Faktorer som påverkar bostadsbolagens arbete
i socioekonomiskt utsatta områden
Företagsekonomiska institutionen
Management & Organisation
HT 2022
Kandidatuppsats
Författare:
Felix Fridén 990909
Hoang Nguyen, 920421
Handledare:
Johan Jakobsson
Sammanfattning
I takt med att invånarantalet i Sverige växer, ökar samtidigt bristen på bostäder. Detta är inget
nytt fenomen. Stadskärnorna blir allt mer exploaterade och förorterna tampas med
trångboddhet. Många bostadsbolag ser däribland stora möjligheter med att investera i,
renovera och bygga nya bostäder i förorten. Utöver den ekonomiska aspekten spelar
bostadsbolagen en särskild roll gällande integrationen mellan förorten och stadskärnorna. Det
är en unik och säregen miljö som påverkar investeringsunderlaget för bolagen och deras
verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden.
I Göteborg finns ett flertal områden i förorten som klassificeras som just socioekonomiskt
utsatta områden, varav flera av dessa lockar allt fler bostadsbolag. Man har bland annat sett
en positiv utveckling i bostadspriserna för dessa områden. Under 60-talet byggdes det många
bostäder i dessa områden som tillhör det så kallade “Miljonprogrammet”, ett beslut från
regeringen att under ett fåtal år (1965-1974) bygga en miljon bostäder. Miljonprogrammet
blev snabbt kritiserat då man upplevde att kravet på bostadsmiljöerna inte var tillräckligt
höga och en bristande uppföljning utfördes. Då bostäderna i många av dessa områden idag är
i behov av renovering, samt att bostadsbolagen ser vinstmöjligheter, väljer många bolag att
satsa på och investera i förorten. Trots att det finns stora ekonomiska marginaler att hämta
hem i dessa områden, möts bostadsbolagen av många komplexa utmaningar.
Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod för att kunna besvara forskningsfrågan
och därmed reda ut vilka och hur faktorer, interna och externa, som påverkar bostadsbolag
som är verksamma inom dessa områden. Sex intervjuer har genomförts och ytterligare data
har samlats in från lämplig litteratur, artiklar samt olika nyhetstidningar. Till skillnad från
tidigare studier inom samma ämne fokuserar vår studie främst på organisationerna och deras
sätt att organisera i ett socioekonomiskt område med fokus på vilka faktorer som är de
viktigaste för företagen att ta hänsyn till. Med hjälp av lämpliga teorier har vi analyserat de
interna och externa faktorerna som påverkar ett bostadsbolag som organiserar i ett
socioekonomiskt område. Resultatet visar att bostadsbolagen till stor del påverkas av de
externa faktorerna och att de många gånger behöver ta ett större ansvar utöver att förvalta
fastigheter, främst ett socialt ansvar. Bostadsbolagen lägger stora resurser på området och
arbetar med bland annat läxhjälp för barn, att sysselsätta ungdomar och vuxna samt ett
generellt renhållande. Socialt engagemang och långsiktighet är centrala begrepp i arbetet,
som återspeglar respondenternas utsagor.
1
1. Inledning……………………………………………………………………………………………. 3
1.1 Bakgrund 3
1.2 Problematisering 4
1.3 Frågeställning 4
1.4 Syfte 5
1.5 Avgränsningar 5
2. Teoretiska referensramar………………………………………………………………………….. 5
2.1 James Thompsons system-teorier 6
2.2 Parsons tre nivåer 7
2.3 Det integrerade systemet - Vår tolkning och utbyggnad av Thompsons teorier 8
2.4 Relationen mellan faktorer och valda teorier 10
2.5 Broken Window-teorin 10
2.6 Konceptuell teori - “Thompsons Broken Windows” 12
3. Metod……………………………………………………………………………………………….12
3.1 Forskningsstrategi 12
3.2 Forskningsdesign 13
3.3 Urval 13
3.4 Datainsamling 14
3.5 Analys av data 17
3.6 Validitet och Reliabilitet 18
3.7 Etiska överväganden 18
4. Empiri……………………………………………………………………………………………... 19
4.1 Bostadsbolag 19
4.2 Interna faktorer 20
4.3 Externa faktorer 24
4.4 Faktorernas samverkan 26
5. Analys………………………………………………………………………………………………28
5.1 Bostadsbolag i socioekonomiskt utsatta områden 28
5.2 Parsons institutionella teori från ett bostadsbolags synvinkel 29
5.3 Thompsons systemteori - slutna och öppna system 30
5.4 Den konceptuella teorin - “Thompsons Broken Windows” 31
5.5 Att arbeta förebyggande med externa faktorer 32
5.6 Hur relationsbyggande kan bidra till samverkan mellan inre och yttre faktorer 33
5.7 Trångboddheten och dess utvecklingspotential 33
5.8 Slutsats 34
5.9 Kritik till studien och dess utförande 35
6. Referenslista………………………………………………………………………………………. 36
2
1. Inledning
Nyckelbegrepp: Faktorer, interna, externa, socioekonomiskt utsatta områden,
fastighetsförvaltning. (Factors, intern, extern, socio-economically vulnerable areas,
property management.)
1.1 Bakgrund
Sverige har under de senaste decennierna kantats av samhälleliga utmaningar i form av
segregation och bostadsbrist, vilket är ett problem som berör hela samhället (Byggkontakt,
2018). Anledningen till att detta har utvecklats med tiden kan bero på många olika faktorer,
och sanningen är förmodligen mångfacetterat. En del menar att det beror på de växande
samhällsklyftor som sker i samhället, medan andra menar att det beror på den kraftigt
stigande invånarantalet som sker i landet, i form av arbetskraftsinvandring och
flyktingmottagning. En tredje säger att det byggs för lite bostäder, speciellt i ytterområdena
(Hyresgästföreningen, u.å). En tydlig uppfattning är att denna problematik många gånger är
koncentrerad i förorterna, även kända som socioekonomiskt utsatta områden. Ett
socioekonomiskt utsatt område karaktäriseras av boenden som har en lägre genomsnittlig
inkomst än övriga i landet, högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå och sämre
levnadsstandard (SCB, 2022).
Bostadsbolagen har fått en central roll inom dessa områden. Förutom att man förvaltar och
utvecklar bostäderna som människorna bor i, fyller bostadsbolagen även en viktig
samhällsfunktion (Fastighetstidningen, 2021). Ett stort antal av dessa områden ingick och var
en del i det omfattande ”Miljonprogrammet”, som beslutades av regeringen. Detta program
innebar att 1 000 000 bostäder skulle byggas i olika former, för att minska den bostadsbrist
som vid den tidpunkten var rådande. Uppförandet av dessa bostäder har starkt kritiserats,
gällande dess arkitektur, men även den låga kravsättning gällande bostadsmiljöerna, och dess
bristande uppföljning som utfördes. Detta har lett till stora utmaningar för de efterföljande
bostadsbolagen som har valt att köpa och förvalta dessa bostäder. Många bostäder är dock nu
för tiden kraftig försummade. NCC (2021) gick ut med en rapport om att 330 000 lägenheter
är i behov av upprustning, vilket är ungefär hälften av samtliga totala lägenheter som byggdes
under ”miljonprogrammet”, varav ca. 100 000 lägenheter redan har renoverats. 140 000 av
dessa lägenheter anses vara i akut behov (ibid).
Bostadsbolagen är den starkaste kraften i förorten, menar Peter Esaiasson (Sveriges
Allmännytta, 2019), professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Detta är ett starkt
uttalande och grundar sig på flera faktorer. Men vad har ett bostadsbolag för roll i traditionell
mening, och hur särskiljer det sig i ett socioekonomiskt utsatt område? I denna studie
kommer vi fördjupa oss inom ämnet för att bättre kunna förstå de bakomliggande faktorer
som leder till detta antagande.
3
Enligt Esaiasson har bostadsbolagen en unik möjlighet att fungera som en sammanhållande
kraft (Sveriges Allmännytta, 2022) i en annars heterogen och orolig miljö. Bostadsbolagen
kan för många vara bland den första kontakten som människor har i samhället. Därav behöver
dessa bolag inge trygghet och rättvisa, utan på bekostnad av förlorad kontroll och auktoritet.
För att bättre förstå dessa faktorer och dess utsträckning tillämpas Thompsons (1967)
systemteori, som beskriver organisationer som slutna och öppna system. Utöver det används
Parsons tre organisatoriska nivåer (1960) för att identifiera och förstå de olika områden som
existerar inom en organisation (och behandlar därmed interna faktorer), men även hur de
organisatoriska faktorerna samverkar. Vårt antagande är att det existerar externa faktorer som
påverkar de interna faktorerna och vice versa, och därmed organisationens verksamhet som
helhet. Till hjälp att bättre förstå sambandet och relationen mellan dessa, kommer även en
klassisk sociologisk teori myntad av Wilson & Kelling (1982) att användas, känt som
”Broken Window-teorin”.
1.2 Problematisering
Utifrån den bakgrund som har introducerats, är det givet att bostadsbolagen i ett
socioekonomiskt utsatt område har komplexa och omfattande utmaningar framför sig.
Bostadsförvaltning, har i traditionell mening, ansvaret över den övergripande tekniska,
administrativa och ekonomiska förvaltningen över en bostadsfastighet. Ofta består
förvaltningen av ett antal olika avdelningar med olika kompetenser, som samvarierar för den
dagliga skötseln och utvecklingen av fastigheten. Dels behöver organisationen fungera
internt, men den behöver även bemöta de samhälleliga externa faktorerna som ständigt är
närvarande. Samtidigt tillåter socioekonomiskt utsatta områden en unik miljö med sina egna
underliggande problem, som i sin tur påverkar bostadsbolagen. Det finns ett flertal studier
kring bostadsförvaltning i socioekonomiskt utsatta områden. Dock är dessa mest sociologiskt
orienterade och fokuserar på trygghet och kriminalitet, efter en viss arbetsmetod eller modell
som man har lyckats applicera (ex. Malm, 1997; Malm et al 2002). I denna studien vill vi
istället bilda en bättre förståelse för vilka faktorer som kan finnas, dess inverkan på
bostadsbolagen, och hur man väljer att bemöta dessa. Vilka dessa faktorer är och på vilket
sätt det påverkar bostadsbolagen, samt om det har någon betydelse om bolaget är privatägt,
med vinstindrivning som existensvillkor, eller ifall det är kommunalägt och därmed vill
tillgodose allmännyttan, kommer också att tas i åtanke i vårt besvarande av vår
forskningsfråga. Med hjälp av de utvalda teorierna kommer följande frågeställning att
undersökas, för att sedan besvaras:
1.3 Frågeställning:
Vilka faktorer (interna och externa) påverkar bostadsbolagens verksamhet i ett
socioekonomiskt utsatt område och hur?
4
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna som ett bostadsbolag
kan komma att bemöta och hantera i sin verksamhet, inom ett socioekonomiskt utsatt område
med sin säregna miljö.
1.5 Avgränsningar
Under studien har man av ekonomiska och därav praktiska skäl valt att avgränsa sig till
Göteborgsområdet. Samtidigt vistats författarna kring Göteborgsområdet och har ett
värdefullt kontaktnätverk där. Utöver begränsningarna av resurser, är Göteborg Sveriges näst
största stad och därav ett bra område utifrån urval av studieobjekt. Ett flertal stora
bostadsbolag är väletablerade inom staden. Utöver det har staden under en relativt lång period
haft utmaningar med socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt har Göteborg Stad satt
ambitiösa mål om att inga områden i Göteborg ska klassas som utsatta år 2025 (Göteborg
Stad, 2021), vilket gör Göteborg till ett intressant område att studera.
2. Teoretiska referensramar
Förtydligande av begrepp under studiens gång; med privat bolag syftar vi till bolag som
tillhör den privata sektorn, det vill säga företag som ägs av privata ägare. Detta innebär inte
att stat, kommun eller region inte kan vara delägare. Med kommunala/allmännyttiga bolag
åsyftar vi bolag som ägs strikt av kommun, stat eller region som finansieras av skattemedel
(Fackförbund.nu, u.å.). För att besvara forskningsfrågan behövs begreppet faktor/faktorer i
större utsträckning presenteras och definieras. I studien kommer tre teorier appliceras som på
olika sätt diskuterar faktorer, både interna och externa. Dessa tre teorier har sedan
kombinerats för att skapa en konceptuell teori (se figur 1 nedan) som behandlar en integration
mellan de interna och externa faktorerna.
Figur 1 - Överblick över vår teoretiska referensram
Forskare arbetar med att producera teorier som ska ge en så riktig kunskap om verkligheten
som möjligt, menar Patel & Davidson (2011). För att underlätta förståelsen kring
utvecklingen av våra utvalda teorier har vi skapat ett “teori-träd”. Vi ansåg att detta var det
5
mesta lämpliga utifrån frågeställningen och studiens syfte, då många andra klassiska
organisationsteorier, tex. Mintzbergs konfigurationer, inte var tillräckligt tillfredsställande i
syftet att besvara vår frågeställning och behandla både interna och externa faktorer på ett mer
djupgående sätt. Därför har vi valt att integrera och bygga vidare på dessa teorier. Detta är en
överblick och kommer att beskrivas mer övergripande under kapitlets gång.
2.1 James Thompsons system-teorier
James Thompson (1967) har myntat teorin kring det slutna och öppna systemet. Den
myntades redan runt mitten av 1900-talet och förståelsen kring organisationsteori har
utvecklats mycket sen dess. Vi anser att det fundamentala som Thompson beskriver, kring de
olika perspektiven och egenskaperna som hans teoretiska system beskriver, är väldigt
relevant utifrån vårt forskningsämne. Dock inte fullständigt komplett för vårt ändamål.
2.1.1 Det slutna systemet
Konceptet förklarar att i sökande efter vissheten, att kunna säkerställa utfall och resultat inom
en organisation, utgick man från att organisationer agerar i slutna system. I ett sådant system
är allt rationellt och logiskt sammansatt.  (Thompson, 1967). Man kan manipulera, styra och
kontrollera alla variabler, och därmed även utfallen och resultaten. För att kunna verkställa
detta i praktiken krävs särskilda omständigheter, exempelvis att de berörda aktörer och
variabler inte var allt för omfattande i antal, och att man kunde utöva total kontroll och
förutsägbarhet över dessa. Enligt Bartlett (1958) ligger det starkt i människans tendenser att
försöka rationalisera och förenkla olika typer av kunskaper, på ett sätt som påminner om det
slutna systemet. På detta sätt kan människan minimera osäkerheter och tveksamheter i den
mentala processen, precis vad organisationen vill inom sina beslutsprocesser. Utgångspunkt
är att organisationen inte påverkas eller påverkar andra organisationer, utan är självständiga
system (Thompson, 1967).
2.1.2 Det öppna systemet
Det öppna systemet uppstod i efterhand och utgår istället från att osäkerheter är oundvikliga
och existerar ständigt överallt. Även att organisationer agerar inom system som består av
betydligt fler variabler och aktörer än vad vi kan förstå. Vissa influenser och processer kan
man inte råda över eller förutse. Inom denna idé ser man organisationer som komplexa
system med ömsesidigt beroende områden, som påverkar, bidrar till andra områden i ett annat
större system, som ett stort ekosystem. Organisationers mål är att överleva i detta ekosystem,
genom att anpassa sig evolutionärt. Dysfunktionalitet och felaktigheter är överkomliga, så
länge systemen anpassar sig så att nettoresultatet blir positivt, om inte så degenererar
organisationerna och förfaller med tiden.
Det öppna systemets synsättet var givetvis ett framsteg, då man ansågs kunna hantera
osäkerheten som existerade och ta hänsyn till de externa faktorerna. Dock ville man inte
6
överse de fördelar och kunskaper man fick från det tidigare stängda systemets synsätt, att
kunna observera och justera de interna faktorerna inom organiseringen. Paradoxen ligger i att
det till synes verkar som att det ena systemet inte tillåter det andra. Utifrån respektive synsätt
och dess förståelse, är det svårt att tänka sig ett system som är halvöppet eller halvstängt
(Thompson, 1967).
Figur 2 - illustration av Thompsons teorier
konstruerad av författarna.
2.2 Parsons tre nivåer
För att kunna förstå och bygga vidare på Thompsons teori om slutna och öppna system,
behöver vi även förstå Parsons (1960) organisatoriska modell, som bearbetar dem interna
faktorerna. Parsons beskrivning av de tre nivåerna beskriver också de organisatoriska
beståndsdelarna, men även hur den yttersta beståndsdelen förklarar interagerandet mellan
organisationen och dess omvärld. Det är just detta fenomen vi vill förstå i vår studie, det vill
säga de interna och externa faktorers inverkan på bostadsbolag som väljer att verka i
socioekonomiskt utsatta områden, och hur dessa bearbetas.
Det är viktigt att till en början konstatera, att denna indelning av ett öppen- och stängt system,
inte allt för sällan är lokaliserad och specialiserad  i olika områden/delar i en hel organisation,
och därmed inte heltäckande för ett bolag. Parson (1960) föreslår tre distinkta nivåer av
ansvars-/kontrollområden inom en organisation, vilket de två första påverkas direkt av interna
faktorer. Den tekniska nivån, den ledande/styrande nivån samt den institutionella nivån.
Nivå 1 - Den tekniska nivån innefattar de element och beståndsdelar som av naturliga skäl
krävs för att tillverka/utföra den tekniska uppgiften. Exempelvis för ett tillverkningsföretag
som tillverkar bilar, är material, montörer, lokaler tillhörande i kategorin, men även den
fysiska övervakningen och koordineringen samt driften av själva tillverkningsprocessen.
7
Nivå 2 - Den ledande/styrande nivåns uppgift är att hjälpa och stötta (eng: services) den
tekniska nivån genom att förmedla och kommunicera information och återkoppling mellan de
som använder företagets produkter och den tekniska nivån. Exempelvis är det kunderna som
har köpt och använder bilarna som tillverkats. Den ledande/styrande nivåns uppgift är även
att tillförse de nödvändiga resurser till den tekniska nivån, för att kunna tillverka eller utföra
företagets produkter/tjänster. Denna del av organisationen har även en kontrollerande och
administrerande roll. Dock anser Parson (1960) att kontrollen inte endast sker ensidigt, utan
ömsesidigt, att den ledande/styrande nivån själv blir kontrollerad i vissa fall. Detta skulle
kunna innefatta bland annat den strategiska planeringen, anställningsprocessen, och
policy-skapandet.
Nivå 3 - Institutionella nivån
Till slut menar Parson (1960) att företag som innehar dessa nivåer av “sub-organisationer”,
alltså den tekniska och den ledande/styrande nivån, uppfyller kriterierna och är därmed även
en del av ett större socialt system, då man uppfyller en legitimerad syfte/funktion i systemet.
Denna legitimering, även nämnt som “hög-nivå-support” möjliggör det långsiktiga målet
inom företaget. Inom ramen för “formell” kontroll, är en organisation relativt självständig
(stängd system), men inom ramen för meningsfullt fungerande och värdeskapande av
organisationen samt “rättigheten” (legitimeringen) till koordineringen av resurserna internt,
och produkter till konsumenterna, anses organisationen sällan fullständigt självständig (öppet
system). Den övergripande och sammanhängande beskrivningen av organisationen och dess
institutionella struktur, benämns som den institutionella nivån av organisering.
Figur 3 - Illustration av Thompsons teorier -
konstruerad av författarna.
2.3 Det ‘integrerade systemet’ - Vår tolkning och utbyggnad av Thompsons teorier
Med hjälp av vår tolkning av Thompsons (1967) systemteori tillsammans med Parsons (1960)
8
idé kring de tre nivåerna, föreslår vi ett tredje perspektiv, en mellanväg, ett integrerat system,
vilket kan anses som ett mer korrekt och verklighetstroget sätt att beskriva “verkligheten”
under vår studie. Vår teoretiska konceptet utgår från att organisationer är en del av ett större
komplext nätverk (som i ett öppet system), och därmed agerar obestämt och är
tillmötesgående av den osäkerhet som existerar, men samtidigt är subjekt för rationalitet och
styrning, och därmed i behov av beslutsamhet och visshet (som i ett slutet system).
We will conceive of complex organizations as open systems, hence indeterminate and faced
with uncertainty, but at the same time as subject to criteria of rationality and hence needing
determinateness and certainty - Thompson (1967)
Det ‘integrerade systemet’  kännetecknas även av de egenskaper som Parsons (1960) tre
nivåer föreslår. Sammanfattningsvis har vi ett öppet system, bestående av komplexa
sammansatta organisationer, dock med utrymme för rationella beslutstaganden och försök till
intern styrning med hänsyn till externa faktorer. Precis som i ett slutet system, som föreslår en
logisk och rationell tillvägagångssätt där man eliminerar all osäkerhet, försöker man på
samma sätt minimera osäkerheten i det ‘integrerade systemet’. Dock tolkar vi teorin som att
på den institutionella nivå, är komplexiteten och omgivningen så pass väsentlig, att man inte
kan eliminera alla osäkerheter. Detta överensstämmer med Frankelius (2001) påstående om
att det är mycket viktigt för företag att förstå sig på sin omgivning och dess förändring för att
kunna överleva. Här erkänner man de yttre auktoritära krafterna, så som generaliserade
normer, lagstiftningar och regleringar, media och allmänhetens påtryckningar etc. Legitimitet
gentemot omvärlden är avgörande för att organisationen ska överleva.
Vår tolkning är att det Thompsons teori beskriver om det slutna systemets aspekter,
synliggörs tydligare under Parsons tekniska nivån, där detaljerade beräkningar och prognoser
är nödvändiga medan de aspekter som härleds från det öppna systemets mest är tydliga på
den institutionella nivån. Utifrån konceptet med integrerade system, är man även medveten
om den informella strukturen. Här existeras det sammanslutna grupperingar, sociala koder
och normer samt strävan efter status och prestige. Dessa variabler anses inte vara
standardavvikelser eller slumpartade, utan mer som mönster och adaptiva reaktioner från den
mänskliga faktorn. Dessa element är nödvändiga för organisationens anpassningsförmåga och
därav att göra den funktionel gentemot den komplexa omvärlden.
9
Figur 4 - Illustration av Det integrerade systemet - konstruerad av författarna.
2.4 Relationen mellan faktorer och valda teorier
Relationen mellan interna och externa faktorer och Thompsons (1967) teori om slutna och
öppna system samt Parsons (1960) institutionella teori. Vår tolkning av dessa teorier är
inledningsvis att Thompson (1967) slutna system är starkt kopplat till och främst tar hänsyn
till organisationens interna faktorer (så som finansiella resurser, tekniska resurser och
mänskliga resurser). Som nämnt tidigare i detta kapitlet finns det vissa influenser och
processer organisationer inte styra över eller förutse, och vår tolkning är därför att det öppna
systemet till skillnad från det slutna systemet i större utsträckning tar hänsyn till de externa
faktorerna. Vår tolkning av Parsons (1960) institutionella teori är att den tekniska och den
ledande/styrande nivån har starka kopplingar till de interna faktorerna eftersom det främst
behandlar organisationens inre processer. Den institutionella nivån däremot behandlar ett
legitimerande syfte/funktion i systemet och kan däremot anses till större grad tillhöra de
externa faktorerna. Vår tolkning är att dessa interna och externa faktorer konstant samspelar
påverkar varandra på olika sätt.
2.5 Broken Windows-teorin
För att komplettera Parsons (1960) institutionella teori som till stor del fokuserar på de
interna faktorerna med en teori som istället fokuserar på de externa faktorerna lyfts den
omtalade Broken Windows teorin. Enligt Broken Windows-teorin, utvecklad av
Samhällsvetarna James Q. Wilson och George L. Kelling, leder visuella bevis på kriminell
aktivitet, asocialt beteende och offentliga störningar till en urban miljö som främjar mer
kriminell aktivitet och oordning. Wilson och Kelling föreslog först teorin om trasiga fönster i
en studie från 1982, och använde trasiga fönster som en metafor för oordning och kaos i
grannskapet (Britannica, u.å.). Enligt uppfattningen är personer som tillbringar mycket tid i
kaotiska situationer mer benägna att själva begå brott, och det finns bevis från tidigare studier
på att denna störning tenderar att spridas. Wilson och Kelling argumenterar för att personer
10
som ofta befinner sig i områden där de ser sociala och juridiska normer bryts, blir i sin tur
själva mer benägna att bryta mot andra lagar och normer. På lång sikt kan det leda till att hela
samhällen försämras och därmed försämrar invånarnas livskvalitet, vilket i slutändan kan leda
till stora sociala problem (Keizer et al., 2008).
2.5.1 Den tidiga Broken Windows-teorin
Philip Zimbardo, en amerikansk psykolog och professor inom psykologi som bland annat
genomförde det populära Stanfordexperimentet (Britannica, u.å.), genomförde ett
sociologiskt experiment 1969 där han lämnade två oregistrerade bilar i olika områden med
motorhuven uppe. I Bronx var den ena bilen placerad i ett fattigt område med hög
brottslighet, medan det andra i Palo Alto, Kalifornien, som var ett relativt välbärgat samhälle.
Han såg därefter två slående olika resultat. Bilen i Bronx överfölls och skadades inom
ungefär tio minuter. Först gick en familj fram till bilen och tog ur kylaren och batterierna.
Inom de första tjugofyra timmarna, efter att Zimbardo lämnat bilen, hade allt av värde
plockats bort och tagits ur bilen (The Atlantic, u.å).
Efter det började slumpmässiga vandaliseringar inträffa; fönstren krossades, sätena togs ut
och bilen började användas som en lekplats av grannskapets barn. Istället gick Zimbardo över
till bilen som var övergiven i Palo Alto och förstörde den med en slägga efter att den hade
stått där i mer än en vecka utan att bli vidrörd. Andra gick med på vandalismen först efter att
Zimbardo redan hade gjort det (Zimbardo, 1969). Zimbardo kom fram till att något som
uppenbart är försummat och övergivet kan locka till ytterligare vandalism. Denna första
studie utlöste en samling forskning och policy som visade hur vandalism kommer att ske
mycket snabbare på platser som Bronx där stöld, skada och generell vandalism är vanligare,
eftersom det inte finns några motsatta påtryckningar mot denna typ av beteende. Denna teorin
anser vi väldigt intressant och relevant eftersom Bergsjön och Gårdsten till exempel kan
jämföras med Bronx, som länge kantats med samma socioekonomiska utsatthet
(Furmancenter.org, 2023).
2.5.2 Broken Windows och Fastighetsbranschen
Idén om krossade fönster är relevant för en rad olika områden, däribland fastighetsbranschen.
Investerare kan lätt bli avskräckta av krossade fönster och andra sådana bevis på oordning,
eftersom de tyder på ett lågt fastighetsvärde (Hunt, 2015). För att öka värdet på en lägenhet,
ett hem eller till och med ett helt grannskap råder vissa fastighetssektorn att anamma
hypotesen om trasiga fönster. De skulle kunna öka i värde om fönstren återställs och
omgivningen städas upp (Harcourt & Ludwig, 2006). Följaktligen kan detta leda till
gentrifiering – processen genom vilken fattiga stadsmiljöer får en social statushöjning, när
människor med högre inkomst flyttar in. Även om många skulle hävda att detta kan hjälpa
ekonomin och ge ett säkert område för människor att leva på, tränger detta ofta undan
11
låginkomstfamiljer och hindrar dem från att flytta till områden som de tidigare hade råd med
(Harcourt & Ludwig, 2006).
Förhoppningen som teorin presenterar är att genom att minska dessa tydliga tecken på
oordning och försummelse, skulle våldsbrotten sannolikt också minska, vilket kommer att
resultera i en minskning av brottsligheten totalt och en ökning av den allmänna säkerheten.
Figur 5 - Hinkle, J. C., & Weisburd, D. (2008) - Översatt av författarna
2.6 Konceptuell teori - “Thompsons Broken Windows”
Genom att applicera Broken Windows-teorin ovan på vår tolkning och sammanslagning av
Thompsons och Parsons teorier, kring det integrerade systemet, ser vi gemensamma element
och faktorer, men skapar också utökad förståelse kring vårt studiefenomen. Exempelvis
föreslår Thompson att en organisation anpassar sig gentemot sin omvärld (de externa
faktorerna) samtidigt som man försöker kontrollera de interna faktorerna. Broken Windows
teorin antyder att en kaotiskt miljö spär på den kaotiska effekten och utökar sannolikheter för
skadliga/icke-önskvärda effekter. Därav vill använda oss av den nya konceptuella teorin, för
att analysera i vår studie.  Detta är den huvudsakliga teorin som är modifierat till vårt
ändamål. Med hjälp av denna teorin ska vi analysera vårt empiriska material, för att kunna
fånga upp olika påverkande faktorer och bättre kunna förstå företagens bemötande av dessa.
Verktyget kommer agera som en brygga mellan det teoretiska och det empiriska kunskapen,
för att beskriva vårt studiefenomen.
3. Metod
3.1 Forskningsstrategi
Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för de bakomliggande
processerna ett bostadsbolag kan genomgå vid en etablering och utveckling i ett
socioekonomiskt utsatt områden. Fenomenet vi vill studera, organisering i ett bolag som
agerar inom ett socioekonomiskt utsatt område i Sverige, är till en början ett väldigt abstrakt
fenomen och svårt att kvantifiera eller mäta. Därmed är definitionerna och verktygen vi
använder oss av högst relevanta i denna fråga. Med hjälp av våra utvalda teorier, Thompsons
systemteori och den sociologiska Broken window-teorin myntad av Wilson & Kelling, vill vi
öka vår validitet gällande förståelsen just vårt fenomen. Valet att bortse från några av de mest
klassiska organisationsteorierna, t ex Mintzbergs konfigurationer, beror på vårt anseende att
de bättre förklarade de strukturella ramverket av en organisation. Vi ansåg att det hade varit
12
ett avsteg från studiens syfte och strävan efter en hög validitet. För att ytterligare öka
trovärdigheten i studiens resultat, valde vi att skapa konceptuella teorier utifrån de tidigare
nämnda, i ett försök att förstå just vårt fenomen i ett ytterligare djupare och bredare
perspektiv.
För att kunna besvara vår frågeställning har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod.
Som Lind (2019) beskriver, passar en kvalitativ undersökning i ett tolkande sammanhang, där
man vill förstå och förklara ett fenomen. Utgångspunkten är att vi ska tolka och förstå utifrån
en extern referenspunkt, vilket vi har placerat intervjupersonerna inom denna kategori. Vi ser
dock en risk att utfallet endast blir relevant i det ögonblick då empirin samlas in. Sålunda kan
det upplevda fenomenet vara fläckat av en kort, isolerad händelse som har en betydande
effekt på resultatet. Patel & Davidson (2019) menar även att forskaren oundvikligt kommer
att ha en inverkan på de teorier som utvecklas genom sina egna tankar och övertygelser.
I denna studie har vi valt att utgå från en abduktiv forskningsansats. Den abduktiva
forskningsansatsen innebär att vi med hjälp av våra teorier som tolkningsramar, har fått idéer
och verktyg att undersöka de faktorer som påverkar bostadsbolag i socioekonomiskt utsatta
områden (Ekström & Larsson, 2010).
3.2 Forskningsdesign
Målet med en kvalitativ forskningsansats är att lära sig mer om forskningsämnet på djupet,
vilket grunden till detta blev en genomförd flerfallsstudie. Då vi i denna rapport har valt att
undersöka både privata och kommunala bostadsbolag verkandes i socioekonomiskt utsatta
områden, har vi för avsikt att mer djupgående analysera samt koppla analysen till noggrant
utvalda teorier. Bryman och Bell (2017) resonerar om att studier av processer och
förändringar bäst görs vid genomförandet av fallstudier, som av den anledningen blev valet
inom denna studie. Yin (2007) poängterar samma sak, att problemformuleringar och
forskningsansatser som är av deskriptiva karaktär eller utforskande är bäst lämpade att
studeras med hjälp av fallstudier. Tidigare studier av detta ämnet har tidigare gjorts, dock
med fokus på resultatet och främst på de sociologiska aspekterna. I vår studie vill vi istället
förstå de interna och externa faktorerna som påverkar bostadsbolagen som är verksamma i
dessa socioekonomiskt utsatta områden.
Utöver fallstudierna kommer studien även att kompletteras med sekundär data, från relevanta
källor. Detta kan innebära tidigare studier, litteraturer, experter, forskare och artiklar från
personer/organisationer med gedigen erfarenhet och relevans till forskningsämnet.
3.3 Urval
Baserat på Lind (2019) görs i studien ett strategiskt och lämpligt val som är relevant för att
kunna besvara forskningsfrågan, vilket kräver expertis och kunskap inom området. Grunden
13
för ett lämpligt urval har delats in i tre olika nivåer; området, bolaget och intervjupersonen,
och är den kvalitativa inriktningen av undersökningen i denna rapport. Respondenternas
expertis och erfarenheter inom ämnet medför reliabilitet och validitet, vilket gör dem
relevanta för att uppnå rapportens syfte. De kriterierna som har använts vid urval är att
området ligger i Göteborgsområdet, bolaget är väletablerat och är antingen ett privat eller
kommunalt bolag, samt att området faller in inom kategoriseringen som socioekonomiskt
utsatt område. Detta val gjordes för att få en bredare insikt från både kommunala samt privata
bostadsbolag och därigenom få olika perspektiv, då incitament och motivationsfaktorerna kan
vara olika inom respektive bolag. Respondenterna innehar skilda befattningar inom företagen,
men arbetar med den gemensamma nämnaren, socioekonomiskt utsatta områden.
Intervjupersonerna arbetar inom förvaltning, sociala frågor och skötsel av fastighet/miljö,
vilket berör processtyrning/utformning och organisering, men även personalhantering, socialt
engagemang och områdesutveckling. Utöver det har även de flesta en gedigen erfarenhet eller
förankring till fastighetsbranschen. Detta lägger en grund för att vi ska ska kunna göra en
djupare och heltäckande analys, sålla bort slumpmässiga företeelser och störningar samt för
att i sin tur kunna dra en ökad kvalitativ slutsats. De personer som arbetar inom dessa
områden kan ge relevant information om hur dessa upplever och uppfattar den. Urvalet av
respondenter är vad Denscombe (2009) kallar subjektivt. Respondenterna är valda av den
anledningen att de innehar unika egenskaper och unika kunskaper som kan användas för att
generera svar som är avgörande för forskningen (Denscombe, 2009).
Under studiens gång övergick vi från en avsiktlig urvalsmetod till ett snöbollsurval. Detta då
tidigare tänkta respondenter inte kunde delta. Med hjälp av hänvisning och
rekommendationer fick studien ändå ett lämpligt urval av respondenter.
3.4 Datainsamling
3.4.1 Insamling av primärdata
Primärdatan samlades in genom personliga intervjuer med anställda ur olika
befattningsnivåer från de valda bostadsbolagen. Totalt har sex personer intervjuats, och totalt
är det respondenter från tre olika företag, alla företag är verksamma inom socioekonomiskt
utsatta områden. Den empiriska delen innehåller insamlad primärdata från intervjuerna.
Figur 6 - Sammanställning av genomförda intervjuer - konstruerad av författarna
14
3.4.3 Intervjustrategi (primärdata)
Med anledningen att ett fenomen och dess karaktär skulle studeras, ansågs det mest lämpliga
tillvägagångssättet att intervjua personer som befinner sig inom både den privata och
kommunala fastighetsbranschen, som besitter erfarenhet samt befogenhet att utöva och
påverka inom ämnet organisering.
Vi har valt att utgå från en kvalitativ ansats och genomfört semistrukturerade intervjuer.
Målet med kvalitativ forskning är att bättre förstå de attityder och idéer som påverkar
människors beteende, tankeprocesser och känslor (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta är
idealiskt gällande studiens mål eftersom vi analyserar och dra slutsatser ifrån hur
representanter från de valda företagen själva uppfattar fenomenet, organiseringen och
arbetsmetoderna i socioekonomiskt utsatta områden. Polit och Beck (2006) definierar
semistrukturerade frågor som ett antal någorlunda öppna frågor som är riktade mot det ämne
som författarna har valt att forska i och som ber deltagarna att dela med sig av sina egna
erfarenheter av de fenomen de valt ut. Under en fysisk intervju framkommer kroppsspråk och
fysiska uttryck på ett tydligare sätt än i kommunikation via digitala medel eller enkäter.
Varför vi har valt att ha intervjuerna som primärkälla är för att de är högst aktuella och
uppdaterade, i förhållande till våra andra källor. Genom en kvalitativ, semistrukturerad
intervju av personerna ges därmed tillgång till mer förklarande och berättande samt ett mer
djupgående perspektiv. Den semistrukturerade intervjun skiljer sig från en öppen diskussion
och en sluten enkät genom att den liknar ett vanligt samtal.
En semistrukturerad intervjuguide som bas utformades med vissa tillägg anpassade och
utformade efter intervjupersonernas befattning. Detta gjordes för att öka djupet i analysen och
därigenom tillförlitligheten. Det innebär även att om majoriteten av frågorna är
förformulerade, finns det fortfarande potential för uppföljande frågor och vidare diskussion
(Ekström & Larsson, 2010).  Intervjuguiden som bas konstruerades för att samtliga
intervjupersoner skulle få samma frågor och ämnen att prata om, och utöka detta genom det
personliga tillägget. Vi valde att modifiera vissa frågor utefter intervjupersonens befattning
och erfarenhet, för att kunna extrahera så mycket användbar data som möjligt, kopplat till vår
frågeställning. För att undvika en minska validiteten, valde vi endast att göra ytterst små
anpassningar. Utformning av frågorna skapades med åtanke utifrån studiens frågeställning,
utvalda teorier, och förutfattade idéer om intervjupersonernas erfarenheter och potentiella
kunskaper och insikter. För att inga eventuella förutfattade meningar skulle visa sig under
intervjuerna och sänka studiens validitet, valde vi att ställa öppna och sakliga frågor, där vi lät
berättaren beskriva utifrån dennes perspektiv. Detta var den gemensamma idén bakom
samtliga intervjuer.
3.4.4 Intervjuernas utformning
Ytterligare en brist av just kvalitativa studier är att man får en ögonblicksbild av
15
studiepersonernas inre förståelse och uttryck av studiefenomenet. Faktum att det är
människor vi intervjuar, och inte kvantitativ data vi sammanställer, gör att studien riskerar att
utsättas för störningar av mänskliga faktorer. Det kan tex. bestå av sinnesstämning,
motivation, intressekonflikter men även av maktförhållandet, både rent allmänt men även i
just intervjusituationen. Jacobsen (2002) lyfter ett fundamentalt problem i många
undersökningar vilket är att man inte har möjlighet att intervjua så många personer som man
hade velat. Detta framkommer tydligast när men genomför kvalitativa studier som kan vara
mycket tidskrävande. Vi hade som mål att kunna intervjua fler företag än vad tidsramen tillät.
Många företag vi kontaktade hade inte tiden att ställa upp för intervjuer, vilket resulterade i
ett lägre antal intervjupersoner än planerat. I vår studie intervjuade vi fyra av sex personer på
en avtalad plats, exempelvis, på personens arbetsplats eller hem. Två av sex genomfördes
med hjälp av tekniska verktyg, såsom telefonsamtal och videosamtal via en dator. Samtliga
metoder har sina för- och nackdelar. Vi ansåg att träffas fysiskt gav fördelen att man fick en
mer personlig kontakt och samtal. Berättande skedde oftast mer naturligt, och på detta sättet
kan man potentiellt få information man annars kan gå miste om, såsom kroppsspråk,
ögonkontakt och ansiktsuttryck. Även miljöerna spelade en avgörande roll på vad för data
intervjupersonerna utgav. Exempelvis utfördes vissa intervjuer på bolagens huvudkontor.
Detta kan medföra en ojämn maktbalans gentemot intervjuaren. Intervjuaren kan känna sig
obekväm och som en besökare, medan intervjupersonen känner sig trygg och mer som
“hemma”. En sådan situation kan även påverka berättelserna, då man kan tänka sig att
intervjupersoner blir ännu mer benägna att tala gott om bolaget, än att kanske ge en mer
kritisk eller transparent uttalande. På samma sätt så genomfördes en intervju hemma hos en
intervjuperson. Detta upplevdes som en mer vardaglig och vänskaplig besök och man
riskerade att komma bort från huvudsyftet av mötet. Dock möttes man av en väldigt bekväm
och trygg person, i dess egna hem.
Intervjun som skedde på telefon upplevdes som mer strukturerad och direkt. Båda parterna
var medvetna om tidsschemat och agendan. Det upplevdes som mer professionellt och
uppstyrt, och därav kan man tänka sig att materialet vi fick från detta samtal var någorlunda
planerat. Intervjun som skedde på Microsoft Teams var av samma digitala karaktär som
telefonintervjun, men med tillägg av videofunktionen där eventuella ansiktsuttryck blev
synliga. Teams-intervjun var inte annorlunda de fysiska intervjuerna sett till information som
intervjuobjekten på förhand mottog och intervjun genomfördes precis som de andra,
semistrukturerat. Förutom de mänskliga faktorerna som ligger hos intervjupersonerna och
dess miljö, kan man även konstatera att det finns en begränsning gällande reliabiliteten hos
intervjuaren. Precis på samma sätt som intervjupersonerna kan påverkas av allt tidigare
nämnt, kan även intervjuaren påverkas av detta.
16
3.4.5 Insamling av sekundärdata
Utöver intervjuerna återfinns insamlad sekundärdata i arbetet, som återges i det empiriska
avsnittet. Sekundärdatan kommer från relevant litteratur, vetenskapliga artiklar och relevanta
nyhetstidningar. Datan från dessa andra källor (sekundärdata) anser vi kan bidra, komplettera
och förstärka vårt empiriska material och analysen. Sekundärdatan har hämtats från bland
annat Scopus, Google Scholar, nyhetstidningar och vetenskapliga artiklar. Antalet
sekundärkällor presenterade i det empiriska avsnittet uppgår till 28.
3.5 Analys av data
Efter utförda intervjuer av studiepersonerna lyssnades materialet igenom i samband med
transkribering. Eftersom intervjupersonernas berättelser utgör en stor del av materialet i vår
studie, blev det en naturlig process för att undvika ett eventuellt bortfall av relevanta svar. Att
granska materialet fler gånger ökar även chansen att finna nya perspektiv och potentiellt nya
infallsvinklar. Datan samlades in genom genomförda semistrukturerade intervjuer, vilket till
skillnad från kvantitativ data är svår att sammanställa och kategorisera. Valet gjordes därför
att genomföra en tematisk analys enligt Bryman och Bell (2017), där vi upprättade tre
kategorier; interna faktorer (fastighetsbolagen), externa faktorer (omvärlden) samt en
integration mellan dessa faktorer (material som handlar om kopplingen mellan dessa). Inom
dessa kategorier av ämnen kunde likheter och skillnader i respondenternas svar identifieras,
bearbetas och presenteras i det empiriska materialet. I det empiriska avsnittet presenteras
intervjuobjekten enligt deras yrkesroll följt av en bokstav inom parentes, som visar det
tillhörande företaget  (A, B eller C). Detta för att enklare kunna skilja på företagen och
tillhörande respondenter då flera respondenter tillhör samma företag. Dessutom har viktiga
citat från respondenterna valts ut av författarna och presenterats i empirin, vilket gör att
läsaren får en större trovärdighet för uppsatsen (Patel & Davidsson, 2019).
Genom att ha en abduktiv förhållningssätt har studiens utgångspunkten varit tidigare nämnda
teorier. Till skillnad från en deduktiv ansats där forskaren utgår ifrån teorier och ofta skapar
hypoteser som sedan prövas genom att granska det empiriska materialet, där fokuset istället
läggs på prövningen av teorin/teorierna (Bryman & Bell 2017), har vi möjligheten att bygga
vidare teorin, under studiens gång. Samtidigt lämnas möjligheten för nya teoribildning som
ett resultat av studien, vilket gör att studien inte har en total induktiv ansats. En induktiv
ansats syfte förklaras enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) att identifiera mönster
och därefter leta efter likheter och skillnader i respondenternas berättelser utan en teori som
forskaren utgår från. Abduktion uppstår istället när induktion och deduktion kombineras. Den
frihet som en abduktiv forskningsansats ger, riskerar dock att studien färgas av författarnas
erfarenheter och tolkningar. Denna risk finns framförallt, då ena författaren själv arbetar inom
Bolag A.
17
3.6 Validitet och Reliabilitet
Ejvegård (2009) konstaterat att undersökningsmetoder och måttet skall vara reliabel och valid
för att anses som användbart och lämpligt. Ifall dessa två krav inte är uppfyllda, anses
forskningsresultatet därmed avsakna vetenskapligt värde (Ejvegård, 2009). Reliabilitet (även
benämnt tillförlitlighet) anser vi mycket viktigt i vårt arbete och handlar mycket om hur väl
vår tillvägagångssätt av studien motstår olika slag av slump och störningar. Vi vill öka
tillförlitligheten genom att förklara vårt tillvägagångssätt. Det som undersöks är trots allt
socioekonomiskt utsatta områden vilka kan medföra förutfattade meningar och negativa
antaganden. En brist i tillförlitligheten kopplat till just socioekonomiskt utsatta områden är att
en av författarna har varit anställd i området Bergsjön och därmed kan anses mindre objektiv.
Detta har balanserats genom att den andra författaren inte haft några på förhand uppfattningar
om området alls, och kan därför ses som mer objektiv. Bell (2000) förklarar att den
undersökning som utförs skall generera samma resultat vid olika tillfällen ifall det råder
liknande förhållande och villkor som i första undersökningen.
Validitet har enligt Ejvegård (2009) innebörden att forskaren mäter det som skall mätas. Bell
(2000) menar att validitet med andra ord betyder giltighet, och för att upprätthålla en hög
validitet, bör det vi säger att vi ska undersöka och vad vi faktiskt undersöker överensstämma
enligt Patel & Davidson (2019). David & Sutton (2016) menar även att validiteten inom en
kvalitativ forskning, kan upprätthållas beroende på om analysen kommuniceras på ett
påtagligt och begripligt sätt. Dessutom genom metoden vilket den teoretiska delen av studien
tillämpas. Uppenbarligen har det att göra med hur forskningens trovärdighet kommer att
utvärderas. Vi anser att studiens validitet är hög, då vi har mätt det som skulle mätas för att
kunna besvara forskningsfrågan.
3.7 Etiska överväganden
Under vår studie har vi valt att förhålla oss till Den europeiska kodexen för forskningens
integritet, vilket är tänkt att ge forskare vägledning inom praktiska, etiska och intellektuella
problem som är förenade inom forskning (Vetenskapsrådet, 2022). Detta berör temat såsom
Tillförlitlighet, Ärlighet, Respekt och Ansvar. Vid genomförandet av en forskningsstudie
finns det en hel del forskningsetiska aspekter att ta ställning till, särskilt vid intervjuer. Patel
och Davidson (2019) förklarar att det finns fyra särskilt viktiga aspekter att ta hänsyn till,
konfidentialitetskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och informationskravet.
Vi var medvetna om att känslig information kunde förekomma under intervjuerna, och i de
genomförda intervjuerna har vi värnat om de enskilda individernas integritet. De uppgifter
som erhållits har hanterats konfidentiellt av oss. Inga uppgifter har lämnats till utomstående
och  därmed inte gjort det möjligt för utomstående att identifiera en enskild individ när
resultatet sedan presenteras. Vi kommer därmed att skydda intervjupersonernas integritet med
hjälp av anonymisering (Lind, 2019). Studiens respondenter är med hänsyn till denna etiska
18
aspekt inte benämnda med namn utan de är endast benämnda med en akronym för att värna
om individens integritet. Detta för att inte utsätta personerna för personliga risker kopplat till
företagets policies. Risker för strategier, korta- samt långsiktiga mål och annan information
som kan försämra Bolag As situation i relation till berörda aktörer, såsom hyresgäster,
konkurrenter och investerare, kommer att tas i beaktande.
Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna ta del av de förberedda frågorna och det
förklaras att medverkandet i studien är helt frivilligt samt förtydligande att uppgifterna endast
kommer att användas i forskningsändamål. Efter att respondenterna blivit informerade om att
de själva bestämmer över sin medverkan och de gett sitt godkännande, har respondenterna i
sin tur informerats om studiens syfte och vad deras medverkan i denna kommer att innebära
(Patel & Davidson, 2019). Enligt Denscombes (2009) kan det faktum att intervjuerna är
genomförda i en välbekant miljö för intervjupersonen leda till en minskning av potentiellt
negativa känslor, som i slutändan skulle kunna påverka intervjuns utfall och därmed
intervjumaterialet. Detta för att intervjupersonen inte ska uppleva någon form av
underlägsenhet och en känsla av maktmissbruk.
Vid skapandet av intervjuguiden har vi utöver de listade frågorna (Bilaga 1), ställt ytterligare
frågor av känsligare karaktär, eller frågor som bäst besvaras spontant ställt. Detta för att vi
vill få en ökad nyansering av information som av naturliga skäl möjligtvis inte framkommer
när en intervjuperson är förberedd. Detta kan anses vara oetiskt men dock nödvändigt för att
få en nyanserad och inte för uppstyrd intervjumiljö.
4. Empiri
4.1 Bostadsbolag
I denna studie kommer begreppet fastighetsförvaltning användas synonymt med
bostadsförvaltning. Begreppet fastighetsförvaltning är för många, diffust och oklart.
Traditionellt sett, brukar man dela in fastighetsförvaltning i tre delar; teknisk förvaltning,
ekonomiskt förvaltning och administrativ förvaltning (Etron, 2021). I den tekniska
förvaltningen sköter man de mer praktiska frågorna, såsom fastighetsskötsel, sophantering
och underhåll samt den dagliga driften på plats. Det berör även tillsyn och underhåll över de
tekniska frågorna, såsom passagesystem, hiss, tv samt internet. Den ekonomiska
förvaltningen sköter de ekonomiskt relaterade frågorna, såsom löpande redovisning,
säkerställa årsbokslut, fakturafrågor, samt skapa budgetkalkyl. Administrativ förvaltning
innefattar det administrativa hanteringen av de boende. Exempelvis gäller det
kontraktskrivning, hyresutskick och kravhantering (ibid). En viktig aspekt för bostadsbolagen
är hyreskontrakten, som återspeglar vilka villkor som gäller under uthyrningsperioden. Dessa
reglerar hyresvärdens och hyresgästens respektive rättigheter och skyldigheter under
uthyrningsperioden. Gränsdragningen mellan de olika förvaltningsenheterna är inte alltid
tydlig och många gånger agerar man gränsöverskridande.
19
4.1.2 Privatägda och allmännyttiga bostadsbolag
I vår fallstudie intervjuar vi tre olika bolag. Bolag A är ett publikt börsnoterat bolag. Bolag B
och C är båda kommunalt ägda med ett allmännyttigt fokus. Båda bolagen beskriver bland
annat att de tillsammans gör stora satsningar i området Bergsjön. Boverket (2011) beskriver
kommunala bostadsbolag som allmännyttiga sådana, och förklarar att deras huvudsakliga
ansvar är bostadsförsörjning, samhällsansvar och socialt ansvar. Deras roll handlar till stor del
om tillhandahållandet och uppförandet av bostäder som åsyftar att tillfredsställa det generella
bostadsbehovet. En grundläggande idé bakom allmännyttiga bostadsbolag är att deras
bostäder ska vara tillgängliga för alla, oberoende av social, ekonomisk, etnisk eller annan typ
av bakgrund (Sveriges Allmännyttiga, 2022). Därav har allmännyttiga bostadsbolag inte på
samma sätt vinstkrav från dess aktieägare som i ett privatägt bostadsbolag. Ett börsnoterat
bolag har istället aktieägarnas intresse i första hand. Aktieägarnas syfte till investering är en
framtida värdeökning och/eller utdelning. Därav kan man även konstatera att ett aktiebolags
syfte är vinstindrivning, vilket även Aktiebolagslagen antyder (Lagen, 2022). Oavsett
bolagsform skapas beräkningar, kalkyler och är väldigt viktiga för de flesta typer av bolag.
Förvaltare/Förvaltningsstöd (A) nämner dock att dennes bolag inte arbetar med budgetar på
traditionellt sätt, men att resultaten är positiva på sikt är en överlevnadsfaktor, oavsett
ägandeform av bolaget, privat eller kommunalt. Detta hindrar enligt respondenterna från det
privatägda bolaget att prioritera social hållbarhet och socialt ansvarstagande.
4.2 Interna faktorer
4.2.1 Lägenheterna och dess skick
Gårdsten och Bergsjön är båda områden som anses vara socioekonomiskt svaga, till skillnad
från majoriteten av landets områden. Här består en stor del av de lägenheter som tillhörde den
gruppen bostäder som byggdes under “miljonprogrammet”. Under åren 1965-1974 utfördes
det omfattande arbetetet kring det politiska beslutstagandet om miljonprogrammet.
Regeringen hade beslutat med avsikt att bygga en miljon nya bostäder i hela Sverige. Det
fanns en enorm bostadsbrist, särskilt efter det ekonomiska uppsvinget efter att
industrialiseringen drog igång. En ökad befolkningstillväxt, urbanisering och stigande
reallöner bidrog till denna efterfrågan. Målet att bygga dessa bostäder uppnåddes med stor
framgång, då byggmetoden ofta var av industriell och rationell karaktär. Men kort därpå
växte kritiken, framförallt gällande standarden samt stadsmiljöns arkitektur. Man menade att
kraven på bostadsmiljöerna inte var tillräckligt höga, eller följdes upp av staten på rätt sätt.
(Allmännyttan.se, 2022).
Flertalet av dessa lägenheter byggdes mellan 60-70 talet och idag är majoriteten av dessa i
behov av renovering (NCC, 2021). Jenny Von Platten, forskare vid det statliga
forskningsinstitutet RISE, konstaterar att lägenheterna som byggdes under miljonprogrammet
börjar nå sin tekniska livslängd på 50 år. Samtidigt har drygt hälfte av alla lägenheter som
20
byggdes, ingen registrerad renovering, vilket uppskattas vara ca 400 000 lägenheter. Var
femte lägenhet måste renoveras akut, menar forskaren (SVT, 2019). En respondent bekräftar
att när Bolag A köpte upp sin andel bostäder i Bergsjön, ca 800 lägenheter, så var
underhållningen eftersatt och därmed försummad. Idag försöker man rusta upp lägenheterna
allt eftersom möjligheterna ges, denna gången med större fokus på långsiktighet och längre
hållbarhet. Att rusta upp och bygga om bostadsområden från miljonprogrammen kommer
dock fortsätta vara problematiskt, när man inte noggrant tittar på varje enskilt områdes behov
och förutsättningar. I framtiden kommer det därför vara avgörande att se över och analysera
stadsdelarna i förorten utifrån deras unika förutsättningar och den potential som varje stadsdel
har (Nylund, 2007; Tunström, 2009).
Flera bostadsområden som ingick i miljonprogrammet har därför genom åren fått genomgå
nödvändiga typer av ombyggnads- och förnyelseprogram (Hall, 1999). Även ett flertal
respondenter kan berätta om samma upplevelse. Exempelvis säger Förvaltningsassistent (A)
att bostäder i Bergsjön historiskt sett har varit eftersatta med underhållning. Detta är något
som Bolag A har satsat väldigt mycket på att förändra sedan de tog över ägandeskapet över
sina bostäder i området. Fastighetsskötare (A) påpekar att man har renoverat allt möjligt,
både inne och utemiljö, asfalterat hela områden, lekplatser, fasader, fönster, bytt alla
balkonger, satt upp belysning i hela området. Personen menar att man har gjort en 180
graders vändning i området. Då har denne respondenten även varit anställd hos tidigare
bostadsbolag som har ägt samma bostadsbestånd. Detta är även något som samtliga
respondenter bekräftar är viktigt att satsa på, då det påverkar känslan av trygghet och trivsel. I
samband med detta medföljer dock även en hyreshöjning. Detta är ett omfattande arbete och
är en del av bolagets affärsstrategi, berättar Förvaltare (A) och har historiskt sett inte alltid
varit normen för de privata bostadsbolagen. Polis/Hög chef (B), med nästan 20 års
arbetserfarenhet i förorterna, berättar att en hel bostadsbolag tidigare har köpt upp ett flertal
lägenheter, endast för att förvalta fastigheterna ett kort tag, för att sedan sälja vidare.
4.2.2 Personal och kompetens
Som bostadsbolag i ett socioekonomiskt utsatt område, står man inför många komplicerade
utmaningar. Dels har den högst heterogena miljön en stor påverkan. Som Esaiasson (2020)
antyder i sin forskning, finns det människor från hela världen samlade på ett ställe. Detta
medför svårigheter i form av kulturkrock och kommunikationsproblem.
Polis/Hög chef (B) berättar att man som bostadsbolag i ett sådant område, ser fördelarna och
därmed gärna vill anställa personal som är förankrade med närområdet. Bolaget har tidigare
haft ett flertal huschefer (ungefär förvaltare) och trygghetsvärdar som är från Gårdsten. Enligt
Förvaltare (A), är en av de stora utmaningarna att göra sig förstådd. Då det finns många olika
kulturer och därmed språk, är det fördelaktigt att personalen är flerspråkig. Förutom att det
många gånger underlätta gällande kommunikation och informationsdelning, menar
21
Fastighetsskötare (A) att man även får en annan respekt och förståelse för området, de boende
och dess normer. Ett konkret exempel är att man erbjuder sommarjobb till ungdomarna i
området. Detta bidrar också till en viktig funktion som bostadsbolagen har i områdena, att
engagera och hjälpa de boende in i arbetslivet. Samtidigt kan det öka förtroendet hos de
boende i området, då det är personal som man känner igen. Detta är en viktig roll som
bostadsbolagen brottas med, att kunna inge förtroende och bygga tillit med sina hyresgäster,
vilket har bekräftats från samtliga respondenter.
4.2.3 Den ekonomiska investeringen
Då stadskärnorna blir allt mer exploaterade och samtidigt dyrare, finns det ett växande
intresset för en bostad mer i ytterområdet. Rådberg (2006) kritiserar visserligen
funktionalismen i förorten och antyder att arkitektur- och byggkonsten inte är tillräckligt
funktionella. Många gånger är det begränsat med utbud av service, butiker och kollektivtrafik
kan vara bristande (Boverket, 2015). Samtidigt menar Rådberg (2006) han att det är i dessa
områden den största utvecklingspotentialen finns i framtiden. Distriktschef (C) konstaterar att
Bergsjön är det område som har haft högst procentuell utveckling av bostadsrätter i Göteborg,
och ser ljust på en fortsatt god utveckling. Detta bekräftas av Nils Sigurd, mäklare på
Länsförsäkringar, (Göteborgs Posten, 2019) som menar att det framför allt beror på att de
priset har legat på väldigt låga nivåer tidigare. I artikeln framgår det att den som köpte en
lägenhet i området 2008 fick betala i snitt 5 540 kronor per kvadratmeter, 2019 var priset
nästan fyra gånger så högt – 20 438 kronor (ibid). Företaget som Distriktschef (C)
representerar tror så pass starkt på Bergsjön att de kommer genomföra en av de största
upprustningarna där i svensk modern tid.
I socioekonomiskt utsatta områden är det vanligt med större andel hyresrätter än äganderätter.
Andersson (2000) belyser detta och visar att andelen hyresrätter är mer frekvent
återkommande i områden med lägre genomsnittlig inkomst, och bostadsrätter till större del
vanligt i områden med högre genomsnittlig inkomst, vilket även bekräftas av SCB (2017).
Distriktschef (C) motiverar att ett utökande av antal bostadsrätter i socioekonomiskt utsatta
områden medför ett skift i stadens kapitalblandning. I nuläget anser respondenten att det inte
är tillräckligt blandat, då denne lyfter att 84% av bostäderna i Bergsjön är hyresrätter.
Respondenten menar dock att en ny sammansättning av bostäder och inflödet av kapitalstarka
hushåll (med antydan att kapitalstarka hushåll är innehavare av bostadsrätter) medför flera
positiva aspekter. Detta skulle enligt respondenten leda till positiva effekter på t ex skolan,
och näringslivet men också gällande kriminaliteten.
En central målsättning för att lyckas skapa en storskalig förändring i dessa områdena är att
kunna göra området med attraktivt, menar Rådberg (2006). Det krävs omfattande insatser
från ett flertal stora aktörer och krafter i samhället, där bostadsbolagen anses ha en central
roll. Samtidigt finns det många förutfattade fördomar mot områdena som försvårar och
22
hämmar förändringen. För att undersöka och analysera förortssamhällen utan att låta sig
påverkas av redan existerande antaganden om vad som är oönskat med dessa regioner krävs
ett nytt stadsbyggnads-tänkande menar Rådberg (2006).
Vid frågan om det finns några skillnader mellan ett socioekonomiskt utsatt område och ett
med högre socioekonomiskt status, svarar Förvaltare (A) att samtliga områden är lika viktiga
för Bolaget, men att det kan krävas olika insatser i respektive område.
4.2.5 Sociala investeringar
Trots den uppenbara skillnad mellan allmännyttiga (kommunala) och privatägda
bostadsbolag, gör bolagen en gemensam insats för att försöka lyfta området som helhet.
Distriktschef (C) beskriver att ett samarbete existerar, snarare än en konkurrens.
Respondenten berättar att dennes bolag har satsat extra mycket i området, just för att det är
socioekonomiskt svagare än de övriga områden som bolaget förvaltar. Det är inte endast
ekonomiska satsningar som görs gällande bostäderna, men även socialt, för de boende och
deras behov. Respondenten berättar att frågan ofta ställs just varför de lägger så pass mycket
tid och pengar på de sociala aspekterna såsom läxhjälp för barn och ungdomar eller att
sysselsätta folk till exempel. Respondentens svar är att det gynnar hela samhället. Åtgärder
som dessa gynnar området och de boende, men samtidigt fastighetsvärdet på sikt. Efter att
moderbolaget till Bolag B år 2020, gick ut med att man vill göra allt man kan för att inte ha
kvar några särskilt utsatta områden i Göteborg (Göetborg Stad, 2020), har bolaget satsat ännu
mer på Bergsjön, utöver vad man redan tidigare hade gjort.
Bolag B förklarar att det genomsnittliga antalet bovärdar (fastighetsskötare) i vanliga fall
uppgår till cirka 350 lägenheter/bovärd, medan det i Bergsjön är 200 lägenheter/bovärd. Färre
lägenheter/bovärd innebär en närmare kontakt mellan hyresgäst och bovärd, och därmed
tryggare relation och kännedom samt för att kunna upprätthålla en hög kvalite och närvaro i
området, trots den tuffa miljön. Även Bolag A satsar på fler fastighetsskötare i dessa
områden. Dels för att upprätthålla ordning i området, men även för att kunna vara synlig och
närvarande för alla hyresgäster. Förutom det tilldelas även resurser i form av två
heltidsanställda områdesutvecklare, som enbart jobbar med de sociala frågorna i liknande
områden, tex Bergsjön och Frölunda. Områdesutvecklarna lägger stor fokus på att analysera
miljöerna och identifiera de socioekonomiska utmaningarna, skapa trivsel, trygghet och ett
inkluderande samhälle för de boende. Detta kan innebära att involvera och engagera de unga
samt äldre i området, genom utflykt och mötesdagar. De har även nära samarbete med skolor
i närområdet.
Förvaltningsassistent (A)s uppfattning är att bolagets insats anses tillräckliga, men påpekar att
man alltid kan ha mer resurser. Enligt dennes uppfattning har detta bidragit till att man fångat
upp ungdomar som har hamnat snett, och sysselsatt många. Denna sociala investering i form
23
av sysselsättning till exempel, har tidigare visat sig framgångsrik i Gårdstensmodellen
(Konsten att bygga ett hållbart samhälle, 2014) där ett kommunalt bostadsbolag som följt
samma satsning, lyckats bidra till mer än ett ökat fastighetsvärde, nämligen ett ökat
samhällsvärde. Sysselsättningen, menar Distriktschef (C) är bland det viktigaste för att även
lyfta Bergsjön från att vara ett utsatt område.
Om man ska lyfta Bergsjön som stadsdel, då handlar det om att förflytta de här socioekonomiska
faktorerna i en positiv riktning, och då handlar det om att sätta folk i sysselsättning, i arbete eller
studier. - Distriktschef (C)
Även trygghetsvärdar är något man frekvent stöter på i Bergsjön. Detta är något Bolag B
aktivt jobbar med, och trygghetsvärdarnas uppdrag är renodlat relationsskapande och
implementeras i trygghetssyfte, under den tiden då den förvaltande personalen har gått hem.
4.3 Externa faktorer
4.3.1 Mångkulturellt, heterogen miljö och förutfattade meningar
Både Bergsjön och Gårdsten anses vara multikulturella områden. Människor från olika länder
har hamnat i dessa områden på grund av olika anledningar, så som flykt från krig, politiska
åsikter, ekonomiskt svåra förhållanden och misär i sina tidigare länder. Tidigare bestod dessa
områden även av en stor del svenskfödda och invandrare från finland, men nu kan man stöta
på människor från mellanöstern, polen, syrien, kurdistan, iran, somalia, turkiet, finland (inte
så många längre), serbien, kroatien, bosnien, eritrea, albanien, rumänien, latinamerika,
vietnam, thailand och många många fler. Områdena är minst sagt heterogent och kulturellt
berikade (Esaiasson, 2019). Detta är även något som bekräftas av samtliga respondenter.
Områden som är socioekonomiskt svagare präglas många gånger av olika kulturer och
därmed olika normer. Enligt en rapport från BRÅ (2001) är den socioekonomiska strukturen,
en av flera faktorer som kan bidra till kriminell utveckling. I och med den socioekonomiskt
svaga struktur som många gånger existerar i dessa områden, tillsammans med en kultur och
norm där det saknas förtroende för myndighet och auktoritet, kan det leda till en ökad
kriminalitet inom dessa områden. Både Bergsjön och Gårdsten har tidigare varit/är med i
Polisens lista över särskilt utsatta områden. Kriterierna för att hamna på listan är att området
präglas av hög koncentration av kriminella, parallella samhällsstrukturer samt
narkotikahandel som bedrivs öppet, för att nämna några (Polisen, 2022). Öppen
narkotikahandel är något som särskilt en av respondenterna vittnat om, men påpekar
samtidigt att polisen har ett för brett ansvarsområde och inte nog med resurser för att konstant
vara responsiva och hantera sådana brott.
Men dessa områdena beskrivs vara så mycket mer än dess dysfunktionalitet. Det påpekas att
det finns en enorm kärlek bland befolkningen i dessa områden. Ett flertal av respondenterna
24
berättar att en stor del av de människor som har vuxit upp i dessa områden, gärna vill bo kvar.
De beskriver ett område med värme och inkludering. I Esaiassons (2019) studie framkommer
det att det finns en sorg över den stigmatisering som finns gällande förorten. Under studiens
genomförande, fick ett representativt urval av göteborgare svara på om de tror att andra har
en positiv eller negativ bild av områdena. Majoriteten av de tillfrågade svarade att andra
troligen har en negativ bild av områdena.
4.3.2 Segregation och trångboddhet
Att det råder brist på bostäder, har tidigare nämnts ett flertal gånger. Denna brist har funnits i
flera decennier och är ytterligare ett komplext problem som politikerna har kämpat med
länge. Anna Hansson (2019), bostadsforskare och professor vid KTH, menar att
bostadsbristen i Sverige drabbar unga, nyanlända och låginkomsttagare hårdast. Samtliga
nämnda grupper flyttar många gånger till ett socioekonomiskt utsatt område, då det är lättare
att få en bostad där, än i de mer centrala områdena. Detta bekräftas av Boplats statistik, en
kommunal bostadsförmedling i Göteborg (Boplats, 2022). Boverket har tidigare kommit fram
till att ca 60 000-70 000 lägenheter behöver byggas per år, fram till 2025 för att täcka
bostadsbehovet (Boverket, 2022). Samtidigt som en rådande bostadsbrist finns i landet, är
trångboddheten i socioekonomiskt utsatta områden ett faktum. Rapporter har tagits fram där
man beskriver en centrerad och ökad trångboddhet i storstädernas miljonprogram (Evidens,
2016). Detta bekräftas även av Socialt Ansvar (A) som menar att en av de större skillnaderna
mellan ett socioekonomiskt utsatt område och ett “vanligt” är att det är betydligt större antal
lägenheter samlade i ett område, gällande de förstnämnda. Samtidigt som det finns flera
lägenheter på ett ställe, består även lägenheterna av flera boenden (Sveriges Radio, 2021).
4.3.3 Socioekonomisk svagare än övriga samhället
Både Gårdsten och Bergsjön kategoriseras som socioekonomiskt utsatta. Detta innebär att
den genomsnittliga inkomsten per familj är lägre än i övriga samhället. Även arbetslösheten
och utbildningsnivån är lägre samt att de kriminella kan ha en inverkan på lokalsamhället
(Polisen, 2022). Enligt SCB (2022) påstås det även att de som bor i dessa områden riskerar att
bli bemött med sämre vård, oftare drabbas av fetma, drabbas av fattigdom i större grad sett
utifrån samhället, samt riskerar att leva ett kortare liv (2,1 år kortare i genomsnitt).
Enligt ETC (2017) kan även trångboddhet påverka skolresultaten negativt. Dock ger
regeringens utredning (2019) inget stöd för att ökad trångboddhet skulle leda till försämrade
skolresultat. Ytterligare en intervjustudie av Region Stockholm (2020) konstaterar att
trångboddhet påverkar barns inomhusmiljö, hälsa och skolgång negativt. Även om
trångboddheten inte alltid ansågs som den enda direkta orsaken, var det en viktig faktor.
Historiskt sett har det även varit mer stökigt i områden där folk inte känner till, så som olika
25
näringsidkare eller institutioner tex bostadsbolagen, berättar Polis/Hög chef (B). Samtidigt
har tidigare bostadsbolagen inte alltid prioriterat ordning och reda, att det är snyggt och
städat, samt att saker och ting är hela och fungerar. Detta har lett till en underliggande
utmaning för de nya bostadsförvaltarna, i form av saknad tillhörighet och tillit.
4.4 Faktorernas samverkan
Polis/Hög Chef (B) säger att det är mer utmanande att jobba i socioekonomiskt utsatta
områden men att det var just detta som intresserade denne. Respondenten beskriver även det
som ett samhällsbygge, där man hanterar komplexa samhällsproblem och bidrar till
utvecklingen av samhället. Ett flertal respondenter lyfter rollen och de olika myndigheternas
påverkan i bostadsbolagets verksamhet, tex Kronofogden, Socialtjänsten, Polisen,
försäkringsbolag m fl. Följande empiri kommer belysa faktorernas samverkan.
4.4.1 Arbeta förebyggande, ordning och reda
Den miljö och omgivning som människor vardagligen lever i påverkar individen och har en
betydande inverkan på dennes psykiska hälsa enligt Folkhälsomyndigheten (2022). Detta är
något samtliga företag menar delvis kan undvikas genom ett konstant renhållande. Bolag A
och B är verksamma inom Bergsjön, men upplever i samråd med Bolag C, som är
verksamma i Gårdsten, en stor skillnad i sophantering och renhållning jämfört med områden
som inte klassificeras som utsatta områden. Samtliga respondenter understryker vikten av att
hålla rent i området och konstant ombesörja fastigheterna för att hyresgästerna skall känna sig
trygga. Fastighetsskötaren upplever att företaget gör stora satsningar på interna (inne i
byggnaderna) och externa (fasad och omgivning) underhåll. För Fastighetsskötare (A) är det
viktigt att bostäderna är rena och fina samtidigt som allt skall fungera. Ett bostadsbolag som
inte ombesörjer och vårdar sina fastigheter, får inte sina hyresgäster att känna sig trygga.
Sophantering, hantering av klotter, och generellt fastighetsunderhåll är mycket viktigt för att
skapa en trygg miljö förklarar Förvaltaren.
Hur skulle du själv känna om du kom hem och det är jättemycket sopor, det är klotter
överallt. Entrédörrarna är uppbrutna, det finns ingen belysning. Du känner dig inte speciellt
säker när du kommer hem då. Du är inte särskilt “Happy” - Förvaltare (A)
Som tidigare nämnts understryker samtliga bolag utmaningen vikten av att hålla rent, inte
bara i fastigheterna men även i omgivningen. Fastighetsskötare (A) beskriver att en vanlig
dag för honom består av daglig morgonrondering. Detta innefattar kontroll av entredörrar,
källarna, vindarna och alla trappuppgång. Man vill säkerställa att allt är under kontroll, menar
han. Samtidigt städar man hela området, vilket innebär att tömma alla papperskorgar, se över
alla soprum och återvinningsstationer. Människor brukar lämna en stor mängd saker på
olämpliga platser. Distriktschef (C) menar att detta inte är något nytt för ett bostadsbolag,
26
men att det är på en helt annan nivå i ett område som Bergsjön. De boende kan slänga massa
skräp och möbler i trappuppgången, men även kasta sopor från sina fönster.
Delvis har man anställt mer personal för detta ändamål, men det räcker inte här. Man jobbar
även med ett konstant beteendeförändrande arbete hos de boende. Man kan inte bara fylla på
med ny personal, menar Distriktschef (C), men alla kan utvecklas och växa i sina uppgifter.
Vidare berättar Fastighetsskötare (A), att man ser över tvättrum och utemiljö. Är det något
som ser ut att börja förfall eller är trasigt så åtgärdar man det direkt. Detta för att hålla
området ska vara så fint och trevligt som möjligt. Förvaltningsassistent (A) lyfter fram ett
exempel på hur ett krossat fönster i området sänder ut signaler om att området är otryggt och
vandalism av sådan sort förblir oåtgärdat. Detta kan i sin tur leda till ett ökat kriminellt
beteende vilket i sin tur får en snöbollseffekt och blir värre och värre. För att motverka
uppståndelsen av otrygga miljöer gäller det enligt respondenten att åtgärda detta så fort som
möjligt och gestaltas.
Om man inte fixar det trasiga fönstret så kommer personer förstöra ännu mer. Den andra personen
kommer titta in, den tredje personen kommer att hoppa in och den fjärde personen kommer kanske
stjäla någonting. Vi jobbar med att åtgärda saker snabbt. - Förvaltningsassistent (A)
Distriktschef (C) delar åsikten om att det är viktigt att åtgärda sådana problem så fort som
möjligt. Vidare utvecklar respondenten sin övertygelse att klotter eller skadegörelse sänder
kraftigare signaler i ett område som redan är stigmatiserat och har en negativ stämpel än i ett
mer välbärgat område såsom Majorna. Bolag B och C delar denna uppfattningen om att
åtgärda skadegörelse, så som krossade rutor, klotter och trasiga ljus, och de beskriver att detta
skall åtgärdas inom 24 timmar.
Ju bättre ordning man har, ju mindre skadegörelse och sådant brukar det bli. - Polis/Hög chef (B)
En otrygg miljö kan få konsekvenser. Respondenterna menar att en ren och trygg miljö leder
till en vilja att som boende i området fortsätta hålla rent och bevara tryggheten. Hunt (2015)
beskriver även hur investerare lätt kan bli avskräckta av krossade fönster och andra sådana
bevis på oordning eftersom de tyder på ett lågt fastighetsvärde. Denna övertygelse går hand i
hand med Harcourt & Ludwigs (2006) påstående att det är möjligt att öka värdet på
fastigheten om fönstren återställs och omgivningen städas upp.
4.4.2 Relationsskapande och tillgänglighet
En mycket viktig del inom socioekonomiskt utsatta områden som lyfts fram är att arbeta med
relationer (mellan hyresvärd och hyresgäst) och ständigt tänka relationsbyggande.
Distriktschef (C) menar att det är jätteviktigt att inte bara titta på bostadsbolagets inre
verksamhet, utan även inkludera de externa aktörerna, så som socialtjänst, skola, föreningsliv
och näringsliv också. Ett initiativ som tagits för att lyckas med detta och skapa ett bredare
27
engagemang är konceptet “Bergsjön Möts”. Bergsjön Möts är ett mingelcafé vilket Bolag C
deltar i och får möjlighet att träffa hyresgäster tillsammans med deltagare från andra aktörer
såsom polis, socialtjänst, tandläkare, vårdcentral och liknande. Detta överensstämmer med
Frankelius (2001) konstaterande att gränsen mellan omvärld och företag blir allt mer otydlig,
då företagen idag till större del bedriver samarbeten med utomstående aktörer. Vidare
beskriver respondenten även att man fokuserar på aktiviteter för yngre och äldre, men hjälper
även människor med att hitta jobb och praktikplatser. Man erbjuder läxhjälp för de yngre
studerande och olika utbildningar där man försöker få folk att delta i.
Förvaltning sker inte från ett kontor, det sker på utsidan, det är där du bygger relationerna -
Förvaltare (A)
Distriktschef (C) beskriver även att de jobbar med andra typer av boinflytande. Exempelvis
deras boende-budget, där boenden får vara med och vara delaktiga i hur vissa satsningar i
området ska ska se ut och fördelas. Socialt Ansvar (A) beskriver också denna vilja hos
hyresgästerna att vara med i processerna och delta i fler engagemang. Gemensamt för
invånarna beskriver respondenten är att området som tidigare nämnt betyder mycket för
individerna som bor där och att det finns en stark vilja för invånarna att bo kvar där.
5. Analys
I detta analytiska avsnitt kommer empirin knytas samman och analyseras utifrån de valda
teorierna för att kunna besvara vår frågeställning:
Vilka faktorer (interna och externa) påverkar bostadsbolagens verksamhet i ett socioekonomiskt utsatt
område, och hur?
5.1 Bostadsbolag i socioekonomiskt utsatta områden
Efter att ha analyserat vårt empiriska material som beskriver bostadsbolagens arbeten och
tillvägagångssätt, inom socioekonomiskt utsatta områden, ser vi ett antal faktorer som
utmärker sig och påverkar bostadsbolagen. En respondent från Bolag A menar att alla
områden är lika viktiga, oavsett socioekonomisk status, och att områdena fundamentalt
fungerar på samma sätt ur ett förvaltningsperspektiv. Dock ser vi i vår analys är att det kan
krävas olika insatser i respektive område.
Vi kan även se dessa förhållanden och hur de varierar, beroende på om det aktuella bolaget är
privat- eller kommunalt ägt. Trots att de är två olika typer av bostadsbolag med olika
drivkrafter (privat eller kommunalt), bedriver de ett samarbete och hjälper varandra på olika
sätt i strävan att lyfta detta socioekonomiskt utsatta område. Man arbetar kontinuerligt med
att underhålla och renovera lägenheterna, allt efter att möjligheten uppstår. Detta verkar vara
ett större fokus gällande Bolag A. Om man bortser från de basala aspekterna, tex att bolagets
ekonomi behöver gå ihop samt att hålla eftersträva lägsta möjliga vakans, så menar ett flertal
28
aspekter att det finns skillnader mellan områdena, framför allt när det gäller den utmanande
omgivningen och hur man väljer att fördela resurserna. Detta bekräftas även av Polis/Hög
chef (B) som menar att det är mer utmanande att jobba i dessa områden. Respondenter
beskriver även även arbetet som ett samhällsbygge, där man hanterar komplexa
samhällsproblem och bidrar till utvecklingen av samhället. Detta kommer att framgå ännu
tydligare längre fram.
5.2 Parsons institutionella teori från ett bostadsbolags synvinkel
Utifrån Parsons teori om de tre nivåerna, kan tolkningen göras att det ställs högre krav på
samtliga nivåer, men på olika sätt. Nivå 1 beskrivs som den tekniska nivån. Ur ett
bostadsbolags perspektiv, består den tekniska nivån bland annat av personalen, finansiella
resurser, de befintliga bostadsbeståndet, det geografiska läget och dess arkitektur. Man skulle
även kunna placera hyresgästerna, eller medborgarna som en av respondenterna valde att
kalla de för, som en komponent under den tekniska nivån. Människorna som bor i dessa
stadsdelar är ofta socioekonomiskt svagare än övriga människor i samhället. Den
heterogenitet som existerar är mer dynamisk och svårkontrollerad och gör bostadsbolagens
organisering betydligt mer utmanande. Historiskt sett har även många tidigare bostadsbolag,
försummat sina fastigheter i dessa områden, dvs att begränsade resurser har avsatts för
underhåll. Detta leder till en uppförsbacke, för det bolag som vågar investera i dessa
områden.
Nivå 2, den ledande/styrande nivån, kan beskrivas som den tekniskt samt administrativt
övergripande nivån som förmedlar och kommunicerar information mellan de verksamma
aktörerna inom den tekniska nivån. Inom denna nivå kan man placera förvaltningsgruppen
som funktion, men även kommunikationen mellan kollegor och hyresgäster. Även här kan vi
antyda att det existerar utmaningar för bolagen som verkar i de socioekonomiskt utsatta
områdena. Flera av respondenterna bekräftar att det kan vara svårt att nå ut med information
då språkkunskaper hos de boende kan vara väldigt begränsande. Även att det finns stora
kulturella- och normbrytande skillnader gör att det kan uppstå missförstånd och därmed vara
mer resurskrävande att nå ut med information. Här krävs det personal med en viss typ av
kompetens, förståelse och egenskaper, som gynnar och underlättar verksamhetens arbete.
Nivå 3 - Den institutionella nivån har en mer övergripande påverkan på makronivå där de
yttre faktorerna framkommer tydligare. Här har ofta större institutioner och organisationer
mer inflytelse. Samhällets lagar har en direkt påverkan på hur andra organisationer, såsom
Hyresnämnden, Kronofogden, Socialen och Polisen väljer att interagera med bostadsbolagen.
Därav har de lagar och regleringar en direkt påverkan på hur bostadsbolagen i sin tur kan
styra sina hyresavtal gentemot de boende. Även samhällets fördomar och förväntningar
påverkar den bild som många gånger är missvisande. Detta påverkar även bostadsbolagens
arbete indirekt. Exempelvis kan det vara svårt att hitta investerare och köpare till
29
nyproducerade bostäder, eller att människor gärna undviker att besöka/bo i dessa områden, på
grund av den negativa bild som beskrivs. För bostadsbolagen är det viktigt att bibehålla
legitimitet och ett förtroende mot omvärlden, men framförallt mot de boende. Saknas detta
kommer bostadsbolagens arbetet att försvåras markant. En respondent konstaterar att en av de
viktigaste lärdomar som denne har fått från att arbeta i ett socioekonomiskt utsatt område är
att just hålla vad man lovar. Man kan tolka det som att människorna i denna stadsdel redan
har en brist på tillit för samhället i stort, därav är det desto viktigare att upprätthålla denna.
Normen i de socioekonomiskt utsatta områdena är många gånger svåra att bryta. Paradoxalt
behöver man arbeta med beteendeförändring för att lyckas. För att kunna lyckas med detta
behövs gemensamma insatser, många gånger med hjälp av de boende själva. Här kan den
institutionella nivån påverka, genom att större aktörer ständigt influerar och
uppmuntrar/underlättar för beteenden som anses vara positiva, tex källsortering, anmälning
vid fel och brott, sysselsättning och aktiviteter etc. Till exempel är respondenterna
samstämmiga när det gäller vikten av att hålla det rent och snyggt i området och att fortsätta
upprätthålla denna ordning. Detta är betydande och resurskrävande för alla områdena, oavsett
socioekonomisk status, men avhjälps med den beskrivna beteendeförändringen.
Konsekvensen av att inte lyckas upprätthålla de i dessa områden kan bli betydligt mer
kostsamma i ett socioekonomiskt utsatt område då det lätt leder till att mer nedskräpning och
skadegörelse uppstår.
5.3 Thompsons systemteori - slutna och öppna system
Thompsons (1967) teori utgår från en tydlig indelning av slutna och öppna system, vars
respektive system har unika restriktioner och antaganden som utgångspunkt. Enligt denna
teori kan man identifiera flertalet tydliga karaktärsdrag hämtat från det slutna systemet i just
bostadsbolag. De studerade bostadsbolagen arbetar till viss del utifrån internt förutbestämda
förmågor och interna resurser. Dock anser vi att denna miljö präglas av externa faktorer som
beskrivs tillhöra det öppna systemet. Miljön är många gånger oförutsägbar och därmed
okontrollerbar, vilket även detta talar emot det slutna systemet. Det finns till visso egenskaper
och faktorer som är i kontrollerande karaktär, där organisationen självständigt kan påverka
och kontrollera, såsom personal och bostadsutbud och därmed kunna påverka sitt utfall. För
att ge en mer nyanserad och därmed fördjupad analys kommer den konceptuella teorin,
“Thompsons Broken Windows”, att användas. Detta för att fånga upp och beskriva de många
gånger växlande egenskaperna som faktorerna kan ha.
30
5.4 Den konceptuella teorin - “Thompsons Broken Windows”
Figur 7 - Illustration av vår konceptuella teori ‘Thompsons Broken Window’  -
konstruerad av författarna.
Genom att man som organisation, väljer att analysera den många gånger komplexa miljö man
verkar inom och förstår dess oförutsägbarhet, möjliggör man bättre förutsättningar att anpassa
sig. Detta anser vi även kunna medföra en konkurrenskraft. Samtidigt som den oförutsägbara
och heterogena miljön påverkar organisationerna och tvingar till anpassning, kontrollerar
bostadsbolagen till viss del sin miljö, och tvingar därigenom i sin tur omgivningen till en viss
anpassning.
De socioekonomiska svagheterna som området präglas av, tex högre arbetslöshet, lägre
utbildningsnivå samt högre grad av kriminalitet, är faktorer som påverkar bostadsbolagens
förutsättningar och därmed beslutsfattandet. Hur bostadsbolagen bemöter dessa yttre faktorer
görs bla. genom att anställa trygghetsvärdar för att öka trygghetskänslan, implementerandet
av läxhjälp för att höja utbildningsnivån och erbjuda sysselsättning t ex genom sommarjobb.
Att dessa sociala frågor är såpass viktiga för bostadsbolagen påvisar hur viktiga de externa
faktorerna är, och hur det kan påverka bolagens möjligheter att överleva i denna miljö. Ser
man bostadsbolagen som endast slutna system (som kan kontrollerar sin miljö och
omgivning), kan det direkt konstateras att bostadsbolagen faktiskt har en möjlighet att till viss
del påverka sin omgivning. Respondenterna beskriver i enlighet med vår konceptuella teori
hur de ständigt försöker ta rationella och logiskt sammansatta beslut men utifrån de interna
förutsättningarna, men med osäkerheten i beaktande och genom att konstant anpassa sig till
den oförutsägbara miljö de verkar inom.
Ett tydligt exempel är när det uppstår låg- och högkonjunkturer som i sin tur påverkar
låneräntan. Är då bostadsbolagen högt belånade påverkar det bolagets direkta lånekostnader.
Indirekt skulle en lågkonjunktur samt högre ränta därmed påverka leverantörer och
materialkostnader, hyresgästernas betalningsvilja m.fl., som i sin tur påverkar
31
bostadsbolagens ekonomi. Här kan man fånga upp det öppna systemets karaktärsdrag, där
man som organisation är beroende av sin omvärld och där det finns andra faktorer som man
som bolag behöver anpassa sig efter. Med tanke på att det slutna och öppna systemet är så
pass beroende av varandra, skulle man kunna säga att dessa organisationer agerar utifrån ett
så kallat integrerat systemet. För att illustrera detta har nedan figur utformats.
Figur 8. Faktorernas cykel - Illustrerad av författarna
Inom denna figur kan man anta att vilken ruta som helst är utgångspunkten i cykeln. För att
motivera detta kan det exemplifieras med följande exempel: Bolag A upptäcker den externa
faktorn vandalism och kriminalitet. Utifrån bolagets nuvarande interna faktorer ser de att en
intern åtgärd krävs för att kunna hantera den nya externa faktorn. De interna faktorerna
anpassas för att åtgärda påtryckningarna från de externa faktorerna, vilket ger ett utfall. Enligt
Thompsons (1967) teori om det slutna systemet skulle utfallet definitivt resultera i önskat
resultat, då man har fullständig möjlighet att påverka sin omgivning. I det öppna systemet är
organisationen istället beroende av att konstant anpassa sig och utfallet är högst osäkert,
vilket figuren antyder är fallet. Oavsett ifall utfallet resulterar i önskat resultat eller inte,
skapas därefter en ny extern faktor som återigen regleras via en intern åtgärd. Hur lång tid
som går emellan varje reglering är sedan beroende på fall till fall.
5.5 Att arbeta förebyggande med externa faktorer
Att just vandalism och kriminalitet lyfts fram i ovanstående exempel är ingen slump.
Samtliga respondenter delar Wilson och Kellings (1982) övertygelse om att visuella bevis på
kriminell aktivitet till fortsatt kriminell aktivitet och oordning. Därför påpekar respondenterna
att det är viktigt att åtgärda visuella bevis på oordning så fort som möjligt för att begränsa en
eventuell spridning. Detta faktum att åtgärda till exempel vandalism och klotter så fort som
möjligt kan te sig självklart, men respondenterna delar med sig av erfarenheter att klotter eller
skadegörelse sänder kraftigare signaler just i ett område som redan är stigmatiserat och har en
negativ stämpel. Denna externa faktor blir extra viktig att ta hänsyn till när ett bostadsbolag
väljer att investera eller bedriva verksamhet i ett socioekonomiskt utsatt område, där det ofta
bland annat råder en högre grad av oordning i olika former. Samtidigt är det ett bra exempel
på en extern faktor, som tvingar till interna åtgärder för att förhindra spridningen av den
externa faktorn och därigenom försvåra de interna åtgärderna.
32
Idén om krossade fönster är inte bara relevant ur ett trygghetsperspektiv men även specifikt
för fastighetsbranschen, då det kan påverka bostadsbolagets tillgångar och dess värde. Hunt
(2015) beskriver hur investerare lätt kan bli avskräckta av bland annat krossade fönster då det
tyder på ett lågt fastighetsvärde. Samtliga av respondenterna är överens om att det är möjligt
att öka värdet på ett helt grannskap genom att arbeta med snabba åtgärder för att eliminera
visuella bevis på oordning. Harcourt & Ludwig (2006) påstående att det är möjligt att öka
värdet på fastigheten om fönstren återställs och omgivningen städas upp är något som
sammanfaller med respondenternas prioritering av åtgärdanden.
Trots att respondenterna är överens om att det är viktigt att konstant hålla ordning och reda i
omgivningen, påpekas hur viktigt det är att främst arbeta förebyggande. Många av de
åtgärder som vidtas av företagen beskrivs som proaktiva istället för reaktiva och det råder en
enighet bland respondenterna att hantera roten till problemet. En av de åtgärder som faller
inom ramen för både proaktiva och reaktiva åtgärder är implementerandet av trygghetsvärdar.
Att hantera bland annat trasiga fönster är för samtliga respondenter viktigt, men att istället
förhindra uppståndelsen av vandalism är att föredra. Givetvis kräver detta stora interna
resurser, och företagen är eniga om att de lägger större resurser på utsatta områden, oavsett
ifall de är allmännyttiga eller inte. Att de väljer att just lägga större resurser i de utsatta
områdena är logiskt enligt Rådbergs (2006) argument att förorterna medför den största
utvecklingspotentialen.
5.6 Hur relationsbyggande kan bidra till samverkan mellan inre och yttre faktorer
En mycket viktig aspekt av bostadsbolagens arbete inom socioekonomiskt utsatta områden
som lyfts fram är arbetet med relationsbyggande mellan hyresvärd och hyresgäst, vilket är
sant för både privatägda och kommunala bostadsbolag. Distriktschef (C) påpekar vikten av
att inte endast titta på bostadsbolagets inre verksamhet, utan även inkludera de externa
aktörerna så som socialtjänst, skola, föreningsliv och näringsliv, vilket de andra bolagen
håller med om. Detta påstående är överensstämmande med Frankelius (2001) konstaterande
att gränsen mellan omvärld och företag blir allt mer otydligt och att företagen idag till större
del bedriver samarbeten med utomstående aktörer. Samtidigt är detta ett bevis på att
bostadsbolagens inställning till sin omgivning och att de är i behov av anpassning, precis som
vår konceptuella teori. Ett ytterligare tecken som respondenterna belyser är att man försöker
arbeta med beetendeförändrande arbeteen, tex gällande sophantering och normer som även
nämns i analysdelen som behandlar Parsons (1960) teori. Detta indikerar att man ändå
försöker påverka de egentligen icke-påverkbara faktorerna (utifrån det slutna systemets
utgångspunkter) i hopp om att minska de externa faktorerna, och förklarar varför vår
konceptuella teori är mer passande.
5.7 Trångboddheten och dess utvecklingspotential
Trångboddheten i socioekonomiskt utsatta områden är som tidigare konstaterat ett faktum.
33
Flertalet rapporter beskriver en centrerad och ökad trångboddhet i storstädernas
miljonprogram (Evidens, 2016) och flera bostadsbolag ser därför en investeringsmöjlighet.
Då samtliga respondenter är överens om att det finns en stor utvecklingspotential i förorten,
läggs stora resurser på att reformera dessa områden. Respondenterna är samstämmiga att
dessa områden har stor ekonomisk potential men att det är utmanande områden att arbeta
inom. Enligt ETC (2017) kan trångboddheten leda till försämrade skolresultat vilket
därigenom kan bidra till en negativ spiral inom den socioekonomiska aspekten.
Bostadsbolagen har därmed en möjlighet att bryta denna negativa trend genom att förutom
göra en bra ekonomisk affär, även ta ett socialt ansvar. Återigen speglar detta bostadsbolagen
som ett integrerat system, då de interna åtgärderna går hand i hand med de sociala faktorerna,
som konstant påverkar deras möjligheter. Att lyfta utbildningsnivån i sig är inget
bostadsbolagen har en direkt möjlighet att påverka, dock försöker man bidra genom att
“bygga bort” trångboddheten. Detta görs inte endast genom att bygga fler bostäder, utan det
gäller att man har en genomtänkt planering och beblandning av bostadsformer. Även
utveckling av service och kollektivtrafik, går att förbättra för att göra området ännu mer
attraktivt, både för de nuvarande boende, men även framtida. Bostadsbolagens förhoppning är
att man då lycka lyfta området och göra det mer attraktivt. Detta leder till att bostadsvärdet i
det långa loppet kommer att stiga. Detta kan då sätta hela området i en positiv spiral, men
visar även på komplexiteten med arbetet i socioekonomiskt utsatta områden och att förstå
dess effekter.
5.8 Slutsats
Figur 9 - Överblick av analysen - konstruerad av författarna
34
Som ett bostadsbolag, allmännyttigt eller inte, verksamt i ett socioekonomiskt utsatt område
finns det många stora utmaningar att ta hänsyn till. Dessa utmaningar kan ses som externa
faktorer som konstant påverkar organisationerna, där vissa är otroligt komplexa och svåra att
isolera, då de till stor del hänger ihop. Ofta påverkar de olika problemområdena indirekt
varandra, och för att motverka och angripa problemen på rätt sätt, räcker det inte med att
fokusera på en front. I ett socioekonomiskt utsatt område är det mångkulturellt och
heterogent. Detta kan många gånger försätta bostadsbolagen i utmanande situationer.
Bostadsbolagen i dessa områdena behöver, förutom att agera som ett bostadsbolag bör göra,
även vara medveten om dess inverkan i samhället, i ett större perspektiv, och agera utefter
det. Detta innebär att man många gånger behöver arbeta med sociala frågor, satsa på och
utveckla människorna som bor i dessa områdena, agera som en myndighet och införa
förtroende och auktoritet, samtidigt som man behöver vara lyhörd och responsiv till sin miljö.
Miljön och de externa faktorerna är många gånger dynamisk och föränderlig, samtidigt som
vissa aspekter kan vara svåra att påverka och motarbeta som ett enskilt bostadsbolag, till
exempel kriminalitet och segregation. Ett socioekonomiskt utsatt område är inte
nödvändigtvis likt ett annat, och det kan finnas unika förutsättningar och svårigheter i
respektive område, och bör därför analyseras och planeras utefter det. Gemensamt för dessa
områden är att det finns en utvecklingspotential då stadskärnorna blir exploaterade i allt
större grad. Fler aktörer i näringslivet börjar få ett ökat intresse för dessa, men samtidigt
behöver man lösa de underliggande problematiken i de socioekonomiskt utsatta områdena.
Bostadsbolagen kan varken ses som enbart slutna eller öppna system, utan snarare som en
integration av dessa. Bolagen jobbar ständigt utefter sina interna faktorer men dessa påverkas
av de konstant föränderliga externa faktorerna och visa versa. Med hjälp av vår konceptuella
teori (Thompsons Broken Window), där ‘Broken Windows teori’ appliceras på vår
integrerade tolkning av Thompson (1967) och Parsons (1960),  kan man få en ytterligare
förståelse i de externa faktorerna och dess påverkan. Sammanfattningsvis blir det tydligt att
områden som präglas av socioekonomisk svaghet och högre grad av oordning påverkas i
högre grad av externa faktorer som bostadsbolagen i sin tur behöver hantera med hjälp av
interna faktorer.
5.6 Kritik till studien och dess utförande
Gällande reliabilitet och val av forskningsmetod, en utförd flerfallsstudie och intervjumetod,
finns det brister i arbetet. En av bristerna är att primärdatan består av totalt sex intervjuer. Vi
ansåg dock att intervjuerna som genomfördes uppfyllde en empirisk mättnad och en
tillfredsställelse i förhållande till den tidsram vi hade. Det begränsade antalet intervjuer kan
påverka reliabiliteten negativt, då det blir svårare att identifiera slumpförteelser med färre
antal. Det empiriska materialet styrks samtidigt av vår sekundärdata och liknande studier
genomförda inom samma område och ämnar balansera arbetets empiri.
35
Ytterligare en kritik, är den partiskhet som kan ha färgats av under forskningens gång (Patel
& Davidson, 2019). En av författarna har nyligen blivit anställd av Företag A. Till visso är
personen ny inom fastighetsbranschen, men tidigare erfarenheter och upplevelser kan ha
påverkat tolkningarna av empirin. Denna påverkan har dock försökts minimerats, då en
medvetenhet kring risken ständigt har funnits under studiens gång, samt att forskningen har
bestått av två författare och därav bidragit till en kritisk och ifrågasättande karaktär.
Samtidigt har majoriteten av intervjuerna möjliggjorts via en chef hos Företag A. Detta kan
även skapa en strategisk snävhet i utvinning och därav tolkning av empirin. Till studiens
primärdata genomfördes 6 intervjuer, till det uppstod en empirisk mättnad. Utöver dessa
intervjuer, användes sekundärdata för att komplettera, bekräfta samt bidra till vår analys. En
kritik till studien, kan vara att en relativt stor del av empirin härleds till den sekundära datan.
Sekundärdata behöver inte nödvändigtvis vara av sämre kvalité (Bryman & Bell, 2017), då
det kan komma från erkända källor och institutioner. Dock finns risken att de kommer från
mer okända källor. Detta kan då påverka kvalitén och trovärdigheten för studien.
6. Referenslista
Allmännyttan. u.å. Kritik mot miljonprogrammet.
https://www.allmannyttan.se/historia/tidslinje/kritiken-mot-miljonprogrammet/ (Hämtad
2023-01-08)
Andersson, R. (2000). Segregerande urbanisering? Geografisk rörlighet i Sveriges
storstadsregioner.
Bartlett, F.C. (1958) Thinking: an experimental and social study. London: Allen & Unwin.
Bell, J., Waters, S. and Nilsson, B. (2016) Introduktion till forskningsmetodik. 5.,
[uppdaterade] uppl.
Boplats. 2022. Boplats i siffror.
https://nya.boplats.se/om/statistik (Hämtad 2023-01-15).
Boverket. 2015. Attraktiva miljonprogramsområden: platskvalitet med ökad delaktighet.
Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/attraktiva-miljonprogram
somraden-platskvalitet-med-okad-delaktighet3.pdf (Hämtad 2022-12-16)
Boverket. 2017. Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025. Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/berakning-av-behovet-av
-nya-bostader-till-2025.pdf (Hämtad 2023-10-08)
36
Boverket. 2020. Allmännyttigt bostadsföretag.
https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/kommunens-verktyg/allmannyt
tigt-bostadsforetag/ (Hämtad 2023-01-15).
Britannica. u.å. Broken windows theory.
https://www.britannica.com/topic/broken-windows-theory (Hämtad 2023-01-15).
Brottsförebyggande rådet. 2001. Kriminell utveckling – tidiga riskfaktorer och förebyggande
insatser. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
https://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800018789/2001_15_kriminell_utveckling.p
df (Hämtad 2023-01-10)
Bryman, Alan & Bell, Emma (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3
Stockholm: Liber
Byggkontakt. 2018. Boinstitutet: Politiker i samtal med unga om segregation & bostadsbrist
på Järvaveckan.
https://www.byggkontakt.nu/artikel/boinstitutet-politiker-i-samtal-med-unga-om-segregation-
bostadsbrist-pa-jarvaveckan/ (Hämtad 2023-01-15).
Centrum för arbets- och miljömedicin. 2020. Trångboddhet i förhållande till barns hälsa,
miljö och skolgång - en intervjustudie. Stockholm.
http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2020/CAMM_Rapport%20trangboddhet_webb.p
df (Hämtad 2023-01-15).
David, M., Sutton, C.D. and Torhell, S.-E. (2016) Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekström, M. and Larsson, L. (2010) Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl.
Ejvegård, R. (2009) Vetenskaplig metod. 4. uppl.
Esaiasson, P. (2019) Förorten: ett samhällsvetenskapligt reportage.
Evidens. 2016. Trångboddhet i Sverige – beskrivning av nuläget och diskussion om effekter.
Stockholm: Evidens.
https://evidensgruppen.se/wp-content/uploads/2022/01/trangboddhet-i-sverige--beskrivning-a
v-nulaget-och-diskussion-om-effekter.pdf (Hämtad 2023-01-15).
37
ETC. 2017. Här är trångboddheten som störst.
https://www.etc.se/inrikes/har-ar-trangboddheten-som-storst (Hämtad 2023-01-15).
Etron. 2021. Vad är fastighetsförvaltning egentligen?
https://etron.se/vad-ar-fastighetsforvaltning-egentligen/ (Hämtad 2023-01-15).
Fackförbund. u.å.. Privat sektor.
https://xn--fackfrbund-icb.nu/tips-och-artiklar/ovriga-artiklar/privat-sektor/ (Hämtad
2023-01-15).
Fastighetstidningen, 2019. Allmän nyttan – i affärsmässig hetens trogna tjänst
https://fastighetstidningen.se/allmannyttan-i-affarsmassighetens-trogna-tjanst/ (Hämtad
2023-01-15).
Folkhälsomyndigheten.se 2022. Vårt samhälle och nära omgivning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprev
ention/vad-ar-psykisk-halsa/vad-paverkar-var-psykiska-halsa/samhalle-nara-omgivning-och-i
ndivid/ (Hämtad 2023-01-15).
Frankelius, P. (2001) Omvärldsanalys. 1. uppl. (Bättre ledarskap).
Graneheim, U.H., Lindgren, B.-M. and Lundman, B. (2017) “Methodological challenges in
qualitative content analysis: A discussion paper,” Nurse education today, 56, pp. 29–34.
Gårdstensbostäder. 2014. Konsten att bygga ett hållbart samhälle tillsammans!
https://gardstensbostader.se/wp-content/uploads/Broschyr-Gardstensbyran_2014_LR.pdf
(Hämtad 2023-01-15).
Göteborgs-Posten. 2019. Här har priset på bostäder ökat mest.
https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/h%C3%A4r-har-priset-p%C3%A5-bost%C3%A
4der-%C3%B6kat-mest-1.15058405 (Hämtad 2023-01-15).
Göteborg Stad. u.å.. Utsatta områden - Polisens definition.
https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/utsatta-omraden
(Hämtad 2023-01-15).
Hall, T. and Sverige. Boverket (1999) Rekordåren: en epok i svenskt bostadsbyggande. 1.
uppl.
Harcourt, B.E. and Ludwig, J. (2006) “Broken Windows: New Evidence from New York City
and a Five-City Social Experiment,” The University of Chicago law review, 73(1), pp.
271–320.
38
Hinkle, J. C., & Weisburd, D. (2008). The irony of broken windows policing: A micro-place
study of the relationship between disorder, focused police crackdowns and fear of crime.
Journal of Criminal Justice, 36(6), 503-512.
Hyresgästföreningen. u.å.. Segregation
https://www.hyresgastforeningen.se/var-politik/a-o/bostadspolitiken_a-o/segregation/
(Hämtad 2023-01-15).
Jacobsen, D.I., Hellström, C. and Sandin, G. (2002) Vad, hur och varför: om metodval i
företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen.
Keizer, K., Lindenberg, S. and Steg, L. (2008) “The Spreading of Disorder,” Science
(American Association for the Advancement of Science), 322(5908), pp. 1681–1685.
Kelling, G. L., & Wilson, J. Q. (1982). Broken windows: The police and neighborhood safety.
The Atlantic, March 1.
KTH. 2019. Bostadsbristen- hur ser den ut och vad händer nu?
https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/bostadsbristen-hur-ser-den-ut-och-vad-hande
r-nu-1.884682 (Hämtad 2023-01-15).
Kvale, S., Brinkmann, S. and Torhell, S.-E. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun.
Tredje [reviderade] upplagan.
Lagen. 2005. Aktiebolagslagen (2005:551)
https://lagen.nu/2005:551#K3 (Hämtad 2023-01-15).
Lind, R. (2019) Vidga vetandet: teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga
undersökningar. Andra upplagan.
Malm, E. et al. (2002) Framtidens trygghetsbok: om att förebygga brott och öka tryggheten i
bostadsområden och stadsdelar i Göteborg.
Malm, U. (1997) Kriminalitet och trygghet i boendet: en studie i stadsdelen Hjällbo.
NCC. 2021. Ny rapport från NCC: 330 000 bostäder i behov av upprustning.
https://www.ncc.se/media/pressrelease/de4e080d67f5b618/ (Hämtad 2023-01-15).
Nylund, K. (2007) Periferin i centrum: gränsöverskridande praktiker i Stockholms offentliga
rum.
39
NYU Furman Center. 2019. The Bronx
https://furmancenter.org/neighborhoods/view/the-bronx (Hämtad 2023-01-15).
Parsons, T. (1960) Structure and process in modern societies.
Patel, R. and Davidson, B. (2019) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Femte upplagan.
Polisen. u.å. Utsatta områden - polisens arbete.
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/utsatta-omraden/ (Hämtad 2023-01-08)
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research: Methods, Appraisal, and
Utilization (6th edition).
RealtyTimes. 2015. 'Broken Windows' theory can be applied to real estate regulation.
https://realtytimes.com/agentnews/agentadvice/item/40700-20151208-broken-windws-theory
-can-be-applied-to-real-estate-regulation (Hämtad 2023-01-15)
Regeringens skrivelse 2019/20:4. 2019. Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och
trångboddhet.
www.regeringen.se/4adae3/contentassets/3a44c165757a4aeba8c069221a748958/skr.-2019_2
0_4.pdf. (Hämtad 2023-01-15).
Rådberg, Johan (2006). Introduktion. I Larsson, Bo & Laurell, My (red.) (2006). Tankar om
förstadens framtid.
Statistikmyndigheten. u.å.. Socioekonomisk indelning (SEI)
https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning
-sei/ (Hämtad 2023-01-15).
Statistikmyndigheten. 2017. Låginkomsttagare bor ofta i hyresrätt.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Laginkomsttagare-bor-ofta-i-hyresratt/
(Hämtad 2023-01-15).
Sveriges allmännytta. 2019. Forskare: Bostadsbolagen är den starkaste kraften i förorten.
https://www.sverigesallmannytta.se/forskare-bostadsbolagen-ar-den-starkaste-kraften-i-forort
en/ (Hämtad 2023-01-15).
Sveriges Allmännytta. 2022. Krafttag mot utanförskap i Göteborg.
https://www.sverigesallmannytta.se/krafttag-mot-utanforskap-i-goteborg/ (Hämtad
2023-01-08)
40
SVT Nyheter. 2019. Forskaren: Var femte lägenhet i miljonprogrammet måste renoveras
akut.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/akut-renoveringsbehov-i-miljonprogrammen
(Hämtad 2023-01-15).
Sveriges Radio. 2021. Flera av Sveriges mest trångbodda områden i Göteborg.
https://sverigesradio.se/artikel/flera-av-sveriges-mest-trangbodda-omraden-i-goteborg
(Hämtad 2023-01-15).
Thompson, J.D. (1967) Organizations in action: social science bases of administrative
theory. New York: McGraw-Hill.
Tunström, M. (2009) På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och
problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion. (Örebro studies in human geography; 4).
Vetenskapsrådet. 2018. Etik i forskningen.
https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html (Hämtad 2023-01-15).
Wikipedia. 2023. Mintzbergs konfigurationer
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mintzbergs_konfigurationer (Hämtad 2023-01-15).
Yin, R.K. and Nilsson, B. (2007) Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl.
Zimbardo, P. G. (1969). The human choice: Individuation, reason, and order versus
deindividuation, impulse, and chaos. In Nebraska symposium on motivation. University of
Nebraska press.
41