INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
Varför intermittent fasta?
- En undersökning om individers upplevelser av
intermittent fasta och kostintag
Linnéa Liljekvist
Philip Lindgren
Kandidatuppsats 15 hp
Program: Hälsopromotionsprogrammet
Huvudområde: Kostvetenskap
Termin: vt 2024
Handledare: Patrik Hansson
Examinator: Daniel Arvidsson
Varför Intermittent fasta: En undersökning av individers upplevelser av
intermittent fasta och kostintag
Kandidatuppsats 15 hp
Program: Hälsopromotionsprogrammet
Huvudområde: Kostvetenskap
Termin: vt 2024
Handledare: Patrik Hansson
Examinator: Daniel Arvidsson
Intermittent fasta; kosthållning; måltidsordning; näringslära;
Nyckelord: Self-Determination Theory
Sammanfattning
Syfte: Studiens syfte är att undersöka individers upplevelser kring intermittent fasta (IF), hur
deras kostintag ser ut och därefter se om de uppnår rekommendationerna enligt de
Nordiska näringsrekommendationerna 2023.
Metod: En semistrukturerad enkätundersökning skickades ut i olika Facebookgrupper och
forum. En 24-timmars intervju utfördes vars information lades ut i samband med
enkäten för insamling av kvantitativ data. Åtta individer deltog i intervjuerna. Deduktiv
ansats användes i studien som utgick från Self-Determination Theory (SDT).
Resultat: Utifrån Self-Determination Theory belystes olika upplevelser av deltagarna som ökad
känsla av kontroll över sina matvanor och en förbättrad hälsomedvetenhet genom att
följa intermittent fasta. Upplevelsen av samhörighet var mindre framträdande.
Resultaten från studien indikerar att deltagarna hade svårt att uppnå
näringsrekommendationerna för makronutrienterna samt järn och kostfiber. I
enkätinsamlingen var det 41 respondenter och alla intervjudeltagare har besvarat den.
Slutsats: För framtida forskning rekommenderas en fortsatt utforskning av intermittent fastas
långsiktiga effekter på både näringsstatus och psykologiskt välbefinnande för en mer
individanpassad livsstilsförändring.
Förord
Vi vill inleda detta förord med att tacka alla deltagarna i denna studie. Deras tid och vilja att
dela med sig av sina erfarenheter av intermittent fasta och sitt kostintag. Utan dem hade
studien inte kunnat utföras. Vi vill också tacka Patrik Hansson, vår handledare för det stöd vi
har fått under arbetets gång.
Arbetsuppgift Procent utfört av
Linnéa/Philip
Planering av studien 50/50
Litteratursökning 50/50
Datainsamling 50/50
Analys 50/50
Skrivande 50/50
Layout 50/50
Innehållsförteckning
1. Introduktion 5
1.1 Syfte och frågeställningar 5
2. Bakgrund 6
2.1 Definition av intermittent fasta och hälsa 6
2.2 Fysiologiska effekter 6
2.3 Riskfaktorer 7
2.4 Kostråd samt energiintag 7
2.5 Måltidsordning 9
2.6 Övervikt och Obesitas 9
2.7 Self-Determination Theory 9
3. Metod 11
3.1 Design 11
3.2 Urval 11
3.3 Datainsamling 11
3.4 Databearbetning och analys 12
3.5 Forskningsetiska överväganden 13
4. Resultat 14
4.1 Intervjuer 14
4.2 Upplevelser från intermittent fasta 16
4.3 Öppna enkätfrågor 18
5. Diskussion 20
5.1 Metoddiskussion 20
5.2 Resultatdiskussion 21
6. Slutsats och implikationer 23
7. Referenser 24
8. Bilagor 30
Bilaga 1: Enkät 30
Bilaga 2: Intervjuguide 30
Bilaga 3: Informerat samtycke 30
Bilaga 4: Dietistnet - Intervjuperson 1 31
Bilaga 5: Dietistnet - Intervjuperson 2 31
Bilaga 6: Dietistnet - Intervjuperson 3 31
Bilaga 7: Dietistnet - Intervjuperson 4 31
Bilaga 8: Dietistnet - Intervjuperson 5 31
Bilaga 9: Dietistnet - Intervjuperson 6 31
Bilaga 10: Dietistnet - Intervjuperson 7 31
Bilaga 11: Dietistnet - Intervjuperson 8 31
1. Introduktion
Tillgången av energirik och ultraprocessad mat ökar i västvärlden som även är kopplat till
överkonsumtion av energi samt minskad fysisk aktivitet. Detta härleder till övervikt och obesitas som
i sin tur leder till den växande obesitas epidemin (WHO, 2024a). Den ökande prevalensen av övervikt
och obesitas globalt ser inte ut att minska på lång sikt, och det akuta behovet av effektiva och
hållbara interventionsstrategier behövs för att säkerhetsställa god hälsa hos populationen
(Abrahamsson m.fl., 2013; Folkhälsomyndigheten, 2023; Bjerre m.fl., 2021). Intermittent fasta har
blivit alltmer populär som en metod för viktminskning och dess påstådda hälsofördelar. Denna metod,
där individer avstår från att äta under bestämda tidsintervaller, har associerats med flera potentiella
hälsofördelar som till exempel förbättrad metabol hälsa, lägre risk för kroniska sjukdomar och
förbättrad insulinresistens (Lange m.fl., 2024). Intermittent fasta har olika strategier i form av
tidsbegränsad fasta exempelvis 16:8 metoden, där individen fastar i 16 timmar och äter under en
8-timmars period, så kallad ätfönster eller varannandags fasta (Patterson & Sears, 2017). Trots en
ökad popularitet kring intermittent fasta är forskningen begränsad när det gäller hur väl individer
följer denna metod samt allmänna näringsrekommendationer. Även en bristfällig forskning kring hur
dessa individers psykologiska välbefinnande påverkas, då tidigare forskning framhäver risker t.ex.
näringsbrister och psykologiska påfrestningar som kan uppstå vid strikt fasta (Grajower & Horne,
2019). Att se om det finns en skillnad mellan könen och deras upplevelser kring intermittent fasta är
intressant att studera då studier är bristande kring ämnet. Uppsatsen har en deduktiv ansats där
utgångspunkten för det empiriska insamlandet är Self-Determination Theory för att analysera de
psykologiska aspekterna av intermittent fasta, vilket speglar individens behov av autonomi,
kompetens och samhörighet (Ryan & Deci, 2017).
I denna studie undersöks åtta utövare av intermittent fasta gentemot de nordiska
näringsrekommendationerna 2023 kring energifördelningen av makronutrienterna, järnintag och
kostfiberintag. Man tittar även från ett psykologiskt perspektiv med hjälp av SDT på utövare av
intermittent fasta och deras upplevelse av fastan samt anledning till att man fastar.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som utför intermittent fasta, 16:8-metoden,
uppnår kostrekommendationerna genom att kolla på deras näringsintag och sedan jämföra med de
nordiska näringsrekommendationerna 2023. Det ska även ge en inblick till varför man börjar fasta
och deltagarnas upplevelser kring kosthållning kopplat till Self-Determination Theory (SDT).
Frågeställningarna som ska besvaras är:
- Uppnår deltagarna de existerande makronutrient-rekommendationerna, järn och kostfiber?
- Upplever individer som utövar intermittent fasta förbättrad kontroll, kunskap och
samhörighet och finns det en skillnad mellan könen?
- Vad kan vara anledning till att man vill och fortsätter att utöva intermittent fasta?
5
2. Bakgrund
I bakgrunden inleds det med definition av intermittent fasta och hälsa som tillstånd. Därefter beskrivs
fysiologiska effekter och riskfaktorer av att utföra intermittent fasta. Det övergår sedan till
kostrekommendationer som finns och övergripande om måltidsordning. Efter det presenteras övervikt
och obesitas samt hur intermittent fasta blivit en kosthållning för viktnedgång. Slutligen beskrivs en
översikt om Self-Determination Theory.
2.1 Definition av intermittent fasta och hälsa
Periodisk fasta som även kallas för intermittent fasta (IF) är en strategi där man avstår från livsmedel
som är energigivande under en viss bestämd tid (Patterson & Sears, 2017). IF har ett fokus på
tidpunkter för måltider och hur länge man fastar mellan måltiderna och det finns olika
tillvägagångssätt för att utöva IF då det finns olika varianter (Patterson & Sears, 2017). En av de
vanligaste varianterna är en tidsbegränsad daglig IF (eng. time-restricted eating, TRE även kallad
eng. time-restricted feeding, TRF), som vanligtvis är 16:8-metoden. Man kan även variera sitt
ätfönster som till exempel 20 timmar fasta och 4 timmar ätfönster. Det finns även 5:2-metoden, som
innebär att man under två dagar i veckan begränsar sitt energiintag (EI) till cirka 500 kalorier för att
sedan äta normal under resterande dagarna (Keenan m.fl., 2022).
I denna studie undersöks TRE som baseras på att man begränsar sitt ätfönster dagligen genom att
avstå från energigivande mat och dryck för att sedan under sitt ätfönster konsumera samtliga måltider.
De timmar då TRE utövas konsumeras endast kalorifria drycker såsom vatten, te eller kaffe (Varady
m.fl, 2021). IF och dess olika tillvägagångssätt är ofta en strategi som används för viktminskning vid
övervikt eller obesitas medan andra ser det som en livsstil (Stote m.fl., 2007). Enligt
Livsmedelsverket (2023a) benämner 5:2-metoden som en bantningsdiet medan man inte lyfter upp
metoder som TRE.
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt
och socialt välbefinnande, och inte bara vid frånvaro av sjukdom eller svaghet (WHO, 2021). Hälsa
behöver inte ses som ett konstant tillstånd, utan hälsa kan utvecklas och framförallt bidra för att
förebygga sjukdom samt främja individens upplevelse av välbefinnande. WHO (u.å) benämner att
välbefinnande är ett positivt tillstånd som upplevs av individer och är en del av det dagliga livet med
en känsla av mening och syfte.
2.2 Fysiologiska effekter
För att säkert börja utforska de fysiologiska effekterna kring periodisk fasta har man till en början
utfört tester på gnagare i labbmiljö, där man tydligt kunde se stora fysiologiska hälsofördelar. Enligt
Chaix m.fl. (2014) studie där gnagare utsätts för TRE genom 8-9 timmars mattillgång såg man
fördelar kring minskning av metabola sjukdomar hos redan överviktiga gnagare samt viktminskning
utan kaloribegränsning. Att sedan gå över till studier på människor visade sig ha liknande resultat. De
positiva fysiologiska effekterna kring TRE visar sig vara olika markörer som förbättrad metabol
hälsa, viktminskning och fettförlust, minskad inflammation och förbättrad hjärthälsa (Wilkinson m.fl.,
2020; Gabel m.fl., 2018; Ezzati m.fl., 2024; Sutton m.fl., 2018; de Cabo & Mattson, 2019).
TRE är en koststrategi som har visat sig i studier främja metabol hälsa såsom blodsockernivåer och
insulinkänslighet. Dessa förbättringar kan minska risken för insulinresistens och därmed minska
risken för typ 2-diabetes och övervikt som har en korrelans mellan varandra (Wilkinson m.fl., 2020;
Pavlou m.fl., 2023). Insulinresistens innebär att effekten av insulinet i kroppen är sämre än vanligt
och det påverkar blodsockret negativt vilket i sin tur kan leda till typ 2-diabetes som är kopplat till
övervikt och obesitas (Gabel & Varady, 2022). Man ser även positiva effekter såsom viktminskning
6
och fettförlust genom förbättrad fettförbränning vid utövandet av intermittent fasta (Gabel m.fl.,
2018).
För att förstå blodsockernivå och dess funktion förklaras det genom att definiera blodsocker.
Blodsocker, även känt som glukos, är den primära energikällan för kroppens celler som kommer
huvudsakligen från maten vi äter (Craft & Gordon, 2019). När vi äter stiger blodsockernivåerna och
kroppen frisätter insulin som hjälper kroppens celler att absorbera glukos från blodet för att använda
det som energi eller lagra energin i form av glykogen. När blodsockernivåerna börjar sjunka, frisätts
ett annat hormon, glukagon som signalerar till levern att bryta ned glykogen och frisätta glukos i
blodomloppet för att hålla blodsockernivåerna stabila. Det finns en balans mellan insulin och
glukagon som är avgörande för att hålla blodsockernivåerna inom en hälsosam intervall och det är vid
till exempel en faktor som insulinresistens där balansen störs och kan leda till allvarliga
hälsokomplikationer (Craft & Gordon, 2019). Genom intermittent fasta och dess olika
tillvägagångssätt kan man potentiellt hjälpa till att reglera blodsockernivåerna genom att förbättra
kroppens insulinkänslighet och minska insulinresistensen, även när man begränsar tiden för när man
äter kan man också minska antalet blodsockerhöjande måltider under dagen som i sin tur bidrar till att
hålla blodsockernivåerna mer stabila (Antoni m.fl., 2017).
Under fasteperioden börjar insulinnivåerna sjunka på grund av minskad tillförsel av kolhydrater och
kalorier samt förbränning av lagrad energi i form av glykogen. När glykogenlagren minskar sjunker
även insulinbehovet eftersom mindre insulin behövs för att ta upp glukos från blodet. De minskade
insulinnivåer kan ge de påstådda fysiologiska fördelarna vid utövandet av intermittent fasta (Patterson
& Sears, 2017; Soeters m.fl., 2009; Antoni m.fl., 2017; Lange m.fl., 2024).
2.3 Riskfaktorer
Intermittent fasta kan anses vara kontroversiell även om det finns hälsofördelar. Det finns olika
populationer som inte ska utföra denna typ av kosthållning. Dessa är underviktiga som är under
normalintervallet för Body Mass Index (BMI) (<18,5), gravida, ammande och är under 18 år. För
individer med vissa sjukdomar och tillstånd kan man fasta men bör ha medicinsk övervakning (John
Hopkins Medicine, u.å).
Intermittent fasta kan potentiellt öka risken för att få i sig för lite näring om det inte genomförs på ett
välbalanserat sätt. Ofta förknippas intermittent fasta med viktminskning, vilket innebär ett begränsat
kaloriintag som i sin tur skapar en risk att under vissa perioder kan det vara svårt att få i sig
tillräckligt med näringsämnen som kan påverka kroppens funktioner såsom hormonella rubbningar
och nedsatt immunförsvar (Sun m.fl., 2024; Lange m.fl., 2024). Detta gäller även individer som inte
fastar men på grund av det korta ätfönstret som man har kan det bli komplicerat att få in en balanserad
kost för att tillfredsställa kroppens funktioner. IF kan ge upphov till psykosomatiska besvär såsom
hunger, förstoppning och huvudvärk (Grajower & Horne, 2019). Något att tänka på är även att vara
försiktig när man bryter sin fasta. Att äta för stor portion eller för mycket för fort kan skapa
magbesvär. Generellt är intermitten fasta säkert där det är få som får biverkningar när det kommer till
gastrointestinala och hormonella förändringar samt metabolismen (Varady m.fl. 2022). Allvarligare
biverkningar är ovanliga men det finns exempelvis återuppfödningssyndrom (eng.
refeeding-syndrome) vilket händer vid längre fasteperioder samt när man är undernärd.
2.4 Kostråd samt energiintag
Livsmedelsverket (2024a) har kostråd som baseras på de nordiska näringsrekommendationerna
(NNR) 2012. Under 2023 släpptes uppdaterade rekommendationer och därmed håller
Livsmedelsverket att uppdatera sina kostråd beroende på hur mycket som har förändrats
(Livsmedelsverket, 2024a). Rekommendationerna kring generellt kostintag är att äta mer grönsaker,
frukt och bär (Nordic Council of Ministers, 2023). Mer fisk och skaldjur ska intas men även nötter
och frön. Livsmedelsverket rekommenderar även att man byter spannmål till fullkorn, matfetter till
7
fler-, enkel- och omättade fetter, men även magra mejeriprodukter. Något som det ska intas mindre av
är rött kött och chark, salt, socker och alkohol ska undvikas.
Det finns även rekommendationer för intaget av makronäringsämnena, protein, fett och kolhydrater
(Nordic Council of Ministers, 2023). För protein ska man få i sig 10-20 E%. Fett är
rekommendationen 25-40 E% och kolhydrater 45-60 E% (inklusive fiber).
Kostfiber är avgörande för att upprätthålla en god mag-tarmhälsa, främja regelbunden tarmrörelse och
stödja en hälsosam tarmflora (Abrahamsson m.fl., 2013; Livsmedelsverket, 2023b). Intar man
fiberrika produkter ökar det mättnadskänslan vilket kan minska småätandet och göra det lättare att
bibehålla sin vikt (Livsmedelsverket, 2023b). Något det även bidrar till är att hålla låg nivå av
blodfett samt att blodsockernivåerna ökar långsamt. NNR 2023 har rekommendationer för vuxna
mellan 25-35 gram per dag (Nordic Council of Ministers 2023; Livsmedelsverket 2023b). Däremot
visade matvaneundersökningar Riksmaten vuxna 2010-11 enligt Livsmedelsverket (2023b) att
genomsnittet av fiberintag hos vuxna endast låg på 20 gram vilket tyder på att fler behöver äta mer
fiberrika livsmedel.
Att ha brist på järn är vanligast globalt sett av samtliga mineraler och vitaminer (Livsmedelsverket,
2024b). Järnbrist kan man få om man inte får i sig tillräckligt via maten. Kroppen hinner inte ersätta
det kroppen förlorar genom menstruation hos fertila kvinnor eller andra blodförluster. Det är vanligt
med järnbrist och även järnbristanemi hos fertila kvinnor som har menorragi (riklig menstruation) och
gravida. Järnbristanemi orsakas när kroppens järndepåer töms vilket gör att man tillslut får blodbrist.
Detta gör att det inte kan produceras hemoglobin (Livsmedelsverket, 2024b). De livsmedel som
innehåller mycket järn är främst inälvs- och blodmat. I kött, skaldjur och ägg finns det också järn och
kollar man på vegetabiliska livsmedel finns mineralet i baljväxter, fullkornsprodukter, nötter och frön.
Däremot innehåller dessa livsmedel icke-hemjärn vilket är en av de två typerna. Animaliska
produkter innehåller hemjärn vilket är lättare för kroppen att ta upp medan upptaget av icke-hemjärn
inte är lika effektivt. När det kommer till den dagliga rekommendationen skriver Livsmedelsverket
(2024b) att för kvinnor mellan 18-50 ligger det på 15 milligram järn medan det för män över 18 ligger
på 9 milligram. Kvinnor efter 51 behöver däremot endast få i sig 8 milligram.
I NRR 2012 gavs rekommendationerna att alkohol fick max utse 5 E% av det dagliga EI(Nordic
Council of Ministers 2012). Däremot har denna rekommendation tagits bort i NNR 2023 och numera
att man ska undvika alkoholintag (Nordic Council of Ministers 2023). EI för män och kvinnor
varierar beroende på om de är aktiva (PAL 1,8) eller inaktiva (PAL 1,4). Enligt NNR 2023 ligger det
rekommenderade EI för de olika könen:
Ålder 25-50 år
Aktiv Kvinna = 2438 kcal/d
Inaktiv Kvinna = 1912 kcal/d
Aktiv Man = 3035 kcal/d
Inaktiv Man = 2366 kcal/d
Ålder 51-70
Aktiv kvinna = 2223 kcal/d
Inaktiv kvinna = 1721 kcal/d
Aktiv man = 2772 kcal/d
Inaktiv man = 2151 kcal/d
För att ta fram kostdata kan man utföra olika kostundersökningsmetoder. Ett variant är 24-timmars
intervjun som inte påverkar individens kostintag och ger detaljerade data (Berg m.fl., 2021). Det
lägger även lite belastning på deltagaren till skillnad från en kostregistrering. Andra varianter som
finns är exempelvis livsmedels-frekvensformulär och kosthistorisk intervju.
8
2.5 Måltidsordning
Livsmedelsverket (2017) har inte längre några rekommendationer eller råd om måltidsordningen som
man tidigare haft då det vetenskapliga underlaget är svagt kring måltidernas fördelning och
energifördelning över dagen. Det är något som tas upp i NNR2023 (Nordic Council of Ministers,
2023). Det finns inte tillräckligt med evidens för att ge dessa rekommendationer kring
måltidsordningen. I relation till NNR 2004 (Nordic Council of Ministers, 2004, s.95) där man gav ut
rekommendationen att ett intag av tre huvudmåltider (frukost, lunch och middag) och ett till tre
mellanmål per dag bör konsumeras. Man hänvisade även att det kunde variera för den enskilde
individen då det finns faktorer såsom sömn, genetik och ålder som kunde spela en viss roll. Energi i
form av glykogen skapas genom att man äter kolhydrater och IF-metoderna visar sig inte ha ett lägre
intag av kolhydrater utan det pekar just på att måltidsfrekvensen är betydande för kroppens förmåga
att fördela och lagra energi (Soeters m.fl., 2009).
Frukost beskrivs ofta som det viktigaste målet om dagen och belyses som hälsofrämjande för
viktkontroll samt en måltid för att bidra till att det dagliga intaget av näringsämnen (Gibney m.fl.,
2018). Studien av King & Xiang (2021) visar att dagligt intag av frukost är associerat med lägre risk
för hjärt- & kärlsjukdomar när man konsumerar mer än 25 g kostfiber per dag. För utövare av IF är
frukost ett alternativ att skippa för att förlänga sin fasta och begränsa sitt ätfönster där målet ofta är
viktminskning (Kobayashi m.fl., 2014).
2.6 Övervikt och Obesitas
Enligt WHO (2024b) lever var åttonde person i världen med obesitas och idag finns det en
eskalerande global epidemi av övervikt och obesitas. Det är ohälsosamma levnadsvanor, låg fysisk
aktivitet och matvanor som bidrar till denna utveckling (Folkhälsomyndigheten 2023c; 2024b). De
faktorer som skulle kunna påverka matvanor är marknadsföring, tillgänglighet och pris, även om
traditioner, sociala normer och socioekonomisk status har stort inflytande (Folkhälsomyndigheten,
2024b).
Övervikt och Obesitas är idag ett bekymmer för samhället på grund av de ökade riskerna för typ
2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom och enligt Folkhälsomyndigheten (2023a; 2023b) ser man
att ökningen av övervikt och obesitas inte kommer att avta utan fortsätta stiga, genom en
prognostisering till 2030. Folkhälsomyndigheten (2024a; 2024b) menar att den årliga
samhällskostnaden för obesitas beräknas vara 125 miljarder kronor år 2023 och man ser 14 000
dödsfall per år som är kopplat till vad vi äter.
Intermittent fasta har blivit en populär metod för viktminskning och även en potentiell strategi för att
hantera övervikt och obesitas (Khedkar, 2020). En översikt av Sun m.fl. (2024) visar att IF kan ha fler
fördelar av viktminskning än vad kontinuerlig energibegränsning har som till exempel minskning av
fasteglukos, minskning av totalt kolesterol och minskning av fettmassa samtidigt som ökning av
fettfri massa.
I dagens samhälle lever vi en miljö där energität och näringsfattig mat i kombination med stor tillgång
och tillgänglighet till mat. Detta kan försvåra viktstabilitet samt försvåra viktnedgång hos människor
då vi har en inbyggd mekanism för att skydda oss mot svält (Folkhälsomyndigheten, 2023b).
2.7 Self-Determination Theory
Denna studie har utgått från Self-Determination Theory (SDT) för att analysera individers upplevelser
av intermittent fasta. De tre psykologiska behov som denna teori baseras på är: kompetens (eng.
competence), autonomi (eng. autonomy) och samhörighet (eng. relatedness)(Ryan & Deci, 2017).
Autonomi avser individens upplevelse av valfrihet och kontroll över sina handlingar och beslut.
Känner individen att de har kontroll, upplever individen en starkare inre motivation och även en
känsla av ökat välbefinnande. Kompetens ger individen en känsla av effektivitet och förmåga att
9
hantera utmaningar som i sin tur kan vara avgörande för att upprätthålla motivation och engagemang.
Samhörighet handlar om individens behov att känna en tillhörighet med andra människor, positiva
relationer är grundläggande för människors välbefinnande och motivation (Ryan & Deci, 2017;
Verstufy m.fl., 2012).
När man inom SDT benämner vilken typ av motivation som mycket möjligt är orsaken till utförandet
av ett visst beteende är det dessa tre psykologiska behov som påverkar individens motivation. Ökning
av inre motivation sker när individen uppnår alla tre behov då dessa behov samverkar för att främja
en sund och hållbar motivation. Enligt SDT är inre motivation närvarande när individen känner sig
autonomt motiverad, där deras beteende är i linje med sina egna värderingar, övertygelser och
intressen. Vikten av att stödja individers autonomi, kompetens och samhörighet är betydande då när
individer känner en tillhörighet, känsla av de är kompetenta att ta itu med utmaningar i livet för att
uppnå sina mål, vilket slutligen ökar deras inre motivation i att engagera sig (Ryan & Deci, 2017,
Verstufy m.fl., 2012, Cook & Artino, 2016).
10
3. Metod
Här presenteras forskningsprocessen. Självaste designen av undersökningen och urval. Sedan
beskrivs databearbetning och dataanalys samt forskningsetiska överväganden.
3.1 Design
Datainsamlingsmetoden som valdes var både kvalitativ och kvantitativ. Anledningen till detta var för
att kunna samla in tillräckligt med data för att kunna analysera och sammanställa ett resultat. Enligt
Kristensson (2014) är enkät en tidssmart och effektiv metod medan intervju ger en djupare förståelse
vilket i denna studie är kring individers kostintag. Då en undersökning kring individers syn av IF och
deras ätfönster blev dessa två metoder komplement till varandra för att kunna införskaffa nödvändig
data för att besvara frågeställningar. Dessutom kan populationen som undersöks vara svår att nå ut till
och speciellt att nå ut till tillräckligt många.
Att utföra en 24-timmarsintervju (eng. 24-hour.recall) betyder att man intervjuar deltagarna om vad
de har ätit de senaste 24 timmarna (Berg m.fl., 2021). Vad som är viktigt är att deltagarna kommer
ihåg måltider och livsmedel föregående dygn men även portionsstorlek. Detta är viktigt för att få en
korrekt information av individens kostintag. Då det kan vara lätt för medverkan att glömma vissa
livsmedel har det kompletterats med femstegsmetoden (eng. multiple pass method). Metoden är
indelad i fem steg där första är en snabb genomgång av mat och dryck som deltagaren får berätta utan
att avbrytas (Kerr, m.fl., 2015). Det övergår sedan till frågor om livsmedel som lätt glöms bort visare
till tid och tillfälle av matintaget. Fjärde steget handlar om genomgång av det detaljerade insamlandet
av mat och dryck och portionsstorlek. Sista steget är en sammanfattning för att se om några livsmedel
har glömts bort.
Uppsatsen har en deduktiv ansats där SDT har valt som teori. SDT används för att analysera
deltagarnas svar från enkätundersökningen på frågorna om upplevelser av ökad kontroll, kunskap och
samhörighet. Detta är tre grundpelare för SDT enligt Ryan & Deci (2017) och om man känner en
kontroll, kunskap och en samhörighet ger den upphov till inre motivation vilket skulle kunna leda till
att man börjar och/eller fortsätter att utöva IF.
3.2 Urval
För att kunna samla in data valdes deltagarna genom ett bekvämlighetsurval vilket betyder att man
väljer ut personer från ett visst sammanhang (Kristensson 2014). I detta fall valdes individer från
olika Facebookgrupper om intermittent fasta samt olika relevanta forum. Det blev tidseffektivt då
populationen som skulle undersökas blev nådd och även en större grupp för att öka chanserna att få in
tillräckligt med relevant data. Vad Kristensson (2014) nämner är att det inte är fel att ha ett
bekvämlighetsurval då det kan vara lämpligt och även ger en tillgång till deltagare enkelt samt en
strategi som är tidseffektiv. Detta var ett urval som användes till både enkäten och intervjuerna.
För att få delta behövde deltagarna vara minst 18 år gamla. Det enda inklusionskriteriet var att
individerna utförde en form av intermittent fasta. Vid inlägg av enkäten skrevs även information för
intervjuer där man hörde av sig till kontaktuppgifterna. Exklusionskriterier var de som inte utövar en
variant av intermittent fasta samt minderåriga. Inga bortfall i varken enkätdeltagare eller
intervjudeltagare skedde.
3.3 Datainsamling
När enkäten och förberedelserna för 24-timmars intervju var färdig lades den ut i två av de största
facebookgrupperna om periodisk fasta. Alla som utförde en form av IF fick besvara enkäten även om
vårt fokus var på 16:8 metoden. I samma inlägg lades även information om intervjuerna. Vi båda
11
postade i grupperna, vilket medför att fyra inlägg lades ut, två i varje grupp. Philip lade ut information
vecka 13, Linnéa vecka 14 och sedan en påminnelse i vecka 15. Under vecka 15 utvidgades sökfältet
och man sökte efter personer som kunde svara på enkäten via flera populära forum. Totalt var
svarstiden 3 veckor för både enkät och intervjuer.
De som var intresserade av intervjuer hörde av sig till kontaktuppgifterna som angavs. Intervjuerna
bokades in olika dagar och utfördes både digitalt och på plats. Sex intervjuer utfördes digitalt varav 1
via telefon och resterande via Teams. Två av intervjuerna skedde på plats. En hos deltagarens
arbetsplats och den andra på Pedagogen. Philip höll i tre intervjuer, Linnéa en intervju och
tillsammans fyra stycken. Intervjuerna höll på mellan 20-50 min.
Till 24-timmars intervjun fick varje medverkare muntligt och även mailad information om samtycke
(se bilaga 3). Anteckningar gjordes för att komma ihåg allt när informationen skulle föras in i ett
näringsberäknade program, Dietist Net. Genom att föra in datan i detta program ger det en djupare
förståelse på intaget av makronäringsämnen.
3.4 Databearbetning och analys
Databearbetning
En digital semistrukturerad enkät skapades via Microsoft Forms där 21 frågor utformades varav 13 av
dessa var obligatoriska att besvara. Resterande var öppna frågor som krävde mer tid och därför blev
dessa inte obligatoriska då de frågor som var obligatoriska redan samlade in relevant data. Det
icke-obligatoriska skapades främst för att få en djupare och bättre förståelse men även som alternativ
till 24-timmars intervjun. När frågorna var formulerade gjordes en pilottestning för att se ifall några
frågor behövdes ändras, tas bort eller läggas till. Kristensson (2014) nämner att denna typ av studie
inte är lika flexibel och därför kräver bra förberedelser då det inte går att justera enkäten när den är
utskickad. Se bilaga 1 för enkätens frågor.
När det kom till intervjuerna som skulle utföras baserades 24-timmars intervjun på femstegsmetoden
där en snabb genomgång av föregående dygns ätfönster gick igenom och som sedan går djupare in på
mer specifika detaljer som exempelvis fettprocent, mängd och portionsstorlek men även livsmedel
som lätt kan glömmas bort. Se bilaga 2 för intervjuguiden.
Dataanalys
När enkäten stängdes skulle respondenternas svar analyseras. Datan exporterades till IBM SPSS
statistics (version 29, för Windows) (SPSS), vilket är ett program för analys av kvantitativ data. Sju
frågor (fråga 6, 10, 12, 14, 18, 20 och 21) föll bort då dessa var öppna frågor som behövdes genomgå
en analys för att se likheter och skillnader.
När datan var exporterad till SPSS justerades en del variabler för att kunna utföra icke-parametriska
test. Ett Mann Whitney U-test ansågs vara lämpligast då intresset om det fanns en könsskillnad
ställdes som hypoteser när det handlade om ökad samhörighet, kontroll och kunskap. Detta för att se
om det var signifikant eller inte. Att utföra ett Mann Whitney U-test är passande när det handlar om
två oberoende grupper som ska jämföras vid en ordinalskala (Lund & Lund, 2015; Ejlertsson, 2012).
Det är heller inte beroende av normalfördelning samt att stickprovsstorlekarna är små.
I testet analyserades två grupper, kvinnor och män som kodades om efter kön (kod 1 = man, kod 2 =
kvinna), vilket anser att en deltagare i enkäten som undersöks i Mann-Whitney u-testet inte kan
förekomma i båda grupperna samtidigt (Lund & Lund, 2015). Sedan kodade man variabeln som
skulle prövas gentemot kön och i detta fall var det kontroll, kunskap och samhörighet (kod 1 = ja, kod
2 = till viss del, kod 3= vet inte, kod 4 = sällan, kod 5 = nej). Signifikansnivån som användes var
0,05. Det gjordes även deskriptiv statistik av olika stapeldiagram för att se andelen som besvarat de
olika svarsalternativen i enkäten.
12
Av de sju frågorna som inte var obligatoriska var fem av dessa mer öppna där respondenten fick
möjlighet att svara mer utförligt. Detta för att skapa en djupare förståelse. En fråga i taget genomgick
en analys för att se likheter och skillnader av deltagarnas upplevelser och erfarenheter om deras
vardag, kontroll, ökad hälsokunskap, samhörighet och kostvanor. Kategorier skapades för att kunna
sätta etiketter på de svar som var liknande för varje fråga. Detta innehåll sammanfattades sedan vilket
representeras i resultatet och som exemplifieras med citat.
När det kom till intervjuerna hölls det åtta stycken. Av dessa var det två kvinnor och sex män. Efter
att intervjuerna utfördes fördes all data in i ett program kallat Dietist Net vilket är ett
näringsberäknade program. När detta var gjort analyserades makronäringsämnena och energiprocent
(E%). Energiprocenten och dess fördelning är tagen från Dietist Nets beräkning. Utöver
makronäringsämnena undersöktes intag av kostfiber och en överblick kring järnintaget hos
medverkande då det är vanligt med brist samt att de har en viktig funktion i kroppen. Alla som
medverkade i intervjuer besvarade enkäten.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Vad som förberedes för intervjuerna var ett samtycke som skickades till alla intervjudeltagarna och
som vi även tog upp innan intervjuerna skedde. Information om studiens syfte nämns och hur datan
kommer behandlas. Även att det är helt frivilligt att ställa upp och att man när som helst kan hoppa av
och inte berätta anledning.
All datainsamling hanterades säkert där endast författarna till uppsatsen hade tillgång av den. Vid en
godkänd uppsats kommer denna insamling raderas. Alla deltagare som intervjuades kommer även få
utskickat uppsatsen för att kunna ta del av den studie de medverkade av.
Studien följde följande fyra centrala principer: nyttoprincipen, inte skada-principen, rättviseprincipen
och autonomiprincipen (Kristensson, 2014). Dessa fyra principer har varit utgångspunkter kring
utförandet av enkät och intervjuguide samt förfarandet med konfidalitet och integritet gentemot
deltagarna. Vid deltagandet av enkätstudie menar Kristensson (2014, s.86) att det är rimligt att anta att
deltagarna har samtyckt till studien genom att de väljer att besvara enkäten. Enkäten var anonym
vilket gör att den inte samlar in e-postadresser och inte går att spåra till vem som svarat vad. Även
GU:s och IKI:s etiska riktlinjer har efterföljs.
13
4. Resultat
Resultatet redovisas genom att först presentera intervjupersonernas kostintag genom en 24-timmars
intervju som jämförs med NNR 2023 energifördelning samt järn och kostfiber. Sedan redovisas
deltagarnas upplevelse kring kontroll, kunskap och samhörighet, könsskillnader mellan
upplevelserna, vad som fick de att börja med fasta samt om deltagarna upplevde sig hälsosammare på
grund av utövandet av fasta. Slutligen presenteras en sammanfattning av likheter och skillnader från
fem öppna frågorna från enkäten där deltagarna fick beskriva fritt hur det upplever fasta.
Totalt svarade 41 personer på enkäten. Dessa personer delades in i fyra olika ålderskategorier.
Respondenternas demografiska översikt kan ses nedan i tabell 1.
Tabell 1: Demografisk översikt av deltagarna
Av alla respondenterna i enkäten var det 70,7% som utförde 16:8. Resterande 29,3% utövade IF men
med ett annat ätfönster, exempelvis 14:10 eller varianten one meal a day (OMAD).
4.1 Intervjuer
Totalt utfördes åtta intervjuer som alla förts in i näringsberäkningsprogrammet Dietist Net. Dessa
intervjuer kommer att redogöras i ordningen som de utfördes. Samtliga intervjudeltagare är vuxna
mellan 25-70 år som utövar TRE.
Sammanställning från intervjuer
Genom en sammanställning av alla intervjuer visar resultatet att ingen av deltagarna uppnådde alla
rekommendationer som undersöktes. Majoriteten av deltagarna uppnådde en eller flera
rekommendationer. Hela sju av åtta av intervjupersonerna hade en negativ energibalans. Att inte
uppnå det dagliga intaget av kostfiber ser man också var ett mönster då ingen deltagare fick i sig
25-35 gram. Kollar man kön uppnår ingen av kvinnorna sitt järnintag medan två av männen uppnådde
sin rekommendation. Nedanför sammanställs varje resultat av de åtta intervjuerna.
Intervju 1
Resultatet från intervju ett som var en aktiv kvinna, mellan 51-70 år, (se bilaga 4) uppnåddes
rekommendationerna för kolhydrater (46,5 E%), fett (39,1 E%) och protein (14,4 E%). Kvinnan
14
ansågs vara aktiv, vilket gör att hon bör ha ett kaloriintag på 2223 kcal vilket gör att hennes EI på
2026,8 kcal tyder på en negativ EI. Järnintaget på 5,1 mg uppnår inte NRR(2023) rekommendation
som ligger på 8 mg. När det kommer till kostfiber som låg på 21,6g ligger hon strax under
rekommendationen på 25-35 g/dag.
Intervju 2
Kvinnan i intervju två (bilaga 4) uppnådde inte rekommendationen för kolhydrater med 2,5 E%. Fett
var inom rekommendation, 31,8 E%, och för protein var hon över rekommendationen. Proteinintaget
låg på 25,7 E% vilket är 5,7 E% över dagligt intag. Det totala EI låg på 2370,5 kcal vilket i jämförelse
med rekommendationen för aktiva kvinnor mellan 25-50 år, tyder på att hon har en negativ EI. Både
järn som låg på 6,9 mg och kostfiber på 19,2g ligger under det man bör få i sig per dag.
Intervju 3
Resultatet från intervjuperson tre som var en aktiv man 25-50 år visar att kolhydrater som låg på 50,8
E% var den enda makronutritenten som var inom rekommendationerna. Energiprocenten för fett och
protein hamnade på 16,6 E% samt 32,5 E% som inte var inom rekommendationerna. Järnintaget var
6,5 mg under dagen och detta är inte inom rekommendationen för järn. Kostfiber hamnade på 27,4g
som var inom rekommendationen. Det totala energiintaget på 1681,8 kcal var under
rekommendationen. Se bilaga 6.
Intervju 4
Intervjuperson fyras (bilaga 7) EI visar en energifördelning där protein, 21 E%, och fett, 42,7 E%,
ligger över den dagliga fördelningen för dessa makronutrienter. Kolhydrater låg däremot under
rekommendationen på 36,3 E%. Hans järnintag låg på 9,2 mg vilket är inom rekommendation men
däremot uppnåddes det inte för kostfiber som låg på 16,9 g. Då han var inaktiv och mellan 25-50 år,
bör hans kaloriintag vara 2364,57 kcal. EI för honom låg däremot på 1995,7 kcal vilket tyder på en
negativ energibalans
Intervju 5
Intervjuperson fem håller rekommendationerna kring energifördelning för makronutrienterna fett,
37,8 E% och protein, 15,8 E%, kolhydraterna, 38,6 E% ligger under rekommendationerna. Det totala
EI, 3180,1 kcal är över rekommendationerna för en inaktiv man 25-50 år. Järnintaget är 5,1 mg och
uppnår inte rekommendationen samt alkohol, 7,8 E% och kostfiber 17,6g. Se bilaga 8.
Intervju 6
Intervjuperson sex var en aktiv man där hans totala kaloriintag låg på 472,6 kcal för hela dagen (se
bilaga 9). Det visar på en stor negativ energibalans då rekommendationen på EI ligger på 2772 kcal
då han är mellan 51-70 år. Ingen av makronutrienterna låg inom referensintervallet men däremot låg
både fett och protein över rekommendationen, 50,1 E% samt 39,6 E%. Kollar man på kolhydraterna
låg de på 10,3 E%. Kostfiber låg på 10,5 g vilket indikerar under rekommendationerna som ligger
mellan 25-35 g/dag. Även järnintaget var lägre än det bör hos män då det låg på 6,8g.
Intervju 7
Resultatet av intervjuperson sju, som är mellan 25-50, visar att han är inom rekommendationerna för
alla tre makronutrienterna (se bilaga 10). Kolhydrater låg på 50,4 E%, fett på 32 E% och protein på
16,9 E%. Hans totala EI låg på 3057 kcal vilket är nästintill en energibalans då rekommendationen
som aktiv man ligger på 3035 kcal för aktiva män. Likt många andra intervjuer uppnåddes inte intaget
av järn som låg på 8,2 mg. Kostfiber låg på hela 21,6 g vilket visar på under rekommendationen med
4,4g.
Intervju 8
Från intervju åtta tyder resultatet (se bilaga 11) att protein och fett, 67,6 E% samt 26,5 E% är över
rekommendationerna. Fettet ligger på hela 27,6 E% över de rekommenderade 40 E%. Kolhydraterna
låg på endast 5,9 E% vilket är väldigt lågt och likaså kostfiber som låg på 1,4g. Järnintaget låg
däremot på hela 12,7 mg, vilket är över rekommendationen för män. Här var det även en negativ
15
energibalans då personen endast fick i sig 1021,8 kcal, till skillnad från rekommendationen för aktiv
man mellan 25-50 år, som ligger på 3035 kcal.
4.2 Upplevelser från intermittent fasta
I figur 1 ser man hur många, i procent, som besvarat om de tre frågorna om upplevd ökad kontroll,
kunskap och samhörighet. På frågan om respondenterna känner ökad kontroll genom fasta har 56%
svarat ja medan 39% har svarat att de har till viss del. 5% svarade att de inte visste. Ingen av
deltagarna besvarade frågan med sällan eller nej. Vad man också kan tyda är att andelen som svarade
ja på frågan om deras kunskap har ökat sedan de började fasta var 61% medan 27% anser att deras
kunskap ökat till viss del. Här var det även 5% som svarade vet inte och 7% som svarade att deras
kunskap inte har ökat. Ingen av respondenterna svarade sällan. På frågan om respondenterna kände
ökad samhörighet sedan de börjat fasta (figur 1) fanns det fyra svarsalternativ. Ingen av de 41 svarade
till viss del.. Lite över 51% svarade att de inte kände en större samhörighet medan 34% inte visste. Av
de 41 respondenterna var det 15% som ansåg att de fått en bättre samhörighet.
Figur 1. Stapeldiagram över ökad kontroll, kunskap och samhörighet över sin hälsa genom fasta
(n=41).
Om vad som fick respondenterna att börja fasta (figur 4) svarade majoriteten att det var för att de ville
gå ner i vikt. Över 63% började fasta för viktnedgång medan 24% började för att förbättra sin hälsa.
5% svarade att det var för både hälsa och vikt medan 7% svarade annat.
16
Figur 4. Stapeldiagram över vad fick deltagarna att börja med fasta. (n=41).
På frågan om man upplever sig själv som hälsosam (figur 5) svarade hela 76% ja. 12% svarade nej
och samma procent svarade, vet inte. Ingen av respondenterna svarade till viss del.
Figur 5. Stapeldiagram över upplevelsen som hälsosam på grund av fastan (n=41).
Tre Mann-Whitney U-test med signifikansnivå på 0,05 utfördes för att undersöka om det fanns
signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i deras upplevelser kring kontroll, kön och
17
samhörighet. Vad man kunde tyda var att det inte fanns en signifikant skillnad hos de olika kön när
det kommer till upplevelsen. På frågan om ökad kontroll var p=0,546, för ökad kunskap var p=0,913.
Den tredje frågan om upplevd ökad samhörighet var p=0,988 kring ökad samhörighet.
4.3 Öppna enkätfrågor
I enkäten fanns det sju frågor som inte var obligatoriska varav fem stycken var mer öppna och
skapade för att få en djupare förståelse. Dessa frågor presenteras i samma ordningsföljd som i enkäten
(se bilaga 1). Det börjar med hur fasta har påverkat deras vardag som går över till hur deltagarens
kontroll eventuellt har förstärkts, hur kunskap kring egen hälsa har ökat och vad som gör att man
fortsätter med fasta. Sista frågan handlade om respondenternas kostvanor.
I fråga ett av dessa sju frågor besvarade 36 personer frågan om hur fasta har påverkat deras vardag.
Av dessa respondenter var det fem som svarade att det inte påverkat mycket eller ingenting alls.
Sammanställningen av de andra svaren visar att fastan har gett individerna mer energi och att man är
piggare men även bättre kontroll över hungern då man är mindre hungrig och lärt känna sin kropp.
Andra faktorer som det gett är att man har fått en ökad hälsa, både psykiskt, fysiskt och somatiskt
men även förbättrad sömn. Två personer skrev att de fått mindre värk och därmed kunnat sluta med
antiinflammatoriska läkemedel. Resterande svar som gavs var att det spar tid och kräver mindre
planering vilket underlättar vardagen:
“Lärt känna min kropp mer” (Enkätrespondent 10)
“Mättare, mer stabilt blodsocker, bättre sömn, viktnedgång” (Enkätrespondent 19)
Andra frågan handlar om att kontrollen över ens hälsa har ökat där 26 deltagare besvarat. Här
handlade den ökade kontrollen att man kan reglera aptit och mättnadskänslan men även att allt inte
kretsar kring mat vilket har medfört att deltagarna varken överäter eller att godsaker tar över på
samma sätt som förr. Man har en tillit till kroppen. En deltagare nämnde att den förstärka kontrollen
kom från att man inte är slav under mat och sovklockan. Andra nämner att det gett kontroll över vikt
då man har medvetenhet om intaget under sitt ätfönster genom att det blir lättare att minska
kaloriintaget. En respondent skrev dock att kontrollkänslan bottnar i att man har haft en ätstörning
förut:
“Jaaa!! Allt handlar inte längre om mat, har kommit underfund med att mat nästan enbart är bränsle,
klart det kan vara gott att äta nåt riktigt gott ibland men dessa dagar med godsaker får inte ta över
som dom gjorde förut. Och att allt inte kretsar kring mat” (Enkätrespondent 2)
Den tredje frågan svarade 28 individer på och handlade om man fått ökad kunskap kring egen hälsa.
Där var det tolv personer som skrev att man har fått en ökad förståelse till sin kropp. Andra skrev
liknande svar men specificerade att det handlade om sundare förhållanden till mat, att man vet vad
kroppen behöver och mår bra utav men även här likt föregående fråga, att man har en medvetenhet
om intag och hur olika typer av mat påverkar en:
“Jag har t.ex lärt mig att vara hungrig är ofta "falskt alarm", för det kommer ofta när jag inte har
något att göra, gör jag något annat än äta då så går det över.” (Enkätrespondent 38)
På frågan om vad som får en att fortsätta med intermitten fasta kom det in 34 svar. Det var varierande
svar där det var en återkommande respons att anledningen till att fortsätta är den positiva känslan den
medför. Andra var att det är praktiskt och en rutin medan andra nämner att de bibehåller sin vikt och
långsam viktnedgång. En del skriver att de fortsätter på grund av hälsovinsterna där vissa specificerar
att vinsterna är att de upplever sig själv piggare, lugnare mage och kropp men även att de är starkare
och får bättre fokus under arbetsdagen:
“Rutin, vana, kontroll över min kropp” (Enkätrespondent 10)
18
“Jag mår bättre, går ner i vikt och känner mig piggare. Min kroniska magkatarr har försvunnit
nästan helt och min ledvärk är så gott som helt borta.” (Enkätrespondent 21)
Frågan om kostvanor gav en varierad respons men man kunde se vissa likheter. 28 besvarade denna
fråga. Vad som var återkommande var att man inte åt frukost där en skrev att det är mer en vana än en
hunger. Vad som också var vanligt är att man tar en vattenfasta frekvent i allt från en dag till flera
dagar. Även en lågkolhydratskost (LCHF) verkade vara ett mönster där flera fokuserade på protein
och fett samt mer grönsaker. En del åt även enligt ketodiet. En medverkare nämnde att hen druckit för
mycket alkohol vilket fastan har hjälpt då ätfönstret även är ett fönster för dryck med kalorier.
Ätfönstret varierade men majoriteten hade det mellan 12-20. En person nämnde att den utförde fasta
med näringsstöd en gång i månaden medan en annan påpekade att de inte slaviskt följde en specifik
diet utan i vissa fall unnade sig, enligt Livsmedelsverket, skräpmat ibland. Vissa hade inga
begränsningar utan åt det de kände för medan andra nämnde att det skapade hetsätning vid ätfönstret:
"Skippar frukost, äter en nyttig lunch med grönsaker och en köttbit, en lite större middag med
grönsaker, pasta och kött" (Enkätrespondent 30)
“Mitt ätfönster varierar mellan lunch kring 12-15 och sedan middag vid 18- tiden, ibland blir det
endast middag. Jag undviker socker och bröd då jag lätt överäter det samt att det triggar igång mitt
småätande…” (Enkätrespondent 22)
19
5. Diskussion
I detta avsnitt diskuteras metoden och resultatet. Valet av urval och datainsamling motiveras med
styrkor och svagheter och även vilka metoder som kunnat öka trovärdigheten kring individernas
kostintag. Även svårigheter under studiens process nämns och hur det bearbetades. En alternativ teori
tas upp som avslut på metoddiskussionen som hade kunnat förklara respondenternas anledning till att
de fortsätter utöva intermittent fasta. Sedan övergår det till resultatet där det diskuteras om kostintag
och orsaker till att rekommendationer inte uppnås, men även kring konsekvenser. Sedan övergår det
till hur SDT kan förklara varför man fortsätter utöva intermittent fasta. Det avslutas sedan med en
diskussion kring enkätens öppna frågor kopplat till SDT.
5.1 Metoddiskussion
Valet av ett bekvämlighetsurval medför att det kan bli ett skevt resultat. Medvetenheten om att det
hade kunnat ge ett resultat att generalisera vid val av annat urval fanns. Däremot med den begränsade
tiden och möjligheten att uppnå målet att få in tillräckligt med relevant data blev denna variant av
urval lämplig. Då populationen kan vara svår att nå ut till blev bekvämlighetsurvalet passande då
enkäten och information om intervju kom ut till en stor grupp av individer som utför och har intresse
av intermittent fasta. Att inte ha ett slumpmässigt urval kan påverka representationen i urvalet. Att
utföra en enkätstudie har risker av systematiska fel i respondenternas svar avseende deras uppriktighet
och noggrannhet vilket gör att resultatet kan bli förvrängt.
Tanken med undersökningen var att kolla hos individer som utövar 16:8-metoden. Under
datainsamlingen process insågs det att den insamlade datan inte var tillräckligt för att kunna
analysera. Enkäten utvidgades och även intervjuer till individer som utförde en typ av intermittent
fasta. Detta gjorde att vi fick in tillräckligt stor data. Vad vi även upptäckte efter enkäten stängdes
hade varit att ha mer specifika frågor kring de kostråd som finns hos Livsmedelsverket samt NNR
2023. Frågor som “anser du att du får i dig 500 g frukt och grönt per dag?”. Det hade gjort det enklare
att dra slutsatser kring respondenternas kostvanor. Däremot är det svårt att veta hur ledande frågor
man ska ha. Fråga 21 (se bilaga 1) fick deltagarna skriva kring deras kostvanor men det gav inte
mycket insikt kring deras verkliga vanor. Intervjuerna gav däremot en bättre uppfattning kring hur en
dag kan se ut hos de som utför intermitten fasta.
När det kommer till val av metod för kostregistrering hade det varit till en fördel om man utförde en
3-dagars kostanalys för att få ett resultat som var mer överförbart, trovärdigt samt djupare förståelse
av kostintag hos utövare av intermittent fasta. Däremot skulle detta sätta mer krav på deltagarna och
chansen att de skulle ställa upp samt få in tillräckligt med data hade varit lägre. Då tiden var
begränsad ansågs det även att det inte fanns tillräckligt med tid att utföra denna typ av kostanalys trots
att den hade gett en mer korrekt analys av respondenternas matintag. En 24-timmarsintervju ger en
överblick på hur deltagarnas kostintag kan se ut och påverkar inte kostintaget. Denna variant
återspeglar inte det riktiga kostintaget alltid då en dag inte ser densamma ut och det finns dagar där
man inte följer sin normala kost. När vi fyllde i datan i Dietist Net var det vissa livsmedel som inte
fanns. I dessa fall fick snarlika läggas in, vilket påverkar att resultatet inte stämmer överens med det
faktiska intaget. Detta är något man bör ha i åtanke.
Reflekterar man över valet av metod kan det ha varit smidigare att välja antingen kvalitativ eller
kvantitativ metod. Beslutet att ha både kvantitativ och kvalitativt har varit som ett komplement för
varandra och bra för att besvara frågeställningarna och syftet i studien. Det var inte enkelt att få in
tillräckligt med data via enkäten och även få tillräckligt djup information om kostintag vilket
behövdes för att besvara om individer som utöver intermittent fasta uppnår kostrekommendationer för
makronutrienterna samt järn och kostfiber. Detta är något man får genom en intervju. Det går även att
ställa följdfrågor enkelt. Däremot kan man nå ut till fler och få en större datainsamling genom
enkätundersökning.
20
I uppsatsen utövar en av författarna intermittent fasta, 16:8-metoden. Detta kan anses vara en sorts
bias. Det påverkar däremot inte resultatet eller datainsamlingen i sig utan mer valen av litteratur som
används och refereras och kan indirekt ge en mer subjektiv vinkel.
Det skulle ha varit av stort intresse att alternativt utgå från en annan alternativ teori, Locus of Control
(LOC). LOC är en psykologisk teori som beskriver till vilken grad människor anser att de har kontroll
över händelserna i sina liv. Enligt denna teori kan individer ha en intern eller extern LOC. Intern LOC
innebär att individer känner att de har personlig kontroll över sina händelser i sina liv, en extern LOC
innebär att de anser att deras liv styrs av yttre krafter eller andra människors handlingar (Rotter,
1990). Människor som väljer att ta kontroll över sina händelser i livet som till exempel utövar
intermittent fasta för diverse skäl som viktminskning skulle kunna enligt LOC skapa en ökad intern
LOC som skulle kunna öka känslan av sin egen självförmåga (eng. Self-efficacy)(Ross m.fl., 1983;
Gruszka m.fl., 2022).
5.2 Resultatdiskussion
Kostintag
Resultaten från intervjuerna indikerade att många deltagare konsumerade antingen för lite eller för
mycket kolhydrater i relation till NNR 2023. Detta kan delvis bero på svårigheten att integrera en
balanserad kost inom ett begränsat ätfönster, samt en potentiell missuppfattning om kolhydraters roll i
en hälsosam kost, vilket är vanligt när man utövar dieter som främjar lågkolhydratkost genom att
uppnå viktminskning.
Utifrån intervjuerna tyder det på att många får i sig tillräckligt eller över rekommendationen av fett.
Man hade kunnat se hur fördelningen av fett såg ut men det ansågs inte vara relevant för
måltidsfördelningen då denna makronutrient benämns endast som fett. Däremot har NNR 2023
rekommendationer av både mättat-, flero- och enkelomättat fett (Nordic Council of Ministers, 2023).
Resultatet indikerade att många deltagare hade en negativ energibalans, vilket innebär att deras
energiintag var lägre än vad som rekommenderas. Detta korreleras med att majoriteten av deltagarna
även påbörjade fasta på grund av viktminskningsmål (se figur 4) och då krävs en negativ energibalans
(Abrahamsson m.fl., 2013). Varady m.fl. (2022) nämner att TRE ger mild till måttlig viktnedgång
under kortare perioder vilket blir uppnått tillsammans med kalorirestriktion vilket man kan se från
dataanalysen av enkäten (se figur 4) och intervjuer (se bilagor 4-6,8-11). En konsekvent negativ
energibalans kan över tid leda till en oönskad viktminskning, förlust av muskelmassa och potentiellt
negativa effekter på metabol hälsa (Grajower & Horne, 2019).
Järnintaget var särskilt lågt bland kvinnliga deltagare, vilket är bekymmersamt då järnbrist kan leda
till anemi och relaterade symptom såsom trötthet, svaghet och nedsatt immunförsvar (Abrahamsson
m.fl., 2013; Craft & Gordon, 2019 ). Kvinnor, särskilt de som är i fertil ålder, har ett högre järnbehov
på grund av menstruationscykler och den låga förekomsten av järn understryker behovet av att
utövare av intermittent fastat behöver noggrant planera sina måltider för att inkludera järnrika
livsmedel eller överväga järntillskott (Abrahamsson m.fl., 2013).
En annan signifikant observation var bristen på kostfiberintag i relation till NNR 2023. Lågt
fiberintag bland deltagarna kan delvis förklaras av ett minskat totalt kostintag under de begränsade
ätfönstren, vilket gör det svårt att konsumera tillräckliga mängder fiberrika livsmedel. Något som
skulle kunna förklara det här är att flertal av utövarna äter LCHF eller ketodiet där intaget av
kolhydrater är minimalt. Mycket av fibrer finns bland annat i grönsaker, baljväxter samt pasta och ris
av fullkorn (Livsmedelsverket, 2023b). Istället består kostintaget av en majoritet av protein och fett.
Self-determination theory
Studiens resultat (se figur 1) visade att deltagarna upplevde en ökad känsla av autonomi genom att de
kunde kontrollera sitt ätfönster och matintag. Detta i sin tur stärker den inre motivationen enligt SDT,
då individer som känner att de själva väljer och kontrollerar sina handlingar är mer benägna att
21
engagera sig i och bibehålla dessa beteenden. Inom intermittent fasta innebär detta att deltagarna inte
bara följer en extern dietplan utan anpassar sin fasta till sina personliga livsstilar och preferenser
vilket kan öka deras långsiktiga engagemang i sin egen hälsa.
Resultaten indikerade även att deltagarna kände en ökning i sin egen kompetens, specifikt i termer av
förbättrad kunskap och färdigheter för att hantera sin hälsa och kost (se figur 1). Detta aspekt av SDT
är kritiskt eftersom det reflekterar individens uppfattning om sin förmåga att uppnå önskade resultat
genom egna handlingar. Sätter man det i ett intermittent fasta sammanhang kan detta relateras till
bättre självreglering och mer effektiva strategier för att hantera hunger och näringsintag, vilket i sin
tur bidrar till positiva hälsoresultat och en mer tillfredsställande faste-upplevelse (Ryan & Deci,
2017).
När det kom till frågan om samhörighet svarade majoriteten av respondenterna nej (se figur 1). Detta
utmärktes då man skulle kunna anta att individerna som medverkat bör känna en sorts samhörighet i
dessa grupper och forum. Det är genom dessa grupper och forum som man visar delaktighet och får ta
del av andras upplevelser men även ställa frågor och få dem besvarade. Orsaken till att många kan ha
besvarat frågan med nej kan vara att det hade behövts en bättre formulering vad man menar med
samhörighet. En definition eller att man ger ett exempel som skulle ge en bättre uppfattning för
respondenterna.
Sammanfattningsvis tyder resultatet från studien att intermittent fasta kan stödja inre motivation och
välbefinnande genom att stärka upplevelserna av autonomi och kompetens, även om det finns
utrymme för förbättring i hur behovet för samhörighet tillgodoses där vi även kunde varit tydligare
med beskrivningen av samhörighet. Dessa fynd bidrar till en djupare förståelse av de psykologiska
mekanismer bakom fasta och hoppas kunna erbjuda vägledning för att främja hälsa.
Analys av öppna frågor relaterat till SDT
Ett framträdande tema från enkätens öppna frågor var upplevelsen av ökad kontroll över matintag och
en förbättrad förmåga till självreglering. Deltagare rapporterade att utövandet av IF hjälpte dem att bli
mer medvetna om sina ätmönster och reducerade impulsiva ätbeteenden. Många deltagare uttryckte
att genom IF hade man förvärvat ökad kunskap om sin egen kropp och hälsa. Detta ledde till mer
genomtänkta val gällande mat och en ökad förmåga att navigera i hälsorelaterad information. Enligt
SDT kan den ökade kunskapen stärka den inre motivationen och därmed främja ett mer hållbart
hälsobeteende (Ryan & Deci, 2017).
Det rapporterades via enkäten positiva fysiska hälsoutfall som viktnedgång, förbättrad energi och
matsmältning. Dessa fynd är i linje med den forskning som dokumenterar fysiologiska fördelar med
intermittent fasta (Lange m.fl., 2024). Teoretiskt bekräftar svaren SDT:s antagande om vikten av att
uppfylla psykologiska behov som kompetens och autonomi för att främja hälsobeteenden. Resultaten
visar att det finns en potentiell inre motivation hos individer som utövar IF och med hjälp av till
exempel hälsopromotörer skulle man kunna säkerställa en näringsrik kost.
Även om dessa positiva upplevelser ger en bra insikt om personer som utövar IF, bör man notera att
IF inte är lämplig för alla individer samt att det säkerligen finns individer som har utövat IF och sedan
avslutat på grund av personliga skäl och dessa individer är inte med i studien. Det hade varit till stort
intresse att göra en undersökning kring varför man slutade med IF för att få ett annat perspektiv. Det
finns även en potentiell utmaning att upprätthålla näringsintaget och risken för ett överdrivet fokus på
kaloriintag snarare än matens kvalitet då majoriteten av IF utövare har som skäl att gå ner i vikt (se
figur 4).
Sammanfattningsvis ger innehållsanalysen av deltagarnas öppna svar en värdefull insikt i hur IF
upplevs och vilka effekter det har på individens hälsa och välbefinnande.
22
6. Slutsats och implikationer
Det behövs mer långvariga och detaljerade studier för att förstå de långsiktiga effekterna av
intermittent fasta på både näringsupptaget under ätfönstret och det psykologiska välbefinnandet samt
forskning som involverar specifika interventioner för att undersöka de psykologiska förändringar
under fastan vilket skulle kunna ge djupare insikter i de mekanismer som förändrar beteenden.
Resultatet indikerar att deltagare som utövade intermittent fasta ofta inte uppnådde de nordiska
näringsrekommendationerna kring makronutrienter, järn och kostfibrer under sitt ätfönster, vilket kan
ha långsiktiga konsekvenser för både fysisk och metabolisk hälsa. Detta belyser behovet av ytterligare
vägledning och resurser för att hjälpa personer som utövar intermittent fasta att planera en näringsrik
kost. Studien visar att intermittent fasta bidrar till ökad upplevd kontroll och kunskap om individens
egna hälsa, vilket kan ha positiva effekter för en långsiktig hälsorelaterad beteendeförändring. Dock
var samhörighet inte lika framträdande, vilket i sin tur betonar att intermittent fasta som en individuell
erfarenhet snarare än ett kollektiv. Sammanställningen från enkäten tyder även på att det inte finns en
skillnad mellan kunskap, kontroll och samhörighet hos de olika könen.
Genom skapandet av måltidsplaner säkerställer ett tillräckligt intag av essentiella näringsämnen inom
ätfönstret. Inom hälsosektorn kan man överväga att inkludera riktlinjer och rekommendationer
specifikt anpassade för fastande individer.
Sammanfattningsvis ger denna uppsats en grundlig inblick av intermittent fasta och dess olika
effekter såsom fysiologiska, psykologiska och sociala välbefinnande. Genom att vidareutveckla
förståelsen för hur utövandet av intermittent fasta påverkar individens näringsupptag och psykologiskt
välbefinnande, kan framtida forskning och praktik inom kostvetenskap och hälsopromotion bättre
stödja individer i att uppnå både hälsosammare och hållbara livsstilsförändringar.
23
7. Referenser
Abrahamsson, L., Andersson, A & Nilsson, G. (Red.). (2013). Näringslära för högskolan:
Från grundläggande till avancerad nutrition. Studentlitteratur.
Antoni, R., Johnston, K. L., Collins, A. L., & Robertson, M. D. (2017). Effects of
intermittent fasting on glucose and lipid metabolism. Proceedings of the Nutrition
Society, 76(3), 361–368. https://doi.org/10.1017/S0029665116002986
Berg, C., Ellegård, L., & Larsson, C. (2021). Näringslära för högskolan. Sjunde upplagan.
Liber.
Bjerre, Holm, L., Quist, J. S., Færch, K., & Hempler, N. F. (2021). Watching, keeping and
squeezing time to lose weight: Implications of time-restricted eating in daily life.
Appetite, 161, 105138–105138. https://doi.org/10.1016/j.appet.2021.105138
Chaix, A., Manoogian, E. N. C., Melkani, G. C., & Panda, S. (2019). Time-Restricted Eating
to Prevent and Manage Chronic Metabolic Diseases. Annual review of nutrition, 39,
291–315. https://doi.org/10.1146/annurev-nutr-082018-124320
Chaix, A., Zarrinpar, A., Miu, P., & Panda, S. (2014). Time-Restricted Feeding Is a
Preventative and Therapeutic Intervention against Diverse Nutritional Challenges.
Cell Metabolism, 20(6), 991–1005. https://doi.org/10.1016/j.cmet.2014.11.001
Craft, A. J., & Gordon, J. C. (2019). Understanding Pathophysiology (3e, Australia and New
Zealand edition.). Elsevier.
Cook, D., & Artino Jr, A. R. (2016). Motivation to learn: an overview of contemporary
theories. Medical Education, 50(10), 997–1014. https://doi.org/10.1111/medu.13074
De Cabo, R., & Mattson, M. P. (2019). Effects of Intermittent Fasting on Health, Aging, and
Disease. The New England Journal of Medicine, 381(26), 2541–2551.
https://doi.org/10.1056/NEJMra1905136
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ezzati, A., McLaren, C., Bohlman, C., Tamargo, J. A., Lin, Y., & Anton, S. D. (2024). Does
time‐restricted eating add benefits to calorie restriction? A systematic review.
Obesity (Silver Spring, Md.), 32(4), 640–654. https://doi.org/10.1002/oby.23984
Folkhälsomyndigheten (2023a). Fysisk aktivitet och stillasittande. Hämtad 2024, 19 April
från:
24
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-
overvikt-och-fetma/fysisk-aktivitet-och-stillasittande/
Folkhälsomyndigheten (2024a). Mat. Hämtad 2024, 19 April från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-
overvikt-och-fetma/mat/
Folkhälsomyndigheten (2024b). Nationella mål föreslås för en hälsosam och hållbar
livsmedelskonsumtion. Hämtad 2024, 6 Maj från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2024/februari/
nationella-mal-foreslas-for-en-halsosam-och-hallbar-livsmedelskonsumtion/
Folkhälsomyndigheten (2023b). Olika faktorer påverkar övervikt och fetma. Hämtad 2024,
22 April från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-
overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/olika-faktorer-paverkar-overvikt-och-fetma/
Folkhälsomyndigheten (2023c). Övervikt och fetma. Hämtad: 2024, 19 April från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-
overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/
Gabel, K., Hoddy, K. K., Haggerty, N., Song, J., Kroeger, C. M., Trepanowski, J. F., Panda,
S., & Varady, K. A. (2018). Effects of 8-hour time restricted feeding on body weight
and metabolic disease risk factors in obese adults: A pilot study. Nutrition and
healthy aging, 4(4), 345–353. https://doi.org/10.3233/NHA-170036
Gabel, K., & Varady, K. A. (2022). Current research: effect of time restricted eating on
weight and cardiometabolic health. The Journal of Physiology, 600(6), 1313–1326.
https://doi.org/10.1113/JP280542
Gibney, M. J., Barr, S. I., Bellisle, F., Drewnowski, A., Fagt, S., Livingstone, B., Masset, G.,
Varela Moreiras, G., Moreno, L. A., Smith, J., Vieux, F., Thielecke, F., & Hopkins,
S. (2018). Breakfast in Human Nutrition: The International Breakfast Research
Initiative. Nutrients, 10(5), 559. https://doi.org/10.3390/nu10050559
Grajower, M. M., & Horne, B. D. (2019). Clinical Management of Intermittent Fasting in
Patients with Diabetes Mellitus. Nutrients, 11(4), 873.
https://doi.org/10.3390/nu11040873
Gruszka, W., Owczarek, A. J., Glinianowicz, M., Bąk-Sosnowska, M., Chudek, J., &
Olszanecka-Glinianowicz, M. (2022). Can Nutritional Status in Adults Be
Influenced by Health Locus of Control? International Journal of Environmental
Research and Public Health, 19(23), 15513.
https://doi.org/10.3390/ijerph192315513
25
Johns Hopkins Medicine. (u.å.). Intermittent fasting: What is it, and how does it work?
Hämtad 2024-05-07 från
https://www.hopkinsmedicine.org/health/wellness-and-prevention/intermittent-fastin
g-what-is-it-and-how-does-it-work
Keenan, S.J., Cooke, M. B., Hassan, E. B., Chen, W. S., Sullivan, J., Wu, S. X., El-Ansary,
D., Imani, M., & Belski, R. (2022). Intermittent fasting and continuous energy
restriction result in similar changes in body composition and muscle strength when
combined with a 12 week resistance training program. European Journal of
Nutrition, 61(4), 2183–2199. https://doi.org/10.1007/s00394-022-02804-3
Kerr, D. A., Wright, J. L., Dhaliwal, S. S., & Boushey, C. J. (2015). Does an Adolescent’s
accuracy of recall improve with a second 24-h dietary recall? Nutrients, 7(5),
3557–3568. https://doi.org/10.3390/nu7053557
Khedkar P. H. (2020). Intermittent fasting-The new lifestyle?. Acta physiologica (Oxford,
England), 229(4), e13518. https://doi.org/10.1111/apha.13518
King, D. E., & Xiang, J. (2021). A Relationship Between Mortality and Eating Breakfast and
Fiber. Journal of the American Board of Family Medicine : JABFM, 34(4),
678–687. https://doi.org/10.3122/jabfm.2021.04.210044
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Natur och kultur
Kobayashi, F., Ogata, H., Omi, N., Nagasaka, S., Yamaguchi, S., Hibi, M., & Tokuyama, K.
(2014). Effect of breakfast skipping on diurnal variation of energy metabolism and
blood glucose. Obesity research & clinical practice, 8(3), e201–e298.
https://doi.org/10.1016/j.orcp.2013.01.001
Lange, M. G., Coffey, A. A., Coleman, P. C., Barber, T. M., Van Rens, T., Oyebode, O.,
Abbott, S., & Hanson, P. (2024). Metabolic changes with intermittent fasting.
Journal of Human Nutrition and Dietetics, 37(1), 256–269.
https://doi.org/10.1111/jhn.13253
Livsmedelsverket. (2023a). Dieter. Hämtad 2024-05-08 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/dieter-och-viktnedgang1/die
ter
Livsmedelsverket. (2023b). Fibrer. Hämtad 2024-05-08 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fibrer
26
Livsmedelsverket. (2017). Fråga oss. Hämtad 2024-04-12 från
https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/maltidsordning/
Livsmedelsverket. (2024b). Järn. Hämtad 2024-05-08 från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mine
raler1/jarn
Livsmedelsverket. (2024a). Kostråden - hitta ditt sätt. Hämtad 2024-04-05 från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitt
a-ditt-satt
Lund, A. & Lund, M. (2015), Mann-Whitney U Test (enhanced guide/Full Tutorial) using
SPSS Statistics, Statistical tutorials and software guides, s. 59-61
https://statistics.laerd.com/spss-tutorials/mann-whitney-u-test-using-spss-statistics.php
Nordic Council of Ministers. (2004). Nordic Nutrition Recommendations 2004: Integrating
nutrition and physical activity. Nordic Co-operation.
http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:701820/FULLTEXT01.pdf
Nordic Council of Ministers. (2012). Nordic Nutrition Recommendations 2012: Integrating
environmental aspects. Nordic Co-operation.
https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf
Nordic Council of Ministers. (2023). Nordic Nutrition Recommendations 2023: Integrating
environmental aspects. Nordic Co-operation.
https://pub.norden.org/nord2023-003/nord2023-003.pdf
Ryan, R,. & Deci, E. L. (2017). Self-Determination Theory: Basic Psychological Needs in
Motivation, Development, and Wellness (1st ed.). Guilford Publications.
https://doi.org/10.1521/978.14625/28806
Ross, M. W., Kalucy, R. S., & Morton, J. E. (1983). Locus of control in obesity: predictors of
success in a jaw-wiring programme. The British journal of medical psychology, 56
(Pt 1), 49–56. https://doi.org/10.1111/j.2044-8341.1983.tb01531.
Rotter, J. B. (1990). Internal Versus External Control of Reinforcement: A Case History of a
Variable. The American Psychologist, 45(4), 489–493.
https://doi.org/10.1037/0003-066X.45.4.489
Patterson, R. E., & Sears, D. D. (2017) Metabolic Effects of Intermittent Fasting. Annual
review of nutrition, 2017, Vol.37 (1), p.371–393.
https://doi.org/10.1146/annurev-nutr-071816-064634
27
Pavlou, V., Cienfuegos, S., Lin, S., Ezpeleta, M., Ready, K., Corapi, S., Wu, J., Lopez, J.,
Gabel, K., Tussing-Humphreys, L., Oddo, V. M., Alexandria, S. J., Sanchez, J.,
Unterman, T., Chow, L. S., Vidmar, A. P., & Varady, K. A. (2023). Effect of
Time-Restricted Eating on Weight Loss in Adults with Type 2 Diabetes: A
Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open, 6(10), E2339337–e2339337.
https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.39337
Soeters, M. R., Lammers, N. M., & Dubbelhuis, P. F. (2009) Intermittent fasting does not
affect whole-body glucose, lipid or protein metabolism. The American Journal of
Clinical Nutrition, Vol. 90 (5), p.1244–1251.
https://doi.org/10.3945/ajcn.2008.27327
Stote, K., Baer, D., Spears, K., Paul, D., Harris, G., Rumpler, W., . . . Mattson, M. (2007).
Controlled trial of reduced meal frequency without caloric restriction in healthy,
normal-weight, middle-aged adults. The American Journal of Clinical Nutrition,
85(4), 981-988. doi:10.1093/ajcn/85.4.981
Sun, M.-L., Yao, W., Wang, X.-Y., Gao, S., Varady, K. A., Forslund, S. K., Zhang, M., Shi,
Z.-Y., Cao, F., Zou, B.-J., Sun, M.-H., Liu, K.-X., Bao, Q., Xu, J., Qin, X., Xiao, Q.,
Wu, L., Zhao, Y.-H., Zhang, D.-Y., … Gong, T.-T. (2024). Intermittent fasting and
health outcomes: an umbrella review of systematic reviews and meta-analyses of
randomised controlled trials. EClinicalMedicine, 70, 102519–102519.
https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2024.102519
Sutton, E. F., Beyl, R., Early, K. S., Cefalu, W. T., Ravussin, E., & Peterson, C. M. (2018).
Early Time-Restricted Feeding Improves Insulin Sensitivity, Blood Pressure, and
Oxidative Stress Even without Weight Loss in Men with Prediabetes. Cell
metabolism, 27(6), 1212–1221.e3. https://doi.org/10.1016/j.cmet.2018.04.010
Varady, K. A., Cienfuegos, S., Ezpeleta, M., & Gabel, K. (2022). Clinical application of
intermittent fasting for weight loss: progress and future directions. Nature reviews.
Endocrinology, 18(5), 309–321. https://doi.org/10.1038/s41574-022-00638-x
Varady, K.A., Cienfuegos, S., Ezpeleta, M., & Gabel, K. (2021). Cardiometabolic Benefits of
Intermittent Fasting. Annual Review of Nutrition, 41(1), 333–361.
https://doi.org/10.1146/annurev-nutr-052020-041327
Verstuyf, J., Patrick, H., Vansteenkiste, M., & Teixeira, P. J. (2012). Motivational dynamics
of eating regulation: A self-determination theory perspective. The International
Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 9(1), 21–21.
https://doi.org/10.1186/1479-5868-9-21
Wilkinson, M. J., Manoogian, E. N. C., Zadourian, A., Lo, H., Fakhouri, S., Shoghi, A.,
Wang, X., Fleischer, J. G., Navlakha, S., Panda, S., & Taub, P. R. (2020). Ten-Hour
Time-Restricted Eating Reduces Weight, Blood Pressure, and Atherogenic Lipids in
28
Patients with Metabolic Syndrome. Cell metabolism, 31(1), 92–104.e5.
https://doi.org/10.1016/j.cmet.2019.11.004
World Health Organisation. (2024a). Controlling the global obesity epidemic Hämtad
2024-05-05 från:
https://www.who.int/activities/controlling-the-global-obesity-epidemic
World Health Organisation. (2021). Constitution. Hämtad 2024, 8 April från:
https://www.who.int/about/accountability/governance/constitution
World Health Organisation (2024b). Obesity and overweight. Hämtad 2024-04-15 från:
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight
World Health Organisation (u.å). Promotion well-being. Hämtad 2024-05-07 från:
https://www.who.int/activities/promoting-well-being
29
8. Bilagor
Bilaga 1: Enkät
https://drive.google.com/file/d/1uCFgciXUjUmCgJk_zUzl3dhCp9Deh-Rm/view?usp=sharing
Bilaga 2: Intervjuguide
Bilaga 3: Informerat samtycke
Förfrågan för att delta i studie
Vi arbetar just nu med vår kandidatuppsats om periodisk fasta och just 16:8-metoden. Vårt syfte med
uppsatsen är att undersöka upplevelser kring fastan samt hur näringsupptaget ser ut under ätfönstret
hos personer som utövar 16:8-metoden. Vi söker efter personer som är villiga att dela med sig av vad
de äter under sitt ätfönster genom en så kallad 24-timmars recall-intervju som innebär att vi samlar in
kostdata genom en intervju på cirka 15 till 30 minuter.
Vår studies resultat presenteras i en kandidatuppsats vid Göteborgs universitet som du har möjlighet
till att ta del av om du vill. Vi kommer se till att ingen individ kommer att kunna identifieras och all
information hålls konfidentiellt. Materialet kommer att raderas efter att uppsatsen är godkänd. Att
delta i denna studie är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Om du väljer
att avbryta eller att du inte vill delta behöver du inte berätta för oss varför.
Vi som är ansvariga för uppsatsen är Philip Lindgren och Linnéa Liljekvist som läser
hälsopromotionsprogrammet med inriktning kostvetenskap vid Göteborgs universitet.
Handledaren för kandidatuppsatsen är Patrik Hansson, universitetslektor.
Har du frågor eller funderingar så hör gärna av dig till oss!
Kontaktuppgifter:
Philip Lindgren
30
Telefonnummer: 0761134781
Mailadress: guslinphc@student.gu.se
Linnéa Liljekvist
Telefonnummer: 0706737080
Mailadress: guslillir@student.gu.se
Samtycke till att delta i studien
Härmed samtycker jag till att delta i studien “Hur näringsupptaget ser ut under ätfönstret hos personer
som utövar 16:8-metoden”. Jag har fått muntlig och skriftlig information kring studiens utförande och
fått möjlighet att ställa frågor. Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som
beskrivs i informationen jag har mottagit.
Vi som tar emot samtycke: Philip Lindgren & Linnéa Liljekvist
Bilaga 4: Dietistnet - Intervjuperson 1
https://drive.google.com/file/d/1GwvNO7qZm604SVmS0axgpYDuImTOs0oY/view?usp=shar
ing
Bilaga 5: Dietistnet - Intervjuperson 2
https://drive.google.com/file/d/1K2eyrH5ClsJ4kH6jqy_HwYIti4pTbDoG/view?usp=sharing
Bilaga 6: Dietistnet - Intervjuperson 3
https://drive.google.com/file/d/1I4fAmohk_cOph059UTecF5Qdu2nj-HcM/view?usp=sharing
Bilaga 7: Dietistnet - Intervjuperson 4
https://drive.google.com/file/d/1q-A64jaHACjjn8uDNu9wTZ6tXQxgRZ2w/view?usp=sharing
Bilaga 8: Dietistnet - Intervjuperson 5
https://drive.google.com/file/d/1CjWntWsgoQEhnCKz0F9gEB4K6gZnDjoN/view?usp=sharin
g
Bilaga 9: Dietistnet - Intervjuperson 6
https://drive.google.com/file/d/1WXh1CZk5aYdM0hLsYUQgT4i-orpjHT79/view?usp=sharing
Bilaga 10: Dietistnet - Intervjuperson 7
https://drive.google.com/file/d/1XngupfRNlvA101NxGzRLZbVTEx087ZRI/view?usp=sharing
Bilaga 11: Dietistnet - Intervjuperson 8
https://drive.google.com/file/d/1Eog_TDGV3w6JRjXksoTHr-w37CMVijFr/view?usp=sharing
31