Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt. This work has been digitised at Gothenburg University Library. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct. 0 CM 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 SWEDISH JOURNAL OF DEFENCE MEDICINE FÖRSVARSMEDICIN TIDSKRIFT I MILITÄR HÄLSOVÅRD 1970:vol 6 no 3-juli N avalmedicinsk kontaktkonferens angående Dykerimedicin och dykeriteknik Arrangerad av Chefen för marinen 16—18 oktober 1969 Wasamuseet, Stockholm t $ UTGIVEN AV FÖRSVARSMEDICINSKA FORSKNINGSDELEGATIONEN OCH FÖRSVARSMEDICINSKA SEKTIONEN INOM SMF SEKTION III Modern havsforskning Moderator: Rolf Skedelius............................................................................... 141 Bo Cassel: Havsresursutredningen..................................................................... 143 John Adolfson: Tektite 1 — ett exempel på praktiskt tillämpat samarbete 147 Bo Westin: Marinens medverkan i den moderna havsforskningen . . . 151 SEKTION IV Mättnadsdykning och blandgasdykning Moderator: Bo Cassel......................................................................................... 155 Magnus Ulveson: Mättnadsdykning — nuvarande och framtida utveckling.............................................................................................................157 Peter Wide: Planerad verksamhet med mättnadsdykning i flottan I. Teknisk målsättning.........................................................................................161 John Adolfson: Planerad verksamhet med mättnadsdykning i flottan II. Bioteknologisk målsättning..........................................................................163 Hilding Bjurstedt: Estraddiskussion: Mättnads- och blandgasdykning . . 165 SEKTION V Internationella juridiska problem samt uttagnings- och utbildningsproblem Moderator: Lars Lundberg...............................................................................169 Stig Strömbäck: Internationella juridiska problem i samband med ut­ nyttjande av havsbotten.................................................................................... 171 Claes Lindemark: Personaluttagningsproblem................................................. 179 Jan Sundlöf: Utbildningsproblem..................................................................... 184 Lars Lundberg: Slutord....................................................................................188 Chefen för Marinen: Erkännande..................................................................... 188 Appendix och deltagarförteckning..................................................................... 189 CIVILTRYCK STOCKHOLM 1970 FÖRSVARSMEDICIN SWEDISH JOURNAL OF DEFENCE MEDICINE Utgiven av: Försvarsmedicinska forsknings- delegationen och Statens medicinska forsknings­ råds försvarsmedicinska sektion. Ansvarig utgivare: Professor Arne Engström. Redaktionskommitté: Professor G. Birke, generalläkare C.-J. Clemedson, professor A. Engström, professor U. S. von Euler-Chelpin, civilförsvarsöverläkare W. von Greyerz, professor B. Gustafsson, professor C. G. Hedén, försvars- överläkare G. Hesselblad, försvarsöverveterinär G. T. Krantz, flygöverläkare U. Lundberg, professor J.-O. Ottosson, överste N. Palmstierna, professor R. Romanus, professor G. Ström, forskningschef B. Sörbo, avdelningschef L. E. Tammelin, marinöverläkare L. Troell, professor B. Uvnäs, försvarsövertandläkare S. G. Walden, professor H. Westling samt professor G. Ågren. Redaktör: Försvarsöverläkare Bernt Blomquist, Försvarets sjukvårdsstyrelse, 104 40 Stockholm 14. Biträdande redaktör: Forskningschef Bo Sörbo, Institutionen för experimentell försvarsmedicin, FOA 1, Ursvik. Redaktionsutskott: Redaktören, biträdande redaktören, professor G. Birke, civilförsvars­ överläkare W. von Greyerz, professor G. Ström, avdelningschef L. E. Tammelin samt professor B. Uvnäs. Tekniska frågor: Konsulent Nils Grönwall, Allmänna förlaget, Fack, 103 20 Stockholm 16. Tidningens adress: Försvarets sjukvårdsstyrelse, Fack, 104 40 Stockholm 14. Manuskript, förfrågningar etc skall tillställas redaktörens sekreterare fröken Gunilla Vieweg under nyssnämnda adress. Prenumerationspris för helår (4 nummer per volym jämte supplement) kronor 25:— insättes lämpligen på postgiro 70 77 99. Tidningen Försvarsmedicin, Försvarets sjukvårds­ styrelse, Fack, 104 40 Stockholm 14. FORSVARSMEDICIN HÄFTE 3 juli 1970 volym O Innehåll General Summary.......................................................................................... 89 Lars Troell: Inledningsanförande........................................................................93 Åke Lindemalm: Hälsningsanförande.................................................................. 94 SEKTION I Allmän orientering över dykeriets moderna utveckling och nuvarande läge Moderator: Lars Troell...................................................................................... 95 Lars Troell: Dykeriets moderna utveckling. Navalmedicinska aspekter 97 Olof Härlin: Dykeriets nuvarande läge utomlands................................... 102 Peter Wide: Teknisk-ekonomisk målsättning för marinens dykericentral 108 Anders Kallner: Vetenskaplig information ang biomedicinsk dokumen­ tation ...................................................................................................................112 Gösta Arturson och Gunnar Grotte: Orsaker till vävnadsödem vid experi­ mentell tryckfallssjuka..........................................................................................114 Referat av diskussion Sektion I............................................................... 118 SEKTION II Säkerhetsproblem Moderator: Olof Härlin.....................................................................................121 Gunnar Lundborg: Tekniska säkerhetsproblem.............................................123 Carl Magnus Hesser: Medicinska säkerhetsproblem vid dykning och undervattensarbeten.............................................................................................. 127 Carl Magnus Hesser Estraddiskussion: Luftdykningens framtida utveck­ ling. Ref: J Adolfson..................................................................................... 135 General Summary The Proceedings of the Fourth Contact Con­ present goal of the Swedish Navy is to reach a ference on Naval Medical Defence Medicine in depth of 150 m. and work one hour on the this issue of “Försvarsmedicin” deal with diving bottom. In the future the Swedish Navy is direct­ and diving research. It was sponsored by the Chief ed towards a diving depth more than 300 m. of the Royal Swedish Navy and held in Stockholm Between 1964 to 1966 more than 1000 dives 16—18 October, 1969. The program reflects the were made at The Naval Diving Training Center modern development and present condition in and from H.M.S. Belos, and the frequency of the Navy and also the value of international and complications was less than 1% for depth down national cooperation in different scientific and to 60 m., while it was 5—10% for depth between technical areas within the field of diving activity. 60 to 90 m. This was not tolerable and new The applied diving research is made by a decompression tables have been constructed and group consisting of naval officers, engineering tested for dives at 60, 66, 72, and 90 m. The officers, medical officers, and psychologists at the influence of stress has been studied at a depth Naval Diving Training Center in Stockholm. The of 120 m. while breathing air in a compression practical test are later made on board HMS chamber. The influence of carbon dioxide has Belos. Selection and medical examination and also been studied, and after having proved an control of submarine personnel is made at the increased carbon dioxide percentage in the Naval Medical Center for medical investigation helmets a new air outflow channel—“LUAK”— in Karlskrona. The diving research group is sub­ has been constructed and tested. A new ergo­ ordinated to the Chief of the Naval Staff. The meter bicycle has also been constructed for use scientific work is economically supported by in water and in high pressure atmospheres. grants from The Delegation for Applied Medical Research in heliox and nitrox diving is going on Defence Research, Ministry of Defence. and the intercommunication problems are in­ The program of the Conference was divided vestigated. A very close cooperation with the into five sections: I. General information on the research at the universities is necessary for the modern development and present condition of Navy to make it possible to reach the goal and the diving activity, II. Safety, III. Oceanology, also to recruit and train new specialists for the IV. Saturation diving and mixed gas diving, and Navy. V. International juridical problems of the ex­ L. Troell ploitation of the oceans and selection and training of personnel. 2. The present status of diving in other countries I. General information on the modern Not only in Sweden but also in many other development and present condition of nations the incentive for the modern marine the diving activity diving has been to save crews from in piece-time sunken submarines at a depth equal to that of 1. Modern development of diving. the sunken submarine. However, today an inter­ Medical aspects national effort to explore the different economic There are a lot of medical and psychological possibilities of the oceans more and more will problems involved in diving: decompression sick­ determine the goals of the diving development. ness, oxygen poisoning, increased breathing re­ The aim of the U.S. Navy is for manned under- sistance, inert gas intoxication, carbon dioxide water activities to reach 600 m. and for un­ intoxication, communication problems, cold, manned underwater activities to reach 6000 m. decreased performance etc. The Swedish Navy The aim of the Royal Navy was in 1962 to reach performs a directed applied research and also 400 m., and in 1965 the French Marine assigned technical trials and testing of apparatus. The the goal to 250 m. The biggest underwater Försvarsmedicin 3, 1970 89 applications will certainly be habitats of the type different depths, and the gases must be very Sealab or Tektite, and floating platforms for oil carefully and very exactly mixed. The risk for drilling (oil rigs) and such things will be moved fire in the decompression chambers has increased down under the surface to habitats where satura­ while breathing gas mixtures during the de­ tion diving and heliox diving will dominate. compression phase of a dive, and this fact calls O. Här tin for testing of new fire-proof equipments in the chambers. Anchoring of diving bells and under- water habitats and also transport of breathing 3. Mission for the Diving Center of the Navy gas, electrical power, necessities, etc., are other In Sweden there are plans for a new Naval Div­ safety problems. A very careful technical plan­ ing Training Center where as well training and ning with at least one complete system in reserv education of divers as research and applied is necessary, and so is also a well trained action science will be performed. It will be possibilities program for catastrophe situations. Biotechnologi­ also for non-military divers to be educated and cal research is necessary. trained in what is going to be called the Diving G. Lundborg Center of the Navy. The system shall mainly consist of an upstanding wet chamber, an “igloo”, and two decompression chambers built for 41 2. Medical problems of safety in diving and atmospheres absolute. Small animal chambers, underwater work rescue chambers, open basins, and a basin with During the last years, as a consequence of the streaming water to 5 knots will complete the rapid development in the field of diving tech­ system. nique new advanced diving methods have come, P. Wide which permit diving during a long period (days- weeks), to depths over 200—300 meters. In the 4. The origin of oedema of the tissues in diver’s article is given a broad survey of the risks and disease the medical safety problems, which exist at Peripheral oedema of the tissues are sometimes exposition to high pressures and at diving, with noticed in connection with diver’s disease. The conventional as well as new methods. Medical- origin is not quite known. One cause is supposed physiological factors which limit the depth and to be an augmented transcapillary leakage of the time of diving are presented for the different plasma caused by a higher permeability in the methods. At last examples of research problems walls of the small vessels. To investigate this, in diving medicine are given, which must be dogs,' narcotized with Nembutal, have got ex­ solved before it will be possible to in an effective perimentally provoked diver’s disease in a way utilize the new diving methods without compression chamber on board HMS Belos and ignoring the safety demands. on the same time the permeability of the blood- C. M. Hesser lymph-barrier in different tissues has been studied. III. Oceanology G Artursson and J Grotte 1. “Havsresursutredningen” II. Safety problems The Commission on Sea Resources was appointed by the Minister of Industry Krister Wickman in 1. Technical problems of safety the summer 1968. Mr Sven Swarting is the Problems dealing with diving safety are of two President of the Commission and Mr Erik Vessby, kinds: technical and medical. The technical its Secretary. Other members of the Commission safety problems in diving are classic, e.g., prob­ are scientific, technical and administrative ex­ lems concerning solidity, communication, cold, perts. which have all got new aspects with increased The duties of the Commission on Sea Resour­ diving depth. The most important problems deal ces are divided into a description activity and with the breathing equipment because mixed gas a suggestion activity. The description activity breathing is necessary at great depths, and the shall: study the possibilities for a better utiliza­ composition of the gases must be changed with tion of our sea areas as regards i.a. 90 Försvarsmedicin 3, 1970 — food supply, are dominating. To the navy the exploration of — exploitation of mineral deposits the seafloor is a very important part of that — recipient problems problem. The sea under the surface has been — weather forecast (weather prognoses) up to now a hidding-place, but in the future it — transports and communications will be a place of work. — recreation The Royal Swedish Navy has experience in this field and is prepared to contribute in the Guided by these studies the Commission shall: coming development of oceanology, primarily by Organize the exploration of our sea areas by sharing its knowledge from submarine and diving making proposals for — how to make a better co-ordination of the activities of many year’s duration.The exploration and exploitation of the sea resources and activities of the exploration of floor will cost a big amount of money for the sea in our country, research, education and training, technical test­ — programs of continuous, systematic investiga­ ing, etc. The Navy does not have that money tions of the sea areas, today. An increased information towards the — particularly urgent, private oceanographic public and towards the government is necessary research work, in order to get the resources necessary for the — a possible, intensified Swedish participation purpose. Oceanologists and naval medical experts in the international oceanographic research must lead the way, but the Royal Swedish Navy work- B. Cassel can and wishes to cooperate and contribute. B. Westin 2. Tektite I—a modern underwater research expedition IV. Saturation diving and mixed gas diving A combination of mixed-gas diving and satura­ 1. Saturation diving—present and future tion diving makes it possible for man to under­ development take lengthy expeditions on the sea-bed. Tek­ Saturation diving is the diving method which tite I was an expedition of this kind, where will be commonly used in the future for work four civilian oceanographers spent 60 full days under water during long time, i.e., research, min­ underwater at a depth of about 15 metres, using ing, oil drilling, cultivation, etc. Specially in the a permanent underwater base as living quarters U.S.A, and France the technique of saturation and laboratory. They breathed a gas mixture of diving has been tested and developed. According 92% nitrogen and 8% oxygen. The expedition to my knoivledge only the U.S.A, have a limited was a result of close cooperation between the number of operative diving systems for saturation United States Navy, NASA and the US Depart­ diving at their disposal, and they are all heliox­ ment of the Interior. The four scientists, of whom systems constructed for maximum 200 meters two were marine biologists, one a geologist, and one an ichthyologist, carried out an extensive diving depth.The U.S. Navy has developed two systems: research programme on a tropical coral reef off Mark 1 and Mark 2 which both are of various St. John in the US. Virgin Islands. The be­ haviour of the divers was recorded in detail at size and mobility.Two commersial deep diving systems for a control station on the surface in order to obtain saturation diving have been developed in the an insight into the way members of a small U.S.A.: The Advanced Diving System by Ocean isolated group could adjust to one another as Systems Inc., and Cachalot by Westinghouse well as to an extreme environment that is histile Underseas Division. Both these systems are built to man. j ^^olfsson for dives down to 80 m. In Sweden the system “Nya Belos” has just 3. The contribution of the Navy in modern been constructed and is now tested for a diving research for exploration of the sea depth of 150 m. Other nations specially France In most of the coastal countries including and U.S.A, are also testing new systems for Sweden the navy is the leading authority in saturation diving to different depths. diving, although the problems on the surface still M. Ulvesson Försvarsmedicin 3, 1970 91 2. Planned activity with saturation diving in coastal baseline. Nothing is mentioned about pro­ the Navy hibition of military installations on the conti­ a. Technical goal nental shelf or on the deep sea floor as far as During 1970 the Swedish Navy has planned to such installations do not disturb the shipping, realize the first saturation dive from H.M.S. the fishery, or the exploitation of the natural Belos only in order to get experience of satura­ resources. tion diving and to investigate problems which An international adjustment of the exploitation are intimately bound up with saturation diving of the oceans and the sea floor must be arranged and the system “Nya Belos”. The test is planned very soon, not only of economical but also of to take place at 30 m. during at least three days security political reason. It is easy to remember while breathing air. The decompression time is that we needed a Titanic catastrophe (in 1912) calculated to about 18 hours (air breathing) to bring about a convention of the security at or 12 hours (oxygen breathing). sea. The Torrey Canyon accident (in 1967) P. Wide caused a serious discussion about the risks of oil defilement from the big tankers. We have just started the exploitation of the oceans, and maybe b. Biotechnical goal that can make the process of internationalizing The divers shall build a training platform for easier. a diving bell intended to be used to train naval S. Strömbäck personnel in saving crews from sunken sub- marines J. Adolfson 2. Problems connected to selection of diving personnel The importance for diving and submarine service V. International juridical problems of of some actual diseases, accidents and sequale the exploitation of the oceans and problems after passed sicknesses and accidents is pointed connected with selection and training out and discussed according either to the different of personnel system of organs or to the syndromes of psychic 1. International juridical problems of the imbalance, acute indisposition or influence of age. exploitation of the oceans C. Lindemark The increased use of the ocean for transportation, for plant and animal farming, mining, oil and gas drilling, etc., makes it necessary to look upon 3. Training problems the sea and the sea floor in a new way. Generally The goal for the training of a diver must be so speaking there are two ways it can be used: high, that the diving technique in itself does not economically and strategically. The efforts to cause any troubles. Even the most unimportant utilize the hidden richness of the oceans are error can create serious consequences for the parallel to the struggle for the lines of sea health and life of a diver. A long period of communication and the military interests in ex­ practical diving is very important. At present ploiting the sea. the divers dive too seldom, on the same time when In 1958—60 the United Nations in Geneva there is lots of work to be done. The so-called formed the questions of international law con­ year-test cannot be regarded as a method of keep­ cerning the sea in four international conventions: ing the skill of the diver. Trained divers are only the territorial waters and the so called additional those, who continuosly dive. It is to be noted zone, the free ocean, the fishery on the free ocean, that there is no organised training for civilian and the continental shelf. However, especially divers in Sweden. It is important to create a the convention about the continental shelf gives strong leadership of the diving in the Navy. possibilities to so widened interpretations that The recruitment must be better and the selection many coastal nations regard it a concession to of personnel must be more effective than it is extend their territorial waters to twelve and some­ to-day. times to two hundred nautical miles from the J. Sundlöf 92 Försvarsmedicin 3, 1970 Inledningsanförande LARS TROELL Dagens kontaktkonferens i navalmedicin är den nationella och nationella utvecklingen. Den vill 4:e i ordningen. Den första ägde rum 1958 i söka presentera var vi står i dag och hur vi i marinledningen i Stockholm, där de grundläg­ framtiden på bästa sätt skall fortsätta utveck­ gande riktlinjerna för den planerade upprust­ lingen och nyttiggöra våra resurser för vårt ningen av navalmedicinen presenterades. samhälle. Även den andra kontaktkonferensen var för­ lagd till Stockholm, närmare bestämt till naval- medicinska laboratoriet vid Karolinska Institutet. Konferensen ordnades i samråd med dåvarande Flyg- och Navalmedicinska Nämnden och hölls i samband med The 2nd International Sympo­ sium on Space and Submarine Medicine 1960. Våra egna navalmedicinska problem diskuterades därvid mot bakgrunden av den internationella utvecklingen. Den tredje konferensen hölls 1963 vid Naval­ medicinska laboratoriet i Lund och i samråd med Flyg- och Navalmedicinska Nämnden. Inom marinens ram hade då skapats två forskargrup­ per: en med medicinsk-psykologisk inriktning på dykeriverksamheten, och en med toxikologisk- hygienisk inriktning på det slutna rummets pro­ blematik, aktualiserat av de nya planerade ubåts- typerna med lång dyktid. Nya befattningshavare, som på heltid ägnade sig åt målforskning hade då tillkommit i form av två specialmarinläkare och en psykolog. Dykeriverksamheten bedrevs i en grupp av officerare, ingenjörer, läkare och psykologer vid övningstanken på Galärvarvet, medan den toxikologiska forskningen var förlagd till hygieniska institutionen vid Karolinska Insti­ tutet. Samarbete ägde kontinuerligt rum med olika universitetsinstitutioner och med FOA. Under de därefter följande åren har vi sökt bygga på erhållen erfarenhet, ökad kunskap och samarbete med andra organisationer. Inom mari­ nen har tillkommit sedan några år Marinens Me­ dicinska undersökningscentral i Karlskrona, där uttagning och kontroll av submarin personal be- drives. Årets kontaktkonferens — förlagd till Wasa- varvet — vill söka visa vår känsla och respekt för det förgångna, samtidigt som vi med dagens kunskap söker i framtiden. Konferensen behandlar dykeriverksamheten in­ om marinen och dess samband med den inter­ Försvarsmedicin 3, 1970 93 Hälsningsanförande akelindemalm Mina herrar! Det är en stor ära för mig att få märt utbildat våra dykare för säkerhetsuppgifter, hälsa Er välkomna till den här navalmedicinska räddning av besättningar på sjunkna ubåtar och kontaktkonferensen. Vi står ju i dag inför havets naturligtvis för alla de normala bärgnings- och decennium, och det gäller att ekonomiskt, säker­ reparationsuppgifter som erfordras inom marinen. hetspolitiskt och militärt försörjningsmässigt ut­ Vi har också — efter andra världskriget kan man nyttja havet. Mänsklighetens stora kris nalkas väl säga — genom tillkomsten av fridykare ska­ snabbt och de tekniskt högtstående nationerna pat våra attack- och röj dykare med rent militära kommer att försöka täcka sina brister med havets stridsuppgifter under vattnet. Vi har under den rikedomar. Kan havets miljö producera den här tiden också varit den institution som utbildat mängd livsmedel som behövs under den närmaste dykare för det civila samhällets behov och för framtiden, då den oundvikliga befolkningsök­ de övriga försvarsgrenarna. I Sverige är marinen ningen kräver ett stort nytillskott? huvudförvaltningsmyndighet och huvudstabsmyn­ Vi misshushållar med jordens naturtillgångar dighet då det gäller dykeriutveckling. i form av metaller, oljor, skogar, vatten, och Hur kommer det att bli i framtiden? Jag kan denna misshushållning accelererar. Kan misshus­ inte ge något exakt svar på den frågan, men jag hållningens resultat överbryggas genom att ut­ kan ange marinens linje i två punkter och så som nyttja havsbottens naturtillgångar? jag ser det i dag. Den växande spänningen mellan stora folkgrup­ 1. Vi vill också i framtiden ställa vårt kun­ per — varför dessa spänningar växer försöker nande och våra erfarenheter på det här området fredsforskarna klara ut — har resulterat i en kapp­ till samhällets förfogande. Det gäller inte bara rustning av gigantiska mått — en militär kapp­ dykeriet utan det gäller naturligtvis hela det sub- rustning. Vi har nu sett denna kapprustning spri­ marina området. Om våra resurser — de begrän­ das ut till rymden, den har börjat under havets yta sade resurser som vi kan avdela för denna verk­ och vi kommer att se den spridas till havsdjupen. samhet inom marinens ram — om de inte räcker I denna mot haven inriktade offensiv så möter till för den rent civila verksamheten eller för det människan många problem, och det grundläggan­ tillskott till dykeriverksamheten som samhället de kravet är att kunna anpassa människan till livet kräver om man skall börja exploatera havet, då i vattnet. Ännu står vi väl endast i början på den tror vi att tillskott utifrån till marinens ram är epok som skall göra oss till verkliga amfibier — ett ekonomiskt sätt för samhället att dra nytta av jag vågar inte hävda att vi någonsin blir det. marinens organisation och kunnande. Man kan naturligtvis nå målet att utforska 2. Vi vill också i framtiden bistå forskarna vid havet med mekaniska apparater som fungerar på vetenskapliga institutioner med vårt praktiska stora djup under högt tryck. Men för att snabbt kunnande och vår praktiska verksamhet, och vi kunna använda all den information som vi behö­ hoppas på ett lika gott samarbete som hittills på ver för att verka under havet krävs att människan detta område. själv kan registrera intrycken, och detta innebär Den här konferensen är ett led i den sam­ att hon måste leva så integrerad i den miljön verkan som bedrives för att föra dykeriet framåt, som möjligt. Det är på detta område som den och jag hoppas att — trots de förändringar som stora insatsen krävs av oss. Vi har nått långt, har skett i den svenska militära sjukvårdsorga­ tycker jag, genom gemensam insats och genom nisationen — denna samverkan kan fortsätta. Jag en, som jag bedömer det, god samverkan mellan hoppas likaledes att det navalmedicinska kunnan­ olika institutioner och myndigheter. det och den navalmedicinska forskningen skall Låt mig också vid detta tillfälle försöka an­ kunna drivas på samma sätt som hittills med tyda den grunduppfattning som jag har om mari­ energi och naturligtvis med sträng prioritering nens roll i framtiden då det gäller dykeri, och nu av resurserna. Jag önskar den här konferensen talar jag om den svenska marinens roll vid framgång och jag hälsar alla deltagare hjärtligt utvecklingen av dykeriet i vårt land. Vi har pri­ välkomna till den. 94 Försvarsmedicin 3, 1970 SEKTION I Allmän orientering över dykeriets moderna utveckling och nuvarande läge Moderator : LARS TROELL Dykeriets moderna utveckling. Navalmedicinska aspekter LARS TROELL Sammanfattning Inledningsvis behandlas vissa centrala medicinska problem i samband med dykning: tryckfallssjuka, syreförgiftning, djupnarkos, ökat andningsmotstånd och koldioxidpåverkan, kommunikationsproblem, nedkylning, arbetsförmåga och v ät gas dykning. Inom den svenska marinen sker en riktad målforskning samt försök- och provverksamhet vad gäller teknisk apparatur. Marinens målsättning är att nå 150 m djup med 1 timmes arbetstid på botten. På sikt inriktas marinens dykeri att nå dykdjup över­ stigande 300 m. Under åren 1964—1966 gjordes ca 1 000 dykningar vid övningstanken ÖrlB O och från HMS Belos med en komplikationsfrekvens av < I % för djup ned till 60 m och 5—10 % för djup mellan 60—90 m. Detta bedömdes som icke tolerabelt varför nya tabeller konstrueras och ut­ provas för dykningar pä 60, 66, 72 och 90 m. Stresspåverkan har studerats på djup till 120 m med luftandning i kammare. Koldioxidens betydelse studeras, och efter fynd av förhöjd koldioxidhalt i dykarhjälmarna har en luftavledningskanal — »LUAK» — konstruerats och utprovats. För att registrera dykarens fysiska ansträngning vid experimentdykningar har en ergometercykel konstruerats för användning i vatten och på höga tryck. Försök med heliox- och nitrox-dykning pagar och även interkommunikationsproblem är föremål för utredning. Samarbete med forskare fran universitet och högskolor är angeläget och nödvändigt för att na målsättningen samt för fortsatt rekrytering av sub- marint utbildade läkare. Inledning För att människan skall kunna studera miljön och utnyttja havsdjupens rikedomar fordras att Vi har i år bevittnat hur 60-talets enorma satsning hon måste kunna vistas i vattnet och utföra ett på rymdforskningen bl a resulterat i människans bestämt arbete effektivt, ekonomiskt och utan risk landstigning på månen och därvid visat hän på för hälsa och liv. hennes möjligheter att verka och vistas i rymd- miljön. I skuggan av rymdforskningen, eller kan­ Man kan skilja på olika vägar att nå detta ske bättre uttryckt, i djupet under denna, har mål, beroende på om jordytans gassammansätt­ emellertid år efter år allt större resurser satsats ning och atmosfärstryck bibehålies kring män­ på utforskandet av inre rymden — havsdjupen. niskan eller ej. 70 % av jordklotets yta täcks av vatten. Kring I det förra fallet använder människan sig av kontinenterna utbreder sig kontinentalsockeln ner en trycksäker farkost, en ubåt eller ett bathyskop, till ca 200 m djup, motsvarande en yta av Afrikas där trycket är detsamma som på ytan. De medi­ storlek eller månens yta. Nedanför sockeln sluttar cinska problemen är framför allt av toxikologisk havet brant ner till djup på maximum 11 000 m. art p g a risken för ansamling av toxiska produk­ Orsaken till detta intresse för havsforskningen, ter från människan själv eller från farkostens ut­ i första hand vad beträffar kontinentalsockeln, rustning vid vistelsen i det slutna rummet under beror på önskan att exploatera eventuellt där längre tid. förefintliga oljelager, naturgaser och mineraler I det senare fallet, vid dykning, utsätts män­ samt möjligheterna att utnyttja havet som nä­ niskan för tryck överstigande 1 atmosfär, ett ringskälla för en överbefolkad jord p g a havets tryck som ökar med 1 atmosfär för var 10:e rika tillgångar på äggvita i fisk och plankton. meters ytterligare nedstigning. Dykning bör här En ytterligare anledning till intresset för havs- ses i vidsträckt bemärkelse såväl när människan forskning är den ökade nedsmutsning av våra befinner sig ute i vattnet som tung eller lätt kustnära vatten genom den ökade industrialise­ dykare, i en dykarklocka eller i en undervattens- ringen i samhället, varigenom vattenförstöringen bostad. utvecklats till en av våra dominerande miljö- Vi har slutligen en tredje metod, mättnads- vårdsfrågor. dykningen, som egentligen är en kombination av Försvarsmedicin 3, 1970 97 dessa båda tillvägagångssätt. Vid mättnadsdyk- sådan att övermättnad av gaser i vävnaderna ning vistas dykaren under stegrat tryck under undvikes. I annat fall uppkommer gasbubblor lång tid i en undervattensbostad, där det slutna vilket leder till tryckfallssjuka. rummets problematik aktualiseras samtidigt som Dekompressionstabeller och rekompressionsföre- tryckstegring skall bemästras såväl nere i bosta­ skrifter har sedan Haldanes grundläggande ar­ den som vid dykarens utflykter ute i omgivande beten på 1900-talets början utformats enligt prin­ vatten för att utföra ett bestämt arbete. cipen snabb nedstigning och efter viss vistelse Mättnadsdykningen bygger på att vävnaderna på botten långsam etappvis uppstigning. Tabel­ efter mer än ett dygns exposition på ett bestämt lerna har framtagits på empirisk väg och har djup mättas med den vid dykningen använda inneburit att förhållandet mellan effektiv arbets­ inerta gasen, så att dekompressionstiden senare tid på botten och dekompressionstidens längd blir densamma om dykaren stannar dagar eller varit synnerligen ogynnsamt ur arbetsekonomisk månader på djupet. Mättnadsdykningen kräver synpunkt. Som exempel kan nämnas, att vid dyk­ emellertid att dykaren har tillgång till en under- ning till 100 m djup med syre-helium och 60 min vattenskammare med motsvarande inre tryck som vistelse på botten, fordras drygt 8 timmars de- utanför i vattnet, dit han kan återvända för att kompression. äta, vila och värma upp sig. När arbetet är av­ Detta ofördelaktiga arbetsutnyttjande är en av slutat kan han i en dykarklocka med motsva­ de faktorer som lett fram till utvecklingen av rande bottentryck transporteras till ytan och slus­ den redan nämnda mättnadsdykningen. sas in i en dekompressionskammare och där i lugn och ro under bekväma förhållanden de- komprimeras. Syreförgiftning Det slutna rummets problematik vid mättnads- Det stegrade trycket vid dykning till större djup dykning innebär dels risken för ökad toxikologisk medför för en bestämd syrehalt i andningsgasen påverkan p g a det stegrade partialtrycket vid ett stigande partialtryck och därmed också risk bottentrycket av skilda föroreningar, dels ökad för syreförgiftning med krampanfall eller lung- kontinuerlig exposition av dessa ämnen till skill­ skador. Genom att minska syrehalten undvikes nad mot vad förhållandet är vid atmosfärstryck detta, men den samtidigt stegrade halten inert på jordytan då expositionstiden i regel begränsas gas medför då risk för andra komplikationer. till 8 timmar under arbetstidens längd. I och med att människan på så sätt tränger ner i hydrosfären, måste hon söka bemästra de medi­ Djupnarkos cinska och tekniska problem som uppträder. Luftdykning till djup överstigande 50 m ger upp­ Jag kommer i det följande at redogöra för hov till ett narkotiskt tillstånd som ogynnsamt vissa centrala medicinska problem. påverkar dykarens bedömningsförmåga och för­ sämrar hans prestationsförmåga vid arbete på Tryckfallssjuka djup. Erfarna dykare är själva medvetna härom, men man talar om Martinis lag, som innebär att I. Ända sedan Paul Berts arbeten på 1870-talet för var 15:e m djupet ökar påverkas dykaren har tryckfallssjuka i form av lokala smärtor ungefär motsvarande verkan av en dry martini på (bends), yrsel, andningssvårigheter och förlam­ fastande mage; en bedömningsmetod som kan ningar, i vissa fall med dödlig utgång, varit före­ räkna med att bli förstådd även utanför dyk­ mål för fortsatta studier utan att dess orsak och specialisternas krets. verkan helt klarlagts. Under stigande tryck dif- funderar de inandade gaserna (O2, N2, He eller H2) in i blod och andra vävnader och löses där ökat andningsmotstånd och fysikaliskt i mängder beroende på respektive gas koloxidpåverkan lösningskoefficient i de olika vävnaderna. Syr- Med stegrat tryck följer en ökad gastäthet som gasen förbrukas, men vid uppstigning måste de innebär ökat andningsmotstånd, vilket är en av inerta gaserna reduceras till motsvarande mäng­ orsakerna till att luftdykning måste begränsas till der, som finns lösta vid atmosfärstryck vid havs­ maximalt 90 m djup. Det ökade andningsmot- ytan. Denna återdiffusion måste ske i en takt ståndet medför försämrad ventilering av lungor- 98 Försvarsmedicin 3, 1970 na. Detta kan framkalla en kolsyreanhopning djup, där vattentemperaturen ligger inom om­ med åtföljande biverkningar; en komplikation rådet 0—5 ° C. En nackdel med heliumandning som ytterligare kan förvärras genom att det ut­ är att kroppens värmeförlust är högre än vid förda arbetet på botten i och för sig medför ökad luftandning. kolsyreproduktion. Ökad kolsyrehalt påverkar ogynnsamt såväl djupnarkosen som syreförgift­ Arbetsförmåga ningen. Sedan US Navy på 1920-talet introducerade Det föreligger svårighet att exakt mäta graden blandgasdykning med syrehelium i stället för luft­ av det arbete en dykare uträttar på olika djup dykning har dessa problem till stor del undan­ och gränsen för hans arbetsprestation. Den sub- röjts, och man dyker nu till 180 m djup med marina ergometrin är därför ett område som syre-helium med bibehållen arbetseffektivitet. kräver omfattande studier. Helium, som är sju gånger lättare än kvävgas, ger mycket mindre andningsmotstånd. Helium II. Jag har hittills inte berört vätgasdykningar som andas på 60 m djup ger där samma and­ (hydrox). Inom vätgasdykningen var svensken ningsmotstånd som luftandning vid ytan, och Arne Zetterström en pionjär. Zetterström föro­ någon effekt motsvarande kvävgasens narkos­ lyckades 1945 i samband med en dykning till verkan finns knappast ner till 200 m djup. 160 m med en blandning av 4 % syre, 72 % vätgas och 24 % kvävgas. Han hade tidigare nått 110 m djup. Sedan dess har inga nya vätgas­ Kommunikationsproblem dykningar gjorts i vårt land. Införandet av helium som inert gas vid blandgas­ Emellertid har man utomlands, framför allt dykning har emellertid skapat andra problem. i USA (prof Brauer) och i Frankrike (COMEX, Alla som sysslar med dykeriarbeten vet hur rösten Marseille), under senare år tagit upp försöken. förändras vid stigande tryck. Denna förändring En dykning till 300 m med vätgas-syrgas var är särskilt uttalad vid heliumdykning, så att planerad till hösten —68 i samarbete med talet, som närmast påminner om Kalle Ankas Brauer—Comex, men blev av olika anledningar vokabulär, blir helt oförståeligt. inställd. III. Efter denna allmänna översikt frågar man Nedkylning sig: Hur är läget i vår marin och hur är vår mål­ Vattnets avkylande verkan är av stor betydelse sättning anpassad till den internationella utveck­ för dykarens förmåga att vistas på botten och lingen? utföra arbete. Svårigheten att hålla uppe kropps­ Marinens målsättning för dykning är fn att temperaturen begränsar arbetstiden pa större uppnå 150 m djup för att under 1 timmes tid Tabell I. Mättnadsdykningar utförda i havet. Ar Namn Djup Tid Gas 1962 Precontinent I Frankrike 10 m 8 dagar luft 1963 » H » 27 » 7 » heliox 1964 Man in Sea II USA 132 » 2 » » 1964 Sealab I » 59 » 9 » » 1965 » II » 63 » 15 » » 1965 Kitjesch USSR 15 » — — 1965 Precontinent III Frankrike 102 » 26 » heliox 1967 Ocean Systems 600 USA 188 » 2 » » 1969 Tektite I » 15 » 60 » » 99 Försvarsmedicin 3, 1970 utföra ett bestämt arbete i avsikt att kunna rädda lin och noradrenalin studerades, dels genom djur­ besättningen i en sjunken ubåt. 150 m djup har försök av forskare från Göteborgs Universitet. valts med hänsyn till Östersjöns allmänna djup. Dykarens fysiska prestationsförmåga har en Genom dykeri- och bärgningsmetodikens ut­ avgörande betydelse för dykarens säkerhet såväl veckling kan en skärpning av dessa krav förutses. under expositionen som under dekompressionen. På sikt inriktas därför marinens dykeri att nå En erfaren dykare ekonomiserar med krafterna dykdjup överstigande 300 m. och undviker att ens närma sig gränsen för vad För närvarande pågår dykeriförsöken förutom han orkar fysiskt. Det har även visat sig att dy­ med luft även med syre-kvävgas (nitrox) eller karna mer påverkas av djupnarkos under arbetet syre-helium (heliox), men för framtiden avses än under vila på ett och samma tryck. De fysio­ också syre-vätgasförsöken (hydrox) återupptagas. logiska mekanismerna bakom dessa fenomen är För att nå denna allmänna målsättning sker endast delvis kända. Man vet att koldioxidhalten inom marinen en riktad målforskning samt för­ i vävnaderna spelar en betydande roll. sök och provverksamhet vad gäller teknisk appa­ I samband härmed har studier inletts över ratur (dykapparater, dräkter mm) samtidigt som kolsyrehalten i dykarhjälmarna hos de tunga ett kontinuerligt samarbete äger rum med den dykarna. Mätningarna visade nämligen att den till universiteten knutna grundforskningen. Det luft som dykaren inandas i en konventionell tung är ju klart att grund- och målforskning ej helt utrustning innehöll avsevärt högre halt koldioxid kan skiljas från varandra utan vissa problem är än vad man tidigare räknat med på basis av inbakade i varandra. Av väsentlig betydelse för ventilationens storlek. Den koldioxidrika utand- marinens verksamhet är den kontinuerliga kon­ ningsluften ansamlas genom skiktning i nedre takten med utlandet främst de marina myndig­ delen av hjälmen medan den friska luften.till heterna i USA, England och Frankrike men även stor del shuntas direkt från inkopplingsventilen Västtyskland och våra nordiska länder. Även med till avluftningsventilen. En enkel anordning änd­ Sovjetunionen finns planer för vetenskapligt rar avluftning i hjälmen så att i första hand den utbyte. koldioxidanrikade luften i hjälmens nedre del Jag avser nu lämna en kort redogörelse för eller under bröstplåten leds ut. Samtliga hjäl­ pågående verksamhet i marinen. mar som används på Belos är numera utrustade Beträffande luftdykning gjordes en sammanställ­ med denna luftavledningskanal (»LUAK»). För­ ning för år 1964—66 av ungefär 1000 dykningar utom att den minskade koldioxidhalten i dyka­ från övningstanken vid örlogsvarvet Skeppsholmen rens inandningsluft med ca 40 % innebär den och HMS Belos, som visade en komplikations­ även andra fördelar. Genom att den friska, kalla frekvens av < 1 % för djup ned till 60 m. För luften strömmar ned över ansiktet bildas inte djup mellan 60 och 90 m låg komplikations­ imma på frontglasen i samma utsträckning som frekvensen på 5—10 %, vilket bedömdes som icke tidigare, och genom inkapsling av utloppsven- tolerabelt. På grund härav gjordes en överarbet- tilen vid höger öra är det störande ljudet ifrån ning av gällande dyktabeller med förlängning av luften som strömmar ut avsevärt reducerat. dekompressionstiderna och en ny prövning våren Med avsikten att exakt kunna dosera och —68 på 69 dykningar på 60, 66 och 7 2 m. De registrera dykarens fysiska ansträngning vid ex­ gav 2 fall av komplikationer. Fortsatt prövning på perimentdykningar har en ergometercykel kon­ större djup upp till 90 m avses göras innan de struerats för användning i vatten och under höga nya tabellerna införes i Dyki M för rutinbruk. tryck. Man kan således jämföra den arbetsbelast­ Vad tryckfallssjukan beträffar har på Belos ning som pålägges dykaren med den ökning som utförts en serie djurförsök med provocerad tryck- arbetet förorsakar i syreförbrukning och puls. fallssjuka där lymfflödet och dess påverkan av Denna ergometercykel användes vid alla de dyk­ frigjorda gasbubblor studerades. Undersökningen, ningar som sedan början av 1969 pågår vid som utförts av forskare från Uppsala Universitet, övningstanken och som gav underlag för dyk­ har i dagarna överlämnats i form av en rapport. ning i öppen sjö från Belos med den nya helium- Stresspåverkan vid förhöjt tryck i vila och syremetoden, vilken prövats i sommar. arbete har studerats ur olika synpunkter, dels i Orsakerna till djupnarkos är föremål för olika samband med kammardykningar till 120 m djup åsikter, och omfattande studier har gjorts i olika där även utsöndring av stresshormonerna adrena­ länder. Sedan 1961 har mer eller mindre konti- 100 Försvarsmedicin 3, 1970 nuerligt försök pågått i marinen för att klarlägga IV. Efter denna korta genomgång av dagens dessa problem. Objektiva metoder har utarbetats aktuella internationella och nationella problem för att studera psykomotoriska funktioner vid beträffande dykerimedicinen frågar man sig: Hur olika tryck, och resultaten synes tala för att det blir framtiden? Vart är vi på väg? Utan över­ inte endast är kvävgasen som förorsakar djup­ drift kan man säga, att vi är mitt uppe i ett narkos. Som ovan berörts är djupnarkosen en mycket starkt utvecklingsskede som kanske yt­ mekanism där även koldioxid synes spela en stor terst för oss fram till Cousteau’s »Homo aquati- roll. cus» som lever och verkar i havet lika obehindrat Dykning med helium-syre, kallad heliox, är som vi i dag rör oss på terra firma. Om vi håller sedan 1960-talet ett högt prioriterat projekt. Mål­ siktet något lägre ser vi framför oss inom 5 år på sättningen är, som redan nämnts, att utveckla havsbotten på 200—300 m djup belägna centra metod för dykning med heliox till 150 m djup för oljeproduktion och mineralbrytning. med 1 timmas expositionstid. Redan 1962 fick Drägerwerk i Lübeck av dåvarande marinförvalt­ ningen i uppdrag att leverera dykapparater för dykning med heliox. Denna apparat, betecknad SM (Selbst-Mischung), var från början baserad på ett halvslutet system med automatisk bland­ ning av helium-syre, så att syrgashalten minskade med ökat djup men hela tiden hölls så hög att man fick kortast möjliga dekompressionstid. Då systemet med den kontinuerliga ändringen av syr­ gashalten i inandningsgasen inte fungerade med tillfredsställande säkerhet, måste försöken efter några år nedläggas. Framför allt förelåg risk för dykaren att få för hög syrehalt under vissa perio­ der. I stället gick man in för ett system med fasta blandningar av helium-syre, där blandnings- förhållandet på förhand kunde väljas med av­ seende på aktuellt dykdjup. En rad prototyper enligt denna princip, benämnd FGG (Fertiges Gas Gemisch), framtogs, men först under 1968 har nya prov kunnat utföras. Även dykning med kväve-syreblandningar, s k nitrox, har prövats sedan början av 60-talet, och även där försökte man från Drägerwerk få fram en apparat med självblandning som automatiskt doserar gaserna så att blandningsförhållandena blev optimala vid varje djup. Även dessa försök måste avbrytas då blandarsystemet icke fungerade tillfredsställande. Dykning med ren syrgas användes nu som tidigare för attackdykare. Dykdjupet begränsas till 7% meter. Under de senaste åren har även andra problem sammanhängande med heliox-dykning bearbetats. Beträffande interkommunikationsproblemet, som redan nämnts, särskilt den aktuella helioxdyk- ningen, har vissa studier gjorts såväl i övnings­ tanken som på Belos med forskare från Tekniska Högskolan och Lunds Universitet. Försvarsmedicin 3, 1970 101 Dykeriets nuvarande läge utomlands OLOF HÄRLIN Sammanfattning Drivfjädern för det marina dykeriets utveckling har i de flesta länder (även Sverige) varit att rädda besättningar ur i fredstid havererade ubåtar på djup ned till ubåtens kollapsdjup. Numera bestämmer i allt högre grad en internationell strävan att utforska oceanernas olika ekonomiska möj­ ligheter målpunkterna för dykeriets utveckling. US Navy’s målsättning är 600 m för bemannade och 6 000 m för obemannade undervattenaktiviteter. Royal Navy angav 1962 målet vara 400 m, och 1965 angav franska marinen målet till 250 m. Några exempel på avancerade tillämpningar i US Navy’s program för Deep Submergence Systems lämnas. Den volymmässigt största undervattens- tillämpningen blir med säkerhet habitater av typ Sealab eller Tektite. Flytande plattformar för borr­ torn o dyl kommer enligt flera bedömare i stor utsträckning att flyttas ned under ytan till habitater där man arbetar med mättnadsdykning och där helioxdykning dominerar. Drivfjädern för det svenska dykeriets utveckling stämdes 1933 att Royal Navy’s dykeriaktivitet mot större arbetsdjup har varit och är fortfarande skulle inriktas på ökning av maxdjupet från 70 den, att om en svensk ubåt havererar i fredstid, till 100 meter. I slutet av 1940-talet hade man skall dess besättning kunna räddas på djup ned efter ca 10 års försök med heliumdykning ökat till ubåtens kollapsdjup. till 120 meter. 1954 var man kapabel att dyka Ser vi på utlandet, så har drivfjädern tidigare till 140 meter. 1956 gjordes ett enstaka, lyckat på flera håll varit densamma. Så var exempelvis försök vid 200 meter. Vid det laget hade man fallet i USA, i Storbritannien och i Frankrike. emellertid börjat införa fri utstigning från ubåtar. För att ta Storbritannien som exempel, så be­ Därmed kunde ubåtsräddning avföras från dyke- OCEAN ENGINEERING FUNDING INDUSTRY AND ACADEMIC NAVY INSTITUTIONS IN HOUSE FY68 69 70 $92.5 $103.4 $160.2 Figur 1. Ocean Engineering Funding 102 Försvarsmedicin 3, 1970 NON NAVY EXPERIMENTS U.S. NAVY EXPERIMENTS GENESIS I (Simulated Saturated Dives) 1. Animals, 7 atmospheres, Proof of Link National Geo. Society synthetic gas environment. Concept Feasibility One man, 200 ft depth, 2. Three men, sea level, 1 day, helium/oxygen, 6 days, Sept. 1962 late 1962 3. Three men, 100 ft simulated depth, helium/oxygen, Physiological Conshelf 1 6 days, early 1963 Data Two men, 33 ft depth, 4. Three men, 200 ft simulated 7 days, depth, helium/oxygen, Sept. 1962 2 days, 1963 Conshelf 2 SEALAB I Five men, 36 ft depth, 30 days, and Four men, Feasibility two men, 85 ft depth, 193 ft depth, Reinforcement 7 days, helium/oxygen, June 1963 11 days, July 1964 Physiological Data and Work Link SEALA8 II Proficiency Data 432 ft depth, 30 men, 205 ft depth, 2 days. helium/nitrogen/oxygen, June 1964 15 days, Aug. 1965 Conshelf 3 Four men, 328 ft depth, SEALAB III 22 days 40 men, Physiological Sept. 1965 430 ft depth, Data, Work helium/oxygen, Proficiency 12 days, and Salvage scheduled for Spring 1968 Capability Major U. S. Navy and non-Navy experiments which helped lead the way to an advanced diving system Figur 2. USA :s militära och icke-militära program för utveckling av effektivare dyksystem riets uppgifter, och maxdjupet för Royal Navy’s Royal Navy satte 1962 målet för dykeriaktivi- dykare minskades därför till 60 meter. teterna till 400 meter. 1965 angavs av franska Numera är det ju helt och hållet den inter­ marinen målet för heliumdykning, i samband nationella strävan att utforska oceanernas olika med att ett nytt dykerifartyg skulle byggas, vara möjligheter som bestämmer målpunkterna för 250 meter, med motiveringen att 80 % av kon­ dykeriets utveckling i allt flera länder. Drama­ tinentalhyllan skulle vara grundare än så. tiska händelser som förlusten av vätebomben Det är realistiskt att räkna med att USA:s utanför Palomares och atomubåtarna Thresher’s enorma satsningar (bild 1) på »inner space» och Scorpion’s förlisningar har påverkat önskan kommer att vara den kraftigaste drivfjädern att sätta målet djupare. I december förra året inom överskådlig tid att öka undervattensaktivi- angavs US Navy’s målsättning till 600 meter för teterna på allt större del av havsklotet, där ju bemannade och 6 000 meter för obemannade bara 30 % av ytan hindrar sådana företag. Det undervattensaktiviteter. amerikanska oceanologiprogrammet har hela ti- Försvarsmedicin 3, 1970 103 den måste bedrivas i ekonomisk konkurrens med cerade tillämpningar i US Navy’s program för rymdprogrammet. President Johnson’s inbjudan Deep Submergence Systems. Även här är ubåts- att delta i en internationell oceanologisk dekad räddning ett av huvudmålen, men det gäller nu med början nästa år (1970) kan väntas öka atomubåtar med stora dykdjup. DSRV (Deep intresset för undervattensutveckling i flera andra Submergence Rescue Vehicle) utvecklas f n av länder. Ett antal internationella konferenser har Lockheed (Bild 3). Avsikten är att på kort tid redan visat att man vill vara med och anta efter rapport om en ubåtsolycka var som helst presidentens utmaning. på havsklotet flyga räddningsubåt med besätt­ Filmen »The legacy of the Thresher» som ning och hjälputrustning, dirigera en amerikansk visades för något år sedan vid en av våra fredags- atomubåt till platsen och från denna leda rädd­ orienteringar, visar på ett mycket åskådligt sätt ningsföretaget. 1 550 meter är maxdjup för hur hjälplös och valthänt man i verkligheten var DSRV. när det gällde att lokalisera den sjunkna ubåten. Ett anant delprogram heter Object Location Filmens budskap är detsamma som Captain USN and Small Object Recovery. Curv II (Cable W F Searle uttalade vid den första årliga inter­ Control Underwater Recovery Vehicle) spårade nationella marina dykerikonferensen i San Diego upp och bärgade den vätebomb som tappades i december förra året: låt oss inte behöva stå utanför Palomares i Spanien (bild 4). maktlösa nästa gång en ubåt förliser eller någon Farkosten sänkes, avväges och manövreras från annan uppgift väntar oss i oceandjupet. Liksom ytan. En utveckling Cur III tar sikte på ett max­ när det gäller amerikansk ubåtskonstruktion så djup av 2 300 meter. finns det i dykeriet ett »före Thresher» och ett Ur underprogrammet Man in the Sea tas »efter Thresher». Sealab III (bild 5) som exempel. 180 meter är Bild 2 visar översiktligt USA:s militära och här målet. Det närmast föregående steget Sea- icke-militära program för att utveckla effektivare lab II arbetade på 60 meters djup. »Habitaten» dyksystem. Jag vill visa några exempel på avan­ är ungefär densamma. Figur 3. Principskiss av DSRV 1 ansluten till moderfartyget, här en atomubåt 104 Försvarsmedicin 3, 1970 CURV II NUWC - 2.3 Figur 4. CURV II, som manövreras från ytan. .. ye “ut, T Figur 5. Sealab III (USA). Försvarsmedicin 3, 1970 105 LARGE OBJECT SALVAGE SYSTEM SURFACE SHIPS SUBSYSTEM 1 SALVAGE OPERATIONAL CONTROL SURFACE SUPPORT BARGES SNIP [NEWASR MODIFIED NON SELF-PROPELLED AR SO Si COMPRESSED AIR SYSTEM STASILIZtO WINCH DECK SOCC VAN -GOMMUMICATINS, SALVAGE EQUIPMENT CONTROL PONTOONS DECOMPRESSION SENSOR. ANO OATA SYSTEMS STORAGE CHAMBER —STRENGTH . POWER. AND COMMUNICATIONS CABLE DIVERS’ SUPPORT SUBSYSTEMS 3 LIFT SYSTEM SUBSYSTEMS 2 PERSONNEL TRANSFER CAPSULE LIFTING LINES RIGIO OR COLLAPSIBLE LIFT PONTOONS WITH SURFACE AIR OR CHEMICALLY GENERATED GAS ONER WITH TOOLS ANO ATTACHMENT DEVICES WOM EQUIPMENT ^BUOYANCY TRANSPORT DEVICE I FOAM- WRECK GENERAL PURPOSE POWER SOURCE TUNNELING SYSTEMS BREAKOUT FORCE Figur 6. Large Object Salvage System (LOSS), ett bärgningssystem för stora föremål (USA). DSSV (Deep Submergence Search Vehicle) ett annat delprojekt på arenan, nämligen (bild 6) får uppgiften att ned till drygt 600 meter kunna Large Object Salvage System. spåra upp och lokalisera sjunkna föremål och Det skulle kunna invändas att knappast något även bärga dem om de är relativt små. av de nyss nämnda exemplen innehåller dykare Är de av DSSV lokaliserade föremålen för och dykeri i vedertagen mening. Undantagen är stora att kunna bärgas av farkosten själv, inträder Sealab och Large Object Salvage System. Det måste emellertid slås fast att logiska gränslinjer ej kan dras mellan de delobjekt i ett större undervattenssystem som använder sig och de som ej använder sig av dykare. Den volymmässigt största undervattenstillämpningen blir med säker­ het habitater av typ Sealab, eller Tektite, som senare kommer att beröras närmare. Min avsikt är att försöka visa hur dessa passar in i den totala bilden. Jag har helt förbigått flytande plattformar för borrtorn och dylikt. Enligt flera bedömare kommer den sortens arbete i stor ut­ sträckning att flyttas ned under ytan till habi­ tater där man arbetar med mättnadsdykning. Helioxdykning dominerar för närvarande utom­ Figur 7. Precontinent III (Monaco). lands för både militära och icke militära arbeten 106 Försvarsmedicin 3, 1970 Figur 8. Trieste II, med vilken man nått oceanens största djup nära 11 000 m. på större djup än 60 meter. Vätgasdykning kan­ ske kommer på djup över 200 meter. Frankrike visar t ex ett visst intresse för denna utveckling liksom som nyss sades också USA. Frankrike intresserar sig också för habitater. Bild 7 visar Precontinent III, som arbetade på 100 meters djup och 26 dagars operationstid är det hittills utförda mest avancerade av Jaques- Yves Cousteaus utvecklingsprojekt på väg mot hans dröm, den helt under vatten arbetande män­ niskan, Homo aquaticus. Slutligen exempel på djupfarkoster för oceano- logiska ändamål: Piccard’s Trieste II (bild 8), som kan användas på de största av havsklotets djup men bara för observation. Vickers i Stor­ britannien har utvecklat Pisces, som kan arbeta till kontinentalhyllans största djup 600 meter och har manipulator. Här har åtskilligt förbigåtts. Ett tvärsnitt ge­ nom utländska dykeriaktiviteter skulle självfallet vinna på något om ryska och japanska strävan­ den. Det är att hoppas att ett utbyte av dykeri- erfarenheter med dessa länder snart skall kunna etableras. Den västtyska utvecklingen av dykeriapparater har i ej ringa mån styrts av svenska marinens behov. Försvarsmedicin 3, 1970 107 Teknisk-ekonomisk målsättning för marinens dykericentral PETER WIDE Sammanfattning 1 planerna för den vid Vitsa pabörjade ubatshamnen Sjödal inryms en tryckkammaranläggning som kallas Marinens Dykericentral. Verksamheten avses delas upp på forskning, försök och prov samt utbildning. Forskningen inom området marin bioteknologi skall bidra till höjandet av effektivitet och säkerhet inom dykeri- och utbatsräddningsområdet och möjliggöra dykeriets fortsatta utveckling. Försöks- och provverksamheten avser huvudsakligen ubåtsräddnings- och dykerimateriel. Utbildnings­ verksamheten skall bedrivas som grundläggande och underhållande dykarutbildning i vilken även civila i viss utsträckning skall kunna beredas tillfälle att deltaga. En organisatorisk och en teknisk redogörelse lämnas för den planerade anläggningen. Marinens dykericentral planeras som en ersätt­ Vid formuleringen av utnyttjandekraven för ning för den tryckkammaranläggning som är be­ anläggningen har det delats upp på forskning, lägen vid örlogshamnen i Stockholm och får ses försök och prov och utbildning. som ett led i utflyttningen av varvet. Den nu­ Forskningen inom området marin bioteknologi varande anläggningen byggdes 1931 med andra syftar till en fulländning av systemet människa— förutsättningar för utnyttjandet än det som är submarin materiel och skapar vidgad förståelse för handen och är helt omodern. för tillämpning i submarin miljö av andra veten­ Behovet av en ny tryckkammaranläggning har skapers framsteg samt biträder andra vetenskaper utretts. Härvid har konstaterats: att studera och exploatera havets tillgångar. att nuvarande anläggning icke kan moderni­ För marinens del skall forskningen bidra till seras så att den fyller nuvarande och framtida höjandet av effektivitet och säkerhet inom dykeri- krav. och ubåtsräddningsområdet och möjliggöra dyke­ att nödvändig forsknings-, försöks- och prov­ riets utveckling mot uppsatta mål. verksamhet inte kan bedrivas annat än i begrän­ Orsakerna till vissa fysiologiska och psykolo­ sad omfattning vid nuvarande anläggning. giska störningar hos personal i hyperbar miljö att våra ubåtar genom den snabba tekniska kan ännu ej förklaras tillfredsställande och skall utvecklingen har ett kollapsdjup som avsevärt utredas. överstiger de djup från vilket räddning kan ske Dyk- och behandlingstabeller skall framtagas med nuvarande räddningsmetoder. Det kan så­ eller omarbetas, då det visat sig att utländska ledes i dag inträffa att en överlevande instängd tabeller ej kan användas utan modifieringar. utbåtsbesättning inte kan räddas. Denna efter­ Försöks- och provverksamheten avser huvud­ släpning i ubåtsräddningsmetoderna kan inte in­ sakligen ubåtsräddnings- och dykerimateriel. Ut­ hämtas utan att en ny tryckkammaranläggning vecklingen på dessa områden går mycket snabbt (Marinens Dykericentral) byggs. och kvalificerad försöks- och provverksamhet att utbildning av djupdykare och ubåtspersonal skall därför kunna bedrivas. kräver en lokalisering av anläggningen till ubåts- Provverksamheten sker med kvalificerad mate­ hamnen Sjödal. riel avsedd att användas i extrem miljö. Säker­ att kravet på tillgång till utbildad dykande hetskraven på denna materiel är mycket hög. personal kräver en lokalisering till ubatshamnen Prov skall därför kunna utföras till djup som Sjödal. avsevärt överstiger avsedd arbetsmiljö. I planerna för den vid Vitså påbörjade ubåts- En omfattande, grundläggande och underhål­ hamnen Sjödal inryms en tryckkammaranlägg­ lande dykarutbildning planeras äga rum vid Ma­ ning som benämnes Marinens Dykericentral. An- rinens Dykericentral. Då marinen bedöms vara läggningen är belägen inom hamnens område. ledande inom området avancerad djupdykning 108 Försvarsmedicin 3, 1970 bör anläggningen planeras så att även viss civil ning i tre ansvarsområden är logisk och dessa utbildning kan bedrivas i anläggningarna. föreslås benämnas: forsknings-, utbildnings- och Utbildningsbehovet under 1970-talet har be­ teknisk detalj. dömts vara: Varje detalj förutsättes ha en ansvarig chef, som i militärt och administrativt avseende lyder Djupdykare inklusive tunga dykare och civila: under chefen för dykericentralen. Grundläggande utbildning, ca 20 man/år Eftersom anläggningen kommer att ligga inom Underhållande utbildning, ca 40 man/år ubåtshamnens område och replierar på dennas Ubåtsbesättningar: resurser, bör den även organisatoriskt inordnas Tillämpad och underhållande utbildning i fri under C ÖrlB O. Dessutom kommer verksam­ uppstigning enligt brittisk metod, heten vid Marinens Dykericentral att nära an­ ca 180 man/år knytas till rustade ubåtsförband och Belos, som utnyttjar anläggningen för bl a utbildning i (avan­ Skyddsdykare: cerad) fri uppstigning, utveckling och kontroll Grundläggande utbildning, ca 50 man/år av dykeri- och räddningsmateriel. Underhållande utbildning, ca 50 man/år Chefen för dykericentralen skall vara samman­ Blandgasdykare: hållande för verksamheten och därmed ansvarig Grundläggande utbildning, ca 30 man/år för samordning av detaljernas verksamhet och Underhållande utbildning, ca 30 man/år därav föranledd planering. Direktiv angående forskning kommer från CM Attackdykare: och beträffande försök och prov från FMV-M. Grundläggande utbildning, ca 18 man/år Detta innebär att verksamheten kommer att be­ Underhållande utbildning, ca 18 man/år drivas enligt nuvarande normer. Flottans dykarskola vid Hårsfjärden upphör. Kraven på anläggningens organisatoriska upp­ Attack- och skyddsdykarutbildning kommer att byggnad styrs utav att tre abonnenter huvud­ inordnas under utbildningsdetaljen vid Marinens sakligen kommer att ställa krav på driften och Dykericentral. Man avser dock fortsättningsvis verksamheten vid Marinens Dykericentral näm­ att repliera på baskompaniet i Vitså och Berga ligen: CM, FMV-M och Försvarets Sjukvårds­ örlogsskolor i avseende på utrymme och övnings- styrelse. Verksamheten kommer att bedrivas kon­ terräng. tinuerligt vad forskningen beträffar och med Preliminär besättningslista för Marinens Dy­ varierande intensitet vad beträffar försök och kericentral framgår av tabell 2. Chefen för dy­ prov samt utbildning. En organisatorisk uppdel­ kericentralen skall vara militär. Hans uppgift är Tabell II. Preliminär besättningslista för Marinens Dykericentral. Chef Kk 1/Kk 2 Forskningsdetalj Teknisk detalj U tbildningsdetalj Chefsläkare (docentkompetens) Driftingenjör ming (H alt G) Utbildningsledare Kn/Lt Forskningsläkare Specmläk Laboratorieingenjör elektronik. ExpUO Flaggunderofficer Ming alt civil Forskningsassistent Mläk Dyktekniker, materielredogörare IUO adyk UO 2 Psykolog (fil dr, helst doc-komp) 2 biträden (ev vpl mom G) IUO Tdyk, biandgas. Flagg- underoff Laboratorieassistent BiVtr mtrlredogör tungdyk hbm 2 laboratoriebiträden lubef adyk hbm/fu Sekreterare lubef adyk hbm/fu lubef sky dyk hbm/fu Sjukvårdare vpl Försvarsmedicin 3, 1970 109 att samordna verksamheten samt i administrativt Utbildningsdetaljen har en besättningslista som och militärt hänseende leda densamma. i stort motsvarar den som gäller för den nu­ Vid forskningsdetaljen bedrivs kvalificerad varande Flottans Dykarskola i Hårsfjärden. forskning. Därav följer att ledande personal inom De tekniska kraven för tryckkammare avsedda detaljen bör ha mycket god kompetens. för Marinens Dykericentral redovisas i tabell 3. Den tekniska detaljen som utöver personal för Huvudkammarsystemet skall bestå av en stående anläggningens skötsel och drift även är ansvarig våtkammare, en igloo (mellansluss) och 2 de- för materielprovning kräver även den kvalificerad kompressionskammare varav den ena försedd personal. med baksluss. Systemet skall vara uppbyggt för Tabell III. Tekniska krav för tryckkammare avsedda för Marinens Dykericentral 2 0 $O OI O C G C c 9 s 8 8 c B B 8 ,G c S 88 8 1 Cg- 8 6 $ o Uw. 0. ,Q .“Hr 05 a O. O ds O O C OS A8B Q B 5 QO QO [2 2C 9s Kammare ja ja ja ja (ja) nej (ja) nej Ansluten till Dykcentral ja ja nej ja nej nej ja ja Kammaren nyanskaffas 40 40 42 40 5 5 10 60 Max arbetstryck atö nej nej ja ja nej nej nej ja Vattenfyllning nej nej ja ja nej nej nej ja Nödlänsning från fullt tryck ja nej ja nej nej nej nej ja Temperaturreglering ja nej ja nej nej nej nej nej Avfuktning ja nej ja nej nej nej nej nej Gasrening ja nej ja nej nej nej nej nej Eldsläckningsutr med larm ja ja ja ja ja ja nej (ja) BIBS ja nej ja ja nej nej nej (ja) Kammarapparater ja ja ja ja nej nej nej ja Elsystem ja ja ja ja ja ja ja nej Batterilös telefon ja ja ja ja nej nej nej nej Högtalare ja ja ja ja nej nej nej nej Dykartelefon med heliumtalomvandlare ja ja ja ja nej nej nej nej TV ja nej ja ja nej nej nej nej Kamera ja ja ja ja ja ja ja ja Belysning ja nej ja ja nej nej nej ja Analysuttag ja nej ja nej ja ja ja nej Inredning (britsar) ja nej nej nej nej nej nej nej Inredningsbar för intensivvård nej nej ja ja nej nej nej nej Möjlighet för snabb tryckupptagning nej nej ja ja nej nej nej nej Möjlighet för snabb trycksänkning 110 Försvarsmedicin 3, 1970 40 atö arbetstryck. Nämnda tryckkammare skall administrationsutrymmen, laboratorier, verkstads- vara sammanbyggda och medge dekompression utrymmen samt även jourrum. i båda dekompressionskamrarna samtidigt som Kostnaderna för anläggningen beräknas till en förberedelsearbeten kan utföras i den stående, ungefärlig anskaffningskostnad av 2,5 milj kronor. våta kammaren. En transportabel rekompressions- Årliga underhållskostnader beräknas till ca 85 000 kammare med 10 atö arbetstryck skall anskaffas. kronor och en årlig driftskostnad på ca 1 milj Kammaren skall vara anslutningsbar till i före­ kronor. Den årliga driftskostnaden fördelar sig gående nämnt kammarsystem. Kammaren är av­ till lönekostnader ca 870 000 kronor, varav forsk- sedd som transportabel räddningskammare och ningsdetaljen med sin kvalificerade personal tar skall således beräknas så att den kan transpor­ huvudparten. För materiel, dykgaser, experiment- teras med bil, helikopter, båt och järnväg. och provkostnader o dyl beräknas en summa av Vid dyktanken Örlogsbas Ost befintliga 2 st 130 000 kronor. dekompressionskammare för 5 atö arbetstryck Marinens Dykericentral står upptagen i mari­ skall överflyttas till Marinens Dykericentral. nens långsiktsplaner och anläggningen beräknas En materielprovningskammare med 60 atö ar­ stå färdig omkring 1975. Den kommer då att betstryck skall anskaffas. vara en av de modernaste anläggningar för forsk­ Som en komplettering till ordinarie kammar­ ning i hyperbar miljö som finns i världen. Den system vilka byggts för användning i helium- kommer inte bara att vara en tillgång i militärt atmosfär skall för ledning och övervakning av avseende utan den kommer också att kunna få prov och experiment en särskild manövercentral mycket stor betydelse nationalekonomiskt sett, då för kammarsystemen byggas på övre kammar­ utvecklingen inom havsforskningens område går planet. Denna benämnes fortsättningsvis dyk- mycket snabbt och man kan förutse ett även central. Till dykcentralen skall samtliga funk­ uppkommande civilt behov av en stödjepunkt tioner rörande övervakning, kommunikation, gas­ inför kommande forskningsuppgifter till sjöss. tillförsel, manövrer av kammare och slussar, ana- lysär luftkonditionering och brandskydd samlas. Tillslag av reservkraft skall ske från dykcentra­ len. Samtliga delar av tankhuset skall kunna nås via en orderhögtalaranläggning från dykcentra­ len. Apparater för analys av nödvändiga para­ metrar samt viss neuro-fysiologisk registrerings- apparatur såsom pulsanalysatorer, pulsgivare, för­ stärkare och oscilloscop med polaroidkamera, skrivare och EEG-apparatur skall samlas till dyk­ centralen. För löpande registrering av förekom­ mande arbeten skall tre videobandspelare och två flerkanaliga bandspelare finnas. Dykcentralen skall vara förberedd för dataregistrering av in­ kommande parametrar. Förutom kammarsystemet skall två termostat- reglerade öppna vattenbassänger byggas avsedda för isolationsförsök samt en strömningsbassäng med ett vattendjup av 3 m och en längd av 5 m och ett pumpmaskineri som skall ha en kapacitet att ge en strömningshastighet i bassängen av 5 knop. Bassängen är avsedd för prov och mate­ riel och dykmetoder i strömmande vatten. Ström- ningsbassängen är tillika vattenreservoar för kam­ maranläggningen. Utrymmesbehoven för Marinens Dykericentral blir relativt stora. Den totala golvytan beräknas till ung 1 100 m2, omfattande dykhall, dykcentral, 111 Försvarsmedicin 3, 1970 Vetenskaplig information angående biomedicinsk dokumentation ANDERS KALLNER Allt som skrivs har givetvis inte bestående värde, Verksamheten består framför allt i en löpande men det mesta som skrivs har sannolikt blivit mer bevakning av all nyutkommen litteratur. Den är genomtänkt än muntlig information i gemen. så konstruerad att abonnenterna erhåller regel­ Detta faktum har speciellt inom naturvetenska­ bundna utmaningar av referenser till nyutkom­ perna allmänt accepterats och motiverat kon­ men litteratur motsvarande den uppgivna, speci­ struktionerna av omfattande indexeringssystem. fika intresseprofilen. Inom medicinen kan även Gemensamt för all information är emellertid att retrospektiva sökningar motsvarande ett nyvaknat det är mycket svårt att från nuets snäva infalls­ eller på annat sätt aktuellt intresseområde utföras. vinklar avgöra om informationen är grundad på En del ämnesområden ställer särskilt höga krav realiteter och om den har någon betydelse i något på informationsbehandlingen. Särskilt gäller större sammanhang, i en annan omgivning eller detta multidisciplinära områden där många olika i en annan tid. vetenskapsgrenar möts t ex inom miljövård, toxi- Särskilt gäller detta för vetenskaplig informa­ cologi, teratologi och människans förhållande i tion. Därför räcker inte kritiska sammanställ­ extrema miljöer. Här måste bevakningen ske ningar till för en Informationsbank utan all genom användandet av många databaser och producerad information måste tas om hand och man vinner mycket på att göra en central sam­ lagras i en tillgänglig form. manställning och gruppering av materialet. Se­ Vetenskaplig information har många uppgifter dan flera år sker en manuell sådan samman­ att fylla. Inte bara förmedla exakt kunskap om ställning kontinuerligt på Marinöverläkarexpedi- förhållanden, förfaranden och resultat utan i tionen genom dr Lars Strandberg. Vid ett par minst lika hög grad att förmedla idéer, att inspi­ tillfällen har såväl dr Strandberg som docent rera till nytänkande och konstruktiv kritik. Adolfson gjort större sammanställningar och givit Utbudet av vetenskaplig information har ökat ut duplicerade referenslistor. Dessa har säker­ exponentiellt under innevarande sekel — sanno­ ligen varit av mycket stort värde men på grund likt även dessförinnan. För närvarande beräknas av materialets stora omfattning och sparsamma att den totala litteraturskatten fördubblas på om­ indexering har de sannolikt icke rönt den an­ kring åtta år, inom vissa speciellt aktiva ämnes­ vändning och uppmärksamhet de förtjänat. områden ännu snabbare. Problemet att hålla sig Jag har tagit mig friheten att till denna kon­ underrättad om allt inom den personliga intresse­ taktkonferens sammanställa en månads mate­ sfären har fortlöpande angripits på olika sätt rial ur databaserna MEDLARS och Biological från olika utgångspunkter och med olika resultat. Abstracts med en ganska bred ämnesinriktning. Tidigt insåg man i Sverige, främst inom Sta­ Den är avsedd att orientera, genom rubriker tens Medicinska Forskningsråd med professorerna förstärkta med vissa nyckelord, inom hela det Sune Bergström och Bengt Gustavsson i spetsen, område som handlar om olika aspekter på män­ behovet av förbättrad information samt de möj­ niskans fortbestånd i extrema miljöer, Aero, ligheter som modern teknik kan erbjuda. Under Space, Underwater. Under ett år kommer sanno­ årens lopp — från 1964 till 1965 — har den likt ett tusental referenser eller mer att acku­ Biomedicinska Dokumentationscentralen (BMDC) muleras. För att kunna utnyttjas effektivt måste vuxit upp och börjat fungera vid Karolinska dessa referenslistor på ett eller annat sätt indexe­ Institutet. Dokumentationscentralen har nu till­ ras. Det ligger helt inom Dokumentationscentra­ gång till avancerade dokumentationssystem inom lens kapacitet och förmåga att inte bara produ­ hela det biomedicinska fältet dvs medicin, bio­ cera dessa refrenslistor utan även periodiskt ku- logi och kemi genom databaserna MEDLARS, mulera referenslistorna. Det ligger i tiden att Biological Abstracts resp Chemical Abstracts. relativt mycket material i en sammanställning av 112 Försvarsmedicin 3, 1970 denna typ kommer att handla om rymdfärder och med dem sammanhängande problem. Jag vill fästa uppmärksamheten på detta förhållande därför att jag tror att deltagarna i en kontakt­ konferens av denna typ har ett mycket brett intresse för alla aspekter på förhållandena i extrema miljöer. Och det är uppenbart att såväl militära som civila aspekter på ett ökat in­ trängande i submarin miljö fordrar att fackmän­ nen har en god och aktuell insikt i vad kolleger runt om i världen funnit inom närliggande discipliner. De ovan omnämnda referenslistorna kan även ackumuleras på magnetband och göras tillgängliga för retrospektiva sökningar. En natur­ lig utveckling är att längre fram kunna utnyttja magnetbanden för direktaccess via datatermina­ ler. Härigenom erhålles en långt mer omfattande och detaljerad indexering av litteraturen än något i dag känt kortsystem kan bjuda. Försvarsmedicin 3, 1970 113 Orsaker till vävnadsödem vid experimentell tryckfallssjuka GÖSTA ARTURSON och GUNNAR GROTTE Sammanfattning Vid tryckfallssjuka uppstår ibland perifera vävnadsödem. Orsakerna till dessa är oklara. En orsak har antagits vara att ett ökat transkapillärt läckage av plasma äger rum beroende på en ökad permea- bilitet i smablodkärlens väggar. För att utröna detta har hundar i Nembutal-anestesi utsatts för tryckfallssjuka i tryck-kammare ombord på HMS Belos och samtidigt har blod-lymf-barriärens permeabilitet inom olika vävnadsområden studerats. Material och metoder och lymfa samlats från olika ytliga och djupa Dextran med känd molekylviktsfördelning har lymfkärl. Dextrankoncentrationerna i plasma och använts som testsubstans. Efter intravenös injek­ lymfa har bestämts med anthron och molekyl- tion av dextran i låg dos har blodprover tagits viktsfördelningen med en gelkromatografisk me­ tod (Sephadex). Kvoten mellan koncentratio­ 30 60 90 120 150 .*—•—a—« min nerna i lymfa och plasma (CL/Cp) för dextran- molekyler av olika storlekar har beräknats före Diving procedure och under kompression samt under och efter The dog Diver no1 dekompression. Denna kvot anger silningsgraden Diver no 2 Diver no 3 av testmolekylerna och är ett mycket känsligt mm Hg AT A 7 mått på blodlymf-barriärens permeabilitet. 120 Arterial Centrala artär- och ventryck har registrerats blood 110- pressure kontinuerligt i några av experimenten. I samtliga experiment har hundarna utsatts för 100- 50 50 100 7 atmosfärers absolut tryck (ATA) under 1 tim­150 min ma. Den därefter följande dekompressionen har cm H2O 9/min utförts snabbare än enligt gängse tabeller varvid ♦20-, -1.0 symptom på tryckfallssjuka uppträtt. Kontroll av narkos, provtagning etc har i tryck-kammaren 15- Lymph flow gjorts av tre dykare som avlöst varandra enligt (thoracic duct) +10- 0.5 schema i fig 9. CVP ♦ 0- Resultat - 5 50 50 100 150 Samtliga hundar har uppvisat tecken på tryck­ min m9/mi Dextran conc, fallssjuka i form av perifera ödem och svullna -Plasma 1 lymfkörtlar. Under kompressionen sjunker lymf­ flöde och centralt ventryck. Vid dekompression och den närmaste timman efter upptagningen till Thoracic ducti lymph i atmosfärstryck registreras ett förhöjt centralt ven­ tryck och ett ökat lymfflöde som långsamt nor­ maliseras (fig 9). Under dekompressionsfasen 50 50 100 150 uppträder i den lymfa som samlas från olika min regioner ett stort antal gasbubblor (se figur 10 Figur 9. Kompressions- och dekompressionsschema, och 11). En mycket stor mängd gasbubblor arteriellt tryck och centralt ventraltryck (CVP), lymfflöde i ductus thoracicus och koncentration fångas även upp i regionala lymfkörtlar som av dextran i plasma och thoracicuslymfa i ett därvid svullnar. Lymfdränaget försvåras och väv­ experiment. nadsödem uppstår. 114 Försvarsmedicin 3, 1970 Ett stort antal silningskurvor har utvärderats från de olika experimenten. De förändringar av silningskurvorna som noteras i samband med kompression och dekompression är obetydliga och kan förklaras av minskad restrierad diffusion samt en ökad transport av vatten ut i. vävnaden med samtidig ökning av diffusionsvolymen för de mindre testmolekylerna ( < 40 000 i molekyl­ vikt). Silningskurvorna tyder icke på att någon ökad kapillärpermeabilitet uppträder (fig 12). A to Thoracic duct lymph 0.8 0.6 During compr.(7 ATA) Before compr. 0.4 After decompr 0.2 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Mol. weight x 10 B 1.0 Figur 10. Gasbubblor i en lymfkanyl med lymfa 0.8 dränerad från halsregionen hos en hund under Cervical lymph0.6' dekom pressions fasen. CL/c 0.4- Before compr 0.2- After decompr 9% 0- 20 30 40 50 60 70 80 90 o o Mol. weight x 103 D °> © 1.0 8 8°g 8° 0.8 o % 0.6 Paw lymph 8%- C ( o o Before compr E After decompr t C 20 30 40 50 60 70 80 90Mol. weight X 103 e , % — Figur 12. A. Kvoten mellan koncentrationerna i lymfa och plasma (CLICP) för dextranmolekyler med molekylvikt 20 000—90 000 (lymfa från ductus thoracicus) mätt före och under kompression (7 ata) och efter dekompression. B. C^ICp för dextranmolekyler med molekylvikt 10 000—60 000 (tasslymfa) mätt före kompression (7 ata) och efter dekompression. Figur 11. Lymfprover från halsregionen före (till C. CL/Cp för dextranmolekyler med molekylvikt vänster), under (i mitten) och efter (till höger) 10 000—60 000 (halslymfa) mätt före kompression dekompression. (7 ata) och efter dekompression. Försvarsmedicin 3, 1970 115 Konklusion om att mottagligheten för dykarsjuka av ytterligt Den funktionella ultrastrukturen av blod-lymf- oklara skäl är olika från människa till människa, barriären förändras mycket litet i samband med och det har sagts här i dag att skiljaktigheterna tryckfallssjuka och detta kan icke förklara de kan ha med avkylningen eller den fysiska aktivi­ uppkomna ödemen. Under dekompressionen bil­ teten att göra. das extravaskulärt en stor mängd gasbubblor som Vi har tidigare fått lära oss att dykarsjukans transporteras från vävnaden via lymfbanorna till neurologiska symptom beror på att kväve är fett- lymfkörtlarna som därvid svullnar upp. Dessa lösligt och att det lösta kvävet dryper in i ner­ gasbubblor åstadkommer en mekanisk blockering vernas fetthaltiga skidor. En annan iakttagelse av lymfvägarna. Härvid försvåras transporten av som man gör på ett mycket tidigt stadium i de lymfa från vävnaden tillbaka till blodet och ödem medicinska studierna är, att om man öppnar en uppstår. Den viktigaste orsaken till ödembild­ buk, så ser man just ingenting av bukkärlsnätet. ningen vid tryckfallssjuka förefaller alltså vara en Men om man ger vederbörande en fetthaltig lymfstas orsakad av gasbubblor som bildats extra­ måltid så framträder ett finmaskigt nät av mjölk­ vaskulärt. färgade banor. Med andra ord, det blir förfärligt mycket fett i lymfkärlsystemet där det koncentre­ This work was supported by the Swedish ras mycket snabbt. Medical Research Council En tredje tanke bakom det här resonemanget (Project No. 28:071/67) and Pharmacia AB, har med åderförkalkningsforskning att göra. Man Sweden. vet numera att människorna, feta eller smala, har We wish to express our sincere gratitude to olika mycket fett. Kolesterinhalten kan vara hög the staff on board HMS Belos for excellent eller låg, och de som har lika mycket koleste.rin technical assistance. kan ha olika mycket av underavdelningarna tri- glycerider och fria fettsyror. Frågan är då: Är det tänkbart att den här visade bubbelbild­ ningen särskilt lätt kommer till stånd för den Kommentar till Arturson och Grotte: som nyligen har ätit en fettrik måltid? Kan det Orsaker till vävnadsödem vid experimen­ vara vettigt att undersöka fetthalterna på de tell tryckfallssjuka människor som drabbats av dessa stassymptom och kanske tom på sådana dykare som ofta Klockhoff ville av två orsaker kommentera får tryckfallssjuka? Fynd på detta område skulle Arturson & Grottes vackra bilder av bubbelbild­ kunna emanera i rent praktiska råd att före en ning i lymfkärlen. Han berättade att en kollega dykning inte äta fetrik mat och inte dricka i flottan för några år sedan efter ett dykpass mjölk. Kanske inte heller röka, ty man vet att visade upp en hand som såg ut som en uppblåst fettspegeln i blodet ofantligt snabbt hissar upp papperspåse. Det rörde sig uppenbarligen om en och ned efter tobaksrökning. lymfstas. Vi har fått lära oss att det första symp­ Röckert: Vi har varit inne på den här tanke­ tomet på dykarsjuka är klåda i skinnet och kallas gången, och vi har gjort försök i laboratoriet, dykarloppor, som ibland följs av smärtor i le­ i provrör så att säga. Därför kan vi inte avgöra derna. Men kanske är det så att en lymfstas, om resultaten är kliniskt giltiga hos levande va­ denna svullnad, skulle kunna vara det första relser. Vi tog blodprov från människa och satte symptomet på dykarsjuka i vissa fall. Den andra till kända mängder fett varefter vi placerade orsaken till Klockhoffs kommentar var att han preparaten i en tryckkammare. Genom väggen för många år sedan av en tillfällighet kom att på tryckkammaren satte vi pipetter, vars ena syssla med de kasunarbetare, som utförde an­ ände stackt ned i de behållare i vilka blod­ läggningsarbeten för tunnelbanan vid Tegel­ proverna satt. Varje pipett var upptill försedd backen, och da till sin häpnad fann att dessa med en kran som gick att öppna och stänga. kunde drabbas av klassisk dykarsjuka trots att Blodproverna sattes under tryck, och när de trycket som högst var 1,7 ata (7 hg övertryck). ansågs vara mättade med gas kunde man genom Enligt all erfarenhet erfordras ett tryck av 2,0 ata att skruva på kranen i pipetten pressa upp blod (1 kg övertryck) för att dykarsjuka skall kunna i varje pipett, varefter kranarna stängdes och utvecklas. Enligt Hesser råder det ingen tvekan dekompression gjordes. Den gas som lösts i blodet 116 Försvarsmedicin 3, 1970 samlades upptil i pipetterna, och man kunde mäta den mängd gas som löst sig i de olika blod­ proverna (fig 13). Resultatet visas i fig 14. Man får ett lineärt förhållande mellan mängden till­ satt fett och den avlästa gasvolymen. För att undersöka om försöken var gjorda under tänkbara fysiologiska betingelser testade vi ett antal försökspersoner, vilka bjöds på en myc­ ket fettrik måltid. De fick även röka cigarretter, eftersom man visste att detta ökade en del av fetthalten. Blodfettkomponenten hos försöksper­ sonerna mättes, och det visade sig att provrörs- försöken var gjorda under tänkbara fysiologiska betingelser. Eftersom blodet innehåller en mängd olika fet­ ter studerade vi enbart kolesterol och triglyceri- der. På de här studerade försökspersonerna ökade komponenten triglycerider mest medan kolesterol­ halten inte ökade så mycket. Vad man kan säga är att gaslösligheten i dessa prov ökade ungefär till det dubbla efter en rejäl måltid, men om detta gäller i praktiken hos människa vet vi alltså inte. Man kan ju drabbas av misstanken Figur 13. Försöksanorduing för mätning av under att det inte är så hälsosamt att äta bruna bönor tryck löst gas i blod som tillförts kända mängder fett. och fläsk innan man skall gå ned till djup större än 50 meter. 20 - ____cholesterol ♦ triglycerides triglycerides, mg7. ___ cholesterol, mg 7. ___ ml added Intralipid x" o + 15 ro 8 t) ro • a o . X O +x 500 1000 1500 * 100 500 200 250 300 Figur 14. Förhållandet mellan mängden tillsatt fett och avlöst gasvolym. Försvarsmedicin 3, 1970 117 Referat av diskussion Sektion I A. Vätgasdykning ling i tryckkammare uppgick till ca 3 500 kronor, som i dag måste tas från förbandens budget. De På Troells fråga om förberedelser för vätgasdyk­ allmänna sjukkassorna borde alltså komma in i ning meddelade Lundgren, att en teknisk för­ bilden, och likaså borde man försöka göra en beredelsefas för fortsatta biologiska försök med beräkning av vad man kan spara genom att sätta väte-syreblandningar pågår på Tekniska högsko­ in en tryckbehandling så snabbt som möjligt. lan i Lund för att främst studera frågan om hur Strandberg ansåg att en sådan behandling måste syrgas, kvävgas och vätgas kan blandas och var betraktas som specialistbehandling med alla de explosionsrisken ligger. Zetterström angav ju som konsekvenser detta för med sig för landstingen riktvärde, att om man höll sig under 4 % syre när det gäller att betala kostnaderna för såväl i väte så skulle man i stort sett ha en ofarlig läkarpersonal som den nödvändiga serviceperso­ blandning. Nu har det emellertid visat sig, att nalen. Weissglas upplyste, att försäkringskassor­ om man till en blandning av väte och syre får nas möjligheter att ge ersättning som för sjukhus­ ett tillskott av helium — även i ganska små vård är premitterad till en viss förteckning, som mängder — så ökas explosionsfaran-tändnings- risken hos den väte-syreblandning som man eljest då och då revideras. Försäkringskassan skall ge skulle betrakta som säker. bidrag till sjukhusvården, men landstingen har möjlighet att utöver detta ge viss specialservice. Detta skulle i så fall förutsätta en diskussion med B. Räddningstjänst och behandlingsansvar landstingsförbundet, som sedan utfärdar en re­ kommendation till de enskilda landstingen att ge På Edlunds fråga upplyste Wide om, att den förteckning över rekompressionskammare, som bidrag till den här verksamheten. finns i Dyki M:VI, gäller fortfarande, och att dessa kammare kan användas av alla som be­ höver rekompression. Adolfson kompletterade C. Samordning av forskning inom med att nämna, att man kan anlita telefon­ dykeriområdet nummer 90 000 vid behov av kammare. Klock- Ingvar tog upp frågan om riskerna för dubblering hoff påpekade vikten av en samordning av mili­ av forskningsuppgifterna och i vilken mån det tära och civila resurser på detta område och vore möjligt att göra en sammanslagning av de nämnde, att övertrycksbehandling, inte minst civila och militära ansträngningarna inom om­ med syrgas, kan vara i högsta grad gynnsamt — rådet eftersom våra resurser är starkt begrän­ för att inte säga i vissa fall livräddande — vid sade. Troell konstaterade att problematiken lig­ vissa sjukdomar. Som exempel nämnde han att ger i den praktiska tjänstens behov av kvalifice­ man på Galärvarvet kunnat rädda »ett par» liv rad hjälp att lösa vissa målinriktade forsknings­ på patienter, som drabbats av gasgangrän på S:t problem. Det var en av anledningarna till att Eriks sjukhus och där det praktiskt taget var den tekniska utredningen om försvarsmedicinsk fråga om timmar. Klockhoff frågade hur rädd- forskning togs upp på 60-talet. Den rexedska ningssystemet var organiserat. Vet de civila sjuk­ utredningen kom fram till att den fria grund­ husen var närmaste navala anläggning för tryck­ forskningen bör ske på universiteten medan den behandling finns, och vet de marina förbanden målinriktade forskningen måste byggas upp inom var närmaste civila sjukhus med tryckkammar- krigsmakten, där försvarsgrenarna fick till upp­ och dekompressionsanläggning finns? gift att skapa egna enheter. Flyget har sin i Malmslätt, marinen på Galärvarvet men har Troell meddelade att hela denna problematik, också haft en toxikologisk avdelning på Karo­ inklusive ersättning från sjukkassa och riksförsäk­ linska institutet (Folkhälsan), och armén har en ringsverk, är föremål för utredning. Det med­ armémedicinsk forskningsgrupp på Karolinska delades, att kostnaderna för en vanlig behand­ sjukhuset. 118 Försvarsmedicin 3, 1970 Adolfson påpekade den pågående havsresurs- utredningens roll i en — som han hoppades — kommande samordning av forskningsresurserna och visade på det goda samarbete vi f n har med utländska forskare, framför allt från USA. En annan viktig aspekt är någon sorts samordning mellan disciplinerna. Här finns både tekniker, medicinare och psykologer som samarbetar i dag, och detta samarbete bör utvecklas ytter­ ligare om vi snabbt skall komma någonstans. Lundgren varnade för att så hårt styra en plane­ rad framtida verksamhet så att man berövar den det som är forskningens livsluft, nämligen dess rörelsefrihet. All forskningsverksamhet är i prin­ cip kompetitiv och bygger på att olika forskare med olika infallsvinklar anstränger sig för att lösa ofta precis samma problem, och den är i princip fruktbarare just i denna sin kompetitiva karaktär. Wide drog en lans för den man som står på botten och gör jobbet i tung dykarutrust- ning, som var modern omkring 1865, och har ont i huvudet därför att det skall så vara. Han frågade om man inte kunde leda samordningen och forskningen så att denne man får mera hjälp lite fortare. Skillnaderna mellan målforskning och fri forsk­ ning togs upp av Troell, på påpekade att den kvalificerade forskarpersonal, som sysslar med målforskning, måste ges en viss frihet att göra någonting som är roligt också. Han påpekade vidare att det ur rekryteringssynpunkt är viktigt, att universitetens fria forskning stöds på alla sätt. De marinläkare och värnpliktiga medicinare som inkallas på två månader måste utnyttjas på ett rationellt sätt, ty dessa har kunskap om den problematik vi arbetar med. Tyvärr är det ofta så, att denna kvalificerade arbetskraft knappast hinner sätta sig in i uppgiften innan inkallelse­ perioden är slut och vederbörande försvinner för oss. Berglund tog upp detta och ansåg att infor­ mation av typ kontaktkonferens måste hållas oftare och att de som tjänstgör två månader per år måste informeras kontinuerligt om de studier som görs vid dykcentralen. Beträffande samord­ ningen ansåg Berglund att försvarsmedicinska forskningsrådet borde ha stora möjligheter att samordna den målinriktade forskning som bedrivs i dykcentralen. Forskningen är mindre kompeti­ tiv i dag än den var för 30 år sedan. Uppgifterna är så många och så stora att vi inte har råd med kompetitiv forskning. Försvarsmedicin 3, 1970 119 SEKTION II Säkerhetsproblem Moderator : OLOF HÄRLIN Tekniska säkerhetsproblem GUNNAR LUNDBORG Sammanfattning De tekniska säkerhetsproblemen vid dykning innehåller klassiska element t ex beträffande hallfasthet, kommunikation och kyla, vilka alla fått nya aspekter med de ökande dykdjupen. De viktigaste pro­ blemen uppstår beträffande andningsutrustningen där man pa stora djup maste övergå till biandgaser som dels måste ändras med dykdjupet och dels måste ha en mycket exakt sammansättning. Vid de dekompressionskammaranläggningar som ingår i dyksystemen föreligger en väsentligt ökad brandrisk, vilket bl a kräver utprovning och användning av brandsäkra material i inredningen m m. Dykar- klockor och undervattenshus medför stora säkerhetsproblem beträffande uppankring samt vid långa expositionstider transport av gas, kraft och förnödenheter. En omsorgsfull teknisk planering med reservsystem för väsentliga funktioner är nödvändig, liksom inövande av handlingsprogram för felsituationer som kan uppkomma. Vid det stora antal instrument och manöverorgan som skall betjänas vid t ex en kammaranläggning måste även bioteknologiska synpunkter anläggas. Dykeritekniken är för närvarande inne i ett i flaskventiler, andningsapparater och annan ut­ mycket snabbt utvecklingsskede. Nya dykmetoder rustning måste man kräva en mycket låg fuktig- och nya typer av utrustning tillkommer i rask hetshalt i gasen; storleksordning 20—30 mg/m3. följd och med dem kommer också nya säkerhets­ Denna låga fuktighetshalt är också nödvändig för problem — inte minst tekniska sådana. att bemästra ett annat problem, nämligen kor­ Det är ingen överdrift att påstå, att så länge rosion i gasflaskorna. dykning bedrivits har man haft tekniska säker­ Ett uråldrigt säkerhetsproblem är kommunika­ hetsproblem. Vissa huvudgrupper av dessa pro­ tionen mellan dykaren och den eller de som blem har vi kvar än i dag. befinner sig på ytan. Vid dykning med tung För att förse en dykare nere i djupet med utrustning till måttligt djup kan man säga att andningsgas måste gasen komprimeras till minst kommunikationsproblemen är hyggligt lösta med det tryck som motsvarar dykdjupet, och man hjälp av signallina och telefon. På stora djup, stöter då genast på en typ av säkerhetsproblem, och alltid då man övergår till andra gasbland­ nämligen hållfasthetsproblem beträffande bl a ningar än luft, t ex syre/helium, med tiden kan­ pumpar, kompressorer, slangar, tryckkärl, arma­ ske syre/väte, fungerar inte längre talkommunik- tur mm. I dykeriets tidigaste barndom hade tionen tillfredsställande beroende på att rösten man otvivelaktigt problem att få läderslangarna förvrängs genom att gasen har annan täthet. Det att hålla även för de mycket måttliga tryck­ pågår försök med talomvandling bl a här i Sve­ områden man arbetade med på den tiden. I våra rige, men någon slutlig lösning på talkommunika­ dagar, när tryck på 300 atö är vanliga, har vi tionsproblemet finns ännu inte. Situationen för­ hållfasthetsproblem av helt andra dimensioner. bättras genom att man i dykarklockor och under­ Hur stora dessa är framgår bl a av de omfattande vattenshus kan använda television, men för dy­ konstruktionsnormer som finns på området. Med karen som befinner sig ute i vattnet är problemet de höga trycken har också kommit nya typer av ännu mycket stort, och man får i stor utsträck­ problem vid sidan av de helt hållfasthetstekniska. ning lita sig till den gamla signallinan. Hur För den klassiska dykgasen — luft — blir syrets svårt problemet är illustreras av att amerikanarna partialtryck så högt att man vid val av material i samband med sina undervattenshusprojekt bl a i t ex flaskventilerna måste ta hänsyn till brand- gjort försök med att använda delfiner för sam­ och explosionsriskerna. bandet med dykaren ute i vattnet. Med de höga trycken följare också ökade pro­ Att en oklanderlig talkommunikation inte kan blem med fuktighetshalten i andningsgasen. För upprätthållas innebär en väsentlig stressfaktor för att undvika funktionsstörningar p g a isbildning dykare och dykarledare och en lösning av den Försvarsmedicin 3, 1970 123 frågan betyder otvivelaktigt att ett stort säker­ höga krav på noggrannhet i blandningens sam­ hetsproblem kommer ur världen. mansättning. Beträffande den första metoden, Ett annat klassiskt problem, som i vissa fall med automatisk blandning, har man i den kan bli ett säkerhetsproblem, är det kända faktum svenska marinen och på de flesta andra håll, att man fryser då man vistats i vatten tillräckligt funnit att man inte helt kan gardera sig mot fel, länge. När det gäller måttliga djup har man även och man har, i varje fall för dykaren som är på det området kommit med acceptabla lös­ ute i vattnet, inte möjlighet att kontrollera vilken ningar. När man måste övergå till andra gaser, blandning dykaren får. Denna metod har därför t ex helium, accentueras problemen. Man har på åtminstone tillsvidare övergivits p g a att de tek­ senare tid konstruerat dräkter som påminner om niska säkerhetsproblemen inte kunnat bemästras astronauternas, med elektrisk uppvärmning och helt. tom någon dräkt med atomenergi som kraftkälla Den säkraste metoden torde vara att dyka med och man drar då på sig nya typer av säkerhets­ fasta, på ytan färdigblandade, gasblandningar i problem. Dräktproblemet har ännu inte fått ett öppet system, dvs där utandningsluften går någon riktigt fullödig lösning när det gäller en direkt ut i vattnet. Man vet då hela tiden exakt längre tids vistelse i kallt vatten. vilken sammansättning den inandade gasen har, De problem som hittills berörts har alla an­ och man har sedan länge mycket god erfarenhet knytning till de allra äldsta formerna av dyk­ av driftsäkerheten hos andningsapparater av ning, även om karaktären i viss mån förskjutits denna typ. Eftersom gasåtgången vid metod genom de allt större dykdjupen. De viktigaste öppet system blir mycket stor då dykaren befin­ säkerhetsproblemen hänger emellertid samman ner sig på djup med tresiffriga tal och då dels med andningsutrustningen. Ett fel på dräkt eller åtkomligheten av helium är begränsad och dels kommunikation kan få allvarliga verkningar men gasen är mycket dyr använder man oftast i stället behöver inte med nödvändighet innebära någon ett s k halvöppet system. I denna typ av apparat direkt fara för dykarens säkerhet. Fungerar inte återandas andningsgasen sedan den renats från andningsapparaten då dykaren är ute i vattnet, CO2. På detta sätt hålls gasförbrukningen nere befinner han sig nästan alltid i allvarlig fara samtidigt som man erhåller en större säkerhets­ och måste ha hjälp inom en mycket kort tids­ marginal än för andningsapparater med automa­ rymd. tisk blandning. Även vid apparater med halv­ Dykning till stora djup innebär som tidigare öppet system föreligger vissa risker för tekniska nämnts att man måste gå över till andra and- fel t ex på de dyser som reglerar gasflödet till ningsgaser än luft. Av medicinska skäl måste apparatens andningssäck. Blir flödet för litet kan nämligen andningsgasens syrehalt minskas och man, trots att gasblandningen är riktig, få farligt kvävet bör bytas ut mot någon lättare gas. Gas­ låg syrehalt i andningssäcken om dykarens syre­ blandningens syrehalt måste minskas så att syrets förbrukning överstiger vad som tillförs andnings­ partialtryck håller sig inom vissa värden i när­ säcken. Det är därför önskvärt med ett kontroll­ heten av det syrepartialtryck vi har här vid organ som kontinuerligt visar gasblandningens atmosfärstryck. Detta innebär att man i princip sammansättning vid inandning. En sådan anord­ måste förse dykaren med olika gasblandningar ning kan installeras på apparater som används vartefter dykdjupet ökar, och man ställs inför ett i rekompressionskammare, undervattenshus och tekniskt problem när det gäller att blanda till möjligen i dykarklockor, men vad gäller dykaren och förse dykaren med rätt gasblandning. Detta som är ute i vattnet finns för närvarande inga kan ske efter flera olika principer. Antingen bär möjligheter att göra en praktiskt användbar an­ dykaren en andningsapparat som från två olika ordning. Den tekniska utvecklingen går snabbt gasförråd — i allmänhet syre och helium — framåt, inte minst genom rymdforskningen, och automatiskt blandar gasen varvid den, enkelt det är tänkbart att man i framtiden kan åstad­ sagt, styrs av dykdjupet. komma andningsapparater som själva både blan­ Ett annat sätt är att apparaten förses med dar, analyserar och vid behov korrigerar gas­ färdigblandad gas varvid i stället dykdjupet blandningarnas sammansättning. I dagsläget finns måste hålla sig inom de gränser som bestäms av inte sådana apparater och man måste för att det syrepartialtryck blandningen ger. i möjligaste mån minska riskerna kompensera I synnerhet på stora djup ställs det mycket frånvaron av kontrollorgan med en omsorgsfull 124 Försvarsmedicin 3, 1970 skötsel av apparaterna och en utomordentligt som måste komma till användning i kammare av noggrann kontroll av samtliga funktioner före detta slag. Exempel på sådana material är målar­ varje användning av apparaten. I linje med detta färg, elledningar, slangar m m till installationerna, måste man sträva efter att i avvaktan på tekniskt samt textilier till kläder, madrasser, filtar m m. fulländade självanalyserande och självjusterande Problemet angrips naturligtvis också på andra apparater i stället söka göra konstruktionerna så vägar. Man låter t ex vanligen dykarna andas enkla och därmed så driftsäkra som möjligt. i masken och slussar ut andningsgasen, och/eller Hittills har i stort sett bara talats om den har en analysator som kontinuerligt visar syre­ utrustning som rör dykaren nere i vattnet. När halten så att man genom tillräcklig ventilation det gäller dykning till stora djup är det inte kan hålla syrehalten i kammarluften nere vid längre bara frågan om dykaren ute i vattnet ungefär normala 21 %. Man undersöker risk för utan om ett helt dyksystem. Det kan, som hos gnistbildning i kammaren genom elektrisk appa­ vår marin, bestå av ett dykerifartyg (Belos) där ratur, genom slag av t ex verktyg eller andra man har rekompressionskammare placerade och metallföremål eller genom statisk elektricitet. en dykarklocka som kan anslutas till dessa kam­ Vidare arbetas på brandsläckningssystem som mare. Med hjälp av klockan transporteras dyka­ bygger på vattensprinkler eller skum. ren och en dykarledarc ned till det aktuella Utöver brandriskerna finns också de elektriska djupet och först där går han ut i vattnet. När riskerna i en sluten metallcylinder. De tekniska arbetet avslutats går han in i klockan som stängs säkerhetsproblemen är sålunda inte alls slut bara på vägen mot ytan och dykaren kan därigenom för att man fått dykaren ovanför vattenytan. direkt dekomprimeras enligt de uppstignings- De problem som hittills berörts har direkt haft tabeller som är tillämpliga. Kammaraen ansluts att göra med dykarnas verksamhet i vattnet och till fartygets rekompressionskammare där de- dekompressionen efteråt. Vid dykning från klocka kompressionen fortsätts (utan att trycket tillåtits och i ännu högre grad vid projekt där man avvika från de som anges i tabellerna) under använder undervattenshus, tillkommer ytterligare behagligare och framför allt mera kontrollerbara mängder av problem som har anknytning till och därmed säkrare förhållanden. säkerheten. När det gäller kortare eller ibland Även rekompressionskamrarna erbjuder ett mycket lång tids vistelse under vattnet — docent antal speciella säkerhetsproblem. Utöver de rent Adolfsons anförande kommer att behandla ett hållfasthetstekniska problemen, som i och för sig projekt där expositionstiden var längre än 1 må­ är avsevärda genom den stora diameter kamrarna nad — och huset på botten kontinuerligt måste har, så tillkommer, att brandriskerna är avsevärt förses med andningsgas, elkraft, dricksvatten, mat större än för motsvarande anordningar i atmo­ och andra förnödenheter inte att förglömma, ja sfärstryck. Man använder i de allra flesta fall då ställs ledningen för projektet otvivelaktigt vanlig luft för att höja trycket i kamrarna. inför avancerade transporttekniska problem. Amerikanska undersökningar har visat att vanlig Dessa kan i sin tur oftast inte lösas utan någon luft vid ett tryck av 3 atö genom det högre syre- form av farkost på ytan som då måste kunna partialtrycket ger en ökning av brandriskerna. förankras på ett så tillförlitligt sätt att inte en Vid dekompression efter dykning till stora katastrof inträffar vid en storm. Detta är i och djup använder man sig ofta av syrgas som and- för sig mycket stora säkerhetstekniska problem. ningsmedium för att förkorta dekompressions- Inte ens så stora och välförankrade objekt som tiden. För dykaren vore det då enklast och oljeletningsborrplattformar har ju klarat sig utan bekvämast om hela kammaren var fylld med olyckor. Detta problem ligger emellertid utanför syrgas. På grund av brandrisken tillåter man på de rent dykeritekniska även om de har direkt de flesta håll inte detta. Några av er kanske samband med dykproblemen. erinrar sig den explosionsartade branden i en Som en röd tråd genom allt arbete med såväl Apollokapsel för några år sedan och en liknande de rent dykeritekniska som de övriga till dyk­ olycka (men med 25 % O2 vid omkring 3 atö) metoden anknytna problemen går begreppet pla­ vid en brand i en rekompressionskammare hos nering. I den förberedande planeringen måste US-Navy. Båda olyckorna krävde flera döds­ alltid tas med i beräkningen vad som kan in­ offer. Dessa olyckor har medfört en intensifierad träffa vid ett haveri på någon teknisk detalj, vilka utprovning av brandegenskaperna hos material följdverkningarna kan bli av haveriet och vilka Försvarsmedicin 3, 1970 125 åtgärder som då måste sättas in. Hela dyk­ systemet måste arbetas igenom i minsta detalj så att inte en i och för sig mindre viktig detalj vid ett haveri kan komma att inverka på någon helt annan men från säkerhetssynpunkt väsentlig de­ talj i systemet. Ofta blir resultatet av sådana resonemang att man installerar reservkomponen­ ter för viktiga detaljer och hela reservsytem för väsentliga funktioner. Ett exempel är tillförsel av andningsgas där man så långt möjligt an­ vänder två helt av varandra oberoende system. Alternativt handlingsprogram måste göras upp för de felsituationer som kan tänkas uppkomma. Sådana program kan ha formen av checklistor, som inte bara skall finnas, utan också måste köras igenom vid övningar. Utöver de rent tek­ niska aspekterna måste i detta sammanhang pekas på de mycket stora kraven beträffande uttagning och utbildning av den personal som skall utföra arbetena. Det gäller både dykaren som arbetar ensam i mörker och kyla med kanske flera hundra meter vatten ovanför sig och den ansvarige dykarledaren som vid ett olyckstillbud har utomordentligt kort tid på sig att bedöma vad som inträffat och fatta beslut om vilka åt­ gärder han skall vidta med de komplicerade tek­ niska system han har att behärska. Frågorna om personaluttagning och utbildning är alltså väl så viktiga och behandlas särskilt av marinläkare Lindemark och kapten Sundlöf. I dagens läge är det antal instrument som skall läsas av och manöverorgan som skall betjänas vid t ex en kammaranläggning så stort, att det inte längre räcker att instrumenten och organen finns och fungerar oklanderligt tekniskt sett. Det krävs dessutom ett intimt samarbete mellan lä­ kare och tekniker beträffande utformningen och placeringen för att den som sköter dem skall kunna utföra sin uppgift tillräckligt snabbt och effektivt. Man måste lägga s k bioteknologiska synpunkter och då vi därmed åter nått en av gränserna för vad människan förmår prestera, är det läkarna som måste styra den tekniska utvecklingen. Vi är därmed närmast inne på medicinska säkerhetsproblem och det är tid för mig att lämna plats för professor Hesser. 126 Försvarsmedicin 3, 1970 Medicinska säkerhetsproblem vid dykning och undervattensarbeten CARL MAGNUS HESSER Sammanfattning Som en följd av den snabba utvecklingen på dykeriteknikens område har under senare år nya avancerade dykmetoder tillkommit, som tillåter dykning under långa tider (dagar — veckor) till djup överstigande 200—300 meter. I artikeln lämnas en översiklig redogörelse för de risker och medicinska säkerhetsproblem, som föreligger vid exposition för höga tryck och vid dykning med såväl konventionella som nya dykmetoder. Medicinskt-fysiologiska faktorer som begränsar dykdjup och dyktid för de olika metoderna anges. Slutligen lämnas exempel pa navalmedicinska forsknings­ uppgifter, som måste lösas innan det blir möjligt att effektivt utnyttja de nya dykmetoderna utan att åsidosätta säkerhetskraven. I tidningarnas olyckskrönikor kan vi av och till dykning. Eftersom kroppsvävnaderna består av läsa om svåra olycksfall vid dykning, som ibland vatten, äggvita, fett och andra icke kompressibla kostat dykaren livet och i andra fall medfört att ämnen, påverkas de ej märkbart av yttre, likfor­ denne drabbats av förlamningar eller andra all­ migt fördelade tryckförändringar, i varje fall ej varliga symtom. Någon gång har olycksfallet av måttligt förhöjda tryck. Resultatet blir endast kunnat tillskrivas tekniska brister eller felaktig­ att alla vävnadstryck, inkl trycken i blodkärlen, heter i dykarutrustningen, men oftas har orsaken ändrar sig i takt med det omgivande vatten­ varit bristande kännedom om de säkerhetsföre­ trycket. Om å andra sidan trycket i kroppens skrifter och/eller medicinska risker, som förelegat gasfyllda hålrum såsom käkhålor, mellangron vid dykningen i fråga. och lungor ej utjämnas, kan redan så små tryck­ Under senare år har som en följd av den skillnader som 50 cm H,O framkalla svåra sub­ snabba utvecklingen på dykeriteknikens område jektiva besvär och i vissa fall livshotande tillstand nya avancerade dykmetoder tillkommit, som till­ till följd av att angränsande vävnader deformeras låter dykning under långa tider (dagar — veckor) eller skadas, s k squeeze. Ett välkänt exempel är till djup överstigande 200—300 meter. För att de öronsmärtor och ibland trumhinnebristningar, dessa nya metoder skall kunna tillämpas effektivt som inträder om trycket i mellanöronen ej ut­ utan att säkerhetskraven åsidosätts fordras emel­ jämnas via örontrumpeten. Dessa besvär begrän­ lertid ingående kunskap om arten och graden sar ofta dykarens nedstigningshastighet i vattnet. av de fysiologiska och psykiska funktionsrubb- Vid ofullständig tryckutjämning i mellanörat kan ningar, som inträder vid vistelse under förhöjt även funktionsrubbningar uppstå i innerörats atmisfärtryck och vid vistelse i slutet rum. Trots labyrintorgan med svår yrsel som följd, vilket en omfattande forskning världen över är våra skulle kunna vara den primära orsaken till nuvarande kunskaper på hithörande områden många eljest oförklarliga fall av drunkning. långt ifrån fullständiga. Direkt livshotande tillstånd kan inträda om trycket i lungorna av någon anledning kommer att överstiga det omgivande vattentrycket med Hydrostatiska tryckeffekter mer än 50 cm H2O. Som exempel härpa kan Erfarenheten säger oss att vår kropp kan anpassa nämnas den lungsprängning med luftemboli som sig till yttre miljöändringar under förutsättning följd, som inträder om man vid s k fri uppstig­ att dessa ändringar ej inträder alltför snabbt eller ning håller andan och därmed hindrar den ex­ är alltför stora. Bortsett från vattnet och kylan panderande lungluften at lämna lungorna. Under utgör ändringar i det omgivande hydrostatiska första delen av uppstigningen utvidgas lungor och trycket den mest påtagliga miljöändringen vid bröstkorg, men därefter, när lungorna nått sin Försvarsmedicin 3, 1970 127 maximala utspänningsgrad, ökar trycket i lungor­ utträde (ödem) i dessa som följd. Undertrycket na snabbt till värden som överstiger lungvävna­ i hjälmen fortplantas även till lungorna, vilket dens »hållfasthetsgräns» (80—100 cm H,O), var­ leder till samma andningsbesvär och funktions- vid lungvävnaden brister och luft pressas in i rubbningar som vid snorkelsimning. Om luft­ lungans blodbanor. Därifrån förs sedan luftbubb­ slangen till hjälmen brister och denna samtidigt lorna med blodet ut i kroppens olika delar, där saknar en effektiv backventil, uppkommer ett de kan ge upphov till svåra neurologiska funk- undertryck i hjälmen som kan uppgå till flera tionsrubbningar, förlamningar och döden. Skall atmosfärer. Av säkerhetsskäl är det därför ett dessa risker undvikas, måste man under hela absolut krav att hjälmen är försedd med en uppstigningen låta den expanderande lungluften funktionsduglig backventil och att lufttillförseln strömma ut genom de övre luftvägarna. En annan till dykaren alltid avpassas så, att luft kontinuer­ följd av lungövertryck är att det venösa åter- ligt strömmar ut genom hjälmens utströmnings- flödet till hjärtat hindras med minskad hjärt- ventil ( regleringsventil ). minutvolym och hjärncirkulation som följd. Re­ Vid neddykning i vattnet utan yttre hjälp- dan ett lungövertryck av 40—50 cm H,O kan, apparatur (fridykning) pressas bröstkorgen ihop om det varar längre än 20—30 sek, på detta sätt av det ökande vattentrycket, varvid volymminsk­ framkalla medvetslöshet och — om övertrycket ning sker i enlighet med Boyles lag ( volym X ej hävs — även döden. tryck = konstant). Den minsta volym till vilken Det motsatta förhållandet ,dvs ett i förhållande bröstkorgen kan pressas ihop uppgår till ca 20 % till omgivande tryck minskat lungtryck, råder vid av dess maximala volym, vilket innebär att dyk­ snorkelsimning. Storleken av detta s k negativa djupet teoretiskt sett är maximerat till 40 m lungtryck motsvarar vattenpelarens längd mellan (5 ata; ata = atm abs). Djuprekordet, satt 1968, bröstkorgen och vattenytan. Eftersom bröstkor­ lyder dock på ca 70 m. Att större djup än 40 m gens projicerade yta uppgår till 500—800 cm2, kan uppnås vid fridykning beror sannolikt på att kommer redan på 1 m djup bröstkorgen att pres­ den volymminskning, som sker hos lungluften sas ihop med en kraft, som motsvarar tyngden efter det 5 ata passerats, kompenseras av att blod av en vuxen människa. Att snorkelsimning på drivs in i brösthålan och intar luftens plats. detta djup snabbt leder till andningsbesvär och De biologiska effekterna av extremt höga tryck utmattning är därför ej att förvåna sig över. har under senare år kommit att tilldra sig allt På större djup tillkommer cirkulationsrubbningar större intresse. Orsaken härtill är bl a att mo­ och risk för hjärtruptur som följd av den stora derna dykmetoder nu tillåter dykning till så stora tryckskillnad, som då uppkommer mellan in- djup och tryck, att tecken på fysiologiska funk- resp utsidan av blodkärlen i bröstkorgen. tionsrubbningar kan väntas uppträda som följd Som framgår av det ovan anförda är det av av trycket per se. I princip gäller att höga tryck vital betydelse att trycken i lungor och på bröst­ hämmar sådana biologiskt-kemiska processer och korgens utsida är i det närmaste identiska, vilket reaktioner, som äger rum under volymökning, bl a innebär att andningsgasen till en dykare all­ och påskyndar sådana som sker under volym­ tid måste tillföras under samma tryck, som råder minskning. i det omgivande vattnet. Avvikelser större än Skall rena tryckeffekter kunna påvisas hos ± 20 cm H2O medför påtagliga andningsbesvär människan och högre djur fordras emellertid, att och leder snart till utmattning. tryckökningen sker utan att gastrycken i lungor En speciell form av squeeze inträder vid dyk­ och vävnader samtidigt ändras. Enda lösningen ning med konventionell dykardräkt om dykaren på detta problem torde vara att låta försöks- faller utför ett stup (fall under vatten) eller av objektet andas en vätska, som förutom vissa sal­ annan anledning sjunker fortare mot bottnen än ter innehåller fysikaliskt löst syre, dvs att låta vad lufttillförseln medger. Det yttre vattentrycket lungorna fungera som gälar. Vätskeandning vid ökar då snabbare än trycket i dräkt och hjälm, högt omgivande tryck har med framgång prövats varigenom ett relativt undertryck uppkommer i på bl a möss och hundar. Skulle människan få den tryckfasta hjälmen. Resultatet blir att dyka­ möjlighet att använda sina lungor som gälar, rens kropp pressas upp mot denna samtidigt kommer det kanske att visa sig att trycket per se som blodet drivs upp i huvudets och halsens är den faktor, som i sista hand begränsar dyk­ mjukdelar med svåra blödningar och vätske- djupet. 128 Försvarsmedicin 3, 1970 Problem till följd av ändringar i gastryck luft (21 % syre i kväve) uppgår emellertid syre­ trycket på t ex 200 m djup (21 ata) till drygt Syre 4 atm, vilket snart skulle resultera i syrgaskram- Många av de fysiologiska problem, som möter per. Med ökat dykdjup och expositionstid måste vid dykning och exposition för höga atmosfär­ därför syrehalten i dykarens andningsgas succes­ tryck, har direkt samband med den enda gas sivt minskas, för att vid långvarig exposition för vår kropp ej kan vara utan, dvs syre. Av krop­ tryck överstigande 25 ata uppgå till endast 1 % pens totala syrgasförråd, som normalt uppgår eller mindre. Risken för syrebrist medför sam­ till ca 1,5 liter, kan endast en mindre del ut­ tidigt att syrehalten på dessa djup ej får sjunka nyttjas innan medvetslöshet inträder till följd av under ca 0,7 %. Att hålla syrehalten inom dessa syrebrist. Härav följer att lungorna praktiskt snäva toleransgränser är självfallet förenat med taget kontinuerligt måste tillföras syre i en stora tekniska problem, såväl vid framställning av mängd, som motsvarar kroppens syreförbrukning. lämplig andningsapparatur som vid kontroll och Denna uppgår — oavsett dykdjup — i vila till övervakning av gasmiljön i slutna undervattens- ca 0,3 1/min och vid tungt muskelarbete till rum. 3—5 1/min STPD (mätt som torr gas vid 0°C och 760 mm Hg). Kväve och inerta gaser Lika viktigt är emellertid att partialtrycket hos Den utspädning av syret med inerta gaser ,som är det tillförda syret håller sig inom tolerabla grän­ nödvändig vid dykdjup större än 5 m, medför en ser, dvs varken är så lågt att risk för syrebrist rad andra medicinska problem som samman­ med medvetslöshet uppkommer, eller så högt att hänger med att dessa gaser kan orsaka narkos­ risk för syrgasförgiftning med symtom från lungor effekter, tal- och hörselrubbningar, värmeisole­ och/eller centrala nervsystemet inträder. För att ringsproblem, andningsbesvär till följd av ökat undvika syrebrist, som i sig själv inte framkallar andningsmotstånd och tryckfallssjuka. några påtagliga subjektiva symtom, måste syrets Vid partialtryck större än ca 3 atm har kvävet partialtryck i inandningsluften uppgå till minst en s k narkotisk eller berusande effekt, som i lik­ ca 100 mm Hg — medvetslöshet inträder när het med alkohol hämmar den psykiska presta­ syretrycket i lungalveolerna närmar sig 30 mm tionsförmågan. Av denna anledning är dykarens Hg. Om å andra sidan ren syrgas inandas vid arbetsförmåga mer eller mindre nedsatt vid dyk­ tryck överstigande 3—4 ata uppkommer epilepti- ning med vanlig luft, på 40—50 m djup ungefär forma kramper, ofta redan efter några minuter, i samma grad som efter en snaps, på 70—80 m medan exposition för ren syrgas under längre tid djup som efter två snapsar, och på 90—100 m än 12—24 tim vid normalt atmosfärtryck kan djup som efter tre snapsar. Denna narkosverkan, framkalla lungskador i form av blödningar och som förstärks vid muskelarbete och av höga syre- ödembildning. Problemet att tillföra dykaren en och kolsyretryck i inandningsluften, visar emel­ gasblandning med optimalt syretryck kompliceras lertid stora individuella variationer. av att känsligheten för syrgasförgiftning inte För att öka dykarens säkerhet och arbetsför­ endast varierar från individ till individ utan även måga på djup överstigande 70—80 m måste han påverkas av närvaro av CO2 och andra gaser tillföras en gasblandning, som förutom syre inne­ samt av individens fysiska och aktivitetsgrad. håller en inert gas med mindre narkosverkan än Orsaken till syrgasförgiftning är ännu ofullstän­ kväve. De gaser som här kan komma i fråga är digt utredd, men torde sammanhänga med att helium, neon och vätgas. Senare års undersök­ höga syretryck hämmar vissa enzymsystem av ningar syns visa att den narkotiska effekten av vital betydelse för cellernas metabolism och dessa gaser endast uppgår till ca 20, 30 resp därmed normala funktion. 40 % av kvävets. Nyligen utförda experiment­ Av orsaker, som omnämns senare, är det en dykningar i tryckkammare har även visat, att fördel om syrehalten i dykarens andningsgas är människan med syre-helium som andningsgas kan hög. Risken för syrgasförgiftning gör emellertid, exponeras för minst 40—35 atm tryck under att ren syrgas endast kan användas vid relativt långa tider utan att drabbas av starkare berus­ kortvariga dykningar till djup mindre än ca 5 m. ning eller andra störande effekter. Helium är På större djup måste syret därför spädas ut med emellertid en sällsyn och därför dyrbar gas, kväve eller andra inerta gaser. Även med vanlig vilket även gäller neon. Stora ansträngningar har Försvarsmedicin 3, 1970 129 därför gjorts såväl i Sverige som utomlands att visar sig möjligt att konstruera andningsappa- få fram speciella gasbesparande dykmetoder, som rater som övertar större delen av andnings- använder sig av s k slutna eller halvslutna and- arbetet. ningssystem, där all eller större delen av den Eftersom heliums täthet är endast 1/7 av kvä­ utandade heliumgasen samlas upp och åter ut­ vets, minskar andningsmotståndet högst avsevärt nyttjas av dykaren. Några ur säkerhetssynpunkt om blandningar av syre-helium används som and- invändningsfria metoder har dock ännu ej ut­ ningsgas i stället för luft. Teoretiska beräk­ vecklats. ningar visar att med blandningen 1 % syre i Vid syrehalter under 4—5 procent är en syre- helium är andningsmotståndet på 300 m djup vätgasblandning ej längre explosiv. Detta förhål­ i stort sett detsamma som vid luftdykning på lande utnyttjade den unge svenske ingenjören 35 m djup. Arne Zetterström i den dykmetod, han anvisade 1943 och vars praktiska tillämpbarhet han de­ monstrerade ett par år senare genom att dyka Tryckfallssjuka ned till 110 m och — i den sista dykningen — De kanske största problemen vid dykning på till 160 m, det största dykdjup som då uppnåtts. stora djup möter, när dykaren efter slutfört Genom ett tragiskt missförstånd togs han under arbete skall återgå till ytan. Sker uppstigningen första delen av uppstigningen närmare ytan än och därmed trycksänkningen till atmosfärtryck dyktabellerna föreskrev, vilket resulterade i grav alltför snabbt, hinner blodet ej transportera bort syrebrist och tryckfallssjuka med döden som de inerta gaser, som löst sig fysikaliskt i kropps- följd. Under senare år har man på flera håll vävnaderna under dykarens nedstigning och vis­ i världen, särskilt i USA, åter börjat intressera telse på bottnen. Följden blir att gaserna frigörs sig för denna och andra liknande dykmetoder, i vävnaderna och bildar de gasbubblor som anses där syre-vätgasblandningar används som and- — men ännu ej bevisats — vara orsaken till de ningsgas. Innan sådana vätgasmetoder kan kom­ ledsmärtor (bends) och olika neurologiska sym­ ma att tillämpas rutinmässigt, fordras dock ökad tom, som kännetecknar tryckfallssjukan (dykar- kunskap om syre-vätgasblandningars fysikaliska sjukan). Sker uppstigningen å andra sidan alltför egenskaper och deras fysiologiska effekter på långsamt, blir resultatet en onödig förlängning människan. av dykarens totala dyktid. Problemet är sålunda att kunna bestämma den största uppstignings- Koldioxid och andningsmotstånd hastighet, som ej ger upphov till bubblor eller Andra dykmedicinska problem sammanhänger symtom under och efter trycksänkningen. I prak­ med att tätheten hos en gas ökar med ökat tryck, tiken låter man uppstigningen ske etappvis enligt vilket bl a medför att strömningsmotståndet i särskilt utarbetade dyktabeller, som för varje andningsvägarna ökar med dykdjupet. Vid dyk­ dykdjup och expositionstid anger etappdjup resp ning med andningsapparat tillkommer ström­ uppehållstider på dessa. ningsmotståndet i ventiler och andningsslangar. De flesta nu gällande dyktabeller grundar sig I vila och lätt muskelarbete förorsakar detta på den engelske fysiologen Haldanes teorier, att ökade andningsmotstånd som regel inga påtagliga gasutbytet i en given vävnad endast bestäms av besvär, men vid tungt arbete på stora djup genomblödningens storlek och förhållandet mel­ räcker många gånger ej kraften i andningsmusku­ lan gasens löslighet i blodet och vävnaden i fråga, laturen till för att upprätthålla en adekvat lung­ samt att bubbelbildning endast sker när gasöver- ventilation och följden blir svåra andningsbesvär mättnaden överskrider ett visst värde. Andra med åtföljande CO2-ackumulation i kroppen. forskare anser att även diffussionshinder i väv­ Den kolsyreförgiftning som härvid inträder kan naderna utgör en begränsande faktor i gasutbytet i sig själv framkalla omtöckning och medvets­ och att bubbelbildning sker vid minsta gasöver- löshet, men härtill kommer att den ökar riskerna mättnad. Vilke teori som är den riktiga är fort­ för syrgasförgiftning och den narkospåverkan som farande en öppen fråga, varför mer forskning höga inerta gastryck utövar. Ökningen i andnings- fordras innan bättre och säkrare uppstignings- motståndet är därför en av de faktorer, som tabeller kan utarbetas. Bilden kompliceras av att begränsar dykdjupet vid dykning med luft. Större mottagligheten för tryckfallssjuka varierar starkt, dykdjup kan kanske komma att uppnås, om det inte endast från individ till individ utan även 130 Försvarsmedicin 3, 1970 från ett tillfälle till ett annat hos en och samma fortsätter gasabsorbtionen i kroppen till dess individ. Tänkbara orsaker härtill är att väv­ samtliga vävnader efter 24—36 tim blivit mät­ nadernas genomblödning och blodets yttension tade med gas. Oavsett hur länge expositionstiden ändrar sig med stigande ålder och vid t ex därefter förlängs, kommer kroppens gasöverskott muskelarbete, kyla samt ändringar i blodets syre- och därmed även den erforderliga dekompres- och kolsyretryck. sionstiden att bli oförändrade. Trycksänkningen, Eftersom vävnaderna konsumerar syre, är ris­ som görs i tryckkammare, har i flertalet av hit­ kerna för bubbelbildning minimala eller obefint­ tills utförda experiment skett med en hastighet liga vid dykning med ren syrgas. Av förstnämnda av ca 3 atm/dygn. Ett dygn på 150 m likaväl anledning kan man vid dykning med gasbland­ som en månadslång vistelse där kräver sålunda ningar minska uppstigningstiden och risken för 4—5 dygns dekompression till normalt atmosfär­ tryckfallssjuka genom att tillföra dykaren en tryck. I praktiken låter man dykaren efter ett gasblandning med hög syrehalt. Syrehalten får avslutat arbetspass i vattnet återvända till en emellertid ej vara så hög, at risk för syrgas- i närheten befintlig undervattensstation. Då tryc­ förgiftning inträder. ket i denna är detsamma som på arbetsplatsen En speciell form av kronisk tryckfallssjuka fordras ingen dekompression, varför dykaren kan utgör de förändringar i skelettet, som går under ägna hela sin vistelse i vattnet åt effektivt arbete. benämningen aseptiska bennekroser. Dessa för­ Vistelse i undervattensstationer medför emel­ löper till en början symtomlöst och kan då lertid andra medicinska problem, som kan sam­ endast påvisas med hjälp av röntgen. Först efter manfattas under begreppet »det slutna rummets lång tid (månader — år) inträder i vissa fall fysiologi och hygien». Atmosfären i en under­ smärtor och rörelseinskränkningar i höft- eller vattensstation måste på det aktuella djupet ha skulderleder till följd av att nekrosen då nått sådan sammansättning, temperatur och fuktighet, fram och förstört angränsande benvävnad. Me­ att den kan tolereras av människan under långa dan senare års undersökningar visat att aseptiska tider. Detta innebär inte endast att syre- och bennekroser är vanligt förekommande bland kolsyretryck måste hållas inom tidigare angivna kassunarbetare (ca 25 %), saknas ännu uppgift toleransgränser utan även att toxiska spårämnen, om deras frekvens bland dykande personal. som produceras av människan själv eller av om­ givningen, måste elimineras. Arten av dessa spår­ ämnen liksom deras toleransgränser är endast Mättnadsdykning och bemannade delvis kända. Vidare måste luftfuktigheten vara undervattenstationer så låg, att riskerna för hudåkommor och andra Eftersom uppstigningstiden ökar mycket snabbt infektionssjukdomar ej ökar. På grund av den med stigande djup och expositionstid, är det stora värmeledningsförmågan hos helium, särskilt i praktiken omöjligt att med konventionella dyk­ vid högt tryck, måste temperaturen i en syre- metoder utföra tidskrävande arbeten på stora heliumatmosfär på stora djup vara betydligt djup. Som exempel kan nämnas att efter endast högre än vid vistelse i vanlig rumsluft. Härtill en timmes dykning på 80 m fordras en de- kommer att det komfortabla temperaturområdet kompressionstid av över 6 tim. För att vid lång­ befunnits vara mindre i heliumatmosfär, t ex variga dykningar förkorta dykarens uppehållstid 30—31 °C på 200 m djup mot 22—29 ° C i rums­ i vattnet har på senare tid två andra metoder luft vid havsytan. Slutligen kan nämnas de risker börjat tillämpas. I den ena metoden sker hela för explosionsartad eldsvåda, som inträder om dekompressionen i torr miljö. Efter slutfört ar­ syrehalt och syretryck i slutna rum tillåts stiga bete på bottnen stiger dykaren in i en ned­ alltför mycket. sänkt dekompressionskammare (dykarklocka) och transporteras därefter med denna •— vid oför­ ändrat högt tryck — upp till en på ytan befintlig Kommunikationsproblem större och mer komfortabel tryckkammare, där Såväl ur säkerhets- som effektivitetssynpunkt är dekompressionen sedan äger rum. det av stor betydelse att talkommunikation kan I den andra metoden tillämpar man s k mätt­ upprätthållas mellan dykaren och personalen på nadsdykning, vars principer är följande. Vid ytan. Även om det sedan länge varit känt, att långvarig exposition för ett konstant högt tryck dykarens förmåga att tala begripligt och att upp- Försvarsmedicin 3, 1970 131 fatta tal minskar med stigande dykdjup, har först 4. FANT, G. & B. SONESSON. Speech at high under senare år orsakerna härtill klarlagts, främst ambient air-pressure. Speech Transmission tack vare svenska forskares insatser. Sålunda har Lab., Stockholm: Q. Prog. Stat. Rep. 2/1964, Fluur & Adolfson (1965, 1966) nyligen visat att pp. 9—21.5. FANT, G. & B. SONESON. Diver’s speech medan hörseltröskeln för benburet ljud ej på­ in compressed air atmosphere. Milit. Med. verkas vid ökning av yttre atmosfärtrycket, höjs 132: 434—436, 1967. denna för luftburet ljud, vid 11 ata med 30— 6. FLUUR, E. & J. ADOLFSON. Hearing in 40 db. Dykarens svårighet att uppfatta tal på hyperbaric air. Aerospace Med. 37: 783— 785, 1966. stora djup kan därför åtminstone delvis förklaras 7. FULTON, J. F. (Ed.). Decompression Sick­ av att ökat lufttryck dämpar ljudtransmissionen ness. Philadelphia: W. B. Saunders Co., 1951. genom mellanöret, medan innerörats funktion 8. HALDANE, J. S. & J. G. PRIESTLEY. förblir opårverkad. Respiration, 2nd ed. Oxford : Clarendon Press, 1935. Med ökat djup blir dykarens tal alltmer »na- 9. HESSER, C. M. Dykningens fysikaliska och salt» och svårbegripligt. Fant & Sonesson (1964, fysiologiska grunder. Dykeritjänstinstruktion 1967) har visat att orsakerna härtill är att för marinen, del II. Stockholm: Kungl. Boktr., 1954. frekvensnivån för första energimaximum i tal­ 10. HESSER, C. M. Fri uppstigning. Tidskr. Sjö­ spektrum, den s k första formanten, vid ökat väsendet, 121: 211—236, 1958. lufttryck förskjuts mot ett område alltför nära 11. HESSER, C. M. Breath holding under high den andra formanten. Detta i sin tur beror på pressure. I H. Rahn & T. Yokoyama (Eds.), Physiology of Breath-Hold Diving and the att vid ökad täthet kommer luften i talorganet Ama of Japan. Washington, D. C. : Natl. att försätta angränsande mjukdelar i vibration, Acad. Sei. — Natl. Res. Council Publ. 1341, vilket resulterar i en onormal avstämning av luft­ 1965, pp. 165—181. rummets resonanser och i en läckning av ljud 12. HESSER, C. M. Swedish naval interests in diving research. I C. J. Lambertsen (Ed.), genom väggarna. Försök att minska detta Proc. 3rd Symp. on Underwater Physiology läckage genom att öka väggarnas impedans med Baltimore: Williams & Wilkins, 1967, pp. hjälp av mekaniska anordningar har emellertid 16—33. ännu ej lett fram till önskat resultat. Helt andra 13. HESSER, C. M., L. FAGRAEUS & D. LIN- mekanismer ligger bakom den »Kalle Anka»- NARSSON. Inverkan av höga atmosfärtryck på hjärt- och lungfunktioner under muskel­ liknande förvrängning av talet, som inträder vid arbete. Rapport Flyg- och navalmed. avd., andning av syre-heliumblandningar. Här är den Karol, inst., Stockholm, Febr. 1968, 15 sid. huvudsakliga orsaken den större ljudhastigheten 14. LAMBERTSEN, C. J. Effects of oxygen at high partial pressure. I W. O. Fenn & H. i heliumatmosfär, medan ökat tryck ger upphov Rahn (Eds.), Handbook of Physiology, Sec­ till en överlagrad »nasalering» av samma orsak tion 3 : Respiration, Vol. II. Washington, som vid luftandning. Enda möjligheten att minska D. C. : Am. Physiol. Soc., 1965, pp. 1027— eller eliminera den förvrängning av talet, som 1046. inträder vid exposition för helium och höga 15. LANPHIER, E. H. Man in high pressures. I D. B. Dill, E. F. Adolph & C. G. Wilber atmosfärtryck torde därför vara att utnyttja (Eds.), Handbook of Physiology, Section 4: speciella teletekniska metoder. Sådana metoder Adaptation to the Environment. Washington, är nu under utveckling inom landet. D. C. : Am. Physiol. Soc., 1964, pp. 893—909.16. OVERFIELD, E. M., H. A. SALTZMAN, J. A. KYLSTRA & J. V. SALZANO. Res­ piratory gas exchange in normal men breath­ Referenser ing 0.9% oxygen in helium at 31.3 atm. J. Appl. Physiol. (In press.) 1. ADOLFSON, J. & E. FLUUR. Hörselföränd- ringari hyperbar miljö. Försvarsmedicin (Stockholm), 1:167—171, 1965. Kommentarer till Hesser: 2. BENNETT, P. B. The Aetiology of Compress­ ed Air Intoxication and Inert Gas Narcosis. Medicinska säkerhetsproblem vid dykning Intern. Series of Monographs in Pure and Applied Biology; Zoology Division; Vol. 31. och undervattensarbeten Oxford: Pergamon Press, 1966. Sonesson: Beträffande de av Hesser berörda 3. BENNETT, P. B. & D. H. ELLIOTT (Eds.). The Physiology and Medicine of Diving and försöken med talkommunikation bör man kanske Compressed Air Work. London : Baillière, tillfoga, att det nasalerade talet beror på någon Tindall & Cassell Ltd, 1969. sorts »shuntmekanism», dvs det läcker någonstans. 132 Försvarsmedicin 3, 1970 Vi gjorde en del röntgenologiska studier på Belos, i form av svåra generella kramper. Sådana för­ där man kan röntgenfotografera i tryckkamma­ sök har gjorts och utgör i själva verket grunden ren, och konstaterade, att såväl på normalt tryck för en väsentlig kunskap om vad som är tillåtet som på 6 ata låg mjuka gommen väl ansluten när man utsätter folk för ren syrgas i samband mot bakre svalgväggen, varför den vanliga för­ med dykning. klaringen till nasalt tal följaktligen inte gäller. Det uppstår i stället ett läckage vid själva svalg­ väggen därför att luften har blivit tyngre (tä­ Ingvar: Det är tydligt att vi har en mycket stor uppmärksamhet riktad på egenskaperna hos den tare) . miljö dykaren utsätts för, på följderna av hans Som bekant är det mänskliga talet uppbyggt beteende, hans sätt att tala, hans psykologiska av en grundton och ovanpå denna ett antal över­ förfarande och hans allmänna påverkan, medan toner. Vissa av dessa övertoner bildar grupper, uppmärksamheten på vad som händer i »the som man kallar formanter. Varje vokal har sin black box», som psykologerna brukar säga, inte karakteristiska formanttyp, när man kom upp till är så stor, vilket är att beklaga. Hela den här 6 ata, vilket förklarar svårigheten att uppfatta forskningsgrenen inom försvarsmedicinen skulle skillnaden mellan E och I, när dykaren befinner gagnas av en mycket större satsning på den sig på djupet 50 meter. Vi försökte korrigera neuro-fysiologiska forskningen, för det är ju där denna praktiskt betydelsefulla störning genom att problemen ligger. lägga på ett tryck på utsidan av svalget och på Vad beträffar syrgashalterna så råder det ingen detta sätt dämpa vibrationerna (läckaget). Detta tvekan om att man i USA är på väg att lösa misslyckades kapitalt. Asteniska individer med den frågan, först och främst naturligtvis genom relativt sett mindre massa får ett större läckage att göra djurförsök innan man ger sig på sådana genom svalg- och munhåleväggarna, medan feta heroiska ting som gjordes i den engelska marinen, kraftiga dykare har mindre läckage och är lättare där ett gäng »krampare» tog sig en 7—8 epi- att förstå. leptiska anfall i veckan. Detta var inte bara Det är inte möjligt att korrigera dessa fel­ heroiskt utan också med största sannolikhet skad­ funktioner därför att egenfrekvensen hos svalget ligt. Man måste nog i betydligt större utsträck­ är ungefär produkten av kvadratroten ur trycket ning växla in på centrala nervsytemet för att där mätt i ata gånger 150, dvs det kan inte finnas bestämma toleransgränser och vad som avgör tole­ någon formantfrekvens, som kan ge resonator- ransen. Vi har i dag en arsenal av metoder för effekt under 150 svängningar per sekund vid att i nervsystemet bestämma dess elektriska ak­ normalt tryck (1 ata). Kommer vi upp till 6 ata tivitet, dess kemiska ämnesomsättning, dess gas­ får vi en resonatorfrekvens på ca 400, under omsättning och dess kemiska miljö överhuvud­ vilken gräns någon egenresonans inte kan existera. taget, och dessa metoder används tyvärr i alltför Följaktligen ger sig vissa formanter iväg uppåt liten skala inom dykerimedicinen. Vid djurförsök medan andra ligger kvar på samma nivå, och kan vi ganska väl bestämma t ex toleransgränser denna omfördelning av formanterna går med för syrgas. nuvarande metoder inte att korigera. Beträffande heliumtalet så är det — som Hes- ser antydde — ljudhastigheten, som är det av­ Häggendal betonade nödvändigheten av djur­ görande för förändringen. Hela gruppen av for­ experiment. Ett läkemedel, som ändras aldrig så manter ger sig likformigt av uppåt. Där bör man litet, måste för att få lov att användas vara alltså kunna åstadkomma någon slags återföring, föremål för omfattande djurstudier. Ändrar man t ex nedtransformering via bandspelare eller via kompositionen i en gasblandning avsedd för and­ andra tekniska hjälpmedel så att frekvenserna ning, så är det rimligt att samma villkor upp­ hamnar inom ogenkännbara spektralområden. fylls. Vad beträffar syrgas så torde det vara viktigt att närmare studera omsättningen de s k Lundgren tog upp frågan om högsta tillåtna monoaminerna, dvs de transmitorsubstanser som syrgastryck och frågade Ingvar om det vore är absolut nödvändiga för neuronisk funktion rimligt och acceptabelt att i dag utsätta försöks­ i hjärnan. Vid syrgasandning på förhöjt tryck får personer för höga syrgastryck i avsikt att provo­ man en mycket påtaglig förändring av nivåerna cera symptom från centrala nervsystemet, t ex av dessa ämnen. Försvarsmedicin 3, 1970 133 Berglund ville rikta uppmärksamheten på två andningsmekaniska problem av betydelse för dyk­ ning. Det ena sammanhänger till stor del med den mänskliga faktorn rökning. Om en ung frisk icke-rökare andas ut så djupt han kan så kom­ mer en del av de små luftvägarna att kollabera. Enligt Hesser kommer man då att få tillslutna luftfickor med de konsekvenser detta för med sig för en dykare. Hos äldre friska icke-rökare kom­ mer en del av luftvägarna att kollabera redan vid en normal utandning, och åldersgränsen går mel­ lan 40—45 år. Hos rökare kommer en mycket större del av lungans luftvägar att tillslutas redan vid normal utandning. Till detta kommer flödes- motståndet och den ökade slembildningen i luft­ vägarna, som båda visat sig öka hos rökare. Det andra problemet består i att under en del av de dykningar som utförs här tillföres den biandgas man andas via en mask eller ett mun­ stycke från en gasbehållare, vars tryck är högre än omgivningstrycket, dvs man lägger på ett övertryck på luftvägarna i relation till det tryck, som omger kroppen. Detta innebär att icke dyk- tränade försökspersoner primärt fortsätter att andas in aktivt och andas ut passivt. Man får en ändring i bröstkorgens läge, som innebär ett ökat arbete för inandningsmusklerna. Efter ca 10 mi­ nuter aktiverar plötsligt många av dessa försöks­ personer sina utandningsmuskler så att det kom­ mer tillbaka till sitt normala viloläge. Man måste således för att må bra ställa om sitt vanliga and- ningsmönster från det normala aktiv inspira­ tion — passiv expiration till passiv inspiration — aktiv expiration. Om så ej sker kan detta med­ föra en del praktiska konsekvenser. Wide ansåg att det fanns en stor principiell skill­ nad mellan laboratorieförsök i kammare och dykning i öppen sjö. Det gick fint att tillämpa principen med aktiv utandning i tryckkammaren, medan det var mycket svårt i öppen sjö på grund av den mängd stressfaktorer, som kommer in vid en verklig dykning. Arborelius ansåg att Berglunds inlägg möjligen kunde förklara de typer av lungsprängning och luftembolier som ibland uppträder vid fri upp­ stigning bedriven enligt den engelska metoden, som startar med en djup utandning. 134 Försvarsmedicin 3, 1970 ESTRADDISKUSSION DEN 16/10 1969 Luftdykningens framtida utveckling Ordförande: CARL MAGNUS HESSER Panel: Vilken metod bör vi satsa på: det lätta dykeriet Doc J Adolfson, Öi O Härlin, Bd G Lundborg, eller det tunga dykeriet? Doc C Lundgren, Bi N Lundqvist, Kapt J Sund- löf, Kk 1 M Ulveson, Bd P Wide Wide: Skillnaden mellan det tunga och lätta dykeriet är ungefär densamma som mellan en Hesser: Av de föredrag som presenterats i dag lastbil och en personbil: man gör inte samma har framgått att det trots de stora framsteg som saker med dem. Inom dykeriet tenderar person­ gjorts både på den tekniska och den medicinska bilen att bli bättre och bättre, men det finns sidan ännu finns många problem, som måste en mängd arbeten, typ tunnelarbeten, tunga lösas innan det blir möjligt att dyka och utföra hamnarbeten, brobyggen och liknande, där den olika slags undervattensarbeten på ett effektivt tunga dykningen inte kan ersättas med lätt och riskfritt sätt. De medicinska och tekniska dykning. problemen och frågeställningarna är många gånger intimt kopplade till varandra, en form av Lundgren: om man skall förflytta sig långa »feedback relation», som kan sägas råda mellan sträckor är det alldeles uppenbart, att den lätta de ' medicinska och tekniska forskningsinsatserna utrustningen erbjuder en större framkomlighet. och forskningsframstegen på dykeriområdet. Skall Skall man stå stadigt och kunna hantera tunga teknikern-ingenjören kunna förbättra gamla eller verktyg är den tunga utrustningen klart att före­ utveckla nya praktiskt användbara dykmetoder dra. Det finns stort behov av ergonomiska studier och dykutrustningar, så måste han genom medi- och utveckling av förbättrade redskap, en ut­ cinaren-fysiologen få kännedom om människans veckling som f ö är igång. Det kan möjligen vara anpassningsförmåga och toleransgränser i avseen­ av intresse att erinra sig, att en så viktig syssel­ de på de miljöförändringar som inträder vid sättning under vatten som förflyttning, kräver dykning och exposition för höga tryck. Den under gynnsammaste betingelser mycket energi. medicinska expertisen å andra sidan måste genom Simning har dålig verkningsgrad om vi med teknikern-ingenjören få information om vilka verkningsgrad menar vad vi får ut av den åt­ möjligheter som står till buds att med tekniska gångna energin i form av dragkraft gånger väg. hjälpmedel minska eller eliminera de stress­ Om vi går eller springer eller cyklar är verk- faktorer som möter dykaren vid vistelse under samhetsgraden ca 20—25 %, men när vi simmar vatten. blir verksamhetsgraden ca 2 %. Är man välträ- Av detta framgår att dykningens framtida nad och använder fenor kan man komma upp utveckling är starkt beroende av ett nära sam­ till ca 5 %. Här finns verkligen plats för insatser arbete mellan medicinare, tekniker, psykologer från teknikernas sida, insatser som självfallet bör och representanter för den praktiska dykeriverk- ske i kontakt med arbetsfysiologisk expertis. samheten. Här i landet har vi ett sådant nära samarbete, och det är bara att hoppas att detta Hesser: Det tunga dykeriet har nog inte sett sina goda samarbete skall fortsätta även framöver. bästa dagar ännu. Man kan kanske tänka sig Denna estraddiskussion skall behandla frågan att vi får en bättre utrustning för det tunga om den framtida utvecklingen av luftdykning. dykeriet också. Vilka möjligheter har vi här i Försvarsmedicin 3, 1970 135 landet att konstruera och bygga undervattens- Marinens medverkan bland sportdykarna be­ stationer? står kanske främst i att vi till sportdykarna läm­ nar ett stort antal synnerligen välutbildade in­ Harlin: De tekniska möjligheterna finns säkert. struktörer. De svenska sportdykarna är ur säker­ Det är en fråga om resurser. Vi hoppas väl att hetssynpunkt välorganiserade. De fysiska och havsresursutredningen skall ge avkastningar, som psykiska kraven är absoluta och bestämda och kan göra det ekonomiskt rimligt att bedriva en utbildningskraven är skärpta. Det är lyckligt för försöksverksamhet. Olje- och malmprospekte- oss att sportdykning i sportdykarförbundets regi ringskoncernerna kommer naturligtvis förr eller är den kanske viktigaste träningsmöjligheten våra senare att börja intressera sig för den metodiken. värnpliktiga dykare har efter avslutad tjänst. Möjligen väljer de först att gå vägen över fly­ tande borrtorn, som det finns tusentals av i Hesser: Hur förhåller det sig med säkerhets­ världshaven i dag. Men det är en ganska klumpig bestämmelser o d när det gäller amatördykare? metod eftersom man blir mycket beroende av väder och vind och på det sättet får in en massa onödiga störningar. Men de tekniska möjlig­ Lundborg: Arbetarskyddsstyrelsen har att svara heterna att bygga undervattensstationer finns för det område, där arbetarskyddslag gäller, dvs obetingat. där det i princip gäller ett arbetsgivare-arbets- När det gäller tungt och lätt dykeri, så har det tagareförhållande. Sportdykningen faller alltså tidigare i dag efterlysts en del samordnings­ helt utanför vår domvärjo — utom i ett avseende. aspekter: vet t ex de civila dykarna var militära Paragraf 45 i arbetarskyddslagen talar om mate­ kompressionskammare finns, etc. Fälting efter­ riel, och enligt denna paragraf skall all mate­ lyste de mänskliga aspekterna. Det tunga dyke- riel — som alltså inkluderar även dykmateriel — riet, som huvudsakligen bedrivs i civil regi här som avlämnas inom riket för att där tas i bruk, i landet, har ganska många dykare igång i hamn­ uppfylla de fordringar, som Arbetarskyddsstyrel­ arbeten, tunnelbyggen o d, och ett behov av något sen ställer på den. Detta innebär, att de krav vi sorts utbyte av erfarenheter borde finnas åtmins­ ställer för yrkesdykarna även kommer sportdy­ tone på den medicinska sidan, men det finns karna tillgodo. ingen samordning av sådana här problem i lan­ det. Ett motsvarande samordningsproblem när Lundgren: Man får ofta ett intryck av att sport- det gäller den lätta luftdykningen finns visavi dykarolyckor inte nödvändigtvis alltid drabbar den alltmer utbredda sportdykningen, som, till novisen. Vi känner alla till åtskilliga fall där synes fullkomligt i onödan skördar några offer vederbörande har haft en fullt tillräcklig formell varje säsong. En del utbildning bedrivs i mari­ utbildning men där han mot allt bättre vetande nens regi — det har betygats tidigare — men gett sig in på att dyka utan livlina, gett sig in denna utbildning riktar sig mot statliga befatt­ under is utan livlina o d. Vi har kanske att göra ningshavare: brandkår, polis osv. Det har före­ med samme individ som den som genom oför­ kommit rådgivande verksamhet till vissa sport- siktighet vållar trafikolyckor trots att han har dykarklubbar när så har begärts. Man kan dock körkort. En väg att komma tillrätta med dessa föreställa sig att det fortfarande finns folk, som olyckor vore kanske en intensiv upplysningsverk­ börjar sportdyka utan att egentligen veta någon­ samhet efter en utbyggd och förstärkt modell ting om vad de ger sig in på. Frågan är väl, om marinen, som utan tvekan har störst erfarenhet inte marinen såsom en del av samhället, har ett när det gäller att tillgodose dykerisäkerheten, och ansvar här. som har föregått med ett utomordentligt exempel genom att ordna tidigare omtalade instruktörs- Adolfson: Sportdykningen är kanske den allra kurser. Man kan ju också alltid leka med tanken främsta exponenten för lätt luftdykning i dag. på att försöka reglera sportdykeriet med lagar Det är svårt att tänka sig en sportdykning med och påbud. biandgas. Vad som i dag är aktuellt är säkerhets- gränserna för luftdykning: på vilket djup skall Hesser: Har vi några möjligheter att tillverka vi sluta dyka med luft och övergå till andra andningsapparatur och andningssystem, som är gasblandningar? smidigare, säkrare och effektivare än i dag? 136 Försvarsmedicin 3, 1970 Sundlöf: Tungdykningen kommer väl med största ställningar i ventilationsmönstret, det kan verka sannolikhet att få stå kvar som den gör, men tröttande och innebära en direkt säkerhetsrisk samtidigt får vi inte blunda för de möjligheter i långa loppet. Det är ingen svårighet för tek­ som kan finnas för att förbättra apparaturen nikerna att i konstruktionerna se till att andnings- tekniskt sett. Det arbetar vi också på. Men det apparaturen ger gas av samma tryck som lungor­ gäller också den lätta utrustningen, och den nas medeldjup, och det har nog talats om det utvecklingen börjar kanske i viss mån att stag­ från olika håll, men budskapet har av någon nera. Det finns i förfärligt många olika former, anledning inte gått hem. och de små finesserna överglänser varandra från modell till modell, men någon större förändring Ulveson: Beträffande luftförsörjningen så kan systemmässigt sett har inte skett på länge. Finns man i varje fall på den kommersiella sidan se det möjligheter att ytterligare öka smidigheten en klar tendens till övergång mot slangförsörjning och användbarheten vad gäller säkerheten på det från en station, som är skild från dykaren. Huru­ här området genom att t ex minska apparatens vida detta kan vara aktuellt även för ren nöjes- storlek och öka behållartrycket ytterligare, möj­ dykning är svårt att utttala sig om och är natur­ ligen mot införande av flytande luft? ligtvis en prisfråga, men på den kommersiella sidan bär dykaren med sig ett förråd, som är Lundqvist: Man börjar visserligen övergå till tillräckligt för honom bara om den ordinarie ett behållartryck av 300 kg, men det är fort­ luftförsörjningen skulle upphöra. farande ett oprövat område. Dykapparaternas storlek har anpassats till utflykter som tillåter Adolfson: Som vi alla har hört tidigare i dag direktuppstigning. Så länge man håller sig till så uppträder det en hel del störningar när man det området finns det ingen anledning att öka andas luft och kommer tillräckligt djupt. Vi är luftförrådet. således framme vid narkosproblemet. Hur långt ner kan man räkna med att luftdykning kan Messer: Man kan ju tänka sig att tvingas göra ske i fortsättningen? en regelrätt etappuppstigning om dykaren t ex Efter vad vi vet spårar vi narkos redan på fastnat nere på botten, och då kan det vara av 30 m, och vi har satt en gräns för våra lätta stort värde med ett extra gasförråd. Kanske dykare inom marinen vid 40 m. Man skulle nog svårigheterna blir för stora om man använder sig inom något år kunna föreslå att den gränsen av flytande luft? höjs till 50 m. Detta aktualiserar vissa bestäm­ melser hos sportdykarna, och det Lundgren Härlin: Metoden eller möjligheterna finns utan nämnde om upplysning är viktigt. tvekan, men som alltid är det en fråga om kost­ En annan sak som är viktig i detta samman­ nader. Det gäller för leverantörerna att få fram hang är att försöka placera ut ett antal små, lätta materialserier, och vi kan inte betala hur mycket och flyttbara enmanskammare utefter våra kus­ som helst för en apparat, som är 2—3 kg lättare ter, enmanskammare som lätt kan flyttas med än den vi har. Men visst finns den tekniska möj­ helikopter till en större tankanläggning, där ligheten att använda flytande luft eller flytande sportdykare kan tas emot och dekomprimeras. syre och kväve var för sig. Kanske vore detta en avlastning för en del av marinens permanenta anläggningar. Lundgren: Det finns ett förhållande hos dykar- apparaturen, som vi andningsfysiologer upplever Hesser: Nyligen utförda undersökningar, bl a av som icke tillfredsställande, och det är, att när Adolfson, har visat att djupberusningen förstärks apparaten befinner sig i olika lägen i vattnet vid ökad kolsyrehalt i inandningsluften. Kolsyran uppstår en skillnad i djup mellan den källa från ger i sig själv en narkotisk effekt. Effekterna vilken man får andningsgas och lungorna. Det adderas till varandra. Vi har alltså en fram­ rör sig om djupskillnader av storleksordningen komlig väg att minska djupberusningseffekten, 25—30 cm vattenpelare. Det kan låta obetydligt i varje fall när det gäller tungdykarna, som ju när man befinner sig 100 m under ytan, men det har hela hjälmen som ett återandningssystem. ger ett synnerligen betydande andninysmotstånd Inom den svenska marinen har man just kon­ i längden. Vi har hört att det kan utlösa om­ struerat och utprovat en mycket enkel anord- Försvarsmedicin 3, 1970 137 ning (Lundin & Lundqvist) som minskar kol­ man påskynda kväveeliminationen under de- syrehalten i dykarens hjälm, och praktisk erfa­ kompressionsfasen ? renhet har visat, att dykarna blir betydligt mindre påverkade. Kanske kan vi på det här Lundgren: Vissa teoretiska möjligheter finns, sättet öka det tillåtna djupet med ett tiotal men dessa är inte särskilt praktiska, tyvärr. Ett meter. sätt är att försöka förbättra blodcirkulationen så att man påskyndar utsköljningen av kväve Wide: LU AK är en fin uppfinning. När det gäl­ eller helium, när man är på väg upp. En metod, ler djupgränserna så kan man betrakta dykningen som har prövats — dock med ringa framgång — ur effektivitetssynpunkt. 100 % effektivitet har är att uträtta muskelarbete under dekompressio- man, då dykaren arbetar 100 % av tilldelad tid. nen. Det var standardmetod i Royal Navy för En röjdykare har vid ytan 50 % effektivitet, 50 år sedan. Det har sedermera visat sig att ett övrig tid går åt till omklädsel, skötsel av appara­ av de effektivaste sätten att framkalla tryck­ tur och redskap o d. På 40 m djup har han fallssjuka är att utföra muskelarbete under de- kvar 10 % av sin effektivitet, vilket är synner­ kompressionen. Mekanismen bakom detta kan ligen oekonomiskt. Den tunge dykaren är mer tänkas vara att när man spänner muskulaturen ekonomisk men följer i stort sett samma kurvor så får man lokala undertryck i vävnaderna. Dessa förskjutna 10 till 15 % åt det fördelaktiga hållet undertryck blir kärnor för bubbelbildning och under förutsättning att arbetet är stationärt. fortsatt bubbeltillväxt. Detta borde kunna gälla för lät dykning. Det finns teoretiskt andra möjligheter att på­ Med lätt utrustning skall man inte dyka dju­ verka cirkulation och kanske andning. Så t ex pare än att man kan göra direktuppstigning till rekommenderade Haldane att man skar ned dy­ ytan. Skall man göra ett vettigt arbete på djup karens luftförsörjning under pågående dekompres- större än 40 m kräver detta möjligheter att ta sion så att han fick en koldioxidansamling i hand om en dykare som råkat illa ut: Det kräver kroppen. Man menade att detta kanske skulle tung materiel av typ Belos eller motsvarande. befrämja gasutsköljningen. Iakttagelser i den Under sådana förutsättningar kan man gå ned svenska marinen nyligen talar emellertid för att till 70 m. Om man sedan räknar på den effek­ en anhopning av koldioxid på toppen av den tiva arbetstiden, så skär heliumdyksystemets kvävegas man redan har för mycket av, när man effektivitetskurva vid ungefär 65—75 m, vilket är på väg upp, bara gör situationen värre. Djur­ innebär att luftdykning inte längre är lönsamt försök, som vi har genomfört på uppdrag av över ca 70 m. Fortsätter man att göra effektivi- marinen, tyder på, att även om förekomsten av tetsberäkningar visar det sig att forskningsubåtar tryckfallssjuka inte blir större om man utsätts för och liknande blir ekonomiskt lönsamma på djup kolsyreanhopning, så tycks i varje fall symptomen över 100 m. Man får alltså en tabell av följande bli mycket allvarligare med svåra förlamningar utseende: där man eljest skulle ha kommit undan med led- bends e d. 0— 40 m luft lätt enkel utrustning materiel Slutligen finns det en del andra faktorer, som 40— 70 m luft tung komplicerad tycks kunna påverka uppladdningen och utskölj­ utrustning materiel ningen av inert gas, närmast kväve. Vistelsen 70—100 (120) mhelium komplicerad i vatten till skillnad från vistelse i torr tryck­ materiel kammare tycks kunna ha ganska drastiska effek­ ter på upptagning och utsköljning av kväve. Hesser: En rent medicinsk fråga, som har ett Tillsammans med Balldin i Lund har vi gjort ett allmänt intresse, är möjligheterna att minska hittills begränsat antal mätningar, som entydigt riskerna för tryckfallssjuka. Vi har tidigare i dag går i den riktningen, att om man sätter sig hört att uppfattningen om orsakerna till tryck­ i vatten under dekompressionen så påskyndas ut­ fallssjuka är divergerad, och att vi ännu kanske sköljningen av kvävgas kraftigt. Man kan också inte vet så förfärligt mycket om vilka faktorer vända på frågan och säga att uppladdning av som påverkar det inerta gasutbytet i organismen. kvävgas bör gå så mycket snabbare om man vistas Finns det några möjligheter att styra kväveupp­ i vatten under kompressionsfasen, och då blir tagningen respektive kväveutsköljningen? Kan frågan vad man kan vinna. 138 Försvarsmedicin 3, 1970 Hesser: Om dekompressionen sker i horisontellt läge, kan man då förvänta sig, att utvädringen av de inerta gaserna sker snabbare? Lundgren: Ja — vi har väl vissa hållpunkter, men det är för tidigt att säga att så är det. Hesser: Vi avslutar nu dagens förhandlingar. Det återstår en hel del frågor att diskutera, t ex kommunikationsproblem, värmeisoleringsproblem osv. När det gäller kommunikationsproblem så hörde vi tidigare i dag att Sverige intar en mycket framskjuten ställning på det området, och jag hoppas att när vi möts på nästa naval- medicinska kontaktkonferens vi skall få höra mer om de framsteg som gjorts för att lösa problemet med kommunikation mellan dykare och personal på ytan. Dagens förhandlingar är härmed av­ slutade. Försvarsmedicin 3, 1970 139 SEKTION III Modern havsforskning Moderator: ROLF SKE DELIUS Havsresursutredningen BO CASSEL Sammanfattning Havsresursutredningen tillkallades sommaren 1968 av statsrådet Krister Wickman. Departementsrådet Sven Swartling är ordförande och departementssekreterare Erik Vessby sekreterare i utredningen, vars övriga ledamöter utgörs av naturvetenskaplig, teknisk och administrativ expertis. Havsresursutredningens uppgifter är uppdelade på en beskrivande del och en förslagsdel. Den beskrivande delen skall: studera förutsättningarna för ett bättre utnyttjande av våra havsområden med avseende på bland annat — Födoämnesförsörjning — Tillvaratagande av mineraliska råvaror — Recipientfrågor — Prognostjänst — Transporter och kommunikationer —- Rekreationsändamål. Med ledning av dessa studier skall utredningen: planlägga utforskandet av våra havsområden genom att lämna förslag till — Former för en bättre samordning av landets havsforskningsresurser och -aktiviteter — program för löpande, systematiska undersökningar av havsområdena - —- Särskilt angelägna, enskilda havsforskningsinsatser — Eventuellt intensifierat svenskt deltagande i internationellt havsforskningsarbete. Det nymornade intresset för havet som under kust är andra exempel på satsningar där en senare år spritt sig över världen har nått vårt exploatering av havsbotten givit gott utbyte. land, och det är en glädjande utveckling för oss Men detta är trots allt bara en blygsam början. som haft havet som arbetsplats och som trott på Skall havets rikedomar komma mänskligheten dess möjligheter. Havet har ju i alla tider varit tillgodo — och det torde snart vara nödvändigt och är fortfarande den viktigaste av transportvägar att utnyttja dem — så krävs det insatser av helt och kommer med all sannolikhet att förbli så även andra dimensioner. Förre amerikanske presiden­ i framtiden. Men den större delen av havet, den ten Johnsons förslag om att låta 1970-talet bli som finns under ytan, har hittills varit oåtkomlig havets dekad synes ha fått ett kraftigt gensvar för mänsklig upptäckar- och exploateringsiver. i de flesta industriländer. 1960-talet har gläntat på porten till de med all­ I Brighton avhölls i februari i år (1969) den sköns rikedomar fyllda havsdjupen. Batyskopet första oceanologiska kongressen i historien. Det Trieste har nått världshavens största kända djup var en imponerande uppvisning av vad som hit­ på 10 916 meter. Nykonstruerade undervattenfar­ tills finns, men framför allt av vad som planeras koster bärgade den tappade vätebomben utanför för den kommande utforskningen av havet i stor spanska kusten på mer än 900 meters djup. De skala. Det var första gången som industri och franska Precontinent- och de amerikanska Sealab- vetenskap samlats för att gemensamt redovisa och Tektiteprojekten har visat att det är möjligt metoder och planer för att på bred front erövra för människor att leva under lång tid på stora havet. Ett flertal länder redovisade nationella djup. An mer påtagliga är de gas- och oljekällor program som hade en gemensam röd tråd — som börjat exploateras i den oss närbelägna Nordl den stora betydelse man nu lägger på havets sjön och som kanske även döljer sig under Öster­ resurser för jordens försörjning. Forskare från de sjöns botten. Diamantgruvor utanför Sydafrikas mest skiftande vetenskapliga discipliner föreläste Försvarsmedicin 3, 1970 143 under tre samtidigt pågående sessioner, och i en organisationsförslag kan läggas fram, men det särskild filmsal visades filmer om olika metoder synes som om flertalet ledamöter är ense om att att utforska undervattensvärlden. det behövs ett samlat nationellt program och ett Den utställning som samtidigt visades gav en styrande organ med tillräckliga befogenheter och ännu klarare bild av den stora satsningen på resurser. Studier av andra länders uppbyggnad havets erövring med en fascinerande provkarta av sin havsforskning pågår och jag skall som av undervattensfarkoster, dykarklockor för dyk­ exempel ge några data om den franska sats­ ning till stora djup, undervattensbostäder, sök- ningen på havet. och mätinstrument, oljekällor, gruvdrift och 1967 skapades i Frankrike Centre National mycket annat. Vad som bara för några år sedan pour l’Exploitation des Oceans, CNEXO, en var ren science fiction är i dag verklighet, och organisation som nu leder fransk havsforskning. jag tror knappast att man kan överskatta den CNEXO har en styrelse på 13 personer som fast­ utveckling som kommer att ske under havets ställer forskningsprogram, organisation, finansie­ dekad. Times hade en ledare dagen efter ring m m. Verksamheten leds av en generaldirek­ Brighton-kongressens invigning, där tidningen tör som har åtta experter till sitt förfogande, förutspådde att den tid snart är inne då medels­ samtliga valda på en tid av fyra år. I september tilldelningen till havets utforskning har passerat 1968 lade CNEXO fram ett arbetsprogram för vad som nu satsas på rymdforskning. En exploate­ den franska satsningen på havet, ett omfattande ring av havet kommer dessutom att på ett mer program som skall ligga till grund för arbetet påtagligt sätt komma jordens befolkning tillgodo fram till 1976. Programmet är målinriktat, och än exploatering av den sterila världsrymden. förutsättningen för dess genomförande är en god Möjligheterna till ett internationellt samarbete samordning av olika universitet, industrier och bedömdes betydligt större när det gällde havets myndigheter som ägnar sig åt någon form av utforskning än rymdens, detta framhölls såväl havsforskningsverksamhet. Programmet är upp­ från Öst som Väst. delat på fem huvudavdelningar som i sin tur är Havsresursutredningens tillkomst visar att Sve­ uppdelade i delprojekt med olika prioritetsgra- rige insett vikten av att helhjärtat deltaga i ut­ der. Huvudavdelningarna är: forskningen av havet. Under det arbete som — Nyttiggörande av havets levande organismer hittills bedrivits inom utredningen sedan novem­ — Nyttiggörande av mineral och fossil ber 1968 har många intressanta frågor debat­ — Utforskande av kontinentalsockeln terats. Den beskrivande delen av utredningen, — Bekämpande av föroreningar som bland annat grundar sig på en stor enkät­ — Havets inverkan på klimat och meteoro­ undersökning, har visat att ett stort antal institu­ logiska förhållanden. tioner, myndigheter och industrier har intresse av För att detta omfattande program skall kunna havet och dess utforskande. Men det har också genomföras har CNEXO gjort en inventering framkommit att något samarbete praktiskt taget i hela Frankrike av personella och tekniska re­ inte förekommer och att det enda gemensamma surser inom havsforskningsområdet. Man fann att för de institutioner o d som arbetar med något mer än etthundra laboratorier fördelade på åtta slags havsforskning är brist på fartyg och andra olika ministerier ägnade sig åt någon form av lämpliga plattformar för arbetet ute på havet. havsforskning. CNEXO ansåg denna splittring av Teknik och forskning står på en nivå som är resurserna olämplig och föreslog byggandet av en jämförbar med utländska motsvarigheter, vad stor havsforskningsstation i Brest. Detta förslag som saknas är en samordning av havsforskningen godkändes, och 1 juli 1968 började Centre samt resurser i form av fartyg, forskningsfarkoster Océanologique de Bretagne att byggas. Under för undervattensbruk, sök- och mätinstrument. 1970 skall stationen kunna börja sin verksamhet Det torde också behövas ett gemensamt centrum som i första hand skall vara att ge tekniskt stöd för att slussa igenom de olika forskargrupperna åt arbetsgrupper vid universitet och andra institu­ till arbetsplatsen på eller under havets yta. tioner. Det är inte meningen att denna forsk- Diskussionen om hur vi här i Sverige skall ningsstation skall ersätta redan fungerande forsk­ lösa problemet med en samordning av havsforsk- ningslaboratorier, den skall i stället stödja dessa ningens olika grenar har börjat inom Havsresurs- genom att inom ramen för programmet ställa utredningen. Det återstår ännu mycket innan ett erforderliga hjälpmedel till förfogande för att 144 Försvarsmedicin 3, 197f arbetet på och under havsytan skall kunna bedri­ havet börjar utforskas måste även den historisk/ vas effektivt. Det åligger CNEXO att anskaffa arkeologiska sidan bevakas och registreras. Wasa tyngre utrustning — forskningsfartyg, undervat- är bara ett exempel på Östersjöns förmaga att tensfarkoster m m som stationeras och handhas hålla historien levande. av stationen i Brest. Bland annat kommer där att Sverige är ett rikt land med en högt utvecklad ingå havsforskningsfartyget Jean Charcot på industri. Vi kan skaffa oss de tekniska resurser 2 200 ton, batyskopet Archimède, ett dykande som fordras för att utforska och exploatera den tefat med 3 000 m dykdjup, undervattensfar- del av kontinentalhyllan som tillkommer oss. Vi kosten Argyronète som även skall kunna fungera bör också kunna lämna ett ordentligt bidrag till som undervattensstation för fyra dykare. det internationella samarbetet inom havsforsk- Franska staten anser med önskvärd tydlighet ningen och på så sätt hjälpa till att lösa de fat­ att havsforskning är ett viktigt framtidsprojekt tiga ländernas alltmer överskuggande försörj­ och kommer att satsa betydande belopp. CNEXO ningsproblem. Världen under havsytan med alla har under 1969 tilldelats 50 miljoner kr för sin dess kända och okända tillgångar utgör utan tve­ verksamhet. Därutöver har franska marinen fått kan en väsentlig del av mänsklighetens framtid. 30 miljoner och universitet med havsforskning på programmet mellan 30 och 40 miljoner. En överslagsberäkning av CNEXO :s verksamhet fram A. Kommentarer till Cassel: till 1976 beräknas kräva anslag på omkring Havsresursutredningen 1 miljard kr. Den franska industrin har påverkats av det statliga intresset för havsforskning, och ett Cassel kompletterade sin framställning med att flertal företag har börjat utveckla tekniska pro­ berätta, att enligt en artikel i Pravda även ett dukter som passar in i programmet. En egen ryskt Tektite genomförts. Uvstationen låg på ca intresseförening har bildats av engagerade företag 20 m djup och var bemannad »under någon och fått namnet ASTEO, en förkortning av månad». Vi vet också att man i Sovjet dyker Association Scientific et Technique pour l’Exploi­ med helium, att man använder dykarklockor, tation des Océans. Såväl från CNEXO som från kammare o d ned till ca 600 m och att man med ASTEO har uttalats intresse för samarbete med säkerhet har en del undervattensfarkoster. Lind­ Sverige, och överhuvudtaget är det bland de gren fäste uppmärksamheten på ett samarbete länder som börjat engagera sig i havsforskning med våra nordiska grannländer inom utred­ iögonenfallande vilken vikt man fäster vid det ningen, och Cassel kunde meddela att utred­ internationella samarbetet. ningen fäste stor vikt vid ett skandinaviskt sam­ Den amerikanska och den ryska jättesatsningen arbete, där Finland och Sverige har sitt huvud­ på havet är av helt andra proportioner än den intresse i Östersjön medan Norge och Danmark franska. Vi bör givetvis skaffa de erfarenheter sannolikt kommer att främst ägna sig åt väster­ vi kan från de stora länderna, men jag tror dock havet. Utredningen skall vara klar före sommaren att den franska modellen kan ge mest. En statlig 1970 så att höstriksdagen 1970 eventuellt skall organisation med stora medel till förfogande och hinna behandla ärendet. i intimt samarbete med industrin bör vara den lämpligaste formen för en effektivt driven svensk Helske, Finland, visste att havsforskningsinstitutet havsforskning. i Helsingfors sysslade med dessa problem, utan Östersjön är ett innnanhav vars särart en kom­ marinens medverkan, och Smith-Sivertsen, Norge, mande svensk havsforskning måste ta särskild meddelade att en omfattande havsforskning i hänsyn till. Mycket oregelbundna bottenförhål­ Norge bedrevs i privat regi. Han hälsade ett landen, begränsad siktbarhet, en egen flora och kommande samarbete i Norden som en mycket fauna, innanhavets större risk för nedsmutsning, positiv händelse. Lagerstedt ansåg att FN, t ex den ringa salthalten är några av de faktorer som UNESCO, borde kopplas in, vilket kraftigt måste beaktas. Vi får inte heller glömma de underströks av Adolfson. historiska aspekterna. Östersjön har haft sjöfart Vessby betraktade dykeriet som ett viktigt instru­ sedan urminnes tid och är det enda innanhav ment i en kommande havsforskningsverksamhet. där stora sjöslag har utkämpats. Det finns tio­ Dykeri och navalmedicin utgör en liten del av tusentals bevarade trävrak på dess botten och när marinens verksamhet, och sa är fallet även i Försvarsmedicin 3, 1970 145 havsresursutredningens ganska omfattande upp­ tat hav. Cassel trodde att vi redan 1971 skulle drag. Men det är en del som är av stort intresse komma att satsa ett stort antal miljoner på havs­ och som måste läggas upp på utnyttjandet av forskning. Frankrike har satsat stora summor för havsområdena för olika ändamål. Ett viktigt att komma igång med sin havsforskning. Man ändamål är naturligtvis försvarsändamålet, andra måste skaffa såväl övervattens- som undervattens- är t ex rekreation och fritidsändamål. Där kom­ farkoster, och det är en investering, som inte mer räddningstjänsten in som en viktig del. Pri­ omedelbart ger utdelning. Den franska linjen märt kan man inte motivera dykeriforskningen verkar förnuftig, därför att man satsat ordentligt t ex med att man skall gå ned för att titta på i initialstadiet. bottenfaunan, utan här måste man koppla på andra motiveringar. Havsresursutredningen skall Strömbäck betonade särskilt den tekniska utveck­ försöka samordna de aktiviteter som finns inom lingen på havsområdet i Frankrike. Man projek­ området. Den är alltså en relativt översiktlig terade lämpliga undervattensfarkoster, man bygg­ utredning. de borrtorn och man gjorde nykonstruktioner av apparatur och verktyg som aldrig förr. Oscarsson kunde meddela, att det f n pågår ett intensivt samarbete i FN för att förstärka dess maskineri för havsforskning. Man har upprättat kommittéer och man för diskussioner om havs- forskningens utnyttjande i anslutning till FN:s ekonomiska och sociala råd. Man diskuterar t ex IOC:s (International Oceanographic Committee) ställning i UNESCO. IOC kan eventuellt tänkas få en självständig ställning, och i så fall kommer den att fungera som samlande programmyndighet för internationella havsforskningsprogram och skulle då få en betydligt mer konkret prägel än den har. Där kan man givetvis tänka sig projekt av typ Tektite i internationell regi. Lindgren undrade om man beaktat PR-aspekten inom havsresursutredningen, och Ve ssby med­ delade att inledningen till utredningen skulle formuleras så att den blev intresseväckande. Man vill också försöka stimulera aktiviteten på det här området genom att t ex delta i konferenser av den här typen och uppmuntra de närmast engagerade till att föra fram krav och ta initiativ genom att tala eller skriva och dessutom träffas och försöka samordna sin verksamhet. — Beträf­ fande samarbetet i Norden kunde Vessby med­ dela att ett förslag, som ännu inte är presenterat, till samarbete inom Nordek även omfattar ett avsnitt om havsforskning. Cassel trodde att det kommer att satsas mycket pengar på havsforskning, som måste ses i inter­ nationellt sammahang. Fransmännen är beredda att satsa en miljard under de närmaste 6 åren, och de andra industriländerna satsar också stora summor. Vi tvingas helt enkelt att följa med. Vi har t ex problemen med ett alltmer nedsmit­ 146 Försvarsmedicin 3, 1970 Tektite I — ett exempel på praktiskt tillämpat samarbete JOHN ADOLFSON Sammanfattning Tektite I är en fast undervattensstation, som används som bostad och laboratorium för dykande vetenskapsmän. Ett intimt samarbete mellan U.S. Navy, NASA och U.S. Department of Interior resulterade i en undervattensexpedition bestående av fyra havsforskare, som tillbringade 60 dygn pa 15 meters djup med undervattensstationen som bas. Stationen beskrivs tekniskt och den organisa­ tion och det samarbete, som gjorde företaget möjligt, behandlas i artikeln. Havsdjupen — »den inre rymden» — utgör en Tektite I annorlunda och främmande omgivning för män­ En dröm hos havsforskarna har länge varit att niskan. Havet är uppfyllt av et medium, som är direkt in situ kunna observera den marina om­ mer än 800 gånger tätare än luft. På 300 meters givningen under längre tidsperioder. Visserligen djup är trycket 30 gånger så högt som vid vatten­ har under senare år delar av havsbotten kunnat ytan. Man kan inte andas under vatten utan studeras nära nog i detalj men uteslutande av speciella arrangemang. Man kan inte göra långa ytbundna forskare. Man har använt sig av den resor i havet, inte ens i grunda vatten, utan säker moderna elektroniken och sänt ned instrument dekompression, dvs en långsam återgång till ytan, tusentals meter under havsytan, man har tagit förutan vilken man ofelbart erhåller en smärtsam ett stort antal bottenprover, och ett fåtal veten­ och ibland fatal komplikation, som kallas dykar- skapsmän har företagit enstaka expeditioner med sjuka. Extrem köld, farliga djur och nära nog små forskningsubåtar till de största djupen. Men ogenomträngligt mörker gör inte livet och arbetet först på senare tid har man kunnat bosätta sig i havet mera attraktivt. och arbeta i havet under en längre tidsperiod Nu har människan börjat intressera sig för tack vare två synnerligen viktiga steg i utveck­ denna ogästvänliga och outforskade omgivning. lingen, nämligen blandgasdykning och mättnads- Det närmaste årtiondet har av Förenta natio­ dykning. nerna proklamerats som havsforskningens dekad. Projekt Tektite, som fått sitt namn efter de Statsmakterna har fått upp ögonen för de eko­ små tektiter (meteoritfragment) man återfun­ nomiska intressen som kan finnas i de dolda rike­ nit i bottengruset på kontinentalhyllan, är det domarna på den s k kontinentalhyllan, dvs den hittills mest omfattande försöket att praktiskt till- del av havsbotten, som ligger närmast våra kuster lämpa mättnadsdykning för forskningsändamål. och på ett maximalt djup av 200 till 300 meter. Den 15 februari 1969 gick de fyra marin­ Den svenska havsresursutredningen är, som vi forskarna Richard Waller, Conrad Mahnken, geologen Edward Clifton och ichtyologen John nyss hörde kommendörkapten Cassel berätta om, Vanderwalker ned till ett djup av ca 15 meter ett svenskt bidrag, och intresset för ett inter­ i ett område med varmt vatten och skyddat mot nationellt tvärvetenskapligt samarbete är stort i det öppna havets vågor och stormar vid den alla kustägande länder. fridlysta ön St. John, som är en av de ameri­ Den tekniska utvecklingen inom havsforsknings- kanska Jungfruöarna i Karibiska sjön. området går snabbt, men för att man skall kunna De inrättade sig i en undervattensstation — lära sig mera om haven och utnyttja de natur­ Tektite I — som i många avseenden liknade tillgångar man tror finns på kontinentalhyllan en rymdkapsel, och som var deras hem, labora­ måste människan kunna leva och arbeta där som torium och fritidsområde under 60 dygn. fri dykare. Den senaste utvecklingen av dykeri- Stationen bestod av två med varandra förenade tekniken gör detta möjligt. vertikala cylindrar 5,5 meter höga och 3,8 meter Försvarsmedicin 3, 1970 147 gan hade förbindelse med maskinrummet på övre däck i den högra cylindern via tunneln. På undre däck i den högra cylindern låg det s k våtrum­ met, som alltid stod öppet mot havet. Här fanns också duschar och ett våtlaboratorium. (Bild 15 och 16) Ändamålet med Tektite I var att studera en liten grupps förmåga att genomföra ett veten­ skapligt forskningsprogram med hjälp av mätt- nadsdykning under en lång tidsperiod. Program­ met var resultatet av samverkan mellan ett flertal myndigheter och företag, såväl militära som civila. Flottan var i sin egenskap av den ledande myndigheten ansvarig för dess förvaltning och drift men också för ledningen av de biomedi­ cinska och beteendevetenskapliga experimenten Figur 15. Tektite I i genomskärning. samt för verksamheten under testfasen. NASA deltog i stor utsträckning vid planeringen i diameter och monterade på en plattform. De och vid utförandet av de beteendevetenskapliga båda cylindrarna var förenade med varandra och biomedicinska experimenten, speciellt med genom en tunnel, 1,4 meter i diameter. På top­ hänsyn till' dess tillämplighet på bemannade pen av den högra cylindern fanns en observa- rymdflygningar. tionskupol 1,5 meter hög och 0,6 meter i dia­ meter. Varje cylinder hade två våningar: den Inrikesdepartementet ansvarade för definition vänstra innehöll bostad för besättningen på och genomförande av det marinvetenskapliga undre däck och den s k bryggan eller kontroll­ programmet och tillhandahöll besättning, dvs rummet med laboratorium på övre däck. Bryg- dykande forskare, och testområde i The Virgin Islands National Park. -9 General Electric Company konstruerade och •1 byggde undervattensstationen på kontrakt med a The Office of Naval Research.De primära målen för program Tektite var nära relaterade till de deltagande myndig­ heternas verksamhetsområde. Flottan och inrikes­ departementet var främst intresserade av använd­ barheten av mättnadsdykning vid utförande av de uppgifter man normalt sysslar med. Såväl NASA som Flottan har stort intresse av större kunskaper om små gruppers möjligheter och be­ gränsningar vid långvariga och isolerade upp­ drag. Flottan har också stort intresse av att få så stora operationella erfarenheter som möjligt av sådana här företag. Det experimentella programmet omfattade fem huvudområden: marinvetenskap, beteendeveten- skap, biomedicin, teknologi och arbetsstudier. Programmet innefattade systematiska och kausala observationer samt insamling av kvalitativa och Figur 16. Undervattensstationen Tektite I innan kvantitativa data. Det marinvetenskapliga pro­ den sänktes. grammet betraktades som det primära uppdraget, 148 Försvarsmedicin 3, 1970 och inrikesdepartementet var särskilt intresserade stressfaktorn är betydande, t ex i ubåtar, i beman­ av effektiviteten och användbarheten av perma­ nade uvstationer och vid långvariga bemannade nenta undervattensstationer och mättnadsdykning rymdfärder. vid undervattensforskning. Bryggan eller kontrollrummet, som var kom­ Det marinvetenskapliga programmet var utom­ munikationscentral var förbundet med bascentra­ ordentligt ambitiöst. Man bedrev t ex omfat­ len på ytan genom telefoner, interkommunika- tande ekologiska studier så att säga »på plats» tionssystem och röstsonarsystem. Varje rum var genom att leva och vistas i detta naturliga akva­ försett med en interkommunikationsstation, som rium under en lång tidsperiod. Den operationella förband det med övriga rum och med bascentra­ flexibiliteten blir naturligtvis under sådana för­ len på ytan, och där fanns också en öppen mikro­ hållanden ojämförbart mycket större än för yt- fon och en TV-kamera för beteendestudier samt bundna forskare eller för tidsbegränsade dykare. dessutom audiella och visuella alarmsystem. Bryg­ Att t ex kunna göra planktonanalyser konti­ gan hade också en mikrofon och röstsonarlänkar nuerligt dygnet runt måste vara ovärderligt för till bascentralen på ytan. Röstsonarsystemet tillät oceanograferna, eftersom fluktuationerna i före­ direkt kommunikation med besättningsmedlem­ komst och utbredning är stora och beroende av marna även då de vistades utanför stationen, små förändringar i salthalt, temperatur o d. alltså i öppen sjö, men man var inte särskilt Den dominerande karaktären hos stora delar belåten med resultatet. av havsbotten bestäms av sedimentets biologiska I våtrummet hade man en timer, som registre­ återverkan. Den geologiska profilen är ofta en rade tiden då någon av dykarna lämnade statio­ följd av biologisk påverkan under tidigare geo­ nen eller kom in i den. Utanför stationen fanns logiska skeden. Många uppenbarligen struktur­ audiella och visuella alarmsystem samt två TV- lösa klippformationer anses ha utformats av bot­ kameror, varav den ena var rörlig! tenorganismer. Man har mycket liten kunskap Denna framställning har av naturliga skäl bli­ om relationen mellan den organiska påverkans vit rapsodisk och det finns mycket mer att till- natur och den aktuella miljön. Experimentets lägga. Projekt Tektite är emellertid ett skol­ utsträckning i tid kunde tillåta en skattning av exempel på hur den modema dykeritekniken kan det värde den organiska blandningen kan ha i utnyttjas vid komplicerade forskningsexpeditioner olika miljöförhållanden och ansågs vara av stort under vattnet. Helt naturligt spelade flottan den värde för geologerna i deras strävan efter ut­ ledande rollen i detta företag, dels på grund av gångspunkter för letning av olja och mineral. den överlägsna dykeritekniska erfarenheten och Ändamålet med det biomedicinska programmet tillgången på välutbildade professionella dykare var trefaldigt: (1) att medicinskt verka för be­ för beredskaps- och räddningsändamål, och dels sättningens säkerhet under operationen, (2) att därför att flottan redan hade en färdig under- samla in biomedicinska data och (3) att kor­ hållsorganisation för sina dykeriföretag, alltså relera dessa data till programmets övriga ve­ ungefär samma förhållanden som här i landet. tenskapliga aspekter. Men Tektite var också ett exempel på hur Man andades två gasblandningar under de effektivt ett samarbete mellan militära veten­ 60 dygn experimentet pågick. Inne i uv-stationen skapliga, operationella och tekniska avdelningar bestod blandningen av 92 % kväve och 8 % syre, samt civila forskningsinstitutioner kan vara. Be­ och ute i vattnet andades man luft med samma sättningens sammansättning med företrädare för tryck som det omgivande vatnet. Man har hit­ olika vetenskapliga discipliner var ett annat tills inte kunnat påvisa någon som helst pato­ exempel på hur man bör genomföra framtida logisk inverkan av den långa expositionen till vetenskapliga expeditioner under vattnet. Kost­ dessa gasblandningar. naderna för Projekt Tektite I förefaller täm­ Ändamålet med beteendeprogrammet var att ligen moderata för de vetenskapliga resultat man studera individuellt beteende och gruppbeteende räknar med att nå och som ännu inte är offent­ i en situation som är verklig och inte experimen­ liggjorda. Budgeten uppgick till 2,6 miljoner dol­ tellt framkallad, detta under en lång tidsperiod lar, och uv-stationen kostade något mer än och i en relativt farlig miljö. Det samlade data­ 500 000 dollar fullt utrustad. Ett intimt tvär­ paketet gav informationer som bedömdes värde­ vetenskapligt samarbete är således i hög grad fulla vid framtida planering av företag, där eftersträvansvärt vid expeditioner av detta slag. Försvarsmedicin 3, 1970 149 Intresset för ett internationellt samarbete på detta område är i tilltagande och kommer säker­ ligen att öka under havsforskningens dekad 1970- talet. I Norden är man synnerligen intresserad av en utvidgad gemensam undervattensforskning. Ett utvidgat samarbete mellan den svenska ma­ rinen och svenska vetenskapliga institutioner borde rimligen ligga inom möjligheternas gräns, varför inte en enkel början i form av t ex ut­ vidgad dykeriutbildning av unga intresserade marinbiologer, geologer, tekniker, arkeologer och kanske även medicinare, psykologer och socio­ loger. Tektite I har lämnat nya synpunkter på och vidare perspektiv till det fascinerande område som omfattas av havsforskare och miljöforskare. Projekt Tektite har på ett övertygande sätt visat hur ett intimt samarbete mellan militära och civila myndigheter kan leda till fruktbärande resultat för båda parter. B. Kommentarer till Adolfson: Tektite På en fråga av Skedelius huruvida det krävdes någon sorts övermänniskor för att bo i uvstationer under så lång tid som man gjorde i Tektite sva­ rade Troell att det ansågs viktigare att använda den man, som har de tekniska anlagen och kan sköta den komplicerade apparaturen än att an­ vända den på detta område obildade kliniskt- fysiologiskt sett välutrustade övermänniskan. Detta underströks av Strandberg, som också var­ nade för en fara i detta sammanhang, nämligen koldioxidtoleransen. Ett till två dygns exposition till förhöjda koldioxidvärden av 2—3 % har inte gett några större problem, men längre tids ex­ position störde kalciummetabolismen under en övergångstid, varefter organismen fungerade täm­ ligen adekvat metaboliskt igen under några veckor. Under denna övergångstid stördes emel­ lertid enzymsystem o d, och det tog lång tid för organismen att komma i balans igen. Bl a ryska undersökningar gör det sannolikt att man får dylika effekter redan på så små koldioxidvärden som 0,4—0,5 %. Man bör vara medveten om dylika faror, även om man normalt bör räkna med att försök av typ Tektite med ordentliga försiktighetsåtgärder och noggrann planering inte behöver innebära alltför stora risker. 150 Försvarsmedicin 3, 1970 Marinens medverkan i den moderna havsforskningen BO WEST IN Mina herrar! Jag skulle hellre ha velat säga: samhet i detta avseende. Vårt lands begränsade Mina damer och herrar! När man skall tala om resurser kräver att sådan samordning åstadkom­ en så stor och betydelsefull uppgift som havets mes så att ömsesidigt utnyttjande av erfaren­ utforskning är det icke uppmuntrande att finna heter sker. I det avseendet kommer marinens endast herrar i församlingen. Vi representerar myndigheter att vara klart positivt inriktade. inte mer än hälften av medmänniskorna inom ett Utvecklingen på det marina området leder område där det inte finns några påtagliga skäl till allt mer komplicerade fartyg, utrustade med att kvinnan skulle vara mindre lämpad än tekniskt avancerad materiel. Miljön ombord och mannen. vid anläggningar i land blir allt mindre vänlig Vid ett framträdande inför Örlogsmannasäll- för människan. Behovet av bioteknologiskt infly­ skåpet förra året deklarerade jag chefens för tande vid utformning av fartyg och deras utrust­ marinen och min egen positiva syn på marinens ning gör sig mer och mer gällande. Medicinsk medverkan inom havsforskningen. Denna syn är sakkunskap måste numera vara representerad i oförändrad, men det kan vara av värde att peka samband med konstruktionsarbetet om miljön på sådana faktorer, som begränsar marinens möj­ skall kunna utformas så att människan kan ligheter att satsa på aktiviteter under havsytan. använda den tekniska utrustningen på bästa sätt. Marinens verksamhet innefattar utrymmet på, Vi har alla erfarenheter av hur olika det är att under och över ytan, varvid ordningsföljden ger arbeta i vänlig och ovänlig omgivning. Under en bild av verksamhetens omfattning. Problemen havsytan kommer omgivningen att vara ovänlig på ytan är fortfarande dominerande. Havets för att inte säga fientlig. Därtill kommer att utforskning är således ett delproblem även om isolering kommer att vara ofta förekommande. det är ett viktigt sådant. Inom navalmedicinen En navalmedicinsk satsning på studium av pro­ kan man uttrycka det så, att en lösning av sjö­ blem i samband med isolering i en ovänlig sjukans problem är vikigare än att komma till­ miljö är en nödvändig grund för att en utveck­ rätta med dykarsjukan. Jag vill ha sagt detta ling på detta område skall kunna ske. Problemet för att klargöra att inom marinen måste vi för­ är väl i grund och botten orsak till att naval- dela våra resurser med hänsyn till våra uppgifter. medicinens företrädare har varit och är före­ Vad vi nu ser fram emot är att havet under gångare inom havsforskningen. Behovet av me­ ytan från att ha varit ett gömställe i framtiden dicinskt kunnande redan på projekt- och kon- skall bli en arbetsplats. Detta kommer att kräva struktionsstadiet kommer att bli än mer bety­ en betydande satsning på navalmedcinsk forsk­ delsefullt när anläggningar för mänsklig vistelse ning och utveckling för att vi skall kunna upp­ på havsbottnen skall utföras. Ett nära samarbete träda under havsytan och effektivt använda den med rymdforskningen synes mig naturlig i detta materiel som vi skall arbeta med i den miljön. avseende. Marinens främsta bidrag till den kommande Hittills har det varit möjligt att i vissa fall havsforskningen är de erfarenheter, som vunnits kunna utnyttja marinens resurser för civila genom mångårig ubåtstjänst och senare tiders ändamål utan ersättning eller mot begränsad attack- och röjdykare. Dessa kan tjäna som en ersättning, t ex för utbildning och medverkan god grund för kommande utveckling. Särskilt i räddningstjänst m m. Vid detta tillfälle är det betydelsefulla torde erfarenheterna från rädd­ angeläget för mig att framhålla, att detta ej ningstjänsten i samband med denna verksamhet kommer att vara möjligt i framtiden. Det beror vara. Sådan erfarenhet finns även från det civila icke på en negativ inställning från marinens sida dykeriet. För att rätt nyttiggöra den samlade utan på det ekonomisystem som är under infö­ kunskapen är det viktigt, att nära kontakt hålles rande i försvaret. Detta innebär i korthet, att mellan företrädare för civil och militär verk­ statsmakterna kommer att ställa uppgifter till Försvarsmedicin 3, 1970 151 försvarets myndigheter och att avdela för uppgif­ bristande kunskap om farorna. Marinen har fått terna erforderliga resurser i form av personal ingripa för att rädda personer, som råkat ut för och penningmedel. Inom marinen kommer då dykarsjuka i samband med sportdykning. All­ endast att finnas resurser för de uppgifter, som mänheten behöver upplysning i detta avseende statsmakterna ålagt marinen. Om dessa resurser och om sådan upplysning bedrives riktigt kom­ tas i anspråk för annat ändamål kommer kost­ mer krav på en räddningstjänst för detta ända­ naderna att falla på den, som utnyttjar resur­ mål att resas även från allmänhetens sida. Detta serna. Gratistjänster kommer inte att kunna ut­ kommer sannolikt i sin tur att väcka behovet av föras. När man realistiskt skall bedöma de fram­ upplsyning och utbildning om förhållanden som tida behoven för havsforskning är det viktigt att har att göra med vistelse under vattenytan. Före­ konstatera detta faktum. trädare för navalmedicinen måste vara före­ Vidare bör man observera att medel som ställs gångare på detta område. till marinens förfogande är motiverade av skäl Vi har nyligen fått en ny sjukvårdsorganisation som sammanhänger med vårt försvar. Marinens inom försvaret. Man har anledning antaga att myndigheter kan inte äska medel för andra den integrering som den nya organisationen inne­ ändamål än sådana som är av betydelse för bär kommer att medföra ökad effekt inom mili­ försvaret. Utnyttjandet av havsbottnen kommer tärsjukvården. Â andra sidan finns alltid risken säkert att leda till nya krav på det marina för­ att specialgrenarna kan komma att skjutas åt svaret och medel kommer att begäras för att sidan till förmån för den totala effekten. För möta dessa nya krav, men för andra behov kom­ att göra det möjligt att påverka den allmänna mer marinens plånbok att vara tom. Någon opinionen och myndigheterna för att få riksdagen kanske anser att marinen, som förbrukar mer att fatta beslut om tilldelning av resurser för än en halv miljard kronor om året, borde kunna havsforskningen, bör en intresseorganisation ska- avsätta en del för att bekosta några vetenskaps­ pas för att föra ut budskapet. En grund för män och deras verksamhet i havsforskningens detta finns i den »gamla» marinläkarkåren. tjänst. Så är det emellertid inte. Vi har en stor Genom denna bör bildas en förening öppen för summa pengar i marinen, men den går åt för personer med intresse för dessa frågor. Marinens de uppgifter vi har nu och vi anser även att vi personal kan utgöra ett väsentligt tillskott av behöver mera för att lösa dessa uppgifter. Jag medlemmar liksom andra intressenter i samhället. har uppehållit mig ganska länge vid den eko­ Målet för föreningen bör vara att påverka all­ nomiska aspekten. Det är för att jag anser det mänheten och statsmakterna i den riktning som viktigt att man använder en ekonomisk realistisk ett effektivt utnyttjande av havsdjupen och dess syn när man skall angripa alla de problem, som tillgångar kräver. är förknippade med havsforskningen. Uppenbart är att vägen till utnyttjande av havets tillgångar kommer att kosta pengar för G. Kommentarer till Westin: forskning, försök och utbildning och andra ända­ Marinens medverkan i den moderna mål i samband med dessa aktiviteter. För att få fram de medel som behövs är det nödvändigt havsforskningen att en upplysningsverksamhet som riktar sig såväl Beträffande marinens roll i en framtida havs­ mot allmänheten som mot statsmakterna kommer forskning så betonades från olika håll att mari­ till stånd. Oceanologer och navalmedicinare bör nens resurser och obestridliga erfarenhet inom härvid gå i spetsen, men marinen kan medverka. dykeri och navalmedicin på något sätt måste Upplysningen bör främst inrikta sig på att klar­ utnyttjas utan att marinens militära målsätt­ lägga vad som står att vinna under havsytan, ningar sättes i fråga. Även inom marinen om­ men kan även omfatta andra förhållanden som fattar dykeri och navalmedicin en liten sektor, har samband med havsbottnen. Ett exempel är och Westin poängterade detta. Marinen får inte sportdykningen. Ungdomar av båda könen bedri­ ställa krav på någonting annat än sådant som ver denna sport i inte oansenlig omfattning redan har militära aspekter, men marinen är beredd att nu. Den är både nyttig och roande och kan skapa hjälpa till om behov föreligger och hjälp begärs. intresse för havsforskningen. Men den är även Även Vessby betonade svårigheterna i detta. I ett farlig. Redan nu har vi haft olyckor genom programbudgetsystem, som kommer att tränga 152 Försvarsmedicin 3, 1970 igenom alltmer i de statliga förvaltningarna, måste man motivera varför man vill göra det ena eller det andra, och var man då skall lägga upp dykeriforskningen är en fråga, som inte är lätt att besvara. Räddningssidan är naturligtvis en väsentlig sak. Omorganisationen av militärsjukvården med inrättandet av en gemensam medicinalkår inne­ bär inte att specialisterna avskaffas. Strömblad betonade att vi fortfarande måste ha specialistkår inom såväl marinen som flygvapnet och armén. Försvarsmedicin 3, 1970 153 SEKTION IV Mättnadsdykning och blandgasdykning Moderator : BO CASSEL Mättnadsdykning — nuvarande och framtida utveckling MAGNUS ULVESON Sammanfattning System »Nya Belos» är ett av de första operativa dyksystemen i världen, som kan anses tillhöra den moderna generationen. Mättnadsdykningens utveckling utomlands, framför allt i Frankrike och USA, beskrivs. Endast USA förfogar över ett begränsat antal operativa dyksystem avsedda för rutinmässig mättnadsdykning. Samtliga år helioxsystem avpassade för 200 m dykning. Deep Diving System Mark 1 och Mark 2 beskrivs, likaså Ocean Systems Advanced Diving System samt det av Westinghouse Underseas Division utvecklade Cachalot. Mättnadsdykning är ett begrepp vari olika kate­ I Europa — bl a i Sverige — gavs utvecklingen gorier av folk inlägger varierande betydelser och av dykerisystem en annan inriktning, utmynnande värdesättningar. Jag är själv perifert engagerad i den nedsänkbara rekompressionskammaren. i projektering av operativa dykerisystem, dvs System »Nya Belos» är ett av de första operativa praktiskt utnyttjande av tillgänglig dykerimateriel. dyksystem i världen som kan anses tillhöra den För mig framstår begreppet mättnadsdykning så­ moderna generationen (bild 18). Detta system som en metodik varigenom man kan ernå ökad och dess efterföljare ger möjligheter att rationellt lönsamhet vad gäller dykerimaterielens utnytt­ utnyttja dykare och materiel och att eliminera jande. Det är framför allt från den utgångs­ det ogynnsamma förhållandet mellan dykarnas punkten jag avser behandla mitt ämne. För att arbetstid och dekompressionstid. Genom att till- ge bakgrund åt mina synpunkter vill jag inleda lämpa mättnadsdykning på systemet — vilket med en kort återblick på tillkomsten av befintliga utrustningen tillåter — kan denna lönsamhet dyksystem. ytterligare ökas. Siebes dykardräkt — kopparhatten — introdu­ Mättnadsdykningens historia är kort. Efter be­ cerades någon gång omkring 1820. Den har fö gynnande laboratorieförsök med mättnadsdykning fortfarande — med smärre modifieringar — i Frankrike och USA under 1950-talet inleddes ingen allvarlig konkurrent vad gäller utnyttjande­ år 1962 en intensiv utveckling med fältförsök grad vid arbetsdykningar världen över. Sedan i undervattensbostäder av marinerna i dessa län­ Paul Bert på 1870-talet klarlagt orsakerna till der. »Man-in-Sea 1 och 2» samt »Precontinent 1 tryckfallssjuka och Haldane vid sekelskiftet fram­ och 2/ (bild 19) inledde, tätt följda av »Sealab 1 lagt användbara dyktabeller utvecklades en me­ todik för luftdykning — etappuppstigning. Där­ KONVENTIONELL DYKNING med förelåg underlaget — utrustning/metodik — Total dyktid vid Itim arbete sägas vara klart för de flesta dyksystem som i dag är operativa. Sedan de elementära överlevnads- problemen bemästrats riktades uppmärksamheten mot systemets begränsningar vad gäller dykdjup samt utnyttjandegrad av dykare dvs underlaget för lönsamhet. 1939 hade amerikanska flottan utvecklat ett nytt dyksystem baserat på heliox- dykning med tung dräkt, varigenom dykdjupet 30 kunde ökas till 150 m. Systemets akilleshäl var 60 emellertid — och är fortfarande — begränsad 90 effekt hos den individuelle dykaren och därmed 120 begränsad lönsamhet: 1/6 av dyktiden på 130 m 150 djup kan användas till arbete på arbetsdjupet Figur 17. Diagram utvisande den totala dyktiden (bild 17). vid 1 timmes arbete med konventionell dykning. Försvarsmedicin 3, 1970 157 och 2». Ären 1965—68 formligen exploderade mättnadsdykning. Samtliga är helioxsystem, no­ utvecklingen inom mätnadsdykning då »de stora» minellt avpassade för 200 m dykdjup. US Navy — Frankrike och USA — fullföljde sina fram­ har erhållit Deep Diving System (DDS) Mark 1 gångar. Andra länder följde efter — Sovjet, och Mark 2, varav ca 2—3 exemplar hitintills Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Nederländer­ levererats (bild 20). Systemen har varierande na, Australien, Väst- och Östtyskland, Kuba — storlek och mobilitet — Mark 1 är flyttbart, med egen försöksverksamhet. Tyvärr saknas Sve­ Mark 2 stationärt placerat på bärgningsfartyg — rige. Under 1968 och 1969 har ytterligare ut­ men är i övrigt i princip identiska. Sänkbara veckling pågått för vilken redogörelse tidigare kammare (PTC:s) med eget gasförråd kan an­ lämnats detta auditorium. Försöken vid Duke slutas till däckskammare (DDC) på dykerifar- University, »Tektite» och även »Sealab 3» — tygen. Dykarna ansluts till PTC med 70—200 m särskilt vad gäller »kringsystem» — utgör kanske långa slangknippen, innehållande ledningar för de viktigaste under dessa år. Mättnadsdykningens andningsgas, elkraft, varmvatten och samband. möjligheter och det internationella intresset att Enligt amerikansk uppfattning är emellertid dessa tillvarata dessa möjligheter är sålunda väl mani­ system ofullständiga utan undervattenbostäder — festerat. »habitats» — vilka sänks ned till arbetsplatsen Den praktiska tillämpningen av mättnadsdyk- och i vilka dykarna bor under hela arbetsför­ ning har följt ganska försiktigt i spåren på för­ loppet. Bostädernas konstruktion är ännu ej fast­ söksverksamheten, både vad gäller militära och ställd — man avvaktar slutförandet av Sealab 3. kommersiella applikationer. Ett försök att med Två kommersiella dykerisystem för mättnads- ledning av öppna uppgifter fastslå var mättnads- dykningar har utvecklats. Det ena har Edwin dykningen står i dag ger vid handen att endast Link som skapare — heter Advanced Diving Förenta Staterna förfogar över ett begränsat antal System (ADS) — och lanseras av firman Ocean operativa dykerisystem avsedda för rutinmässig Systems. I sin reklam utlovar firman en kost- 158 Försvarsmedicin 3, 1970 nadsreduktion för dykeriarbeten på 80 m djup militär, vetenskaplig och industriell inriktning, med en faktor 4 jämfört med konventionell luft­ i vilka mättnadsdykning rutinmässigt kommer att dykning. Utrustningen består bl a av två stycken tillämpas. Drivkraften i denna utveckling är de nedsänkbara kammare varav den ena utformats möjligheter till långtidsföretag som metoden ger. av två svärer ställda på varandra. Dykarna ope­ Härigenom kan otvivelaktigt en avsevärd effekt­ rerar från den undre sfären medan »kunden» vinst göras vare sig effektmåttet räknas i antal i atmosfärstryck kan följa och leda arbetet från oskadliggjorda minor, bärgade föremål, borrade den övre sfären. Det andra systemet har utveck­ oljehål eller i vetenskapliga forskningsresultat. lats av Westinghouse Underseas Division och Trots att ett modernt dyksystem drar stora kost­ kallas Cachalot. Firman redovisade i slutet av nader vad gäller anskaffning och underhåll — 1968 omkring 5 000 mantimmar dykeriarbete på hjälpfartyg, kammare, transportsystem, sambands­ djup ned till 80 m. Bl a föredras reparations­ system osv — kan man, om målsättningen om­ arbetet vid Smith Mountain Dam som exempel fattar långtidsföretag under vattnet, ernå ett för­ på lönsamhet: 4 dykare utförde ett arbete på månligt effekt/kostnadsförhållande för systemet 40 dygn som med konventionell luftdykning genom tillämpning av mättnadsdykning (bild 21). skulle krävt 32 dykare under 1 år. Envar som förfogar över hjälpfartyg med Under den närmaste framtiden kan man med rekompressionskammare samt nedsänkbar re- stor sannolikhet förutsäga att andra nationer än kompressionskammare för dykare kan hävda att »de stora» kommer att utveckla dyksystem med han har ett dyksystem i vilket mättnadsdykning Ready 0 Living and dining room Shark proof grille Darkroom Laboratory Toilet Figur 19. Precontinent 2 (Monaco). Försvarsmedicin 3, 1970 159 er 1vs Figur 20. Mark 2 Deep Diving System (USA). kan tillämpas. För att nå verklig lönsamhet — dygn. Under den närmaste framtiden är en ut­ vari bl a bör ingå väderleksoberoende — fordras veckling av dykerisystem med denna målsätt­ emellertid att de för ett dykeriarbete med ut­ ning för industriella och militära ändamål san­ sträckt varaktighet erforderliga dykarna kvar- nolik. För vetenskapliga ändamål krävs ofta en stannar på arbetsdjupet under lång tid — nor­ ännu längre sammanhängande tid på arbetsdju­ malt kanske minst i en arbetsvecka, dvs 5—6 pet, varigenom än större krav ställs på arbets­ bostadens miljö och självständighet. Som nästa steg i utvecklingen kan man se den självgående DYKSYSTEMS LÖNSAMHET »rekompressionskammaren» med egen kraftför­ sörjning och egna medel at navigera samt att lokalisera och inspektera föremål. I denna far­ kost kan man kontinuerligt vidmakthålla en för arbetsdjupet avpassad sammansättning och komp­ ression av andningsluften. Först med dessa far­ 120 koster kommer vi att få dyksystem som motsvarar Edwin Links’ målsättning för dykeri: »Att dyka med specialtrimmade dykare är något av ett självändamål och leder oss ingenstans. Vi måste ta ner den som kan jobbet till jobbet och låta honom stanna nere tills jobbet är klart.» Mätt- Mantimmar på arbetsdjup nadsdykning är sannolikt den metod som f n lig­ Figur 21. Diagram utvisande dyksystemens ger närmast till hands för att ge möjligheter att lönsamhet. nå denna målsättning. 160 Försvarsmedicin 3, 1970 Planerad verksamhet med mättnadsdykning i flottan I. Teknisk målsättning PETER WIDE Sammanfattning En mättnadsdykning är planerad att genomföras under oktober 1970 fran HMS Belos. Målsättningen är: 1 ) att vinna erfarenhet av mättnadsdykning och därmed sammanhängande problem på små djup, 2) att utföra långvarigt praktiskt materiel- och funktionsprov pa Dräger biandgasapparater, och 3) att genomföra ett dykprogram med registrering på IBM Information Recorder. Försöket skall pågå i 3 dygn och Belos’ tryckkammare skall användas som bostadsutrymme för två dykare. Trycket i kammaren skall hållas på 3 ata och dykarna andas luft i bostadsutrymmet. Inlagda arbets- dykningar utföres från Belos’ dykarklocka på 30 m djup. Medicinska, fysiologiska och psykologiska prov utföres vid lämpliga tidpunkter. Dekompressionstiden beräknas vid syrgasandning till ca 12 timmar och vid luftandning till ca 18 timmar. Som framgått av tidigare föreläsningar sker över­ skjuta mättnadsdykningen i tiden. Vår mättnads­ allt i världen en stor mängd mättnadsdykningar dykning är nu planerad att genomföras under på varierande djup såväl på laboratorier som från oktober 1970. Den exakta tidpunkten för försöket habitat ute i havet. Hela denna verksamhet är kan ännu inte angivas beroende på att vi vid all ett mycket viktigt led i människans strävan efter utveckling av avancerad dykeriteknik i sjön är att erövra havet då mättnadsdykningen ger möj­ beroende av att disponera Belos som är Sveriges lighet till lång tids vistelse på arbetsplatsen. En enda full utrustade stora dykeri- och bärgnings­ mättnadsdykning innebär på grund av sin lång­ fartyg. Tyvärr har Belos i kustflottan, där hon variga karaktär väldigt stora förberedelser och ingår, en hel del andra viktiga och stora upp­ i normalfallet en ganska stor kapitalinsats för att gifter vilket gör att prioriteringen av Belos’ verk­ kunna genomföras. I Sverige har därför mätt­ samhet många gånger blir ett svårt kapitel. nadsdykning tidigare ej genomförts, utan det är Denna prioritering och uppdelning av Belos’ för oss ett jungfruligt område. Då dykeriets ut­ verksamhet inom olika områden sker genom che­ veckling går mycket snabbt för närvarande och fen för kustflottan försorg och i samarbete med då dessutom allt större ansträngningar riktas på chefen för marinen. erövrandet av havets resurser, har kravet på Målsättningen för vårt första mättnadsdyknings- svenskt kunnande även inom mättnadsdyknings- försök är mycket blygsam och har uttryckts på området blivit alltmera accentuerat. Det har där­ följande sätt: för beslutats, att man skall göra ett smärre mätt- att vinna erfarenhet av mättnadsdykning och nadsdykningsförsök för att på så sätt glänta på därmed sammanhängande problem på små dörren till den nya värld av möjligheter som djup, denna typ av dykning innebär. att utföra långvarigt praktiskt materiel- och funk­ Enligt den ursprungliga tidsplan som sattes upp tionsprov på Dräger biandgasapparater, har mättnadsdykningen varit planerad till augusti att genomföra ett dykprogram med registrering 1969. Våra resurser är emellertid mycket små, på IBM Information Recorder. Metodiken och parallellt med förberedelserna för mättnads- avses utnyttjas i framtida registrering av dykningsförsöket bedrevs även utveckling med Belos’ nuvarande djupdykningssystem för helium. experimentdykningar. P g a förseningar vid utveckling av heliox-djup- Vid planläggning av försök av det här slaget dykningssystemet tvingades man att även för­ måste man tyvärr utgå ifrån en hel del givna Försvarsmedicin 3, 1970 161 förutsättningar. Den mest givna av alla förutsätt­ av hur vi ser på vår mättnadsdykning. Jag kanske ningarna är den ekonomiska, vilket innebär att skall tillägga att utöver denna första dykning det måste vara billigt. Det utesluter för vår del finns ingen ny dykning planerad just nu men det alla tankar på att bygga undervattensstationer kan ju, beroende på resultaten, bli så att vi gör eller motsvarande arrangemang i det här första flera. Jag överlämnar nu ordet till docent Adolf­ försöket. Det sätt som vi har valt att genomföra son, som skall mera detaljerat tala om mätteknik försöket på, är att dyka från Belos. Vi har beslu­ och hur försöket i detalj skall genomföras. tat, att mättnadsdykningen skall pågå i tre dygn vilket är den kortaste tid som erfordras för att ernå i det närmaste full mättnad. Under försöket avses Belos’ tryckkammare att användas som bostadsutrymme för två dykare. Trycket i kam­ maren skall hållas på ett tryck motsvarande 20 m vattendjup. Under vistelse i bostadsutrymmet skall dykarna andas luft. Inlagd arbetsdykning skall utföras från Belos’ dykarklocka på ett djup av 30 m. Dykarna skall under arbetsperioderna utnyttja biandgasapparat. Under försöket skall dykarna hållas under kontinuerlig övervakning. Medicinska, fysiologiska och psykologiska prov skall utföras vid lämpliga tidpunkter. Dekompressionstiden efter försöket beräknas vid syrgasandning till ca 12 timmar. Vid de- kompression i luft till ca 18 timmar. I jäm­ förelse med stora undervattensstationer, typ Sea- lab, Tektite eller conshelf kan den här formen utav dykning tyckas vara lite fuskbetonad. Dy­ karna tillbringar visserligen 3 dygn under tryck men de är inte under vatten mer än de korta perioder då de arbetar ute i sjön. Jag tror emel­ lertid att vår lösning på problemet har sina obestridliga fördelar. Det blir dels billigt att använda redan befintlig materiel. Man får inte glömma bort säkerhetsaspekten på sådana här mättnadsdykningsförsök då vi rör oss på områden som är relativt outforskade. Om man har dy­ karna under tryck i tryckkammare ombord på Belos är det mycket lätt att kontrollera dem och att övervaka dem och att slussa in läkare och eventuellt andra saker som behövs i händelse av komplikationer. Vädret är en annan faktor som är svår att beräkna, och om man har en undervattensstation är man tvungen att låta gasförsörjning, tillförsel av vatten och värme, mat o d ske via en boj eller genom att slussa ner sakerna med dykare. Det hela kan omöjliggöras i händelse av överhands- väder. Om man använder det system vi har, så har man ju dykarna ombord och kan följaktligen i händelse av överhandsväder eller annat snabbt flytta till annan plats. Jag har nu gått igenom den inledande delen 162 Försvarsmedicin 3, 1970 Planerad verksamhet med mättnadsdykning i flottan II. Bioteknologisk målsättning JOHN ADOLFSON Sammanfattning En praktisk arbetsuppgift har valts som testmetod. Lämplig sadan är montering av en övningsplattform för räddningsklocka, avsedd att användas vid utbildning i räddning av besättningar ur sjunkna ubatar. Dykarnas arbetsuppgifter delas upp i sex huvudmoment: 1. avmärkning för konturbestämning av botten, 2. borrning av hål efter mall (tryckluftborrning), 3. fastsättning av 1" pinnbultar, 4. uppmät­ ning och montering av distanshylsor, 5. montering av fundament och övningsplattform., samt 6. prov med räddningsklocka. Arbetsmätningsmetodik skall vara den s k MTM-tekniken och dess speciella tillämpningsform för underhållsarbeten UMS, kompletterad med registrering pa en IBM Informa­ tion Recorder. Två fast monterade TV-kameror skall användas och endast en dykare observeras åt gången. Inledning 3. Tillverkning av en stativmall i trä eller metall, eventuellt rör, avsedd att användas vid av­ Under de arbetsdagar försöket med mättnads­ märkning på botten. dykning skall pågå, måste någon form av presta­ Testdykarnas arbetsuppgifter skulle kunna de­ tionsmätning ske. Det kan man göra med hjälp las upp i följande sex huvudmoment: av psykomotoriska test eller genom att tidsstudera 1. avmärkning för konturbestämning av botten en praktisk arbetsuppgift. Prov med ett psyko­ logiskt testbatteri skulle bli svåra att genomföra 2. borrning av hål efter mall (tryckluftborr­ och praktiskt taget omöjliga att kontrollera under ning) de omständigheter testdykarna tvingas arbeta. 3. fastsättning av 1" pinnbultar Vi har således valt att förbereda en praktisk 4. uppmätning och montering av distanshylsor arbetsuppgift och tidsstudera detta arbete. 5. montering av fundament och övningsplatt­ Efter samråd med marinmaterielförvaltningen form och har en lämplig praktisk arbetsuppgift bedömts vara montering av en övningsplattform för rädd­ 6. prov med räddningsklocka. ningsklocka, avsedd att användas vid utbildning i räddning av besättningar ur sjunkna ubåtar. Det är ett arbete som ändå skall göras, och det är relativt enkelt att beräkna både tidsvinst och Mätmetodik ekonomisk vinst i förhållande till konventionell dykning. Hur skall man nu kunna få en uppfattning om En del förarbete måste göras för att arbets- arbetsprestationen som sådan? Ur ekonomisk­ mätning skall kunna ske: taktisk synpunkt torde det viktigaste vara en jämförelse mellan mättnadsdykning och konven­ 1. Rekognoscering av lämplig bergbotten på ca tionell tung dykning. Men man vill också om 30 m djup i närheten av Hårsfjärden. möjligt ha en utgångspunkt för framtida plane­ 2. Man måste bygga minst två arbetsplattformar ring av mättnadsdykningsföretag. Vi har därför på botten. Dessa plattformar skall användas valt att göra en arbetsmätningsstudie av denna dels av testdykarna för pauser i arbetet, för vår första mättnadsdykning. Den arbetsmätnings­ byte av lufttuber o d, dels också som upplags­ metodik vi har beslutat välja är den sk MTM- platser för verktyg och som uppställningsplat­ tekniken. MTM står för »Methods-Time-Measure- ser för kameror och strålkastare. ment» eller på svenska »metodtidmätning». Försvarsmedicin 3, 1970 163 MTM 5. Inspektion och justering Metodtidmätning definieras som elementartid- 6. Viloperioder på plattform i vattnet system, med vars hjälp varje manuell arbets- 7. Byte av lufttuber operation kan uppdelas i de grundrörelser, som osv, osv. erfordras för att utföra arbetsoperationen. Var För varje sådant avsnitt bygger man upp en och en av dessa grundrörelser har tilldelats ett tidsformel. Vi kommer under mättnadsdyknings- bestämt tidsvärde, som är fastställt med hänsyn försöket att anställa en expert på MTM och till rörelsens natur och de förhållanden, under UMS dels för registrering och dels för analys vilka den utföres. av registrerade data. Det är vår förhoppning att Man gör således tidsbestämningar på olika ar­ denna mätmetodik skall visa sig användbar vid betsmoment, och dessa tidsenheter kan jämföras sådana här företag. med ett antal i förväg tidsbestämda arbets- Några ord till sist om registreringen. Två fast exemplar. monterade TV-kameror skall användas och vid Nu är det naturligtvis svårt att fastställa be­ behov kunna ställas in av den ene av testdykarna. stämda tidsvärden för ett dykeriarbete av den här Endast en av dykarna observeras åt gången, men karaktären, varför man i stället kan ange ett tids­ tid för allt gemensamt arbete noteras kontinuer­ intervall inom vilket den s k MTM-tiden för det ligt. Två videobandspelare bör finnas ombord på aktuella arbetet beräknas ligga. Det kan man basfartyget, och videobanden avses analyseras i räkna fram ur de MTM-tabeller som finns för efterhand, om någonting skulle missas av observa­ motsvarande grundrörelseelement på land. tören. Denna speciella tillämpningsform av MTM Den huvudsakliga registreringen avses ske på kallas UMS eller »Universal Maintenance Stan­ speciella MTM-blanketter. Som komplement av­ dards» och används framför allt vid underhålls­ ser vi pröva ett nytt registreringsförfarande, s k arbeten. Det innebär helt enkelt att man för ett IBM Information Recording, som i princip går visst arbete anslår ett tidsintervall i stället för en ut på att man i stället för att använda formulär exakt tid. Det tidsbestämda arbetet beräknas direkt stansar in observerade data på hålkort. ligga inom detta intervall. Denna princip för tids­ Fördelen med detta system är att man kan samla bestämningen är betingad av det förhållandet, att in en databank och att man slipper flera arbets­ ett underhållsarbete inte kan förväntas åter­ moment vid analysarbetet. komma i samma form gång efter gång. Tiden kommer därför att variera som funktion av de Avslutning varierande arbetsförhållandena. Detta blir vårt första försök med mättnadsdyk- Tidsbestämningen kan i princip utföras på två olika sätt: ning. Endast ett synnerligen noggrant planerings­arbete kan rädda oss från totalt misslyckande. 1. Att med en MTM grundanalys fastställa total­ Det kan tänkas att tiden — 3 arbetsdagar — är tiden för arbetet ifråga. Tyvärr är detta för kort. Det kan tänkas att dåliga väderleksför­ ogenomförbart i vårt fall, därför att vi inte hållanden med kyla och dålig sikt påverkar har något liknande arbete att jämföra med. arbetet i negativ riktning. Men de erfarenheter 2. Att med hjälp av tiderna för MTM:s grund­ detta försök ger oss torde bli ovärderliga i fram­ rörelser utarbeta s k tidsformler. Med dessa tiden, därför att mättnadsdykningstekniken är tidsformler kan sedan tidsintervall fastställas ekonomiskt och tidsmässigt så oändligt överlägsen för ett visst arbete. den konventionella dykeritekniken. Man brukar börja med att dela upp arbetet i ett antal logiska och avskiljbara avsnitt. I vårt fall kan man tänka sig t ex 1. Kroppsförflyttningar 2. Verktygshantering 3. Verktygsanvändning 4. Materialhantering 164 Försvarsmedicin 3, 1970 Estraddiskussion: Mättnads- och blandgasdykning Ordförande: HILDING BJUR STE DT A. Problem i samband med utvecklandet i ett halvslutet system och tryckutjämning med av mättnads- och blandgasdyknings- luft från behållare blir denna effekt betydligt metodiken reducerad. Mättnadsdykning är den dykmetod, som man i framtiden kommer att använda när det gäller B. Utveckling av nya dyksystem att göra arbeten under längre tider, oavsett om Hesser ansåg att köldproblemet var mindre vid det rör sig om havsforskning, gruvdrift, oljeborr- kortvariga expositioner men att man skulle få ning, odling etc. I våra hav finns det många stora problem vid mättnadsdykningar. I en heli- faktorer, som vi måste ta hänsyn till, t ex sikt umatmosfär måste temperaturen hållas konstant, och kyla. Även arbetsmarknads- och arbetar- därför att det komfortabla temperaturområdet på skyddsproblem måste beaktas. De fysiologiska t ex 200 m djup ligger mellan 30—31°C — och psykologiska följderna av mättnadsdyknings- alltså ett spelrum på 1°, medan det komfortabla företag är dåligt utredda. I vilken utsträckning temperaturområdet i rumsluft ligger mellan 22— störs det centrala nervsystemet? Hur påverkas 29 ° C — med ett spelrum på hela 7 ° C. t ex sömn och urinavsöndrng? Hur långa arbets­ Den dåliga sikten i våra vatten är ett svårt pass kan tas ut? Det finns en mängd tekniska- handikapp för våra dykare. Man har sedan 1950- medicinska-psykologiska frågor, som måste lösas talet diskuterat möjligheterna att använda blinda innan metodiken är klar och fullt säkra dyk­ som dykare och flera av konferensdeltagarna system kan konstrueras. ansåg att detta väl kunde låta sig göra i vissa fall. Ett stort internationellt tekniskt problem är att Tyvärr har någon forskning på detta område konstruera värmeisolerande dräkter. Arborelius ännu inte skett. gav en exposé över olika försök i USA. Man hade försökt med uppvärmda dräkter, dels med Wide konstaterade att röjdykarna i dag i sitt hjälp av varmt vatten via slang, och dels via defensiva arbete använder modifierade sport- elektirska uppvärmningsanordningar. Varmvat- dykarutrustningar. Nya mintyper tivngar fram tensuppvärmningen hade den nackdelen, att dy­ nya aspekter på hur de ska oskadliggöras. Sanno­ karen skållades om slangen var kort och frös om likt måste vi gå över till blandgassystem för röj- slangen var lång. De elektriska uppvärmnings- dykare. Det ligger i marinens militära intresse anordningarna gav elektriska stötar i rätt hög att studera möjligheterna till att utveckla avan­ utsträckning, och atomvärme — som man också cerade systern för dykning. varit inne på — fungerade inte, alldeles bortsett Det existerar i princip två olika apparatsystem från kostnaderna. Wide bekräftade, att de elek­ för dykare: det ena är det sk öppna systemet, triskt uppvärmda dräkterna aldrig fungerat rik­ det andra det s k halvslutna systemet. Båda har tigt bra men ansåg att det mest praktiska var för- och nackdelar. Fördelen med det halvslutna att göra dräkterna så pass isolerande, att de systemet är enligt Wide, att man sparar stora åtminstone kunde hålla den arbetande dykaren mängder gas. Man förbrukar 17 1 gas/minut varm. Han nämnde Unisuit som exempel och medan ett öppet system förbrukar tio gånger så som prövats av oss på 100 m djup med 1 timmes mycket. Den här ekonomin är mindre försvarbar expositionstid i 2° vatten med helium som and- nu än tidigare eftersom det är lättare att få tag ningsgas samt med ett resultat som var över i helium i dag. De små problem vi har med förväntan bra. Den enda anmärkning Wide hade apparater med halvslutet system beror framför var att handskarna inte var helt täta. Med öppet allt på bristande rutin från vår sida. Bl a finns system och stora gasflöden får vi en markant det på apparaten, som sitter på ryggen, en över- nedkylningseffekt i tänderna och munnen, men trycksventil, som går till andningssäckarna och Försvarsmedicin 3, 1970 165 som är till för att kompensera den hydrostatiska inandningsmotstånd av ca 20 cm vattenpelare. tryckskillnaden i lungor och andningssäckar i det På grund av tillförseln av gas får man en viss ideala simläget, vilket man av någon anledning uppblåsningseffekt av kinderna, som gör att nästan aldrig lyckas inta. Dykningarna genom­ dykarna klassar apparaten som »lättinandad». förs följaktligen med ett visst övertryck i syste­ Enligt Berglund borde det vara tvärtom. En met, och har både inandnings- och utandnings- logisk fråga blir följaktligen: skall de tekniska­ motstånd. fysiologiska synpunkterna eller skall de subjektiva­ Användningen av det halvslutna systemet med­ psykologiska betingelserna bestämma val av and- för sålunda ett utbildningsproblem. Inte bara ningsmotstånd? systemet som sådant måste läras in utan även Såväl Strömblad som Sundlöf ansåg, att man en annorlunda andningsteknik, vilket Berglund mycket lätt kunde lära sig att anpassa andningen påpekade i anslutning till Hessers föreläsning till en ny apparatur, och Hesser hade funnit, att om medicinska säkerhetsproblem. Andas man mot tränade dykare ofta har ett mycket högre kol­ en övertrycksventil, så måste man öka sin lung- syretryck och större tolerans mot ökat kolsyre­ volym och följaktligen också öka andningsmusk­ tryck än vanliga människor. Dykaren föredrar att lernas arbete. Trots alltså att motståndet sitter andas långsamt, han utför ett mindre andnings- på utandningssidan, så ökar inandningsarbetet. arbete på bekostnad av att kolsyretrycket stiger. Det synes som om de flesta tränade dykare har Fysiologiska normalvärden gäller många gånger lärt sig att reglera sina utandningsmuskler så att inte för dykare. de kommer ner till ett andningsläge, som är Det slutna systemet bör vara det idealiska mekaniskt fördelaktigare för inandningsmusklerna. systemet såvida teknikerna kan ta fram säkra Det förefaller som om de börjar denna reglering mätinstrument och kontrollanordningar, som hål­ i samma ögonblick de tar på sig andningsmasken, ler syretrycket konstant i en återandningssäck. alltså redan innan det är aktuellt. Kanske är När det gäller andningsmotståndet så kan man detta förklaringen till att många dykare har en väl säga, att 20 cm vattenpelare är ett tolerabelt anmärkningsvärd låg andningsfrekvens. Även det andningsmotstånd, men ordet tolerabel är i vissa ökade viskösa flödesmotståndet i luftvägarna gör sammanhang ett tänjbart begrepp och innebär det fördelaktigt med en långsammare andnings­ inte att det måste vara angenämt-komfortabelt. frekvens. Men hur reagerar olika dykare? Kan Ju lägre in- och utandningsmotståndet är, desto man få dem att andas optimalt med instruktion bättre. Nu är det inte bara andningsmotståndet och träning? Det förekommer ibland att dykare i andningsapparaterna som är av betydelse. Även plötsligt börjar andas med hög frekvens eller andningsmotståndet i luftvägarna blir nödvändigt­ med djupa andetag, och då måste man fråga vis större med ökat dykdjup. Man har en kritisk sig: gav detta en ökad ventilation av lungalveo- flödeshastighet, och detta kritiska värde blir lägre lerna eller är det en högfrekvent ineffektiv and­ med ökat dykdjup. Det finns en absolut gräns ning? Man måste bestämma detta antingen ge­ för vad människan kan åstadkomma i ventilation. nom analys av utandningsluftens sammansättning Strömblad kunde rapportera om den andnings- eller blodgaserna. Ett ökat kolsyretryck i blodet apparatur som används vid flygvapnet, där man orsakat av för liten ventilation driver via and- sedan ett 20-tal år hade erfarenhet av övertrycks- ningscentrum till för stor ventilation. Man kan andning. På ett övertryck av 30 mm kvicksilver, också tänka sig att man genom utspänning av en storleksordning som kan tänkas förekomma lungorna aktiverar den s k Hering-Breuer-reflexen, i sådana här system, har man en respittid på som ger ökad andningsfrekvens och kan leda till 3—4 minuter i vanlig sittande ställning, innan för kraftig ventilation med för stor utvädring av man förlorar medvetandet på grund ac syncope. blodets koldioxid. Detta kan leda till kramp- Med 50 mm övertryck tar det något under 1 mi­ liknande tillstånd, yrsel eller svindel som upplevs nut, och går övertrycket upp till 70 mm tar det som en begynnande medvetslöshet. ca 30 sekunder. Hos en på dessa apparater tränad Enligt Lundqvist är utandningsmotståndet i försöksperson blir effekterna av ett förhöjt inand- den halvslutna apparaten lågt i början men ningstryck och ett samtidigt ökat utandningsmot- stort i slutet av en utvädring. Dykarna klassar stånd en uppblåsning och såväl en ökad andnings- apparaten som »tungutandad». På grund av volym som en ökad andningsfrekvens. Även hos säckarnas läge får man ett ungefärligt statistiskt den otränade individen får man mycket snabbt 166 Försvarsmedicin 3, 1970 Ventilationssymptom. Man accepterade tidigare Jansson (AGA) meddelade, att man i USA hade ett övertryck i andningsapparaturen av 5 mm ställt en prognos på det kommersiella dykeriets kvicksilver, men detta gav så stora besvär att utveckling under de närmaste 10—20 åren, och man nu har satt toleransgränsen till 2,5 mm man förutsade där, att 90 % av all dykeriverk- kvicksilver. Härlin påpekade vikten av ett mycket samhet i världen skulle komma att ske på djup närmare samarbete med flygvapnets försöks- grundare än 25 m. Det gällde framför allt bro­ central i Malmslätt. byggen, tunnelbyggen, kaj konstruktioner o d. AGA har på grundval av denna prognos utveck­ lat en biandgasapparat med kontinuerlig genom­ strömning. Om det förhåller sig så att det enbart C. Blandgasdykning är kvävepartialtrycket som bestämmer frekvensen De biandgaser, som är aktuella här, är nitrox, av tryckfallssjuka och om det är riktigt att man heliox och hydrox. Strängt taget är även luft en kan vistas på djup intill 10 m under obegränsad biandgas, som består av i stort sett 79 % kväve tid utan risk för dykarsjuka, så skulle ett kväve- och 21 % syre. Nitrox är en kväve-syreblandning, partialtryck på 1,6 ata vara tolerabelt. Om fysio­ som har en annan syreinblandning än luft. Heliox logerna kan tillåta ett något förhöjt syrepartial- är en blandning av helium och syre, och hydrox tryck, så skulle vi kunna dyka på 25 m djup består av väte och syre. Dessa andningsgaser kan under obegränsad tid och gå direkt till ytan med blandas i stort sett efter två principer: antingen en kvävetillblandning av endast 1,6 ata. På detta höjer man syrepartialtrycket så mycket som möj­ sätt skulle vi t ex göra en ölandsbro eller en ligt så att man för den inerta gasen kan ge ett öresundstunnel utan etappuppstigning och inte ekvivalent dykdjup, som är mindre än det ak­ riskera några som helst komplikationer vid en tuella och på det viset vinna dyktid. Det är ett eventuell uppflytning. Hesser kunde inte sätta sätt som fungerar bra på små dykdjup och är någon djupgräns eller bestämma ett högsta till- dessutom den mest ekonomiska metoden. Den låtna syrepartialtryck därför att vetenskapliga andra principen innebär att man håller syre­ data saknas på detta område. Lundgren ville partialtrycket mellan de bestämda gränser, som gärna provocera syrgasförgiftning på försöksper­ är tillåtna på stora djup, detta för att minska soner som andades gasblandningar med 1,5, 1,6, riskerna för syrgasförgiftning och för att biand­ 1,7 och 1,8 ata syrgasövertryck, men undrade om gasen skall vara så lättandad som möjligt. (Wide) det var rimligt att ta de risker detta kunde medföra. 1. Nitrox Lundqvist ansåg att det stora problemet vid nitroxdykning framför allt var att få fram en 2. Heliox andningsbar gas som i sig innehåller en syrgas- Ett av de stora problemen med helioxdykning mängd av ganska bestämd storleksordning. Man är värmeförlusterna, vilket tidigare behandlats. kan knappast på ett fältförband tillåta sig att Helium har en enorm genomträngningsför- utföra den blandning av kväve och syre, som är måga. Den går igenom tom glas. Dessutom nödvändig, utan gasen måste blanlas centralt och är helium relativt sett dyrt. Enligt Lundqvist tillhandahållas fältförbanden från någon central finns det numera konkurrens på denna marknad depå, vilket gör att försörjningen av dykarna kan så att inte bara USA och Kanada utan även bli en komplicerad historia. Själva biandför­ franska och holländska firmor kan leverera he­ farandet ställer stora krav på kunnande och lium. Priset har minskat från i runt tal 40 kr erfarenhet. Enligt Wide finns det bra biandgas­ per m3 till 25 à 27 kr. En dykning till 100 m apparater i marknaden, men skötseln och under­ djup med 1 timmes expositionstid kostar i helium hållet fordrar så stort kunnande, att man drar ca 500 kr i dag. En dykning till 150 m med sig för att lämna ut den till bl a röjdykarför- 1 timmes expositionstid kommer att stiga till ca banden. Blandgasdykning för röjdykare är bra 2 000 kr i heliumkostnader. Jansson (AGA) var men fordrar en omsorgsfull utbildning, vilket f n tveksam när det gällde heliumleveranser i ett är svårt att få, då utbildningstiden för all militär skärpt internationellt läge, eftersom det bara är personal är ytterligt ansträngd. NATO-länder som i dag levererar helium till oss. Försvarsmedicin 3, 1970 167 3. Hydrox Gaskostnaderna vid en heliumdykning är relativt små i jämförelse med alla andra kostnader en dykning för med sig. Frågan är om det blir bil­ ligare med vätgas. Bjurstedt, som varit med och utvecklat den vätgasdykning vilken Zetterström på 1940-talet experimenterade med, anförde att en av orsakerna till utvecklingen av vätgasmeto- den var att väte kunde framställas och blandas ombord och användas vartefter det framställdes. Men frågan är om det längre finns något behov av vätgasdykning. Enligt Lundgren återstår väl numera bara den aspekten, att väte är lättare än helium och genom sin lägre täthet i blandning med syre kommer att erbjuda mindre andnings- motstånd än helium. Helioxblandningar är redan tungandade på de djup man nu kommit ned till och efter hand kommer att bli alltmer aktuella. Bjurstedt hade tidigare tillsammans med andra forskare trott att vätgasen skulle ha fördelar också med dekompressionen, men helt nyligen har det kommit signaler i motsatt riktning, och Hesser pekade på överraskningar beträffande vät- gasens narkosverkan, där vätgas teoretiskt borde ha gett minsta narkosverkan av alla gaser genom att den är den lättaste, men där undersökningar under de senaste åren antyder någonting helt annat. Man har fått en del underliga effekter av vätgas, men man vet inte om det är tryckeffekter eller om det beror på vätgasen. Om man extra- polerar resultat från djurförsök så skulle vätgasen tom ha större narkosverkan än helium, vilket förefaller märkligt. 168 Försvarsmedicin 3, 1970 SEKTION V Internationella juridiska problem samt uttagnings- och utbildningsproblem Moderator: LARS LUNDBERG Internationella juridiska problem i samband med utnyttjande av havsbotten STIG STRÖMBÄCK Sammanfattning Den ökade användningen av havet för transporter, för att tillgodogöra sig dess levande organismer, i framtiden sannolikt även för växt- och djurodling samt för att utvinna naturtillgångar (mineraler, petroleum, naturgas) gör det nödvändigt att betrakta havet och dess botten på ett nytt sätt. I stort är det fråga om två användningssätt: det ena av ekonomisk karaktär, det andra av strategisk. Strä­ vandena att tillvarata havets dolda rikedomar går parallellt med kampen om sjöförbindelserna och de militära intressena i övrigt att utnyttja havet. Vid de s k havsrättskonferenserna i FN:s regi i Genève åren 1958—60 kodifierades stora delar av de folkrättsliga frågekomplexen om havet i fyra internationella konventioner, som behandlar: terri- torialhavet och den s k tilläggszonen, det fria havet, fisket på det fria havet samt kontinentalsockeln. Särskilt konventionen om kontinentalsockeln ger emellertid möjlighet till så vida tolkningar att många kuststater, för att tillförsäkra sig nyttjanderätten av havet och dess botten, ansett sig ha rät­ tighet att utsträcka sina sjöterritorier till tolv och i vissa fall upp till 200 nautiska mil från bas­ linjerna vid kusten. Intet sägs om förbud mot militära mstallationer på kontinentalsockeln eller botten av det djupa havet, för såvitt installationerna inte stör sjöfarten, fisket och ev exploatering av naturtillgångar. Det är framför allt möjligheterna att använda massförstörelsevapen som framkallat oro för havens framtid. Därför brådskar det att få till stånd en internationell reglering i fråga om utnyttjandet av havet och dess botten av såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska skäl. Detta inses lätt om vi erinrar oss att det behövdes en Titanic-katastrof (år 1912) innan det tillkom en konvention om säkerheten till sjöss. Torrey Canyon-olyckan (år 1967) var en förutsättning för att man på allvar skulle börja inse riskerna för oljeföroreningar från de stora tankfartygen. Det förhållandet att exploateringen i havet ännu bara är i början, kan kanske underlätta internationaliseringsprocessen. Den snabba tekniska utvecklingen i vår tid har Wickman tillsattes sommaren 1968 och har som tillåtit och kommer att tillåta fantastiska fram­ ordförande departementsrådet Sven Swartling. steg inom snart sagt alla områden. Våra tankar Ett initiativ i samma positiva anda utgör själv­ kretsar ofta kring de mest revolutionerande fram­ fallet också det Navalmedicinska Symposium som tidsperspektiv, t ex utvecklingen i rymden, som här pågår. ivrigt presenteras i alla massmedia. Men trots Den ökande användningen av havet för trans­ dessa futuristiska rymdperspektiv kan det konsta­ porter, för att tillgodogöra sig dess levande or­ teras, att världens länder aldrig tidigare lagt ner ganismer, i framtiden sannolikt även för växt- så mycket intresse och så stora ansträngningar och djurodling samt för att utvinna naturtill­ som just nu på ett närmare liggande element, gångar (mineraler, petroleum, naturgas) gör det nämligen havet. Detta gäller inte minst om nödvändigt att betrakta havet och dess botten strandstaterna i vår närmaste omvärld, vid Nord­ på ett nytt sätt. I stort är det fråga om två an­ sjön och Östersjön. Intresset för att utnyttja vändningssätt: det ena av ekonomisk karaktär, havet och sjövägarna har dock inte varit lika det andra av strategisk karaktär. Strävandena att framträdande i Sverige trots att huvuddelen av parallellt med kampen om sjöförbindelserna och vårt land är havsomflutet. Ett positivt initiativ tillvarata havets dolda rikedomar går därför kan emellertid noteras genom den havsresurs- de milihära intressena i övrigt att utnyttja havet utredning som på tillskyndan av statsrådet Krister och dess botten. Här uppkommer nya ägande- Försvarsmedicin 3, 1970 171 EXEMPEL PA UPPDELNING AV HAVS­ BOTTEN / SVERIGE OMGIVANDE HAV VID TILLÄMPNING AV KONVENTIONEN OM KONTINENTALSOCKELN , 94 OnC / / FINLAND / / I NORGE I SVERIGE DANMARK gu SOVJET & o. POLEN VÄST ÖST TYSKLAND Figur 22. Karta utvisande uppdelning av havsbotten i Sverige omgivande hav vid tillämpning av konven­ tionen av kontinentalsockeln. 172 Försvarsmedicin 3, 1970 rätts- och utnyttjandeproblem, som fordrar in­ bulla av år 1493 genom vilken påven Alexander ternationell reglering. Men innan dessa problem VI delade upp haven mellan Spanien och Por­ analyseras, kan det vara värt att nämna något tugal. Men tanken att använda havet som han­ om hur den nuvarande folkrätten om havet delsväg låg också bakom de sjöfarande natio­ vuxit fram. nernas — Venedigs, Storbritanniens och de skandinaviska ländernas, framför allt Danmarks —• krav att fritt få segla på haven. Efter hege­ Havsrätten i historisk belysning moniernas slut kunde så Västerlandet i början Intill vår tid har man ansett att havet för män­ av 1600-talet genom Hugo Grotius få en kodex, niskan endast utgjort den stora yta, som till fem som bekräftade att havet inte var delbart och sjundedelar täcker jorden. Ur stånd att gå ner inte kunde tillhöra någon — »Rex nullius». Det i havsdjupen har människan nöjt sig med att var principen om det fria havet — »mare utnyttja dessa väldiga vidder huvudsakligen för liberum» — i ett arbete år 1609 med samma transporter och fiske. Det har gått ganska lätt. namn, som blev banbrytande för det mellan- Storm och svår sjöhävning på havet utgör inte folkliga samarbetet på havet och senare tids ett lika besvärligt hinder som bergskedjor, sump­ internationella havsrätt. Eftersom man inte kunde marker, urskogar och öknar gör på land. Med tränga ner i havsdjupen kom utforskandet först upptäckten av nya kontinenter följde nya behov att gälla kustfarvattnen där fordom fisket utöva­ av handel och samfärdsel över haven. Det var des, vilket sedan gjorde att strandstaterna bör­ detta motiv som låg bakom försöken under anti­ jade göra anspråk på det utforskade vattnet ken och medeltiden att skaffa sig äganderätt närmast kusten. Redan begreppen »det fria ha­ över haven. Ett exempel är den famösa påvliga vet», »territorialhavet» (tidigare yttre territorial- --—Fr Spanien . Canada USA Azorerna Portugal Madeira / Bermuda c Kanar.: 0o Storbritannien th Kap Verde o?" Figur 23. Exempel på hur Atlantens botten skulle kunna uppdelas vid en vittgående tolkning av kon­ ventionen om kontinentalsockeln. Försvarsmedicin 3, 1970 173 vatten) och »inre vatten» antyder skillnaden Territorialhavet mellan exploaterandet av ytan (havet) och den marina volymen där under (vattnet). Med un­ Vid Genèvekonferensen gjordes försök att skapa dantag för vissa rättigheter — oskadlig genom­ en internationellt fastställd bredd på territorial­ fart (passage inoffensiv) — tillhör territorial- havet. Man tog fram detaljerade regler för be­ havet strandstaten. Den traditionella territorial- räkningen, men misslyckades med att bestämma havsbredden har länge varit tre nautiska mil, en fixerad bredd. Detta har gjort att ett flertal vilket ungefär överensstämmer med gamla kano­ stater unilateralt försäkrat det vara sin rätt att ners skottvidd. Men med den ökande utforsk­ utsträcka sina sjöterritorier till tolv, ja t o m 120 ningen och exploateringen av havet samt utveck­ och 200 nautiska mil från sina baslinjer, i senare lingen av nya marina vapen och spaningsmedel fallet över kontinentalplatåns område. Inom Ös­ — på, över och under ytan — har frågorna om tersjön hade Sovjetunionen redan före Genève­ territorialhavets bredd, zonen närmast utanför konferensen utsträckt sitt territorium till tolv och överhuvud taget hela det fria havet blivit nautiska mil, vilket fick ogynnsamma konsekven­ föremål för livlig internationell verksamhet. ser för bl a de svenska fiskare som av hävd brukade fiska utanför baltiska kusten. Förutom Sovjet har hittills ingen av östersjöstaterna ge­ nomfört någon utvidgning. Sverige hävdar sedan Nya regler kodifierades 1958 år 1779 fyra nautiska mil. Mot bakgrund av territorialhavskonventionen har man i vårt land Vid de sk havsrättskonferenserna i Förenta genomfört en översyn av baslinjesystemet (grän­ Nationernas regi i Genève åren 1958—60 sam­ sen mellan inre vatten och territorialhav) som ordnades stora delar av de nyss nämnda fråge- år 1966 utmynnade i en lag om Sveriges sjö­ komplexen i följande fyra internationella kon­ territorium1. Samtidigt har förslag om en bredd­ ventioner, vilka primärt anses gälla under freds- ning till i första hand sex nautiska mil framförts förhållanden. dels från Sveriges Fartygsbefälsförening, dels från • Konventionen angående territorialhavet och försvarets sida. Pressen, särskilt tidningen Arbetet tilläggszonen, innehållande rättsregler för ter­ i Malmö, har gett förslaget ett gott stöd, men ritorialhavets utformning, för fartygs s k oskad­ något beslut i frågan från statsmakternas sida liga genomfart samt vissa regler för den s k finns inte ännu. tilläggszonen. • Konventionen angående det fria havet med Fisket rättsregler om fartygs och luftfartygs utnytt­ jande av det fria sjö- respektive lufthavet, Genèvekonventionen om fisket ger i princip alla regler för utläggning m m kablar, pipelines nationer rätt att fiska i det fria havet utanför och liknande på havsbottnen samt förbud mot nationella sjöterritorier. Genom konferensen i föroreningar. London 1964 tillkom en särskild konvention mel­ lan staterna i Västeuropa innebärande att exklu­ • Konventionen angående fiske på det fria siva fiskezoner kunde upprättas. Sverige anslöt sig havet och bevarande av dess levande till­ till konventionen och har senare efter förhand­ gångar. Denna följdes av ytterligare en fiske­ lingar med Danmark och Norge infört nya lag­ konvention vid en konferens i London år bestämmelser om rätt till fiske utanför Väst­ 1964, innebärande bl a regler för upprättande kusten. Fiskezonen som trätt i kraft från 1/11 1968 av fiskezon, sträckande sig till ett avstånd av sträcker sig åtta nautiska mil utanför territorial­ 12 nautiska mil från baslinjerna för inre gränsen. Danska och norska fiskefartyg får be­ vatten. driva fiske inom den svenska fiskezonen norr om • Konventionen angående kontinentalsockeln de gränser som är utmärkta på bilden. Vidare får med definition av detta begrepp, metoder för danska, finska, isländska och norska medborgare gränsdragning mellan kuststaters intresseom­ fritidsfiska i zonen. Huruvida icke nordiska fiska- råden samt grundläggande rättsregler. Denna konvention är betingad av den snabba utveck­ 1 Lag den 3 juni 1966 om Sveriges sjöterritorium lingen i fråga om utvinnandet av naturtill­ (SFS nr 374) och kungörelse den 3 juni 1966 med gångar från havsbottnen. närmare bestämmelser om beräkning av Sveriges sjöterritorium (SFS 375). 174 Försvarsmedicin 3, 1970 re, som tidigare tagit fångster i området, kommer ges bl a att runt anläggning för utforskning och att respektera lagen är svårt att förutse. Det torde utvinnande av naturtillgångar (t ex borrtorn) bero på dels hur fisken går till, särskilt sillens skall upprättas en säkerhetszon med en utsträck­ gåtfulla vandringar, dels på hur vår bevakning ning av högst 500 meter från anläggningens ytter­ i området förmår inge respekt. sidor. Fartyg får inte segla in i säkerhetszonen Någon svensk fiskezon inom Östersjön finns utan medgivande av anläggningens ägare. Inom ännu inte fastställd. Men ostkustfiskarna har anläggningen och zonen tillämpas svensk juris­ i skrivelse i juni 1968 till Konungen gjort fram­ diktion. ställning om en utvidgning av territorial- och Hittills har för Sveriges del träffats endast en fiskegränserna utanför ostkusten i syfte att skydda överenskommelse, den med Norge förra året de av hävd som svenska betraktade fiskevattnen. (1968), om avgränsning av kontinentalsockeln Man anser att vissa partiella förbättringar kunde i norra Skagerack2. Förhandlingar med Finland även åstadkommas genom en begränsad utflytt­ och Danmark pågår och enligt uppgifter i pres­ ning till sex nautiska mil. sen lär även Sovjetunionen önska förhandlingar Genom att främmande fiskare — ofta i form om kontinentalsockelprincipens tillämpning. En­ av flytande fiskeindustrier med moderfartyg och ligt konventionen utgörs gränsen mellan olika 20—30 trålare — grupperar sig på de traditio­ kuststaters intresseområden av en mittlinje mel­ nella fångstvattnen tvingas de svenska fiskarna lan de baslinjer varifrån bredden av varje stats uppsöka andra längre bort belägna fiskeplatser. territorialhav räknas. En blick på kartan visar att Såväl fångstresultat som kostnader påverkas så­ sedan avtal träffats med Finland, Sovjetunionen, lunda negativt av de berörda förhållandena. För Polen osv får Sverige rättighet att nyttja natur­ ostkustfiskarna ter det sig otillfredsställande och tillgångar på kontinentalsockeln i Östersjön i oriktigt att de måste konkurrera med allt flera betydande omfattning. trålare från staterna vid östra och södra Öster­ Flertalet stater var i likhet med Sverige snabba sjön medan fiske utanför baltiska kusten är för­ att ansluta sig till kontinentalsockelkonventionen. bjudet för svenska fiskare innanför den ryska Utforskning och exploatering av främst olja och 12-milsgränsen och därutöver inom vissa övnings­ naturgas hade i vissa hav, t ex Nordsjön, påbör­ områden. jats redan före konventionens tillkomst. Aktivi­ teten har sedan utsträckts till att gälla inte bara Kontinentalsockeln kust- och randhaven utan även oceanerna. Genèvekonventionen om kontinentalsockeln talar om havsbottnen och dennas underlag i de om­ råden under vatten, vilka gränsar till kusterna, Regler under neutralitet men är belägna utanför territorialgränsen intill Översynen av de folkrättsliga reglerna för freds- ett djup av 200 meter eller, därutanför, intill förhållanden har inte ännu följts av någon mot­ dess djupet omöjliggör exploatering. Kuststaten svarande för krigsförhållanden. Dad gäller sjö­ utövar suveräna rättigheter över sockeln, men territoriets utformning torde det dock kunna blott i vad avser utforskandet och tillgodogöran­ anses såsom självklart att Genèvekonventionens det av dess naturtillgångar. regler gäller även under neutralitet. Haagkonven- Rättigheterna får således inte inverka på det tionen 1907 nr XIII angående neutrala staters ovanförliggande vattnets egenskaper av fritt hav rättigheter och skylligheter i händelse av sjökrig och inte heller på det fria luftrummet. Konven­ äger fortfarande tillämpning. Som framgår av tionen innehåller bl a regler om namnet är denna konvention giltig för stater som • gränsdragning genom avtal med övriga be­ förklarat sig neutrala vid krig mellan främmande rörda strandstater makter. Under neutralitet har kuststaten enligt • uppförande av inrättningar för utforskning konventionen skyldighet att inom sitt sjöterri­ och utvinning av naturatillgångar samt torium skydda inte bara egen utan även utländsk • åtgärder för skydd av sjöfart och havets bio­ sjöfart mot krigshandlingar. Den neutrala staten logiska tillgångar. Sverige införde 1966 en lag angående konti­ 1 Lag den 3 juni 1968 om kontinentalsockeln.2 Överenskommelse den 24 juli 1968 mellan Sverige nentalsockeln1 helt i överensstämmelse med och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln Genèvekonventionens bestämmelser. I lagen an­ (Prop nr 152 år 1968). Försvarsmedicin 3, 1970 175 är även skyldig att med till buds stående medel • Världsproduktionen av fisk ökade under åren förhindra att dess territorium utnyttjas av någon 1956 till 1966 från 30 milj ton till 57 milj av de krigförande som utgångspunkt (bas) för ton, dvs nästan en fördubbling. Fisken sker operationer mot den andra parten. Erfarenheter med nya typer av fiskefartyg och nya metoder från de båda världskrigen och andra konflikter som t ex elektriskt fiske kombinerat med möj­ tyder på att neutralitetskränkningar av det här ligheter att konservera ombord. slaget kan bli vanligast förekommande. De kan • Världstonnaget fördubblades under åren 1951 ge upphov till allvarliga politiska konsekvenser till 1965. Samtidigt med ökande samfärdsel om den neutrala kuststaten inte har tillräckliga på haven utvecklas skeppsbyggeriet mot större resurser för att skydda sjöfarten och förhindra deplacerande fartyg, snabba bärplansfartyg kränkningar inom sitt territorium. Mot den bak­ och svävare samt undervattensfarkoster för grunden är det uppenbart att territorialhavets olika ändamål. Transportsystemet blir mer utsträckning har särskild betydelse för en kuststat och mer kombinationer av järnväg/bil, far- som eftersträvar neutralitet. Att under neutrali- tyg/svävare, flygplan/helikopter. tetstillstånd söka utsträcka suveräniteten längre ut Det växande intresset för att utvinna havets till havs vore ett intrång på det fria havet och enorma rikedomar måste självfallet hälsas med strider mot folkrätten. Havet innanför territorial­ tillfredsställelse under förutsättning att frukterna gränsen spelar en avgörande roll för de marina av verksamheten fördelas på ett legalt och ända­ stridskrafternas möjligheter att lösa sina uppgifter målsenligt sätt. Men det finns faror som hotar. i neutralitetsförsvaret. Territorialhavets bredd in­ Genom det massiva fisket från vissa staters sida verkar starkt på möjligheterna, att under neutra­ är fiskebeståndet i flera havsområden i fara. litet förbereda försvaret mot invasion t ex genom Endast en internationell reglering kan rädda övervakning, mineringar m m. situationen. Man befarar att det finns strand­ stater som vill ställa anspråk på havsbottnen till Utnyttjandet av havet skapar problem den utsträckning att de delar upp haven sins­ inom statssamfundet och folkrätten emellan och därigenom utestänger andra stater. Genom att exploateringen främst kan börja nära Intresset för havet har ökat i takt med den kusterna och i randhaven uppstår nya problem allmänna samhällsutvecklingen, de teknologiska inom statssamfundet och folkrätten. Kontinental­ framstegen och inte minst den dynamiska kom- sockelkonventionen inbjuder otvivelaktigt till en munikationsutvecklingen. Med utgångspunkt från uppdelning av exploatering av haven på ett sätt skeendet och genom perspektiva studier har man som de delegerade i Genèvekonferensen 1958 funnit att bl a följande förhållanden och utveck­ inte kunde förutse. lingstendenser har styrande inverkan på det fram­ Förekomsten av olja och naturgas i Nordsjön tida utnyttjandet av havet. har redan framkallat intressemotsättningar mel­ • Olja och naturgas utvinns i ökad takt i Mexi­ lan strandägare vid detta hav; i ett gränsdrag- kanska golfen, i Karibiska havet utanför ningsfall mellan Västtyskland och Holland och Venezuela, i Nordsjön, i Biscaya osv. Malm i ett annat mellan Västtyskland och Danmark. och andra mineraler finns även. Franska När skiljedom utverkades hos Internationella forskare har beräknat att det finns ca tio domstolen i Haag gav denna i början av 1969 miljarder ton guld i oceanerna. företräde åt Västtysklands krav, vilket i sin tur • Befolkningstillväxten — jordens befolkning gav upphov till kritik på danskt och holländskt beräknas fördubblad år 2000 6 samt ökad håll, varvid man bl a ifrågasatte internationella levnadsstandard och industrialisering nödvän­ domstolens kompetens att handlägga dylika mål. diggör ökat utbyte av varor och tjänster som I dag är exploateringen bara i det begynnande av ekonomiska skäl främst transporteras sjö- skedet och det kommer att ta decennier att bygga ledes. upp verksamheten till stordrift. Men det är för • För att försörja ytterligare tre miljarder män­ mänskligheten stora värden som står på spel. Av niskor år 2000 anses det nödvändigt att snart det skälet har initiativ till studier med syfte att starta den växt- och djurodling som enligt nå en internationell reglering av hithörande frå­ marinbiologerna lär vara möjlig att genom­ gor tagits av såväl Förenta Nationerna som en­ föra i havet. skilda stater. Även det Internationella Institutet 176 Försvarsmedicin 3, 1970 för Freds- och konfliktforskning, SIPRI, i Stock­ En robot, hydrofonstation etc kan även in­ holm, har studerat problemen bl a vid ett sym­ kapslas i en cylindrisk boj med kardansk upp- posium under ordförandeskap av professorn i hängning, som flyter vertikalt och kan förankras folkrätt vid Stockholms Universitet, Hilding Eek. på botten, dvs är flyttbar. Vapnen skulle vara I rapporten rekommenderas bl a, att FN bör fjärrstyrda från land. Fördelen med denna metod upprätta en internationell havsbottenorganisation, skulle vara att man förfogade över ett avskräck- som tar upp alla aspekter på havsforkningen och ningssystem vars gruppering kunde ändras och exploateringen av havens naturtillgångar1. därigenom vore svårare att upptäcka för angri­ De här initiativen är led i strävandena att paren. Genom att välja grupperingsplatser långt uppnå fördrag om havets utnyttjande för fred­ från bebodda områden skulle olägenheter för liga ändamål. Men när staterna skall vara med befolkningen undvikas. om delning av stora delar av havets volymer, då Det är framför allt möjligheterna att använda finns det risk, vilket redan konstaterats, att den massförstörelsevapen som framkallat oro för ha­ gamla rivaliteten om jungfruligt territorium vens framtid. Diskussioner har därför påbörjats återkommer. Därför har även de militära frå­ i FN:s nedrustningskommission i Geneve om gorna i sammanhanget tagits upp på de inter­ neutralisering av havsbotten. Ursprunglig för­ nationella konferenserna. slagsställare var Malta år 1967. Våren 1969 Hittills har det militära utnyttjandet av havs­ lämnade Sovjetunionen ett förslag innebärande botten varit begränsat till främst minor; för­ att alla militära installationer på havsbotten utan­ ankrade minor och bottenminor. Denna använd­ för 12 nautiska mil från baslinjen vid kusten ning av minor regleras av mycket fria tillämp­ skulle förbjudas. USA lämnade ett motförslag ningar. Krigförande stat kan lägga ut minor i innebärande att enbart massförstörelsevapen eget sjöterritorium, i fritt hav och i motstån­ skulle vara helt förbjudna på havsbotten utanför darens sjöterritorium, varvid varning måste ut­ 3 nautiska mil. sändas så att neutrala staters sjöfart skall kunna Som en kompromiss har den svenska nedrust- fortgå. Som bekant var mineringsverksamheten ningsdelegationen under statsrådet Alva Myrdal under de båda världskrigen ett hot även för den föreslagit att alla militära installationer skulle neutrala sjöfarten, bl a genom att förankrade vara förbjudna utanför 12 nautiska mil. Undan­ minor slet sig och blev drivminor2. tag skulle dock göras för vissa rent passiva an­ Genom modern havsforskning kan vattenför­ läggningar för samband, navigering och övervak­ hållanden samt havsbottens konfiguration och ning. Inom området 12 till 3 nautiska mil från geologi kartläggas. Detta påverkar tillkomsten av baslinjerna skulle strandstaten ha full frihet att nya element i krigföringen. Ubåtar kan inta bot­ utnyttja havsbotten för militära ändamål med tenlägen och om det sker i »fickor» på bottnen undantag för massförstörelsevapen. Innanför 3 blir de svårare att upptäcka för motståndaren. nautiska mil skulle även sådana vapen få instal­ En neutral stat måste inom sitt sjöterritorium leras. Kontrollfrågan skulle lösas genom inter­ kunna hindra krigförandes ubåtar från att upp­ nationell kontroll i fritt hav utanför 12-mils- träda i uläge eller inta bottenlägen som utgångs­ zonen och genom rätt och skyldighet för strand­ punkt för anfall mot den andra krigförande staten att kontrollera att ingen annan stat bröt parten. mot fördraget inom strandstatens 12-milszon. Om det är möjligt att bygga anläggningar på Man eftersträvar sålunda en formel för demili- havsbotten för att utvinna olika naturtillgångar tarisering av havsbotten som dock inte skulle så är det uppenbart, att där även kan upprättas kunna tillämpas på territorialhavet. Detta önskar militära installationer, t ex defensiva medel för många stater utvidga för att det dels skall ge • hydroakustisk avlyssning och vapen mot dem ekonomiskt utbyte (exploatering av havs­ ubåtar, botten, och dels korrespondera till dagens ele- • positionsbestämning, • samband i olika former, samt 1 Towards a Better Use of the Oceans. A Study offensiva medel i form av and Prognosis, sammanställd av Jan Mårtensson, • ubåtsbaser, och bitr direktör vid SIPRI. • robotar av typ Polaris i kapslar i havet eller 2 Ca 4 000 minor omhändertogs utanför den svens­ka kusten (Flottans neutralitetsvakt 1939—1945 av i silos nedgrävda i havsbotten. Bertil Lagvall). Försvarsmedicin 3, 1970 177 ment i sjökriget. Det kan därför vara lämpligt tära ändamål gäller det därför att agera snabbt, att rikta in sig mot en formel som skulle defi­ innan strandstaterna hunnit börja etablera sig nieras som »demilitariseringsgräns», vilken inte och dra gränser på havsbotten på sätt som man nödvändigt skulle vara densamma som territorial­ under årtusenden gjort på land. Det förhållandet gränsen men skulle ta hänsyn till försvarsbehoven. att exploateringen och etableringen i havet ännu Vi ser sålunda att det brådskar att få till stånd bara är i början, kan kanske underlätta inter- en internationell reglering med lösning av ägande­ nationaliseringsproceduren. rätten till havsbotten av såväl ekonomiska som militära skäl. Schematiskt sett syns tre formler möjliga: • internationalisering av havsbotten under det Kommentarer till Strömbäck: fria havet, • utvidgning av territorialhavet som står under Internationella juridiska problem i sam­ strandstatens överhöghet, samt band med utnyttjandet av havsbotten * delning av haven mellan olika stater vare sig Adolfson undrade om man — med anledning av de är strandägare eller inte. den snabba tekniska och dykerimedicinska utveck­ Den tredje formeln (delning) skulle ge upphov lingen, som naturligtvis medför en höggradig till sådana svårigheter att den bedöms omöjlig ockupation av havsbotten — hade tänkt sig någon att realisera. Den första formeln (internationali­ sorts internationell räddningsverksamhet när det sering) skulle sannolikt vara den bästa men den gäller att klara besättningar ur de undervattens- stationer som de strandägande nationerna säker­ torde inte kunna realiseras genom krav från vissa stater på en ofta betydande utvidgning av terri­ ligen skulle komma att bygga. Strömbäck kände inte till någonting annat än konventionen om torialhavet. Någon form av kompromiss syns därför mest framkomlig, t ex en rimlig utvidg­ säkerheten till sjöss, som man kunde repliera på, men föreställde sig att det måste bli nödvändigt ning av gränsen för territorialhavet till exempel­ vis 12 nautiska mil samt internationalisering av för FN att i den situation man nu har skapat ta upp denna utomordentligt viktiga fråga. havsbotten och ev även själva havet där utanför. I fråga om samordningen av forskningsverk­ För kontrollen i territorialhavet skulle strand­ staterna svara. För övervakning av demilitarise- samheten på havsbotten ansåg Strömbäck att det ringen under det fria havet skulle erfordras ett gällde att skapa nya internationella regler. FN internationellt kontrollsystem under FN:s över­ har en havsforskningsorganisation — en kom- höghet. Medlemsstaterna skulle därvid åläggas mision — dit de nationella organisationerna kan knytas, t ex det franska CNEXO, som Cassel skyldighet att ställa till världsorganisationens för­ fogande erforderliga kontrollstyrkor för uppträ­ talade om. Eftersom vi saknar en svensk mot­svarighet till CNEXO, kan man kanske tänka dande såväl på som över och under havets yta. sig att Industridepartementet med Havsresurs- utredningen eller Utbildningsdepartementet, kun­ Slutord de tillsvidare tjänstgöra som nationell organisa­tion och samarbeta med FN på samma säti som Vetenskap och teknik förändrar i dag vår livs­ CNEXO. På nedrustningssidan finns i FN en form med en tidigare otänkbar hastighet. Rätts­ nedrustningskommission med 18 deltagande sta­ systemen sätts därför på hårda prov. Många av ter. I olika länder finns dessutom fredsforsknings- morgondagens problem måste lösas i dag, i mor­ institut — i Sverige ett av svenska staten bekostat gon kan det vara för sent. Detta inses lätt om vi internationellt sådant — som till mycket stor del erinrar oss att det behövdes en Titanic-katastrof sysslar med de här aktuella frågorna. Den svenska (år 1912) innan det tillkom en konvention om nedrustningsdelegationen ledes som bekant av fru säkerheten till sjöss. Torrey Canyon-olyckan (år Alva Myrdal, och till den är knutna ett flertal 1967) var en förutsättning för att man på allvar experter från försvaret. Nedrustningsfrågan inklu­ skulle börja tänka på riskerna för oljeförore- sive internationaliseringsproblemen när det gäller ningar från de stora tankfartygen. I strävandena havsbotten studeras också på Militärhögskolan att åstadkomma nya internationella regler om inom ämnet folkrätt, som numera delges alla utnyttjandet av havet för ekonomiska och mili­ officerare. 178 Försvarsmedicin 3, 1970 Personaluttagningsproblem CLAES LINDEMARK Sammanfattning Betydelse för dykning och. ubåtstjänst av en del aktuella sjukdomar och skador och resttillstånd efter genomgångna sjukdomar och skador belyses uppdelat på organsystem alternativt symtomkomplex av typen psykisk balans, tillfällig indisposition och ålderns inverkan. Submarin verksamhet, dvs dykning i olika former Kroppsliga sjukdomar och ubåtstjänst, kräver att man försöker undvika Vid undersökningen göres, som tidigare nämnts, alla komplikationer som kan tillstöta ur medi­ notering om föregående sjukdomar. Vid genom­ cinsk synpunkt. Ubåtspersonal övas i fri uppstig­ gång av frågeformuläret visar det sig att endast ning från sjunken ubåt och jämställes därmed enstaka individer går helt fria. De flesta anmärk­ beträffande kraven med dykare. ningarna bedömes dock såsom »utan betydelse för tjänsten». Allmänt gäller sjukdomar eller Psykisk balans resttillstånd efter sjukdomar och skador som kan Vistelse under vatten innebär skilda betingelser ge akuta besvär. Dylika akuta förändringar kan jämfört med vistelse i luft, och allt som inträffar vara njursten, gallsten, epileptiska anfall, yrsel, »utom programmet» under dykning innebär svår huvudvärk, svåra låsningssymtom från rygg potentiellt större risker. Detta gör att det är eller leder, smärttillstånd och andra störningar nödvändigt med psykisk stablitet varigenom risk i magtarmkanalen och som ej bör inträffa vare för panikhandlingar minskar. Typen »olycksfåg­ sig under dykning eller under en sjökommen- lar» som ideligen genom ovarsamhet och obe­ dering. tänksamhet råkar ut för missöden med mer eller mindre allvarliga följder måste sålunda gallras Skeleit och muskler undan liksom överhuvud taget de som haft besvär med »nerverna». Rörelse- och stödjeapparaten måste, som jag nyss Av detta framgår att det är önskvärt för be­ nämnde, vara fri från uppenbara risker för rygg­ dömningen att ha tillgång till uppgifter om skott, låsningar och tendens till urledvridningar. tidigare sjukskrivningar och anledningen till Reumatiker lämpar sig ej för submarin tjänst på dessa. Vid en kort undersökning på någon halv­ grund av den kalla och fuktiga miljön. Gamla timme går det ej i allmänhet att få fram psykiska skelettskador, välläkta frakturer etc, utgör intet defekter. På denna punkt har arbetsgivaren ett hinder om de eljest eg ger symtom. Utläkta stort ansvar, inte minst mot individen, genom sin infektioner i skelettet däremot, tuberkulos, syfilis kännedom om personalen. På motsvarande sätt eller benröta av annat slag utgör däremot ett gäller för utbildningsledaren att observera an­ hinder. Tillfälliga rubbningar i benbildningen märkningsvärda avvikelser och avbryta utbild­ under uppväxten i skelettet fordrar särskild be­ ningen i vissa fall. dömning i varje enskilt fall. Psykologisk testning med avseende på submarin tjänst för att gallra i förväg vore givetvis önsk­ Nervsystemet värt som ett komplement till läkarundersök­ Submarin tjänst fordrar välkoordinerat rörelse­ ningen. Detta är emellertid ett synnerligen stort mönster utan störningar i motorik och sensi­ arbete gällande en mycket liten grupp. Gruppen bilitet av olika kvaliteter. Yrselattacker, svim- innebär inte samma risker för utomstående som ningstendens och eventuella ärr efter skallskador exempelvis flygförare och detta kan väl vara en och hjärnhinneinflammationer, huvudvärksten- förklaring till att man hittills ej tagit fram lämp­ dens, exempelvis migrän, hör ej ihop med sub­ liga testbatterier. marin tjänst. Försvarsmedicin 3, 1970 179 Ögon Njurar och urinvägar Synskärpan skall för den submarine vara sådan Akuta smärtanfall av njurstenstyp äventyrar gi­ att han klarar sig upp och ur vattnet utan ökad vetvis den submarina tjänsten. Upprepade infek­ risk för olycksfall. Kontaktglas finns och bäres tioner i urinvägarna är ej heller förenligt med av en del utan större obehag. Det innebär dock submarin tjänst på grund av nerkylningen. risker att använda dylika under en dykarmask eller cyklopöga på grund av den allvarliga irrita­ Hud tion som kontaktlinserna förorsakar då de rubbas från sitt ideala läge på hornhinnan. För vissa Kroniska hudförändringar som allergiskt exem eller den torra och tunna hud som står kvar efter specialuppgifter är blinda de bästa dykarna men dessa fordrar givetvis speciell assistans för att ej tidigare exem och omfattande förändringar av råka ut för olycksfall vid ytan före och efter psoriasistyp liksom tendens till hudinfektioner och svårigheter att fördra kyla utgör hinder för sub­ dykningen. marin tjänst. Hjärta och cirkulation Akut, tillfällig indisposition Genomblödningsstörningar och kärlkramp centralt Även om den submarine fyller kraven psykiskt eller perifert, högt blodtryck och hjärtrytmrubb- och fysiskt i vanliga fall kan han akut drabbas ningar utgör hinder för submarin tjänst. av indisposition efter stora måltider, alkoholför­ täring eller i samband med exempelvis infektions­ sjukdomar och nattvak och för kvinnor även Luftrör och lungor i premenstruell fas. Då uppträder störningar i det Utläkt astma liksom kroniska besvär med eller autonoma systemet som handhar livsviktiga funk­ utan astmainslag och ofta återkommande lång­ tioner inom cirkulationen (pulsfrekvens, hjärtats varigt luftrörskatarr liksom ärr och andra rest­ slagvolym, blodtryck och blodets fördelning i tillstånd som kan hindra luftens flöde och ge kroppen), och medvetslöshet med fatal utgång lungsprängning vid en eventuell hastig tryck­ som följd härav kan inträffa. minskning utgör givetvis hinder för submarin Missbruk av alkohol, tobak och andra kraftigt tjänst. verkande Stimulantia liksom allmänt verkande mediciner hör ej ihop med submarin tjänst. Öron-näsa-halsorganen Ålderns inverkan Upprepade inflammationer i mellanörat och Åldrandet drabbar den enskilde olika och be­ näsans bihålor och vissa trumhinneärr efter tidi­ stämda åldersgränser är därför svåra att draga gare öroninflammationer utgör hinder för sub­ för submarin tjänst. Det är dock motiverat att marin verksamhet. Den som ofta drabbas av så införa tätare kontroller från och med 40-års- kallade förkylningar med halsont och snuva med åldern eftersom antalet sjukdomar erfarenhets­ eller utan hosta är ej heller lämplig. mässigt ökar med stigande ålder. Undersökningsförfarande Tänder Sjukhistoria och allmän undersökning med enkla Tandvärk och sönderbitna tänder får ej kompli­ syn- och hörselprov, enkla blod -och urinprov cera submarina tjänsten. Fokalhärdar för infek­ samt kroppsmått med bedömning av eventuell tioner med efterföljande reumatiska sjukdomar viktsavvikelse, mätning av muskelstyrka, lung- skall gallras bort från submarin tjänst. funktionsprover, arbetsprov med registrering av EKG, tandundersökning med bl a tandröntgen och röntgenundersökning av hjärta och lungor Mag-tarmkanalen ingår i den stora undersökningen för submarin Som tidigare nämnts skall man undvika akuta tjänst enligt svenska marinens bestämmelser. Un­ störningar vid submarin tjänst i form av smärt­ dersökningen upprepas minst vart femte år, från anfall och andra rubbningar, kräkningstendens, och med 40 års ålder vart tredje år och komplet­ diarretendens etc från matsmältningsorganen. teras med en årlig mindre undersökning. 180 Försvarsmedicin 3, 1970 Detta system har fungerat sedan slutet av bort vissa fall med epileptiska förändringar. Att 1957, och militärmedicinska undersökningscentra- redan från början få ett porträtt av hjärnaktivi- len vid Karolinska sjukhuset utförde fram till teten hos unga män i sina bästa år, varav för­ 1965 2 503 undersökningar. Marinen har sedan bluffande många varit utsatta för skallskador, det 1965 en medicinsk undersökningscentral vid är ovärderligt och borde ingå i den primära un­ Karlskrona örlogsskolor där försvarets grundläg­ dersökningen som ett absolut krav. Strömblad var gande dykutbildning och ubåtspersonalens ut­ uppmärksam på denna fråga och lovade, att det bildning i fri uppstigning sker och under åren så småningom skulle komma anvisningar från 1965—68 har ytterligare 3 189 undersökningar Sj ukvårdsstyrelsen. utförts. Budgeten för innevarande år är 180 000 Beträffande röntgenundersökning så pekade kronor vartill kommer ytterligare kostnader på Troell på den fara de kommande mättnadsdyk- 80 000 kronor. Detta gör att varje undersökning ningarna skulle kunna innebära, nämligen ben- kostar omkring 260 kronor. nekroser. Här i Sverige har vi tillsvidare nöjt oss Fördelen med en enda undersökningscentral är med skelettröntgen på våra testdykare, dvs de enhetlig bedömning, och lokalisationen till Karls­ dykare, som regelbundet deltar som försöksper­ krona ger möjlighet till praktisk erfarenhet. soner vid vår vetenskapliga verksamhet. Dessa erfarenheter användes vid utbildning av läkare och annan medicinalpersonal i hithörande Adolfson påpekade den viktiga del av personal- frågor. uttagningsförfarandet som utgjordes av psyko­ Sammanfattningsvis kan en omfattande och väl logiska test och uttagningsprov. Någon sådan genomtänkt undersökning tyvärr inte 100 % ga- specialuttagning av dykare och ubåtsfolk existerar rantera att den submarine alltid kommer att inte i marinen. Det finns flera orsaker till det: klara påfrestningarna. Just på denna punkt gäller dels har man inte lyckats få fram ett adekvat det att med upplysning få den enskilde att inte testbatteri, dels tar det lång tid att arbeta fram riskerna. Det är inte feghet att avstå från en dyk­ ett dylikt batteri, och dels är det förenat med ning. Dykarkamrater och kanske främst dykar- stora kostnader. Problemet är internationellt. ledare har här ett mycket stort ansvar. Detta är I USA har man lagt ner stora pengar på att en svår uppgift och det är självklart att dykar- försöka få fram någonting användbart i det här ledaren skall vara mogen sin uppgift och ha stor avseendet. Det senaste är ett testbatteri, som är praktisk erfarenhet av dykning. Den »gamle helt speciellt och konstruerat enbart för uttagning dykaren» har här ett kvalificerat arbete sedan av dykare och vid vetenskaplig forskning i såväl han slutat sin aktiva dykning. Likaväl som arbets­ torra som våta övertryckskammare. Om varje givaren skall tillse att dykaren är kompetent att helt färdigutbildad dykare kostar 40 000 kronor dyka och fyller de medicinska kraven skall han bör det löna sig för marinen att anställa en tillse att dykarledaren är förstklassig. psykolog för att undersöka möjligheterna att utveckla ett uttagningsförfarande i samarbete med den medicinska expertis, som finns vid Kommentarer till Lindemark: Marinens undersökningscentral. Det kanske kom­ Personaluttagningsproblem mer att ta några år, men det kommer alldeles säkert att löna sig. Smith-Sivertsen, Norge, underströk önskvärdheten av såväl EEG som röntgenundersökning av de Strömblad ville inte begränsa uttagningsproble- aspiranter som sökte inträde vid dykarskolorna matiken enbart till marinens organisation. Ett och Lindemark höll med om detta. Att så inte nytt system för uttagning och lokalisering av skedde f n berodde på att en EEG-undersökning värnpliktig personal överhuvud taget håller på tog lång tid och var ganska dyr. Skärmbild är att genomföras, och även om behovet av dykare obligatorisk, vilket ännu inte gäller för röntgen­ är försvinnande litet i den stora massan, så måste undersökning. Ingvar underströk de möjligheter man kanske redan på detta stadium försöka sära EEG erbjöd att närmare se på nervsystemet. Han ut de som har förutsättningar att utbildas till hade tillsammans med Lindemark funnit att dykare. När det gäller kostnader måste man EEG är en alldeles utmärkt screeningsmetod, också komma ihåg att den man har misslyckats med vilken man med säkerhet kunde sortera med att utbilda kommer att kosta 100—150 % Försvarsmedicin 3, 1970 181 U tbildningsproblem JAN SUNDLÖF Sammanfattning Utbildningsmålet för en dykare måste sättas så högt, att själva dyktekniken icke förorsakar några svårigheter. Även det minsta haveri eller felsteg kan få allvarliga konsekvenser för dykarens liv och hälsa. En lång tids tillämpad tjänst i dykarbefattning är av synnerlig vikt. Nu dyks det alldeles för litet, samtidigt som det finns mängder med arbetsuppgifter. De s k årsproven kan icke betraktas som underhållande utbildning i egentlig mening. Skickliga dykare är endast sådana, som kontinuer­ ligt bedriver dykning. Ett observandum är att ingen organiserad utbildning av civila yrkesdykare förekommer i vårt land. — En stark central ledning av dykeriet inom marinen är nödvändig. Rekryteringen måste förbättras och personaluttagningen måste göras betydligt effektivare än den är i dag. För att här ge den erforderliga bakgrunden vill hälsa. På landbacken kan de mest svårartade jag till en början erinra om den betydelse en skador drabba människan när något går sönder. effektiv men säker och ofta omfattande utbild­ I de allra flesta fall går dock skadorna att repa­ ning har för dykare och dykning. rera därför att individen lever och kan andas. En dykare är en arbetare eller yrkesman, som Dykaren har inte samma naturliga förutsätt­ under vatten skall kunna utföra ett uppdrag, ningar. Han lever i ett medium som inte passar klara ut ett arbete. Med andra ord — göra nytta. människan och därför löper han till och med Det innebär att dykning aldrig är ett självända­ risk att mista livet till följd av sådana skador, mål men väl ett sätt att ta sig fram till och medicinska eller materiella, som på land vore att uppehålla sig på en arbetsplats under den tid betrakta som bagatellartade. Erfarenheten har som krävs för att klara uppgiften. tyvärr också visat att perfekt fungerande mate­ För att nå full effektivitet som yrkesman måste riel på en helt frisk kropp ändå inte medfört undervattensarbetaren, liksom alla andra arbe­ tillräcklig säkerhet. Det enda medlet som nu tare, ägna mesta möjliga kraft, tankearbete och hjälper är en vettig utbildning, som omfattar koncentrationsförmåga åt själva uppgiften. Kons­ ingående studier i konsten att förstå såväl män­ ten att dyka, som kan vara väl så komplicerad niskokroppens som materielens arbetssätt och och krävande i sig själv, kommer ofelbart att reaktioner samt sättet att utnyttja kombinationen påverka denna effektivitet i negativ riktning om av båda. Alla klarar inte detta, och många som dykaren är oerfaren eller på annat sätt svag. Av försöker tvingas ge upp, vilket är tråkigt men den anledningen, och särskilt som undervattens- nödvändigt. arbetet alltid är svårare än motsvarande uppgift Ingen dykarutbildning ger fullfjädrade dykare när den skall lösas på land, måste utbildnings­ vad avser yrkesskicklighet. Denna kan endast målet sättas högt. Så högt att den speciella uppnås med lång tids tillämpad tjänst i dykar­ miljön blir naturlig för dykaren, att själva dyk­ befattning och här finner vi ett av de största tekniken icke förorsakar honom några svårigheter problemen inom den marina dykerisektom i dag. och att alla hans resurser, även under svåra yttre Vi måste av skilda anledningar utbilda betydligt förhållanden, kan sättas in för lösandet av arbets­ flera dykare än vi sedan kan placera i dykar- uppgiften. befattningar. Merparten av det här »överskottet» Ett annat minst lika viktigt motiv är den per­ utgörs självfallet av värnpliktig personal, men sonliga säkerheten. En olyckshändelse kan ha även stamfolk, som satsat på dykeriet, har blivit medicinska eller tekniska orsaker. Jag vill betona lidande genom att de fått helt andra placeringar. hur allvarliga konsekvenser även det minsta ha­ Detta trots tillgängliga vakantstater. Det är inte veri eller felsteg kan få för dykarens liv och bara den enskilde, som lider av det här, utan 184 Försvarsmedicin 3, 1970 dykeriet som helhet, dess effektivitet, dess säker­ bok = dykarvärdighet. Det finns många dykare, het och dess rekrytering. som inte gör någon annan dykning under året En allvarlig sak med vårt dykeri är inte att vi än detta årsprov. Ändå är de därmed år från år inte kan tillräckligt mycket utan att vi inte får registrerade som användbara dykare. Vi är rädda tillfälle att utnyttja vad vi kan. Det dyks alldeles för vad som kan hända när de inkallas för att för litet, samtidigt som det finns mängder med klara ut uppgifter i t ex ubåtsräddningsorganisa- arbetsuppgifter. tionen, där en hel del av dem ingår. Underhållande utbildning finns inte i egentlig Vad vi måste ha är förband eller team av mening. I stället har sedan många år tillbaka dykare som är sammansatta och organiserade på varje dykare anmodats att genomföra ett s k års- så sätt att såväl utbildnings- som arbetsuppgifter prov för att visa att han fortfarande behärskar kan läggas på dem. Detta är helt naturligt av teknik m m, och för att få behålla sin dykar­ det enkla skälet att dykarutbildning endast kan Tabell IV. Marin dykarutbildning 1969 Utb-tid Djup (mån) Kategori Huvuduppgifter (m) M/Ar S V Ö Anm - Sökning/Bärgning 2 4Tunga dykare —BA Uv-arbete 1 1 * L6 Ubåtsräddning 70 5 +1 Attackdykare Offensiva uppdrag 10 SyrgasBasskydd 40 25 55+ Luft Röj dyka re . . 40 LuftMinröäning (60) 30 55+ (Biandgas) Attackdykare KA „ 10 SvrgasSpaning (40) 8 2 2 (Luft) »Röj dykare» KA Uv-arbete (minor) 40 20 2,5 2,5 Luft Skyddsdykare Enklare uv-arbete 10 15 34 Luft pä fartyg Rekognoscerings- Ingenjörsarbete 40 75 1 1 Luft dykare armén Bärgningsdykare Sökning/Bärgning 40 15 1 Luft (Djupdykare Exklusiva uppdragUbåtsräddning (150) 5 +2 Biandgas) Ubåtspersonal Klara »individuell — 9 _ Dansk d :o räddning» (fu) ur 30 1vd dia tre HKP-personal slutet rum 30 dagar/man mån/år Instrukt röjdyk 5 % » rekdyk Lära, leda och övervaka 20 12 dykning och fu » fu (dykarledare) 10 72 » sportdyk 12 % Försvarsmedicin 3, 1970 185 ombesörjas av skickliga dykare, och att endast år erhåller militära dykarutbildning har svårig­ den personal som kontinuerligt bedriver dykning heter att efter hemförlovningen hålla sig i er­ kan betraktas som skicklig. Utvecklingen är dess­ forderlig dyktrim. Endast underhållande dykträ­ utom för snabb inom det här området för att det ning gör dem användbara vid förnyad inkal­ skall gå att leva på gamla meriter. lelse—beredskap, krigsövningar. Hos Svenska I praktiken har det också fungerat så att ut- Sportdykarförbundets klubbar runt om i landet bildningsförbanden har fått klara ut även arbets­ kan detta ske, och vi rekommenderar också våra uppgifterna. Men det är bara det att aktuella värnpliktiga att utnyttja den möjligheten. Re­ förband varit organiserade enbart för utbildnings­ kommendationen bygger på vetskapen att SSDF uppgiften. Därför har bl a personaltillgången va­ är väl organiserat och vill verka för säker dyk­ rit otillräcklig för jämväl andra uppdrag. Det ning. Bl a utnyttjas inom förbundet de militära skall här påpekas att elever inte kan klara och säkerhetsbestämmelserna. Som en liten gentjänst ofta heller inte av säkerhetsskäl får utföra kvali­ bidrar vi med den hjälp vi kan till deras ofta ficerade dykarjobb. Resultatet har blivit svårig­ självuppoffrande arbete, företrädesvis på rådgiv- heter att med erforderlig effekt och säkerhet ningsplanet. Sportdykarinstruktörskurser är ett genomföra målsätt utbildning. led i vårt samarbete. Anledningen till att vi har hamnat i det här Vi står i dag inför organisationsförändringar läget är alltså inte bara personalbrist. Den är inom dykeriet utav omfattande art. Det nya värn- i hög grad också den att tillämpat system med pliktssystemet, VU 60, kräver fortsatt anpassning, kommenderade arbetsdykare för förband och far­ som inte minst påverkar målsättning och utbild­ tyg inte har slagit väl ut. De allra flesta av dessa ningsplaner. Den nya dykericentralen i Vitså, dykare får av flera skäl så litet övning i dykning som tidigare berörts, fordrar redan nu förbere­ att de nätt och jämt är användbara, vilket sam­ delser för de ökade resursernas rätta utnyttjande. tidigt innebär en personlig säkerhetsrisk inför En organisatorisk anpassning i dag underlättar varje eventuell dykning. ett smidigt övertagande i morgon. Omstrukture­ Den marina dykarutbildningens omfattning ringen av den marina organisationen överhuvud i dag framgår av följande tabell: återverkar på dykerisidan med avseende på bl a Som orientering vill jag nämna att ingen som förbandstillhörighet. Slutligen tenderar utbild­ helst organiserad utbildning av civila yrkesdy- ningen att bli alltmer differentierad genom den kare förekommer i vårt land. Detta faktum är ökade specialinriktningen hos varje dykarkategori. till skada för dykeriet och innebär bl a att en För att kunna möta de ökade kraven på dyke­ fruktbärande samverkan mellan de civila och riet, för att utveckla effektiviteten när det gäller militära intressena, som är vanlig inom andra t ex ubåtsräddning och för att vidmakthålla mål- områden, helt har uteblivit. Anledningen är att satt nivå vad avser förbandsproduktion med bibe­ söka i gammal konservatism hos yrkesdykar- hållen säkerhet vid utbildnings-, övnings- och kåren. Men till viss del även hos myndigheterna, provverksamhet, måste vi få en liten önskelista som icke föreskriver någon bestämd kompetens tillgodosedd. för bedrivandet av kommersiell arbetsdykning. Den upptar till att börja med en starkare Förekommande begränsade kontroll av yrkesskick­ central ledning. Dykeriet lyder förbandsmässigt lighet m m, som ger arbetsgivaren en viss för­ under ett avsevärt antal hattar, som i väsentlig säkran, ombesörjs av Svenska Dykareföreningen utsträckning skiljer sig från varandra. Utbild­ genom att den rekommenderar sina medlemmar. ningsansvaret är därför delat till den grad att Föreningen har dock främst fackliga intressen att en samordning är nödvändig. Om denna samord­ bevaka och arbetar tyvärr inte med utvecklings- ning, som hittills, sker på ett för lågt plan ger och rationaliserings- m fl frågor till fromma för den inte erforderlig effekt, blir osmidig och själva dykeriet. långsam och är därmed utvecklingshämmande. På ett annat område upprätthåller vi emeller­ Förutom utbildning omfattar samordningen ubåts- tid ett gott samarbete med den civila delen av räddningsorganisation, taktisk utveckling samt dykeriet och då främst av utbildningsskäl. Det experiment- och provverksamhet. Den sträcker gäller Svenska Sportdykarförbundet, som vi tror sig utöver såväl försvarsgrens- som de marina på och efter bästa förmåga önskar stödja. Den vapengrensgränserna och fordrar ofta att direkt­ försvarliga mängd värnpliktiga dykare som varje kontakt tas med medicinsk och teknisk expertis 186 Försvarsmedicin 3, 1970 på ett högt, ofta internationellt, plan. Dykeriet gränsad utsträckning täckt med nästan genom­ är moget för en egen detalj i marinstaben. gående mycket gammal båtmateriel. Tyvärr är Vi behöver vidare en bättre rekrytering. Det också, som sagt, båtarna gjorda för andra ända­ har varit praktiskt taget omöjligt att övertyga mål än dykning, och har varken utrymmen, vederbörande personaluttagningsmyndigheter om driftssäkerhet eller fartresurser till den grad att att dykarutbildning med nödvändighet medför dykerisäkerheten kan anses vara fullgod under höga kuggningsprocenttal. Eftersom det är myc­ t ex övningar. Resultatet har bl a blivit begrän­ ket svårt att på ett tidigt stadium avgöra, både sad rörlighet till förfång för utbildningens effekt. för lärare och elev, om den senare kan komma Det är ett starkt önskemål att dykarsidan fort­ att bli en god dykare eller måste underkännas, sättningsvis får delta vid framtagning av ny båt­ är det nödvändigt att arbeta med ett större elev­ materiel, samt att dykeriets krav bättre tillgodo­ antal än vad som svarar mot behovet färdiga ses vid fördelning av befintliga båtar. dykare. Frågan kompliceras av att kuggningar, Slutligen är vi i behov av bättre förståelse bl a med anledning av ständigt stegrad svårig­ allmänt för dykeriet och för nödvändigheten av hetsgrad, kan behöva företas under hela utbild­ att bedriva en vettig och rationell dykarutbild­ ningstiden. Vi är alltså betjänta av en möjlighet ning. Vi har stött på svårigheter vad detta pro­ att kunna avyttra underkända dykare praktiskt blem anbelangar. Framför allt måste vi få hjälp taget när som helst. Problemet är svårlöst, sär­ med att låta vårt dykeri verka, vilket ankommer skilt för värnpliktig personal, och drabbar inte på de myndigheter och förband som till sitt för­ minst personalkommenderingssidan. En rekryte- fogande har dykare, dykerifartyg, dykarbåtar m fl ringsförbättring erfordras både för att få fram resurser. Dykeriet i marinen önskar inget hellre större antal dykare och för att täcka bristen på än att så mycket som möjligt få visa vad det kan skickliga och erfarna instruktörer och ledare. och bevisa att det lönar sig att satsa på det. Det Vi tror att en hel del av den bristande erfaren­ mest förargliga som vi kan råka (och har råkat) heten hos tillgängliga instruktörer härrör från ut för är när civil och till och med utländsk gällande kommenderingssystem. Detta innebär arbetskraft måste anlitas därför att våra egna bl a att kommenderingstiderna kortats ned sam­ dykare är illa förberedda, otillräckligt utrustade, tidigt som det sker en kraftig föryngring på chefs­ upptagna av helt andra uppgifter eller inte ens poster och övriga befattningar i ledande ställ­ tillfrågade. ning. För dykarutbildningen, där direktansvar för människoliv är särskilt utpräglat och dessutom mycket krävande, är denna utveckling olycklig. Kommentarer till Sundlöf: Det är av säkerhetsskäl vi måste fordra ett stopp för korta kommenderingar av alltför unga ledare. Utbildningsproblem Kontinuiteten klaras lika väl om inte bättre med Beträffande utbildning av civila dykare pekade en längre effektiv tid som dykarledare, och en Östman på den stora grupp s k grodmän i brand­ stimulerande konkurrenssituation kan skapas som kåren som han ansåg hade en ypperlig såväl torde bli rekryteringsbefrämjande. grundutbildning som repetitionsutbildning. Men På materielsidan är önskemålen många. En så rekryterades denna kår också till stor del från stor del av hjälpmedlen är föråldrad i dag och marinen. En hel del dykare från brandkåren har motsvarar inte de krav som ställs från bl a taktisk dessutom utbildats vid marinen, och Östman och säkerhetssynpunkt. Som exempel skall näm­ propagerade för ett utvidgat samarbete härvidlag. nas at standardapparaten för röjdykare till sin Enligt Sundlöf fortsätter denna verksamhet med konstruktion är mer än tio år gammal och, med marinens bärgningsdykarkurs, men verksamheten hänsyn till modern minteknik, följdriktigt inte är till enbart för statliga och kommunala myn­ längre användbar i erforderlig utsträckning. Ut- digheter. Civila yrkesdykare, dvs kollektivan­ bildningsmässigt sett är dock båtfrågan mest ställda eller privata dykare, får inte vara med. problematisk. Endast i undantagsfall har båtar konstruerats och byggts för dykeriändamål. Un­ Wide kommenterade den höga kuggningspro- dantagen är tre dykarbåtar för tung dykning från centen som han ansåg vara synnerligen oekono­ början av 50-talet. Behovet är mångdubbelt större misk och som man tidigt diskuterade på MUC på utbildningsförbanden, och det är endast i be­ (Marinens undersökningscentral). Han förut- Försvarsmedicin 3, 1970 187 spådde kapten Sundlöf en lysande och arbetsam framtid med ny materiel i stället för den av Slutord Sundlöf så hårt kritiserade nuvarande materielen. När det gäller att använda f d civila sportdykare LARS LUNDBERG till militär dykning, så är det inte dykkunnig­ heten vi är ute efter utan vattenvanan. Vi kan Det har under denna navalmedicinska kontakt­ alltså utbilda goda simmare lika bra som goda konferens väckts många intressanta idéer och sportdykare. Ibland är det oekonomiskt att ut­ ställts många värdefulla förslag. För vår del bilda dykare till att utföra specialarbeten sådana i marinen bör man kanske främst ta fasta på vad som undervattensfotografering, TV-övervakning här sagts om önskvärdheten och lämpligheten av o d, och då kan det löna sig att använda sig av att utveckla urvalsprinciper och att samordna civila dykare. Troell pekade på det angelägna resurserna på militär och civil sida för att åstad­ i att kunna mäta förbandsproduktionens effek­ komma bättre metoder, större säkerhet, ratio­ tivitet i samband med dykarutbildning och att nellare utbildning osv. Några löften om priorite­ vi verkligen följer upp förbandsproduktionen på ring o d går naturligtvis inte att ställa, men vi får det här området. ta det här mycket omfattande materielet som underlag för vår fortsatta verksamhet och så Jansson (AGA) konstaterade att samordning småningom konkretisera oss i olika hänseenden. och fortsatt utveckling varit en röd tråd på denna Vi är tacksamma för att ha fått den här möjlig­ navalmedicinska kontaktkonferens. Han föreslog heten att höra olika synpunkter och inte minst att man borde tillsätta en kommitté för sam­ att knyta personliga kontakter och hoppas få ordning. Det skulle verkligen vara av stort värde, möjligheter att fortsätta någon form av sam­ framför allt kanske för de stora entreprenörsfir­ arbete. Vi tackar alla, som varit med och alla mor, t ex Skånska Cement, Neptunbolaget och experter, som kommit hit och berikat oss. andra, som bedriver dykeri och i själva verket inte kan någonting om dykeri. Det finns väldigt få civila arbetsledare som överhuvud taget vet någonting om vad det vill säga att arbeta under Erkännande vatten. Kan man inte tänka sig att försöka få denna civila industri att stödja marinens mätt- Chefen för marinen framför ett tack till Marin­ nadsdykningsförsök? Kan man inte få Arbets­ överläkare Lars Troell, Docent John Adolfson marknadsstyrelsen t ex att satsa pengar på bio- och Marinläkare 1 gr Göran Bengtsson, vilka or­ teknologisk forskning för att få fram rätta verktyg ganiserat Navalmedicinsk kontaktkonferens 1969. att arbeta med under vatten? Svenska Dykare­ Jag vill även tacka Chefen för Sjöhistoriska föreningen har försökt, men hittills har vi i prin­ Museet och Wasavarvet, Museidirektör Per Lund­ cip satt övervattensverktyg i händerna på dykarna ström, som ställt JVasavarvets lokaler till kontakt­ och hoppats att dessa kan vara till nytta under konferensens förfogande samt till AGA som väl­ vattnet. Lundborg understödde varmt tanken på villigt skänkt viss kongressmateriel. något sorts samgående så att man kan ge civil utbildning under den militära hatten. Åke Lindemalm 188 Försvarsmedicin 3, 1970 Appendix och deltagarförteckning Docent John Adolfson, FD Civilingenjör Lars Barkman Marinstaben Statens Sjöhistoriska Museum Långa Raden 2 Djurgårdsbrunnsvägen 24 100 14 Stockholm 100 115 27 Stockholm Departementssekreterare Hans Albrektson 1. Byråingenjör Nils Bartelson F örsvarsdepartementet Försvarets materielverk Fack Marinmaterielförvaltningen 103 20 Stockholm 16 Långa Raden 2 100 14 Stockholm 100 Marinläkare 1. Arne Alm Sveavägen 79 Marinläkare 1. Jan Beck-Friis 113 50 Stockholm Hultorp Civilingenjör Hans Almqvist 590 30 Borensberg AGA AB 181 20 Lidingö Bitr överläkare Göran Bengtsson Dalvägen 59 Löjtnant Hans Aismark 183 41 Täby 1. Röjdykardivisionen Skredsvik Professor Erik Berglund, MD Fack Ellahagsvägen 6 450 01 Uddevalla 18341 Täby Marinläkare 2. Ulf Andsberg Marinläkare 2. Robert Bergquist Äpplehagen 4 Sibyllegatan 75v 225 90 Lund 114 43 Stockholm Professor Mans Arborelius, MD Professor G Birke, MD Allmänna Sjukhuset Socialstyrelsen 214 01 Malmö Wallingatan 2 105 30 Stockholm Professor Gösta Arturson, MD Akademiska sjukhuset 750 14 Uppsala Överläkare Kjell Bjerver Nykterhetsnämnden Chefen för Kustflottan Fack Konteramiral Dag Arvas 104 62 Stockholm 17 104 50 Stockholm 80 Professor Hilding Bjurstedt, MD Kapten Jan Axén Flygmedicinska avdelningen Marinstaben Sektion 3 Karolinska Institutet Flottans Vapenavd 10401 Stockholm 60 Ubåtsdetaljen 100 14 Stockholm 100 Kommendörkapten Percy Björling Marinstaben Sektion 3 Marinläkare 2. Ulf Balldin Flottans Vapenavd S:t Hans Gränd 36 A Ubåtsdetaljen 222 42 Lund 100 14 Stockholm 100 Försvarsmedicin 3, 1970 189 Kommendörkapten E G Blom Löjtnant Ingemar Curtsell Försvarsdepartementet Flottans dykarskola Fack 130 61 Hårsfjärden 103 20 Stockholm 16 1. Flaggadjutant Löjtnant Björn Borg Kommendörkapten B Daggfeldt Berga örlogsskolor Kustflottan stab Fack 104 50 Stockholm 80 130 61 Hårsfjärden Marindirektör Nils Dellgren Byråchef Otto Brotzen HMS Marieholm Sveriges Geologiska Undersökning 130 61 Hårsfjärden Frescati 104 05 Stockholm 50 Doktor Ove Densert Ingenjör Bengt Börjeson Ing 1 Firma Undervattensfoto Fack Polhemsvägen 4 A 171 06 Solna 6 191 44 Sollentuna Försvarstandläkare Leif Düring Marindirektör Sven Cagnell Berga örlogsskolor Örlogsbas Väst 130 61 Hårsfjärden Fack 421 04 V:a Frölunda Dykare Lars Edlund Svenska Dykareföreningen 1. Marinläkare Sven Camp Kristinehamnsgatan 68 Ronnebygatan 38 123 44 Farsta 371 00 Karlskrona Byrådirektör Ulf Ehlin Kommendörkapten W Carlstedt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Marinstaben Sektion 3 Box 12108 Minbyrån 102 23 Stockholm 12 100 14 Stockholm 100 Kommendörkapten Bo Cassel Direktör B I Elfström HMS Belos AB Aqua-Sport 130 61 Hårsfjärden Box 6095400 60 Göteborg Förste intendent Carl Olof Cederlund Sjöhistoriska Museet Professor John Elmgren, FD Djurgårdsbrunnsvägen 24 Psykologiska Institutionen 115 27 Stockholm Bangatan 33 414 64 Göteborg Kommendörkapten E Charpentier Marinstaben Professor U S von Euler-Chelpin, MD Fl/Utb Fysiologiska institutionen I 100 14 Stockholm 100 Karolinska Institutet 104 01 Stockholm 60 Generalläkare Professor C-J Clemedson, MD Marinläkare 2. Lennart Fagraeus Försvarets Sjukvårdsstyrelse Flyg- och navalmedicinska laboratoriet Fack Karolinska Institutet 104 40 Stockholm 14 104 01 Stockholm 60 190 Försvarsmedicin 3, 1970 Professor Gunnar Fant, TD Byråchef Bertil Hawerman Taltransmissionslaboratoriet Statens Naturvårdsverk Tekniska Högskolan Fack Fack 171 20 Solna 1 100 44 Stockholm 70 Mariningenjör Håkan Hedén Generaldirektor Martin Fehrm Sandstensvägen 82 Styrelsen för teknisk utveckling 136 00 Handen Fack 100 72 Stockholm 43 Sanitetskonteramiral Esko Helske Huvudstaben Docent Erik Fluur, MD Helsingfors Öron-, näs- och halskliniken Finland Karolinska Sjukhuset 104 01 Stockholm 60 Marinläkare 2. Claes Henning Solängsvägen 57 Marinläkare 2. Sten Friberg 191 48 Sollentuna Wittstocksgatan 101 115 24 Stockholm Professor Carl Magnus Hesser, MD Fil lic Jan Fröberg Navalmedicinska institutionen Armémedicin/Stressforskningslab Karolinska Institutet Karolinska Sjukhuset 10401 Stockholm 60 10401 Stockholm 60 1. Byråingenjör Paul Holmberg Verkmästare Per Edvin Fälting Svanvägen 8 Sjöhistoriska Museet Skultorp Djurgårdsbrunnsvägen 24 541 00 Skövde 115 27 Stockholm Professor Jan Häggendal Mariningenjör John A Graffman Briljantgatan 58 1. ubåtsflottiljen 421 49 V:a Frölunda 13061 Hårsfjärden Överingenjör Olof Härlin Civilförsvarsöverläkare Walo v Greyerz Försvarets materielverk Eriksbergsgatan 13 Marinmaterielförvaltningen 114 30 Stockholm Ubåtsbyrån Fack Docent Gunnar Grotte, MD 104 50 Stockholm 80 Barnkirurgiska kliniken Akademiska Sjukhuset Docent David H Ingvar, MD 750 14 Uppsala Lasarettet Fack Ordf Svenska Sportdykarförbundet 221 01 Lund Torbjörn Hagman Hästhagsvägen 22 Flaggsjukvårdskonstapel Alf Jacobsson 131 00 Nacka HMS Belos 130 61 Hårsfjärden Kommendörkapten Hans Hallerdt Marinstaben Sektion 3 Försäljningsingenjör Bernt Jansson Flottans Vapenavd AGA AB 100 14 Stockholm 100 181 20 Lidingö 1 Försvarsmedicin 3, 1970 191 Docent Anders Kallner, MD Marinläkare 1. C O Lindemark Kemiska institutionen Marinens Undersökningscentral Karolinska Institutet Flottans sjukhus 10401 Stockholm 60 371 00 Karlskrona Kapten R Klintebo Kommendör P G Lindgren Marinstaben Marinstaben Planeringsavd Örlogsbasförflyttningen 104 50 Stockholm 80 Fack Docent Ingmar Klockhoff, MD 100 14 Stockholm 100 Audiologiska avd Akademiska Sjukhuset Redaktör Pär Lorentzon 750 14 Uppsala Fib-AktuelltBox 12100 Docent Fredrik Koch, MD 102 23 Stockholm 12 Kirurgiska kliniken Centrallasarettet Marinläkare 2. Rolf Lundh 291 00 Kristianstad Himarkavägen 6 371 00 Karlskrona Förste intendent Lars-Ake Kvarning Sjöhistoriska Museet Kommendör L H:son Lundberg Djurgårdsbrunnsvägen 24 Marinstaben 115 27 Stockholm Sektion 3 Fack Löjtnant Sven-Olof Kviman 100 14 Stockholm 100 Kgl Vaxholms Kustartilleriregemente Avd U Byrådirektör Gunnar Lundborg Fack Kgl Arbetarskyddsstyrelsen 180 30 Oskar-Fredriksborg Fack 100 26 Stockholm 34 Preses Ingenjörsvetenskapsakademien Doktor N H Liander, TD Docent Claes Lundgren, MD Grev Turegatan 14 Fysiologiska institutionen Box 5073 Sölvegatan 19 102 42 Stockholm5 223 62 Lund Förvaltare H Lindberg Örlogsbas Väst Maskinmästare Stig Lundin Fack Marinmaterielförvaltningen 421 04 V:a Frölunda Dyktanken/Ubåtsbyrån Fack Marinläkare 1. B Lindell 104 50 Stockholm 80 Ringvägen 1 371 00 Karlskrona Byråingenjör Nils Lundqvist Marinmaterielförvaltningen Marinläkare 1. C G S Lagerstedt Ubåtsbyrån Skarpskyttevägen 10 B Fack 222 42 Lund 104 50 Stockholm 80 Chefen för marinen Museidirektör Per Lundström Viceamiral Åke Lindemalm Sjöhistoriska Museet Fack Djurgårdsbrunnsvägen 24 104 50 Stockholm 80 115 27 Stockholm 192 Försvarsmedicin 3, 1970 Byråingenjör Lars Lönegren Docent K-A Norberg, MD Försvarets materielverk Nvbodagatan 3’ Armématerielförvaltningen 171 42 Solna Fältarbetsbyrån Fack Marindirektör Lennart Nordgren 104 50 Stockholm 80 Försvarets materielverk Marinmaterielförvaltningen Fil lic Percy Löwenhardt Skeppsbyggnads/Ubåtsbyrån Psykologiska institutionen Fack Bangatan 33 104 50 Stockholm 80 414 64 Göteborg Ingenjör Jan Löfvenmark Marinläkare 2. Gillis Nygren Electro Rate Kristallvägen 133 nb Champinjonvägen 85 126 39 Hägersten 141 46 Huddinge Förste intendent Bengt Ohrelius 1. Byråingenjör M Magnusson Sjöhistoriska Museet Försvarets Materielverk Djurgårdsbrunnsvägen 24 Armématerielförvaltningen 1 15 27 Stockholm Fältarbetsbyrån Fack Departementssekreterare Bo Oscarsson 104 50 Stockholm 80 Utbildningsdepartementet Forskningsberedningen Kapten Per Malmgren Fack Marinstaben 103 10 Stockholm 2 Flottans rekryteringsavd Fack Docent Carl-Olof Ovenfors, MD 100 14 Stockholm 100 Thoraxradiologiska avd Karolinska Sjukhuset Marinläkare 2. Anders Melcher 10401 Stockholm 60 Bergtorpsvägen 66 183 64 Täby Marinläkare 2. Bengt Pergel Docent Anders Muren, MD Kåkbrinken 16 Marinstaben 11127 Stockholm Långa Raden 2 100 14 Stockholm 100 Utbildningschefen i Svenska Sportdykarförbundet Jan-Olaw Persson Bitr Utrikesrådet Lennart Myrsten Klövjevägen 9 Utrikesdepartementet 151 54 Södertälje Box 161 21 103 23 Stockholm 16 Kommendör H G Petrelius Flaggmaskinist Hans Nilsson Karlskrona örlogsskolor KA 4 Fack Fack 371 01 Karlskrona 1 421 05 V:a Frölunda 5 Kapten Sune Pettersson Löjtnant J-C Nilsson Arméstaben Kustjägarskolan Ast/Ing KA 1 Fack 180 30 Oskar-Fredriksborg 100 45 Stockholm 90 Försvarsmedicin 3, 1970 193 Direktor Bertil Östbo Byvägen 84 151 52 Södertälje Direktör Dennis Österlund AB Aqua-Sport Box 6095 400 60 Göteborg Marinläkare 2. Anders Österman Ankdammsgatan 38 171 43 Solna Marinläkare 1. Per Östman Fleminggatan 23 112 26 Stockholm 196 Försvarsmedicin 3, 1970 Important! To Our Subscribers: Please kindly note the merge of Tidskrift i Militär Hälsovård with the new Försvarsmedi- ein. For subscription, see pag. 2. Wichtig! An unsere Leser: Bitte richten Sie künftig ihre Abonnementsbestellungen an die Zeitschrift Försvarsmedicin. Zustellungspreise siehe Seite 2. GÖTEBORG Stockholm 1970