Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 C M Rapport R112:1981 Datoriserade styr-, regler- och övervakningssystem Rune Buresten Ingemar Gunnarsson Karl-Henrik Hofgren Andras Kasza INSTITUTET FÖR BYGGDOKUMENTATIOy Accnr 81-1239 A,Plac R R112:1981 DATORISERADE STYR-, REGLER- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Utrustning för AB Göteborgshems värmeförsörjning på Hisingen i Göteborg Rune Buresten Ingemar Gunnarsson Karl-Erik Hofgren Andras Kasza Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 791703-3 från Statens råd för byggnadsforskning till AB Göteborg hem, Göteborg. I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, plutsatser och resultat. R112:1981 ISBN 91-540-3572-4 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm LiberTryck Stockholm 1981 INNEHÅLL BETECKNINGAR OCH DEFINITIONER ........................ 7 FÖRORD ................................................ 11 SAMMANFATTNING ....................................... 12 1 INLEDNING ..................................... 16 1 . 1 Bakgrund ...................................... 16 1.2 Problemdefinition och syfte .................. 16 1 . 3 Arbetsmetod ................................... 18 2 OMRÅDESBESKRIVNING ........................... 19 2.1 Utsträckning och avgränsningar .............. 19 2.2 Bebyggelse .................................... 19 2.3 Värmeförsörjningssystem ...................... 19 3 INVENTERING ............................. -.... 21 3.1 Syfte .................... 21 3.3 Panncentral > 2 MW - uppbyggnad ............. 22 3.3.1 Inventeringsresultat ......................... 22 3.3.2 Installationskostnader ....................... 26 3.4 Panncentral < 2 MW - uppbyggnad .............. 27 3.4.1 Inventeringsresultat.......................... 27 3.4.2 Installationskostnader ....................... 29 3.5 Undercentraler - uppbyggnad .................. 30 3.5.1 Inventeringsresultat ......................... 30 3.5.2 Installationskostnader ....................... 31 3.6 Apparatrum - uppbyggnad ...................... 31 3.6.1 Inventeringsresultat ......................... 31 3.6.2 Installationskostnader ....................... 32 4 TEKNISK UTFORMNING - KRAVSPECIFIKATION ...... 33 4.1 Arbetsmetodik ................................ 33 4.2 Systemuppbyggnad ............................. 33 4.2.1 Huvuddator ................................... 35 4.2.2 Kringutrustning .............................. 35 4.2.3 Dataundercentraler ........................... 36 4.2.4 Krav på datasystemt .......................... 37 4.2.5 Miljökrav för datorutrustning ............... 37 4.3 Tekniska möjligheter .......................... 38 4.3.1 Energisparoptimerat standardprogram ......... 38 4.3.2 Verkningsgradsmätning och rapportering ...... 38 4.3.3 Optimal förbränningsprocess ..................... 39 4.3.4 Lastanpassad energiproduktion ................... 4q 4.3.5 Väl jarfunktion .................................. 41 4.3.6 Effektmätning och effektfördelning ............. 41 4.3.7 Anpassning av framledningstemperatur och tappvarm-41 vattentemperatur ................................ 5 MARKNADSUNDERSÖKNING 42 5.1 Allmänt . .............. 42 5.2 Arbetsgång ................... .................. 4 2 5.3 Utvärderingsmall ................................ 44 5.4 Fabrikant A ..................................... 45 5.4.1 Systemuppbyggnad ................................ 45 5.4.2 Anpassning till VVS-teknik ...................... 45 5.4.3 Tidigare erfarenheter ....... 46 5.4.4 Kostnadsanalys 46 5.5 Fabrikant B .......... 47 5.5. 1 Systemuppbyggnad . .......... ............... ..... 4 7 5.5.2 Anpassning till VVS-teknik ........ 48 5.5.3 Tidigare erfarenheter ........................... 49 5.5.4 Kostnadsanalys . ............. 49 5.6 Fabrikant C . ........... 49 5.6.1 Systemuppbyggnad . ..........................-.... 49 5.6.2 Anpassning till VVS-teknik . .................... 50 5.6.3 Tidigare erfarenheter ........... 51 5.6 *.4 Kostnadsanalys'................. 51 5.7 Fabrikant D ................ 52 5.7.1 Systemuppbyggnad . . ........... 52 5-7-2 Anpassning till WS-teknik ..................... 53 5.7.3 Tidigare erfarenheter ............. 53 5.7.4 Kostnadsanalys ....... ........................... 54 5.8 Fabrikant E . ............ 54 5.8.1 Systemuppbyggnad . ...... 54 5.8.2 Anpassning till VVS-teknik ................. 55 5.8.3 Tidigare erfarenheter ........ 55 5.8.4 Kostnadsanalys ................. 56 5.9 Jämförelser och sammanfattande kommentarer ..... 56 5.9.1 Fabrikanterna? bakgrund och dess betydelse ..... 56 5.9.2 Kostnadsgämf öralse , ,...... 57 5.9.3 Slutsats 6 KOMMUNIKATIONSSYSTEM ........................... 6.1 Kommunikation mellan DHC och DUC ............. 6.2 Lämplig överföringshastighet .................. 6.3 Kostnader för modem ................ ........... 6.4 Sammandragning av ledningar till gemensamt modem 6.5 Kostnadskalkyl för kommunikationssystem täckande hela området ............... ................ 7 RESULTAT OCH, REKOMMENDATIONER ....... .......... 7.1 Funktionsmässig analys ....... . 7.1.1 Systemlösning ........ .......... .......... 7.1.2 Reglertekniska aspekter. ........................ 7.1.3 Mjukvaran ...................................... 7.2 Ekonomisk utvärdering ........ '............... 7.2.1 Investeringskostnader .................. •• 7.2.2 Arliga kostnader ...... ................. . 7.2.3 Energibesparing ................................ 7.2.4 Resursbesparing ...................• •••......... 7.2.5 Yttre och inre miljö ..... .......... . 7.3 Marknadsanalys ........................... . 7.3.1 Nuläge ....... ................... .......... •• 7.3.2 önskvärd utveckling ....................... 7.4 Genomförande ................................... LITTERATURREFENSER .................................... 58' 60 6 0 61 61 61 62 63 63 63 64 65 67 67 67 68 70 70 71 71 71 72 73 BILAGEFÖRTECKNING 1 Karta - AB Göteborgshems panncentraler på Hisinge.................................... 75 2 Karta - PC Sommarvädersgatans område med tillhörande UC och AR..................... 76 3 Tabellsammanställning — AB Göteborgshems panncentraler på Hisinge...................... 77 4.1 Inventeringsprotokoll - PC Sommarvädersgatan.. 80 4.2 Inventeringsprotoko11 - PC Jättestensgatan.... 83 4.3 Inventeringsprotokoll - PC Arvid Lidmansgatan.................................. 36 4.4 Inventeringsprotokoll - UC Sommarvädersgatan.. 89 4.5 Inventeringsprotokoll - AR Sommarvädersgatan.. 91 5.1 Kravspecifikation - PC 2 MW.................. 93 5.2 Kravspecifikation - PC 2 MW.................. 99 5.3 Kravspecifikation - UC........................ 103 5.4 Kravspecifikation - AR........................ 105 6 Kostnadssammanställningar - installation och kommunikation............................. 107 7 Nollställningstabe11 - Marknadsundersökning ...112 BETECKNINGAR OCH DEFINITIONER Adaptiva regula­ Självlärande (självjusterande) regula­ torer torer som genom jämförelse mellan bör- värde och objektets är-värden väljer vär­ den på reglerkonstantema (författarens def) Algoritm Uppsättning av väldefinierade regler för lösning av ett problem i ett änd­ ligt antal steg (SIS def). T ex beräk ningsformel Analog Avseende representation med fysiska storheter, som betraktas som kontinu­ erligt föränderliga (SIS def) Applikations­ Datorprogram som fullgör en funktion program för användaren och som vanligen samar­ betar med och är beroende av system­ programvara (SIS def) AR : ? Apparatrum, där tappvarmvatten bereds och där framledningstemperatur till radiatorer och ventilationsaggregat regleras (författarens def) Baud Enhet för digital signaleringshastig- het, överföringshastighet (—(för­ fattarens def) Bit Siffran 0 eller siffran 1 används i det binära talsystemet (SIS def) Centralenhet, CPU I dator ingående enhet som kan tolka (Central process­ och utföra instruktioner (SIS def). ing unit) Med centralenhet avses oftast primär­ minne, aritmetikenhet och styrenhet (författarens kommentar) 8Centraliserad DDC Systemfilosofi : (Direct, Digital Datorn sköter såväl övervakning som Control) styrning och reglering centralt. Samtliga inställningar för funktion sker från' centraldatorn (författa­ rens def) Datoriserad över­ Systemfilosofi : vakning Övervakningssystem för fjärr start/ /stopp och börvärdesomställningar. Larm, tidstyrning, mätning helt obe­ roende av reglerutrustningen (förfat­ tarens def) D-DDC Systemfilosofi : (Deligated Direct Övergripande styrning och övervakning Digital Control) sker centralt. Reglering sker med mikrodatorer i anslutning till pro­ cessen. Dessa undercentraler kan upp rätthålla sin funktion oberoende av huvuddatorn (författarens def) DHC Datahuvudcentral, minidator med stor beräknings- och minneskapacitet. Skö- ter övergripande signalbehandling, larmhantering och beräkningsrutiner m m (författarens def) Digital Avseende diskret representation där endast siffror förekommer (SIS def) DUC Dataundercentral, datorenhet ansluten direkt till processen används för sig­ nalbehandling, förstärkning och kommu­ nikation med huvuddator samtutför lo­ kal reglering (författarens def) Hårdvara Fysisk utrustning som används inom datateknik (författarens def) Högnivåspråk Programspråk som inte är anpassat till viss dator eller viss klass av dator (SIS def). Fostran, BASIC m fl (författarens kommentar) Larm Indikation på att övervakat objekt ej motsvarar föreskrivet tillstånd (för­ fattarens def) Modem Utrustning som omvandlar och överför signaler (författarens def) Operativsystem Programvara som styr exekvering av datorprogram och möjliggör tidplane­ ring, sökning och rättelse av fel, styrning av in- och utmatning, kom­ pilering, driftredovisning, minnes- tilldelning, datahantering och lik­ nande uppgifter (SIS def) Operatörskommando Styrmeddelande från operatör till ope­ rativsystem, som orsakar att systemet avger begärd information, initierar ny verksamhet, ändrar eller avslutar pågående verksamhet (SIS def) PC Panncentral PROM ( Programmable Read Only Memory) Minne vars innehåll inte kan modifie­ ras utan särskild utrustning (förfat­ tarens def) RAM Minne med möjlighet för direktåtkomst (Random Access av data. Informationen bortfaller vid Memory) Regiering strömavbrott (författarens def) Förändring av ett objekts tillstånd med automatisk jämförelse (återkopp­ ling) av objektets tillstånd (ärvärdet) och det föreskrivna ideal tillståndet (bör-värdet) (författarens def) l 10 SPC-system Systemfilosofi : (Set Point Control) Överordnat styrsystem som utöver funk­ tion enligt datoriserad övervakning kan ledvärdesstyra konventionella regulato­ rer. Vid datorbortfall intar regulato­ rerna förutbestämda börvärden (förfat­ tarens def) Styrning Ändring av ett objekts tillstånd utan återkoppling (författarens def) Transmitter Mätvärdesomvandlare (författarens def) UC Undercentral avser i denna rapportut­ rustning där värmeväxling mellan sekun­ därt och primärt hetvatten sker (för­ fattarens def) Övervakning Registrerande av tillstånd (författa­ rens def) 11 FÖRORD Denna rapport har utarbetats av K-Konsults energiavdel­ ning i Göteborg. Arbetet har bedrivits på initiativ av och i nära samar­ bete med AB Göteborgshem. I samband med marknads inventeringen har ett flertal fab­ rikanter bidragit med kostnadsuppgifter och information om tekniska lösningar. Vi vill tacka de personer som har varit behjälpliga vid framtagande av denna rapport. Ingemar Gunnarsson Karl-Henrik Hofgren Andrås Kasza 12 SAMMANFATTNING Under senare år har allt större ansträngningar gjorts för att minska landets energiförbrukning. Särskilt stort in­ tresse har ägnats åt uppvärmningsbehovet som utgör ca 40 % av landets totala oljeförbrukning. Det har blivit allt mer uppenbart att utnyttjande av da­ torteknik är ett lämpligt medel för att minska uppvärm- ningskostnaderna. AB Göteborgshem har för avsikt att utnyttja ett datorise­ rat system för att övervaka, styra och reglera sina värme­ produktions- och distributionsanläggningar. Införandet av ett sådant datoriserat styr-, regler- och övervakningssystem ansågs innebära bl a följande fördelar: 1. Minskad energiförbrukning 2. Mer rationellt utnyttjande av de personella resurserna 3. Förbättrad yttre och inre miljö Denna rapport har kommit till stånd för att belysa proble­ matiken ur en bostadsförvaltares synvinkel för att ge klar­ het i vilka tekniska lösningar som är lämpliga och vilka kostnader som är rimliga vid övergång till datoriserade styr-, regler- och övervakningssystem. Speciellt intres­ se har ägnats åt lämpliga lösningar för att minska energi­ förbrukningen . Det undersökta området är beläget på Hisingen i Göteborg norr om Göta älv. AB Göteborgshem förvaltar inom det ak­ tuella området värmeproduktions- och distributionsanlägg­ ningar, som försörjer ca 20 000 Igh plus ett antal lokaler inom området. Totalt berörs alltså ca 50 000 människor inom Hisingen av projektet. Området är för övrigt som en typisk svensk medelstor stad med mycket blandad bebyggelse beträffande: - byggnadstyper och storlekar - bebyggelsens ålder - ägandeförhållanden - bebyggelsens användningssätt - bebyggelsetäthet m m Detta återspeglas också i värmeförsörjningssystemet, som består av 33 st oljeeldade panncentraler av varierande storlek och teknisk status. Värmedistributionen sker via lokala kulvertnät med drygt 100 apparatrum och un­ dercentraler . I området förbrukas ca 22 000 m3 olja av olika kvalitéer till en kostnad av 25 Mkr/år (prisläge februari 1981). Arbetet har bedrivits efter följande tre huvudlinjer: 1. Inventering av befintliga system och utrustningar. 2. Upprättande av kravspecifikation för ett datoriserat styr-, regler- och övervakningssystem. 3. Teknisk och ekonomisk utvärdering av på marknaden fö rekommande utrustningar och lösningar. Kravspecifikationen har skickats ut till ett antal fabri kanter för beräkning av kostnader. Fem fabrikanter har inkommit med preliminära offerter. Variationen i kostnad mellan de olika inkomna offerterna är mycket stor, delvis beroende på variationer i det tekniska utförandet mellan olika fabrikat. Efter utvärdering av offerterna och egna beräkningar av övriga installationskostnader har den totala kostnaden för projektet summerats. Kostnaderna har beräknats enligt två alternativ med olika installationsteknisk ambitionsnivå, nämligen Alt 1 - Befintliga system anslutes till datorsystemet. Vissa installationstekniska åtgärder utföres som t ex byte av givare och komplettering med nya el-ledningar. Alt 2 - Förutom de funktioner som ingår i alt 1 installe­ ras diverse utrustningar för C^-styrning, varv- talsreglering, viskositetsreglering m m för att höja den energitekniska standarden och utnyttja datorsystemets fördelar. Nedan redovisas investeringskostnader samt årliga kostna­ der för kapital och hyra av ledningsnät. Dessutom anges de erforderliga energibesparingarna som måste uppnås för att uppväga redovisade årliga kostnader. Alt Invest-kostn Årlig kostn Erf energibesp för lönsamhet 1 ca 12 Mkr 1,7 Mkr 7 % 2 ca 15 Mkr 2,2 Mkr 9 % En energibesparing med minst 10 % av den årliga oljeför­ brukningen är ett fullt möjligt resultat av fö­ reslagna åtgärder. Projektet bedöms alltså vara lönsamt. I samband med marknadsundersökningen har vi kunnat konsta­ tera att branschen är i snabb utveckling och består av ett stort antal företag med olika teknisk bakgrund. Detta med för att på marknaden förekommer många olika tekniska lös­ ningar och grundfilosofier med en stor spridning i kostnads bilden som följd. En beställare har idag mycket svårt att utvärdera såväl teknisk kapacitet som slutliga kostnaden för ett datorise­ rat styr-, regler- och övervakningssystem. 15 För att underlätta beställarens situation bör en utveck­ ling enligt följande riktlinjer eftersträvas: - Bättre storleksanpassning av dataundercentraler och hu­ vudcentraler till olika typer av objekt. - Större flexibilitet vid anslutning av givare och ställ- don - Standardisering av viss programvara - Standardisering av signalöverföringssystem och koder, vilket medför att komponenter av olika fabrikat kan kom­ bineras i samma system. Dessutom vore önskvärt att en ökad tvärfacklig förståelse kunde uppnås mellan såväl data och värmetekniker som be­ ställare och fabrikanter. För att påskynda denna utveckling bör lämpliga rutiner ut­ arbetas för ökat erfarenhetsutbyte mellan de berörda par­ terna. 16 1 INLEDNING 1 . 1 Bakgrund I Sverige har under de senaste åren intresse och utveck­ lingsresurser koncentrerats till framför allt två teknik­ områden, nämligen - energiteknik och - datateknik Energiområdet har drabbats av en bristsituation, som har gett upphov till att allt större resurser satsas på ener­ gisnåla lösningar och konstruktioner i olika sammanhang. Datatekniken har, genom stora tekniska framsteg på elek­ tronikområdet med billigare och bättre lösningar, getts möjlighet att utveckla helt nya användningsområden. Datatekniken kan ge nya möjligheter att spara energi bl a genom en effektiviserad övervakning och reglering av vär­ meproduktion, distribution samt användning (förbrukning). Detta faktum är allmänt uppmärksammat. Den mångfald av tekniska lösningar, som presenterats under de senaste åren är emellertid mycket varierande och delvis förvirrande. Denna rapport har kommit till stånd för att belysa proble­ matiken ur en bostadsförvaltares synvinkel för att ge klarhet i vilka tekniska lösningar som är lämpliga och vilka kostnader som är rimliga vid övergång till datorise­ rade styr-, regler- och övervakningssystem. 1.2 Problemdefinition och syfte AB Göteborgshem är en av landets största allmännyttiga bo­ stadsföretag, som för närvarande förvaltar ca 41 000 lä­ genheter med tillhörande serviceinrättningar, butiker m m. Värmeproduktion och distribution sker i ca 100 oljeeldade panncentraler av varierande storlek med ca 500 tillhörande undercentraler och apparatrum. 17 Dessa enheter är indelade i två maskinmästardistrikt med Göta älv som skiljelinje. Panncentralen vid Sommarvä- dersgatän, som föreslås för datorisering och vars läge framgår av BILAGA 1 , är övervakningscentral för maskin- mästardistriktet Hisingen. Inom detta distrikt finns 8 st större panncentraler, 25 st små och medelstora pann­ centraler samt ett hundratal undercentraler och apparat­ rum. Området är för övrigt som en typisk svensk medel­ stor stad med mycket blandad bebyggelse beträffande - byggnadstyper och storlekar - bebyggelsens ålder - ägandeförhållanden - bebyggelsens användningssätt - bebyggelsetäthet Värmeproduktions- och mottagarenheter återspeglar likaså områdets blandade karaktär. Även styr- och reglerutrust- ningarna uppvisar en stor blandning beträffande alder, fabrikat, funktionssätt, teknisk status m m. Dessutom är anläggningarna uppdelade på många små enheter, som är utspridda över ett relativt stort område, Detta faktum medför i dag följande nackdelar. - Stora personella resurser binds för drift och övervak­ ning av anläggningarna - Avkall måste göras på driftekonomi och driftsäkerhet - Försämrad yttre och inre miljö Resultatet blir följaktligen att företaget påtvingas accep­ tera onödiga eftergifter beträffande driftsäkerhet och driftekonomi samt yttre och inre miljö. Ovannämnda nackdelar kunde helt eller delvis elimineras eller väsentligt reduceras med tillämpning av dagens mik- . rodatorteknik för styrning-, reglering- och driftövervak­ ning av värmeproduktions- och mottagningsenheter med där­ till hörande VVS-anläggningar. 2 D3 18 Denna utredning syftar till att ta fram underlag för "da­ torisering" av ovan nämnda område samt kostnader för det­ ta projekt. Med hänsyn till kostnaderna skall en lämplig ambitionsnivå väljas. Avsikten är att de framtagna resultaten skall vara så all­ mängiltiga att de kan tillämpas av andra förvaltare eller byggherrar i olika delar av landet. 1.3 Arbetsmetod Arbetet har bedirivts enligt följande huvudlinjer, nämligen 1. Upprättande av principer och kravspecifikation för styr regler- och övervakningssystem med syfte att effektivi­ sera drift och underhåll samt minimera energiförbruk­ ningen . 2. Inventering av befintliga anläggningar och utrustningar 3. Kontakter med olika fabrikanter och tillverkare av da­ toriserade styr-, regler- och övervakningsanläggningar. Inventering av anläggningarna är nödvändig för att ge en riktig bild av de befintliga utrustningarnas ålder, tek­ niska status samt möjlighet för anpassning till ett dato­ riserat system. Samtidigt som inventeringsresultatet visar de aktuella anläggningarnas status får man också en allmän bild av hur motsvarande utrustningar ser ut i andra lik­ nande stadsområden runt om i Sverige. Fabrikantkontakterna är nödvändiga för att få en god bild av i marknaden förekommande lösningar, så att den slutli­ ga lösningen blir i enlighet med de begränsningar och möj­ ligheter, som finns hos i marknaden förekommande utrust­ ningar . Inventeringsarbetet och fabrikantkontakterna leder fram till en slutlig kravspecifikation för området. Med den­ na kravspecifikation som utgångspunkt kan konkreta ut­ rustningar prissättas, vilket blir en av de viktigaste uppgifterna för denna utredning. 19 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Utsträckning och avgränsningar Det undersökta området ligger på Hisingen i Göteborg norr om Göta älv. Det bildar geografiskt och organisatoriskt inom Göteborgshem en enhet kallad Hisingens maskinmästare- distrikt. Största avståndet mellan två panncentraler inom området är ca 5 km. En bild av områdets utsträckning och berörda panncentraler framgår av karta i BILAGA 1. Övriga data beträffande data för byggnaderna och panncen­ tralerna inom området framgår av en tabellsammanställning i BILAGA 3. Nedan följer en utförligare beskrivning av AB Göteborgs- hems byggnader och värmeproduktionsanläggningar i stads delen Hisingen, Göteborg. 2.2 Bebyggelse Göteborgshem förvaltar inom området bostadshus med till­ sammans ca 13 000 lägenheter samt ett antal fastigheter med affärer, servicelokaler m m. Dessutom finns det ca 7 000 lägenheter tillhörande andra allmännyttiga eller privata bostadsföretag, som försörjs med värme från Göte- borgshems anläggningar. Totalt berörs alltså ca 50 000 människor inom Hisingen av detta projekt. Bebyggelsen omfattar många olika typer av bostadshus, allt ifrån landshövdingehus från 30-talet till bostadsområden av normal 60-talstyp. Områdets storlek och varierande ålder samt standard mot­ svarar med andra ord väl en medelstor svensk stad. 2.3 värmeförsörjningssystem Göteborgshem förvaltar inom området 33 st oljeeldade pann- 20 centraler av varierande storlek, 25 st är mindre än 2 MW (installerad värmeeffekt) och eldas med tunnolja (Eo1 el­ ler WRD - en destilatolja, som tillhandahålls från Svenska Shell i Göteborg). 8 st är större än 2 MW (installerad panneffekt) och eldas med lågsvavlig tjockolja (Eo4LS) Störst är panncentralen vid Sommarvädersgatan med ca 41 MW installerad panneffekt. Denna central utgör i dag organi­ satoriskt centrum vid skötsel och övervakning av övriga de­ lar i området. Värmedistributionen sker via lokala kulvert.nät, vars om­ fattning varierar kraftigt. Vid de minsta panncentraler­ na distribueras värmevatten direkt från panncentralen ut i radiatorer m m utan mellanliggande värmeväxling. Vid de större panncentralerna finns primär- och sekundärsys- tem med mellanliggande apparatrum. Vid Sommarvädersga- tans PC sker värmeväxlingen i två steg, först i s k under­ centraler och sedan i ett större antal apparatrum. Under­ centralernas och apparatrummens placering framgår av karta i BILAGA 2. Förutom den egna värmeproduktionen utnyttjas även Energi­ verkens fjärrvärmenät. Anslutning till fjärrvärmenätet sker i 25 st apparatrum. 21 3 INVENTERING 3.1 Syfte Inventeringens syfte var att ge en så god bild som möj­ ligt av de befintliga anläggningarna inom området. Det är nödvändigt att veta den tekniska standarden på de be fintliga utrustningarna samt de konsekvenser en över­ gång till datoriserad anläggning kan medföra. 3.2 Metod I detta skede av projektet är det allt för resurskrävan- de och inte heller motiverat att utföra en detaljerad in­ ventering av samtliga objekt i området. Datorutrustning­ arna är i allmänhet ganska flexibla, vilket gör att små olikheter hos apparatrum och panncentraler saknar betydel­ se. En detaljerad och heltäckande inventering skulle så­ ledes ej ha påverkat den planerade datorutrustningens tek­ niska utformning och följaktligen ej heller kostnadsbilden. Tillsammans har 4 panncentraler, 2 undercentraler och 9 ap­ paratrum inventerats. Detta urval har bedömfs.vara representativt för hela områ­ det vad det gäller: - storlekar - ålder - systemlösning och - teknisk standard m m I samband med inventeringen har framtagits en enkel mall för inventeringsprotokoll, som har kunnat användas för alla typer av objekt trots de stora olikheterna. Till varje objekt har också ett enkelt principschema upprät­ tats. Protokollet har följande rubriker: Position anges med en siffra och korresponderar till motsvarande beteckning i tillhörande princip­ schema 22 anger typ av utrustning, t ex reglercentral, temperaturgivare m m anges så noggrant som möjligt för att kunna söka kompletterande data i tillgängligt kata­ logmaterial eller hos tillverkaren avser tekniska upplysningar såsom flöde och tryckstegring för en pump eller anslutnings- spänning för en reglerventil. Under denna rubrik görs även anmärkningar om ålder och teknisk status samt möjlighet att anpassa be­ fintlig utrustning till en datoriserad styr-, regler- och övervakningsanläggning Med ovan nämnda protokoll som utgångspunkt har en under­ sökning av kompletterande åtgärder för anslutning till ett datoriserat system utförts. Vissa av dessa redovisas i BILAGA 4. Nedan sammanfattas inventeringsresultatet för de olika typobjekten samt de kostnader för el- och VVS-installa- tioner som projektet medför. I BILAGA 6 görs en detal­ jerad uppräkning av de installationstekniska åtgärderna i samband med genomförande av datorisering samt delkost­ naderna för dessa. 3.3 Panncentral > 2 MW - uppbyggnad 3.3.1 Inventeringsresultat Det finns 8 st panncentraler inom området med en instal­ lerad panneffekt över 2 MW. Dessa eldas samtliga med låg- svavlig tjockolja typ Eo4LS. Centralerna har vanligen två till tre pannor vardera. Den i särsklass största panncentralen i området är Sommar- vädersgatan (42 MW), som också utgör det administrativa centrum för AB Göteborgshems värmeproduktion inom området. Objekt Fabrikat och typ Övriga an­ märkningar 23 Denna försörjer ensam ca 4 800 lgh med en total yta av ca 350 000 m^ . De övriga sju försörjer vardera 300 - 500 lgh och dessutom ett antal lokaler. Centralerna är av varierande standard och konstruktion, varför det är svårt att finna en typisk panncentral i denna storlek. Vi har valt att inventera två av centra­ lerna (PC Sommarvädersgatan och PC Jättestensgatan) och låta dessa två representera de övriga inom denna grupp. Inventeringsprotokoll för dessa två centraler redovisas i BILAGA 4. Nedan följer en systemvis sammanställning av inventeringsresultatet. Oljelagringssystemet 01jelagringssystemet består av en eller två isolerade ståltankar. Nivåmätningsutrustningen består av en flottör med meka­ nisk förbindning till en mätartavla eller nivåskala, eller pneumatisk mätutrustning. Oljetankarna varmhålles med hetvattenslingor för att stel­ ning av oljan skall undvikas. 01jedistributionssystemet Principer framgår av fig 1 nedan. Oljedistributionssystemet är uppbyggt som ett rundpump- ningssystem där oljan cirkulerar genom hela anläggning­ en. Detta för att undvika att oljan stelnar. Oljeled- ningarna är dessutom försedda med elektriska värmekablar och isolering. Oljan pumpas från lagringstanken och pas­ serar då ett oljefilter. För att möjliggöra rengöring av detta filter är det dubblerat och man skiftar filter genom en manuell omkoppling. Filtrets försmutsningsgrad kan utläsas på differenstryckmätare som mäter tryckfallet över filtret. Efter pumpen passerar oljan förvärmare, vilka värmer oljan till en för förbränningen lämplig temperatur. 24 Värmande medium är normalt heltvatten, men även elförvär- mare finns som reserv och vid uppstartning av anläggning­ en. Normalt konstanthälles temperaturen efter oljeför- värmarna, men i vissa nyare anläggningar styrs temperatu­ ren så att konstant viskositet erhålles, vilket ger en bättre förbränning vid varierande oljekvalitet. En tryckregleringsventil, placerad efter brännarna kon­ stanthaller trycket till dessa oberoende av belastningen. Fig 1 - Principschema, oljedistributionssystem Brännare här normalt s k modulerande kapacitetsreglering, dvs effekten (oljeflödet) kan kontinuerligt regleras från till max-värde via en reglermotor styrd av framled- ningstemperaturen. JSKENESPJÄT VENTURIRUR gip I BAROMETER B RA N NARSKÅP REGULATOR OCH BRÄNNARE OLJAREGLERVENTIL OLJEMÄTARE Fig 2 - Brännare med modulerande reglering 25 Rökgasassystem Pannorna är på de flesta ställen undertryckseldade och är då försedda med rökgasfläktar. Undertrycket i pannorna konstanthålles med dragregulatorer. Det förekommer dock övertryckseldade och självdragspannor inom området. Interncirkulation I vissa panncentraler förekommer interncirkulation i syf­ te att motverka lågtemperaturkorrosion i pannorna. I t ex Sommarvädersgatans PC finns ej någon interncirkulation, då returledningstemperaturen alltid är så hög att lågtempera­ turkorrosion ej behöver befaras. Hetvattendistributionssystem Hetvattnet från pannorna distribueras ut till undercentra­ ler utan någon värmeväxling eller shuntning. I apparatrummen shuntas hetvattnet till uppvärmning och tappvarmvattenberedning. Samtliga hetvattenpumpar saknar varvtalsreglering och andra möjligheter till flödesregle- ring. Expansions- och tryckhållningssystem Expansionssystemen är öppna. Trycket upprätthålles med tryckhållningspump och en reglerventil, vilken konstant- håller trycket. Säkerhetssystem Brännarna blockeras då någon av följande larmer utlöses: - lågt tryck primärluft - fläktvakt, rökgasfläkt - röktäthet - övertrycksvakt i eldstad - flamvakt - högt tryck i vattensystemet - lågt tryck i vattensystemet - hög framledningstemperatur - låg framledningstemperatur 26 Välj arautomatik Panncentralerna är försedda med utrustning för seriereg­ lering av pannorna, s k robotdrift, där grundlastpanna väljes och även den ordningsföljd som de övriga pannorna skall inkopplas efter. Grundlastpannan har alltid öppen trottelventil. 3.3.2 Installationskostnader I BILAGA 6 redovisas de installationstekniska åtgärder som är nödvändiga för att datorisera panncentraler av ty­ pen större än 2 MW samt kostnaderna för detta. Som exem­ pel har valts PC Jättestensgatan och PC Sommarvädersgatan För att anpassa befintliga funktioner till datorisering blir kostnaden mellan 100 000 kr och 150 000 kr. Den slutliga kostnaden beror på antal pannor samt på flexi­ biliteten hos den datorutrustning som väljs. För att kunna genomföra datorisering av panncentralen i enlighet med kravspecifikationen bör panncentralerna dessutom kompletteras med vissa utrustningar, nämligen - 02_styrning av förbränningsprocessen - varvtalsreglering av HV-pumpar - varvtalsreglering av rökgasfläktar - installation av viskositetsregleringsutrustning för brännolja m f 1 Dessa åtgärder innebär en upprustning av panncentralen rent värmetekniskt och redovisas därför separat. Beroende på storlek och status hos den panncentral, som skall anslutas blir kostnaderna för dessa kompletteringar mellan 200 000 kr och 300 000 kr (jmf detaljredovisning i BILAGA 6). 27 3.4 Panncentral < 2 MW - uppbyggnad 3.4.1 Inventeringsresultat Inom området finns 25 st panncentraler med en installe­ rad panneffekt mindre än 2 MW. Dessa eldas samtliga med tunnolja, antingen Eo1 eller WRD. Panncentralerna har mellan en och tre pannor och betjänar bostadsområden mellan 10 och 200 Igh. Av naturliga skäl är denna grupp av panncentraler inte helt homogen, varför det är svårt att göra en helt enhetlig beskrivning av panncentralerna. Inventeringsarbetet har omfattat 2 st panncentraler av rubricerad typ, som kan anses som representativa för grup­ pen . Med dessa som utgångspunkt har specifikation för en s k typpanncentral upprättats. I BILAGA 4:3 återges flödesschema och inventeringsproto- koll för Arvid Lindrnansgatans PC, som är en av de under­ sökta panncentralerna, med en installerad effekt < 2 MW. Nedan följer en kortfattad beskrivning av en s k typpann­ central och dess olika delsystem. Samtidigt redogörs för utfallet av den gjorda inventeringen. Pannanläggningen delas in i olika delsystem för att ge en bättre överblick. 01jelagringssystemet består normalt av en ståltank med en volym av 10 - 20 m3. Fyllnadsgraden avläses manuellt på en nivåmätare av rörtyp på utsidan av tanken. Varmhåll­ ning av oljan erfordras ej. 01jedistributionssystemet förser de olika brännarna med olja via en cirkulationspump. Oljetrycket inställes ma­ nuellt på oljepumpen. Vid varje brännare finns en olje- mängdsmätare för manuell avläsning. 28 Brännare är normalt s k tryckoljebrännare med en- eller tvåstegsdrift, dvs brännarkapaciteten kan ej regleras i mer än max två steg. Injustering av luftoljekvot görs regelbundet. Rökgassysternet i de små panncentralenra är utformat för undertryckseldning, antingen med självdrag eller med rök- gasfläkt. Konstant undertryck upprätthålls i förekomman­ de fall med en s k dragregulator. Interncirkulation upprätthålles normalt med cirkulations- pump. Hetvattendistributionssystemet är normalt utformat som ett enkretssystem, dvs hetvatten från pannorna pumpas di­ rekt ut på nätet till tappvarmvattenberedning och upp­ värmning . Tappvarmvattenberedning och inreglering av framlednings- temperatur för radiatorerna sker normalt i direkt anslut­ ning till panncentralen. Expansions- och tryckhållningssystemet är i de äldre pann­ centralerna öppet, dvs pannan står i oavstängbar förbin­ delse med ett öppet expansionskärl. Vissa av de nyare cen­ tralerna har slutna expansionssystem, som upprätthåller trycket i pannan med ett bälgsystem där en gas- eller luftkud­ de medverkar till att anläggningens tryck upprätthålles vid temperaturvariationer på pannvattnet. Säkerhetssystemet består vid dessa små centraler av följan­ de utrustningar: - max-termostat - torrkokningsskydd - övertrycksvakt i eldstad - flamvakt - högt tryck i vattensystemet - lågt tryck i vattensystemet - hög framledningstemperatur - låg framledningstemperatur 29 Vid vissa av panncentralerna är larmsignalerna dragna till en s k larmtablå i panncentralen. Dessutom utgår s k prioriterade signaler under icke arbetstid till kon- trakterade firmor, som tar emot och åtgärdar vissa av de utlösta larmen. Väl~]arautomatiken, som finns installerad i vissa av pann­ centralerna, har till uppgift att samordna driften mellan de olika pannorna, dvs välja vilka pannor som skall vara i drift vid det aktuella lastfallet. Funktionen är enligt uppgift i de flesta fall ej till­ fredsställande, varför driften i dag är långt ifrån opti­ mal . 3.4.2 Installationskostnader Arvid Lindmansgatans PC har använts som "mall" för att be­ räkna installationskostnaderna för datorisering av mindre tunnoljeeldade panncentraler. I BILAGA 6 redovisas instal— lationstekniska åtgärder med specifika kostnader. För att anpassa befintliga funktioner till datorisering blir kostnaden ca 60 000 kr per panncentral. Den slutliga kostnaden beror delvis på flexibiliteten hos den dataundercentral som väljs. För att uppfylla förutsättningarna enligt kravspecifika­ tionen, se BILAGA 5.2, bör ytterligare installationer göras som: - varvtalsreglering av HV-pumpar - installation av flödesmätare för registrering av leve­ rerad värmeeffekt. Dessa åtgärder innebär en upprustning av värmecentralen rent värmetekniskt och redovisas därför separat. 30 Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till ca 70 000 kr per panncentral med individuella variationer för storlek och status för panncentralerna (jmf detaljredovisning i BILAGA 6). 3.5 Undercentraler - uppbyggnad 3.5.1 Inventeringsresultat I denna rapport har begreppet undercentral en speciell be­ tydelse. Här menas endast de utrustningar för värmeöver­ föring mellan ett primärt och sekundärt hetvattensystem som t ex finns inom PC Sommarvädersgatans område. Totalt finns 20 st undercentraler inom området. Av dessa har två inom PC Sommarvädersgatans område inventerats. Dessa var exakt lika utförda och kan anses vara representativa för samtliga undercentraler inom området. I BILAGA 4.4 redovisas som exempel inventeringsprotokollet för en av dessa med till­ hörande positionsmärkta flödesschema. Nedan följer en kortfattad beskrivning av denna typunder- central : Värmeväxlaren, som är av typ plattvärmeväxlare, förses med primärvatten från PC med en max temperatur av 140°C. På grund av den tidvis höga primärtemperaturen måste plattvär­ meväxlarens packningar skyddas mot överhettning. Detta sker med en reglerutrustning, som begränsar ingående primärvattentemperatur genom att recirkulera en viss del av returvatten. Sekundärvatten cirkuleras med cirkulations- pump till närbelägna apparatrum (se avsnitt 3.6). På värmeväxlarens primärsida finns även utrustning för vär- memängdsmätning. Denna består i inventerade undercentraler av två temperaturgivare (typ Pt 100) och en flödesmätare av fluidistortyp med tillhörande integreringsverk. Sammanfattningsvis kan sägas, att de besiktigade installa­ tionerna nyligen är förbättrade och av mycket god standard. Fyra mätfickor finns på båda sidor om värmeväxlaren för framtida installation av temperaturgivare. 31 3.5.2 Installationskostnader Inventeringen utvisade att undercentralerna är utformade enligt BILAGA 4.4. För att fylla kravspecifikationen måste 5 st temperatur­ givare, 1 st flödesmätare och 1 st reglercentral anslutas. Den totala kostnaden inklusive viss detaljprojektering, ledningsdragning och installation beräknas bli mellan 5 000 och 6 500 kr/UC beroende på val av dataundercentral, eller fran 100 000 till 130 000 kr för samtliga 20 undercentraler. Variationerna i kostnad är beroende på anpassningsbarheten hos de dataundercentraler som väljs. 3.6 Apparatrum - uppbyggnad 3.6.1 Inventeringsresultat Med apparatrum menar vi det utrymme och den utrustning som behövs för överföring av värme från primärt (eller sekun­ därt) hetvatten till användarsystem såsom radiatorsystem, ventilationssystem och varmvattensystem. Inom området finns totalt 95 apparatrum av denna typ. Av dessa har 9 st appa­ ratrum inventerats. I BILAGA 4.5 redovisas som exempel inventeringsprotokollet för ett av dessa med tillhörande positionsmärkta flödes- schema. Då apparatrummen endast uppvisar små olikehter får detta fortsättningsvis tjäna som typfall. Sammanfattningsvis kan sägas, att de befintliga utrustning­ arna i inventerade anläggningar är med några få undantag av god status, både vad det gäller rörarbeten, värmeväxla­ re, pumpar och reglerutrustningar. Nedan följer en kort­ fattad beskrivning av funktionen för ett typiskt apparat­ rum. Värmereglering_ Framledningstemperaturen anpassas efter rådande utetempe­ ratur med befintlig reglerutrustning genom att mängden returvatten regleras med en två-vägsventil. Observera, 32 att värmeväxlare saknas förutom i de apparatrum, som är anslutna till kommunal fjärrvärme. Tappvarmvattenberedning Varmvattentemperaturen konstanthålles genom att kallvat­ ten och varmvatten blandas till en lämplig temperatur i en tre-vägsventil. För att skydda hyresgästerna mot övertemperaturer på tappvarmvattnet (skållningsrisk) har under senare ar en kompletterande reglerutrustning installerats på pri— märsidan. Denna utrustning medför en jämn tappvarmvat- tentemperatur även vid stora belastningsvariationer. Dessutom uppfylls lagen om kriskoppling. Denna typ av reglerutrustning finns installerad vid fler­ talet apparatrum, i första hand inom Sommarvädersgatans område. Förutom de ovan nämnda apparatrummen finns i samband med de minsta panncentralerna utrustningar motsvarande ett apparatrum för beredning av tappvarmvatten och reglering av lämplig framledningstemperatur till värmesystemet. 3.6.2. Installationskostnader För att fylla kravspecifikationen måste 3 temperaturgiva­ re och 3 ställdon anslutas till dataundercentralen. Kostnaderna varierar beroende på flexibiliteten hos det datorsystem man utnyttjar mellan 5 500 och 7 000 kronor per apparatrum eller från 520 000 till 660 000 kronor för hela området (95 st apparatrum). I dessa kostnader ingår viss detalj inventering, ledningsdragningar och installa­ tion . 33 4 TEKNISK UTFORMNING - KRAVSPECIFIKATION 4.1 Arbetsmetodik På ett tidigt stadium togs en preliminär kravspecifika­ tion fram. Denna beskrev systemvis dels de befintliga anläggningarnas nuvarande funktion och dels den önskade funktionen med ett datoriserat styr-, regler- och över­ vakningssystem. Denna kravspecifikation var avsedd som ett diskussionsunderlag och överlämnades till ett antal fabrikanter som en inledande kontakt. Den var mycket ambitiös och omfattande i avsikt att inte några funktio­ ner på detta stadium skulle förbises. Efter hand som inventeringen av området fortsatte (se kap 3) och kontakten med fabrikanterna fördjupades klar­ nade bilden av en slutlig kravspecifikation. Denna slut­ liga kravspecifikation skrevs i form av ett preliminärt förfrågningsunderlag, som översändes till intresserade fabrikanter. Huvuddelen av den utsända kravspecifikationen består av tabellsammanställningar över anslutningspunkter för de olika typer av objekt som är aktuella. Dessa tabeller finns redovisade i BILAGA 5. Huvudinriktningen har varit att skapa förutsättningar för en minimering av energiförbrukningen. I nedanstående avsnitt skisseras de tekniska lösningar och möjligheter, som ingår i det här föreslagna syste­ met. 4.2 Systemuppbyggnad Systemet byggs lämpligen upp av ett antal intelligenta, mer eller mindre autonoma, dataundercentraler knutna di­ rekt till processen. Dessa sammanbinds sedan med en stör­ re minidatorenhet där information lagras och bearbetas och där vissa övergripande beräkningar utförts. Via den­ na minidator kommunicerar operatören med processen och processtyrningen. Av fig 3 framgår med en principskiss hus datorsystemet kan byggas upp ur kommunikationssynpunkt. 3 - D3 MOD SLINGA MOD SLINGA Fig 3 - Datoriserat styr-, regler- och övervakningssystem Konfiguration och kommunikationssystem - principschema 35 Kortfattat innebär det skisserade systemet att reglering sker ute i varje undercentral medan övergripande styrning och processövervakning sker via centraldatorn på operatö­ rens kommando eller efter ett givet program. De främsta anledningarna till att decentralisera intelli­ gensen är att huvuddatorn avlastas och att vissa funktio­ ner kan uppehållas vid bortfall av huvuddator samt att antalet signaler mellan huvuddator och dataundercentraler bör hållas nere för att minska störningsriskerna och kost­ naderna för signalöverföring. 4.2.1 Huvuddator Som huvuddator används vanligtvis någon form av minidator. Dess uppgift är att upprätthålla en övergripande styr­ funktion samt bearbeta och lagra information från proces­ sen (dataundercentralerna). En viss kapacitet för beräk­ ning av verkningsgrad för pannenheterna, förväntade effekt­ behov, lämpliga börvärden så att driftsoptimeringar kan utföras bör också innefattas. En viktig bit är åskådlig­ görandet av informationen. Operatören får inte "översköl­ jas" med information utan datorn skall periodiskt upprätta tabellsammanställningar av mätvärden/börvärden och trend­ rapporter över verkningsgrader och effektbehov. All kom­ munikation operatör/huvuddator skall ske i svensk klar­ text . 4.2.2 Kringutrustning För kommunikation huvuddator/operatör krävs en del kring­ utrustning såsom skrivare, bildskärmar och tastatur (tan­ gentbord) . Inom processindustrin har på senare tid introducerats gra­ fisk dokumentation av flödesscheman över processen. Bil­ den visas sedan på bildskärmen tillsammans med aktuella mät- och börvärden. Bilderna byggs upp med standardsym­ boler och i vissa fall i färg där olika färger har olika symbolisk betydelse. Efter hand som drifttillståndet för olika komponenter förändras, förändras också angivna mät­ värden och/eller färgen på aktuella symboler. Grafiska bildskärmar underlättar givetvis personalens upp­ gift men kräver större minneskapcitet hos datorn. Upp­ byggnaden av flödesscheman är också mycket tids- och kost­ nadskrävande . Lämpligen utformas terminalen så att bildskärmen används av operatören för hans aktiva kommunikation med datorsys­ temet och processen. Datorsystemet informerar operatören om sin egen och processens status via två skrivare. De kan då ges en inbördes rollfördelning så att en skrivare ges rollen som upprättare av en driftjournal där, i vissa givna tidcykler, larmer och drifttillstånd avrapporteras. Denna journal kan sedan direkt arkiveras. Den andra skri­ varen ges rollen av allmän driftrapportör och speciellt då vid den ickebemannade driften. Vid idrifttagning av anläggningen måste programvara enkelt kunna redigeras så att kostnaden och tiden för intrimning av utrustningen kan hållas låg. 4.2.3 Dataundercentraler Dataundercentralens utförande är beroende av vilken anlägg­ ningstyp den är tänkt att betjäna. De dataundercentraler, som skall betjäna t ex apparatrum, kan utföras relativt en­ kelt, eftersom endast reglering av sekundärsidans framled- ningstemperatur och begränsning av tappvarmvattentemperatu- ren sker. I övrigt behövs endast övervakning av de para­ metrar, som bestämmer värmeväxlarens drifttillstånd. Den mikroprocessor, som ansluts till en större hetvatten- central, behöver däremot en väsentligt större kapacitet bå­ de vad det gäller intelligens och antal in- och utgångar. Förutom ett utökat antal regleralgoritmer så är det också önskvärt att vissa styrfunktioner kan utföras, som t ex last varierat, val av antal pannor och enskilda pannors ef- 37 fekt utgående från en teoretisk verkningsgradsberäkning för hela panncentralen. Direkt kopplat till utformningen av undercentralen är ock­ så typ av och status på mätgivare och ställdon. Dessutom krävs vissa nyinstallationer av givare och ställdon för att kunna utnyttja datorsystemet. 4.2.4 Krav på datasystemet Med funktionsbeskrivningar som grund kan nu kraven på da­ torsystemet närmare specificeras: - Behövlig intelligensnivå i dataundercentralen bestäms av typ, form och antal av regleralgoritmer och styrsatser, som är nödvändiga för en driftekonomiskt riktig styrning och reglering. - Antalet in- och utgångar samt deras olika signaltyper, börvärdesomställning, övervakning, larm osv ger också ett viktigt krav på dataundercentralens kapacitet. - Antal och typer av signaler (larm eller övervakning), som överförs mellan dataundercentralen och huvuddatorn, ger tillsammans med en lämplig cykeltid vilken signalinten­ sitet som kommunikationsnätet skall dimensioneras för. Totala antalet larm och övervakningspunkter ger också ett mått över erforderlig storlek på huvuddatorn. - Vad som främst avgör datorns minneskapacitet är efterfrå­ gad beräkningskapacitet och resursbehovet för lagring av grafiska flödesscheman, trendrapporter och sammanställ­ ningar över bör- och mätvärden. 4.2.5 Miljökrav för datorutrustning Vid normala förhållanden utmärks klimatet i apparatrum och panncentraler av torr luft med relativt hög temperatur. Läckage på värmeväxlare och röranslutningar m m uppstår dock med jämna mellanrum, varför utrustningen måste skyd­ das mot fukt. 38 Personalen får förutsättas mer eller mindre kontinuerligt vistas vid terminalen. Det är därför viktigt att ermi- nalutrustningen utformas på ett ergonomiskt riktigt sätt, dvs bullernivån från skrivaren måste hållas låg. Texten på bildskärmen skall vara tydlig och för ögat vilsam. Terminalen skall utrustas för lämpliga arbets­ ställningar . 4.3 Tekniska möjligheter 4.3.1 Energisparoptimerat standardprogram Ett av huvudmålen med detta projekt var att utnyttja till­ gänglig datateknik för att minimera energiförbrukningen för AB Göteborgshems bostadsbestånd på Hisingen. Redan tidigt myntades begreppet "Energisparoptimerat standard­ program" . Med detta menas ett programpaket för datorutrustningen som är avsett att minimera energiförbrukningen. I första hand bör dessa strävanden gälla energiproduktionsanläggningarna (panncentralerna), där den största besparingspotentialen bör finnas. Även distributionssystem och mottagaranlägg- ningar bör på längre sikt innefattas i ett sådant program. I samband med marknadsundersökningen (kap 5) har framkom­ mit, att ett komplett programbibliotek för minimering av energiförbrukningen inte finns idag hos någon fabrikant. Däremot finns vissa dellösningar gjorda hos olika fabri­ kanter och en utveckling påbår på många fronter. Med hänsyn tagen till det fortsatta arbetet inom detta pro­ jekt ställer vi nedan upp ett antal punkter, som vi anser vara viktiga komponenter i ett programpaket för minimering av energiförbrukningen. 4.3.2 Verkningsgradsmätning och rapportering Genom att installera utrustning för kontinuerlig mätning av oljeförbrukning och hetvattënleverans (värmemängdsmä­ tare) möjliggörs beräkning av panncentralens totalverk- 39 ningsgrad under kortare eller längre perioder. Verknings- gradsberäkningar av typen h = F x ^f - tr) x Cp 'i tot B x H F = vattenflöde (kg/s) tf = framledningstemperatur (°C) t = returtemperatur (°C) C = vattnets specifika värme (kJ/kg °C) P 3 B = oljeförbrukning (m /s) 3 H = oljans värmevärde (kJ/m ) bör ingå i undercentralens standardprogram. Beräknings- formeln är mycket enkel. Svårigheten ligger däremot i att göra riktiga mätningar. Säkerligen kommer mätvärden att variera ganska kraftigt både i tiden och mellan olika panncentraler, dels beroende på förändringar i driftför­ hållande men också på grund av osäkerhet i samband med mät­ ningen . Genom att beräkna verkningsgraden med regelbundna inter­ valler (t ex en gång varje dag) och lagra värdena kan trendrapporter om verkningsgradförändringar göras. Då verkningsgraden "sjunkit" för lågt sätts lämpliga motåt­ gärder in. 4.3.3 Optimal förbränningsprocess En viktig del av panncentralens totalverkningsgrad är förbränningsverkningsgraden för varje panna. Förutsätt­ ningen för en hög förbränningsverkningsgrad är att brän- narutrustningen fungerar på ett tillfredsställande sätt, dvs att finfördelning av oljefilmen och inblandning av luft sker på ett optimalt sätt. Enklare brännare för tunnoljeeldning i små pannor trim­ mas in manuellt någon eller några gånger per år för upp­ rätthållande av hög förbränningsverkningsgrad. Genom att kontinuerligt registrera parametrar som styr förbrän- ningsverkningsgraden C02~, 02~halt, rökgastemperatur m m och lagra dessa mätvärden, kan trendrapporter sammanstäl- 40 las och tidpunkt för intrimning av brännarutrustning be­ stämmas. Skulle något av ovanstående värden vara utanför uppställda gränsvärden bör larmutskrift följa. Vid de större panncentralerna med mer avancerade regler- möjligheter för brännarna bör 02-styrning installeras med möjlighet till kontinuerlig förändring av luft-oljekvot. Denna reglering görs lämpligen via den lokala dataunder- centralen. I övrigt övervakas de intressanta parametrar­ na på samma sätt som för små centraler. Vid dessa större tjockoljeeldade panncentraler kan det på grund av varierande oljekvalitet också vara ekonomiskt mo­ tiverat att installera viskositetsregleringsutrustningar för att förbättra förbränningsprocessen. Även denna reg­ lering bör klaras av dataundercentralen. 4.3.4 Lastanpassad energiproduktion För ett normalt fjärrvärmesystem varierar energiuttaget i mottagaranläggningarna (lasten) ganska kraftigt i ti­ den. Den totala lasten är summan av olika komponenter, varav följande är viktigast: - uppvärmning (klimatberoende) - ventilation (klimat- och drifttidsberoende) - tappvarmvatten (tidsberoende m h t människors vanor) - processvärme (arbetstidsberoende) För att uppnå en god driftekonomi bör utgående effekt från pannorna vara väl anpassad till lasten. I dag regleras panneffekten vanligen genom konstanthållning av returtem­ peraturen i fjärrvärmenätet, vilket medför stor tröghet i systemet och stora svängningar i värmeproduktionen. Genom att mäta det aktuella effektuttaget i varje under- central, t ex inom PC Sommarvärdersgatans område, kan va­ riationer i effektuttaget kännas av mycket tidigare. Dessutom bör utetemperaturen mätas och prognoser angående uttag av tappvarmvatten och processvärme göras. Med hän­ syn till dessa parametrar regleras utgående effekt från panncentralen. 41 Ovan nämnda rutiner bör utföras av ett driftoptimerings- program i panncentralens lokala dataundercentral. 4.3.5 Väljarfunktion Normalt finns i panncentralerna en s k väljarcentral som "bestämmer" hur många och vilka pannor, som skall vara i drift samt vid vilken tidpunkt pannorna skall startas och stoppas. Denna funktion bör tas över av dataunder- centralen i varje panncentral. I denna kan beräkningar utföras som direkt avgör vilken kombination av pannor som just vid det aktuella lastfallet är optimal. Detta är speciellt viktigt i de fall man har pannor med olika max-effekt och då man ej har tillgång till Q2~ styrning av förbränningsprocessen. 4.3.6 Effektmätning och effektfördelning Då panncentralen ej räcker för att leverera önskad värme­ effekt bör tillgänglig värmeeffekt fördelas på ett ända­ målsenligt sätt (rundstyrning). I dag finns ingen möjlig­ het till detta. Resultatet blir att avlägsna delar i fjärrvärmenätet blir utan värmeleverans vid brist på värmeeffekt. Genom effektmätning i undercentralerna och t ex justering av framledningstemperaturer och tappvarmvattentemperaturen kan en lämplig fördelning av värmeleveransen ske. 4.3.7 Anpassning av framledningstemperatur och tappvarm- vattentemperatur Genom möjlighet till central registrering av samtliga bör- och är-värden på framledningstemperaturer och tappvarmvat- tentemperaturer samt central justering av desamma kan föl­ jande två fördelar uppnås: 1. Energibesparing 2. Rättvis fördelning av en begränsad värmeleverans (jmf 4.3.6) 42 5 MARKNADSUNDERSÖKNING 5.1 Allmänt Marknadsundersökningen avser att ge en bild av i markna­ den förekommande utrustningar och kostnaden för dessa. Förutom kostnadsaspekten är det viktigt att belysa de grundläggande skillnaderna mellan olika fabrikat vad det gäller : - kapacitet - utbyggbarhet och flexibilitet - anpassning till WS- och energiteknik - systemuppbyggnad och teknisk grundfilosofi - programvara (standardprogram och applikationsprogram) Vi har under arbetets gång funnit att skillnaderna är re­ lativt stora mellan olika fabrikat. Skillnaderna i tek­ nisk kvalitet återspeglar sig inte alltid i kostnaden. Detta beror förmodligen på att teknikområdet är relativt nytt och att ett stort antal fabrikanter med olika ut­ gångspunkter finns eller söker etablera sig på marknaden. 5.2 Arbetsgång Redan i ett tidigt skede kontaktades ett antal fabrikan­ ter för diskussion av vissa konkreta frågeställningar. Under detta skede framtogs en preliminär och mycket "am­ bitiös" kravspecifikation. Ett antal fabrikanter lämna­ de värdefulla synpunkter på denna. Dessa synpunkter togs i beaktande, varefter en slutlig utformning av krav­ specifikationen kunde göras (se kap 4 och BILAGA 5). Den slutliga kravspecifikationen har för flertalet fab­ rikanter tjänat som en mall för hur deras utrustningar bör utformas för att på bästa sätt anpassa sig till WS- och energibranschens krav. Kontakterna mellan oss och fabrikanterna har bidragit till att öka den ömsesidiga förståelse av detta tvär­ fackliga problem, vilket är nödvändigt för att kunna åstadkomma ett gott resultat. Under projektets olika skeden har vi varit i kontakt med följande fabrikanter: Billman Regulator, Hugginge FFV underhåll, Arboga Honeywell AB, Göteborg Nea Lindberg AB, Göteborg Baelz-automatic, Tyskland (återförsäljare i Sverige - Rossing & Jansson, Göte­ borg) Strömberg Svenska AB, Stockholm Tour & Andersson AB, Göteborg och Stockholm PAAB, Säffle Elektriska Aktiebolaget AEG, Göteborg och Malmö Avsikten har varit att tillföra projektet så mycket olika idéer och lösningar som möjligt. Vi har valt att arbeta tillsammans med fabrikanter med delvis olika bakgrund vad det gäller - storlek och organisation - tidigare arbetsområde och erfarenheter VVS, industriel­ la processer, elektronik m m Detta för att på bästa sätt få en bild av marknaden. Den slutliga kravspecifikationen skickades ut till 7 st in tresserade fabrikanter. Av dessa har 2 st avböjt att läm na anbud. Följande fem fabrikanter har kommit in med en preliminär offert : Billman Regulator FFV underhåll Baelz automatic Tour & Andersson 43 PAAB 44 Dessa offerter har efter kompletterande diskussioner med fabrikanterna ifråga gett underlag för detta avsnitt. Fortsättningsvis kommer fabrikanterna att benämnas A, B, C, D och E, dock ejj i ovan nämnd ordning. Den sammanställda informationen som sker avser alltså ej att peka ut specifika fabrikat utan att ge en allmän in­ formation om i marknaden förekommande lösningar och kon­ struktioner och kostnaderna för dessa. 5.3 Utvärderingsmall För att kunna göra en meningsfull jämförelse mellan olika grundfilosofi och tekniskt utförande har en utvärderings­ mall upprättats. Avsikten är att ställa vissa specifika frågor till samtliga fabrikanter och på detta vis kunna jämföra de parametrar som är intressanta för detta projekt. Alla tekniska egenskaper måste vägas mot kostnaden för de­ samma. Det är också viktigt att man verkligen har nytta av de finesser och lösningar som erbjuds. Dessa och liknande funderingar avser vi att belysa i de följande avsnitten. Utvärderingsmallen har följande huvudrubriker: 1. Huvuddatacentral (hårdvara och programvara) 2. Dataundercentraler (hårdvara och programvara) 3. Kommunikationssystem 4. Installationer (anpassningsbarhet till olika givare och ställdon) 6. Utbildning 7. Referensanläggningar 45 Resultatet finns sammanställt i BILAGA 6 samt i nedanstå­ ende avsnitt. 5.4 Fabrikat A 5.4.1 Systemuppbyggnad Systemet är uppbyggt kring en huvudcentral bestående av en mikrodator med skivminne och diverse in- och ut-organ, som oC -numerisk bildskärm, skrivare och tastatur. Panncentraler, apparatrum och undercentraler i området bestyckas med dataundercentraler av olika typ: PC > 2 MW - DUC typ 1 PC < 2 MW - DUC typ 2 UC/AR - DUC typ 3 Minneskapacitet, programvara och antal in- och utgångar av olika typ är som vi bedömer det väl anpassat till den kravspecifikation, som uppställts. DUC typ 1 och 2 kan byggas ut avsevärt för kommande behov. DUC typ 3 är mer eller mindre skräddarsydd för behovet som angetts i kravspecifikationen och möjlighet till ut­ byggnad finns således ej. Varje undercentral kan fungera autonomt utan kontakt med huvudcentralen. Reglering och vissa beräkningsrutiner sker alltså i undercentralerna, s k D-DDC. 5.4.2 Anpassning till VVS-teknik Genom ringa erfarenhet av VVS-teknik har fabrikant A idag ett ganska magert programbibliotek för direkt tillämpning på WS-området. Speciellt saknas standardprogram för rap­ portering, driftoptimering m m. Detta kan medföra dolda extrakostnader. 46 En klar fördel med A:s system är utvecklandet av en spe­ ciell DUC för applicering i undercentraler och apparat­ rum. På detta sätt undviks överdimensionering och kost­ naden blir låg. Den reglertekniska standarden är relativt god. I DUC typ 1 och 2 (panncentraler) finns adaptiva PDI-regula- torer i programvaran, vilket förenklar intrimningen och förbättrar den kontinuerliga driften. DUC typ 3 (apparatrum och undercentraler) har endast PID- regulator i programvaran. Reglering sker via digitala utgångar (öka/minska), vilket i vissa sammanhang kan va­ ra en nackdel. Möjlighet till lägesåterföring finns ej, vilket kan ge upphov till "svängning" i systemet. Reg­ leringar typ framledningstemperatur i radiatorer och tappvarmvattentemperatur är emellertid ej så känsliga för detta (ref Ml). Fabrikant A:s system utmärks av att de flesta typer och fabrikat av givare och ställdon kan anslutas direkt till mikrodatorenheterna. Vissa ställdon, som styrs med po­ tentialskillnad 0 - 24 V, kräver dock en signalförstär­ kare. Denna typ av ställdon är vanlig inom området. 5.4.3 Tidigare erfarenheter A har en gedigen bakgrund vad det gäller elektronik och datorteknik. På senare tid har man strävat efter att tillämpa sitt kunnande inom VVS-tekniken och har genom­ fört tillämpningar på speciellt klimatanläggningar. Direkta erfarenheter av system, som behandlas i denna rapport, finns ej. Vissa komponenter som DUC typ 2 och 3 är för närvarande under utveckling. 5.4.4 Kostnadsanalys Hårdvarukostnaderna för hela området fullt utbyggt upp­ går till ca 3,5 Mkr. Denna jämförelsevis låga kostnad beror främst på framtagandet av väl anpassade undercen­ traler med låg:kostnad. 47 Kostnad för projektledning, applikationsprogramvara, in- trimning, dokumentation och garantiservice uppskattas av A till ca 2,1 Mkr. Denna kostnad är emellertid svårbe­ dömd, speciellt med hänsyn till den ringa tillgången på utvecklad programvara, som finns idag. Ovanstående priser gäller februari 1981 inklusive mervär­ deskatt (12,87 %), jmf stapeldiagram nedan. 5.5 Fabrikant B 5.5.1 Systemuppbyggnad Systemet är uppbyggt kring en huvudcentral bestående av en minidator med tillhörande skrivminne och diverse in- och ut-organ som o< -numerisk bildskärm, skrivare och tas­ tatur. Till en viss extra kostnad kan även diaprojektor, trendskrivare och semigrafisk färgbildskärm anslutas. I panncentraler, apparatrum och undercentraler placeras autonoma dataundercentraler av olika typer som bestyckas enligt följande: PC > 2 MW - 3 st modulbyggda mikrodatorer, varav en kommuni­ cerar med huvudcentralen. Dessa mikrodatorer har även en lokal betjäning medelst en bildskärm samt en skrivare. PC < 2 MW - 1 st moduluppbyggd mikrodator (6 moduler). Bildskärm och skrivare ingår ej. AR/UC - 1 st moduluppbyggd mikrodator (3 respektive 5 moduler). Bildskärm och skrivare ingår ej. Varje undercentral har relativt stor minnes- och beräk­ ningskapacitet och klarar väl de krav som ställs på an­ talet in- och utgångar av olika slag. Varje undercentral fungerar autonomt i förhållande till huvudcentralen. I PC > 2 MW finns som framgår ovan dessutom bildskärm och skri­ vare för operatörskommunikation på platsen. 48 5.5.2 Anpassning till VVS-teknik B har bred erfarenhet av både styrning, reglering och övervakning av VVS-installationer och har därför kunnat bygga upp ett relativt omfattande programbibliotek. I detta ingår bl a färdig programvara för upprättande av t ex - tillståndsprotokoll - underhållsprotokoll - larmprotokoll m m Detta innebär fördelar i och med att dessa "färdiga" pro­ gram snabbt och billigt kan anpassas till det aktuella objektet. Om kunden ej vill anpassa sina rutiner till den tillgängliga programvaran stiger emellertid kostna­ den för applikationsprogrammering i förhållande till pro­ grammering av Standardprogrammen. B har ej utvecklat någon speciell mikrodatorenhet för att betjäna mindre panncentraler och apparatrum utan utnytt­ jar samma enhet men med olika antal moduler, s k strippa- de mikrodatorer. Enligt vår bedömning är samtliga dataundercentraler mycket kraftfulla och väl lämpade att klara sin uppgift både vad gäller programvara (regulatorer, optimeringsfunktioner m m) och antal in- och utgångar av olika typ. T ex finns ana­ loga utgångar för samtliga typer undercentraler. Dessutom ingår både skrivare och bildskärm i utrustningen för PC > 2 MW (återkommer 3 gånger). B använder ett avancerat system för signalöverföring mel­ lan huvudcentral och undercentraler, s k SDLC-kod som re­ dan används av många administrativa system. Koden innebär stor överföringssäkerhet men också behov av en ökad över­ föringshastighet. Allmänt kan sägas att införandet av denna överföringsteknik idag innebär en bindning till det­ ta fabrikat. 49 B:s system kan motta signaler från de flesta förekommande givartyper. Direktanslutning av ställdon med o-IO/V styr­ signal kan ske. Övriga ställdonstyper kräver omvandlings- eller förstärkningsenheter. 5.5.3 Tidigare erfarenheter B har sedan länge etablerat sig inom reglertekniken speci­ ellt med VVS-teknisk inriktning. Datoriserade styr-, reg­ ler- och övervakningssystem har sedan några år funnits bland sortimentet och är under fortlöpande utveckling. Bland referensanläggningarna märks speciellt vissa pann­ centraler och fjärrvärmesystem, även om det vanligaste tillämpningsområdet är klimatanläggningar. 5.5.4 Kostnadsanalys I B:s preliminära offert presenteras priser inklusive pro­ gramvara för de funktioner som ingår i projektbeskrivning­ en. Den totala kostnaden för hård- och mjukvara, projekt­ ledning, dokumentation m m är 14,9 Mkr för hela området. Priset gäller februari 1981 inklusive mervärdeskatt (12,87%) jmf stapeldiagram nedan. Gränsen mellan hårdvara och övrigt har ej kunnat dragas. Vid det slutliga fastställandet av programvarubehovet kan ytterligare kostnader för applikationsprogram tillkomma. Denna jämförelsevis höga kostnad beror speciellt på det höga priset som satts på undercentraler av olika typer. Vi bedöm- mer att dessa har för hög kapacitet i förhållande till krav­ specifikationen i denna rapport. En bättre anpassning och mer standardiserat utförande borde medföra lägre kostnader. 5.6 Fabrikant C 5.6.1 Systemuppbyggnad I huvudcentralen placeras en minidator PDP 11-23, vilken utför alla beräkningar, börvärdesoptimeringar och all in­ formationsbehandling. Information lagras på ett externt 4 D3 50 minne av typen "floppy-disk". 3 st dataundercentraler är anslutna till minidatorn. Deras uppgift är att via telenätet kommunicera med de dataundercentraler, som är direkt anslutna till processen. I övrigt utrustas hu­ vudcentralen med semigrafisk färgbildskärm och skrivare med tangentbord. PC > 2 MW - Utrustas med moduluppbyggda mikrodatorer. Från dessa undercentraler styrs pannan ge­ nom börvärdesändringar. Inga regleralgorit- mer ingår i programvaran utan man ämnar an­ vända sig av befintliga reglersystem. PC < 2 MW - Samma som ovan. AR/UC - Dessa objekten kommer att förses med en mik­ rodator, vilken är tänkt att vidarebefordra larm och mätvärden till huvuddator och hör­ värden till befintliga reglerutrustningar. Börvärdesberäkningarna avses ske i huvudda­ torn eller i den DUC som betjänar den pann­ central som apparatrum/undercentral har fy­ sisk koppling till. Eventuellt kan någon regleralgoritm inläggas i programvaran i den DUC som betjänar UC/AR.DUC:en kan alltså ka­ raktäriseras som en intelligent transport­ länk . Allmänt kan systemuppbyggnaden beskrivas som ett delvis delegerat Set-Point-Control-System, dvs ett system där befintliga konventionella reglersystem bibehålies och där datorsystemet endast används för övervakning och över­ gripande styrning. 5.6.2 Anpassning till VVS-teknik På givarsidan är C inte beroende av fabrikat eller typ utan alla givare kan anslutas. Ställdon, som styrs med potentioalskillnader måste däremot förses med s k E/P- omvandlare. Programvarumässigt finns ett ganska väl ut­ vecklat programbibliotek för larmhantering, trendrappor­ tering och övrig informationsbehandling. Filosofin med 51 att bibehålla befintliga reglersystem ger att behovet av applikationsprogramvara begränsas, samtidigt går dock de reglertekniska fördelarna med mikrodatortekniken förlora­ de . 5.6.3 Tidigare erfarenheter Tradionellt har fabrikant C sin största marknad hos pap­ persindustrin men har på sistone intresserat sig alltmer för VVS-system. C har tillämpat sitt datorsystem för fjärrövervakning av bl a processindustrier och kommunala vatten- och avlopps­ verk. Man har även levererat konventionella styr- och reglerutrustningar till ett flertal ång- och hetvatten­ pannor, varför C får anses ha god processkännedom. Där­ emot saknas erfarenheter av datoriserade system för styr­ ning och reglering av apparatrum och undercentraler eller andra VVS-tekniska objekt. 5.6.4 Kostnadsanalys Hårdvarukostnaden (i vilken även inkluderar modem godkän­ da av Televerket och mjukvara enligt de program som spe­ cificerats i Nollställningstabell) uppgår för en utbygg­ nad av hela området till 4,6 Mkr. En förhållan­ devis låg kostnad, främst beroende på två faktorer, näm­ ligen : - Mikrodatorerna har vad det gäller antal in- och utgång­ ar samt processorenhetens kapacitet väl anpassats (dif­ ferentierats) till de olika delobjektens krav. - Datatekniskt är SPC-system en enkel lösning, varför kostnad för hårdvara och programvara kan reduceras. SPC-system innebär att befintliga reglerutrustningar bi­ behålies, varför en god kartläggning av anläggningen är extra nödvändig. Många gånger är dokumentationen av el- installationerna bristfällig och omfattningen av förpro- 52 jektering, inventering och upprättande av dokumentation för befintliga anläggningar kan därigenom bli betydande. En merkostnad, som i detta skede är mycket svår att spe­ cificera . Ett SPC-system med konventionell reglerutrustning kan knappast heller uppvisa samma energibesparing som ett system med reglering via mikrodatorer med så förfinad reglerteknik som adaptiva PID-regulatorer kan ge. Tillkommande programkostnad för ytterligare tabellsam­ manställningar och för optimerings- och beräkningspro­ gram uppskattas till ca 0,5 Mkr. Installations­ kostnader för givare och ställdon har beräknats, m h a inventeringens resultat och fabrikantens krav på in/ut- signalens typ, till 3,6 Mkr. Merkostnader för projektledning, kartläggning av befintliga reglersystem har då inräknats. I alla prisuppgifter febr 1981 och 12,87 % mervärdeskatt ingår. 5.7 Fabrikant D 5.7.1 Systemuppbyggnad Systemet är uppbyggt med en huvudcentral be styckad med en minidator med skivminne och diverse in/ut-enheter såsom semigrafisk färg- bildskärm, termoskrivar och tas­ tatur. I huvudcentralen sker all informationslagring och alla beräkningar för t ex börvärdesomställningar av processparametrar. Ute i processen bestyckas varje delobjekt med en fast mikrodatorenhet identisk för alla objekt. I dessa finns ett mycket begränsat utrymme för beräkningsrutiner utan alla mätvärden överförs vidare till huvuddatorn för t ex beräkning av optimala börvärden. Reglerfunktionen lig­ ger däremot helt autonomt ute i varje DUC. Systemet kan alltså karaktäriseras som ett delvis dele­ gerat direkt digitalt system. 53 Att DUC utförs som fasta enheter gör att ytterligare an­ slutningar kan ske tills enhetens kapacitet är fylld. I deta fallet innebär det att DUC som betjänar UC och AR har stort utrymme för framtida utbyggnad. Utbyggnad av övriga objekt innebär däremot att nya enheter måste in­ förskaffas . 5.7.2 Anpassning till VVS-teknik D har genom sin inriktning mot och erfarenhet av styr­ ning av klimatkomfortanläggningar kunnat utveckla pro­ gramvara för larmhantering, tabellsammanställning, ut­ skrifter och en del enklare styrprogram såsom start/stopp­ optimeringar av fläktdrift. Avsaknad av analoga utgångar kan inte anses som helt till­ fredsställande vid styrning/reglering av hetvattenpannor, speciellt inte för PC > 2 MW. Detta tillsammans med att DUC endast innehåller PI-regulatorer gör att den regler- tekniska statusen är lägre än övriga fabrikanters. Användandet av fasta mikrodatorenheter ger en onödig över­ dimensionering för UC och AR. D:s dataundercentraler krä­ ver en givarsignal av typen 0-20 mA strömsignal. Direkt­ anslutning av givare som använder en potentialskillnad som mätstorhet kan därför ej ske. Motståndsgi.vare som t ex PT-100 givare kan ej heller direkt anslutas, utan givaren måste kompletteras med en mätvärdesomvandlare som alstrar en avsökningssignal. Ställdon, vilka kräver analoga styr­ signaler måste också kompletteras med programmotor för A/D-omvandling. Detta ger upphov till merkostnader för installation i be­ fintliga system, även om denna effekt ej slår igenom i detta projekt, eftersom D levererat huvuddelen av områ­ dets givare och ställdon. 5.7.3 Tidigare erfarenheter D har lång erfarenhet från datoriserad styrning, regle­ ring och övervakning av klimatanläggningar. En stor del av denna erfarenhet kan direkt återföras till detta projekt. 54 Man har även levererat några anläggningar för styr­ ning av hetvattenpannor. Dessa kan däremot inte anses ha den styr- och reglertekniska status som efterfrågas i detta projekt. 5.7.4 Kostnadsanalys Hårdvarukostnaden för en utbyggnad av hela området upp­ går till ca 5,8 Mkr. Kostnaden för projektprogrammering, projektledning, do­ kumentation, konstruktion, intrimning och utbildning har, förutsatt att dokumentationen över anläggningarnas el- kretsscheman är tillgänglig och aktuell, uppskattats till ca 2,4 Mkr inklusive mervärdeskatt (12,87 %). 5.8 Fabrikat E 5.8.1 Systemuppbyggnad I huvudcentralen installeras en mikrodatorenhet med ett s k 'Eloppy-disk"som externminne. Huvudterminal utrustas också med semigrafisk bildskärm och skrivare för operatö­ rens kommunikation. I huvudcentralen sker informations­ behandling, utförs optimeringsberäkningar och initieras övergripande styrprogram. PC > 2 MW - Förses i E:s systemförslag med samma typ av mikrodator som installerats i huvudcentralen. Dataundercentralen ges därmed relativt stort utrymme till optimeringsprogram och regleral- goritmer. Till denna enhet hör också skriva­ re och tastatur, vilket gör det möjligt att på plats programmera och köra dataundercentral. PC < 2 MW - Samma som ovan. - Utrustas med en mindre mikrodatorenhet, vars standardprogramvara bl a innehåller adaptiva regulatorer. AR/UC 55 All reglering sker alltså i dataundercentralerna. Över­ vakning och styrning sker delvis från de större dataun­ dercentralerna, delvis från huvudcentralen. Systemupp­ byggnaden får karaktäriseras som ett delegerat direkt di­ gitalt system med stor självständighet hos dataundercen­ tralerna som ett utmärkande drag. Alla mikrodatorerna utförs som fasta enheter, varför utbyggnad kan ske tills enhetens kapacitetstak är nått, därefter måste en ny en­ het anskaffas. 5.8.2 Anpassning till WS-teknik De tekniska krav vi formulerat uppfylls väl av E:s dator­ system. Problemet tycks snarare vara det omvända - ut­ formningen med fasta datorenheter kan leda till en viss överdimensionering och därmed ett kostnadsläge, som in­ te är anpassat till VVS-området (se kostnadsanalys). E har framtagit ett relativt omfattande programbibliotek för larmhantering, trendrapportering och andra informa- tionsbehandlingsrutiner. Den reglertekniska statusen får bedömas som hög, bl a utförs all reglering med adaptiva PID-regulatorer. På givarsidan är E ej fabrikatberoende utan kan hantera alla förekommande mätstorheter. En omvandlarenhet krävs däremot för anslutning till ställdon, vilka styrs genom spänningssignaler. 5.8.3 Tidigare erfarenheter E besitter lång erfarenhet från styrning och reglering av speciellt klimatkomfortanläggningar. Ett större pro­ jekt med styrning, reglering och övervakning av ett ny­ anlagt värmedistributionssystem har nyligen genomförts av E. Med tonvikten lagd på driftövervakning, vilket också återspeglas i den utvecklade mjukvaran. Standard­ program för informationsbehandling har framtagits. Där­ emot saknas programvara för energioptimeringar. Inom dataområdet samarbetar E med IBM. 56 5.8.4 Kostnadsanalys En utbyggnad av hela området ger en hårdvarukostnad på 18,6 Mkr, vilket är den i särsklass högsta siffran bland de fabrikanter, som deltagit i undersökningen. Troligt­ vis beror detta på att filosofin med fasta datorenheter leder till överdimensioneringar av vissa datorenheter. Den tekniska statusen på utrustningen i huvudcentralen motsvarar inte heller prisnivån. E har god anpassningsförmåga mot olika typer av givare/ /ställdon, varför kostnaden för installering för projek­ tering har beräknats till 3,1 Mkr. En relativt låg kost­ nad. Applikationsprogrammering har beräknats till ca 2.1 Mkr. Totalt ger E:s systemlösning en kostnad av 23,8 Mkr för en utbyggnad av hela området (prisnivå febr 1981 inkl moms 12,87 %). 5.9 Jämförelser och sammanfattande kommentarer 5.9.1 Fabrikanternas bakgrund och dess betydelse Bland de fabrikanter, som lämnat pris på den aktuella an­ läggningen, finns flera helt olika typer av bakgrund och tidigare erfarenheter representerade. Deras bakgrund återspeglas också i grundfilosofin för de lösningar som presenteras. B, D och E har VVS—teknisk bakgrund och har tidigare ar­ betat främst med konventionella reglersystem inom WS- branschen. Detta medför naturligtvis ett gediget kunnan­ de som har omsatts även i de datoriserade styr-, regler- och övervakningssystemen. Genom att bygga på tidigare erfarenheter har man snabbt kunnat ta fram ett ganska komplett system både installationstekniskt, datortek- niskt och även programvarumässigt. Emellertid finns vissa tendenser till att dessa olika system är mycket fabrikantbundna. Man har svårt att anpassa sina system så att olika komponenter är utbytbara mellan olika fab­ rikat. Detta gäller saväl givare och ställdon som pro- gramvara och "kommunikationsspråk". 57 Fabrikant A har datateknisk bakgrund men har ej större erfarenhet av WS-tekniska tillämpningar. Fabrikant C har tidigare mest arbetat med styr- och reg- lersystem inom processindustrin och i samband med detta skaffat sig viss erfarenhet av pannreglering. För öv­ rigt är de WS-tekniska erfarenheterna begränsade. Betonas bör att C:s system bygger på en annan systemfilo­ sofi än övriga, dvs ett s k Set Point Control-system, där all reglering görs med befintlig reglerutrustning som i sin tur påverkas via börvärdesomställningar. Både A och C har idag emellertid den fördelen att kunna anpassa sina lösningar väl till de kravspecifikationer som fastställts i denna rapport. Man är tillsammans med B hel­ ler inte låst till vissa typer av givare och ställdon på samma sätt som övriga. Detta ger en stor fördel då man som i vårt fall ansluter befintliga anläggningar. 5.9.2 Kostnadsjämförelse I stapeldiagrammet nedan framgår totalkostnaden för dato­ riserad styr-, regler- och övervakning av hela det aktu­ ella området på Hisingen. Varje fabrikant representeras av en stapel som indelats i följande delkostnader: 1. Dator-hårdvarukostnader 2. Mjukvarukostnader (programmering) 3. Installationskostnader (el och WS) 1 och 2 bygger direkt på fabrikanternas egna prisuppgifter. 3 har beräknats med hänsyn till utförda inventeringar och även med hänsyn till olikheter i anpassningsbarhet hos oli­ ka fabrikat. Som synes är variationerna i totalkostnad mycket stora och varierande, från ca 8 Mkr för C till 24 Mkr för E. Denna variation beror delvis på olikheter i ambitionsnivå och kapacitet för olika fabrikat men också på att fabrikanter­ na har olika möjlighet att anpassa sina system till de krav vi ställer. 58 Som exempel kan nämnas, att B offererat datorutrustning för undercentraler och apparatrum, som kostar ca 90 000 kronor per styck medan motsvarande kostnad för A och C är ca 9 000 kronor. För ett område av denna omfattning blir kostnadsskillnaden närmare 8,5 Mkr, en skillnad som energitekniskt ej kan motiveras. 5.9.3 Slutsats Ur beställarens synpunkt vore det fördelaktigt att välja olika delar av det färdiga styr-, regler- och övervak­ ningssystemet från olika fabrikanter. Exempelvis utnytt­ jas fabrikant B eller D för bestyckning av huvudcentralen och de större panncentralerna, medan utrustningar från fabrikant C används i undercentraler, apparatrum och små panncentraler. Detta skulle troligen vara den tekniskt sett mest flexibla och anpassade lösningen samtidigt som kostnaderna kunde hållas låga. Med dagens tekniska lösningar är en sådan kombination svår eller nästan omöjlig att genomföra beroende på svårigheter att anpassa signalöverföring, programspråk, givartyper och ställdon m m. Valet av fabrikant kan dessutom innebära låsningar på lång sikt. Som marknaden ser ut idag är valet av system ganska definitivt. Man har små möjligheter att i framtiden vända sig till någon annan fabrikant, som erbjuder bättre och billigare lösningar utan att dra på sig stora extrakostna­ der . Detta faktum gör valet naturligtvis ännu svårare för be­ ställaren . Vi vill gärna understryka värdet av en mer standardiserad och enhetlig marknad i framtiden. TO TA LK O ST NA D I M KR (IN KL . M O M S) C£ LU Q i i/i ce LU Q 1 < LD < l/l I— Z z t—z ce i/l o O LU o cn ■^Cr 1— ce_1 _l <:z:: £ < < 1 ^ ce > i— le C? &— o Q l/) i/i Z3 O un i- ce Z o i ce0 3 u (/) > p P p»| V C p O 0 z £ s p & LO 2 U 0 3 y (1) •H UP S P00 a§ g P^ I L CL) X! r~ —- n L r~r*v H O m g O O ^ s s LO cor- o ro LOcn LO LO CNcn ro o LO CNcn c Sc cn CNO ro _ i—1 5„ gg 5 OD A 0 un■5 i o r- LO o CN o o LO LO CN o LO o o o CN O O LO O' 0 S n •P °cö 0 0] SI 3 s 0 cn 3 o* LO LO ro CO O' cn LO o cn o LO 1 LO LO LO ro LO ro LO ro LO ro *. *=^ O' LO ' LO ro LO cn cn cn cn cn cn 1 cn cn o cn cn cn cn cn cn CN cn cn cn1 *- LO r~ ro T— u 0 rH fÖ U -P § 83 « Jh fö Cn :cd •o fö CntoI Cn 0 p3 'O CN 3 3 Cn Cn03 030 -P $0 3 0 33 ■P33 3 ÇQ m LO .S' •g § 30 s S1 Cn Çn:3 :3> > >0 0 0 B* Cn CnP P 78 I U CD JZ r- ^■r—ï U r^m H :0 H O 4-t r- ' ' O -P fö T5 co fö M Œ on + tjl Ü3 g r- CN CM CO r- CM I CD rH •m fö •H > O X S s s s s s s a LO O KD KD CM LO CO 00 VO On On d fi C Gn co o J3 ^ £3 5 B -P -P 7$ -P 03 4-1 g-S'* O O V£> CD 03 S p -P 0(0 CD 03 ^ cd n & a) tr> RÎ ^ ti £T O o o o •^r ■^r -31 r- an r- •* KD *• LO - *— r- an an an co CO T— CO r— CO t— on an an an I co I I fÔ Gn 03 I "0 S CQ CD ü -H § f I PI fÔ 1 79 tr> ä & § H 3 “I W i—I as« i M CD £} f------ •ro P F-ro rH :0 c\ £ O^r- LO ro ro f- CN roer» CN lo CM 00 LO LOro LO o O'» o LO 00 o f- CF CN ro o O'» I CD rH *n rd rH > O ,* OQ! w! ^! w c/2 CO CO! coQ Q t— M 1 ; Pj P1 J pi PI p Pi g S 1 0 1 ^1 a -=*a -5*a 'sf1« ^ s TJ LO CO O'1 F" 0 1 E — T— 00 LO 0 LO CO 0O 0 ro 00 LO ro 0f£:3 4J g LO r- r- LO O'» LO 05^ > s-= T-- CO 0 ro CN ro LOCT» T— CO 1 rd 0 00 0 rr LO CT» 00 ro LO CN :0 rH rH CN '— CN cd 0 1—1 5 £ LO 0 CN LO CN CN -=* ro00 LO *— T— CN LO LO O'» CTi 0 <2 rH *” T— LO ro ro CO 5 + I 0)il 5tJ§, 5 â B 4J -P W LM £•5^ ■s--------- ---------s------ -------ST r* M 0 O O 0 O'» O o'» ^ k » S äs LO O O f- o ro CN CTi CM CO CN LO 1 CN LO 1 CO ■^r LO LO 1! LO LO LO 1 ^ LO s 0 LO 1 O -6 1 75 LO LO LO0 O' O LO ro LO ro r- ro LO CN F" O'» F" CT» *. I LOLO O'» LO O'» O'» O'» LO O'» LO O'» LO CT> LO o^ 10 ro ro O'»O'» x— O'» r- cy> t— r— O'» T— O'» v- r— CT\ r- O'» [■" r- O'» LO T- C7> CT» LO I F' LO(Ti (T\ LO I r- LO O'! Ill •S'I g1 a LO CM I I r-CN & O' w I rH I O'» CN & O' 0] U 0) &tn 0] I I »? I S'I—I % w I—I oCO BILAGA 4 :1 80 INVENTERINGSPROTOKOLL PC > 2 MW Adress: Sommarvädersgatan Pos Utrustning Fabrikat Typ ! Övrigt 1 Hetvattenpan­ na P1 Parca torn 1 4 MW tillv 1956 ] 2 Brännare P1 Tycho Roberg tyromaster tillv 1965 i rotationsbrän- | nare 3 Larmpanel P1 Tycho Roberg | s I tyrometric Larmer : Källereg Prim fläkt Sek fläkt Rotationskopp Rökgasfläkt ; Övertr eldstad j Brännare ej tät 4 {i1 Manöverpanel P1 Tycho Roberg tyromatic Larmer : Fotocellfel Fläktfel Brännarstopp j Blockering av | brännare Max temp Max tryck 5 Katastrofskydd P1 Erab ENT-1 6 Dragregulator P1 Källe | 7 Trottelven- til { I 8 Hetvattenpan­ na P2 . .... ' . ‘ § Lika pos 1 j 9 Brännare P2 . i Lika pos 2 I 10 Larmpanel P2 Likapos 3 i 11 Manöverpanel P2 Lika pos 4 j ___ 12 Trottelventil ! | 1 3 Katastrofskydd P2 Lika pos 5 ] 1 4 . - Dragregulator P2 Ii Lika pos 6 --—......—t 81 Pos Utrustning Fabrikat Typ Övrigt 15 Hetvattenpan­ na P3 Lika pos 1 16 Brännare P3 . . Lika pos 2 17 Larmpanel P3 •L... Lika pos 3 18 Manöverbord P3 Lika pos 4 19 Trottelventil 20 Katastrofskydd P3 Lika pos 5 21 Dragregulator P3 Lika pos 6 22 ! Huvudcirkula- tionspump 1 AB Pumpindu­ stri NCP-20-400 ek Tillv 1956 två hast q-| = 8 500 l/min q2 = 4 250 l/min 60/18 kW 220/380 V 110/38 A 23 Huvudcirkula- tionspump 2 AB Pumpindu­ stri 60/7,5 kW 220/380 V 113/21 A 24 Rökgasfläkt 1 SF 14.MBR 100-3 -IV ’ ’ Remdrift 30/96 kW 72/184 A 380 V r/r 25 Rökgasfläkt 2 Lika pos 24 26 01jepumpbord: Pumpar 3 st elför- värmare KRAL N77/4 . ' ' 2 st hv-för- värmare Bendek B-1 2 27 Viskositets- regleringsut- rustning Mätenhet Källe Visc-E Regulator Baelz 28 Tpyckhåll- ningspump P1 Grundfoss CP3-140kr 3 kW 220/380 À/Y 29 Tryckhåll- ningspump P2 Lika pos 28 30 Väljarcentral : ■ 6 -D3 82 r—r- - —I r~~ Fl öd es sc he ma - P C So ra ma rv äd er sg at an BILAGA 4 : 2 83 INVENTERINGSPROTOKOLL PC > 2 MW Adress: Jättestensgatan Pos Utrustning Fabrikat Typ Övrigt 1 Varmvatten­ panna P1 Generator Tubox 14 Hv Tillv 1978 2,3 MW 2 Brännare P1 Petrokraft PP3 module- rande Tillv 1977 „ ................ii 3 Eldningsauto- matik P1 Petrokraft petropilot i! . . . . ■-. . 4 Katastrofskydd P1 Erab Ent 1 5 Larmtablå P1 NDC LDB 10 Lågvatten övertryck eldstad j Hög temp Oljebrännare Röktäthet Eldstadslucka utlöst i Motorskydd 6 Dragregulator P1 Källe N 7 Rökgasfläkt P1 SF HOLP-3 380 V/D, 6,2 A 8 Trottelventil P1 Honeywell HBV i 9 Termostater pannautomatik P1 Honeywell T 675 A Drift- o säker- ! hetstermosta- ter 10 I Intern cirku- lationspump C A Mörck KSB Etan 380 V/42,9 A i 11 i Modulator P1 Honeywell Modutran M 944 24 V 160°C/min j 12 I Varmvatten­ panna P2 Generator Tubox 11 Hv Tillv 1978 1 ,2 MW ; 13 Brännare P2 Petrokraft PP1 module- rande Tillv 1977 i :--—------ i 14 i Eldningsauto- ! matik P2 :Se pos 3 i-......,—. ............. 15 \ Katastrof- | skydd P2 j i Se pos 4 j T " -*--- - 84 Pos Utrustning Fabrikat Typ övrigt 16 Larmtablå P2 I Se pos 5 1 7 Dragregula- tor P2 Se pos 6 18 Rökgasfläkt P2 SF 'HOLP-3 380 V/D 4,7 A 1 9 Trottelven­ til P2 Se pos 8 20 Termostater pannautoma- tik P2 ' Se pos 9 21 Intern cir- kulations- pump P2 C A Mörck KSB Etan 380 V/Y 2,1 A 22 i Modulator P2 Se pos 11 23 Expansions- kärl Sv Expansions- kärl ! SEB-1 SEHV ] | Tillv 1977 volym 4 m^ i i 24 Huvudcirkula- tionspump Flygt WKL-200 Y/D-start j 25 1_______ Huvudcirkula- tionspump Flygt WKL-150 2,2 kW 380 V/Y I 5,5 A | I 26 1 Huvudcirkula- tionspump Flygt WKL-80 | 0,37 kW 380 V/Y ! ; 1,4 a 1 27 j ; ! : Oljepumpbord: | i HV-VVX el-förvärmare pump Sv Maskinv Allweiler i I I j! 5 | 2 st tillv 1977 i | | BA 1040 ! ; 28 ! I Väljarcentral Petrokraft Dirke \ Strömställare i i för val av i | grundlastpanna j 85 CO rsj Fl öd es sc he ma - P C Jä tt es te ns ga ta n BILAGA 4 :3 86 INVENTERINGSPROTOKOLL PC < 2 MW Adress: Arvid Lindmansgatan Pos I Utrustning Fabrikat Typ Övrigt 1 Varmvatten- panna P1 Werder-Semper RO-1 Tillv 1974 Effekt 930 kW 2 Varmvatten­ panna P2 Werder-Semper RO-1 Tillv 1974 Effekt 465 kW 3 Väljarcentral 4 Trottelventil P1 Landis & Gyr SQD1 RC DN-100 2 00-7VA-35S 5l j---------- Trottelventil P2 Landis & Gyr SQD1 RC DN-80 200 V-7VA-35S I 6 i Drifttermostat 21 Landis & Gyr RAK-12-1101— -T8D ! S 7 Drifttermostat P2 Landis & Gyr RSK-12-1101- —T8D f i 8 Maxtermostat pi Landis & Gyr KAZ—1V—12e- 130-30130C j 9 Maxtermostat P2 Landis & Gyr KAZ—1V—12e- 130-30130C I 1 0 Brännare P1 Pegasus MS7V2DU 2-stegs press- - oljebrännare 30-158 kg/h Tillv 1974 1 1 i | Brännare P2 Pegasus MS5V2DU 2-stegs press-j oljebrännare 20-93 kg/h Tillv 1974 ! I I 12 j Pump intern­ cirkulation JMV Z19-3050180 Q = 24 m^/h P ; 13 ! Pump intern­ cirkulation JMV Z19-6540160 Q = 12 m3/h j | 14 Huvudcirkula- tionspump Flödesschema - PC Arvid Lindmansgatan 88 10 I 11 Z / / / / / /, OLJETANK BRANNARE PANNA RÖKGASSYSTEM Principschema - PC Arvid Lindmansgatan BILAGA 4 :4 89 INVENTERINGSPROTOKOLL UNDERCENTRAL Adress: Sommarvädersgatan 40 Tillhör PC: Sonunarvädersgatan Pos Utrustning Fabrikat Typ Övrigt 1 Reglercentral TA 209 W 220 V, 25 VA 2 Temperaturgi­ vare TA EGW 512-2720- -000 3 Reglerventil . TA .. V260-40 Motor TA M5P P6B 831- -450 24 V, 12 VA 4 Cirkulations- pump Vadstena VM 84 Q = 233 l/min p = 13 m vp Motor Siemens ILA 3107- -4RR29-Z 220 V/380 V, 4 5 Värmeväxlare Zander & Inge­ ström P3-HD Tillv 1979 Kap 2 088 kW 130-9°/70-1 200 6 Integrerings- verk Sv Värme- mängdsmätning SVMZ-1-1-17 SVME-62 7 Temperaturgi­ vare Sv Värme- mängdsmätning TM 252 PT 100 250°C (2 st) 8 Flödesmätare Fluoid VD-100/100/11 Fluoidistor- mängdsmätare 0,745 1/impuls 9 Cirkulations- pump Flygt VKL 125 Q = 650 l/min p = 7 m vp Motor Bauknecht D mot VF 3/6-T 220/380 V, Y Övriga kommentarer Undercentralen är nyligen upprustad och ombyggd och är därför av god status. Bl a finns 4 st befintliga mätfickor för in­ stallation av ytterligare temperaturgivare på båda sidor om VVX. RETUR FRAML 6VMM 1 RC 2 ' GT 5 VVX Flödesschema - Undercentral BILAGA 4:5 91 INVENTERINGSPROTOKOLL APPARATRUM Adress: Sommarvädersgatan 2 Tillhör PC: PC Biskopsgården Pos Utrustning Fabrikat Typ Övrigt 1 Värme Reglercentral Danfoss ECT 601 Shuntkoppling 2 Framtoppsgi- vare Danfoss ESU Ni 100 vid 0°C 3 Utomhusgivare Danfoss ESMO Ni 1000 vid 2 0°C 4 Reglerventil Danfoss AMV 23 Tvåvägsventil 5 Cirkulations- pump Flygt AC-100LH-162 0,75 kW, 550 l/min 380/220 V (Y )j 6 Varmvatten WX Zander & Inge­ ström P2-HI-V Genomströmning j i Plattvärmeväx- j lare 7 Reglercentral TA 209 W Max-begräns- ning av primär-; temp 8 Reglercentral TA 209 W Regi av varm- j vattentemp 9 Temperaturgi­ vare TA Max-begränsning j 10 Temperaturgi­ vare TA W-temp 1 1 Reglerventil TA V 382 S Max-begränsning 12 Reglerventil TA V 382 VV-temp 13 Cirkulations- pump Perfecta CN50V 0,13 kW 380/220 V, YD 14 Cirkulations- pump Vadstena WC. 27 WC-pump 0,18 kW 220/380 V, Y 15 ---- Vattenmätare Kallvattenmäta- ____ 92 RETUR FRAML 6 VVX VV KV WC FRAMLEDN. RETUR Flödesschema - Apparatrum BILAGA 5:1 93 KRAVSPECIFIKATION Panncentral > 2 MW, förutsätter 3 pannenheter i varje central Sammanställning av antal anslutningspunkter: ^■^§ignaltyp ObjektNv^^ Larm Start/ stopp Börvär- descm- ställn Övervak­ ning av mätvärden Reglering (öka/ minska) Kommunika­ tion mellan DUC och reg- ingång­ ar till DUC 28 27 lerutrust- ning, mätdon utgång­ar från DUC 6 10 Kommunika­ tion mellan DUC och hu- ingång­ ar till DUC 4 vuddatom utgång­ ar från DUC 37 1 19 Kommentarer Vissa start/stoppfunktioner samt öka/minskaregleringar förutsättes ligga kvar i befintlig brännarautomatik. 94 Sammanfattning - funktionsbeskrivning Styrning Reglering Larm Övervakning * Ändring av bör- * Konst oljetemp * Låg oljenivå * Oljenivå i lager värde för luft/ i lager olje-kvot eller 02-halt * Konstanthålln * Hög/låg oljetemp * Oljetemp i lager * Ändring av bör- av viskositet * Utlöst motor- skydd, oljepump * Oljeviskositet värde för het- * Konstanthålln * Oljetryck efter vattnets fram- av 02-halt, ev * Felsignal i auto- pumpbord ledningstemp konstanthålln matikskåp för ol- eller flöde av luft/olje- j eförvärmare * Oljetemp efter **Ändring av grund- kvot * Igensatt olje- pumpbord lastpanna (pann- * Oljemängd styrd filter (diff- * *01j eförbrukning prioritering i av panntempera- tryck) väljarutrustn) tur * *Brännarstopp **02-halt i rökgas * Förbrännings- **Ev luft/olje- lufttemp kon- * Frostskyddster- kvot stanthålles mostat * Förbränningsluft- * *Pannvattenretur- * Utlöst motor- temp temp styr start- skydd, cirk-pump stopp av intern i luftförvärm- * *Pannvattenterrp panneirkulations- purrp ningsbatteri * Framlednings- **Utlöst motor- temp hetvatten * Framledningstemp skydd, intern vattenflöde efter panneirk-punp * Returtemp het- utomhustenp och/ eller beräknat/ **Hög/låg pannvat- vatten efterfrågat tentenp * Hetvattenflöde effektbehov * *Strcmningsvakt * Värmeeffektle- * Varvtalsreglerad i pannkrets verans hetvattenpump * Utlöst motor- **Rökgastemp **Dragregulator ev skydd, hetvat- varvtalsreglerad rökgasfläkt tenpurrp * *Eldstadstryck **Utlöst motor- * Gångtid för * Start, stoppar skydd, rökgas- brännare pannor så att er- fläkt forderlig värme- effekt levereras, **Hög/låg rökgas- * Grundlastpanna väljer brännaref- temp * Driftindikering i fekt m h p total verkningsgrad **Hög röktäthet för pannor * CO-vamare j * Låg nivå i exp- \ kärl i**Högt/lågt sta- 1 tiskt tryck i pannvatten Funktionsbeskrivning Objekt Olielaqrinassvstem Primärfunk­ tion Förhindra brist på olja och upprätthålla erforderlig oljetemperatur i lagret Styrning Reglering * Oljetemp konstanthålles Larm * Låg oljenivå * Hög/låg ol jetemperatur (i tankens frånledning) Övervakning *Oljenivå, kontinuerligt eller med vissa intervall ^ 01jetemperatur Objekt 01jedistributionssystem Primärfunk­ tion Styrning Reglering * Konstanthållning av viskositeten genom temperaturreglering * Konstanthållning av oljetryck Larm * Utlöst motorskydd oljepump * Felsignal i automatikskåp för oljeförvärmare ^ Igensatt oljefilter (diff-tryck) Övervakning** 01jeviskositet * Oljetryck efter pumpbord * 01jetemperatur efter pumpbord Objekt Brännare Primärfunk­ tion God förbränning av bränslet Styrning k Ändring av börvärde för luft/olje-kvot, s k 02-styrning 96 Reglering && Konstanthållning av luft/olje-kvot, even­ tuellt konstanthållning av 02-halten i rökgas och reglering av luft/olje-kvot Oljemängd styrd av panntemperatur (värmebehov) Larm Brännarstopp Övervakning 01jeförbrukning/brännare ^ 02“halt ^ Luft/olje-kvot Objekt Förvärmning av förbränningsluft Primärfunk­ tion Förbättra förbränning Styrning Reglering Efter önskad förbränningslufttemperatur Larm å Frostskyddstermostat X Utlöst motorskydd cirkulationspump i luft- för vä rmn ing shatter i Övervakning ^ Förbränningslufttemperatur Objekt Internt cirkulationssystem Primärfunk- tion Kylning av pannvägg Styrning Reglering Panntemperatur och temperatur i returled­ ning % X start/stopp av intern cirkulationspump Larm H- Utlöst motorskydd cirkulationspump X- H- Hög vattentemperatur X -k Strömningsvakt i pannkrets X X Lågtemperatur i pannvatten Övervakning XX Pannvattentemperatur 97 Objekt Hetvattendistributionssystem Primärfunk- Leverera erforderligt hetvatten för värme, tion varmvatten m m Styrning ^ Ändring av börvärde för framledningstempe- ratur, flöde, sfa utomhustemperatur Reglering % Framledningstemperatur, vattenflöde via utomhustemperatur (eller via beräknat/ef­ terfrågat effektbehov i UC) Vattenflöde via differenstryck i kulvert. Larm * Utlöst motorskydd, hetvattenpump Övervakning * Framledningstemperatur * Returledningstemperatur * Hetvattenflöde * Värmeeffektleverans (momentana och summe­ rad) Objekt Expansions-, tryckhållnings- och säkerhets­ system Primärfunk- Undvika kokning och explosionsrisk tion Styrning Reglering Intern cirkulationspump, se intern hetvatten­ distribution Larm $ För låg nivå i expansionskärl Katastrof skydd utlöst i panncentralen St- A Högt respektive lågt statiskt tryck i pann- vattnet Objekt Rökgassystem Primärfunk- Upprätthålla undertryck i eldstad tion Styrning * * Rökgasspjäll stängs vid brännarstopp Reglering Varvtalsreglerad rökgasfläkt (ev dragspjäll) 7 - D3 98 Larm X- Utlöst motorskydd ^ * Hög/låg rökgastemperatur ^ ^ Hög röktäthet ^ Högt tryck i eldstad 3^ Gasvarnare (hög CO-konc) Övervakning*^ Rökgastemperatur Eldstadstryck Objekt Välj arutrustning Primärfunk- Att välja rätt antal pannor och brännar- tion effekt vid det aktuella lastfallet Styrning Ändring av grundlastpanna Välja panneffekt på varje enskild panna så att panncentralen arbetar med totalt god teoretisk verkningsgrad Reglering H Startar, stoppar, modulerar bränneffekt- pannor så att erforderlig värmeeffekt le­ vereras Larm Övervakning Gångtid för brännare (panna) Pannprioritering if-* Driftindikering för pannor (brännare) 99 KRAVSPECIFIKATION BILAGA 5:2 Panncentral < 2 MW tunnoljeeldad (Eo1, WRD), 25 st Sammanställning av antal anslutningspunkter: ^'•vÇignaltyp Objekt\. Larm Start/ stopp Börvär- desom- ställn Övervak­ ning av mätvärden Reglering (oka/ minska) Kommun ika- tion irellan DUC och mät- don ingång­ ar till DUC 15 (varav 10 gräns- värdesav- känning 10 (11 om utetemp) reglerut- rustning utgång­ ar från DUC 4 (3)X 2 (pann- vattentemp' Kommunika­ tion mellan DUC och ingång­ ar till DUC 2 huvuddator utgång­ ar från DUC 15 13 X DUC skall börvärdesomställa framledningstemperatur och därmed pannvattentemperaturen efter tid och utetempera­ tur. Ställer inga krav på signalöverföring, men däremot krav på intelligensnivå i DUC, såvida inte befintliga reglercentraler bibehålies. 100 sammanfattning - funktionsbeskrivning Styrning Reglering Larm Övervakning (* Börvärdesorrt- * Start och stopp * Låg niv i olje- * Momentan olje- ställning av tapp- varmvattentemp) av pannor och brännare (väl- lagret nivå * Börvärdesomställ- jarutrustn) * *Brännarstopp * Oljeförbruk ning av framled- Framledningstemp **För hög rökgas- **Rökgastemp ningstemp (t ex och därmed pann- temp nattsänkning) vattentemp bör- värdesregleras * Gasvamare **För hög/låg pannvattentemp **För högt/lågt tryck i panna * Stopp huvud- cirkulations- punp * Hög resp låg framlednings­ temp * *Pannvattentemp * Pannprioritering * Vilka pannor som är i drift **Fångtid för brän­ nare * Momentan effekt­ leverans * Sumtrerad energi­ leverans * Framledningstemp värme - 101 Funktionsbeskrivning Objekt Oljelagringssystem Primärfunk- tion Förhindra brist på olja Styrning Reglering — Larm * Låg oljenivå i lagret Övervakning * Oljenivå (fyllnadsgrad) i diskreta steg (* Summering av förbrukning under t ex månad eller år) Objekt Brännare (tryckoljebrännare en- eller ev två-steqsbrännare) Primärfunk- tion Upprätthållande av panntemperatur Styrning Reglering Befintlig automatik startar och stoppar brännarna via panntermostat Larm ** Brännarstopp (via automatikskåp) Övervakning * Ev oljeförbrukning (flödesmätning) ** Gångtid för respektive brännare Objekt Förbränninqs- och rökqassvstem Primärfunk­ tion Max-begränsning av rökgastemperatur Styrning öppet och stängt spjäll styrs via befint­ lig brännarautomatik Reglering Larm ** För hög rökgastemperatur * Gasvarnare vid för hög CO-halt i pann­ rummet Övervakning ** Rökgastemperatur 102 Objekt Internt hetvattensystem för pannan Primärfunk­ tion Kylning av pannvägg Styrning Reglering Min-begränsning av panntemperatur med be­ fintlig termostat och intermittent drift av interncirkulationspump Larm ** För hög vattentemperatur (via max-termo- stat) ** För högt respektive för lågt statiskt tryck (tryckmätning i säkerhetsledning) ** För låg temperatur i panna (korrosions- risk) Övervakning ** Pannvattentemperatur Objekt Väljarutrustning Primärfunk- tion Att välja rätt (antal) pannor för drift vid det aktuella lastfallet Styrning Ändring av grundlastpanna Reglering * Startar och stoppar pannor så att erfor­ derlig värmeeffekt levereras (konstant­ hållning av framlednings- och returtempe­ ratur? ) Larm Utlöst motorskydd intern cirkulationspump Övervakning * Pannprioritering (grundlastpanna) * Vilka pannor som är i drift Objekt Hetvattendistributionssystem Primärfunk- tion Leverera hetvatten för värmevatten m m Styrning Börvärdesomställning av framledningstemperatur Reglering Framledningstemperatur (panntemperatur) vari­eras med utetemperaturen Larm * Stopp huvudcirkulationspump Övervakning * Momentan effektleveran * * Summerad energileverans under en viss period KRAVSPECIFIKATION BILAGA 5:3 103 Undercentral i FV-system Sammanställning av antal anslutningspunkter: ^\Çignaltyp Objekt'''\^ Larm Start/ stopp Börvär- descrrt- ställn Övervak­ ning av mätvärden Reglering (öka/ minska) Signaler mel­ lan dataun- dercentral mätdon, reg- lerutrustn ingång­ ar till DUC 3 (varav en är gränsvär- desavkän- ning 7 utgång­ ar från DUC 1 1 Signaler mel­ lan dataun- dercentral ingång­ ar till DUC huvuddatom utgång­ ar till DUC 3 6 Sammanfattning av funktionsbeskrivning Styrning Reglering Larm övervakning Max begränsn av primärsidans framledn-temp Utlöst motor­ skydd, sekundär­ sidans cirkula- tionspump Hög framledn-temp primärsidan Läckande plattWX Framledntemp Returterrp , både hos primär och se­ kundär Flöde, både på primär och sekundär Utetemperatur? 104 Funktionsbeskrivning Objekt Undercentral Primärfunk­ tion Värmeöverföring Styrning Konstantvarvig sekundärpump Reglering Primärsidans framledningstemperatur varierar med utetemperatur (styrd i panncentral) Max-begränsning av primärsidans framlednings­ temperatur Larm Utlöst motorskydd, sekundärsidans cirkula- tionspump Hög framledningstemperatur, primäsidan Övervakning Fram- och returtemperatur, -sek, -primärflöde, -primär, -sekundär BILAGA 5:4 105 KRAVSPECIFIKATION --------------- Apparatrum för radiatorvärmekoppling och tappvarmvatten- beredning Sammanställning av antal anslutningspunkter: ^\Signaltyp Objekt'\v^ Larm Start/ stopp Börvär- desom- ställn övervak­ ning av mätvärden Reglering (öka/ minska) Kommunika­ tion mellan DUC och mät- don, regler- utrustning ingång- 3 (+3 ar till gränsvär- DUC desavkän- ning 3 utgång­ ar från DUC . (2)X 2 Kommunka- tion mellan DUC och hu­ vuddator ingång­ ar till DUC 1 utgång­ ar från 6 DUC 2 XDUC bör innehålla tids- och utetemperaturstyrning av börvärdet för framledningstemperaturen. Ställer inga krav på signalöverföring men däremot krav på intelli­ gensnivån i UC, såvida inte befintlig reglercentral bibehålies. 106 Sammanfattning av funktionsbeskrivning Styrning Reglering Larm övervakning Tidurs- och utcm- hustemp omställ­ ning av börvärdet för framledn-temp : (ev i RC | ev från huvud- I dator) Konstanthål lning av tappvarmvat- tentemp Framledningstemp (radiatorkrets) varierar med utom- hustemp och Hög/låg tappvarm- vattentemp Utlöst motorskydd WC-pump Läckande W-bere- dare Tappvarmvattentemp Framledningstemp Temperatur radia­ torsidan Låg framlednings- temp (radiator) Utlöst motorskydd cirkulationspump Funktionsbeskrivning Objekt Primärfunk­ tion Styrning Reglering Övervakning Larm Apparatrum tappvarmvatten Konstant tappvarmvattentemperatur WC-pump ingår kontinuerligt Konstanthållning av tappvarmvattentemperatur Tappvarmvattentemperatur Hög/låg tappvarmvattentemperatur Utlöst motorskydd WC-pump Objekt Apparatrum värmekoppling Primärfunk- Klimatanpassad temperaturreglering tion Styrning Ändring av börvärden för shuntventil (fram- ledningstemperatur), omställning av tidur, från Centraldator Reglering Framledningstemperatur varierar med utomhus- temperatur. Tidurs- och utomhustemperatur- omställning av börvärde Övervakning Framledningstemperatur Larm Låg framledningstemperatur Utlöst motorskydd, cirkulationspump 107 BILAGA 6 Installationskostnader, datorisering av PC Sommarväders- gatan - Installation av 10 st motståndstermo- metrar typ PT-100 för temperaturmät­ ning av hetvatten och olja ca 700 kr/st - Installation av 48 st hjälpreläer för att överföra befintliga larm, driftin­ dikeringar och pumpstyrningar (start/ /stopp) ca 200 kr/st - Komplettering av 3 st befintliga vo­ lymmätare för oljeförbrukning med puls­ givare ca 2 500 kr/st - Installation av nivågivare för olje­ tank ca 15 000 kr/st - Byte av befintliga CC^-mätare ca 1 100 kr/st - Installation av 1 st tryckgivare för oljetryck ca 1 000 kr/st - Installation av 3 st tryckgivare för undertryck i pannorna ca 1 000 kr/st - C^-styrning av förbränningsprocessen ca 120 000 kr - Varvtalsreglering av HV-pumpar ca 60 000 kr - Varvtalsreglering av rökgasfläkt ca 100 000 kr - Detalj inventering, ledningsdragning och övriga installationsarbeten ca 50 000 kr Installationstekniska kostnader, datorisering av PC Jät- testensgatan 108 - Installation av 7 st motståndstermo- metrar typ PT 100 för temperaturmät­ ning av hetvatten och olja - Installation av 2 st termoelement för temperaturmätning av rökgaser - Installation av 41 st hjälpreläer för att överföra befintliga larm, driftin­ dikeringar och pumpstyrningar (start/ /stopp) - Komplettering av 2 st befintliga kyl- mätare för oljeförbrukning med puls­ givare - Installation av 2 st nivågivare för oljetankar - Installation av tryckgivare för un­ dertryck i panna - Installation av tryckgivare för ol- j etryck - Byte av befintliga CC^-mätare - Installation av flödesmätare med till­ hörande signalomvandlare för att kunna utföra energi- och effektmätning - C>2-styrning av brännare - Installation av viskositetsreglerings- utrustning för olja - Detalj inventering, ledningsdragning och övriga installationer ca 700 kr/st ca 1 000 kr/st ca 200 kr/st ca 2 500 kr/st ca 15 000 kr/st ca 1 000 kr/st ca 1 000 kr/st ca 1 000 kr/st ca 12 000 kr ca 80 000 kr ca 75 000 kr ca 40 000 kr 109 Installationstekniska kostnader, datorisering av Lindmansgatan - Installation av 6 st motståndstermo- metrar typ PT 100 för temperaturmät­ ning av hetvatten ca - Installation av 2 st termoelement för temperaturmätning av rökgaserna ca 1 - Installation av 16 st hjälpreläer för att överföra befintliga larm, driftin­ dikeringar samt pump- och brännarstyr- ning ca - Komplettering av 2 st befintliga vo­ lymmätare för oljeförbrukning med puls­ givare ca 2 - Installation av nivålarm för oljetank ca 4 - Byte av befintliga CC^-mätare ca 1 - Varvtalsregleringsutrustning för hu- vudcirkulationspump ca 60 - Flödesmätare för mätning och registre­ ring av levererad värmeeffekt ca 10 - Detalj inventering, ledningsdragning och övriga installationsarbeten ca 30 PC Arvid 700 kr/st 000 kr/st 200 kr/st 500 kr/st 000 kr/st 000 kr/st 000 kr 000 kr 000 kr 110 Installationskostnader, datorisering av UC Vid beräkning av den totala installationskostnaden har följande specifika kostnader ingått: - Byte av temperaturgivare inkl montage ca 700 kr/st - Komplettering av ställdon med program­ motor för A/D-omvandling inkl montage ca 1 200 kr/st - Komplettering av temperaturgivare med erforderlig mätvärdesomvandlare ca 500 kr/st Installationskostnader, datorisering av AR Vid beräkning av installationskostnaderna har föl­ jande specifika kostnader ingått: - Byte av temperaturgivare inkl montage ca 700 kr/st - Komplettering av ställdon med program­ motor för A/D-omvandling inkl montage ca 1 200 kr/st - Komplettering av temperaturgivare med erforderlig mätvärdesomvandlare ca 500 kr/st Kostnadskalkyl för kommunikationssystem täckande hela området Egna modem Årlig totalkostnad för hela områdets kommunikationssystem förutsatt egna modem installeras och Televerkets led­ ningar hyrs. Modemkostnad (annuitetsmetoden 10 %,ränta 10 års avskrivning) 90 . (2 000 . . 0,163) = ca 29 000 kr/ Ledningskostnad (medelavstånd på 400 m) 90 . (600 . 0,163 + 160) = 23 000 " Summa 52 000 kr Hyrda modem Årlig totalkostnad för hela områdets kommunikationssystem om modem och ledningar hyrs av Televerket Modemkostnad 80 . (940 + 500 . 0,163) = 82 000 kr Ledningskostnad 80 (160 + 600 . 0,163) = 20 000 " Summa 102 000 kr Kostnaderna baseras på Televerkets tariffer för modem och privatledningar giltiga januari 1981. NO LL ST ÄL LN IN GS TA BE LL BILAGA 7 112 > ro O Q ■H Iß LO O •H U O o u w O (TJ q -P ■; 113 •H P •H i—I G) 3 rH •H p i—I -P oo o co cr» o•H -P M o o ■H P 3 o co p -h -P O O (Ö H [fi P O P -H -P -r P 00 Cn X! p ■P U P CO h co m 0 O -P •H OP CO 0 -H o n tS TJ ^ P COM-l -H rp *p o{ •H O O 0r-1 P CO CMü + Cfi P tP •H -H -P P O-i 0 8 - D3 bi ld sk är m 114 fi -P O (d M 2 D EH CQ fi Eh faffl O -P 0} fi 1—1 CD -P cd -P Q* •P -H > O -P m fi fi fiO -H O -P a fi fi P-i > O -P fi fi I •fi fi fi (D :0 fi W CDr—I fiw œ •fit—i -PTj fig •fi oO r- :p -P(D tr» ÇU CO CO rH x; ■ O Eh :0 fi 4-1 fÔ CD rfi -P fi cd-P Cl< CP O Q 115 4J U •O O •H U 4-> U U d) en o w 0) »ro M ûi-. DW 3 C M M-i 116 P cd *H -H cd cd cd•H Q) 44 U i—I P CM I -Hcd *r4 t D CN M +J -H ■P +J 4-4 P P 03 P > 03 ß -P 4-) 4-> CQ -H M :cd O Ü) CD tn •r4 1—I-H -H P P T5 03 P 03 :0 -H:0 ß « 4-4 p p I :0 (j) e 4-4 td•H -P CM 44 P 03rQ (D X +4 ■H Qj 03 44 44 034-> CD D °^iP 44 03 P Q -H -H P 03 -P :cd P 4-> 03 -P {d CN P tr» Q C4 Q^ 03 cd P K -P CN i—i 1 S > -P•H 44 44 -H •H d) -r4 -HP :Q 117 W -H m -h y ^ P :0 :0 O)-p y :b -H rH O) -P w ÎT> U Q) U3 •P tr> y y y h y:0 :0 0) Q) -H CN (Ni—I -P pr is et ' 118 Fj ä rr vä rm eu nd er ce nt ra l 119 fö U -H tr> W WH fÖ 0 u m O bj ek t Fa br ik at 122 W O o :p CN U I -p O U) h 5 5 -p &S' oCNrH 1ofD cd HW X cd w P -P 0 rd p P •H <£ :§ o 0 g >P CN 0 ft -P 1 h fd co o CN S' •H CU ofÖm(0 w p -p 0 cd oo - o o o o o >o Io w .tj\ w fi H d -S § Q w 4-1 'ä ’S S >S g :S CU -p 'd P D X 0Ü) s!o I :cd ■Pco $ 123 -P CN 0 -P 0 01 H H H 01 P -H O -H oip -p h 4-> ti} •h oi -P Q h tri P01 P H P -P O Eh rp 01 -rH U (Ö 01 H D föDl Q -p ro H -P fö y r°D m ° g -h -P Öi g (D (Ö W fö Öi 01 p > 01 -P •; y,H01 P -H :0 t- II8i ! II 0) > OJ i—I -HrH 001 0 -P Q O 0 0 -P D •H CM 0 0 en P OÜ -H Ü :0o H 0 P X! P P H > M 0101 ü ü rQ H Dr if tt ag ni ng - i nt ri m- 124 C O. H O rO 0) -PP -nr—I -H <+-| « O CO ü VD CP P O :<Ö tn -P o rö o ^ o P-iPC^-PSD^r •H Q) u -P g P fN W P P Q) 4-1 ü -P p :0 -P Q 4-1 CDfö Ui P■H H P 0 -p ui p m -h MP -P rH 4-1 o\o m fö P P p Q* P > tn o fö G tn-- D -P 125 (D 4-1 ^ > Q a CM Ö Ü i t WOO) tPM-l :Q o -P ■' CN 4-1 CO >H C rH M U ■H 03 -P -H -H Pi :q £ P o o ö •H *H O CN 03 CO P O bj ek t I F ab rik at 126 -P -P O U -H > H ÎJi :0 oo P :0 > o > Q ÇO U > Û :0 > (D -H Q -P 03 t) -P -P Æ 03 > Q) Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 791702-3 från Statens råd för byggnadsforskning till AB Göteborgs- hem, Göteborg. R112:1981 ISBN 91-540-3572-4 Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm Art.nr: 6700412 Abonnemangsgrupp: W. Installationer Distribution: Svensk Byggtjänst Box 7853 103 99 Stockholm Cirkapris: 35 kr exkl moms