dc.contributor.author | Söderberg, Erika | |
dc.contributor.author | Clausson, Rebecca | |
dc.date.accessioned | 2008-01-14T12:40:54Z | |
dc.date.available | 2008-01-14T12:40:54Z | |
dc.date.issued | 2008-01-14T12:40:54Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/9422 | |
dc.description.abstract | Flyktingmottagningen i Essunga kommun är relativt nystartad och de första flyktingarna flyttade dit under hösten 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att granska hur introduktionen av flyktingar i Essunga kommun med centralorten Nossebro har fungerat, både utifrån flyktingarnas och berörda professionellas perspektiv. De frågeställningar som studien utgår ifrån är hur de som deltagit i flyktingintroduktionen tycker att introduktionen i samhället har fungerat med avseende på boende, sysselsättning, ekonomi, skola/barnomsorg, fritid/socialt nätverk och samhällskontakter samt i vilken omfattning flyktingarna har blivit delaktiga i samhället utifrån dessa områden. En tredje frågeställning är hur det kan vara att som flyktingfamilj introduceras på en mindre ort som Nossebro.
Materialinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med föräldrarna i några av de flyktingfamiljer som deltagit i introduktionen, samt med några av de professionella som arbetar med introduktionen. Vi har haft ett induktivt arbetssätt och låtit teorin växa fram utifrån det intervjumaterial vi samlat in. Studien visar att både de flyktingar som deltar i introduktionen och de professionella som arbetar med introduktionen överlag är nöjda med introduktionsarbetet. De problem som framkommer handlar främst om brister på en högre samhällsnivå. En synpunkt som framkommit är att introduktionen skulle kunna gå snabbare. Både flyktingarna själva och de professionella tycker att det är viktigt att flyktingarna så snabbt som möjligt klarar sig själva för att kunna vara självständiga när introduktionen avslutas.
Flyktingarna är till viss del delaktiga i samhället, många är bland annat aktiva i olika idrottsföreningar. De flesta har inte kommit ut i arbetslivet ännu och de upplever också att de behöver lära sig bättre svenska. De uttrycker att det är svårt att få kontakt med svenska invånare i Nossebro och det finns en önskan om att få fler svenska vänner. Barnen som deltar i flyktingintroduktionen kan sägas vara mer delaktiga i samhället än de vuxna. De flesta av barnen har många vänner, är aktiva på fritiden och talar bra svenska. Föräldrarna gläds åt barnens framgångar och vill att de ska komma in i det svenska samhället.
Att som flyktingfamilj introduceras på en liten ort har visat sig vara både positivt och negativt. Då många bott i större städer i sina hemländer är det en stor förändring för dem att komma till en så liten ort som Nossebro. De måste åka till andra städer för att handla vissa varor och flera av dem måste också åka till andra städer för att studera eller för att besöka sjukhus. Å andra sidan uppskattar flera av introduktionsdeltagarna lugnet på orten och menar att barnen trivs mycket bra, vilket är viktigt för föräldrarna. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | flyktingintroduktion | en |
dc.subject | integration | en |
dc.subject | empowerment | en |
dc.subject | familj | en |
dc.title | Från Bagdad till Nossebro – En granskning av flyktingintroduktionen i Essunga kommun | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |