Svensk internationell reglering av löneskatter - Uttag av löneskatter i rfo 1408/71, konventioner om social trygghet samt dubbelbeskattningsavtal

Abstract

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en gräns¬dragningsproblematik för vad som är en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande från EG-domstolen i de franska avgiftsmålen, mål C-34/98 och mål C-169/98, har den nation¬ella beteck¬ningen däremot ingen betydelse för vilka pålagor som skall anses falla under tillämp¬ningsområdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut avgifter för sociala förmåner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmålen, liksom Derouin-målet (mål C-103/06), visar den problematik som kan uppstå när den nationella be¬teck¬ningen inte står i överens¬stämm¬el¬se med den EG-rättsliga.

Begreppen skatt och avgift saknar också en gemensam internationell definition. OECD:s modell¬avtal inkluderar så kallade löneskatter i begreppet skatt. Beroende på karaktären hos en pålaga kan den, samtidigt som den utgör en löneskatt enligt dubbelbeskattningsavtalet, anses utgöra en EG-rätts¬lig socialförsäkringsavgift. I gränsområdet mellan skatt och avgift kan en pålaga således anses omfattad av såväl rfo 1408/71 eller en konvention om social trygghet som ett dubbel¬beskatt¬nings¬avtal. Detta illustreras i de franska målen. I målen behandlas de franska pålagorna CSG och CRDS som nationella skatter och regleras i vissa av landets dubbel¬beskatt¬ningsavtal. EG-dom¬stol¬en finner dock att båda pålagorna är att betrakta som EG-rättsliga socialförsäkringsavgifter som omfattas av tillämpningsområdet för rfo 1408/71.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa att de system som finns för uttag av på¬lagor med en social koppling i vissa avseenden kan komma att överlappa varandra, vilket kan leda till konflikter. De svenska socialavgifterna (arbetsgivaravgiften och egenavgiften), den allmänna löne¬avgiften och den särskilda löneskatten behandlas i arbetet som löneskatter och den svenska inter¬nationella behandlingen av dessa diskuteras med utgångspunkt i de franska avgiftsmålen och Derouin-målet. De svenska socialavgifterna behandlas inom förordningen men skulle likväl kunna behandlas inom ett dubbelbeskattningsavtal som löneskatter. Uppsatsen avser att besvara frågan huruvida en liknande problematik som illustreras i de franska målen finns i det svenska sy¬stemet. Dessutom diskuteras den allmänna löneavgiftens rättsliga internationella beteckning och hur den bör hanteras i internationella sammanhang.