En granskning av svenska förlossningsklinikers styrdokument gällande sätesändläge

Abstract

Bakgrund: I slutet av graviditeten ligger 3–4 procent av alla foster i sätesbjudning. År 2000 publicerades en studie som förändrade synen på vaginal sätesförlossning globalt. Den resulterade i få vaginala sätesförlossningar då kejsarsnitt blev förstahandsval, vilket kan ha påverkat barnmorskans kompetens. Syfte: Att granska styrdokument för handläggning av sätesändläge vid Sveriges förlossningskliniker. Metod: Sveriges förlossningsklinikers styrdokument har granskats med GRADE för att bedöma den refererade litteraturens evidens. Innehållsanalys har utförts för att ta fram likheter och skillnader i styrdokumenten. Resultat: 28 av 44 förlossningskliniker lämnade ut styrdokument, 14 hade vetenskapliga referenser, vilka granskades med GRADE. Två förlossningsklinikers styrdokument hade måttlig tillförlitlighet, tre låg tillförlitlighet och två mycket låg tillförlitlighet. De främsta fynden var vikten av kompetens på förlossningsklinikerna för att kunna erbjuda en säker vård samt att styrdokumenten bygger på vetenskapliga artiklar från tidigt 2000-tal. Majoriteten har liknande riktlinjer för förlossning exempelvis: Spontan förlossningsstart i vecka 34–41, kompetent personal, tillgänglig barnläkare, fosterhjärtljudsövervakning och amniotomi. Skillnader gäller manövrar, fostrets vikt och om bäckenmätning görs vid odiagnostiserat säte. Slutsats: Vården för kvinnor med ett foster i sätesbjudning skiljer sig. Det vetenskapliga underlaget i styrdokumenten behöver uppdateras med aktuella forskningsresultat. Simuleringsträning bör genomföras för att öka och bibehålla kompetens att bistå vid sätesförlossningar. Vidare forskning bör undersöka utfall för mor och barn vid säteförlossning.