STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN CENTRUM FÖR EUROPASTUDIER (CES) DEN TORSKADE POLITIKEN? En kvalitativ studie på hur svenska yrkesfiskare ser på den europeiska fiskeripolitiken och utformningen av den Albert Nordström Kandidatuppsats: 15 hp Program: Europaprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht/2023 Handledare: Sverker Carlsson Jagers Abstract Fisheries is a problem that doesn’t obey national borders and can therefore benefit from being solved between countries instead of within them. Fisheries is a difficult issue for the EU since it touches on issues as economy, culture, environment and social questions. A large part of the previous research has portrayed fisheries as an economic issue, but more recent research has suggested that fishing is as much a social matter as it is an economic one. The common fisheries policy is one of the more questioned policies of the EU, yet there are only a few articles exploring fishermen’s opinions of the CFP. The thesis therefore aims to examine both large- and small-scale fishermen’s opinions on the CFP and the institutional model of it. This is done through qualitative interviews with eight Swedish fishermen in order to establish their opinion on the matters. The results show that both the small-scale and large-scale fishermen have a negative view of the CFP and have low faith in both the EU and Swedish authority’s will and ability to manage fisheries in a suitable and sustainable way but the reasons for their dissatisfaction differ. Övrigt Jag vill rikta ett stort tack till samtliga intervjupersoner som tog sig tid och ställde upp. Jag vill även rikta ett stort tack till Roger Thilander, Calle Lake och Peter Nyberg som var till stor hjälp i att komma i kontakt med mina intervjupersoner. Kandidatuppsats: 15 hp Program: Europaprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Ht/2023 Handledare: Sverker Carlsson Jagers Småskaligt fiske, storskaligt fiske, bottom-up, top-down, hållbart fiske, kustsamhällen. Nyckelord: Small-scale fisheries, large-scale fisheries, bottom-up, top- Keywords. down, sustainable fisheries, coastal communities. Antal ord: 12 602 Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................................. 2 1.1 Disposition ........................................................................................................................ 3 2. Teori & tidigare forskning ..................................................................................................... 4 2.1 Tidigare forskning ............................................................................................................ 4 2.1.1 Institutionella frågor ................................................................................................... 4 2.1.2 Debatten kring CFP .................................................................................................... 5 2.1.3 Småskaligt fiske ......................................................................................................... 6 2.1.4 Storskaligt fiske ......................................................................................................... 7 2.1.5 Forskningslucka och syfte .......................................................................................... 8 2.2 Teori .................................................................................................................................. 9 2.2.1 Belonging och participation ....................................................................................... 9 2.2.2 Top down ................................................................................................................. 10 2.2.3 Centrala argument och teorier .................................................................................. 10 2.2.4 Hur den svenska fiskeripolitiken bestäms och implementeras ................................ 10 3. Metod & material ................................................................................................................. 12 3.1 Material & urval ............................................................................................................. 12 3.1.1 Val av fall & avgränsning ........................................................................................ 13 3.1.2 Metod ....................................................................................................................... 13 3.1.3 Etiska ställningstaganden ......................................................................................... 14 3.1.4 Analysschema .......................................................................................................... 14 4. Resultat från intervjuer ......................................................................................................... 16 4.1 Uppfattningar om CFP ................................................................................................ 16 4.1.3 Hur bör politiken vara utformad? ............................................................................ 18 4.1.4 Vilken institutionell modell föredras av svenska yrkesfiskare? .............................. 21 4.1.5 Finns det en skillnad i hur storskaliga och småskaliga yrkesfiskare ser på frågan? 24 5. Slutsatser och avslutande diskussion .................................................................................... 25 Referenser ................................................................................................................................. 27 Bilagor ...................................................................................................................................... 33 Intervjuguide ......................................................................................................................... 33 Inledande frågor ................................................................................................................ 33 Frågor om fiskeripolitik .................................................................................................... 33 Frågor om den institutionella fördelningen av fiskeripolitiken ........................................ 33 Avslutande frågor .............................................................................................................. 33 Tabell- och figurförteckning Figur 1: Optimal kvotsättning enligt Gezelius m.fl. (2008), sida 4 Figur 2: Hur svenska kvoter bestäms, sida 11 Figur 2: Argument för institutionell modell samt analysschema, sida 15 Figur 4: Föredragen institutionell modell, sida 15 Figur 5: Argument för föredragen modell, sida 23 1 1. Inledning Den europeiska fiskeripolitiken Common fisheries policy (CFP) skrevs under början av 1970- talet av medlemsstater i Europeiska unionen (EU) (dåvarande EG) och ämnade styra upp den rörliga fiskerinäringen. Fokus i början var det ekonomiska, men sedan 1980-talet har mer fokus lagts på att reglera fisket ur en miljömässig synpunkt. I sin senaste kommuniké angående CFP uppdaterade kommissionen delar av förslaget och menade att yrkesfisket, både stor och småskaligt, ska främjas. Detta genom att öka levnadsstandarden för fiskare samt göra det mer attraktivt att bli yrkesfiskare även i framtiden. Detta till bakgrund av att fisket anses bära kulturell vikt samt är en relativt stor anställningssektor. Många av EU:s kustsamhällen är idag beroende av fisket och ett utplånande av fisket skulle enligt kommissionen få väldigt stora konsekvenser för de ca 80 000 människor som enbart det småskaliga fisket anställer i EU (Europeiska kommissionen, u.å.). Framtida förslag som rör fisket skall sikta på att ha ett stort vetenskapligt inflytande i kombination med ’bottom-up’-styrning, vilket innebär att yrkesfiskarna och andra branschorganisationer ska ha inflytande över lagstiftningen. Samtidigt beskriver Linke & Siegrist (2023) CFP som den fiskeripolicy i världen som är mest ’top-down’, vilket talar emot det kommissionen ämnar ändra på. Fisket bär en mycket viktig kulturell vikt, vilket belyses av Jentoft (2020, s 389–397) som diskuterar vikten av att beakta de sociala aspekterna hos yrkesfiskare då han menar att yrkesfiskare är lika beroende av livet under ytan som över ytan. Kustsamhällen som är beroende av småskaligt är en viktig del av kulturen och skapar egna sociala sammanhang som är avgörande för yrkesfiskarna själva. Jentoft (2020, s 398–397) menar att studier om yrkesfiskare och framför allt småskaliga yrkesfiskare skall ses som sociala studier: ”I believe that our fisheries social research would benefit if we are social scientists first and fisheries scientists second” (Jentoft, 2020 s 396). Citatet anser jag säger mycket om hur fiskeri bör studeras. Även Hilborn (2007) menar att fiskeripolicy behöver vara mer baserad på sociala studier då författaren menar att ”managing fishing is managing people” (Hilborn, 2007 s 285). Författaren menar att i den utsträckning som social forskning gjorts på yrkesfiskare är det som isolerad samhällsgrupp och inte om attityd och åsikter (Hilborn, 2007 s 287). Modell för hantering av småskaligt fiske är ett ämne som diskuterats brett inom den tidigare forskningen. Bland andra har tre studier, Nakamura m.fl (2022); Garza-Gil m.fl (2017) & Linke & Siegrist (2023), studerat hanteringen av både stor- och småskaligt fiske och finner alla att det bästa sättet att forma lagstiftning för branschen är att inkludera yrkesfiskare. Det finns endast ett fåtal studier som använder kvalitativa intervjuer med yrkesfiskare, exempelvis Silas m.fl., (2023). Studien intervjuar fiskare i regioner där data över fångstmängd är bristfällig, bland annat i västindien, för att komplettera forskning på fiskebestånd. Eller (Morf m.fl., 2017) som kvalitativt intervjuat aktörer i marina nationalparker i Sverige och Norge. Det finns alltså en forskningslucka i att forskningen inte kan ge svar på hur svenska yrkesfiskare vill se politiken utformad och hur de upplever den, vilket är en viktig kunskap att ha då yrkesfiskare är de som påverkas mest av CFP. Vetskapen om vad yrkesfiskare tycker om CFP samt hur de skulle vilja förändra den saknas och för att eventuellt etablera en bottom-up modell 2 är denna vetskap viktig. Därför ämnar uppsatsen att genom åtta kvalitativa intervjuer undersöka hur svenska yrkesfiskare ser på CFP samt hur de ser på den institutionella fördelningar av den. Sverige är ett mycket intressant fall att undersöka då landet länge haft en stor fiskeriindustri som under de senaste 30-40 åren minskat drastiskt (Guyader m.fl., 2013). Sifftor från ICES (2023) visar att mängden torsk fångad i västra östersjön minskat från närmare 50 000 ton 1996 till att vara 3 000 ton 2022. För Kattegat och Skagerak är samma siffra 11 000 ton 1997 och 34 ton 2022. Alltså har fisket efter torsk, en av Sveriges viktigaste matfiskar, minskat med 94% i Östersjön och i Skagerak och Kategatt är minskningen drygt 99,6%. Forskningen som bedrivits på fallet Sverige har mest varit naturvetenskapliga och har haft syfte att exempelvis undersöka effektivitet i fångstmetoder, som exempelvis (Ziegler & Hornborg, 2014). Fisket i svenska vatten är på nedgång och majoriteten av svaren forskningen ger är hur fisken ska bevaras, men väldigt lite är forskat på hur fisket ska bevaras. Trots fokus på Sverige har uppsatsen en tydligt Europakoppling då fiskeripolitiken bestäms på EU-nivå. I uppsatsen jämförs även en distinktion mellan stor- och småskaligt fiske. Småskaligt fiske innebär ett mindre fiske som oftast utförs av en eller två personer. Redskapen är oftast stationära, alltså nät eller bur. Båten utgår från samma hamn varje gång och är inte ute på turer längre än en dag. Oftast är även båten under 12 meter och fiskar innanför 12 knopmil, alltså på nationellt vatten. Storskaligt fiske innebär oftast att fisket bedrivs med stora nät som dras genom havet, dessa kallas för trålar. Storskaliga fiskare har också ofta turer som varar längre än en dag och fiskar större kvantiteter än småskaligt fiske (small-scale fisheries, u.å). 1.1 Disposition Uppsatsen inleds med en genomgång av den tidigare forskningen på CFP, storskaligt fiske, småskaligt fiske samt den institutionella fördelningen. Efter det presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar, jag har valt att presentera det efter den tidigare forskningen då uppsatsens syfte grundar sig i en forskningslucka som presenteras i kapitel 2. Därefter presenteras uppsatsens teori. Efter teori presenteras uppsatsens material, avgränsning, metod, etiska ställningstaganden samt uppsatsens analysschema. Därefter presenteras resultatet i kapitel 4, resultatet presenteras genomgående utifrån uppsatsens frågeställningar och är uppdelad för småskaliga och storskaliga yrkesfiskare. Uppsatsens slutsats och avslutande diskussion diskuterar resultatet, förslag på framtida forskning samt brister i uppsatsens metod och material. 3 2. Teori & tidigare forskning 2.1 Tidigare forskning Kommande kapitel presenterar forskningsfältet i syfte att redogöra hur forskningen ställer sig till ämnet. En stor del av detta kapitel handlar om forskning på hanteringsmodell av fiskeripolitik. Uppsatsen samt forskningsfältet gör en skillnad mellan småskaligt och storskaligt fiske och därför har även kapitel 2 disponerats på så vis. 2.1.1 Institutionella frågor Jentoft & Chuenpagdee (2009 s 554-557) beskriver fiskeripolitik som ’wicked’, ett problem som inte får en definitiv lösning och som verkar återkomma gång på gång. Författarna menar att problem som är ’wicked’ behöver lösas bottom-up, vilket får effekten att lagstiftning kan implementeras lokalt och därför anpassas efter rådande förutsättningar. Däremot är ett vidare problem att även om forskningen och instanserna föreslår exempelvis ett fiskestopp kvarstår det frågor; Hur länge? På vilken art? Varför? När? En del av problematiken är också det som tidigare nämnts, att fiskerifrågor är mångbottnade. Det berör aspekter inom miljö, ekonomi, kultur och sociala frågor. Jentoft (2007) menar att fiskerifrågan har en stor problematik i att en stor del handlar om uppskattningar och faktiska gissningar. Även om dessa uppskattningar är grundade i vetenskap om miljö och sociala strukturer, kan det skapa problem med det som Jentoft (2007 s 367–368) menar är ’foolishness’, alltså önsketänkande kring hur väl antingen miljön kommer klara höga kvoter, eller fiskesamhället kommer klara låga kvoter. (Linke & Siegrist, 2023) menar att komplexiteten i fiskeripolitiken behöver delvis styras underifrån. Författarna genomför en studie på ’Fisheries Local Action Groups’ (FLAG) i Sverige, insatser för fiskeripolitik som på lokal nivå samlar information och implementerar bestämmelser. Studien utförs genom intervjuer på personer som arbetar med FLAG i Sveriges vatten. Linke & Siegrist (2023, s 5) diskuterar det (Gezelius m.fl., 2008) menar är den ideala vägen att gå för att skapa regler för fiskeri: F igur 3 Optimal kvotsättning enligt Gezelius m .fl. (2008) Forskn ing Politiska Administrativ Industrins Faktiska beslut implementering implementering kvoter Uppdelning speglar det som Degnbol & Wilson (2008 s 189) argumenterar för, att CFP är världens mest toppstyrda fiskeripolitik samt den mest vetenskapsberoende sektorn i EU. Ingenting av detta är enligt Linke & Siegrist, (2023) någonting som bör ses som uteslutande positivt, då det exponerar en spänning mellan expertis och demokrati. Genom intervjuer finner 4 Linke & Siegrist (2023, s 16–17) att försöken som gjorts i Sverige med hjälp av FLAG inte fungerat som önskvärt. Försöken med FLAG-systemet var att lagstiftningen skulle bli mer bottom-up men det uppnåddes nåddes inte. Det berodde till stor del på bristen på interaktion mellan FLAG och aktiva yrkesfiskare. Morf m.fl (2017) har genomfört en fallstudie på två angränsande nationalparker i Sverige och Norge, Koster och Hvaler. Studien fokuserar på marina nationalparker där hanteringen av de ser olika ut i Sverige och Norge. Koster, som är den svenska nationalparken, tillämpade en bredare bottom-up modell som var mer decentraliserad och Hvaler tillämpade en mer centrerad modell. De finner att modellen för bevarandet av marina naturresurser inte varit en avgörande faktor men att den i viss mån varit för dåligt strukturerad i Sverige för att nå full effekt. (Morf m.fl., 2017 s 61). På liknande sätt lyfter Ostrom (2010) iden om polycentriska system för miljöpolitik. Ett polycentriskt system innebär att beslutsfattande och informationsinsamling flyttas till lägre instanser på nationell, regional eller kommunal nivå. Polycentriska system ger en större överblick och möjliggör för mer lokalt anpassad lagstiftning. Ebel (2020) har genomfört en komparativ studie på polycentriska system i fiskerisamhällen i Chile och finner liknande resultat. I två olika samhällen har systemet införts i syfte att tydligare strukturera beslutsfattandet. Dessa två samhällen hade tidigare styrts av co-management och gått över till polycentriska system. Co-management innebär att beslutsfattandet delas mellan en högre instans och resursutnyttjarna, i detta fall mellan EU och yrkesfiskare. Liknande modeller kan också leda till högre förtroende för politiken hos yrkesfiskare. Skillnaden mellan de två är att co-management är en tvådelad styrningsform mellan staten och resursanvändarna, i detta fall yrkesfiskare och inte över fler instanser. Studien fann att det polycentriska systemet hade haft en mycket positiv påverkan i de fall där småskaliga fiskare organiserats och inkluderats i processen men fått mindre effekt där yrkesfiskare inte inkluderats. Även Smallhorn-West m.fl (2022) lyfter idén om ’co- management’ för att bättre hantera fiskeri inom EU. Ebels (2020) resultat är mycket likt det Linke & Siegrist (2023) fann och visar att både co-management och polycentriska system behöver inkludera yrkesfiskare helt och hållet för att uppnå optimala resultat. 2.1.2 Debatten kring CFP För att få en bredare förståelse för den eventuellt upplevda problematiken hos yrkesfiskare är det viktigt att undersöka forskningsfältets kritik. Följande delkapitel redogör för kritiken mot CFP ur olika aspekter. Li (2022) menar att CFP är för kortsiktig och för driven av ekonomisk vinst vilket resulterar i att den inte främjar hållbara fiskbestånd eller främjar fisket. En del av problemet är också en bristande implementering av medlemsstaterna, vilket enligt författaren är en effekt av otydligheter i förslaget. Ulrich m.fl (2012) belyser en problematik i att CFP:s bestämmelser grundar sig i enskilda arter i stället för exempelvis fångstmetoder. I dagsläget är det så att det är olika kvoter för exempelvis kolja och torsk, två arter som fångas med samma metoder och på samma djup. Exemplet som lyfts av Ulrich m.fl (2012 s 38) är i Nordsjön där torskbeståndet är mycket lågt men beståndet för kolja är livskraftigt. Vid trålfiske efter kolja är det oundvikligt 5 att också fånga torsk. Alternativet enligt författarna är antingen totala kvoter per båt eller kvoter per fångstområde. Jagers m.fl (2012) belyser vikten av att lagstiftning upplevs som rättvis och meningsfull. I en studie utförd på svenska yrkesfiskare med hjälp av enkätundersökningar undersöker författarna varför eller varför inte svenska yrkesfiskare lyder de lagar som gäller. Höga straff vid misskötsel är en faktor som gör yrkesfiskare mer benägna att följa reglerna, men det vilar på att systemen kring övervakning och kontroll fungerar väl. Därför är det enligt författarna viktigt att behandla problematiken med tjuvfiske som en människofråga och inte enbart en fråga om ekonomiska vinster i regelbrott. Det krävs alltså delvis att regelbrott ses som en ekonomisk vinst samt att det känns moraliskt rätt för yrkesfiskarna. 2.1.3 Småskaligt fiske Den här delen redogör forskningen på det småskaliga fiskets förutsättningar i Europa. Det småskaliga fisket i Europa är på nedgång, vilket bevisas av Guyader m.fl (2013, s 4-6). I en kvantitativ studie på nio fall i Europa över en tioårsperiod finner de att endast ett fall visat en uppåtgående trend för antal aktiva båtar samt fångstmängd. Enligt författarna är det en mycket mångbottnad problematik som ligger till grund för det, men det främsta enligt Guyader m.fl (2013 s 8-10) är konkurrens från storskaliga trålbåtar som fiskar med stora nät som dras genom vattnet för att fånga större mängder fisk. Trålbåtar har möjlighet att fiska en mycket större mängd fisk och skaldjur än vad en småskalig båt kan. Även om småskaligt fiske kräver mindre resurser och arbetskraft, resulterar det i att fisken och skaldjuren producerade av småskaliga fiskebåtar är dyrare än de av storskaliga båtar. Snittpriset per kilo för fisk fångad av storskaligt fiske är €2,80 och €4,10 (år 2012) per kilo fisk fångad av småskaligt fiske. Detta utgör en svårighet för det småskaliga fisket att vara konkurrenskraftigt. Jentoft (2007) undersöker underskattning i småskaliga fiskerisamhällens vikt. Författaren poängterar att forskning kring fiskerihantering är för enformig och maskinell samt att de ’mjuka värdena’ i fiskeriet måste lyftas fram mer. En stor del av problematiken i att hantera fiskerifrågan är att det handlar om människor och dess tillgångar. Said & Chuenpagdee (2019) har genomfört en studie på småskaligt fiske i syfte att mäta dess betydelse för FN:s sustainable development goals (SDG). SDG skrevs av FN 2015 och var en del i att konkretisera utmaningarna i mänsklighetens utveckling. Studien finner tydligt hur småskaligt fiske kan bidra till en stor del av dessa SDGs. Said & Chuenpagdee (2019) finner även att småskaligt fiske kan ha en stor positiv påverkan på målet om rättvisa och trygga anställningar samt klimatomställning och hunger. Med bakgrund av det menar författarna att mer potential bör kunna utvinnas från det småskaliga fisket i Europa av EU. FN har enligt författarna tagit vara på det småskaliga fisket men EU nyttjar inte dess potential. CFP kan i stället anses motverka det småskaliga fisket med policys som mer har fokus på att bevara biomassa och tillväxt för fisket och även i förlängningen motverka fiskerisamhällen (Said & Chuenpagdee, 2019 s 5-6). Smallhorn-West m.fl (2022) delar Said & Chuenpagdees (2019) bild av att småskaligt fiske i stor utsträckning kan vara bidragande för SDG. I en studie utförd med stilla havet i fokus finner de att med rätt hantering kan småskaligt fiske bidra med säker tillgång till mat, korruptionsbekämpning och landsbygdsutveckling. Samtliga resultat uppfylls bäst genom co- 6 management, om fisket hanteras med denna metod har den en stor möjlighet i att stärka arbetet med SDG (Smallhorn-West m.fl 2022 s 9-14). Det finns emellertid forskning som belyser problematiken med småskaligt fiske. Lloret m.fl (2018) menar att det småskaliga fiskets påverkan inte ska underskattas. En stor minskning bland EU:s aktiva småskaliga fiskare har skett, från knappt 90 000 aktiva båtar 2000 till drygt 70 000 2010 och ett exempel som artikeln tar upp är Blekinge, där nästan allt yrkesfiske försvunnit från en region som varit beroende av det. I ett försök av EU att gynna det småskaliga fisket är det fråntaget vissa rapporteringsskyldigheter som det storskaliga fisket har. Det kan göra att det finns ett stort mörkertal i mängden fisk som tas upp av det. En för denna studie intressant aspekt som tas upp är belastningen av selektivt fiske. Selektivt fiske lyfts upp av bland andra Guyader m.fl (2013) som en positiv aspekt, men Lloret m.fl (2018 s 179) menar att det finns en problematik med att bara fiska efter en art eller specifika egenskaper på arten. Selektivt fiske efter exakta egenskaper kan göra att ekosystem rubbas och det biologiskt har en lika stor effekt på ekosystemet som att ta upp även andra arter. Det innebär att selektivt fiske efter en art kan i extrema fall riskera förstöra ekosystem och därför ha skada på många fler arter än den som fiskas (Lloret m.fl., 2018). 2.1.4 Storskaligt fiske Storskaligt fiske är det som förser EU-medborgare med majoriteten av fisk och skaldjur och bär därför en stor vikt för ekonomi samt näring. Följande kapitel belyser forskningen kring det storskaliga fisket likt föregående kapitel gjorde om småskaligt fiske. Garza-Gil m.fl (2017) finner i en kvantitativ studie på spanska yrkesfiskare att det råder en negativ inställning till EU och andra instanser i fiskerifrågor. Genom enkätundersökningar finner studien att 91% av de tillfrågade såg stora fördelar med att ha inflytande över lagstiftningen. De anser att även det storskaliga fisket har en kulturell vikt som bör bevaras och därför borde behandlas bättre än de upplever det just nu. Garza-Gil m.fl (2017) finner precis som tidigare diskuterats att det optimala sättet att hantera även storskaligt fiske är ’co- management’. Fördelarna av det är samma som för det småskaliga fisket. Vianna m. fl (2020) menar att yrkesfisket bidrar till det som är en av våra största matgrupper då konsumtionen av fisk har ökat från ca nio kg per år per person 1960 till ca 20 kg 2017. Med bakgrund av dessa belyser författarna det som tidigare diskuterats i denna text, att fisket har en stor roll att spela om SDG ska uppnås. Trots det belyser Vianna m. fl (2020 s 165) riskerna med överfiske, vilket det storskaliga fisket har mest ansvar i. Under framför allt 1900-talet begicks överfiske i världens hav och det fanns en avsaknad av kvoter och begränsningar. Det har bland annat fått konsekvensen att fisket minskat med ca 1% i snitt per år sedan 1990. Effekterna av överfisket påverkar främst de små kustsamhällen som denna text tidigare behandlat. Vianna m. fl (2020, s 166) menar att den största orsaken till att överfiske har kunnat ske och fortsätter ske är för att det är mycket lönsamt att överfiska och helt enkelt inte lönsamt att fiska hållbart. Det leder till en situation där majoriteten av fiskeflottan endast kan fortsätta sin verksamhet om den belastar bestånden för hårt. Det som är lösningen på problemet enligt författarna är att prioritera det hållbara fisket som kan bidra till säker och hållbar mattillförsel. Detta genom att ge incitament till det ’bra’ fisket och försöka fasa ut det ’dåliga’ fisket (Vianna m. fl 2020). 7 Sammanfattningsvis menar studien att mer kontroll över fisket behövs, men också en mer öppen dialog mellan yrkesfiskare, forskningen och kontrollerande myndigheter. Dialogen är det som kan leda till att lagstiftningen blir bättre anpassad för fiskare och därigenom kan lyckas uppnå både bevarat fiske samt en hållbar miljö (Nakamura m.fl., 2022 s 347). Resultatet är mycket intressant då det även är vad bland andra Garza-Gil m.fl (2017) och Linke & Siegrist (2023) också diskuterat, att en bra väg att gå för att lagstifta om fiskeri är att inkludera ykresfiskare i processen. Evans & Klinger (2008) finner däremot att det kan finnas en problematik i att applicera bottom-up modeller i lagstiftning rörande fiskeri. I en undersökning av implementering av denna sorts lagstiftning för fiskerilagstiftning i san Juan i USA finner de att projektet misslyckats och inte tillräckligt med information lyckades samlas in. Det är allstå tydligt att en viktig del i bevarandet av både det stor- och småskaliga fisket är dialog, co management och lagstiftningn i en bottom-top modell. Det är också få studier utförda på Sverige, vilket kan vara ett intressant exempel på länder där fisket försvunnit. 2.1.5 Forskningslucka och syfte Syftet för uppsatsen är att undersöka hur den europeiska fiskeripolitiken upplevs av svenska yrkesfiskare och vilken institutionell modell för hantering av fiskeri som föredras av dem. Uppsatsen ämnar även att undersöka om det finns en skillnad i hur svenska storskaliga och småskaliga yrkesfiskare ser på den europeiska fiskeripolitiken och den institutionella fördelningen av den. Mot bakgrund av forskningen är det tydligt att CFP brister i synpunkter som utformning, kvotfördelning, utformning av kvoter med mera. Man kan därför anta att denna problematik även upplevs av yrkesfiskare och därför finns det ett behov av att undersöka det. Trots det finns det bristande kunskap om svenska yrkesfiskares åsikter om CFP och hur de skulle vilja utforma den. Yrkesfiskare är de som påverkas mest av CFP eftersom de möter det i yrket varje dag och bör därför ha tydliga uppfattningar om dess utformning som inte undersöks. En stor majoritet av de intervjubaserade studier som tidigare gjorts på området är kvantitativa enkätintervjuer, som Vanhatalo m.fl (2014) som undersöker östersjöfiskares uppskattning om mängden bifångst eller Karamanlidis m.fl (2020) som genom enkätundersökningar tar reda på yrkesfiskares interaktioner med munksälar i medelhavet. Studier likt Jagers m.fl (2012) som har svenska yrkesfiskare i fokus har också bidragit till forskningsfältet men även denna studie undersöker problematiken kvantitativt. Det skapar en kunskapslucka där forskningen inte kan ge bredare svar på hur svenska yrkesfiskare skulle vilja utforma fiskeripolitiken. Kvalitativa intervjuer kan ge djupare svar på hur yrkesfiskare tycker politiken bör utformas, vilka fördelar det skulle ge och hur det skulle fungera i praktiken. De kan även ge svar på vilken funktion det fyller. Detta är aspekter som missas vid användandet av kvantitativ metod. Det innebär också att det finns en lucka i hur svenska yrkesfiskare vill att fiskeripolitiken ska se ut modell. En stor del av forskningen har varit centrerad kring co-management, polycentrism eller top-down och det vore därför mycket intressant att utforska vad yrkesfiskarnas åsikter är om dessa modeller. Även här bör yrkesfiskare vara lämpliga att fråga då de möter politiken i sitt yrke. Frågan om den institutionella fördelningen är central för forskning om fiskeri och miljöfrågor i allmänhet och yrkesfiskares åsikter om den blir därför mycket intressanta. Det finns också en brist på undersökningar som jämför stor- och småskaliga yrkesfiskare. En stor del av forskningen har fokuserat på en form av yrkesfiske och inte gjort jämförande studier 8 mellan de två. Därför är det mycket intressant att skilja på storskaliga och småskaliga fiskare, då omsättning, fångstmängd, fångstmetod med mera skiljer de åt, vilket ligger till grund till att de kan antas ha olika åsikter i frågorna. Genom att undersöka de båda typerna av fiske med samma metod kan studien visa potentiella skillnader och likheter mellan de. Kunskapen är av stor vikt då det är två skilda yrkesgrupper som verkar under samma politik. Skulle resultatet visa att dessa två grupper har skilda uppfattningar betyder det att politiken behöver anpassas i högre grad än i dagsläget för att nyttja båda grupper. Frågeställningen blir alltså egentligen en fråga i tre steg: Vad tycker man om politiken idag? Vilken exakt modell föredrar man? Och finns det en skillnad mellan stor och småskaliga fiskare? Uppsatsen ämnar därför besvara tre frågor: Hur upplevs den europeiska fiskeripolitiken av svenska yrkesfiskare? Vilken institutionell modell föredrar svenska yrkesfiskare? Finns det en skillnad i hur småskaliga och storskaliga yrkesfiskare ser på EU:s fiskeripolitik samt hur den bör vara utformad? 2.2 Teori 2.2.1 Belonging och participation Jentoft (2020) belyser att det finns en stor social dimension till fiske och lutar sig åt ’Belonging’-teorin, tillhörighet, etablerad av Cohen (1982). Teorin menar att en av de viktigaste delarna för en människas välmående och hälsa är en känsla av tillhörighet till sitt område eller land. Jentoft (2020) använder även teorin för att betona vikten av sociala aspekter i forskningen. Belonging är en teori som används i demokratiutveckling och är en av grunderna till en fungerande demokrati (Blajer de la Garza, 2023). Quintelier & Van Deth (2014) har gjort en kvantitativ studie på samband mellan politiskt deltagande (participation) och tillit för förtroendevala. Om individer har möjlighet att delta mer i demokratiskt beslutsfattande kommer de alltså att ha en större tillit till deras representanter, men också till mydigheter och andra instanser. (Turner m.fl., 2020) diskuterar participation inom fackförbund i en demokratisk kontext där de finner ett starkt samband. Även här bevisas att deltagande i demokratiska processer och beslutsfattande kan påverka förtoende för demokratin positivt. Teorin om participation är viktig att ha med som förklaring till varför yrkesfiskare potentiellt har ett intresse av deltagande. Carlsson & Berkes (2005) menar att co-management är en teori utvecklad för ett rörligt problem där lösningen på problemet är i en övergående fas, alltså där det inte finns en enkel lösning som kan göras direkt. Vilket bör lämpa sig väl med fisket som har beskrivits av Jentoft & Chuenpagdee (2009) som ett ’wicked’, rörligt och svårdefinierat problem. Ostrom (2010) lyfter teorin om polycentriska system, att beslut fattas fördelat över flera instanser men kan användas för fiskerifrågor. Bottom-up är ett mycket brett begrepp och går inte att direkt klacificera som en teori, däremot är det ett bra begrepp för att samla teorier om 9 en delegerad styrningsmetod som utgår från att beslutsfattning ’närmre’ den aktuella frågan har fördelar för kvaliteten för besluten samt demokratiska fördelar. Ebels (2020) studie på Chilenska fiskerisamhällen visar att polycentriska system kan ha en stor positiv effekt på utformningen av fiskerilagstiftning för småskaligt fiske om det görs fullt ut. Det går i linje med belonging-teorin som lyftes fram av Cohen (1982) då positiva effekter fås av delaktighet, i detta fall delaktighet i lagstiftning. Det är en tydlig skillnad på co-management och polycentrik men i grunden utgår båda teorier ifrån bottom-up och en ide om att flytta lagstiftningsprocessen närmare problemet, vilket som tidigare diskuterat är övergripande föredraget av forskningen. 2.2.2 Top down Top-down är centralt för en representativ demokrati där medborgare väljer enskilda individer som representerar dem. I det ingår även drag av merikrotati då representanter väljs i förtroende att de skall vara kunniga och därför lämpliga att fatta beslut åt väljarna (Vitali, 2021). Representation är inte enbart ett sätt att strukturera en demokrati, utan även ett brett begrepp för hur lagstiftning kan ordnas, vilket gör att även detta kan appliceras på hur miljöfrågor i allmänhet och fiskerifrågor i synnerhet skall hanteras. Svallfors (2017) menar att ett representativt styre med kompetenta representanter är mycket effektivt i hantering av problem, men det kräver tydliga roller och individer med hög kompetens inom det valda området. Chiu & Russell (2011) menar i en fallstudie på hantering av miljöfrågor att modeller som utformas enligt top-down med hjälp av representation har potential att prestera bättre än andra. Chiu & Russell (2011) menar även att representativa topstyrda system kan ha en harmoniserande effekt på olika intressen i miljöfrågor. 2.2.3 Centrala argument och teorier De centrala teorierna som lyfts av forskningen är alltså följande: - Top-down: Besluts bör fattas centrerat på en hög nivå och kan till viss del ta in åsikter från yrkesfiskare - Polycentrism: Beslut bör decentraliseras över flera lägre instanser - Co-management: Beslut bör delas mellan en hög instans och yrkesfiskare. Kan se olika ut och olika mycket ansvar kan fördelas. 2.2.4 Hur den svenska fiskeripolitiken bestäms och implementeras Här förklaras kort hur den svenska fiskeripolitken fungerar och hur kvoter bestäms. Hav- och vattenmyndigheten (HaV) har ansvar för att implementera CFP och utföra kontroller på ykres- och fritidsfiskare. I HaV:s uppdrag ingår även att utfärda licenser och tillstånd samt ansvar över tre av sveriges 16 klimatmål. EU har ensamrätt om att stifta fiskerilagar i Europa 10 även om medlemsstaterna under vissa förutsättningar kan införa egna regleringar. Exempelvis har samtliga medlemsstater rätt att lägga sig under den maximalt tillåtna mängden fiske, men inte över. Total allowable catch (TAC), eller kvoter, bestäms på EU-nivå och fördelas nationellt av medlemsstaterna. Europaparlamentet (Europaparlamentet, 2013) förklarar att kvoter per land sätts på grund av främst forskningens råd och nationella intressen, alltså vilka länder som hade dragit mest nytta av att ha fiskerimöjligheter. Allt detta ger en samlad bild som leder till att Sverige tilldelas en kvot som sedan fördelas per båt av HaV. En kvot i fiskerisammanhang är den totala tillåtna mängden fisk av en specifik art för ett land, ett område eller en båt. Kvoterna bestäms av EU och räknas oftast i tusen ton. I figur 1 är det tydligt hur CFP är en toppstyrd policy där medlemsstaterna inte har en stor möjlighet till egen tolkning. Fördelarna med att ha miljölagstiftning i allmänhet styrd likt denna modell är att EU får stor makt att bestämma reglerna ovanifrån med hjälp av vetenskapligt underlag. Däremot skapar det också en problematik i att lagstiftnng inte kan anpassas opimalt utifrån medlemsstaters unika förutsättningar. En del harmonisering sker via att kvoterna bestäms per land och delas ut av HaV i Sverige. Det möjliggör att olika båtar får olika kvoter efter hur mycket de behöver och har möjlighet att fiska. Figur 4 Hur svenska kvoter bestäms Forskning och EU bestämmer HaV fördelar Kvoter fördelas nationella i ntressen kvoter per land och kvoterna per båt presenteras hav 11 3. Metod & material 3.1 Material & urval Materialet består av kvalitativa intervjuer med åtta yrkesfiskare. Uppdelningen är att hälften arbetar med storskaligt fiske och hälften arbetar med småskaligt fiske. Samtliga av dessa fiskare driver sina egna båtar och har därför en stor översikt över problemen de möter. Samtliga av de storskaliga fiskarna utgår från Göteborg/Bohuslän, därför att det är det område där nästan allt av Sveriges storskaliga fiske bedrivs. Jag har kommit i kontakt med dessa tack vare att jag arbetat inom fiskbranschen och därför fått kontaktuppgifter till VD för Göteborgs Fiskauktion. Jag bad VD att ge mig förslag på yrkesfiskare som kan tänkas ställa upp. Jag såg gärna att de hade stor insyn i frågor rörande branschen samt har arbetat en längre tid inom yrket för att kunna se potentiella förändringar. För att bredda urvalet i intervjupersonerna bad jag även om att få rekommenderat kvinnor som arbetar i branschen men eftersom yrket är mycket mansdominerat var det inte möjligt utifrån mina krav. Det går att ifrågasätta mångfalden hos intervjupersonerna då alla storskaliga fiskare utgår från Göteborg och tre av fyra småskaliga fiskare utgår från Blekinge, men även det var en fråga om tillgänglighet. De småskaliga fiskarna har jag tagit kontakt med utan hjälp av mitt yrke. En av yrkesfiskarna i västra Blekinge, intervjuperson B1, togs kontakt via Blekinge Läns Tidning då denna medverkat i ett reportage om yrkesfisket i Blekinge. Han rekommenderade sedan mig ytterligare en yrkesfiskare från Blekinge som han kunde tänka sig skulle vilja medverka på intervju. Den sista intervjupersonen från Blekinge fick jag kontakt med via min vän som är barnbarn till honom, men jag personligen känner inte intervjupersonen. Yrkesfiskaren aktiv i Mälaren driver ett konto på sociala medier som jag följt sedan en tid tillbaka och jag tog kontakt med honom genom det. Vid en första kontakt med deltagarna förklarades vad syftet med intervjun var, när jag planerar att genomföra den samt hur lång tid den kommer att vara. För yrkesfiskarna i Blekinge och Stockholm gav jag telefonintervju som enda alternativ på grund av att jag befinner mig i Göteborg och på grund av tidsmässiga och ekonomiska skäl inte har möjlighet att ta mig till Blekinge eller Stockholm. För intervjupersonerna i Göteborg gav jag samtliga valet att antingen genomföra intervjun face to face eller över telefon för att ytterligare anpassa intervjun efter intervjupersonernas preferenser. Valet av åtta intervjupersoner går att diskutera, men med faktorer som tillgänglighet och tid föll valet på just åtta. En nackdel med telefonintervju är att jag inte har möjlighet att läsa av kroppsspråk och annat som jag hade kunnat vid fysiskt möte, men på grund av de tidigare nämnda faktorerna var det inte möjligt för mig att träffa en stor del av intervjupersonerna. Fördelen med nuvarande metod är att samtliga genomförs via telefon vilket gör att kvaliteten blir likställd. Yrkesfiskarna frågades bland annat om hur de trivs i sitt yrke, vilka förändringar de har sett under de senaste 10 åren, om de upplever några problem med hanteringen av fiskeri. Störst fokus lades på den institutionella fördelningen av fiskeripolitiken och olika styrformer och beslutsnivåer diskuterades. 12 Intervjupersonerna benämns inte med namn men behöver kategoriseras för presentation av resultat. Här under kategoriseras de efter system A och B där A är småskaliga fiskare och B är storskaliga. Efter varje bokstav och namn följer ort, landskap och fångst. Bokstäverna A & B har enbart valts för enkelhetens skull. A1 Mörrum, Blekinge. Lax, gädda, abborre A2 Hällevik, Blekinge. Flundra, torsk A3 Karlskrona, Blekinge. Torsk, ål, flundra A4 Mälaren, Uppland. Gös, lake, abborre, gädda, ål B1 Göteborg, Västergötland. Räka, havskräfta B2 Tjörn, Bohuslän. Havskräfta B3 Strömstad, Bohuslän. havskräfta B4 Göteborg, Västergötland. Räka, havskräfta, torsk, kolja 3.1.1 Val av fall & avgränsning Fallet Sverige har tidigare presenterats som ett intressant fall av skäl som traditionsrikt fiske och en stor minskning av det. Fallet väldes även för intervjuer då jag själv bor i Sverige vilket gör tillgängligheten större samt jag undviker språkbarriärer. Yrkesfiskare intervjuas för att det är de som påverkas mest av CFP. Distinktionen mellan stor- och småskaliga fiskare är den enklaste att göra av de möjliga. Det som alternativt hade kunnat göras är att skilja på fångst, exempelvis skaldjur eller fisk, eller skilja tydligare mellan fiskare på östkusten och västkusten. Dessa alternativa distinktioner är inte intressanta för uppsatsen syfte och har därför bortsetts ifrån. 3.1.2 Metod Intervjuerna genomfördes halvstrukturerat för att ha möjlighet att ställa följdfrågor eller be intervjupersonen utveckla sitt resonemang. Samtliga intervjuer varade i cirka 30 minuter då jag ansåg det vara en lagom längd för att få en bra bild av situationen med hjälp av mina frågor. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av min mobiltelefon för att sedan manuellt transkriberas till text. Denna text analyserades sedan manuellt med hjälp av ett analysschema för att kategorisera problematiken i argument som ställdes upp i teoridelen. Efter det skildras de åtta intervjupersonernas övergripande åsikter i kapitel 4. Som diskuterat i kapitel 2 har enkätundersökningar varit den mest frekventa metoden i studier om yrkesfiskares åsikter. Den tydliga fördelen med det är att urvalet blir större och resultatet mer representativt. Däremot är det för denna uppsats inte intressant att täcka ett stort antal individer utan få en bredare förståelse för enskilda individers uppfattning. Ett ytterligare alternativ vore att genom innehållsanalys analysera rapporter från fiskeribranschen, jag övervägde denna idé men fann problematik i brist på material samt en avgränsning som var lämplig. En stor problematik med det är också att jag inte har möjlighet att välja material efter uppsatsen utan behöver förlita mig på att relevanta ämnen har tagits upp i dessa texter. Intervjuer möjliggjorde att jag kunde ställa de frågor som jag kände var relevanta för uppsatsens frågeställningar. Med kvalitativa intervjuer hade jag som mål att ta reda på individers uppfattningar och erfarenheter av fiskeri. Målet var som tidigare diskuterat att få en bra och förankrad uppfattning 13 om ett fåtal individers åsikter och inte att täcka ett större antal individer. Den halvstrukturerade intervjumetoden är enligt Kvale & Brinkman (2014 s 45) ett mycket bra tillvägagångssätt för att förstå individers personliga uppfattningar på ett bredare plan än vad som kan täckas i en enkätundersökning. Det är även mycket lämpligt för att anpassa intervjuerna utifrån förutsättningar, vilket är bra då jag förenklat sett intervjuat två yrkesgrupper med skilda uppfattningar om frågorna. Kvale & Brinkman (2014 s 47) menar även att en kvalitativ intervju är deskriptiv, specifik, öppen och just kvalitativ. Med denna intervjuform fick jag möjlighet att ta reda på individernas uppfattningar och tankar och inte endast deras svar i siffror. Jag har också valt att ha ett mindre antal frågor och därigenom tillåta intervjun vara mer av ett samtal i syfte att låta intervjupersonerna föra samtalet kring de frågor de anser ha störst vikt. Det går också i linje med Kvale & Brinkmans (2014) uppfattning om att kvalitativa intervjuer ska vara öppna. Anpassningsbarheten i intervjuformen gjorde även att jag kunde anpassa från person till person, då olika personer pratar olika mycket. En del av intervjuerna krävde att jag är mer aktiv och ställde många följdfrågor medan vissa pratade mer utförligt och inte krävde en stor mängd följdfrågor. 3.1.3 Etiska ställningstaganden Samtliga intervjupersoner har tydligt informerats om syftet med intervjun, hur deras svar kommer att presenteras samt i vilket forum. De har också informerats om att de kan avbryta intervjun eller välja att inte svara på enskilda frågor om de skulle vilja. De fick också möjlighet att i efterhand be mig att ta bort enskilda uttalanden eller liknande. Jag som intervjuperson har inga personliga intressen i frågan och har heller ingen relation till någon av intervjupersonerna på förhand. Mina personliga åsikter har inte nämnts för intervjupersonerna och har inte påverkat intervjuerna. Ingen av personerna har fått någon ekonomisk ersättning eller liknande för att ställa upp på intervjuerna. Kvale & Brinkman (2014 s 107–110) diskuterar även områden med etisk osäkerhet vid intervju som är informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Alla fyra har tagits i beaktning inför intervjutillfällena. Samtliga intervjupersoner presenteras också utan namn. 3.1.4 Analysschema Analysschemat som visas i figur 4 är det som har används för analys av de åtta intervjuerna. Det utskrivna analysschemat har som syfte att kategorisera intervjupersonernas svar om den institutionella fördelningen av fiskeripolitiken och vilken modell för det de föredrar. Svar som rör hur de uppfattar politiken i allmänhet krävde inget analysschema utan kommer presenteras kort i kapitel 4 utifrån de transkriberade intervjuerna. En del av kapitel fyra är en förenklad presentation som visas som exempel i figur 5. Detta används också som ett analysverktyg i syfte att förenkla och kategorisera hur storskaliga och småskaliga yrkesfiskare argumenterar för de olika modellerna, detta gör att den fyller en funktion i både analys och presentation. Modellen gör det även tydligt om det finns en skillnad mellan stor och småskaliga fiskare i frågan om föredragen modell. 14 TOP DOWN CO-MANAGEMENT POLYCENTRISM - EU har möjlighet till - Yrkesfiskare borde få - Det är bättre om kontroll vara med och Sverige bestämmer - EU har möjlighet till bestämma själva översyn - Yrkesfiskares åsikter - Det är bättre om våra - EU har en möjlighet bör tas i beaktning länsstyrelser till samordning - Fisket hade gynnats bestämmer själva - Sverige kan inte ha av interaktion mellan - Ansvaret bör vara hand om fiskeriet fiskare och delat mellan själva myndighet exempelvis stat, - Det största ansvaret kommun och kan ligga hos EU länsstyrelse men yrkesfiskares åsikter ska tas in Figur 5 Argument för institutionell modell samt analysschema Top-down Co-management Polycentrism Småskaligt Fiske Storskaligt Fiske Figur 6 Föredragen institutionell modell 15 4. Resultat från intervjuer I presentationen av direkta citat har jag valt att inte censurera svordomar då jag vill förmedla citaten så som intervjupersonerna sa det. Samtliga av de tillfrågade yrkesfiskarna upplever en problematik kring CFP och andra regler som berör deras yrke. En stor del av problematiken för de storskaliga yrkesfiskarna grundar sig i en upplevd stelhet i reglerna. De upplever att svenska myndigheter i stor utsträckning har svårt att anpassa sig efter olika förutsättningar i frågor om fiskestopp och kvoter. De menar även att fiskeripolitiken haft ett stort fokus på övervakning och kontroll över det storskaliga fisket. De småskaliga yrkesfiskarna har en mer blandad bild av problematiken. De upplever i grunden att reglerna rörande fiskeri är för dåligt utformade. De främsta skälen de nämner till att det småskaliga fisket är på nedgång är skadedjur såsom säl och skarv, storskaliga trålbåtar i Östersjön som de menar fiskar för stora mängder, främst till foder för laxodlingar. På frågan om framtiden för det svenska fisket såg yrkesfiskarna mycket blandat på frågan, men i grunden hade nästan samtliga en tro på att det kan funka med rätt regelverk och institutionell modell. 4.1 Uppfattningar om CFP Storskaliga fiskare De storskaliga yrkesfiskarna skilde en del i uppfattningar om nivåerna på kvoter. Det som måste noteras med storskaliga yrkesfiskare är att ingen enbart fiskar en art, utan fiskar och säljer två, tre eller fler. Däremot har samtliga en art i fokus och av de fyra storskaliga yrkesfiskarna hade tre havskräfta som fokus och en räka som huvudfokus, men samtliga fiskade både havskräfta, räka och en mindre mängd fisk. De som fiskade havskräfta ansåg inte att kvoten var för låg på havskräfta, ofta så kom de inte upp i de satta nivåerna. Den som fiskade främst räka och havskräfta, B1, upplevde att kvoten för räka var för lågt satt samt upplevde att bestånden var livskraftigt och kvoten därför kunde varit mycket högre. Även om vissa mindre bekymmer fanns kring fisket på havskräfta så var den allmänna uppfattningen att politiken kring den är bra. Däremot så ansåg samtliga att kvoten på torsk och räka var för låga. Ett av de största problemen upplevda var att regler och brist på vissa arter gör jobbet mycket svårberäknat. ” Jag älskar mitt jobb, men det har blivit mycket, mycket svårare att leva på det va. På 90-talet, när jag började, var det mycket mer tjo och tjim. Du kunde liksom åka ut måndag, fiska lite och sen vara ledig tisdag osv. Nu måste du hela tiden tänka på: när ska jag fiska? Hur ska jag fiska? Var ska jag fiska? Du måste få fullträff på varje dag, annars går du back” Citat intervjuperson B1 Bilden delades även av intervjuperson B3 som också upplevde fiskeripolitiken som krånglig: “Ja, det är krångligt alltså. Det är om du säger när du börjar fiska förr, det var ju inte alls samma. Det, det är ju det att en anpassar ju sig hela tiden. Och det är det är mycket regler och krångel i det. Du har ju bland annat en loggbok, uråldrigt. Det måste fyllas i fångst och har du båt över 10 m då måste jag ha daglig lagbok. 16 Och där måste jag fylla i varje dag och så ska den skickas med brev 2 eller 3 gånger i veckan då. Och du kostar på ett par 18 kronor. Det är ju så uråldrig, så det är. Och kommer det inte in i tid, så får vi böta uppåt 2000 då och det måste skickas via Posten. Det går inte att skicka digitalt, så jävla dumt.” Citat intervjuperson B3 I detta upplevdes också en stor orättvisa i regler, då samtliga storskaliga yrkesfiskare fiskar på vatten som angränsar danska vatten. De upplever att Danmark, till skillnad från Sverige, har mycket mer förmånliga regler som möjliggör ett livskraftigt fiske. ” Vi ligger ju liksom 100 meter från varandra och fiskar så nära vi kan. Vi fiskar samma arter, i samma jävla hav, fast på helt olika villkor. Fullkomligt vansinne” Citat intervjuperson B1 Ett av de större problemen som lyftes av de storskaliga yrkesfiskarna var allmänna regler runt CFP som inte är nivåer på kvoter, alltså regler om licenser, tillstånd och övervakning samt ett allmänt upplevt krångel. Samtliga menade att reglerna skapar en tröskel in i yrket som hämmar tillväxten till yrket, framför allt för de som vill bli fiskare som inte har det i familjen. Samtliga menar att övervakningen och kontrollen är jobbig att ha och göra med. ” Man kan ju tro att man är en förbrytare redan innan man går ner till sin båt, för man är misstänkliggjord i stort sett från den sekunden du sätter nyckeln i tändningen och vrider på och du kör ut, för då tickar det i gång en satellitövervakning på den. De ser precis varje meter du rör dig exakt när du går, var du går och hur du fiskar och sen så finns det en bevakning som kommer när man kommer i land oannonserat hoppar av fram bakom en sjöbod och så går de ner i båten och så tittar de på vad du har med dig. Och sen har du ju kustbevakningen, dom är ute och lurar på vad du gör, fast dom hela tiden ser var du är ändå sen. Sen har du ett rapporteringssystem där du ska rapportera hela tiden så att dom vet precis allting? Och nu, nu vill de sätta på kameror på båtarna” Citat intervjuperson B2 Småskaliga fiskare De småskaliga yrkesfiskarna upplevde främst två problem: brist på fisk och för hårda regler. De menar i stor utsträckning att skadedjur och stora trålare i Östersjön minskat mängden fisk så att det är svårt att bedriva aktivt yrkesfiske och utöver det så är reglerna hårda och gör det ännu svårare att fiska. Det storskaliga trålfisket har enligt yrkesfiskarna i Blekinge både minskat på bestånden samt påverkat marknaden och prisbilden negativt för småskaliga fiskare. Tre av de småskaliga fiskarna utgår från Blekinge där 5 arter varit fokus för yrkesfisket: Skrubbskädda (en plattfisk, flundra i folkmun), lax, ål, torsk och sill. Samtliga arter utom skrubbskädda är det 2024 fiskestopp på med vissa undantag. Fiskarna menar att detta totalt slår ut det begränsade fiske som finns kvar. 17 ” Jag tycker man skulle ge oss en liten torskakvot, kanske att man hade kunnat få ta 100 kg om dagen. I stället för att man ska hålla på och fiska flundra och annat som är så ineffektivt att fiska” Citat intervjuperson A2 Det totala fiskestoppet i Östersjön var även något som intervjuperson A1 reflekterade över och övervägde till och med att tjuvfiska för att överleva: “Därför dom har ju dom har ju kört i sin agenda att: du får inte fiska, och då får det bli så att man tar beslut själv. Har man papper från hav och vatten, att det får inte fiskas lax i södra Östersjön. Där och då får man ju ta ett beslut: ska man våga fiska eller ej. Då får man vara beredd på att ta en rättegång om det skulle behövas” Citat intervjuperson A1 Fiskaren i Mälaren upplevde uteslutande problem med fångstmängden, där främst skarv och miljöproblem skapat en brist på fisk att fånga, vilket också skapade en svårighet att fortsätta. Upplevda problem med skadedjur som säl och skarv är genomgående för samtliga småskaliga fiskare. De problemen är en del av grunden till ett mycket stort förakt och misstroende för myndigheter. Samtliga intervjupersoner upplever att myndigheterna inte har nog kunskap eller engagemang för att hantera fiskeri på ett korrekt sätt. Ingen av de småskaliga fiskarna ansåg att den största problematiken låg på EU-nivå även om samtliga ansåg att det fanns en viss problematik i hur EU hanterar fiskeri. Samtliga småskaliga fiskare ansåg att fiskeripolitiken inte möjliggjort för utveckling och nya innovationer, då större investeringar i svenskt fiske uteblivit. De småskaliga fiskarna menade framför allt att det finns en brist på intresse i svenskt fiske vilket också bidrar till att det har minskat. 4.1.3 Hur bör politiken vara utformad? Intervjupersonerna frågades om hur de ser på utformningen av lagstiftningen och generellt så var uppfattningarna mycket blandade bland intervjupersonerna. Den generella argumentationen var av ’pest eller kolera’-sort, alltså har yrkesfiskarna lågt förtroende för både EU och svenska myndigheter. Storskaliga fiskare De storskaliga yrkesfiskarna återkommer ofta till att reglerna för fiskeri är för dåligt anpassade efter olika förutsättningar. Politiken är också svårförändad över tid, alltså om det har bestämts att exempelvis torsken ska skyddas extra, så tar det ofta mycket lång tid innan det förändras även om bestånden återhämtar sig. Även regelverket rörande övervakning och kontroll, som bestäms på EU-nivå, väcker mycket motstånd hos yrkesfiskarna. Generellt så handlar argumentationen i stort om en upplevd brist på förankring i yrkesfiskares vardag och en känsla av att besluten fattas långt ifrån de och att de inte har någonting att säga till om. De argumenterar i stor utsträckning för att även om de inte har förtroende för Sverige heller så vore det ändå bättre att flytta ned besluten till nationell nivå. En av yrkesfiskarna hade en mycket bestämd uppfattning om frågan: ” Det är ett fucking jävla skit detta med EU, självklart borde varje medlemsland få bestämma själva. Vi hade en situation med det som kallas småkräfta, vi behöver 18 inte gå in på detaljer men varenda jävla fiskare sa bestämt nej. Trots det så infördes det för att Tyskland eller något land la in något jävla VETO. Det går ut över oss men vi har ingen makt, jag menar herregud, jag skrattar men du hör ju själv” Citat intervjuperson B2 Samtliga storskaliga yrkesfiskare såg positivt på ökad delaktighet i beslutsfattande i viss mån, åtminstone att deras åsikter skulle ha en vikt i beslutsfattandet. De såg flera fördelar med detta, men den främsta var att de är ute på havet oftare än en forskare kan vara och därför anser sig ha bättre koll på tillståndet. En intervjuperson talade om exemplet med algblomning: ” Kruxet är att vår kompetens inte tas på allvar. Jag menar, jag spenderar 300 dagar om året med att stirra ned i havet. Jag ser en sådan sak som algblomning månader innan forskningen gör det. Jag ser det på redskapen, hur fisken beter sig och så vidare. Jag ser när bestånden går upp och när de går ner. Systemet släpar så jävla långt efter eftersom det är så svårt att forska på området, vilket leder till att de bromsar för sent. Jag är ute så satans mycket och att det inte nyttjas är helt sinnessjukt (…) Jag menar, det är ju ren inkompetens att detta inte tas vara på” Citat intervjuperson B1 En av de storskaliga yrkesfiskarna, B4, var starkt emot idén om att flytta ner beslut till nationell nivå. Argumentationen bakom detta var att han ansåg att Sverige bedrivit en för hård fiskeripolitik. Medlemsstater har rätt att begränsa kvoter till vilken nivå de vill och EU sätter en maxgräns. Där menar intervjupersonen att Sverige lägger sig för lågt under EU:s maxgräns. Skulle besluten flyttas till nationell nivå menar alltså intervjupersonen att reglerna hade blivit mycket hårdare än vad de är idag. Han menade också att Sveriges fiskeri inte har ekonomin och viljan för att möjliggöra framtida fiske. Han såg också en problematik i att inkludera yrkesfiskare i beslutsfattande, då Sveriges fiskeri drivs av ett större antal producentorganisationer som alla har olika åsikter, vilket enligt honom skulle resultera i att ingen universell åsikt skulle kunna framföras. På sikt var han positiv, men då krävdes det att branschen samlades under en universell åsikt för att skapa förändring. Samtidigt så menade han att EU inte heller är den optimala styrelseformen för fiskeri: ”Jo, men det alltså där får man se det så här, det är ju inget flexibelt system alltså. Ja, du ska se det så det är ju rätt så många medlemsstater där alla i sin tur ska säga sitt och vilja ha sin bild av kakan och där har vi ju ett problem då att det inte finns så mycket flexibilitet när det blir så pass stort då. Om man säger det blir ju så centralt styrt och ofta med dålig kunskap, framför allt hos de som sitter med” Citat intervjuperson B4 Även intervjuperson B3 var tvådelad i frågan om EU: “Sverige är ju med makalösa på fria på EU också, för jag tror de andra ser ju lite mer vidlyftigt på det än de andra, många andra länder. Jag undrar, Portugal är 19 också med EU och Spanien ungefär de har ju inte alls säkert den kontrollen, men Sverige ska ju vara bäst i klassen så jag vet inte. Ja, det är ju inte bra. Men hav och vatten är absolut inte bra så det. Det är lite pest eller kolera liksom. Man har liksom ingen verklighet bakom sig. Du skulle ge det och nu är det ju kameror och grejer också och det känns ju så det.” Citat intervjuperson B3 För samtliga ställde jag även motfrågan om eventuella risker med att inkludera yrkesfiskare i beslutsfattande, då det ligger i deras intresse att kvoterna ökas. Även om intervjupersonerna förstod min vinkel, så menade de att det finns en etik att göra rätt för sig och att de har en förståelse för problemen samt en vilja att fisket ska fortsätta i framtiden. Småskaliga fiskare De småskaliga yrkesfiskarna såg på frågan om EU på relativt likt sätt som de storskaliga men av andra skäl. Som tidigare benämnt upplevde tre av fyra intervjupersoner stora problem med storskaliga trålare i östersjön och ansåg att EU möjliggör detta och inte gör insatser för att stoppa det. Intervjuperson A2 delade B4:s åsikt, att Sverige förmodligen inte hade underlättat för yrkesfiske om makten hade centrerats där. Även här talar intervjupersonen om en brist på intresse och engagemang. Detta grundar sig i ett brett missnöje som delas av samtliga åtta intervjupersoner. A2 menar att länsstyrelser och ansvariga myndigheter ofta är för sena med att stoppa visst fiske och tar upp torskfiske som exempel, där intervjupersonen menar att fisket inte stoppades förens det hade gått för långt. ” Det sker liksom för sent. De stoppade inte torsken. Detta ska du höra: de stoppade inte torsken förens det var olönsamt för de storskaliga trålbåtarna (…) Nej jag är väldigt, väldigt besviken på myndigheterna och faktiskt fiskarna själva.” Citat intervjuperson A2 Intervjuperson A1 hade en stor misstro mot myndigheter och ville ändra utformningen på dagens politik genom mer delaktighet. ” Jag skulle vilja gå tillbaka till när det (HaV) hette fiskeriverket. Då kom alla besluten underifrån ju. Det visade ju sig ju att det fungerade, och hade gjort i herrans massa år (…) Nu kommer reglerna uppifrån. Då har de en helt annan agenda, de har en agenda att vi här ska fasa ut yrkesfisket och i stället annonsera ut Sverige som ett sportfiskeland” Citat intervjuperson A1 Att inkludera småskaliga yrkesfiskare i beslutsfattarprocessen sågs till viss del som en bra idé av de småskaliga yrkesfiskarna. Ett centralt argument var likt det B1 menade, att yrkesfiskare besitter en stor kompetens som gås miste om när de inte inkluderas. Intervjuperson A1 menade också att yrkesfiskares åsikter bör tas i beaktning, detta då han inte litade på de svenska myndigheternas kompetens i att hantera fiskeri samt att han ansåg att de hade en agenda att främja sportfiske framför yrkesfiske. Intervjuperson A4 ansåg inte att yrkesfisket borde ha någon del i beslutsfattandet. Åsikten grundade sig i att han inte litade på andra yrkesfiskare som 20 han menade hade andra åsikter och uppfattningar om frågan. Däremot såg han till viss del positivt till att använda sig av enkätundersökningar eller liknande för att samla in yrkesfiskares åsikter som rådgivning. Intervjuperson A4 menade framför allt dock att besluten inte borde ligga på EU-nivå. Intervjupersonen menar att Sverige inte har nog möjlighet att påverka besluten om fiskeri. Men samtidigt menade han att även Sverige hade haft problem att hantera fiskeri självständigt och refererade till hanteringen av torsken när den minskade kraftigt under 1900-talets slut: “Ja vi är ju med i EU. Sen ska vi ju komma ihåg det att vi är ju bara. 2 eller 2,5 % av EU:s population. Danmark, Sverige och Finland är ca 5%. Vi tillsammans är alltså 5 % av EU: hela befolkning och då kan man ju räkna ut själv då hur stort inflytande vi har. Mot Spanien och Frankrike har vi noll och inget. Så besluten måste ju ligga då på nationell nivå självklart. Men vi misslyckas ju då också, det såg vi ju med torsken. Någon borde ju ta till sig av de här misstagen. Det borde ligga på havs och vattenmyndigheten” Citat intervjuperson B4 Intervjuperson B3 delade övrigas åsikter om EU, att han inte är övertygad om att vare sig EU eller Sverige är lämpade att hantera fiskeri: “Det är väl lite vad det är. Jag är ju emot EU men jag kan ju fatta idén om det funkar rätt, men som jag ser det fungerar det inte. Vi har så jädrans olika regler exempelvis vi och Danmark och där är ju ett stort problem enligt mig. Jag vet inte riktigt vad alternativet skulle vara för jag tror inte att Sverige hade skött det bättre. Men jag kan väl tycka att det borde vara samma regler, man borde väl kanske från Sveriges håll ta för sig lite mer och ligga på för fiskemöjligheter så som jag kan tänka mig att Danmark gör. Nej jag vet inte, är egentligen för dåligt insatt i allting men jag tycker det borde vara samma för alla, kan inte tänka mig att spanska fiskare sitter som jag gör (och fiskar begränsat)” Citat intervjuperson A3 4.1.4 Vilken institutionell modell föredras av svenska yrkesfiskare? Storskaliga fiskare Utifrån intervjuerna är det mycket tydligt att majoriteten av både storskaliga och småskaliga yrkesfiskare föredrar co-management. De storskaliga yrkesfiskarna ansåg att reglerna var dåligt utformade, att forskningen släpade efter och att reglerna ofta stjälpte de i deras yrke, vilket låg till grund för att de ville se mer inflytande från yrkesfiskare. Intervjuperson B4 var svår att kategorisera, då han i grunden var för en co-managementmodell men ansåg att det hade varit svårt att organisera i Sverige och det då var bättre att behålla nuvarande modell. Även om han menade att det finns brister i flera aspekter av dagens top-downmodell, så trodde han starkt på det som idé. B2, B1 och B3 menade samtliga att yrkesfiskare är en resurs som inte tas till vara på. De menar att de fiskar så ofta att de ser när bestånd förändras eller exempelvis algblomning börjar. Det kombinerat med deras kunskap och erfarenhet är enligt samtliga tre en resurs som 21 hade kunnat förbättra forskningen på svenska fiskbestånd. Det kan även hjälpa till med den upplevda okunskapen de upplever att svenska myndigheter och EU har om fiskeri. Intervjuperson B1 sticker ut från B2 och B3 då han tydligt argumenterade för att medlemsstaterna skulle ha full makt över beslutsfattandet över fiskeri. Men att flytta ned besluten till medlemsstatsnivå förutsatte att en stark co-managementmodell användes. Intervjuperson B1 nämnde co-management ordagrant när han talade om fiskeriförvaltningen i kosterhavet: ” Se som en annan vansinnigt bra sak, som fungerar här uppe. Det är ju det här med kosterhavet och samförvaltningen. Då är fiskare, kommuner och havslabb, när vi sitter i samma grupp 12 personer, alla är representerade och så har man en samsyn runt det här och så är man överens om alla beslut och sådana där saker. Trots att det är nationalpark får vi lov att fiska. Och det fungerar ju ypperligt bra, absolut det bästa som fungerar i Sverige, det behöver inte vara hårda styrmedel hela tiden, detta funkar ypperligt” Citat intervjuperson B1 Sammanfattningsvis är co-management den föredragna modellen för de storskaliga yrkesfiskarna. De menar att yrkesfiskares kompetens kan bidra till forskningen och därigenom göra politiken bättre utformad. Intervjuperson B4 var den enda som inte ansåg co- management vara den tydligt bästa modellen på grund av praktiska skäl. Men även han såg fördelarna med att inkludera yrkesfiskare i beslutsfattandet av samma skäl som de andra. Argumenten för co-management dominerades av att yrkesfiskare kan användas som resurs för forskningen, men även till viss del argument om att CFP inte främjar storskaligt fiske och att de vill ändra på det. I den mån intervjupersonerna argumenterade för polycentrism var det för att de inte litade på EU:s kompetens och samma argumentation användes av B4, fast tvärtom, som inte litade på Sveriges kompetens. Småskaliga fiskare Samtliga fyra småskaliga yrkesfiskarna var till viss del positiva till en co-managementmodell. De argumenterade att EU och svenska myndigheter prioriterar fel och gör det svårare för småskaligt fiske att verka. Samtliga menade att de inte litar på svenska myndigheter och EU då yrkesfiskarna upplever att de vill minska antalet yrkesfiskare. Det ligger till grund för att de vill vara med och bestämma. Störst fokus för missnöjet var riktat mot de svenska myndigheterna och inte mot EU, även om de var medvetna om att det mesta av fiskeripolitiken bestäms på EU- nivå. Som tidigare diskuterat så var intervjuperson A4 för att Sverige skulle ha bestämmanderätt över fiskeriet men inte yrkesfiskare själva. Det går att diskutera det resultatet, intervjuperson A4 fiskar i insjö med andra förutsättningar än övriga småskaliga fiskare. Hade materialet varit mer anpassat till att exempelvis ha ytterligare en som var fiskade på liknande vis som A4 hade resultatet möjligtvis blivit annorlunda. Sammanfattningsvis så är det simpelt att kategorisera de småskaliga fiskarna i figur 5. Intervjuperson A1 menade att EU skapar orättvisa och att Sverige missgynnas i fiskeripolitiken av EU, men även han var negativ till att flytta ned besluten till nationell nivå då han hade ett mycket lågt förtroende för svenska myndigheter. Det låg också till grund för hans vilja att öka yrkesfiskares delaktighet. Det var en bild som delades av intervjuperson A3 som också såg mycket positivt på ökad delaktighet: 22 “På den tiden innan EU, då kom besluten alltid från oss. Vi fick sitta med och säga vårt och på den tiden tyckte jag alltid att det funkade bra och vi landade alltid i något som kändes vettigt. Jag har ingen aning om hur det hade gått till idag, men för mig är det en självklarhet att de som jobbar med det ska ha en avgörande röst. Det tror jag alla yrken hade tjänat på. Du vet vi är ju ute så pass mycket att vi har ju helt andra uppfattningar än exempelvis länsstyrelsen och det förstår du ju själv att det inte är nyttigt och bra. Såklart kommer vi ha olika synpunkter men vi måste ju tycka samma i grunden. Det kan inte vara som idag att de vill ta bort fisket och vi vill öka det, tycker man så olika kommer man ju aldrig komma någon vart, det säger ju sig självt. Men att man inte ens frågar oss en gång tycker jag är för dåligt alltså. Det hade ju kunnat hjälpa till med det jag sa, alltså då kan vi i östra Blekinge säga ”nu är de för dåligt med torsk nu får vi sluta fiska” eller tvärtom då, så att det kan vara lite rimlighet i lagstiftningen.” Citat intervjuperson B3 Sammanfattningsvis så är Co-management den mest föredragna modellen av både stor och småskaliga fiskare. De småskaliga yrkesfiskarna anser att CFP och svenska myndigheter inte har nog kompetens för att styra det småskaliga fisket och att yrkesfiskare behöver vara med i en lagstiftarprocess för att utforma lagstiftningen bättre. De menar att främst svenska myndigheter, men även EU, inte prioriterar det småskaliga fisket utan prioriterar sportfiske, storskaligt fiske och andra näringar före det. Samtliga småskaliga fiskare i Blekinge argumenterade i en mindre utsträckning för top-down då de ansåg att även om CFP inte är perfekt utformad är det fortfarande bättre än att öka svenska myndigheters makt. Som tidigare nämnt så stack intervjuperson B4 ut då han menade att ett maktförflyttande till medlemsstatsnivå vore att föredra framför EU-nivå då han menade att EU är ’för långt ifrån’ Sverige och därför inte kan hantera Sveriges fiskeri. I figur 5 presenteras de mest frekventa argumenten för varje modell för varje yrkesgrupp. Top-down Co-management Polycentrism Småskaligt Fiske -EU hanterar -EU prioriterar inte -EU prioriterar inte frågorna bättre än rätt och saknar Sverige Sverige kompetens -Yrkesfiskare bör -Sverige är för -Sverige prioriterar inte ha makt hårda inte rätt och saknar kompetens -Fiskare besitter kompetens Storskaligt Fiske -EU hanterar -Fiskare besitter -Sverige har bättre frågan bättre än kompetens insyn än EU Sverige -EU har inte insyn -Sverige hanterar -Sverige är för -Myndigheter har frågorna bättre än hårda inte insyn EU -Sverige saknar -Fiskare behöver kompetens kontroll Figur 7 Argument för föredragen institutionell 23 4.1.5 Finns det en skillnad i hur storskaliga och småskaliga yrkesfiskare ser på frågan? Utifrån intervjuerna samt figur 5 är det mycket tydligt att den generellt föredragna modellen för båda grupperna är co-management men det skiljer grupperna åt i hur de argumenterar för vad de föredrar. Småskaliga fiskare upplever att de är motverkade av CFP och att svenska myndigheter bidrar ytterligare till det. De tycker i allmänhet att kvoterna är för hårda och regelverket är dåligt anpassat efter deras förutsättningar. De anser att problem som de upplever påverkar bestånden mer än småskaligt fiske inte tas om hand och att det småskaliga fisket får överdrivet mycket skuld för bristen på fisk i havet. De storskaliga yrkesfiskarna anser också CFP vara för hård samt omständlig. De anser även att CFP höjer tröskeln in till yrket och därigenom gör återväxt svårt. Båda grupperna föredrar en co-managementmodell men ser olika på varför då de småskaliga yrkesfiskarnas argument för modellen bygger på misstro mot CFP och myndigheter och de storskaliga yrkesfiskarna anser att deras kompetens kan bidra till att utforma politiken bättre. Sammanfattningsvis så ser både småskaliga och storskaliga yrkesfiskare negativt på CFP men storskaliga yrkesfiskare har större fokus på allmänt regelverk medan småskaliga fiskare har fokus på fiskestopp och konkurrerande storskaligt fiske. Det finns alltså en skillnad i anledningarna till den negativa synen samt anledningarna till att de föredrar co-management, som presenterat i kapitel 4.1.4. 24 5. Slutsatser och avslutande diskussion Sammanfattningsvis upplevs CFP som dåligt anpassad, stelbent, orättvis och för hård. Småskaliga upplever att den motverkar deras form av fiske till förmån för sportfiske och storskaligt trålfiske. De storskaliga yrkesfiskarna ser negativt på CFP då de upplever problem med delvis nivåer på kvoter, men framför allt på skillnader i nivåer mellan länder där de upplever att främst Norge och Danmark har bättre regler än Sverige. Även system kring övervakning och kontroll är ett stort upplevt problem av storskaliga yrkesfiskare. Det är tydligt att den negativa uppfattningen om CFP skapar en vilja att förändra hos yrkesfiskarna. Samtliga intervjupersoner är väldigt engagerade och har en stor kunskap om frågorna, vilket gör att intervjuerna haft en stor kvalitet och har därför väl kunnat förklara hur de vill utforma politiken. Samtliga åtta intervjupersoner ser positivt på att lyfta yrkesfiskares åsikter i beslutsfattande och sju av åtta ser positivt på att låta yrkesfiskare vara en del av beslutsfattandet. Den tydligaste skiljelinjen mellan storskaliga och småskaliga yrkesfiskare är anledningarna bakom. Det går därför att dra följande slutsatser: Det finns en skillnad i varför de båda grupperna argumenterar för co-management samt varför de ser negativt på CFP. Svenska yrkesfiskare ser problematiskt på dagens fiskeripolitik och vill göra den simplare och friare. Båda grupper anser till viss del att kvoterna är dåligt och ojämnt satta och att ökat inflytande från yrkesfiskare kan bidra till att utforma de bättre. Samtliga upplever även att de är motverkade av fiskeripolitiken. Den upplevda missnöjdheten är ett stort skäl till att intervjupersonerna föredrar en co- managementmodell då de upplever att en förändring behövs. Missnöjdheten över lagstiftningen grundar sig i olika saker för storskaliga och småskaliga yrkesfiskare, Slutsatsen att det finns skillnad mellan hur småskaliga och storskaliga yrkesfiskare ser på frågan görs då de argumenterar olika. De båda grupperna ser negativt på CFP och föredrar co- management men argumenterar på olika sätt och därför tyder resultatet på att en skillnad finns. Att co-management fördras av nästan samtliga personer i båda kategorierna stämmer överens med teorierna presenterade i kapitel 2.2, att delaktighet frodas i demokrati samt att yrken likt fiskare ofta känner en stor tillhörighet till sitt yrke. Det förklarar till viss del att det finns en önskan hos yrkesfiskarna att vara delaktiga i sitt yrke. Den etik som enligt yrkesfiskarna finns i branschen går även i linje med tillhörighetsteorin, där yrkesfiskarna känner att yrket är en del av de. Det finns också en diskussion att ha om mitt resultat, då det är tydligt att den småskaliga yrkesfiskare som avviker från de andra skiljer sig starkt i sitt yrke. Han fiskar i insjö som enda aktiva yrkesfiskare i sitt vatten medan de andra tre är aktiva i Östersjön. Det går inte med säkerhet att säga att detta påverkat resultatet men att exempelvis inkludera fler insjöfiskare eller byta ut fiskaren i Mälaren mot ytterligare en från östersjön hade förmodligen givit ett bättre resultat. Även om jag anser åtta intervjuer vara tillräckligt hade jag velat inkludera fler yrkesfiskare i andra svenska vatten, eller inkludera exempelvis danska yrkesfiskare för att jämföra hur de upplever skillnaden mellan Sverige och Danmark. Åtta intervjuer var det maximala som hanns med för denna uppsats men framtida forskning bör använda samma metod för att bredda resultatet och undersöka yrkesfiskares inställningar till CFP och den institutionella fördelningen av den. Jag tror även att uppsatsens syfte har påverkat intervjuernas kvalitet positivt, då jag ämnade att endast ta in deras allmänna åsikter. Hade jag i stället haft som syfte att ställa mer kritiska frågor 25 tror jag inte att lika många intervjupersoner hade velat ställa upp samt ge bra och ärliga svar. Även min bakgrund som anställd i fiskbranschen har givit mig förkunskaper som ökat kvaliteten på intervjuerna. Hade en individ utan förkunskaper om fångstmetoder, kilopriser och varor genomfört intervjuerna hade de varit av sämre kvalitet. Jag tror däremot att jag borde ha låtit intervjuerna vara längre. På grund av tidsbrist varade ingen i över 40 minuter vilket jag ser som negativt. Även om nog information samlades in under de ca 30 minuterna intervjuerna varade, hade resultatet av de blivit ännu bättre om intervjuerna hade varit ca en timme. Ingen av intervjuerna genomfördes face to face, vilket jag ser som negativt då jag tror att intervjuernas kvalitet ökats ytterligare om det hade skett men det var en fråga om tid, ekonomi och tillgänglighet för både mig och intervjupersonerna. Jag anser att mer forskning behövs på yrkesfiskares åsikter och attityder, både kvalitativt och kvantitativt i syfte att bredda bilden om det. Mer forskning behövs också på existerande co-managementmodeller, såsom kosterhavets modell, likt Morf m.fl (2017), i syfte att utforska fördelarna och nackdelarna med sådana system för hantering av fiskeri, men även för applicering av co-management på andra politikområden rörande främst miljö. 26 Referenser Blajer de la Garza, Yuna. (2023). Conceptualizing Belonging for Democratic Theory. The Journal of Politics, 85(4), 1457–1470. https://doi.org/10.1086/723980 Carlsson, Lars, & Berkes, Fikret. (2005). Co-management: Concepts and methodological implications. Journal of Environmental Management, 75(1), 65–76. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2004.11.008 Chiu, Chao-Ying, & Russell, Alan D. (2011). Design of a construction management data visualization environment: A top–down approach. Automation in Construction, 20(4), 399–417. https://doi.org/10.1016/j.autcon.2010.11.010 Ebel, Sarah A. (2020). Moving Beyond Co-Management: Opportunities and Limitations for Enabling Transitions to Polycentric Governance in Chile’s Territorial User Rights in Fisheries Policy (1). 14(1), Article 1. https://doi.org/10.5334/ijc.998 Evans, Kirsten E., & Klinger, Terrie. (2008). Obstacles to Bottom-up Implementation of Marine Ecosystem Management. Conservation Biology, 22(5), 1135–1143. European comission. (2023). Fisherie, Aquaculture and Marine Ecosystems: Transition to Clean Energy and Ecosystem Protection for More Sustainability and Ressilience. Bryssel: Europeiska Unionen. European comission. (2021). Small-scale Fisheries. Bryssel: Europeiska Unionen. Garza-Gil, M. Dolores, Amigo-Dobaño, Lucy, & Surís-Regueiro, Juan C. (2017). Institutions and governance in the European Common Fisheries Policy: An empirical study of Spanish fishers’ attitudes toward greater participation. Marine Policy, 79, 33–39. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2017.02.004 27 Gezelius, Stig S., Raakjær, Jesper, & Raakjær, Jesper. (2008). Making Fisheries Management Work: Implementation of Policies for Sustainable Fishing. Springer Netherlands. http://ebookcentral.proquest.com/lib/gu/detail.action?docID=367429 Guyader, O., Berthou, P., Koutsikopoulos, C., Alban, F., Demanèche, S., Gaspar, M. B., Eschbaum, R., Fahy, E., Tully, O., Reynal, L., Curtil, O., Frangoudes, K., & Maynou, F. (2013). Small scale fisheries in Europe: A comparative analysis based on a selection of case studies. Fisheries Research, 140, 1–13. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2012.11.008 Hilborn, Ray. (2007). Managing fisheries is managing people: What has been learned? Fish and Fisheries, 8(4), 285–296. https://doi.org/10.1111/j.1467-2979.2007.00263_2.x ICES. (2023). Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea) (s. 502494 Bytes). ICES Advice: Recurrent Advice. https://doi.org/10.17895/ICES.ADVICE.21820494.V1 Jagers, Sverker C., Berlin, Daniel, & Jentoft, Svein. (2012). Why comply? Attitudes towards harvest regulations among Swedish fishers. Marine Policy, 36(5), 969–976. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2012.02.004 Jentoft, Svein. (2007a). In the Power of Power: The Understated Aspect of Fisheries and Coastal Management. Human Organization, 66(4), 426–437. Jentoft, Svein. (2007b). Limits of governability: Institutional implications for fisheries and coastal governance. Marine Policy, 31(4), 360–370. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2006.11.003 Jentoft, Svein. (2020). Life above water: Small-scale fisheries as a human experience. Maritime Studies, 19(4), 389–397. https://doi.org/10.1007/s40152-020-00203-0 28 Jentoft, Svein, & Chuenpagdee, Ratana. (2009). Fisheries and coastal governance as a wicked problem. Marine Policy, 33(4), 553–560. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2008.12.002 Karamanlidis, Alexandros A., Adamantopoulou, Styliani, Kallianiotis, Argyris A., Tounta, Eleni, & Dendrinos, Panagiotis. (2020). An interview-based approach assessing interactions between seals and small-scale fisheries informs the conservation strategy of the endangered Mediterranean monk seal. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 30(5), 928–936. https://doi.org/10.1002/aqc.3307 Kvale, S., Brinkman, S. (2014). Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leyton, Elliott. (1985). Review of Belonging: Identity and Social Organisation in British Rural Cultures [Review of Review of Belonging: Identity and Social Organisation in British Rural Cultures, by Anthony P. Cohen]. American Ethnologist, 12(1), 185–186. Li, Shuo. (2022). Incorporation of Fisheries Policy into Regional Blocs?—Lessons from the EU’s Common Fisheries Policy. Fishes, 7(3), Article 3. https://doi.org/10.3390/fishes7030102 Linke, Sebastian, & Siegrist, Nathan. (u.å.). Aligning top-down and bottom-up modes of governance? How EU Fisheries Local Action Groups support small-scale fisheries and coastal community development in Sweden. Sociologia Ruralis, n/a(n/a). https://doi.org/10.1111/soru.12452 Lloret, Josep, Cowx, Ian G., Cabral, Henrique, Castro, Margarida, Font, Toni, Gonçalves, Jorge M. S., Gordoa, Ana, Hoefnagel, Ellen, Matić-Skoko, Sanja, Mikkelsen, Eirik, Morales-Nin, Beatriz, Moutopoulos, Dimitrios K., Muñoz, Marta, dos Santos, Miguel Neves, Pintassilgo, Pedro, Pita, Cristina, Stergiou, Konstantinos I., Ünal, Vahdet, Veiga, Pedro, & Erzini, Karim. (2018). Small-scale coastal fisheries in European Seas 29 are not what they were: Ecological, social and economic changes. Marine Policy, 98, 176–186. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2016.11.007 Morf, Andrea, Sandström, Annica, & Jagers, Sverker C. (2017). Balancing sustainability in two pioneering marine national parks in Scandinavia. Ocean & Coastal Management, 139, 51–63. https://doi.org/10.1016/j.ocecoaman.2017.01.002 Nakamura, Julia, Diz, Daniela, & Morgera, Elisa. (2022). International legal requirements for environmental and socio-cultural assessments for large-scale industrial fisheries. Review of European, Comparative & International Environmental Law, 31(3), 336– 348. https://doi.org/10.1111/reel.12462 Ostrom, Elinor. (2010). Polycentric systems for coping with collective action and global environmental change. Global Environmental Change, 20(4), 550–557. https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2010.07.004 Quintelier, Ellen, & Van Deth, Jan W. (2014). Supporting Democracy: Political Participation and Political Attitudes. Exploring Causality using Panel Data. Political Studies, 62(1_suppl), 153–171. https://doi.org/10.1111/1467-9248.12097 Said, Alicia, & Chuenpagdee, Ratana. (2019). Aligning the sustainable development goals to the small-scale fisheries guidelines: A case for EU fisheries governance. Marine Policy, 107, 103599. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2019.103599 Silas, Mathew O., Semba, Masumbuko L., Mgeleka, Said S., Van Well, Lisa, Linderholm, Hans W., & Gullström, Martin. (2023). Using fishers’ local ecological knowledge for management of small-scale fisheries in data-poor regions: Comparing seasonal interview and field observation records in East Africa. Fisheries Research, 264, 106721. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2023.106721 30 Smallhorn-West, Patrick, Cohen, Philippa J., Phillips, Michael, Jupiter, Stacy D., Govan, Hugh, & Pressey, Robert L. (2022). Linking small-scale fisheries co-management to U.N. Sustainable Development Goals. Conservation Biology, 36(6), e13977. https://doi.org/10.1111/cobi.13977 Svallfors, Stefan. (2017). “Most MPs are Not All that Sharp.” Political Employees and Representative Democracy. International Journal of Public Administration, 40(7), 548–558. https://doi.org/10.1080/01900692.2016.1157693 Turner, Thomas, Ryan, Lorraine, & O’Sullivan, Michelle. (2020). Does union membership matter? Political participation, attachment to democracy and generational change. European Journal of Industrial Relations, 26(3), 279–295. https://doi.org/10.1177/0959680119844926 Ulrich, Clara, Wilson, Douglas C. K., Nielsen, J. Rasmus, Bastardie, Francois, Reeves, Stuart A., Andersen, Bo S., & Eigaard, Ole R. (2012). Challenges and opportunities for fleet- and métier-based approaches for fisheries management under the European Common Fishery Policy. Ocean & Coastal Management, 70, 38–47. https://doi.org/10.1016/j.ocecoaman.2012.06.002 Vanhatalo, Jarno, Vetemaa, Markus, Herrero, Annika, Aho, Teija, & Tiilikainen, Raisa. (2014). By-Catch of Grey Seals (Halichoerus grypus) in Baltic Fisheries—A Bayesian Analysis of Interview Survey. PLOS ONE, 9(11), e113836. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0113836 Vitali, James. (2021). Representative, deputy, or delegate? Jeremy Bentham’s theory of representative democracy. History of European Ideas, 47(8), 1315–1330. https://doi.org/10.1080/01916599.2021.1894590 31 Ziegler, Friederike, & Hornborg, Sara. (2014). Stock size matters more than vessel size: The fuel efficiency of Swedish demersal trawl fisheries 2002–2010. Marine Policy, 44, 72–81. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2013.06.015 32 Bilagor Intervjuguide Intervjuerna inleddes med ett mindre antal icebreakers där jag fick bakgrund om intervjupersonen, de frågorna har inte spelats in eller listats här utan hade endast som syfte att höja kvaliteten på intervjun. Samtliga frågor följdes upp med följdfrågor, endast de vanligaste har listats här. Inledande frågor Hur trivs du idag med ditt yrke? - Har det förändrats under de senaste 10/15 åren? Hur ser du på framtiden för ditt yrke? - Skulle du rekommendera exempelvis mig att ge mig in i yrket? Frågor om fiskeripolitik Hur ser du på mängden fisk du tillåts fiska idag? - På vilket sätt kan man förändra de? Hur ser du på det bredare regelverket rörande fiskeri? Exempelvis fångstsäsonger, tillåtna fångstmetoder eller artbestämda kvoter? - Vilka förändringar vill du se här? Vilka är de största, om några, förändringar du vill se inom fiskeripolitiken? - Vilka effekter hade de fått, tror du? Frågor om den institutionella fördelningen av fiskeripolitiken Idag fattas samtliga beslut - Tror du att det är görbart och vilka effekter skulle det få? Avslutande frågor Finns det något övrigt du vill tillägga? Intervjutillfällen Samtliga intervjuer genomfördes över telefon A1 21/12–23 A2 21/12–23 A3 23/12–23 A4 22/12–23 B1 21/12–23 B2 22/12–23 B3 23/12–23 B4 21/12–23