• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Law / Juridiska institutionen
  • Magisteruppsatser
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Law / Juridiska institutionen
  • Magisteruppsatser
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Det hållbara modets immaterialrättsliga gränser - En avvägning av konflikterna mellan immaterialrättsligt skydd och hållbara designinitiativ inom modeindustrin

Abstract
I en allt större utsträckning syns hållbara designinitiativ på modemarknaden. Särskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Innebörden av dessa hållbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror får förlängda liv genom att de förädlas eller på andra sätt förbättras. I vissa fall till helt nya varor, med nya syften eller användningsområden och i vissa fall till sin ursprungliga form. Genom detta sker en förskjutning i tanken bakom en modevaras värde. Från tanken att värdet ligger i försäljningspriset, till att värdet ligger i antal användningar av samma modevara eller materialet från en modevara. Ett sådant synsätt är förenligt med en cirkulär ekonomi, där produkter ska fortleva i vårt samhälleliga kretslopp. Med hållbarhetsmål, exempelvis FN:s Agenda 2030, som ska vara uppfyllda redan om dryga fem år från och med nu, börjar det bli akut att säkerställa att vi gör precis allt vi kan, med de medel vi har, eller sådant vi inför, för att hjälpa vår miljö på traven. Allt detta för att säkerställa att kommande generationer kan tillgodose sina behov, precis som vi kunnat tillgodose våra. Som upphovsrätts-, varumärkesrätts- och mönsterskyddslagstiftningen ser ut i dagsläget, kan rättighetshavare med stöd i lag, motsätta sig användning av deras skyddade modevaror på det sätt som de hållbara designinitiativen innebär. Om det sker i näringsverksamhet. Inom immaterialrätten finns undantag från skyddet, bland annat det som kallas konsumtionsprincipen, som tillkommit genom en avvägning av intressen tidigare. Sammantaget bör det finnas möjlighet att göra dylika avvägningar i nuläget, med miljön som motvikt. Genom uppsatsen vägs immaterialrättens ensamrätt mot hållbarhetsinitiativ, där rätt till sitt skapande riskerar att ge rättighetshavare monopol även på skräpet av de modevaror som skapats. Utifrån en sådan avvägning, blir det aktuellt att se till faktiska eventuella lösningar. Uppsatsen föreslår dels en utsträckning av tillämpningsområdet för konsumtionsprincipen, dels ett ytterligare förslag – om möjligheten att införa en märkning för modevaror som varit föremål för ett hållbart designinitiativ.
Degree
Student essay
URI
https://hdl.handle.net/2077/85310
Collections
  • Magisteruppsatser
View/Open
Student essay (514.5Kb)
Date
2025-02-27
Author
Eggefalk, Filippa
Keywords
Hållbarhet
Upcycling
Repair
Konsumptionsprincip
First Sale Doctrine
Doctrine of Exhaustion
Hållbara designinitiativ
Hållbarhetsjuridik
Hållbart mode
Immaterialrätt
Varumärkesrätt
Mönsterskydd
Upphovsrätt
Series/Report no.
2025.17
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV