Funktionsnedsättningens landskap: En antropologisk studie av erfarenheter, expertis och platsens betydelse hos personer med funktionsnedsättning

Abstract

Det finns olika tolkningar och uppfattningar kring hur det är att navigera och leva med funktionsnedsättning. Samhällets norm ifrågasätter vad som egentligen anses vara det ‘normala’ medan vetenskapens norm utvecklat tydliga föreställningar kring funktionsnedsättning, liksom den medicinska konstra sociala modellen. Sedan 1960-talet har antropologi tillsammans med flera samhällsvetenskapliga discipliner studerat och bidragit till Disability Studies och främst kritiserat den medicinska modellen. Genom kvalitativa metoder som deltagande observation och intervjuer är syftet med denna studie att belysa och förhålla sig till upplevelser, uppfattningar, erfarenheter och expertis hos personer med funktionsnedsättning. Studien har genomförts på en kommunalt driven verksamhet som i denna studie kallas för Aktivitetshuset, belägen i en mellanstor stad i Sverige. Syftet är också att studera hur personer med funktionsnedsättning navigerar, handlar och skapar en betydande plats och hur normer formas och förmedlas kring funktionsnedsättning på Aktivitetshuset. Med hjälp av begrepp som performativitet, disability expertise, plats, reduktionistisk ableism och platt ontologi har studien visat att egna upplevelser och uppfattningar hos personer med funktionsnedsättning är i fokus och det inkluderar förutsättningar och begränsningar i vardagen. Erfarenheter omvandlas till förkroppsligad kunskap och tillsammans skapar personer med funktionsnedsättning en plats genomsyrad av tillhörighet och gemenskap. Dessa socialt bundna känslor grundar sig i välvilja, omtanke och omsorg men det finns tendenser till att normalisera, reducera och osynliggöra funktionsnedsättning, därför behövs ett platt ontologiskt perspektiv för att kunna sammanväva kroppsliga och sociala aspekter av funktionsnedsättning. Studien är skriven på svenska.