| dc.contributor.author | Aro, Anni | |
| dc.date.accessioned | 2024-09-16T08:26:20Z | |
| dc.date.available | 2024-09-16T08:26:20Z | |
| dc.date.issued | 2024-09-16 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/83422 | |
| dc.description.abstract | Abstract
Digitala medier har blivit en allt större del i vardagen för barn och unga, vilket har
medfört ökad möjlighet till kommunikation och nya gemenskaper. Digitala medier är
även arenor där problem kan förekomma i form av exempelvis nätmobbbning, hot och
hat på nätet, digitala trakasserier och grooming. Det är därför inte förvånande att det
förespråkas olika interventioner för att förhindra utsatthet på nätet. Syftet med denna
studie är att undersöka och belysa hur utsatthet på nätet beskrivs och tolkas i skolans
institutionella kontext. Studiens material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer,
parintervjuer samt enskilda intervjuer med skolpersonal från elevhälsan, lärare och
fritidspersonal. Skolpersonalen som intervjuats arbetar med elever i årskurserna tre till
nio i åldrarna 9–15 år. Fjorton skolor från tio olika kommuner runt om i Sverige ingår i
studien. För analysförfarandet har kritisk diskursanalys använts tillsammans med
sociologiska begrepp. Resultatet visar på att i skolpersonalens tal om utsatthet på nätet
framträder fyra diskurser: digitala medier som en riskfylld plats, utsatthet utifrån
konflikter och bråk, en könad diskurs samt en polisiär diskurs. Digitala medier
framställs som en riskfylld plats för unga där material kan spridas fort och till många
vilket skapar utsatthet. Inom diskursen konflikter och bråk konstruerades barns och
ungas beteende som själva risken då det inte ansågs som att vuxenvärlden hade insyn i
de ungas digitala arenor. Diskursivt positioneras flickor som särskilt sårbara för sexuell
utsatthet på nätet i motsats till pojkar. I skolans praktik framträder den polisiära
diskursen för att definiera förekomsten av utsatthet. Utsatthet på nätet framställs inte
heller som ett socialt problem för skolan att hantera. Ansvaret för att hantera problemet
läggs i stället på enskilda föräldrar och unga. Diskursivt ses ett stort behov av att
föräldrar blir medvetna om riskerna på nätet och att unga utbildas i att undvika riskerna
på nätet. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | Utsatthet, barn, unga, digitala medier, skola, sociala problem, kritisk diskursanalys | sv |
| dc.title | DIGITAL UTSATTHET BLAND BARN OCH UNGA En diskursanalys om skolpersonals tal om elevers utsatthet på nätet | sv |
| dc.type | Text | eng |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | H2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education, communication and learning | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande | swe |
| dc.type.degree | Student essay | eng |