STANDARDISERING FÖR TILLIT Två sätt att ordna inom en diagnostisk verksamhet

Abstract

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar aktörer i en kunskapsintensiv högteknologisk del av den offentligt drivna hälso- och sjukvården.

Med teoretisk utgångspunkt i teknik och vetenskapsstudier är utgångspunkten att både forskning och tillämpningen av resultaten är sociala aktiviteter och kan därigenom studeras som sådana. Med konceptuella resurser från standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning får i verksamheten.

Detta är en empirisk fallstudie med intervjuer och genomgång av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag fått beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig.

Utifrån genererat material identifierar jag två olika sätt som aktörer ordnar och ordnas utifrån idén om tillitsbaserad styrning och ledning. I det första ordnandet utgör medicinsk kunskap en överordnad princip, där intervjupersoner ger uttryck för behov av att effektivisera genom standardisering av praktiker. Behovet blir emellertid underordnad principen om att ordna efter medicinsk kunskap och de sociala relationer som kunskapen genererar. I det andra ordandet blir nedskrivandet av tekniska standarder ett uttryck för en överordnad princip. Konstruktionen av standarder sker genom formalisering av lokal kunskap. Standardisering är något som återfinns i båda ordnandena och som verksamhetens processer och aktörer påverkas av och ordnas efter. I verksamheten finns uppfattning om att standardisering å ena sidan är något som möjliggör enhetlighet, mätbarhet, kontroll och blir därmed en grund för tillit, effektivitet och kvalitet. Å andra sidan uttrycker intervjupersoner att ett större handlingsutrymme för sjukvårdens medicinskt professionella är något som möjliggör specialiserade medicinska bedömningar, vilket i detta fall ses som en grund för tillit och kvalitet samtidigt som det anklagas skapa ineffektivitet.