Smarta Hamnanlöp: Intressenters inställning till ett Just-in-Time baserat hamnanlöp

Abstract

Sjöfarten utgör en betydande del av Sveriges handelsflöden, och i takt med att handeln har vuxit och miljökraven skärpts, har behovet att effektivisera fartygsanlöpen ökat. Hamnanlöpen inom trampsjöfarten kännetecknas av först till kvarn principen vilket skapar ett beteende där rederier färdas i hög hastighet och förbrukar mer bränsle i syfte att anlöpa hamn tidigt för att sedan ankra och invänta ledig kapacitet i hamnen. Smarta hamnanlöp är ett system som kan minska bränsleförbrukningen genom att fartyg kan hålla en lägre fart och anlöpa Just-in-Time till hamnen när ledig kapacitet finns tillgänglig. Syftet med denna uppsats är att undersöka olika intressenters inställning till införandet av smarta hamnanlöp. För att besvara detta genomfördes en kvalitativ studie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med stöd av relevanta teorier, bland annat Just-in-Time, slow-steaming, digitalisering och agentteorin. I resultatavsnittet framgår att intressenterna generellt delar en förståelse för behovet av en förändring i hur fartygsanlöp genomförs, men hur förändringen ska genomföras skiljer sig mellan intressenterna. De skillnader som identifierats grundas i hur intressenterna påverkas av digitala, ekonomiska och geografiska faktorer vid en implementering av smarta hamnanlöp. Dessa faktorer medför skillnader i vilka för- och nackdelar de olika intressenterna upplever. Uppsatsens slutsats är att intressenterna är positivt inställda till de miljö- och planeringsmässiga fördelar som smarta hamnanlöp kan medföra men ser olika på hur en implementering hade påverkat deras affärsmodeller. Rederierna uttrycker en oro för ekonomisk förlust, hamnarna uttrycker en oro för motstånd ibland den operativa personalen mot digitalisering och skeppsagenterna uttrycker en oro över att arbeta med flera system parallellt för samma information.