Individers betalningsvilja för nötkött En studie om hur en hypotetisk skatt på nötkött tas emot av den svenska befolkningen Jonas Persson och Claudia Wahlöö Abstract: The rise of greenhouse gas emissions is a problem for the environment. The livestock production stands for nearly 15 percent of the greenhouse gas emissions in the world where beef generates the largest emissions per kg of all sorts of meat. 1 kg of beef causes emissions by 28 kg 𝐶𝑂2- equivalents. Recently there has been a discussion on an environmental tax to beef consumption as an alternative to reduce emissions. The aim of this study is therefore to investigate how a consumption tax on beef would look like in Sweden and to estimate its population’s willingness to pay. A contingent valuation survey has been conducted to estimate the people’s willingness to pay and analyze the effect of environmental awareness. A hypothetical tax was calculated based on the beef’s emission factor and the current 𝐶𝑂2 tax in Sweden. The hypothetical tax is 33,60 kronor per kg sold beef. The results showed that the consumers average willingness to pay for a tax was 21,70 kronor per kg sold beef. The tax level is higher than the willingness to pay but it also showed that the consumers did not totally oppose a tax. The result also indicates that environmental awareness has a significant positive effect on the willingness to pay for beef. Key words: beef, greenhouse gas emissions, climate change, environmentally awareness, Pigouvian tax, double dividend, willingness to pay, contingent valuation Kandidatuppsats Nationalekonomi, 15hp Vårterminen 2021 Handledare: Alejandro Egüez Institutionen för nationalekonomi med statistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 2 Innehållsförteckning 1. Introduktion ..................................................................................................................................... 4 1.1 Disposition .............................................................................................................................................. 4 2. Bakgrund .......................................................................................................................................... 5 2.1 Jordbrukets utsläpp ................................................................................................................................. 5 2.2 Nötköttsproduktionens utsläpp ............................................................................................................... 6 2.3 Köttkonsumtionen globalt ...................................................................................................................... 7 2.4 Köttkonsumtionen i Sverige ................................................................................................................... 8 2.5 Motivering till miljöskatt ...................................................................................................................... 10 3. Syfte och frågeställning ................................................................................................................... 11 3.1 Avgränsningar ...................................................................................................................................... 11 4. Tidigare forskning .......................................................................................................................... 12 5. Teoretiskt ramverk ......................................................................................................................... 14 5.1 Miljöskatt som styrmedel ..................................................................................................................... 14 5.2 Pigouviansk skatt .................................................................................................................................. 15 5.3 Priselasticitet......................................................................................................................................... 16 5.4 Double dividend ................................................................................................................................... 17 5.5 Betalningsvilja – Willingness to pay .................................................................................................... 18 5.5.1 Kompenserande variation – Compensation variation ...................................................................... 19 6. Metod ............................................................................................................................................. 21 6.1 Beräkning av skatt ................................................................................................................................ 21 6.2 Contingent Valuation Method .............................................................................................................. 22 6.2.1 Kritik mot metod .............................................................................................................................. 23 6.3 Enkätens utformning ............................................................................................................................ 24 6.3.1 Pilotenkät.......................................................................................................................................... 25 6.3.2 Insamling av data ............................................................................................................................. 26 7. Data ................................................................................................................................................ 27 8. Resultat .......................................................................................................................................... 30 8.1 Deskriptiv statistik ................................................................................................................................ 30 8.1.1 Betalningsvilja.................................................................................................................................. 30 8.1.2 Miljömedvetenhet ............................................................................................................................ 31 8.1.3 Kontrollvariabler .............................................................................................................................. 32 8.2 Ekonometrisk analys ............................................................................................................................ 33 9. Diskussion och analys ..................................................................................................................... 36 9.1 Framtida forskning ............................................................................................................................... 39 3 10. Slutsats ........................................................................................................................................... 41 11. Referenslista ................................................................................................................................... 42 12. Bilagor ............................................................................................................................................ 49 Bilaga 1: Enkäten ............................................................................................................................................... 49 Bilaga 2: T-tester ............................................................................................................................................... 54 4 1. Introduktion Det är svårt att undgå att planetens välmående befinner sig i ett kritiskt tillstånd där en av klimatets största utmaningar är växthuseffekten. Många av växthusgaserna som släpps ut går att hitta inom jordbruket. Därför är det viktigt att dessa utsläpp minskar så mycket som möjligt till minsta samhällskostnad. Ett sätt att göra detta är att minska det livsmedel som orsakar mest utsläpp. Nötkött släpper ut mest växthusgaser och enligt RISE (2020) orsakar ett kilo nötkött 28 kg 𝐶𝑂2-ekvivalenter (𝐶𝑂2e) per kilo livsmedel. Samma siffra för räkor, som är det livsmedel som släpper ut näst mest koldioxidekvivalenter, är 11 kg (RISE, 2020). I den här uppsatsen kommer fokus ligga på hur en skatt på nötkött skulle tas emot av befolkningen. Enligt Gullers Grupp som skriver för Naturvårdsverket (2018) har svenskar blivit mer miljömedvetna. Samtidigt kan den ökade miljömedvetenheten behöva kompletteras med andra styrmedel för att minska köttkonsumtionen och dess höga utsläpp. För att nå en mer hållbar köttkonsumtion nämner Lööv m.fl., (2013) tre alternativa styrmedel: Informations- och utbildningsinsatser, administrativa styrmedel och ekonomiska styrmedel. Att beskatta kött är ett exempel på ett ekonomiskt styrmedel. 1.1 Disposition I avsnitt två kommer en djupare genomgång om köttproduktionens påverkan på klimatet och hur köttkonsumtionen ser ut världen över. Det ligger till grund för de teorier som sedan tas upp i avsnitt fem. I avsnitt tre tas syfte, frågeställningar och avgränsningar upp. Därefter i avsnitt fyra redovisas tidigare forskning. I avsnitt sex redovisas metoden där bland annat beräkningen av den hypotetiska skatten och den valda enkätmetoden, contingent valuation, förklaras. Avsnitt sju tar upp datametodiken som använts för att få fram resultatet som redovisas i avsnitt åtta. Därefter kommer en diskussion och analys samt framtida forskning i avsnitt nio och sedan avslutas undersökningen med slutsats i avsnitt tio. 5 2. Bakgrund Vi kommer i detta avsnitt gå igenom hur jordbruket och nötköttsproduktionen påverkar miljön för att motivera varför ett styrmedel i form av skatt på nötkött kan behövas. Hur styrmedlet kommer att fungera återkommer vi till i teoretiskt ramverk i avsnitt 5. Vi kommer även redogöra för hur konsumtionen ser ut globalt och i Sverige. 2.1 Jordbrukets utsläpp Matproduktionen måste öka med cirka 60 procent fram till år 2050 för att tillgodose världens befolkning (Alexandratos & Bruinsma, 2012). Denna press på matproduktionen har lett till att man är tvungen att skynda på de naturliga processerna inom jordbruket. Historiskt sett var jordbruket mer miljövänligt, men i takt med att efterfrågan och kraven på utbudet ökat har insatsmedlen ändrats. Insatsmedel som fossila bränslen, bekämpningsmedel och mineralgödsel har lett till att jordbruket idag ofta bedrivs på ett sätt som påverkar miljön mer negativt än tidigare (Lööv m.fl., 2013). Naturvårdsverket (2020) skriver i en rapport att den sektor i Sverige som ger upphov till allra mest utsläpp av metan och lustgas är jordbrukssektorn. Idisslarnas fodersmältning bildar metan som en restprodukt som sedan leder till stora utsläpp. Djur som inte idisslar, till exempel kyckling, ger också upphov till metanutsläpp men inte alls i lika stor utsträckning som idisslarna. Även hanteringen av stallgödsel ger upphov till metan och lustgas. Vid jordbearbetning och markanvändning släpps lustgas ut i luften. Dessa utsläpp sker både direkt och indirekt. De direkta utsläppen uppstår när kväve tillförs i marken, genom bland annat gödsel och växtnäring, och en del av kvävet omvandlas till lustgas. De indirekta utsläppen uppstår när kvävet forslas iväg bort från marken via vatten eller luft och sedan omvandlas till lustgas på annan plats. Ju mer man bearbetar marken desto mer intensifieras dessa utsläpp (Berglund m.fl., 2013). Energianvändandet på bondgårdarna leder till utsläpp genom fordon som drivs av fossila bränslen, upphettning av stall, torkning av foder samt el till maskiner (Cederberg m.fl., 2009). 6 2.2 Nötköttsproduktionens utsläpp Animalieproduktionen står för nästan 15 procent av växthusgasutsläppen i världen, där nötköttsproduktionen är orsaken för större delen av utsläppen (Berglund m.fl., 2013). Figur 1: Fördelning av nötköttsproduktionens utsläpp Källa: Berglund m. fl. 2013 Enligt figur 1 kan vi se att mer än hälften av utsläppen kommer från djurens fodersmältning. Foderproduktionen står för 35–45 procent av nötköttsproduktionens totala utsläpp, till och med gårdsgrind (Berglund m. fl., 2013). 70 procent av Sveriges åkermark används för odling av foder (SCB, 2019). Utsläppen kommer till största del från markanvändningen och omvandling av marker från till exempel skog till åkermark. De dominerande växthusgaserna som släpps ut vid foderproduktionen är fossil koldioxid och lustgas. Koldioxid släpps ut från användningen av fossila bränslen i brukandet av marken, till exempel diesel i traktorer och olja i skördemaskiner. Lustgasutsläppen uppstår när kväve omsätts i marken, som nämnt tidigare (Cederberg m. fl. 2009). Vid animalieproduktionen släpps framförallt metangas, lustgas och koldioxid ut (Cederberg m. fl. 2009). För att kunna jämföra dessa olika typer av utsläpp och deras påverkan på klimatet räknar man om de till koldioxidekvivalenter. Detta sker genom att man multiplicerar den mängd av gas som släpps ut med ett index som baseras på gasens påverkan på klimatet. Ett kg nötkött ger upphov till 28 kg koldioxidekvivalenter (RISE, 2020). Siffran är framräknad ur ett livscykel-perspektiv vilket innebär att man tagit hänsyn till alla utsläpp som nötköttet gett upphov till, från importvaror till energianvändningen. 7 En beräkning av de externa kostnader som uppstår från växthusgasutsläppen inom jordbruket har gjorts av Pieper, Michalke och Gaugler (2020). Beräkningarna är baserade på siffror från det tyska jordbruket. Enligt författarna är den marginella kostnaden för växthusgasutsläpp för djurbaserade produkter 24.56 kr/kg produkt. Motsvarande siffra för växtbaserade produkter är 0.2 kr/kg produkt. Bland de djurbaserade produkterna är siffran allra högst för produkter från idisslare. Siffrorna skiljer sig åt mellan ekologiskt producerade produkter och konventionellt producerade, där utsläppen är lägre för ekologiskt producerade produkter bland alla kategorier. De skriver vidare att skillnaderna mellan de relativa externa klimatkostnaderna mellan de olika livsmedelskategorierna bör speglas på marknaden genom att ändra marknadspriserna genom politiska åtgärder (Gaugler, Pieper & Michalke, 2020). 2.3 Köttkonsumtionen globalt Köttkonsumtionen i snitt per kg och person ökade cirka 20 kg från 1961 till 2014 (Ourworldindata, 2017). Tillväxten i köttkonsumtion varierar världen över. De största skillnaderna ser man mellan utvecklingsländer och industriländer. Tillväxten av köttkonsumtion förväntas öka i utvecklingsregioner på grund av hög befolkningsökning och ekonomisk tillväxt (Ourworldindata, 2017). Sterner (2003) bekräftar att ökade löner, vid ekonomisk tillväxt, höjer efterfrågan på kött. Enligt FAO:s prognos kommer detta resultera i en fem gånger så stor ökning av tillväxten av den totala köttkonsumtionen i utvecklingsländer jämfört med industriländer. Nötköttskonsumtionen förväntas öka till 76 miljoner ton de kommande tio åren (OECD-FAO, 2020). Teorin om att utvecklingsländer kommer öka sin köttkonsumtion går att analysera genom att titta på miljökuznetskurvan. Kurvan visar att ett land med låga utsläpp kommer att öka utsläppen i takt med att landets BNP växer, vilket illustreras i figuren nedan. Enligt Rivers Cole & McCoskey (2013) finns det en relation mellan ett lands BNP per capita och dess invånares köttkonsumtion, som också kan liknas vid nedanstående figur. De antyder däremot att för att köttkonsumtionen ska minska globalt sett måste BNP per capita öka så pass mycket att det inte är överskådligt i en nära framtid. De menar istället på att köttkonsumtionen måste begränsas genom drastiska politiska aktioner. 8 Figur 2: Kuznetskurva som visar sambandet mellan miljöbelsatning och BNP per capita. Tagen från Grenholm, A., & Grenhom S. (2014). Enligt Brännlund & Kriström (2012) finns det två orsaker till att miljökuznetskurvan minskar efter en viss ökning i BNP. Den ena orsaken är teknisk utveckling. När ett lands BNP växer sker en teknisk utveckling, vilket effektiviserar produktionen så samma kvantiteter kan produceras till en lägre utsläppsnivå. Detta gör att utsläppen minskar ju mer tekniken utvecklas. Den andra anledningen är ändrade preferenser. Ju rikare konsumenter blir desto mer spelar miljökvalitén roll. Detta gör att när befolkningen totalt sett har blivit rikare minskar miljöproblemen i landet. Brännlund & Kritsröm (2012) skriver att dessa två faktorer tillsammans leder till att miljökuznetskurvan avtar. Köttkonsumtionen är idag störst i rikare länder. USA och Australien har högst köttkonsumtion per person, 124,1 kg respektive 121,6 kg. Globalt äts det mest fläskkött (16 kg per person), följt av fjäderfä (15 kg per person), nötkött (9 kg per person) och till sist får- och getkött (2 kg per person) (Ourworldindata, 2017). 2.4 Köttkonsumtionen i Sverige Köttkonsumtionen i Sverige har stigit med 66 procent sedan 1960. Nötkött står för 30 procent av den totala köttkonsumtionen i landet vilket motsvarar cirka 24 kg per person och år (Jordbruksverkets statistikdatabas). En minskning av totalkonsumtionen av nötkött från 2015 fram till 2020 har skett med 3,61 kg per person. Detta är en minskning med cirka 14 procent (egen beräkning av siffror från Jordbruksverkets statistiska databas). Enligt Naturvårdsverket (2018) beror denna minskning på att svenskar har blivit mer miljömedvetna men även på grund av en ökad medvetenhet kring hälsoaspekter och djuretik. Det har även skett en viss prisökning 9 på kött från 2015 och framåt (Jordbruksverket 2021). Den största anledningen till att köttkonsumtionen minskar är dock enligt Lannhard Öberg, i en intervju med Lagerstedt (2019), att befolkningens kunskap kring animalieproduktionens växthusgasutsläpp har ökat. Livsmedelsverket och Jordbruksverket är de huvudsakliga statliga verken som framför statistik över nötköttskonsumtionen i Sverige. Men de skiljer sig åt i hur konsumtionen mäts. Om man tittar på Jordbruksverkets statistik över köttkonsumtionen mäts den i totalkonsumtion. Detta avser den totala åtgången av råvaror som går åt för hushållskonsumtionen. Denna siffra anges i slaktkroppsvikt. I totalkonsumtionen ingår alla olika typer av nötkött (Lööv m.fl., 2013). Om man istället tittar på Livsmedelsverkets siffror mäts de i direktkonsumtion. Detta innefattar endast det kött som äts i sin rena form. Siffran baseras på det kött som levereras från producenterna till konsumenterna. Svinn från produktionen har alltså räknats bort och det är bara vikten av det som faktiskt mottags av konsumenten som räknas med. Dock tar siffran inte hänsyn till matsvinnet i hushållet, med andra ord det som slängs av köttet. Totalkonsumtionen utgör därför en högre siffra än vad direktkonsumtionen utgör (Lööv m.fl., 2013). 2019 var direktkonsumtionen i kg per person 11,5 i Sverige. Totalkonsumtionen samma år var 24,41 kg nötkött per person (Jordbruksverkets statistikdatabas). Vid en jämförelse mellan de olika mätsätten framgår det att utvecklingen mellan dem historiskt sett inte skiljer sig åt. Figur 3: Skillnad mellan total- och direktkonsumtion av nötkött. Siffror hämtade från Jordbruksverkets statistiska databas för att sedan tagit fram ett eget diagram. 10 2.5 Motivering till miljöskatt Enligt Konsumentverket (2020) är köttmarknaden en av de marknader där den privata konsumtionen ger upphov till störst klimatpåverkan i jämförelse med andra konsumtionsmarknader. Detta trots att den svenska befolkningen tycker att möjligheterna för en hållbar köttkonsumtion är goda. En hållbar köttkonsumtion syftar dels till att utveckla jordbruket och köttkonsumtionen men även att öka intaget av vegetabiliska substitut till köttet (Lööv, m.fl., 2013). Detta gör att en miljöskatt är väl motiverad eftersom konsumenterna inte själva väljer att ta steget mot en hållbarare köttkonsumtion. Däremot kan det vara viktigt att komplettera skatten med informationsbaserade styrmedel, som sociala eller samhälleliga ”knuffar” (eng. nudges). Dessa görs för att ”knuffa” konsumenterna i rätt riktning (Brännlund, 2018). Idag ligger snittpriset för ett kg nötfärs hos Sveriges fem största livsmedelskedjor på 92,16 kronor per kg1. En miljöskatt skulle göra nötköttet dyrare gentemot andra varor. Om konsumenterna väljer att lägga sina pengar på andra billigare livsmedelsalternativ i affären är varje förflyttad krona en minskad klimatpåverkan eftersom nötköttet är det livsmedel som ger upphov till mest växthusgasutsläpp (Konsumentverket, 2020). Andra livsmedel man skulle kunna lägga pengarna på är substitut till kött. Exempel på dessa är proteiner från växtriket såsom bönor, ärtor och linser. Baljväxter släpper ut cirka 0,5 kg 𝐶02𝑒 per kg/livsmedel vilket visar på en betydligt lägre klimatpåverkan jämfört med utsläppen för ett kg nötkött, som tidigare nämnt ligger på 28 kg 𝐶02𝑒 (RISE, 2020). Vegetabiliska substitut, såsom bönor, ärtor och linser, släpper ut avsevärt mindre växthusgaser. Baljväxter släpper ut cirka 0,5 kg 𝐶02𝑒 per kg/livsmedel vilket visar på en betydligt lägre klimatpåverkan jämfört med utsläppen för ett kg nötkött, som tidigare nämnt ligger på 28 kg 𝐶02𝑒. Även animaliska substitut är mer vänliga mot klimatet. Exempelvis ger griskött upphov till 4,1 kg CO2e och kyckling ger upphov till 2,6 kg CO2e (RISE, 2020). 1 89.85 𝑘𝑟 (𝐶𝑜𝑜𝑝)+103 𝑘𝑟 (𝐼𝐶𝐴)+88.90 𝑘𝑟 (𝑊𝑖𝑙𝑙𝑦𝑠)+84.95 𝑘𝑟 (𝐶𝑖𝑡𝑦 𝐺𝑟𝑜𝑠𝑠)+94 𝑘𝑟 (𝐻𝑒𝑚𝑘ö𝑝) 5 = 92.16 𝑘𝑟/𝑘𝑔 𝑛ö𝑡𝑓ä𝑟𝑠 𝑖 𝑏𝑢𝑡𝑖𝑘 11 3. Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att undersöka hur skatt som styrmedel på nötkött skulle tas emot av den svenska befolkningen. Det för att se hur mycket skatt konsumenterna är villiga att betala men också vad skattekonsekvenserna kan bli. För att undersöka betalningsviljan för en skatt på nötkött kommer en enkätundersökning genomföras. Även en egen beräkning av en hypotetisk skatt, baserad på koldioxidskatten i Sverige samt befintliga beräkningar av växthusgasutsläpp, kommer göras som jämförelse till den genomsnittliga betalningsviljan. Uppsatsen syftar även till att undersöka om miljömedvetenhet hos människor har en signifikant påverkan på betalningsviljan för nötkött. Det undersöks genom att kartlägga respondenternas miljömedvetenhet via enkäten. 1. Hur ser den genomsnittliga betalningsviljan för en skatt på nötkött ut i Sverige och vad kan skattens konsekvenser bli? 2. Har individers miljömedvetenhet en signifikant påverkan på deras betalningsvilja för nötkött? 3.1 Avgränsningar För att anpassa undersökningen till dess storlek har en del avgränsningar och antaganden gjorts. Det är enbart nötkött som kommer beskattas eftersom det släpper ut mest växthusgaser (RISE, 2020). Två normativa antaganden som tagits är att köttkonsumtionen bör minska och att det enbart är ur ett miljöekonomiskt perspektiv, undersökningen kommer därför inte behandla exempelvis djuretiska perspektiv. Undersökningen kommer även endast behandla konsumtionen och hur konsumenter påverkas. Därav kommer inget om hur bönder eller företag på produktionssidan påverkas att tas upp. Undersökningen är avgränsad till enbart Sverige eftersom alla respondenter från enkäten lever och konsumerar livsmedel i Sverige. 12 4. Tidigare forskning Säll och Gren (2015) har undersökt hur en skatt på kött skulle leda till minskad klimatpåverkan. De har räknat fram en skatt baserad på hur mycket utsläpp ett kg nötkött har gett upphov till och sedan applicerat den dåvarande koldioxidskatten på 1 krona per kg. De drar som slutsats att en pigouviansk skatt på kött skulle leda till en minskning av utsläpp på 12 procent från den totala köttproduktionen. De menar att nötkött är det livsmedel som är mest väsentligt att beskatta. Även Wirsenius m.fl. (2011) skriver att en beskattning av kött från idisslare ger nästintill lika stor effekt som att införa en skatt på fler köttslag. I en simuleringsstudie av Säll m.fl. (2020) undersöktes en klimatskatt på alla svenska livsmedel. Skatten var baserad på den dåvarande koldioxidskatten på 1,15 kronor per kg 𝐶𝑂2e. Det visade sig att skatten skulle kunna minska utsläppen av 𝐶𝑂2e med 200 kg 𝐶𝑂2e per person och år. Jämfört med Säll och Gren (2015) är minskningen stor eftersom skatten beräknades på alla svenska livsmedel. I studien var nötkött det livsmedel där den största minskningen skulle ske. Lööv m.fl. (2013) undersöker vad en hållbar köttkonsumtion är och diskuterar hur en eventuell skatt på nötkött skulle komma att se ut. De bekräftar även att konsumtionen av kött, oavsett hur eller vart det produceras, har en negativ påverkan på klimatet på grund av dess utsläpp. Ifall en miljöskatt eller avgift ska införas kan det vara bättre om den införs på EU-nivå eller globalt för att nå en bättre effekt. Växthusgasutsläppen påverkar klimatet i hela världen och är därav ett globalt problem. Därför kan det bli svårt att se hur effekten av ett sådant styrmedel skulle bli av att enbart mäta en förändring i Sverige. Om en skatt däremot ska införas menar Lööv m.fl. (2013) att det mest realistiska sätt är att använda sig av en koldioxidskatt i konsumentled. Det för att minska köttkonsumtionen men också ge upphov till minskat svinn och en förbättring av folkhälsan. Genom att beskatta konsumtionen kommer produktionen att anpassa sig därefter eftersom produktionen styrs av vad som konsumeras (Lööv m.fl., 2013). Röös m.fl. (2020) fastställer att människan behöver äta mindre kött och mer vegetariskt. För att svenskar ska förbättra deras livsmedelsvanor tar de upp styrmedel i form av ökad kunskap, förändrade relativpriser och regleringar. Röös m.fl., (2020) tar upp att det är väldigt svårt att implementera nya miljöskatter då befolkningen ofta har väldigt svårt att acceptera och ta emot 13 en sådan skatt. De menar på att människor ofta har svårt att acceptera skatter och att det kan bli svårt att praktiskt implementera ett sådant styrmedel. Att beskatta nötkött har diskuterats tidigare, men den upplevda känslan är att det behövs mer forskning som undersöker hur konsumenterna skulle ta emot en sådan miljöskatt och vad deras betalningsvilja för nötkött i så fall är. Att forskning saknas bekräftas av Fesenfeld m.fl., (2020) som skriver om att det finns få studier om hur allmänheten skulle acceptera ekonomiska styrmedel inom livsmedelskonsumtionen och hållbarhet. Det finns många tidigare studier som har undersökt möjligheter att införa en miljöskatt på kött i Sverige samt hur den skulle förändra vår klimatpåverkan. För att bidra till forskningen har vi valt att konstruera följande studie för att även tillföra en empirisk uppskattning om betalningsvilja till området. Denna studie kan ses som en länk mellan de tidigare forskningsrapporterna och konsumenterna. Vi fördjupar oss i hur köttkonsumtionen och miljömedvetandet ser ut hos konsumenterna för att skapa ett första steg till att se hur en köttskatt faktiskt skulle tas emot. 14 5. Teoretiskt ramverk För att förstå vad en köttskatt innebär och hur den kan komma att användas behöver teorier och modeller appliceras. Teoriavsnittet börjar med att redogöra för hur skatten kommer att användas och vad en miljöskatt innebär då begreppet ofta är svårdefinierat. För att få en ännu djupare förståelse av köttskatten som miljöskatt kommer teorin om pigouvianska skatter att förklaras, som ofta används vid miljöskatter. Begreppet priselasticitet tas upp för att senare i resultatdelen undersöka hur efterfrågan på kött kommer påverkas av skatten. Vidare kommer alternativ till vad skatteintäkterna kan användas till att tas upp med hjälp av teorin om double dividend. Avsnittet avslutas med hur betalningsvilja som begrepp inom nationalekonomin används och fungerar. 5.1 Miljöskatt som styrmedel Miljöskatt som begrepp och styrmedel i Sverige är relativt nytt. Därför är miljöskatter ibland svårdefinierade och vad som får kallas miljöskatt är debatterat (Brännlund, 2018). Till exempel uppstod en diskussion kring skatten på plastpåsar och om den får kallas miljöskatt. Brännlund påstod i en intervju av Juhlin (2020) i SVT att det inte är själva plastpåsen i sig som utgör en miljöfara utan hur den produceras. Därav är begreppet miljöskatt problematiskt att applicera. Något som däremot är en uttalad miljöskatt är koldioxidskatten. Koldioxidskatten är kostnadseffektiv och har en styrande effekt som leder till att de inhemska utsläppen kan regleras till lägsta möjliga kostnad (Brännlund, 2018). Den hypotetiska skatten kommer senare att beräknas med hjälp av koldioxidekvivalenter och koldioxidskatten. Eftersom skatten kommer att grunda sig i koldioxidskatten, som redan är en känd miljöskatt, kommer köttskatten benämnas som en miljöskatt. Koldioxidskatten kommer att användas eftersom alla olika typer av nötkött ger upphov till samma mängd utsläpp (Cederberg m.fl., 2009). Nötfärs skiljer sig exempelvis inte mot entrecote. Vidare i undersökningen kommer endast konsumtionen att beskattas och inte produktionen. Det är på grund av att en skatt på svensk nötköttsproduktion kan leda till att företagen flyttar utomlands för att nå en billigare produktion. Detta gör att utsläppen inte minskar, vilket är målet med skatten, utan bara förflyttas (Lööv m.fl., 2013). Denna problematik, när företag flyttar utomlands för att komma undan utsläppskrav, kallas koldioxidläckage (Europaparlamentet 2021). Wirsenius m.fl. (2011) menar att sådana läckage är svåra att 15 kringgå. Det eftersom en konsumtionsminskning av kött kan leda till minskade köttpriser på världsmarknaden, som i sin tur kan leda till att köttkonsumtionen ökar i andra delar av världen. Däremot skulle läckaget sannolikt vara betydligt högre ifall produktionen beskattas. En konsumtionsskatt är enklare att applicera och ett bättre alternativ, då skatten kommer påverka både svenskt och importerat kött. Det är en mer realistisk väg att gå för att få minskade utsläpp på både ett kostnads- och miljöeffektivt sätt. Att beskatta konsumtionen kan även leda till positiva externaliteter som minskat svinn och en förbättrad folkhälsa (Lööv m.fl., 2013). 5.2 Pigouviansk skatt Miljöskatter kommer ofta att klassificeras som pigouvianska skatter. Namnet kommer från en brittisk ekonom vid namn Arthur Pigou som var tidig med att utveckla sättet att se på externaliteter. Den pigouvianska skatten beskattar aktiviteter i samhället som producerar negativa externaliteter och skatten riktar sig till de konsumenter eller företag som nyttjar aktiviteten. Skatterna är effektiviserade eftersom de används när hela samhällskostnaden, även kallat sociala kostnader, är högre än privata aktörers kostnader. Skatten ökar de privata kostnaderna så de ligger på samma nivå som samhällets kostnader. Syftet med den pigouvianska skatten är med andra ord att omfördela kostnaderna av den negativa externaliteten till enbart producenten och konsumenten (Kolstad, 2011). Fördelar med en pigouviansk skatt är att den kan leda till att oönskade aktiviteter minskar samtidigt som den kan vara kostnadseffektiv och generera statliga intäkter. Däremot kan skatten vara svår att mäta eftersom kostnaden av en negativ externalitet är svår att mäta i praktiken (Kolstad, 2011). Den pigouvianska skatten bör införas på en nivå som leder till att den samhällsoptimala kvantiteten produceras. Därav bör den motsvara den marginella skadan som varan ger upphov till. Den marginella skadan inkluderas i den marginella privata kostnaden och producenten tvingas då att ta hänsyn till de negativa externaliteterna. Figuren nedan illustrerar att vid ett införande av en pigouviansk skatt flyttas vi från punkt j till i. Priset vid punkt i är högre och kvantiteten som produceras är mindre vilket gör att produktionen leder till mindre negativa externaliteter, vilket i vårt fall syftar på mindre växthusgasutsläpp. Hur stor ökningen av priset blir går inte att konstatera då det beror på andra faktorer än skatten, till exempel marknadssituationen (Rosen & Gayer, 2014). 16 Figur 4: Pigouviansk skatt Figuren är gjord av oss med inspiration från Shogren (2013). 5.3 Priselasticitet En konsumtionsskatt på nötkött kommer leda till en prisökning. Det är därför intressant att se till nötköttets priselasticitet. Priselasticiteten visar hur efterfrågan procentuellt förändras när priset ökar eller minskar med en procent. Priselasticitet kan beräknas genom att dividera procentuell förändring i kvantitet med procentuell förändring i pris. Det vanligaste utfallet är att efterfrågan minskar när priset ökar. Elasticiteten ger då ett negativt tal och efterfrågan på varan är priskänslig. Däremot ges priselasticitet oftast i absoluta termer även fast elasticiteten är negativ. Det är enbart för att förenkla resultatet eftersom en negativ elasticitet är vanligast. Om det finns närliggande substitut till varan tenderar efterfrågan ofta att vara elastisk. När det däremot inte finns substitut till varan är efterfrågan inelastisk. Det ger en elasticitet mellan 0 och 1 och efterfrågan på varan är inte lika känslig för prisförändringar. Elasticiteten kan även vara lika med ett och är då enhetselastisk, det innebär att förändring i kvantitet förändras lika mycket som förändring i pris (Frank & Cartwright, 2016). 17 Elasticitet illustreras som följande i absoluta termer (Frank & Cartwright, 2016): |𝜀| > 1 → 𝐸𝑙𝑎𝑠𝑡𝑖𝑠𝑘, 𝑝𝑟𝑖𝑠𝑘ä𝑛𝑠𝑙𝑖𝑔 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟𝑓𝑟å𝑔𝑎𝑛 (1) 0 < |𝜀| < 1 → 𝐼𝑛𝑒𝑙𝑎𝑠𝑡𝑖𝑠𝑘, 𝑖𝑐𝑘𝑒 𝑝𝑟𝑖𝑠𝑘ä𝑛𝑠𝑙𝑖𝑔 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟𝑓𝑟å𝑔𝑎𝑛 (2) |𝜀| = 1 → 𝐸𝑛ℎ𝑒𝑡𝑠𝑒𝑙𝑎𝑠𝑡𝑖𝑠𝑘 (3) Lööv och Widell (2009) har beräknat det genomsnittliga värdet av egenpriselasticiteten på kött och köttvaror. Resultatet visar att kött och köttvaror har en genomsnittlig priselasticitet över 1 och därav en priselastisk efterfrågan. Under våren 2008 höjdes priserna på nötkött vilket direkt ledde till en minskad försäljning (Lööv & Widell, 2009). I den här uppsatsen kommer fokus läggas på priselasticitet eftersom det är den mest väsentliga elasticiteten då skatten ökar priset på nötkött. Värt att nämna är att om konsumenterna väljer att fortsätta köpa nötkött i samma utsträckning efter att skatten lagts på gör detta att deras disponibla inkomst minskar, vilket går att koppla till inkomstelasticitet. 5.4 Double dividend Koldioxidskatten är inte bara viktig för att minska utsläppen utan har också bidragit till att finansiera sänkningar av inkomstskatten (Brännlund, 2018). En sådan situation kallas double dividend. Uttrycket används till miljöskatter och refererar till de två utdelningar som kommer från användningen av skatt. Den första utdelningen är en minskning av föroreningar och den andra utdelningen är att man har möjligheten att minska totala ekonomiska kostnader. Minskningen sker genom att använda skatteintäkterna till att förskjuta mer snedvridna skatter som saktar ner den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur leder till större välfärdsvinster (Fullerton, E. Metcalf, 1997). Säll (2018) skriver i en undersökning att en prisökning genom en skatt på nötkött med 20–30 procent leder till att intäkterna från miljöskatten kan främja en mer hållbar livsmedelskonsumtion och produktion för att uppnå miljöförbättringar. Säll (2018) fortsätter att förklara att en sådan skatt på kött skulle kunna ge intäkter till staten på cirka nio miljarder kronor. 18 Ett exempel är att använda skatteintäkterna till att subventionera substitut till nötkött för att göra det billigare och mer attraktivt. Om en prissänkning på substitut sker kan efterfrågan på kött att minska. Enligt Konkurrensverket (2007) är däremot subventionering av substitut, oavsett vara, i praktiken nästintill omöjligt. Det är orealistiskt att subventionera något som handlas på en konkurrensmarknad då konkurrensen rubbas av subventioner. Claes Norgren säger till Konkurrensverket (2007) att privata företag på en marknad kan missgynnas om offentliga myndigheter subventionerar verksamheter på samma marknad. Marknader med fri konkurrens gynnas av aktörer med liknande förutsättningar för att nå effektivisering på bästa sätt. I enkäten, se bilaga 1, har ändå frågor ställts om hur personer ställer sig till substitut och om konsumtionen av dem skulle öka om det blir billigare samtidigt som nötkött blir dyrare. Frågan har ställts i intressesyfte till diskussionsavsnittet för att få en bild av hur individer tänker kring substitut. Lööv m.fl., (2013) skriver att en satsning på forskning och utveckling (FoU) kan kompletteras till ett ekonomiskt styrmedel som skatt. Därför är en subventionering av FoU ett exempel som är mer realistiskt. Att subventionera FoU inom miljöekonomin kan leda till utveckling av framtida undersökningar om hur man kan förbättra och effektivisera dagens miljöpolitik. I enlighet med miljökuznetkurvan är teknisk utveckling, som FoU, en faktor som gör att miljökuznetkurvan avtar. Ännu en möjlighet är att använda intäkterna till en miljöfond med syfte att finansiera miljöåtgärder. En åtgärd skulle exempelvis kunna vara att öka miljömedvetenheten ytterligare för att knuffa konsumenterna i en mer hållbar riktning. Idag finns däremot ingen snedvriden skatt på FoU eller fonder vilket gör att subventionen inte går att behandla helt enligt double dividend principens riktlinjer. Tanken om en double dividend är däremot densamma då en köttskatt möjligtvis kan leda till en klimatförbättring samtidigt som den möjliggör mer forskning och förbättringar inom miljöekonomin. 5.5 Betalningsvilja – Willingness to pay För att kunna besvara uppsatsens första frågeställning, som handlar om att ta reda på betalningsviljan hos den svenska befolkningen, behöver teorin om betalningsvilja först förklaras. 19 Betalningsvilja kommer från det engelska uttrycket Willingness to pay (WTP) som visar den maximala kostnad en individ är villig att betala för en produkt eller tjänst. Man kan även använda uttrycket genom att se till hur mycket en individ är villig att ge upp av dennes inkomst för att kunna fortsätta konsumera det som efterfrågas. WTP ska inte blandas ihop med Willingness to accept (WTA). WTA visar, till skillnad från WTP, det lägsta belopp en individ är villig att sälja en vara eller tjänst för. Inom miljöekonomin används också WTA för att se vid vilken nivå individer är villiga att acceptera en kompensation för negativa effekter (Kolstad, 2011). Undersökningen har begränsats till att enbart se hur befolkningens betalningsvilja för nötkött ser ut och därför kommer inte WTA tas i beaktning eller att beräknas. 5.5.1 Kompenserande variation – Compensation variation Det är vanligt att undersöka hur individers nyttonivåer förändras när prisförändringar sker. Dessa nyttonivåer kan vara svårmätta och därför finns det metoder för att förenkla sådana skattningar, kallat välfärdsmått. Två vanliga välfärdsmått vid är Kompenserande variation (compensation variation (CV)) och Ekvivalent variation (equivalent variation (EV)) (Brännlund & Kriström, 2012). Inom miljöekonomi kan välfärdsmått användas för att undersöka nyttoförändringar vid förändrad miljökvalité och uttrycks genom följande ekvation: 𝑈 = 𝑈(𝑞, 𝑧1) − 𝑈(𝑞, 𝑧0) (4) Skillnaden i miljökvalité illustreras genom förändringen från 𝑧0 till 𝑧1, där z är ett miljökvalitéindex. U visar individens nytta. Vi antar sedan att individen väljer att lägga hela sin inkomst på konsumtion av vara q, där priset är 1 (Brännlund & Kriström, 2012). Om ekvation (3) resulterar i en positiv förändring har individen fått det bättre, om utfallet är negativt har den fått det sämre alternativt kan utfallet bli noll och individen har inte blivit påverkad (Brännlund & Kriström, 2012). I ekvation (3) kan vi använda oss av CV för att sedan upprätta ekvation (4). Där undersöks specifikt betalningsviljan för en förbättring i miljökvalitén genom att se hur mycket en individ kan tänka sig att avstå från sin konsumtion av vara q för att få en förbättrad miljökvalitet. 20 Ekvationen blir som följande: 𝑈(𝑞 − 𝐶𝑉, 𝑧1) = 𝑈(𝑞, 𝑧0) (5) Ekvation (4) illustrerar hur mycket en individ maximalt är villig att betala för förändringen mellan 𝑧0och 𝑧1 utan att själv få det sämre, där CV motsvarar maxbeloppet (Brännlund & Kriström, 2012). En härledning av CV görs då ekvationen visar en individs betalningsvilja för just en miljöförbättring. Med förbättrad miljökvalité i detta fall syftar undersökningen till minskade utsläpp av växthusgaser. EV visar det lägsta belopp en individ kan acceptera för att inte nyttja miljöförbättringen (Brännlund & Kriström, 2012). EV handlar främst om inkomstjusteringar vid en händelse där en eventuell prisförändring sker (Bhattacharya, 2001). Därför kommer inte EV att tas i beaktning. I undersökningen görs ett antagande om att köttkonsumtionen ökar individers nytta, annars skulle kött inte konsumeras. Därför är CV ett användbart mått för att se hur miljöförbättringen ska se ut för att den förlorade nyttan ska kompenseras. 21 6. Metod I metodavsnittet kommer beräkningen av den hypotetiska skatten att göras som sedan kommer att användas som en jämförelse till den genomsnittliga betalningsviljan. Därefter redovisas enkätmetoden, hur den används och dess för- och nackdelar. Avsnittet avslutas med hur enkäten för studien gjorts. 6.1 Beräkning av skatt För att beräkna skatten kommer den rådande koldioxidskatten i Sverige att användas, som 2021 uppgår till 1,2 kronor per kg utsläppt 𝐶02 (Finansdepartementet, 2021). Denna skatt kommer appliceras på det utsläpp som genereras av ett kg nötkött, på samma sätt som Säll & Gren (2015) har gjort i sina beräkningar. Likt uppsatsens syfte var Säll och Grens (2015) syfte att kalkylera en skattenivå som baseras på utsläppen från ett kg nötkött. De tittar sedan på hur utsläppen påverkas medans denna studie endast kommer jämföra skattenivån med betalningsviljan. När man ska titta på vad nötköttsproduktionen har för utsläpp blir det mer problematiskt. Eftersom nötköttsproduktionen genererar andra växthusgaser än koldioxid, som till exempel lustgas och metan, kommer utsläppen beräknas i koldioxidekvivalenter (𝐶02𝑒). Enligt RISE (2020) ger ett kg nötkött i butik upphov till 28 kg 𝐶02𝑒. Denna siffra är framräknad ur ett livscykelperspektiv vilket innebär att den innefattar samtliga utsläpp som har uppstått, från import av mineralgödsel och kraftfoder till energianvändning. Efter att ha redogjort koldioxidekvivalentutsläppet på 28 kg 𝐶02𝑒 per kg sålt nötkött i butik tillämpas ekvation (5). Genom att multiplicera 28 kg 𝐶02𝑒 med koldioxidskatten i kronor i Sverige på 1,20 kronor får vi fram den hypotetiska skattenivån. Den föreslagna skattenivån resulterar i 33,60 kronor per kg nötkött. Snittpriset för ett kg nötfärs hos Sveriges fem största livsmedelskedjor är 92,16 kronor per kg. Detta innebär att den procentuella skattesatsen på nötfärs efter att skatten lagts på blir cirka 27 procent av det totala snittpriset per kg. Denna siffra går att jämföra med koldioxidskatten på bensin i Sverige som utgjorde 18 procent av det totala bensinpriset per liter januari 2021 (Drivkraft Sverige, 2021). 22 𝐶02𝑒 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑖𝑙𝑜 𝑠å𝑙𝑡 𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 𝑖 𝑏𝑢𝑡𝑖𝑘 × 𝑘𝑜𝑙𝑑𝑖𝑜𝑥𝑖𝑑𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 𝑖 𝑘𝑟 𝑖 𝑆𝑣𝑒𝑟𝑖𝑔𝑒 = 𝑘𝑟𝑜𝑛𝑜𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡 𝑝𝑒𝑟 𝑘𝑖𝑙𝑜 𝑠å𝑙𝑡 𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 (6) 6.2 Contingent Valuation Method För att undersöka betalningsviljan kommer Contingent Valuation Method att användas. I avsnittet om Compensation Variation användes förkortningen CV, i resterande delar i metodavsnittet syftar CV på Contingent Valuation Method om inget annat nämns. CV-metoden är en enkätbaserad metod som syftar till att undersöka det ekonomiska värdet av marknadsmässiga resurser som kan mätas men även resurser som är icke-mätbara och vanligtvis inte handlas på den ekonomiska marknaden. CV-metoden används ofta inom miljöekonomin på grund av dess egenskaper att kunna värdera icke-mätbara resurser (Kolstad, 2011). CV-metoden är en så kallad “Stated preference method” som menar att man tar reda på folks betalningsvilja genom att fråga dem. Enkäterna kan ske via internetsidor och mail men även via personlig kontakt som personliga intervjuer. Individerna som svarar på enkäten ställs först inför ett scenario med information av varan/resursen. Därefter ställs frågor om hur individens attityd till varan/resursen ser ut och hur de ställer sig till eventuella förändringar. I en CV-enkät ska individerna själva uppskatta sina svar och vad man själv tycker. Sedan analyseras svaren för att ta reda på individens betalningsvilja för varan/resursen. Det positiva med CV-metoden är att det är enkelt att använda i och med att man själv har möjligheten att utforma frågorna och få direkta svar (Kolstad, 2011). En CV-enkät innehåller tre grundläggande delar. Den första delen presenterar scenariot och de problem som finns, för att i den andra delen kunna möjliggöra en kartläggning av individens attityd till varan/resursen som scenariot tar upp. I den sista delen ställs frågor kring individens demografiska- och socioekonomiska bakgrund. Den sista delen är viktig i CV-enkäter för att kunna fastställa urvalet i enkäten i förhållande till populationen av intresse för undersökningen (OECD, 2018). Frågorna i en CV-enkät delas ofta upp i två olika kategorier, strukturerade frågor och ostrukturerade frågor. När en strukturerad fråga ställs ger man respondenten olika 23 svarsalternativ. Ett exempel i vårt fall var fem olika alternativ från ”stämmer inte” till ”stämmer mycket väl”. Detta underlättar när man ska analysera svaren i efterhand eftersom det går att göra om svaren till index från till exempel 1 till 5. När en ostrukturerad fråga i stället ställs får respondenten själv besvara frågan utan svarsalternativ. Detta gör att svaren blir svårare att analysera eftersom man då måste tolka svaren på egen hand. Ostrukturerade frågor kan också anses svårare för respondenten att besvara då de är mer tidskrävande. Däremot kan det ge mer information, tillskillnad från strukturerade frågor, som kan vara av värde för den senare analysen (Bateman m.fl., 2002). Innan en enkät skickas ut till respondenterna och svaren samlas in och analyseras är det viktigt att göra en pilotenkät. Pilotenkäten skickas ut till en mindre grupp människor som får svara på enkäten för att i ett tidigt skede upptäcka brister och otydligheter. Det ger enkätutformaren möjlighet till att förbättra enkäten, dels för att få mer sanningsenliga svar men även för att få en idé om hur svaren senare ska analyseras på bästa sätt (Bateman m.fl., 2002). 6.2.1 Kritik mot metod Det finns även problem med CV-metoden som är viktigt att ha i beaktning. Eftersom svaren bara är hypotetiska finns det en risk för warm-glow givning. Det är en ekonomisk teori som förklarar den känsla som väcks i respondenten när den tycker att den gjort något bra för någon annan. Det kan leda till att folk överskattar sig själva och sina svar för att förmedla en mer positiv bild av sig själv (Evren & Minardi 2013). Cummings och Taylor (1999) tar upp liknande kritik mot CV-metoden som handlar om hypotetisk bias. Eftersom frågan respondenten besvarar är hypotetisk kan man inte vara säker på att respondenten svarar i enlighet med dess verkliga värderingar. På grund av detta finns det två utvecklade metoder för att minska hypotetisk bias. Den första metoden kallas cheap talk och används genom att ha med ett avsnitt där man informerar respondenterna om risken för hypotetisk bias. Syftet är att det ska leda till att respondenterna ska ha risken för hypotetisk bias i åtanke för att få så sanningsenliga svar som möjligt. Den andra metoden kallas certainty calibration som skiljer sig genom att istället för att ha ett eget avsnitt med information om hypotetisk bias innan frågan så har man en följdfråga efter frågan om betalningsvilja. I frågan ska respondenterna uppge hur säkra de är på den betalningsvilja 24 de precis uppgett. Man kan även använda båda metoderna men det är då viktigt att inte ge för mycket information. Får respondenterna för mycket information om hypotetisk bias kan det leda till motsatt effekt, vilket innebär att respondenterna istället kan underestimera sin betalningsvilja (Cummings & Taylor, 1999). 6.3 Enkätens utformning Enkätens utformning har baserats på de tre delar som enligt OECD (2018) måste finnas i en CV-studie. Enkäten inleds med en presentation av uppsatsens syfte för att inkludera respondenterna och få dem att känna sig pålästa inom ämnet. Sedan ges en kort beskrivning av köttkonsumtionen och debatten kring skatt som styrmedel. I samband med detta förklaras det att ingen vidare information kommer att ges för att få så sanningsenliga svar som möjligt. En väldigt enkel version av cheap talk metoden användes med syfte att respondenterna skulle svara utifrån hur de själva tänker och framföra deras egna åsikter. Den andra delen, innehållande frågor om respondentens attityd till miljöfrågor, har delats upp i två avsnitt. I det första avsnittet ställs ett antal generella frågor om individens miljömedvetenhet. Respondenterna fick besvara hur deras prioriteringar vid matinköp ser ut, hur ofta de gör olika miljöaktiviteter och ställdes sedan inför ett antal påståenden. Påståendena var uppdelade i två olika kategorier. Den ena innehöll ja/nej-svar och den andra besvarades genom en graderingsskala på fem steg från “Stämmer mycket väl” ner till “Stämmer inte”. I det andra avsnittet ställdes mer specifika frågor om nötkött. Respondenterna fick svara på hur ofta de äter nötkött och på påståenden om hur deras attityder till nötkött ser ut. Även dessa besvarades genom en femgradig skala. Alla frågor som inte är ja/nej-frågor har fem olika svarsalternativ eftersom det underlättar analysen av svaren. När datan senare ska analyseras delas svaren in i samma index genom att poängsätta skalorna från 1–5. Svaren kan därför utformas på olika sätt men ändå ge samma poäng. Sedan ställs respondenten för ytterligare kortfattad information om hur köttkonsumtionen ser ut. I informationen får de ett snittpris beräknat på de fem största livsmedelsbutikernas, i Sverige, kilopris för nötfärs och entrecote i bit. Det är för att förbereda respondenten innan de ska svara på hur mycket extra, det vill säga hur mycket skatt, individen maximalt är villig att betala för ett kg sålt nötkött. Brännlund och Kriström (2012) tar upp att det finns olika frågemetoder man kan använda sig av för att undersöka betalningsviljan i en CV-undersökning. 25 Den klassiska modellen, som används i enkäten, går ut på att öppet fråga respondenten vad deras kompenserade variation är. Brännlund och Kriström (2012) förklarar att det går att göra antingen genom att respondenten själva skriver det maximala beloppet de vill betala alternativt att det finns ett intervall eller liknande respondenten kan välja mellan. I enkäten fick respondenterna flera alternativ att välja mellan från 10 kronor skatt, med 5 kronors ökning, upp till 50 kronor i skatt. Ett alternativ med ingen skatt fanns också. En fråga enligt certainty calibration metoden användes efter där respondenten fick uppge hur säker denne var på sitt val. Som tidigare nämnt ska inte för mycket information ges enligt Cummings och Taylor (1999) om hypotetisk bias. Trots det, på grund av att det gavs så lite information om köttkonsumtionen, användes båda metoderna. I sista delen ställs demografiska- och socioekonomiska frågor för att ta reda på respondentens bakgrund såsom inkomst, utbildning, antal i hushållet och så vidare. Enkäten återges i sin helhet under bilaga 1. 6.3.1 Pilotenkät En pilotenkät skickades ut till tio personer i ett tidigt stadium av undersökningen. För att få så diversifierade svar som möjligt skickades den ut till personer i blandade åldrar, bosatta på landsbygden och i storstäder med stora inkomstskillnader Språket upptäcktes vara otydligt på vissa ställen vilket åtgärdades efter förslag. En tydligare bild gavs av hur svaren senare kunde analyseras på bästa sätt och justerades efter det. I pilotenkäten upptäcktes att metoden som användes för betalningsviljan var otydlig för majoriteten. I pilotenkäten användes en variant av den slutna fråga som kallas binär värderingsfråga (Brännlund & Kriström 2012). Respondenten fick då ta ställning till en skattenivå och svara ja eller nej, för att därefter ta ställning till en högre skattenivå. I en diskussion med respondenterna upptäcktes att respondenterna hade svårt att förstå att man skulle välja alternativ ja eller nej för varje skattenivå. Det ledde till att vissa svarade annorlunda än vad de i en diskussion efteråt förklarade att de var villiga att betala. För att minimera otydligheter ändrades modellen till en öppen fråga där alternativ gavs och endast ett svar krävdes från respondenten. En maxgräns på 50 kr skatt sattes också för att underlätta för respondenten. 26 6.3.2 Insamling av data För att på bästa sätt nå ut till så många som möjligt utan att kunna träffas, med anledning av covid-19, har en webbenkät gjorts via Google Forms. Eftersom tiden är relativt knapp, resurserna få och skolans studier sker helt på distans har möjligheterna begränsats till att få ett stort och representativt urval. Enkäten skickades ut på sociala medier som LinkedIn och Facebook då det är de plattformar där flest människor kunde nås under kortast tid. En webbaserad enkätundersökning var det alternativ som har störst spridning. Däremot finns det ingen säkerhet att enkäten nås ut till så många som behövs för att få ett representativt urval. Andra risker är att det inte går att välja vilka som ska svara på enkäten, vilket kan leda till ett bristfälligt urval. Enkäten är delad på våra egna sociala medier, där den aktiva majoriteten är mellan 20–30 år. En majoritet av unga respondenter kan leda till att många är studenter med en lägre lön vilket inte ger en representativ bild. 27 7. Data Två noll-hypoteser som efterliknar de två frågeställningarna kommer att behandlas. Den första hypotesen undersöker om individernas betalningsvilja är över- eller under den framräknade skatten. Det görs även för att senare analysera de olika skattenivåernas konsekvenser. Hypotesen illustreras nedan och kommer kunna besvaras utifrån svaren i enkäten. Den andra hypotesen kommer analyseras via en OLS-regression och behandlas senare i avsnittet. 𝐻0: 𝐵𝑒𝑡𝑎𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑣𝑖𝑙𝑗𝑎𝑛 𝑓ö𝑟 𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 ä𝑟 𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟 𝑑𝑒𝑛 ℎ𝑦𝑝𝑜𝑡𝑒𝑡𝑖𝑠𝑘𝑎 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 = 0 𝐻𝐴: 𝐵𝑒𝑡𝑎𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑣𝑖𝑙𝑗𝑎𝑛 𝑓ö𝑟 𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 ä𝑟 𝑢𝑛𝑑𝑒𝑟 𝑑𝑒𝑛 ℎ𝑦𝑝𝑜𝑡𝑒𝑡𝑖𝑠𝑘𝑎 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡𝑒𝑛 ≠ 0 (7) För att analysera hur de olika variablerna påverkar betalningsviljan kommer OLS-regressioner att användas. Syftet med att använda OLS-regressioner är att undersöka hur miljömedvetenhet samt socioekonomiska och demografiska faktorer påverkar individers miljömedvetenhet. Betalningsviljan för nötkött kommer vara den beroende variabeln och miljömedvetenhet den oberoende variabeln. Kontrollvariabler och variabler kring respondenternas inställning till kött kommer även inkluderas. Sist i OLS-regressioner finns en error term, 𝜀, som fångar upp det som skiljer regressionen från den empiriska analysen (Cortinhas & Black, 2012). För att genomföra en regression på datan har svaren anpassats för att underlätta analysen och för att göra den tydligare. OLS-regressionen för undersökningen kommer genomföras i tre specifikationer. I regression 1 (7) används den oberoende variabeln miljömedvetenhet som analyserades genom 12 generella miljöfrågor som var signifikanta för undersökningen. De fem svarsalternativen poängsattes från 1–5, där 5 indikerade mest miljömedvetenhet och 1 indikerade minst miljömedvetenhet. Om respondenten uppgav svarsalternativ 3–5 ansågs respondenten vara miljömedveten, och om svarsalternativ 1–2 gavs ansågs respondenten inte vara miljömedveten. Utifrån det gjordes variablerna om till dummy-variabler, där miljömedvetenhet gav värdet 1. Detta gjordes på samtliga 12 frågor. För att sedan klumpa ihop dessa variabler till en variabel räknades antalet 1: or en person hade svarat. Om summan var lika med eller översteg 6 ansågs denna person som miljömedveten vilket gav respondenten värdet 1 i variabeln miljömedvetenhet. 𝑊𝑇𝑃𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 = 𝛽0 + 𝛽1𝑚𝑖𝑙𝑗ö𝑚𝑒𝑑𝑣𝑒𝑡𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡 + 𝜀 28 (8) Ur regression 1 (7) kommer undersökningens andra hypotes kunna besvaras vars syfte är att se hur miljömedvetenhet och betalningsvilja hänger ihop. Det för att undersöka om en hög miljömedvetenhet har en signifikant påverkan på betalningsviljan för nötkött. Hypotesen illustreras som följande: 𝐻0: 𝑀𝑖𝑙𝑗ö𝑚𝑒𝑑𝑣𝑒𝑡𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡 ℎ𝑎𝑟 𝑖𝑛𝑔𝑒𝑛 𝑝å𝑣𝑒𝑟𝑘𝑎𝑛 𝑝å 𝑏𝑒𝑡𝑎𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑣𝑖𝑙𝑗𝑎𝑛 𝑓ö𝑟 𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 = 0 𝐻𝐴:𝑀𝑖𝑙𝑗ö𝑚𝑒𝑑𝑣𝑒𝑡𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡 ℎ𝑎𝑟 𝑖𝑛𝑔𝑒𝑛 𝑝å𝑣𝑒𝑟𝑘𝑎𝑛 𝑝å 𝑏𝑒𝑡𝑎𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑣𝑖𝑙𝑗𝑎𝑛 𝑓ö𝑟 𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 ≠ 0 (9) I den andra regressionen (9) läggs kontrollvariablerna till för att undersöka hur de påverkar betalningsviljan tillsammans med miljömedvetenheten, enligt följande: 𝑊𝑇𝑃𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 = 𝛽0 + 𝛽1𝑚𝑖𝑙𝑗ö𝑚𝑒𝑑𝑣𝑒𝑡𝑒𝑛ℎ𝑒𝑡 + 𝛽2𝑘𝑣𝑖𝑛𝑛𝑎 + 𝛽3å𝑙𝑑𝑒𝑟 + 𝛽4𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 + 𝛽5ℎ𝑢𝑠ℎå𝑙𝑙 + 𝛽6𝑢𝑡𝑏𝑖𝑙𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔 + 𝛽7𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡 + 𝛽8𝑠𝑡ö𝑟𝑟𝑒_𝑠𝑡𝑎𝑑 + 𝜀 (10) I regression 3 (10) läggs miljöskatt, köttkonsumtion och nötköttskonsumtionens påverkan till. I denna regression tas variabeln miljömedvetenhet bort. Dessa är alltså inte inräknade i variabeln miljömedvetenhet, utan ger följande utfall: 𝑊𝑇𝑃𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡 = 𝛽0 + 𝛽2𝑘𝑣𝑖𝑛𝑛𝑎 + 𝛽3å𝑙𝑑𝑒𝑟 + 𝛽4𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 + 𝛽5ℎ𝑢𝑠ℎå𝑙𝑙 + 𝛽6𝑢𝑡𝑏𝑖𝑙𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔 + 𝛽7𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡 + 𝛽8𝑠𝑡ö𝑟𝑟𝑒_𝑠𝑡𝑎𝑑 + 𝛽9𝑚𝑖𝑙𝑗ö𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡 + 𝛽10𝑘ö𝑡𝑡𝑘𝑜𝑛𝑠𝑢𝑚𝑡𝑖𝑜𝑛 + 𝛽11𝑛ö𝑡𝑘ö𝑡𝑡_𝑘𝑙𝑖𝑚𝑎𝑡𝑝å𝑣𝑒𝑟𝑘𝑎𝑛 + 𝜀 (11) Kontrollvariabel Beskrivning Kvinna Man eller kvinna, då inget annat svar gavs. Dummyvariabel, där kvinna antar värdet 1 Ålder 21–67 år 29 Variabel Beskrivning Miljömedvetenhet Dummyvariabel, där miljömedvetenhet antar värdet 1. Miljöskatt Ja eller nej till om skatt på nötkött tycks vara ett effektivt styrmedel. Dummyvariabel, där ja antar värdet 1 Nötkött_klimatpåverkan Ja eller nej att nötköttsproduktionen har en påverkan på miljön. Dummyvariabel, där ja antar värdet 1. Köttkonsumtion Dummyvariabel, där de som äter minst kött antar värdet 1 och de som äter mest kött antar värdet 0. Tabell 1: Variabelförklaring Sysselsättning Student eller arbetande, då inget annat svar gavs. Dummyvariabel, där arbetande antar värdet 1 Hushåll 1 till 5 (eller fler) personer i hushållet Utbildning Från grundskoleutbildning till tre år eller längre högskoleutbildning. Treskaligt index, där längst utbildning antar värdet 3. Inkomst 0 till 50 000 (eller mer) kronor i mån efter skatt. Femskaligt index. Där de med högst lön antar värdet 5 Boende Boende i stad med mer än 250 000 invånare eller mindre stad med 0 – 250 000 invånare. Dummyvariabel där större stad antar värdet 1 30 8. Resultat I detta avsnitt kommer resultatet från enkäten att presenteras. Vi kommer även att gå igenom de olika variablerna som används i regressionen och förklara vad regressionerna visar. 8.1 Deskriptiv statistik Det var 110 personer som besvarade i enkäten. Däremot var inga frågor obligatoriska vilket har lett till att vissa frågor har färre än 110 svar. Utfallet av enkäten är inte representativt eftersom enkäten inte gjorts av tillräckligt många för att kunna spegla populationen. Däremot kan resultatet från enkäten fortfarande ge indikationer åt vilken riktning populationen skulle svara. 8.1.1 Betalningsvilja Figur 6: Histogram över betalningsvilja Histogrammet visar att det finns en viss spridning bland svaren. De flesta har svarat att de är villiga att betala mellan 10 och 25 kronor för ett kg nötkött. 10 stycken har svarat att de är villiga att betala 50 kronor vilket var det maximala svarsalternativet. Det maximala 31 svarsalternativet borde varit högre för att fånga upp eventuella högre betalningsviljor för ett kg nötkött. Tabell 2: Betalningsvilja Den genomsnittliga betalningsviljan hamnade på 21,70 kronor, vilket är 11,9 kronor lägre än den hypotetiska skatten på 33,60 kronor. Redan här går det att avläsa att den första noll- hypotesen inte kommer gå att förkasta. Det betyder att vi inte kan anta att betalningsviljan för nötkött är högre än den framräknade skatten. Däremot uppgav 25 procent av respondenterna att de var villiga att betala 35 kronor eller mer, det vill säga mer än den framräknade skatten. 11,8 procent uppgav att de inte var villiga att betala något extra alls för nötkött. För att titta på skillnader i betalningsvilja mellan vissa grupper utfördes även t-tester. Dessa tester går att hitta i sin helhet under bilaga 2. T-testerna utfördes med 95 procentigt konfidensintervall på de variabler som kom att visa sig signifikanta. Enligt t-testen var kvinnors genomsnittliga betalningsvilja cirka 6 kronor högre än männens. Det visade sig också att de miljömedvetna hade cirka 14 kronor högre i betalningsvilja än de som inte klassificerades som det. Efter att respondenterna uppgav deras betalningsvilja ställdes en fråga angående hur säkra respondenterna var på betalningsviljan de uppgav. Frågan ställdes i enlighet med certainty calibration metoden för att minimera hypotetisk bias. 71 procent uppgav att de var jättesäkra eller säkra på deras svar. Det kan däremot inte tas som säkerhet att respondenterna skulle agera på det sättet ifall en sådan skatt implementerades i verkligheten, med hänsyn till att skattefrågan är hypotetisk. 8.1.2 Miljömedvetenhet 32 Som nämnt i dataavsnittet gjordes de miljömedvetenhetsfrågor som ansågs relevanta om till dummy-variabler. Detta resulterade i att cirka 87 procent klassificerades som miljömedvetna. De första fyra frågorna handlade om hur ofta respondenten utför olika miljöaktiviteter. Den miljöaktivitet som 89 procent av respondenterna alltid eller ofta utförde var att panta och endast 0,001 procent svarade att de aldrig pantar. 78 procent uppgav att de alltid eller ofta källsorterar och 60 procent släcker alltid eller ofta lampan när de lämnar ett rum. Den aktivitet respondenterna utförde minst var att köpa miljömärkta varor såsom KRAV, närodlat och ekologiskt. 39 procent uppgav att de alltid eller ofta gjorde det. Sedan ställdes sju påståenden om miljön där desto bättre påståendena stämde, desto mer värnar man om miljön. Påståendena handlade om hur respondenten tänker kring miljön, till exempel om betalningsviljan ökar för en klimatvänlig produkt. I alla frågor var det en majoritet som svarade stämmer mycket väl och stämmer väl. Det ställdes även en fråga om respondenten känner sig stolt när hen gör ett miljömedvetet val där endast 20 procent svarade att de inte kände något. Det visar på att majoriteten ser sig själva som miljömedvetna personer som är villiga att göra mer för miljön. Svaren som enbart handlade om nötkött räknades som nämnt inte med i variabeln miljömedvetenhet utan behandlades som enskilda variabler. Frågorna ställdes för att få en förståelse om respondenternas konsumtionsvanor men främst för att se hur de uppfattar nötköttets miljöpåverkan. En majoritet på 65 procent svarade att en skatt på nötkött kan vara ett effektivt styrmedel. Även en hög andel på 82 procent ansåg att nötköttsproduktionen har en betydande påverkan på klimatet samtidigt som 60 procent svarade att de äter nötkött någon gång i veckan till nästan varje dag. Om substitut hade varit mer aktuellt om det blev billigare var däremot endast 33 procent positivt inställda till. Som tidigare nämnt är det marknadsekonomiskt orealistiskt att subventionera substitut och enkätsvaren visade även att konsumenterna var ointresserade av en sådan lösning. 8.1.3 Kontrollvariabler 33 Tabell 3: Kontrollvariabler Tabellen visar att genomsnittet av respondenternas ålder är lägre jämfört med SCB (2021) som visar att medelåldern i Sverige är 41,4 år. Det var en beräknad risk att resultatet skulle visa en majoritet av unga respondenter eftersom en webbenkät skickades ut på sociala medier, där den yngre generationen är mer aktiv. Att det är många unga respondenter kan ha lett till att inkomsten är något lägre än genomsnittet i Sverige som ligger på 35 300 kronor (SCB, 2021). Det kan även vara anledningen till att enbart 45 procent arbetar medans sysselsättningsgraden i Sverige är 67,2 procent (SCB, 2020). Antal i hushåll är också något lägre jämfört med genomsnittet på 2,2 personer per hushåll (SCB, 2017). Fördelningen mellan könen är mer lik verkligheten som visar att det finns drygt 66 000 fler män i Sverige (SCB, 2020). Medelvärdet 2,5 för utbildning betyder att värdet ligger mellan index 2 och 3 vilket innebär att genomsnittet av respondenterna har en eftergymnasial utbildning på mindre eller mer än tre år. Det är ett relativt högt värde jämfört med OECD:s (2020) statistik som visar att det är 40 procent i Sverige som har en eftergymnasial utbildning på minst två år. En majoritet på 70 procent av respondenterna bor även i en storstad med mer än 250 000 invånare. Enligt egen beräkning av siffror från Boverket (2021) och SCB (2021) är det cirka 41 procent som bor i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Trots att beräkningen gjorts efter befolkningen i storstadsregionerna är det ändå långt ifrån 70 procent. 8.2 Ekonometrisk analys För att titta närmare på vad det är som påverkar skillnaderna i betalningsviljan mellan olika respondenter har tre regressioner utförts. I den första regressionen inkluderas endast variabeln miljömedvetenhet, detta för att undersöka variabelns påverkan på betalningsviljan som enskild 34 variabel. I den andra regressionen lades kontrollvariablerna ålder, kvinna, sysselsättning, större_stad, inkomst, utbildning och hushåll till. I den tredje och sista regressionen lades respondenternas tankar om nötköttsproduktionens påverkan på klimatet, deras köttkonsumtion samt deras tankar om köttskatt som styrmedel till. Tabell 4: OLS-regressioner med betalningsvilja som beroende variabel. I den första regressionen (1) är R-kvadrat 0,128 vilket innebär att regressionen endast förklarar 12,8 procent av variationen i betalningsviljan bland respondenterna. Förklaringsgraden ökar desto fler variabler som läggs till. När kontrollvariablerna läggs till ökar den till 17,2 procent och i tredje regressionen ökar den till 34,2 procent. Endast kontrollvariablerna kvinna och utbildning visade signifikans. Utifrån regressionerna går det att utläsa att respondenternas miljömedvetenhet påverkar deras betalningsvilja för nötkött. Detta eftersom variabeln miljömedvetenhet är signifikant på 1- procentsnivå i både första och andra regressionen. Koefficienten för miljömedvetenhet är i 35 första regressionen 14.01 vilket indikerar att de miljömedvetna visade på cirka 14 kronor högre betalningsvilja för nötkött. I tredje regressionen tas variabeln miljömedvetenhet bort. Eftersom miljömedvetenhet tappade sin signifikans när variablerna miljöskatt, nötkött_klimatpåverkan och köttkonsumtion lades till misstänktes ett fall av multikollinieraitet. Efter att variabeln exkluderats i regression (3) ökade R-kvadrat värdet till 0,342 jämfört med om miljömedvetenheten skulle ha inkluderats i regression (3). Detta kan bero på att miljömedvetenhetens påverkan på betalningsvilja fångas upp av de tre variablerna som ersätter miljömedvetenheten i regression (3). I den andra regressionen (2) är variabeln kvinna, där kvinnor antog värdet 1, signifikant på 10 procentsnivå. Koefficienten för kvinna är 5,174 vilket indikerar att kvinnor har högre betalningsvilja för nötkött än män. Ingen av de andra kontrollvariablerna är signifikanta i denna regression. I den sista regressionen (3) är variablerna utbildning och miljöskatt signifikanta på 1 procentsnivå. Koefficienten för utbildning är -5,163 vilket innebär att för varje ytterligare tre år man studerar sjunker betalningsviljan för nötkött med cirka 5 kronor. Variabeln nötkött_klimatpåverkan är signifikant på 5 procentsnivå. Koefficienten visar att de som hävdar att nötköttsproduktionen har en klimatpåverkan är villiga att betala cirka 8 kronor mer än de som hävdar att nötköttsproduktionen inte har någon klimatpåverkan. Regressionen visar även att köttkonsumtion är signifikant på 10 procentsnivå och är negativ vilket innebär att ju mindre kött man äter, desto mindre betalningsvilja har man. I analysen kommer endast de variabler som är signifikanta att analyseras. Detta eftersom de andra inte anses vara relevanta för vidare analys. 36 9. Diskussion och analys Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en pigouviansk skatt på nötkött skulle mottas av konsumenterna. Den framräknade skattenivån beräknades till 33,6 kronor, för att sätta denna nivå i kontext kan man jämföra med respondenternas genomsnittliga betalningsvilja på 21,70 kronor skatt. I figur 4 i teoriavsnittet skulle denna hamna mellan den initiala prisnivån (j) och den nya prisnivån efter införandet av skatten (i). Om man jämför de olika skattenivåerna skulle en skattenivå på 21,70 kronor leda till en prisökning som är lägre än den hypotetiska skattenivån på 33,60 kronor, vilket gör att köttkonsumtionen minskar men inte lika mycket. Hur stor skillnaden i effekten på köttkonsumtion blir går dock inte att estimera. Enligt Lööv och Widell (2009) är efterfrågan på kött elastisk men sifforna är idag över tio år gamla. Däremot har miljömedvetenheten ökat och köttkonsumtionen minskat de senaste åren. Utifrån den informationen kan ett antagande göras om att efterfrågan idag är mer elastisk än tidigare. En hög elasticitet innebär att efterfrågan på nötkött skulle minska och konsumenterna skulle lägga pengar på substitut. Substituten i enkäten syftade enbart till vegetabiliska substitut. Det hade varit nödvändigt att undersöka hur intresset för andra animaliska substitut hade sett ut vid en implementering av en skatt på nötkött. Det för att vidare kunna analysera vilka substitut som hade fått en högre efterfrågan och hur marknaden skulle förändras som en följd av det. Den hypotetiska skattenivån skulle vara bättre ur ett miljöperspektiv eftersom det skulle minska konsumtionen mer och därigenom nötköttsproduktionen och jordbrukets påverkan på miljön. Ur ett ”double dividend”-perspektiv är respondenternas genomsnittliga betalningsvilja på 21,70 kronor den mer gynnsamma nivån eftersom majoriteten fortfarande är villiga att betala för nötköttet, enligt enkätens svar. Befolkningen kommer med andra ord fortsätta att konsumera produkten i en högre utsträckning vid en lägre skattenivå vilket ger högre skatteintäkter. Detta skulle generera mer intäkter för staten att lägga på till exempel forskning och utveckling för att uppnå en förbättrad miljö än vid den hypotetiska skattenivån. Variabeln miljömedvetenhet visade sig ha den högsta signifikanta påverkan på betalningsviljan enligt regressionen. Detta gör att uppsatsens andra noll-hypotes går att förkasta. Det betyder att man med en signifikans-nivå på 1 procent kan säga att miljömedvetenhet har en påverkan på betalningsviljan för nötkött. Skulle 100 stickprov göras skulle 99 av dem visa att miljömedvetenhet påverkar betalningsviljan. Att miljömedvetenheten ökar betalningsviljan 37 kan antas hänga ihop med det ökade intresset för klimatet och miljöutvecklingen som sker. En väldigt hög andel på 84 procent av respondenterna kom att klassificeras som miljömedvetna. Det indikerar på att miljömedvetna individer är mer benägna att ändra deras konsumtion för klimatets skull. Bland dem som svarade att miljöskatt är ett effektivt styrmedel var det 90 procent av dem som även klassificerades som miljömedvetna. De som anser att skatten är effektiv och behövlig är även mer villig att betala den. Den ökande miljömedvetenheten går att koppla till Kuznetskurvan. Det finns två orsaker till att miljöbelastningen minskar efter en viss uppnådd nivå av BNP per capita. Den ena är att preferenser ändras bland konsumenterna i landet. Miljömedvetenheten har ökat vilket leder till att individer värnar mer om konsumtionens klimatpåverkan än tidigare. Att så många kom att klassificeras som miljömedvetna kan bero på den ökade miljömedvetenheten i landet som tidigare nämnt, men det kan också bero på hur datan analyserats. Miljömedvetenhetsvariabeln gjordes om till en dummyvariabel vilket inte fångar upp variationen mellan de olika svaren. Det kan även bero på det sätt som användes för att sammanställa svaren. Som beskrivet i dataavsnittet gjordes ett val att vikta alla miljösvar för att sedan göra om variabeln miljömedvetenhet till en dummy-variabel. Detta innebar till exempel att de olika miljöaktiviteterna värderades lika. Tillvägagångssättet kan på så sätt vara missvisande eftersom att släcka lampan när du går ut ur ett rum gav samma poäng som att handla kravmärkt, vilket inte är helt jämförbart. Enkätens nackdelar måste även tas i beaktning angående hur respondenterna själva uppskattar sin miljömedvetenhet. Som nämnt är det vanligt att folk överskattar sin egen förmåga när det handlar om miljön. Kontrollfrågan i enlighet med certainty calibration ställdes enbart efter frågan om betalningsviljan, vilket kan ha lett till att respondenterna överskattat deras svar i avsnittet om just miljömedvetenhet. Vissa bristfälligheter med enkäten upptäcktes efter tidens gång. När svaren analyserats upptäcktes det att en maxgräns på 50 kronor inte var optimalt. Flera hade uppgett 50 kronor som deras betalningsvilja vilket indikerar att en högre maxgräns borde funnits. Om inte tiden för arbetet var knapp borde frågan omkonstruerats och gett en högre maxgräns som alternativ. Vi har nu dragit lärdom och kommer ha detta i beaktning i framtida fall. Ett alternativ som diskuterades var att låta respondenten själv ange vilken deras betalningsvilja för ett kilo nötkött var. Vi resonerade oss fram till, efter pikotenkäten (se avsnitt 6.3.1 Pilotenkät), att det kunde bli missvisande för respondenten utan några svarsalternativ. Den valda metod innebar att 38 respondenten fick ta ställning till olika nivåer av skatt vilket upplevdes lättare för respondenten. Dock innebar det i vårt fall att dessa svarsalternativ begränsade vissa respondenter vilket inte var något vi förutsåg. Därav kan vi dra slutsatsen att det mest optimala vore att maxgränsen för svarsalternativen var högre och att flera svarsalternativ erbjöds. Även valet att låta individer som äter kött ingå i analysen kan diskuteras. I analysen skulle respondenterna som inte äter kött kunna uteslutas eftersom de inte tillhör den målgrupp som är mest relevant vid en undersökning av betalningsviljan för en skatt på nötkött. I enkäten uppgav respondenterna som inte äter kött olika betalningsviljor, vilket innebär att de ändå tagit ställning i skattefrågan. Av det ansåg deras svar vara av värde för undersökningen. Enkätsvaren var även få vilket var en annan anledning till att ha med alla svar i analysen. Om tiden däremot var längre och möjligheterna till att nå ut till fler fanns, hade det varit intressant att utesluta människor som idag inte äter kött. I studien gjordes ett antagande om att köttkonsumtion ökar individers nytta. Utifrån resultatet framgick det att en stor del av respondenterna är villiga att ändra deras konsumtionsmönster ifall det skulle leda till en miljöförbättring. Om en skatt på nötkött skulle implementeras hade en miljöförbättring kunnat ske dels för den minskade köttkonsumtionen, dels från skatteintäkterna som kan främja miljöutvecklingen. Med hänsyn till detta och den höga miljömedvetenheten kan en slutsats dras att utsläppsminskning som kommer ske på grund av skatten kan komma att kompensera konsumenterna. I resultatet framgick det att kvinnor har en högre genomsnittlig betalningsvilja än män. Enligt Livsmedelsverket (2011) äter män en större andel kött än kvinnor. Att män äter mer kött kan bero på en köttnorm som handlar om att kött ger mest protein till kroppen, som är viktigt när man exempelvis ska bygga muskler. Kvinnor har historiskt sätt varit mer medvetna om vad de konsumerar och olika hälsotrender. Enligt Axfoods vegobarometer (2020) är det unga kvinnor som äter minst kött på grund av deras medvetenhet kring klimatet och hälsan. Att män har en lägre betalningsvilja talar däremot för en minskad köttkonsumtion med hänsyn till att de inte vill lägga lika mycket pengar på kött. Det går därför inte att estimera hur effekten på köttkonsumtion mellan könen kan se ut utifrån undersökningen. Enkätens svar kan ge en indikation på att kvinnor har en högre betalningsvilja på grund av att när de väl äter nötkött är de mer benägna att betala ett dyrare pris. 39 I regressionen är variabeln utbildning signifikant och negativ i tredje regressionen. De flesta som har en högre utbildning är även äldre. Ur enkäten går det att analysera att den yngre generationen kan antas vara mer miljömedvetna. Den negativa påverkan på betalningsviljan kan därför bero på att den äldre generationen inte är lika involverade i klimatet och dess framtid. En risk med att beskatta konsumtionssidan är att Sverige istället exporterar kött till andra länder eftersom priserna blir lägre där och köttet blir lättare att sälja. Detta skulle i så fall leda till att utsläppen totalt sett inte minskar. En lösning på detta är att alla länder vidtar samma åtgärder vilket skulle leda till att köttpriserna ökar på alla exportmarknader. Detta skulle minska köttkonsumtionen globalt sett. En global aktion är av naturliga skäl en optimal lösning eftersom det då inte bildas någon obalans på marknaden. En nackdel med miljöskatter är att de ofta är relativt verkningslösa eftersom de kräver ett agerande från en högre nivå för att ge effekt. Även om det skulle vara den mest optimala lösningen är det osannolikt att det skulle kunna ske globalt. Skulle det ske inom EU är beslutsprocessen mycket invecklad och omfattande, vilket är tidskrävande. Därav skulle processen att införa en köttskatt troligtvis gå snabbare i Sverige. Ett införande av en nationell köttskatt skulle vara positivt för Sverige ur en fiskal synvinkel. En skatt på nötkött skulle kunna ge upphov till stora skatteintäkter till staten. Att implementera en skatt som går att använda enligt double dividends principer gynnar både statskassan och miljön. Även om skatten visar sig vara verkningslös kan målen ändå uppfyllas genom att använda skatteintäkterna till sådant som gynnar miljön, klimatet och individers livsmedelsval. Däremot är tidsperspektivet något att ta i beaktning. Om målen på sikt nås med att minska köttkonsumtionen kommer även intäkterna till staten från skatten att minska. 9.1 Framtida forskning Diskussionen om att beskatta kött har tagits upp förr men är ännu inte så utvecklad. Framför allt inte hur konsumenterna ser på en köttskatt. Denna uppsats har varit väldigt begränsad på grund av dess tidsram och förutsättningar. Undersökningen har därför enbart sett till hur konsumtionssidan påverkas och hur konsumenterna skulle ta emot skatten. För att utveckla undersökningen om att beskatta nötkött behöver även produktionssidan att analyseras. Detta för att fördjupa sig i hur produktionen av kött påverkas samt hur producenterna påverkas. För att värna om det svenska jordbruket och dess näringsliv skulle en undersökning om att enbart 40 beskatta importerat nötkött vara intressant att se närmare på. Det också för att öka intresset och efterfrågan för närproducerat kött från svenska bönder. Om man fortsätter att se till konsumtionssidan kan även ytterligare analyser göras för att möjliggöra en skatt på nötkött. För att få konsumenterna att lättare ta emot en skatt kan analysen om komplimenterade styrmedel utvecklas. Ett förslag är att använda sig av informationsbaserade styrmedel tillsammans med skatten. Effektiva informationsåtgärder skulle kunna bidra till en ännu högre miljömedvetenhet som i sin tur leder till att människor kommer att välja mer klimatsmart mat i framtiden. I denna uppsats har den hypotetiska skatten beräknats på koldioxidekvivalenter och koldioxidskatten. Ifall man vidare vill undersöka en liknande skatt bör en mer utförlig beräkning göras där fler aspekter tas i hänsyn för att nå en nivå som minskar klimatpåverkan men också en optimal nivå för ekonomin. Eftersom samma skattenivå läggs på alla olika typer av nötkött gör det att den relativa skatteökningen på olika produkter skiljer sig. Till exempel kommer skatten utgöra en större del av det totala priset på entrecote som är ett dyrare kött än till exempel nötfärs. Detta kan också behöva tas hänsyn till om en skatteuträkning sker i framtiden. Även att skatten läggs på allt nötkött i affärerna, oavsett hur miljövänlig produktionen av köttet är, behöver också undersökas. Vi har i denna uppsats lagt fokus på konsumenternas betalningsvilja. För vidare analys om hur en skatt skulle mottas av konsumenterna behöver skattens påverkan på deras konsumtion även att undersökas. Vi kan utifrån faktumen att efterfrågan på nötkött är elastisk enligt Lööv och Widell (2009) och att respondenternas betalningsvilja ligger under vår framräknade skattesats dra slutsatsen att konsumtionen av kött skulle minska vid införandet av en skatt i enlighet med vår uträkning. För vidare analyser bör skattens påverkan på konsumtionen av nötkött också undersökas. Man bör också undersöka vad respondenten väljer att lägga sina pengar på om hen inte väljer att fortsätta köpa nötkött. Detta kan leda till vidare framtida intressanta resonemang kring implementerandet av en skatt på nötkött i Sverige. Vi menar dock på att vår uppsats har bidragit till forskningen genom att undersöka betalningsviljan och kan ses som ett första steg i rätt riktning. 41 10. Slutsats Uppsatsen syftade till att undersöka konsumenters beteende vid införandet av en köttskatt. Det gjordes med hjälp av en enkätundersökning som kartlade individers beteende kring kött och hur miljömedvetna de såg sig själva vara. En beräkning av en hypotetisk skattenivå gjordes som landade på 33,60 kronor. Det visade sig vara ett högre värde en den genomsnittliga betalningsviljan för nötkött hamnade på 21,70. I och med att den genomsnittliga betalningsviljan var lägre en den hypotetiska skattesatsen, skulle en prishöjning på nötkött med största sannolikhet leda till en minskning i efterfrågan på nötkött. Konsumenterna är inte villiga att konsumera samma mängd till det högre priset. Resultatet visade även att en hög majoritet på 87 procent av respondenterna ser sig själva som miljömedvetna personer. Det var även den variabel som gav störst effekt på betalningsviljan. Det går därför att dra slutsatsen att folk som har en högre miljömedvetenhet är mer villiga att betala en skatt på nötkött. Det går även att säga att de som anser sig själva vara miljömedvetna är mer mottagliga för en implementering av en framtida skatt på nötkött. Däremot var många variabler icke-signifikanta vilket gjorde att de inte var relevanta för undersökningen. Det har delvis med det relativt låga deltagandet i enkätundersökningen att göra och det blir därför viktigt att skilja på uppsatsens rubrik och dess resultat. Uppsatsen syftade till att undersöka Sveriges befolknings betalningsvilja och deras mottagande av en skatt på nötkött. Eftersom endast 110 personer besvarade enkäten är svaren däremot alldeles för få för att kunna vara representativa för populationen. Däremot kan resultatet från enkäten och analysen vara en indikation åt rätt håll hur betalningsviljan idag ser ut och ge indikationer till framtida forskning. I avsnittet tidigare forskning nämns att befolkningen ofta har svårt att acceptera nya skatter. Däremot visade resultatet från enkäten att Sveriges befolkning är relativt mottagliga för en prishöjning på nötkött. 42 11. Referenslista Alexandratos, N. & Bruinsma, J. (2012). World Agriculture towards 2030/2050. FAO. Axfood. (2020). Vegobarometern: Vego-trend drivs av kvinnors och ungas klimatomsorg. https://www.mynewsdesk.com/se/axfood_ab/pressreleases/vegobarometern-vego-trend-drivs- av-kvinnors-och-ungas-klimatomsorg-3059174 Bateman, I. J., Carson, R. T., Day, B., Hanemann, M., Hanley, N., Hett, T., ... & Swanson, J. (2002). Economic valuation with stated preference techniques: a manual. Economic valuation with stated preference techniques: a manual. Berglund, M., Cederberg, C. & Wallman, M. (2013) Miljöpåverkan från animalieprodukter - kött, mjölk och ägg. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsm edelsverket_17_animalieproduktionens_miljopaverkan.pdf Bhattacharya, J. (2001). Stanford University Web. https://web.stanford.edu/~jay/micro_class/lecture8.pdf Boverket. (2021). Bostadsmarknaden i regioner och kommuner. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsma rknadsenkaten/region-kommun/ Brännlund, R. (2018). Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet. https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/t0p11s_rapport_greenwash_webb_00 3_pdf_1126897.html/BINARY/Rapport_Greenwash_Webb_003_.pdf Brännlund, R., Kriström, B. (2012). Miljöekonomi. 2 uppl., Studentlitteratur AB. Cederberg, C. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK Institutet för livsmedel och bioteknik. 43 Cortinhas, C. & Black, K. (2014). Statistics for Buisness and Economics. John Wiley & Sons Ltd. Cummings, R. G., & Taylor, L. O. (1999). Unbiased value estimates for environmental goods: a cheap talk design for the contingent valuation method. American economic review, 89(3). Drivkraft Sverige. (2021). Skatter drivmedel och bensin. CO2-skatt. År: 2021. Hämtad 18e maj, 2021. https://drivkraftsverige.se/statistik/skatter/skatter-fossila-drivmedel-och-branslen/ EC (2018), EU agricultural outlook for markets and income, 2018-2030. European Commission, DG Agriculture and Rural Development, Brussels. Europaparlamentet. (2021). Koldioxidläckage: Stopp för företag att smita från utsläppsregler. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/klimatforandringar/20210303ST O99110/koldioxidlackage-stopp-for-foretag-att-smita-fran-utslappsregler Evren, Ö., & Minardi, S. (2017). Warm glow Giving and Freedom to be Selfish. The Economic Journal, 127(603). Fesenfeld, L. P., Wicki, M., Sun, Y., & Bernauer, T. (2020). Policy packaging can make food system transformation feasible. Nature Food, 1(3). Finansdepartementet. (2021). Beräkningskonventioner 2021. https://www.regeringen.se/4a9259/contentassets/e364c443ca4a4362935544b78b304ac0/bera kningskonventioner-2021.pdf Frank, R. H., & Cartwright, E. (2016). Microeconomics and behavior (2nd European ed.). Fullerton, D., & Metcalf, G. E. (1997). Environmental taxes and the double-dividend hypothesis: Did you really expect something for nothing. Chi.-Kent L. Rev., 73, 221. https://www.nber.org/system/files/working_papers/w6199/w6199.pdf Grenholm, A., & Grenholm, S. (2014). Grön ekonomi: genom grön tillväxt eller minskat tillväxtberoende? 44 Gullers Grupp Rapport. (2018). Allmänheten om klimatet 2018 – En kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/klimat/attitydundersokning/Rapport-Allmanheten-klimatet-2018.pdf Jansson, T., & Säll, S. (2018). Environmental consumption taxes on animal food products to mitigate Greenhouse gas emissions from the European Union. Climate Change Economics, 9 (04). Juhlin, J. (2020). Miljöprofessor dömer ut skatten på plastpåsar: ”Helt feltänkt”. https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/skatten-pa-plaspasar-sa-har-det-gatt Jordbruksverket. (2020). Direktkonsumtion efter År. 22 Nötkött inkl. kalv, färskt och fryst, Kilo eller liter per person och år. År 1960 - 2019 [Dataset]. Hämtad 15 april, 2021, från http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/Jordbruksverket s%20statistikdatabas__Konsumtion%20av%20livsmedel/JO1301K1.px/chart/chartViewLine/ ?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625 Jordbruksverket. (2020). Totalkonsumtion efter År. Nötkött inklusive kalvkött, vara med ben, Kilo eller liter per person och år. År 1960 - 2019 [Dataset]. Hämtad 15 april, 2021, från http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/Jordbruksverket s%20statistikdatabas__Konsumtion%20av%20livsmedel/JO1301K2.px/chart/chartViewLine/ ?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625 Kolstad, C. (2011). Intermediate environmental economics: International edition. OUP Catalogue. Konkurrensverket. (2007). Konkurrensen störs av subventioner. https://www.konkurrensverket.se/nyheter/konkurrensen-stors-av-subventioner/ Konsumentverket. (2020). Konsumenterna och miljön 2020 - Möjligheter att göra val med miljöhänsyn. Rapport 2020:2. 45 https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/hallbarhet-och-miljo/rapport- 2020-2-konsumenterna-och-miljon-konsumentverket.pdf Lannhard Öberg., Å. (2018). Marknadsrapport NÖTKÖTT – utvecklingen till och med 2019. Jordbruksverket. Lagerstedt, J. (30-08-2019). Nya siffor: Svenskarnas köttätande fortsätter att minska. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-siffror-svenskarnas-kottatande-fortsatter- minska Lööv, H., Andersson, R., Ekman, S., Wretling Clarin, A., Frid, G., Kättström, H., ... & Sjödahl, M. (2013). Hållbar köttkonsumtion-Vad är det? Hur når vi dit. Swedish Board of Agriculture, Report 2013, 1 https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra13_1.pdf Lööv, H., Widell, L. (2009). Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster. Elasticitetsberäkningar för perioden 1960–2006. Swedish Board of Agriculture, Report 2009, 8. Naturvårdsverket. (2020). Miljömålen - Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/6900/978-91-620-6919- 3.pdf?pid=26466 OECD. (2020). Education at Glance 2020. https://read.oecd-ilibrary.org/education/education- at-a-glance-2020_69096873-en#page1 OECD. (2018). Cost-Benefit Analysis and the Environment. https://www.oecd- ilibrary.org/sites/9789264085169-7- en/index.html?itemId=/content/component/9789264085169-7-en OECD/FAO. (2020). OECD-FAO Agricultural Outlook 2020-2029. OECD Publishing. Paris/FAO. Rom. https://doi.org/10.1787/1112c23b-en. 46 Our World In Data. Ritchie, H., Roser, M. (2017). Meat and Dairy Production. Publicerad online på OurWorldInData.org. Hämtad från: https://ourworldindata.org/meat-production Pieper, M., Michalke, A., & Gaugler, T. (2020). Calculation of external climate costs for food highlights inadequate pricing of animal products. Nature communications, 11(1), 1-13. RISE Klimatdatabas. (2020) Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v.17 (2020) Rivers Cole, J, & McCoskey, S. (2013). Does global meat consumption follow an environmental Kuznets curve?. Sustainability: Science, Practice and Policy. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/15487733.2013.11908112 Rosen, H. S. & Gayer, T. (2014). Public Finance, New York: Mcgraw-Hill Education Röös, E., Larss, J., Resare Sahlin, K., Jonell, M., Lindahl, T., André, E., ... & Persson, M. (2020). Styrmedel för hållbar matkonsumtion: En kunskapsöversikt och vägar framåt. Röös, E. (2012). Mat-klimat-listan. https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf Shogren, J. (2013). Encyclopedia of energy, natural resource, and environmental economics. Newnes. Statistiska Centralbyrån, SCB. (2019). Markanvändningen i Sverige. https://www.scb.se/contentassets/eaa00bda68634c1dbdec1bb4f6705557/mi0803_2015a01_br _mi03br1901.pdf Statistiska Centralbyrån. (2021). Befolkningsstatistik. https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/ Statistiska Centralbyrån (2021). Befolkningens medelålder efter kön och år. Region: riket, kön: totalt, år: 2020 http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101B/Befo lkningMedelAlder/table/tableViewLayout1/ 47 Statistiska Centralbyrån. (2020). Sysselsättning i Sverige. https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/sysselsattning-i-sverige/ Statistiska Centralbyrån. (2020). Sveriges befolkning. https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/ Statiska Centralbyrån. (2017). Vanligast för barn att bo i småhus. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och- inkomstfordelning/hushallens-boende/pong/statistiknyhet/hushallens-boende/ Statistiska Centralbyrån. (2021). Medellöner i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/medelloner-i- sverige/ Sterner, T. (2003). Tillväxt och miljö. Sida. https://publikationer.sida.se/contentassets/0384c754836a4820aa4dd0f28018ab54/13584.pdf Säll, S. & Gren, M. (2015). Effects of an environmental tax on meat and dairy consumption in Sweden. Food Policy. Säll, S. (2018). Environmental food taxes and inequalities: Simulation of a meat tax in Sweden. Food Policy, 74. Säll, S., Moberg, E., & Röös, E. (2020). Modeling price sensitivity in food consumption. Wallman, M., Berglund, M., & Cederberg, C. (2013). Miljöpåverkan från animalieprodukter- kött, mjölk och ägg. Rapport, IfLoB (SIK), Editor. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsm edelsverket_17_animalieproduktionens_miljopaverkan.pdf Wirsenius, S., Hedenus, F., & Mohlin, K. (2011). Greenhouse gas taxes on animal food products: rationale, tax scheme and climate mitigation effects. Climatic change, 108(1). 48 WWF. (2021). Matkalkylatorn. https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/matkalkylator/ 49 12. Bilagor Bilaga 1: Enkäten 50 51 52 53 54 Bilaga 2: T-tester T-test för kön där kvinnor representeras av värdet 1 och män av värdet 0: 55 T-test för miljömedvetenhet där miljömedvetna representeras av värdet 1 och de icke miljömedvetna av värdet 0: