Diagnosen selektiv mutism i förskolan

Abstract

Denna enkätstudie undersöker vad förskolepersonal har för kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och talängslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning behövs. Studien tar utgångspunkt i en brist på forskning som fokuseras på selektiv mutism i förskolan. Selektiv mutism är en ångestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i förskoleåldern. Diagnosen består av en stor rädsla att tala i vissa sammanhang, ofta i förskola eller skola, vilket skapar utmaningar för barns sociala interaktioner. Barnet har inga problem med språkförståelsen och talet kan vara obehindrat i andra sammanhang, vanligtvis i hemmet. Fokus riktas i studien mot att förstå hur förskolepersonal menar att de kan anpassa pedagogiska tillvägagångssätt, för att främja kommunikation och utveckling hos barn med selektiv mutism och talängslan. För insamling av data används i studien en webbenkät. Urvalsgruppen undersökningen riktar sig till är förskolepersonal i Sverige som arbetar i barngrupp. Analys av data redovisas genom diagram och löpande text. Medelvärdet av respondenternas egenvärderade kunskap är 2,83 på en skala mellan 1–5. 1 representerar ingen kunskap alls och 5 mycket god kunskap. I analys av data framgår att respondenterna har använt flera metoder i möte med barn som har selektiv mutism respektive talängslan. Metoder som är vanligt förekommande är alternativ kompletterande kommunikation (AKK), pressfri kommunikation (pressure-free communication), samverkan med vårdnadshavare samt trygghets främjande åtgärder. Studien visar att en övervägande del av respondenterna (92,7%) anser att det finns behov av ytterligare utbildning för förskolepersonal, för att kunna stötta barn med selektiv mutism och talängslan. Vidare redovisas samband och skillnader mellan respondenternas svar. Samverkan med vårdnadshavare lyfts endast fram av respondenter med erfarenhet av selektiv mutism, medan metoder med AKK är vanligt förekommande även bland respondenter med erfarenhet av enbart talängslan. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en stor efterfrågan av ytterligare kunskap från förskolepersonal som deltar i enkätstudien.