. Hultén, Britt 1989. Massmedieretorik. I: Carlsson, Ulla (red.) Språket i massmedierna, en antologi från NORDICOM Sverige. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. S. 13–27. Hultman, Tor G & Westman, Margareta 1977. Gymnasistsvenska. Lund: Skrifter utgivna av Svensklärarföreningen 167. Karlgren, Anton 1923. Journalistik i Dagens Nyheter. Stockholm: Da- gens Nyheter. Larsson, Sören 2001. Att skriva i tidning. Stockholm: Natur och kultur. Lindstedt, Inger 1998. Till de unga, de som ämna bliva tidningsmän. Handböcker i journalistik. Göteborg: Institutionen för journalistik och massmediekommunikation, Göteborg universitet. Nationalencyklopedien, band 9 1990. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Nerman, Bengt 1973. Massmediespråk. Stockholm: Almqvist & Wik- sell. Nycop, Carl-Adam 1959. Morgondagens tidning. Stockholm: Tidningen Expressen. Nycop, Carl-Adam 1973. Makt som säljer. En bok om pressmoral. Stockholm: Forum. Poppius, Set & Jansson, Sven 1959. Journalistik. En orientering i tid- ningsarbete. Stockholm: Natur och kultur. Strand, Hans 1984. Nusvenskt tidningsspråk. Kvantitativa studier av re- portage i morgon- kvälls- och veckorpress. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 36 Svensson, Jan 1994. Journalistik i förvandling. Om språk och texter i Expressen. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Westman, Margareta 1974. Bruksprosa. En funktionell stilanalys med kvantitativ metod. Stockholm: Liber. Ågren, Sigge 1984. Så vann vi Sverige. I: Alkhagen, Stig & Ågren, Sig- ge (red). Expressen (Sverige). Berättelsen om hur Expressen blev Sve- riges rikstidning. Stockholm: Förlags Marieberg AB. S. 99–236. 37 Bilaga 1. Samtliga ingresser Utrikes 1945 1 oktober 1945 Warszawa: En polsk underjordisk rörelse som våldsamt motarbetar den sittande regimen existerar fortfarande i Polen och dess tidningar sprids alltjämt i hemlig- het. Hittills har omkring 800 medlemmar av den underjordiska armén – Army Krajowa – begagnat sig av regeringens erbjudande om amnesti under förutsätt- ning att de ger sig tillkänna. 2 oktober 1945 London: Det skämtades i London på tisdagsmorgonen över att utrikesministrar- na nu inte ens kunde komma överens om att skiljas åt. Flygplan har stått redo sedan lördagen, färdiga att ta statsmännen till deras olika huvudstäder. Det visa- de sig emellertid att uppgörandet av slutprotokollet var konferensens nästan svå- raste uppgift hittills. 3 oktober 1945 Paris: Den konstituerande församling som skall väljas av det franska folket den 21 oktober kommer enligt en på landstingsvalens resultat baserad förutsägelse i motståndarrörelsens tidning, France Soir, att bestå av 80 högermedlemmar, 70 representanter för den katolska och gaullistiska folkrepublikanska rörelsen, 100 radikaler, 120 socialister och 120 kommunister. 4 oktober 1945 Washington: Joseph Davies, som tidigare varit amerikansk ambassadör i Mosk- va, kommer kanske att överta Winants post som ambassadör i London, enligt en uppgift från välunderrättat håll här på onsdagskvällen. Winant väntas få en hög post i Washington. 5 oktober 1945 Berlin: De böcker i de tyska bokhandlarna och biblioteken som innehåller nazis- tisk propaganda, kommer att gallras ut inom kort, skriver tidningen Allgemeine Zeitung, som förestås av amerikanerna. En centralkommitté skall bildas för att bestämma vilka böcker som skall rensas ut och främst kommer det att gälla Ro- bert Leys, Goebbels och Rosenbergs skrifter, men även Werner Beumelbergs Erwin Dwingers. 6 oktober 1945 London: Amiral Mountbatten väntas nästa vecka dra upp riktlinjerna för de alli- erades politik gentemot Soekarno, ledaren för den republikanska rörelsen på 38 Java, telegraferas från Singapore. Det råder sådan förvirring i Batavia att endast en deklaration av Mountbatten kan rensa luften. 7 oktober 1945 Köpenhamn: Ett grammofonkåseri i danska radion fick i går kväll ett ovanligt slut, i det kåsören Clifford Hinman blev arg och uttalade att han skulle avsluta sitt kåseri med en Mozartsonat spelad av Edvin Fischer, men detta hade förbju- dits honom. 8 oktober 1945 London: Ett väldigt hemligt kassaskåp tillhörande Kruppverken har äntligen kunnat öppnas efter över fjorton dagars arbete. Det är brittiska ingenjörer som lyckats öppna skåpet med hjälp av de modernaste apparater. 9 oktober 1945 Szcecin: Förhandlingar av ytterst delikat natur rörande en viktig justering av den polsk-tyska gränsen norr om Stettin bedrives för närvarande av ryska och polska representanter enligt vad som avslöjas på mycket tillförlitligt håll. Förhandling- arna vartill ryssarna tagit initiativet har redan resulterat i en betydelsefull polsk eftergift i fråga om gränsen, vilken provisoriskt fastställdes vid Krimmötet och ratificerades i Potsdam. 10 oktober 1945 Köpenhamn: Många krafter har varit i rörelse för att få de inblandade i affären om fru Meyer, som hösten 1943 bortfördes från sitt hem och sköts i Rudekov, försatta på fri fot. I går beslöt justitieministern att åtta av de häktade – inalles satt 11 personer häktade – skall friges. Nöje 1945 3 oktober 1945 Några kulturella grupper bland negrerna i New York har gått till angrepp mot en del teaterpjäser som för närvarande visas på Broadway, i vilka de anser att neg- rerna framställs i en alltför osympatisk dager. De kräver att de bättre sidorna hos negrerna också skall komma fram och inte endast de dåliga. Kampanjen har bl.a. haft till följd att Lena Home, som skall spela huvudrollen i en musikalisk show ”S:t Louis woman” dragit sig tillbaka. 6 oktober 1945 Det har onekligen väckt ett visst uppseende i Stockholm att den kände danske skådespelaren Christian Arhoff har avslöjats som tidigare medlem av Frits Clau- sens illa beryktade parti. 39 8 oktober 1945 – Oh, boy vilken turné och månad… Det är sannerligen inte svårt att resa i främmande land, när man känner en sådan välvilja strömma emot en! Det är Sveriges ”landslagspianist” och kapellmästare Charlie Norman, som spontant utropar detta, när vi frågar honom hur han och orkestern haft det i Danmark under den turné man just återkommit från. 9 oktober 1945 Detta är underverkens tid i svensk film. Bokstavligen talat. På Kungsgatan utför Inge Waern undret att låsa fast våldsmannen George Fants boxarnävar med blot- ta styrkan av sin tro och på Biblioteksgatan bryter Wanda Rothgardt ”Galgman- nens” förbannelse och förvandlar den ödesdigra talismanen till stoft genom blot- ta styrkan av sin jungfruligt rena kärlek. Här driver makterna sitt spel. 10 oktober 1945 New York: Den kända pianisten Hazel Scott har blivit vägrad att ge en konsert i Constitution Hall under motiveringen att hon är neger och som sådan inte önsk- värd. Det pinsamma intermezzot har väckt stor uppmärksamhet i pressen och till och med dragits inför president Truman. 11 oktober 1945 – Här dansar vi för dansens egen skull! Som om det påpekandet från unge balettledaren Ivo Cramérs skulle vara nöd- vändigt. En blind borde kunna se att de elva smidigt vältränade unga personer som virvlar runt på golvet utan synbart inlärt system inte drivs av något annat på jorden än sin egen lust att dansa. Men det var inte direkt vad Ivo Cramér mena- de. 12 oktober 1945 Att Sverige lider brist på en hel del saker som i vanliga fall brukar importeras känner alla människor till. Men att även munspelsmarknaden är hotad är säkert inte allom bekant. Nu kan man kanske tycka att bristen på munspel är någonting som vi faktiskt kunde ta ganska lugnt – ja, en och annan kanske rentav hälsar munspelsbristen med tacksamhet i dessa lyhördhetens dagar. 13 oktober 1945 Det var något spanskt – t.ex. kastanjetterna och kostymerna – över Franz Lehárs senaste operett ”Giuditta”, vilken i går hade skandinavisk urpremiär på Malmö stadsteaters stora scen, men det mesta gick dock i den amerikanska showstilen. Handlingen hängde hela tiden på en ytterst skör tråd och förutom de stora sång- och musikpartierna hölls publiken vid liv av en vältrimmad balett och en så stor- slagen utstyrsel att man trodde sig förflyttad till själva Hollywood. Någon större 40 skillnad mellan operett och sångfilm existerar ej heller. Båda bygger på färg- prakten och formatet. 16 oktober 1945 Filmatiseringen av Louis Bromfields ”läsecirkelroman” Mrs Parkington består av en ramberättelse som är söndersprängd av många och långa återblickar. I ramberättelsen finns drag av den Louis Bromsfield som man en gång hoppades skulle bli en riktig författare. Det är en rad fräna porträtt av medlemmarna i en amerikansk miljonärsfamilj stadd i moralisk sönderfall. De är filmens verkliga behållning. 18 oktober 1945 Mitt för den mörkaste och tråkigaste årstiden får Malmöborna bereda sig på att bli berövade folknöjet nr 1 – att gå på bio. Det har nämligen uppstått en allvarlig konfliktsituation vid biograferna och denna får med all sannolikhet till följd att samtliga biografer i Malmö nödgas stänga. Utrikes 1965 1 oktober 1965 Oslo: Den ”norska Mata Hari”, 52-åriga Ingeborg Lygren, sålde sitt land för kär- lek. Det var den medelålders kvinnans häftiga förälskelse i en ung och charmfull bilskollärare i Moskva som drev henne till att förråda norska försvarshemlighe- ter till Sovjet. 2 oktober 1965 Kuala Lumpur: Artillerield bröt tidigt på lördagsmorgonen ut i Indonesiens hu- vudstad Djakarta. Staden är su (sic!) i ”krigstillstånd” uppgav Djakarta-radion. Strider rapporterades även ha brutit ut i de centrala delarna av Java. Enligt ett tidigare meddelade (sic!) har president Sukarno med arméns hjälp återtagit mak- ten från revoltmännen. 3 oktober 1965 New York: Tidigt i somras reste Göran Englund, 18, från Västerås till New York. Han kom för att hjälpa till i sin pappas firma och för att lära sig flyga – kanske en dag börja med sin fars jobb som leveransflygare. I dag är fadern – Sten Gösta Englund, 46 – spårlöst försvunnen. Hoppet att hitta honom i livet betraktas som minimalt. 41 3 oktober Oslo: Trots att säkerhetspolisen fortfarande benhårt håller tand för tunga när det gäller den kvinnliga spionen Ingeborg Lygren vid norska underrättelsetjänsten har bitar i det spännande pusslet börjat lägga sig till rätta. Fröken Ingeborg Lygren, 51, är en högrest, slank blondin. Hon är med all sä- kerhet en av de farligaste spioner som någonsin avslöjats i Skandinavien – Wen- nerström inräknad. 4 oktober 1965 Rom: Ett lejon satte polisen på spåret. Lejonet satt i en trädgård på Via Cassia utanför Rom. Det röt så förskräckligt att grannarna klagade. Men när polisen sen kom hittade de inte bara lejonet. De klampade rakt in i en vapensmugglarliga. 5 oktober 1965 New York: - Mitt kära barn – jag beundrar er för er tapperhet vid er makes tra- giska bortgång… Påven Paul VI tryckte Jaqueline Kennedys händer i den träng- selfyllda FN-hallen. Med en grimas av sorg, av smärtfylld hågkomst – och med ett tårfyllt leende viskade den bortgångne presidentens maka: - Tack, helige fa- der… 6 oktober 1965 New York: Den berömde nationalekonomen Paul Samuelson vid Massachusetts Institute of Technology fastslog för en tid sedan att han och många andra exper- ter börjat se ”hotande” tecken på att den oerhörda expansionen som pågått i snart fem år skulle upphöra – med stagnation och ökad arbetslöshet som följd. Men Samuelson har ändrat sig. Varför? 7 oktober 1965 London: Hur känns det egentligen för en fotograf att bli prinsessgemål och lord så här 15 år efter bröllopet? Inte sådär alldeles heltoppen att döma av en intervju som Londontidningen Daily Mail fått med lord Snowdon, född Anthony Arm- strong – Jones. 9 oktober 1965 London: ”Hela Afrika kan råka i brand. Ansvaret blir ert och era anhängares, mr Smith. Rhodesia kommer att stå praktiskt taget utan vänner i världen.” 10 oktober 1965 Rom: Fader Antonio Corsi stod inför rätta i sitt vackra skägg och sin munkkåpa med rep om magen. Han slapp ha handbojor, för det skulle ju sett illa ut. ”Herr domare” sade han, ”jag var alldeles säker på att det bara var spagetti i dom där lådorna…” 42 Nöje 1965 1 oktober 1965 New York: Hjärtligt välkommen till familjen Addams som i kväll dyker upp i svensk TV. Det första ni får se av dessa mystiska medlemmar är deras stela ansikten som stirrar mot er. Det enda som rör sig är deras fingrar som knäpper takten i signa- turmelodin. 1 oktober 1965 New York: Ett ungt, trotsigt ansikte, tjockt blont hår, ett par allvarliga ögon, en mun som log vemodigt… James Dean… 1 oktober 1965 Hon är en blandning av Audrey Hepburn och Birgitte Bardot. En del oskuld, en del sex. Hon kallas ”Räkan”, heter Jean Shrimpton. ”Räkan” är världens kvinnoideal just nu. 3 oktober 1965 Några svindlande höjder av spänning nådde familjesporten ”Fyrklang” inte hel- ler den här gången, men litet nervöst var det nog i tvekampen mellan Gustafs- sons från Hedemora och den norska familjen Neegaard. Vid ”halvtid” låg alla lag på tre poäng. Därefter noterade Neegards idel fullträffar och Gustafssons en enda bom. 4 oktober 1965 Norges Elsa Brun, 19, tog hem en stor seger då Miss Skandinavia 1966 utsågs i går i Helsingfors. Först valdes pressens folk henne till sin idealflicka och strax därpå korades hon av juryn till Nordens skönhetsdrottning. 5 oktober 1965 New York: Käbi Laretei (mrs Ingmar Bergman som man kallar henne här) skall ha en egen konsert i New Yorks berömda Carnegie Hall 17 oktober. Hennes för- ra konsert – i Lincoln Center – blev en stor succé. Den gav henne skivkontrakt och hon gjorde TV-program, ett i stil med dem som gjorde henne så populär i Sverige. Alltså med egen presentation av de kompositörer hon spelar. 5 oktober 1965 En riktig teaterromans med ett lyckligt slut kan vi berätta om i dag. 43 Den 26 augusti stod skådespelerskan Maud Hansson, 27, (Stockholms stads- teater) i den lilla kyrkan i staden Molyvos på ön Lesbos i grekiska skärgården och viskade ett blygt: – Ne. ”Ne” är grekiska och betyder ”ja”. Maud sa ”ne” till den grekiske skådespelaren Petrus Fissoun, 33. 6 oktober 1965 Gör vi ett dussin kvalitetsfilmer i detta land per år? Inte! Fem á sex kanske. I en produktion om 24 (förra årets siffra). Men i nästa vecka får mer än tolv filmer papper på att de är kvalitetsfilmer. Dessutom får de PENGAR. 7 oktober 1965 Alice Timander fyllde en massa år i går. Och det skämdes hon inte för att tala om – att det var femtio år alltså. Gala-Peter säger som Rellingen… Nåväl, vår blondaste och spralligaste tand- läkare (och premiärlejon) firade det med en riktig baluns för 108 gamla ”kompi- sar” på Skarholmens restaurang utanför Uppsala. 10 oktober 1965 Ett fint varierat urval representanter för de amerikanska negrernas folkmusik och ett nästan fullsatt Konserthus i Stockholm gladdes åt varandra på lördagskvällen när ”American Folk Blues Festival” gästade Europa för fjärde gången med elva sångare och musiker. Utrikes 1985 1 oktober 1985 Kapstaden: Nya reformer ska genomföras som steg på vägen mot en ändring av den sydafrikanska grundlagen. Regeringen vill skapa ett förenat Sydafrika – men inom ett system som är valt av Sydafrika och inte av omvärlden. Det sa president Pieter Butha i går kväll. 2 oktober 1985 Jerusalem: PLO-ledaren Yassir Arafat var ursinnig i går kväll och varnade de israeliska ledarna att de personligen var i fara. – Var så säkra, vår hämnd kommer! fastslog han. 3 oktober 1985 Paris: I går slog den råa verkligheten in i de diplomatiska samtalen mellan Mi- chail Gorbatjov och Francois Mitterand. 44 De skulle ha diskuterat politik. Men plötsligt blev huvudpunkten människoliv. 4 oktober 1985 Mexico city: Hela natten har räddningsarbetarna grävt sig fram mot 9-årige Ra- mon Luis Maldonado. Han har legat fastklämd under 50 ton betong sedan den stora jordbävningen i Mexico för 15 dagar sedan. – Vi vet att han lever. Vi har hört hans knackningar, men det är nästan två me- ter kvar, sa räddningsmanskapet. 5 oktober 1985 Paris: Det tog kanske en halvtimme för Michail Gorbatjov att värma upp och komma i form. Sen började han dunka med knytnäven i bordet – hårt, envist och ibland hot- fullt. 6 oktober 1985 Florens: Den italienska polisen har nu satt in alla resurser för att gripa Florens motsvarighet till Jack the Ripper. Mannen som allmänt kallas för Il Mostro, det vill säga monstret eller odjuret, har hittills begått åtta dubbelmord. 7 oktober 1985 Eilat: Nu flyr turisterna från Sinai, rädda för sina liv efter att en egyptisk soldat löpt amok på lördagskvällen och mördat sju israeliska turister. Egypten har officiellt bett Israel om ursäkt men det har ändå väckt djup för- bittring. 8 oktober 1985 New York: 454 människor svävar i livsfara. De sju kaparna ombord på Achille Lauro hotade i morse att skjuta passagerar- na ”en efter en” om deras krav inte uppfylls. I USA fruktar amerikanska militärexperter ett blodbad i Medelhavet. 9 oktober 1985 New York: Mardrömsskeppet ”Achille Lauro” fortsätter att segla kors och tvärs på Medelhavet med sin last av skräck – och kanske död – ombord. Inget land är berett att ta emot båten. Kanske för att man vill undvika politiska komplikationer, men säkert också för att man vill trötta ut kaparna. 10 oktober 1985 Johannesburg: Det skulle bli en fredens dag i Sydafrika. Men våldet i Sydafrika skördade nya offer: två svarta män höggs ner och brändes levande till döds av en uppretad folkmassa. 45 Männen anklagades, som många före dem, för att vara medlöpare till de vita. Nöje 1985 1 oktober 1985 150 000 kronor. – Nä … så mycket pengar har vi aldrig haft, säger teatereleverna på scenskolan i Stockholm. En av dem kommer att få det. För MARGARETHA KROOK har just inrättat en stipendiefond för unga ny- bakade skådespelare. 2 oktober 1985 USA:s populäraste TV-serie heter ”Miami vice”. En tuff, fräck och modern snutserie. Svenska TV-tittare får inte se den. Esselte har köpt den för videomarknaden. 3 oktober 1985 Jättebra. Nu kan vi börja spela teater på allvar. Äntligen kan vi göra skäl för namnet länsteater. Så låter det från några av landets länsteatrar som nu fått extra tillskott i kas- san. Statens kulturråd har beslutat att släppa till pengar till 27 nya tjänster. Den nya personalen kommer att fördelas mellan länsteatrarna i Västerbotten, Dalarna, Jönköping och Blekinge. 4 oktober 1985 Nu putsar stans rockkretsar sina vassaste skor. De smala slipsarna ligger på strykbrädan och en och annan ring kommer på plats i örsnibbarna till tonerna av grammofonens ”Just walk that little girl home”. Det är en speciell helg. Tre kvällar med MINK DEWILLE på Ritz. 5 oktober 1985 Det var kraftig motvind hela vägen när STEN NILSSON, 43, i går kom flygande från Karlskoga till Castlebar, på västra Irland. Förhoppningsvis har det vänt till minst medvind – ja, rentav segervind – när han i kväll ska representera Sverige i en stor internationell musikfestival. 46 6 oktober 1985 Ett av Stockholms nya frisörnamn, BO GÖRAN, till för ett knappt år sedan lu- cialånghårig, numera snaggad, har tillsammans med SIGHSTEN HERRGÅRD, konferencier, en Trend Show på ett av våra storhotell i dag den 5 oktober. 7 oktober 1985 Hallå Europa, här kommer vi. Efter segern i Castlebar International Song Con- test har Sten Nilsson tagit det första steget ut på den internationella marknaden. Och ska man spå efter intresset såhär dagen efter är det här bara början. 8 oktober 1985 Småflickorna som smyger i den lappländska hotellkorridoren känner inte igen BO WIDERBERG. De bryr sig inte heller om STINA EKBLAD och STELLAN SKARSGÅRD. Alla som passerar får samma fråga: – Har ni sett PERNILLA? 9 oktober 1985 – Det är okej att du röker, säger Bo Sydow och trycker upp ANNE-LIE RYDÈ mot väggen. – Men våga inte komma hit utan behå. Sveriges mest anlitade rock´n´roll-pedagog lär ut läxan till musik. 10 oktober 1985 När Mel Gibson träder in i presskonferenssalen vid filmfestivalen i Venedig ut- bryter regelrätt tumult bland paparazzigänget. Mel Gibson ser blek och nervös ut, alldaglig och närmast färglös på nära håll – men det går inte att ta miste: han är en Filmstjärna. Utrikes 2005 1 oktober 2005 Croydon. Rochelle Holness, 15, styckades med motorsåg då hon fortfarande var i livet. – Det var som en skräckfilm, säger en källa. 2 oktober 2005 London. Joanne Roberts, 33, visste inte att hon var gravid i sjätte månaden när hon hamnade i koma på grund av havandeskapsförgiftning. När hon vaknade upp fick hon nyheten: – Du var gravid och har nu en son. 3 oktober 2005 Kuta Bali. Självmordsbombaren går in på restaurangen med sin ryggsäck. 47 Ögonblicket därefter exploderar han i ett klot av eld – mitt bland alla mid- dagsätande semesterfirare. 4 oktober 2005 London. Den svenska idrottsstjärnan fick ett textmeddelande från en kvinna som hette Elizabeth. När han ringde hamnade han hos den brittiska drottningen. – Jag fick världens chock, säger idrottsmannen. 5 oktober 2005 London. Ytterligare ett barn har nu dött av ehec. Mason Jones, 5, kan ha fått den dödliga tarmsjukdomen av skolmaten. – Vi är alla förtvivlade, säger hans mormor. 6 oktober 2005 London. Kate Moss, 31, kommer att gripas av polis så fort hon återvänder till Storbritannien. H&M-modellen riskerar fängelse för att ha försett personer med kokain. 7 oktober 2005 New York. Säkerheten skärptes i natt i New Yorks enorma tunnelbanesystem. – New York kan vara målet för en terrorattack om ett par dagar, bekräftade polischefen Raymond Kelly. Enligt Fox News består hotet i 19 väskbomber som ska sprängas av terroris- ter. 8 oktober 2005 New York. Självmordsbombarna finns redan på plats i New York. I helgen ska de spränga sig med 19 väskbomber. – Jag råder alla att vidta största vaksamhet, säger en skakad borgmästare Mi- chael Bloomberg. 9 oktober 2005 Islamabad. Här försvann en svensk mamma och hennes tre barn. Familjen som kommer från Skåne befann sig på nionde våningen när huset störtade. – Sökandet fortsätter. Det grävs och grävs i all bråte, säger ambassadrådet Gunilla von Bahr. 10 oktober 2005 Mansehra/Pakistan. Skoldagen hade just börjat. Då rämnade jorden. Många tusen av de 30 000 omkomna i katastrofen är skolbarn som inte hade en chans att sätta sig i säkerhet. 48 – En skola bara försvann ned i marken, säger polischefen Yamin Khani i sta- den Mansehra. Nöje 2005 1 oktober 2005 Cindy Lamréus, 18, klarade inte att ratas av tittarna i ”Idol 2005”. När TV-kamerorna slocknat bröt hon ihop – och fick akut psykologhjälp på plats. – Alla mina drömmar har krossats. Det känns hemskt, säger hon. 2 oktober 2005 Anders Kihlström, 44, fick hjälp av Patricia Droben, 28, i hövdingduellen. – Det var helt klart fusk, säger Anna Wase, som fick lämna Robinsonön. – Det är ett missförstånd, menar Patricia Droben. 3 oktober 2005 Programledaren Malin Hallberg vaknade mitt i natten och trodde att hon skulle mista livet. Vid 27 års ålder hade hon gått in i väggen. – Jag låg hemma i totalt mörker och kunde inte göra någonting, säger Malin Hallberg. 4 oktober 2005 Linda Isacsson förföljdes av en okänd man. Nu berättar den kända programledaren om priset hon tvingas betala för livet som tv-stjärna. – Mannen ville prompt träffa mig och fria. Det var olustigt. 5 oktober 2005 Skaparna bakom Lost har en hemlig dödslista. När som helst kan någon av hu- vudkaraktärerna få lämna serien. – Det är otroligt enerverande, säger Josh Holloway, som spelar rollen som Sawyer. 6 oktober 2005 Här spelar Lena Philipsson in höstens stora tv-konsert. Och nu avslöjar sångerskan hur hon vill fira sitt 20-årsjubileum som artist. – Jag ska göra en krogshow. 7 oktober 2005 Stressen gjorde Lasse Brandeby akut sjuk. Nu tvingas han ställa in flera jobb under hösten. 49 – När jag inte kom ihåg namnet på mitt eget barnbarn förstod jag att något var galet, säger han. 8 oktober 2005 Makthavare inom kultur- och medievärlden bör hålla andan. I nya dramaserien ”AK3” tänker Ernst Billgren avslöja allt. – Svenska folket ska få veta hur strukturerna fungerar, säger Ernst Billgren. 9 oktober 2005 Premiären på ”Jesus Christ Superstar” är i fara. Stjärnan Anders Ekborg har skadat sig allvarligt och kan inte gå. – Det är en muskelbristning, berättar han för Expressen. 10 oktober 2005 New York/London. Brad Pitt och Angelina Jolie gifter sig! Familj och vänner är inbjudna till bröllopet som ska äga rum i George Cloo- neys lyxvilla i Italien. 50 Bilaga 2. Enkätundersökning Från vilket år är ingresserna hämtade? Välj mellan 1945, 1965, 1985 och 2005. Det finns två ingresser från varje år. Motivera ditt val! 1. Skoldagen hade just börjat. Då rämnade jorden. Många tusen av de 30 000 omkomna i katastrofen är skolbarn som inte hade en chans att sätta sig i säkerhet. – En skola bara försvann ned i marken, säger polischefen Yamin Khani i sta- den Mansehra. 2. Norges Elsa Brun, 19, tog hem en stor seger då Miss Skandinavia utsågs i går i Helsingfors. Först valde pressens folk henne till sin idealflicka och strax därpå korades hon av juryn till Nordens skönhetsdrottning. 3. Hela natten har räddningsarbetarna grävt sig fram mot 9-årige Ramon Luis Mal- donado. Han har legat fastklämd under 50 ton betong sedan den stora jordbävningen i Mexico för 15 dagar sedan. – Vi vet att han lever. Vi har hört hans knackningar, men det är nästan två me- ter kvar, sa räddningsmanskapet. 4. Tidigt i somras reste Göran Englund, 18, från Västerås till New York. Han kom för att hjälpa till i sin pappas firma och för att lära sig flyga – kanske en dag bör- ja med sin fars jobb som leveransflygare. I dag är fadern – Sten Gösta Englund, 46 – spårlöst försvunnen. Hoppet att hitta honom i livet betraktas som minimalt. 5. Mitt för den mörkaste och tråkigaste årstiden får Malmöborna bereda sig på att bli berövade folknöjet nr 1 – att gå på bio. Det har nämligen uppstått en allvarlig konfliktsituation vid biograferna och denna får med all sannolikhet till följd att samtliga biografer i Malmö nödgas stänga. 6. Programledaren X vaknade mitt i natten och trodde att hon skulle mista livet. Vid 27 års ålder hade hon gått in i väggen. – Jag låg hemma i totalt mörker och kunde inte göra någonting, säger X. 51 7. Jättebra. Nu kan vi börja spela teater på allvar. Äntligen kan vi göra skäl för namnet länsteater. Så låter det från några av landets länsteatrar som nu fått extra tillskott i kas- san. Statens kulturråd har beslutat att släppa till pengar till 27 nya tjänster. Den nya personalen kommer att fördelas mellan länsteatrarna i Västerbotten, Dalarna, Jönköping och Blekinge. 8. Det skämtades i London på tisdagsmorgonen över att utrikesministrarna nu inte ens kunde komma överens om att skiljas åt. Flygplan har stått redo sedan lörda- gen, färdiga att ta statsmännen till deras olika huvudstäder. Det visade sig emel- lertid att uppgörandet av slutprotokollet var konferensens nästan svåraste uppgift hittills.