(Hur) pratas det om matvanor efter en hjärt- kärlsjukdom?

Abstract

Syfte: Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen ur ett globalt perspektiv och bara i Sverige är två miljoner människor drabbade. Det finns många faktorer som påverkar risken att drabbas. Modifierbara faktorer har dock visat sig stå för majoriteten av alla sjukdomsfall och av den orsaken kan en hälsosam kost, tillsammans med andra levnadsvanor, ha en avgörande roll i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdom. Att implementera hälsosamma matvanor efter sjukdom och som en del av behandlingen, verkar även det kunna resultera i hälsovinster och minska risken att återinsjukna. För patienter som är i behov av att förbättra sina levnadsvanor är en förutsättning att personal inom hälso-sjukvården undersöker dessa, förmedlar kunskap och erbjuder stöd. Syftet med studien är att utforska några personers reflektioner kring sin kost efter hjärt-kärlsjukdom, samt erfarenhet och upplevelser av råd och stöd gällande levnadsvanor Metod: Arbetet är av kvalitativ studiedesign och material samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tre män i åldern 59 – 67 år, vilka rekryterades via avsiktligt urval och hade diagnostiserats med hjärtinfarkt och/eller hjärtsvikt. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom en stor variation om i vilken omfattning deltagarna reflekterar kring sina matvanor efter diagnosen. Deltagarnas erfarenheter vad gäller råd och stöd på sjukhus var även det av varierat resultat, om än ett blygsamt inslag. Anhörigas kunskap och stöd framkom vara betydelsefullt. Samtliga deltagare hade en positiv inställning till att få (mer) kostråd och samtala om sina levnadsvanor och det påpekades att kosten borde vara av större prioritet inom vården och tidigare i livet. Slutsats: Hur mycket deltagarna reflekterar över sina matvanor kan utifrån studiens resultat tänkas bero på bland annat intresse, förståelse och kunskap kring maten. Deltagare med erfarenhet av dietist, kostråd eller kostbroschyr verkade i högre grad reflektera över sina matvanor än deltagare som inte fått ta del av detta. Genom att få kunskap om mat och andra levnadsvanors betydelse för hälsan kan det leda till ökad motivation hos individen att se över dessa och göra eventuella förändringar. Att erbjudas kostråd, samtal om levnadsvanor och uppföljning från hälso-sjukvårdspersonal var av intresse hos deltagarna, som efterfrågade ett större behov och påpekade förbättringspotential vad gäller flera åtgärder. Det visar på att hälso-sjukvårdspersonal har en viktig roll vad gäller att hjälpa patienter att hitta strategier för att främja hälsan.