Det svenska, danska och norska modersmålet.

Abstract

Syfte Syftet med denna studie var att analysera och problematisera de likheter och skillnader som finns mellan den svenska, danska och norska grundskolans kursplan i modersmålsämnet. I studien problematiserar vi de likheter och skillnader som framkom kring vilken kunskap som anses värd att förmedla, samt hur detta legitimeras i respektive lands kursplan i modersmålsämnet. På så vis strävade vi efter att lära oss något om modersmålsundervisning i allmänhet och om den svenska modersmålsundervisningen i synnerhet. Vår förhoppning var att denna studie därmed skulle öka vår förståelse för modersmålsundervisningens innehåll samt hur detta kan legitimeras på olika sätt, en förhoppning som vi anser också infriades.

Tillvägagångssätt En kvalitativ metod i form av en textanalytisk inriktning, s.k. innehållsanalys, användes för att analysera det material som vår studie bygger på. Denna metod användes eftersom vi bedömde att det är den lämpligaste inriktningen vid en komparativ analys, där texternas innebörd står i fokus och där kvantitetsaspekten har betydelse. Då en del av vår undersökning syftade till att jämföra målformuleringarna i tre olika kursplaner med avseende på såväl innebörd som antal, var därför innehållsanalys den mest ändamålsenliga analysmetoden. Vårt intresse riktades uteslutande mot vad kursplanerna, som officiella styrdokument, ger för uppdrag åt modersmålsläraren och hur detta motiveras i texten. Då denna studie följaktligen inte syftade till att säga något om kursplanernas genomslag i den faktiska undervisningen fanns inget behov av kompletterande metoder.

Resultat Vår förhoppning var att denna studie skulle öka vår förståelse för modersmålsundervisningens innehåll samt hur detta kan legitimeras på olika sätt, en förhoppning som vi anser också infriades. Genom att göra en jämförelse över rum förväntade vi oss att de likheter och skillnader som därmed framkom skulle bidra till att öka vår insikt om modersmålsundervisningens skilda förutsättningar. På så vis skulle vi även få möjlighet att förbättra vår förmåga att förmedla styrdokumentens innehåll till våra framtida elever, en förmåga vi anser att arbetet med denna studie har förbättrat. Denna studie kan följaktligen relateras såväl till våra teoretiska ämneskunskaper som till vår kommande yrkespraktik. Vi anser därför att det finns ett flertal pedagogiska och didaktiska skäl som kan åberopas för att legitimera denna studie. Vad gäller selektionsfrågan kan vi konstatera att Malmgrens teori, " att man t.ex. i Sverige kan tala om att tre olika ämnen och ämnesuppfattningar konkurrerar om dominansen i grundskolans och gymnasiets modersmålsundervisning ­ i praktiken, i kursplaner, i läromedel och i ämnesdebatt" (Malmgren 1996, s. 87) är korrekt, åtminstone vad gäller kursplanerna i modersmålsämnet i Sverige, Danmark och Norge. Genom att undersöka legitimitetsfrågan kunde vi sedan finna att samtliga av dessa teoretiska konstruktioner i någon utsträckning också legitimeras i de tre kursplanerna. Vi anser därför att det är mycket viktigt att vi som lärare är medvetna om att dessa teoretiska konstruktioner faktiskt existerar, eftersom det är den verklighet som vi skall förhålla oss till när vi inom kort påbörjar vår yrkespraktik.