Längsta växande delföljder: En upptäcktsfärd genom slumpmatristeori och statistisk fysik

Abstract

Vi ger ett bevis av Baik-Deft-Johanssons sats och förklarar hur denna är kopplad till nutida forskning i statistisk fysik och matematik. Utöver nödvändiga matematiska resonemang ger vi förslag på hur olika delsteg kan förstås intuitivt och hur flera resultat kan tolkas fysikaliskt. För att göra texten någorlunda fristående ger vi bakgrund inom slumpmatristeori och asymptotiska metoder, så att merparten av innehållet kan begripas med grundläggande sannolikhetsteori, linjär algebra och analys.