KULTUR OCH HEDERSRELATERAT VÅLD: En studie av socialsekreterares förståelse för kultur och kulturell kompetens i samband med våld och förtryck i hederns namn

Abstract

Hedersmorden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal väckte stor uppmärksamhet på den sociopolitiska agendan i Sverige i början av 2000-talet och blev startskottet på en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde förklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag är de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat våld och förtryck är kulturellt betingat och fenomenet har fått ett erkännande i det svenska samhället. Denna kvalitativa studie undersöker socialsekreterares förståelse och resonemang kring kulturella föreställningar i relation till våld och förtryck i hederns namn samt hur hedersvåld utmärker sig från våld i nära relation. Studien belyser också de utmaningar som socialsekreterare anser sig stöta på i det förebyggande arbetet med våld och förtryck i hederns namn, särskilt avseende avsaknad av kulturell kompetens i möten med klienter. Studien visar på nyanser i socialsekreterares förståelse av kulturellt sammanhang i förhållande till heder, där det både finns en dynamisk och en essentiell kultursyn samt att motivet bakom våldet och de kollektiva påtryckningarna är utmärkande i hedersärenden. Även om det finns nyanser visar studien på en tydlig uppfattning om att våld och förtryck i hederns namn drabbar “den andre” och att det uppstår en form av andrefiering där fenomenet inte betraktas tillhöra den “svenska kulturen”. Empirin som presenteras i uppsatsen har i huvudsak samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån kulturbegreppet och kulturell kompetens, kultualisering samt individ vs kollektiv. Uppsatsen är skriven på svenska.